Vedlegg 1 Bilaga 1

Områdeprotokoll til konvensjon mellom Områdesprotokoll till konventionen mellanNorge og Sverige om grenseoverskridende Sverige och Norge om grånsoverskridandereindrift renskotsel

Innledende bestemmelser

§1Denne protokoll inneholder nærmerebestemmelser om hvilke områder somreinbeitedistrikt og samebyer kan anvende idet andre landet for reindrift i henhold tilartikkel 6 i konvensjonen mellom Norge ogSverige om grenseoverskridende reindrift.

Geografiske navn, beskrivelser ogkoordinater (WGS 84 i Norge ogSWER EF99 TM i Sverige) i protokollen erhentet fra offisielle kart. I Norge er de hentetfra kartserien M-711, publisert av Statenskartverk, og i Sverige fra Oversiktskartan,publisert av Lantmåteriet. Områdene er vistpå oversiktskart i kartvedleggene 1-4.

§2Reinbeitedistrikt og sameby, som har rett tilbeite i et område i det andre landet, har retttil å flytte til og fra området. Melding omflytting skal gis til berørte reinbeitedistriktog samebyer. Ved uenighet om flytteveienavgjøres saken av Reinbeitenemnden.

Bestemmelser om beiteområder

§3Doi i i Troms Ike

Dolpi har følgende grenser (Kartvedlegg 1):I nord: Fra riksgrensen ved Treriksrøysalangs Golddajåvri og Govdajohka til Govda-jåvri, videre vassdraget til 'Cazajåvri, langsdenne sjø til dennes nordligste vik (34 W469568 7676869), vdere langs bekken iSiktagura og Gaskasuorgi til 'Coalgedan-vuovddijohka (Kitdalselva), denne elv tilStorfjord, langs fjorden og 'Cieknjaleatnu

Inledande bestAmmelser

1§Detta protokoll innehåller nårmare beståm-melser om vilka områden som samebyar ochrenbetesdistrikt får anvanda i det andra landetfor renskotsel enligt artikel 6 i konventionenmellan Sverige och Norge om grånsoverskrid-ande renskotsel.

Geografiska namn, beskrivningar och koordi-nater (SWER EF99 TM i Sverige och WGS84 i Norge) i protokollet år håmtade frånofficiella kartor. I Sverige år de håmtade frånOversiktskartan, publicerad av Lantrnåt-eriet,och i Norge från kartserien M-71 1, publiceradav Statens kartverk. Områdena år redovisadepå oversiktliga kartor i kartbilagorna 1-4.

2§Sameby och renbetesdistrikt, som har rått tillbete i ett område i det andra landet, har rått attflytta till och från området. Anmålan omflyttning ska goras till berorda samebyar ochrenbetesdistrikt. Vid oenighet om flyttvågavgors frågan av Renbetesnåmnden.

Beståmmelser om betesområden

3§Dol i i Troms Ike

Dolpi har foljande grånser (Kartbilaga 1): Inorr: Fran riksgrensen vid Treriksroset langsGolddajåvri och Govdajohka till Govdajåvri,vidare vattendraget till 'Cazajåvri, langsdenna sjo till dess nordligaste vik (34 W469568 7676869), vidare langs båcken iSiktagura och Gaskasuorgi till 'Coalgedan-vuovddijohka (Kitdalselva), denna ålv tillStorfjord, langs fjorden och 'Cieknjaleatnu

1

S'.

2

(Signaldalelva) til vei E6, videre langs E6 tilGårgån (Nordkjosbotn), videreBåhccavuotna (Balsfjorden) fra Gårgån tilSørkjosen. I vest: En rett linje fra Kjoselvasutløp (34 W 431426 7680211) tilStuorajåvris (Storvatnets) nordligste vik (34W 432918 7675123), langs Stuorajåvri tilden sydligste vik (34 W 432776 7672860),videre en rett linje til Andorjåvris nordvest-ligste vik (34 W 431195 7670635), denne sjøtil den sydligste vik (34 W 4321137669074), derfra en rett linje til Svensborgs-elvas utløp i Geatkejåvri, videre langsGeatkeeatnu til Øverbygd. I sør: Målselvafra Øverbygd til Vuolit Rostojåvri, viderelangs Rostoeatnu til Rostojåvri (Store Rosta-vatn) og denne sjø fram til riksgrensen vedRr 287. I øst: Riksgrensen fra Rostojåvri tilTreriksrøysa.

(Signaldalelva) till våg E6, vidare langs E6 tillGårgån (Nordkjosbotn), vidare Båhccavuotna(Balsfjorden) från Gårgån till Sørkjosen. Ivaster: En råt linje från Kjoselvas utlopp (34W 431426 7680211) till Stuorajåvris(Storvatnets) nordligaste vik (34 W 4329187675123), langs Stuorajåvri till desssydligaste vik (34 W 432776 7672860), vidareen råt linje till Andorjåvris nordvåstligaste vik(34 W 431195 7670635), denna sjo till desssydligaste vik (34 W 432113 7669074),dårifrån en råt linje till Svensborgselvas ut-lopp i Geatkejåvri, vidare långs Geatkeeatnutill Øverbygd. I soder: Målselva frånØverbygd till Vuolit Rostojåvri, vidare langsRostoeatnu till Rostojåvri (Store Rostavatn)och denna sjo fram till riksgrånsen vid Rr 287.I oster: Riksgrånsen från Rostojåvri tillTreriksroset.

Dolpi er inndelt i tre delområder, A, B og C. Dolpi år indelat i tre delområden; A, B och C.

Område A er beiteområde for Konkåmåsameby. Område B kan nyttes av Konkåmåsameby i tiden 1. april - 14. november og avHelligskogen reinbeitedistrikt 15. november- 15. mars. Område C kan nyttes avKonkåmå sameby i tiden 1. april -31. oktober og av Mauken reinbeitedistrikt15. november - 31. mars.

Område A år betesområde for Konkåmåsameby. Område B far nyttjas av Konkåmåsameby under tiden den 1 april - 14 novemberoch av Helligskogen renbetesdistrikt den 15november - 15 mars. Område C får nyttjas avKonkåmå sameby under tiden den 1 april - 31oktober och av Mauken renbetesdistrikt den15 november -31 mars.

Område A er den del av Dolpi som ligger sørfor linjen Signaldalen - Stordalen - Stor-dalselva til den møter Breidalselva samt østfor linjen Sørkjosen - Marknesdalen - Svens-borgdalen - østligste viken av Fjellfroskvatn,deretter en rett linje til Stormyra (34 W438450 7661983) ved Tamokelva, denna elvtil samløpet med Rostaelv.

Område B (Markusfj ellet) er den del avDolpi som ligger nord for linjen Signaldalen- Stordalen - Stordalselva til den møter Brei-dalselva.

Område C (Marknesdalen) er den del avDolpi som ligger vest for linjen Sørkjosen -Marknesdalen - Svensborgdalen - østligsteviken av Fjellfroskvatn, deretter en rett linjetil Stormyra (34 W 438450 7661983) ved

Område A år den del av Dolpi som liggersoder om linjen Signaldalen - Stordalen -Stordalselva till den moter Breidalselva samtoster om linjen Sørkjosen - Marknesdalen -Svensborgdalen - ostligaste viken av Fjell-froskvatn, dårefter en råt linje till Stormyra(34 W 438450 7661983) vid Tamokelva,denna ålv till sammanflodet med Rostaelv.

Område B (Markusfjjellet) år den del av Dolpisom ligger norr om linjen Signaldalen -Stordalen - Stordalselva tills den moter Brei-dalselva.

Område C (Marknesdalen) år den del av Dolpisom ligger vaster om linjen Sørkjosen -Marknesdalen - Svensborgdalen - ostligasteviken av Fjellfroskvatn, dårefter en råt linjetill Stormyra (34 W 438450 7661983) vid

A- <

3

Tamokelva, denne elv til samløpet medRostaelv.

Tamokelva, denna alv till sammanflodet medRostaelv.

Lakselvdal/Lyngsdal reinbeitedistrikt har rettå flytte gjennom Dolpi. Flyttingen skalgjenomføres gjennom den nordlige delen avDolpi i løpet av høyst 14 dager på høsten oghøyst syv dager på våren og meldes tilKonkama sameby minst syv dager i forveien.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Fra Treriksrøysa, etter Breidalen, Govda-jåvri og fram til Gaskasuorgi i Kitdalen.2. Fra Øvergård til Oteren på vestsiden avE6.

§4Saivomuotka i Norrbottens Ian

Saivomuotka har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I vest: Fra Muonioalven(SWER EF99TM 836982 7586385) i høydemed Kallojårvi (SWER EF99TM 8363247586235), en rett linje over denne sjø til

Lakselvdal/Lyngsdal renbetesdistrikt har rattatt flytta genom Dolpi. Flyttningen skagenomfdras genom den norra delen av Dolpiunder hogst 14 dagar på hosten och hogst sjudagar på våren och anmalas till Konkamasameby minst sju dagar i fdrvåg.

Stangsel: Det ska finnas stangsel1. från Treriksroset, genom Breidalen, Govda-jåvri och fram till Gaskasuorgi i Kitdalen, och2. från Øvergård till Oteren på våstsidan avE6.

4§Saivomuotka i Norrbottens Ian

Saivomuotka har foljande graner (Kartbilaga1): I vaster: Från Muonioalven (SWEREF99TM 836982 7586385) i hojd med Kallo-jarvi (SWER EF99TM 836324 7586235), enrat linje over denna sjo till Kuoppajarvi

Kuoppajarvi (SWER EF99TM 835251(SWER EF99TM 835251 7585953), vidare i7585953), videre i rette linjer til Hanhijarvet rata linjer till Hanhijarvet (SWER EF99TM(SWER EF99TM 832002 7582217) - 832002 7582217) - Jupukkajarvi (SWERJupukkajårvi (SWER EF99TM 833442 EF99TM 833442 7579181) - Kelojårvi7579181) - Kelojarvi (SWER EF99TM (SWER EF99 TM 830208 7577052) -830208 7577052) - Kalattomajårvi (SWEREF99TM 829336 7573901) - Nuulankijarvi(SWER EF99TM 830152 7572032) - Ruko-jarvi (SWER EF99TM 833331 7572032). Isør: Vassdraget fra Rukojårvi over Ruko-lompolo fram til det punkt der bekkenkrysser skogsveien til Tervaharjut (SWEREF99TM 836523 7566449), derfra en rettlinje til Heinajarvet (SWER EF99TM837971 7567795), videre rett linje tilMuodosjarvi (SWER EF99TM 8467097566808) og fram til vei 99 i høyde medKahtovaara (SWER EF99TM 8500097567946). I øst og nord: Vei 99 fra sistnevnte punkt til i høyde med Noijanpolan-vaara (SWER EF99TM 848218 7572225),deretter rett østover til Muonioalven (SWEREF99TM 848891 7572377), videreMuonioalven opp til i høyde med Kallojårvi(SWER EF99TM 836982 7586385).

Kalattomajarvi (SWER EF99TM 8293367573901) - Nuulankijarvi (SWER EF99TM830152 7572032) - Rukojarvi (SWEREF99TM 833331 7572032). I soder: Vatten-draget från Rukojarvi over Rukolompolo framtill den punkt der backen korsar skogsvegentill Tervaharjut (SWER EF99TM 8365237566449), darifrån en rat linje till Heinajarvet(SWER EF99TM 837971 7567795), vidarerat linje till Muodosjarvi (SWER EF99TM846709 7566808) och fram till våg 99 i hojdmed Kahtovaara (SWER EF99TM 8500097567946). I oster och norn: Vag 99 från nyssnemnda punkt till i hojd med Noijan-polanvaara (SWER EF99TM 8482187572225), dårefter rakt osterut tillMuonioålven (SWER EF99TM 8488917572377), vidare Muonioålven upp till i hojdmed Kallojårvi (SWER EF99TM 8369827586385).

4

Saivomuotka er beiteområde for reinbeite-distrikt fra Troms reinbeiteområde. Områdetkan brukes i tiden 1. oktober - 30. april. Iøvrige deler av året skal det ikke forekommenoen reindrift i området.

Saivomuotka år betesområde for renbetes-distrikt från Troms reinbeiteområde. Områdetfår anvandas under tiden den 1 oktober - 30april. Under ovriga delar av året får det intef6rekomma någon renskotsel i området.

Gjerder: Det skal være gjerde fra vei 99 vedPalolaki langs områdegrensen i vest og sydfram til vei 99 ved Kahtovaara.

§5Likka i Troms Ike

Likka har følgende grenser (Kartvedlegg 1):I nord: Fra Rostojåvri ved Rr 287 etterRostoeatnu til Vuolit Rostojåvri, langs dennesjø og Rostojohka til samløpet medDievåideatnu (Divielva) ved Rostanes. Ivest: Langs Dievåideatnu fra Rostanes opptil Håvgajohkas innløp i nevnte elv. I sør:Håvgajohka fra Dievåideatnu opp til utløpetfra Håvgaj åvri, derfra en rett linje tilGorvvejåvris nordvestligste vik vedriksgrensen. I øst: Riksgrensen fraGorvvejåvri til Rostojåvri.

Stangsel: Det ska finnas stangsel från våg 99vid Palolaki langs områdesgrånsen i vasteroch soder fram till våg 99 vid Kahtovaara.

5§Likka i Troms Ike

Likka har f6ljande gråner (Kartbilaga 1): Inorr: Från Rostojåvri vid Rr 287 efterRostoeatnu till Vuolit Rostojåvri, langs dennasjo och Rostojohka till sammanflodet medDievåideatnu (Divielva) vid Rostanes. Ivaster: Langs Dievåideatnu från Rostanes upptill Håvgajohkas inflode i nyss nåmnda alv. Isoder: Håvgajohka från Dievåideatnu upp tillutloppet från Håvgajåvri, dårifrån en råt linjetill Gorvvejåvris nordvastligaste vik vidriksgransen. I oster: Riksgrånsen frånGorvvejåvri till Rostojåvri.

Likka er beiteområde for Lainiovuoma Likka år betesområde fdr Lainiovuoma same-sameby. by.

Nord-Senja reinbeitedistrikt skal kunnebruke område Cåvarri innenfor Likka somvinterbeite, når beiteforholdene på Nord-Senja er vanskelige. Slik bruk skal meldes påforhånd til Lainiovuoma sameby. Ved uenig-het om bruken skal spørsmålet avgjøres avReinbeitenemnden. Nemnden kan også ginærmere bestemmelser om bruken.

Nord-Senja renbetesdistrikt ska kunna nyttjaområdet Cåvarri inom Likka som vinterbete,når betesf6rhållandena på Nord-Senja årsvåra. Sådant nyttjande ska anmålas i f6rvågtill Lainiovuoma sameby. Vid oenighet omnyttjandet ska frågan avgoras av Ren-betesnåmnden. Nemnden får också genårmare beståmmelser om nyttjandet.

Cåvarri har følgende grenser (Kartvedlegg1): I nord: Fra Divielvas utløp i Rostaelv ogetter Rostaelva til Litle Rostavatn, viderelangs dette vann til Rostelvas utløp i LitleRostavatn. I øst: Langs Rostaelva til detpunkt hvor Rostaelva møter Sørdalselva,videre langs Sørdalselva til Tverrelvas utløpi Sørdalselva (34 W 447227 7647617),derfra en rett linje til nordligste vik iDevddesjåvri (34 W 446777 7643686), langsdette vatn til Devddesjohka. I sør:Devddesjohka til Divielva. I vest: Divielva

Cåvarri har foljande gråner (Kartbilaga 1): Inorr: Från Divielvas utlopp i Rostaelv ochefter Rostaelva till Litle Rostavatn, vidarelangs denna sjo till Rostelvas utlopp i LitleRostavatn. I oster: Langs Rostaelva till denpunkt dår Rostaelva moter Sørdalselva, vidarelangs Sørdalselva till Tverrelvas utlopp iSørdalselva (34 W 447227 7647617), dårifrånen råt linje til nordligaste viken i Devddesjåvri(34 W 446777 7643686), langs denna sjo tillDevddesjohka. I soder: Devddesjohka tillDivielva. I vast: Divielva till sammanflodet

5

til samløpet i Rostaelv.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Langs riksgrensen fra Rr 287 vedRostujåvri til det punkt der nasjonalparks-grensen møter riksgrensen, videre nord forRostueatnu fram til Rostohytta.2. Langs grensen mellom beiteområdeneLikkå og Anj avuopmi fra riksgrensen tilJulusjohka i Dividalen.

med Rostaelv.

Stangsel: Det ska finnas stangsel1. langs riksgrensen från Rr 287 vidRostujåvri till den punkt der nationalparks-gransen moter riksgrensen, vidare non omRostueatnu fram till Rostohytta, och2. langs grensen mellan betesområdena Likkåoch Anjavuopmi från riksgrensen till Julus-johka i Dividalen.

§6An'avuo mi i Troms Ike

Anjavuopmi har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Fra utløpet avKirkeselva i Målselva, videre Målselva tilutløpet av Divielva. I øst: Divielva tilHavgajohkas utløp i Divielva, videreHavgajohka til utløpet av Havgajåvri, derfrai en rett linje til Gorvvejåvri's nordligste vik,videre riksgrensen fra dette punkt tilLeinavatnets østligste vik. I sør: Leinavatnet,deretter Altevatn til utløpet av Koievasselva.I vest: Koievasselva til nordligste vik iKoievatnet, videre fra dette punkt tilKopparskarstinden høyde 1387 og derfra i enrett linje til hvor Kopparskarselva ogSkinnskarelva møtes, deretter en rett linje tilTverrelvas sørligste punkt i Tverrelvdalen(34 W 401809 7635197), videre denne elv tildet punkt der Skardelva og Påveskardelvamøtes, derfra i en rett linje til hvorFrøkentindelva og Iselva møtes og deretterIselva og Kirkeselva til dennes utløp iMålselva.

Anjavuopmi er inndelt i to delområder; A ogB. Område A er beiteområde for Saarivuomasameby. Område B kan nyttes av Saari-vuoma sameby i tiden 1. april - 15. oktoberog av Hjerttind reinbeitedistrikt 1. november- 31. mars.

Område A er det området innenfor Anja-vuopmi som ligger øst for en linje fraKirkeselvas utløp i Målselva, videre etterKirkeselva til Sauskarselvas utløp i Kirkes-elva og deretter en rett linje via Kirkestindhøyde 1677 til Gaskasjohkas utløp i

6§An'avuo mi i Troms Ike

Anjavuopmi har fdljande grenser (Kart-bilaga 1): I non: Från utloppet av Kirkeselva iMålselva, vidare Målselva till utloppet avDivielva. I oster: Divielva till Havgajohkasutlopp i Divielva, vidare Havgajohka tillutloppet av Havgajåvri, derifrån i en rat linjetill Gorvvejåvri's nordligaste vik, vidare riks-grensen från denna punkt till Leinavatnetsostligaste vik. I soder: Leinavatnet, derefterAltevatn till utloppet av Koievasselva. I våst:Koievasselva till nordligaste viken i Koie-vatnet, vidare från denna punkt till Koppar-skarstinden hojd 1387 och darifrån i en ratlinje till der Kopparskarselva ochSkinnskarelva mots, dårefter den rat linje tillTverrelvas sydligaste punkt i Tverrelvdalen(34 W 401809 7635197), videre denna alv tillden punkt der Skardelva och Påveskardelvamots, derifrån i en rat linje till punkten derFrøkentindelva och Iselva mots och derefterIselva och Kirkeselva till dennas utlopp iMålselva.

Anjavuopmi år indelat i två delområden; Aoch B. Område A år betesområde for Saari-vuoma sameby. Område B får nyttjas avSaarivuoma sameby under tiden den 1 april -15 oktober och av Hjerttind renbetesdistriktden 1 november - 31 mars.

Område A år det område inom Anjavuopmisom ligger oster om en linje från Kirkeselvasutlopp i Målselva, vidare efter Kirkeselva tillSauskarselvas utlopp i Kirkeselva och darefteren rat linje via Kirkestind punkt 1677 tillGaskasjohkas utlopp i Altevatn.

6

Altevatn.

Område B er det området innenfor Anj a-vuopmi som ligger vest for en linje fraKirkeselvas utløp i Målselva - videre etterKirkeselva til Sauskarselvas utløp i Kirkes-elva og deretter i en rett linje via Kirkestindhøyde 1677 til Gaskasjohkas utløp i Alte-vatn. I området fra parkeringsplassen vedAltevann til Koievasselva gjelder retten til åoppføre nødvendig husvære etter reindrifts-lovens bestemmelser også for Saarivuomasameby.

Område B år det område inom Anjavuopmisom ligger våster om en linje från Kirkeselvasutlopp i Målselva, vidare efter Kirkeselva tillSauskarselvas utlopp i Kirkeselva och dårefteri en råt linje via Kirkestind punkt 1677 tillGaskasjohkas utlopp i Altevatn. I områdetfrån parkeringsplatsen vid Altevann till Koie-vasselva galler råtten att uppfora nodvåndigabyggnader enligt beståmmelserna i norskareindriftsloven också for Saarivuoma sameby.

Nord-Senja reinbeitedistrikt skal kunnebruke område Langfjellet, innenfor områdeA, som vinterbeite, når beiteforholdene påNord-Senja er vanskelige. Slik bruk skalmeldes på forhånd til Saarivuoma sameby.Ved uenighet om bruken skal spørsmålet av-gjøres av Reinbeitenemnden. Nemnden kanogså gi nærmere bestemmelser om bruken.

Området Langfjellet har følgende grense: Iøst fra samløpet av Divielva og Rostaelv,etter Divielva til Høgskardhus. I sør fraHøgskardhus og i en rett linje overHøgskarvatnet til samløpet Leaddojohka ogBeagasanjohka. I vest etter Sandelva tilSandelvvatnets nordligste punkt. Videre i enrett linje til Målselvas sørligste krok (34 W427073 7653954) ved Alvheim. I nord langsMålselva til Divielvas utløp i Målselva.

Hjerttind reinbeitedistrikt skal kunne brukeområde Mannan6eårru, innenfor område A,som vinterbeite når beiteforholdene ervanskelige på distriktets vinterbeiteområder iNorge og Sverige. Slik bruk skal meldes påforhånd til Saarivooma sameby. Veduenighet om bruken skal spørsmålet avgjøresav Reinbeitenemnden. Nemnden kan også ginærmere bestemmelser om bruken.

Nord-Senja renbetesdistrikt får nyttja områdetLangfjellet, inom område A, som vinterbetenår betesfdrhållandena på Nord-Senja årsvåra. Sådant nyttjande ska anmålas påforhand till Saarivuoma sameby. Vid oenighetom nyttjandet ska frågan avgoras av Ren-betesnåmnden. Nåmnden får också ge nårm-are beståmmelser om nyttjandet.

Området Langfjellet har foljande gråner: Ioster från sammanflodet av Divielva ochRostaelv efter Divielva till Høgskardhus. Isoder från Høgskardhus och i en råt linje overHøgskarvatnet till sammanflodet Leaddojohkaoch Beagasanjohka. I våster efter Sandelva tillSandelvvatnets nordligaste punkt. Vidare i enråt linje till Målselvas sydligaste krok (34 W427073 7653954) vid Alvheim. I norr langsMålselva till Divielvas utlopp i Målselva.

Hjerttind renbetesdistrikt får nyttja områdetMannaneårru, inom område A, somvinterbete når betesforhållandena år svåra pådistriktets vinterbetesområden i Sverige ochNorge. Sådant nyttjande ska anmålas påforhand till Saarivuoma sameby. Vid oenighetom nyttjandet ska frågan avgoras av Ren-betesnåmnden. Nåmnden far också genårmare beståmmelser om nyttjandet.

Området Mannaneårru har følgende Området MannanCeårru har fdljande gråner: Igrenser: I nord: Fra Suttesgaldojohkas utløp i norr: Från Suttesgaldojohkas utlopp i AltevatnAltevatn ved Langbukta, videre en rett linje vid Langbukta, vidare en råt linje till dentil den sørøstligste vik i Darfaljåvri (34 W sydostligaste viken i Darfaljåvri (34 W459639 7600773) og derfra i en rett linje til 459639 7600773) och dårifrån i en råt linje tillRr 280. 1 øst: Langs riksgrensen fra Rr 280 Rr 280. 1 oster: Långs riksgrånsen från Rr 280

7

til Leinavatn. I sør og vest: Langs Leinavatn,videre Altevatn til Suttesgaldojohkas utløp iLangbukta.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Fra Koievasselvas utløp i Altevatn langsområdegrensen til skrenten opp mot Koppar-skardtinden (34 W 414092 7625460).2. Fra Kopparskardtangen (34 W 4101887627400) til samløpet mellom Vasskardelvaog Strømslitverrelva.3. Fra Rr 279A langs riksgrensen tilLeinavatn.

§7Duoddaras i Troms Ike

Duoddaras har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Lenesjåvri(Leinavatn) fra riksgrensen og videre langsAldesjåvri (Altevatnet) og Aldesjåkka(Barduelva) fram til Sørdalselvas innløp vedØyvoll. I vest: Sørdalselva fra sist nevntesamløp til Grensevatnan og Rr 272 påriksgrensen. I sør og øst: Riksgrensen fra Rr272 (Pålnorøset) til Lenesjåvri.

Duoddaras er beiteområde for Talma same-by.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Fra Pålnoviken til Sørdalen.2. Fra bukten 1 km sørøst for (uolbmaædnosutløp til Skierreluokta.3. Fra Havgaluokta til Altevatn.

§8N'uoravuo mi i Norrbottens lån

Njuoravuopmi har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I sør: Jernbanen frariksgrensen til Tornehamn kapell. I øst: Enrett linje fra Tornehamns kapell til Rr 272(Pålnorøset). I nord og vest: Riksgrensen fraRr 272 til det punkt der jernbanen krysserriksgrensen.

Njuoravuopmi er beiteområde for Gielasreinbeitedistrikt.

till Leinavatn. I soder och vaster: LangsLeinavatn, vidare Altevatn till Suttesgaldo-johkas utlopp i Langbukta.

Stdngsel: Det ska finnas stangsel1. från Koievasselvas utlopp i Altevatn langsområdesgransen till branten upp mot Koppar-skardtinden (34 W 414092 7625460),2. från Kopparskardtangen (34 W 4101887627400) till sammanflodet mellan Vasskard-elva och Strømslitverrelva, och3. från Rr 279A langs riksgransen tillLeinavatn.

7§Duoddaras i Troms Ike

Duoddaras har fdljande grenser (Kartbilaga1): I norr: Lenesjåvri (Leinavatn) från riks-grånsen och vidare langs Aldesjåvri (Alte-vatnet) och Aldesjåkka (Barduelva) fram tillSørdalselvas inflode vid Øyvoll. I vaster:Sørdalelva från nyss nåranda sammanflode tillGrensevatnan och Rr 272 på riksgrånsen. Isoder och oster: Riksgrensen från Rr 272(Pålnoroset) till Lenesjåvri.

Duoddaras arr betesområde for Talma sameby.

Stdngsel: Det ska finnas stangsel1. från Pålnoviken till Sørdalen,2. från viken 1 km sydost om luolbmaædnosutflode till Skierreluokta, och3. från Havgaluokta till Altevatn.

8§N'uoravuo mi i Norrbottens lån

Njuoravuopmi har foljande granser(Kartbilaga 1): I soder: Jårnvågen frånriksgrensen till Tornehamn kapell. I oster:En rit linje från Tornehamns kapell till Rr 272(Pålnoroset). I norr och vaster: Riksgrensenfrån Rr 272 till den punkt dår jårnvågenkorsar riksgrensen.

Njuoravuopmi år betesområde fdr Gielas ren-betesdistrikt.

8

§9Bahca'ea il i Norrbottens lan

Bahcajeagil har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I vest og syd: SjøsystemetTornetrask - Dårrajåvri - Jiegajåvri - Alajåvri- Våhkujåvri - Nuorajåvri fram til Kallojarvi.I øst og nord: Fra Kallojårvi sjøsystemetLulip Vuolusjåvri - Davip Vuolusjåvri, frasistnevnte sjøs nordvestligste vik en rett linjetil Lulip Stålujåvris sydøstligste vik, videresjøsystemet Lulip Stålujåvri - Stålujohka -Korttojårvi - Tornetrask.

9§Bahca'ea il i Norrbottens lan

Bahcajeagil har foljande graner (Kartbilaga 1):I vaster och soder: Sjusystemet Tornetrask -Dårrajåvri - Jiegajåvri - Alajåvri - Våhkujåvri -Nuorajåvri fram till Kallojarvi. I oster och norr:Från Kallojårvi sjusystemet Lulip Vuolusjåvri -Davip Vuolusjåvri, från sistnamnda sjosnordvastligaste vik en rat linje till LulipStålujåvris sydostligaste vik, vidare sjusystemetLulip Stålujåvri - Stålujohka - Korttojårvi -Tornetråsk.

Bahcajeagil kan brukes av Gielas reinbeite- Bahcajeagil får nyttjas av Gielas renbetes-distrikt i tiden 15. januar - 30. april. distrikt under tiden den 15 januari - 30 april.Bahcajeagil kan brukes av Talma sameby i Bahcajeagil får nyttjas av Talma sameby undertiden 1. mai - 14. januar. tiden den 1 maj -14 januari.

§10Skaitelandet/Anttis i Norrbottens lan

Skaitelandet/Anttis har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I vest og sør: Langs lapp-marksgransen fra Tornealven til Myllyjoki,derfra en rett linje til Jårvikaiset (SWEREF99TM 809026 7503418) og videre tilbaketil Tornealven nedstrøms Juopakoski (SWEREF99TM 813533 7504215), videre denne elvtil Paavosaari (SWER EF99TM 8473537487712) i Lehonsuanto. I øst: En rett linjefra Paavosaari til et tjern (SWER EF99TM843432 7487712) nordøst om Saukkuvuomaog videre til Pellijoki (SWER EF99TM843514 7488384), denne bekk opp tilPellijarvi (SWER EF99TM 8352017494173), derfra en rett linje til Ainettijokissydøstligste krok (SWER EF99TM 8335347496231), videre Ainettijoki fram til Lainio-alven, langs Lainioalven opp til Rauvoskoski(SWER EF99TM 824811 7519771). I nord:Fra nevnte punkt i Lainioalven til Saarijårvi(SWER EF99TM 823259 7519274), videreen rett linje over Tonkijarvi og Liikamaafram til det punkt der lappmarksgrensenkrysser Tornealven.

10§Skaitelandet/Anttis i Norrbottens lan

Skaitelandet/Anttis har foljande graner (Kart-bilaga 1): I vaster och soder: Langs lapp-marksgransen från Tornealven till Myllyjoki,darifrån en rat linje till Jårvikaiset (SWEREF99TM 809026 7503418) och vidare åter tillTornealven nedstroms Juopakoski (SWEREF99TM 813533 7504215), vidare denna alvtill Paavosaari (SWER EF99TM 8473537487712) i Lehonsuanto. I oster: En rat linjefrån Paavosaari till en tjårn (SWER EF99TM843432 7487712) nordost om Saukkuvuomaoch vidare till Pellijoki (SWER EF99TM843514 7488384), denna back upp till Pellijarvi(SWER EF99TM 835201 7494173), darifrån enrat linje till Ainettijokis sydostligaste krok(SWER EF99TM 833534 7496231), vidareAinettijoki fram till Lainioalven, langsLainioalven upp till Rauvoskoski (SWEREF99TM 824811 7519771). I norr: Frånnamnda punkt i Lainioalven till Saarijårvi(SWER EF99TM 823259 7519274), vidare enrat linje over Tonkijårvi och Liikamaa fram tillden punkt dår lappmarksgransen skårTornealven.

Skaitelandet/Anttis er beiteområde for SkaitelandetlAnttis ar betesområde for renbetes-reinbeitedistrikt fra Troms reinbeiteområde distrikt från Troms reinbeiteområde ochog Skjomen reinbeitedistrikt. Området kan Skjomen renbetesdistrikt. Området får anvandas

brukes i tiden 1. oktober - 30. april. I øvrigedeler av året skal det ikke forekomme noenreindrift i området.

Gjerder: Det skal være gjerder:1. Langs områdegrensen fra Tornealven vedlappmarksgransen til Rauvosniemi iLainioålven.2. Langs områdegrensen fra Ainettijokisutløp i Lainioålven til Tornealven vedPaavosaari.

§11Beatnakvuo mi i Nordland Ike

Beatnakvuopmi har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Jernbanen frariksgrensen til Gåtterats stasjon. I vest: FraGåtterats stasjon til Ruoidnaoohkka (høyde1360) til sydligste Ruoidnajåvri, siden i rettlinje til Beajojiekna (høyde 1475), derfra irett linje til Våhttecohkka (høyde 1494),derfra i rett linje til den nordligste viken iBasej åvri, derfra til den sydligste viken isamme vann, derfra i rett linje (over breenBasejiekna) til den østligste viken iLeirvatnet, deretter i rett linje tilStorsteinsfjellet (høyde 1379). I sør: Frahøyde 1379 i rett linje langs breen sør forSealggajåvri til høyde 1289, derfra i rett linjelangs fjellsiden til Aksu, derfra i rett linjeover Cunojåvri til denne sjøs østligste vik,derfra til det punkt der grensen mellomGabna og Laevas samebyer møterriksgrensen ved Rr 263. I øst: Riksgrensenfra Rr 263 mot nord til det punkt derjernbanen krysser riksgrensen.

Beatnakvuopmi er inndelt i to delområder; Aog B.

Område A er den del av Beatnakvuopmi somligger øst for en rett linje fra Katterat tilRistaoohkka høyde 1683, derfra rett linje tilhøyde 1289 (33 W 622780 7572394) sørfor Sealggajåvri. Området er beiteområde forGabna sameby.

Område B er den del av Beatnakvuopmi somligger vest for en rett linje Katterat,

9

under tiden den 1 oktober - 30 april. Underovriga delar av året far det inte forekommanågon renskotsel inom området.

Stangsel: Det ska fmnas stangsel1. langs områdesgrånsen från Tornealven vidlappmarksgransen till Rauvosniemi iLainioålven, och2. langs områdesgrånsen från Ainettijokisutlopp i Lainioalven till Tornealven vidPaavosaari.

11§Beatnakvuo mi i Nordland Ike

Beatnakvuopmi har fdljande granser(Kartbilaga 1): I norr: Jarnagen från riks-grånsen till Gåtterats station. I vaster: FrånGåtterats station till Ruoidnacohkka (hojd1360) till sydligaste Ruoidnajåvri, sedan i råtlinje till Beajojiekna (hojd 1475), dårifrån i råtlinje till Våhtte6ohkka (hojd 1494), dårifrån iråt linje till den nordligaste viken i Basejåvri,dårifrån till den sydligaste viken i sammavatten, dårifrån i råt linje (over glaciårenBasejiekna) till den ostligaste viken iLeirvatnet, dårefter i råt linje till Storsteins-fjellet (hojd 1379). I soder: Från hojd 1379 iråt linje langs glaciåren soder om Sealggajåvritill hojd 1289, dårifrån i råt linje langsfjjållsluttningen till Aksu, dårifrån i råt linjeover Cunojåvri till denna sjos oytigaste vik,dårifrån till den punkt dår granen mellanGabna och Laevas samebyar moter riksgran-en vid Rr 263. 1 oster: Riksgransen från Rr263 åt norr till den punkt dår jårnvågen korsarriksgranen.

Beatnakvuopmi år indelat i två delområden; Aoch B.

Område A år den del av Beatnakvuopmi somligger oster om en råt linje från Katterat tillRistacohkka hojd 1683, dårifrån råt linje tillhojd 1289 (33 W 622780 7572394) soder omSealggajåvri. Området år betesområde forGabna sameby.

Område B år den del Beatnakvuopmi somligger vaster om en råt linje Katterat,

10

Ristacohkka høyde 1689, derfra rett linje tilhøyde 1289 (33 W 622780 7572394) sør forSealggajåvri. Området kan brukes av Gabnasameby i tiden 1. mai - 30. september og avSkjomen reinbeitedistrikt 1. oktober - 30.april.

Ristacohkka hojd 1689, dårifrån råt linje tillhojd 1289 (33 W 622780 7572394) soder omSealggajavri. Området får nyttjas av Gabnasameby under tiden den 1 maj - 30 septemberoch av Skjomen renbetesdistrikt den I oktober-30 april.

§ 12Nuo 'on'unni i Nordland Ike

Nuorjonjunni har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Fra det punkt dergrensen mellom Gabna og Laevas samebyermøter riksgrensen ved Rr 263 en rett linje tilLossivatnets utløp. I vest en rett linje franevnte utløp til høyde 1727 (33 W 6131047562205) (nordøst for Durmålstinden),deretter til Rundtuva (høyde 474) i Sørdalen,deretter rett i Sørelven (33 W 6055387561408). I vest og syd: Langs Sørelva ihøyde med Rundtuva, videre etter Kobbelvatil Nuorjjojåvri, videre til den sydøstligsteviken i Nuorjjojåvri, derfra langsNuorjjojohka, Guovdelisjåvri og Vanasjåvritil det punkt der grensen mellom Laevas ogGirjas samebyer møter riksgrensen ved Rr259 (Ivarstein). I øst: Langs riksgrensen fradet punkt der grensen mellom Laevas ogGirjas samebyer møter riksgrensen ved Rr259, til det punkt der grensen mellom Gabnaog Laevas samebyer møter riksgrensen vedRr 263.

Nuorjonjunni er inndelt i to delområder, Aog B.

Område A er beiteområde for Laevassameby. Området er den del av Nuorjonjunnisom ligger sør for linjen der grensen mellomGabna og Laevas samebyer møter riksgrens-en ved Rr 263, videre i rett linje mot Gållan-cohkka (høyde 1171), i rett linje til Stohkk-enjunni (høyde 1226), derfra i rett linje motvest til eåihnavårri (høyde 1381), derfraover breen til høyde 1727 (33 W 6131047562205) nordøst for Durmålstinden.

Område B kan brukes av Laevas sameby itiden 15. juni - 30. september og av Skjomenreinbeitedistrikt 1. oktober - 14. juni.

12§Nuo 'on'unni i Nordland Ike

Nuorjonjunni har foljande gråner(Kartbilaga 1): I norr: Från den punkt dårgrånsen mellan Gabna och Laevas samebyarmoter riksgrånsen vid Rr 263 en råt linje tillLossivatnets utlopp. I våster en råt linje frånnånmda utlopp till hojd 1727 (33 W 6131047562205) (nordost om Durmålstinden), dår-efter till Rundtuva (hojd 474) i Sørdalen, dår-efter rakt i Sørelven (33 W 605538 7561408).I våster och soder: Langs Sørelva i hojd medRundtuva, vidare efter Kobbelva tillNuorjjojåvri, vidare till den sydostligasteviken i Nuorjjojåvri, dårifrån langsNuorjjojohka, Guovdelisjåvri och Vanasjåvritill den punkt dår grånsen mellan Laevas ochGirjas samebyar moter riksgrånsen vid Rr 259(Ivarsten). I oster: Långs riksgrånsen från denpunkt dår grånsen mellan Laevas och Girjassamebyar moter riksgransen vid Rr 259, tillden punkt dår gransen mellan Gabna ochLaevas samebyar moter riksgrånsen vidRr 263.

Nuorjonjunni år indelat i två delområden; Aoch B.

Område A år betesområde for Laevas sameby.Området år den del av Nuorjonjunni somligger soder om linjen dår grånsen mellanGabna och Laevas samebyar moter riksgrans-en vid Rr 263, vidare i råt linje mot Gållan-cohkka (hojd 1171), i råt linje till Stohkk-enjunni (hojd 1226), dårifrån i råt linje motvaster till låihnavårri (Mid 1381), dårifrånover glaciåren till hojd 1727 (33 W 6131047562205) nordost om Durmålstinden.

Område B far nyttjas av Laevas sameby undertiden den 15 juni - 30 september och avSkjomen renbetesdistrikt den 1 oktober - 14

11

Området er den del av Nuorjonjunni somligger nord for linjen der grensen mellomGabna og Laevas møter riksgrensen ved Rr263, videre i rett linje mot Gållanohkka(høyde 1171), i rett linje til Stohkkenjunni(høyde 1226), derfra i rett linje mot vest tilCåihnavårri (høyde 1381), derfra over breentil høyde 1727 (33 W 613104 7562205)nordøst om Durmålstinden.

juni. Området år den del av Nuorjonjunni somligger norr om linjen dår grånsen mellan Gabnaoch Laevas samebyar moter riksgransen vid Rr263, vidare i råt linje mot Gållancohkka (hojd1171), i råt linje till Stohkkenjunni (hojd 1226),dårifrån i råt linje mot våster till Cåihnavårri(hojd 1381), dårifrån over glaciåren till hojd1727 (33 W 613104 7562205) nordost omDurmålstinden.

§13Skåvhlå i Nordland Ike

Skåvhlå har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Den sydlige grensenfor Nuorjonjunni fra riksgrensen ved Rr 259til Nuorjjojåvri , derfra vassdraget til utløpet iSkj omenfj orden, derfra ut gjennomSkjomenfjorden. I vest: Langs distriktsgrens-en mellom Skjomen og Frostisenreinbeitedistrikter inn Sørskjomen videre tilSkjombotn, derfra en rett linje tilVasstjørnan i Tjårdadalen, fra dette tjern tilnordligste viken i Kjårdavatn, derfra tilKjårdavatnets sydligste vik ved riksgrensen.I sør: Langs riksgrensen til det punkt dergrensen mellom Girjas og Laevas samebyermøter riksgrensen ved Rr 259.

Skåvhlå er beiteområde for Girjas sameby.

13§Skåvhlå i Nordland Ike

Skåvhlå har fdljande granser (Kartbilaga 1): Inorr: Den sydliga grånsen for Nuorjonjunnikonventionsområde från riksgransen vid Rr259 till Nuorjjojåvri, dårifrån vattendraget tillutloppet i Skjomenfjorden, dårifrån ut genomSkjomenfjorden. I vaster: Langs distrikts-grånsen mellan Skjomen och Frostisen renbet-esdistrikt in i Sørskjomen vidare tillSkjombotn, dårifrån en råt linje tillVasstjørnan i Tjårdadalen, från denna tjårn tillnordligaste viken i Kjårdavatn, dårifrån tillKjårdavatnets sydligaste vik vid riksgrånsen. Isoder: Långs riksgrånsen till den punkt dårgrånsen mellan Girjas och Laevas samebyarmoter riksgrånsen vid Rr 259.

Skåvhlå år betesområde for Girjas sameby.

§14 14§Stuorri'da i Nordland Ike o Norrbottens Stuorri'da i Norrbottens lån och Nordlandlån fylke

Stuorrijda har følgende grenser(Kartvedlegg 1): Fra Kjårdavatnets sydligstevik ved riksgrensen til nordligste viken iKjårdavatn , derfra til Vasstjørnan iTjårdadalen, fra tjernet i en rett linje tilSkjombotn, derfra til Gangarneset, videre enrett linje til utløpet fra Nordre Bukkevatnet,derfra en rett linje til Isfjellet høyde 1437,derfra en rett linje fra sydligste viken i dettevann med høyde 700 (33 W 5780727556164 ), derfra en rett linje til vestligsteviken av Baugevatnet, videre dette vatn ogvassdraget over Rounasjåvri til utløpet iSiiddasjåvri, derfra en rett linje til sydligsteviken i Kjårdavatnet ved riksgrensen.

Stuorrijda har foljande grånser (Kartbilaga 1):Från Kjårdavatnets sydligaste vik vidriksgrånsen till nordligaste viken i Kjårdavatn,dårifrån till Vasstjørnan i Tjårdadalen, fråntjårnen en råt linje till Skjombotn, danfrån tillGangarneset, vidare en råt linje till utloppetfrån Nordre Bukkevatnet, dårifrån en råt linjetill Isfjellet hojd 1437, dårifrån en råt linje tillsydligaste viken i sjon med hojd 700 (33 W578072 7556164), dårifrån en råt linje tillvåstligaste viken av Baugevatnet, vidare dennasjo och vattendraget over Rounasjåvri tillutloppet i Siiddasjåvri, dårifrån en råt linje tillsydligaste viken i Kjårdavatnet vid riks-grånsen.

12

Stuorrijda er et felles beiteområde forFrostisen reinbeitedistrikt samt Girjas ogBaste samebyer. En felles bruk av områdetforutsetter en samarbeidsavtale mellomreinbeitedistriktet og samebyene i henhold tilartikkel 7 i konvensjonen.

Stuorrijda år ett gemensamt betesområde forGirjas och Baste samebyar samt Frostisenrenbetesdistrikt. Ett gemensamt nyttjande avområdet forutsåtter ett samarbetsavtal mellansamebyarna och renbetesdistriktet enligtartikel 7 i konventionen.

Dersom slik avtale ikke kommer i stand elleropphører, er følgende område beiteområdefor Girjas og Baste samebyer: Fra riksgrens-en ved Kjårdavatnets søndre ende, langsdette vatnet til dets nordre ende, derfra enrett linje til Middagsvatnets søndre ende,dette vann til bekken (33 W 5951977560246) som renner ut i dette vatnet, frabekkemunningen en rett linje til Vabakkvatn,dette vatn og bekken til Forsvatn, dette vatnog bekken til Siiddasjåvri, fra bekkemunn-ingen en rett linje i sydvestlig retning overBaugefjell til smaleste sundet i Baugevatnet(33 W 585121 7553741), videre langs dettevatn i østlig retning og vassdraget fram tilriksgrensen.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Fra Forsvatnet til Siiddasjåvri (se § 46).

2. Fra Forsvatnet til Langvatnet (se § 46).

Under forutsetning av en samarbeidsavtaleskal det være et skillegjerde innenforbeiteområdet.

§ 15Båv i i Nordland Ike

Båvgi har følgende grenser (Kartvedlegg 1) Inord: Fra riksgrensen der Båvgijåhka krysserriksgrensen til utløpet fra Baugevatn, dennesjø til sjøens vestligste vik, derfra en rettlinje til sjøen med høyde 700 (33 W 5780727556164) og vassdraget gjennomAusterdalen til Innerpollen i Tysfjorden. Ivest: Fra Innerpollen langs Tysfjorden tilSlåbåvuodna (Sørfjorden), derfra tilBaddjejåvrre (Øver-Sørfj ordvatnet). I sør:Fra Baddjejåvrre (Øver-Sørfjordvatnet), oppetter vassdraget til den østligste viken iSadjemjåvrre, derfra en rett linje til høyde

Om ett sådant avtal inte finns eller upphor, årfdljande område betesområde for Girjas ochBaste samebyar: Från riksgransen vidKjårdavatnets sodra ande, langs denna sjo tilldess norra ande, dårifrån en råt linje tillMiddagsvatnets sodra ande, denna sjo tillbåcken (33 W 595197 7560246) som rinner uti denna sjå, från båckmynningen en råt linjetill Vabakkvatn, denna sjo och båcken tillForsvatn, denna sjo och båcken tillSiiddasjåvri, från båckmynningen en råt linje isydvåstlig riktning over Baugefjell tillsmalaste sundet i Baugevatnet (33 W 5851217553741), vidare langs denna sjo i ostligriktning och vattendraget fram till riksgrånsen.

Stangsel: Det ska finnas stangsel1. från Forsvatnet till Siiddasjåvri (se 46 §),och2. från Forsvatnet till Langvatnet (se 46 §).

Under fdrutsåttning av ett samarbetsavtal skadet finnas ett skiljningsgårde inombetesområdet.

15§Båv i i Nordland Ike

Båvgi har fdljande gråner (Kartbilaga 1): Inorr: Från riksgrånsen dår Båvgijåhka korsarriksgrånsen till utloppet från Baugevatn, dennasjo till sjons våstligaste vik, dårifrån en råt linjetill sjon med hojd 700 (33 W 578072 7556164)och vattendraget genom Austerdalen tillInnerpollen i Tysfjorden. I våster: FrånInnerpollen langs Tysfjorden till Slåbåvuodna(Sørfjorden), dårifrån till Baddjejåvrre (Øver-Sørfjjordvatnet). I soder: Fran Baddjejåvrre(Øver-Sørljjordvatnet), upp efter vattendragettill den ostligaste viken i Sadjemjåvrre, dårifrånen rat linje till hojd 1236 i Gihtsejiegna,

i J

13

1236 i Gihtsejiegna, derfra en rett linje tilden vestligste viken i Noaidejåvri, derfralangs dette vatn til Lavzejåvri, derfra langsvassdraget til Bovrojåvri, dette vatn tilriksgrensen. I øst: Langs riksgrensen til detpunkt der Båvgijåhka krysser riksgrensen.

darifrån en rlt linje till den vstligaste viken iNoaidejåvri, dårifrån langs denna sjo tillLavzejåvri, dårifrån langs vattendraget tillBovrojåvri, denna sjo till riksgransen. I oster:Langs riksgrensen till den punkt dårr Båvgijåhkakorsar riksgrensen.

Båvgi er beiteområde for Baste sameby.

§ 16Slah en 'ar a i Nordland Ike

Slahpenjargga har følgende grenser(Kartvedlegg 1): I nord: Fra det punkt derriksgrensen krysser nordre bredde avBovrojåvri, dette vatn langs vassdraget tilLavzejåvri, videre til Noaidejåvri og til dettevatnets vestligste vik, fra denne vik en rettlinje til høyde 1236 i Gihtsejiegna, derfra enrett linje til østligste viken i Sadjemjåvrre,fra denne vik over vatnet langs vassdraget tilBaddjejåvrre (Øver-Sørfj ordvatnet), videretil Slåbåvuodna (Sørfjorden). I vest: FraSlåbåvuodna (Sørfjorden), langs Tysfjordenog sundet mellom Hulløya og fastlandet. Isør: Fra sundet, inn Mannfjorden fram tilutløpet i fjorden fra Storvatnet, dettevassdrag til Storvatnets sydligste vik, fraviken en rett linje til (oadnejåvris nordligstevik, derfra dette vatnet og videre vassdragettil riksgrensen. I øst: Langs riksgrensennordover til det punkt der riksgrensenkrysser nordre bredde av Bovrojåvri.

Slahpenjargga er beiteområde for Sorkaitumssameby.

§17Ruonasvå e i Nordland Ike

Ruonasvågge har følgende grenser(Kartvedlegg 2): I nord: Fra riksgrensen iValddajåvri og langs vassdraget tilGussajåvri, videre langs Njallajåhkå tilsamløpet med Sørelva. Mot vest og sør:Langs Ravggajåhkå (Sørelva) og viderevassdraget i Ruonasvagge til riksgrensen.Møt øst: Langs riksgrensen til Valddajåvri.

Ruonasvågge er beiteområde for Sirges

Båvgi r betesområde for Baste sameby.

16§Slah enar a i Nordland Ike

Slahpenjargga har fdljande grenser (Kartbi-laga 1): I norr: Fran den punkt der riksgrensenkorsar norra stranden av Bovrojåvri, denna sjolangs vattendraget till Lavzejåvri, vidare tillNoaidejåvri och till denna sjos vasstligaste vik,från denna vik en ret linje till hojd 1236 iGihtsejiegna, darifrån en rååt linje till ostligasteviken i Sadjemjåvrre, från denna vik over sjonlangs vattendraget till Baddjejåvrre (Øver-Sørfjordvatnet), vidare till Slåbåvuodna(Sørfjorden). I vaster: Från Slåbåvuodna(Sørfjorden) langs Tysfjorden och sundetmellan Hulløya och fastlandet. I soder: Frånsundet in i Mannfjorden fram till utloppet ifjorden från Storvatnet, detta vattendrag tillStorvatnets sydligaste vik, från viken en retlinje till Cadnejåvris nordligaste vik, dårifråndenna sjo och vidare vattendraget tillriksgrensen. I oster: Langs riksgrensen norruttill den punkt der riksgransen korsar norrastranden av Bovrojåvri.

Slahpenjargga år beteeområde for Sorkaitumssameby.

17 §Ruonasvå e i Nordland Ike

Ruonasvågge har fdljande granser (Kart-bilaga 2): I norn: Från riksgrensen i Valdda-jåvri och langs vattendraget til Gussajåvri,vidare langs Njallajåhkå til sammanflodet medSørelva. I vester och soder: LangsRavggajåhkå (Sørelva) och vidarevattendraget i Ruonasvagge till riksgrånsen. Ioster: Langs riksgrensen till Valddajåvri.

Ruonasvågge fir beteeområde for Sirges

14

sameby og kan brukes i tiden 1. juli - 15. sameby och far nyttjas under tiden den 1 juli -september. 15 september.

§ 18 18 §Lijnå i Nordland Ike Lijnå i Nordland Ike

Lijnå har følgende grenser (Kartvedlegg 2): I Lijnå har fdljande grenser (Kartbilaga 2): Inord: Fra Rr 246 på Såvtsasj rett linje til den norr: Från Rr 246 på Såvtsasj en råt linje tillsørøstligste viken i Heargejåvri, derfra langs den sydostligaste viken i Heargejåvri, dårifråndette vatn til vatnets utløp. I vest: En rett langs denna sjo till sjons utlopp. I vaster: Enlinje fra utløpet fra Heargejåvri til Jierda- råt linje från utloppet från Heargejåvri tilljåvri, deretter vassdraget til Juoksajåvri, Jierdajåvri, dårefter vattendraget till Juoksa-videre vassdraget til Gaskajåvrrit, derfra jåvri, vidare vattendraget till Gaskajåvrrit,vassdraget til Linåjåvri (33 W 552429 dårifrån vattendraget till Linåjåvri (33 W7503370) og dette vatn til den sydligste 552429 7503370) och denna sjo till den syd-viken i Gorzejåvri. I sør: Fra nevnte vik en ligaste viken i Gorzejåvri. I soder: Frånrett linje til Ridoalggicohkka, høyde 1273, nåmnda vik en råt linje till Ridoalggicohkka,videre en rett linje til Rr 244 på Hurrevårre. I hojd 1273, vidare en råt linje till Rr 244 påøst: Fra Rr 244 langs riksgrensen til Rr 246 Hurrevårre. I oster: Från Rr 244 langs riks-på Såvtsasj. grfinsen till Rr 246 på Såvtsasj.

Lijnå er beiteområde for Sirges sameby. Lijnå år betesområde for Sirges sameby.

§ 19 19§Si'ddas i Nordland Ike o Rastevårre i Rastevårre i Norrbottens lån och Si'ddas iNorrbottens lan Nordland Ike

Rastevårre har følgende grenser(Kartvedlegg 2): I nord: Fra det punkt iTrolldalen der grensen mellom Sirges ogTuorpons samebyar møter riksgrensen, langssamebygrensen til Vastenjaure, derfra overVuojatsavon til Virihaure. I øst: OverVirihaure til Tukijåkkås utløp. I sør: LangsTukijåkkå til Gasakjavrre, videre langs vass-draget til det punkt (33 W 555288 7464930)der vassdraget møter riksgrensen iLeirvatnet. I vest: Riksgrensen fra Leirvatnettil Trolldalen.

Sijddas har følgende yttergrenser(Kartvedlegg 2): I nord: Fra Rr 242A påSnøtoppen en rett linje til Ragoelvas utløp iStorskogvatnet, deretter langs søndrestranden til utløpet fra Storskogvatnet, videreen rett linje til vestligste viken i Bassejåvri,fra denne vik en rett linje til Skardvatnet,deretter langs Lappelva til Andkjelvatnet. Ivest: Fra Andkjelvatnet langs Fagerbakkelvatil utløpet fra Siiddasjåvri, videre over dette

Rastevårre har fdljande gråner (Kartbilaga 2):I norr: Fran den punkt i Trolldalen dar granenmellan Sirges och Tuorpons samebyar moterriksgranen, langs samebygransen tillVastenjaure, darifrån over Vuojatsavon tillVirihaure. I oster: Over Virihaure tillTukijåkkås utlopp. I soder: Langs Tukijåkkåtill Gasakjavrre, vidare langs vattendraget tillden punkt (33 W 555288 7464930) darvattendraget moter riksgranen i Leirvatnet. Ivaster: Riksgransen från Leirvatnet tillTrolldalen.

Sijddas har fdljande granser (Kartbilaga 2): Inorr: Från Rr 242A på Snøtoppen en råt linjetill Ragoelvas utlopp i Storskogvatnet, dårefterlangs sodra stranden till utloppet frånStorskogvatnet, vidare en råt linje tillvåstligaste viken i Bassejåvri, från denna viken råt linje till Skardvatnet, dårefter langsLappelva till Andkjelvatnet. I vaster: FrånAndkjelvatnet langs Fagerbakkelva tillutloppet från Siiddasjåvri, vidare over denna

vatn til dets sydligste vik. I sør: Fra nevntevik en rett linje til Sisovasstinden, høyde1411, deretter over Ålmåjalosjiegna(Blåmannsisen) til Leirvatnet, videre overdette vatn til riksgrensen (33 W 5552887464930). I øst: Riksgrensen fra Leirvatnettil Rr 242A på Snøtoppen.

Sijddas og Rastevårre er felles beiteområderfor Duokta reinbeitedistrikt og Tuorponssameby. En felles utnyttelse av områdeneforutsetter en samarbeidsavtale mellomreinbeitedistriktet og samebyen i henhold tilartikkel 7 i konvensjonen.

Dersom slik avtale ikke kommer i stand elleropphører, er riksgrensen grensen mellomreinbeitedistriktet og samebyen.

§ 20Sålla i Nordland Ike

Sålla har følgende grenser (Kartvedlegg 2): Inord og vest: Fra det punkt (33 W 5552887464930) der Leirvatnet møter riksgrensen,over dette vatn til Ålmåjalosjiegna(Blåmannsisen), over denne bre til høyde1283 (33 W 547133 7456435), derfra en rettlinje til sydvestligste viken av Storelvvatnan,derfra en rett linje til det punkt derriksgrensen skjærer nordre bredden avLabbasjåvri. I øst: Langs riksgrensen fraLabbasjåvri til Leirvatnet.

Sålla er beiteområde for Tourpons og Loukta- Mavas samebyer.

Gjerder: Det skal være gjerde fraLoamejavrri til Bieskehavrre.

§ 21Gråddas i Nordland Ike

Gråddas har følgende grenser(Kartvedlegg 2): I nord og vest: Fra Rr 235til den sørøstligste viken i Bållavrre, overdette vatn til dettes sydligste vik, derfra enrett linje til samløpet mellom Arggalajjåhkåog Skiejdejåhkå, deretter langs Skiejdejåhkåtil samløpet med Gråddasjåhkå. I sør: Fra

15

sjo till dess sydligaste vik. I soder: Frannåmnda vik en råt linje till Sisovasstinden,hojd 1411, dårefter over Ålmåjalosjiegna(Blåmannsisen) till Leirvatnet, vidare overdenna sjo till riksgrånsen (33 W 5552887464930). I oster: Riksgrånsen från Leirvatnettill Rr 242A på Snøtoppen..

Sijddas och Rastevårre år gemensammabetesområden fdr Tuorpons sameby ochDuokta renbetesdistrikt. Ett gemensamt nytt-jande av områdena fdrutsåtter ett samar-betsavtal mellan samebyn och renbetes-distriktet enligt artikel 7 i konventionen.

Om ett sådant avtal inte finns eller upphor, arriksgrånsen grans mellan samebyn ochrenbetesdistriktet.

20 §Sålla i Nordland Ike

Sålla har fdljande gråner (Kartbilaga 2): Inorr och vaster: Från en punkt (33 W 5552887464930) dår Leirvatnet moter riksgrånsen,over denna sjo till Ålmåjalosjiegna(Blåmannsisen), over denna glaciår till hojd1283 (33 W 547133 7456435), dårifrån en råtlinje till sydvåstligaste viken av Storelvvatnan,dårifrån en råt linje till den punkt dårriksgrånsen skår norra stranden avLabbasjåvri. I oster: Langs riksgrånsen frånLabbasjåvri till Leirvatnet.

Sålla år betesområde for Tuorpons ochLuokta-Mavas samebyar.

Stangsel: Det ska finnas stangsel frånLoamejavrri till Bieskehavrre.

21 §GrØdas i Nordland Ike

Gråddas har fdljande grånser (Kartbilaga 2): Inorr och vaster: Från Rr 235 till den syd-ostligaste viken i Bållavrre, over denna sjo tilldess sydligaste vik, dårifrån en råt linje tillsammanflodet mellan Arggalajjåhkå ochSkiejdejåhkå, dårefter langs Skiejdejåhkå tillsammanflodet med Gråddasjåhkå. I soder:

16

sistnevnte samløp, langs Gråddasjåhkå til det Från sistnåmnda sammanflode, långspunkt der den krysser riksveg 77, derfra Gråddasjåhkå till den punkt dår den korsardenne veg fram til riksgrensen. I øst: riksvåg 77, dårifrån denna våg fram till riks-Riksgrensen fra det punkt der riksveg 77 gransen. I oster: Riksgransen från den punktkrysser riksgrensen til Rr 235. dår riksvåg 77 korsar riksgrensen till Rr 235.

Gråddas er beiteområde forNjargs sameby.

Semisjaur- Gråddas år betesområde for Semisjaur-Njargssameby.

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Fra Ikesjaure til sydøstligste viken iBalvatnet.2. Fra viken i Balvatnet ved Skiedjevaggeog langs vassdraget gjennom Skiedjevaggetil der dalen møter Arggalajvagge.3. Fra Arggalavaggehytta til Tausafjellet(33W 532558 7412483).4. Fra sydvestskråningen av Klibbo øst forSkaiti (33W 531559 7409416) til Nyslått-bekken sør for Fredheim.5. På tre mindre strekninger langsGraddiselva.

§ 22Alvsb i Norrbottens len

Alvsbyn har følgende grenser(Kartvedlegg 2): Fra Holmsel langs veien tilÅtråskets sydøstre ende, derfra en rett linjetil vestligste viken i sjøen Manjårv, derfralangs veien fra Manjårv til vei 94 vedVistheden, videre vei 94 fram til Piteålven,denna elv vestover til Holmsel.

Alvsbyn er beiteområde forreinbeitedistrikt og kan brukes ioktober - 30. april.

Stangsel: Det ska finnas stångsel1. från Ikesjaure till sydostligaste viken iBalvatnet,2. från viken i Balvatnet vid Skiedjevagge ochlangs vattendraget genom Skiedjevagge tillder dalen moter Arggalajvagge,3. från Arggalavaggehytta till Tausafjellet(33W 532558 7412483),4. från sydvåstsluttningen av Klibbo oster omSkaiti (33W 531559 7409416) till Nyslått-bekken soder om Fredheim, och5. på tre mindre stråckor langs Graddiselva

22 §Ålvsb i Norrbottens lån

Alvsbyn har foljande grånser (Kartbilaga 2):Från Holmsel langs vågen till Åtrasketssydostra ande, dårifrån en råt linje tillvåstligaste viken i sjon Manjårv, dårifrånlangs vågen från Manjårv till våg 94 vidVistheden, vidare våg 94 fram till Piteålven,denna ålv våsterut till Holmsel.

Balvatn Ålvsbyn år betesområde for Balvatn renbetes-tiden 1. distrikt och far nyttjas under tiden den 1

oktober - 30 april.

§ 23 23 §Svan' å i Nordland Ike Svan' å i Nordland Ike

Svanjggå har følgende grenser(Kartvedlegg 2): Fra det punkt der vei 77krysser riksgrensen, langs denne vei til E6,deretter E6 sørover til det punkt der E6krysser Nordlandsbanen, denne jernbane til ihøyde med Ståkkåhjåhka, videre denne elvtil det punkt der grensen mellom Semisjaur-Njargs og Svaipa samebyer møterriksgrensen (33 W 518200 7375859), langs

Svanjggå har foljande grånser (Kartbilaga 2):Från den punkt dår våg 77 korsar riksgrånsen,långs denna våg till E6, dårefter E6 soderut tillden punkt dår E6 korsar Nordlandsbanan,denna jårnvåg till i hojd med Ståkkåhjåhka,vidare denna ålv till den punkt dår grånsenmellan Semisjaur-Njargs och Svaipa samebyarmoter riksgrånsen (33 W 518200 7375859),langs riksgrånsen norrut till den punkt dår våg

17

riksgrensen nordover til det punkt der vei 77 77 korsar riksgrenen.krysser riksgrensen.

Svanjggå er inndelt i to delområder; A og B. Svanjggå år indelat i två delområden; A og B.

Område A er den del av Svanjggå som ligger Område A år den del av Svanjggå som liggernord for Dybenåga. Området kan brukes av norn om Dybenåga. Området får nyttjas avSemisjaur-Njargs sameby i tiden 1. juli - 15. Semisjaur-Njargs sameby under tiden den 1september og av Saltfjellet reinbeitedistrikt i juli - 15 september och av Saltfjellet renbetes-tiden 16. september - 30. juni. distrikt under tiden den 16 september - 30

juni.

Område B er den del av Svanjggå som ligger Område B år den del av Svanjggå som liggersør for Dybenåga. Området kan brukes av soder om Dybenåga. Området får nyttjas avSemisjaur-Njargs sameby i tiden 1. mai - 10. Semisjaur-Njargs sameby under tiden den 1november og av Saltfjellet reinbeitedistrikt i mai - 10 november och av Saltfjellet renbetes-tiden 11. november - 30. april. distrikt under tiden den 11 november - 30

april.

§24 24§Storsund i Norrbottens lan Storsund i Norrbottens lån

Storsund har følgende grenser Storsund har fdljande gråner (Kartbilaga 2):(Kartvedlegg 2): Fra Storsund langs Från Storsund langs jårnvågen till landsvegenjernbanen til landsveien Stortråskliden - Stortråskliden - Koler, denna våg tillKoler, denne vei til Lillpiteålven, denne elv Lillpiteålven, denna alv till vegskålet nordvesttil vegskillet nordvest om Lillpite, derfra om Lillpite, dårifrån vågen till Grantrasket,veien til Grantråsket, videre vegen over vidare vågen over Liden till Arvidstråsk,Liden til Arvidstråsk, derfra vegen over darifrån vågen over Teugertråsk till Storsund.Teugertråsk til Storsund.

Storsund er beiteområde for Saltfjellet rein- Storsund år betesområde for Saltfjellet ren-beitedistrikt og kan brukes i tiden 1. oktober betesdistrikt och får nyttjas under tiden den 1- 30. april. oktober - 30 april.

§ 25Aahkavaerie /And ellet i Nordland Ike

Aahkavaerie/Andfjjellet har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord: Fra det punkt dergrensen mellom Semisjaur-Njargs og Svaipasamebyer møter riksgrensen (33 W 5182007375859) til Ståkkåhajåhkå, langs Ståkkåha-jåhkå til samløpet med Ruovadajåhkå (Ran-dalselva). I vest: Fra samløpet mellomStåkkåhajåhkå og Ruovadajåhkå (Randals-elva), langs Ruovadajåhkå og Ranelva tilMessingågas utløp i denne elv, langsMessingåga til samløpet mellom Jarfjell-bekken og Kjerringelva, deretter en rett linje

25 §Aahkavaerie/And ellet i Nordland Ike

Aahkavaerie/Andfjellet har fdljande granser(Kartbilaga 3): I norn: Från den punkt dårgransen mellan Semisjaur-Njargs och Svaipasamebyar moter riksgransen (33 W 5182007375859) till Ståkkåhajåhkå, langs Ståkkåha-jåhkå till sammanflodet med Ruovadajåhkå(Randalselva). I vaster: Från sammanflodetmellan Ståkkåhajåhkå och Ruovadajåhkå(Randalselva), langs Ruovadajåhkå ochRanelva till Messingågas utlopp i denna ålv,langs Messingåga till sammanflodet mellanJarfjellbekken och Kjerringelva, dårefter en rat

til Giftfjellet (høyde 1127), deretter en rettlinje til Jånghkere (høyde 1459). I sør: FraJånghkere (høyde 1459) en rett linje til nord-ligste viken i Kvepsendalstjønna, videre enrett linje til den vestligste viken i Rundbjor-vatnet, derfra en rett linje til det punkt påriksgrensen der grensen mellom Grans ogRans samebyer begynner (Rr 223). I øst:Langs riksgrensen fra Rr 223 til koordinat 33W 518200 7375859 ved Ståkkåhajåhkå.

Aahkavaerie/Andfjellet er indelt i to delom-råder; Aahkavaerie og Andfjellet.

Andfjellet er den del av Aahkavaerie/And-fjellet som ligger øst for Virvassåga -Bjoråga fram til koordinat 33 W 5108057350489, deretter en rett linje til nordligsteviken i Kvepsendalstjønna. Andfjellet erbeiteområde for Svaipa og Grans samebyer.

Aahkavaerie er den del av Aahkavaerie/And-fjellet som ligger vest for Virvassåga -Bjoråga fram til koordinat 33 W 5108057350489, deretter en rett linje til nordligsteviken i Kvepsendalstjønna. Aahkavaerie kannyttes av Svaipa og Grans samebyer i tiden1. mai - 15. oktober og av Ildgrubenreinbeitedistrikt 16. oktober - 30. april.

Gjerder: Det skal være:1. Gjerde fra Kvepsendalstjønna i nord-vestlig retning til koordinat 33 W 5072227349428 i skråningen opp mot Junkeren.2. Skillegjerde på hensiktsmessig sted iVirvassdalen.

§ 26Goe setahke i Nordland Ike

Goepsetjahke har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord og vest: Fra Rr 223,der grensen mellom Grans og Rans samebyerbegynner, en rett linje til den vestligste vikeni Rundbjorvatnet, videre en rett linje tilnordligste viken i Kvepsendalstjønna, videreetter Goepsejohke til utløpet i Kvepsen-dalsbukta, derfra en rett linje til vestligsteviken i Kjerrtjønna, derfra en rett linje til Rr220A. I sør og øst: Fra Rr 220A langs

18

linje till Giftfjellet (hojd 1127), dårefter en råtlinje till Jånghkere (hojd 1459). I soder: FrånJånghkere (hojd 1459) en råt linje tillnordligaste viken i Kvepsendalstjønna, vidareen råt linje till den våstligaste viken i Rund-bjorvatnet, dårifrån en råt linje till den punktpå riksgrånsen dår grånsen mellan Grans ochRans samebyar borjar (Rr 223). I oster: Långsriksgrånsen från Rr 223 till koordinat 33 W518200 7375859 vid Ståkkåhajåhkå.

Aahkavaerie/Andfjellet år indelat i två delom-råden; Aahkavaerie och Andfjellet.

Andfjellet år den del av Aahkavaerie/And-fjellet som år belåget oster om Virvassåga -Bjoråga fram till koordinat 33 W 5108057350489, dårefter en råt linje till nordligasteviken i Kvepsendalstjønna. Andfjellet årbetesområde for Svaipa och Grans samebyar.

Aahkavaerie år den del av Aahkavaerie/And-fjellet som år belåget våster om Virvassåga -Bjoråga fram till koordinat 33 W 5108057350489, dårefter en råt linje till nordligasteviken i Kvepsendalstjønna. Aahkavaerie fårnyttjas av Svaipa och Grans samebyar undertiden den 1 maj - 15 oktober och av Ildgrubenrenbetesdistrikt den 16 oktober - 30 april.

Stangsel: Det ska fmnas1. stångsel från Kvepsendalstjønna i nord-våstlig riktning till koordinat 33 W 5072227349428 i sluttningen upp mot Junkeren, och2. skiljningsgarde på låmplig plats i Virvass-dalen.

26 §Goe set ahke i Nordland Ike

Goepsetjahke har foljande gråner(Kartbilaga 3): I norr och våster: Från Rr 223,dår grånsen mellan Grans och Rans samebyarborjar, en råt linje till den våstligaste viken iRundbjorvatnet, vidare en råt linje tillnordligaste viken i Kvepsendalstjønna, vidareefter Goepsejohke till utloppet i Kvepsendals-bukta, dårifrån en råt linje till våstligaste vikeni Kjerrtjønna, dårifrån en råt linje till Rr 220A.I soder och oster: Från Rr 220A langs

19

riksgrensen til Rr 223. riksgransen till Rr 223.

Goepsetjahke er beiteområde for Rans Goepsetjahke år betesområde for Ranssameby. sameby.

Gjerder: Det skal være gjerde fra Rr 223 Stangsel: Det ska finnas stangsel från Rr 223langs beiteområdegrensen fram til Kald- långs betesområdesgransen fram till Kald-vatnet, derfra langs vatnets østre og søndre vatnet, dårifrån langs sjons ostra och sodrastrand til beiteområdegrensen ved strand till betesområdesgrånsen vidKjerrtjønna, videre langs denne grensen til Kjerrtjønna, vidare langs denna grans till RrRr 220A. 220A.

§27 27§Gierkiet'ahke i Våsterbottens lån Gierkiet'ahke i Våsterbottens lån

Gierkietjahke har følgende grenser (Kart- Gierkietjahke har fdljande granservedlegg 3): 1 øst: Fra Rr 220A en rett linje til (Kartbilaga 3): I oster: Från Rr 220A en råtøstligste viken av Kåtaviken i Over-Uman. I linje till ostligaste viken av Kåtaviken i Over-sør: Over-Uman fra Kåtaviken gjennom Ror- Uman. I soder: Over-Uman från Kåtavikensundet til sydligste punkt på Krabbfjållnåset, genom Rorsundet till sydligaste punkten påderfra en rett linje till det punkt der Krabbfjållnaset, dårifrån en rått linje till denriksgrensen krysser nordre stranden av punkt dår riksgrånsen korsar norra stranden avGraesiejaevrie (Grasvatnet). I vest og nord: Graesiejaevrie (Gråsvattnet). I vaster och norr:Fra Rr 217A langs riksgrensen til Rr 220A. Från Rr 217A langs riksgrånsen till Rr 220A.

Gierkietjahke er beiteområde for Ildgruben Gierkietjahke år betesområde for Ildgrubenreinbeitedistrikt. renbetesdistrikt.

Gjerder: Det skal være gjerde: Stangsel: Det ska fmnas stangsel1. Fra Rr 220A til Kåtabåckens utløp i Kåta- 1. från Rr 220A till Kåtabåckens utlopp iviken. Kåtaviken, och2. Fra Over-Uman til Grasvatnet vest for 2. från Over-Uman till Gråsvattnet vaster omFjållripfjållet. Fjållripfjjållet.

§ 28 28 §Ovlevuelie i Nordland Ike

Ovlevuelie har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord: Fra riksgrensen iGraesiejaevrie (Grasvatnet), deretter dennesjø til koordinat 33 W 472797 7326613 vedOksfjellhumpen. I vest: Fra nevnte koordinaten rett linje til Steiktuva (høyde 1058), derfraen rett linje til Bessedørelvas utløp iReevhtse (Røssvatnet), deretter denne sjøfram til Sørdalselva i Sørdalen. I sør: EtterSørdalselva til Varnvatnet, videre Famnvass-elva til Famnvatnet, videre Bolvasselva tilBolvatnet, deretter veien mot Joesjo til detpunkt der den krysser riksgrensen. I øst: Fra

Ovlevuelie i Nordland Ike

Ovlevuelie har fdljande grånser (Kartbilaga3): I norr: Från riksgrånsen i Graesiejaevrie(Grasvatnet), dårefter denna sjo till koordinat33 W 472797 7326613 vid Oksfjjellhumpen. Ivåster: Från nåmnda koordinat en råt linje tillSteiktuva (hojd 1058), dårifrån en råt linje tillBessedørelvas utlopp i Reevhtse (Røssvatnet),dårefter denna sjo fram till Sørdalselva iSørdalen. I soder: Utmed Sørdalselva tillVarnvatnet, vidare Fanmvasselva tillFamnvatnet, vidare Bolvasselva till Bolvatnet,dårefter vågen mot Joesjo till den punkt dården korsar riksgrånsen. I oster: Från denna

dette punkt langs riksgrensen til Graesie-jaevrie (Grasvatnet).

Ovlevuelie er beiteområde for Ubmejesameby.

Gjerder: Det skal være gjerde fra koordinat33 W 472797 7326613 ved Oksfjellhumpentil nordligste skrenten opp mot Oksskolten.

§ 29Ramsele i Vasterbottens lån

Ramsele har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I vest: Fra landsvågsbroenover Umeålven ved Ottontråsk, langs veienover Sundo og Skivsjo til søndre enden avSkivsjon. I sør: En rett linje fra Skivsjonssydligste vik til Harrselsfors. I øst og nord:Fra Harrselsfors langs veien over Sarsjo-liden, Hogås og Nyby til Umeålven, videredenne elv til Ottontrask.

Ramsele er beiteområde for Ildgruben rein-beitedistrikt og kan brukes i tiden 1. oktober- 30. april.

§ 30Kruvhte envaerie/Vaekie i Nordland Ike

Kruvhtegenvaerie/Vaekie har følgendegrenser (Kartvedlegg 3): I nord: Fra detpunkt der veien mellom Joesjo og Varntreskkrysser riksgrensen, denne vei til Valen vedFamnvatnet, videre over dette vatn og langsFamnvasselva til Varnvatnet, derfra Sørdals-elva til Reevhtse (Røssvatnet). I vest: LangsReevhtse til Bjørkåselvas utløp i sjøen,derfra i en rett linje over nordligste viken iAalesjaevrie (Elsvatnet) til nordligste viken iÅanghkejaevrie (Unkervatnet). I sør:Åanghkejaevrie og Skardmodalselva til riks-grensen. I øst: Langs riksgrensen fra Skard-modalselva til det punkt der veien mellanJoesjo og Varntresk krysser riksgrensen.

Kruvhtegenvaerie/Vaekie er beiteområde forVapstens sameby.

20

punkt langs riksgrensen till Graesiejaevrie(Grasvatnet).

Ovlevuelie år betesområde fdr Ubmejesameby.

Stangsel: Det ska finnas stångsel frånkoordinat 33 W 472797 7326613 vid Oksfjell-humpen till nordligaste sluttningen upp motOksskolten.

29 §Ramsele i Vasterbottens lan

Ramsele har foljande grenser (Kartbilaga 3): Ivaster: Fran landsvågsbron over Umeålven vidOttontråsk, langs vågen over Sundo ochSkivsjo till sodra anden av Skivsjon. I soder:En råt linje från Skivsjons sydligaste vik tillHarrselsfors. I oster och non: Från Harr-selsfors langs vågen over Sarsjoliden, Hogåsoch Nyby till Umeålven, vidare denna ålv tillOttontråsk.

Ramsele år betesområde for Ildgruben ren-betesdistrikt och far anvandas under tiden den1 oktober - 30 april.

30 §Kruvhte envaerie/Vaekie i Nordland Ike

Kruvhtegenvaerie/Vaekie har fdljande gråner(Kartbilaga 3): I norn: Från den punkt dårvågen mellan Joesjo och Varntresk korsarriksgrensen, denna våg till Valen vid Famn-vatnet, vidare over denna sjo och langs Famn-vasselva till Varavatnet, dårifrån Sørdalselvatill Reevhtse (Røssvatnet). I vaster: LangsReevhtse till Bjørkåselvas utlopp i sjon,derifrån i en råt linje over nordligaste viken iAalesjaevrie (Elsvatnet) till nordligaste viken iÅanghkejaevrie (Unkervatnet). I soder:Åanghkejaevrie och Skardmodalselva till riks-grånsen. I oster: Langs riksgrensen från Skard-modalselva till den punkt dår vågen mellanJoesjo och Varntresk korsar riksgrensen.

Kruvhtegenvaerie/Vaekie år betesområde forVapstens sameby.

C'

21

Gjerder: Det skal være gjerde:1. Langs nordsiden av veien fra vatnetKalven til Tverrelvas utløp i Famnvatnet.2. Fra Famnvatnet til Røssvatnet vedSørdalen.

§31Me'vankilen i Våsterbottens Ian

Mejvankilen har følgende grenser(Kartvedlegg 3): 1 vest: En rett linje fraGrundforsdammen i Umeålven til nordligsteviken i Yttre Jorantråsk (SWER EF99TM617299 7204173), derfra en rett linje tilBjornabåcksjon, fra denne sjø vassdraget tilPaubåcken, videre Paubåcken til dennessydøstligste krok (SWER EF99TM 6355697187833), fra dette punkt en rett linje tilOrntråskets nordligste vik. I sør: FraOrntråskets nordligste vik en rett linje tilRustråskets utløp, videre Rusbacken tilUmeålven . I øst: Fra Rusbacken utløp iUmeålven til Grundforsdammen.

Stangsel: Det ska finnas stangsel1. langs nordsidan av vågen från sjon Kalventill Tverrelvas utlopp i Famnvatnet, och2. från Famnvatnet till Røssvatnet vidSørdalen.

31 §Mejvankilen i Vasterbottens Ian

Mejvankilen har foljande grånser (Kart-bilaga 3): I våster: En råt linje från Grundfors-dammen i Umeålven till nordligaste viken iYttre Jorantråsk (SWER EF99TM 6172997204173), dårifrån en råt linje tillBjornabåcksjon, från denna sjo vattendragettill Paubåcken, vidare Paubåcken till desssydostligaste krok (SWER EF99TM 6355697187833 ), från denna punkt en råt linje tillOrntråskets nordligaste vik. I soder: FrånOrntråskets nordligaste vik en råt linje tillRustråskets utlopp, vidare Rusbacken tillUmeålven. I oster: Från Rusbacken utlopp iUmeålven till Grundforsdammen.

Mejvankilen er beiteområde for Ildgruben Mejvankilen år betesområde for Ildgrubenreinbeitedistrikt og kan brukes i tiden 1. renbetesdistrikt och får nyttjas under tiden denoktober - 30. april. 1 oktober - 30 april.

§ 32Råaksoentjahke i Nordland Ike

Råaksoentjahke har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord: Fra det punkt derSkardmodalselva krysser riksgrensen, denneelv til Finnskardbekkens utløp i Skardmo-dalselva. I vest og sør: Finnskardbekken tilFinnskardtjørna, derfra en rett linje til nord-ligste viken i Råaktjoenjaevrie (Rotvatn),dette vatn og Rotvaselva til det punkt derelven krysser riksgrensen. I øst: Fra sistnevnte punkt langs riksgrensen til det punktder Skardmodalselva krysser riksgrensen.

32 §Råaksoentjahke i Nordland Ike

Råaksoentjahke har fdljande grånser (Kart-bilaga 3): I norr: Från den punkt dår Skard-modalselva korsar riksgransen, denna alv tillFinnskardbekkens utlopp i Skardmodalselva. Ivåster och soder: Finnskardbekken till Finn-skardtjørna, dårifrån en råt linje till nordligasteviken i Råaktjoenjaevrie (Rotvatn), denna sjooch Rotvaselva till den punkt dår alven korsarriksgrensen. I oster: Från nyss nåmnda punktlangs riksgransen till den punkt dårSkardmodalselva korsar riksgrensen.

Råaksoentjahke kan brukes av Vilhelmina Råaksoentjahke far nyttjas av Vilhelmina norranorra sameby i tiden 1. juli - 31. august og av sameby under tiden den 1 juli - 31 augusti ochByrkije reinbeitedistrikt 1. september - 30. av Byrkije renbetesdistrikt den 1 september -juni. Vilhelmina norra sameby kan også 30 juni. Vilhelmina norra sameby får nyttjabruke området til andre tider, når reindrift området aven under annan tid, når renskotselforegår i tilstøtende grensetrakter i Sverige. bedrivs i angrånsande område i Sverige.

Gjerder: Det skal være gjerde fraRitterifjellet langs beiteområdegrensen tilRaastetjahke og derfra til Valtanjaure.

§ 33Raajnese i Nordland Ike

Raajnese har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord: En rett linje frariksgrensen ved Valtanjaure (33 W 4751657240956) til østligste viken av vatnet LuvlieDiehpele (Austre Tiplingen). I vest og sør:Fra nevnte vik over Luvlie Diehpele tilsamløpet mellom Muerhkienjeanoe (Tipling-elva) og Råtnoenjohke (Simleelva), derfra enrett linje til vestligste viken i Råtnoenjaevrie(Råtnan), dette vatn og videre vassdraget tilriksgrensen i Bijjie Raentsere (Ranseren). Iøst: Fra Bijjie Raentsere langs riksgrensen tilkoordinat 33 W 475165 7240956 påriksgrensen ved Valtanjaure.

Raajnese kan brukes av Vilhelmina norrasameby i tiden 1. juli - 31. august.

Gjerder: Det skal være gjerde fraValtanjaure til samløpet mellom Råtnoen-johke og Ranserelva.

§ 34Lo deå i Våsterbottens o Vasternorrlandslan

Logdeå har følgende grenser (Kartvedlegg3): Fra Logdeålvens utløp i Nordmalings-fjjarrden, langs elven til Klesforsen, deretterveien til Yttre Lemesjo, videre veien tilFlårke, derfra Husån til dennes utløp iBottenviken, deretter Degerfjården videre tilNordmalingsfjården og til Logdeålvensutløp.

Logdeå er beiteområde for Byrkije reinbeite-distrikt og kan brukes i tiden 1. oktober - 30.april.

22

Stangsel: Det ska finnas stangsel frånRitterifjellet langs betesområdesgransen tillRaastetjahke och darifrån till Valtanjaure.

33 §Raa nese i Nordland Ike

Raajnese har fdljande gråner (Kartbilaga 3): Inorn: En råt linje från riksgransen vid Valtan-jaure (33 W 475165 7240956) till ostligasteviken av sj on Luvlie Diehpele (AustreTiplingen). I vaster och seder: Fran nåmedavik over Luvlie Diehpele till sammanflodetmellan Muerhkienjeanoe (Tiplingelva) ochRåtnoenjohke (Simleelva), dårifrån en råt linjetill våstligaste viken i Råtnoenjaevrie(Råtnan), denna sjo och vidare vattendragettill riksgransen i Bijjie Raentsere (Ransaren). Ioster: Fran Bijjie Raentsere langs riksgransentill koordinat 33 W 475165 7240956 påriksgransen vid Valtanjaure.

Raajnese får nyttjas av Vilhelmina norrasameby under tiden den 1 juli - 31 augesti.

Stangsel: Det ska finnas stangsel frånValtanjaure till sammanflodet mellanRåtnoenjohke och Ranserelva.

34 §Lo deå i Våsterbottens och Våsternorrlandslan

Logdeå har fdljande graner (Kartbilaga 3):Fran Logdealvens utlopp i Nordmalings-fjården, langs alven till Klesforsen, dåreftervågen till Yttre Lemesjo, vidare vagen tillFlarke, dårifrån Husån till dess utlopp iBottenviken, dårefter Degerfjarden vidare tillNordmalingsfjarden och till Legdealvenutlopp.

Logdeå år betesområde for Byrkije renbetes-distrikt och far nyttjas under tiden den1 oktober - 30 april.

§ 35Jitnemen i Nordland o Nord-TrøndelafYlker

Jitnemen har følgende grenser (Kart-vedlegg 3): I nord: Fra riksgrensen i BijjieRaentsere (Raneren ), langs Raentseren-jeanoe og vassdraget til sørvestligste viken ivatnet øst for Flåfjellet (33 W 4583647227126). I vest: Fra nevnte vik en rett linjetil den sørligste viken i Jitnemenjaevrie,Bijjie. I sør: Fra denne vik langs vassdragettil Jitnemenjaevrie og videre til det punkt derJitnemenjohke krysser riksgrensen. I øst:Langs riksgrensen fra Jitnemenjohke tilBijjie Raentsere (Ranseren).

Jitnemen er beiteområde for Vilhelminasodra sameby.

Gjerder: Det skal være gjerde fra utløpet avRaentserenjeanoe i Bijjie Raentsere(Ransaren) langs beiteområdegrensen tilJitnemenjaevrie, Bijjie.

§ 36Si mehke i Nord-Trøndela Ike

Sipmehke har følgende grenser(Kartvedlegg 3): I nord: Fra det punkt derJitnemenjohke krysser riksgrensen langsvassdraget til sydligste viken i Jitnemen-jaevrie, Bijjie. I vest: Fra nevnte vik en rettlinje til den sydligste viken i Såålejaevrie,derfra langs vassdraget til Bijjie-Sipmehke(Vestre Sipmeken), videre vassdraget til riks-grensen i Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmek-sjøen). I øst: Langs riksgrensen fra Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmeksjøen) til det punktder Jitnemenjohke krysser riksgrensen.

Sipmehke er beiteområde for Frostvikennorra sameby.

Gjerder: Det skal være gjerde fraJitnemenjaevrie, Bijjie langs beiteområde-grensen til Vuelie-Sipmehke (AustreSipmeksjøen).

23

35 §Jitnemen i Nordland och Nord-Trøndelafylker

Jitnemen har fdljande gråner (Kartbilaga 3): Inorr: Från riksgransen i Bijjie Raentsere(Ranseren) langs Raentserenjeanoe ochvattendraget till sydvåstligaste viken i sjonoster om Flåfjellet (33 W 458364 7227126). Ivåster: Från nemnda vik en råt linje till densydligaste viken i Jitnemenjaevrie, Bijjie. Isoder: Från denna vik langs vattendraget tillJitnemenjaevrie och vidare till den punkt dårJitnemenjohke korsar riksgrånsen. I oster:Långs riksgrånsen från Jitnemenjohke tillBijjie Raentsere (Ranseren).

Jitnemen år betesområde for Vilhelmina sodrasameby.

Stangsel: Det ska finnas stangsel från utloppetav Raentserenjeanoe i Bijjie Raentsere(Ransaren) langs betesområdesgrånsen tillJitnemenjaevrie, Bijjie.

36 §Si mehke i Nord-Trøndela Ike

Sipmehke har fdljande grånser (Kartbilaga 3):I norr: Från den punkt dår Jitnemenjohkekorsar riksgrånsen langs vattendraget tillsydligaste viken i Jitnemenjaevrie, Bijjie. Ivaster: Från nåmnda vik en råt linje till densydligaste viken i Såålejaevrie, dårifrån langsvattendraget till Bijjie-Sipmehke (VestreSipmeken), vidare vattendraget till riksgrånseni Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmeksjøen). Ioster: Langs riksgrånsen från Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmeksjøen) till den punktdår Jitnemenjohke korsar riksgrensen.

Sipmehke år betesområde for Frostviken norrasameby.

Stangsel. Det ska finnas stångsel frånJitnemenjaevrie, Bijjie langs betesområdes-grånsen till Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmek-sjøen).

C11-

§ 37Baå me i J2mtlands Ian

Baajme har følgende grenser (Kart-vedlegg 4): Fra riksgrensen i Sipmehke-jaevrie til Sipmehkejukke, dette vassdrag tilsamløpet med Gavostjukke, dette vassdrag tilLeipikvattnet, deretter over Leipikvattnet oglangs Bjurålven og Storålven (grensen foreiendommen Leipikvattnet 1:1 i Stromsundskommun) til riksgrensen, deretter langsriksgrensen til Sipmehkejaevrie.

Baajme er beiteområde for Østre Namdalreinbeitedistrikt.

Gjerder: Det skal være gjerde fraSipmehkejaevrie til Ankarvattnet.

§ 38Mesklum en i Jåmtlands lan

Mesklumpen har følgende grenser(Kartvedlegg 4): Fra det punkt derGuevtelejohke (Storålven) krysser riks-grensen ved Ingenmansland, langs denneelven og Bjurålven til Leipikvattnet, viderelangs søndre stranden av Leipikvattnet tilLeipikelven, denne elv til Ankarvattnet, overvatnet og videre langs vassdraget til Stor-Blåsjon, dette vatnet til byen Stora Blåsjon,videre veien til Ostra Vallervattnet og derfrariksgrensen til Guevtelejohke (Storålven).

Mesklumpen er et felles område for ØstreNamdal reinbeitedistrikt og Frostviken norrasameby. En felles utnyttelse av områdetforutsetter en samarbeidsavtale mellomreinbeitedistriktet og samebyen i henhold tilartikkel 7 i konvensjonen.

Dersom slik avtale ikke kommer i stand elleropphører, er Mesklumpen beiteområde forØstre Namdal reinbeitedistrikt og kan dabrukes i tiden 1. oktober - 30. april. I tiden1. - 30. november kan også Frostviken norrasameby bruke området.

24

37 §Baa me i Amtlands Ian

Baajme har fdljande granser (Kartbilaga 4):Från riksgrånsen i Sipmehkejaevrie till Sip-mehkejukke, detta vattendrag till samman-flodet med Gavostjukke, detta vattendrag tillLeipikvattnet, dårefter over Leipikvattnet ochlangs Bjurålven och Storålven (grånsen fdrfastigheten Leipikvattnet 1:1 i Stromsundskommun) till riksgransen, dårefter langsriksgrånsen till Sipmehkejaevrie.

Baajme år betesområde fdr Østre Namdal ren-betesdistrikt.

Stangsel: Det ska finnas stångsel frånSipmehkejaevrie till Ankarvattnet.

38 §Mesklum en i Jåmtlands lan

Mesklumpen har fdljande gråner (Kart-bilaga 4): Fran den punkt dår Guevtelejohke(Storålven) korsar riksgrånsen vid Ingen-mansland, langs denna ålv och Bjurålven tillLeipikvattnet, vidare langs sodra stranden avLeipikvattnet till Leipikålven, denna ålv tillAnkarvattnet, over sjon och vidare langsvattendraget till Stor-Blåsjon, denna sjo tillbyn Stora Blåsjon, vidare vågen till OstraVallervattnet och dårifrån riksgrånsen tillGuevtelejohke (Storålven).

Mesklumpen år ett gemensamt område fdrFrostviken norra sameby och Østre Namdalrenbetesdistrikt. Ett gemensamt utnyttjande avområdet forutsåtter ett samarbetsavtal mellansamebyn och renbetesdistriktet enligt artikel 7i konventionen.

Om ett sådant avtal inte finns eller upphor, årMesklumpen betesområde fir Østre Namdalrenbetesdistrikt och får då nyttjas under tidenden 1 oktober - 30 april. Under tiden den 1 -30 november får också Frostviken norrasameby nyttja området.

25

§ 39Jorm i Jåmtlands Ian

39 §Jorm i Jåmtlands lan

Jorm har følgende grenser (Kartvedlegg 4):Veien fra riksgrensen ved Ostra Valler-vattnet til byen Stora Blåsjon, deretter Stor-Blåsjon, Lill-Blåsjon, Blåsjoålven, StorJorm, Kycklingvattnet, Kvambergsvattnet tilveibroen ved Gåddede, deretter veien tilMurusjøen, og videre riksgrensen til OstraVallervattnet.

Området er beiteområde for Østre Namdalreinbeitedistrikt. Renbetesfjållet Blåsjokilenkan brukes året rundt. Øvrige deler av Jormkan brukes i tiden 1. oktober - 30. april.

Gjerder: Det skal være gjerde fra vatnet Lill-Våktaren cirka 2 kilometer i retning motLill-Blåsjon (se § 46).

§ 40Mealhkoe i Nord- Trondel Ike

Mealhkoe har følgende grenser(Kartvedlegg 4): Fra Rengen i Sørli langsSørlivassdraget til Lenlingens nordligste vik,derfra langs riksveien over Lauvsjølia tilbroen på eidet mellom Laksjøen og Sand-sjøen, videre langs Sandsjøen til Gamvoll-bekken, derfra riksveien til Kveeidet, viderelangs Murusjøen til det punkt der vei 74krysser riksgrensen, derfra langs riksgrensentil Rengen i Sørli.

Mealhkoe er beiteområde for Jiingevaeriesameby og to siidaandeler fra Østre Namdalreinbeitedistrikt. Disse to siidaandeler kanogså bruke Jiingevaerie samebys beiteom-råde i Sverige.

§41Laadth- ieles i Jåmtlands Ian

Laadth-gieles har følgende grenser(Kartvedlegg 4): I øst: Fra riksgrensen iHoldem over sjøen til den sydligste viken,deretter langs Holdersstrommen til vatnetTorron. I sør: Langs Torron over Gaunvikenog Gaunan til riksgrensen. I nordvest: Fra

Jorm har fdljande graner (Kartbilaga 4):Vågen från riksgransen vid Ostra Vallervattnettill byn Stora Blåsjon, dårefter Stor-Blåsjon,Lill-Blåsjon, Blåsjoålven, Stor Jorm,Kycklingvattnet, Kvarnbergsvattnet tilllandsvågsbron vid Gåddede, dårefter vågen tillMurusjøen, och vidare riksgransen till OstraVallervattnet.

Området år betesområde fir Østre Namdalrenbetesdistrikt. Renbetesfjjållet Blåsjokilenfår nyttjas året runt. Ovriga delar av Jorm farnyttjas under tiden den 1 oktober - 30 april.

Stångsel: Det ska fmnas stångsel från sjonLill-Våktaren cirka 2 kilometer i riktning motLill-Blåsjon (se 46 §).

40 §Mealhkoe i Nord-Trøndela Ike

Mealhkoe har fdljande granser (Kartbilaga 4):Från Rengen i Sørli langs Sørlivassdraget tillLenlingens nordligaste vik, dårifrån langsriksvågen over Lauvsjølia till bron på nåsetmellan Laksjøen och Sandsjøen, vidare langsSandsjøen till Gamvollbekken, dårifrånriksvågen till Kveeidet, vidare langsMurusjøen till den punkt dår våg 74 korsarriksgrånsen, darifrån langs riksgransen tillRengen i Sørli.

Mealhkoe år betesområde for Jiingevaeriesameby och två siidaandeler från ØstreNamdal renbetesdistrikt. Dessa två siida-andeler far också nyttja Jiingevaerie samebysbetesområde i Sverige.

41 §Laadth- ieles i Jåmtlands lån

Laadth-gieles har fdljande granser (Kart-bilaga 4): I oster: Fran riksgransen i Holdernover sjon till den sydligaste viken, dårefterlångs Holdersstrommen till sjon Torron. Isoder: Langs Torron over Gaunviken ochGaunan till riksgransen. I nordvåst: Från

26

Gaunan langs riksgrensen til Holdere.

Laadth-gieles er beiteområde for Skæhkerereinbeitedistrikt. Jaktretten i området innehasdog bare av Kalls sameby.

Gaunan langs riksgrensen till Holdern.

Laadth-gieles år betesområde for Skæhkererenbetesdistrikt. Jaktretten i området innehasdock endast av Kalls sameby.

Gjerder: Det skal være gjerde fra Långnåseti Jåvsjon til Torrun.

§ 42Enan i Jåmtlands lan

Enan har følgende grenser (Kartvedlegg 4): Inord: Fra riksgrensen langs E14 til veikryssettil Rundhugen. I øst og sør: Fra dette vei-krysset langs veien til Rundhugen, videre enrett linje til Sevedholm og derfra en rett linjeover Blåhammarklappen til riksgrensen vedSvaletjahke (SWER EF99TM 3560846997276) I vest: Langs riksgrensen fraSvaletjahke til E14.

Enan er beiteområde for Essand reinbeite-distrikt. Den del av området som liggerinnenfor renbetesfjjåll kan nyttes året rundt.Øvrig deler av Enan kan brukes i tiden 1.oktober - 30. april.

Gjerder: Det skal være gjerde fraRundhugen langs beiteområdegrensen tilriksgrensen ved Svaletjahke.

§ 43Bealjehkh i Sør-Trøndela Ike

Bealjehkh har følgende grenser(Kartvedlegg 4): I nord: Fra riksgrensen vedSvaletjahke (33 V 356084 6997276) en rettlinje til Gorfuglhåmmåren (høyde 839),derfra en rett linje til Nesjøen ved Esna (33V 349336 6993114). I vest: Fra Esna langsNesjøen til Storbekkens utløp (33 V 3520376986732). I sør: Fra dette utløp en rett linjetil Neklumpen (høyde 1014), derfra en rettlinje til det punkt der Ekornåa krysserriksgrensen. I øst: Langs riksgrensen fraEkomåa til Svaletjahke.

Stangsel: Det ska fmnas stengsel från Lång-nåset i Jåvsjon till Torron.

42 §Enan i Jåmtlands Ian

Enan har foljande granser (Kartbilaga 4): Inorr: Fran riksgrensen langs E14 till vagskalettill Rundhugen. I oster och soder: Fran dettavegskål langs vagen till Rundhugen, vidare enrat linje till Sevedhoim och darifran en ratlinje over Blåhammarklåppen till riksgransenvid Svaletjahke (SWER EF99TM 3560846997276) I vaster: Langs riksgrensen frånSvaletjahke till E14.

Enan år betesområde for Essand renbetes-distrikt. Den del av området som ligger inomrenbetesfjjåll får nyttjas året runt. Ovriga delarav Enan får nyttjas under tiden den 1 oktober -30 april.

Stangsel: Det ska finnas stangsel frånRundhugen langs betesområdesgrånsen tillriksgrensen vid Svaletjahke.

43 §Bealjehkh i Sør-Trøndela Ike

Bealjehkh har foljande gråner (Kartbilaga 4):I norr: Fran riksgrensen vid Svaletjahke (33 V356084 6997276) en råt linje tillGorfuglhåmmåren (hojd 839), dårifran en råtlinje till Nesjøen vid Esna (33 V 3493366993114). I vaster: Fran Esna langs Nesjøentill Storbekkens utlopp (33 V 3520376986732). I soder: Fran detta utlopp en råtlinje till Neklumpen (hojd 1014), dårifrån enråt linje till den punkt der Ekornåa korsarriksgrensen. I oster: Langs riksgrensen frånEkornåa till Svaletjahke.

Bealjehkh er beiteområde for Handelsdalens Bealjehkh år betesområde for Handelsdalenssameby. sameby.

27

Gjerder: Det skal være gjerde1. Fra riksgrensen ved Svaletjahke langsbeiteområdegrensen til Esna ved Nesjøen.2. Fra Storbekkens utløp i Nesjøen langsbeiteområdegrensen til det punkt derEkornåa krysser riksgrensen.

Stangsel: Det ska finnas stangsel1. från riksgransen vid Svaletjahke langs bet-esområdesgransen till Esna vid Nesj øen, och2. från Storbekkens utlopp i Nesjøen langsbetesområdesgrånsen till den punkt dårEkornåa korsar riksgransen.

§ 44Grovels'on i Dalarnas lan

Grovelsjon har følgende grenser (Kartvedlegg4): Fra riksgrensen ved Grovelsjon, denne sjøtil Grovfans utløp, derfra en rett linje til Rr140A, videre langs riksgrensen til Grovelsjon.

Grovelsjon er beiteområde for Elgå reinbeite-distrikt. De deler av området som ligger uten-for året-runt-mark kan brukes i tiden 1.oktober - 30. april.

Gjerder: Det skal være gjerde fra Grovfansutløp fra Grovelsjon langs beiteområde-grensen til Rr 140A.

Særskilte bestemmelser om gjerder

§ 45Særskilte riks ense 'erder i Nord-Trøndela Sør-Trøndela och Hedmark

lker samt i Jamtlands och Dalarnas lan

Det skal være gjerde langs riksgrensen:1. Mellom Loarte reinbeitedistrikt og Jovne-vaerie sameby fra vatnet Stor-Kingen tilBjorkvattnet (se § 46).2. Mellom Loarte reinbeitedistrikt ogNjaarke sameby fra Bjorkvattnet til JAvsjon.3. Mellom Skæhkere reinbeitedistrikt ogKalls sameby samt mellom Gaasken-Laantereinbeitedistrikt og Kalls sameby fra vatnetTorron til Breivatnet.4. Mellom Gaasken-Laante reinbeitedistriktog Kalls sameby fra Skalsvattnet til Teveldalstasjon (se § 46).5. Mellom Essand reinbeitedistrikt ogHandelsdalens og Mittådalens samebyer fraEkornåa til Rr 153 (se § 46).

44 §Grovelsjon i Dalarnas lan

Grovelsjon har fdljande grånser (Kartbilaga4): Fron riksgransen i Grovelsjon, langsdenna sjo till Grovlans utlopp, darifrån en ratlinje till Rr 140A, vidare langs riksgransentill Grovelsjon.

Grovelsjon ar betesområde for Elgårenbetesdistrikt. De delar av området somligger utanfor året-runt-mark far nyttjasunder tiden den 1 oktober - 30 april.

Stangsel: Det ska finnas stangsel från Grov-lans utlopp från Grovelsjon langs betesom-rådesgransen till Rr 140A.

Sårskilda bestAmmelser om stångsel

45 §Sårskilda riks ansstan sel i Jamtlands ochDalarnas lan samt i Nord-Trøndela Sør-Trøndela och Hedmark lker

Det ska finnas stångsel langs riksgransen1. mellan Jovnevaerie sameby och Loarterenbetesdistrikt från sjon Stor-Kingen tillBjorkvattnet (se 46 §),2. mellan Njaarke sameby och Loarterenbetesdistrikt från Bjorkvattnet till Jåvsjon,3. mellan Kalls sameby och Skæhkererenbetesdistrikt samt mellan Kalls samebyoch Gaasken-Laante renbetesdistrikt frånsjon Torron till Breivatnet,4. mellan Kalls sameby och Gaasken-Laanterenbetesdistrikt från Skalsvattnet till Tevel-de station (se 46 §),5. mellan Handelsdalens och Mittådalenssamebyar och Essand renbetesdistrikt frånEkornåa till Rr 153 (se 46 §),

28

6. Mellom Riast-Hylling reinbeitedistrikt ogMittådalens sameby samt mellom Riast-Hylling reinbeitedistrikt og samebyenRuvhten sijte fra Hyddsjon til Rr 146 Aa.7. Mellom Femund reinbeitedistrikt og same-byen Ruvhten sijte fra Rr 146 Aa tilRogshåen i elven Røa.8. Mellom Elgå reinbeitedistrikt og Idre Nyasameby fra Rogshåen i elven Røa tilGrovelsjon.9. Ved Elgå reinbeitedistrikt fra Rr 140 A tildet punkt der vei 218 krysser riksgrensen.

6. mellan Mittådalens sameby och Riast-Hylling renbetesdistrikt samt mellan same-byn Ruvhten sijte och Riast-Hylling ren-betesdistrikt från Hyddsjon till Rr 146 Aa,7. mellan samebyn Ruvhten sijte ochFemund renbetesdistrikt från Rr 146 Aa tillRogshåen i alven Røa,8. mellan Idre Nya sameby och Elgårenbetesdistrikt från Rogshåen i ålven Røatill Grovelsjon, och9. vid Elgå renbetesdistrikt från Rr 140 A tillden punkt dår våg 70 korsar riksgranen.

§ 46For gjerde som angis i §§ 14, 39 og 45 nr. 1,4 og 5 som er oppført på grunn av andreforpliktelser enn det som følger av overens-komst mellom de to land, endres ikkegjeldende ansvarsforhold.

§ 47Ansvarsfordelingen mellom de to land foroppføring og vedlikehold av gjerder somangis i denne protokoll, framgår av vedleggtil protokollen (Særskilt vedlegg).

Gjerder som er oppført på grunnlag avtidligere overenskomster mellom de to land,og som ikke angis i denne protokoll, skalrives. Det samme gjelder anlegg som ikkehar en fortsatt funksjon for dengrenseoverskridende reindriften. Ansvar forrivingen påhviler det land som har hattansvar for oppføringen.

Sluttbestemmelser

§ 48Om en nasjonal myndighet i det ene landet,innen konvensjonen om grenseoverskridendereindrift har trådt i kraft, har tillatt et tiltaksom vesentlig kan vanskeliggjøre reindrifteni et beiteområde i henhold til denneprotokoll, skal det landet se til at behovet forreinbeite sikres for berørt reinbeitedistrikteller sameby fra det andre landet.

§ 49De to land skal, innen konvensjonen om

46 §For de stangsel som anges i 14 och 39 §§samt 45 § 1, 4 och 5, vilka år uppforda pågrund av andra forpliktelser an som foljer avoverenskommelse mellan de båda lånderna,andras inte gallande ansvarsforhållanden.

47 §Ansvarsfordelningen mellan de båda lånder-na for uppforande och underhåll av stangsel,som anges i detta protokoll, framgår avbilaga till protokollet (Sårskild bilaga).

Stangsel som år uppforda med stod av tidig-are overenskommelser mellan de båda land-erna, och som inte anges i detta protokoll,ska rivas. Detsamma ska galla for anlågg-ningar som inte har någon fortsatt funktionfor den grånsoverskridande renskotseln.Ansvar for rivningen åvilar det land som harhaft ansvar for uppforandet.

Slutbeståmmelser

48 §Om en nationell myndighet i det ena landet,innan konventionen om grånsoverskridanderenskotsel har trått i kraft, har tillåtit en åt-gård som påtagligt kan forsvåra renskotseln iett betesområde enligt detta protokoll, skadet landet se till att behovet av renbetetryggas for berord sameby eller ren-betesdistrikt från det andra landet.

49 §De båda lånderna ska, innan konventionen

grenseoverskridende reindrift har trådt i om gransoverskridande renskotsel har tritt ikraft, treffe en særskilt overenskomst kraft, treffa en sårrskild overenskommelsevedrørende en tidsplan for oppføring og betråffande en tidsplan for uppforande ochrivning av gjerder og anlegg. rivning av stangsel och anlggningar.

29

S'.