god tid # 4 2015

LEDARENär vi var unga var det en världssensation när någon fyllde hundra. Under mina år som ordförande i pensionärsförbundet har jag mött flera hundra åringar på olika aktiviteter i våra föreningar, och antalet ökar år för år. Det finns forskare, som hävdar att upp till hälften av flickorna, som föds i år i länder med hög välfärd som Finland, kommer att leva till hundra. Den som lever får väl se! SIDAN 2

Bo hemma till varje prisInstitutionsvården skall minska. Det beslöt regeringen redan år 2013 för att minska kommunernas utgifter med 300 miljoner euro på 2017 års nivå i relation till den då uppskattade ramen.

Ändringen saluförs med de äldres egna önskningar – myten ”alla vill bo hemma så länge som möjligt” och ”ingen skall behöva ha en institution som sitt hem”. SIDAN 4

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 4 ● 24.4.2015Årgång 43

De Geer-moränerna som bildades när inlandsisen smalt för tusentals år sedan kan bäst ses från utkikstornet Saltkaret vid Svedjehamn i Björkö. Foto KARIN DAHLSTRÖM

Finlands första och hittills enda världsnaturarv hittar du i Kvarkens skärgård. Läs mer på sidan 8 om den unika skärgården som formats av inlandsisen.

Välkommen till världsarvet!

Exotic Garden säljer inte bara frön och knölar, utan ser till hela odlingsprocessen. Briketterna av hårdpackad torv som Eva-Lena visar upp används när plantorna ska drivas upp.

Ett frö för varje smakMed över 2 000 frösorter, alla testade för finländska förhållanden, har Exotic Gardens i Närpes Finlands största sortiment av exotiska växter.

Men även frön av mer traditionella växter som tomater, gurka, purjolök och olika örter finns till salu. SIDAN 11

Foto KARIN DAHLSTRÖM

2 GOD TID 4/2015

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Berit Dahlin


Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg


Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

[email protected]

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs


Distriktets bankkonto:Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

IKT-koordinator, ombudsman för Åboland:Mona Lehtonen


FörbundstidningenGOD TID

Ansvarig utgivare:Ole Norrback


Chefredaktör:Katarina Bengs-Westermark

Fredsgatan 8 A 15, 65100 Vasatfn 020 72 888 80

[email protected]

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

[email protected]

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris:1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:C J Center Kb


Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2015

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog,Olle Spring och Eva Wörlund.

Det vet ju ingen. Den som dokumenterat levt längst är fransyskan Jeanne Calment, som dog år 1997 i en ålder av 122 år och 164 dagar. Fem kvinnor, som enlig trovärdiga dokument föddes på 1800-talet, lever fortfarande, el-ler levde åtminstone för någon vecka sedan; tre i USA, en i Italien och en i Sverige. Äldsta av dem är Gertrude Weaver i USA, född år 1898. Hennes recept för ett långt liv är gudstro, hårt arbete, älska och behandla alla lika. Alla, som lever enligt de här recepten, når säkert inte lika hög ålder, och an-dra recept finns ju också.

När vi var unga var det en världssensation när någon fyllde hundra. Under mina år som ordförande i pensionärsförbundet har jag mött flera hundra-åringar på olika aktiviteter i våra föreningar, och antalet ökar år för år. Det finns forskare, som hävdar att upp till hälften av flickorna, som föds i år i länder med hög välfärd som Finland, kommer att leva till hundra. Den som lever får väl se!

De allmänna recepten känner vi ju till. Mångsidig mat, mångsidig motion för både hjärnan och kroppen, sociala kontakter och god vänner samt mått-lighet är några som rekommenderas ofta. God hälsovård med nya och för-bättrade vårdmetoder, regelbundna kontroller, preventiv vård och rehabili-tering, betyder också mycket. Inte ens de här kan ändå garantera ett långt liv.

Medaljen har tyvärr också en baksida. Det tycks finnas ett överstort sam-band mellan bland annat kort utbildning, slitsamma jobb, ohälsosam mat, övervikt, få eller uteblivna hälsokontroller, stor användning av alkohol, lägre inkomster och ett kortare liv. Skillnaderna i förväntad livslängd tycks vara i stigande, och de sociala skillnaderna, som är relaterade till den förvänta-de livslängden, tycks dessutom gå i arv. Männen är mera utsatta än kvin-norna. Den här utvecklingen står helt i strid med tanken om den nordiska modellen för välfärd.

Folkpensionen var från början avsedd som en grundpension för alla, men arbetspensionen har övertagit den rollen nästan helt. Kvinnor, främst på landsbygden, som arbetat i hemmet eller på jordbruket var länge den största gruppen som fick folkpension. Den gruppen har minskat, och nu är förtidspensionerade män under 55 år den största gruppen. Många av dem har aldrig på allvar kommit in i arbetslivet. Att hindra utslagningen av unga, män i synnerhet, är en viktig humanitär åtgärd, men har också stor ekono-misk betydelse för samhället. Här finns också utrymme för frivilligt arbete, där också pensionärers erfarenhet kunde vara till stor nytta.

Växande inkomstklyftor ses ofta som ett problem. Att bli rik på ett hederligt sätt, får ändå inte göras till något negativt. Den som vill skaffa sig en förmö-genhet är ofta risktagare, som vill se verksamheten och därmed förmögen-heten växa. Det betyder att pengarna investeras, oftast i ny produktion och därmed i nya jobb. För att rå på arbetslösheten behöver vi flera risktagande kapitalister i vårt land, inte färre.

Problemet är ju att omtanken om dem som har det svårt och om dem som slås ut, inte är tillräckligt stark. Egoismen har under en tid varit på tillväxt i vårt samhälle. Det är inte i längden bra för någon. Växande sociala klyftor och utslagning har ett högt pris i forma av dålig livskvalitet för dem som drabbas, och onödiga kostnader för dem som har arbete. Större omtanke om de svaga och utsatta ger också de rika och egoisterna fördelar. Att vara rik och egoistisk är ju inte heller samma sak. Allt flera av de omåttligt rika placerar nu sina pengar i stiftelser, som ger avkastningen till all slags välgö-rande verksamhet. Pengar är ändå inte allt här i livet, sade en äkta man som sett innehållet i sin hustrus handväska. Den insikten tycks också en del rika ha kommit till, men av andra orsaker. Ingen kan ta pengarna med sig in i evigheten, och vid livets slut är vi ju alla helt jämställda.

”Hellre mera liv i åren än år i livet”, har någon sagt. Den motsatsen håller inte helt. Det tycks vara så att den som har mera (läs bättre) liv i åren har ofta också flera år i livet. Att bry sig om andra är också ett sätt att få ett bättre och kanske ett längre liv, för alla parter. Till den delen har nog sannolikt den 116 år gamla Gertrude Weaver rätt.

OLE NORRBACKförbundsordförande

PS Sedan ledaren skrevs har Gertrude Weaver avlidet, men hennes råd kan ju ändå leva vidare. DS

LEDARE

Hur gammal kan människan bli?

Samtidigt som vi människor lever allt längre, får husen en allt kortare livstid. Parthenon på Akro-polis i Aten byggdes för cirka 2 500 år sedan, har överlevt ett par hundra jordbävningar och en rejäl explosion i det krutlager turkarna förvarade där på 1700-talet, men står fortfarande kvar, och ge-nomgår nu sin första riktiga renovering. Hos oss är nya hus mögelskadade efter någon månad, hus som stått ett par årtionden rivs för att det är dyrare att renovera än att bygga nytt och taken ramlar in under lite snörikare vintrar eller blåser av vid lite hårdare vind. Plattaken, moderna för något årtionde sedan, läckte som såll efter något år, och inmurade vattenrör i golv och väggar, som man inte kommer åt att kontrollera eller byta, rostar sönder i allt snabbare takt och skapar både sto-ra skador och stora kostnader. Listan över miss-lyckanden, som byggbranschen åstadkommit är mycket längre än så här.

Samtidigt som husens livslängd har minskat dras-tiskt, har byråkratin kring byggandet ökat när-mast explosionsartat. Planläggningen av mark-användningen kan i värsta fall ta årtionden. Rit-ningarna över huset görs i detalj och skall god-kännas av ett otal myndigheter, kommunala, re-gionala och i värsta fall också på riksnivå. Den här processen kan också ta år. Misstänker man att en flygekorre funnits i närheten blir det inget hus alls, ens efter år av planering. Under plane-ringens gång kan grannen och grannens granne och allsköns föreningar besvära sig i alla tänkbara instanser, vilket också tar år ibland.

När den här kostnads- och tidskrävande proces-sen är över, kommer byggfirmorna och blåser upp huset på någon dag, någon vecka eller högst nå-gon månad. Sedan börjar följande skede. Husen möglar, rören läcker, grunden sviktar, ny miljö-vänlig målfärg flagar efter ett par år eller taket blåser av eller ramlar in. Husägaren river sitt hår i förtvivlan. Trots den långa behandlingen i olika myndigheter har ingen av dem något som helst ansvar, ens då felaktiga eller bristfälliga ritningar godkänts. En civilrättslig process mot byggfir-morna, som ofta är stora, är dyr, och är utgången osäker, drar sig husägaren. Ingen vill ju stå för en dyr rättsprocess om risken finns att man ändå får stå före reparationerna själv.

Det tycks konstigt nog vara så att ja högre ut-bildning våra byggansvariga fått, dess sämre hus byggs det. Hus som byggdes för hundra år sedan av självlärda byggmästare är överlägsna dagens hus när det gäller kvalitet och hållbarhet.

Jo, det här är en karikatyr, men med en stark för-ankring i verkligheten. Behovet av nytänkande tar aldrig slut, men ibland har vi också ett stort

behov av gammalt, gott tänkande. Som väl-jare kan någon säkert fråga: Vad tänker po-litikerna göra? Det nuvarande systemet är nämligen slöseri med alla tänkbara resur-ser; mänskliga, miljömässiga, tidsmässiga, ekonomiska samt med naturresurser och byggmaterial. Så kan vi helt enkelt inte ha det. Ingen generation vill ju lämna sönder-fallande hus efter sig.

OLE NORRBACK

Hur gamla kan hus bli?

GOD TID 4/2015 3

Kommande resor8–12/6 Riga Fullbokad, fråga efter avbokningar.18–24/8 Bornholm, fullbokad fråga efter avbokningar tfn 050 328 1209.13–17/9 Ruskaresa till Saxnäs i Sverige Se sidan 1726/9–3/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 1630/9–7/10 Sicilien runt Se sidan 167–14/10 Slovenien Se sidan 1626–28/10 Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 1727–28/11 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 1727–29.11 Musikalresa till Stockholm, Det Påstrukna Förklädet Se sidan 165–9.12 Julmarknad i Lybeck

Kommande program19–23/5 Spänst i benen, Norrvalla Se sidan 25/8 SPF Österbottens sommarfest på Carpella1–5/9 Spänst i benen, Lehmiranta Se sidan 2

Kulturen har stor betydelse för människanUnder de senaste åren har flera fors-kare lagt fram rapporter och under-sökningar som visar att kultur har stor betydelse för människans hälsa, välbefinnande och lärande. Kultur-upplevelser ger deltagarna nya per-spektiv och bidrar därmed till ett djupare livsinnehåll och en känsla av sammanhang.

Man har kommit fram till att musiken kraftigt kan påverka hur vårt immunsystem arbetar mot in-fektioner. Musik anses bromsa in-flammationer som bidrar till åder-förkalkning, depression och reu-matiska sjukdomar. Forskningen visar också att musik förbättrar återhämtningen efter stroke.

Forskarna har kommit fram till att regelbundet dansande eller dansterapi förbättrar balans och benstomme och därmed minskar risken för benbrott. Dans stärker också tanke- och minnesförmågor och därmed förebygger man eller fördröjer demens. Som bäst håller man på och utvecklar metoder för att behandla patienter med Parkin-sons sjukdom med olika former av dans. Det har visat sig att danste-rapier kan bromsa utvecklingen av många symptom och till och med ge betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rö-relserna. Forskningsresultaten visar också att om man dansar med en partner eller ensam utför rytmiska

rörelser har ingen betydelse för ef-fekten på själva sjukdomssympto-men, däremot har det betydelse för patientens allmänna välbefinnande.

Forskning kring kultur och hjärna är idag ett stort och växande forsk-ningsområde både nationellt och internationellt. Kulturens roll i samhället har förändrats betydligt och ses allt mera som en del av de kommunala välfärdstjänsterna och framförallt betonas kulturen som en del av social- och hälsovårdens hälsofrämjande arbete.

Kultur spelar en viktig roll inom Svenska pensionärsförbundet. Un-der år 2014 ordnades drygt 1 000 olika kulturella evenemang som samlade över 30 000 deltagare! Med detta som utgångspunkt har jag inte kunnat undgå att reflekte-ra över mediernas rubriker om en statsstyrd kultur. Enligt den utred-ning som Kommunförbundet gjort i samarbete med Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore satsar de finländska kommunerna mellan 105 och knappt 250 euro på kultur per invånare. I utredningen ingick 24 finländska städer, vilket till in-vånarantalet utgör ungefär hälften av landets befolkning.

Städerna organiserar sin kultur-verksamhet och producerar kultur-tjänster på många olika sätt, vilket gör att man inte direkt kan jämfö-

ra kostnadsuppgifter. I utredning-en visar det sig dock att Vasa satsa-de mest på kultur, nästan 246 euro per invånare. Salo satsade minst, 104,90 euro per invånare. Däremel-lan finns Tammerfors med 231,40 euro/invånare, Esbo 209,70 euro/invånare, Åbo 205,00 euro/invå-nare, Kotka 197,30 euro/invånare, Björneborg 186,70 euro/invåna-re, Karleby 175,40 euro/invånare, Helsingfors 172,70 euro/invånare, Borgå 158,00 euro/invånare och Vanda 106,70 euro/invånare.

Utredningen har gjorts två gång-er tidigare, 2007 och 2010. Det framkommer att kulturverksam-hetens andel av städernas ekonomi fortfarande är liten och i de flesta städer har kulturens andel minskat något sedan 2010. Det framkom-mer också att andelen invånare över 64 år har ökat betydligt i städerna sedan år 2010.

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet ska kommu-nerna främja, stöda och organise-ra kulturverksamheten i kommu-nen. Med kulturverksamhet avser man professionell och amatörmäs-sig konstutövning, erbjudande och anlitande av konstnärliga tjänster, hembygdsarbete samt tillvaratagan-de och främjande av det lokala kul-turarvet. De statliga bidragen för kultur har inte ökat under de se-naste åren och fortsätter den kärva

ekonomin kan man lätt räkna ut att de knappast kommer att öka inom de närmaste åren.

Inte heller riksdagsvalet lyckades väcka någon nämnvärd debatt om kultur.

Kultur- och motionsfrågor har däremot aktivt diskuterats inom Pensionärsförbundens intresseor-ganisation PIO – Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU under årets första månader. Diskussionerna resultera-de i en gemensam skrivelse till lan-dets pensionärsföreningar om infö-rande av ett motions- och kultur-kort för alla som fyllt 65 år.

Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar har uppmärk-sammat skrivelsen och på flera orter har man inlämnat medborgarini-tiativ till stads- och kommunsty-relserna om införande av ett mo-tions- och kulturkort för alla som fyllt 65 år.

I vissa städer och kommuner har pensionärerna möjlighet att utnytt-ja motionsanläggningar gratis eller till ett reducerat pris. Lika viktigt är det att pensionärerna har möj-lighet att ta del av det kommunala kulturutbudet gratis eller till ett re-ducerat pris.

I nedskärningarnas tid behövs ny-tänkande vad beträffar kultur. Sam-hället ska fortsättningsvis ha ansvar

för kulturtjänsterna men samver-kan mellan den offentliga, privata och tredje sektorn framförs alltmer.

I vårt västra grannland är Umeå som första stad ute med att involve-ra näringslivet som sponsor av kul-turutbud för äldre. Projektet som går under namnet ”Sponsra livet – Efter jobbet” har fått stor uppmärk-samhet. Målet med projektet är att uppmuntra till en humanistisk människosyn och erbjuda Umeås äldre invånare ett rikt och varierat kulturutbud. Sponsor intäkterna kommer att hanteras och fördelas av projektet i samverkan med nä-ringslivet och Umeås socialtjänst. Sponsorerna i sin tur synliggörs som engagerade aktörer i ett tryggt och hållbart samhällsbygge.

Jag hoppas att så många som möj-ligt av förbundets medlemmar har möjlighet att ta del av olika kultur-upplevelser även detta år! Inkom-mande veckoslut bjuder i alla fall på en brett och mångsidigt kultur-utbud både till lands och till havs. Finlands Seniordansförbund fyller 30 år och ordnar stor jubileumsfest med cirka 250 gäster i Tammer-forshuset. Och för den som gillar jazz finns det möjlighet att delta i den populära Jazzkryssningen till Stockholm!

BERIT DAHLIN

verksamhetsledare

Kursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos.

Kursen består av motionsövningar, föreläsningar och diskussioner. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kursen har tidigare gått under namnet ”Skön men skör”.

Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material. Tillägg för enkelrum faktureras skilt. Lehmiranta ligger 15 km söder om Salo varifrån det ordnas transport till kursplatsen.

Kom med!

Det finns ännu några platser kvar på kursen i Norrvalla 19–23.5. Agera snabbt om du är intresserad!

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, [email protected]

Spänst i benen – träning ger trygghetGrundkurs 1–5.9 på Lehmiranta

Vem blir Årets pensionär 2015?Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär.

Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2015.

Till Årets pensionär 2014 utsågs Majlis Kvist från Helsingfors.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller [email protected] senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

4 GOD TID 4/2015

Institutionsvården ner, kosta vad det kosta vill ?Institutionsvården skall minska. Det beslöt regeringen redan år 2013 för att minska kommunernas utgifter med 300 miljoner euro på 2017 års nivå i relation till den då uppskattade ramen.

Det här har man nu för avsikt att förverkliga och den 30 december – utan dess större offentlig diskussion – godkändes en ändring av äldre-omsorgslagen (980/2012). Ändring-ens enda syfte är att dra ner insti-tutionsvården, det vill säga dygne-truntvården.

Varför just dygnetruntvården ?

Ändringen saluförs med våra, det vill säga de äldres, egna önskning-ar – myten ”alla vill bo hemma så länge som möjligt” och ”ingen skall behöva ha en institution som sitt hem”. Sanningen är ändå krasst ekonomisk – det handlar om peng-ar. I motiveringarna till lagändring-en konstateras att kostnaderna för tjänster som äldre regelbundet an-vänder (öppenvårdstjänster, insti-tutionsvård och tjänster som pla-cerar sig mellan dessa) uppgår på årsnivå till cirka 4,1 miljarder euro, varav över 70 procent består av kostnader för dygnetruntvård. Om sparmålen skall nås så anses det att dygnetruntvården skall ner.

Beslut eldas ytterligare under av en rapport av Institutet för välfärd och hälsa (THL-rapport 13/2014). I den står det ordagrant citerat ur lagens motiveringarna följande:

”för närvarande är en tredjedel av klienterna inom det intensifiera-de serviceboendet sådana som skul-le klara sig med lättare tjänster än de tjänster de omfattas av och av klienterna inom den regelbundna hemvården är en femtedel sådana vars behov skulle kunna tillgodo-ses på en hälsocentrals läkar- eller sjukskötarmottagning. Av institu-tionsvårdens klienter är 12 procent

sådana som utifrån hur krävan-de vård som behövs genast skulle kunna skrivas ut från institutions-vården. Av resten är hälften såda-na som behöver hjälp med dagliga grundläggande aktiviteter, så inten-sifierat serviceboende kan bedömas vara tillräckligt för dessa personer. Således skulle servicestrukturen för dygnet runt vården överensstämma med målen redan om de nuvaran-de klienterna placerades mera än-damålsenligt ”

Vad går då lagändringen ut på ?

I äldreomsorgslagen (980/2012) stadgas från och med årsskiftet att

”kommunen får tillgodose en äldre persons servicebehov med långvarig institutionsvård endast om det finns medicinskt motive-rade skäl eller skäl som anknyter till klient- eller patientsäkerheten.”

Därtill förutsätts att kommunen har utrett möjligheterna att tillgo-dose den äldre personens servicebe-hov med hjälp av öppenvårdstjäns-ter innan vården och omsorgen ges som långvarig institutionsvård. En dylik utredning ska också göras om en person har fått dygnetruntvård på institution i tre månader och en utredning inte har gjorts tidigare.

En äldre person har inte rätt att få vård och omsorg som långvarig in-stitutionsvård enbart på basis av hans eller hennes egen önskan – något som man enligt motivering-arna inte heller tidigare haft.

Beslutet är ett vårdbeslut, inte ett förvaltningsbeslut, vilket be-tyder att beslutet fattas av en le-gitimerad läkare och beslutet kan inte överklagas. Kommunens pröv-

ningsrätt begränsas och långvarig institutionsvård är möjlig endast om ditt servicebehov är medicinskt motiverade. Ensamhet, otrygghet och panikkänslor när du ligger en-sam i mörkret räknas knappast som medicinska skäl.

Även bestämmelsen ”skäl som anknyter till klient- eller patient-säkerheten” skall tydligen tolkas mycket snävt. I motiveringarna sägs att ”enbart oro för att funktionsför-mågan kommer att försämras och att hjälp eventuellt kommer att be-hövas om en sjukdom blir värre är inte en sådan risk för patient- eller klientsäkerheten som avses i lagen.”

Hur skiljer sig bestämmelserna från de tidigare ?

En stor ändringen är att det nu för-utsetts en utredning innan långva-rig institutionsvård blir möjlig och att beslutet är ett vårdbeslut på medicinska grunder. Tidigare gavs möjlighet till institutionsvård även – ”om det annars är motiverat för att en äldre person ska ha ett värdigt liv och få säker vård”. Det har helt strukits ur lagstiftningen med den motiveringen att det i praktiken har visat sig lämna rum för tolkning.

Vad kan bli följderna av lagändringen ?

Om jag läser lagändringen som ”fan läser bibeln” så har vi framför oss ett mycket iskallt samhälle där ett vär-digt liv inte har någon plats.

Den första frågan som inställer sig är – hur går det för dem, som i detta nu får dygnetruntvård ? Är man faktiskt tvungen att – ifall det inte tidigare gjorts – göra upp en utredning också för dem? Vad

händer i så fall med dem för vil-ka en utredning visar att det inte finns medicinska skäl för dem att erhålla dygnetruntvård? De, som ”bara” på grund av ensamhet och allmän svaghet och för att kunna ”ha ett värdigt liv” får dygnetrunt-vård – denna 12 procent/en tredje-del som enligt ovannämnda THL:s rapport skulle klara sig med lättare tjänster. De förändringar, som ef-tersträvas – skall enligt lagens mo-tiveringar uppnås snabbt – till år 2017. Det tyder på att det kommer att finnas många gamla människor som skrivs ut – men kan man fak-tiskt göra det i praktiken och i så fall till vad? Det sägs att kommu-nerna också i fortsättningen kan utveckla nya tjänster som placerar sig mellan öppenvårdstjänsterna och institutionsvården samt andra serviceformer som är lättare än in-stitutionsvård. Hur och med vilka pengar det skall göras ges det inga svar på. Lagändringen gäller enbart begränsade möjligheter att bevilja dygnet runtvård.

För det andra kommer det alltså att bli betydligt svårare att som ny bli beviljad dygnetruntvård. Din egen eller de dinas önskemål har ingen betydelse och inte heller att det i kommunen kanske råkar finnas lediga platser för dygnetruntvård. Betydelse har endast om den legi-timerade läkaren fattar ett vårdbe-slut eller inte.

Skrämmande är att notera den misstro man visar mot kommuner-na. Det sägs ordagrant att ”THL:s rapport stöder den uppfattning-en att det i många kommuner är befintliga lokaler, servicestruktu-ren och verksamhetspraxis som till och med i högre grad än klienternas servicebehov bestämmer om klien-

terna, även nya klienter placeras i institutionsvård eller i öppenvård.” Det finns säkert exempel på detta men det förefaller mig nog rätt för-bluffande att man på lagstiftarhåll i ministeriet inte dess mera värde-sätter den kunskap om äldreomsorg som finns i kommunerna. Äldre-omsorg om något kräver lokalkän-nedom och närhet.

År 2013 fanns nästan 465 000 invå-nare i åldern 75 år eller äldre, varav de som var 85 år eller äldre utgjor-de 130 000. Ur den statistik, som finns i motiveringarna – framgår att över 70 procent av invånarna i åldern över 75 år eller äldre inte alls omfattas av tjänsterna för äldre – de som kostar 4,1 miljard. En del köper säkert tjänsterna från priva-ta sektorn men vem har råd med dygnet runtvård som kostar mellan 4 000 och 5 000 euro per månad. Sedan skall vi komma ihåg att en mycket stor del klarar sig utmärkt på egen hand. De är i det skicket och har ett sådant nätverk att de inte behöver varken hemvård eller institutionsvård. Vi borde sätta alla klutar till för att höja denna an-del av friska seniorer – satsa på att upprätthålla deras såväl psykiska som fysiska förmåga vilket i för-längningen skulle leda till minskad dygnetruntvård.

Är det verkligen rätt att vi stirrar oss blinda på hur man kan minska på kostnaderna genom göra livet hårt och omänskligt för de av oss, som är i behov av dygnetruntvård. Man börjar helt i fel ända – dyg-netruntplatserna borde inte få dras ner innan man ökat och utvecklat den öppna vården och mellanfor-merna mellan öppenvård och insti-tutionsvård.

CHRISTEL VON MARTENS

Språkpolitiskt recept: Ju tidigare, desto bättreTvåspråkighet är en klar konkurrensfördel, för samhället och för individen. Det är president Martti Ahtisaari övertygad om, och med honom den tydliga riksdagsmajoritet som i vintras röstade omkull medborgarinitiativet om frivillig skolsvenska. Men den nationella språkpolitiken behöver fortsatt stöd av en nationalspråksstrategi, och därtill en konkret handlingsplan.

Svenska Finlands folkting ordnade den 8 april en debatt om Svenskan i Finland och Finland i Norden. På plats fanns Martti Ahtisaari, ”pap-pa” till statsrådets principbeslut om en Nationalspråksstrategi från 2012, samt representanter för sju riksdagspartier – alla utom Vän-sterförbundet.

Alla var överens om att den till-trädande regeringen måste fortsät-ta det strategiska språkpolitiska ar-betet, och om att mycket återstår att göra.

Bara en röst – den sannfinländska – höjdes för att valresultatet avgör

om skolsvenskan ska bli föremål för nya duster.

– Regeringen ska respektera riksdagens beslut, sade Carl Hag-lund (SFP) som kommentar till Markku Saarikangas (SF) otydli-ga resonemang om den kommande regeringens eventuella sammansätt-ning och politik.

För de övriga kandidaterna på plats tycktes det vara entydigt klart att riksdagen inte kommer att be-handla ”samma” medborgarinitia-tiv en gång till. Därmed är frågan om frivillig skolsvenskan skrinlagd åtminstone för en överskådlig fram-tid.

I stället bjöd partierna över varan-dra i fråga om tidigareläggning av undervisning i det andra inhem-ska språket. Om diskussionen på Ständerhuset är något att gå efter, kommer Finlands nya regering att arbeta för en större omläggning av grundskolans språkprogram.

– Ju tidigare, desto bättre, sade Ahtisaari. Årskurs 6 är för sent.

Haglund hoppades på stöd för SFP:s förslag om skolsvenska res-pektive finska från och med årskurs 1, men radikalast är Juha Vartiai-nen (SAML), som sade att alla barn borde få börja med andra inhemska redan i förskolan – helst i 2–3-årsål-

dern. Olli Rehn (C) tycker, på basis av sina internationella erfarenheter, att 6-åringar ska få lära sig sitt an-dra språk.

Reijo Paananen (SDP) beröm-de sitt eget partis höga ambitions-nivå med tre främmande språk för alla barn; ett av dem svenska eller finska. Pekka Haavisto (GRÖN) betonade för sin del vikten av kon-takt över språkgränsen.

– I Munkshöjden minglade mänskorna inte alls, konstaterade Haavisto om sin egen skoltid.

I samband med behandlingen av medborgarinitiativet om frivillig skolsvenska godkände riksdagen tanken på regionala försök. Vad det beslutet ska leda till återstår att se. Haglund menar att skolbarn inte ska vara föremål för försök och Haavisto förutser stora problem på arbetsmarknaden när personer

som inte har läst svenska söker jobb i tvåspråkiga regioner.

Regeringsförhandlingarna kommer att ge svar på den uppenbara frågan om alla de åsikter som framfördes på Folktingets debatt är represen-tativa för respektive parti.

Text JOHANNA WESTMAN

Alla var överens om att den tillträdande regeringen måste fortsätta det strategiska språkpolitiska arbetet, och om att mycket återstår att göra.

GOD TID 4/2015 5

Utan dator = utanför samhälletDet börjar bli allt mera uppen-bart att de av oss äldre som inte har dator, läsplatta eller smartte-lefon inte har samma möjligheter som övriga befolkningen att vara delaktig i dagens samhälle. Men också om vi äldre har tillgång till IT så kanske vi inte har den kun-skap som fodras för att utnyttja den möjlighet som erbjuds i form av både information, service och delaktighet i dagens samhälle om man inte till fullo kan använda sig av de tekniska möjligheter som finns att tillgå.

En utveckling som delar

Tyvärr så pekar utvecklingen allt mer mot att den service som er-bjuds av olika kommersiella aktö-rer som banker, researrangörer och inte minst nätförsäljningsföretag endast kan nås via nätet. Till exem-pel många banker håller öppet sina kontor bara någon timme i veckan för kassatjänster, om det överhu-vudtaget finns något kontor kvar på orten. Dessutom tar bankerna ordentligt betalt för att betjäna över disk vid betalningar av räkningar. Även om man skall ut och resa så är nätet näst intill nödvändigt. Många resebyråer har lagt ned verksamhe-ten och till och med VR har mins-kat sina försäljningsställen och öp-penhållningstider. Om man är ute efter förmånliga biljetter till flyg, tåg och buss så är den information som ges på nätet helt nödvändig. Det är där som man får veta allt om de förmånligaste alternativen och passa på och boka när de erbjuds, kanske följande timme är det re-dan för sent.

Men även den offentliga infor-

mationen från statsförvaltning-en, samkommuner och kommu-ner övergår allt mera till dator-världen. Man kanske annonserar i dagspressen en liten annons om vad som är på gång men vill man veta mera så hänvisas man till nät-information.

Hur stor del av pensionärerna använder datorer

Olika undersökningar visar att upp emot hälften av pensionärerna an-vänder datorn till de flesta uppgif-ter som är vanliga på nätet. Sedan finns en drygt 10 procent som till viss del har tillgång till, och använ-der datorn sporadiskt och så har vi cirka 35–40 procent som varken har tillgång till dator eller använder nä-tet överhuvudtaget.

Den sista gruppen som inte an-vänder sig alls av IT-tjänster är of-tast de äldre pensionärerna men de finns också bland yngre och sådana med minnestörningar.

Det är denna grupp som alltme-ra blir utanför samhället, både vad gäller information, social gemen-skap och har allt svårare att klara vardagsbestyren.

Vem hjälper

Våra pensionärsorganisationer, och inte minst Svenska pensionärsför-bundet, har redan under ett antal år uppmärksammat frågan om hur få fler pensionärer att lära sig an-vända datorer, läsplattor och smart-telefoner.

Ute i de enskilda föreningarna görs stora insattser att få medlem-marna att gå olika kurser för att kunna komma igång med använ-dandet av nätet. Här samarabe-

tar man ofta med kommunernas vuxeninstitut men har också egna handledare som hjälper institutens lärare eller ordnar egna kurser. Så ordnas också IT-Caféer, exempelvis i Korsholm, där medlemmarna får komma in med sin dator eller har man ingen så får man lite vägled-ning via handledarnas datorer och läsplattor. Caféerna är mera ett sätt att få besökarna att komma igång med arbetet än regelrätt undervis-ning.

SPF har under tre år genomfört ett IT-projekt som avslutades vid årsskiftet med pengar från Penning-automatföreningen och detta var så framgångsrikt att Penningautomat-föreningen beviljat nya pengar för ytterligare tre år. Nu har en ny koor-dinator anställts som skall utbilda, i första hand, föreningarnas handle-dare men även fungera som support för handledarna ute i föreningarna.

Fråga om demokrati

Vi inom pensionärsrörelsen ser problemen för de hundratals tusen pensionärer som ännu i vårt land står utanför allt som sker på nätet. Detta gäller både i det dagliga livet men även utanför den sociala värld som lever i IT-åldern.

Pensionärsorganisationerna an-ser att även dessa pensionärer som inte använder datorer bör få den service och information som hör till ett demokratiskt samhälle.

Det hör till en demokrati att alla kan vara delaktig i det som sker och ingen skall behöva ”stå utanför samhället”.

HENRIK SVARFVAR

Texten har även publicerats i Mega v 11

Planera din pensionärsekonomiBorde pensionärer satsa mera på att planera sin ekonomi? Varför? Hur kan det gå till? Något slag av kassabok, hembokföring?

Det finns många olika tillfällen och vändpunkter i livet då det skulle löna sig att planera ekonomin li-tet grundligare. Pensioneringen är definitivt en sådan, eftersom in-komsterna oftast sjunker ordent-ligt och utgifterna blir litet annor-lunda. Det är heller inte för sent att göra det fastän man redan varit pensionerad en tid.

Då man talar om ekonomipla-nering tänker man i första hand på att kartlägga sina inkomster och ut-gifter, göra ett slags budget för en viss period framåt i tiden.

Lika viktigt är det ändå att sedan följa upp vad inkomsterna och ut-gifterna i verkligheten har varit, det vill säga att bokföra. Första gången kan det faktiskt löna sig att göra det här i omvänd ordning, alltså först exempelvis en månad bokföra in-komster och utgifter och därefter göra upp en, antagligen mer rea-

listisk, budget och följa upp den en tid.

Hur länge beror på ens moti-vation och behov! Får man ganska snabbt en klar bild av ekonomin så kan man sluta då, men om man vill följa med en tid, för att till exem-pel se vilka utgifter man eventuellt kunde minska på eller att man har varit onödigt försiktig och egent-ligen kunde unna sig någon guld-kant, så följer man med en längre tid. Utgifterna infaller dessutom ojämnt under året, så ett år är en lämplig tid om man vill få en bra helhetsbild.

På Marthaförbundets hemsi-dor hittar man våra bokförings- och budgetblad. Använd länken martha.fi/sv/radgivning/tips/. Vill någon göra det hela manuellt så har jag fortfarande en kassaboksversion som jag kan kopiera upp och skicka

per post. Kostnaden för kopiering och postning blir 5 euro per styck.

Naturligtvis behöver man inte göra en heltäckande bokföring utan kan välja bara en viss typs utgifter som man följer upp av en eller an-nan orsak. Bokföringshjälpmedlet underlättar ändå eftersom det räk-nar ihop.

Men ekonomiplanering är inte bara budget och bokföring utan man kan också behöva veta sitt penningläge just nu och en tid framöver. Kassaflödesschemat är då det rätta hjälpmedlet. Länk: martha.fi/sv/radgivning/tips/.

Till ekonomiplanering hör också ett genomtänkt sätt att sköta betal-ningar. I långsiktig ekonomiplane-ring ingår juridiska frågor och plane-ring av anskaffningar och deras finan-siering. Ekonomiplanering kräver ett visst mått av ekonomiskt tänkande och naturligtvis motivation.

JANINE SMEDS

sakkunnig i privatekonomi

på Marthaförbundet

PENGARNA & LIVET

Janine Smeds på Marthaförbundet tipsar om hur du planerar din ekonomi.

Kilpi, Acke, Fellin och oolog svåra nötter att knäckaVem skrev I salen på Alastalo? Vem av Önningebykonstnärerna gifte sig med Topelius dotter? Vad heter den baltiska staden Fellin i dag? Med vad sysslar en oolog?

De här frågorna förorsakade mest huvudbry i årets uttagning till pensionärsförbundets frågetävling.

Sju lag kvalificerade sig till finalen under de regionala uttagningarna den 16 och 17 april.

Borgå svenska pensionärsfören-ing representerar Östnyland, Arka-dia Pensionärer Mellannyland och Sjundeå Pensionärer Västnyland.

I Åboland gick Pargas Svenska Pensionärer till finalen.

På grund av distriktets storlek får Österbotten skicka sina tre bäs-ta lag till finalen. De är Korsholms Pensionärsförening, Pensionärsför-eningen Vi Norrifrån (Karleby) och Vörå Pensionärsklubb.

Finalen går av stapeln den 26 okto-ber ombord på Seniorskeppet (vid Olympiaterminalen i Södra ham-nen) före avfärden från Helsingfors till Stockholm.

Det var för övrigt Volter Kilpi som skrev I salen på Alastalo och medlemmen i Önningebykolonin J. A. G. Acke som gifte sig med Eva Topelius.

Staden Fellin i Estland heter i dag Viljandi och en oolog forskar i ägg.

Text ULF WAHLSTRÖM

SPF:s Östnyländska distrikts uttagningstävling för frågesportsfinalen hölls i Kotka Svenska samskola 16.4 och vanns av Borgå svenska pensionärsförening med 19 poäng av 30 möjliga. Det vinnande laget bestod av Ulla Grönroos, Anja Sjöblom och Bengt Nyholm. Foto ARNO WIRZENIUS

6 GOD TID 4/2015

När lösenordet inte räcker till – två-faktor verifieringVar man än rör sig, i den digitala världen, idag så skall man logga in och identifie-ra sig till höger och vänster. På de flesta ställen fungerar inloggningen på ungefär samma sätt, genom att identifiera sig och sedan berättar en ”hemlighet” som oftast kallas lösenord.

Det här är ett ganska enkelt och smidigt sätt att bevisa vem man är och ge tillgång till tjänster på nätet. Men det finns förstås någ-ra problem. Skall vi logga in på många olika ställen så måste vi ha många olika hemlig-heter och identifieringar. Vi kan jämföra detta med en stor nyckelknippa med nyck-lar till olika lås, det gäller att ha alla nyck-lar med och minnas vilken som hör vart.

Ett annat vanligt problem är om någon får reda på vår ”hemlighet”. Vår identitet, som ofta är vår e-post adress, är inte hem-lig och vem som helst kan känna till den. Men lösenordet skall vara hemligt, något som bekräftar att du är den du påstår dig vara. Om tjänsten vi försöker logga in på är väldigt viktig och informationen där är värdefull, då räcker det kanske inte mera med en ”hemlighet”.

I filmerna brukar de hota eller tortera huvudpersonen för att få veta koden till

kassavalvet. I verkligheten brukar skurkar-na lura till sig lösenordet på sätt eller an-nat, ofta genom att utnyttja användarens godtrogenhet tyvärr.

Två-faktor verifiering

För att öka säkerheten har fler och fler tjäns-ter börjat använda inloggning i flera olika steg. Utöver din ”hemlighet”, lösenordet krävs nu också att du har något i din besitt-ning, något som bara du kan ha.

En form av denna metod använder red-an nätbankerna, du har en hemlig kod som du loggar in med. Utöver den har du också en kod-tabell varifrån du avläser koder och matar in. Om du inte har både din hemliga kod och din tabell kommer du inte in i nät-banken. I filmerna brukar de använda röst igenkänning eller skanning av näthinnan, allt för den visuella effekten. Men principen är samma, en hemlig kod och något som en-dast du har, din röst eller ditt öga.

Andra tjänster som börjat med två-fak-tor verifiering är bland annat Google och Facebook. De har inte tillgång till din bio-metriska information (röst eller näthinna). Men däremot något som nästan alla har, din mobiltelefon. Det här är en orsak varför

tjänsterna har börjat fråga efter ditt telefon-nummer, för att säkrare kunna identifiera just dig då du loggar in. Då du har skrivit in ditt användar-id och lösenord skickar tjänsten en kod till din mobiltelefon (gratis) och du skriver av koden du får i telefonen och du skriver in den i datorn där tjänsten frågar efter koden. Nu har det bekräftats att du inte bara vet ”hemligheten” utan du har också din telefon, med det nummer du hade angett tidigare. Nackdelen är förstås att inloggningen blir mera omständig och arbetsdryg, fördelen är förstås att din infor-mation är i mera säkert förvar.

Bankkoderna som identifiering?

Ibland krävs det att man loggar in med sina bankkoder även om det inte är frågan om något uppköp. Till exempel FPA förutsät-ter att man loggar in med nätbankens ko-der innan man kan göra ändringar i sin de-klaration på nätet. I själva verket har detta inget med ditt bankkonto eller dina pengar att göra. Det är bara en tjänst som banker-na erbjuder. Du har visat upp ditt ID och bekräftat din identitet då du första gången fick dina nätbankskoder från banken. Ef-tersom vi just konstaterat att nätbanken har

en mycket säker teknik för att bekräfta att du är just den du är så erbjuder de också denna tjänst till andra. FPA, eller vilken annan tjänst som frågar efter din identitet, kommer inte nära dina pengar utan skickar helt enkelt en förfrågan till banken ”är detta den person som hon säger sig vara?”, ban-ken ber dig visa din ”hemlighet” och upp-visa att du har dina koder. Varefter banken är säker på att du är den du säger dig vara och bekräftar detta till FPA.

En liknande tjänst har också utarbetats där man kan bekräfta sin identitet utan att använda nätbanken. Tekniken är lite lik-nande som hur Google och Facebook gör. Via att ha en hemlig kod och din telefon kan du via din telefonoperatör bekräfta din identitet. Tjänsten har inte ännu fått en väl-digt stor spridning men det är på gång. Tjänsten heter Mobiilivarmen-ne, mera informa-tion om dem hittar du på mobiilivarmenne.fi/se/.

ERIC JANSSON

frilansskribent

IT-BITEN

Årets it-pensionärSvenska pensionärsförbundet utser Årets IT-pensionär på Seniorkryssningen 2015.

Till Årets IT-pensionär utses en person som har gjort betydande insatser för föreningarnas IT-verksamhet.

Till Årets IT-pensionär 2014 valdes Kaj Kankaanpää från Grankulla.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till IT-koordinator Robert Riska, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller till [email protected] senast 31.8.2015.

Jukka Rantala, vd för PSC:

Fonderna kan inte delas utStyrelsen för PIO har haft tillfälle ge Pensionsskyddscentralen (PSC) vägledning i fråga om centralens nya strategi. Bland annat efterlys-tes från PIO:s håll en informations-politik som stärker ungdomarnas tro på pensionssystemet och som tydliggör det meningsfulla i pen-sionsfonderna.

Pensionärsförbundens intresse-organisation PIO höll den 9 april sitt styrelsemöte i Böle i Helsing-fors, med Pensionsskyddscentra-lens vd Jukka Rantala som värd. På plats fanns också direktören för forskning och statistik Mikko Kautto.

Frågan om varför de fonderade

pensionsmedlen inte kan delas ut i form av pension besvarades så här konkret:

– Fonderna är slut 2060 om pensionerna binds vid index utan att några andra åtgärder vidtas, sade Jukka Rantala.

Inom PIO:s styrelse förstår man detta; problemet är att förståelsen inte är så utbredd i samhället som önskvärt vore.

Ett annat önskemål som riktades till PSC är att pensionärsorganisa-tionernas ledare ska få tillgång till komprimerad och överskådlig jäm-förande information om de olika pensionssystemen i Europa. Ran-

tala antecknade önskemålet och medgav att de beskrivningar av pensionssystemen i vissa europe-iska länder som nu finns på PSC:s webbsajt inte fyller behovet.

Pensionsskyddscentralen är ett opartiskt, lagstadgat samarbets-organ och sakkunnig inom ut-vecklingen och verkställigheten av ar bets pensionsskyddet. Den pro-ducerar gemensamma tjänster för arbetspensionssystemet. Sådana tjänster är bland annat forskning och statistik, planerings-, utbild-nings- och kommunikationstjäns-ter samt juridiska och rådgivnings-tjänster.

Text och foto JOHANNA WESTMAN

Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala (t.v.) och forskningsdirektör Mikko Kautto frågade styrelsen för PIO till råds i samband med styrelsemötet 9.4.

Vårmöte i DragsvikDet var strålande vårväder i Drags-vik när Svenska pensionärsförbun-det höll sitt vårmöte där den 21 april.

160 deltagare, av vilka 115 var de-legater, inledde dagen med lunch. Ärtsoppan och pannkakorna hade strykande åtgång och alla var mätta och nöjda när mötet inleddes.

Förbundsordförande Ole Norr-back öppnade dagen, kommendör Carl-Magnus Wasenius framför-de en hälsning från Nylands brigad och Bror Westerholm från Ekenäs Pensionärer hälsade välkommen.

Själva vårmötet förlöpte enligt planerna.

Efter mötet premierades vinnar-trion i medlemsrekryteringstävling: Närpes Pensionärsförening, Ingå Pensionärer och Mariehamns Pen-sionärsförening.

Efter kaffet och de traditions-

tyngda militärmunkarna höll Reijo Vanne, Analysenhetens direktör på TELA ett anförande med rubriken Bättre finansiering av pensionerna efter pensionsrefor-men – placeringarna har en vik-tig roll.

Han tog bland annat upp Pen-sioner, pensionssystem och arbets-pensionsmedlens cirkulation; Hur placeras arbetspensionstillgångar; Reform 2017 – vad händer? och Ar-betspensionsutgifter och finansie-ring på lång sikt.

Inomhusaktiviteterna avslutades med att Nils Jansson från Österby Pensionärer berättade om Drags-viks mörka historia under 1918, då röda fångar hölls internerade på området.

Dagen avslutades med att premiär-löjtnant Mikael Isberg informera-de om Nylands brigad.

GOD TID 4/2015 7

Hur modernisera vår bostad?Människor, hus och bostäder har sin ålder, som kan vara svår att gömma eller göra otydlig. Därför är den avgörande frågan i samband med moderni-sering av hus och bostäder alltid: finns det någon teknisk orsak att modernisera huset eller bostaden, eller har vi någon personlig lust att få fram ett nyare – modernare – utseende?

Många av målsättningarna gäller här tycke och smak, och då är det tyvärr inte alltid fråga om god smak. Branschtidskrifter och reklambroschyrer är ofta medskyldiga till den stilmässiga slumbild-ningen.

En speciell problematik utgör kompletteringarna som vi gärna vill införa i anknytning till äldre och fortfarande fungerande komponenter och instal-lationer i huset. De lyckade lösningarna (ytterli-gare en skåpmodul, ännu ett dörrhandtag eller en bit parkett) bör gärna vara gjorda med de gamla lösningarna som förebilder, helst i fråga om både material och utformning.

I knepiga fall finns det faktiskt överraskande goda möjligheter att via specialaffärer eller antik-affärer få fram unika gamla eller eftergjorda beslag och komponenter.

Vissa önskemål i bostadsrenoveringen kan gälla komponenter för vatten- och avloppsinstallatio-ner. På den punkten har många husbolag intagit en välmotiverat sträng hållning: obekanta eller rentav obskyra vattenkranar från bostadsägarens utlands-resor får inte alls installeras. Vattenläckage är be-kymmersamma inte bara för den prylglada bostads-ägaren, utan i värsta fall också för hans grannar och husbolag som kan drabbas av läckage.

Då det gäller bostadsmodernisering är frågorna om säkerhet och äkthet de tyngsta. Elsäkerheten får man inte pruta på. Det finns inga tekniska skäl att förnya elinstallationer från 1970-talet eller senare år. Kom-pletteringar av elinstallationerna kan införas enligt behov, men en annan tänkbar lösning är att förnya elinstallationernas alla synliga ”dosor” (strömbry-tare och vägguttag), gärna i en någorlunda tidsty-pisk stil. Äktheten är ett begrepp som berör framför allt ytor och komponenter av trä. Ju diskretare och neutralare ytan är (köksskåpssockel, skrubbsockel och -sidor, innerdörrars karmlister), desto längre kan vi gå då det gäller att acceptera också ytor av imiterad karaktär. Där materialet finns nära våra ögon och händer (arbetsbänk i köket; skåpdörrar), är det mer angeläget att materialet är gediget och utförandet stilriktigt.

Kraven på långsiktshållbarhet i våra bostäder har länge varit för låga, och det är dags att höja kravni-vån särskilt gällande golvmaterialen. Mjuk (= tunn, billig) parkett har dålig hållbarhet i fråga om slita-ge, men det kan löna sig att förhandla om parkett-renovering med en duktig parkettentreprenör. Li-noleummatta är ett traditionellt golvmaterial med många goda egenskaper. Plastmatta finns på mark-

naden av alltför många olika kvaliteter, likaså laminat.

I samband med den allt mer allmänna golv-värmen i småhusen har laminatbeläggningen många fördelar.BENGT-VILHELM LEVÓN

BOENDE

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour [email protected] www.hautaustoimistolindqvist.fi

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

ARBETETS VÄNNERS PENSIONÄRSBOENDE.Hemmet, som är ett hyreshus i Helsingfors, ligger på ett lugnt och naturskönt områ-de på Brändö. Lägenheterna består av en- och några tvårummare med kokvrå och rymligt badrum. I huset finns tillgång till ett stort kök, matsal, bibliotek, hobbyrum samt sällskapsrum i våningarna, som vid behov kan utnyttjas.

Kontaktperson: Om du är i behov av en lägenhet nu eller möjligtvis i framtiden RING mig Tuula Mervasto 050-5163182.Beskrivning: I hyran (345€ för ca 23 m2) ingår konsultation av läkare en gång i månaden. Tillgång till bastu, tvättstuga kall och varm källare. I varje lokal finns alarmklocka och brandvarnare. I huset finns stadigvarande gårdskarl.

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Gemenskapsboende i Seniora i EkenäsPå vårt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsförmåga och ditt hälsotillstånd är sådant att du kan klara dig med på förhand över-enskomna tjänster dagtid.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackor-dering. I det ingår bland annat samtliga måltider, städning, tvätt av kläder och trygg hetsalarm.

Beträ� ande övrig service, omsorg och tillsyn kan du välja ett alternativ som motsvarar dina önskemål.

Mer info: Susanne Lindgren, 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.�

Läs mer på folkhalsan.� /bo

Läs mer på folkhalsan.� /bo

Villa Rosa i Mjölbolsta i KarisVilla Rosa ligger naturskönt på det gamla sjukhusområdet i Mjölbolsta i Karis. Vi � nns i ett eget hus och har egen trädgård.

Villa Rosa är tänkt för dig som behöver vård och omsorg dygnet runt. Du bor i eget rum med wc och dusch. Alla som jobbar hos oss talar både svenska och � nska.

Folkhälsan Syd är godkänd servicesedelproducent för � era i kommuner i huvudstadsregionen.

Mer info: Susanne Lindgren, 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.�

Åminne / MalaxLandets förmånligaste och VERKLIGT populära sommarviste

Kvarkens pärla, Åminne, knappt 30 km från Vasa.Simstrand och sommarrestaurang som grannar.

Besök: www.siirtolapuutarha.fi Kontakta Håkan tel 040 9137347 mail [email protected]

8 GOD TID 4/2015

En sevärd skärgård som stiger upp ur havetKvarkens världsarv sträcker sig över fyra kommuner på Finlands västkust. När inlandsisen smälte för flera tusen år sedan formades den unika skärgård som i dag lockar besökare från när och fjärran. Tack vare god marknadsföring och utökat utbud av turisttjänster har Finlands enda världsnaturarv fått en alldeles egen plats på världskartan.

Finland fick sitt första och hittills enda världsnaturarv 2006 – Kvar-kens världsarv. Tillsammans med Höga Kusten i Sverige bildar Kvar-kens skärgård en ekologisk enhet. Höga Kustens branta stränder och Kvarkens flacka och låga kust är varandras topografiska motsatser. Höga Kusten fick sin världsarvssta-tus redan år 2000 och när Kvarkens skärgård upptogs på UNESCO:s lista kom båda sidorna av Kvarken att utgöra ett enda gränsöverskri-dande världsarv.

Landhöjningen, som har pågått sedan inlandsisen smälte för tusen-tals år sedan, präglar landskapet och naturen. Landet höjer sig ur ha-vet med cirka 8 millimeter per år i Kvarkens skärgård.

När inlandsisen smälte lämnade den efter sig spår i form av isräfflor och sedimet som avlagrats i sam-band med framryckningen. Dessa spår kan vi se i Kvarkens skärgård. De mest kända är De Geer-morä-nerna, som bäst kan ses från det 20

meter höga utsiktstornet Saltkaret vid Svedjehamn i Björkö. De Geer-moränerna kallas också tvättbrädes-moräner och från höga höjder kan man se hur de framträder i form av långsmala, parallelltgående holmar i havet. Det förekommer även an-dra former av moränavlagringar i Kvarken, så som Ribbed-moräner och Drumliner, båda typerna med sin särskilda form.

Turismen ökar

Kvarkens naturav breder ut sig över fyra kommuner: Vörå, Korsholm, Vasa, Malax och Korsnäs. Inom varje kommun har turismen ut-vecklats under de senare åren och för turistföretagarna har världs arvet inneburit en statushöjning på de-ras tjänster och utbud. Närheten till havet innebär naturligtvis att båtar som tar turisterna ut sightsee-ing till sjöss har ökat. Restaurang-er och café er längs kusten erbjuder inte bara vackra utsikter, utan även menyer innehållande världsarvsrät-

ter av olika slag, tillredda för det mesta av lokala råvaror.

Ralf Nygård, som äger restaur-ang Berny vid Replotbron, har ett långt perspektiv på turismen i skärgården. Han har byggt upp sin restaurang- och caféverksamhet från grunden och kan idag erbjuda restaurangmat, grillmat, bastube-sök, konferensutrymmen och båt-turer i en högklassig miljö. Kock-en Christophe Guillemeau är från Frankrike och har tidigare jobbat bland annat på Natos högkvarter i Bryssel med cirka 60 anställda. Han håller som bäst på att utarbe-ta en skärgårdsmeny med smaker från trakten. Jag får ett smakprov på Salmiakströmming, vilken är förvå-nansvärt god.

– Han är en riktig matkonstnär, säger Nygård.

Replotbron turistmagnet

Från restaurangens stora panora-mafönster kan man hur Replotbon höjer sig i en lätt båge mot him-

len. För Nygårds kunder är det nog Rep lotbron som har varit det star-kaste dragplåstret.

– Många av dem som kommer för att se världsarvet har det som ett specialintresse. Det finns de som reser runt i världen och ”bongar” världsarv. Här syns det ju bäst från utsiktstornet i Björkö, säger Ny-gård.

Själv förevisar han världsarvet främst via sina båtkryssningar. Från mitten av maj till slutet av septem-ber kan man beställa en tur ut till havs. Resans mål avgörs av intresse och hur lång tid resenärerna har på sig. Några av resmålen är Valsörarna i Björkö och Strömminsbådan eller Rönnskär i Malax skärgård.

– De flesta turisterna här kom-mer från inlandet. Det finns resear-rangörer inne i landet som numera ordnar så kallade världsarvsturer hit ut, säger han.

Det som Nygård saknar är ett centrum för världsarvet ute i skär-gården. Det har länge funnits pla-ner på ett Havets Hus, men ännu har de inte förverkligats.

– Höga Kusten har sitt Natu-rum, där man får information om världsarvet. Ett sådant borde vi nödvändigtvis få hit snart, säger Nygård.

Den närmaste motsvarigheten till Höga Kustens Naturum är Ter-ranova vid Österbottens museum i Vasa. Där får man ta del av utställ-ningar och faktapresentationer om Kvarkens världsarv.

Världsarvets hjärta

Fortsätter man färden från Ber-ny cirka 20 kilometer i nordöstlig riktning så hamnar man i Björkö, som har blivit något av världsarvets hjärta, just tack vare förekomsten av De Geer-moräner. Björkö är en av fem byar i Vasa skärgård och för att komma dit ska man passera en vägbank över vattnet som skiljer Replot och Björkö åt. De övriga tre byarna ligger på samma land-område som Replot.

Björkö är en skärgårdsby där många gamla traditioner fort-farande lever kvar.

Småbåtshamnen Svedjehamn lever upp sommartid och under de senaste åren har turist besöken ökat kraftigt. Stati stiken visar att Svedje-

hamn hade 27 200 besökare 2014, vilket var den mest besökta platsen i världsarvet.

Förutom ett besök uppe i Salt-karet, som tidigare nämnts, så kan man beställa båtturer ut i världs-arvet. Det är främst tre företagare som tillhandahåller den tjänsten: Fredric Sandvik som ordnar gui-dade turer till Valsörarna enligt en bestämd tidtabell, Ulf Rönnblad samt Jarl och Ove Kaarto.

Vill man inte röra sig till havs, utan hålla sig på landbacken så finns det möjlighet att gå någon av vandringslederna. Den kortaste vandringsleden, Bodvattnet runt, går via Saltkaret och den gamla båthamnen Bodback och är drygt tre kilometer lång. Om man orkar och har tid kan man gå Panike-leden som sträcker sig från Björkö till Panike. Den är cirka 13 kilome-ter lång och kräver en båtfärd mel-lan två holmar, vilken ska beställas på förhand. Nordöst om Björkö lig-ger Finnhamnsbastun dit man kan vandra genom skogen om man så vill.

Vid Svedjehamn kan man också ta sig en kopp kaffe på Café Salte-riet eller handla i den lilla souve-nirshoppen som är inredd i ett av båthusen.

Den som vill ta del av byns an-rika historia och kulturav kan göra ett besök i Mortes gårdsmuse-um som ligger inne i byn. Mortes gårdsmuseum förvaltar bland annat Bodback, tre museibyggnader och fiskebastur. Mortes och det gamla soldattorpet, som är en del av mu-seet, innehåller möbler och bruks-föremål från gångna tider. Bland annat kan man se de välkända Björkö skåpen som är dekorerade med traditionella blommönster.

– Jag rekommenderar de som vill se världsarvet att anlita en gui-de med lokalkännedom, säger Ralf Nygård. Det kan vara svårt att ta sig fram på egen hand när man inte känner till omgivningen.

Det som nämnts här är bara någ-ra få bitar av vad Kvarkens världsarv har att erbjuda. Den som är intres-serad av ett besök kan med fördel besöka webbsidan kvarken.fi där all information om området och ut-budet finns samlat.

Text och foto KARIN DAHLSTRÖM

Kvarkens världsarv ligger inom den

streckade linjen och sträcker sig över fyra kommuner.

Uppe till vänster Bengt Lerviks berättar om gamla bruksföremål i soldatmuseet i Björkö.

Uppe till höger Ralf Nygård förbereder sig som bäst för den kommande högsäsongen

för Bernys. Replotbron har lockat turisterna långt före området fick världsarvsstatus.

Mitten Lena Ohls vandrar på den natursköna vandringsleden Bodvattnet runt, som går via den gamla fiskehamnen i Björkö.

Längst ner Från det 20 meter höga utkikstornet Saltkaret vid Svedjehamn

kan man se världsarvet från ovan.

GOD TID 4/2015 9

”Många av dem som kommer för att se världsarvet har det som ett specialintresse. Det finns de som reser runt i världen och ’bongar’ världsarv.”

Ralf Nygård

10 GOD TID 4/2015

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

Sedan 1945

A AH

LA TN E

G

D

Kvalitet nära dig

Öppetmå-fre 8-19lö-sö 9-18

NU BLOMMAR DET IGEN!

VÄLKOMMEN!

FÄRGGRANNA SOMMARBLOMMOR,GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT INHEMSKA PERENNER DIREKT FRÅN TRÄDGÅRDEN.

Perfekt klippt gräsmatta utan arbeteHUSQVARNA AUTOMOVER 320effektiv robotklippare för större gräs-mattor utrustad med elektronisk klipp-höjdjustering och vädersensor.max 2200m2 (+/-20%)

Vid köp Husqvarna 320 eller 330x skyddstak på köpet värde 199€2490€

HUSQVARNA AUTOMOVER 220 ACär ett utomordentligt val för större gräsmattor beprövad och pålitlig teknik med utomordentligt klippresultat. max 1800m2 (+/-20%)

1990€Automowers från 1250€ ( 305 )

VI KAN INSTALLERA DIN AUTOMOWER (installation debiteras skilt)

M.ASKINSERVICE SÖDERMAN

Tel. 06-224 1020Fax 06-224 1916

Tegelbruksvägen 7, Närpes

TRÄDGÅRDSTJÄNTSER - PUUTARHAPALVELUT Stubbfräsning

(anpassade maskiner för att utföra fräsning i alla trädgårdar utan åverkan på gräsmatta eller sten-sättningar )

Gräsklippning (allt från gårdstomter till stora parker och fotbolls-planer)

Häckklippning

Kantojyrsintä(sopivankokoiset koneemme hoitavat jyrsin-nät kaikissa puutarhoissa ilman nurmikon tai kivityksen vaurioita)

Ruohonleikkuu (kaikki pihatonteista suuriin puistoihin ja jalka-pallokenttiin)

Aitojen leikkaaminen

SNABBT OCH ENKELT!Ring och boka idag!

NOPEASTI JA KÄTEVÄSTI!Soita ja varaa tänään!

KUNGS SERVICE Ab☎ 050 352 1128 • [email protected]

Koloniträdgårdslotter ledigt att hyraI Öjskogsparken vid Prästövägen se,http://www.narpes.fi/sv/invanare/

bygga-bo/tomter-bostader/lediga-tomter Pris 90 €/år för 400 m2 ,

med rätt att uppföra 12 m2 byggnad på lotten. Ring tel. 050444062 ellere-post till [email protected]

Blommor, binderier och presenter från oss Välkommen!

Öppet vard. 9-17 lörd. 9-13Tel. 06-7662383 Esse

[email protected]

www.osterbacka.com

Vinterodling av grönsaker

sallat, gurka, tomat

julblommor

tfn 050-3137245 Gun-Viol

tfn 050-5259267 Sune

Vinterodling av grönsaker

sallat, gurkor, tomatsommarblommor

Tel. 050-5576526, 06-8676422,

[email protected] Harivägen 21-22, Terjärv

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORERSERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER

Kylarreparationer för alla fordon

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning

Trädgårdsmaskiner från oss!

-Service av lantbruks- och skogs- maskiner-Försäljning o. service av småmaskiner • Motorsågar • Jordfräsare • Gräsklippare-Försäljning av reservdelar o. tillbehör

ST

€199

Grästrimmer STIHL FS 38

Båttrailer fr. 899 € Släpvagn fr. 899 €

www.marander.fi • email: [email protected]

Cirkelv. 15,65100 Vasa

tel. 06-318 29500500-364 688

Viking MB 2 RRobust

bioklippare!

199 €

STIGA Multiclip 47 BLUEKlippbredd 45 cm. Klipphöjd 31-80 mm.

Midjestyrd hydrostatdriven STIGA Villa ÅKGRÄSKLIPPARE ViÄSKLIPPARE

2590 €fr.225225frr.

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten

Nya modeller!Arbeta säkert och användar-vänligt med STIHL skydds-utrustning!

Fråga efter paketpris.

tr-

-

1395 €fr.

STIGA och Viking robotklippare

HögtryckstvättSTIHL RE 98

€€199 €

B 2 Rbust ppare!

bViki

Grästrim

€259

119119

STSTIGIGAA MMultltiiclilipKlippbredd 45 KliKlipphpphöjd 31 8hhöjdöjd 3131 8-81

Midj d h d d i

Ultralätta motorsågarr

Stihl MS 181• Volym 32 cm3 • 4,3 kg 299Erbj. €

Stihl MS 170• Volym 30 cm3 • 4,2 kg Erbj. €199

Stihl MS 193 CE • Volym 30 cm3

• 3,3 kg Erbj. €429

BananpassionsblommaCuruba. Slingrande passionsblomma med stora, hängande, rosa blommor. Krukodlas och övervintras frostfritt. Gärna utomhus under sommaren.

Marylandzinnia ’Double Zahara Strawberry’Topline. Stora, heldubbla blommor i magentarosa. De inre kronbladen får efterhand en ljusare ton. Mycket rikblommande under hela säsongen. Fin i krukor, rabatter och samplanteringar. Lättskött sommarprakt som även tolererar torrare lägen.

Cirkelbeta ’Chioggia’Kulturarv. Från 1800-talet. Röd- och vitrandig sort med runda, välformade rötter. Bästa kvalité och smak. Mycket tidig. Fina lagringsegenskaper.

GOD TID 4/2015 11

Sallad eller tvättsvamp, det är bara att välja!Det som började med ett brinnande intresse ledde så småningom till en nätbutik med Finlands största sortiment av exotiska växter. Det som man inte hittar i familjeföretaget Exotic Garden i Närpes, det lönar det sig knappast att leta efter. De över 2 000 frösorterna är testade för finländska förhållanden och är man osäker på odlingssätt ger familjen Lagerström gärna råd.

Vid en röd gård i Nämpnäs, cir-ka tio kilometer från Närpes cen-trum, ligger Exotic Garden. Något mer österbottniskt än den gården kan man knappast hitta, men kli-ver man in i uthuset på gården, där frölagret och kontoret finns, så blir man snart varse det exotiska.

Ja, inte genast förstås. Där inne jobbar Ida Söderback och Jessica Söderman febrilt med att paketera. Det är högsäsong just nu och alla som jobbar där har händerna ful-la med att betjäna kunderna som ringer eller beställer via företagets nätbutik. Det exotiska ligger för närvarande dolt i de tusentals frö-påsar som finns i lagrets hyllor. Exo-tic Garden har nämligen Finlands största sortiment av frön och lökar.

Intresset för trädgårdsodling väcktes hos Hans-Anders och Li-lian Lagerström på 1970-talet. De jobbade båda inom handeln, men Lilian började så småningom odla på heltid medan det först var mer av en fritidssyssla för Hans-Anders. På den tiden bestod odlingarna av mer vanliga sorter så som lök och kål. I växthuset odlades bland annat tomater, gurkor, kryddor och som-marblommor till försäljning. Majs på friland odlades för själplock un-der flera år.

Testade sig fram

Under sina resor utomlands kom de i kontakt med andra sorts växter

än de som växer i Finland. De tog med sig frön hem och testade sig fram. De traditionella växterna fick snart sällskap av mer exotiska vari-anter i Lagerströms trädgård. Kun-derna blev allt mer intresserade av de udda växterna och efterfrågan ökade. Den första exotiska växten som odlades var Tvättsvampen eller Svampgurkan som den också heter.

– Vietnameserna som kom till Närpes på 1990-talet blev glada när de såg att vi odlade Svampgurkan. Det var en vanlig grönsak i Viet-namn och god att äta innan den hunnit växa sig stor, berättar Hans-Anders. Det är först när den blir stor som man kan använda den att tvätta sig med.

Sortimentet utökades med väx-ter som hirs, durra, prydnadspum-por, Kivano och ovanliga gurkor. Det hände sig då att det kom buss-laster med besökare som ville titta på den ovanliga trädgården. I dag är det sällan kunderna kommer till gården, utan de flesta beställning-arna sker via nätet. Sedan 23 år till-baka ger Exotic Garden också ut en katalog med sitt sortiment.

Fröfirman Exotic Garden grun-dades 1992. De egna odlingarna upphörde 2009 och numera säljs allt via nätet eller telefonbeställ-ningar. Sortimentet har under årens lopp vuxit till att omfatta mer än 2000 frön till olika växter.

Tack vare matlagningens popu-

laritet i media, trädgårdstidningar och resor runtom i världen som vid-gat vyerna har folks intresse för mer ovanliga växter ökat.

– Där ligger Sverige före oss, men vi har märkt att ju populära-re matlagnings- och trädgårdspro-grammen har blivit här, desto större efterfrågan har vi på våra produkter, säger Hans-Anders.

Provodlat i Norden

Alla frön som Exotic Garden säljer har blivit provodlade i Norden för att säkerställa att de lämpar sig för nordiska förhållanden.

– Vi är noga med vilka vi köper in våra produkter av. Vi ställer höga krav på sortäktheten, säger Hans-Anders. I regel tar vi in allt från hela världen förutsatt att det går att odla i Norden.

Det han hänt att kunder ring-er hit, ibland hänvisade av finska trädgårdsförbundet, och frågar ef-ter frön som de letat efter i 3–4 år. Då är det skönt att kunna säga att det finns här.

Ett ytterligare krav är att en del av fröna skall vara så kallade eko-frön, det vill säga godkända av or-ganisationer för ekologisk odling. Det betyder bland annat att jorden de vuxit i inte ska innehålla gifter eller konstgödsel. Endast naturgöd-sel godkänns.

Tack vare att kunskapen om och tillgången på exotiska växter

har ökat, så har också kundkret-sen förändrats. Tidigare var det mest kunder med specialintresse som sökte sig till Exotic Garden, men numera kan det vara vem som helst. Det finns de som har riktat in sig på en speciell sorts växt, till ex-empel perenner eller eterneller och som då bara frågar efter den typen av blommor.

– Vi försöker ge så detaljerade såanvisningar som möjligt för var-je frösort. Vi har ju också egna er-farenheter att falla tillbaka på. Till exempel så odlade vi banan i växt-huset. Vi säljer frön till bananplan-tor här och en gång ringde en kund och var till sig när hon hade lyckats få bananer att växa.

Ibland händer det att kunder ringer och säger att det inte fung-erar som det ska.

– Då diskuterar vi med dem och går igenom hur de har gjort. Ofta kommer vi underfund med vad som bör korrigeras för att det ska börja växa som det ska, säger han.

Runt 70 tomatsorter

Exotic Garden säljer även de mer traditionella växterna som toma-ter, gurka, purjolök och olika örter.

– Vi har närmare 70 olika tomat-sorter, säger dottern Eva-Lena, som också jobbar i familjeföretaget. Hon tar fram katalogen och visar tomater i ovanliga former och färger.

– Har man en favorittomat kan man säkert hitta den här.

En del av växterna som Exotic Garden säljer är så kallade kultur-arv, vilket innebär att de har långa anor i våra trakter. Ett exempel på sådana frön är ängsblandning, som innehåller ett flertal olika blommor

som har fått växa fritt på ängar. Ett annat är luktärt och rosenböna.

– De är minst ett halvt sekel gamla växter med ännu goda egen-skaper, säger Eva-Lena. Flertalet härstammar från medeltida träd-gårdar.

Hans-Anders menar dock att kunskapen om odling är sämre bland de yngre generationerna.

– Här har den äldre generatio-nen ett ansvar att föra kunskapen om trädgårdsodling vidare till den yngre, säger han. Ibland när jag har diskuterat med kunder har jag märkt att kunskapen om odling är bristfällig. De äldre kunde ta med de små när de påtar i sina trädgår-dar.

Trädgårdsodling handlar, som vi vet, inte bara om frö och knölar, utan även om sånt som jord och gödsel. Varuhusen marknadsför bil-lig mylla, men enligt Hans-Anders är det inte alltid självklart att den billiga myllan är den bästa.

Det händer att vi får samtal där kunderna undrar varför det inte väx-er som det ska. Då kan det hända att de har använt en mylla som är till exempel för kraftigt gödslad. Det är viktigt att man använder sig av jord som har rätt konsistens och surhets-grad, annars blir ytan skarp. Speciellt vid frösådd är detta viktigt.

Förutom frön och knölar så har erbjuder Exotic Garden även mylla och tillbehör för odlingen. Eva-Le-na visar briketter med packad torv som kan användas för uppdrivning. Där finns belysningspaket, växtnä-ring, odlingslådor för svampar och allt möjligt som kan tänkas behövas för ett lyckat resultat i trädgården.

Text KARIN DAHLSTRÖM

– Tvättsvampen, eller svampgurkan som den också kallas, är god när

den är liten, men lämpar sig bättre för tvagning

när den vuxit sig större, säger Hans-Anders

Lagerström.Foto KARIN DAHLSTRÖM

12 GOD TID 4/2015

Gråtrutar seglar och trivs tillsammansInbitna seglare behöver inte ge upp sin hobby bara för att de blir gamla. Hör man till Gråtrutarna, Helsingfors Segelsällskaps seniorgemenskap, vankas det samseglatser, seniorkappsegling och socialt umgänge med likasinnade.

Det börjar bli besvärligt att sträcka sig efter skruvmejseln som fallit ner i kölsvinet. Att klättra upp i masten efter det flyende fallet är otänkbart och att vinscha upp ankaret känns tyngre för varje gång. Man tvekar att hoppa i land med fånglinan på den branta klippan och genuan blir svår att skota in hela vägen på kryss när det friskar i.

Vid där här laget har barnen, de tidigare mer eller mindre villiga gas-tarna, skaffat egna familjer och kan-ske egna båtar.

Kostnaderna för bryggplats, vin-terförvaring, underhåll och nyan-skaffningar är svåra att försvara när pensionen är så mycket mindre än lönen en gång var.

Förr eller senare kommer den dag då även den hängivnaste av seglare hänger upp Till salu-skylten på den kära båten. Det får bli golf, boccia eller släktforskning i stället. Kanske en liten motorbåt för fiske och dagsturer.

Men bara för att man blir äldre behöver man inte ge upp segling-en helt och hållet, i varje fall inte om man är med i Helsingfors Se-gelsällskap. Där erbjuder Gråtru-tarna verksamhet för sällskapets medlemmar som fyllt 65 eller varit med i 35 år.

Från junior till senior

Om jag minns rätt var året 1958 el-ler 1959 när jag första gången träf-fade Rolf Kokkola. Vi seglade båda

vingbåt som juniorer i HSS. Sedan dess har vi lagt tusentals sjömil bak-om oss och nu är vi båda gråtru-tar. Själv gav jag upp båtägandet för några år sedan, men Rolf har kvar sin Amanda, en Hans Groop-kon-struerad H-323.

Det var Rolf och Hans Groop, pappan till den populära H-båten, som kallade till en seniorträff för drygt fem år sedan. Mötet beslöt grunda Helsingfors Segelsällskaps Seniorer ”för att främja trivseln för äldre medlemmar inom Helsing-fors Segelsällskap samt underlätta utövande av segelsport i högre ål-der”.

Också namnet Gråtrutarna kas-tades fram på skämt och har i prak-tiken blivit det namn som man an-vänder till vardags.

Omkring var femte av HSS cirka 1 300 medlemmar har rätt att kalla sig Gråtrut och ett 60-tal är aktivt med i verksamheten.

En seniorkommitté leder verk-samheten och ordförande har ända från början varit pensionerade ra-dioredaktören Rolf Kokkola.

Samsegling

En eftermiddag varje sommar tar gråtrutar som har kvar sin båt strandsatta seglare ut på sjön. I fjol följde jag med Rolf på Amanda och det blev en fin seglats från HSS bas på Skifferholmen över Kronbergs-fjärden, ut genom Kungsholmss-undet och en solig frisk kryss förbi

Gråhara ut runt Ytterskär. Sven-Er-ik Nylund och Peter Rosenblad kompletterade besättningen. Sven-Erik är pensionerad sjökapten och såg till att navigeringen gick till en-ligt konstens alla regler. Dagen av-slutade med picknick på holmen i andra gråtrutars sällskap.

Ett annat årligen återkomman-de seglingsevenemang är Gråtruts-VM (läs veteranmästerskap) där man kappseglar med 606:or, en kölbåt och dagseglare konstruerad av Pelle Petterson. Besättning-en består av en gråtrut vid rodret och en av sällskapets juniorer som gast. Pensionerade läkaren Björn

Åström är för närvarande regeran-de gråtrutsmästare.

HSS har en av Europas största flottor av klassiska kölbåtar. Åt-torna och sexorna i trä är en fröjd för ögat där ligger förtöjda tillsam-mans på Skifferholmen. Sommaren 2013 fick gråtrutarna en möjlighet att segla med Vågspel, dåvarande HSS-kommodoren Kim Weck-ströms åtta från 1943.

Radiostyrt

För Gråtrutarnas del inleds vår-säsongen i år med segling av lite ovanligt slag. Föreningen Finlands 5.5mRC-seglare har bjudit in Grå-

trutarna till segling från land med radiostyrda modellbåtar.

Utanför seglingssäsongen har Gråtrutarna samlats i klubbhuset på Skifferholmen till brasaftnar, möten och måltider – senast var det blinier som stod på menyn.

Veteranseglarna har rest till Tal-linn och besökt sjöfartsmuseet där. Ett annat resmål var Kotka där man besökte träbåtscentret och sjöfarts-museet Vellamo.

Det senaste museibesöket gjor-des till Forum Marinum i Åbo. Där fick trutarna bekanta sig med någ-ra båtar med anknytning till HSS historia. Museets huvudattraktion är Görans Schildts legendariska Daphne.

Också andra segelföreningar id-kar seniorverksamhet. Gråtrutarna har hållit gemensamma träffar med grannföreningen Merenkävijäts se-niorer Huru-ukot (ungefär Gaggiga gubbarna).

Gråtrutarna ser som sin huvud-uppgift att främja de äldre medlem-marnas trivsel i HSS. Man vill ock-så värna om sällskapets traditioner och vid behov fungera som rådgi-vande organ till styrelse och kom-mittéer.

Text ULF WAHLSTRÖM

Frisk kryss utanför Helsingfors med pensionerade sjökaptenen Sven-Erik Nylund vid rodret. Till höger båtens ägare, Gråtrutarnas ordförande Rolf Kokkola med ett yrkesliv som radioredaktör bakom sig. Foto ULF WAHLSTRÖM

Gråtrutar seglar med Kim Weckströms åtta Vågspel. Från vänster Rolf Kokkola, Tobi Törnqvist, Elisabeth Helander, Sven-Erik Nylund, Elisa Törnqvist och Kai Friskberg. Foto KIM WECKSTRÖM

GOD TID 4/2015 13

Om björnarDet har inte varit mycket bevänt med vintern i år. Ingen har rödnäst och huttrande behövt säga att den helst skulle vilja gå i ide och ta det lugnt tills blåsipporna åter i backarna står. Men det finns de som har förstått det. Ursidae heter gänget, ”björn” efter vederbörlig titelbortläggning.

Björnarna går i ide, igelkottarna och jordekor-rarna desslikes. Den rikssvenska tidskriften Illus-trerad vetenskap har i ett färskt nummer berättat har dessa våra lurviga bamsingar har det medan kölden knäpper i granriset. Först några ordentli-ga skrovmål (dagsranson: 20 000 kalorier) innan man drar litet mossa över sig. Det behövs, för en väl insomnad björn använder ändå 4 000 kalorier om dagen. 30–40 procent av kroppsvikten beräk-nas trots det försvinna under de händelsefattiga vintermånaderna.

Kalorierna behövs för hjärtverksamheten, vis-serligen bara fem slag i minuten, men i alla fall. Det behövs också för andningen, som är nedban-tad till ett eller två andetag i minuten. Samtidigt förändras blodets kemiska sammansättning så att

det binder syre lättare. Och det i sin tur minskar risken för blodproppar. Genialt!

Hur skall då Nalle sköta sina naturbehov där i trångboddheten? Svaret är enkelt. Den proceduren blir inte alls aktuell. Kroppen tar hand om allt som laddats upp före sänggåendet. Jo, litet bli ändå kvar i systemet, men det avlämnas sedan diskret invid någon vitsippstuva medan vårsolen lyser.

Själv har jag funderat på om alla björniden bara är för ensamliggande. Vore det inte bra med li-tet vintersällskap? En aning varmare borde det ju också bli med två pälsar. Det kan behövas även om kroppstemperaturen sjunker bara till 30 gra-der Celsius. Och genus-neutral får man väl också vara, det är ju inte utrym-me för några större orgier där i enrummaren. Men björnarna lär snarka. Då är det kanske ändå bäst att hålla litet avstånd.

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

REMMARE

o 50-160 mmi önskade

längder ochfärger.

Tel. 050-340 2721www.duraplast.fi

Tel: 06-320 9900Fax: 06-320 9901E-mail: [email protected]

www.fmboats.fiRönnqvist båtar med Tohatsu och Suzuki utombordare från oss

Ab Kenneth Rönnqvist Oy050 5850888 / 06 3192300 www.rönnqvist.fi

Sundom Vasa

Välkommen till visningsområde i Larsmo

Kartlink: laituriasiantuntija-kokkola.fi

Bryggorna är monterade vid strandenintill Gertruds bron i Larsmo.

Kom och bekanta dig, öppet 24h!ASIANTUNTIJA

KOKKOLALAITURI

Visnings-området öppet

maj - sept.

Tfn 0400 215 182

VASSKLIPPAREDoroklippare med dubbel-funktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv för mindre områden.Handvänligt teleskopskaft.Utbytbara bett.

• bekämpningsteknik för småbåtar mot vattenväxtlighet

• lätta och lättmonterade• 5 olika modeller för både proffs och amatörer

Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, fax 06-321 3316, [email protected]

www.kaislaleikkuri.fi

Motorgatan 11 65170 VASA Tfn 06-321 3355,fax 06-321 3316, [email protected]

www.kaislaleikkuri.fi

Återförsäljare:

Har�Din�båt�stortinnerutrymme�förlast,�höga�sidor,går�mjukt�i�sjön,planar�vid�10�knopoch�drar�lite�bensin�???Om�inte�så�har�vi�den�!!

5,2�x�2�m�,�4 0�kg0�-�60�hk

knop�/�2�pers�/�50�hk2 knop�/�4�pers�/�50�hk

0,5�l�/�sjömil

43296

<

13.900 endast�detta�ex.norm�15900,-

,-

FÖR�FISKE�&�FRITID

www.paro.fi

2�sp�=�97�mm 2��x65�mm�=��100 € utan�moms

Arholmsv.�64a��65410�Sundom0500�-�660684

SJÖVÄRDIG

SÄKER

STABIL

SJÄLVLÄNSANDE

405405

445445

520520

47004700 445�x�165185�kg8-�20�hk15�hk/2�pers/19,5�kn3.750,-

SE�DEMO�FILMEN

405 445 5204700

Arholmsv.�64a��65410�Sundom

0500�-�660684

SOMMAREN KOMMER....

SE�DEMO-FILMERNA

1.780,-

från�4.940,-

Fabr iksgatan , 66900 Nykar leby , Tfn 06-722 0977

Adress / OsoiteSolfvägen 106

65450 SOLFTel. / Puh.

050 384 4300Guy Westerlund

[email protected] Rönnqvist

[email protected] Smedman

[email protected]

Helpension för din båt, service,

tvätt och förvaring.

Hämtas till och från båtplats

Adress / OsoiteSolfvägen 106

65450 SOLFTel. / Puh.

050 384 4300Guy Westerlund

[email protected] Rönnqvist

[email protected] Smedman

[email protected]

Hakakatu/Hagsgatan 7-9, FI-20540 Turku/ÅboPuh./Tel 02 2538 787, www.venetex.fi

Veneistuimet, patjat ja kuomutBåtbänkar, madrasser och kapell

[email protected] www.alandfish.com

14 GOD TID 4/2015

Bengt seglar med gäster som gastarEn vecka med segelbåt i den grekiska skärgården har blivit återkommande inslag i Bengt Klemets resekalender. Han åker dit inte bara en gång per år, utan vanligtvis 3–4 gånger, och då i sällskap med ett gäng på 6–8 personer som har anmält sig till resan. Företaget Sail4Fun, med fyra skeppare från Svenskfinland, gör det möjligt för även den sjöovane att uppleva Grekland från sjösidan.

Att segla mellan de grekiska öarna i hyrda segelbåtar har blivit ett år-ligen återkommande äventyr för Bengt Klemets, till vardags produ-cent för livsåskådningsprogram-men på svenska Yle. Intresset väck-tes i början av 1990-talet när han gjorde en segelresa dit tillsammans med sin vän och kollega Tommy Mård, tv-chef på yrkeshögskolan Arcada och inbiten seglare sedan många år.

Eftersom längtan ut till de gre-kiska farvattnen inte avtog med tid en, utan snarare intensifierades, började duon fundera på hur seg-latserna skulle finansieras. De kom upp med idén att ordna gruppre-sor. 2005 började de ordna grupp-resor och 2007 bildades företaget Sail4fun. Numera ordnar de 12–20 seglingsveckor till Grekland varje sommarhalvår.

– Vi har egentligen aldrig be-hövt marknadsföra våra resor, sä-ger Klemets. De har varit uppskat-tade bland dem som deltagit och flera återkommer år efter år. Delta-garna sköter själva om marknadsfö-ringen eftersom de i sin tur berättar åt sina bekanta.

Kostnaderna delas lika

Grupperna består vanligtvis av 6–8 personer. Ingen lyfter lön från före-

taget, utan kostnaderna delas lika mellan deltagarna. För närvarande ligger priset på cirka 640 euro och då ingår allt utom restaurangbesök.

Det är helt vanliga människor som deltar. Åldersmässigt ligger de mellan 40 och 75 år och ungefär 2/3 har aldrig tidigare seglat, säger Klemets. Det är inte bara finlands-svenskar som rest med oss, utan vi har haft med oss finskspråkiga, brit-ter, svenskar och norrmän.

Alla i gruppen känner inte var-andra från början, men efter första resdagen har de vanligtvis bekantat sig med varandra och gemenskapen ombord brukar vara god.

De är i huvudsak fyra skeppare som ordnar seglatserna. Förutom Bengt Klemets och Tommy Mård, så fungerar Anci Södergård och Kaj-Mikael Wredlund också som skeppare. Sammanlagt seglar de cir-ka 15 veckor per år. En resa räcker i en vecka. Själv seglar han cirka 4 veckor per år. De lämpligaste må-naderna för segling i den grekiska övärlden är maj och juni samt sep-tember och oktober. Då ligger tem-peraturen runt 25 grader och vin-darna är jämna och svaga.

– I juli är det hett i Grekland och i augusti har grekerna själva se-mester och då brukar det vara fullt med folk överallt. I mitten av okto-

ber börjar höststormarna komma. Under juni månad är efterfrågan på våra resor störst och då kan vi ha tre båtar ute samtidigt.

Resan startar dag två

Resan börjar med att deltagarna tar sig till Helsingfors och vidare med flyg till Aten på lördagsmorgo-nen. Flygresan tar 3,5 timmar. Från flygplatsen tar de taxi till Lavrio där de äter lunch. Under tiden ordnar skepparen med hyrbåten och vid 16-tiden får besättningen sina hyt-ter. Därefter sätter alla sig i båtens sittbrunn och skepparen bjuder på en välkomstdrink och går igenom programmet. Efter kvällsmaten brukar deltagarna vara trötta efter dagens resa och vill gå och lägga sig.

Följande morgon bjuds det på frukost vid 8.30 i sittbrunnen.

– Det hör till att kaptenen sköter om frukosten medan besättningen städar och diskar, säger Klemets. Besättningen lagar också lunchen.

Efter frukosten bär det av över Saroniska havet.

– Den första etappen är den längsta. Vi åker till en holme som heter Poros där det bor ett par tu-sen människor. Där stannar vi res-ten av dagen. Nästa dag går färden vidare till Hydra. Där är åsnor det enda transportmedlet.

Klemets berättar att de har 30 hamnar att välja mellan, men under en veckas tid räcker det gott och väl med sex hamnar.

Han säger att de hittills har haft tur med vädret under sina resor. Av 200 dygn har det regnat bara 5 och 3 gånger har de varit inblåsta och va-rit tvungna att stanna i någon hamn längre än beräknat.

– De båtar vi använder skul-le gott klara 20 meter per sekund, men vi åker inte ut om det blåser hårdare än 12–13 meter per sekund. Förutom skepparen finns det också en viceskeppare ombord av säker-hetsskäl. Det är viktigt att resenä-rerna känner sig trygga, säger han.

Stenfri skärgård

Det finns inga grund i de grekiska farvattnen och på sina håll kan det vara cirka 400 meter djupt. Om det är vindstilla brukar resenärerna gär-na ta sig ett dopp och det är inte helt

ovanligt att de får syn på delfiner, svärdfiskar och sköldpaddor under sina färder.

På de olika öarna brukar de träf-fa andra seglare. De flesta är nord-bor, tyskar eller britter. Under de två senaste åren har Bengt Kle-mets märkt att antalet ryssar ökat. Av den ekonomiska krisen har det inte märkts ett dugg under de år som Sail4Fun har rest i Grekland.

Grekerna är ett mycket vänligt folk. De är inte särskilt spårkkun-niga, men man brukar ändå alltid hitta ett sätt att kommunicera med varandra, säger han.

Under vistelsen på de olika öar-na brukar deltagarna strosa om-kring och titta på naturen och kanske shoppa där det finns affä-rer. Måltiderna intar de oftast på någon uterestaurang där maten är både förmånlig och god.

Klemets påpekar att det inte lö-nar sig att ha en alltför stor pack-ning med sig på färden.

– Det räcker egentligen med det som ryms i en plastväska. Det är dock viktigt att man har med sig solkräm med hög skyddsfaktor ef-tersom man är utsatt för starkt sol-sken i en hel vecka. Det är sällan resenärerna vistas i sina hytter dag-tid, utan oftast umgås alla på däck. Man bör också ha med sig långär-made skjortor för att skydda sig mot solen.

En del av resenärerna har del-tagit i seglatserna flera gånger och det finns nu en efterfrågan på an-dra resmål än Grekland. Segelturer i Karibien ligger högst på önskelistan och Bengt Klemets, Tommy Mård och hans fru Pia har redan besökt platsen för att bekanta sig med ut-budet av hyresbåtar och lära känna det nya resmålet. En vecka i Kari-bien skulle kosta cirka tre gånger mer än resan till Grekland, men ef-tersom det finns efterfrågan så har skepparna beslutat sig för att göra en satsning. Nästa vinter kommer de att segla med en eller två båtar, i det här fallet katamaraner, under en vecka i Karibien.

Där finns det inga hamnar som i Grekland, utan man förtöjer bå-ten en bit från stranden och tar sig ut dit i gummibåtar, säger Klemets.

Text KARIN DAHLSTRÖM

Högst upp: Hemma i sitt vardagsrum i Sundom visar Bengt Klemets bilder på båtar han hyrt under några av sina Greklandsresor.

Foto KARIN DAHLSTRÖM

Längst till höger: Bengt Klemets i blåsväder. Så här hårda vindar är rätt ovanliga under seglatserna i Grekland. (Privatfoto)

Närmast Karibien är ett nytt resmål från och med kommande vinter. (Privatfoto)

GOD TID 4/2015 15

16 GOD TID 4/2015

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera.

Program

7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell.Välkomsttillfälle och middag på hotellet

8.10 Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet.11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled.14.10 Hemresa från Ljubljana

Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €.

I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF.Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav.

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, [email protected]

RES MED SPF

Barcelona & Mallorca 26.9–3.10Barcelona är en av Europas allra hetaste städer och Mallorca är en fantastisk semesterö.

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård. 28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord.

Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma. 3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10.

Ankomst kl. 17.10.

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, [email protected]

Sicilien runt 30.9–7.10SPF Österbotten ordnar i samarbete med Istravel en resa till Sicilien 30.9–7.10. Resan går med flyg från Helsingfors, med bussanslutning från Österbotten. Vi bor på hotell i Cefalu, Agrigento och Taormina.

Resedatum: 30.9–7.10.2015, 8 dagar

Resans pris: 1 500 € Enkelrumstillägg: 220 €

I priset ingår: Flygresor enligt programmet i turistklass inklusive flygskatter; 7 x övernattning på Sicilien; 7 x frukost; 7 x middag; 2 x lunch; måltidsdryck under middagar ¼ vin och vatten; utflykter och inträden i programmet; besök på vingård samt lokala skatter på Sicilien

I priset ingår ej: Reseförsäkring

Giltigt pass behövs

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: [email protected]

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Musikalresa till Stockholm 27–29.11 Det Påstrukna FörklädetBroadway-musikalen Det Påstrukna Förklädet är stjärnspäckad med kända artister som Maria Lund-qvist, Björn Kjellman, Pernilla Wahlgren, Ann-Louise Hanson, Rennie Mirro, Hanna Lindblad m.fl.

Historien tar sin början med att en medelålders man, besatt av musikalteater, spelar upp skivan från sin favoritmusikal ”Det påstrukna förklädet”. Plötsligt kommer karaktärerna och musiken magiskt till liv i hans lägenhet. Vi sveps med i den skruvade berättelsen om en glamorös brud och hennes dråpliga bröllopsdag med diverse förvecklingar som uppstår – allt medan mannen kommenterar, förklarar och lever sig in i musikalens fantasivärld. (Göta Lejon). En riktig skrattfest utlovas.

27.11 Avfärd med Viking Line från Skatudden i Helsingfors kl. 17.30. A la carte middag i Food Garden

28.11 Egen buss väntar i hamnen. Buss till Gamla stan med julmarknad. Det Påstrukna Förklädet på Göta Lejon kl. 15.30. Avfärd kl. 20 till Åbo. Middag ombord.

29.11 Ankomst till Åbo kl. 7.35. Buss till Helsingfors

Pris 345 €. I priset ingår båtbiljetter i A-hytt, 2 x sjöfrukost och 2 x á la carte –middag, teaterbiljett på parkett, Wikströms buss hela resan.

Anmälningar och förfrågningar från 28.4 till Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, [email protected].

Boka genast!

GOD TID 4/2015 17

Ruskaresa till Saxnäs 13–17.9SPF Österbotten ordnar i samarbete med Lindell Travel en bussresa till Saxnäs i svenska fjällen 13–17.9. Inkvartering på Hotell Saxnäsgården

I priset ingår: Bussresa i helturistbuss; färjebiljetter Vasa–Umeå–Vasa; fullpension: 4 frukost, 4 lunch, 5 middag; 2 kaffe med dopp; inträde till Ricklundsgården, Fatmomakke kyrkstad; bildspel Saxnäs fyra årstider och guide Ricklundsgården, Marsliden, Fatmomakke.

Priset per person är 720 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 150 €.

I priset ingår inte resenärsförsäkring utan för bussen.

___________________________________________________

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11.

Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten. Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl. 13.00.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €.

___________________________________________________

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: [email protected]

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

RES MED SPF

Seniorskeppet- kryssning 26–28.10Temat för årets Seniorskepp är musikaler med örhängen från 1920-talet till i dag.

Tiden blir inte lång ombord på Silja Serenade. Vi kommer att ha ett stort utbud av aktiviteter och program; författarintervju, antikexpert Bernt Morelius, nya trender inom mat, seniordans, bingo, pidroturnering, IT-drop in och -info med mera.

Och förstås show med musikalartister och egen orkester som också kommer att spela upp till dans.

I Stockholm ordnas dagsprogram till flera utflykts-mål.

Pris i dubbelhytt/person

B-hytt 195 €

Promenade-hytt 230 €

Seaside-hytt 235 €

I priset ingår kryssning, 2 x frukost, 2 x kaffebuffet och 2 x buffetmiddag med måltidsdrycker samt program ombord.

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, [email protected].

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Julmarknad i Lybeck 5–9.12

Kom med till den stämningsfulla julmarknaden i Lybeck. Julmarknaden är norra Tysklands mest besökta marknad och sträcker sig från Rådhusplatsen och Breite Strasse till smågatorna kring Rådhuset. På båten kan du koppla av i trevligt sällskap och äta gott.

Reseprogram

5.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30 med Finnlines. Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord.

6.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord

7.12 Frukost ombord. Egen buss till marknaden i till Lybeck. Lunch och tid för shopping. Ombordsstigning ca kl. 23.

8.12 Brunch och middag ombord9.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma.

Pris: 540€ i dubbelhytt, 590 € i enkelhytt, måltider enligt program och egen buss.

SPF reseledare med på resan.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, [email protected]

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silver-nivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www.clubone.fi

Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/erikoisliittyminen

Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club One-medlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen [email protected] så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa).www.clubone.fi

Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda förSPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2015. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholm-kryssningViking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30.15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY

Dygnskryssning från Åbo till StockholmViking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.555–10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY

Dagskryssning från Helsingfors till TallinnViking XPRS kl. 11.3015 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP

Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/formaner/spf

Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

18 GOD TID 4/2015

www.ot-resor.fiTel. 06- 318 4000

Sommaren och hösten med OT

Norden

KK

V 3

603/

00/M

jMv,

SM

AL

2149

5

Hela vårt reseutbud på vår nya hemsida!

Italien

Beställ resekatalogen om du inte fått den!

Bornholm med KöpenhamnResa 5-11.7.

Svenska VästkustenResor 5-10.7. och 19-24.7.Gotland i sommarskrud

Resa 24-29.7.Geiranger-Trollstigen

Resa 24-30.7. Dalarna med Kalle Moraeus

Resa 26-30.7.Lofoten – öriket

Resa 1-7.8.

Ligurien och MaggioresjönResa 14-20.9.

ToscanaResa 21-28.9.

Kalabrien – RomResa 29.9-7.10.

VandringsresorÖsterrike - Mayrhofen

Resa 27.8-5.9.Dolomiterna - Corvara

Resa 5-13.9.Östra Europa

Rundresa i LitauenResa 16-23.8.

Polen – Warszawa och Krakow

Resa 26.8-1.9.Transsylvanien

Resa 5-13.9.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

[email protected] www.tidstrand.fi

Öst eller väst-Touring Partner

ger mest!

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa,

[email protected]

SPA/HÄLSORESAPÄRNU TERVIS

ESTLAND30.8 - 5.9 529 €

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK-

6 DAGARS BEHAND-LINGSPAKET

(3 BEH. PER DAG)RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS0440 524911

[email protected]

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

Juni Familjeresa till Kolmården och Vimmerby11-14.6 Roslagen12-16.7 Dansbandsveckan i Malung14-15.7 Utö19-22.7 Sommarresa till Orsa ”Allsång med Kalle Moraeus”28.8-4.9 Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros14-21.9 Irland28.9-5.10 Kulturresa till Florens21-26.10 Kulturresa till Rom5-8.12 Julmarknad i Köpenhamn

RESOR

frimanresor.fiRegistrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Ekenäs kontorTel: (019) 248 1090

Hangö kontorTel: (019) 248 [email protected]

Sparesa med service och på svenska - på riktigt!Sommarresa 5-11 juni och 9-14 augustiHösten 8 dagar 26 sept och 14 novLååånga Spa 12 dagar 14 novProva på Spa 5 dagar 21 nov

Spasemester 2 dygn

Vaasantie 22, Ylihärmä | Tfn (06) 483 1600 | www.harmaspa.fiHÄRMÄ SPA

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukost, 2 x lunch eller middagfrån buffébordet, 1 x kaffe med dopp, fri tillgång till spabadetoch gymmet samt inträde till restaurangdansen.Gäller varje dag.

139 € / pers./ 2 dygn

Fråga efter våra förmånliga

wellnessbehandlingar!

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530

Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

Vasa 020 7434 520Närpes 020 7434 530


www.istravel.fi

Minnen - Upplevelser - Resor

Nu reser vi tillsammans!

www.ingsva.fi

Närpes 020 7434 530Korsholm 020 7434 520


Dags att boka höstens resa nu!17-24.9 Franska rivieran-Andorra och Barcelona

18-25.9 Kroatien – med fokus på yoga&fitness ELLER kultur&utflykter22-29.9 Ö-kryssning i Adriatiska havet

28.9-5.10 Balkans pärlor – Montenegro, Bosnien och Kroatien 29.9-6.10 Rom och Sorrento 2-9.10 Medelhavskryssning

3-10.10 Portugal – med Lissabon och Algarvekusten5-12.10 Irland – med Galway, Dublin & Belfast

8-15.10 Den vackra Medelhavsön Malta31.10-20.11 Spanien – Almuñécar 3 veckor31.10-4.12 Spanien – Almuñécar 5 veckor

Se även vårt övriga utbud på www.ingsva.fi!Beställningstrafik

Tfn: 0424 2801, EKENÄ[email protected]

Den äldre, digitala resenärenMånga resenärer agerar numera utan stöd av resebyråer och bygger själva sina egna resepaket med hjälp av internet. Smarttelefoner och pekplattor medför att allt fler rese-närer är uppkopplade till internet i alla skeden av en resa – före, un-der och efter. Också reseupplevel-sen blir digitaliserad då bilder och erfarenheter delas i sociala medier.

Enligt Susanna Fabricius och Niklas Eriksson, forskare vid Yrkes högskolan Arcada i Helsing-fors, har forskningen tillsvidare främst fokuserat på att undersöka den yngre befolkningens digitala resevanor och upplevelser. Därtill behandlar många undersökningar äldre resenärer som en homogen grupp.

– Vi ser däremot att det finns

olika intressanta beteendemöns-ter bland äldre resenärer. Alla är nödvändigtvis inte så förtjusta i ny teknik, internet eller sociala medier, men det finns även många som är det. Det intressanta här blir att få undersöka bakomliggande orsaker, säger Fabricius och Eriksson

Därför startas nu ett forskningspro-jekt med målsättningen att ta reda på 60–75 åringars användning av internettjänster och sociala medier i samband med resandet. Projek-tet utförs bland annat i samarbete mellan Arcada och Svenska pensi-onärsförbundet. Under våren har Fabricius och Eriksson intervjuat 15 medlemmar från Svenska pensio-närsförbundet för att göra en för-sta kartläggning av 60–75-åringars

användning av digitala tjänster och sociala medier i resans olika skeden. Därefter planeras en omfattande enkätundersökning.

– Vi ser att resultaten kan vara

till stor samhällsnytta med tanke på att befolkningen åldras och att så lite tillsvidare forskats inom om-rådet, säger Fabricius och Eriks-son.

Niklas Eriksson och Susanna Fabricius, forskare vid Yrkes högskolan Arcada.

GOD TID 4/2015 19

MARIEHAMNS FÖRSAMLING tfn 018-5360 www.mariehamn.evl.ax

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020www.hotellarkipelag.com, [email protected]

Skärgårdens populäraste plats bjuder på: logi, kaffe med hembakt,

lunch och middagar. Be offert för er grupp!

Marthas romantik är unik!

Majatalo/Gästgiveri Martta Kyrkvallen 4, 21660 Nagu

tfn. 02-465 1409 www.majatalomartta.com

Skärgårdens mest romantiska gästgiveri bjuder på: logi, kaffe med hembakat,

lunch och middagar.Be offert för er grupp!

Majatalo/Gästgiveri MarttaKyrkvallen 4, 21660 Nagu

tfn 02-465 1409www.majatalomartta.com

KOBBA KLINTAR, ÅLAND

www.kobbakl intarsvanner.ax

Lotsstation med café och sjömansbar, 20 minuter utanför Mariehamn. Lugn och ro mitt på havet.

Norra Esplanadgatan 322100 Mariehamn

Välkommen!

Tel. 018-14130Fax 018-17130

E-mail:[email protected]

[email protected]

tel. 040 8324 333-en genuin skärgårdsupplevelseVälkommen till Lappo, Brändö

www.facebook.com/skargardsbrod

Getavägen 196 AX-22410 Godbywww.stallhagen.com

Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.

[email protected] 344 77 44

Vi bokar resa, boende och aktiviteter, enligt Dina önskemål.

Skräddarsydda resor till oförglömliga Åland!

Resebyrån med inriktning på tillgänglighet för funktionsnedsatta och seniorer.

HANTVERK o. HEMBAKAT2.5-27.9Café

Inva WCvard. och sönd. 11-19

lördagar 10-18Södra Vallgrund

Tel. 050-596 8494Sommartorg 11.7

Trädgårdsgatan 6, 68600 Jakobstad 0400-541073 www.rosenlund.fi

museum • café • shopÖppet 13.5–31.8 varje dag 11–18 • Midsommaren stängt • I september endast under

veckosluten • Skärgårdslunch 1.6.–30.7. klo 11.30-14 • Amos Andersonvägen 2, 25870 Dragsfjärd • Tfn 02 424 662 • www.soderlangvik.fi

Med Amos ögon: konstverk ur

museets samlingar13.5–27.9.

Kaisa Eriksson: Vid minnets rand

13.5–27.9.

Berättelser om Söderlångvik: bilder

och historier13.5–27.9.

☎☎☎☎☎ 09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

20 GOD TID 4/2015

Välkommen till VöråGrundkurs i Spänst i benen - träning ger trygghet 19-23.5 på Norrvalla

tfn: 044 5530882 e-post: �[email protected]

Måleri�rma Johan Frantz

målning inom- och utomhus tapetseringulko ja sisämaalaus tapetointi

J Frantzmålerifirma

BMT Entrprenad KB Oravais Apotek

tfn. 06-385 0048www.oravaisapotek.fi

Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13

Vänligt med yrkesskicklighet. Välkommen !

Maxmovägen 242, 66640 Maxmo (06) 345 1270,0500-363 681,

fax (06) 345 1299 www.esnab.com

LÄMNA OLJANÅT MOTORERNA,

VÄRM MED ENERGI FRÅN DIN EGEN TOMT

OCH SPARA T.O.M.

Gör en kalkyl på thermia.fi

värmepumpar

Fixar nästan allt• Fastighetsskötsel

• Sommarstugsservice• Hemhjälp

Hushållsavdragsgiltigt!

Dan RintamäkiTfn: 044-317 0030

Skolvägen 17, 66800 Oravais

VÖRÅ GRANIT AB

Gravering, puts o. förgyllnig av

gravstenar samt förmedling av

nya gravstenar.

Tel. 0500-362109

Vi betjänar må-fre 8-21

lördagar 8-18söndagar 12-18

Elinstallation Boij & Norrgård

Tunisgränd 4Vörå

Tel. 0500-266221

Festservice och cateringSmörgåstårtor, tårtor.

Harriet HolmqvistBertbylålaxvägen 659

66600 Vöråtfn: 050-409 5249 / 06-383 7275

Allt inom jordbyggnad BO GRINDTel. 0500-351339,

Tidpunkt: 30.6.-7.8.2015 tisdagar, ons-dagar, torsdagar, fredagar och lördagar. Start kl 10.00 från Skärgårdsläget Varppi på Vesterö i Maxmo skärgård. På Mickelsöarna gör vi en guidad rundvandring och bekantar oss med skärgårdens natur och historia. Vi avnjuter en smaklig lunch på naturstationen och tar strandhugg för kaffe med bulla på hemresan.

Skärgårdsläget Varppi- café - 10 inkvarteringsrum- mat, förfriskningar, bastu, simstrand- programtjänst året om, guidening för grupper

Vårens osommarensklänningarfinns hososs!

Välkommen!

uppför Tre Kärlekarav

Lars Molin i regi av

Ann-Luise Bertell

Premiär 10.7.2015 kl 19.00

Biljettbokning http://oravaisteater.fi

eller tfn 040-448 2639 (från 1.6.2015)

sprängning o transport

[email protected], 050-590039

Alternativ vårdKarita Ohlis

Ohlisvägen 366600 Vörå

050-360 [email protected]

Program hela veckan med ”Langradin”, utställningar, dans och mycket mera!

www.vora.fi

Vörådagarna 2-10.7

VÖRÅKOMMUN

Vörådagarna 30.6-8.7Evenemang i Vörå

www.vora.fiVörådagarna 2015

29.6-5.7Huvudfest 5.7 vid Furirbostället

www.vora.fi

Vörånejdens TaxibilisterVöråKaustinen Tomas 0500-363181Nygren Sven 044-3803964, 044-3803963Ollil Dan-Ove 045-8467037Thors Göran 050-5661172Toppar Caj 0500-361516Åhman Boris 0500-346396

OraviasKrooks Tommy 041-463 0450MaxmoAndersson Roy 0500-368899Holmqvist Bror 0500-366670Nordling Bernt 050-5247300

GOD TID 4/2015 21

Se också folkhalsan.�

Dagsverksamhetför äldre i HelsingforsSaknar du sällskap och gemenskap eller behöver du en trygg plats för närstående med minnessjukdom – Folkhälsans dagverksamhet för äldre kan hjälpa dig. Vi berättar gärna mer om verksamheten, deltagaravgiften och öppettiderna.

Mer info: Camilla Fagerström, 050 430 60 93, camilla.fagerstrom@folkhalsan.�

Välkommen till VöråGrundkurs i Spänst i benen - träning ger trygghet 19-23.5 på Norrvalla

Vörå Fysioterapi Ingeborg Lahtinen Tfn 044-3303166

Traktor & BilreparationerTel. 06-383 6124,

044-3836124, Vörå

Maria Nyby - Kullman

MUSKEL-, LED-, RYGG- OCHIDROTTSKADEBEHANDLING

Vöråvägen 1266600 Vörå

Hovrättsespl. 16, 4 vån65100 Vasa

NAPRAPATHGSM 050-517 8483

Allt inom jordbyggnads

Bröderna Ahlnäs

Gräv ÖbTfn. 0500-199 306

A-bygg U.Ahlbä[email protected]

www.a-byggahlback.fi0500-362422

Kakel o. GolvBadrumsrenoveringar

Parkettläggningar

VTT certifierad

Peth Verkstad

Susanne Mannil0500 668 272

www.susannesinn.fi

Rejpeltvägen 2, Vörå

Tampereentie 88, Laihia

Fotvård, Ansiktsvård, Zonterapi, m.m

Ny 45 euros självrisk för läkemedelskostnader nästa årFrån 1.1.2016 ersätts ersättningsgil-la läkemedel enligt sjukförsäkrings-lagen först efter att patientens läke-medelskostnader överstigit självris-ken. Självrisken är 45 euro per ka-lenderår.

Denna 45 euros självrisk gäller receptbelagda ersättningsgilla läke-medel, kliniska näringspreparat och bassalvor.

Beroende på vad läkemedlet kostar kan självrisken på 45 euro uppfyllas redan i samband med årets första läkemedelsköp eller småningom under kalenderåret. Denna självrisk beaktas i årssjälv-risken, dvs. Självriskandelen räknas också med i läkemedelstaket.

Grundersättningen höjs

Grundersättningen för läkeme-del stiger år 2016 från nuvarande 35 till 40 procent, medan den lägre och högre specialersättningen hålls oförändrad. Läkemedelstaket änd-ras inte heller. Grundersättnings-procentens höjning lindrar effek-terna av den nya självrisken, vilket innebär att ersättningarna riktas speciellt till sådana personer som betalar mycket för sina läkemedel.

Årstaket är 612,62 euro. När års-taket är nått betalar kunden resten av året endast 1,5 euro per läkeme-del och köp.

Självriskens inverkan varierar

Man har beräknat att den andel

som kunden själv betalar kommer att öka med i genomsnitt 8 euro per år på grund av den nya själv-risken och höjningen av grunder-sättningen med 5 procentenheter. Kostnadseffekterna varierar bero-ende på kostnaderna och ersätt-ningsprocenterna för de läkeme-del som patienten ordinerats.

För cirka 12 procent av dem som använder läkemedel stiger den an-del man själv betalar med mer än 20 euro och för en procent sjunker den med över 20 euro per år. Som mest stiger den andel som kunden själv betalar per år med beloppet av initialsjälvrisken.

Av de vuxna personer som an-

vänder ersättningsgilla läkemedel blir cirka en fjärdedel utan ersätt-ning, eftersom deras årliga läke-medelskostnader är mindre än 45 euro. Om kostnaderna är högre än så, inverkar kostnaderna för grun-dersättningsgilla läkemedel på hur den egna betalningsandelen för-ändras. Gränsvärdet är 360 euro. Om de årliga kostnaderna för grun-dersättningsgilla läkemedel före minskningen av ersättningen är mindre än 360 euro, höjs den an-del som kunden själv betalar jäm-fört med nuläget. Om kostnaderna däremot är högre än detta, mins-kar den andel som kunden själv betalar. För den som har enbart

specialersättningsgilla läkemedel blir höjningen av den egna betal-

ningsandelen högst 45 euro per år.FPA

22 GOD TID 4/2015 FÖRENINGSNYTT

Medlemsvärvning och föredrag i KarlebyPensionärsföreningen Vi Norrifrån i Karleby utvecklar verksamheten och satsar på intressanta föredrags-hållare till sina månadsmöten. Även nya verksamhetsformer utvecklas för att öka intresset för föreningen och dess verksamhet. I år har med-lemsantalet ökat och målet är att komma upp till 400 medlemmar.

– Det är ingen lätt uppgift i en stad där det finns så många andra alternativ att välja bland. Men gläd-jande nog har medlemsantalet ökat under året och speciellt yngre pen-sionärer har sökt sig till föreningen, säger Greta-Lisa Nilsson som åter-valts som ordförande för föreningen.

Övriga i styrelsen är Nils-Erik Björndahl (viceordförande), Ole Granholm (sekreterare), Britt-Mari Jylhä (kassör), Annelie Pelo (pressansvarig) samt Ingmar Kul-las. Som ersättare fungerar Birgitta

Sundvik och Karl G. Andersson. Stina Stenman fortsätter som med-lemsansvarig utanför styrelsen.

Vid föreningens månadsträff den 2 april höll Gunnar Björndahl, pen-sionerad rektor för Jakobstads Han-delsläroverk ett intressant föredrag om förändringens vindar utgående från Såka by i Karleby där han föd-des och växte upp. Och mycket har hänt i Såka och omvärlden sedan 1950-talet.

Föredragshållaren tog upp ny-skiftet som helt omvandlade byg-den. Skiften förenhetligades, bön-der flyttade ut, bostadshus och eko-nomibyggnader uppfördes. Efter skiftet kunde odlingarna skötas mer rationellt, traktorer, flerskäriga plo-gar och harvar av EU-format ersatte enskäriga hästdragna plogar och en meters breda harvar. Numera skö-

ter en person det arbete som krävde arbetsinsatser av en hel familj.

Björndahl tog upp förändringar som gjort hushållen mer lättskötta. Elspisar, kyl- och frysskåp har un-derlättat husmödrarnas arbete. Ra-dion har funnits men tv-apparatens intåg var ett otroligt framsteg som öppnade kontakterna till omvärl-den. Först var de svartvita bilderna suddiga och ibland fick man nöja sig med bara testbilden. Huvudsa-ken var att man tittade på tv.

Det var först i samband med sommar-OS 1960 i Rom som tv-ap-paraten fick sitt genombrott. Men redan år 1957 fick Sputnik oss att vända blickarna mot rymden och 1969 fanns människan på mån en. Sedan dess har mycket hänt och utvecklingen har varit enorm. Förr sprang man med telefonbud mel-lan gårdarna. Nu sköter ”kännyk-

kä” om att man är anträffbar var som helst dygnet runt.

Gunnar Björndahl varvade sitt intressanta anförande med dråpliga vitsar och undrade avslutningsvis om allting var bättre förr. Pensio-närerna i bänkarna tog sig en fun-derare. Hmm … kanske i vissa sam-manhang, men aldrig har vi haft det så bra som nu. Det var det allmänna omdömet.

Nationalskalden i focus

Vid månadsmötet den 5 februari kunde föreningens ordförande Gre-ta-Lisa Nilsson hälsa dubbeldok-torn Karl-Johan ”Jocke” Hansson välkommen. Runebergsdagen till ära föreläste han om vår national-skald och som teolog har han fors-kat i Runebergs religiositet.

Hansson konstaterade att Ru-neberg lät prästviga sig vid 33 års

ålder, men prästyrket utövade han aldrig. Däremot skrev han psalmer och hans övriga diktning lämnar knappast någon oberörd. Avvi-kande från den tidens synsätt hade Runebergs en ljus livssyn. Han var emot religiös inskränkthet och han talade för medmänsklighet.

Johan Ludvig Runeberg levde nära naturen och han lyfte fram barnet. Han var oliktänkande och kyrkligt kritisk. Han var kristen på sitt sätt, konstaterade Hansson som i sin forskning kommit fram till att Runeberg var före sin tid och hans tankesätt var mera likt vårt. Karl-Johan Hanssons anförande var väl upplagt och välformulerat. Pensio-närskören bidrog med skön stäm-ning i sångerna Källan och Hjärtats saga. Vi Norrifråns nästa månads-träff hålls den 7 maj.

Text och foto OLE GRANHOLM

Nya medlemmar i Vi Norrifrån. Från vänster Allan Lillhonga, Christina Lillhonga, Lisa Parviainen, Erkki Parviainen, Stina-Kajsa Manderbacka, Håkan Skrabb, Håkan Manderbacka, Ingmar Kåla, Margareta Saarinen och Barbro Friman.

SPF Österbottens vårmöte hölls 9.4 i Kvevlax församlingshem. Alla 26 medlemsföreningar hade representanter på plats. Förutom stadge enliga ärenden ordnades en val debatt, dit fyra partier hade sänt en deltagare.

Före mötets öppnande utdelades förtjänsttecken.

Förbundets bordsstandar till-delades Per-Erik Ede från Purmo för hans insats i Purmo Pensionä-rer rf samt som medlem i förbunds-styrelsen.

Bert Bäck från Kvevlax erhöll förbundets förtjänsttecken i sil-ver efter hans förvärv i Kvevlax-nejdens Pensionärsklubb rf, som revi sor i förbundet samt som medlem i SPF Österbottens rese-kommitté.

Vårmöte i SPF Österbotten

Per-Erik Ede och Bert Bäck tackades för sina insatser för pensionärerna med förtjänsttecken och blommor av SPF Österbottens vice ordförande Greta-Lisa Nilsson och ordförande Henrik Svarfvar.

Gripande och tänkvärd sång i MalaxLeif Skinnar hade publikens fulla uppmärksamhet när han framförde sången Så om du drabbas av beskedet på Malax pensionärers vårmöte i Allaktivitetshuset. Texten har Leif skrivit för Malax-Korsnäs cancerklubb.

GOD TID 4/2015 23FÖRENINGSNYTT

Pensionärer blev Seniorer i IngåTill vårmötets ordförande val-des Kaj Sjöblom, viceordförande Erik Lindquist, sekreterare Disa Flythström samt till protokolljus-terare och rösträknare Marie-Lou-ise Högström och Marianne Jo-hansson.

Bokslutet, verksamhetsberättel-sen och verksamhetsgransknings-berättelsen för 2014 föredrogs av ordföranden. Bokslutet och verk-samhetsberättelsen för år 2014 god-kändes. Styrelsen och övriga redo-visningsskyldiga beviljades ansvars-frihet för år 2014.

Bland övriga ärenden behand-lades ändring av föreningens stad-gar. En enhällig styrelsen föreslog att föreningens namn skall ändras. Vårmötet i sin tur gjorde ett enhäl-ligt beslut att ändra föreningens namn till Ingå Seniorer rf.

Efter förhandlingarna följde in-formation om resor och utfärder. Sommarresa 14-16 juli till Österbot-ten, vårutfärd 28 maj till Päiväkum-pu och Fiskars. Vi kommer att fö-reta teaterresor den 14 november Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater och Emil i Lönneberga på Raseborgs sommarteater.

Efter kaffepausen med hembakat bröd tog förbundsordförande Ole Norrback till orda. Han konsta-terade att Ingå Pensionärer verkar att vara en föregångare genom att göra en motion om förändrandet av medlemsregistret till centralt regis-ter. Det är nu under utveckling och möjligt att användas för de fören-ingar så önskar.

Namnändringen från Ingå Pen-sionärer till Ingå Seniorer är också ett tecken på att föreningen lever i tiden konstaterade han. Svenska Pensionärsförbundet (SPF) är den enda finlandssvenska rörelse som växer. Ole föreslog att var och en skulle ta med sig någon ensam till träffarna och den vägen få flere se-niorer med i verksamheten.

Vidare fäste han uppmärksam-het vid att det ligger i tiden att de äldre skall och även vill bo hemma, så länge som möjligt. Man bör hitta boendeformer som har nära till ser-vice. Kanske kollektivboende kun-de vara en lösning för någon.

Ole konstaterade även att dato-rer har kommit för att stanna och att det blir allt viktigare att lära sig att använda dem. All service kom-

mer dit som till exempel bankären-den, e-post och Skype. När vi får svårare att röra oss kan vi via da-torn upprätthålla kontakter. Tek-niska hjälpmedel är på kommande för att hjälpa den åldrande befolk-ningen.

Äldreråden har blivit lagstad-gade och de blir i varje kommun vad man gör dem till. Fokusera på kvaliteten på äldre vården. Pensio-närerna är en outnyttjad resurs i samhället. Rösta i valet det är en rättighet att påverka konstaterade Ole Norrback till slut.

Han avtackades med hemstöp-ta ljus, och hemstickade strumpor, till Vivian Norrback överräcktes pannlappar.

Därpå överräckte Ole Norrback och Kaj Sjöblom Förbundets för-tjänsttecken i silver till Svea Was-ström, som suttit i styrelsen 2006–2014 hon har varit värdinnekom-mittens ordförande 2007–2014 och dragare av handarbetskommitten samt alltid varit färdig att ta i och hjälpa till då det behövts.

Förbundets verksamhetsledare Be-rit Dahlin presenterade sig och be-rättade om förbundets verksamhet. Delaktighet och inflytande är viktigt för pensionärerna i Finland, konsta-terade hon.

Marie-Louise Högström pre-senterade föreningens Boccia som spelas i Kyrkfjärdens skola på vin-tern och ute på sommaren, alla tis-dagar. Värdinnorna Leena Maunu och Maire Ehrnsten, Ann-Mari Enberg, Carita Sundström skall ha ett stort tack.

KS

Kaj Sjöblom, Svea Wasström och Ole Norrback.

IT-Café nytt i NaguNär man bor ute på landsbygden blir man alltmer beroende av da-torbaserat informationsutbyte. Det krävs krafttag för oss 70–80+-åring-ar att sätta oss in dagens informa-tionssystem. Inta bara att lära sig, utan att öva sig, om och om igen. Och att småningom börja tycka att det är roligt också.

Nagu pensionärsklubb Festing-arna tog sig själv i kragen och star-tade ett IT-Café i Gamla kommu-nalstugan. Där träffas man ett par timmar varje måndag med sina da-torer för att dels öva sig på det man lärt sig och dels lära sig nya saker av andra. Var och en har hittat sin egen nisch. Man får hjälp av varandra. Framför allt man kommer sig för att ägna tid åt sin dator, som man annars inte skulle göra. Arrange-mangen med kaffetrakteringen ro-terar mellan deltagarna. Någonting

för andra pensionärsföreningar att ta efter!

Nagu Festingarnas webbmaster Gitta Franzén och ordförande Rai-li Swanström tog initiativet att sät-ta igång det hela och har engagerat seniorerna Olof Pettersson, Sandö, och Gusse Laurén, Kalkholmen, som handledare.

GUSSE LAURÉN

Gitta Franzén, Festingarnas webbmaster.

Thure Fagerlund, Olli och Anja Turunen, Erik Brandt, Bettan Ekman, herrarna Nordqvist Holger, Gustav och Birger.

Fr. v.: Christina Pettersson, Auli Westerlund, Olof Pettersson, handledare, raili Swanström, Festingarnas ordförande, Gitta Franzén Britta Fagerlund och Thure Fagerlund.

Sjundeå överraskade GunvorSjundeå pensionärer höll sitt vår-möte den andra onsdagen i mars i församlingshemmet i Sjundeå kyr-koby.

Före mötet hölls en minnes-stund för de nio medlemmar som avlidit under år 2014.

Föreningens medlem Elis Streng tände de nio ljusen och den svenska församlingens t.f. kyr-koherde Tom Bergman höll en vacker andaktsstund som avsluta-des med Lina Sandells kända sång Blott en dag.

Vårmötet kunde börja.

Marianne Hagström valdes till ord-förande. De normala mötesför-handlingarna förlöpte snabbt och utan extra kommentarer. Årsbe-rättelsen som sekreteraren Gun-vor Enberg sammanställt på nio sidor godkändes. Likaså godkän-des bokslutet med verksamhets-granskarnas utlåtande som fören-

ingens kassör Marléne Czarnecki presenterade.

Styrelsen och övriga ansvarsskyl-diga beviljades ansvarsfrihet. Sista ärendet i föredragningslistan var ett kompletteringsval till styrelsen. Ärendet var annonserat. I stället för Frey (Frigge) Karlsson valdes för-eningens kassör Marléne Czarnecki till ny medlem i styrelsen.

Vårmötet avslutades och Marianne bad föreningens sekreterare Gun-vor Enberg att stiga upp och kom-ma närmare henne och vice ord-förande Torsten Hagelberg. Vem skulle nu premieras?

Marianne talade om för ”me-nigheten” att hon studerat något i föreningens gamla protokoll och funnit, att vår sekreterare Gunvor Enberg valdes in i styrelsen vid års-mötet i februari 1995.

Vid styrelsens konstituerande möte i mars valdes Gunvor i sin

frånvaro, till föreningens sekrete-rare.

Marianne hade räknat ut att un-der de fyra år hon varit ordförande har Gunvor skrivit trehundra sidor protokoll. Tänk, hur många sidor hon har skrivit under tjugo år.

Till tack för sitt arbete under sistlidna 20 år uppvaktades hon nu med det nya förtjänsttecknet som föreningen SPF Västnyland låtit tillverka hos företaget Villeroy & Boch.

Gunvor fick en underbart vacker kristalljustake med namn och nr. 3 ingraverat och blommor som Tor-sten överräckte. Det var en verklig överraskning för Gunvor.

Sedan blev det kaffepaus med stora kinuskikakor, Gunvors favo-ritkakor. Efter kaffepausen tackade Gunvor för uppvaktningen när hon återfått mål i mun.

AÅ

Gunvor Enberg valdes in i Sjundeå pensionärers styrelsen 1995.

24 GOD TID 4/2015

GE DITT BAR

N EN GÅVA

RIM, RAMSOR OCH SÅNGER

Skicka in ditt favorit- recept till God Tid!Har du något recept som du vill dela med dig av till God Tids läsare? Skicka i så fall in receptet till [email protected].

Bifoga gärna även en kort presentation av dig själv och hur du kom att fastna just för detta recept.

Du får gärna bildsätta receptet om du har något lämpligt foto.

Vill du hellre skicka in receptet per post så är adressen

God TidKatarina Bengs-WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 Vasa

MayLouise önskar God Tids läsare många festliga stunder med denna goda kaka.

”Fick det här receptet för snart 40 år sedan. Alltid när jag skall ha något gott är det nog den här kakan som jag till först tänker på. Är också lätt att laga. Blir söt, fin och saftig.”

Kakan3 ägg 1 ½ kkp socker180 gr smält smör 2 tsk pulverkaffe1 ½ kkp vetemjöl 1 tsk bakpulver (rågad)

Beredning: Ägg och socker vispas. Tillsätt de övriga ingredienserna. Lämplig formstorlek är 22 x 34 centimeter. Grädda kakan i 175° i 35 minuter. Låt kakan svalna.

Glasyr1 dl grädde ½ dl socker50 gr smör ½ dl farinsocker

Beredning: Kokas i kastrull i 35 minuter. Bred ut den heta glasyren på kakan.

Lisis kaka

Sydlänningar på VasaodysséNu är det bevisat. Vägen från Hel-singfors till Vasa är inte, som det påstås, längre än vägen från Vasa till Helsingfors. Trettionio sydlän-ningar gjorde 14–15 mars i Samrå-dets regi en lyckad österbottnisk rundfärd med Wasa Teater som hu-vudmål.

På Wasa Teater fick vi ett hum om den österbottniska folksjälen i teaterns ”musikaliska odyssé” Fol-kets Dagblad, en postum hyllning till serietecknaren Leif Sjöström. Det mustiga karikatyrgalleriet med Ole Norrback (Håkan Omars) i spetsen uppskattades stort.

Dagen efter bjöd i strålande sol på en utfärd via TV-gården Strömsö till Replot med sin ståtliga bro och idylliska kyrkoby.

På hemvägen åkte vi via kyrk-stallarna i Närpes till Linds Kök i Bäckliden intill Riksåttan, växt-husrestaurangen som i sin unika ut-formning har blivit både en sevärd-het och en lukullisk oas.

Vasaresan var ett experiment ini-tierat av SPF-ombudsmannen Jan Holmberg. Av resenärernas nöjda reaktion att döma har Samrådet i SPF Helsingfors allt skäl att följa upp idén att minska på avståndet mellan våra regioner.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Janne Holmberg och Tuula Masalin bläddrar i Maria Bergs senaste kokbok med läckra bilder och recept från Linds Kök.

Tre väninnor på Strömsövillans snickarglada veranda: Serkku Janson, Elisabeth Lindeman och Marjo Serko. En upplevelse att se TV-gården i verkligheten tyckte de.

”Verkligheten är inte allt här i världen” står det skrivet på villans gavel. Strömsö har blivit något av en symbol för Svenskfinland, också bland våra finska landsmän.

En kulturgåva till våra småbarnLilla sotarmurre går, Tummetott slickepott, Baka baka bulla, Prästens lilla kråka … Alla har vi barndomens rim och ramsor i ryggmärgen. De borde inte få falla i glömska. Tjugofem småbarnsrim, ramsor och sånger finns nu bevarade i en bilderbok och inspelade med musik på webben.

Tre institutioner, Sydkustens land-skapsförbund, Folkhälsan och Svenska Finlands folkting står bak-om denna kulturgåva till föräldrar, mor- och farföräldrar, som en inspi-ration att läsa, sjunga och leka med barnen från första stund. Att ”ram-sa och tramsa” tillsammans skapar gemenskap och är både skojigt och nyttigt.

Samlingen av traditionella ram-sor ingår i ett större projekt i hu-

vudstadsregionen för att stöda språkutvecklingen och språkiden-titeten hos svenskspråkiga och två-språkiga barn.

En referensgrupp på fjorton sak-kunniga har stött arbetet. Urvalet bland traditionella rim, ramsor och visor har gjorts av lärarna i musiklek Kerstin Borg och Pia Michelson. För bokens bilder och layout svarar Camilla Paro-Koivisto.

Den behändiga boken med stadiga kartongblad i spiralpärm har getts ut som en gåva till bland annat alla mödrarådgivningar, med bidrag från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Inspelat material och musik finns digitalt på webben på adressen www.sydkusten.fi

Du kan lyssna på materialet via användarnamnet [email protected] och lösenordet rimram

MAJ-BRITT PARO

BOKHYLLAN

Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade han som körde …

GOD TID 4/2015 25

”Bara man orkar käfta”– Egentligen är nog servicen från stat och kommun bra, bara man orkar käfta med dem. Med den re-pliken ringar Jalle Holmström vid Söderfjärden in en kärnpunkt i da-gens äldreomsorg. Vård finns, men bara för den som har krafter nog att be om den och hävda sin rätt. Att åldras i eget hem höjs till skyarna men satsningarna som ska göra det möjligt dröjer.

Jalle Holmström är en av ett femtiotal personer som medverkar i Den glömda huvudpersonen, en nyutkommen bok av journalisten

Anne Manner, aktiv bakom Med-borgarinitiativet Hyvä Hoito – God Vård.

I Anne Manners intervjuer får vi ta del av många sinsemellan mycket olika öden, allt från goda exempel på fungerande vardag trots ålders-krämpor till skräckexempel inom äldrevård där all respekt saknas för en hjälplös medmänniska. Därtill intervjuas anhöriga, vårdare, ledare, eldsjälar och politiskt engagerade.

Det handlar om självbestäm-manderätt och integritet, det hand-lar om närståendevårdares hårda villkor, om otrygghet och ensam-het, om utsatthet i eget hem, om goda och mindre goda vårdinrätt-ningar och framför allt om en sund människosyn som grunden för all vård och omsorg.

Stöd medborgarinitiativet!

Än finns det tid fram till den 24 maj att stöda Medborgarinitiativet Hyvä Hoito – God Vård för att genom en lagändring få bukt med vanvård och kränkande bemötande inom vården. Anne Manner konstaterar att tiden är knapp för att få ihop de femtiotusen röster som krävs för att

riksdagen ska tvingas ta upp kravet till behandling. Även om det inte skulle lyckas har aktionen satt bol-lar i rullning.

Med erfarenhet av att i åtta år ha skrivit och föreläst om vårdfrå-gor vet Anne Manner att budska-pet om empati och respekt för med-människan går hem hos den breda allmänheten och hos de goda vår-darna. Problemet är vårdare som oberoende av resurser inte bryr sig. Krav på god vård är därför också ett stöd för den stora skaran goda vårdare som ser människan bakom klienten.

Läs om medborgarinitiativet på kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/989

MAJ-BRITT PARO

Anne Manner kämpar intensivt för att samla femtiotusen röster för en enkel ändring i lagen om patientens rättigheter.

Till en av livets större förtretlighe-ter hör absolut att det inte är riks-dagsval varje år eller åtminstone vartannat.

Plötligt upptäckte man igen oss pensionärer, vi var till och med så många som 1 miljon, de flesta ännu med rösträtten i behåll. I denna miljon ryms bra många riksdags-mandat! Så det gällde att övertyga oss ”miljonärer” att trots våra kle-na huvuden och skröpliga kroppar välja just den rätta kandidaten. Var-enda kandidat ville jobba just för oss, ge oss trygghet och trivsel och valmöjligheter. För att inte tala om hur mycket omsorg och vård i alla former vi skulle få. Och få välja om vi vill bo hemma eller borta.

Plötsligt framhöll alla riksdagskan-didater sig som mänskliga, en del till och med medmänskliga. De yngre kandidaterna framhöll sig som kunniga och trots sin ålder väl insatta i både vård och omsorg, alla hade erfarenheter från sina gamla, sjuka, dementa med mera föräld-rar. De äldre kandidaterna försök-te övertyga oss om att bara en rik-tig pensionär kan sätta sig in i hur det att vara pensionär på riktigt. En riktig pensionär stöder sig på sin livserfarenhet och vill därför helt självklart anses pålitlig i alla väder. Och ville förstås få slut på eländet med orättvis beskattning, solidari-tetsskatten och det brutna indexet inte att förglömma. Mången pen-

sionär knöt näven i byxfickan för att vid nästa valdebatt låta sig förar-gas över något helt annat. Och med hela handen full av valbroschyrer tåga hem och pricka in nästa val-debatt. Med nya, ännu mera lovan-de broschyrer.

Många njöt förstås av uppmärk-samheten när sittande riksdagsmän och ministrar plötsligt tog i hand och frågade hur det var med hälsan. Och efter lite tunghäfta bjöds det på ganska många och långa lita nior. Och riksdagskandidaternas leen-den stelnade en aning.

Vi fick i alla fall veta att vi med tillförsikt skulle se framåt, det kom-mer plötsligt att bli väldigt tryggt att åldras. Och för att vi inte skulle rasa ihop alldeles för fort och kosta samhället pengar skulle vi få före-byggande vård, seniorrådgivning-

ar och hälsokontroller i obegränsad mängd. Och de vi valde in i riks-dagen lovade alla ha hjärtat på rätt ställe i kroppen när de gäller våra önskemål och behov. Oberoende av att Finlands ekonomi krisat ihop.

Och om vi sedan råkat gå på en mina och valt in fel kandidater trots att vi är en hel miljon tillsammans har vi bara oss själva att skylla. Man ska inte alltid tro på löften, allra minst vallöften! En positiv sak är det nog med ett riksdagsval, vid varje val-tillfälle får också en pensionär både kaffe och bulla helt gratis. Och får känna sig viktig åtminstone en gång vart fjärde år och skaka hand med en massa kända personer och be-rätta hur det värker i höften eller knäna. Och vad doktorn tyckt om det hela …

ISA FORSBÄCK

Livets små förtretligheter

BOKHYLLAN

Välkommen till Maria Akademis temakväll DIALOG och MÖTE: Frågor kring livets slutskedeonsdagen 6 maj kl. 18.00–21.00

Kvällen inleds av sakkunniga och temat belyses från olika synvinklar.

Inledarna är pensionär Christine Westerholm, f.d. föreståndare på pensionärshemmet Hagaro och överläkare Juha Hänninen, Terhohemmet (på finska).

Existentiella frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och död tas upp, likaså frågor om ansvar och sorg. Motiv, önskningar och drivkraft är komplexa livsfrågor.

Platsen är Maria Akademi, Fredriksgatan 33 A, (ingång från gårdssidan, 3:e våningen), Helsingfors.

För traktering uppbärs 5 € och med vin 10 €. Summan betalas på plats.

Anmäl dig gärna, men du kan också komma utan att anmäla dig. Anmälan görs till Maria Akademi, [email protected] eller tel. nr 09 7562 2250.

Temat är öppet för alla intresserade.

VÄLKOMMEN!

Skriften Svenskfinland berättar – en resa längs kusten bjuder på ett urval av de berättelser som samlats in på berättarkvällarna runt om i Svensk-finland, genom brev, diskussioner och telefonsamtal.

Skriften innehåller också fakta om storytelling, tips och råd för alla som vill föra den muntliga berät-tartraditionen vidare.

Svenskfinland berättar är ett samarbete mellan Kulturösterbot-ten, SFV Bildning och Sydkustens landskapsförbund. Målet är att lyf-ta fram muntlig berättartradition och inspirera till att föra detta kul-turarv vidare. Ett annat mål är att presentera mångfalden av berättel-ser och olika sätt att använda story-telling.

– I södra Finland hittar du säkrast Svenskfinland berättar – en resa längs kusten på Luckorna och i Österbotten på biblioteken, säger Vivan Lygdbäck, kulturchef på Kulturösterbotten.Skriften finns också som PDF på kulturosterbotten.fi

Berättelser på pränt

26 GOD TID 4/2015

SUDOKU Lösningen finnspå motstående sida.

6 87 9 5

2 4 8 16 3 9

8 6 9 2 34 6

8 7 2 44 3 6 9 8

GOD TID utkommer nästa gång den 5 juni. Material till nummer 5/2015 bör finnas på redaktionen senast den 15 maj. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

[email protected]

God TidKatarina Bengs-WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 Vasa

Tfn 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 5 5/6 15/5

Nr 6 28/8 7/8

Nr 7 2/10 11/9

Nr 8 6/11 16/10

Nr 9 11/12 20/11

Må bra! med SenioRöstVårens SenioRöst evenemang ordnas tisdagen den 5.5 kl. 14–16 i Matteuskyrkan, första våningen, Åbohusvägen 3, Östra Centrum.

Mikaela Wiik från Folkhälsans förbund talar om ”Kraft och glädje genom återhämtning på olika sätt”. Kören RostRösten från Matteus församling medverkar. Dagverksamhet för pensionärer i östra Helsingfors presenteras. Allsång, balansbana, infobord och servering.

Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till våra träffar? SenioRöst bjuder på skjuts med invataxi t/r med medel ur tidigare års Lucia-insamling. Meddela om behov av skjuts senast 28.4 till Emma Lunabba tfn 044-788 3696..

LURENS SOMMARTEATER 2015

Regi: Oscar Silén

Musikalisk ledning: Markus Fagerudd

Koreografi : Kati Kivilahti-Fagerudd

Dräkter: Tina Karvonen

Scenografi : Mats Tuominen

Premiär: fre 26 juni 2015, kl. 19.00

www.anniemasterskytten.fi • www.lurens.fi

Musik: Irving Berlin

Libretto: Fields/Stone

Fredag ........ 26.6....... kl. 19.00Söndag ..... 28.6....... kl. 14.00 Tisdag ........ 30.6....... kl. 19.00Onsdag ........1.7....... kl. 19.00Torsdag ........2.7....... kl. 19.00Söndag .........5.7....... kl. 16.00Tisdag ...........7.7....... kl. 19.00Onsdag .........8.7....... kl. 19.00Torsdag .........9.7....... kl. 19.00Söndag ...... 12.7....... kl. 14.00Tisdag ........ 14.7....... kl. 19.00Onsdag ...... 15.7....... kl. 19.00Torsdag ...... 16.7....... kl. 19.00Söndag ...... 19.7....... kl. 16.00Tisdag ........ 21.7....... kl. 19.00Onsdag ...... 22.7....... kl. 19.00Torsdag ...... 23.7....... kl. 19.00Söndag ...... 26.7....... kl. 14.00Tisdag ........ 28.7....... kl. 19.00Onsdag ...... 29.7....... kl. 19.00Torsdag ...... 30.7....... kl. 19.00Lördag ..........1.8....... kl. 18.00

FÖRESTÄLLNINGAR

Biljett er: ÖNUF tel. (019) 532 412

Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk

Mats Tuominen

fre 26 juni 2015, kl. 19.00

Lördag

ÖNUF

Estland i augustiSPF-medlemmar i Korsholm, Kvevlax och Vasa reser i sommar till Estlands svenskbygder.

Sommarens längre resa för SPF:are i VIPS, Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och Korsholms Pensionärförening går till Estlands forna svenskbygder, Haapsalu, Dagö och Ösel. Resan ordnas 16–20 augusti med Ingves & Svanbäcks buss och Eckerö Lines färja.

Vi övernattar i Haapsalu, Kuressaare (två nätter) och Pärnu. I resans pris ingår i stort helpension. Priset för resan är 525 € i dubbelrum och anmälningar till resan görs till respektive förenings resekordinator senast den 31 maj.

SPF medlemmar från andra föreningar kan också komma med på resan om det finns lediga platser efter sista anmälningdagen. Intresserade från andra SPF-föreningar, kontaktat tfn 05069341.

KOM

IHÅ

G

SPF

ÖST

ERBO

TTEN

S SO

MM

AR-

DA

G P

Å C

AR

PELL

A 5

AU

GU

STI!

GOD TID 4/2015 27

Emil på RaseborgSamrådet i SPF Helsing-fors ordnar lördagen den 27.6 en utfärd till före-ställningen Emil i Lön-neberga på Raseborg med start kl. 14 vid Kiasma.

Mer info kommer.

Beatles i LahtisSamrådet i SPF Helsing-fors ordnar fredagen den 21.8.2015 en dagsutfärd till Lahtis med start kl. 10 vid Kiasma.

Konserten Sgt. Pepper’s – Beatles med Lahtis Sym-foniorkester leds av kapell-mästare Jaakko Kuusisto. I programmet deltar även sånggruppen Rajaton.

I priset 80 euro ingår buss, konsertbiljett, lunch och pausservering.

Anmälning senast den 5.6.

Stormskärs Maja Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teatern den 11.11.2015, matiné.Närmare Information sen-are med pris och avgång.

Trollflöjten i ÅboTrollflöjten på Åbo Svenska Teater den 30.1.2016, ma-tiné.Närmare information sen-are med pris och avgång.

Anneli Schönberg, tfn 050 3362692 eller epost [email protected].

Ingen katt …Ingen katt, ingen hund, ingen skatt, Viktor Sund.

Ett bevingat uttryck av den österbottniska folkskollärare, kul-turarbetaren och skalden Viktor Sund som jag hittade bland min avlidne, Socklotbördige fars papper. Hur det hade kommit i hans ägo vet jag inte. Men skalden och min far kände varandra. Viktor Sund hade ont om pengar och det hade min pappa också som på sin lön skulle försörja en fem personers familj.

Pengar ska denhär kolumnen handla om eller snarare brist på peng-ar. En av God Tids läsare kontaktade mig häromdagen i ett ange-läget ärende. Vi kan kalla henne för Anna. Hon var sedan några år pensionerad efter att ha haft en kommunal tjänst i över 40 år. Hennes problem, som hon säkert delar med många, är att den knappa pensionen inte räcker till för hennes behov. Efter att hon har betalat bolagsvederlaget har hon kvar ungefär 600 euro som ska räcka för försäkringar, mat, mediciner, elavgifter och allt öv-rigt hela månaden. Kläder köper hon vid behov på Emmaus eller lopptorgen. Förresten har hon ett stort klädlager som hon har fått ärva från olika håll i likhet med andra prylar som släktingarna har placerat hos henne ”som är så gammal”. Vad det uttrycket betyder har Anna inte fått klart för sig.

Medan hon var i tjänst lyckades hon köpa en lägenhet visser-ligen med stort banklån. Lånet är betalt tack vare stora uppoffringar. Den lilla bufferten hon hade gick till extra utgifter för stambytet i bolaget. Anna har hört om något som heter omvänt bostadslån men hon har inte bekantat sig med det. Kanske det skulle lätta på hennes situation.

Nödtorftigt hankar sig Anna fram. Hon hör till den lokala pen-sionärsföreningen där hon trivs bra i kaffedrickandets tecken. Med-lemsavgiften är rimlig och den ger henne vissa förmåner. Hon är trogen läsare av God Tid. Men resorna som låter så lockande har hon inte råd att delta i. Pensionärsföreningens resor är också för dyra fastän de ibland är subventionerade.

Att leva på en liten pension kräver uppfinningsrikedom. Anna äter enkelt. Gröt på morgonen som mättar bra. Grönsaker och rotfruk-ter köper hon när affärerna har specialerbjudanden. Morötter och potatis hör till hennes basföda. Och så fisk som hon köper på tor-get. Men den har blivit dyr, konstaterar hon. Så det blir att ersätta den färska fisken med djupfryst vara. Ibland blir det fiskpinnar som hon köper för 1 euro med riven morot och potatis. Det som förhöjer måltiden är att Anna dukar vackert med ärvda porslinet och dito besticken på handbroderade vita linneduken som inte dög åt släktingarna. Ibland äter hon med någon god vän som i sin tur bjuder henne på lunch eller middag eller brunch.

Några utsvävningar kan Anna inte tillåta sig. Hon har blivit riktigt uppfinningsrik då det gäller gratis aktiviteter. Inte så att hon vallfärdar till butiker som bjuder på gratiskaffe ur pappmug-gar eller i valtider besöker alla jippon med gratis servering. Inte har hon heller för vana, i likhet med somliga andra, att delta i minnes-stunder där serveringen ofta är smörgåstårta och gräddtårta. Och där vissa av hennes bekanta har bongat in änklingar för närmare bekantskap. Nej, det vore Anna fjärran.

Men hon har upptäckt ortens bibliotek där hon kan läsa dagens tidning som hon inte har råd att prenumerera på. Och så använ-der hon sig av bibliotekets datorer. På biblioteket läser hon också veckotidningar och nästan alltid lånar hon hem någon bok.

Annas hälsa är inte den bästa. Ryggen har tagit mycket stryk av lyftandet som hörde till vardagen i arbetslivet. Då är det skönt att svepa en sjal omkring sig och ta ett varmt fotbad och ha en intres-sant bok till hands. Eftersom Anna inte har råd att resa så tyr hon sig till reseskildringar där hon upplever exotiska länder och spän-nande äventyr. Ibland tittar hon också på tv. Någon i husbolaget hade avstått från en fungerande tv av äldre modell med ett klister-märke med texten: Saa ottaa!

Gärna ser Anna på Hjärtevänner som hon likaså gärna hade anmält sig till om inte hennes son hade förbjudit henne ”att vika ut sig för Svenskfin-land”. Men, tröstar sig Anna, kan-ske jag inte hade blivit vald till pro-grammet. Konkurrensen lär ju ska vara stor.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

SUDOKULÖSNING9 3 5 7 1 6 4 8 2

1 8 7 2 4 9 3 6 5

6 2 4 3 8 5 9 1 7

7 1 2 4 6 3 5 9 8

8 5 6 9 2 1 7 3 4

3 4 9 5 7 8 1 2 6

2 9 1 8 5 4 6 7 3

5 6 8 1 3 7 2 4 9

4 7 3 6 9 2 8 5 1

SeniorVäst: Minne och glömskaOnsdag 29.4. kl. 14 i Gamlasgården, Klarinettv. 5, fritt inträde, ingen anmälan

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” - föreläsning av Folkhälsans Helena Ahlers. Helsingfors stadsmuseums Anna Finnilä presenterar en minneskappsäck. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo. HelsingforsMission i samarbete med SeniorVäst erbjuder skjuts med inva-taxi/t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 23.4 av Tamara Bergkvist tel. 045-881 9743.

Arr. SeniorVäst-nätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral

Finns sommarteater i Esbo 2015

Martin Widmark – Helena Willis Manus: Håkan Bäck Musik: Mats SundinRegi: Mika Fagerudd Koreografi: Anne Pihlström Dräkter: Sussy RäihäSånginstud.: Vesa Mäkinen Scenografi: Janne Siltavuori Byggare: Joakim Sjöroos

to 4.6 kl. 19, prem.lö 6.6 kl. 17sö 7.6 kl. 17må 8.6 kl. 19ti 9.6 kl. 19on 10.6 kl. 19

to 11.6 KvÅ!lö 13.6 kl. 17sö 14.6 kl. 17må 15.6 kl. 19ti 16.6 kl. 19on 17.6 kl. 19

må 22.6 kl. 19ti 23.6 kl. 19on 24.6 kl. 19to 25.6 kl. 19lö 27.6 kl. 17sö 28.6 kl. 17

Barn (4–12 år) 8 €, (även yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–)Biljetter via Netticket eller EBUF, vard. kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

28 GOD TID 4/2015

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 22 maj.Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 3/2015Göran Lindholm, Kotka; Siw Wessberg, Helsingfors; Elvi Sundberg, Nivelax; Mary Smolsky, Esbo och Kristina Rainio, Pargas.

Vi fick in 254 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

god tid # 4 2015

Documents