etb - fokus: varldens konflikter (swedish)

Editorial Toolbox Fokus

Ett tillägg till Nordström & Franks ”Editorial Toolbox 2009”. ©Nordström & Frank AB, www.nordstromfrank.se, [email protected]

SvENSk vErSioN

Köp den idag!Skicka ett mail till:

[email protected]

25 000SEK

Innehåller mallar och original i InDesign.

Redaktionen:

Rickard FrankKonceptutvecklare, art director, nyhetsgrafikkartproduktion och research.

Jacob NordströmKonceptutvecklare och design.

Ingela RutbergSamtliga faktatexter. Journalist, Kristianstadsbladet.

Pär JanssonKartproduktion.

Lars ArvestålMilitära siluetter (s. 7).

Udo SponbergFaktagranskning. Researcher, Göteborgs-Posten.

Tobias RegnellKorrektur. Chefredaktör fotbollsmagasinet Offside.

Helene MurdochÖversättning.

Ett tillägg till Nordström & FraNks ”Editorial toolbox 2009”. ©Nordström & FraNk ab, www.NordstromFraNk.sE, [email protected] �

afghanistan .......................... 8angola ...................................12baskien .................................14Centralafrikanska republiken ............................18Colombia .............................20Cypern .................................22Eritrea ..................................24Etiopien ................................26georgien ..............................28indonesien & östtimor .....32irak ........................................34

israel-Palestina ...................36kashmir ...............................42kirgizistan ...........................46kongo-kinshasa ................48korea ...................................50kosovo .................................52kurderna .............................54libanon ................................56liberia ..................................58makedonien ........................60burma (myanmar) ............62Nordirland ...........................64

Pakistan ...............................66senegal ................................68sierra leone........................70somalia................................ 72sri lanka...............................74sudan .................................. 76tchad ................................... 78thailand ...............................80tjetjenien .............................82Uganda ................................84Uzbekistan ..........................86Zimbabwe ...........................88

Fokus · Världens konflikter Innehåll

Med hjälp av journalister, nyhetsgrafiker och experter har Nordström & Frank gjort en sammanställning av världens alla konflikter. Här finns flaggor, kartor och genomarbetad fakta om varje konflikt – en manual som kommer att vara en stor tillgång under lång tid framöver.

Materialet är byggt så att det ska vara enkelt att använda hela paket eller vid behov plocka mindre beståndsdelar.

Uppdaterad i januari 2009.

många av världens konflikter beror på etniska och religiösa motsättningar, men även på kampen om olja och vatten.

irak gick in i kuwait efter misstankar om att kuwait pumpade upp olja som egentligen tillhörde irak. kurderna kräver att oljerika kirkuk ska ingå i ett framtida kurdistan. i sudan, burma (myanmar), liberia och indonesien får folket inte del av inkomsterna från oljan, vilket skapar spänningar. i sudans fall använder regeringen oljeinkomsterna till att köpa vapen och gerillan svarar genom att sabotera oljeledningar.

även det livsviktiga vattnet skapar konflikter. mursi- och bodifolken i Etiopien vill båda ha tillgång till den mark som ligger högst och får mest regn. i Centralafrikanska republiken bråkar lokala jordbrukare med nomader om tillgången till vatten.

länder/regioner där man bråkar om olja länder där man bråkar om vatten

CypErN

ColomBiA

BASkiEN

NordirlANd

SENEgAl

SiErrA lEoNE

liBEriA

Världens konflikter– ofta en fråga om olja och vatten

KäLLA: INSTITUTIoNeN FöR FRedS- ocH KoNFLIKTFoRSKNINg vId UPPSALA UNIveRSITeT, SäKeRHeTSPoLITIK.Se�

öSTTimor

iNdoNESiEN

iSrAEl-pAlESTiNA

Sri lANkA

ThAilANd

CypErN

myANmAr (BurmA)

kAShmir

pAkiSTANirAk

AFghANiSTANliBANoN

TChAd

korEA

koNgo-kiNShASA

ANgolA

zimBABwE

koSovo TjETjENiEN

gEorgiEN

kurdiSTAN

kirgiziSTAN

uzBEkiSTAN

EriTrEA

SomAliAugANdA

ETiopiENCENTrAl- AFrikANSkA rEpuBlikEN

mAkEdoNiEN

SudAN

�gRAFIK: NoRdSTRöM & FRANK

Ett tillägg till Nordström & FraNks ”Editorial toolbox 2009”. ©Nordström & FraNk ab, www.NordstromFraNk.sE, [email protected] 6

KartsymbolerPilar, pekare och Siluetter

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

EUROPANORDAMERIKA

AFRIKASYDAMERIKA

VÄRLDEN

OCEANIEN

SVERIGE


Xxxx xxxxx xxxxx xxx xxxxx xxx.













Världens konflikter Afghanistan


Världens konflikterAfghanistan

Våldet ökar i Afghanistantrots miljarder i humanitärt bistånd och en stor internationell insatsstyrka ökar våldet i afghanistan. Under de första sju månaderna 2008 dödades 3 800 personer, däribland 1 500 civila. inte sedan talibanregimen störtades 2001 har så många dödats. En förklaring är att talibanerna har kommit tillbaka och stärkt sin ställning, med hjälp av al-Qaida, i de södra och östra delarna av landet. de har bland annat beskjutit regeringsarmén och de internationella styrkorna med raketer. dessutom utför de allt fler självmordsattentat, från 123 stycken under 2006 till 160 under 2007.

1979 Sovjetunionen ockuperar Afgha-nistan för att stötta den afghanska kommunistregeringen. Över en miljon människor dör och flera miljoner flyr under det tioåriga kriget.

1988–89 Efter FN-förhandlingar lämnar Sovjetunionen Afghanistan. Det sovjetiska uttåget inleds i februari 1��.

1989 Flera grupper har fått tunga vapen från Sovjet och USA och skjuter sönder delar av Kabul. Inbördeskriget är ett faktum.

1994 Talibanerna visar sig i södra Afghanistan och får stöd av många som är trötta på krig.

1996 Talibanerna har intagit Kabul och förbjuder allt från popmusik till fotboll, med hänvisning till sin djupt konservativa muslimska tro. Kvin-

norna får inte arbeta utanför hemmet längre och måste bära heltäckande dräkt, så kallad burka. Männen får inte raka av sig sina skägg och flickor får inte gå i skolan.

1998 Motståndare till talibanerna har bildat Norra alliansen och för gerilla-krig. Även shiiterna opponerar sig, men när talibanerna återtar Mazar-i-Sharif dödas tusentals shiiter.Opinionen mot talibanregimen växer även utomlands. USA pekar ut Usama bin Ladin som ansvarig för spräng- attentat i Kenya och Tanzania. Afghanistan bombas för att taliba-nerna skyddar Usama bin Ladin.

2001 Norra alliansens ledare mördas. Två dagar senare inträffar terrorattacken mot World Trade Center i New York. USA kräver att Usama bin Ladin utlämnas, men Afghanistan vägrar. I oktober inleder USA bomb-

anfall mot Aghanistan. Samtidigt trycker Norra alliansen på medan den går mot Kabul. I december är talibanerna besegrade och en ny, provisorisk regering bildas.

2002 Traditionell afghansk rådsför-samling med 1 600 delegater från alla provinser hålls. Den första FN-styrkan anländer.

2004 En ny författning ger presi-denten större makt. Ett parlament med två kammare och självständiga domstolar inrättas. Författningen slår också fast att kvinnor och män har samma rättigheter och att språkliga och religiösa minoriteter ska skyddas.Landet håller sitt första presidentval, där Hamid Karzai vinner. FN sätter upp baser.

2005 Första parlamentsvalet hålls. Samtidigt ökar våldet. Talibanerna genomför sina första attacker.

2006 Talibanerna raketbeskjuter re-geringsarmén och de internationella styrkorna. Allt fler självmordsattentat inträffar.

2007 Antalet offer för terrorattacker är nu uppe i �66 stycken per månad, jämfört med �2� offer per månad under 2006. Mer än �0 FN-konvojer med mat attackeras och det görs mer än 1�0 attacker mot humanitära biståndsprogram. �0 biståndsarbe-tare dör.

2008 Terrorattackerna fortsätter. I februari inträffar landets blodigaste sedan 2001, då 67 civila dödas och �0 skadas i Arghandabdistriktet nära Kandahar. Dagen efter dödas �7 civila och 2� skadas, däribland tre ISAF-soldater (International Security Assistance Force), när en konvoj i Spin Boldak attackeras.

1�70 1��0 1��0 2000

aFgHaNistaN

sovjEtUNioNEN

källor: UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, FN, dN, FörsvarsmaktEN oCH sakErHEtsPolitik.sE graFik: Nordström & FraNk

Usa



Styrkor i Afghanistandeltar: 41 nationerTotalt: 50 700 personer Jordanien

Personer på plats: 0

SingaporePersoner på plats: 0

Förenade Arab- emiratenPersoner på plats: 0

österrikePersoner på plats: 1

georgienPersoner på plats: 1

UkrainaPersoner på plats: �

IrlandPersoner på plats: 7

IslandPersoner på plats: �

LuxemburgPersoner på plats: �

AzerbajdzjanPersoner på plats: ��

LettlandPersoner på plats: 70

PortugalPersoner på plats: 70

SlovakienPersoner på plats: 70

SlovenienPersoner på plats: 70

FinlandPersoner på plats: �0

estlandPersoner på plats: 120

greklandPersoner på plats: 1�0

danmarkPersoner på plats: 7�0

SpanienPersoner på plats: 7�0

TurkietPersoner på plats: �00

AustralienPersoner på plats: 1 0�0

PolenPersoner på plats: 1 1�0

Neder- ländernaPersoner på plats: 1 770

ItalienPersoner på plats: 2 ��0

KanadaPersoner på plats: 2 �00

FrankrikePersoner på plats: 2 7�0

TysklandPersoner på plats: � �10

Stor- britannienPersoner på plats: � ��0

USAPersoner på plats:20 600

MakedonienPersoner på plats: 1��

AlbanienPersoner på plats: 1�0

Nya ZeelandPersoner på plats: 1��

LitauenPersoner på plats: 200

UngernPersoner på plats: 2�0

KroatienPersoner på plats: 2�0

SverigePersoner på plats: 2�0

TjeckienPersoner på plats: �1�

BelgienPersoner på plats: �20

NorgePersoner på plats: ��

BulgarienPersoner på plats: �60

RumänienPersoner på plats: 72�

Antal personer på plats ändras dagligen. Uppgifter från ISAF 200�.

ISAFInternational Security Assistance Force (FN)



Under 2008 hade FN och Nato �2 000 soldater i landet. �7� av dem är svenskar. De är stationerade i norra Afghanis-tan.

Tanken är att ISAF (Internatio-nal Security As-sistance Force) ska stärka säker-heten i landet tills den afghanska regeringen klarar det själv. Den svenska gruppen har bland annat jobbat med att minska antalet rån och överfall längs vägarna.

Motståndet växer

Motståndet mot de internatio-nella styrkorna växer bland fol-ket efter att civila afghaner dödats när USA har an-fallit misstänkta terroristfästen.

Ytterligare ett problem är den utbredda kor-ruptionen och narkotikahan-deln, där även regionala ledare är inblandade.

om president Karzai och de internationella styrkorna ingri-per för kraftigt kan regeringen göra sig ännu mer impopulär.

de fyra provinserna där svenskarna är heter Balkh, Samangan, Jawzjan och Sari Pul. De motsvarar en femtedel av Sveriges yta.

Kabul

Lashkar Gáh

JAwzJAn

AFGHANISTAN

SAri Pul

BAlkh

SAmAngAn

Kandahar

helmAnd kAndAhArnímrúz

0 200 km

Zaranj

FaráhFAráh

herát

Herát

Qal’eh-ye Now

Chaghcharán

BAdghíS

FáryáB

Meymaneh

Shebergaán

Sari Pul

irAn

turkmeniStAn

uzBekiStAntAdzJikiStAn

PAkiStAn

indien

I den södra delen av landet är det oroligare och ISAF-styrkan, med soldater från Danmark, Nederländerna, Storbritannien, USA och Kanada, har svårare att hålla sig utanför striderna.

ghowr

oruzgán

Tárin Kowt záBol

Qalát

ghAzní

Ghazní

Sharan

PAktíká

Svensk styrka i norra Afghanistan

Bámíán

Bámíán

MeydánShahr

VArdAk

Mazár-e-Sharíf

Samangán

BAghlánPol-e Khomrí

tAkhár

TáloqánKondóz

kondoz

BAdAkhShán

Rao

khowSt

PAktíA

loweAr nAngArhAr

PAkVAn nureStán

kABollAghmAnkAPiSA

konArNurestán

Asadabad

Jalálánád

Mantar Lám

Pol-e Alam

Gardíz

Khowst

Al Gach

graFik: Nordström & FraNk


Världens konflikter Angola

Ett tillägg till Nordström & FraNks ”Editorial toolbox 2009”. ©Nordström & FraNk ab, www.NordstromFraNk.sE, [email protected] 1�

Världens konflikterAngola

På väg mot demokratiangola är en av afrikas största oljeproducenter och samtidigt ett av världens fattigaste länder. blev självständigt från Portugal 1975. redan före självständigheten var rebellrörelserna mPla och Unita i konflikt med varandra. Efter självständigheten intog mPla huvudstaden och inbördeskrig bröt ut. mPla var då kommunistiskt och stöddes av sovjetunionen, Unita av Usa.

0 500 km

Luanda

AngolA

KONGO-KINSHASA

ZA

MB

IA

NAMIBIA

ZAIREUíGE

BENGO

LUANDA

MALANJECUANZA NORTE

CUANZA SUL

LUNDA NORTE

LUNDA SUL

MOxICO

Saurimo

Malanje

CUANDO CUBANGO

CUNENE

HUíLA

NAMIBE

BíEHUAMBO

MenongueLubangoNamibe

Benguela

lobito

Porto Amboin

Huambo

Ambriz

Soyo

cabinda

CABINDA

BENGUELA

1992 Ett första val hålls, men resultatet underkänns av Unita. Striderna fort- sätter.

1994 Ett nytt fredsavtal undertecknas och FN-styr-kor kommer för att bevaka fredsprocessen.

1999 FN-styrkorna lämnar landet efter att striderna fortsatt.

2002 Inbördeskriget slutar när Unitas ledare Jonas Savimbi dödas.

2006 Angola blir medlem av OPEC och får producera 1,� miljoner fat olja per dag.

2008 Det första valet sedan 1��2 hålls. Oppo-sitionspartier protesterar mot det styrande partiet MPLA:s metoder i valkam-panjen. Valresultatet visar att MPLA fått nästan �2 procent av rösterna, Unita drygt tio procent. EU:s valobservatörer god-känner valet, men noterar att det finns brister i vallo-kalsarbetet, till exempel att inte alla röstande prickas av i vallängden, och att MPLA fått större utrymme i de statskontrollerade medierna.

2009 Det första president-valet sedan 1��2 ska hållas.

mPla (Parti)

aNgola

1��0 2000

UNita (Parti)

graFik: Nordström & FraNkkällor: UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC world, Cia world FaCt book, www.EUroPa.EU.iNt, sakErHEtsPolitik.sE


Världens konflikter Baskien


1999 ETA:s vapenvila avslutas.

2000 Första mordet efter vapenvilan, en bil sprängs i Madrid och en hög spansk officer dör. ETA:s skäl är att regeringen inte vill förhandla deras politiska krav.

2001 Efter terrorattacken i New York 11/� intensifierar spanska regeringen jakten på ETA-medlemmar. Nästan 200 medlemmar har gripits efter att vapenvilan bröts.

2002 Partier som stöder terrorism förbjuds, exempelvis Herri Batasuna. Partiets banktillgångar beslagtas av Högsta domstolen, efter att partiet inte velat betala skadestånd till offer för ETA:s våld. Protester i Baskien och nya attentat.

2003 EU och USA kallar Herri Batasuna för terroristgrupp.

2004 1�1 personer dör och över 1 000 skadas vid terroristattacken mot ett pendeltåg i Madrid. Spanska regeringen pekar ut ETA som skyldig, men islamistiska extremister ligger bakom dådet.

2005 Regeringen vill ha dialog med ETA, men ETA:s olika grupper kan inte enas och en bilbomb sprängs några dagar senare.

2006 ETA har försvagats, ledare har gripits och stödet har minskat efter attentatet i Madrid. ETA vill inleda per-manent vapenvila och samtal inleds, men avbryts efter ett sprängdåd på Madrids flygplats där två personer skadas.

2007 Högsta domstolen förbjuder �00 kandidater från två baskiska par-tier att ställa upp i lokalvalet och ETA häver därför vapenvilan. Sex personer dödas i attacker från sommaren 2007 till maj 200�. Spanien och Frankrike inför en gemensam styrka för att övervaka ETA.

2008 ETA:s högste politiska ledare, Javier Lopez Pena, kallad Thierry, grips som medansvarig för bomben på Madrids flygplats 2006. I novem-ber grips även ETA:s trolige militära ledare, Garikoitz Aspiazu Rubina, kallad Txeroki.

1876 Efter två spanska inbördeskrig upphävdes baskernas självstyre. De börjar kämpa för ett eget land.

1936–39 Under spanska inbördes-kriget får de basker som stred mot Franco bilda en självstyrande republik i Guipúzcoa och Viscaya, där bomb-ningen av Guernica inträffar 1��7.

1940 Efter inbördeskriget fängslas, torteras och dödas många basker. Det blir förbjudet att tala baskiska och alla orter får spanska namn.

1959 ETA bildes som en student- rörelse. Namnet står för Euskadi Ta Askatasuna, Baskiska foster-landet och friheten. Sysslar först med information och underjordisk undervisning i baskiska, men blir allt mer militant.

1968 ETA utför sitt första mord, på en medlem av spanska civilgardet.

1970 16 militanta basker ställs inför militärdomstol. Några döms till döden, men benådas. ETA får stöd från allmänheten.

1973 Spaniens premiärminister mör-das av ETA, vilket ger ökad populäritet för organisationen bland dem som kämpar mot diktaturen.

1975 Diktatorn Franco dör.

1978 Spanien blir en demokrati. Regionerna får självstyre. Hundratals ETA-medlemmar släpps ur fängel-serna, men ETA vill ha mer självstyre och genomför nya attentat.

1980 ETA:s blodigaste år hittills, �2 personer dödas. ETA är som star-kast med 1 000 aktiva medlemmar. ETA:s politiska gren Herri Batasuna får 16 procent av rösterna i det baskiska regionalvalet.

1983–87 27 basker som misstänks tillhöra ETA mördas.

1986 Herri Batasuna tillåts som parti trots att partiet inte fördömt ETA:s våld.

1988–89 Socialistregeringen försö-ker få till stånd samtal med ETA.

1997 Mer än sex miljoner människor demonstrerar i fyra dagar mot ETA efter mordet på en baskisk politiker.

1998 En tidigare inrikesminister, hans närmaste medarbetare och socialistpartiets säkerhetschef döms till långa fängelsestraff för morden på misstänkta ETA-medlemmar på �0-talet. ETA meddelar vapenvila och val genomförs utan våld.

graFik: Nordström & FraNkkällor: UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC world, EU oCH CoUNCil oF ForEigN rElatioNs, Usa. NatioNaltErroralErt.Com oCH sakErHEtsPolitik.sE

Världens konflikterBaskien

Baskiens blodiga historiakampen för ett självständigt baskien har pågått ända sedan slutet av 1800-talet. då ville det baskiska nationalistpartiet Eaj/PNv också att de baskiska regionerna i Frankrike skulle ingå. i dag har den spanska regionen eget parlament och visst självstyre, men franska baskien styrs från Paris.

1�70 1��0 1��0 1�00 1�10 1�20 1��0 1��0 1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

Eta, Euskadi ta askatasuna (grUPP)

Eaj PNv (Parti)

sPaNiEN

FraNkrikE

baskiEN (rEgioN)



ETA:s offerETA utförde sitt första mord 1�6�. Det blodigaste året hittills är 1��0.

källa: miNistErio dE iNtErior EsPaña graFik: Nordström & FraNk

Stödet minskareTA stöddesi början av 1�–20 procent av baskerna, men stödet har successivt minskat.

enligt tidningen El Pais har terrordåden kostat spanska regeringen11 miljarder dollar från 1�� till 200�.

enligt spanska regeringen har ETA genomfört 1 600 terrorist-attacker och dödat över �00 människor.

Regeringen tror att ETA har �0 celler med fyra medlemmar i varje, som utför dåden.

40 år av våld Eta:s väpnade kamp har krävt 824 liv varav 342 civila. Under samma tid har dessutom 100 till 200 Eta-medlemmar dödats.

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

2 1 0 0 1

6

1916 17

10

66

76

92

30

37

32 32

37

43

52

2119

25

46

26

1412

15

5

13

6

23

15

53

0 02 2

1999

4

200 km

SPAnien

FrAnkrikeBASkien

Madrid Barcelona

Port

ugAl

kAtAlonien

nAVArrA

57 Övriga

549Baskien

123

Antal döda

Flest offer i Baskien

Madrid

40 Navarra

55 Kata-lonien

Totalt824

ToTAlT: 824 oFFer

Vap

envi

la n

ov �

� –

nov

��

342Civila

Polis och militär

482

Antal döda

Totalt824

Många civila offer



Basker i sju provinser

Det självstyrande Baskien består av regionerna Viscaya, Guipúz-coa och Álava men basker bor även i grannre-gionen Navarra.

I Frankrike finns ingen erkänd baskisk region, men basker bor i departementen Labourd, Basse-Navarra och Soule.

I de här sju provinserna är det uppemot två miljoner människor som har ett baskiskt ursprung, men många basker har också flyttat till andra länder.

Pamplona(Iruña)

Egúes

Aranguren

Sanguesa

Carcastillo

Olite

Tafalla

Peralta

Lodosa

SanAdrian

Cortes

BorjaAgreda

Tarazona

Cascante

Corella

Alfaro

Arnedo

Calahorra

VianaOyón

NájeraBelorado

Santo Domingode la Calzada

Miranda de Ebro

Medina de Pomar

Onati

Durango

Galdakao

Gernika-Lumo

Neguri

Santurtzi

Azpeitia

Hernani

Andoain

Tolosa

Baztan

BayonneBiarritz

San Sebastian

Vitoria-Gasteiz

Bilbao

lABourd(lAPurdi)

BASSe-nAVArrA(nAFArroA BehereA)

Soule(zuBeroA)

NAVARRA(nAFArroA)

guiPúzcoA(giPuzkoA)

álAVA(ArABA)

ViScAyA(BizkAiA)

SPANIeN

FrANKrIKeA-8

A-15

A-10

e-80AP-1

e-804

e-80

AP-1

Llodio

AmurrioMondragón

Tudela

Ribaforada

AP-15A-12

A-21

A-8

0 50 km 400 km

FrAnkrike

Baskien

SPAnienMadrid Barcelona

Port

ugAl

BASKIEN(PAiS VASco)

LA RIOJA

Attentat 2008 7 mars En tidigare råd- givare för socia-listerna skjuts till döds utanför sitt hem i Mondragón.

14 maj Bomb i Legutiano, 1 död och fyra skadade.

19 maj Bilbomb i Bilbao, ingen skadas.

20 juliFem bomber i Neguri, Laredo (2), Noja (2), en vid en bank, fyra vid turistanläggningar, ingen skadas.

21 september Bilexplosion i Ondarroa, minst 11 skadade. Bilbomb i Vitoria.

22 SeptemberEn död och flera skadade vid ett attentat i Santona, Kantabrien.

22 septemberBilbomb i Santona.

4 oktober Bomb i Tolosa.

30 oktober Bilbomb i Pam-plona. 1� personer skadas.

3 decemberEn affärsman skjuts till döds i Azpeitia.

Legutiano

Noja

Ondarroa

Santona

källor: UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC world, EU oCH CoUNCil oF ForEigN rElatioNs, Usa. www.NatioNal-tErroralErt.Com

Laredo



Världens konflikter Centralafrikanska republiken


Världens konfliktercentralafrikanska republiken

Laglösheten breder ut sig Efter några lugnare år mellan 2003 och 2005 har strider brutit ut på nytt i ett av världens fattigaste länder. Folkgrupper kämpar om betesmark, färdvägar och vatten. övergrepp görs både av presidentgardet och rebellerna.

1960 Landet blir själv- ständigt från Frankrike.

1962 Landet blir en enparti-stat.

1965 President David Dacko störtas av korpral Bokassa som senare utnämner sig till kejsare.

1979 Bokassa faller. Dacko återinsätts som president med fransk hjälp.

1981 General André Kolingba tar över efter en militärkupp och börjar långsamt demokratisera landet.

1993 Ange-Félix Patassé väljs till ny president i de första fria valen. Men orolig-heter utbryter mellan dem som bor längs floderna och dem som bor på savannen.

2001 Militärkupper mot Patassé slås ned. Arméchefen Francois Bozizé avsätts, misstänkt för att ha lett den senaste kuppen.

2003 Francois Bozizé tar makten i en ny militärkupp och väljs till president 200�.

2006 Två nya rebellgrupper, UFDR och APRD, bildas. Armén och presidentgardet inleder en offensiv i nordväst med franskt stöd. Civila, som misstänks stödja rebellerna, dödas och tusentals hem bränns ner. Enligt FN flyr 220 000 människor under 2006–07. Laglösheten ökar.

2008 Fredsbevarande styrkor från EU och FN sätts in för att bygga flyktingläger och stödja fredsstyrkorna i Sudan. Sverige bidrar med 120 personer.

Ung befolkningInvånare: �,� miljoner.Fyra av tio är under 1� år gamla.

de största folk-grupperna:

1�60 1�70 1��0 1��0 2000

källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNtErNatioNal Crisis groUP, iNstitUtEt För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, Cia world FaCt book. graFik: Nordström & FraNk

CENtral- aFrikaNska rEPUblikEN

Sara

Baya

27%

Mandija

13%

10%

33%

Banda

0 150 km

Bangui

Ndélé

centrAlAFrikAnSkA rePuBlikenKaga Bandoro

BambariSibutBouarBozoum

Bossangoa

tchAd SudAn

kongo-kinShASA

kongo-BrAzzAVille


Världens konflikter Colombia


Världens konfliktercolombia

Offensiv mot våldet i Colombiade senaste åren har den colombianska regeringen fört en offensiv linje för att få stopp på våldet i landet. Farc genomför nu mest sporadiska attacker, men nya grupper har dykt upp.

1948 Våldet sprider sig över landet efter att en vänsterliberal politiker mördats. Perioden kallas La Violencia.

1957 Konservativa och liberala kom-mer överens om att regera växelvis. Andra politiska grupper stängs ute.

1964 De största gerillagrupperna, Colombias revolutionära väpnade styrkor, Farc, och Nationella befrielse-armén, ELN bildas. Under årens lopp kidnappar de tusentals personer per år och utför sabotage mot oljeindu-strin och elnätet.

1981 Knarkkungar bildar paramili-tära grupper som anfaller gerillan och mördar tusentals personer som misstänks sympatisera med vänster-gerillan.

1984 Farc förhandlar om eld upphör, bildar Patriotiska fronten och får framgångar i valen.

1997 Paramilitära högerextremister går samman i AUC.

1999 Farc får kontroll över ett visst område, och använder det för att hålla gisslan och beväpna sig.

2002 Presidentkandidaten Ingrid Betancourt tillfångatas av Farc. Nya presidenten Alvaro Uribe Velez startar en offensiv mot Farc. �00 gerillasol-dater dödas under drygt en månad.

2006 Paramilitära AUC och reger-ingen kommer överens om att �2 000 AUC-medlemmar ska avväpnas, men nya beväpnade grupper dyker upp.

2008 Stora demonstrationer mot Farcs kidnappningar. Farc-ledaren Manuel Marulanda dör. Efter en militäroperation luras Farc att släppa 1� personer ur gisslan, däribland Ingrid Betancourt.

1��0 1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

Många offer�0 000 – 60 000 män-niskor har dött under konflikten sedan början av 1��0-talet

colombia har flest internflyk-tingar i världen efter Sudan.

Farc är starkast i södra, mellersta och nordöstra delen av landet.Enligt regeringen har Farc 700 personer som gisslan.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, iNtErNatioNal Crisis groUP, svt.

FarC (grUPP)Colombia

ElN (grUPP)

aUC (grUPP)

0 200 km

Quito

colomBiA

Florencia

Peru

ecuAdor

VenezuelAPAnAmA

BrASilien

Bogota

Caracas

Panama

Mocoa

San José del Guaviare

MitúPasto

Popayán

Neiva

Cali

Buenaventura

Quibdó

Medellin

Manizales

Ibague

PereiraArmenia

Inirida

Puerto Carreño

YopalTunja

BucaramangaArauca

Cúcuta

Montena

Sincelejo

Cartagena

BarranquillaSanta Marta

Riohacha

Valledupar



Världens konflikter Cypern


Världens konfliktercypern

Delat CypernCypern har varit delat sedan 1974. då genomförde militärjuntan i aten en statskupp med gerillan på ön och turkiet svarade med att invadera norra Cypern. Under kriget tvingades en tredjedel av invånarna fly sina hem och över 1 000 grekcyprioter försvann spårlöst. inte förrän 1999, när grekland fick en ny samarbetsvillig regering, anades en öppning i konflikten.

1960 Cypern blir självständigt från Storbritannien.

1963 En rad våldsdåd inträf-far. Turkcyprio-tiska ministrar lämnar den gemensamma regeringen.

1964 FN-trupper anländer för att bevara freden.

1967 En militär-junta tar makten i Aten och vill att Cypern ska tillhöra Grekland. De blåser liv i den gamla gerillan på ön.

1974 Militärjun-tan och gerillan genomför en statskupp på Cy-pern. Som svar invaderar Turkiet norra delen av ön. Under kriget tvingas en tredje-del av invånarna fly sina hem och över 1 000 grekcyprioter försvinner spår-löst. Ön delas av en buffertzon.

1996 Grekcypri-oter demonstre-rar vid gränsen. Det leder till strider där flera grekcyprioter och en turkcy-

priotisk militär skjuts till döds.

1999 Grekland får en ny regering som vill samar-beta om Cypern.

2002 Turkiet får en ny samarbets-villig regering.

2003 Grek-cyprioter och turkcyprioter kan för första gången åka över buffertzonen.

2004 Möjligt för alla EU-medbor-gare att åka över gränsen. I en folkomröstning

säger turkcy-prioterna ja till FN:s fredsplan, men grekcyprio-terna säger nej. Den internatio-nellt erkända grekcypriotiska delen av ön blir medlem i EU.

2005 Turkiet börjar förhandla om EU-medlem-skap.

2008 Grekcy-prioterna får ny president som in-leder samtal med turkcyprioternas president. En ny gränsövergång öppnas i Nicosia.

graFik: Nordström & FraNkkällor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC world

1�60 1�70 1��0 1��0 2000

0 40 km

0 10 km 0 10 km

Limassol

dhekeliAAkrotiri

Akrotiri

EpiskopibuktenAkrotiri- bukten

Medelhavet

Medelhavet

FN:s skyddszon

Ayios Nikolaos

Famagusta

FN:s skyddszon

Larnaca

Nicosia

FN:s skyddszon

Larnaca

Limassol

cyPern

Akrotiri

dhekeliA

Turkiskstyrda Cypern

Grekcypriotiskt område

Medelhavet

Medelhavet

Larnacabukten

grEklaNd

CyPErN

tUrkiEt

Invånare:Drygt ��0 000

Övriga 2%Turkcyprioter

18%

80%

Grekcyprioter


Världens konflikter Eritrea


Världens konfliktereritrea

Gränstvisterna fortsättergränstvister har präglat de senaste åren i Eritrea och Etiopien. FN har bevakat freden sedan 2000, men lämnade området i mitten av 2008. Efter ett FN-beslut 1952 blev Eritrea en del av Etiopien, men folket kämpade för att bli självständigt. tio år efter FN-beslutet startade ett inbördeskrig som varade i 30 år.

1974 Kejsaren Haile Sellasie avsätts och en militärregering tar makten över Etiopien som Eritrea var en del av.

1991 Rebellgrup-per störtar den etiopiska militär-regeringen.

1993 Efter en folkomröstning blir Eritrea ett självständigt land.

1998 Ett fullska-ligt krig bryter ut mot Etiopien på grund av ekonomiska svårigheter och problem med gränsdragningen mellan länderna. Eritrea går in på Etiopiens ter-ritorium. Under de närmaste två åren dör 100 000 männis-kor i striderna.

2000 �� 000 bostäder i norra Eritrea förstörs i en attack. Upp-skattningsvis över �70 000 er-itreaner och cirka ��0 000 etiopier har påverkats av kriget. De båda länderna lyckas sluta fred, men tvisten kring gränsen har fort-satt. FN-trupper anländer för att övervaka freden.

2007 Fler trup-per rör sig kring gränsen och den kommitté som arbetat för att lösa gränstvisten lägger ner sitt ar-bete. Eritrea inför bränsleblockad mot FN.

2008 FN drar tillbaka sin fredsbevarande styrka. Som mest hade FN � 200 militärer på plats.

Invånare: �,� miljoner.

43 procent är under 1� år.

58,6 procent kan läsa och skriva.

en diktatur där inga oppositions-partier är tillåtna.

1�70 1��0 1��0 2000

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, N y timEs, Cia world FaCt book oCH FN

0 300 km

etioPien

eritreA

SudAn

dJiBouti

EritrEa EtioPiEN

Nak’fa

Asmara

KerenAk’ordat

BarentuTeseney

Om HajerBadme

Massawa

Adi K’eyihZela Ambesa

Ghela’elo

Assab

Dek’emhare

Adi Kwala

Adi Ugre

Djibouti


Världens konflikter Etiopien


Världens konflikteretiopien

Gerillakrig i tre regionerkonflikten mellan Etiopien och Eritrea pågår samtidigt som Etiopien har trupper i somalia. dessutom dras regimen med stora inrikespolitiska problem. i tre regioner för rebellgrupper gerillakrig.

1974 Kejsaren Haile Sellasie avsätts i en militärkupp.

1975–1983 WSLF, Västso-malias befrielse-front och fram till 1�7� somaliska trupper, strider mot Etiopien för att regionen Ogaden ska bli somalisk.

1991 Militärrådet Dergen avsätts av två rebellgrup-per. Statliga före-tag privatiseras. Marknadseko-nomi införs. Nio etniskt baserade

regioner skapas, men vissa regio-ner vill vara mer självständiga och folket där blir besvikna.

1998 Krig mot Eritrea bryter ut.

2006 ONLF, Ogaden National Liberation Army, kämpar sedan tidigare för att etiopiska soma-lier i regionen Ogaden ska få självbestäm-mande. Nu varnar ONLF internatio-nella olje- och gasbolag för att

börja projektera i regionen. Fler regeringstrupper skickas dit.

2007 Ett kinesiskt oljefält attackeras av ONLF och 7� arbetare dödas. Etiopiska armén inleder stor offensiv. Röda korset och Läkare utan gränser tvingas att lämna regionen.

2008 Vissa hjälporganisa-tioner släpps in igen.

1�70 1��0 1��0 2000

Invånare: �2,� miljoner

Läs- och skriv-kunnighet: �2,7 %

etniska grupper: cirka 70

viktigaste exportvara: Kaffe

Medellivslängd: �� år

Rebeller i tre regioner

oromiya Den rikaste regionen. Där vaknade op-positionen när befolkningen förbjöds att tala sitt eget språk på 70-talet.

Afar En av de fatti-gaste regionerna. Gerillan bildades för att kämpa mot att marken förstat-ligades.

ogaden Tillföll Etiopien 1��, men under 1��0-, 60- och 70-talen stred Etiopien och Somalia om regionen. Konflikten för-stärktes 2007.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, Cia world FaCt book, FN, UNitEd statEs dEPartEmENt oF statE, UPPsala CoNFliCt data ProgrammE

0 300 km

etioPien

eritreASudAn

dJiBouti

SomAliA

kenyA

EritrEaEtioPiEN somalia

Goba OGADEN (SOMALI)

OROMIYA

SNNPR

GAMBELLA

BENISHANGUL/GUMUZ

AMHARA

AFAR

TIGRAY

Addis Abeba

Melu

Arba Minch

Awasa

Desé

Mek’elé

Gonder

Asmara

Djibouti

Nek’emtéHarer

DIRE DAwA

HARARIADDIS ABEBA

oromiya(rEgioN)

aFar(rEgioN)

ogadEN/somali(rEgioN)


Världens konflikter Georgien


Världens konfliktergeorgien

Gasledning gör Georgien extra känsligtPå grund av georgiens strategiska läge vållade konflikten med ryssland sommaren 2008 stor uppmärksamhet i världen. genom landet går olje- och naturgasledningar från azerbajdzjan till turkiet och väst vill inte se oroligheter i området. de väpnade striderna var kulmen på många års självständighetskamp för georgiens utbrytarrepubliker, sydossetien och abchazien. rysslands irritation över georgiens närmande till EU kan också ha spelat in.

1991 Georgien blir självständigt. Våldsamma demonstrationer efter landets första val. Efter en kupp mot presidenten tar Sovjetunionens tidigare utrikesminister Eduard Sjevardnadze över makten. Sydosse-tien utropar sig som självständigt.

1992 Sjevardnadze vill inte släppa Sydossetien. Cirka 100 människor dör i stridigheter innan man kommer överens om vapenstillestånd. En fredsbevarande styrka upp- rättas, men konflikten är inte löst. Även Abchazien vill bryta sig ur Georgien efter 60 år som en självstyrande region.

1993 Regeringstrupperna förlorar kampen om Abchazien. Tusentals personer har dödats och över 2�0 000 georgier har tvingats fly från sina hem i Abchazien. Georgien inför embargo mot Abchazien, men Ryssland fortsätter att frakta varor dit.

1998 Nya strider leder till att minst 2�0 människor dödas. �0 000 geor-gier flyr än en gång från Abchazien.

2003 Oppositionen får fler röster än Sjevardnadze, men han utropar sig ändå som segrare. Folk börjar protes-tera på gatorna med rosor i händerna. De stormar parlamentet och Sjevard-nadze tvingas fly från byggnaden. Händelsen kallas rosornas revolution, eftersom den inte leder till våldsam-ma strider.

2004 Nya val hålls. Ny president blir Mikhail Saakasjvili som vill att landet ska bli medlem i Nato och EU. Georgiska styrkor försöker ta kontroll över delar av Sydossetien och flera personer dödas. Saakasjvili vill ge utbrytarrepublikerna större självstän-dighet, men behålla dem som en del av landet. De säger nej.

2005 Sydossetiska separatistledare inbjuds till Moskva där ett tåg står

lastat med mat, medicinsk utrust-ning, tält etcetera. Georgien uppfattar det som provocerande. Ryssland har också rustat upp en huvudväg i Sydossetien för att underlätta för separatisterna.

2006 En ledning med rysk gas sprängs i Nordossetien. Ryssland inför handelsförbud för georgiskt vin och mineralvatten, som är Georgiens viktigaste handelsvaror.

2007 Tusentals människor proteste-rar mot Saakasjvili. Polisen tar till så mycket våld för att stoppa dem att väst reagerar.

2008 Kosovo erkänns av flera länder, men inte av Ryssland som hävdar att i så fall måste även Sydossetien och Abchaziens självständighet erkännas. Nato diskuterar att släppa in Geor-gien, men Ryssland varnar landet för att gå med.

Kriget mellan georgien och Ryssland 2008

7 aug: Efter att georgiska styrkor och ossetiska grupper stridit mot varan-dra i veckor kommer de överens om eld upphör.8 aug: Georgien går ändå in i Sydossetiens huvud-stad Tschinvali och fem byar. Ryssland förklarar krig. � 000 georgier protesterar utanför ryska ambassaden i Tbilisi.9 aug: Undantagstillstånd utfärdas i Georgien. 10 aug: Ryssland bombar ett militärt flygfält nära Tbilisi. Ryska fartyg place-ras nära hamnstaden Poti för att hindra bränslelas-ter till Georgien. 11 aug: Georgiska trupper lämnar Sydossetien och undertecknar ett förslag

till vapenvila, men Ryssland har tagit kontroll över städerna Gori, Senaki och Zugdidi och viktiga vägar i Georgien. 12 aug: Frankrikes president Nicolas Sarkozy lägger vid ett besök i Moskva fram ett förslag till vapenvila, men Ryssland ställer villkor. Ryssland bombar Gori. 13 aug: Vapenvilan sluts, men Georgien anklagar Ryssland för att bryta den tolv timmar senare.16 aug: Ryssland under-tecknar avtalet, men drar inte tillbaka alla trupper. Deras stridsvagnar har nått Igoeti, �0 km från Tbilisi.26 aug: Ryssland erkänner Abchazien och Sydossetien som själv-ständiga stater.

1��0 2000 2008

gEorgiEN rysslaNd

källor: sakErHEtsPolitik.sE, NEw york timEs, dN, bbC NEws, FN, gaZProm, vostok gas. graFik: Nordström & FraNk

Ett tillägg till Nordström & FraNks ”Editorial toolbox 2009”. ©Nordström & FraNk ab, www.NordstromFraNk.sE, [email protected] �0


georgien

kAzAkStAn

uzBekiStAn

turkmeniStAntAdzJikiStAn

kirgiziStAn

kinA

PAkiStAnAFghAniStAnirAn

irAk

turkiet

AzerBAJdzJAn

rySSlAnd

ukrAinA

Armenien

Qaraghandy

Astana

Saryshaghan

Qyzylorda

Baykonur

Shymkent

Taraz

Talas

BishkekAksu

Osh

Kashi

Dushanbe

Tashkent

Samarqand

Buxoro

Nukus

Türkmenabat

MaryAshgabat

Gyzylarbat

Balkanabat

Astrakhan

Nizhnly NovgorodMoskva

Volgograd

Novorosslysk

Donets’k

Groznyy

Tiblisi

Yerevan

Baku

Mosul

TabrizKaspiska havet

Aralsjön

0 300 km



Invånare: �,6 miljonerVarav osseterutgör 1,� % och abchazier �,2 %.

enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är �0 000 sydosse-tier och 12� 000 etniska georgier på flykt.

1 591 kilometer gasledningar och 1 253 kilometer oljeledningar går genom landet.

TiblisiBatumi

turkiet

Armenien

irAn

AzerBAJdzJAn

AzerBAJdzJAn

irAn

dAgeStAn

tJetJeniennord-oSSetien

Syd-oSSetien

ABchAzien

AJAriA

kABArdinien-BAlkArien

ingu

SJie

n

kArAtJAJen-tJerkeSSien rySSlAnd

Groznyj

georgien

0 100 km

Poti

SokhumiVladikavkaz

Rustavi

Svarta havet

Kaspiska havet


Världens konflikter Indonesien & Östtimor

Ett tillägg till Nordström & FraNks ”Editorial toolbox 2009”. ©Nordström & FraNk ab, www.NordstromFraNk.sE, [email protected] ��

Världens konflikterIndonesien & östtimor

Frihetskamp på flera hållPresident suharto styrde indonesiens 1 300 öar och mer än 250 etniska grupper med järnhand, men när han föll 1998 blossade strider upp på flera ställen.

Aceh Gerillarörelsen GAM har kämpat för Acehs själv-ständighet sedan 1976. 1999–2000 ökade våldet. 2004 drab-bades Aceh av tsunamin då mer än 1�0 000 män-niskor omkom och över en halv miljon blev hem-lösa. Katastrofen ledde till eld upphör. Sedan 2005 råder fred. April 2009 hålls parla-mentsval.

IndonesienInvånare: 2�� miljoner.officiellt språk: Bahasa Indonesia. Dessutom talas ��0 lokala eller regionala språk.

östtimorInvaderades 1975 av indo-nesien som var orolig för att en kommunistiskt orienterad reger-ing skulle ta över styret i Östtimor efter Portugal, som lämnade sin koloni. 1999 röstade östtimorianerna för självständig-het, men Indone-

sienvänlig milis ville förhindra det. 1 �00 män-niskor dödades. Efter att FN fått stopp på våldet blev Östtimor en egen nation 2002.11 februari 2008 skottskadades president José Ramos-Horta i ett attentat av östtimorianska rebeller.

Papua Indonesien övertar Papua från FN 1963. De enda som får rösta, en liten indonesienvänlig grupp, röstar 1968 ja till att Papua ska styras av Indonesien, men frihetskam-pen har fortsatt.Naturtillgång-arna har blivit en viktig symbol. En av världens

största guld- och koppargruva Grasberg, som ägs av ett ame-rikanskt företag, har utsatts för flera attentat. 2002 fick Papua utökat självstyre, men strävar efter full självständig-het fortfarande. Efter ökade oroligheter 2006 har Indonesien förstärkt sina trupper.

1�60 1�70 1��0 1��0 2000

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, iNtErNatioNal Crisis groUP

INDONESIEN

mAlAySiA

BORNEO

Ho Chi Minh

SUMATRA

indoneSien

KAMBODJA

THAILAND

VIETNAMBURMA(MYANMAR)

LAO

S

PAPUA

TIMOR

öSTTIMOR

BRUNEI

FILIPPINERNA

SINGAPORE

Rangoon

Bangkok

Phnom Penh

Singapore

Kuala LumpurMedan

Bandar SeriBegawan

Palembang

JakartaSemarang

Denpasar

Makassar

Dili

Sangkulirang

BanjanmasinKendawangan

TelukbatangPontianak

Banda Aceh

Phuket

0 400 km

JAVA

AUSTRALIEN

Religion:Övriga 2%Buddhister 1%Hinduer 2%Katoliker 3%Protestanter 6%

Muslimer 86%


Världens konflikter Irak


Världens konflikterIrak

Svårt hålla samman IrakUsa-alliansen lämnar över allt fler provinser till den irakiska regeringen, men det är oklart om regeringen klarar att hålla ihop landet och skapa trygghet när alliansens styrkor lämnar irak.

1932 Irak blir självständigt.

1947 Baathpar-tiet grundas.

1968 Militärregi-men störtas. Baathpartiet tar makten.

1970-talet Sti-gande oljepriser gör att folket får det bättre. Sjuk-vård och skolor kan byggas ut.

1979 Saddam Hussein kommer till makten.

1980 Irak startar krig mot Iran.

1988 Kriget avslutas. �00 000 till en miljon människor har dött.

1990 Irak inva-derar Kuwait. FN går in. Efter kriget kräver FN att Irak gör sig av med sina massförstörelse-vapen.

1995–96 FN tillåter att Irak säljer olja för att köpa mat under kontrollerade for-mer, men Irak vill att sanktionerna ska släppas helt.

1997–98 Ständiga intrång i FN-inspektörer-nas arbete.

2001 Efter ter-rorattacken 11/� anklagar USA Irak för att stödja internationell terrorism.

2003 USA, Storbritannien, Australien och Polen går in i Irak utan FN:s stöd för att förhindra spridning av massförstörel-sevapen och stoppa förtryck-et. Senare visar sig Irak inte ha massförstörelse-vapen. Saddam Hussein grips.

2004 USA-al-liansen anfaller vissa städer i jakt på terrorister för att skapa lugn inför valet 200�, men det leder till nya oroligheter.

2005 Shiitledda United Iraqi Alliance får flest röster i parla-mentsvalet.

2006 Terrorister spränger shia-muslimernas moské i Samarra. � 000 människor dör varje månad i hämndaktio-nerna. Saddam Hussein döms till döden och avrättas.

2007 USA skick-ar ytterligare �0 000 soldater för att hejda våldet, mot hem-maopinionens vilja. Shiamilisen utfärdar ensidigt eld upphör.

2008 Vapen-vilan förlängs. Regeringssol-dater attackerar milisgrupper för att få kontroll över Basra. Iraks parlament säger ja till regionala val i januari 200�.

20001��01��01�701�601��01��01��0

USAIRAK

irAk

Bagdad

NINAwA

DAHUKDahuk

Mosul ARBIL

Arbil

AT TA’MIM

Kirku AS SULAYMANIYAHAs sulaymaniyah

kuwAitKuwait

SAudiArABien

Syrien

irAn

turkiet

AL ANBAR

SALAHAD DIN

DIYALA

Ba’qubahSamarra

BAGDAD

KARBALAKarbala

Al Hillah

AN NAJAF

AL MUTHANNA

wASIT

Al Kut

BABIL

Al Najaf

BASRA

AL QADISIYAH

DHI QAR

MAYSANAd Diwaniyah

As SamawahAn Nasiriyah

Basra

0 100 km

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNtErNatioNal Crisis groUP, UtrikEsPoli-tiska iNstitUtEt, bbC NEws, FN

Invånare: 2�,� miljoner.

Folkgrupper:

Araber

Kurder

Assyrier, perser m fl 4%

18%

78%

Religion:

Shiamuslimer

60%

Sunni-muslimer

Kristna och övriga 3 %

37%


Världens konflikter Israel-Palestina


Världens konflikterIsrael-Palestina

Misstron lever kvarisrael har lämnat gazaremsan, men ett fredsavtal där två självständiga stater bildas har inte kommit närmare. israel vill inte förhandla med palestinska organisationer så länge terroristdåd förekommer och startade ett flyganfall mot gaza när vapenvilan gick ut i slutet av 2008.

1947 Palestina delas i en judisk och en arabisk del.

1948 Staten Israel utropas och angrips av arabländer. Två tredjedelar av den arabiska befolkningen tvingas till flykt från Palestina.

1949 Vapenstillestånd, men inget fredsavtal.

1956 Suezkriget utbryter, när Israel angriper Egypten. När USA och FN reagerar drar sig Israel tillbaka.

1964 Palestinska befrielseorganisa-tionen, PLO, bildas.

1967 Sexdagarskriget börjar med att Israel anfaller Egypten efter en arabisk militär uppladdning. Efter sex dagar har Israel besegrat Egypten, Jordanien och Syrien.

1969 Gerillarörelsen Fatah tar över PLO och Yassir Arafat blir ordförande.

1973 Yom Kippur-kriget utbryter när Egypten och Syrien anfaller Israel som snart får ett militärt övertag. Oljeländerna stoppar exporten av olja till väst. När USA och Sovjetunionen kräver vapenvila avbryts striderna.

1978 I Camp David-avtalen enas Israel och Egypten om att palestini-

erna ska få självstyre på Västbanken och Gaza, men PLO säger nej.

1982 Israel invaderar Libanon efter att PLO attackerat norra Israel däri-från. Israelfientliga Hizbollahrörelsen bildas.

1987 Islamistiska motståndsrörel-sen Hamas grundas. Den israeliska ockupationen av Gaza och Västban-ken leder till den första intifadan som varar till 1��.

1992 Yitshak Rabin och Arbetarpar-tiet vinner det israeliska valet och nya bosättningar stoppas utom i östra Jerusalem.

1993 Osloavtalet om en tvåstats-lösning undertecknas av Rabin och Arafat.

1994 En judisk bosättare dödar 2� palestinier i Hebron. Hamas och Isla-miska Jihad börjar begå självmords-attentat.

1995 Yitshak Rabin mördas av en judisk extremist.

1996 Palestina håller val för första gången. Arafat blir president.

2000 Israel drar sig tillbaka från söd-ra Libanon. När den nya högerledaren

Ariel Sharon besöker Tempelberget i Jerusalem inleds ett nytt palestinskt uppror, den andra intifadan.

2001 Våldet ökar. Israels premiärmi-nister Sharon bryter kontakten med Arafat.

2002 Hamas begår attentat under judiska påsken. Israel återockuperar städer på Västbanken och griper tusentals palestinier. Nya självmords-bombningar inträffar i Jerusalem. Israel börjar bygga en säkerhets- barriär.

2003 USA, FN, Ryssland och EU lägger fram en ny fredsplan med målet att skapa en palestinsk stat 200�. Båda parter säger ja, men våldet mattas inte.

2004 Sharon meddelar att Israel ska lämna Gaza och Västbanken, men be-hålla de stora bosättningarna. Arafat dör och ersätts av Mahmoud Abbas.

2005 Sharon och Abbas är överens om eld upphör, men Hamas godtar inte det. Israel utrymmer Gaza. Hamas ser det som en seger. Israel beskjuts av raketer från Gaza.

2006 Hamas vinner stort i de pales-tinska parlamentsvalen. När Hamas vägrar erkänna Israel drar USA och EU in bistånd. Israel går in i Gaza efter att två soldater dödats och en kidnap-pats. Israel och Palestina når vapen-vila, men våldet mellan Fatah och Hamas ökar i Gaza. De båda bildar 2007 en palestinsk samlingsregering, men senare tar Hamas över Gaza.

2008 Gränsstaketen mellan Gaza och Egypten sprängs och folk från Gaza går över gränsen för att handla. Enligt Israel smugglas även vapen in i Gaza. I juni kommer Gaza och Israel överens om eldupphör, men enligt FN är det fortfarande svårt för palestinier att få tillstånd att resa ut från Gaza för att få medicinsk specialistvård. I oktober bryts vapenvilan när palestinier skjuter en raket mot Israel från Gaza. I november inför Israel blockad mot Gaza. Vapenvilan går ut i december. Efter att palestinier beskjuter Israel med raketer inleder Israel flyganfall över Gaza 26 decem-ber och hundratals personer dör. Det är det allvarligaste anfallet på årtionden.

1��0 1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

israEl

PalEstiNa


källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, FN, bbC world


gAzAremSAn


Syrien

Neirab

JordAnien

turkiet Aleppo

Latakia

Hama

HomsHoms

Hama

Baalbek

wavell

TripoliBeddawi

Nahr el-Bared

BeirutDbayeh

ShatilaBurj el-Barajneh

DamaskusJaramana

Qabr EssitKhan Danoun

Khan Eshieh

Sbeinel

golAn

Quneitra

Saida Mieh MiehEin el-Hilweh

NabatiehTyreEl-BussRashidiehBurj el-Shem ali

liBAnon

VäStBAnken

gAzA

SweidaDera’aDera’a

Irbid Husn

Irbid

JerashSouf

JerashZarqaZarqa

Amman

Baqa’a

SaltJabal el-HusseinAmman New Camp

Marka

MadabaTalbieh

Karak

Ma’an

iSrAel

Palestinska flyktingar

914 000 palestinier flydde eller fördrevs från områden som skulle bli israeliska under kriget 1��–��.

I dag är de och deras ättlingar över �,6 miljoner.

de flesta, två miljoner, bor i Jordanien.

På gazaremsan är nästan åtta av tio flyktingar från Israel, på Västbanken en tredjedel.

Palestina kräver att flyktingarna får återvända, men Israel erkän-ner inte deras rätt att åter-vända.

graFik: Nordström & FraNk källor: UNrwa, säkErHEtsPolitik.sE

1,3 miljoner av flyktingarna lever i något av FN-organet UNRWA:s �� flyktingläger i Jordanien, Libanon, Syrien, Västbanken och Gaza.

där är det ofta fattigt och trångt med dåliga vägar och avloppsled-ningar.

UNRWA ska-pades som en tillfällig lösning för palestinska flyktingar 1��.

Idag förser UNRWA inte bara flyktingarna med mat, utan också utbildning, hälsovård och social service.

däremot får palestinierna inte som andra flyktingar i världen hjälp att lämna lägren och rehabiliteras i andra länder.

Jenin

JeninFar’aCamp No. 1AskarBalata

TulkarmNur Shams

Tulkarm

Qalqilya

Deir AmmarJalazoneAm’ariKalandiaShu’fatAidaArroubDheishehFawwarBeit Jibrin

Hebron

Jericho

Aqabat Jabr Ein el-Sultan

Gaza

BureijMaghaziKhan YounisRafah

JabalaiaBeachNuseiratDeir el-Balah

Nablus

UNRwA-läger

VäStBAnken

iSrAel

0 40 km

0 20 km

iSrAel

Planerad och byggd barriär

Uppgifter från 2005



VäStBAnken

JeruSAlem

Ingenmansland

iSrAel

2002 börjar israelerna bygga en barriär längs gränsen mellan Västban-ken och Israel.Israeliska reger-ingen säger att säkerhetsbar-riären behövs för att hålla ter-rorister utanför landet.

Palestinierna kallar projektet för en ny Berlin-mur och hävdar att Israel bygger den för att med tiden lägga be-slag på de delar av Västbanken där de flesta judiska bosät-tarna finns. För palestinierna blir det svårare att ta sig till och från arbetsplatser exempelvis.

FN fördömer bygget och kräver att det avbryts. Bland annat kritiserar FN att stängslet byggs djupare in i Västbanken än den erkända gränsen, för att inkludera de judiska bosätt-ningarna.

406 av totalt 790 kilometer är byggda i dag.

en del består av åtta meter höga betongblock. Sådan mur finns enligt Israel bara på fem procent av sträckan och sätts upp där det finns risk för krypskyttar, till exempel vid motorvägen som går från norr till söder och vid judiska bosättningar.

Resten av sträckan utgörs av metallstäng-sel med diken och ingemans-land, brett som en fyrfilig motorväg.�0 portar ska underlätta för bönder som ska till sina åkrar och studenter som ska till skolan.

Terrorbarriär eller Berlinmur?

0 400 km0 2 km

Israeliska bosättningar

Jungfru Marias grav

Västra muren

Al-Aqsa moskén

KlippdomenHeliga graven

Davids grav

Profeternas gravar

Dominus Flevit

KRISTNAKVARTEREN

MUSLIMSKA KVARTEREN

ARMENISKAKVARTEREN

JUDISKAKVARTEREN

JaffaportenCitadellet

Sionporten Dungporten

St Stefans port

Herodes port

Nya porten

OLIVBERGET

DAVIDS STAD

SIONS BERG

Tempel- berget

WADI AL-GUZMEA SHE’ARIM

Knesset

gAmlA StAden

nyA StAden

JeruSAlem

Planerad och byggd barriär

Gräns mot Västbanken


Världens konfl ikterIsrael-Palestina

200819 december: Ett halvårs vapenvila avslutas. Hamas vill inte förlänga den.

27 december: Israel bom-bar Gaza stad, Rafah och Khan Younis. 22� personer, främst poliser, dödas.

28 december: Flera perso-ner dödas av bomber i en moské. Tunnlar förstörs.

20093 januari: Israel går in med mark-trupper i norra Gaza.

4 januari: Strider vid fl yk-tinglägren i Beit Hanoun, Beit Lahiya och Jabaliya.

6 januari: Minst �0 perso-ner dödas och �� skadas vid en FN-skola i Jabaliya, dit hundratals personer fl ytt undan striderna.

7 januari: Gränsen mot Egypten bombas. Israel avbryter striderna under tre timmar per dag för att Gazaborna ska hinna få tag i mat och hålla begravningar.

14 januari: Nattliga fl yg-attacker mot 60 mål, bland annat �� tunnlar.

15 januari: Tonvis av bistånd brinner upp efter en attack vid ett FN-läger.

17 januari: Två barn dödas vid en FN-skola i Beit Lahiya, där hundratals sökt skydd.

19 januari: Vapenvila inleds.

GazaInvånare: 1,� miljoner(� 1�2 invånare per km²)Närmare hälften bor i fl yktingläger.

Ny vapenvila inledd

GAZA

iSrAel

egyP

ten

JanuariDecember

Efter kriget20 000 byggnader och mycket infrastruktur har förstörts. döda �12 barn Över 1 �00 personer

Skadade 1 �� barn � ��0 personer

Gaza stad

Rafah

Khan Younis

Beit Hanoun

Beit Lahiya

Jabaliya

källor: FN, Ny timEs, FN, bbC NEws, HUmaN rigHts watCH, timEsoNliNE.Co.Uk, dEr sPiEgEl, jErUsalEm Post, iNtErNatioNal HErald tribUNE, NE

0 5 km

Gaza stadGaza stad

Khan YounisKhan YounisKhan Younis

RafahRafahRafah

israEl PalEstiNa

Stor del av Gazas befolkning är barn

Under 1� år

�6%

��%Under 1� år



Tunnlarna öppningen mot världentunnlarna i södra gaza har använts för vapensmuggling, men också för att få in mat, choklad, cigaretter, kylskåp och bildelar sedan israel införde blockad mot gaza.

2005 Israel lämnar Gaza. Tunnlarna har främst använts för vapensmuggling.

2007Hamas tar makten från Fatah. Israel inför blockad för att tvinga Hamas att stoppa raket-beskjutningarna från Gaza.

Istället för �00 lastbilar får bara drygt 100 pas-sera in i området.

Priserna på vissa varor tredubblas. Egypten stänger gränsen och tunnlarna börjar användas för att få in mat, medicin, bygg-material, bränsle, choklad, chips, leksaker och till och med kreatur.

Byggs upp Enligt israeliska regeringen förstördes �0 procent av cirka �00 tunnlar under kriget. Enligt smugglare finns det tusen tunnlar och de som förstördes byggs upp igen.

Tunnlarna har gett arbete åt unga, arbetslösa män som inte kunnat ta sig ut från Gaza för att arbeta. De får 100 US-dollar (drygt �00 kr) för varje meter de gräver.

Antal anställda i industrin i gaza

Flera utgångarVarje tunnel har flera utgångar så att smugglarna kan byta tunnel om någon annan förstörs.

EGYPTEN

GAZA

Ger jobbArbetslösheten har ökat krafigt sedan Israel 2000 stängde sina gränser för arbetskrafts- invandring.

enligt världs-banken fungerar bara två procent av industrin i Gaza efter Israels blockad.

70 procent av befolkningen lever i fattigdom.

Vägen under metallväggenEgypten har byggt en metallvägg som sträcker sig över 2 km, men tunnlarna grävs under den. Efter kriget installerar Egypten kame-ror och rörelse-detektorer för att förhindra nya tunnlar. �,� m

iNFo graPHiCs: Nordström & FraNkkälla: världsbaNkEN

10 m

Livsfarlig livlinaTunnlarna byggs vid Rafah

Bredd: 60 cmHöjd: 1 mLängd: Upp till en kilometerAnläggningstid: �–6 månaderKostnad: �0 000 US-dollar (drygt �00 000 kronor).

200� 200�

�� 00

0

��0

gAzAremSAnGaza stad

Khan Younis

Rafah

Deir al-Balach

iSrAelegyP

ten

Filadelfileden (buffertzon)

Tunnlarna har, ventilation, el- och telefonledningar.


Världens konflikter Kashmir


Världens konflikterKashmir

Nya oroligheter i Kashmirdet blev aldrig någon folkomröstning 1947 om vilket land kashmir skulle tillhöra, indien eller Pakistan. istället startade strider som skulle pågå i årtionden. Efter att en fredsprocess inleddes 2004 har våldet minskat, men sommaren 2008 ökade oroligheterna igen.

1947 Den brit-tiska kolonin delas till hindu-iska Indien och muslimska Väst- och Östpakistan. I Kashmir är de flesta muslimer, men den lokala kungen är hindu och begär därför stöd från Indien. Det blir ingen folkomröstning. Istället utbryter krig om Kashmir.

1949 Kashmir delas mellan Indien och Pakistan. Indien får den mest befolkade och utvecklade delen.

1971 Strider uppstår igen när Östpakis-

tan bryter sig loss och bildar Bangladesh. Den så kall-lade kontrollinjen mellan indiska och pakistanska delen av Kashmir upprättas.

1989 Muslimsk gerilla i Kashmir kämpar mot Indien.

1998 Både Indien och Pa-kistan genomför kärnvapenprov. Bistånd och lån från USA och andra länder dras in.

1999 Konflikten förvärras med strider kring kontrollinjen.

Krisen bromsas av bland andra USA:s president Bill Clinton.

2000 En ensidig Indisk vapenvila blir utlyst, men gerillan fortsätter strida och fler än på länge dödas i attentat, vilket leder till protes-ter mot vapen-vilan i Kashmir-dalen.

2001 Indien och Pakistan håller toppmöte i Indien, men hit-tar ingen lösning. Efter terrorat-tacken i New York 11/� blir situationen först lugnare, men se-dan värre. Många

muslimska soldater kommer in i området efter att taliban-regeringen fallit i Afghanistan. Indien kräver att Pakistan tar tag i gerillagrupperna, men de militanta islamisterna at-tackerar indiska parlamentet i New Delhi. Tolv personer dödas och många skadas.

2003 Pakistans president Musharraf vill utlysa vapenvila i Kashmir. Han utsetts för två attentat en kort tid senare men klarar sig.

2004 Gerillan börjar med själv-mordsbomb-ningar, detta år i Bombay.

2005 Efter en jordbävning i Kashmir öppnas kontrollinjen för hjälparbete, men det innebar inte något steg mot en lösning.

2008 Första samtalen mellan Indien och Pakis-tans nya regim. Nya oroligheter bryter ut under sommaren.

1��0 1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC NEws

0 600 km

PakistaN kasHmir(rEgioN PakistaN)

indien

PAkiStAn

AFghAn-iStAn

kinA

nePAl ButhAn

BAnglAdeSh

Islamabad

New Dehli

den indiska delen… …har drygt 11 miljoner invå-nare. Mer än 60 procent av dem är muslimer, men i Jammu och Ladakh bor mest hinduer och buddhister.

…har i dag mer självstyre än andra indiska delstater.

den pakistan-ska delen har knappt � miljo-ner invånare.De flesta av dem är muslimer.

kAShmir

iNdiEN kasHmir(rEgioN iNdiEN)



indien

PAkiStAn

AFghAniStAn kinA

nePAlButhAn

BAnglAdeSh

Islamabad

New Dehli

indien

0 600 km

Terrorn drabbar IndienKonflikten i Kashmir drab-bar även Indien i form av terrordåd. Även om Indien är sekulärt finns motsätt-ningar mellan hinduer och muslimer. Dessutom har klyftorna växt mellan fattiga på landsbygden och medelklassen i städerna i takt med den ekonomiska framgången.

På 1980-talet växte en extrem, nationalistisk hinduism fram, som en re-aktion mot det muslimska upproret i Kashmir och globaliseringen. 1992 river hinduer Babri-moskén i Ayodhya. I kraval-lerna efteråt dör över tusen personer, främst muslimer.1993 dödar hinduer musli-mer i Bombay och bränner ner deras hus. 2002 börjar en järnvägsvagn med hin-duiska extremister brinna. De har varit i Ayodhya och planerat ett tempelbygge. Muslimer misstänks ha an-lagt branden. I kravallerna mot muslimer efteråt dö-das mer än �00 personer. Enligt en utredning 2005 var branden en olycka.

Kopplingar till KashmirDe militanta islamistgrup-perna Lashkar-e-Toiba och Jaish-e-Mohammad i Kash-

mir misstänks ligga bakom attacken mot parlamentet i New Delhi 2001. Lashkar-e-Toiba misstänks också för en bilbomb i Bombay som dödar ett �0-tal personer 2003 och ytterligare attentat i Bombay och New Delhi 2005, Varanasi 2006 och Hyderabad 2007. Även terrorattacken i Bombay i november 2008 då cirka 200 personer dör och 2�� skadas tros Lash-kar-e-Toiba ligga bakom.

Indien Invånare: 1,1 miljarderdelstater: 2�Religion:

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, NatioNalENCykloPEdiN, bbC NEws, Cia world FaCt book, asia timEs.

Bombay Indiens folkrikaste stad: 1�,7 miljoner invånare och landets finansiella centrum.

Bombay styrs av det högernationalistiska hindupartiet Shiv Sena, som misstänks ha stöttat attacker mot muslimer.

Hinduer 80,5%

Övriga 1,9%Sikher 1,9%Kristna 2,3%

Muslimer13,4%

PanajiMarmagao

Hyderabad

Calcutta

Cochin

Tuticorin

Madurai

Bengaluru

Pondicherry

Chennai

Vishakhapatnam

Nagpur

BhopalAhmadabadKandla

Kanpur

Agra

Amritsar

Srinagar

Imphal

Kolkata



Känslig väg genom dalen

Jhelumvägen genom Kashmir-dalen byggdes för cirka 100 år sedan. Till 1��7 var det den enda vägen som var farbar året runt. De andra gick genom bergen och kunde inte användas vinter-tid på grund av snö och halka.

När vägen stängdes 1��7 fick post, mat och bränsle börja fraktas en annan väg.

Inte förrän 200� öppnades en ny busslinje mellan Srinagar och Muzaffarabad. Fem år senare, hösten 200�, öppnade han-delsrutten igen för första gången på 60 år.

Sju aktörer i konfliktenHizbul Mujahedin Den största och en av de äldsta grupperna, är för en pakistansk lösning.

Harkat-ul-Mujahedin Militant mus-limsk grupp av afghaner, pakis-tanier och män från arabländer. Vill se pakistansk lösning.

Jammu och Kashmirs befrielsefront Kämpar för ett självständigt Kashmir. Var tidigare den största gruppen, men har förlorat inflytande.

det förenade rådet för det heliga kriget, UJc Samlar 2� väpnade, små, lokala grupper. Har sin bas i pa-kistanska delen av Kashmir.

All Parties Hurriyat conference, APHc Arbetar för ett självstän-digt Kashmir, men delar av gruppen tycker att Kashmir ska tillhöra Pakistan.

Lashkar-e-Toiba, ”de rättrognas soldater”. Tillhör en sträng gren inom sunniislam. Vill se muslimskt styre i hela Indien. Använder självmordsbom-bare.

Jaish-e-Mohammad Tros ha stöd från många koranskolor i Pakistan. Anklagas till-sammans med Lashkar-e-Toiba för attentatet mot parlamentet i New Delhi 2001.

0 50 km

INdIeNPAKISTAN

AFghAniStAn

NORRA dELARNAPakistanskstyrd del av Kashmir

JAmmu Och KAShmIRIndienstyrd del av Kashmir

AKSAI chINOmtvistat område mellan Indien och Kina

KINA

KINA

Kashmir

Vale of Kashmir

Baltistan

hImAchAL PRAdESh

NORdVäStRAgRäNSPROVINSEN

Jammu

PuNJAB

huVudStAdS-tERRItORIEt ISLAmABAd

Islamabad

Lahore

SrinagarUri

BaramullaKathai

Muzaffarabad

Awantipur

Anantnag

Hera Ahlan

River Jhelum

K28 611 m

Disteghil Sar7 885 mRakapushi

7 788 m

Nanga Parbal8 125 m

Jhelum

Ladakh

Traditionell gräns som före detta furstliga staten Jammu och Kashmir gjort anspråk på.

Territorium som överläts av Pakistan till Kina 1963, men som aldrig erkänts av Indien.

Amritsar

LudhianaPuNJAB



Världens konflikter Kirgizistan


Världens konflikterKirgizistan

Missnöje med ny regering2005 gjorde kirgizierna revolution mot president akajev, men den nya regeringen har inte infriat förväntningarna och nu ökar de ekonomiska problemen.

1991 Sovjetu-nionen upplöses och Kirgizistan blir självständigt.

1994 7� procent av väljarna vill att president Akajev fortsätter leda landet.

1998 Mer än 60 procent av befolkningen lever under fat-tigdomsgränsen. Akajev blir allt mer maktfull-komlig.

2001 Protester mot de dåliga levnadsvillkoren ökar. 2002 Den kritiska parla-mentsledamoten Beknazarov arresteras för maktmissbruk och de folkliga

protesterna ökar. Demonstran-ter kräver att regeringsmed-lemmar ska gå och senare även att Akajev ska avgå. Beknaza-rov släpps efter rättegången och demonstran-terna känner sig som segrare.

2003 Pressfrihe-ten minskar och människorätts-aktivister hotas.

2005 Protester-na mot Akajevs korrumperade styre sprider sig vid parlaments-valet. Akajev, som redan har lämnat landet, tvingas avgå. En ny regering bildas utifrån valresultatet.

2006 Den nya regeringen har inte uppfyllt folkets förhopp-ningar. 10 000 demonstranter kräver president Bakijevs avgång. Polisen ingriper och regeringen enas om en ny författning.

2007 Nya demonstrationer. Bakijev stoppar oppositionsle-dare från att vara med i valet.

2008 Stigande matpriser och en allvarlig energi- kris bäddar för nya kriser. Konflikt med Uzbekistan och Kazakstan om vattenreserver.

20001��0

Invånare:�,� miljoner

�� % arbetar inom jordbruket

viktigaste exportvarorna: Guld och elektricitet

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, iNtErNatioNal Crisis groUP, CENtral asia–CaUCasUs iNstitUtE

KAZAKSTANUZBEKISTANSOVJET- UNIONEN

KIRGIZISTAN

0 100 km

tAdzJikiStAn

Talas

kinA

kAzAkStAn

kirgiziStAnTashkent

uzBekiStAn

Bishkek

Jalal-Abad

Osh

Batken

Naryn

KarakolYsyk-Kol


Världens konflikter Kongo-Kinshasa


Världens konflikterKongo-Kinshasa

En miljon är på flyktmotsättningarna mellan hutuer och tutsier har fortsatt, liksom exploateringen av naturresurser som folket inte får del av. därför har nya strider blossat upp i östra kongo-kinshasa.

0 500 km

1994 Över en miljon hutuer flyr från folkmordet i Rwanda till östra Kongo, där president Mobuto upp-rättar flyktingläger.

1996 Rwanda och Uganda skickar soldater för att skydda banyamulenge, som tutsier kallas i Kongo. Hutulägren töms, men några militanta hutugrup-per blir kvar.

1997 Laurent Kabilas re-beller tågar mot Kinshasa. President Mobuto avgår efter �2 års styre. Kabila utropar sig till president.

1998 Kabila startar kam-panj mot tutsier. Rwandiska soldater och tutsier gör uppror i östra Kongo. Inbör-deskrig utbryter.

1999 Fredsavtal skrivs, men bryts av alla.

2001 Laurent Kabila mördas och efterträds av

sin son Joseph Kabila. Han tillåter politiska partier och börjar tala med rebellerna. Kriget mattas.

2002 Fred med Rwanda och Uganda, men lokala konflikter dyker upp.

2003 Alla parter går med på fredsavtal.

2006 De första demokra-tiska valen på �0 år hålls. Laurent Nkundas rebeller tar upp striden igen i Norra Kivu.

2007 �00 000 människor flyr efter oroligheter i Norra Kivu.

2008 Eld upphör i Norra och Södra Kivu, men vapenvilan bryts gång på gång. På grund av konflikten dör �� 000 människor varje månad, de flesta av undernäring och brist på sjukvård.

1��0 2000


Invånare: 6�,7 miljoner.

en miljon är på flykt, enligt FN.

Fyra miljoner har dödats sedan 1��.

Naturtillgångar: diamanter, olja, timmer, koppar med mera.

koNgo- kiNsHasa

UgaNdarwaNda

zAmBiA

kongo-kinShASA

Bangui

Mbuji-Mayi

Brazzaville

Kinshasa

AngolA

kongo- BrAzzAVille

gABon

kAmerun

centrAlAFrikAnSkA rePuBliken SudAn

rwAndA

Burundi

norrAkiVu

SödrAkiVu

Kananga

Tshikapa

Lubumbashi

Bandundu

Mbandaka

Ilebo

Kikwit

Lisala Bumba

AketiButa Isiro Mungbere

Mambasa

Beni

ShabundaKalima

Kisangani

Kindu

ugAn

dAtA

nzAn

iA


Världens konflikter Korea


Världens konflikterKorea

Kärnvapen hindrar samtalsedan 2000 har Nord- och sydkorea flera gånger varit på väg att öppna sig mot varandra, men Nordkorea vägrar skrota sitt kärnvapenprogram.

1948 Nord- och Sydkorea skapas efter andra världs-kriget när japanerna tvingas till kapitulation av sovjetisk militär från norr och av USA med allierade från söder. Resulterar i två oförenliga stater med stöd av varsin stormakt som vill ta makten över Korea.

1950 Nordkorea anfaller Sydkorea, ”Koreakriget”.

1953 Stilleståndsavtal efter fredsförhandlingar. Två miljoner människor har dött i kriget.

1970-talet Nordkorea isolerar sig. Satsning på självförsörjning som leder till fattigdom. Sydkorea satsar på export och blir senare en av världens främsta industrinationer.

1992 Nord- och Sydkorea enas om att stoppa tillverk-ning, prov och utplacering av kärnvapen.

1993 FN:s atomenergior-gan IAEA får inte inspektera Nordkoreas plutonium- anläggningar.

1994 Nordkorea får löfte om ersättningsenergi om kärnvapenprogrammet skrotas.

1995–96 Fem till tio procent av befolkningen i Nordkorea dör på grund av svält.

2000 Efter bistånd öppnar sig Nordkorea mot om-världen. Toppmöte mellan Nord- och Sydkorea hålls.

2002 Strider i gräns- området. Många dödas. Nordkorea bekräftar att man framställer plutonium. USA stoppar oljeleveranser.

2006 Nordkorea provskju-ter missiler och genomför sitt första kärnvapenprov.

2007 Nordkorea lovar att stänga alla kärnvapenan-läggningar. I utbyte utlovar USA olja och ett möjligt fredsavtal. IAEA hävdar att anläggningen i Yongbyon stängs i juli, men vid årets slut är den fortfarande inte nedmonterad.

2008 Sydkoreas nya pre-sident Lee Myung Bak för en hårdare linje. Nordkorea fryser kontakterna med Sydkorea.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, iNtEr- NatioNal Crisis groUP, iaEa, bbC NEws

1��0 1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

Usa

FN

sydkorEa

NordkorEa

0 100 km

kinA

Pyongyang

Najin

nordkoreA

SydkoreA

Seoul

JAPAn

Ch’ongjin

Kimch’aek

Hysan

HamhungKusongSinuiju

Namp’o

Changyon

OngjinKaesong

P’yonggang

Kangnung

P’ohang

Ulsan

Pusan

YosuMokp’o

KwangjuMasan

Taegu

AndongCh’ongjuCh’onan

Kunsan

Chonju

SuwonInch’on

Kangnung

Kangnung

rySSlAnd


Världens konflikter Kosovo


Världens konflikterKosovo

Motstånd mot Kosovoden nya kosovoalbanska regeringen överraskade världen med att utropa kosovos självständighet i februari 2008, trots att FN:s plan inte godkänts av serberna.

1989 Slobodan Milosevic blir det nya Serbiens president.

1990 Kosovos självstyre avskaffas. Albanska tidningar dras in och språket förbjuds i skolan.

1992 Albanerna väljer Ibrahim Rugova till egen president.

Mitten av 90-talet Gerillarörelsen Kosovos befrielse-armé, UCK, bildas.

1998 Serbisk militär går hårt fram för att gripa UCK-medlemmar. Tiotusen-tals människor flyr. Krig utbryter. Nato hotar att bomba Serbien om trup-perna inte dras tillbaka. Nya strider bryter ut efter några månader.

1999 Serbien säger nej till ett avtal som skulle ge Kosovo självstyre. Nato bombar. Serberna går till angrepp i Kosovo. Hundratusentals

människor misshandlas, dödas eller flyr. I juni skriver Milosevic under avtalet. FN ska bevaka freden.

2000 Kommunalval för första gången sedan kriget.

2004 Nya upplopp inträffar delvis på grund av att albanerna anser att självständighetsprocessen går för långsamt. � 000 serber flyr och 2� människor dödas.

2007 FN:s förhandlare Martti Ahtisaari lägger fram en plan för Kosovo. Serberna säger nej.

2008 Kosovo utropar sig som själv-ständig stat och erkänns av ett �0-tal länder, men inte av Serbien. Strider utbryter i Mitrovica mellan FN-poliser och serbiska demonstranter. EU ska ta över FN:s fredsbevakande roll, men insatsen försenas på grund av ryskt motstånd.

KosovoInvånare:2,17 miljoner

�� procent av befolkningen har mindre än 1,�2 euro per dag att leva på.

Folkgrupper:

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, iNtErNatio-Nal Crisis groUP, bbC NEws, världsbaNkEN

20001��01��0

sErbiEN kosovo (rEgioN) Nato FN

Serber 7%

Muslimska slaver,Romer ochTurkar 5%

88%

Albaner

0 20 km

SerBienLaposavic

ZvecanKosovska Mitrevica

Vucitra

Pristina

PodujevoZubin Potok

IstokSrbica

KlinaPec

DecaniMalisevo

OrahovacDakovica

Stuva Reka

PrizrenStrpce

Urosevac

Kacanik

Vitina

Gnjilane

Kosovska Kamenica

Lipljan

Glogovac

Obilic

Kosovo Polje

Skopje

mAkedonienAlBAnien

monte- negro

koSoVo

Dragas


Världens konflikter Kurderna


Världens konflikterKurderna

Starkare inflytandeUnder 1900-talet har kurder förtryckts, fördrivits och startat uppror gång på gång. På senare år har de fått mer makt i irak tack vare självsty-ret i norr. i turkiet har strävan efter ett EU-medlemskap fått regeringen att förbättra relationen till kurderna, men Pkk har fortsatt strida.

Slutet av 70-talet En miljon kurder, turkmener och assyrier tvångs-förflyttas från Kirkukregionen i norra rak.

1978 Kurdistans arbetarparti, PKK, bildas i Turkiet.

1984 PKK börjar sin väpnade kamp för en självständig, kommunistisk stat, en ideologi man senare verkar lämna.

1986 Turkiska armén får till-stånd att förfölja PKK in i Irak.

1988 Saddam Hussein attack-erar kurder, bland annat med giftgas i Halabja. Totalt �0 000 – 100 000 kurder dör.

1991 En kurdisk skyddszon inrät-tas i norra Irak, för att hjälpa kurder att åter-vända. Turkiet tillåter böcker och tidningar på kurdiska.

1992 Val hålls i den kurdiska skyddszonen.

1994 Krig mellan vänsterinriktade Kurdiska patriotiska unionen,

PUK, och Kurdis-tans demokra-tiska parti, KDP, i skyddszonen.

1998 PUK och KDP delar upp de tre kurdiska provinserna mellan sig.

1999 PKK- ledaren Abdullah Öcalan grips.

2004 PKK återupptar sin väpnade kamp mot Turkiet från Kandilbergen, trots att språk-reformer för kurder införts.

2005 En ny kur-disk grupp, Pejak, gör attacker mot Iran.

2006 PKK angri-per posteringar längs gränsen till Iran och Irak. I Irak har över 100 000 kurder flyttat in i Ta’mimregionen kring oljestaden Kirkuk, som de vill ska tillhöra Kurdistan.

2007 En folk-omröstning om Kirkuk skjuts upp. Iran attackerar Pejak-baser i Irak. Över 100 turkiska militärer dödas av PKK.

2007–08 Turkiet bombar PKK-baser i norra Irak.


20001��01��01�70Kurderna

var från början boskapsskötan-de nomader.

är den fjärde största folkgrup-pen i Västasien.

de flesta bor i dag i Turkiet, cirka 1� miljoner.

IRAKTURKIETKURDISTAN(OMRåDE)

PKK

Bagdad

kurdiStAn

turkiet

SyrienirAk

irAn

Armenien

Zanjan

Hamadan

Bakhtaran

Mahbabad

Orumiyeh

Tabriz

MosulIrbil

KirkukAs Sulaymaniyah

Al Da’im

Al Hasakah

Sanliurfa

Diyarbakir

Elazig

Erzurum

Yerevan

Halabja


Världens konflikter Libanon


Världens konflikterLibanon

Nära ett nytt inbördeskrigmaktkamp mellan olika religiösa grupper präglar libanon. Under 2008 var landet nära ett nytt inbördeskrig tills regeringen gick med på att diskutera maktfördelningen.

1946 Libanon blir självständigt.

1970 Libanon blir en bas för palestin-ska befrielserörelsen PLO:s aktioner.

1975 Religiösa motsättningar, eko-nomiska skillnader och palestiniers önskan om en egen stat leder till inbördeskrig.

1978 Israel invaderar Libanon för att stoppa palestinierna, men bromsas av FN.

1982 Ny invasion från Israel för att köra ut PLO från Libanon. Kristna falangister massakrerar palestinier i två flyktingläger.

1985 Israel lämnar Libanon, men ockuperar fortfarande södra delen.

1990 Inbördeskriget tar slut. Hizbollah (”Guds parti” på arabiska), som bildas under kriget, får behålla sina vapen för att kunna kämpa mot Israel. Med tiden bygger de skolor och sjukhus och blir populära i södra Libanon.

1993 Israel bombar södra Libanon.

1996 Israel invaderar igen.

2000 Israel lämnar södra Libanon.

2005 Syrien drar sig ur Libanon efter att Libanons premiärminister Rafiq Hariri mördas.

2006 Hizbollah gör en attack vid gränsen mot Israel. Två israeliska sol-dater kidnappas. Israel inför blockad mot Libanon och attackerar Hizbollahfästen och infrastruktur. Hizbollah skjuter raketer mot Israel. Mellan 700 och 1 �00, mest libaneser, dödas innan vapenvila sluts.

2007 Armén vinner hårda strider mot islamistiska rebeller.

2008 Konfrontationer på Beiruts gator. Strider mellan regeringen och Hizbollah tills regeringen går med på samtal om makten i landet och överenskommelse nås, det så kallade Doha-avtalet.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNtErNatioNal Crisis groUP, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, bbC NEws, Cia world FaCt book

20001��01��01�701�601��01��0

Invånare: Drygt � miljoner.

övrigt:Cirka 1,� miljoner libaneser har mobiltelefon.

Religion:

israEl

libaNoN

syriEN

Kristna

40%

60%

Muslimer

0 15 km

Zahlé

Damaskus

liBAnon

iSrAel

Syrien

Beirut

Sidon

Nabatiye

Baabda

Tripoli

BéqAA

liBAn-nord

mont-liBAnBeyrouth

eJ JnouB

nABAtiye


Världens konflikter Liberia


Världens konflikterLiberia

Liberia byggs upp igensedan 2003 råder fred i liberia. När inbördeskriget tog slut saknade nästan hela befolkningen el och vatten. Nu byggs landet upp igen och många kan återvända hem.

1847 Liberia blir självständigt efter att ha grundats av frigivna nordame-rikanska slavar. De bildar en elit som styr landet.

1980 Militärkupp efter att ekonomin försämrats.

1989 Under ledning av Charles Taylor försöker rebeller störta regimen. Ett blodigt inbördeskrig börjar.

1990 Charles Taylors styrkor tar kontroll över landet. Allt fler väpnade grupper ger sig in i kriget. Tiotusentals dödas och nästan halva befolkningen, drygt 2,� miljoner, flyr. Den västafrikanska samarbets-organisationen Ecowas skickar en fredsstyrka, Ecomog.

1995 Fredsavtal undertecknas. Ecomog försöker utöka sin kontroll, men stoppas av rebeller.

1996 Nytt fredsavtal.

1997 Charles Taylor väljs till president efter hot om att ta upp våldet igen.

2001 FN inför sanktioner, för att Charles Taylor stöder RUF-gerillan i Sierra Leone.

2003 Nya strider mellan regerings-styrkorna och två rebellgrupper. Över 200 000 människor har dött sedan 1��. FN förstärker Ecowas styrka. Charles Taylor går i exil i Nigeria. En övergångsregering leder landet.

2005 Ellen Johnson-Sirleaf blir Afrikas första folkvalda kvinnliga president.

2006 Charles Taylor utlämnas till Specialdomstolen för Sierra Leone, där han åtalas för krigsförbrytelser.

2008 En ny poliskår byggs upp. FN minskar sin fredsstyrka. De första vittnena hörs i sannings- och försoningskommissionen.

FN:s insatser

Säkrar strate-giska platser som hamnar och flygplatser.

Reparerar �00 km av de största vägarna.

Har samlat in drygt 2� 000 vapen från med-verkande i kriget.

Utbildar nya poliser och armé.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, FN, iNtErNatioNal Crisis groUP

20001��0 1��0

libEria siErra-lEoNE

0 50 km

FN

de största vägarna som repareras för-binder Monrovia med Tubman-burg, Gbarnga, Zwedru och Voinjama.

Monrovia

Robertsport

SierrA leone

Tubmanburg

Bopolu

Kakata

Buchanan

River Cross

Greenville

Sasstown

Harper

Fish Town

Zwedru

Gbarnga

Sanniquellie

Voinjama

guineA

elFenBenS- kuStenliBeriA


Världens konflikter Makedonien


Världens konflikterMakedonien

Albanerna får mer inflytandestriderna mellan albaner och makedonier 2001 stoppades genom ett fredsavtal som innebar mer rättigheter för landets albaner, men oroligheter har brutit ut flera gånger sedan dess.

1991 Makedonien utropar sin själv-ständighet. Albanerna kräver ett albanskspråkigt universitet i Tetovo.

1997 Parlamentet inför restriktioner mot att använda albanska flaggan.

1999 Makedonien får ta emot flyk-tingar från kriget i Kosovo.

2001 Albansk gerilla börjar strida mot makedonsk militär i norra Make-donien. Flera vapenvilor sluts, men bryts igen. Efter insatser av EU och Nato undertecknas ett fredsavtal som innebär att albanska blir officiellt språk i vissa områden, att 1 000 albanska poliser ska utbildas och att skolor i albanskspråkiga områden ska få mer bidrag. Albanska gerillan avväpnas och befrias från straff.

2003 EU ersätter Natostyrkorna i sitt första militära uppdrag.

2004 President Boris Trajkovskij, som varit en sammanhållande kraft, dör i en flygolycka, men ingen oro utbryter.

2005 Efter många hinder antas ett decentraliseringspaket. Kommun-sammanslagningar och nya gränser ska ge albanerna mer inflytande i lokalpolitiken.

2006 Bråk mellan albanska partier inför parlamentsvalet.

2008 En person dödas i nya bråk mellan albanska partier inför parla-mentsvalet. Det albanska partiet DPA lämnar regeringen när den inte erkän-ner Kosovos självständighet.


Invånare: 2 miljoner.

Folkslag:

20001��0

NatoEUalbaNiENmakEdoNiEN

Turkar, serber, romer och vlacher.

65%

Albaner

Makedonier

22%

13%

0 50 km

Skopje

Kumanovo

mAkedonien

Kratovo

Probistip

Sveti Nikole

Stip

Vinica

Kriva Palanka

KocaniDelcevo

Berovo

Radovis

Strumica

Valandovo

Negotino

Kavadarci

Gevgelija

Prileb

Brod

Krusevo

Murgasevo

BitolaResen

Ohrid

Struga

Debar

Gostivar

Kicevo

Titov Veles

Tetovo

SerBien (koSoVo)

AlBAnien

greklAnd

BulgArien


Världens konflikter Burma (Myanmar)


Världens konflikterBurma (Myanmar)

Militärens makt ökari 60 år har rebellgrupper slagits mot regimen i myanmar. 2007 började tusentals orangeklädda munkar protestera mot styret i det som kallas saffransrevolutionen.

1948 Burma blir självständigt. Flera inbördeskrig rasar redan i landet.

1962 Rebeller vill förhandla om självstyre. Regeringen är svagt positiv, men militären tar makten i en kupp, stänger tidningar och radio och griper politiska motståndare.

1988 Oppositionen ordnar demon-strationer över hela landet. Protes-terna fortsätter tills militären stoppar dem och tusentals människor dödas. Aung San Suu Kyi bildar ett demo-kratiparti.

1989 Landet byter namn till Myanmar.

1990 Aung San Suu Kyis parti NLD, Nationella sammanslutningen för demokrati, vinner valet. Trots det tvingas hon gå i husarrest eftersom militären ska skriva om grundlagen innan de lämnar över landet, vilket blir en utdragen process.

1991 Nobels fredspris går till Aung San Suu Kyi.

90-talet Militären och rebellgrupper som gått med på vapenvila exploate-rar naturtillgångar och tar själva hand om inkomsterna.

2007 Regimen höjer priset på diesel och gas som många är beroende av. Buddhistiska rödklädda munkar och nunnor demonstrerar och de dagliga marscherna börjar i media kallas för Saffransrevolutionen. Uppemot hundra människor kan ha dödats och tusentals fängslas av militären. FN försöker medla.

2008 Bara några veckor efter cyklo-nen Narcis, som drabbade miljoner invånare, hålls folkomröstning om en ny grundlag som ökar militärens makt. Internationella valobservatörer släpps inte in i landet. Mer än 100 ak-tiva i Saffransrevolutionen har dömts.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, bbC NEws, iNtErNatioNal Crisis groUP, Cia world FaCt book graFik: Nordström & FraNk

Invånare: ��,2 miljoner.

1,� procent är hivsmittade, en av de högsta siffrorna i Asien.

viktigaste naturresurser:Olja, gas, gruvor och skog.

20001��01��01�701�601��01��0

myaNmar (bUrma)

saFFraNs- rEvolUtioNEN

BurmA (myAnmAr)

Tavoy

0 200 km

Moulmein

Bassein Rangoon

Akyab Magwe

Loi-kaw

Taunggyi

Sagaing Mandalay

Haka

Myitkyina

Pa-anPegu

BAnglAdeSh

indienkinA

lAoS

thAilAnd

BhutAn


Världens konflikter Nordirland


Världens konflikterNordirland

På väg mot stabilitetFöre fredsavtalet 1998 dödades ett hundratal personer om året i konflikten i Nordirland. samtidigt togs hemliga kontakter för att lösa konflikten. inte förrän 2005 lade ira ner sina vapen.

1922 Ön delas. Södra delarna bildar irländsk fristat medan norra delarna fortsätter tillhöra Storbritannien. Protestanter styr Nordirland till 1�72, men Irländska republikanska armén, IRA, kämpar för ett enat Irland.

1960-talet En medborgarrättsrörelse kräver samma rättigheter för katoli-ker som för protestanter. Protestan-terna känner att deras maktställning är hotad och svarar med våld.

1969 Brittiska armén anländer.

1970 IRA inleder sin bombkampanj. Halvmilitära protestantiska grupper attackerar katoliker.

1972 Blodiga söndagen, när 1� ka-tolska demonstranter i Londonderry dödas av brittisk militär. Under hela året dödas nästan �00 personer, knappt hälften av IRA.

1994 IRA och protestantiska grupper utlyser vapenvila.

1996 IRA vägrar att lämna ifrån

sig sina vapen. Därför vill brittiska regeringen inte förhandla med Sinn Fein, IRA:s politiska gren. IRA bryter vapenvilan och genomför ett bomb-dåd i London.

1997 Sinn Fein får vara med i för-handlingarna, sedan IRA inlett en ny vapenvila.

1998 Fredsavtal, som stöds av folkomröstningar. Nordirland får begränsat självstyre. I augusti genom-för Verkliga IRA (utbrytargrupp inom IRA) ett bombattentat i Omagh.

2002 Brittiska regeringen tar över styret, efter anklagelser om spionage från IRA.

2005 IRA lägger ned sin väpnade kamp.

2007 Nordirland får självstyre igen. En ny provinsregering med både Sinn Fein och protestantiska DUP bildas.

2008 Våldet har minskat, men nya grupper utför dåd.

Turismen ökar

Invånare:1,7 miljoner

offer:1�66–2007 dödades � 700 personer i kon-flikten, de flesta civila.

Antal turister till Nordirland:1��

200 000

2006

1 200 000

Religion:

källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC NEws graFik: Nordström & FraNk

20001��01��01�701�601��01��01��01�20

NordirlaNd storbritaNNiENirlaNd

ProtestanterÖvriga 3,1%

53,1%

Katoliker 43,8%

IRLAND

irlAnd

0 25 km

NORDIRLAND

nordirlAnd

Londonderry

Strabane

Limavady

Coleraine

Ballymoney

Ballycastle

Ballymena Larne

Magherafelt

Cookstown

Dungannon

Armagh

PartadownHillsborough

Carrickfergus

Bangor

Newtownards

Dewnpatrick

Newry

Antrim

LoughNeagh

Enniskillen

Belfast

irlAnd

Omagh


Världens konflikter Pakistan


Världens konflikterPakistan

Terrorister jagassedan terroristattacken mot world trade Center i New york 2001 har Pakistan blivit en allierad i Usa:s terroristjakt. men det var i Pakistan terroristorganisationer som al-Qaida föddes.

På 80-talet blev bergen i norra Pakistan en tillflyktsort för afghanska motståndsrörelsen, mujaheddin, vid striderna mot Sovjetunionen.

Med bidrag från USA och andra västländer byggde Pakistan tränings-läger för mujaheddin. Där samlades även frivilliga som ville slåss mot regeringen i Afghanistan, bland annat en grupp saudiaraber som startade al-Qaida 1��.

2001 Efter terrorattentatet i New York letar USA efter al-Qaidaanhängare och vill bilda en enad front mot taliba-nerna i Afghanistan. Pakistans reger-ing säger sig vilja hjälpa USA i jakten på terrorister, men erkänner ändå talibanerna som officiell regering.

2002 Pakistan griper den första al-Qaidamedlemmen, Abu Zubaydah, i mars. Ett halvår senare arresteras

Ramzi Binalshibh, som misstänks ligga bakom attacken 11/�, i Karachi.

2003 USA och Pakistan gör en gemensam operation nära Islama-bad där Khalid Sheikh Mohammed, som tros vara en av al-Qaidas äldsta ledare, arresteras.

2004 Ytterligare någon grips, men USA tycker inte att Pakistan gör till-räckligt mycket och landet anklagas för att stödja talibanerna.

2006 Pakistan inleder en stor offen-siv. Sedan dess har de flesta strider mot al-Qaida skett i Pakistan.

2007 Benazir Bhutto skjuts och dödas av en man som spränger sig själv vid ett valmöte i Rawalpindi. En al-Qaidaledare misstänks ligga bakom attentatet.

1��0 1��0 2000

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtEt För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg, bbC NEws, Cia world FaCt book

PakistaN aFgHaNistaN Usa

0 200 km

Islamabad

indien

PAkiStAn

AFghAniStAn

New Delhi

Kabul

irAn

kinAtAdzJikiStAn

Sindh

BAlochiStAn

PunJAB

FederAlt StyrdA StAmområden AzAd

kAShmir

nordVäStrA gränSProVinSen

Invånare: Närmare 17� miljoner.

Medellivslängd: 6� år.

95 procent av befolkningen är muslimer, resten kristna och hinduer.

49,9 procent av befolkningen kan läsa och skriva.

Karachi

Hyderabad

Quetta Multan

Falsalabad

GujranwalaLahore


Världens konflikter Senegal


Världens konflikterSenegal

Långvariga strider om södernsenegal är en av afrikas bäst fungerande demokratier, men i den södra regionen Casamance pågår västafrikas längsta konflikt.

1947 Mouvement des forces démo-cratiques de Casamance (MFDC) bildas.

1960 Senegal blir självständigt.

1977 Fler partier än socialdemokra-terna tillåts.

1981 President Senghor avgår. Under den nya presidenten Abdou Diouf startar missnöjet i Casamance. Fler militärer skickas dit.

Mitten av 80-talet MFDC bygger upp en väpnad gren. Regeringen försöker förhindra det genom att arrestera medlemmar, men också ge regionen större statligt stöd.

1990 Den väpnade konflikten är ett faktum.

1991 Det första fredsavtalet säger inget om Casamance ställning.

1992 Nytt fredsavtal. MFDC delas.

1993 Eld upphör som varar i två år.

2000 Den nya presidenten Abdoulaye Wade börjar förhandla med rebellerna.

2001 MFDC skriver under fredsavtal, men vissa rebeller fortsätter strida.

2003 Regeringen gör upprensnings-aktioner, efter uppgifter om att rebellerna lagt ut minor.

2004 Fredsavtal skrivs, men accepteras bara av vissa rebellgrupper.

2006 Regeringen attackerar rebeller från MFDC. Olika rebellgrupper strider mot varandra.

2008 Striderna fortsätter. Bybor lemlästas i en attack, som MFDC tagit avstånd ifrån.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, ovErsEas dEvEloPmENt iNstitUtE, PloUgHsHarEs

20001��01��01�701�601��01��0

Invånare: 12,� miljoner94 procent är muslimer. Diolafolket i söder är kristna eller animister och talar sitt eget språk.casamance producerar huvuddelen av Senegals mat och bomull.sENEgal

0 100 km

SAint-louiS

Kolda

tAmBAcoundA

koldA

ziguinchor

lougA

diourBeldAkAr

FAtick

kAolAck

gAmBiA

SenegAlthièS

Ziguinchor

Tambacounda

Kaolack

Fatick

DiourbelThiès

Louga

Saint-Louis

Dakar

Banjul

cASAmAnce

Rebellrörelsens centrum Region: Casamance (Ziguinchor+Kolda)Stad: Ziguinchor

mAuretAnien

guineA

mAli

guineA-BiSSAu


Världens konflikter Sierra Leone


Världens konflikterSierra Leone

Fattigt folk trots guldetsierra leone är rikt på diamanter och guld, men folket får inte del av inkomsterna från naturresurserna. Fattigdo-men var en av orsakerna till det ovanligt blodiga inbördes-kriget från 1991 till 2002.

1961 Sierra Leone blir självständigt.

1968 Allmänna folkkongressen, APC, bildar regering.

1978 Landet blir en enpartistat. Korruptionen ökar.

1991 Med hjälp av Liberias rebelledare Char-les Taylor går Revolutionära förenade fronten, RUF, i strid mot regeringsstyr-korna. Under kriget våldtar och stympar RUF människor. De kidnappar också

barn som blir soldater.

1992 President Momoh avsätts i en miliärkupp.

1995 RUF utlyser vapenvila.

1996 Förre FN-byråkraten Ahmad Kabbah vinner president-valet.

1997 Paul Koroma, ledare för Väpnade styr-kornas revolutio-nära råd, AFRC, tar makten och inbjuder RUF till en koalitionsre-gering.

1998 Efter internationella påtryckningar återinsätts Kabbah som president.

1999 AFRC och RUF är på väg att inta Freetown, men stoppas av fredsstyrkan Ecomog.

2000 RUF tar �00 FN-soldater som gisslan. FN förbjuder all handel med diamanter från områden som RUF kontrollerar.

2002 Kriget är officiellt över och Kabbah väljs till president igen.

Tiotusentals människor har dödats och tusentals stym-pats. Sannings- och försonings-kommissionen börjar sitt arbete.

2004 Special-domstolen för Sierra Leone håller sina första rättegångar.

2005 FN-trup-perna lämnar landet.

2007 Orolighe-ter bryter ut på vissa håll inför parlaments- och presidentva-len. Ernest Bai Koroma från APC blir ny president.

Invånare:6,� miljoner.

Rikt på: Diamanter och guld.

75 procent av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, iNtErNatioNal Crisis groUP graFik: Nordström & FraNk

20001��01��01�701�60

siErra lEoNE

0 40 km

SierrA leone

Bo

liBeriA

guineA

Kenema

Makeni

Freetown

SödrA

öStrA

norrA

VäStrA


Världens konflikter Somalia


0 300 km

dJiBouti

etioPien

SomAliA

kenyA

OROMiYA OgADEN(SOMALi)

Mogadishu

Djibouti

Världens konflikterSomalia

Inbördesstriderna fortsätteri 30 år har inbördeskrig slitit sönder somalia. befolkningen har drabbats hårt av våld, plundring och svält. de senaste åren har nya försök till fred gjorts, men striderna har fortsatt.

1977–78 Krig med Etiopien om regionen Ogaden. Somalia förlorar och motståndet mot militärregimen ökar. Inbördes-krig bryter ut.

1979 Efter en misslyckad mi-litärkupp införs enpartistyre.

1981–82 Olika grupper försöker avsätta presi-dent Siad Barre med stöd av Etiopien. Reger-ingen attackerar civilbefolkningen och tusentals somalier dödas.

1988 �0 000 till 60 000 personer

dödas av reger-ingen i ett nytt inbördeskrig. �00 000 somalier flyr utomlands.

1991 Barre flyr landet. Anarki och våld bryter ut. Samtidigt drabbas landet av svält. 2�0 000 människor dör. Internationellt bistånd skickas, men används till kriget.

1992 FN-för-handlingar leder till vapenvila. FN skickar �� 00 soldater.

1993 FN attack-eras av militär-regimen och dras

in i konflikten. FN-trupperna dras tillbaka.

1994–1999 Trots fredsavtal och fredskon- ferens utbryter nya strider.

2000 En över-gångsregering bildas.

2002 Vapenvila undertecknas av 21 partier.

2004 Klan-familjer har gått samman i lokala muslimska domstolar som vill ha en islamisk stat. Elva av dem tar kontroll över Mogadishu.

2006 Domsto-larna tar kontroll över södra Somalia. Etiopien går in för att stöt-ta övergångsre-geringen. Krig utbryter.

2007 AU (Afri-kanska unionen) går med godkän-nande av FN in med fredsbeva-rande styrkor.

2008 Ny regering utses. FN förlänger AU:s mandat. Etiopiska trupper ska stegvis dras tillbaka. Pirater kapar fartyg längs kusten och kräver lösen.

Invånare: �,7 miljoner.

De flesta soma-lier är sunnimus-limer.

Medellivslängd: �7 år för män, �� år för kvinnor.

Största export-varor: Kreatur och bananer.

Somalier i Sverige:12 �00 somalier fick svenskt medborgarskap 1��–2006.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, www.CrisisgroUP.org, världsbaNkEN, UPPsala CoNFliCt data Program

1�70 1��0 1��0 2000

somalia EtioPiEN

Chisimayu

Bu’aale

Merca

Garbahaarrey

Baidoa Giohar

OddurBeledweyne

Dusa Marreb

Galcalo

Garoowe

Bender Cassim

Erigayo

Burao

Baki

Hargeysa

Laascaanood



Världens konflikter Sri Lanka


Världens konflikterSri Lanka

Striderna bröt ut igen Efter några lugna år har inbördeskriget brutit ut på nytt på sri lanka. tamilska tigrarna kräver självständighet, men regeringen vill inte förhandla med terrorister.

1983 Inbördes-krig utbryter. Tamilska tig-rarna dominerar striderna och kontrollerar stora delar av norra, nordöstra och östra Sri Lanka när de är som starkast. Deltar även i massakrer på muslimer och singaleser.

1985 Fredssam-tal inleds, men misslyckas.

1987 Indien skickar en freds-bevarande styrka på 100 000 personer, men Tamilska tigrarna accepterar inte fredsavtalet.

1990 Indien drar tillbaka styrkan.

1991 Tamilska tigrarna mördar Indiens pre-miärminister Rajiv Gandhi som hämnd för att Indien blandade sig i konflikten.

1993 Sri Lankas president mör-das av Tamilska tigrarna.

1994 Ny regering inleder fredsför-handlingar.

1995 Tamilska tigrarna bryter vapenvilan.

2000 Efter norsk medling utropar Tamilska tigrarna ensidig vapen-vila.

2001 En ny regering är intresserad av att förhandla.

2002 Vapen-vila utlyses efter norsk medling. Tamilerna tillerkänns visst självstyre och det blir lugnare.

2004 Första självmords- attentatet sedan 2001 inträffar i Colombo. Tsunamin under julen väcker hopp om att

regeringen och Tamilska tigrarna ska kunna sam-arbeta, men det går inte.

2006 Krig utbry-ter igen. Tamilska tigrarna tvingar EU-observatörer att åka hem.

2008 Vapen-vilan från 2002 upphävs. Allt fler strider. Ett �0-tal regeringssolda-ter samt också tamilsk gerilla dödas i strider under ett dygn i oktober.

Öns största minoritet

Tamilerna utgör den största minoriteten på Sri Lanka, cirka 1� procent.

Tamilerna bor främst i norr, singaleserna i centrala, södra och västra delarna.

Tamilska tigrarna är det svenska namnet för Liberation Tigers of Tamil Eelam.

70 000 perso-ner har dödats sedan striderna började.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtEt För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, sr.sE, svt, bbC

1��0 1��0 2000sri laNka

0 40 km

Sri lAnkA

Galle

Attacker sedan 2006

Tamilska tigrarnas högkvarter

Ratnapura

Badulla

Kandy

Kurunegala

Anuradhapura

Tricomalee

Moneragala

Jaffna

Colombo

Kilinochchi

indien


Världens konflikter Sudan


Världens konflikterSudan

Flera miljoner på flyktUnder två långa krig, 1955–72 och 1983–2005, har norra och södra sudan stridit om olja, vatten och rätten till mark, men också om religion och etnicitet. 2003 bröt en ny konflikt ut, i darfurprovinsen.

1956 Sudan blir självständigt.

1958 Landet islamiseras.

1964 Folkligt uppror.

1969 General Numeiri tar mak-ten i en kupp.

1972 Södern får regionalt själv-styre.

1978 Olja upp-täcks i Abiye, men befolkning-en får inte ta del av oljeinkomster-na som senare flyter in.

1983 Det regio-nala självstyret upphävs i södra Sudan, arabiska förklaras vara officiellt språk och sharialagar införs. Krig mel-lan muslimer i norr och kristna och animister i söder utbryter.

1985 Numeiri tvingas bort.

1986 Ummapar-tiet vinner valet.

1989 Omar Hassan Bashir tar makten. Oppositions-partier förbjuds, sharialagar återinförs i norr

och jihad utropas mot södern.

2003 Upproret i Darfur börjar. Arabstammar får vapen av regeringen och börjar en etnisk rensning mot svarta i regionen.

2005 Fredsavtal för kriget mellan nord och syd. 1,� till 2 miljoner människor har dött och mer än � miljoner är på flykt efter kriget. FN bedömer att nästan �,� mil-joner människor behöver hjälp i Darfur.

2006 Fredsavtal om Darfur under-tecknas, men bara en rebellrö-relse deltar.

2008 Rebell-gruppen JEM attackerar Khartoums tvil-lingstad Omdur-man och strider bryter ut i oljerika Abiye mellan re-geringssoldater från norra och södra Sudan. Enligt FN har �00 000 män-niskor dött i Darfur och 2,7 miljoner är på flykt.

Darfur

Invånare: 7 miljoner.

Både svarta och araber bor här, nästan alla muslimer.

De viktigaste folkgrupperna är fur, zaghawa och masalit.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNtErNatioNal Crisis groUP, säkErHEts-Politik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, FN graFik: Nordström & FraNk

1��0 1�60 1�70 1��0 1��0 2000

sUdaN

darFUr

0 200 km

Kapoeta

ShAmAldArFur

SudAn

JAnuBdArFur

ghArBdArFur

Juba

Bor

waw

Uwayl

warab

MalakalBentiu

Kaduqli

Ad Damazin

Sinjan

Al Qadarif

An NuhudAl Ubayyid Ad Duwayn

wad Madapi

Kassala

Ad Damir

Port Sudan

Dunqulah

Al Junaynah Al Fashir

Nyala

Yambio

etioPien

kenyAugAndA

centrAl-AFrikAnSkArePuBliken

tchAd

liByenegyPten

erit

reA

kongo-kinShASA

Khartoum


Världens konflikter Tchad


Världens konflikterTchad

Strider på flera fronterinbördeskrig har rasat i tchad ända sedan landet blev självständigt från Frankrike 1960. rebeller slåss mot regeringen samtidigt som afrikanska och arabiska grupper har börjat strida mot varandra.

1960 Tchad blir självständigt.

1962 Oppositionspartier förbjuds.

1965 Grupper från den un-derutvecklade norra delen gör uppror vilket leder till inbördeskrig.

1975 Efter en militär-kupp bildar general Félix Malloum en etniskt mer representativ regering, men lyckas inte stabilisera landet.

1982 Hissène Habré intar huvudstaden N’Djamena. Under hans auktoritära styre dödas �0 000 oppositionella.

1983 Libyen ockuperar norra Tchad.

1987–88 Eld upphör. Libyska trupper lämnar Tchad.

1990 General Idriss Déby störtar Habré som gynnat sin egen folkgrupp.

1991 Flera partier tillåts.

1994 FN:s internatio-nella domstol ger Tchad landremsan Aouzou och Libyens ockupation upphör.

1996 Idriss Déby vinner första presidentvalet, men kritiseras för att hindra op-positionen.

2005 Nya rebellgrupper gör attacker i östra Tchad.

2006 Ett blodigt år då över 1 200 människor dödas i direkta strider. Det pågår både strider mellan armén och rebeller och mellan arabiska och afrikanska grupper.

2008 I februari attackeras N’Djamena av rebeller. I mars anländer fredsbeva-rande styrkor från FN och EU, bland annat ett svenskt skyttekompani med 200 man.

Islam dominerar

Invånare: 10 miljoner

Medellivslängd: �7 år

de tre största folkgrupperna: Sara 28% Araber 12%Mayo-kebbi 11,5%

Över �0 procent är muslimer, �� procent kristna och en minoritet tillhör afrikanska religioner.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtEt För FrEds- oCH koNFlikt-ForskNiNg i UPPsala, iNtErNatioNal Crisis groUP, Cia world FaCt book

1�60 1�70 1��0 1��0 2000

tCHad libyEN FN EU

0 150 km

tchAdFaya-Largeau

Borkou-ennedi-tiBeSti

kAnem

BAthA

Biltine

ouAddAi

SAlAmAt

chAri-BAguirmi

mAyo-keBBi

guerA

mAyen-chArilogone

occidentAllogoneVorientAl

tAndJile

niger

liByen

SudAn

centrAl AFrikAnSkA rePuBliken

nige

riA

kAmerun

Ati

Mongo

Abéché

BiltineMao

Bol

N’Djamena

Bongor

Lai

MoundouDoba

Sarh

Am Timan

AOUZOU-REMSAN


Världens konflikter Thailand


Världens konflikterThailand

Två konflikter samtidigtHösten 2008 inträffade de allvarligaste samman-drabbningarna på 16 år mellan demonstranter och polis i bangkok. samtidigt fortsätter grupper i södra thailand att kämpa för självständighet.

1932 Kungen förlorar sin absoluta makt efter en militärkupp.

1973 Över 2�0 000 per-soner demonstrerar för demokrati. Militären skjuter 7� personer.

1978 Makten delas mellan kungen, militären och valda representanter.

1992 Stora demonstratio-ner när militären försöker manipulera parlaments-valet. Minst �� personer dödas. Kungen utser en civil premiärminister.

1997 Den muslimska mot-ståndsrörelsen i Pattani, GMIP, startar en offensiv mot regeringen.

2001 Thaksin Shinawatra blir premiärminister. Fler attacker i Pattani.

2003 Thaksin startar en kampanj mot knarkhandel. 2 000–� 000 personer sägs ha dödats.

2004 Konflikten i söder trappas upp när ett militärläger i Narathiwat attackeras av flera hundra personer. �2 personer dö-das vid en moské i Pattani, troligen av militären. Många grips och dödas när de pro-testerar vid polisstationen i Tak Bai.

2006 Stora demonstratio-ner mot Thaksin. Militären tar makten i en kupp när Thaksin är utomlands.

2007 Regeringen arreste-rar nästan 2 000 misstänk-ta i konflikten i söder. Ett nytt parti, PPP, får många röster i valet.

2008 Elitstyrda Folkal-liansen för demokrati, PAD, startar gatuprotester mot regeringen i Bangkok. 16 personer dödas och ett hundratals skadas. Efter att PAD ockuperat flygplatsen i åtta dagar, så att cirka 2�0 000 turister inte kan flyga hem, upplöses PPP och premiärminister Somchai Wongsavat förbjuds att verka politiskt i fem år.

Invånare: 6�,� miljoner.

viktiga näringar: turism, textil, jordbruk.

Religion:

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, tt, bbC NEws, dN

20001��01��01�701�601��01��01��0

tHailaNd

Muslimer 4,6%Kristna0,7%Övriga 0,1%

94,6%

Buddhister

0 100 km

thAilAnd

Songkhla

kAmBodJA

nArAthiwAt

PAttAni

yAlA

SAtun

mAlAySiA

Bangkok

Nakhon Sawan

Nakhon Ratchasima

Khon Kaen

Chiang Mai

VietnAm

lAoS

Phnom Penh

Vientiane

myAnmAr(BurmA)


Världens konflikter Tjetjenien


Världens konflikterTjetjenien

Våldet mot civila fortsätterdet finns en lång tradition av strider och misstroende mellan ryssar och tjetjener. På senare år har konflikten dämpats efter att nyckelpersoner i frihetskampen dödats, men civila utsätts fortfarande för övergrepp.

1944 Stalin deporterar över �00 000 tjetjener till Kazakstan.

1957 Tjetjenien-Ingusjien bildas.

1991 Dudajev utropar ett självständigt Tjetjenien.

1994 Ryssland bombar Groznyj för att stoppa re-bellerna. Hundratusentals tjetjener flyr.

1996 Dzjochar Dudajev dödas. Vapenvila tvingas fram, men rebellerna åter-intar Groznyj. Eld upphör efter ett halvt löfte om självständighet.

1997 Motståndsledaren Maschadov blir president. Gangsterligor tjänar pengar genom kidnappningar.

1999 Tjetjensk militär intar byar i Dagestan. Ryssland driver ut dem och startar en bomboffensiv efter ter-rordåd.

2002 Tjetjener tar �00 personer som gisslan på en teater i Moskva tills rysk militär går in med gas, som dödar över 100 personer.

2003 Striderna har bedar-rat något. �6 procent säger ja till självstyre i Ryska federationen.

2004 President Kadyrov dödas.

2005 Över tusen skolbarn, lärare och föräldrar tas som gisslan i Beslan, Nordosse-tien. Vissa av terroristerna tros vara tjetjener. Första parlamentsvalet sedan 1��7.

2007 Kadyrovs son Ram-zan väljs till ny president av Putin. Hans privatmilis misstänks för dåd mot civila.

2008 Klanledaren Ruslan Jamadajev mördas.

Tjetjenien

Invånare: 1,1 miljoner, enligt en omstridd folkräkning.De flesta är sunnimuslimer.

200 000– �00 000 har dött i kriget.

källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, bbC NEws, tt, UPPsala CoNFliCt data Program, ”tjEtjENiEN” av aNNa Politovskaja graFik: Nordström & FraNk

20001��01��01�701�601��01��0

tjEtjENiEN(rEgioN)

rysslaNd

0 50 km

tJetJenien

Shatoy

georgien

rySSlAnd

Vladikavkaz

Mozdok

Bamut Urus-Martan

Shali

Vedeno

ArgunGudermes

Chervlennaya

KalinovskayaNedterechnaya

Kamyshev

Kargalinskaya

Groznyy

georgien

dAgeStAn

StAVroPol dAgeStAnrySSlAnd

nord-oSSetien

inguSJien

TJeTJeNIeN


Världens konflikter Uganda


Världens konflikterUganda

Mer än en miljon på flykt i UgandaUgandas ekonomi har utvecklats starkt under 2000-talet, men landet är fortfarande ett av världens fattigaste. Fler än 1,3 miljoner har flytt undan strider i norr. Fredsprocessen har fördröjts.

1962 Uganda blir självständigt.

1971 President Milton Obote av-sätts av Idi Amin. Under hans styre dödas hundratu-sentals männis-kor, främst från Acholifolket som stöder Obote.

1979 Idi Amin störtas av tan-zaniska trupper och rebeller.

1980 Obote får makten igen.

1981 Yowero Museveni startar gerillakrig.

1985 Acholi-soldater gör en kupp mot Obote.

1986 Museveni tar makten. Regeringsarmén startar operatio-ner i norr.

1987 Konflikt bryter ut i nord-väst. Lord’s Resistance army, LRA, växer fram och blir den mest långlivade rebell-gruppen. Under åren tvingar de 20 000 barn att bära vapen eller prostituera sig.

1991 Striderna i nordväst tar slut. Regeringen gör en brutal offensiv i Acholi. Rebellerna lem-lästar civila för att de inte stöder LRA.

1996 De väp-nade konflikter-na är som mest utbredda, både i norr och väst.

2002 Reger-ingen startar en offensiv. LRA ger hårt motstånd.

2003 Bara i de norra delarna lever konflikten kvar.

2005 Ugan-dier röstar för flerpartisystem. Internationella brottmåls-domstolen åtalar ledningen i LRA.

2006 En freds-process inleds. Parterna enas om eld upphör.

2007 LRA drar sig ur fredspro-cessen, men eld upphör förlängs.

2008 LRA:s ledare förhalar undertecknan-det av freds-avtalet.

Invånare: �1,� miljoner.

Fattigdomen har minskat från �6 till �1 procent av befolkningen sedan 1��2.

viktig export: kaffe, te, fisk, bomull.

Medellivslängd: �0 år.

6,4 procent av invånarna mellan 1� och �� år har hiv/aids.

graFik: Nordström & FraNk källor: säkErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, dFid.gov.Uk, iNtErNatioNal Crisis groUP, Cia world FaCt book

20001��01��01�701�60UgaNda

lord’s rEsistaNCE army, lra(grUPP)

0 50 km

Regionerna Acholi och Langi i norr stödde Obote

Rakai

kongo-kinShASA

ugAndA

SudAnkenyA

tAnzAniArwAndA

Masaka

Sembabule

Mbarara

Ntungamo

Kamwenge

Mubende

Kibale

Kamwenge

Kiboga

Bushenyi

Rukungin

Kanungu

KabaleKisoro

Kasese

BundibugyoFort Portal

Mpigi

Holma

Masindi

Nebbl

Apad

Lira

Kaberamaido

Moroto

Nakapiripirit

Arua

AdjumaniYumbe Moyo

Kitgum

Gulu

Pader Kotido

Katakwi

Kumi

Soroti

KapchorwaSironko

Mbale

Busia

PallisaKamu

Nakasongola

Luwero Kayunga Iganga

BugiriMayuge

wakiso

KampalaMukono

Acholi (Gulu, Kitgum, Pader)

lAngi(Apac, Lira)


Världens konflikter Uzbekistan


Världens konflikterUzbekistan

Förtryck skapar spänningarden politiska oppositionen förföljs och terrordåd gör fortfarande vardagen osäker i Uzbekistan. det senaste valet godkändes inte av ossE. Under 2008 utvisades en representant för Human rights watch ur landet.

1991 Utropar sig som självständig stat.

1998 Den islamistiska gerillan IMU bildas.

1999 Ett tiotal personer dödas i ett bombattentat mot president Islam Ka-rimov. IMU och de illegala partierna Erk och Birlik misstänks ligga bakom dådet. Regeringen förföljer oppositionen hårdare. IMU genomför kidnappningar och vill införa sharialag.

2000 IMU angriper Ferganadalen och närmar sig Tasjkent, men drar sig tillbaka till Afghanistan.

2001 Uzbekistan tillåter amerikansk trupp på sin mark efter terrorattacken 11/�. IMU försvagas efter att ha stridit på talibaner-nas sida i kriget i Afghanis-tan.

2004 Terrordåd i Tasjkent. Den nya rebellgruppen Jamoat tar på sig skulden. Hårdare förföljelse av oppositionen.

2005 Upplopp i Andisjan när milis stormar ett fäng-else och fritar ett hund-ratal fångar. Uzbekistans regeringsarmé öppnar eld mot flera tusen personer som samlats på torget. 17� personer dödas. EU inför sanktioner och USA håller inne bistånd.

2007 President Islam Ka-rimov väljs om, men valet godkänns inte av OSSE.

2008 En representant för Human Rights Watch utvisas ur landet.

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, iNstitUtioNEN För FrEds- oCH koNFliktForskNiNg i UPPsala, iNtErNatioNal Crisis groUP, bbC NEws, Cia world FaCt book

20001��0

UZbEkistaN sovjEtUNioNEN

Invånare: 27,� miljoner.

en fjärdedel bor i Ferganadalen.

Religion:Sunnimuslimer 88% Ryskortodoxa 9%Övriga 3%

Miljöförstöring:Uzbekistan är världens andra största bomulls-exportör.

Under Sovjet-tiden byggdes stora bevatt-ningskanaler för odlingens skull, men de förstörde Aralsjön. I dag är sjön bara hälften så stor och två tredje-delar av vattnet är borta.

0 200 km

uzBekiStAn

Ashgabat

Nukus

Urganch

Bukhoro

Termiz

Qarshi

Nawoiy

Samarqand

Jizzakh

Guliston

Dashanbe

Tasjkent

Bishkek

NamanganAndijon

Fafghona

turkmeniStAn

kAzAkStAn

AFghAniStAn

tAdJikiStAn

Aralsjön

F e r g A n A d A l e n


Världens konflikter Zimbabwe


Världens konflikterZimbabwe

Mugabe vill behålla maktenden misslyckade jordreformen har lett till stora ekonomiska problem. Fyra miljoner invånare svälter på grund av svår torka. samtidigt vill mugabe inte lämna makten ifrån sig.

1963 Socialistpartiet Zanu grundas när det bryter sig loss från Zapu.

1980 Zimbabwe blir själv-ständigt. Robert Mugabe och Zanu kommer till makten. Med tiden blir de allt mer maktfullkomliga. �0 procent av den bördi-gaste jorden ägs av de vita, men allt fler kräver att även fattiga svarta får mark.

1987 Zanu och Zapu blir Zanu-PF.

1998 Mugabe skickar soldater för att stödja president Kabila i Kongo–Kinshasa. Kriget kostar Zimbabwe tio miljoner kronor om dagen.

1999 Studenter och fackförbund protesterar mot arbetslöshet och höjda mat- och bränslepriser. Oppositionspartiet MDC bildas.

2000 MDC-anhängare hotas och misshandlas inför valet. Jordreformen börjar genomföras. Lagen

ändras så att regeringen kan beslagta mark utan att ägarna ersätts fullt ut.

2002 Zanu-PF:s milis driver bort vita bönder, men även �00 000 svarta lantarbetare.

2005 700 000 personer blir hemlösa när regeringen river slumområden.

2007 Av de � �00 gårdar som var i vit ägo år 2000 är bara �00 det år 2007. Hälften av den beslagtagna åkermarken används inte.

2008 MDC segrar i parlamentsvalet. Moses Tsvangirai leder president- valet efter den första omgången, men efter en våldsvåg drar han sig ur valet och Mugabe vinner som enda kandidat. Den sämsta skörden på 1� år leder till utbredd svält. Under hösten dör över 1 100 personer i en utbredd koleraepidemi som drabbar närmare 20 000 personer.

Invånare: 11,6 miljoner.

Över � 200 per-soner dör varje vecka i aids.

Medellivslängd: Män �7 år. Kvinnor �� år.

Inflation: Zimbabwes regering säger att inflationen ligger på 2�0 miljoner procent. Utomstående bedömare säger att inflationen i själva verket är 2,7� triljoner procent (2 7�0 000 000 000 000 000 procent).

graFik: Nordström & FraNk källor: sakErHEtsPolitik.sE, UtrikEsPolitiska iNstitUtEt, avErt.org, dFid.gov.Uk, iNtErNa-tioNal Crisis groUP

20001��01��01�701�60

ZimbabwE

0 50 km

Harare

Bukhoro

zimBABwe

Marondera

Bukhoro

Lupane

Gwanba

Gwanba

Gwero

mASVingo

mAtABelelAnd Souht

mAtABelelAndnorth

midlAndS

mAShonAlAndweSt

mAShonAlAndeASt

mAnicAlAnd

mAShonAlAndcentrAl

BotSwAnA

SydAFrikA

moçAmBique

zAmBiA

Får användas frittEfter inköp (2� 000 SEK) får allt material i denna manual användas i valfri kanal och vid valfritt antal tillfällen så länge det är på redaktionellt utrymme.

Materialet i editorial Toolbox:- Får inte användas i någon

form av annonser.- Får inte delas ut eller ges

bort till tredje part.- Får inte säljas vidare i

någon form till tredje part. copyrightEditorial Toolbox och dess innehåll är framtagen av Nordström & Frank AB. Materialet omfattas av upphovsrättslagen (SFS 1�60:72�). Nordström & Frank AB innehar samtliga

till Editorial Toolbox knutna rättigheter enligt upp-hovsrättslagen och annan tillämplig lagstiftning.

Annan användning av Editorial Toolbox än vad som medges ovan utgör därför intrång i Nordström & Frank AB:s rättigheter och kan föranleda krav på ersättning och andra rättsliga åtgärder.

PubliceringVid publicering skrivs: ”Grafik: Nordström & Frank”

För att säkerställa fram-tida utveckling av Editorial Toolbox vill vi att ni skickar kopior på publicerat material som pdf eller liknande till: [email protected].

www.nordstromfrank.se

etb - fokus: varldens konflikter (swedish)

News & Politics