Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Vt 2018

Handledare: Livia Oláh

Från papparoll till

föräldraroll

En komparativ studie av papparollens

förändring över tid

Moa Kalström och Sara Rosenstam

Sammanfattning 1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både

mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med

sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan

reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot

på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre

föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en

nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga

förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna

studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella

förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring

av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka

om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet

hos pappor boende i Stockholm.

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med

heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i

Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing

gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier

som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att

papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir

tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som

bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den

yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor

utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika

definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön

vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

Nyckelord

Papparoll, föräldraroll, föräldraledighet, göra kön, jämställdhet, generationsjämförelse,

i-princip-mannen

Innehållsförteckning Inledning ......................................................................................... 1

Syfte och frågeställningar ............................................................................... 2

Avgränsningar ................................................................................................. 2

Disposition ...................................................................................................... 3

Bakgrund ......................................................................................................... 3

Teori och tidigare forskning ................................................................ 4

Doing gender ................................................................................................... 5

Specialiseringsteorin ....................................................................................... 6

Pappors flexibilitet .......................................................................................... 7

I-princip-mannen ............................................................................................ 9

Metod ............................................................................................ 10

Kvalitativa intervjuer ..................................................................................... 10

Urval .............................................................................................................. 11

Genomförande ............................................................................................... 11

Analysprocessen ............................................................................................ 12

Etiska överväganden ..................................................................................... 13

Metodkritik .................................................................................................... 14

Resultat och analys ......................................................................... 15

Uttag av föräldraledighet .............................................................................. 15

Föräldrarollens definitioner ........................................................................... 17

Föräldraledighetens huvudsakliga skäl .......................................................... 19

Att göra papparollen ...................................................................................... 20

Flexibel kvotering .......................................................................................... 22

Jämställdhet som princip ............................................................................... 24

Diskussion och slutsats .................................................................... 25

Referenser ..................................................................................... 29

Bilaga 1 ......................................................................................... 31

Bilaga 2 ......................................................................................... 33

1

Inledning 1997 blev Sverige utnämnt av FN som världens mest jämställda land och har sen dess legat

kvar bland topp tio enligt World Economic Forums årsrapporter (World Economic Forum,

2016). Att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är även något som är starkt

associerat med den svenska självbilden och synen på den jämställda svenska mannen.

Maskulinitetsforskarna Lucas Gottzén och Rickard Jonsson (2012) menar att denna svenska

självbild är något som etablerades under uppbyggnaden av det svenska folkhemmet. Då låg

stort fokus, liksom idag, på att skapa jämställdhet mellan könen inom såväl det betalda

förvärvsarbetet som inom det obetalda arbetet i hemmet (Gottzén & Jonsson 2012: 8). Det bör

dock poängteras att även om ett land rankas som ett av världens mest jämställda länder är

detta inte förenat med att landet i fråga är helt och hållet jämställt. Indikatorer på hur jämställt

ett land är går att synliggöras genom att titta på exempelvis löneskillnader mellan könen, hur

fördelningen ser ut inom både styrelsegrupper och chefspositioner samt fördelningen av

föräldraledighet. Genusforskaren Maud Eduards (1991) menar att jämställdheten i Sverige

sker på mäns villkor, vilket kan motiveras utifrån den starka självbilden av svenska män som

jämställda och hur de ovanstående indikatorerna statistiskt speglas (Gottzén & Jonsson 2012,

Eduards i Johansson & Klinth, 2011:24). Exempelvis visar statistik från 2016 att

könslönegapet på arbetsmarknaden kvarstår och att kvinnor idag tjänar 87 procent av mäns

lön (Statistiska centralbyrån, 2016).

Genusvetaren Anita Nyberg (2004) menar att föräldraförsäkringens generösa utformning kan

liknas vid en kvinnofälla. Detta då försäkringen, från det att den infördes 1974, förlängts utan

tydliga krav eller förväntningar från varken politiker eller samhället på att pappor ska ta lika

ansvar för att vara hemma med sina barn som mammor. Förlängningen av

föräldraförsäkringen har därför resulterat i att mammor har varit borta från sina

förvärvsarbeten under längre perioder då papporna tagit ut avsevärt mindre del av de

gemensamma föräldradagarna i förhållande till mammorna (Nyberg i Johansson & Klinth,

2010: 24). Det går dock att se en positiv förändring i pappors uttag av föräldradagar över tid,

däremot är det fortfarande så att mammor tar ut en betydligt större del av föräldraledigheten.

1974 tog pappor ut cirka 0,5 procent av föräldradagarna, idag har den siffran stigit till 27,6

procent (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:31; Försäkringskassan, 2017). Vidare tenderar

pappor i högre grad att ta ut föräldraledighet när deras barn blivit äldre och i samband med

2

semester och långhelger. Detta till skillnad från mammor som ofta tar ut sin föräldraledighet

under barnets första levnadsår och oberoende av annan ledighet. Statistik från 2015 visar på

att var fjärde pappa till barn födda 2012 inte tog ut sina föräldradagar innan det att barnet fyllt

två år (Dahlin, 2015). I föräldrapar där mannen tjänar mest tar kvinnan nästan alltid ut mer

föräldraledighet än mannen däremot görs det knappt någon skillnad när det är tvärtom, det vill

säga att kvinnan tjänar mer än mannen (Hartman, 2014:9).

I och med det faktum att pappor i allt större utsträckning börjar ta ut längre föräldraledighet

än tidigare anser vi att det är av intresse att få insikt i och förståelse för hur papparollen har

förändrats över tid utifrån pappors perspektiv. Studier gällande föräldraledighet samt attityder

kring föräldradagar är ständigt aktuella då forskning tyder på att könslönegapet samt

diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden många gånger grundar sig i fördelningen av

föräldraledighet (Evertsson, 2010:59f). Det verkar även finns en kunskapslucka inom fältet då

man tidigare inte har gjort studier som innefattar jämförelser mellan olika generationer av

pappor och deras erfarenheter och åsikter gällande papparollen. Detta skulle kunna hjälpa oss

att förstå den förändring som har skett gällande uttagandet av föräldraledighet och hur

papparollen görs idag.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i synen på och utövandet av

papparollen över tid. För att bringa klarhet i detta har kvalitativa intervjuer genomförts med

pappor från två olika generationer med syfte att besvara följande frågeställningar:

Har görandet av papparollen i Stockholm förändrats över tid? Om så, på vilket sätt?

Finns det kopplingar mellan görandet av papparollen över tid och förändringar

gällande uttag av föräldraledighet? Om så hur ser dessa kopplingar ut?

Avgränsningar För att kunna genomföra en rättvis komparativ studie har en avgränsning tillämpats. Under

intervjun och analysen har enbart pappornas upplevelser och åsikter undersökts utifrån den tid

då deras förstfödda barn var i förskoleålder (1-6 år). Detta då föräldraparen har olika antal

barn och kan ha ändrat sitt föräldraskap till nästfödda barn.

3

Disposition Studien inleds med ett bakgrundsavsnitt där en genomgång av införandet av

föräldraförsäkringen och dess förändring beskrivs. Här redogörs även statistik gällande

pappors uttag av föräldradagar. Därefter redogörs för studiens teorier och tidigare forskning

där teorikritik följer löpande efter varje avsnitt. Vidare presenteras metodvalet följt av

underrubriker innehållande urval, genomförande, analysprocessen och metodkritik där

validitet och reliabilitet diskuteras. I avsnittet resultat och analys sker en tematisk analys där

det teoretiska ramverket och tidigare forskning tillämpas på det empiriska materialet. Ett

avsnitt med diskussion och slutsats följer sedan. I detta avsnitt diskuteras relevanta resultat

som svarar för studiens syfte och frågeställningar för att slutligen avslutas med förslag på

vidare forskning.

Bakgrund År 1974 ersattes moderskapspengen i Sverige och istället infördes en föräldraförsäkring som

gav föräldrar rätten att vara hemma med sina barn och få en inkomstrelaterad föräldrapenning.

Sverige blev då det första landet i världen som erbjöd män rätten till betald föräldraledighet på

samma villkor som kvinnor (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:39; Johansson & Klinth,

2010: 21). Bakom beslutet låg ett behov av att få in fler kvinnor på arbetsmarknad samt den

politiska motivationen att öka jämställdheten i samhället. Förhoppningen var att reformen

skulle öka kvinnors ekonomiska oberoende av män samt att få fler pappor att engagera sig i

omvårdnaden av sina barn. Reformen kan ses som ett tydligt politiskt steg mot ett erkännande

av att familjeliv och omsorg av barn inte endast är till för kvinnor (Duvander, Ferrarini,

Johansson, 2015:26f).

Föräldraförsäkringen har under åren förändrats, förlängts och gjorts om. År 1995 infördes en

så kallad pappakvot, det vill säga en månad som var vikt åt pappan i föräldraförsäkringen och

som inte kunde överlåtas till mamman. Kvoteringen kom att kallas för “pappamånad” men

begreppet pappamånad kan anses förvirrande då lika lång tid var kvoterad för mamman men

benämns inte som “mammamånad”. Resterande dagar var fördelade åt vardera föräldern men

kunde överlåtas till den andra vårdnadshavaren med hens medgivande. År 2002 infördes två

vikta månader till respektive förälder och 2016 utökades de öronmärkta månaderna till tre

stycken (Duvander, Ferrarini, Johansson, 2015:30f). Idag, 2018, består föräldraförsäkringen

av totalt 480 dagar där 240 dagar är fördelade åt vardera vårdnadshavare. Av dessa 240 dagar

är 90 stycken öronmärkta åt respektive förälder och kan därmed inte överlåtas. Det är inte ett

4

krav att ta ut sina öronmärkta dagar men om de inte tas ut före det att barnet fyllt 12 år frys de

inne. Resterande 150 dagar som är fördelade åt respektive förälder kan överlåtas till den andra

föräldern om hen samtycker. Dessa siffror gäller för de föräldrar som fått barn 2016 eller

senare (Försäkringskassan, 2018a).

Det finns en stor flexibilitet inom föräldraförsäkringen som gör att föräldradagarna kan

plockas ut på olika sätt. Det går exempelvis att ta ut halva, fjärdedels- eller åttondelsdagar

vilket gör att föräldrar kan dryga ut sin ledighet och på så sätt vara hemma under en längre tid

eller ta ut hela dagar för att maximera ersättningen. Möjligheten att kunna fördela dagarna på

detta sätt är unikt för Sverige och ger föräldrar förmånen att skräddarsy en föräldraledighet

som passar varje enskild familj (Duvander, Haas, Hwang, 2017:3). Föräldraförsäkringen ger

alla föräldrar rätt att få ekonomisk kompensation under föräldraledigheten vilket delas in i två

olika perioder där 390 dagar är på sjukpenningnivå, vilket innefattar de öronmärkta dagarna,

och 90 dagar på lägstanivå (195+45 per förälder). Ersättningen på sjukpenningnivå är

individuellt baserad på den enskilde förälderns sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som

baseras på en persons arbetsrelaterade årsinkomst. Föräldrapenningen som betalas ut är som

högst 77,6 procent av den enskilde förälderns SGI, vilket är en väldigt hög ersättning

internationellt jämfört (Duvander, Haas, Hwang, 2017, Leave Policies & Research, 2017).

Genom kollektivavtal hos arbetsgivaren kan dock ersättningen bli betydligt högre och då upp

till 90 procent av förälderns lön (Försäkringskassan, 2011a). Om en person däremot inte har

en arbetsrelaterad årsinkomst exempelvis studenter, långtidssjukskrivna eller

långtidsarbetslösa är de garanterade en summa på 250 kronor per dag på sjukpenningnivå.

Ersättningen på lägstanivå ligger däremot på 180 kronor per dag och är den samma för alla

oavsett inarbetad SGI (Försäkringskassan, 2018a; Försäkringskassan, 2018b).

Teori och tidigare forskning Det teoretiska ramverket för denna studie bygger på två sociologiska teorier, doing gender

och specialiseringsteorin samt två tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet

faderskap. Det teoretiska ramverket har valts för att djupare kunna se en sociologisk

förklaring gällande det successivt ökade uttaget av föräldradagar hos pappor. Genom att

tillämpa både en socialkonstruktivistisk teori och en teori grundad ur ett ekonomiskt

nyttomaximerande perspektiv kan möjligen en klarare bild ges av orsaker som kan ligga till

5

grund för en eventuell förändring av papparollen. Den tidigare forskningen skapar en

förståelse för fältet och kan även den hjälpa till att förklara varför papparollen ser ut som den

gör idag. Kritik av respektive teori och tidigare forskning redogörs löpande i slutet av varje

avsnitt. Både teori och slutsatser av tidigare forskning kommer att tillämpas i analysen.

Doing gender Doing gender, eller som på svenska översatt, att göra kön tar avstamp i ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv där könsidentitet ses som något socialt konstruerat snarare

än statiskt och biologiskt givet. Görandet av kön kan förklaras utifrån en strävan att leva upp

till samhällets normer och diskurser gällande vad som anses vara kvinnligt respektive manligt.

Genom normer tillskrivs kvinnor och män egenskaper och beteenden som de medvetet eller

omedvetet eftersträvar för att passa in i rollen som könade individer vilket på så sätt gör att de

reproduceras och vidmakthålls. I och med att normerna påverkar hur vi gör kön kan detta

görande förändras i takt med att samhället gör det samma (Elvin-Nowak & Thomsson,

2003:15f). De förutfattade meningar som finns kring de två könen ursäktar och förklarar vissa

typer av beteenden. Exempelvis sägningen att män inte kan göra två saker samtidigt skulle

kunna bli en självuppfyllande profetia om män inte ifrågasätts och utmanas utifrån denna

föreställning. Detta kan leda till att handlingar göms bakom idéer om vad de olika könen

besitter för egenskaper vilket är med och reproducerar könade normer (Elvin-Nowak &

Thomsson, 2003:29f).

Candace West och Don Zimmerman (1987) utvecklade teorin om doing gender och menar att

kön inte är något statiskt som tillskrivs i ung ålder utan istället bör ses som något som

upprätthålls och reproduceras livet igenom (West & Zimmerman i Evertsson, 2010:55).

Genom historien har män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper och hierarkiska positioner i

samhället vilket fortfarande präglar hur vi gör kön idag. När kvinnor väljer att ha huvudansvar

för barn och hushållsarbete, som över tid tillskrivits kvinnan, gör hon sitt kön genom att

uppfylla det som samhällsnormen speglar som kvinnligt. På samma sätt gör män kön genom

att ta den förväntade rollen av vad som anses vara manligt exempelvis att vara

familjeförsörjare och händig i hemmet. Först när individen väljer att inte inrätta sig efter

normen blir strukturen synliggjord då negativa sanktioner ofta följer som konsekvens för

handlandet. Kvinnor som inte vill vara hemma med sina barn får försvara sina “dåliga”

modersinstinkter samtidigt som män skulle kunna få stå till svars när de exempelvis väljer att

6

anta stereotypt kvinnliga egenskaper så som att visa känslor (Elvin-Nowak & Thomsson,

2003).

Vidare har språket en betydande roll för görandet av kön. Genom språket och hur vi talar om

kön upprätthålls en maktordning som ligger till grund för hur vi värderar och ser på de två

könen. Kvinnan som underordnad mannen upprätthålls exempelvis när de båda könen talar

om kvinnligt betingade ord så som exempelvis “en kärring” i negativ bemärkelse. Ordet

“kärring” syftar i många fall till något nedvärderande och associerat till kvinnliga egenskaper.

Manligt kodade uttryck så som “visa lite stake” eller “ta det som en man” kopplas istället till

mod och handlingskraftighet. Det är således tillsammans med andra, genom både handling

och språk, medvetet eller ej, som vi konstruerar kön och upprätthåller en könsmaktsordning i

samhället där kvinnan förblir underordnad mannen (Boye & Magnusson, 2014:168).

Teorin att göra kön kan vara med och hjälpa till att förtydliga och synliggöra hur kön görs

genom normer och samhällsförväntningar, dock bör tillämpningen av teorin problematiseras.

Detta då vi i tillämpningsfasen är med och reproducerar och fastställer vad vi anser vara

manligt respektive kvinnligt utifrån den sociala kontext vi präglas av. Vidare kan teorin

kritiseras då den utgår från ett perspektiv där endast de två biologiska könen synliggörs.

Vilket kan ses som en produkt av en samhällsnorm där alternativa könsidentiteter inte

uppmärksammas på det sätt som de biologiska könen gör. Detta kreerar ett osynliggörande av

alternativa könsidentiteter samt en binär syn på människors beteenden som endast manliga

alternativt kvinnliga. Enligt Judith Butler (2007) präglas sättet vi ser och talar om kön av den

heteronorm som finns i de flesta samhällen vilket bör tas i beaktning vid en analys av hur kön

görs och konstrueras (Butler, 2007). Vidare kan det utifrån detta även tänkas att flera möjliga

dimensioner bör appliceras för att förstå varför kön konstrueras på det sätt som det görs.

Aspekter som etnicitet, klass, sexualitet och ålder skulle kunna vara med och skapa en mer

holistisk bild över hur dessa strukturer skapas och reproduceras.

Specialiseringsteorin Specialiseringsteorin utformad av Gary Becker (1981, 1985), en amerikansk professor inom

ekonomi och sociologi, grundas ur ett ekonomiskt rationellt perspektiv som syftar till att

familjen som enhet ska gynnas på bästa sätt. För att kunna uppfylla denna nyttomaximerande

fördelning av familjens arbetsuppgifter i form av förvärvsarbetet och hushållsarbetet delar

föräldrarna upp vem som gör vad utifrån vem som anses göra arbetet bäst. Genom en

7

altruistisk överblick menar Becker att familjen verkar likt en fabrik där allas bidrag spelar en

viktig roll för det gemensamma utfallet (Boye & Evertsson, 2014:169f; Becker i Evertsson,

2010:67f). Den specialiserade fördelningen av familjens arbetsdelning skapar således en

möjlighet för varje familj att enskilt ta det beslut som kan komma att gynna dem bäst. Becker

menar att denna form av resonemang kan förklara det mönster i att kvinnan över tid tagit den

större delen av ansvaret gällande barn och hushållsarbete. Då mannen generellt sätt tjänat mer

pengar än kvinnan har det varit det mest rationella valet, ur ett familjeperspektiv, att låta

kvinnan ta ansvar för föräldraledighet och prioritera hemmets uppgifter före sitt

förvärvsarbete. Teorin om specialisering riktar inte fokus på vilket kön som antar vilken

uppgift utan menar enbart på att det är det ekonomiskt rationella tankesättet som styr valen

(Ahrne & Roman, 1997:6f).

Utbyggnaden av barnomsorgen i Sverige har förändrat möjligheten för kvinnor att rationellt

sätt ha en mer betydande roll i förvärvsarbetet då familjen gynnas ekonomiskt av att lämna

barn på förskola och få in två inkomster. Först när ena föräldern tvingas bortprioritera sitt

förvärvsarbete på grund av exempelvis vård av barn synliggörs det, på ett strukturellt plan, att

kvinnor är mer kopplade till specialisering i hemmet. Detta har resulterat i en viss kritik

gentemot specialiseringsteorin då denna förklaring av män och kvinnors rationella fördelning

kan tyckas bortse från aspekter gällande mäns överordning i samhället. Teorin belyser inte det

faktum att kvinnor inte har haft och fortfarande inte har samma förutsättningar på

arbetsmarknaden som män, vilket historiskt sett positionerat kvinnan in i en beroendeställning

gentemot mannen. Det kan vidare tänkas att teorin utgår från ett gammaldags perspektiv där

fördelningen av hushållsarbete och förvärvsarbete var två skilt uppdelade sysslor. Idag då

både män och kvinnor förvärvsarbetar kan det tänkas svårare att förklara varför kvinnor

fortfarande, generellt sett, tar ett större ansvar i hemmet trots att de i högre grad än män har

långa utbildningar. Teorin kan även kritiseras då den inte svarar för varför just kvinnor

tenderar att gå ner i tid från sitt förvärvsarbete när barnomsorgen idag i många fall gynnar

familjen mer ekonomiskt. Ur ett ekonomiskt nyttoperspektiv tjänar familjer, i de flesta fall, på

att mamman jobbar heltid och att barnen spenderar mer tid på förskola (Boye & Evertsson,

2014:169f).

Pappors flexibilitet Lisbeth Bekkengen har under flera år forskat inom jämställdhetsfrågor och mer specifikt

frågor som rör föräldraledighet och mäns roll som pappor. Bekkengen menar att män och

8

kvinnor är föräldralediga på olika villkor trots att de praktiska förutsättningarna egentligen är

dem samma. Konsekvensen av detta har lett till att mammor är mer föräldralediga än pappor.

De skilda villkoren har skapats utifrån traditionella föreställningar om män och kvinnor och

deras plats i arbetslivet respektive i hemmet. Förvärvsarbetet tycks ha fått en högre status än

familjen och arbetet i hemmet, vilket Bekkengen menar hör samman med mäns högre status

och maktposition i förhållande till kvinnor (Bekkengen, 1999).

Mäns överordnade position i samhället och kvinnors anpassning utifrån det är något som kan

konkretiseras när heterosexuella par förvärvsarbetar och kombinerar det med familjeliv och

föräldraledighet (Bekkengen, 1999:38f). Kvinnor förväntas ta ett större ansvar över

föräldraledigheten vilket ofta motiveras utifrån att män har större hinder till att göra det

samma, en motivering som i Bekkengens studie kommer från både män och kvinnor. Hindren

för mäns föräldraledighet ses ofta som ekonomiska eller arbetsrelaterade där familjen skulle

förlora på det ekonomiskt samt att män skulle ha svårare än kvinnor att kombinera arbete med

ett familjeliv. Det som kan problematiseras enligt Bekkengen är att kvinnors hinder kopplat

till förvärvsarbetet redan är inbyggda i den “kvinnliga” arbetsmarknaden. Detta då kvinnor

systematiskt diskrimineras på arbetsmarknaden utifrån föreställningen gällande att alla

kvinnor vill ha barn och förväntas vara föräldralediga längre än män vilket gör kvinnor till en

opålitlig arbetskraft. De eventuella sanktioner kopplat till arbetsplatsen när män går på

föräldraledighet kan därför uppfattas som mer synliga då kvinnors är strukturellt inarbetade

(Bekkengen, 1999: 36ff).

Föräldraförsäkringen erbjuder en flexibilitet för föräldrar att fördela sina föräldradagar utifrån

sina egna behov. Dock kan denna flexibilitet i kombination med män och kvinnors olika

förväntningar på sig som mammor och pappor problematiseras då flexibiliteten sker på mäns

villkor. Om pappor inte kan vara föräldralediga förväntas det i högre grad att mammor är

föräldralediga i deras ställe oavsett möjliga hinder som mammor kan tänkas ha. Denna

flexibilitet som mammor tvingas att förhålla sig till kan enligt Bekkengen kopplas till

maktstrukturer där kvinnor på en strukturell nivå tvingas vara flexibla och män de som

innehar flexibilitet. Detta synliggörs exempelvis i reaktionerna kopplat till de öronmärkta

månaderna i föräldraförsäkringen som är vikta åt pappan. Där går det att uppmärksamma ett

förgivettagande av mammors nyttjande av sina öronmärkta månader medans pappors vikta

månader blir mer ifrågasatta. Pappamånaderna anses i många fall som mer begränsande då

pappors flexibilitet minskar och blir mer tvingande. Pappors innehav och rätt till flexibilitet

9

gör att mammor tilldelas ett huvudansvar för familjen och moderskapet kan på så sätt

likställas med ett fullständigt föräldraskap till skillnad från faderskapet som är mer frivilligt

(Bekkengen, 1999:43ff).

Bekkengens resonemang bygger på hennes studie baserad på en genomgång av tidigare

litteratur gällande föräldrapar, mäns föräldraledighet och studier om arbetsorganisationer. I

studien har hon även genomfört djupintervjuer med fyra stycken föräldrapar samt

representanter från sex stycken olika arbetsplatser (Bekkengen, 1999:34). I och med studiens

kvalitativa ansats och relativt begränsade urval kan kritik riktas mot hennes resonemang och

generalisering gällande att faderskapet kan ses som mer frivilligt i jämförelse med

moderskapet. Dock understryker hon att resonemanget grundar sig ur mäns överordning i

samhället och att män strukturellt sätt innehar en större flexibilitet som avspeglar sig i

föräldraskapet. Av den anledning poängterar hon att variationer kan förekomma på

individnivå (Bekkengen, 1999).

I-princip-mannen Psykologen och maskulinitetsforskaren Lars Jalmert publicerade 1983 en rapport som

sedermera blev en bok 1984 om svenska mäns livsstil, åsikter samt inställning till faderskap.

Resultat från rapporten grundades ur enkät- och intervjuundersökningar och gjordes på

uppdrag av den svenska staten. Både rapporten och boken fick mycket uppmärksamhet då

Jalmert bland annat myntade begreppet i-princip-mannen. Genom begreppet ville han belysa

samt synliggöra att svenska män ställde sig bakom jämställdhet i-princip. Detta då han menar

att svenska män är positivt inställda till jämställdhet i teorin men i realiteten praktiserar de

något annat. Resultaten av undersökningen som rapporten grundades ur visade att 92 procent

av respondenterna var positivt inställda till att pappor tog ut föräldraledighet, men i praktiken

var det endast tio procent av papporna som faktiskt utnyttjade sin rätt till föräldraledighet

(Jalmert, 1984; Klinth, 2002:310f). De främsta orsakerna till att fäderna inte tog ut sin

föräldraledighet motiverades utifrån att mödrarna dels ville vara hemma samt att familjernas

ekonomiska situation och fädernas arbetssituation inte möjliggjorde detta (Jalmert, 1984:68).

Studien visade även på att män som, i praktiken, är mer jämställda i hemmet ser en större vikt

av att förändra de klassiska könsrollerna till skillnad från de som inte hjälper till i samma

omfattning. Däremot var det en majoritet som ansåg att det inte är nödvändigt att mansrollen i

hemmet bör efterlikna kvinnorollen eller vice versa, dock tycker många trots detta att rollerna

10

bör närma sig varandra men med det sagt inte efterlikna varandra (Jalmert, 1984:51). Jalmert

menar att kvinnors ansvar i hemmet regleras av mäns vilja eller ovilja att dela det ansvaret,

detta då män innehar strukturell makt i samhället. Om män inte delar ansvaret med kvinnor,

positioneras kvinnor till att fortsätta ta ett större ansvar. Av den anledningen menar han att i-

princip-mannens inställning och uteblivande handlingskraftighet är ett hot mot det jämställda

samhället (Jalmert 1984).

Kritik kan dock riktas mot genomförandet av studien och därigenom rapportens slutsatser.

Detta då rapporten präglas av ett homogent synsätt på svenska män, då studien inte har tagit

hänsyn till intersektionella parametrar (Jalmert, 1983; 1984). Rapporten utgår bland annat från

en heteronorm och ett svenskhetsperspektiv, vilket kan ses som problematiskt då den inte blir

representativ för alla svenska män. Dock bör det poängteras att den intersektionella termen

och det kritiska anspråk som präglar den inte hade fått den spridning och det erkännande som

finns idag under den tid som Jalmerts publicerade sin rapport och bok (Ahrne, 2010).

Metod Kvalitativa intervjuer Studien grundar sig i en kvalitativ ansats vilket motiveras utifrån studiens syfte och vårt

socialkonstruktivistiska synsätt, ett synsätt som även är grundläggande för den kvalitativa

forskningen. Kvalitativa metoder syftar till att skapa en förståelse för människors vardag,

deras meningsskapande samt hur de kreerar sin livsvärld genom interaktion (Aspers, 2011:

26f, 29, 44f). Genom samtal och intervjuer kan en förståelse skapas för hur pappor från två

olika generationer ser på samt praktiserar papparollen i deras vardagsliv. Detta för att

sedermera jämföra och analysera deras subjektiva berättelser för att hitta eventuella mönster

och avvikelser. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, vilket gav oss en

möjlighet att avhandla teman som vi ansett viktiga för studien och forskningsfrågan. Metoden

ger respondenterna en möjlighet att formulera uttömmande och reflekterande svar.

Semistrukturerade intervjuer öppnar upp för följdfrågor och nya ingångar i intervjun, vilket

gör metoden till en effektiv och förståelseskapande sådan (Aspers, 2011:143; Bryman,

2011:430). Då syftet med studien till stor del grundar sig i att se eventuella förändringar av

papparollen utifrån pappornas egna erfarenheter och uppfattningar motiveras en kvalitativ

metod. Det hade varit intressant att istället för enskilda semistrukturerade intervjuer använda

sig av fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Dock hade det möjligen blivit problematiskt,

11

givet den begränsade tidsramen, att hitta respondenter som dels skulle passa in i studiens

urvalsram och dessutom att samtliga respondenter skulle behöva kunna delta vid samma

tidpunkt. Det kan dock tänkas vara intressant att vid en större studie använda sig av

fokusgrupper för att på så sätt få en eventuellt mer naturlig diskussion som berör ämnet

papparollen och pappornas uppfattningar och erfarenheter gällande den.

Urval Urvalet baseras på ett målinriktat och strategiskt sådant vilket kan motiveras utifrån studiens

kvalitativa ansats samt syftet att undersöka papparollens eventuella förändring mellan två

olika generationer över tid. Ett målinriktat urval baseras på definierade kriterier i sökandet av

respondenter. För att få ett målinriktat och homogent urval bestod urvalsramen av två

urvalsgrupper med heterosexuella, svenskfödda pappor i Stockholm där den ena

urvalsgruppen innefattade pappor mellan 30-35 år och den andra 55-60 år. Papporna ska, i

den yngre målgruppen, ha barn i förskoleåldern (1-6 år) och den äldre målgruppen ska ha haft

barn i förskoleålder (1-6 år) under den period då de var 30-35 år gamla. Vi har valt att

avgränsa urvalsramen i syfte att få ett relativt homogent urval för att lättare kunna jämföra de

två urvalsgrupperna. Ett målinriktat urval kan till fördel hjälpa oss att finna respondenter

lämpliga för våra forskningsfrågor (Bryman, 2011:434).

Genomförande Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (bilaga 2) med specifika frågor vilket la en

grund för intervjun. Frågorna var utformade för att ge en struktur för samtalet samtidigt som

de behöll en öppenhet för följdfrågor och reflexivitet, vilket är viktigt för att respondenten ska

kunna ge uttömmande svar (Bryman, 2011:429). Under utformandet av intervjuguiden lades

tanke på hur de inledande frågorna utformades då de kan sätta en avgörande ton och stämning

för intervjun. Det är av vikt att intervjuguiden inte innehåller frågor som är ledande eller får

respondenterna att svara på ett särskilt sätt (Bryman, 2008:419). Grundat ur detta valde vi att

inleda intervjun med mer generella bakgrundsfrågor där respondenten fick berätta om sig

själv och sin familj, för att på så sätt få en lättsam start på samtalet. Intervjuguiden testades

mot två respondenter motsvarande urvalsramens kriterier för att undersöka frågorna och deras

relevans. Detta ledde till att vi fick en förståelse för vilka frågor som kan vara svårtolkade

samt mer eller mindre relevanta, vilket resulterade i att vi omformulerade två frågeställningar

i intervjuguiden. Det gav oss även en viss övning i att förhålla oss till intervjuguidens frågor

12

och tidsram. Dessa pilotintervjuer har inte använts som en del av det empiriska materialet utan

enbart för att kunna utveckla intervjuguiden.

För att komma i kontakt med respondenter utformades en annons (bilaga 1) där urvalsramen

tydligt beskrevs. Det informerades även om respondenternas forskningsetiska rättigheter samt

en kortfattad beskrivning av syftet med studien. Annonsen delades sedermera genom våra

sociala mediekanaler och i våra respektive umgängeskretsar. Genom detta tillvägagångssätt

fann vi gatekeepers som förmedlade kontakt med lämpliga respondenter där ingen av oss haft

en tidigare relation till respondenterna. Totalt genomfördes åtta intervjuer där fyra

respondenter representerade den yngre målgruppen och fyra den äldre. Respondenterna

kontaktades enskilt via mail under perioden 16e-27e mars 2018 för att då gemensamt besluta

om tid och plats för intervjuerna. Hänsyn togs till respondenternas önskemål om plats där fem

stycken valde att intervjuerna skulle hållas i deras hem, två av intervjuerna ägde rum på ett

café och en vid caféterian på respondentens arbetsplats. Vid de intervjuerna som hölls i

respondenternas hem förekom det att barn och respektive befann sig i bostaden, men

intervjuerna hölls dock i enskilda rum. De intervjuer som hölls på cafén och i en

arbetscafeteria skedde enskilt och i största möjliga mån så att ingen obehörig kunde lyssna.

Var och en av intervjuerna hölls enskilt med en av uppsatsskrivarna och varade mellan 30-50

minuter. Intervjuerna hölls löpande i Stockholm under perioden 24e mars till 6e april. Alla

intervjuer spelades in med samtycke från respondenten och efter varje intervju transkriberades

materialet.

Analysprocessen Att transkribera genomgående efter intervjuerna utförts kan vara till fördel då en förståelse för

teoretiska kopplingar kan växa fram i samband med en fördjupad läsning av datamaterialet

(Bryman, 2011:523). Det kan därför ses som att kodningsprocessen börjar redan vid

transkriberingen. Vi läste varandras transkriberingar först när alla intervjuer var genomförda

och gjordes då utan att tolka eller anteckna i materialet. Därefter genomfördes en öppen och

induktiv kodning där vi tillsammans fann teman i transkriberingen. Vi valde sedan att koda

transkriberingarna enskilt utifrån våra teman med hjälp av marginalmetoden (Aspers,

2011:185). Efter det att vi kodat materialet enskilt jämförde vi vår kodning mot varandra,

detta för att skapa en samstämmighet gällande tolkningen av materialet. På de ställen som vi

kodat olika kunde vi resonera oss fram till vilken kod som ansågs mest lämplig och utifrån

detta skapades ett kodschema. I materialet sökte vi likheter mellan respondenternas åsikter

13

och erfarenheter men även meningsskiljaktigheter. Grundat ur detta kan tematiseringen

innehålla koder som motsäger varandra då exempelvis koder som både anses jämställda och

ojämställda kategoriserats under temat jämställdhet. Sedermera utfördes en fokuserad kodning

där det empiriska materialet analyserades rad för rad för att få en djupare förståelse av

materialet. Kodningen och kodschemat utvecklades i takt med att vi formade analysen och i

detta stadie övergick utgångspunkten från induktivt till deduktivt där teorin är med och formar

koderna.

Etiska överväganden

Inom forskning är det av vikt att förhålla sig till de forskningsetiska principer som

vetenskapsrådet tagit fram. Det finns fyra etiska huvudkrav dessa är; informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som studien tar hänsyn till. Detta

för att forskningen ska bedrivas på ett korrekt sätt samt att undvika etiska oegentligheter

gentemot respondenter och de uppgifter de lämnar (Vetenskapsrådet, 2002:5f).

Informationskravet innebär att samtliga respondenter får korrekt information om studien

innan den genomförs, dess syfte samt möjliga konsekvenser som kan ha inflytande till

respondentens vilja att medverka i studien. Det är även viktigt att respondenterna får

information om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas (Vetenskapsrådet,

2002:7f). För att uppfylla detta krav informerades respondenterna om studiens syfte och

eventuella konsekvenser genom dels annonsen (bilaga 1) men även vid inledningen av varje

intervju. Vi läste då upp en text som informerade om studien och vad som kan vara viktigt att

känna till vid deltagande av studien (bilaga 2). Respondenterna erbjuds även få den

examinerade versionen av uppsatsen. Samtycke inhämtades efter det att den inledande

informationstexten hade lästs upp och ställdes genom en muntlig fråga om de samtyckte till

intervjun samt inspelning av den. Detta innebar att samtyckeskravet på så sätt uppfylldes. Ett

krav som berör tillåtelse för ljudupptagning och den tidigare nämnda informationen som

delges i informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002:9ff).

För att respondenternas identiteter ska behandlas på rätt sätt finns ett krav om konfidentialitet,

vilket innebär att deras identitet och den information de delger inte under några

omständigheter ska kunna kopplas till vilka de är (Vetenskapsrådet, 2002:12f). I studien har

hänsyn tagits till detta genom att anonymisera respondenternas identitet samt de svar de

lämnat så att ingen ska kunna koppla ihop deras uppgifter med vilka de är. Vidare är det

14

endast den som genomfört intervjun som har tillgång till det inspelade materialet samt att

transkriberingen endast delas mellan uppsatsförfattarna. I enlighet med informationskravet har

respondenterna delgetts denna information före intervjun (bilaga 1; bilaga 2). Informationen

som respondenterna delger i denna studie kommer endast att nyttjas för just denna studie,

vilket uppfyller principen om nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002:14).

Metodkritik I en kvalitativ studie är det svårt att generalisera slutsatser från analysen då det inte statistiskt

går att säkerställa representativiteten i urvalet. Det relativt begränsade urvalet kan ses som en

brist för studiens externa validitet, men motiveras utifrån studiens smala tidsram (Bryman,

2011: 354f). Utifrån det empiriska materialet har vi uppfattat att våra respondenter har en

relativt lik levnadsstandard som inkluderar liknande utbildningar, arbeten och

bostadsområden vilket har indikerat på en medelklassbakgrund. Detta gör att vi ser en möjlig

överförbarhet av studiens resultat och analys hos pappor med en liknande socioekonomisk

bakgrund, ålder, sexuell läggning och boende i en svensk storstad vilket stärker den externa

validiteten (Bryman, 2011:354f).

För att stärka studiens externa reliabilitet har vi strävat efter ett transparent tillvägagångssätt

när vi redovisat för studiens genomförande, vilket skapat möjlighet till replikerbarhet. För att

styrka detta ytterligare kodades det empiriska materialet var för sig av respektive

uppsatsskrivare för att sedan jämföras och gemensamt kodas. Detta ledde till ett gemensamt

beslutsfattande som baserats på individuella tolkningar vilket stärkt en

interbedömarreliabilitet (Bryman, 2011: 352). Dock bör vi ställa oss kritiska i vår roll under

intervjun. En intervju kan påverkas av intervjuarens egenskaper så som kön, ålder eller yttre

attribut. Det faktum att vi är två unga barnlösa kvinnor som intervjuar män i egenskap av

pappor kan ha påverkat utfallet av intervjun. I egenskap av yngre kvinnor kan det tänkas

placera oss i ett underläge gentemot männen men även positionera dem som dömda ur ett

jämställdhetsperspektiv grundat ur studiens syfte. Detta kan ha lett till att respondenterna inte

svarat sanningsenligt och uttömmande, vilket i sin tur kan vara med och påverka

replikerbarheten (Bryman, 2011:369; Aspers, 2011:141). Det skulle dock kunna tänkas att vi

som barnlösa intervjuare sätter respondenterna i en positiv position där de i egenskap av

pappor får rollen som “experter” vilket skulle kunna resultera i en självsäkerhet hos

respondenterna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

15

En annan viktig faktor som kan påverka utfallet av intervjun är vart intervjun genomförts.

Intervjun som genomförts på en av respondenternas arbetsplats kan påverka svaren som berör

arbetsrelaterade frågor. På samma sätt kan de intervjuer som genomförts i hemmet påverkas

av närvaro från andra människor som befunnit sig i hemmet. Vi har däremot resonerat som så

att platserna förmodligen har upplevts som trygga av respondenterna i och med att de har fått

välja dem själva. Slutligen kan det diskuteras huruvida den äldre generationens svar påverkas

av det faktum att de var tvungna att minnas tillbaka kring hur saker var och hur de upplevde

papparollen under den tid de hade barn i förskoleålder.

Resultat och analys I följande avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Inledningsvis redovisas den

fördelning av föräldradagar som respektive respondent haft med sin partner. Därefter

presenteras materialet utifrån de teman som vi ansett vara representativa för de olika

respondenternas erfarenheter och åsikter kring papparollen. För att kunna svara på våra

frågeställningar samt synliggöra skillnader och likheter mellan de två generationerna

presenteras respondenternas svar utifrån generationstillhörighet. Om markanta

meningsskiljaktigheter funnits inom respektive generation har detta redovisats. Efter varje

citat redovisas generationstillhörighet samt en siffra tillhörande respektive pappa som

presenteras i tabellen. Exempelvis motsvarar Pappa 1, äldre generation i citaten pappan i

äldre föräldrapar 1 i tabellen.

Uttag av föräldraledighet Föräldraparens fördelning av sina föräldradagar har sammanställts i en tabell (tabell 1) och ett

diagram (figur 1), där uttaget av föräldraledigheten redovisas i veckor. Om föräldrarna har

tagit ut halva föräldradagar under exempelvis två veckor redovisas detta som en vecka.

Utifrån tabell 1 och figur 1 går det att utläsa att den äldre generationen pappor har tagit ut

betydligt mindre eller ingen föräldraledighet i jämförelse med den yngre generationen pappor.

De äldre pappornas genomsnittliga uttag av föräldraledighet är cirka 5,75 veckor vilket

motsvarar 1,44 månader detta går att jämföra med den yngre generationen pappor som tagit ut

nästan fyra gånger så mycket. De yngre pappornas genomsnittliga uttag är cirka 23,75 veckor

vilket motsvarar 5,94 månader. De yngre papporna har i genomsnitt tagit ut cirka 35,98

procent av familjernas totala föräldraledighet, vilket indikerar på att de yngre papporna i

studien tagit ut mer föräldraledighet än svenska pappor i genomsnitt gör idag

16

(Försäkringskassan, 2017). De äldre papporna i studien har i genomsnitt tagit ut 4,27 procent

av familjernas totala föräldraledighet vilket är under genomsnittet för vad pappor tog ut under

motsvarande period som den äldre generationen var föräldralediga (Försäkringskassan,

2011b). Vidare går det även att konstatera att mammorna i de äldre föräldraparen har varit

föräldralediga betydligt längre än de yngre (tabell 1, figur 1). Anledningen till att de äldre

mammorna i äldre föräldrapar 2 respektive äldre föräldrapar 3 har kunnat ta ut så pass lång

föräldraledighet beror bland annat på att familjerna har fått ett till barn under tiden mammorna

var föräldralediga med sitt första barn. Detta möjliggjorde att de kunde kombinera sin ledighet

med båda barnen och på så sätt vara föräldralediga längre.

Pappors uttag i veckor Mammors uttag i veckor

Äldre föräldrapar 1 14 48

Äldre föräldrapar 2 3 130

Äldre föräldrapar 3 0 208

Äldre föräldrapar 4 6 130

Total ledighet äldre föräldrapar 23 516

Genomsnitt äldre föräldrapar 5,75 129

Unga föräldrapar 1 25 44

Unga föräldrapar 2 20 48

Unga föräldrapar 3 30 40

Unga föräldrapar 4 20 37

Total ledighet unga föräldrapar 95 169

Genomsnitt unga föräldrapar 23,75 42,25

Tabell 1. Respektive familjs fördelning och uttag av föräldraledighet i veckor

Figur 1. De olika generationernas genomsnittliga fördelning av föräldraledighet.

Uttag i veckor redovisas på y-axeln.

17

I samtliga föräldrapar inom båda generationerna har mammorna tagit ut den första delen av

föräldraledigheten. I den yngre generationen har sedermera alla pappor överlappat och tagit ut

sina föräldradagar direkt efter det att deras partner återgått till förvärvsarbete eller studier. I

den äldre generationen är det dock bara pappan i äldre föräldrapar 1 som tagit ut samtliga av

sina föräldradagar direkt efter mammans föräldraledighet. De andra två papporna som tagit ut

föräldraledighet, i den äldre generationen, har inte tagit ut sina dagar sammanhängande utan

mer utspritt. Pappan i äldre föräldrapar 2 tog ut sina föräldradagar efter det att hans barn fyllt

två år och då även i kombination med semester. Denna pappa poängterar dock under intervjun

att han inte tycker att han tog ut en “riktig pappaledighet” då det var när hans barn blivit äldre

och i samband med semester. Det bör poängteras att samtliga föräldrapar i den äldre

generationen, med undantag för äldre föräldrapar 1, fick barn före det att införandet av den

första kvoterade föräldramånaden infördes. Detta skulle kunna ha en inverkan på att pappan i

äldre föräldrapar 1 har tagit ut mer ledighet än övriga respondenter inom den äldre

generationen.

Föräldrarollens definitioner Den äldre generationen ser föräldrarollen som bestående av två föräldrar som fyller olika

roller av föräldraskapet, en papparoll och en mammaroll. De menar att dessa roller är viktiga

då de är kompletterande gentemot varandra och unika för respektive kön. Dessa roller innehar

olika egenskaper som fyller olika funktioner inom familjen där papparollen beskrivs som

familjeförsörjande, praktisk, lekfull och rolig vilket beskrivs på följande sätt.

Men jag vet inte, men det behövs två olika roller… det tror jag! Ja men att vara på ett annat

sätt än mamman. Det är väl viktigt! [Pappa 2, äldre generation]

Jag som pappa har väl alltid varit den här som alltid spelar fotboll, leka, jobba och snickra

och fixa och dona och så. [Pappa 3, äldre generation]

Sättet de beskriver papparollen på kan kopplas till görandet av kön då de tydligt separerar

könen och deras egenskaper utifrån normativa föreställningar om vad som är manligt

respektive kvinnligt (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003). Till skillnad från papparollen

beskriver de mammarollen som kärleksfull och omhändertagande. Sättet de talar om mamma-

respektive papparollen reproducerar förväntningar av vad som är manligt och kvinnligt inom

föräldraskapet. Den yngre generationen pappor har en annan syn av föräldraskapet där de inte

18

gör skillnad på en mamma- respektive en papparoll. Istället menar de att föräldrarna utgör en

gemensam föräldraroll, där de inte kodar in manliga och kvinnliga egenskaper. Föräldrarollen

innebär således att båda föräldrarna ansvarar likartat för både hushållsarbetet och

förvärvsarbetet.

Jag vet inte om jag kan säga att jag tycker att det finns någon skillnad på en papparoll och en

mammaroll. Eller alltså det är en föräldraroll tänker jag bara. [Pappa 3, yngre generation]

Nu när jag är pappaledig lagar jag mat, och jag städar och jag tvättar och jag tar hand om

vår dotter, och det är ett sånt medvetet val som vi har gjort, för att när min sambo var hemma

så var det de hon gjorde. [Pappa 2, yngre generation]

Det går alltså att argumentera för att den yngre generationen pappor fyller den föräldraroll

som Bekkengen (1999) menar att endast mammor fyller, då papparollen är mer flexibel och

baseras på mäns vilja att hjälpa till (Bekkengen, 1999). Den förändrade synen på papparollen

över tid indikerar även på att den yngre generationen inte gör kön på samma sätt som den

äldre generation i hur de definierar föräldrarollen. Detta resonemang stärks även i hur de olika

generationerna ser på eventuella förändringar i görandet av papparollen respektive

föräldrarollen vid en separation. Där de yngre papporna inte tror att deras föräldraroll skulle

förändras då de redan fyller alla roller som en förälder. Detta till skillnad från den äldre

generationen som enhetligt menar att det skulle bli en förändring av papparollen vid en

separation då de hade behövt fylla även mammarollens ansvarsområden. När de båda

generationerna definierar vad de tycker ingår i papparollen gör de även detta genom att

beskriva hur de uppfattar den andra generationen i förhållande till sin egen definition. Dessa

beskrivningar av varandra är något som överlag tycks stämma överens med hur respektive

generation definierar sig själva. Deras föreställningar av varandras syn på papparollen

presenteras dock i de flesta fall med en negativ ton och något som de själva inte önskar att

leva upp till.

Jag uppfattar många, framförallt unga pappor, som är väldigt mesiga på det sättet att de inte är

tydliga och inte är pappor utan att de på något sätt, av samhället, tvingas ta en mycket mjukare

roll. [Pappa 2, äldre generation]

Jag tycker att det är kul när man ser att det är många pappor som går runt med såna här

babybjörnar. Det hade man nog inte sett för länge sen. Alltså att pappor nu vågar visa en lite

mjukare sida nu. [Pappa 1, yngre generation]

19

Föräldraledighetens huvudsakliga skäl När det gäller hur respondenterna valt att fördela sina föräldradagar blir det tydligt att flera

aspekter har påverkat familjernas beslut. De två generationerna har dock olika huvudorsaker

till fördelningen av föräldradagar som är överensstämmande inom respektive generation.

Samtliga av de äldre papporna motiverar sina beslut i enlighet med specialiseringsteorin.

Fördelningen baseras därmed utifrån ett nyttomaximerande perspektiv, där den förälder som

genererar mest ekonomisk eller praktisk nytta till familjen får huvudansvaret för ett specifikt

område (Boye & Evertsson, 2014:169f; Evertsson, 2010:67f). I en av familjerna hade

föräldrarna samma ekonomiska förutsättningar och då var det istället mammans expertis i

hemmet som blev avgörande för fördelningen. Detta resonemang förekom även i de andra

familjerna med då även grundat ur ekonomisk vinning.

På nått vis så fick hon bättre rutin, hon var snabbare mer effektiv med barnen, alltså och sådär

att göra saker. Det kan nog tänkas att hon då gjorde mer än jag bara för att det gick fortare,

snabbare. Alltså vem vill helst vara hemma och vem gör det bäst. Hur blir det bäst för oss alla.

[Pappa 1, äldre generation]

Ja jag hade en säkrare anställning och en högre lön. [Pappa 2, äldre generation]

Vidare motiverade de övriga tre papporna från den äldre generationen att de inte har haft

samma möjlighet att ta ut föräldraledighet som deras partner. Denna motivering skulle även

kunna gå i enlighet med Bekkengens resonemang gällande föreställningen om att kvinnor inte

har samma typ av hinder att ta ut föräldraledighet som män, då kvinnors hinder är strukturellt

inarbetade och på så sätt inte lika tydliga (Bekkengen, 1999:36ff).

Den yngre generationen pappors motiv för familjens fördelning av föräldraledighet är något

mer spridd än den hos de äldre. Orsakerna för att vara föräldraledig grundas utifrån en vilja att

tidigt knyta an till sitt barn och hur länge de var hemma baserades på oförberedda händelser

så som sjukdom, jobberbjudanden och förskoleplats. Detta frångår den specialisering som

synliggörs hos de äldre. Den yngre generationen tycks vara mer benägna att ta negativt

ekonomiska konsekvenser för att både mamman och pappan ska kunna vara hemma.

Vi tänkte också på att det är viktigt att båda är med när han är så liten för att liksom kunna

knyta an. [Pappa 1, yngre generation]

20

Nej vi tänkte nog inte alls på ekonomi, det sket vi helt och hållet i! Vi tyckte nog att det var…

Just anknytningen var nog det viktigaste tänker jag. [Pappa 3, yngre generation]

En av de yngre papporna motiverar även sitt uttag av föräldraledighet utifrån en medvetenhet

gällande könslönegapet och att kvinnor möts av större sanktioner på arbetsmarknaden kopplat

till föräldraledighet. Dock kan vi även inom den yngre generationen se att mammorna tar ut

den större delen av föräldraledigheten (figur 1, tabell 1).

Att göra papparollen I studien har vi upplevt att pappornas syn på kön och manlighet påverkar hur de praktiserar

sin papparoll. Det har även gått att urskilja en distinktion mellan den äldre och den yngre

generationen och hur de ser på manlighet kopplat till att vara pappa. Den äldre generationen

anser inte att papparollen kan kopplas samman med manlighet till skillnad från den yngre

generationen som tycker att papparollen har blivit en del av vad de anser vara manligt idag.

De yngre papporna menar även att män i deras generation och närhet ser och definierar

manlighet på ett nytt sätt. En syn på manlighet som inte skiljer sig så mycket från kvinnlighet,

i detta inte sagt att män blivit mer som kvinnor utan snarare en syn på människor som

individer och inte som specifikt könade sådana. Vidare tar den yngre generationen avstånd

från vad de anser vara traditionellt manligt kodade intressen och egenskaper som de menar att

den äldre generationen besitter.

Men manlighet för mig handlar mycket mer om att vara emotionell. Så tror jag inte att det var

förut. Att vara manlig för mig handlar om att göra de valen som är bäst för mitt barn och för

min sambo, och då tror jag inte att det handlar om att jag ska stå och grilla på sommaren eller

alltid köra bilen eller vara den starka. [Pappa 2, yngre generation]

Alltså man tänker ändå på hur det var när man själv växte upp och alla bilder man fick av

pappor som att det är de som leker och gör grejer med barn. Men så tycker jag inte riktigt att

det är idag. [Pappa 1, yngre generation]

Jag har uppfattat det som att vara pappa och att ha barn, det har blivit en större och större

statusmarkör idag. [Pappa 4, yngre generation]

Görandet av kön handlar om att leva upp till samhällets normer och förväntningar vilket den

yngre generationen gör när de lever upp till den nya bilden av manlighet de beskriver (Elvin-

Nowak & Thomsson, 2003). Den yngre generationen tillskriver den nya manligheten känslor

21

och en öppenhet till att uttrycka dem, vilket de tar med sig in när de gör papparollen. De

ungas nya syn och praktisering av manlighet kan vara med och förklara varför den yngre

generationen gör papparollen på ett annat sätt än den äldre. Trots att de äldre papporna inte

associerar papparollen med manlighet, blir det tydligt att de ändå gör papparollen utifrån en

stereotyp bild av traditionell manlighet. De äldre papporna ser även, till skillnad från de

yngre, manligt och kvinnligt som binära oppositioner där de framställer kvinnor som

expressiva och känslosamma och män som mer praktiska och icke emotionella.

Mina barn kanske gick till mamma och pratade när det var något känsligare. Typ.. Så kanske

de kom till mig när de skulle laga cykeln, typ. [Pappa 3, äldre generation]

Vidare framställer sig männen, i den äldre generationen, sig själva som familjeförsörjare och

kvinnorna som mer ansvarstagande och närvarande för familjen och i hemmet. Mammorna

tillskrivs således en mer tydlig familjeroll och papporna en yrkesroll. Detta kan förklara hur

de äldre papporna motiverar fördelningen av deras föräldraledighet utifrån ett

specialiseringsperspektiv. Den syn som den äldre generationen har på mammor respektive

pappor går även i enlighet med Bekkengens resonemang om att papparollens ansvarsdelar är

mer avgränsade och mammans mer heltäckande (Bekkengen, 1999:43ff). Att göra kön på

detta vis cementerar vissa typer av roller för män och kvinnor att förhålla sig till vilket

begränsar papparollen till det som den äldre generationen anser vara manligt (Elvin-Nowak &

Thomsson, 2003). Föräldraledighet blir på så sätt inte ett naturligt inslag i den äldre

generationens definition av papparollen och deras syn på manlighet.

Ja jag har inte varit hemma särskilt mycket med barnen. Jag jobbade väldigt mycket under de

där åren som barnen var små. Det gjorde jag. [Pappa 4, äldre generation]

Det här med familjeförsörjargrejen och kanske inte lika nära barnen utan kanske lite mer

övergripande över familjen så att det fungerar. Ekonomi, mat, husrum allt sånt… Liksom dra

in villebrådet på bordet så att det finns mat liksom. [Pappa 2, äldre generation]

Ytterligare kan en skillnad mellan de två generationerna urskiljas gällande huruvida de tycks

vara medvetna om hur de gör kön. Den yngre generationen har till stor del en mer medveten

och objektiv syn på hur samhället genom vardagliga praktiker är med och gör kön.

Alltså jag tycker att folk som är föräldralediga, pappor som är föräldralediga med sina barn

gillar att vara lite busiga och gillar att lägga upp lite roliga upptåg med sina barn. Typ så här

22

att kolla vad tokiga vi är som är på ett museum och så lägger de upp en humoristisk bild av

något barn som kollar på nån känd tavla ungefär… Medans mammor, i mitt flöde, är mer att

de står och gosar med en sovande bebis. Då vill man signalera att kvinnor skulle vara ömsinta

och gosiga och att män skulle vara knasiga. [Pappa 1, yngre generation]

Utifrån denna medvetenhet försöker de yngre papporna i studien att bryta den stereotypa

bilden gällande görandet av kön genom att inte reproducera den. Men som tidigare nämnt går

det att synliggöra att de fortfarande gör en annan typ av manlighet då alla i den yngre

generationen försöker uppfylla en ny normativ bild av både manlighet och papparollen. De

äldre papporna har däremot en mer subjektiv utgångspunkt när de talar om hur de gör sin

papparoll. De ser inte att de själva gör kön utan menar att deras uppfyllanden av normativa

beteenden grundar sig i deras individuella egenskaper och intressen som mer slumpmässigt

råkar vara traditionellt manliga.

Ja eller de är klart jag har ju mina hobbys och mina intressen som kanske är lite mer

traditionellt manliga så det kan väl jag möjligtvis försöka förmedla och få med barnen på. Sen

har jag ju alltid gillat att praktiskt snickra och hamra. [Pappa 1, äldre generation]

Flexibel kvotering Hos de äldre respondenterna finns det en högre förväntan på att mammorna ska vara

föräldralediga under längre perioder än papporna. Enligt Bekkengen (1999) och Jalmert

(1984) kan detta kopplas samman med att män strukturellt sätt innehar en flexibilitet som

kvinnor tvingas att anpassa sig efter (Bekkengen, 1999; Jalmert, 1984). Med detta sagt vill vi

dock tydliggöra att det inte nödvändigtvis är så att den äldre generationen medvetet prioriterat

bort mammornas hinder utan att detta ofta sker utifrån en samhällsstruktur. Däremot går det

att diskutera hur respektive generation utifrån vad de tycker om kvoterad föräldraledighet

ställer sig till mäns innehav och avståndstagande av flexibilitet. Där den yngre generationen

pappor tycks mer benägna att ge upp sin flexibilitet. Detta då de dels varit föräldralediga

längre med sina barn än den äldre generationen pappor, men även utifrån hur de resonerar

kring kvoterad föräldraledighet. Samtliga av de yngre papporna menade på att det är av vikt

att kvotera månader till respektive förälder för att få fler pappor att vara hemma längre med

sina barn. De var även positivt inställda till att ha fler månader kvoterade åt respektive

förälder däremot ansåg en av papporna att han tyckte det var tråkigt att det behövde kvoteras

men att det är ett effektivt sätt att styra åt ett mer jämställt samhälle.

23

Jag tycker att det är bra men jag skulle gärna se att man uppmuntrade till en större, eller vad

säger man det ska vikas fler månader som bara pappan ska kunna tas ut. [Pappa 4, yngre

generation]

Öronmärkta månader och dagar och sådär till föräldrarna är ett väldigt starkt sätt att styra.

Ett bra sätt om man vill styra det åt ett mer jämställt håll. /.../ Jag har inget emot det eftersom

jag ändå kommer använda dem men egentligen så skulle det inte behöva vara så kanske.

[Pappa 3, yngre generation]

De äldre papporna är inte lika positiva till kvoterade månader och deras åsikter gällande

kvotering är mer splittrad än hos de yngre papporna. De äldre papporna är dock alla enade om

att familjerna, till relativt stor del, borde få välja själva hur de vill fördela föräldradagarna. En

av papporna är positivt inställd till tre kvoterade månader men anser att fler än så kan få

negativa konsekvenser för familjen. Den pappa som tog ut mest föräldraledighet bland de

äldre papporna menar att pappor själva borde förstå att de ska vara hemma utan kvoterade

månader och håller med ovanstående om att kvotering begränsar familjens egna

beslutsfattande. De andra två papporna menar däremot att kvotering är bra men endast om

båda föräldrarna rent praktiskt har samma möjlighet att vara föräldralediga.

Jag tycker att man har en rättighet. Jag tycker att man försämrar möjligheten till att vara ledig

då. Om man inte får bestämma det inom familjen. Jag tycker att tre är en markering till att

båda ska ta ansvar men om det är mer än så blir det lite för mycket. [Pappa 4, äldre

generation]

Jo men det är jättebra för de som har möjlighet. Alla har inte det. [Pappa 3, äldre generation]

Det går att se vissa kopplingar mellan de äldre pappornas negativa inställning till kvotering

och Bekkengens teori om att män (inom denna generation) inte är villiga att ge upp den

flexibilitet som de innehar. Detta då kvoterad föräldraledighet skulle kunna hota deras

innehav av flexibilitet (Bekkengen, 1999:43ff). Dock bör denna koppling problematiseras då

ingen av de äldre fäderna uttryckligen säger att det specifikt är mammorna som ska ta ett

större ansvar för föräldraledigheten. Utan motiverar det mer utifrån varje familjs unika behov

av flexibilitet vilket kan kopplas samman med specialiseringsteorin då fördelningen motiveras

utifrån den enskilde familjens nytta (Ahrne & Roman, 1997:6f).

24

Jämställdhet som princip Båda generationerna är positiva till jämställdhet däremot är den äldre generationen längre

ifrån ett jämställt föräldraskap vilket de påvisar att de är medvetna om. Som ovan nämnt har

den äldre generationen en specialiserad fördelning av arbetsuppgifter vilket gör att de inte

tycker sig uppfylla den “millimeterrättvisa” som de hänvisar till när de pratar om jämställdhet

ur ett samhällsperspektiv. Däremot anser de att de lever upp till sina egna subjektiva

definitioner av vad jämställdhet är. Dessa definitioner har inte ett centralt fokus på att dela allt

lika mellan könen utan är mer inriktad på specialisering då de inte ser det som nödvändigt att

kvinnor och män ska göra samma saker.

Jaja, jämställt på det sättet att man är engagerade båda två. Sen som jag sa förut att man inte

behöver vara engagerade på samma sätt. [Pappa 2, äldre generation]

I studien har det framgått att först när den som är specialiserad i hemmet behöver hjälp går

den andra föräldern in och hjälper till med sysslan i fråga. Inom den äldre generationen är det

mammorna som är specialiserade i hemmet och därför är det papporna som hjälper till vid

behov. Detta kan kopplas till Lars Jalmerts (1984) begrepp i-princip-mannen som grundar sig

i att svenska män teoretiskt sätt uppmuntrar och ställer sig bakom jämställdhet men i

praktiken inte alltid lever upp till det (Jalmert, 1984:76ff). Den äldre generationen kan liknas

vid i-princip-mannen då de själva skapat en definition av jämställdhet som de lever upp till

men som rent objektivt inte är jämställd och på så sätt gör jämställdhet i-princip.

Jag tycker att vi har haft jämställt. Ee … (tänker). Sen som sagt har det ju blivit så att… Alltså

tittar någon hur vi lever kan de säkert tycka att det är traditionellt manligt/kvinnlig. [Pappa 1,

äldre generation]

Den yngre generationen lever mer jämställt i hemmet då de i en gemensam föräldraroll delar

på arbetsuppgifterna och i sättet de pratar om jämställdhet framgår en medvetenhet och en

stark vilja att leva därefter. Detta går i enlighet med den yngre generationens nya sätt att göra

kön vilket även överensstämmer med det Jalmert säger om att pappor som bidrar mer i

hemmet ser en större vikt att förändra de klassiska könsrollerna (Jalmert: 1984:51). Trots att

de yngre föräldraparen lever jämställt i hemmet kan en motsägelse synliggöras i sättet de

pratar om föräldraledighet och hur de faktiskt plockat ut sina föräldradagar. Även här kan en

koppling till Jalmerts teori om i-princip-mannen tillämpas då respondenternas tankesätt

25

gällande hur man bör fördela föräldradagarna ur ett jämställdhetsperspektiv inte

överensstämmer i praktiken (Jalmert, 1984:76ff). Detta kan exemplifieras med följande citat

där respondenten i fråga tagit ut mindre än hälften så många föräldradagar som mamman.

[...] jag ser det lika mycket som att jag ska kunna förlora på en föräldraledighet som min sambo

och kanske ännu viktigare att jag gör det, med tanke på hur det har sett ut historiskt sätt, med

föräldraledighet. [Pappa 2, yngre generation]

I citatet ovan och som nämnts i tidigare avsnitt visar de yngre papporna på en medvetenhet

gällande konsekvenser som fördelningen av föräldradagar kan få. De äldre papporna

presenterar istället orsakerna till sin fördelning utifrån ett subjektivt perspektiv och använder

en hinderretorik där de ser hindren istället för möjligheter. Denna hinderretorik kan kopplas

till när Bekkengen talar om hur föräldraledigheten mellan män och kvinnor sker på olika

villkor, där mäns hinder tas mer i beaktning då de är synliggjorda och kvinnors hinder är

strukturellt inbyggda i arbetsmarknaden (Bekkengen, 1999).

Diskussion och slutsats Pappor har sedan länge tagit ut markant mindre föräldraledighet i förhållande till mammor

men uttaget har sedan det att föräldraförsäkringen infördes 1974 ökat successivt och då

framförallt i samband med införandet av de öronmärkta månaderna 1995, 2002, 2016 och

framåt. Utifrån detta har studiens syfte varit att undersöka eventuella förändringar i synen på

och utövandet av papparollen över tid. Vi har fokuserat på att undersöka förändringar över tid

i görandet av papparollen i Stockholm, samt eventuella kopplingar mellan görandet av

papparollen och förändringar gällande uttag av föräldraledighet.

Utifrån analysen har det blivit tydligt att definitionen av vad en papparoll är skiljer sig åt

mellan de två generationerna. Dessa definitioner har varit med och präglat hur respondenterna

själva praktiserat sin papparoll i vardagen under de år deras barn befunnit sig i förskoleålder

(1-6 år), vilket även bidragit till hur de resonerat gällande uttag av föräldradagar. Med hjälp

av vårt teoretiska ramverk kunde vi tydligt urskilja att görandet av kön och därmed

papparollen har en betydande roll för dess olikheter generationerna emellan. Den äldre

generationen har antagit en mer traditionellt normativ mansroll som icke emotionell och mer

praktiskt lagd vilket gjort att de anser att mamman är bättre lämpad till att vara hemma med

26

barnen. Detta då mammorna ses som mer omvårdande och kärleksfulla och papporna som

lämpliga familjeförsörjare. Den yngre generationen är mer familjefokuserad utifrån ett

anknytningsperspektiv. De identifierar sig inte med en papparoll utan med en föräldraroll som

i deras fall delas med deras partner. Till skillnad från den äldre generationen kategoriserar de

inte in egenskaper utifrån manligt och kvinnligt. Detta leder till en arbetsdelning som inte är

specialiserad utifrån kön vilket i sin tur inte gör det självklart att mamman ska vara

föräldraledig under en längre period än pappan. De yngre papporna inkluderar

föräldraledighet som en del av föräldrarollen vilket, till skillnad från de äldre, gör att

föräldraledigheten blir en naturlig del i görandet av papparollen. En skillnad i görandet av

papparollen skulle utifrån detta kunna ses som att den yngre generationen har anknytning till

barnet i fokus medan den äldre generationens fokus handlar om en övergripande familjenytta.

De två olika generationerna beskriver genomgående i intervjuerna den andra generationen och

hur de tänker sig att papparollen har förändrats över tid. Respektive generation lever upp till

de föreställningar som den andra generationen pappor har kring dem, vilket tyder på en

medvetenhet gällande en förändring mellan generationerna. Det faktum att de lever upp till

varandras föreställningar gällande görandet av papparollen indikerar på att den förändring

som finns inom studiens två åldersgrupper skulle kunna vara en generell förändring hos

pappor givna studiens kriterier för urvalet. En möjlig orsak till denna förändring mellan

generationerna skulle kunna grundas ur en förändrad samhällssyn på män och pappor. Detta

kan även förklara varför den yngre generationen pappor gör kön på ett nytt sätt då görandet av

kön och därigenom papparollen bygger på ett uppfyllande av normer och diskurser i

samhället. De två generationernas görande av papparollen påverkas således utifrån de

samhällsnormer som rådde under den tid de fick sitt första barn. Det framgick även under

intervjuerna med de äldre papporna att de fortfarande är präglade av det tänk som de omgavs

av när de hade barn i förskoleålder.

Då föräldrapolitiken har förändrats över tid kan det diskuteras huruvida detta kan ha varit med

och påverkat den förändrade papparollen och förväntningarna på pappans deltagande i

familjen samt hushållet. För de olika generationerna har familjepolitiken sett olika ut bland

annat gällande kvoterade månader, vilket skulle kunna ha en inverkan för hur familjerna

planerat sin föräldraledighet. Som ovan diskuterat ser inte den äldre generationen

föräldraledighet som ett naturligt inslag i deras identifiering av papparollen. Detta skulle

kunna höra samman med en frånvarande förväntan från politiskt håll gällande pappors

27

föräldraledighet när deras barn var i förskoleålder. Möjligen kan denna numera förändrade

politiska uppmuntran ligga till grund för en förändrad attityd gällande pappors uttag av

föräldraledighet. Däremot bör det tilläggas att papporna själva, från båda generationerna, inte

anser sig blivit påverkade av familjepolitiken i sina beslut gällande uttag av föräldraledighet.

Som tidigare nämnt finns det tydliga olikheter i hur de två generationerna gör papparollen,

men med hjälp av Lars Jalmerts tidigare forskning och begreppet i-princip-mannen har en

likartad inställning kunnat identifierats hos de båda generationerna. Pappornas i-princip-

inställning är något som sker omedvetet och kan leda till att pappornas föräldraledighet

uppfattas som jämställd, trots att mamman tagit ut fler dagar. Den yngre generationen

stämmer till högre grad in på i-princip-mannen än den äldre generationen trots att de yngre

lever mer jämställt i sin föräldraroll. När de yngre papporna talar om och ser sig själva som

jämställda kan det resultera i att de blir blinda för det faktiska utfallet där mamman tar mer

föräldraledighet än de själva. Då de yngre papporna i studien tar ut generellt mer

föräldraledighet än svenska pappor i genomsnitt kan självbilden som jämställd osynliggöra

den faktiska skillnaden i uttag av föräldraledighet (Försäkringskassan, 2017). Även den äldre

målgruppen är jämställda i-princip då de skapat en egen definition av vad jämställdhet kan

innebära som frångår det som de yngre förespråkar. Den äldre generationens praktisering av

papparollen visar sig dock överensstämma mer med Bekkengens tidigare forskning kopplat

till mäns innehav av flexibilitet och hur den äldre generationen tar ut sin föräldraledighet. En

flexibilitet som öppnar upp för en mer frivillig inställning till barnomsorg och hushållsarbete

där förväntningen ligger i att hjälpa till när det behövs. I-princip-inställningen samt mäns

innehav av flexibilitet kan båda vara med och förklara varför papporna i båda generationerna,

trots sina olikheter, i slutändan tar ut mindre föräldraledighet än mammorna. Med detta sagt

kan vi inte generalisera resultatet för samtliga pappor i Stockholm. Däremot kan möjligen

denna studie ge en inblick i hur papparollen har praktiserats och förändrats över tid vilket

också kan hjälpa oss att bättre förstå vad som kan ligga till grund för en förändrad uppdelning

av föräldraledighet.

Utifrån resultatet av denna studie, studiens urval och snäva tidsram vore det intressant att

vidare studera fältet i större utsträckning. Urvalet för studien var inte medvetet planerat att

bestå av respondenter med samma socioekonomiska bakgrund men genom studiens gång

insåg vi fördelarna med detta bland annat då jämförelser blev mer rättvisa. Utifrån denna

erfarenhet anser vi det intressant att i en vidare forskning medvetet studera pappor ur en annan

28

socioekonomisk grupp för att exempelvis kunna jämföra med resultat från denna studie.

Vidare skulle det även vara intressant att studera pappor från andra geografiska områden i

Sverige då praktiseringen av papparollen skulle kunna se olika ut beroende på vart man bor i

landet och om man bor i glesbygd eller i en större stad.

29

Referenser Ahrne, G. (2010) “Intersektionalitet” i Edling, C. & Liljeros, F. Ett delat Samhälle- makt,

intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber

Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2015) “Intervjuer” i Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)

Handbok i kvalitativa metoder. 2a uppl. Stockholm: Liber

Ahrne, G. & Roman, C. (1997) Hemmet, barnen och makten - Förhandlingar om arbete och

pengar i familjen. (1997:139) Stockholm: Gotab. Hämtad från:

http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/88/1/73bd60b1.pdf

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: Att forsta och forklara samtiden. 2a uppl. Malmo:

Liber

Bekkengen, E. (1999) “Män som pappor och kvinnor som föräldrar” i kvinnovetenskpalig

tidsskrift, Vol. 20, Nr 1, s.33-48

Boye, K. & Evertsson, M. (2014) “Könsskillnader i hemmet och på arbetsmarknaden” i

Evertsson, M. & Magnusson, C. (red.) Ojämlikhetens dimensioner. Stockholm: Liber

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2a uppl. Stockholm: Liber

Butler, J. (2007) Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos

Dahlin, M. (2015) “Var fjärde pappa avstår föräldraledighet första två åren” i Svt Nyheter.

Hämtad 2018-04-24, från

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/var-fjarde-pappa-avstar-foraldraledighet-forsta-tva-

aren

Duvander, A. Z., Ferrarini, T., Johansson, M. (2015) Familjepolitik för alla? En ESO-rapport

om föräldrapenning och jämställdhet. (2015:5) Stockholm: Elanders Sverige AB.

Hämtad från https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/12/ESO-2015-5-till-

webben.pdf

Duvander, A. Z., Haas, L., Hwang, P. (2017) Sweden i Leave Policies & Research årliga

rapport. Hämtad från

http://www.leavenetwork.org/fileadmin/Leavenetwork/Country_notes/2017/Sweden_20

17_FINAL.pdf

Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003) Att göra kön - Om vårt våldsamma behov av att

vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Evertsson, M. (2010) “Kön” i Edling, C & Liljeros, F. Ett delat samhälle - makt,

intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber

Försäkringskassan. (2018a) Föräldrapenning. Hämtad 2018-04-24, från

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapennin

g

Försäkringskassan. (2018b) SGI-guiden. Hämtad 2018-04-30, från

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sgiguiden?gclid=Cj0KCQjw_ZrXBRDXA

RIsAA8KauQ7ftUdQG0kgQV7KN7lmqSC2zI51XksuqxDe3O_TbhvPDNVbuKYqCQ

aAgLHEALw_wcB#/

Försäkringskassan. (2017) Pappor tar ut allt större andel av föräldradagarna – tydlig ökning

på tio år. Hämtad från

https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYqxCsMwDAW_pUNG4ZRu3fIXIUt5xKp

r4khGVhP693Wh03HHhSXMYREcOcGzCkr3-

Vz3e4W_huttGsZVxVm88cO4VZWWDx7G2qX9sXOMXCCRpRfUqkYOo7cTSnFqr

mZMv6EQDnqqoURDRIIJyD-x5ES6SZZEtYesBAt1my5fMTkyFw!!/

30

Försäkringskassan. (2011a) Socialförsäkringstaket och föräldralön - ekonomi vid

föräldraledighet. (Socialförsäkringsrapport 2011:11). Hämtad från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c74f5b0e-89a6-47ff-b240-

94495e94f286/socialforsakringsrapport_2011_11.pdf?MOD=AJPERES

Försäkringskassan. (2011b) Föräldrapenning- försäkringsutveckling och analys. Hämtad från:

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/4eda8e48-bf33-42cc-9a30-

61a968bc5314/rupp_23011_11_fp.pdf?MOD=AJPERES

Gottzén, L. & Jonsson, R. (2012) “Goda män och Andra män” i Gottzén, L. & Jonsson, R

(red.) Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet. Malmö: Gleerups

Hartman, L. (2014) “Varför behöver vi jobba mot ett jämställt uttag?” i Försäkringskassan

Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. Hämtad från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c451635e-1d21-41e9-b6f4-

ba5abe4b1817/fk_publikation__den_nya_foraldranormen_140925_3.pdf?MOD=AJPE

RES

Jalmert, L. (1983) Om svenska män: Fostran, ideal och vardagsliv: En rapport. Stockholm:

Liber Förlag/Allmänna förl.

Jalmert, L. (1984) Den svenske mannen. Stockholm: Tidens förlag

Johansson, T. & Klinth, R. (2010) Nya svenska fäder. Umeå: Boréa Bokförlag

Leave Policies & Research. (2017) Statutory Parental Leave (not including additional

Childcare Leave). Hämtad från

http://www.leavenetwork.org/fileadmin/Leavenetwork/overviews_2017/Statutory_Pare

ntal_Leave_-_Final.pdf

Klinth, R. (2002) Att göra pappa med barn. Umeå: Boréa Bokförlag

Vetenskapsradet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhallsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsradet. Hämtad från

(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf)

Statistiska centralbyrån. (2016) Kvinnor har lägre lön, inkomst och pension än män. Hämtad

2018-05-01, från https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-

for-Press/406481/

World Economic Forum. (2016) The Global Gender Gap Report. Hämtad från

http://www3.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2017.pdf

31

Bilaga 1

Pappor som respondenter sökes!

Vi är två studenter från Stockholms universitet som skriver vår kandidatuppsats i sociologi

gällande synen på papparollen och om samt hur den i så fall har förändrats över tid. Intervjun

kommer beröra frågor gällande papparollen, om hur informanten upplever/upplevde

papparollen under den tid då hans barn var i förskoleålder, fördelning av föräldradagar med

mera. För att genomföra studien intervjuar vi pappor från två olika generationer bosatta i en

svensk storstad. Vi söker respondenter inom ålderskategorierna 30-35 år och 55-60 år, där den

yngre målgruppen har minst ett barn i förskoleålder (1-6 år) och där den äldre målgruppen

fick sitt första barn runt 30-35 årsåldern.

Praktisk information

- Intervjun tar cirka 30-50 minuter.

- Intervjun sker på en överenskommen plats.

- Intervjun kommer spelas in men informanten blir anonymiserad och materialet behandlas

konfidentiellt.

Är du intresserad av att vara med i studien och/eller har frågor om den tveka inte att höra av

dig till oss. Vi skulle bli jätteglada för din medverkan!

Med vänliga hälsningar,

Moa Kalström, moa.kalstrom@hotmail.com

Sara Rosenstam, sararosenstam@gmail.com

32

33

Bilaga 2

Intervjuguide Vi är två studenter från Stockholms universitet som skriver vår kandidatuppsats som handlar

om hur papparollen förändrats över tid och intervjuar därför pappor från två olika

generationer. Intervjun kommer att spelas in om du samtycker. Intervjun beräknas ta cirka 30-

50 minuter. Deltagandet i intervjun är frivillig och du kan när som helst avbryta intervjun om

du inte vill fortsätta. Du behöver inte heller besvara frågor som du inte vill svara på. Frågorna

kommer att beröra lite kort information om dig själv och dina tankar och erfarenheter kring

pappalivet samt din syn på papparollen i generella drag. Under intervjun får du gärna svara så

utförligt som möjligt. Eventuellt kan följdfrågor ställas. Dina svar kommer inte under några

omständigheter kunna kopplas till vem du är. Materialet behandlas konfidentiellt och ingen

annan förutom vi som skriver uppsatsen har tillgång till det. Inspelningen kommer endast

avlyssnas av den av oss som genomför intervjun med dig och den anonyma transkriberingen

kommer endast att delas med min uppsatspartner. Du har rätt att ta del av den transkribering

som berör din intervju och om du är intresserad kan vi skicka dig en kopia på uppsatsen när

den är färdig.

(Vid intervju för äldre målgrupp): Eftersom denna studie vill undersöka hur papparollen har

förändrats över tid vill vi att du tänker tillbaka till den tid då ditt förstfödda barn var i

förskoleålder och därför svarar utifrån det du minns från dina tankar då.

Samtycker du till denna intervju och hur materialet kommer behandlas?

Har du några frågor innan vi börjar?

Bakgrundsfrågor: Jag tänkte börja med att ställa lite generella frågor om vem du är, Kan du berätta lite om dig

och din familj?

Hur gammal är du?

Hur många barn har du?

Hur gamla är barnen?

-Vad har barnen för kön?

Hur gammal var du när du fick ditt första barn?

Under den här tiden, vad var din sysselsättning?

-Hade du samma sysselsättning när barnet var i förskoleålder?

Vad var din högst avslutade utbildning när barnet föddes?

-Förändrades den under tiden barnet var i förskoleålder?

Vilken sysselsättning hade barnets mamma när barnet föddes?

-Förändrades den någon gång när barnet var i förskoleålder?

Vad var hennes högst avslutade utbildning när barnet föddes?

-Förändrades den under tiden barnet var i förskoleålder?

Har du några syskon?

-Är de äldre/yngre än dig?

-Är det bröder/systrar?

- Om så, har de barn?

-I så fall, fick de barn före eller efter dig?

-(Om före) Påverkade det dig till att också vilja skaffa barn?

Jag tänkte ställa några frågor om din roll som pappa:

34

Hur länge var du föräldraledig med ditt första barn?

-Hur gammal var barnet då?

-Var det något speciellt som gjorde att du tog föräldraledighet just den perioden?

-Hur tog du ut dina föräldradagar (hela veckor, eller färre dagar i veckan?)

- (Om fler barn) såg din föräldraledighet ut på samma sätt?.. Om inte varför?

Har du och barnens mamma diskuterat i förväg hur ni skulle dela på föräldradagarna?

-Vilka aspekter påverkade den fördelning ni har/hade?

- Har fördelningen av föräldradagarna påverkat den övriga tiden som spenderas med

barnen, så som blöjbyten, lek, nattning? I så fall hur?

Hade du önskat dig en annan fördelning, både gällande föräldraledighet och övrig tid med

barnen?

Var det viktigt för barnets mamma att komma tillbaka till arbetslivet snabbt efter graviditeten?

Hur ser ni på fördelningen av VAB?

Vad tycker du ingår i rollen som pappa?

-Upplevde du/upplever du att du får ta ansvar för alla de aspekter som du nyss nämnde?

Hur blev reaktionen på ditt jobb när du blev förälder?

-Hade du en förstående chef?

-Hur ser/såg det ut bland pappor på din arbetsplats vad det gäller att ta pappaledigt?

-Tror du att det har påverkat er fördelning?

Tror du att du har blivit påverkad av dina vänner, och/eller syskon om hur länge en pappa ”bör”

vara föräldraledig.

- Om ja, på vilket sätt?

(Äldre målgrupp) om det hade varit idag tror ni hade haft en annan fördelning?

(Yngre målgrupp) tror du att fördelningen hade sett annorlunda ut om ni hade fått barn för 25 år

sedan?

Som du kanske vet, är tre månader vikt till pappan i föräldraledigheten fr.o.m. 2016, 1995

beslutades det om en månad vikt åt pappa och 2002 blev det två månader. Vad tycker du om att

det nu är tre månader vikt åt pappan?

(Äldre målgrupp) Hur ser du på den då rådande familjepolitiken; hade den en inverkan för de

beslut ni tog gällande föräldraledighet?

Vad tycker du om jämställt föräldraskap?

-Vad tycker du att det innebär och föreställer du dig detta i praktiken?

Hur fördelade/fördelar ni hushållsarbete som så som tvätt, matlagning, hämta/lämna?

(Om man ej har separerat) Tror du att papparollen skulle förändras vid en separation?

(Om man har separerat) Tror du att din papparoll har förändrats i och med separationen?

Tror du att det spelar någon roll för barns utveckling vem av föräldrarna de spenderar mest tid

med i ung ålder?

Kan en pappa tillföra något till sitt barn som en mamma inte kan?

- Vad och varför?

Är det viktigt för ett barn att ha en nära relation med sin pappa?

- På vilket sätt?

Tror du att det är viktigt med en manlig förebild för barn?

-Om ja, varför?

Vad tycker du är det bästa med att vara pappa?

- Finns det några nackdelar?

Vilka egenskaper tänker du när du tänker på en pappa?

-Tänker du att det är samma egenskaper för en mamma?

Tycker du att det finns en idealbild av hur man är en bra pappa?

-Tycker du att det är en bra idealbild? Ser du upp till den?

-Tror du att den bilden har förändrats över tid?

35

Anser du att papparollen hör samman med att vara manlig?

-Anser du att mammarollen hör ihop med att vara kvinnlig

Avslutande frågor: Då ska vi snart avrunda men innan dess tänkte jag bara ställa några avslutande frågor:

Hur tycker du att intervjun gick och de frågor som togs upp?

Har du något du skulle vilja tillägga som inte har tagits upp under intervjun?

Avslutningsvis vill jag bara tacka så mycket för att du ställt upp på denna intervjun!