GOD TID 9/2010 – 1

LEDAREFörbundsordförande Ole Norrback påminner om att både mänskor och länder blir allt mera beroende av varandra.

– Våra nationella system räcker inte längre till för att lösa de stora gemensamma problemen och tackla de stora utmaningarna. Idag krävs det stora kunskaper och stort mod att försvara lösningar, som på lång sikt gagnar oss alla. SIDAN 2

Höstmötet grundade stiftelseSvenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors grundade en stiftelse som ska verka för att understöde finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa. SIDORNA 4–5

Bubblan i våra hjärtanNästan alla i vår del av världen har ett förhållande till den. VW-bubblan, folkvagnen, folka, kuplan, hitlerkälken, skalbaggen osv. Den behöver inte förklaras. Den skiljde sig från mängden redan från början. SIDAN 10

Kulturhuvudstaden Åbo lockarNu är det bara en månad kvar innan startskottet för Åbo som kulturhuvudstad 2011 går. Det förlängda veckoslutet 14–16 januari blir en invigningshelg med aldrig tidigare upplevda evenemang och spektakel! SIDAN 14

Tandläkare i snart 60 årTandläkare Björn Palmberg är något av en legend i Lovisaregionen. I snart 60 år har han haft sin mottagning öppen för sina patienter och han tvekar inte att stiga upp mitt i natten om situationen kräver det.SIDAN 22

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 9 10.12.2010 Årgång 38

Att tillverka julpynt är roligt och de traditionella julpynten är alltid lika populära. Hos Iris Nyholm-Öholm finns det tomtar till och med i den öppna spisen. Följ med då Amanda och Matilda får pröva på julpyssel hos henne. SIDORNA 18–19

Julpysselför fulla muggar

De härliga tomteflickorna kommer att säljas på Annas julmarknad i Borgå och Iris Nyholm-Öholm hoppas på att de skall få goda hem. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Foto MARIT BJÖRKBACKA

2 – GOD TID 9/2010

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 3711ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

asa.barman@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 1866240 Petalax

tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna

tfn 020 72 888 19

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2010

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist

Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program17 januari Kursen Att skriva om sitt liv startar i Helsingfors. Se sidan 29

19 januari Frågetävlingens semifinaler

2 februari Ordförandekonferens på UKK-institutet i Tammerfors. Se sidan 3

9 mars Frågesportsfinal i Åbo. Detaljer i nästa God Tid

20 april Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Borgå. Se sidan 3

Skall vi i Finland ta ansvar för att man i Grekland, Irland och andra länder inte kan betala sina räkningar? Det mest närliggande svaret för de flesta av oss är naturligtvis nej. Ett klokare svar är ja, men på vissa villkor. Varför är det så?

Hela vår välfärd med arbetsplatser och pengar till bl.a. pensioner, barnbidrag och utbildning är beroende av omvärlden och av att varor, tjänster, pengar och vi själva kan röra oss över gränserna utan större svårigheter. Över 40 procent av allt vad vi producerar, säljer vi utanför vårt eget land. Börjar det gå illa för någon vi samarbetar nära med, drabbas vi själva förr eller senare. Försvåras samarbetet över gränserna börjar vår välfärd krympa mycket snabbt. Vi är mera beroende av vår omvärld än vi tänker på.

Var det klokt att gå över till den ge-mensamma valutan Euro? Jo, i huvudsak. En stor valuta ökar stabiliteten. Vi är vana vid att en meter är hundra centimeter och ett kilo tusen gram, men fortfarande är det många som tycker att det är bra att en euro ibland kan var värd 1,3 dollar, ibland bara 80 cent. Oftast är det systemet inte bra, och i längden är det vi konsumenter som får betala för skillnaderna. En hela världen omfattande valuta är den bästa lösningen, men är inte möjlig idag. Dä-remot borde en klart bättre samordning ske. Kina håller sin valuta billig för att kunna sälja mera till andra länder. USA trycker mera pengar för att kunna kon-kurrera bättre. Som konsumenter vill vi betala för en bra relation mellan pris och kvalitet, inte för att pengarna har olika värde. I längden är det inte bra för någon när penningens värde kan manipuleras. Ju flera valutor, som kan manipuleras, dess dyrare blir det i längden för de allra flesta. Euron är ett steg åt rätt håll.

Har allt det någonting att göra med våra pensioner? Jo, mycket. Ca 70 procent av våra pensioner inarbetas varje dag av dem som jobbar. Har vi många företag och många i jobb räcker pengarna bättre till. Vi kan ha mera jobb och flera företag om man också i länder som Grekland och Irland har pengar att köpa det vi produ-

cerar. Ca 30 procent av våra pensioner kommer från fonder. En del av dem är placerade utomlands. Igen är vi beroende av en stabil omvärld – och av att fonder-nas pengar är klokt placerade. Hittills kan vi vara nöjda över hur fonderna har skötts. Trots krisen i ekonomin behöll de väl sitt värde och avkastningen förblev god.

Hur mycket skall vi nu sätta press på länder som Grekland och Irland? Lagom mycket. Vi skall dela med oss av våra erfarenheter av hur kriser kan skötas. I Finland vet vi både hur en kris skapas på egen hand, och hur man kommer ur en sådan. Irland är långt i samma situation, som vi var i för knappt 20 år sedan, och har säkert en del att lära av oss. I Grekland är situationen en annan. Nu har regeringen där lyckats minska på utgifterna för staten, men fortfarande kan man förhandla med korrumperade tjänstemän om ur mycket skatt man skall betala. Får tjänstemannen mera pengar blir skatten lägre. Greklands ekonomiska problem var mycket mindre, om skatter betalades enligt lagarna. – Logik och konsekvens är goda dygder i all debatt. I samma andetag kräver nu samma per-soner att EU starkt blandar sig i Irlands och Greklands affärer, men motsätter sig ett starkare EU, som lättare kunde hindra kriser från att uppstå. ”Man kan inte både lova och hålla”, sa förra politikern, som snabbt blev en f.d. politiker! Tyvärr lever den politiska populismen starkare nu än på länge, aktivt uppbackad av lika populistiska massmedier.

Vi får tycka om det eller låta bli, men både mänskor och länder blir allt mera beroende av varandra. Våra nationella system räcker inte längre till för att lösa de stora gemensamma problemen och tackla de stora utmaningarna. Idag krävs det stora kunskaper och stort mod att försvara lösningar, som på lång sikt gagnar oss alla. Idag är det nämligen allt mera sällan fråga om ”vi och dom andra”, det är allt oftare bara fråga om ”vi”, om ”oss allihopa”.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Vi och dom andra? Tankar kring julenOm Jesus levde nu skulle han för-modligen förbjuda julhandeln, som han gjorde när han tömde templet på krämare. Han skulle antagligen tycka att den högtid, som firas till minnet av hans födelse, skall vara lika fri från krimskrams, som han ansåg att templet bör vara. Få, säkert färre än då, skulle vara beredda att följa honom, också bland de mest bibeltrogna. Ett faktum är ju att julhandeln skapar största delen av julstämningen. Julljusen tänds en månad före, och börjar släckas när julen börjar. Det är tiden före jul vi firar, i allt mindre utsträckning själva julen. I min barndom kallades den för ”förejulare”, som drack upp julbrännvinet innan helgen börjat. Uttrycket var entydigt negativt. Nu är vi alla, nykterister och andra, ”förejulare”.

Julfirandet manifesterar på synligast tänkbara sätt hur stark materialismen har blivit. Konsumtionen kring julhel-gen är samtidigt en stark producent av materiell välfärd. Julfirandets värde mäts allt mera med ekonomiska mått, och allt mindre som en tid för tankar kring livets mål och mening.

Ingen av oss kan bli lika radikal som Jesus var. Julhandeln förblir en del av julfirandet. Välfärd och livskva-litet är ändå inte samma sak. För vårt eget välbefinnande är det därför klokt om vi alla ville reservera mera tid för varandra och för julens budskap om kärlek och hopp.

Fridfull jul!OLE NORRBACK

GOD TID 9/2010 – 3

Aktuella händelserFör närvarande är det mycket på gång inom pensionspolitiken i Finland. Riksdagsvalsdiskus-sionerna har kommit i gång, och riksdagen arbetar för att de sista aktuella lagstiftningsfrågorna ska ge-nomföras. Det har inom en kort tid kommit beslut om höjning av bostadsstödet, om solvensgränsen för arbetspensionsanstalterna och om höjning av närvårdarstödet. Därtill diskuteras socialvårdslagen och lagen om äldreomsorg. Även möjligheten till hörande blir större, eftersom förslaget är att 50 000 medborgare kan väcka initiativ till en lag eller annan åtgärd av regeringen i Finland enligt den nya lagen om medborgarinitiativ.

De flesta finländare verkar anse att social- och hälsovården är bland de viktigaste frågorna för den nya regeringen våren 2011. På den sociala sidan verkar behovet av att slutföra socialvårdslagstift-ningen vara störst, och arbetet har fått mycket att tänka på från SATA-kommittén. Hälsovårdslagen godkändes nyligen och det är viktigt att hälsovår-den planeras väl i kommunerna. Men vad gäller för de äldre? Är det bättre social- och hälsovård, boendefrågor, pensioner eller lägre skatter som gäller?

Tyvärr verkar de flesta skeptiker visa på en tynande statsekonomi. Trots att underskottet för 2011 är budgeterat till drygt 8 miljarder euro, vilket är mindre än drygt 13 miljarder för 2010, måste kostnadsutvecklingen hållas under kontroll. Den totala statsskulden på 85 miljarder euro upp-går till 45 procent av bruttonationalprodukten. Statsskulden får alltså inte öka, utan trenden för statsskuldsättningen ska vara nedåt. Finland har gått in för en försiktig utveckling av kostnaderna i statsfinanserna, och därför vägs varje förslag till förändringar av lagarna som har budgetinverkan på guldvåg.

Förbundets intressebevakning kämpar för en god existens för varje pensionär. Men hur ska vi uppnå en god existens för seniorerna? För en del är social- och hälsovården viktig, för andra är en god pension och pensionsutveckling samt skattesänkningar betydelsefulla. Finlands inter-nationella konkurrenssituation är avgörande för en god ekonomisk bas. Försörjningsbalansen (hur många löntagare som betalar för en pension) måste vara på en acceptabel nivå och antalet arbetslösa borde minimeras. Eurozonen borde ha inneburit mer prisstabilitet för de finländska konsumenterna än för närvarande. Prisnivån i Finland borde vara rimlig men klart lägre än den nuvarande.

De för pensionärerna positiva besluten som de senaste fyra regeringsåren har medfört är garanti-pensionen, skattebesluten om pensioner, närståen-devårdarstödprinciperna och hälsovårdslagen. De beslut som vi ännu inte har sett vidden av är den nya pensionslagen och livslängdskoefficienterna på pensioner, kommun- och servicestrukturre-formen samt upphandlingslagen. De beslut som helt klart behöver tas med i regeringsprogram-met är socialvården, boendefrågor och lagen om äldreomsorg samt köpkraften på pensioner. De negativa rapporterna om brister i långvården och i äldreboende som kommit fram under det senaste året måste beaktas i regeringsprogrammet. Därtill borde alla former av diskriminering av seniorer inom arbetsmarknaden, varor och tjänster och övriga förnödenheter elimineras. Till detta behövs föränd-rade attityder och bättre ledarskap inom samtliga branscher. Dessa är några saker som förbundet och Pensionsförbundens intresseorganisation tar upp i strategier inför nästa år.

En bransch som behöver storsatsningar är äld-reomsorgen, som behöver mer kunniga resurser. Sanna Laulainen, som disputerade 4.12.2010 vid Östra Finlands universitet, har påvisat i sin dok-torsavhandling att förutom chefens roll är även övriga anställdas stöd viktigt för varje anställd inom äldreomsorgen. Äldrevården står inför stora utmaningar och förändringar, och det är viktigt att atmosfären på arbetsplatsen är gynnsam för att de anställda ska trivas.

Svenska pensionärsförbundets höstmöte beslutade 10.11.2010 att grunda en stiftelse, Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland och alla gåvor eller testamenten är välkomna. Förbundet ser stiftelsen som en möjlighet att ge en guldkant på tillvaron för pensionärerna. Mer information om stiftelsen finns i nästa nummer av God Tid eller kan erhållas av verksamhetsledaren.

God Jul och Gott Nytt År 2011!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Svenska pensionärsförbundet tillönskar alla en riktigt

God Juloch ett

Gott Nytt År 2011!Styrelsen och de anställda

Svenska pensionärsförbundets kanslier är stängda 28–31 december.

KALLELSE TILL VÅRMÖTE 2011Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 20 april 2011 kl. 11.00 på restaurang Iris, Armisalen, Alexandersgatan 20, 06100 Borgå. Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.30 på restaurang Iris i Borgå, lunchen serveras kl. 12–13 och eftermiddagskaffet kl. 15. Vid vårmötet behandlas i 10 § förbundets stadgar nämnda ärenden. För närmare information om pris och program på vårmötet, vänlige se nästa nummer av God Tid.

För transport till vårmötet vänligen kontrollera med ombudsmannen i din region.

Enligt förbundets nya stadgar, som godkändes av vårmötet den 28 april 2010 och av Patent- och registerstyrelsen den 6 september 2010, har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad

representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2)

befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3)

befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4)

befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5)

befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att

sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn ska meddelas på förhand.

Vid vårmötet behandlas i stadgarna under 10 § för vårmötet nämnda ärenden, bland annat att behandla styrelsens berättelser och fastställa bokslutet för 2010 samt bevilja styrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet.

Enligt 11 § förbundets stadgar kan en medlemsförening, om den önskar att något ärende tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen i en fråga senast den 28 februari 2011.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2011 till förbundet före den 8 april 2011. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast fredagen den 8 april 2011 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288819 (Åsa Laukonlinna) eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

På styrelsens vägnar

Ole Norrback Veronica Fellmanförbundsordförande verksamhetsledare

Ledarkonferensen blir ordförandekonferensOrdförandekonferensen ordnas den 2 februari 2011 kl. 10–16 i Tammerfors, på UKK-institutet. En representant för varje förening inbjuds. Alla föreningar uppmanas att försöka hitta nya former för sin medlemsverksamhet.

Avsikten är att koncentrera sig på förändringar i samhället. Hur inverkar det omgivande samhället såsom demografi, migration, lagstiftning, övriga organisationer och samfund på föreningarna och förbundet? Hur kan regionverksamheten utvecklas på bästa sätt? Ordförandekonferensen fokuserar på huvuduppgifterna i föreningarna, på kommunala och regionala frågor och på följande generation. Förbundet satsar på trivsel, intressebevakning och kunskapsöverföring. En av programpunkterna på konferensen genomförs som en paneldebatt. Förbundet kallar följande personer till paneldebatten som paneldeltagare. Ordförande Ole Norrback leder paneldebatten.

Helsingfors: Lena Boström (Munksnejden, Helsingfors)Östra Nyland: Björn Sundqvist (Borgå)Västra Nyland: Jan Broman (Norra Kyrkslätt)Åboland: Raili Svahnström (Nagu)Österbotten: Knut Brännbacka (Pedersöre)Utomstående inspiratör: Michael Käld (tidigare tränare för de finländska damernas fotbollslandslag)

Priset för ordförandekonferensen är 25 euro, i vilket ingår kaffe och mat samt transport från och till Tammerfors järnvägsstation. Inga smågruppssamtal genomförs utan alla deltar i alla diskussioner. Förbundet ser fram emot att träffa ordförande från alla föreningarna. Hjärtligt välkommen!

4 – GOD TID 9/2010

RES MED SPF

Rakvere, Estland 25–28.4.2011Kombinerad SPA- och kulturresa

Måndag10.30 samling i Vikingterminalen på Skatkudden11.30 Viking XPRS asvgår till Tallinn11.45 Bistro Buffé-lunch16.00 ankomst till Rakvere Hotel Aqua och incheckning18.30 middag Tisdag Morgonsimning + frukost på hotellet10.00 rundtur i Rakvere Fritt program Onsdag Morgonsimning + frukost på hotellet10.00 halvdagsutflykt inkl. lunch TorsdagMorgonsimning + frukost på hotellet10.00 avfärd från Rakvere 11.00 Sagadi herrgård rundvandring 14.00 avfärd mot Tallinn via Palmse och lunch på vägen17.00 incheckning till Viking XPRS18.15 Bistro Buffé-middag 20.30 ankomst Helsingfors

Fri tillgång till Spahotellets vattenavdelning hela dagen. Det finns därtill möjlighet att köpa spatjänster på hotellet t.ex. fotvård eller massage.

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Pris : 415 €/person i dubbelrumTillägg för singelrum för 3 nätter är 90 €.

Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-2481004 eller e-post: info@frimanresor.fi

Ole Norrback berättade att året varit både arbetskrävande och ak-tivt för förbundsledningen, extra aktivt för att förbundet har skött ordförandeskapet i Pensionärsför-bundens intresseorganisation.

– Så när vi har uttalat oss i den egenskapen har vi uttalat oss inte bara för 18 000 medlemmar i vårt eget förbund utan för 70 000 pensionärer i landet. Vi har haft en betydande aktivitet, vi har suttit med statsministern, vi har suttit med alla social- och hälsoministrar som har kommit och gått, vi har va-rit i riksdagen och träffat folk från alla riksdagsgrupper. Dessutom har vi haft mycket kontakt också med myndigheterna. Vi har sänt brev till äldreråden i alla kommuner i Finland och uppmanat dem att följa med hur kvaliteten i vården i kommunerna utvecklas.

Norrback nämnde den andra frågan man ägnat stor uppmärk-samhet, nämligen rättvisan mellan de äldre i samhället. Han ansåg att fokus under det här och också under följande år när det gäller inkomster ska vara på dem som har det sämst ställt. Han noterade att riksdagen håller på att besluta om en garantipension som är en kännbar förhöjning för dem som har det allra sämst i samhället.

– Det är viktigt för oss att ständigt vara vakna när det gäl-ler vården och verksamheten på svenska, tillade han. Vi står inför

ganska stora förändringar av hela den offentliga sektorn och det här kommer att beröra vården ganska mycket. När det gäller vården har vi en förskjutning från samhälleligt producerade tjänster till privat-producerade tjänster. Det här är viktigt att följa med för här finns en inbyggd risk att den svenska vården glöms bort när man skriver avtal med de privata inrättning-arna. Här har vi i förbundet och i föreningarna ett stort ansvar att följa med hur kontrakten skrivs och ständigt påminna om kravet på svensk service.

Norrback tillade att mycket av den här servicen kommer att produceras på större områden än kommunerna och då är det vik-tigt att se till att vi får fungerande strukturer.

I det här sammanhanget tog han upp den pågående omorgani-seringen av förbundets regionala verksamhet. Man försöker skapa regionala organ vars uppgift bland annat blir att följa med kvaliteten på sådan service som produceras av flera kommuner. Norrback ansåg att problemen är störst i huvud-stadsregionen, som i Helsingfors där privata pensionärshem har svårt att hävda sig i konkurrensen.

Ole Norrback efterlyste mera samarbete över kommungränserna och talade för en sammanslagning av medborgarinstituten i huvud-stadsregionen i stället för att ha

fyra institut som så småningom blir delar av tvåspråkiga och som kom-mer att för en tynande tillvaro.

– Det här är lite svårt att få gehör för. Tanken slutar ibland vid kommungränsen när det är där den borde börja. Man borde bygga upp samarbetsmodeller utöver förvaltningsgränserna för det väsentliga är ju servicen och inte var förvaltningsgränserna går, sa Ole Norrback.

Svenskt i TammerforsInnan höstmötesförhandlingarna inleddes den 10 november hälsade Mark Wallenius delegater och åhörare välkomna till Tammer-fors. Han berättade att det finns i omkring 1 000 svenskspråkiga i Tammerfors och den svenska skolan har över 400 elever. Själv är han ordförande för Svenska Pensionärsföreningen i Tammer-fors med ungefär 140 medlem-mar. Föreningslivet på svenska är aktivt med kvinnoklubb, scouter, Hem och skola och tvåspråkiga segel- och jaktföreningar. Försam-lingen har ca 850 medlemmar och kunde ha fler om kyrkolagen tillät kranskommunernas svenskar att ansluta sig.

Välbesökt möteTack vare större uppslutning än väntat ändrades mötesplatsen i sista stund från UKK-institutet till Finn-Medis större utrymmen

– Tanken slutar ibland vid kommungränsen när det är där den borde börja.Ole Norrback efterlyste mera samarbete över förvaltningsgränserna när han

hälsade välkommen till Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors. Mötet återvalde honom enhälligt till förbundsordförande.

Ole Norrback på höstmötet:

Samarbeta över gränserna

I höstmötet deltog 147 representanter för 58 före ningar.

Preliminärt reseprogram 2011• Operaresa till Tallinn, Maskeradbalen, 16–17 februari.

Se annons sidan 13• Med Bernt Morelius på mat- och kulturresa till Sverige,

11–15 april• SPA- och kulturresa till Rakvere, Estland 25–28 april.

Se annons nedan• Lübeck och Berlin, 2–7 maj. Se annons sidan 26 • Estlands svenskbygder, 16–19 maj• Island, juli/augusti• Med Stina Bäckström på park- och trädgårdsresa till Sverige

i september• Normandie, Paris, Bryssel, 6–12 september• Seniorskeppet Helsingfors–Stockholm–Helsingfors, november• Thailand, november

SPF Österbottens resor (öppna för alla SPF medlemmar)

• Azorerna 25 maj–1 juni. Se annons sidan 12 • Schweiz, 17–23 september. Se annons sidan 13• Italien (Sorento, Capri och Rom),

26 september–3 oktober. Se annons sidan 12

RES MED SPF

GOD TID 9/2010 – 5

i anslutning till sjukhusområdet. 147 representanter för 58 före-ningar deltog.

Höstmötet omvalde enhälligt Ole Norrback till ordförande för 2011.

I förbundsstyrelsen blev det kompletteringsval för Östra Nylands del för 2011. Bo Broman hade anhållit om att befrias från styrelseuppdraget till ny medlem valdes Erkki Tuormaa, Lovisa med Björn Sundqvist, Borgå som ersättare.

Till styrelsemedlemmar för mandattiden 2011–12 valdes (er-sättarna inom parentes) Gun Fors-man, Närpes (Terho Hämeenkorpi, Kristinestad-Tjöck), Per-Erik Ede, Purmo (ny) (Lea Sandås, Mun-sala), Carin Åminne, Åbo (Pentti Friberg, Dragsfjärd), Majlis Kvist, Helsingfors (Kurt Grönholm, Helsingfors) och Marlene Hög-lund, Björneborg (ny) (Marianne Huotari, Tammerfors).

Marianne Lindberg hade också

föreslagits som representant för Helsingfors med hon avsade sig kandidaturen innan en omröstning blev aktuell.

Styrelsen hade beslutat att kon-kurrensutsätta revisorsverksam-heten och till ny revisor valdes Michaela Teir, KPMG.

Medlemsavgiften till förbundet fastställdes till oförändrade 10 euro (40 euro för understödande medlem).

Skärp er!I den allmänna diskussionen om verksamhetsplanen för 2011 under-strök medlemsaktivitetskommit-téns ordförande Henrik Svarfvar vikten av fortsatt medlemsrekry-tering eftersom bortfallet ligger på fem till åtta procent. Borgåordfö-randen Björn Sundqvist instämde och sa att förbundet väl kunde ha 40 000 medlemmar.

Österbottniska regionens av-gående ordförande Torolf Fröjdö talade för regionala organ som sköter intressebevakningen över kommungränserna.

Boris Särs från Terjärv Pensio-närer, som vann fjolårets medlems-värvningstävling, konstaterade att medlemsanskaffningen går dåligt i år.

– Skärp er! sa Särs och fick applåder.

Mötet godkände verksamhets-planen utan ändringsförslag, likaså budgeten för nästa år som visar ett överskott på 1 420 euro.

När finanskommitténs ordfö-rande Georg Lång presenterade budgeten konstaterade han att bidraget från Penningautomatför-eningen inte har höjts på tre år.

Enligt förbundets nya stadgar ska en valberedningskommitté bestående av ordförande och fyra ledamöter väljas. Valda blev Jan Broman, Kyrkslätt, ordförande och medlemmarna Bo Broman, Lovisa, Siv Sundberg, Jakobstad, Raili Svahnström, Nagu, och Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn.

Höstmötet beslöt att grunda Stiftelsen för svensk pensionärs-verksamhet i Finland och fast-ställde stiftelsens stadgar (se skild notis).

Dagen avslutades med musika-lisk underhållning av Ami Aspel-und och Håkan Streng som bland annat bjöd på sin Holger och Hjör-dis-rutin, tillsammans med Åke Grandell och Mats Granfors.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

”Stiftelsen förverkligar sitt allmän-nyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansök-ningar riktade till stiftelsens sty-relse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder stiftelsens ända-mål”, står det står det i stadgarna för stiftelsen.

Styrelsen för Svenska pensio-närsförbundet utser stiftelsens styrelse som i sin tur består av SPF:s presidium och högst fyra övriga ledamöter med erfarenhet av förmögenhetsförvaltning. I praktiken betyder det här att det är pensionärsförbundets verksamhet som gynnas av stiftelsen.

Stiftelsens grundkapital är 40 000 euro och den kan ta emot donationer och testamenten samt utöka sin egendom även på andra sätt. Den kan vid behov inrätta fonder, namngivna enligt dona-torns önskemål. Medlen i Jarl V. Hellströms fond överflyttas i dess helhet till stiftelsen.

Totalt 80 procent av den årliga nettoavkastningen delas ut. Stiftan-de donator blir den som senast den 31 mars 2011 donerar minst 5 000 euro till stiftelsen. En plakett med de stiftande donatorernas namn sätts upp i Svenska pensionärsför-bundets Helsingforskansli.

ULF WAHLSTRÖM

Stiftelse stöderSPF-verksamhetenEn stiftelse som ska verka för att understöda fin-landssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa har grundats. Det var SPF:s höstmöte i Tam-merfors den 10 oktober som beslöt att grunda Stif-telsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Med ordförande Ole Norrback (sittande) i spetsen skrev Svenska pensionärsförbundets styrelse och verksamhetsle-dare under stiftelseurkunden. Stående från höger styrelsemedlemmarna Henrik Svarfvar, Marianne Huotari, Carin Åminne, Gun Forsman, Bo Broman, Majlis Kvist, Georg Lång, Alf Skogster, Torolf Fröjdö och verksamhetsledare Ve-ronica Fellman.

Lunchpaus med långa köer i Finn-Medis matsal

Ami ”Hjördis” Aspelund och Håkan ”Hol-ger” Streng. I bakgrunden Åke Grandell.

6 – GOD TID 9/2010

Från riksdagen kom Ulla-Maj Wideroos (SFP) som hade åsikter om framtidens äldreomsorg och Anneli Kiljunen (SDP) som ta-lade om socialdemokraternas nya äldrepolitiska program.

Seminariet hade fil.mag. Ulla-Stina Henricson som första inle-dare. Hon var före sin pensione-ring chef för svensk socialservice i Helsingfors och har i höst gjort en kartläggning av svenska privata pensionärshem i Helsingfors. Det stora spöket i detta sammanhang är Lagen om offentlig upphandling. Henricson har i sin undersökning tagit fasta på den språkliga aspek-ten, dvs. att man skall få vård på sitt modersmål. I diskussionen kom det också fram hur viktigt det är med fungerande vårdkedjor. Det är svårt med koordineringen och

svårt för kunden att hitta den rätta luckan. För en minoritet blir det ännu svårare.

I diskussionen kom fram lös-ningar som bl.a. bildtelefoni, som ger ensamma människor en mänsklig kontakt varje dag. Enligt Henricson kan tekniken ge stora möjligheter vid leveransen av tjäns-terna. Men det kom också fram synpunkter om att den mänskliga kontakten inte helt kan ersättas med teknik.

Följande inledare var Kirsi Santama och Sari Koivisto från Djurbergets åldringscentral. De berättade om centrets ledande tankar, dvs. individens självbe-stämmanderätt och möjlighet till val. Djurbergets servicecentral är ett kultur- och motionsinriktat center för välbefinnande. Centralen

Finns det resurser för äldrevården?Inom EU har man utlyst detta år för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Dessa teman är viktiga i pro-jektet INCLUSage som Svenska pensionärsför-bundet administrerar i Finland. Projektet ar-

rangerar bl.a. diskussionsdagar för att föra samman beslutsfattare med seniorer.

Kan man för en diskussionsdag hitta ett mer aktu-ellt tema än äldrevården i Finland? Det var just det den fjärde diskussionsdagen 26 oktober i Riksda-gens infocenter handlade om. Liksom de föregående temadagarna, hade också denna samlat en hel del beslutsfattare, andra aktörer och senioråhörare.

ligger i anslutning till Djurbergets åldringscentral. I servicecentralen finns mångsidig verksamhet, bl.a. motions-, hantverks- och samtals-grupper. När man i verksamheten försöker betona rehabiliteringen kan det vara en utmaning att mo-tivera de äldre. Men det är just det som är personalens uppgift, man blir en sorts sparrare, tyckte San-tama och Koivisto. På Djurberget har man betonat samarbetet mel-lan olika yrken och det har varit lyckat. Exempelvis har sjukskötare tidvis ingått i olika team, bl.a. med fysioterapeuterna.

Inlägget skapade diskussion om självbestämmanderätten. Hur skall man definiera den? Vems rätt? Det är ofta anhöriga som har åsikter om vad mamma/pappa har rätt till och behöver. För att få fram sin egen vilja rekommenderas att man gör en intressebevakningsfullmakt. Genom att skriva en intressebevak-ningsfullmakt kan du i förväg se till att dina angelägenheter sköts också om du senare förlorar för-mågan att själv sköta dem t.ex. på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd.

Lämna äldrevårdenutanför upphandlingslagenRiksdagsledamot Ulla-Maj Wi-deroos talade om äldreomsorgen i framtiden. Snart uppstår en mycket krävande kundgrupp då personer i hennes ålder blir pensionärer. Hon efterlyste mer visioner och många nya initiativ för att få det hela att fungera ekonomiskt. Pensionä-rerna är inte en enhetlig grupp med lika behov, utan det finns oändliga variationer. En 85 åring kör piggt omkring med bil, medan en annan kan vara sängliggande. Viktigt är att vi ser till enskilda personers behov av service. Man borde också lyssna mer på dem som idag är berättigade till olika typer av service, det är de som är experter på vad som fungerar och vad som

inte fungerar. Det som kom fram i diskussionerna under dagen var upphandlingen i kommunerna, Wideroos kastade bl.a. fram den idén att äldrevården helt kunde lämnas utanför lagen om offentlig upphandling.

När det var dags för diskussion så påpekades det att kommunerna har dålig ekonomi. Man är medve-ten i kommunerna om servicebe-hovet, men att man måste spara. Till detta svarade Wideroos att man skall komma bort från tänkandet att kommunerna skall göra allt. Här har också tredje sektorn en viktig uppgift.

I paneldiskussionen den deltog personer med följande infallsvink-lar: statlig beslutsfattare (Kiljunen), kommunen (Blomberg) och servi-ceproducenten (Nyberg). Deltagare var alltså Anneli Kiljunen, riksdags-ledamot, Hans Blomberg, läkare och medlem i Sibbo kommunstyrelse och Kjell Nyberg, VD för stiftelsen Blomsterfonden. Nils Torvalds, vice ordförande för Svenska folkpartiet ledde diskussionen.

Den planerade äldreomsorgs-lagen kom fram i diskussionerna, och man välkomnade den. Det är svårt att definiera kvalitetskriterier men man bör göra det. Det visar t.ex. Valviras rapport som kom ut en vecka tidigare. Man talar om tillräcklig vård, men bör också definiera mycket noggrant vad det betyder. Eller behöver vi alls en skild lag? Nils Torvalds lyfte fram ett exempel från Tyskland där man i grundlagen instiftat att människans värde är oantastbart, att högakta och beskydda det är en plikt för all statlig makt.

Ingen tid att göra uppindividuella vårdplanerVad beror det då på att det finns brister i vården? Stor betydelse har bristande ekonomi, men inte all. Tyvärr har man i äldrevården ofta inte tid med att göra upp

individuella vårdplaner. Men det borde man satsa på, så även på personalutveckling. Det kom fram olika aspekter på konkurrensut-sättande i kommunerna. Olika aktörer har helt olika möjligheter att ge konkurrenskraftiga offerter. När det gäller kommunen så finns taxor som baserar sig på klienternas inkomster, men inom den privata marknaden är priset fastställt av den som erbjuder service. Olika aktörer har olika regler.

När det gäller insatser av tredje sektorn tog paneldebatten upp frivilligarbetet. Jo, det är bra att frivilligverksamheten blir en del av arbetet med äldre, men hur mycket som helst kan man inte kräva av dem som jobbar frivilligt. Det finns många som vill arbeta frivilligt och en del kommuner har satt det i system, men här har pensionärs-föreningarna också en roll.

Trots att man bygger upp hot-bilder om framtidens behov av äldrevård, måste man komma ihåg att det enbart är en liten procent av de äldre som någonsin blir i behov av effektiverat serviceboende. Det som kommer att bli av betydelse är utvecklande av hemvården. Även all förebyggande verksamhet är viktig. Riksdagsledamot Anneli Kiljunen betonade att alla har sin levnadscykel, som börjar som barn. Åldrandet är bara en del av det. Vi måste tänka på individen som en helhet och stöda åldrandet mycket tidigare än vi gör nu. Åld-rande befolkningens förebyggande verksamhet börjar alltså redan före skolåldern.

Det finns alltså resurser till åld-ringsvården i framtiden. Det beror på hur vi spelar våra kort idag, dvs. hur vi prioriterar och bygger upp servicenätet. Det är också av betydelse hur vi förebygger den åldrande befolkningens hälsopro-blem och hur vi engagerar frivilliga personer med i detta arbete.

Text och foto MONA LEHTONEN

I panelen från vänster Hans Blomberg, Anneli Kiljunen, Nils Torvalds och Kjell Nyberg

Kommentarer till Europeiska kommissionens grönpapper om pensioner skulle lämnas in före den 15 november 2010. Svenska pensionärsförbundet lämnade in kommentarer i tid tillsammans med Pensionärsförbundens intres-seorganisation PIO. Fokus gällde att bevara det finländska pensions-systemet, eftersom systemet är accepterat av såväl politiker som pensionärer.

Inom Europeiska unionen för-söker många länder övertyga sina kollegieländer om förträffligheten i att ha pensioner i stil med vår folkpension, som betalas av statens medel, till exempel såsom i Dan-mark. Finland har valt att samla arbetspensionerna i fonder, och ha ett system där pensionsberäk-ningen beror på tidigare intjänad lön för arbetstiden. Det blir intres-sant att se hur utvecklingen går, men det finns många skeptiker mot eventuella EU-direktiv om minimipensioner eller europeiska pensionsfonder.

Tillsvidare är pensionspolitiken i EU-medlemsländerna rätt natio-nell och den största frågan är om hur man kan överföra intjänade pensionsförmåner eller betalda pensioner från ett land till ett an-nat. Den frågan är också besvärlig, bland annat ur skattesynvinkel, och skattepolitiken är också nationell i EU. Det betyder att det finns en förståelse för att EU ska utreda pensionerna, och att EU önskar förenhetliga pensionssystemen bland medlemsstaterna, bland annat för att trygga den enskilda invånaren.

Individuella pensionspaket, där antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren frivilligt utöver pen-sionspremierna sparar i fonder för den kommande pensionären, har inte vunnit terräng i så hög grad i Finland än. Därför är det bra om varje land fortsätter att sköta sina pensionsfrågor, i synnerhet när det gäller stora belopp, många männis-kor och ekonomin är i gungning.

VERONICA FELLMAN

Skeptiskt till minimipensioner

HÄNT I EUROPA

GOD TID 9/2010 – 7

Vid mötet var regionens alla 28 aktiva föreningar representerade genom 74 befullmäktigade ombud. Dessutom fanns ett tjugotal övriga föreningsmänniskor och andra på plats. Valet av Henrik Svarfvar, Korsholm, till ny ordförande efter Torolf Fröjdö, Kronoby, skedde helt enhälligt och utan att något annat förslag framfördes.

Intensiv intressebevakningI sitt tal betonade Henrik Svarfvar att han behöver stöd av alla för att arbetet för pensionärernas bästa skall bli framgångrikt. Målsätt-ningen för förbundet, regionerna och föreningarna är att för pensio-närskamraterna underlätta situatio-nen och skapa bättre förhållanden, framhöll han.

– Det skall ske genom en ännu intensivare intressebevakning än tidigare – framför allt regionalt

och lokalt men också genom att skapa ”svenska rum” för att vi som svenska pensionärer skall kunna träffas och umgås både hemmavid och på resor runtom i vårt eget land och även i andra länder.

Han tackade sin företrädare Torolf Fröjdö – som han nu skall överta stafettpinnen av – för den-nes långa och framgångrika arbete som ordförande för regionen. Han kommer att avtackas officiellt på regionens vårmöte.

Samarbete mellanfrivilligorganisationerRegionens snart avgående ordfö-rande Torolf Fröjdö anknöt i sitt hälsningstal bl.a. till den aktuella omorganiseringen inom förbundet, något som kommer att påverka också den regionala ekonomiska förvaltningen och redovisningen, liksom till viss del även verksam-

hetsplaneringen. Det finns olika tidsplaner som skall följas.

Han uppehöll sig också vid PIO:s distrikts- eller regionverk-samhet och samarbetet med olika frivilligorganisationer. I fråga om t.ex. specialsjukvården inom Öster-botten, Mellersta Österbotten och Syd-Österbotten manade han till helhetssyn och insikt om att alla sjukhus inte kan syssla med allt.

I en hälsning som representant för värdstaden Nykarleby tecknade stadsdirektör Gösta Willman en ganska ljus bild av utvecklings-möjligheterna och den ekono-miska situationen i sin domän. På den lokala pensionärsklubbens vägnar hälsades mötesdeltagarna välkomna av dess ordförande Lea Sandås.

Utöver själva höstmötesförhand-lingarna – enligt nedan – ingick i programmet också sång och musik

Österbotten fick ny ordförandenär regionen höll sitt höstmöte– Tack för ert förtroende! Det är mycket hedrande att få representera över 8 000 österbottniska SPF-medlemmar i våra trettio föreningar. Jag lovar att – med ert stöd – göra mitt bästa för vårt förbund och för vår öster-bottniska region.Med bl.a. de orden tog Henrik Svarfvar emot uppdraget som ny ordföran-de för SPF:s österbottniska region när föreningarnas representanter var samlade till höstmöte i Munsala i början av november. Valet gäller från början av 2011.

av kören ”Sjung och spel” under ledning av Ingeborg Sikström och presentation av förbundets IKT-projekt genom medverkan av koordinator Eric Jansson. En del glimtar från finanskommitténs arbete förmedlades av ledamoten Paul Lindell.

StyrelsenUtöver valet av Henriks Svarfvar till ny ordförande för 2011 skedde under de egentliga höstmötesför-handlingarna val av regionstyrelse för perioden 2011–2012. Den be-står – med ersättarna inom parentes – av följande personer:

Tidigare valda som sitter kvar ännu under 2011 är Rolf Hägg, Oravais (Torbjörn Ehrman, Vörå), Johan Träskvik, Lappfjärd (Ver-ner Storås, Tjöck) och Ann-Lis Nykvist, Vasa (Roger Bergström, Korsnäs).

Valda för perioden 2011–2012 blev Inga Kalberg, Närpes (Bror Backholm, Övermark), Greta-Lisa Nilsson (ny), Karleby (Gun Haglund, Larsmo) och Knut Brännbacka (ny) Pedersöre (He-lena Andtbacka, Kronoby).

Fungerande kommunikationDen regionala verksamhetsplan som antogs innefattar i stort sett

samma ingredienser som tidigare år. I inledningen betonas att re-gionens uppgift är att verka för en fungerande kommunikation mellan föreningarna, regionen och förbundet.

Gemenskap, trygghet, livskva-litet och språkidentitet är Svenska pensionärsförbundets värden. Re-gionen skall förankra dessa värden i regionens och föreningarnas lokala verksamhet. Rekrytering av nya medlemmar och omsorg om de nuvarande är en av de mest centrala uppgifterna.

Regional fokuseringVad gäller intressebevakningen skall denna enligt den antagna planen fokuseras i synnerhet på de regionala intressena. Nya nätverk mellan tredje sektorns organisationer har bildats, där SPF Österbotten tar en aktiv roll. Samverkan med de andra förbun-dens distriktsorganisationer inom valkretsen fortsätter.

Vad gäller enskilda aktiviteter upptar verksamhetsplanen bl.a. regionala vårdagar, sommardag, reseverksamhet, frågetävling, pi-drotävling, teaterbesök och re-gionala verksamhetskonferenser. Förbundets verksamhetsplan skall integreras i regionen.

Text och foto ROGER LIND

Avgående ordföranden Torolf Fröjdö (mitten) – här tillsammans med fru Marianne och stadsdirek-tören i Nykarleby Gösta Willman.

Alla regionens tjugoåtta aktiva föreningar var på höstmötet representerade genom 74 befull-mäktigade ombud – bland dem här närmast fr.v. Kurt Flinck, Leila Lindell och Greta-Lis Kulta-lahti, alla från Esse, samt Anna Kristina Sandvik, Nykarleby.

Kören Sjung och spel uppträdde med sång och musik under ledning av Ingeborg Sikström.

Henrik Svarf-var, Korsholm, tillträder vid nyår som ord-förande för SPF Österbotten. Han valdes enhälligt på regionen höstmöte i Munsala.

8 – GOD TID 9/2010

God JulOch

Gott Nytt År

GrankullaStad

www.grankulla.fi

www.kyrkpressen.fi

PedersöreKommun

Tel. 785 0111www.pedersore.fi

CharterbusR. Lundström

Tel. 09-221 4471

Houtskär KyrkligaFolkhögskola

www.hkf.fi

OravaisKommunwww.oravais.fi

06-224 1271www.westerlines.fi

www.aminnefolkpark.net

Tel. 019-524 3331www.msjlruneberg.fi

Tel.06-788 9020

LarsmoKommun

Tel. 06-785 7111

LappträskKommun

www.lapptrask.fiTel. 019-510 860

MörskomKommun

Tel. 019-510 850

WIKSTRÖMSBusstrafik

Tel. 019-244 0400 �����������������

www.restaurantgh.fi

Biskopsgatan 17, Åbowww.sibeliusmuseum.abo.fi

www.tournee.fi tel. 06-357 6400

Bottenhavets SjukhemKristinestad

MalaxMuseiförening

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414Korpo Apotek

Korppoon Apteekki(02)463 1366

Kristinestads Stadtel. 06-2216200

www.kristinestad.fi

SÖDERLÅNGVIKSMUSEUMwww.soderlangvik.fiTel. 06-785 6100

Oravais Teaterwww.oravaisteater.fi

www.frankmangscenter.fi

StenhuggeriLevander

tel. 09-387 6284

GOD TID 9/2010 – 9

KorsholmsKommunwww.korsholm.fitel. 06-327 7111

Raseborgs Stadwww.raseborg.fi

Kristinestadtel. 06-221 2228

PÄRUS FORSPärus Café

06-222 1121www.perus.fi

God Jul Och

Gott Nytt År

CENTRALAPOTEKET VASAtel. 319 1100

KORSHOLMS APOTEKMUSTASAAREN APTEEKKI

Tel. 322 2941 Puh

Malax Kommunwww.malax.fi

ÖNUF, tel. (019)532 412

06-220 4600Närpes Apotek

Kaskö - Pörtom - Övermarkfilialapotek

Ab Oskar Haglund OyVasa

0400-667388

Stiftelsen för ArbetetsVännerHuvudföreningens Åldringshem

i Helsingfors

Västra Nylandslandskapsmuseum

www.raseborg.fi/museum

Närpes Stadtel. 06-224 9111www.narpes.fi

www.lindatours.comtel. 06-224 3350

www.ingvesresor.fiNärpes 020 7434 530

Vasa 020 7434 520

Kronoby Kommunwww.kronoby.fi

Hangö StadTel. 019-22031www.hanko.fi

Det fanns en tid, måhända inte ens så väldigt avlägsen, när barn inte duade sina föräld-rar, sina egna föräldrar alltså. Att man inte duade sina svärföräldrar förekommer kanske fortfarande. Men alltid gick det alltid inte så bra med ni heller. Det kunde upplevas som både påfluget och oartigt. Resultatet var kon-struktioner som i dag verkar enbart komiska: Önskas det en kopp kaffe? Blir det att resa till sommarstugan? Has det hund?

Personer med titlar var litet lättare att hantera: Får jag besvära pastorsadjunkten att bevittna min ansökan? Hoppas lektorskan skall få en skön semester! Tack snälla montö-ren, nu fungerar dammsugaren igen!

Säga vad man vill om utvecklingen, men enklare har det ju nog blivit. Duandet förefal-ler att ha slagit igenom, ganska så grundligt. Vågen kom västerifrån. Personligen tyckte jag man kunde se hur duandet först blev allt van-

ligare på Åland, för att sedan exporteras vidare österut. Visst nias det fortfarande, vanligtvis i litet mera hierarkiska och högtidliga sam-manhang, men ofta är det så att någondera tar det första steget, övergår försiktigt till du, och så fortsätter samtalet i du-form, sannolikt till ömsesidig lättnad. Dagens ungdomar duar frejdigt, och på sin höjd är det numera bara någon äldre änkenåd som kan finna det direkt ohyfsat. Vilket i så fall skall respekteras.

Den tidigare titelbortläggningen, som kunde vara både ceremoniell och t.o.m. ses som ut-tryck för något slags nådevedermäle, har i takt med utvecklingen blivit allt mera sällsynt.

Och utvecklingen går vidare. Själv upple-ver jag allt oftare att det numera anses räcka med att presentera sig bara med förnamnet, t.ex. när man svarar i telefon. Och naturligtvis kan jag uträtta mitt ärende lika bra vid ett

samtal med Pipsan som med Pipsan Hal-lonqvist, men ändå tycker jag att mänskor skall framträda med både för- och efternamn, åtminstone så länge de är en ny bekantskap. Råkan man dessutom känna flera damer som heter Pipsan kan fatala missförstånd uppstå.

Slutsats: Allting förändras, eller som jag ny-ligen såg det uttryckt: Förr skrattade man åt mänskor när de föll omkull, nu skall det vara stå-upp-komiker.

ANDERS G. LINDQVIST

Om du och niUPPSNAPPAT

Det blev ny pidromästare i SPF-Österbottens pidrotävling. Vid premiärtävlingen i fjol segrade föreningen Malax Pensionärer. Ove Ljung och Hans Björlund, Purmo tog hem finalomgången.

Lars Hemming och Alfons Åstrand från Malax blev silverme-daljörer.

Bronsmatchen stod mellan Sven Hemming och Göran Genberg också från Malax mot VIPS från Vasa, Brita Antila och Jan Hjerpe. Efter en mycket jämn kamp tog Malaxgossarna hand om tredje-platsen.

Kvevlaxnejdens Pensionärs-klubb och Föreningen Oravais Pensionärshem deltog också i tur-neringen som ordnades i Oravais föreningens utrymmen.

P.T.

Purmo pensionärerösterbottniskapidromästare

10 – GOD TID 9/2010

För 60 år sedan kom den första leveransen på sexton exemplar till Finland. Och importören Autola Oy såg till att allmänheten visste om det. Det första partiet ställ-des upp med stort mediepådrag nedanför domkyrkans trappor i Helsingfors. Under det första året, alltså 1950, kom 119 bilar att im-porteras till vårt land. Folkbilen var dock känd innan de första bilarna landsattes hos oss. Den var faktiskt känd i sitt hemland Tyskland innan den ens hade byggts.

Gör som HenryHitler hade aviserat sin plan om en folkbil och ett högklassigt vägnät i ett tidigt tal efter att han kommit till makten 1933. Tio år tidigare, då hans satt i fängelset i Landsberg, hade han bl.a. läst en biografi om Henry Ford och var klart inspi-rerad av Fords löpande band som rullade ut T-Fordar i en tidigare inte skådad takt.

Det mest sensationella med Hitlers folkvagn var att den skulle kosta mindre än 1 000 Reichsmark, vilket var ungefär priset på en motorcykel med sidovagn. Allmän-heten var förtjust. Den då billigaste bilen på den tyska marknaden var Opel P4, som kostade 1 500 RM medan t.ex. Mercedes Benz 130 kostade 4 000 RM.

Porsches dilemmaFerdinand Porsche (1875–1951) var inte så förtjust. Han hade fått uppdraget att konstruera folkbilen. Han var tvungen att åstadkomma en konstruktion som var samtidigt funktionell, hållbar och billig att tillverka. Dessutom fick Porsche inte den tid på sig som ett utveck-lingsarbete hade krävt.

Porsche klarade knipan genom att vara bekant med Hans Led-winka (1878–1967). De arbetade tillsammans under en period för österrikiska Steyr-Werke och det är känt att de ofta diskuterade och utbytte idéer med varandra. Båda två hade ett speciellt intresse av bilar med motorn baktill. Led-winka var mannen bakom bl.a. de nyskapande konstruktionerna Tatra T87 och T97 med extremt strömlinjeformade karosser och med luftkylda motorer bak.

Tio patentintrångI sitt pressade läge, tillstod Por-sche senare, att han nog tittade över axeln på Ledwinkas ritningar och kopierade rätt friskt. Så friskt faktiskt att när Volkswagen Typ 1, dvs. bubblan, officiellt presentera-des 1937 så fick Volkswagenwerk stämningar för tio patentintrång från Tatra.

Den juridiska processen kom av sig när kriget utbröt. Hitler försökte avstyra alla eventuella jämförelser med Tatra T97, som bubblan var väldigt lik. Det gjorde han, sedan Tyskland ockuperat stora delar av Tjeckoslovakien, genom att förbjuda tillverkningen av T97:an. Den kom att tillverkas i bara 510 exemplar.

Tatraplan i FinlandSedan Tjeckoslovakien efter kriget hamnat i annat läger än Väst-Tysk-land kunde inte Tatra återuppta sin tillverkning som under förkrigs-tiden. Östblockets Moskvastyrda industrialiseringsprogram lade vikten på den tunga industrin och lyxbetonade produkter som den dyra Tatran skuffades ut i margina-len. I stället började man tillverka

en förenklad version, Tatraplan. Den tillverkning pågick till 1952 och även till Finland importerades 248 exemplar, som de minnesgoda kommer ihåg för dess uppseende-väckande design. Totalt byggdes bara 6432 Tatraplan och Finland var faktiskt det land som efter Öst-errike hade det största beståndet av bilmodellen.

Patentbråket fotsatte efter kriget och löstes så småningom genom att Volkswagen 1961 betalade 3 miljoner D-mark i skadestånd till Tatra.

Krigsmateriel med tvångsarbeteI början på 1938 kom serietillverk-ningen av bubblan igång i de ny-grundade fabrikerna vid Fallersle-ben. Orten fick namnet Wolfsburg och företaget blev Volkswagenwerk GmbH Produktionen av Typ 1 hann dock inte bli storskalig innan krigsutbrottet kom och program-met ändrades till tillverkning av fordon för militärt bruk.

Andra synder som Volkswagen fick kämpa med också långt efter kriget var den arbetskraft som tvångsarbetade i fabrikerna. Hit hämtades folk från ockuperade områden och senare också från koncentrationslägren, sammanlagt kring 20 000 personer. Debatten och internationella påtryckningar besvärade VW ända fram till nutid. År 1998 grundades en humanitär fond och fram till 2001 hade 2 050 f.d. tvångsarbetare från 26 olika länder fått ersättningar.

Ratad av experterVolkswagens patentstölder och brott mot människorättskonven-tioner kunde inte hindra dess enor-

Bubblan i våra hjärtanNästan alla i vår del av världen har ett förhållande till den. VW-bubblan, folk-vagnen, folka, kuplan, hitlerkälken, skalbaggen osv. Den behöver inte förklaras. Den skiljde sig från mängden redan från början. Designen och ljudet.

Det är cabrioletversionerna som fram till våra dagar blivit verkliga kultbilar med högt värde på marknaden. En hel del har dock ändrats sedan denna version från 1952, men inte grundkonceptet.

De första VW-bubblorna som blev kända i Finland, som denna från 1938, hade mittstolpe i bakrutan och väldigt små baklysen.

En av de första prototyperna från 1934 med åttakantig fartmätare som gick motsols upp till 120 km/t. Så fort gick inte bilen.

Detta är tekniskt sett en VW-bubbla även om man kunde tro något annat.

Bröllopsbilen, en VW med drag.

GOD TID 9/2010 – 11

ma framgång. Men det hela kunde ha stupat innan det ens började. Efter kriget hamnade Wolfsburg i den brittiska förvaltningszonen och britterna visste inte vad de skulle göra med fabriken och den kon-stiga bubblan, som de kallade the Beetle. Experterna hade tittat på folkvagnen och skakat på huvudet. ”Thanks, but no thanks”.

Folkvagnskonceptet hade bju-dits ut åt också amerikaner och fransmän. Båda hade kommit till slutsatsen att detta nog inte var någon bil för dem och de avböjde artigt.

Diskret fransk stöldMan anar att några industrimän lite lägre fram i tiden svurit i lönndom över att ha missat chansen till till-verknigen av bilhistoriens dittills största försäljningssuccé.

Till saken hör att fransmännen, lite i tysthet, hade visat intresse för folkvagnens uppbyggnad. När produktionen av Renault 4 CV efter kriget kom igång visade den modellen upp alldeles för mycket likhet med VW för att det skulle ha kunnat vara en slump. En konstruktionsmässigt helt onödig frontgrill prydde framvagnen för att avleda uppmärksamheten från att konceptet så uppenbart var kopierat från den tyska bilen.

Hirst agerar sociologAlltså blev det britternas sak att göra något av Wolfsburg. Majoren Ivan Hirst sattes att leda företaget. Hans kloka resonemang var att om VW-verken skall kunna räd-das för framtiden så bör det ske med tyska krafter. Den här gången

skall tyskarnas revanschlust inte ske med militära medel utan här skall erbjudas en chans att med flit och målmedvetenhet bygga upp ett tyskt ekonomiskt välstånd. Volkswagen skall bli en tysk bil och inte en brittisk som byggs av tyska arbetare.

Hirst satte igång headhunting och kom till att Heinrich Nord-hoff, meriterad från ledaruppgifter hos bl.a. Opel , var rätt man att återuppbygga VW-verken och utveckla själva bilen. Trots allt var det ett koncept som tagits i bruk i mitten av 30-talet och nu hade man hunnit fram till 1946.

Förvisso hade utvecklingen av privatbilar stått stilla också i andra delar av världen. När bilindustrin så småningom fick drag under galoscherna så var det i stort sett modeller från 30-talet som gällde, ofta lite utseendemässigt ändrade för att verka nya.

T-Forden blir omkördRedan 1955 tillverkades den mil-jonte VW-bubblan och vid det la-get hade ungefär 5290 importerats till Finland.

Världsrekord blev det den 17 februari 1972. Med 15 007 034 tillverkade exemplar slog man Henry Fords rekord med T-Forden Tin Lizzy, som hade tillverkats 1908–1927. Ford försökte i för-tvivlan komma med nya ”mer korrekta” siffror, som visade att T-Forden sålts betydligt fler än vad tidigare uppgetts, men det hjälpte inte. Volkswagen drog förbi och långt.

Sista året som bubblan impor-terades till Finland var 1975 och

1978 slutade man också att tillver-ka den i Tyskland. Tillverkningen fortsatte dock Brasilien och Mexico tills produktionen upphörde helt den 30 juli 2003 i Mexico.

En epok i bilens historia var till ända efter 68 år. Nästan 22 miljo-ner bubblor byggdes.

Kultbil i många versionerDet är inte förvånande att en bil-modell som tillverkats så mycket och som i grunden är ganska enkel har blivit modifierad mångfalt. Av Volkswagenwerk själv, men oänd-ligt mycket mer av privatpersoner, som gjort om bubblan för både nytta och nöje. Ibland bara för att väcka uppmärksamhet, men det är kanske nöje, det också.

Ett gott urval av bubblor och dess avarter finns på VW Museum i Wolfsburg. Ett besök där är en riktig nostalgihöjdare.

I Finland finns en VW-klubb, Suomen Volkkariyhdistys r.y. eller på utländska Finnish Volkswagen Association (FVWA). Klubben har cirka 2 500 medlemmar. Man behöver inte vara VW-ägare för att vara medlem; det räcker med att vara intresserad. De flesta med-lemmarna har äldre modeller, dvs. luftkylda och i de kretsarna beteck-nar man senare VW-modeller som ”vattenskadade”.

Text och foto LARS HAGLUND

Den allra sista bubblan, ljusblå och med blinkers i stötfångaren, lämnade fabriken i Mexico i juli 2003.

Träskulptören Livio DeMarchi kunde inte låta bli att göra sin version av kult-bilen.

Alla som haft en folkkare vet att kupén var så tät att det var svårt att stänga dörren om man inte vevade ner en dörruta en bit först. Med ytterligare lite tätning och inkapslat elsystem, uppdraget avgasrör och en propeller på vev-axelns förlängning åkte två italienare över Messina-sundet i juni 1984. Fart i vattnet 20 km/t och resan tog 38 minuter. Faktiskt hade en likadan resa gjorts nästan på dagen 20 år tidigare i VW 1200.

Tatra T87 (till höger) var den kraftfullare versionen av den Tatra T97, som så friskt kopierades av VW.

Strax före kriget kostade 87:an 8450 Reichsmark, vilket gjorde den till en av de dyraste bilarna på marknaden. Den var 8-cylindrig, hade en nästan 3-liters motor på 75 hk och en toppfart på 160 km/h. Efter den tyska inva-sionen fick Tatra fortsätta produktionen främst för att de tyska officerarna älskade bilen. Flera körde ihjäl sig då de inte behärskade den kraftiga över-styrningen i kurvorna. Tatran blev känd som `tjeckernas hemliga vapen´ i kampen mot ockupanterna. I ett skede, sägs det, utfärdades förbud för tyska officerare att köra T87:an.

Tatra, grundad 1850, var världens tredje äldsta bilfabrik efter Daimler-Benz och Peugeot.

Kaross av rotting, upseendeväckande opraktisk.

12 – GOD TID 9/2010

Beställ läkaren hem till dig.

www.doctagon.

Doctagons hemläkare gör hembesök

i huvudstadsregionen alla dagar

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

beställ läkaren hem till dig.

Vi talar alla svenska.

Hemläkaren

Vi erbjuder även Hemvård.

FÖRENINGSNyTT

Grundinställningen till äldre samhällsmedlemmar har fortfarande spår av en nedvärderande och pas-siverande ”kommunalhemsattityd”. Både i en del familjer, inom omgivningen, bland kommunala och statliga beslutsfattare och hos vårdpersona-len finns det kvar något av en överlägsen eller överbeskyddande inställning, som gör oss äldre till objekt i stället för subjekt som själva tänker och reagerar. Den gruppen av självständiga äldre människor växer stadigt utan att vi glömmer dem som inte klarar sig själva och behöver olika former av stöd.

Alla behöver vi olika former av hjälp under olika perioder av livet. Det ”stödpaket” som en äldre (eller yngre också) behöver, varierar och för en äldre person kan det till en början vara minimalt, kanske bara: ”låt mig sköta mig själv här hemma”. Men efter hand blir behovet större inom olika sidor av livet och växer till en bukett av olika aktiviteter från en kamrat för promenader och kulturerbjudanden till städhjälp, butiksresor, kontakt med myndigheter, socialt stöd, medicinsk hjälp, rehabilitering och eventuell plats på service-hem eller sjukavdelning.

Eftersom ”behovsbuketten” varierar från person till person och för samma person inom olika livs-skeden borde all planering av behövliga åtgärder, och hur de blir utförda, utgå från den aktuella personen/klienten/patienten, som bör ha tillgång till hela paletten av möjligheter. Det här är inte möjligt om attityderna och vårdsystemet med sina organisationer, institutioner och administrativa beroendeförhållanden starkt påverkas av de gamla attityder som nämndes här ovanför. Systemet är till

sin natur, och på många sätt, oförmöget att beakta individuella behov.

Det är orsaken till de beklagliga exemplen på hur en äldre person flyttas och bollas mellan olika instanser som ett passivt paket, som helst bör passa in i respektive vårdenhets ”värld”. Men en levande människas situation är inte bara antingen ”rund” aller ”fyrkantig” men kan ha olika kanter eller hörn som gör en enspårig lösning oskälig eller omöjlig.

Vanligen möts förslag till en personorienterad vård av protester om att det blir för dyrt. MEN det stämmer inte! I Jönköping har man tillämpat en individcentrerad modell i femton år och funnit att det har blivit billigare samtidigt som vårdens kvalitet har förbättrats och de äldre och deras närstående är nöjda och tillfredsställda.

Den genomgripande förändring som behövs gäller för den grundinställningen som nämns i början av den här kolumnen. Därför är de samlade pen-sionärsorganisationernas insatser så viktiga för att påverka samhällsklimatet i rätt riktning. Utan förändring av majoritetens grundinställning får vi vänta på en förverkligad och vettig personorien-terad äldrevård.

HÅKAN HELLBERG

Målsättning i äldrevårdenHÅKANS HÖRNA

Kom med till Azorerna 25.5–1.6.2011

SPF reser till blommornas och de gröna öarnas paradis Azorerna i maj 2011. Azorerna har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Öarna finns mitt ute i Atlanten mellan Europaa och Amerika och är berömd för sin natur och frodiga växtlighet.

Vår resa ordnas mellan den 25 maj och 1 juni 2011 med Finnairs flyg från Helsingfors till Ponta Delgada och med anslutnings flyg från Vasa. Resans pris är 995 € från vasa och 785 € från Helsingfors i vilket ingår flyg, transfer på Sao Miguel och morgonfrukost. Vi bor på hotell Marina Atlantico **** i Ponta Delgada.

Anmälan om deltagande i resan senast den 15.1.2011 till SPF Österbottens kansli i Vasa tel 020 7288818/050-5575389, e-post: per.thomasfolk@spfpension.fiUpplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med

SPF Österbotten Tournee Vasa/Hispania

RES MED SPF

La Bella Italia

Följ med på SPF Österbotten regionens andra höstresa och bekanta dig med Italiens pärlor. Upplev Pisa, Rom, Sorrento, Capri och Pompeji m.m. under 8 dagar.

Resan anordnas 26.9–3.10.2011 med Finnairs flyg från Vasa och Kronoby med byte i Helsingfors till Milano där Ingves buss möter oss.Resans pris är 1395.- euro, singelrum tillägg 230.- euro.I resans pris ingår halvpension d.v.s. morgonfrukost och middag med måltids-drycker, inträden och utflykten till Capri. Även uppsamlingen med buss till och från Vasa flygfält norr och söderifrån ingår, samt reseledare från pensionärsförbundet. Anmälan om deltagande till SPF Österbottens kansli i Vasa tel. 020-7288818/050-5575389 e-post per.thomasfolk@spfpension.fiUpplysningar om resan ges också av Henrik Svarfvar tel. 050-69341 eller Bert Bäck tel. 050-69006.

RES MED SPF

GOD TID 9/2010 – 13

DEBATT

Det hör till den socialpolitiska in-tentionen att betona betydelsen av att äldre människor får bo hemma så länge som möjligt. Men vad gör vi för att syftemålet skall förverk-ligas? Att som i Helsingfors låta rödpennan gå inom äldreomsor-gen och förflytta åldringarna till sjukhusens bäddavdelningar där långvårdsplatserna minskas från år till år, framstår nog som en kom-munalpolitisk åtgärd men knap-past som en socialpolitisk sådan. Satsningarna på hemvården bara uteblir, men serviceutbudet på webben skall för all del bli mång-sidigare …

Helsingfors är idag inne i en sällan skådad megarenovering av bostadsbeståndet i staden. En ansenlig bostadsmassa i betong har uppnått den positionen i lev-nadsloppet då fastigheterna helt enkelt kräver en grundlig översyn. Jag hänvisar här till förstädernas bostadshus som områdesbyggandet under 1960-talet förde med sig. Då en sådan mängd skall renoveras, tenderar kostnaderna att skjuta i höjden. Helt oskäligt. Det finns ju ingen risk för att jobbet skall ta slut inom en nära framtid.

Något över hälften av förstäder-nas bostäder är ägobostäder. Man kan utgå från, att mången ung som sparade sig till sin första bostad fortfarande bor kvar i lägenheten. Inte längre som ung, inte längre tillsammans med familjen, men nog till åren kommen, ensam och alltför ofta med en knapp pension.

Det är inte alls sagt att en kost-sam rörreparation gör det möjligt för pensionären att bo kvar där hemma med alla sina kära min-nen. Den i bostadsaktiebolagslagen omnämnda likställighetsprinci-pen fungerar inte om man inte i samband med behandlingen av bostadsbolagets bolagsordning ägnar principen särskild upp-märksamhet. Och det gör man vanligtvis inte. Utgående från en modell behandlas och godkänns bolagsordningen efter en utdragen diskussion om kommatecknet i den tredje paragrafen.

Om lägenheten utgjort ett hem för en barnfamilj, kan det t.ex. vara fråga om en fyrarummare. Då lägenhetens yta utgör betal-ningsgrunden för rörreparationen, innebär det att priset för de nya rören inklusive arbetet kan kosta nästan tre gånger mera i fyrarum-maren än i bostadsbolagets en-rummare. Det kan eventuellt vara motiverat då man också byter ut värmeledningsrören, men om det endast är fråga om toalettens och badrummets rör, uppstår en up-penbar likställighetsbrist. Det hör inte till vanligheterna i vårt land att fyrarummarens toalett upptar fyra byttor. Sådär som i Dragsvik.

Och vad värre: Vid försäljning av lägenheten efter renoveringen kan man räkna med ett högre kvadratmeterpris för enrummaren än för fyrarummaren. Likstäl-lighetsprincipen fungerar här på samma sätt som i fråga om den

omtalade garantipensionen. De folkpensionärer som verkligen skulle ha både nytta och glädje av pensionen, ser inte ens skymten av den. Åldringshemmet eller sjukhusets bäddavdelningen far iväg med varenda en cent då ga-rantipensionen saknar skyddad andel. De folkpensionärer som erhåller utkomststöd går i princip också miste om garantipensionen, då utkomststödet minskas i mot-svarande grad.

För mången ensamstående pensio-när utgör försäljningen av aktie-lägenheten före renoveringen det enda alternativet, då lånealterna-tivet förlorar sin attraktion med åldern. Endera köper man en min-dre lägenhet eller då flyttar man till något privat servicehus för seniorer och bor där så länge pengarna från försäljningen räcker till.

Då det gamla hemmet so wie so uppfattas som alltför stort, får den individuella förmågan att svälja förändringar en stor betydelse för trivseln i det nya hemmet och den i nya omgivningen. Problemet består här av den tvångssituation rörreparationen förorsakar.

Det är inte min sak att berätta vad som är rätt och riktigt, men som skattebetalare utgår jag från att de som satts att besluta om skötseln av våra gemensamma angelägen-heter, fäster uppmärksamhet vid de olika situationer landets äldre generationer konfronteras med.

HERBERT WALTHER

Helsingfors

Till diskussionen om äldreboendet

Nomineringen av kandidater till riksdagsvalet i april 2011 har redan pågått en tid. Intressebevakningen på regerings- och riksdagsnivå är av utomordentlig betydelse sett både ur de enspråkigt svenska och även de tvåspråkiga väljarnas perspektiv. För att vara med och påverka samhällsutvecklingen på de finlandssvenska språköarna bör man alltså kunna finna ”sin egen” potentiella kandidat, oavsett par-titillhörighet.

Till exempel den nordnyländska ”samkommunen” på 1 500 km2 (dvs. Hyvinge, Nurmijärvi, Trä-skända, Tusby, Kervo och Vichtis) räknar med totalt ca. 220 000 invånare, av vilka drygt 2 600 är registrerade som svenskspråkiga (1.1.09). Med tanke på riksdagsva-let torde antalet röster inom dessa finlandssvenska glesbygder inte vara något att helt förbise. Vem är redo att bevaka svenskspråkiga intressen?

Vi bör alltså fokusera på valet av riksdagskandidater som behärskar tre olika maktroller. Förutom att de tilldelas en positionsmakt att fatta beslut, bör de göra sig förtjänta av en personlig informell makt le-gitimerad nerifrån i hierarkin och

samhället samt dessutom besitta en kunskapsmakt som baserar sig på individuell kunskapsnivå och fackkunskaper. Behärskar inte våra riksdagsmän dessa tre maktfakto-rer, vacklar nog stödet för dem ur väljarnas perspektiv sett.

Någon har sagt att den individu-ella insatsen inom det offentliga etablissemanget kan ses som nå-got långsam och passiv i motsats till förhållandet inom det privata näringslivet. De beslut som fattas och lagar som stiftas av regering och riksdag och som skall verk-ställas av stat och kommuner får påtagliga effekter för den enskilda människan. Allt oftare framförs skritik bl.a. mot att vården inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, dagisplatser saknas, skolorna är nedslitna, skatterna ökar, köerna växer osv. Det är i kontakten mellan medborgare och riksdagsmän som dessa kan utvecklas och här bär de politiska partierna ett stort ansvar att utse sådana makthavare som vi är värda.

Inför riksdagsvalet i april står faktiskt väljarna i dubbel bemär-kelse i verklig nyckelposition när det gäller val av kommande

makthavare. Det är vars och ens skyldighet att dels se till att hans eller hennes kandidat motsvarar ovannämnda kriterier och dels att själv gå och rösta. Och får vi inte fram dugliga riksdagskandidater utan nöjer oss med att ”man tager vad man haver”, så kan det gå som så många gånger tidigare, att pro-blemen enbart skjuts framåt och växer till sig.

STEN LINDHOLM

Träskända

Röster i svenskspråkig glesbygd

God Tid och valetI nummer 2/2011 av God Tid kommer de politiska partiernas ordförande att besvara ett antal frå-gor som gäller pensionärerna inför riksdagsvalet den 17 april. Frågorna har formulerats av Pensionärsför-bundens intresseorganisation.

God Tid kommer inte att publi-cera debattinlägg från kandidater i riksdagsvalet i nummer 2 och 3 nästa år. Vi ber kandidaterna kon-takta vår annonsackvisitör Jonny Åstrand, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi för att diskutera valan-nonseringen.

RED.

Resa till alpernas och sjöarnas Schweiz

Kom med på SPF Österbottens resa till Schweiz

17–23.9 2011. Vi flyger till Zurich och upplever Schweiz under 7 dagar med bland annat besök i Genéve, Bern och Montreux.En dag åker vi Glaciär Expressen, som är världens långsammaste tåg. St. Moritz, Davos och Brunnen vid Vierwaldstättersjön kommer vi också att besöka under resan.Resans pris är 1330 € och i detta ingår flyg från Vasa med planbyte i Helsingfors tur och retur, inkvartering i tvåpersonersrum med halvpension och Ingves turistbuss under hela resan.Enkelrumstillägg 170 €. Anmälan om deltagande i resan görs till SPF i Österbottens kansli tel. 020 7288818/050 5575389 e-post: per.thomasfolk@spfpension.fi.Upplysningar om resan ges också av Bert Bäck tel. 05069006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341. Plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer. Resan arrangeras av SPF Österbotten men alla SPF:are från hela Svenskfinland är välkomna med.

RES MED SPF

Operaresa till Tallinn 16–17.2.2011med Maskeradbalen

Kom med på operakryssning med rundtur i Tallinn och besök på Ockupationsmuseet

Onsdag 16.211.30 Avfärd till Tallinn, Viking XPRS, lunch i Bistro Buffé14.00 Ankomst och incheckning på Nordic Hotel Forum i centrum av Tallinn19.00 Maskeradbalen av Verdi på Estonian National Opera

Torsdag 17.214.00 Rundtur i Tallinn och besök på Ockupationsmuseet18.00 Avfärd till Helsingfors, Viking XPRS, middag i Bistro Buffé, ankomst kl. 20.30

Pris: 180 €/person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 39 €.

I priset ingår:•BåtresamedVikingXPRSHelsingfors–Tallinn–Helsingfors•BistroBuffetlunchochmiddagombord•ÖvernattningpåNordicHotelForuminkl.frukost•Biljetttilloperanochmuseet•ReseledareochguidadturiTallinn

Sista anmälningsdag 13 januari 2011Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Bokningar och information:Frimans Resor, tfn 019-2481004eller e-post: info@frimanresor.fi

RES MED SPF

14 – GOD TID 9/2010

– Ingen som då befinner sig i Åbo kommer att vara oberörd, säger Cay Sevón som sedan den 15 maj 2008 är ansvarig verkställande direktör för kulturhuvudstaden Åbo.

– Alla,från små barn till pensio-närer kommer att ta del i kulturår-ets begivenheter; det finns program och upplevelser längsmed året, så det är bara att förse sig, lovar Cay Sevón.

Ett enormt pådragStiftelsen Åbo 2011 som tillsam-mans med sin verkställande direk-tör axlar ansvaret för kultur årets program med alla nationella och internationella produktioner leds av ordförande Christoffer Taxell. De anställda är 37 till antalet och det finns en stab på drygt 200 personer som deltar som frivilliga – både i förberedelserna och under hela året 2011. De frivilliga – allt från studerande till pensionärer får själva bestämma vilka uppgifter de vill jobba med. De går på kurser och de har entusiastiska ledare. Redan har tusen papperspåsar med tulpanlökar packats med etiketten Aboa Tulipa och som ska prunka i stadens parker och i egnahemsträd-gårdar våren 2011.

Nu lockar Åbo med kulturoch upplevelser i överflöd

Nu är det bara en månad kvar innan startskottet för Åbo som kulturhuvudstad 2011 går. Det förlängda veckoslutet 14–16 januari blir en invigningshelg med aldrig tidigare upplevda evenemang och spektakel!

1800 inbjudningar till invig-ningsfestligheterna har sänts och 750 journalister från olika hörn i världen har redan anmält sig för något de vill rapportera om under året.

– Dygnets timmar hinner inte

till, utbrister Cay Sevón, vars hjärna ska vara uppkopplad med allt som planeras. Men trots att hennes jobb är arbetsdrygt tycker hon att det mesta är inspirerande, mångsidigt och krävande men roligt att bygga upp.

När jag kontaktade henne för en intervju i God Tid svarade hon i sin mobiltelefon i Bryssel; följande vecka i Stockholm, innan vi kom överens om en dag i Åbo på Västra Strandgatan, där kulturstadscentret finns

Eld och showHöjdpunkten under invigningen i januari blir lördagen den 15 vid Forum Marinum och Wärtsiläs forna varv på båda sidor om Aura å. Då blir det direktsändning i TV med den brittiska utomhus-gruppen Walk the Plank med allt från sång, dans och luftaktobatik. I showen uppträder femhundra körsångare och hundra artister; sammanlagt deltar några tusen Åbobor i föreställningen. Eld- och fyrverkerieffekter s.k. pyroteknik ger starka visuella element.

Under Forneldarnas natt i slutet av augusti möts elementen eld, vat-ten, luft och jord i en pyroteknisk

ljusshow vid och ovanför Aura å. Något liknande lär aldrig tidigare ha skådats i Åbo.

Logomo – det nya kulturcentretMan håller intensivt på med att restaurera de gamla magasinen vid järnvägsstationen. Där ska finnas lokaler för utställningar, konserter, musikaler och operor. Där kommer bl.a. uruppförandet av operan Erik XIV i tre akter att äga rum inom ramen för Åbo musikfestspel i augusti.

I Logomo kan man uppleva utställningar om Fotbollens historia och fotoutställningen Alice in Won-derland. I samarbete med Heureka ges flammornas värld i Elden är lös med tema från Åbo brand 1827. Där uppförs baletten Det dansande tornet och musikalen medelålders Hair med vanliga Åbobor som upp-träder inom ett projekt engagerat av Åbo stads basserviceväsende.

Aboa Tulipa ska prunka i stadens parker och i egnahemsträdgårdar våren 2011. Foto CARIN ÅMINNE

De gamla järnvägsmagasinen upplever renässans i Logomo.Visualisering ARKITEKTByRÅ VAPAAVUORI Oy

Valstjärten Harmoni med Åbo domkyrka i bakgrunden. Foto SEILO RISTIMÄKI/ILOINEN LIFTARI Oy

– Dygnets timmar hinner inte till, säger kulturstadsdirektören Cay Sevón. Foto RONI LEHTI

GOD TID 9/2010 – 15

Sånggruppen Rajaton kombinerar ljud, ljus och teknologi under sin konsert.

Också stadens etablerade mu-seer bjuder på läckra specialutställ-ningar under året. En omfattande utställning av Carl Larssons origi-nalverk visas på Åbo konstmuseum på hösten 2011. Museet Ett hem på Biskopsgatan lockar med en sommarutställning med fokus på hemmets tidigare värdinna och donator Helene Jacobsson. Arkiv-materialet lyfter fram Helene som representativ konsulinna, kärleks-full mor och som samlare av konst och antikviteter; det jacobssonska hemmet är en oas för besökaren att trivas i.

Åbo slotts gård som scenTvå operor som redan nu rönt stort intresse blir uruppförandena folkoperan Henrik och Häxham-maren och Alvila, vilka båda upp-förs på Åbo slotts gård i augusti–september.

Henrik och Häxhammaren med musik av Ulf Långbacka och regi av Dan Henriksson handlar om häxjakt och kärlek i 1600-talets Åbo. Utöver solister medverkar Åbolands Kammarkör, Brahe djäk-nar och Akademiska orkestern. Folkoperan handlar om svartkonst och sabbatssånger under häxjaktens tid i Åbo.

Studeranden Henrik Eolenius står anklagad för att stå i onda mak-ters tjänst. Han och hans professor blir dömda till döden, men de räd-das tack vare Per Brahe.

Operan Alvida handlar om den vackra amazondottern till goternas konung och om hennes härjningar på Östersjön och Fin-ska viken. Daniaprinsen förälskar sig i henne och efter många för-vecklingar blir det bröllop på Åbo

slott. Musiken komponerades av italienaren Carlo Agostino Badia på 1600-talet.

Åbolands skärgård är medMassor av projekt kommer att genomföras i vår praktfulla åbo-ländska skärgårdsnatur. Vad sägs om konsertserien Fyr med jazz- och kammarmusik, eller konsertserien Klingande brev som följer den gamla postrutten Stockholm–Eck-erö–Gustavs–Åbo, om konst- och bildprojekt i Korpoström eller om Nypotatisfestivalen som kombine-

rar den första färskpotatisen med lokala fisk- och silldelikatesser

Planera och beställ i tidKulturhuvudstadsåret i Åbo med dess många projekt är värt att uppmärksamma. Här gäller det för pensionärsföreningarna att boka, att äntra bussar och att ta för sig av vad som bjuds i Åbo. Inte bara en enskild opera- eller konsertupp-levelse – man kan gärna vistas flera dagar i Åbo och hinna i godan ro bekanta sig med det rika utbudet!

CARIN ÅMINNE

Kung Erik XIV har i århundraden fascinerat oss – nu som opera. Illustration SERGE VON ARX

Nypotatisfestivalen som kombinerar den första färskpotatisen med lokala fisk- och silldelikatesser. Foto JOHANNES LAHTI

16 – GOD TID 9/2010

SPF-FöreningarnaS julhälSningar

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

ÖNSKARSVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS

ÖSTERBOTTNISKA REGION

ESP ESBO SVENSKA PENSIONÄRER TILLSAMMANS MED SINA NIO KLUBBAR

ÖNSKAR ALLA PENSIONÄRER en riKTigT gOD jul

OCh eTT gOTT nYTT År!

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKAR VIPS

VANDA SVENSKA PENSIONÄRERÖNSKAR

gOD jul & gOTT nYTT År

gOD jul& gOTT nYTT År

ÖNSKARPURMO PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT År 2010!

PENSIONÄRSFÖRENINGARNASSAMARBETE I HELSIONGFORS SAMS

gOD jul & gOTT nYTT År 2010

ÖNSKARSJUNDEÅ PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARLAPPFJÄRDS

PENSIONÄRSKLUBB

gOD jul OCh gOTT nYTT År!PENSIONÄRSKLUBBENFESTINGARNA I NAGU

FriDFull jul TILLÖNSKAS ALLA!

ARKADIA PENSIONÄRER

gOD jul & gOTT nYTT ÅrÖNSKAR

VI NORRIFRÅN

gOD julOCh gOTT nYTT År

ÖNSKAR LOVISANEJDENSSVENSKA PENSIONÄRER

gOD julOCh gOTT nYTT År

TILLÖNSKAS ALLA MEDLEMMARLARSMO-EUGMO

PENSIONÄRSFÖRENING

gOD jul OCh gOTT nYTT År

TILLÖNSKAS ALLA OCH ENVAR. INGÅ PENSIONÄRERW

EKENÄS PENSIONÄRERÖNSKAR ALLA SINA

MEDLEMMAR,SPONSOREROCH HELA

PENSIONÄRSFÖRBUNDET gOD jul OCh gOTT nYTT År!

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARMALAX PENSIONÄRER

PENSIONÄRSTRÄFFEN I LAPPTRÄSK SÄNDER

VarMa julhälSningarTILL ALLA I VÅRT FÖRBUND

PENSIONÄRSKLUBBEN I KRISTINESTAD-TJÖCK (PIKT)

ÖNSKAR en TreVlig jul

OCh eTT gOTT nYTT År 2011TILL ALLA SINA MEDLEMMAR

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKAR PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSINGFORS

gOD julOCh gOTT nYTT År

ÖNSKARJEPPO PENSIONÄRSKLUBB

en FriDFull jul OCh eTT gOTT nYTT År

TILLÖNSKAS ALLA! KARIS PENSIONÄRER

gOD jul OCh gOTT nYTT År

ÖNSKARLOJO SVENSKA SENIORER

KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER TILLÖNSKAR ALLA ANDRA PENSIONÄRSFÖRENINGAR

en FröjDeFull jul OCh eTT FraMgÅngSriKT nYTT År!

DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRERÖNSKAR ALL MEDLEMMAR

en FriDFull julOCh eTT gOTT nYTT År

gOD jul & gOTT nYTT År

ÖNSKARTERJÄRV PENSIONÄRSFÖRENING

LILJENDAL FÖRSAMLINGSPENSIONÄRER

ÖNSKAR ÖVRIGA PENSIONÄRSFÖRENINGAR

gOD jul OCh gOTT nYTT År

gOD julOCh gOTT nYTT År

ÖNSKARPEDERSÖRE PENSIONÄRSKLUBB

gOD jul & gOTT nYTT År

ÖNSKARPENSIONÄRSFÖRENINGEN OLYMPIA

IKT-PROJEKTETS JULHÄLSNING

HITTAR DU HÄR:http://www.spfpension.fi/medlemmar/ikt_projektet/jul10/

GOD TID 9/2010 – 17

Öppet sommartid, mera information sewww.utinaturen.fi

God Jul och Gott Nytt År!

www.ingvesresor.fi

Närpes 020 7434 530

Vasa 020 7434 520

Res med Ingves

Härliga resor våren 2011:Nordens största trädgårdsmässa i Stockholm 24-26.3

Mainau-Holland 11-17.4*en oförglömlig blomsterresa!Flodkryssning på Donau 15-22.4

*med Wien, Bratislava, Budapest och PustanVin- och gourmetresa till Italien 19-25.4

*Reta smaklökarna i Ligurien och Piemonte!Härliga Gardasjön 26.4-2.5

*med Venedig och Verona – en fantastisk kombination avnatur och kultur!

Balkans Pärlor 6-13.5*Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro

Transsylvanien, Rumänien 9-16.5*Fantastisk natur och spännande historia!

Solskensön Jersey 16-22.5*pärlan i Engelska kanalen

Vinresa till Bourgogne och Alsace 23-30.5*Flyg dit och båt tillbaka

Julklappstips: Köp ett resepresentkort i julklappåt den resglade!

Vår nya broschyr utkommer i mitten av januari, men Du kanredan nu beställa enskilda program så skickar vi dem!

Allt det här och mycket, mycket mer!Minnen, upplevelser och resor…

Välkommen Jul.

www.lokalforsakring.fi

Åk buss med

God Jul ochGott Nytt År

Peter Söderqvist0500-162 120

Vasa

touring.partner@kolumbus.fi

Kilobergsgränden 8, 02610 Esbotfn 050 375 9816www.villak.fi

Låt oss hjälpa er att göra festen oförglömlig! Villa K, som ligger naturskönt och lättillgängligt i Kilo, erbjuder perfekta utrymmen för olika sorters fester och högtider.

Villa K:s flexibla utrymmen passar lika bra till 50-års kalas som till bröllop, dop eller andra högtidsfester. De luftiga utrymmena med både restaurang, stilla rum och auditorium hjälper dig att skräddarsy din högtid till just en sådan fest som du vill ha.

Vi står också gärna till tjänst med catering.

PARTOURSPargas

0440 524911partours@parnet.fi

SPA -SAAREMAA

20 - 27.2 2011SÖ-SÖ 8 DAGAR

HALVPENSION419 €

HELPENSION439 €

BUSS - BÅT - SPALÄKARBESÖK

3 BEHANDLINGARPER DAG

KAFFEPAUSI KANTTIHummelgatan 4

HelsingforsTräffpunkt försvensktalandepensionärer

på måndagarna14.30-15.30

Börjar igen 10.1.2011

Tfn 050-400 2093God Jul & Gott Nytt År

Fallåker, Kiss Me Kate 22.1

Reseträff 1-3.2

Madeira 14-21.3

Toila 14-23.4

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Buss från Västnyland. I priset ingår transport och inträdes-biljett. Pris: 42,-

Välkommen med på årets reseträff och träffa nya och gamla bekanta! Kryssning med Tallink Silja till Stockholm. Underhållning under resan.

På Madeira dominerar makalösa vyer med branta stup och frodig grönska, vackra vandringsleder, små söta bergsbyar och en charmig, kuperad och färgsprakande huvudstad - Funchal. Här blandas livliga huvudgator med stillsamma gränder och på våren blommar praktfulla bougainvilleor, hortensior, liljor och strelitzior.Hotel Alto Lido är ett trevligt hotell i flera byggnader. Liten trädgård med pool och solstolar. Bar och á la carte restaurang. Rumsservice. Underhållning flera gånger i veckan. Inomhuspool och jacuzzi. Pris: 769,-

Toila SPA hotell ligger i en lugn omgivning vid Finska vikens kust ca 170 km från Tallinn och har 280 bäddplatser i sitt 9-våningshus. Komfortabla, ljusa enkel- eller dubbelrum står till ert förfogande. Standardrummen har dusch och WC, kabel-TV och morgonrock. Pris: 495,-

Fax

Kokbok för små hushållJoan Granskog har skrivit en kokbok för små hushåll. Kokboken innehåller över hundra recept avsedda för en, två eller tre personer. Boken är försedd med många praktiska vinkar om vad som är bra att ha hemma och nya livsmedel som man kanske inte har prövat.

Kokboken säljs för 15 euro. Porto tillkommer, För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, tel. 020 7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

18 – GOD TID 9/2010

Tolvåringarna Amanda Liljendal och Matilda Törnqvist är två flickor som älskar att pyssla. Båda gillar att hitta nya sätt att använda gamla saker. När de hemma hos Borgåbon Iris Nyholm-Öholm får chansen att välja vad de vill göra under kvällens lopp sitter de tysta och betraktar allt som står till buds.

Framme finns halmhjärtan av gammal modell, traditionella garn-tomtar, tomtar med flörtkulor som huvuden, tomtar av DAS-lera och små jullandskap byggda på bitar av stubbar. Till sist väljer de att pröva på leran. Ingen av dem har arbetat med den förut.

Iris Nyholm-Öholm börjar med att visa vad man egentligen kan göra med leran. Hon tar fram olika figurer som hon gjort och tar till sist en liten bit lera i handen. Bara genom att nypa till leran några gånger skapar hon en liten

svamp eller en uttrycksfull tomte. Flickorna tittar intresserat på och är inte rädda för att försöka sig på detsamma. Det dröjer inte länge förrän små personliga figurer växer fram i deras händer under tyst koncentration.

Både Amanda och Matilda har förmånen att vara elever i konst-skolan i Borgå. Där arbetar de under det här året i en specialiserad verkstad.

Jobbar i designverkstad– Vi går båda på en designverkstad där vi arbetar med att göra nytt av gamla saker. Man får ganska fritt välja vad man vill arbeta med, berättar de.

Matilda pysslar hemma så mycket hon hinner och som fan-tasin tillåter.

– När jag ser en förpackning till frukostflingor kan jag fundera över vad jag skall göra med den och

sedan klistra på bilder ur tidningar för att förvara papper i den, säger hon.

Matilda gör sina egna smycken och brukar tillsammans med sin mamma besöka en butik med smyckestillbehör för nästa projekt. Modellerna hittar hon på när hon har materialet i sin hand.

– Man blir glad när man pysslar men man måste också ha tid så att man blir färdig, säger hon.

Amandas specialitet är att göra dekorativa små lådor i vilka man kan lägga gåvor.

– De brukar jag göra av gamla pappförpackningar och present-papper. När jag ger gåvor till mina vänner brukar jag till exempel fylla dem med karameller, säger hon.

Vackra paket ger glädje– Paketeringen är ofta det vikti-gaste. Paketen är så vackra och man blir så glad att man inte vill öppna

När två lågstadieflickor får välja vad de vill pyssla med är DAS-leran, som i åra-tal funnits på marknaden, favoriten.

Handgjorda prydnader populära till jul

Amanda Liljendal med sina tomtar som hon tillver-kat under en kväll i Iris Nyholm-Öholms trevliga lägenhet.

Det krävs koncentration att pyssla. Matilda Törn-qvist arbetar med julpyssel och alltid är det inte så lätt att få figurerna att se ut som man vill (nere till vänster).

Det är svårt att motstå de traditionella julpynten.

GOD TID 9/2010 – 19

dem, säger Iris Nyholm-Öholm när hon lyssnar till samtalet med flickorna.

Det är nog många paket under åren som innehållit hennes härliga tomtar och andra julfigurer. Hon älskar arbetet som det innebär att tillverka tomtarna och lägger ner sin själ i det. På ett sidobord står en klunga med tomteflickor som väntar på att säljas på Annas julmarknad i Borgå.

– Förr gjorde jag jättestora tomtar till missionen eller för can-cersjuka barn, berättar hon.

För henne är det viktigt att sakerna får ett lyckligt hem men också att de inte tillverkas för pro-fitens skull.

Nyholm-Öholm har under 46 års tid arbetat med barn på olika ställen och har nog satt ned en hel del tid på att skapa tillsammans med dem. Även som pensionär har hon barnasinnet i behåll och kan inte sluta att förundra sig över ljuset i mörkret som decembermå-nad innebär.– Folk tar fram ljus,

pyntar så att det är härligt att se, säger hon.

Också Amanda och Matilda väntar ivrigt på julen och alla dess förberedelser.

– Det bästa är nog, förutom att få julklappar, att vara med familjen och få ge dem paket som de blir glada över, säger Amanda.

Matilda är inne på samma spår.

– Jag tycker att det är roligt för alla väntar på julen. Sen är det roligt att ge julklappar för alla blir så glada, säger hon.

En svamptomte som sitter ensam i Iris Nyholm-Öholms öppna spis ler för sig själv när han lyssnar till konversationen. Han vet att tomtar inte bara finns om jularna. Själv har han en grön luva, långt grått skägg och gråa tossor och vantar. Kanske han i själva verket är hustomten som skall få sitt fat med gröt på julafto-nen. Det gäller ju att hålla sig väl med honom, så att det blir ett bra år nästa år också.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKADe härliga tomteflickorna kommer att säljas på Annas julmarknad och Iris Nyholm-Öholm hoppas på att de skall få goda hem.

Handgjorda prydnader populära till jul

Iris Nyholm-Öholm hjälper Amanda och Matilda som arbetar så att svetten lackar.

En svamptomte sitter ensam i Iris Nyholm-Öholms öppna spis och ler för sig själv när han lyssnar till konversationen. Han vet att tomtar inte bara finns om jularna.

20 – GOD TID 9/2010

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–november 2010Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

MEDLEMSVÄRVNING

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Korsholms Pensionärsförening 101 14,5 130

Österby Pensionärer 40 37,0 114

Esbo svenska pensionärer 87 9,3 106

Ekenäs Pensionärer 67 10,5 88

Borgå svenska pensionärsförening 64 10,1 84

Mariehamns Pensionärsförening 43 18,9 81

Sibbo Svenska Pensionärsförening 52 9,2 70

Grankulla svenska pensionärer 47 9,3 70

Närpes Pensionärsförening 55 5,7 66

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 39 12,3 64

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 30 13,5 57

Vanda svenska pensionärer 24 14,5 53

Övermark Pensionärsförening 25 13,7 52

Nykarleby Pensionärer 29 10,9 51

Pedersöre Pensionärsklubb 29 10,9 51

Munksnejdens Pensionärer 31 9,8 51

Lappfjärds Pensionärsklubb 32 7,9 48

Larsmo-Eugmo pensionärsförening 28 9,4 47

Pargas Svenska Pensionärer 31 7,3 46

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 31 7,5 46

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 27 8,4 44

Kyrkslätt Pensionärer 28 7,5 43

Kronoby Pensionärer 28 6,9 42

Pensionärsföreningen Olympia 10 15,4 41

Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors 17 12,6 42

Hangö Pensionärer 7 15,2 37

Ingå Pensionärer 16 10,7 37

Pensionärsklubben Milstolpen 22 7,4 37

Pens.klubben Festingarna i Nagu 16 10,3 37

Malax Pensionärer 21 6,4 34

Dragsfjärds Pensionärer 18 7,4 33

Åbo Svenska Pensionärsklubb 20 5,9 32

Eira Pensionärer 11 10,4 32

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 7 11,9 31

Föreningen Oravais Pensionärshem 17 7,0 31

Pojo Pensionärer 10 9,9 30

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 5 12,5 30

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 19 5,1 29

Korpo Pensionärsförening 9 9,4 28

Vasanejdens Pensionärer 4 11,8 28

Munsala Pensionärsklubb 12 6,9 26

Tenala-Bromarf Pensionärer 12 7,0 26

Pens.klubben i Kristinestad-Tjöck PiKT 12 7,1 26

Liljendal församlings pensionärer 11 7,3 26

Pensionärer i Östra Helsingfors 12 6,8 26

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 9 8,0 25

Arkadia Pensionärer 9 8,0 25

Karis Pensionärer 13 4,5 22

Sjundeå Pensionärer 9 6,4 22

Lovisa svenska församlings pensionärer 9 5,8 21

Haga Pensionärer 5 7,9 21

Jeppo Pensionärsklubb 7 6,5 20

Nedervetil pensionärsklubb 7 6,1 19

Esse Pensionärsförening 9 4,5 18

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen 6 5,9 18

Lojo svenska seniorer 6 5,0 16

Purmo Pensionärer 9 3,4 16

Korsnäsnejdens Pensionärer 9 3,2 15

Kimito Pensionärsförening 8 3,5 15

Terjärv Pensionärer 8 2,4 13

Björneborgs Sv. Pensionärsförening 4 3,8 12

Pernå pensionärer 4 3,4 11

Vörå Pensionärsklubb 4 3,7 11

Pensionärsträffen i Lappträsk 2 4,1 10

Hela förbundet 1452 8,2

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.aktia.fi

www.doctagon.fiwww.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

Juridiska tjänster som medlemsförmån i ÖsterbottenAdvokatbyrå Boucht & Nikula i Vasa är den äldsta advokatbyrån i Österbotten.Den grundades av Christer Boucht under krigsåren år 1941 och fyller således 70 år 2011.Byrån har sitt huvudsäte i Vasa och har sedan 1960-talet haft en sidomottagning i Jakobstad. Vår adress i Vasa är: Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och i Jakobstad: Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.

Byråns personal består av tre jurister och en sekreterare.

Sedan 1972 har jag arbetat vid byrån.

De tjänster vi erbjuder förbundets medlemmar är:– Bouppteckningar, arvskiften och avvittringar– Testamenten och äktenskapsförord– Äktenskapsskillnader och upplösanden av samboförhållanden– Fastighetsrätt och speciellt fuktskadeproblem i byggnader– Arbetsrätt– Brottmålsärenden och rättegångar– Övriga juridiska ärenden– Vi bistår också i rättshjälpsärenden och ansöker om rättshjälp

Förbundets medlemmar erhåller våra tjänster till rabatterat pris.

Ni är välkomna att ställa frågor per telefon 06-3171 846 eller per e-post under adress: peter.boucht@boucht-nikula.com. Byråns hemsida: www.boucht-nikula.com.

Peter Bouchtadvokat, vicehäradshövdingVasa

GOD TID 9/2010 – 21

Ett nytt, ljust och lättsköt hem med ordnad fastighetsskötsel. Ta his-

sen ner och känn dig fri! Ingå affär under december 2010, så hinner

du ännu inreda ditt drömhem!

BS AB KORSHOLMS EMILSHOVET

Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Bostadsförsäljning Olympiagatan 16

65100 Vasatel. 02071 58300

Emilsvägen 7

typ m² fp från € sf från €3 r+k+b 72,5 59 292 176 400 1 kvar3 r+k+b 80,0 47 243 176 400 1 kvarBiltak från 6 500

Närmare information: 040-586 3950, verksamhetsledare Anneli Jussilawww.luonnonperintosaatio.fi • mailto: info@luonnonperintosaatio.fi

Stiftelsen för naturarvet (grundad 1995) köper och skyddar naturskogar i enlighet med lagen. Kom med i vårt aktuella och viktiga arbete. Naturen kommer att tacka dig för din gåva med en ökad urskogsareal. Fråga efter presentkort.

Donationskonto Op 549409-522493

Ge en biturskog

någon nära eller dig själv.som julklapp till

Insa

mlin

still

stån

d O

KH 4

83 A

, bev

iljat

3.9

.200

9

Stoppa smärtspiralen!

Tenalavägen 10, Helsingfors

Besvärar dig knäna, vristen eller fotbladet,höften eller ryggen? Har du ont i armbåge eller axel?

Om du har svårt att röra dig eller olika sysslor orsakar smärta är det dags att kontakta en specialist. Smärta är inget man måste uthärda.

Sjukhuset ORTON är Finlands ledande expert inom ortopedi. Där betjänas du av specialistläkare på området. Beställ bara tid till mottagningen så blir du undersökt och får vård genast. Remiss behövs inte. Om behandlingen kräver operation kan du själv bestämma tidpunkten. Stoppa smärtan.

Information och tidsbeställning:(09) 4748 2705 mån–tors 8–16, fre 9−15www.sairaalaorton.fi

Specialistläkare inom ortopediHand- och axelkirurgi Pekka Paavolainen, professor, Ilkka Sinisaari, MD, Jarkko Vasenius, docent, Martti Vastamäki, docent.Barnortopedi Dietrich Schlenzka, professor, Timo Yrjönen, docent. Ryggkirurgi Timo Laine, ML, Dietrich Schlenzka, professor, Seppo Seitsalo, professor, Timo Yrjönen, docent, Heikki Österman, ML. Höft- och knäkirurgi Arsi Harilainen, docent, Pekka Paavolainen, professor, Jerker Sandelin, docent, Seppo Seitsalo, professor, Jari Syrjänen, ML, Sauli Varjonen, ML,Pekka Ylinen, MD, Timo Yrjönen, docent. Vrist- och fotbladetkirurgi Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Sauli Varjonen, ML, Pekka Ylinen, MD. Idrottsskador Arsi Harilainen, docent, Marko Mykkänen, ML, Jerker Sandelin, docent, Ilkka Sinisaari, MD, Jari Syrjänen, ML, Pekka Ylinen, MD

S J U K H U S E T

22 – GOD TID 9/2010

I Lovisaregionen är den 90-åriga tandläkaren Björn Palmberg ett bekant namn för flera generationer. Det är inte så underligt, han har tagit hand om Östnylänningar-nas tänder sedan år 1951 då han startade sin första mottagning i Lappträsk. Efter det tillbringade han en kortare tid i Pyttis innan han började arbetet som tandläkare i Lovisa stad. Trots alla år som gått är han ännu verksam inom yrkeslivet och tar på förmiddagar emot patienter tillsammans med sin tandskötare Maj Hansson. Hon har arbetat tillsammans med honom i 18 års tid.

– I nästa år har jag jobbat som tandläkare i 60 år. Jag har alltid trivts mycket bra med jobbet och inte haft några speciella intressen utöver det. Jobbet har hela tiden varit tillfredsställande och behag-ligt, säger han om sin långa karriär som tandläkare.

Innan han började sin tand-läkarutbildning hade han redan hunnit med en hel del. Efter stu-dentexamen år 1939 drog han som frivillig ut i kriget år 1939 för att bli hemförlovad år 1944. Palmberg inledde sin militära bana som soldat och slutade som plutonchef och löjtnant.

Hann med mycket efter kriget– Efter det studerade jag ett år forstvetenskap. Efter den första sommarens praktik tyckte jag att det fick räcka och slog om till tandläkarbanan, berättar han.

Han har jobbat som tandläkare i snart 60 årDet är ett privilegium som är få förunnat att kunna välja tidpunkten för sin pensionering. Tandläkare Björn Palmberg har valt att fortsätta jobba trots att han hunnit fylla 90 år.

Palmberg vill rikta några ord till den jäktade moderna ungdo-men som vill avtjäna sin militär så snabbt som möjligt så att de skall hinna studera.

– Det finns nog tid! Jag var fem år i militären och efter det hann jag ännu byta studieinriktning. Av erfarenhet ser man att man nog hinner med allt.

Mycket har hänt under Palm-bergs snart 60 år i branschen. Ma-terialanvändningen har förändrats och tandläkarutrustningen har blivit allt bättre.

– Mycket material har kommit på marknaden för att försvinna lika snabbt. I användningen av anti-biotika har det skett en förändring och man använder till och med för mycket av medicinen i dag. När jag började gavs exempelvis penicillin som injektion.

Det har också skett en ändring i attityden bland yngre tandläkare som han inte är speciellt förtjust i.

Alltid tillhanda för sina patienter– Jag tar ansvar för mina patienter. I och med att jag bor i samma hus där praktiken finns backar jag ald-rig om någon behöver hjälp mitt i natten. För dagens tandläkare är det bara ett yrke som man sköter under arbetstid.

Tandläkare Palmberg kan berätta en hel del dråpliga historier om hur desperata patienter har sökt hans hjälp under kvällar eller natten.

– En patient ringde på dör-ren klockan elva på kvällen. Jag

frågade hur han hade hittat hit. Mannen svarade att han frågat på taxistationen, de hade sagt att han skulle gå till doktor Palmberg. De visste om en som hade varit hos mig klockan 2.30 på morgonen och jag hade inte varit arg då heller, säger han småskrattande.

I och med att Palmberg har fyllt 90 år får han då och då höra en hel del kommentarer angående sin ålder av patienterna.

– En av mina patienter hade talat med sin dotter just innan hon kom till mottagningen och sagt att hon går hos mig. Dottern hade sagt ”Herregud, han är ju snart hundra år”.

För att vara säker på att hän-derna klarar av det krävande jobbet som tandläkare gör Palmberg varje morgon ett test samtidigt som han dricker morgonkaffet.

– Jag brukar hälla kaffe utan grädde på kaffekoppens fat och

Tandläkare Björn Palm-berg har snart verkat som tandläkare i 60 års tid och funderar på att fortsätta ännu ett år.

sedan tillbaka i koppen. Om jag klarar av det utan att skvalpa kan jag nog jobba ännu.

Palmberg har under åren fått en hel del frågor om när han tänker gå i pension.

Pensioneringen beror på hälsan– Det är helt och hållet beroende på hälsan. Jag funderar så smått på att förnya mina försäkringar efter årsskiftet för de gamla patienterna som ännu vill komma, säger han.

Efter det att hans hustru nyligen gick bort är jobbet ett sätt för ho-nom att hålla kvar rutinerna sam-tidigt som mottagningen innebär ett trevligt socialt umgänge med patienterna.

– Min hustru brukade fråga mig hur fasen jag har hört så mycket av mina patienter och när jag egent-ligen jobbar!

Trots att Björn Palmberg gärna

fortsätter att jobba så länge han or-kar och vill är han medveten om att alla inte är i samma privilegierade situation.

– Min åsikt är att om man är frisk och själv trivs med jobbet så skall man själv kunna avgöra hur länge man arbetar. Situationen för dem som är sjuka eller vantrivs på jobbet är förstås helt annan, säger han om planerna på att höja pen-sionsåldern.

Kommunalrådet Bo Broman, 75, styrelsemedlem i pensionärsför-bundet och fortfarande aktiv inom fastighetsbranschen är initiativta-gare till intervjun ifråga. Han kan inte låta bli att fråga Palmberg när man får se honom som medlem i pensionärsförbundet?

– Det är helt och hållet bero-ende på hälsan men jag vill hålla öppet så länge mina patienter vill komma.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

I somras uppvaktades tandläkare Björn Palm-berg på sin 90-årsdag av bland annat professor Olle Sirén och kommu-nalrådet Bo Broman. Foto HELGE NySTEDT

Tillsammans med tandskötare Maj Hansson tar Björn Palmberg emot patienter på halvdagsbasis. Eftersom han ännu har många stamkunder vill han inte sluta som tandläkare. I stolen en av patienterna, Bo Broman.

GOD TID 9/2010 – 23

IT-BITEN

Det är ungefär såhär års som de flesta börjar plocka fram pennan, först för att göra upp listor på vem alla som skall få julkort och sedan för att skriva alla julkort som skall postas. En gammal tradition som många varit rädd att skall försvinna i och med datorernas och Internets framfart. Men julkorten finns kvar och det är alltid lika roligt att få ett riktigt kort som man plockar ur postlådan, det kommer nog att ta länge än förrän den traditionen försvinner. Men tekniken har nog också fört med sig nyhe-ter och lite ovanligare jultraditioner. En av dem är något som för mig också är nytt för i år, metoden är inte ny men jag har bara inte själv kommit att pröva på det. Nämligen att beställa julkort av egna fotografier.

Med internet och datateknikens hjälp går det nu enkelt att ta något av de egna fotografierna och skicka in det till fotoaf-fären och låta göra bilden till julkort. På det här sättet kan man få ett personligt julkort att skicka ut. Lite beroende på var och ens egen skicklighet kan man ju lägga text till bilden, eller rita egna bilder på datorn eller varför inte bara ta ett fotografi och skicka in det. Så gott som alla större bild-framkallningskedjor och -företag erbjuder möjligheten att göra postkort av bilderna till ett ganska förmånligt pris. Känner man sig inte bekväm med att beställa bilder via

internet ännu så kan man ofta få hjälp från den lokala fotoaffären. Korten kommer på posten, sedan är det bara att fatta pennan och skriva som vanligt. Kom bara ihåg att posta korten senast 15.12. för den billigare avgiften! Även posten erbjuder en service att via nätet köpa kort och till och med fylla i hälsning och mottagaradressen via nätet, posten sköter sedan resten och betalningen sker via nätbanken, fast då försvinner ju lite av julglädjen från att få sitta och skriva korten själv.

Sedan, om man är ute i sista minuten, som jag ofta varit med mina hälsningar, kan man igen utnyttja tekniken och skicka sina julhälsningar per e-post. Man kan använda sig av egna fotografier eller rit-ningar som man skickar som sådana eller piffar upp med ramar, text eller liknande. Kom bara ihåg att förminska bilden! De bilder som kom-mer direkt ur en kamera är betydligt större och tyngre än vad som är lämpligt att skicka per e-post, större bilder än ca 500kB skall man inte skicka som hälsningar! Har man då ingen trevlig bild att skicka

så finns det också olika webbsidor som erbjuder digitala julkort, det ena finare än det andra, med musik, blinkande lampor, snöflingor som faller, mm. Dessa var mycket populära redan för flera år sedan. Man går in på webbsidan, väljer sitt kort, fyller i mottagarens adress och sin hälsning. Mottagaren får ett e-post meddelande med en länk till sitt personliga julkort. Tyvärr har dessa lite försvunnit i och med riskerna för virus och meddelandena ser ofta ut som skräppost för mottagaren.

Är man skicklig kan man också göra sitt eget kort i PowerPoint (eller motsvarande) och skicka det till bekanta. Tyvärr för alla

de här julhälsningarna med sig en fara för virus, det är ju den allmänna åsikten att vara försiktig med filer som är skickade med e-post meddelanden, speciellt om mot-tagaren är obekant eller det annars verkar suspekt. Får man ett meddelande från sin vän man annars också har e-post kontakt med och det är en bild bifogad med med-delandet är det ganska sannolikt säkert. Här igen får man ta till sunt bondförnuft, skumma meddelanden är ofta skrivna på engelska eller dålig svenska/finska. Är man osäker kan man skicka ett e-post medde-lande till avsändaren och fråga, eller kanske ringa upp honom/henne för att bekräfta att det faktiskt var hon/han som skickade meddelandet.

Till sist vill jag å IKT-projektets vägnar öns-ka er alla en riktigt Fridfull Jul och ett Gott Nytt År! Vi återkommer nästa år med nya tekniska funderingar och lösningar. Här hittar ni projektets julhälsning, garanterat utan virus eller andra vinterförkylningar! http://www.spfpension.fi/medlemmar/ikt_projektet/jul10/

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

Juletid i cyberrymden

24 – GOD TID 9/2010

FÖRENINGSNyTT

När underlivetmår bra blirhela livetbättre.

– Jag känner mig nu som en helt fungerande kvinna, säger Carina Johansson, 53 år. Med åren har hon märkt att slemhinnorna i underliv, mun och ögon kan behöva extra hjälp. Inte minst i jobbet som lärare i babysim gäller det att underlivet har normal funktion. – Med Buckthorn kan jag vara i bassängen fl era tim-mar. Jag vet att kroppen fungerar och behöver inte oroa mig.

Klar förbättring i slemhinnornaCarina är också spa-terapeut och massör. Ett jobb där man fi nns till för andra och ger mycket av sig själv. Då gäller det att man mår bra själv. – Efter att ha tagit Buckthorn i två månader kände jag en klar förbättring i slemhinnorna. Läpparna är mjuka och smidiga, och jag behöver inte använda cerat. Tandköttet är friskare och jag kan både borsta tänder och använda tandtråd utan besvär. Dessutom känns ögonen klara och sköna. – Men mest uppskattar jag att underlivet fungerar som det ska.

Bara en kapsel per dagCarina började med två kapslar för slemhinnorna per dag under två månader för att sedan gå ner till en per dag. – Det är så himla skönt med bara en kapsel per dag. Jag tar den på morgonen med frukosten och sedan är det klart.

Havtornsolja är bra för alla kroppens slemhinnorBuckthorn är ett helt nytt kosttillskott för kroppens slemhinnor. Den unika formulan innehåller förutom kallpressad ekologisk havtornsolja med omega-7 också rutin och quercetin, naturligt från bovete. Dessa ämnen tillsammans bidrar till att stärka slemhinnornas naturliga funktion.

Nyttiga ekologiska havtornsbärHavtorn är känt som ett av världens nyttigaste bär genom sitt breda innehåll av näringsämnen. Bären är bland annat rika på fettsyror, som är viktiga för en normal cellfunktion i vår kropp. En av fettsyrorna som havtorn speciellt innehåller är omega-7. Den anses vara viktig för alla kroppens slemhinnor och hudens funktion, speciellt med stigande ålder.

Fakta om BuckthornFrämjar slemhinnornas funktion i mun, ögon och underliv.

Innehåller kallpressad ekologisk havtornsolja.

Innehåller även tre starka antioxidanter som ger slemhinnorna och kroppen ett extra skydd:- 25 mg Rutin- 25 mg Quercetin- 5 mg patenterat Rosmarinextrakt

Rekommenderad underhållsdos: 1 kapsel/dag.

Finns i hälsobutiker och apotekkan beställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-3436 506

Har du frågor om Buckthorn kontakta: Elexir Pharma Ab – Finland tel:06-3436 506, fax:06-3436 502, e-post:ann-caroline@elexir.se, www.elexirpharma.fiElexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

kyrkpressen_buckthorn_208x250.indd 1 2010-08-25 09:35:55

Lovisanejdens Svenska Pensionärer höll stadgenligt höstmöte med 85 medlemmar närvarande.

Till styrelseordförande för år 2011 valdes Adi Viksten.Till styrel-sen blev det återval för värdinnan Dagny Holmström, sekreteraren Elsemay Nordman och viceordfö-randen Else-May Ukkonen, vilka var i tur att avgå.

Vår populära reseledare Hol-ger Ferin har länge sökt efter en efterträdare och nu ställer Kalle Silander upp 1.7–31.12.2011. Före det får han vara Holgers hjälp och lärling.

Som cirkelledare fortsätter Else-May Laaksonen. Raimo Lindström sköter föreningens dataärenden och Kristina Wahlström informe-rar pressen. Dagny Holmström fungerar som värdinna i festkom-mittén.

Verksamhetsplanen för år 2011 innehåller teater- och revybesök, reseskildringar, föredrag om ak-tuella ämnen, mannekänguppvis-ning, simtur på måndagar, över-raskningsresa, höst- och julfest. Medlemmarna samlas varannan vecka i Esplanad för s.k. månads-möten.

Medlemsavgiften för år 2011 fastställdes till 15 euro.

KRISTINA WAHLSTRÖM

Lovisanejdenvalde ny reseledare

Tenala-Bromarf pensionärer höll sitt höstmöte i Aktias klubbrum den 23 november.

Till ordförande för år 2011 åter-valdes enhälligt Stig Nyberg.

Till styrelsen återvaldes Berit Randström, Else-Maj Lindholm, i stället för Ingmar Kihlström och Elna Grönlund som undanbad sej återval valdes Göta Malmberg och Solveig Lindholm. Övriga styrelse-medlemmar är Anita Sannholm, Christina Christiansen, Georg Ranta och Henry Grönroos.

Till revisorer återvaldes Laila och Guy Himmelroos, likaså supp-leanterna Elof Lind och Nina Lindström.

Medlemsavgiften hålls oföränd-rad vid 5 euro.

Stig Nyberg valdes att repre-sentera föreningen i Äldrerådet i Raseborg och SPF Väst Nyland.

Värdinnekommittén i Tenala återvalde Anita Sannholm till vär-dinna, övriga medlemmar är Ma-rita Sundholm, Yvonne Wikström, Birgitta Nyberg, Judit Fast, Berit Randström, Else-Maj Grönroos, Gunn-Maj Lindholm, Edgar Sund-holm, Ingmar Kihlström, Knut Kevin. Märit Stam undanbad sej återval och man konstaterade att kommittén är tillräckligt stor varför ingen ny valdes i hennes ställe.

Värdinnekommittén i Bromarf

De flesta återvalda i Tenala-Bromarfåtervalde till värdinna Gunnel Lind, övriga medlemmar är Ulla Ranta, Maj-Britt Ranta, Eva Ek-lund, Ingmar Kihlström, Gösta Rosenberg, Georg Ranta ,

Programkommittén återvalde Lilja Österlund som samman-kallare, Anna Granström, Göta Malmberg, Berit Randström och Boris Grönqvist.

Teater och resekommittén åter-valde Birgitta Nyberg (reseledare) och Else-Maj Lindholm. Mar-gareta Degerlund undanbad sej återval och ingen ny valdes i hen-nes ställe

Lotterikommittén återvalde Göta Malmberg och Else-Maj Lindholm.

Ordföranden berättade om förbundets frågesportsuttagningar. Föreningen hoppas kunna ställa upp två lag.

Julfesten hålls i Bygdegården den 17 december och föreningen reser till Fallåker teater den 19 Mars. Föreningen kommer att stå som arrangör för SPF Västnylands sommarfest.

Efter mötesförhandlingarna berättade Åke Ingberg om Tenala-bördiga missionärer.

SN

Det är avkopplande och barnen lär sig mycket av denna hobby – studera tillsammans vad frimärkena föreställer – barnen är mera intresserade än vad Du tror! De behöver endast hjälp att komma igång och tillsammans kan Ni ha många oförglömliga stunder i frimärkenas spännande värld!

För en liten summa kommer man bra igång – här följer några erbjudanden:

• 2.500 olika frimärken från hela världen pris endast 15 euro• 500 olika frimärken från Finland pris endast 19 euro• Insticksbok med 64 sidor (A4) pris endast 15 euro

Förmånligt startpaket för FinlandLAPE:s Finland-album 1856-2010LAPE 2011-frimärkskatalogen500 olika finska frimärken

SPECIAL-erbjudandeNu endast 99 euro !(pris normalt 173,40)

Post- och leveranskostnader tillkommer (brev 2,30, paket 9,50)

Börja samla frimärken – för Dig själv eller tillsammans med barnbarnen !

Frimärksaffär LAURI PELTONEN AbPB 39 (Glasbruksvägen 3)10901 HANGÖTelefon 019-2482336 – email: mail@lape.net – www.lape.net

Pålitlig postorderförsäljning allt sedan 1920 !

GOD TID 9/2010 – 25

Den åländska självstyrelselagen skall för-nyas. Den åländska parlamentariska kom-mitté ledd av f.d. riksdagsmannen Gunnar Jansson har utarbetat ett förslag. Men det handlar egentligen bara om ett förslag hur man kan gå vidare.

Erfarenheten talar för att tillkomsten av en ny självstyrelselag blir en lång process med många problem och olika åsikter som måste jämkas. För den skall godkännas av Åland, men naturligtvis också av rikets beslutande organ.

Det förslag som nu framläggs bygger på fullständig enighet. Men i det här skedet handlar det ändå bara om hur man skall gå vidare med jobbet för en ny självsty-relselag.

Mera självbestämmanderätt Vad man vill nå i slutändan är en långt gående självbestämmanderätt för Åland inklusive hela skattebehörigheten. Men övertagandet av beskattningen delar Åland. Det skulle också kunna innebära att Åland förlorar på övertagandet. Egen beskattning skulle också innebära att avräkningsbelop-pet som staten betalar Åland d.v.s. 0,45 procent av statens inkomster den s.k. klumpsumman försvinner.

Till rikets behörighet skulle höra bara områden som har med rikets suveränitet att göra. Resten skall Åland kunna ta in efter hand som resurserna medger.

Då förnyelsearbetet inleddes talades det mycket om att stifta en ramlag. Men den idén tycks ha fallit i glömska. I den framtida självstyrelselagen skall det finnas en lista med de behörigheter som hör till riket. Allt som inte nämns, kan Åland bestämma

över. Meningen är att Åland skall ta över i den takt man har resurser.

Men vad säger motparten? Det första steget är att få en text i det kommande regeringsprogrammet. Nämnas kan att kommittémedlemmarna under arbetets gång har haft kontakter med politikerna i Finland. Med säkerhet kommer det att ta många år innan Åland får en ny självsty-relselag. Påpekas bör att Åland inte efter-strävar självständighet. Det gör i viss mån lagtingets minsta parti Ålands Framtid, som i sina uttalanden snuddar vid rasism i sin rädsla för finska språket och finnar.

Finland vinner mestpå åländsk sjöfart Sjöfarten har en avgörande betydelse för den åländska ekonomin. De positiva eko-nomiska effekterna verkar på flera olika plan och värderas till närmare 300 miljoner €! Enligt utredningen intar sjöfarten en särställning inom Ålands ekonomi genom sin dubbla roll som skapare av arbetsplatser och inkomster Nästan 1 500 av de an-ställda är bosatta på Åland. Merparten av arbetsplatserna innehas av personer utanför Åland. Så Finland vinner mycket på den åländska sjöfarten

Det finns orosmoln. Det värsta som kan hända den åländska sjöfarten är att taxfreen försvinner. Men det tror inte nyblivna VD:n för Viking Line som jag nyligen träffade. Då berättade han att Vi-king Line beställer en ny storfärja och efter den högst antagligen ännu en. Viking Line räddade sysselsättningen i Åboregionen på ett avgörande sätt. PR för Åland!

Jag har tidigare skrivit att Åland är

kanske den rikaste regionen inom EU. Men det som man vet med säkerhet är att ålänningarna lever längst i Finland. I Kajanaland är den förväntade livslängden kortast. Skillnaden mellan Åland och Ka-jana är hela fyra år.

Ålänningarnas förväntade livslängd är 83 för kvinnor och 80 för män. Flera andra svenskspråkiga landskap är högt uppe på listan. Kvinnorna i Österbotten lever längst, Deras förväntade livslängd är 84,3 år!

Det finns många förklaringar till den höga levnadsåldern – en förklaring som ofta åberopas är de svenskspråkigas ”sociala kontakter”. På Åland och i den Åboländska skärgården har vi också det högsta antalet tvillingfödslar. I det här fallet har experter pekat på födan – man äter mycket fisk. Två åländska barnbarn styrker påståendet.

Turismen är Ålandsviktigaste ”industri”Turismen på Åland mår bra, trots att vi ännu inte har fått årets siffror. Men man slår sig inte till ro. Det är nästan med 100 procents säkerhet klart att hösten 2011 är det byggstart för Colorful Hotels Baltic på Lotsberget i Mariehamn. Går allt enligt planerna kan de första gästerna checka in i det lyckliga spa- och resorthotellet i maj 2013. Hotellprojektorn är också ute efter bostadstomt för att bygga lyxlägenheter nära hotellet.

Dyrt eller billigt på Åland?Ja, i butikerna är det dyrare på Åland. Bris-tande konkurrens på grund av att de flesta matbutiker är K-butiker. I dag har vi inte SOK-affärer på Åland. Men de kommer. Redan i nästa år. Och då vågar man hoppas på att matpriserna i de åländska affärerna sjunker på grund av ökad konkurrens.

Lägre kommunalskatt på ÅlandSkatteöret varierar i de åländska kommu-nerna som i dag fortfarande är 16! Någon större seriös diskussion om kommunsam-manslagning har ännu inte förekommit på Åland. Och ingen kommun har i dag över 19 procent i kommunalskatt. Marie-hamn som nästa år fyller 150 år har 16,50 procent! Den lägsta är 16,20 procent! Finlands lägsta?!

Och dagens ”fredens öar” är ett mång-kulturellt självstyrt/landskap/län. Över femtio olika folkslag bor i dag på Åland vars befolkningstal hela tiden ökar. Inte på grund av hög nativitet utan tack vare

att inflyttningen är klart större än utflytt-ningen. Under den nu avslutade (?) reces-sionen steg arbetslösheten till något över 3 procent. I dag är den under 3 procent. Det finns arbete på Åland och förståelse för ”andra folk”.

”Billigt” på Åland är också tomtmarken, strandtomter i jämförelse med ”fastlands-priser”.

Förklaringen är enkel – för att få köpa måste man ha Åländsk hembygdsrätt., som man får om man varit stadigvarande bosatt på Åland i fem år och kan svenska. Då kan man köpa Hembygdsrätten. Den kostar några tior.

Fotbollen är stor på ÅlandSom 17-åring (nästan 18 år) och ny-

bliven student spelade jag min första fotbollsmatch på Åland. Vi förlorade med 1-0 mot IFK M:hamn. Målet gjordes av ”fotbollslegenden Uffe ”Uppa” Bergman, som i dag bor 200 m från oss. Och seriens namn var Landskapsserie.

I dag har vi två åländska lag i de högsta serierna IFK M:hamn i herrligan & Åland United i

damligan. United var mästare i fjol. Och i år vann flickorna brons. Runt om i de åländska kommunerna har vi flera åländska fotbollslag. I Eckeröhallen har vi en stor inomhusplan vars ”gräsyta” har förnyats i sommar.

Tro det eller ej …I fjol arrangerade Åland FSS-mästerskapen på skidor på de s.k. Jomala banorna. Där var jag ”från morgon till kväll” och träffade många bekanta från fastlandet. Och allas kommentarer var – aldrig hade vi kunnat tro att ni har så fina och tuffa banor här på Åland. Tack vare nya. starka snökanoner har man kunnat skida från och med medlet av december. Därför har undertecknad också kunnat skida minst 500 km varje vinter. Fjolårets idealvinter med snö utan blida gav t.o.m. 800 km.

God Tid förenar Svensk-FinlandÅtminstone så förenar tidningen de svenskspråkiga pensionärerna. Alldeles som MPF:s egen tidning Nyset förenar vår åländska förening – stiftande medlem av förbundet. I dag har också Åland en annan pensionärsförening – Norra Ålands pensionärsförening.

Avslutningsvis vill jag önska alla SPF-pensionärer GOD JUL & God Hälsa under år 2011!

RAINER JOHANSSON

Åland vill ha mera makt

Självstyrelsegården i Mariehamn

Ålands Budbilsservice AbTel +358 (0)18 27590Fax +358 (0)18 17826

Ålands SvartbrödsbageriBirka Skärgårdsbröd

OLLES ELBygatan 1,

Godby Tel. 41 300.Tel. 018-41 287fax. 018-41 287

Ålands Senap

MITT I STANTel. 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD 9.00-15.00

Uppgårdsvägen 8Dalbo. Mariehamn

Tel. 018-23166jour 018-23166

26 – GOD TID 9/2010

Allt är inte glögg som glimmar

Ett enkelt sätt att få fart på färdigköpt glögg: spetsa den med apelsin, stjärn-anis och chili. Spännande, hett och värmande. Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

PENTAGO spelet en fantastisk julkapp för hela familjen .

”PENTAGO är det mest framgångsrika Svenska brädspelet någonsin! Det är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. Svårare en så är inte reglerna, men motståndarna kan göra det desto krångligare för dig. Det är en en fantastisk hjärngymnastik (och slipar motoriken) uppmärksammat av läkare. Men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skoijigt!”

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få

fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 888 10 eller www.spfpension.fi/blanketter.

Lediganslagna understöd från Svenska kulturfondenSvenska kulturfonden och Svenska pensionärsförbundet har övergått till praxis att alla Svenska pensionärsförbundets föreningar ansöker om understöd direkt från Svenska pensionärsförbundet och INTE via Svenska kulturfonden. Pensionärsföreningar kan ansöka om understöd senast den 31 januari 2011 enligt följande:

Föreningarna kan ansöka om understöd både för verksamheten 2011 och för projekt. Följande riktlinjer prioriteras vid projektansökningar:

Medlen beviljas främst för utvecklingsprojekt med tyngdpunkt på a. medlemsvärvning b. nya verksamhetsformer.

Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade sammanslutningar kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer.

Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om understöd. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/ och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020-728 88 19 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi. Svenska pensionärsförbundets styrelse godkänner ansökningarna i början av april 2011, och information om understöden sänds till föreningarna före Kulturfondens huvudutdelningsfest den 28 april 2011 i Helsingfors.

För att understöd ska kunna beviljas 2011 ska de under våren 2010 beviljade medlen vara redovisade till Svenska pensionärsförbundet rf/Kallio, PB 129, 00101 Helsingfors, e-post sanna.kallio@spfpension.fi. Understöd beviljade hösten 2010 redovisas före den 31.3.2011.

Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-728 88 12 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi för närmare information om ändamålet med ansökan eller redovisningen.

Upplev storstaden Berlin och Hansastaden Lübeck

Kom med till Tysklands huvudstad Berlin med dess kultur och historia samt till den gamla Hansastaden Lübeck .

Resan ordnas 2–7 maj 2011 med flyg från Helsingfors till Berlin där Ingves buss möter och kör oss under hela resan. Hemresan går från Travemünde till Helsingfors med Finnlines båt.Vi inleder vistelsen i Berlin med stadsrundtur och ser på alla berömda platser i staden och följande dag besöker vi bland annat Potsdam med Fredrik den Stores slott.I Lübeck gör vi också en rundtur och ges möjlighet att ströva runt i gamla stan och smaka på stadens berömda marsipan.Under hemfärden njuter vi av sjöresan med god mat ombord.Anslutningsflyg från Vasa vid avfärden och busstransport till Österbotten vid hemkomsten.Resans pris är 970 € från Helsingfors och 990 € från Vasa i vilket ingår flyg, hotell tre nätter med frukost och båtresa i tvåpersoners hytt. Tillägg för enkelrum/hytt 170 €. Även tre middagar och en lunch samt helpension ombord på båten ingår.Anmälningar görs till SPF:s kanslier i Helsingfors, 020 72 888 10 och Vasa, 020 72 888 18 och plats reserveras i den ordning anmälningarna inkommer.

RES MED SPF

se också folkhalsan.�

Norrvalla restaurang dukar julborden

Söndagarna 12.12 och 19.12 serveras det läcker julmat i lunchbu� én kl. 11.30–14.00.

Pris vuxen 16€ och barn 4–12 år 7,50€.

Bordsreserveringar tfn 06 383 1060

Vi på Norrvalla vill önska er alla en riktigt God Jul.

Julklappstips: Presentkort till restaurangen, fotvård, kosmetolog och olika behandlingar för både honom, henne och hela familjen. Tfn 06 383 1011.

GOD TID 9/2010 – 27

Allt är inte glögg som glimmarDet finns många mysiga vintervär-mare att njuta av.Helst framför bra-san efter en kulen promenad.

När kylan nyper i kinderna och tårna förvandlats till tio klirrande isbitar längtar man efter få frosta av sig med något riktigt varmt och stärkande. I jultid är vi i nio fall av tio hänvisade till glögg, men det finns all anledning att tänka bredare än så.

VarieraEn stärkande kopp varm chok-lad är oftast det som ligger närmast till hands, men också den tål att varieras på många sätt – med alltifrån kakaohalt till smaktillsatser och kanske en liten tår starkt. Kryddat te eller kaffe piggar också upp. Eller varför inte en förkylnings-mördare med hett citronvatten, honung och en skvätt konjak?

VärmeMen varma drinkar måste själv-fallet absolut inte vara alkohol-haltiga. Det är snarare värmen man vill åt. Och så den där gosiga känslan som följer med när händerna får krama en het mugg breddfull med myskänsla. Kompletteras i bästa fall av en brasa, inne eller ute. Det ideala scenariot för en stund som värmer både kylslagna kroppar och själar.

FärdigaOrkar man inte fixa till en vintervärmare av egen kraft går det alltid att spetsa till varianter som kan köpas färdiga. Smak-sätt med dina favoritkryddor och lek dig fram till din per-sonliga favorit.

En privat simpel älsklings-värmare som jag själv brukar ta till när det är kallt och ruggigt ute är att slå varm mjölk och en liten skvätt grädde över ett antal rutor mörk kvalitetschoklad. Rör som attan, drick, njut och bli varm och snäll. Oemot-ståndligt.

MIA GAHNE/TT SPEKTRA

ReceptMandelmjölk med lime och vanilj4 glasMan blir snäll av mandelmjölk. Ett milt och mjukt sätt att jaga bort kylan.1 vaniljstång1 l mjölk2 tsk acaciahonung200 g skållad skalad mandel1 tsk vaniljsocker1 tvättad limeDela vaniljstången på längden och skrapa ur fröna. Häll fröna i mjölken tillsammans med honung i en rostfri kastrull. Sjud sakta i 5 minuter. Ta av från värmen och låt stå och dra i 10 minuter, låt det sedan försiktigt bli varmt igen.

Häll i mandel, vaniljsocker och rivet skal av lime. Mixa och servera varmt. För en slätare mjölk kan du sila bort mandeln och sedan mixa en gång till.

Kentucky hot chocolate1 glasVarm choklad för vuxna. Smakar ljuvligt efter en kall vinterpro-menad.12 cl (1,2 dl) mjölk2 cl kakaolikör, till exempel De Kuyper Crème de Cacao Dark, alternativt 1 tsk O’hoj chokladsås3 cl bourbon, till exempel Wild Turkey 101, 8 yo riven muskotnötVärm mjölken försiktigt.

Blanda kakaolikör och bourbon i ett glas som tål värme eller en mugg. Häll på den varma mjölken och blanda ordentligt.

Avsluta med att riva muskot på toppen.Kan även serveras med en klick vispad grädde.

Varm äppeldricka med calvados4–6 portionerEn frisk och fruktig vintervärmare som inte är alltför söt.1 l färskpressad äppeljuice eller äppelmust3 cm färsk ingefära2 kanelstänger3 kardemummakapslar eller 5 kärnorcirka 3 tsk citronsaft1 1/2 dl calvados (kan uteslutas)1 citron2 msk råsocker1 äppleev. färsk myntaHäll upp juicen i en kastrull. Tillsätt skivad ingefära, kanelstäng-er och kardemummakapslar och värm försiktigt utan att det kokar. Ta bort från plattan. Smaksätt med citronsaft, calvados och råsocker. Rör runt tills sockret löst sig och smaka av.

Tvätta och skiva citronen och äpplet. Lägg frukten i en kanna och slå på den varma äppeldrickan. Dekorera gärna med mynta och servera varmt.

Chiliglögg med apelsin och stjärnanis4–6 glasOrkar man inte göra en vintervärmare från grunden kan man alltid skrämma upp färdigköpta varor. Det händer magiska saker när chilin hamnar i glöggen.1 flaska starkvinsglögg1/2 röd chili, urkärnad1 apelsin3 stjärnanisar1 kanelstångVärm glöggen sakta utan att den kokar. Kärna ur chilin, skiva apelsinen och häll ner i glöggen. Tillsätt stjärnanis och kanel-stång. Ta av från plattan och låt stå och dra i tio minuter.Värm försiktigt på nytt utan att det kokar. Servera varmt.

En frisk och stärkande varm äppeldricka är som gjord att tina frusna tår och själar med.Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

Bli snäll och varm av mild mandelmjölk med en touche av lime och vanilj. Foto ANDERS WIKLUND/SCANPIX

28 – GOD TID 9/2010

Verksamhetsledarens ruta

En stor dansfamilj

Skogsbrukets handbok är en utförlig handbok för skogsägare i skogsbrukets grunder och skötseln av den egna skogen. 287 s. Pris: 45 euro

Beställningar: tfn 020 772 9088, e-post tapionkauppa@tapio.fi eller www.tapio.fi

Skogsbrukets utvecklingscentral TapioOrrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORSwww.tapio.fi

Margareta Ehrman & Nils-Erik NykvistFrihetskampen 1918- ett bildverk från Vörå med omnejdEn mängd unika bilder från Vörå-Vasabygden rörande frihetskampen från ca1880-1930.Bilder finns på ryssar, aktivister, jägare,Vörå krigsskola, skyddskårister, frihets-krigare, sammankomster, parader etc.

Vörå Krigsskolas arbetsgruppinb. ill. ca 40 €

����������������������������� �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

����������������������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������� ���� ������������� � ������ ��������������� �������������� ������������������������������ ������ ���­ ����� ��������������������������� ��������������� �� �������������

�������������

�������������������

��������������������������������� �����

��������������������������

���������������������� �������������������������������� ����������

�������������������

Dansstuga. Foro ÅSA LAUKONLINNA

Seniordansen i Finland har snart avverkat sitt 31:a år med dans för dej och mej. Seniordansen är för dej och mej som tycker om att dansa. Du behöver ingen partner.

Vi dansar i blå- och rödring modernt och om-arbetade internationella folkdanser, salongsdans, linedans, i ringar, på rader, vals, twostep, jive, salsa, rumba etc.

Seniordansledarna från hela svensk Finland samlades som brukligt i mitten av november för att lära sej de nyaste danserna. Detta år hade vi med oss danserna från ISDC 2010 i Frankrike, lätta danser, ovanliga danser för våra öron men också danser vi genast anammade. Materialet på ISDC 2010 är gediget så därför kommer nästa delstuga på våren.

Det är alltid lika trevligt att träffas och utbyta tankar och erfarenheter med andra ledare. Vi blir som en stor dansfamilj.

Nytt för i år var att det ordnades en dansstuga för Österbotten. 15 ledare deltog.

Vi var eniga om att det behövs en stuga för Österbotten men att en del av oss också gärna

kommer ner till Helsingfors för att träffa resten av Svenskfinland.

Den ordinarie dansstugan arrangerades på Kam-pens servicecenter och lockade 50 dansledare. Det var den 24:e stugan som ordnades. Kate Björkman, förbundets ordförande, startade dansstugekurserna och kunde konstatera att de är lika populära och viktiga för dansens framtid då som nu.

I samband med stugan hade förbundet sitt höstmö-te. Jag återkommer till styrelsens sammansättning och presentation i nästa nummer.

Förbundet har ett nytt telefonnummer till versam-hetsledaren 045-3520064

Finlands seniordansförbund vill önska er alla dans-ledare och dansare runt om i Svenskfinland en god adventstid, God Jul och ett Gott Nytt Dansår.

Genom

GUN SVENLIN

verksamhetsledare

GOD TID 9/2010 – 29

Kyss öve, pappaKåserisamling av Patrik SundqvistRapp humor i kåseriform. Författaren varen flitig kåsör i Jakobstads Tidning ochbjuder på sig själv i ett 50-tal underhål-lande alster. Barnhumor, ungdomligtknasflabb och manligt tillkortakom-mande – allt i en salig blandning.Utgiven på eget förlag 2010.ISBN 978-952-92-7638-7166 sidor, inb. Pris direkt av författaren23€ Säljs i bokhandeln, kan ocksåbeställas per telefon: 050 5624611

Jeppo i krigstidja-a, he jöutas

Boken belyser bl.a. människornas kamp i krigstidmed livsmedelsransonering, reglementering ochtvångsleveranser. Jeppo som förläggningsortlyfts fram liksom hemmafrontens liv och veder-mödor i dess olika former. Den evakuerade be-folkningen och dess anpassning till livet i jeppo-bygden belyses genom artiklar skrivna av per-soner som själva tvingades lämna sina hemtrak-ter.ÖVERJEPPO BYAFORSKAREISBN 978-952-92-7310-2 208 s. inb. Ill.Beställ boken genom att ringa:06 -7642362 eller 0400-363403 Pris 25€

Fler julklappstips på :

Till salu i Korsnäs bibliotek tel 06-3479140och Kommungården. Pris 30€

Korsnäs i tiden är en bok som baserar sigpå intervjuer med korsnäsbor, aktivainom olika samhällssektorer i dagensKorsnäs. Redaktör Stig Björkas har gjortintervjuerna, som belyser livet i dennakustkommun, varvade med återblickar påhur livet förr estaltade sig.

God Jul och Gott Nytt År

Nya böcker utgivna avKyrkslätts hembygdsförening:

Böckerna säljs i Luckan och Info-bokhandeln i Kyrkslätt.Böckerna om Jorvas säljs också i Luckan i Helsingfors.

Ta till vara, bevaka, förmedla -Kyrkslätts hembygdsförening 100 år(2010) av Ingalill Ihrcke (red.)

Elämänlaatua - livskvalitet. Ommiljövården i Kyrkslätt (2010) av PekkaBorg

Jorvas – en Kyrkslättsbygd genomtiderna (2009) av Sigbritt Backman(red.), Hans Brenner och HjördisNyman

Jorvas – Kirkkonummen sydämessä(2010), kirj. Sigbritt Backman (toim.),Hans Brenner ja Hjördis Nyman

Hösten 1939, långt innan vinterkriget brötut, började tyska ubåtar preja finska han-delsfartyg och föra dem, misstänkta för kon-traband-smuggling, till kontrollhamnar. Därtvingades de ligga i 6–10 veckor. KaptenWolter Mattsson, befälhavare på FÅA-farty-get s/s Dione, som hade kapats redan den11 november, insåg snart att kontraband-skontrollen enbart var kamouflage. Sovjetskulle ockupera Finland före julen 1939,och Tyskland hade aldrig för avsikt att retur-nera fartygen (åt Sovjetunionen). tel. 09-541 8650 Band: Mjuk. 370 s.25 €.

Finlandssvenskarnasriksförbund i Sverigetfn +46-8-702 0110 kansli@fris.nu

Friska fläktarFris genom 40 årEn historisk kavalkad över hur lokala fin-landssvenska föreningar bildades runtomom i Sverige från mitten av 1900-talet framtill nu. Fris (Finlandssvenskarnas riksför-bund i Sverige) bildades som en riksorga-nisation för alla dessa föreningar. Bokenbeskriver denna epok med bilder och trev-liga anekdoter.95 s. hft. ill cirkapris 15€

av Carina Wolff-Brandt

Redan 700 sålda ex!Kalle Knaster, Miranda och Piraten

En medryckande spännngsromanför barn av Carina Wolff-Brandt

Kalles familj flyttar in i ett stort gammalthotell där det händer konstiga saker. Grann-flickan Miranda påstår att det spökar, mendet finns väl inga spöken? Vilka är de tvåsjörövarna som smyger omkring i korrido-rerna? Då barnen kliver in i hotellets ser-veringshiss hamnar de väldigt långt hem-ifrån.

Pris 21€. I bokhandeln eller viawww.vingpennan.com

Att skriva om sitt livDen populära kursen startar på nytt våren 2011.Alla människor bär på en historia.”Att skriva om sitt liv” innehåller fyra kursträffar två dagar i följd i Helsingfors på följande datum (må-tis): 17–18.1, 14–15.2, 14–15.3 och 11-12.4.Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg

Kurspris: 280 €

Arrangör: Axxell City i samarbete med Svenska pensionärsförbundetKursen vänder sig till personer som vill fördjupa sitt personliga skrivande och hitta en form för sin livsberättelse. Kursen ger inblick i detsjälvbiografiska och dokumentära skrivandets breda fält och uttrycksmöjligheter. Deltagarnas egna texter är i fokus i ingående textsamtal, där var och en får råd och hjälp att gå vidare. Personlig handledning ingår, likaså skrivövningar och litteraturläsning samt författarbesök. Du bör vara beredd på att läsa de andra deltagarnas texter och avsätta tid för eget skrivande mellan träffarna. Tillgång till dator och e-post är nödvändigt.Förfrågningar om kursen till kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

Sista ansökningsdatum 10.12.2010. Ansökan görs på Axxells hemsida,www.axxell.fi/city

Bok

jul

30 – GOD TID 9/2010

BOKHyLLAN

Birger Wester i Malax som tes-tamenterade sin egendom till åldrings- och sjukvården i kom-munen var en märklig man. Och ändå var han inte alls märkvärdig, utan tvärtom mycket anspråkslös och försynt.

Kerstin Nordman har sam-manställt en intressant bok på 56 sidor om mannen med den röda mopeden och hans bröder, Gun-nar och Vilhelm. Det märkliga med dem var att de tydligen hade näsa för pengar och placeringar, trots att ingen riktigt visste om det, åtminstone i Birgers fall.

Gunnar som blev stor industri-man och förmögen i USA däremot måste ju folk ha känt till en del om. Arvet efter bröderna förvaltade Birger väl, men det var inte endast deras pengar han blev rik på. Nej, hela livet var han arbetsam och sparsam, åkte till banken i Vasa med sin portfölj och placerade sina pengar väl. Malaxborna visste ingenting om affärerna, tystlåten och fåordig som Birger var.

Inte minst satsningen på Noki-aaktier visade sig vara lyckad.

”Gummistövelfabriken” var en säker investering. När kommunen fick motta arvet efter honom kunde man kamma hem över två miljoner euro på aktieportföljen. Kommu-nen förkovrade arvet så att man vid årsskiftet 2008–09 hade hela 3,5 miljoner euro i handen (eller på banken).

Så kunde man satsa på det nya och toppmoderna Westerhemmet, som det döptes till, i anslutning till hälsocentralen. Kronikerhem-met har som känt invigts och tagits i bruk i höst. Därmed fick kommunen 25 nya välbehövliga vårdplatser.

I den nya boken beskriver Ker-

stin Nordman på basen av doku-ment, berättelser och intervjuer bröderna Westers liv från fattiga förhållanden i den enkla stuga där de växte upp tillsammans med sin mor Hilma (”Hilmas pojka” kall-lades de) till en tillvaro med hårt arbete, förkovran och förtjänst. Att Birger testamenterade sina pengar till vården kanske hade sin grund i den fattiga barndomen, tror de som Kerstin Nordman talat med.

Pojkarnas far Alfred dog redan 1926, endast 32 år gammal, men mor Hilma levde till 1965. Hon var född 1890. Sonen Gunnar föddes 1919 och levde till 1996, Vilhelm var född 1926 och dog 2001, Bir-ger föddes 1923 och avled 2006.

Mor Hilma blev alltså änka med tre små barn att ta hand om, men hon beskrivs som en handlings-kraftig, rättvis och humoristisk kvinna. Som så många andra i de små kojorna på landsbygden förr fick hon gå dagsverken, beta sin ko längs dikesrenarna och försörja sig så gott det gick. Sönerna började tidigt barka pappersved åt skogs-bolagen.

Att man trots knappa förhållanden lyckades bygga till stugan med bland annat en skomakarverk-

stad som Vilhelm senare använde var något av ett under. Vilhelm var alltså skomakare men också barberare, och han beskrivs som fåordig och ibland något vresig och barsk. Hans skomakarutrustning har förresten donerats till Malax museiförening.

Brodern Birger var något av en ensamvarg, snäll till naturen men med en underfundig humor, sägs det. Han gjorde inte mycket väsen av sig, söp inte och rökte inte. Säll-skapsmänniska var han inte, men hade nog en del fiskarkompisar. Först tog han olika ströjobb, men kom sedan att arbeta nästan 30 år på Aaltonens mejeri och därefter på mjölkpulverfabriken Malakta.

Gunnar jobbade några år i bör-jan av 1950-talet i Sverige, men for efter många om och men till Amerika 1958 för att arbeta på sin morbrors fanerfabrik, där han blev delägare. Han gjorde det ”well over there”. Hans egendom uppgick till över en miljon dollar, och bröderna i Malax ärvde en hel del.

Förutom de tre bröderna beskrivs nämligen också deras morbror Victor Ström (eller Mattson som han kallade sig i Amerika) i boken. Han var född 1884 och dog 1974. Också Victor gick helt upp i sitt arbete.

Han arbetade först som skogs-huggare, men var 1941 med om att grunda och ägde aktier i fanerfabri-ken Paragon Plywood Corporation i staten Washington. Hela hans arv tillföll bröderna Wester. Ett skilt kapitel om den märkliga fanerfa-briken i Amerika ingår i slutet av boken.

Verket innehåller en hel del äldre och nyare bilder i svartvitt och färg, vilket höjer dess värde be-tydligt. Göran Strömfors har svarat för layout och ombrytning. Malax kommun tillhandahåller boken, och intäkterna från försäljningen går till en särskild Westerfond.

BÖRJE SIDBÄCK

Miljonären som körde röd moped och hans båda bröder Kerstin NordmanGöran Strömfors, layoutMalax kommun, 2010

Hur Malax fick sitt nya Westerhem

Kristina Ranki

Lyc kliga barn i Tölö

Helsingfors 2010

Bertha Maria-Hemmet 1910–2010

Kristina RankiLyckliga barn i TölöBertha Maria-Hemmet 1910-2010

112 s. inb. ill. ca.pris 20Beställning: bjorn.beati@federley.comtel. 040-510 0542

Boken utges med anledning av att 100år förflutit sedan barnträdgården/dag-hemmet Bertha Maria-Hemmet grun-dades i Tölö i Helsingfors. I boken be-handlas utöver verksamheten även ut-veckling av barnträdgårds- och dag-hemsrörelsen under ett sekel.

Sampo 800018-55783, märk: Indien 6821Tillstånd: OKU805A och Åland 167K14

www.naturochmiljo.fi

Du som ger julklappen får årets sista nummer och ett julkort. Genom en prenumeration understöder du miljövårdsarbetet i Svensk-finland.Beställ tidskriften på Natur och Miljös hemsida www.naturochmiljo.fi eller ring (09) 6122 290.

Ge tidskriften Finlands Natur i julklapp! Då gläder du den natur- och miljöintresserade mottagaren i ett helt år framåt. Finlands Natur innehåller medryckande naturreportage, nyhe-ter från miljöforskningen, miljötips och mycket annat om de ständigt aktuella miljöfrågorna.

Tidskriften utkommer sex gånger om året och kostar 39 euro.

Den naturliga julklappen

GOD TID 9/2010 – 31

Ordkonst - alla har fantasi

En toppen fantastix fantasifull julklapp till far- och morföräl-drar, barn och barnbarn.

100 tips för skojiga lekar! Berätta, fantisera och skriv tillsammans med barnbarnen.

Pris: 12 € + porto

Beställ boken: tfn: 09-61821233 eller

i Helsingfors, ett servicehus föräldre. Två fasader är renoverade.Tack för bidragen! Vi samlar nuresurser för att ändra ytter-trappan till ramp och renoveraåterstående fasader. Vi hoppaspå ditt stöd (konto: Aktia405500-1119887). Mia Löflund(050-439 1665) berättar gärnaom stiftelsen, Björn Sundqvist(010 617 8202) om huset ochJohanna Börman- Långström(0500-924 948) om boende-platser. Se vår hemsida www.hedvigsofiahemmet.fi

Hedvig Sofiahemmet

Julläsning från Svenska litteratursällskapetHELLMAN, SAHLSTRÖM & WEST

Blickfång En tidsresa med Vöråfotografen Erik Hägglund

Fotografen Erik Hägglund var verksam i över 50 år och hans bilder ger en unik inblick i människors beondemiljöer, vardag och fest. De berättar inte bara lokalsamhällets historia utan återspeglar även de omfattande förändringar landsbygden i Finland genomgick under 1900-talets första hälft.

HENRIKA TANDEFELT (red.)

Sarvlax Herrgårdshistoria under 400 år

Sarvlax herrgård i Pernå har en unik historia. Läs bland annat om de tre släkter som ägt Sarvlax, Creutz, von Morian och von Born. På 1950-talet övergick Sarvlax i Svenska lit-teratursällskapets ägo. Boken är rikt illusterad med bilder från Sarvlax arkiv samt med nytagna fotografier av Katja Hagelstam.

www.sls.fi

Adine TörnqvistKattlivBoken är lättläst och riktar sig till allaåldrar. Skildar en katts liv. Lämplig attläsa ifall man tänker skaffa sig ensådan. Barnvänlig.Till salu via Luckan eller av mig själv.Adine TörnqvistDirektörsstigen 1 B 6, 25700 KimitoTel. 02-421 609, 040-595 2024adinet@dnainternet.netcirkapris 12€

John E.”Jocke” BåskBrev från Solv 1928-1959Kåserier skrivna av Jocke Båsk186 kåserier av byggmästaren, musikledaren ochbonden John E. “Jocke” Båsk, publicerade i VasaPosten och Vasabladet, insamlade 1976 och nupublicerade med bidrag från Svenska Österbott-ens kulturfond. Bygdehistoria som återspeglarvärderingar, vardag och fest i Solf med omnejdunder tre årtionden. Utkom 2008, ny upplaga 2010Utgivare: Ann-May Carlson-Wikström239 s. hft. ill cirkapris 20€annmay.carlsonwikstrom@netikka.fiTel. 06-344 0770

Christine GrandellTre dagar i juli.En roman om Rebecka och hennes kampmot fördomar, förföljelse och svek. En blygung flickas väg till en stark och fri kvinna.Christine Grandell debuterade 2008 meden novellsamling.

303 s. inb. cirkapris 30€tfn 040-5198133christine.grandell@kolumbus.fi

200 s. inb. cirkapris 30 € Tel. 050-5325445

I denna bok beskriver författaren mångfalden av aspek-ter som berör parförhållandet mellan man och kvinna.Boken är en ypperlig handbok för dem som planerar ingåett parförhållande men är samtidigt intressant att läsaför dem som levt i parförhållande redan en längre tid.Genomboken kan vi lära oss att förstå hur tex. varförkriser uppstår i en relation och hur vi kan lösa dem.Framför allt är det viktigt att komma på att ett parförhål-lande inte är ett statiskt tillstånd utan genomgår mångafaser under det långa förloppet. Därmed kan vi genominsikter om tex. skillnaden mellan män och kvinnor läraoss lösa kriser i parförhållandet och uppnå en bättrerelation genom förståelse!

Karl-Johan Oljelund Eriksson

Nya I Rågens RikeVörå-Maxmo årspublikation 2010Folkkulturella yttringar förr och nu. Inne-hållet speglar det som hänt i kommunenunder året och dokumenterar också byg-dens historia. På pärmen ses Tottesundsherrgård som firade 350-årsjubileum. 2009ordnades tidsresor, Barnens BotniaVasaoch Nordisk vänortsträff m.m. 2010 fyllerårsboken 30 år och därför ingår ett indexöver alla artiklar från de senaste 10 åren.Ett tjugotal skribenter.Redaktör: Britt-Marie Norrgård.

112s. hft. ill. cirkapris 18,50€tel. 050-9135161

Godbokjul!

Inb. 29,90 €

Kom glad och hjärtevarm är en lättillgänglig antologi med

och nu, andakter, dikter, julevang-eliet på dialekt, recept, pyssel ...

Inb. 20 €

Vängåvan Skriv in dina vänners och släktingars bemärkelsedagar och läs om våra namn och deras historia!

Hemmafrontensvardagshjältar1939-1944

I bokhandeln 18.12. eller direkt från förlaget:

tel. 09 2233223

SAHLGRENSwww.sahlgrensforlag.fi

Bo LönnqvistKyrkotukten i Vöråunder 1700-taletVilken straffpraxis tillämpades på 1700-ta-let av kyrkorådet? Vörå kyrkotuktsbok om-fattar rådets protokoll 1738-1783, förda avde nitiska församlingsherdarna Jacob ochJohan Haartman. Utgåvan med analys, kom-mentar och identifiering av 285 personerger en närgången inblick i människoöden, ispråket, i synen på gott och ont.Finska Vetenskaps-Societeten127 s., hft., ill. cirkapris 20€Boken säljs av Vetenskapsbokhandeln,Kyrkogatan 14, 00170 Helsingfors (ävenpostorder) tel. 09-635 177,tiedekirja@tsv.fiÖppet: må 10-17, ti-fre 10-16.30

Bok

jul

32 – GOD TID 9/2010

En hjärtlig dramakomedi om relationer & passioner!På scen Dick Holmström & Susanna Ringbom

Regi Dan Henriksson, Scenografi Carmela Wager

Biljetter: 20 € (pensionär) | Bokning & info : 0400 153 791

PÅ DIANA-SCENEN, Skillnadsgatan 7 B, HelsingforsNOVEMBER: 18 kl. 19 / 20 kl. 15 / 23 kl. 19 / 24 kl. 19 / 26 kl. 19 / 27 kl. 15 / DECEMBER: 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / FEBRUARI: 9 kl. 19 / 10 kl. 19 / 11 kl. 19 / 12 kl. 15 / 15 kl. 19 / 16 kl. 19 / 18 kl. 19 / 19 kl. 15 / 21 kl. 19 / 22 kl. 19

www.klockrike.fi

goja 19i bur och skur

Biljetter/förköp:Jstads Bokhandel 7230889

PREMIÄR 10 DECEMBER

kl. 19.00 i Brandkårshuset,

JakobstadSpelas varje helg dec-jan.

Se närmare www.teaterjacob.multi.fi

Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMSDagsutfärd till Sibeliushuset i Lahtis

på fredag 11.2.2011 Sinfonia Lahtis John Lennon-konsert kl 13.00

I M AG I N EKapellmästare John Wilson

Mark McGann berättar och sjungerJoe Stilgoe, sång

Claire Martin, sång

Buss från Kiasma kl 10.00Priset 65€ inkluderar biljett, bussresa, lunch före konserten och kaffe i pausen

Bindande anmälan senast 15.1 till Clara von Bonsdorff, tfn 040 5444 031 eller per e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

PRISER:

Klöver KnäcktP ö r t o m r e v y n 2 0 1 1

E n r e v y m e d r u t e r i !

Åbolands Kammarkör, i samarbete med Åbo Svenska Teater, presenterar en nyskriven folkopera om häxjakt, makt och kärlek i 1600-talets Åbo.

Musik: Ulf Långbacka Libretto och regi: Dan Heniksson Scenografi: Carmela Wager Medverkande: Åbolands Kammarkör Studentkören Brahe Djäknar Akademiska Orkestern Solister: Dan Karlström Thérèse Karlsson Mats Lillhannus Petter Andersson Föreställningar på Åbo slotts gård 27.08.2011 kl. 20 28.08.2011 kl. 20 03.09.2011 kl. 20 04.09.2011 kl. 20 Biljetter 45 € / 35 € från Lippupiste haxhammaren.kammarkoren.net

PÅ SCENEN

GOD TID 9/2010 – 33

Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMSOperaresa till Nyslott 2011

20–21.7

LOHENGRINRichard Wagner

Buss från Kiasma kl 9.00Lunch i S:t MichelInkvartering på sommarhotellet VuorilinnaFöreställningen har två pauser och börjar kl 18.00

Följande dag besöker vi Retretti utställningen ”Konstnärspar ”Lunch på Säräpirtti Kippurasarvi

Priset 295 € inkluderar operabiljett, bussresa, två luncher, inkvartering i dubbelrum med bekvämligheter, inträde och guidning på Retretti

Bindande anmälan senast 15.1 2011 till Clara von Bonsdorff, tfn 040 5444 031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Byarevyn i Oravaishar preliminärt premiär lördag 12.2.2011

kl. 19.00 på Årvasgården

Med ett 10 tal reprisföreställningarSe närmare annonsering i dagspressen eller

per tel. 050-377 3679

10 års

jubileum10 årsjubileum

Karleby Ungdomsförening r.f.Nyårsrevy 2011

Premiär i början av januari på JungsborgRegi: Johan Fagerudd

Kapellmästare: Samuel SjöstrandKorreografi: Pia Friis

Se närmare dagspressenwww.karlebyuf.fi

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

6 7 1 51 6 3

8 15 1 4 7

7 9 69 3 2

8 5 7 3 94 1 2 7 Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa

tel. 019-531 865,tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

Varje kväll

kl. 20-24!

evangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

JURIDISKA TJÄNSTER

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius,tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

BEGRAVNINGSBYRÅJ.A. ENEBERG

Tel. 018-19 028, 040-709 8392Mariehamn

När juldagsmorgon glimmar

AMI ASPELUND

G R A N K U L L A K A M M A R K Ö R Dirigent R.W. AHLBERG, ack. NIELS BURGMANN

Lördag 18.12.2010 kl. 16.00 och 19.00 Grankulla kyrka

20 € www.gkk.fi

PÅ SCENEN

34 – GOD TID 9/2010

SUDOKULÖSNING6 7 1 3 8 5 9 4 2

4 9 8 1 6 2 7 3 5

3 5 2 4 9 7 8 1 6

5 1 6 2 4 8 3 7 9

2 3 4 5 7 9 1 6 8

7 8 9 6 3 1 5 2 4

8 6 5 7 2 3 4 9 1

9 4 3 8 1 6 2 5 7

1 2 7 9 5 4 6 8 3

Fridfull Helg!

www.snellman.fi

Tåget tar oss från Köpenhamn längs Öresunds-kusten till det sovande Rungstedt där en av den älskade och omdiskuterade danska författaren Karen Blixen bodde. Ett S-tåg är gratis första söndagen i månaden. För övrigt är man inte speciellt pensionärsvänlig i deijlige Danmark. Inga fortskaffningsmedel erbjuder pensionärsrabatt.

Havet svallar fritt, Sverige är en dunkel aning. Sandstrand och grön bokskog med frodigt slingrande murgröna i skönt växelspel i den danska hösten.

Också museer påverkas av informations-teknologin. Karen Blixen-museet i Rungstedt har en fin webbplats med information om författarens liv böcker och konst. Många av hennes utsökta små oljemålningar finns på webbsida. Har med intresse bekantat mig med museets virtuella värld innan jag kommer till den verkliga Blixenvärlden.

Efter en kort promenad förbi en åker där en sömnig kråka letar efter mask är vi vid ett hus i vit kalkputs och rött tegeltak. Karen Blixens hem under barndomen och de sista 30 åren av hennes liv. Det går vita gäss på havet framför den välklippta gräsmattan. Huset är en idyllisk pärla. En enorm trädgård sträcker ut sig bakom huset med fågelreservat och en smal vandringsled som leder till en stor ek. Där vilar Karen Blixen.

Tillbaka hit till Rungstedlund flyttade Karen Blixen efter att i sjutton år bott på sin kaf-fefarm i Kenya. Kaffefarmen som blev ett ekonomiskt fiasko. Livet i Afrika kom att prägla Blixens liv på ett avgörande sätt och blev till ett storslaget äventyr i boken Min afrikanska farm. Hennes liv blev konst.

I biblioteksrummet visas en filmsnutt där Karen Blixen med sin fascinerande stämma berättar om sina år i Afrika och beskriver sig

som sagoberättarskan från en uråldrig stam av sysslolösa berättare. Hon är redan en person från en förgången värld och intar sin roll med en adlig dams självsäkerhet. Stram i ansiktet. Mager och svartklädd och absolut ingen medelmåtta.

Rummen är så som hon själv inredde dem. Exponeringen av hennes saker och möbler är traditionellt utsökt som också det lilla galleriet med hennes olje- och akvarellmålningar. Men det är inte Karen Blixen som sätter friska blommor i vaserna. Jag spanar som på lek efter hennes svartklädda gestalt. Hon som med stor intensitet upplevde skönheten i världen omkring sig finns inte längre här.

När jag tittar på spjuten och sköldarna från Afrika slår det mig att när tekniken ännu utvecklas kommer museer inte bara att vara en samling vackra saker. De kommer att kunna ge besökaren ännu flera berättelser. Inte bara att sådana där man genom att klicka på digitala skärmar fritt får röra sig i rum och få en känsla av att man verkligen befinner sig där. Nej, man kommer att kunna skapa helt andra tidsresor en helt annan verklighet. Som att kanske inne i själva hemmet kunna gå på en tredimensionell vandring med en virtuell Blixen.

Vilken tanke.ELISABETH SANDELIN

Tankar på ett museum

GOD TID 9/2010 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 7 januari 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 8/2010Lise-Maj Audas, KvevlaxGlenn Backlund, LappfjärdLilly Backfält, NedervetilRosita och Bengt Backman, HoutskärLinnea Dahlqvist, LojoVi fick in 142 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

T E S S I N S K E NA V T I N A I S R O SR I A S R A B I A T AA N N A L E R D R A RP I G O R E T S A R E

Å S N A A E R O G R A MS K R A N N M M

A N A T A P L I K US E K A N T E N I N GÖ M S I N T H Ä L LL A N S I Ä R J O E L

A K K A T R E N T T YK A S B O E R T

S N I P A A L B E D OF O R M G E I D K A RU T F A N N S N I T T

A R E A L E N P U T S N A T E A R TS P Ä E K A N D E T K L E N

F I O L S T R Å K EA V L A L I K E T

R E V S AO M A T A D A PB A N K V Ä S E NÅ T R A R A G R A

S O D A T E A KK I N K S I L A

R E N A S I L A RV

36 – GOD TID 9/2010

GOD TID

utkommer nästa gång den 21 januari.

Material till nummer 1/2011 bör finnas på redaktionen senast den 7januari.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivningstidtabell 2011

Utgivningsdag Deadline

Nr 1 21.1 7.1

Nr 2 25.2 11.2

Nr 3 1.4 18.3

Nr 4 6.5 21.4

Nr 5 10.6 27.5

Nr 6 26.8 12.8

Nr 7 30.9 16.9

Nr 8 4.11 21.10

Nr 9 9.12 25.11

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

God Jul ochGott Nytt År

1196€893€

644€592€

180€

��

���

�����

��

�������������� ����

�������������������

��������������

����������������

��������������������

��������� �