12013

KASVIHUONEILMIÖ ÄR EN PRYLHIMMEL

DE UNGA BEHÖVER

ARBETE

KO-FÖRETAGAREN

JOHANNA LAIHONEN FÖRVERKLIGADE

SIN DRÖM

E

k u n d t i d n i n g

JAG UTMÄRKTE MIG ALDRIG PÅ SKOLANS IDROTTS­TIMMAR PÅ 1970­TALET. Jag var klumpig och klen. Därför har jag alltid haft förståelse för dem som får panik i blicken då de borde prestera något fysiskt – göra ett konditionstest eller t.ex. spela något bollspel.

Då man sysslar med olika livsförändringsprojekt sägs det rätt ofta att de bara engagerar den grupp som också annars rör på sig. Vi på Varma har däremot i en del av våra projekt i samband med arbetshälsa märkt att man också kan hitta gnistan för motion liksom lite på omvägar. Utgångspunkten kan vara att man börjar tänka på sin psykiska välmåga, på belastningsfaktorerna i arbetet och livet i övrigt. Vad som stjäl vår energi och suger musten ur oss. Efter det kan man fundera på vad som ger återhämtning och hjälper att tåla stressen på arbetet och i vardagen.

I en färsk undersökning konstaterades det att de medelålders män som motionerar regelbundet mer sällan än andra känner sig tröstlösa i förhållande till sig själva och framtiden. Det har jag också kunnat konstatera av egen erfarenhet. För några år sedan upptäckte jag att jag hade en timme mer egen tid om dagen då barnen blivit större. Vid samma tider hade jag problem med hälsan – blodtrycket var högt och ryggbesvären tvingade mig ibland till sängläge. Jag gick till ett motionscenter för att i grupp träna med kettlebells och motionscykla.

Samma motionsintresse håller ännu i sig. Gymledarna ger order. Jag pratar inte med någon. Efteråt tar jag ett ordentligt bastu-bad. På vägen hem i spårvagnen är jag på gott humör. Det lönar sig att röra på sig av helt egoistiska skäl, om man inte orkar gräma sig över det mycket debatterade hållbarhetsunderskottet. Och då energin räcker till, bidrar det för sin lilla del till längre arbetskarriärer och inverkar därigenom också på hållbarhetsunder-skottet.

Jyri Juusti

Direktör för arbetshälsotjänster

Välbefinnande

FO

TO

To

mm

i Tu

om

i

utgivare Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, PB 1, 00098 Varma Varmas besöksadress Sundholmsstranden 11, 00180 Helsingfors Tfn 010 2440 fornamn.efternamn@varma.fi chefredaktör Satu Perälampi redaktionschef Marianne Vahterkoski redaktion Suvi Dufva, Pauliina Hilkamo, Seija Honkavuori, Tarja Jurmu, Jyri Juusti, Hanna Leskelä och Riku Lundén redaktion och grafisk form Otavamedia Customer Communications, Repslagaregatan 2 aD, 00180 Helsingfors, www.otavamedia.fi pärmbild Katri Lehtola bakpärmens bild Katri Lehtola Repro Aste Helsinki Oy tryck PunaMusta Oy papper Galerie Art Silk 150g/m2 ISSN 1456-209X Tidningens innehåll får inte ens delvis reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd.

Painotuote

1~ 2013Gott arbete.2

INTRO

6 105

SICK ÄR EN SJUKT BRA ARBETSPLATS

SÖTEBRÖDSDAGAR OCKSÅ FÖR VÅRA HUNDAR

SLÄPP LOSS GLÄDJEN

TILLBAKA TILL ARBETSLIVET MED VARMAS STÖD

LÄS OM 2012 ÅRS RESULTAT OCH HÄNDELSER I VÅR ÅRSREDOVISNING SOM UTKOMMER VECKA 14

varma.fi Aktuellt

varma.fi Aktuellt

varma.fi Aktuellt

varma.fi Aktuellt

arsredovisning.varma.fi/2012

FLER ARTIKLAR OCH HISTORIER PÅ WEBBEN

GOTT ARBETE.

2 INTRO Välbefinnande

Inspiration

4 AKTUELLT Nyttan av sociala medier

5 INNOVATION

Koodiviidakko växer så det knakar

Arbete & liv

6 TEMA Ren mat och livsglädje

9 FOKUS Företagarens tips

i diskussionsforumet Yrittäjäkanava

10 FÖRETAGARENS HISTORIA

Född att kämpa

Info & tips

12 KOLUMN Tryggast som företagare

13 FÖRETAGARENS EKONOMI

Ensamrätt ger konkurrensfördelar

14 PUNKT. Arbetsplatser för unga

I DETTA NUMMER 1/2013

47-årig man

Företagarna borde bilda nätverk med andra små och medelstora företag. Låt oss styra den allmänna opinionen att stödja internationaliseringen i stället för att måla upp hotbilder.

man från birkaland

Vi satsar för närvarande mycket starkt på export och marknadsföring, uttryckligen till utlandet. Nya distributionsvägar utvecklas i rask takt.

kvinna från nyland

I dagens läge är det en utmaning att konkurrera med lågpristillverkningen i Asien. Vi sitter inne med specialkompe-tens, men priset tycks utgöra ett ganska högt hinder.

42-årig man från huvudstadsregionen

Det är av största vikt att minska onödig reglering och avsiktligt försvåra möj-ligheterna att bedriva affärsverksamhet.

VILKA ERFARENHETER HAR DITT FÖRETAG AV UTRIKESHANDEL?

- Det lönar sig att fundera på vilket problem eller för vilka rutiner i det egna företaget som de sociala medierna kan erbjuda en lösning. Inte exempelvis så, att borde kanske också vi finnas på Facebook, betonar professor Hannu Kärkkäinen vid Tammerfors tekniska univer-sitet som undersökt företagens användning av sociala medier.

Kärkkäinen talar helst om de nya digitala verktygen för samarbete och informations-hantering, eftersom de sociala medierna eller SoMe är mycket mer än bara Facebook, som de så ofta associeras med.

De nya wiki-baserade verktygen ger till exempel möjlighet att skapa en praktisk kvalitetshandbok utan att skribenterna ens befinner sig på samma kontintent. En aktiv nätgemenskap kan dela erfarenheter och utbyta information och råd, vilket minskar belastningen på företagets kundbetjäning.

Nätgemenskapen hjälper också att bättre förstå kundernas behov. Exempelvis har det finska bolaget Genelec förbättrat sina pro-duktförpackningar på basis av tips från nät-gemenskapen. Innovationer, rekrytering och intern kommunikation anses vara växande användningsområden för de sociala medierna.

– Användningen av sociala medier förut-sätter inte nödvändigtvis stora massor och betydande tilläggsresurser, utan det kan vara ett fungerande verktyg också för ett litet före-tag, betonar Kärkkäinen.

De nya digitala verktygen förväntas härnäst sprida sig från konsumentsektorn till att använ-das mellan företagen. Möjligheten att jämföra erfarenheterna hos en liten men enhetlig grupp kan vara betydligt nyttigare för alla parter än ett mångskiftande utbyte av åsikter med flera sidospår hos en bred, men splittrad publik.

Först och främst kommer behoven och målen för affärsverksamheten, först därefter verktygen.

B2B-käyttö kasvaaMer information och exempel på användningen av sociala medier i B2B-verksamhet och innovationer www.tut.fi/soita.

Nyttan av sociala medier

Intern kanalInom teknologiindustrin utnyttjar nästan en tredjedel av företagen sociala medier internt, berättar undersöknin-gen ”Sosiaalinen media teollisuudessa” om användningen av sociala medier inom industrin.

FAKTA

TE

XT

kat

ri i

sota

lo

FO

TO

Sh

utt

erst

ock

varma.fiLÄS MER OM FÖRDELARNA MED SOCIALA MEDIER

Gott arbete.4

facebook.com/hyvaatyota

Hyvää työtä.

TYKKÄÄ

Hyvästätyöstä.

Hyvää työtä.

1~2013

FÖRETAGAR­ENKÄT

Inspiration

AKTUELLT

diskussionen fortsätter...

Kär ett programvaruföretag som specialiserat sig på verktyg för marknadsföringskommu-nikation. Företagets teknik- och produktut-vecklingsenhet finns i Uleåborg. Därtill har företaget ett försäljningskontor i Helsingfors.

Koodiviidakko

Koodiviidakko växer så det knakar

Samuli TursasVerkställande direktörKoodiviidakko

HISTORIEN FORTSÄTTER

varma.fi

Jag hör till den generationen som vuxit upp med programmering. Jag kodade redan som ung mina egna dataspel och började med företagsverk-samhet som 18-åring. Företagare på heltid blev jag då jag grundade Koo-diviidakko år 2005.

Koodiviidakko föddes, då ett bekant gäng från min tidigare arbetsplats beslutade att grunda ett gemensamt företag. Med ett bra team var det lätt att börja bygga upp affärsverksamheten. Fyra av oss blev delägare i företaget och två kom med som anställda. Från första början var det klart att vi uttryckligen ville göra program avsedda för marknadsföringskom-munikation. Den största innovationen bakom Koodiviidakko är att vi gjort en säljbar produkt av programvaran och att de olika programmen fungerar bra ihop.

Våra viktigaste produkter är Sivuviidakko, Postiviidakko och Viidak-koStore. Den första produkten är ett bakgrundssystem för webbsidor, medan den andra är avsedd för professionell e-postkommunikation. Viidak-koStore är ett enkelt och smidigt webbutikssystem. När företaget startades började vi genast värva kunder. Det har vi gjort hela tiden, ödmjukt och med fötterna på jorden. Bland våra kunder finns exempelvis tiotals börsbolag och ett stort antal reklambyråer.

Då vi arbetat för internationella storföretag har vi genom dem också expanderat utomlands. Vår konkurrensfördel är att exempelvis Viidak-koStore fungerar på flera språk.

Företaget har vuxit med fart ända sedan det grundades. Vi har länge funnits på Deloittes lista över de snabbast växande teknologiföretagen och i Uleåborgstrakten toppar vi listan. Vi fick nyligen också ta emot det natio-nella företagarpriset, vilket kändes toppen.

TE

XT

tai

na

vuo

kko

F

OT

O j

ukk

a-pe

kka

mo

ilan

en

5

INNOVATION

Inspiration

Johanna Laihonens företagarbana slutade inte trots en allvarlig sjukdom. Hon förverkligade sin dröm och grundade en butik för ekologiska och närproducerade livsmedel i Nystad.

TE

XT

Mat

ti V

älim

äki

FO

TO

Kat

ri L

ehto

la På julaftonsmorgonen i fjol drömde Johanna Laihonen om Virtanens julskinka. Hon vaknade oroligt före klockan sex och började fundera om beställningen säkert var i ordning.

– Nå, inte fanns det ju någon Virtanen, men jag hade varit tvungen att göra över femton timmars arbetsdagar med skinkor och kalkoner. Det kom redan in i drömmarna, skrat-tar Johanna.

Vid tidpunkten för intervjun mitt i vintern har decem-berbrådskan redan lättat. Men den annalkande påsken höjer strax åter igen efterfrågan på lammkött. På sommaren ökar kundvolymen i Luomu- ja lähiruokapuoti Aito liksom i de andra butikerna i Nystad när båtfolket och sommargästerna kommer till skärgården.

– Men det viktigaste är att det finns stamkunder året runt, konstaterar Johanna.

Ny kurs i livetFör drygt två år sedan var Johannas sinnesstämning en helt annan. Den trettioåriga kvinnan arbetade som massör och lymfterapeut, när problemen med händerna tvingade henne att lägga ned sitt företag. Tumören i handen var godartad, men den hade hunnit skada finmotoriken.

– Sedan insjuknade jag i en annan sjukdom, mer allvarligt, berättar Johanna.

På den långa sjukledigheten följde ansökan om sjukpen-sion. Hon fick emellertid avslag på sin ansökan – lyckligtvis, som Johanna säger idag.

– Yrkesvalspsykologerna rekommenderade mig en karriär

som matematiklärare, men jag hade varken krafter eller resurser för långa studier och att flytta till en annan ort. Jag bestämde mig i stället för att förverkliga min mångåriga dröm och grunda en ekobutik. I företagskuvösen Potkuri gjordes ingående kalkyler. De visade att fastän befolknings-underlaget i Nystad är litet för en sådan här specialaffär, fanns det möjligheter att lyckas.

Företagaren lämnades inte ensamFrån idé och iver är det ännu lång väg till förverkligande. Johanna är tacksam för det stöd som hon fått av Varma längs vägen.

– Det var av största vikt att jag hade en egen kontaktper-son på arbetspensionsbolaget. Någon som kände till min bakgrund och som jag alltid kunde sköta mina ärenden med. Jag fick konkreta råd om vilka understöd jag kunde söka och när. Jag gick inte vilse i den byråkratiska djungeln.

Johanna fick exempelvis rehabiliteringsunderstöd för att kunna sköta pappersarbetet i samband med företagets grundande, organisera varuleveranserna och renovera affärslokalen.

– Senare fick jag också t.ex. rehabiliteringspenning. Och en mycket glad överraskning var att jag dessutom fick näringsstöd för anskaffning av kylanläggningar. Förstås har jag också haft stor hjälp av stödet från min närmaste krets. Min man, men också mina vänner och rentav några stam-kunder, hjälper till med varuleveranserna från lantgårdarna och partiaffärerna.

Ren mat och livsglädje

Gott arbete. 1~20136

Arbete & liv

TEMA – VÄXA TILL FÖRETAGARE

”För mig själv innebär ekologiska produkter framförallt god smak och hälsosam mat.”

7

D”Det var av största vikt att en anförtrodd person på arbetspensionsbolaget kände till min bakgrund.”

Växelverkan viktigastLuomu- ja lähiruokapuoti Aito har nu stått på egna ben i drygt ett år.

– Det trevligaste har varit att möta likasinnade människor. Det är också alltid fint då man känner att man verkligen kan betjäna och hjälpa kunderna. Som just i dag, då en mamma skickade e-post och berättade att hennes allergiska barn fått hjälp av ekologiska produkter.

Johanna berättar att hon redan vant sig vid säsongvariationerna i branschen – och att hon också förstår att alla på en liten ort ännu inte utan omsvep nappar på ekoprodukter.

– En del äldre människor är främmande för tanken att man i och med ekologiska produkter liksom går tillbaka till det gångna och till landsbygden – just när man kommit till nutiden och det urbana. För mig själv – och för många andra – innebär ekologiska produkter fram-förallt god smak och hälsosam mat.

För ekohandlaren är det svårt att föreställa sig hur livet skulle ha sett ut om hon blivit sjukpensionerad.

– Vad skulle jag riktigt ha gjort där ensam hemma. Jag är ändå så pass aktiv och social. Det kan jag också säga till andra att det aldrig lönar sig att ge upp. Inte ens då det ser ut att vara det enda alterna-tivet.

Det är alltid fint då man känner att man verkligen kan betjäna och hjälpa kunderna, säger Johanna Laihonen.

Rehabiliteringen utvecklasVarma har startat ett projekt för att kartlägga företagarens väg mot arbetsoförmåga. Utvecklingschefen för rehabilitering Merja Valle berättar att man i projektet går igenom tiotals invaliditets- och reha-biliteringsbeslut. Idén är att ta lärdom av hur man i fortsättningen effektivare kunde förebygga arbetsoförmåga bland företagare.

– Vi vill ta reda på om det finns typiska, återkommande drag, t.ex. vissa vändpunkter, där företagarna skulle ha haft särskild nytta av stödåtgärder. Vi funderar på hur de nuvarande stödåtgärderna kunde utvecklas – och vilka samarbetsinstanser som är viktigast för företagarna, förklarar Valle.

Resultatet av projektet blir klart i mars–april. De preliminära obser-vationerna baserar sig ännu på ett litet urval, men också de kan redan ge en god fingervisning om företagarnas värld:

– Det är tyvärr ganska allmänt att fastän företagsverksamheten skulle vara framgångsrik, så är företagarna dåliga på att försäkra sig själva. De kommer inte att tänka på att FöPL-avgiftens storlek direkt

inverkar på beloppet av deras sjukdagpenningar och sjukpensioner. Inom rehabiliteringen har de tidiga stödåtgärderna stor betydelse. Det är emellertid vanligt att företagarna hankar sig fram i sitt arbete, eftersom deras sjukdagpenning är anspråkslös på grund av för små FöPL-avgifter. Å andra sidan finns det heller inte nödvändigtvis någon i företaget som kunde driva verksamheten under sjukledigheten.

Valle berättar att det också är rätt vanligt att företagaren inte har någon egentlig företagshälsovård och att man går till läkaren spora-diskt.

– Det leder lätt till att företagarna inte alltid får tillräcklig infor-mation om socialförsäkringarna och möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. Företagarna borde känna till att man efter en sjukle-dighet kan göra en mjukstart i arbetet och samtidigt få utkomststöd via arbetspensionsbolaget. Arbetspensionsbolaget kan också bevilja stöd för anskaffning av sådana maskiner och anordningar som gör det möjligt att fortsätta förvärvsarbeta.

Gott arbete. 1~20138

Arbete & liv

TEMA – VÄXA TILL FÖRETAGARE

Arbete & liv

FOKUS

fakta ct kunskap

HYVAATYOTA facebook.com/

12

3företagaren känner sin egen affärsverk-samhet och sin bransch, men det räcker inte alltid till. Man måste hyra lokaler, skaffa för-säkringar, kanske också finansiering, och sam-tidigt komma ihåg att sköta om företagarens välbefinnande. Man måste veta hur man blir sjukskriven eller moderskapsledig och vad man ska göra om affärsverksamheten riske-rar att ta slut.

Varma samlade grundläggande information om företagsamhet med fakta om arbetspen-sionsfrågor till den fullständigt förnyade före-tagarkanalen. Samtidigt utvidgades kanalen från Varmas webbplats till Facebook. Där kan företagarna nu utbyta tankar i ett eget diskus-sionsforum.

Vardagliga frågor förenar företagare inom olika branscher. Hur började en företagarkol-

Företagarens tips i diskussionsforumet

YrittäjäkanavaDen nya kanalen för företagare, Yrittäjäkanava, erbjuder

företagarna ett eget diskussionsforum på Facebook.

Text

mar

ian

na

sali

n

Kamratstöd och erfarenheter

De vardagliga frågorna om företagsamhet berör många olika områden. Aktuella och tillförlitliga

svar finns på ett ställe: Yrittäjä-kanava.

Många saker klarnar, då företagarna kan utbyta erfarenheter och syn-punkter. Yrittäjäkanava

presenterar företagarnas egna berättelser och erbjuder ett diskus-sionsforum som är öppet för alla företagare.

Företagarkollegernas erfarenheter, experternas rekommendationer och myndigheternas fakta-

uppgifter finns i Yrittäjäkanava: på webbplatsen varma.fi samt på Var-mas Hyvää työtä-sidor på Facebook.

I Yrittäjäkanava kan du

enkelt söka information

diskutera på Facebook och utbyta tips med andra företagare

läsa andra företagares berättelser

delta i företagarenkäter och bekanta dig med resultaten

lega sin exportverksamhet, skaffade till-läggsfinansiering eller klarade sig genom en svår sjukdom? Hur satsade han eller hon på marknadsföring?

Dessutom kan varje företagare delta i dis-kussionen genom att svara på Varmas enkä-ter två gånger om året. Före-tagarnas erfarenheter och synpunkter kommer också fram i företagarnas egna berättelser, som publiceras regelbundet i företagarnas egen kanal Yrittäjäkanava. Diskussionsforumet Yrittä-jäkanava är finskspråkigt.

9

Det var mitt under depressionen i början av 1990-talet, men att ge upp var inget alternativ och något måste göras. Elisa Palonen hyrde en affärslokal i Åbo för att grunda en stor loppmarknad. Då försäljningsborden fortsatte att gapa tomma, var det dags att lägga om kursen.

– Jag började i stället själv fylla affärslokalen. Köp- och säljverksamheten var bekant för mig från min tidigare yrkesbana, men det var inte vad jag hade planerat att göra den här gången. Min företagsverksamhet har styrts av att jag inte gör upp planer på förhand och att jag är snabb i mina rörelser. Det har räddat mig många gånger, säger Palonen.

Kasvihuoneilmiö har funnits på sin nuvarande plats i Nummi-Pusula i femton år. Under åren i Åbo lyckades Palonen få ihop så mycket kapital att det räckte till för anskaffningen av affärslokalen vid Gamla Åbovägen.

– Jag ville komma så nära huvudleden i södra Finland som möjligt. De första åren lockades besökarna bl.a. av bensinstationen och fjärilsfarmen. Fjärilarna var visserli-gen verkligt dyra, men jag insåg genast deras reklamvärde.

Aldrig ge uppTrafiken mellan Helsingfors och Åbo har till stor del flyttats till den nya motorvägen, men kundströmmen går fortfa-rande till Kasvihuoneilmiö. Elisa Palonen har inte låtit sitt företag tyna, även om många av företagen invid den gamla vägen har tvingats sätta lapp på luckan.

– Vi har finslipat våra målgrupper. På detta sätt har vi lyckats höja värdet på ett genomsnittligt inköp hos oss från sex euro till nio. Även om antalet besökare har minskat, har omsättningen inte just förändrats.

Samtidigt som Palonen kämpade mot kundbortfallet drev hon också den s.k. skylttvisten, som fick mycket riksomfat-tande mediesynlighet. Tvisten gällde Palonens och myndighe-ternas meningsskiljaktigheter om att sätta upp en skylt invid den nya vägen. Elisa Palonen har fört tvisten om skylten ända till Europeiska människorättsdomstolen.

– I mig finns en hel del av det gamla folkets okuvlighet. Då jag möter motgångar ger jag inte upp utan väljer i stället att kämpa på. Jag tål nog också bakslag, betonar Palonen.

Född att kämpaFöretagare Elisa Palonen har skapat sitt eget lyckoland i

Nummi-Pusula. Inredningsvaruhuset Kasvihuoneilmiö stretar på trots svårigheterna.

TEXT taina vuokko FOTO paula kukkonen

I place-ringen av varorna förlitar man sig på ett kontrollerat kaos.

Kasvi-huoneilmiö firade i fjol sitt 15-års-

jubileum.

Gott arbete 1~201310

Arbete & liv

FÖRETAGARENS HISTORIA

D

Kontrollerat kaosElisa Palonen beskriver Kasvihuoneilmiö som en skapelse av en undertryckt konstnärssjäl. Som ung siktade hon på en karriär som konstnär, men företagandet tog hem segern. Det både syns och hörs i varuhuset. Kasvihuoneilmiö är fullt av små och stora, gyllene och glittrande samt gamla och nya saker. I placeringen av varorna har man förlitat sig på ett kontrollerat kaos.

– Jag väljer hit föremål som har en själ. Jag har förklarat för de anställda att vi tar in sådana saker till försäljning som man kan föreställa sig med en pratbubbla. Om ett föremål inte har något budskap, är det här inte rätt plats för det.

I butiken finns rum för såväl musik, filmer, spel, böcker, möbler och köksgeråd som arméartiklar. Särskilt viktigt för företagaren har det varit att värna om det finska kul-turarvet.

– Hos oss finns finska filmklassiker och Martta Wende-lins postkort. Det att vi gallrar och färdigt väljer hit de bästa produkterna är viktig betjäning för våra kunder.

Jag väljer hit föremål som har en själ, säger företagare Elisa Palonen.

Internationell handel i Nummi-PusulaFöretagaren Elisa Palonen väjer föremål till sitt inredningsvaru-hus från hela världen. I Kasvi huoneilmiö säljs produkter från såväl Finland som Asien och Afrika. Under den senaste tiden har Palonen varit nöjd med de mycket dekorativa föremålen som skaffats t.ex. från Egypten.

Då jag möter motgångar ger jag inte upp utan väljer i stället att kämpa på.

11

REGERINGEN LOVAR i sitt program att främja uppkomsten av nya företag och att öka intresset för företagsamhet. Tanken är vacker, men konkreta exempel skulle vara ännu vackrare.

Finländarna uppmanas att bli företagare, men ingen av dem som uppmanar har tagit steget ut. Ministrarna har i stället anställts med månadslön för att driva företagens och företagarnas sak.

Det tycks vara mer lockande att uppmana till en karriär som företagare och tala för före-tagarna än att själv bli företagare.

VEM SKULLE ENS längre våga bli företagare, då också företagarna öser på med mer smuts-vatten på kvarnen. Företagarna lär inte möta någon förståelse. Byråkratin är övermäktig. Skattmasen tar de sista slantarna.

Struntprat. Företagarna möter mycket väl förståelse. Politikerna är inte så dumma att de inte skulle lyssna på företagarna, eftersom företagarna är den största yrkesgruppen i Fin-land. Om någon skatt lindras i detta land, så är det samfundsskatten.

Jag blev själv företagare för ett par år sedan och jag har också lockat andra in på samma bana. En del har sagt rakt ut att de inte tror att de har sådan kompetens som de kunde sälja som företagare. Då har jag artigt frågat dem vad de då får lön för, om de nu en gång inte kan någonting alls.

MÅNGA TYCKER det är ett modigt steg att bli företagare, men sanningen är den mot-satta. Att bli företagare är för en anställd med månadslön snarare ett trygghetsinriktat alter-nativ.

Alla vet att ett företag aldrig får göra det misstaget att hela omsättningen skulle vara beroende av en enda kund. Den som är anställd med månadslön gör emellertid just det felet på nytt varje månad. Företagarens framgång är i allmänhet inte beroende av en enskild kunds godtycke. Sällan försvinner alla kunder samtidigt.

Den månadsavlönade får däremot endast arbeta för en husbonde. Lönen betalas utö-ver själva arbetsprestationen också för att inte arbeta för husbondens konkurrenter. Det här är fullständigt snedvridet och rentav idiotiskt med tanke på samhällsekonomin.

En företagare får vara med alla hela tiden. Det är inte sjukt, utan helt enkelt underbart.

Tryggast som företagare

”Företagarna möter mycket väl förståelse.”

FO

TO

Jo

rma

Mar

stio

Pekka seppänenCoach, rådgivare och journalist

Gott arbete. 1˜201312

Info & tips

KOLUMN

Det lönar sig att sätta sig in i patent- och varumärkesfrågor redan innan den första idén eller produkten tagit form.

Ensamrätt ger konkurrensfördelarOm företaget vill ha ensamrätt till pro-fessionell användning av sin uppfinning, lönar det sig att genast från första början av utvecklingsarbetet sikta på patentering bland annat genom strikt sekretess. Direktören för informationstjänster Kristiina Grönlund vid Patent- och registerstyrelsen uppmanar alla företag att också följa upp patentansökning-arna inom branschen, oberoende om man har för avsikt att klara sig utan patent eller inte.

– Om man glömmer bort uppföljningen, kan det hända att man omedvetet kränker någon annans ensamrätt. En patenttvist kan innebära avsevärda kostnader för företaget och i värsta fall leda till att hela produktionen måste läggas ned, säger Grönlund. Företaget kan säkerställa sin verksamhetsfrihet genom att ansöka om patent som den första eller genom att publicera sin uppfinning, varvid ingen kan få ensamrätt till den.

När det gäller varumärken är situationen en annan. Man kan få ensamrätt till ett ore-gistrerat varumärke genom att etablera det, dvs. genom att använda det tillräckligt länge, men vägen är ofta lång och riskfylld. I värsta fall kan ett annat företag börja använda varu-märket och rentav registrera det – av misstag eller avsiktligt. Den första användaren kan slutligen ha rätten på sin sida, men att bevisa det är kämpigt och utgången osäker.

– Därför lönar det sig att registrera ett varu-märke i god tid, säger rådgivningsjurist Tuulimar-ja Myllymäki vid Patent- och registerstyrelsen.

En del registrerar varumärken som används av andra för att sälja dem eller för att vara till förtret.

– Kompanjoner kommer i strid med varand ra, och en söker registrering för det gemensamma varumärket. Då har de andra det ganska illa ställt, varnar Myllymäki.

TE

XT

Mar

ian

na

sali

n

bra

att

veta

:

Hur gör du en registrering?Sök skydd för dina varumär-ken genom att registrera dem. Det är lätt att ansöka om registrering och ett skydd i Finland för tio år kostar 215 euro. Du kan hålla varumär-ket i kraft genom att betala en ny avgift vart tionde år. Ett varumärke kan t.ex. vara ett ord eller en symbol eller en kombination av dem. Det får inte beskriva de varor eller tjänster som det söks för. Exempelvis passar Apple som varumärke för datorer men inte för äpplen eller äppelbakelser.

Vilka rättigheter?Ta reda på andras patent, patentansökningar och varumärken i de avgifts-fria databaserna på nätet. På så sätt undviker du onödiga investeringar och ansökningar och kränker inte andras rättigheter. Okunskap duger inte som försvar. Länkar till databa-serna finns på Patent- och registerstyrelsens webb-plats, prh.fi. Råd fås av Patent- och registerstyrel-sens experter.

Hurdan ansökan?Använd patentombudet som hjälp för att avfatta patentansökan. De krav som står i ansökan avgör om sökanden beviljas patent och om patentet skyddar uppfinningen. En uppfinning kan t.ex. vara en ny metod, en anordning, en produkt eller ett användningssätt. Patentansökan är hemlig i 18 månader. Det lönar sig att söka patent utomlands inom ett år från ansökan om patent i Finland. Patentskyd-det kan vara i kraft 20 år från den dag som ansökan gjorts.

13

Info & tips

FÖRETAGARENS EKONOMI

13

020884

A

main red

PMS 1795CC0 M96 Y90 K2

YOUTUBE LOGO SPECS

PRINTgradient bottom

PMS 1815CC13 M96 Y81 K54

on dark backgroundson light backgrounds

standard

no gradients

watermark

stacked logo (for sharing only)

standard

no gradients

watermark

stacked logo (for sharing only)

white

WHITEC0 M0 Y0 K0

black

BLACKC100 M100 Y100 K100

Ge respons på artiklarna i tidningen!

varma.fi Aktuellt Kundtidning

LÄS MERvarma.fi

rbetsplatser för unga

Delta!Bland alla som gett respons lottar vi ut två par Pentiks Saaga-kaffekoppar med ett paket kaffe.

Ta också en titt på Varma i de sociala medierna

Artiklar på webbenLäs av koden med din smarttelefon och ta en titt på tidningens webbartiklar. Du hittar det avgiftsfria UpCode-programmet på adressen www.upcode.fi.

text

mar

ian

na

sali

n ||

ill

ust

rati

on

pie

tari

po

sti För att vi ska ha erfarna arbetstagare också i fram-

tiden, finns det skäl att anställa oerfarna nu. Utbild-ningsexpert Mirja Hannula från Finlands Näringsliv EK uppmuntrar alla företag att följa rådet.

– Det gäller framtiden för det egna företaget och hela branschen. Genom att sysselsätta unga, formar företaget också sin egen image som arbetsgivare, påpekar Hannula.

Enligt Hannula är det viktigt att varje företag hit-tar det sätt att närma sig unga som lämpar sig bäst. En del erbjuder skolelever och studerande sommar-jobb, andra praktik- eller läroavtalsplatser.

– Det är viktigt att redan elever i årskurserna 7–9, gymnasiet eller de som nyligen inlett yrkesstudier erbjuds möjlighet att få sina första erfarenheter av arbetslivet.

Lärande på arbetsplatsenVid vuxenutbildningscentralen Edupoli ingår arbets-erfarenhet i alla yrkesinriktade examina.

– Tröskeln är hög för företagen att inleda inten-sivt samarbete, men de som gjort det har varit nöjda, konstaterar kundrelationschef Mikko Kivekäs.

Han har märkt att unga som t.ex. studerat på läroavtal förbinder sig oerhört bra till sin arbetsplats, bara företaget har satt sig väl in i utbildningen. Mirja Hannula betonar att utöver läroavtal som leder till examen finns det många andra alternativ att studera

målinriktat på en arbetsplats. Exempelvis erbjuder läroavtal som hänför sig till en del av en examen och praktik som ingår i studierna nyttig erfarenhet och lärdom för de unga enligt Hannula.

Hannula önskar att allt fler inom en nära framtid kunde avlägga yrkesinriktade examina mer flexibelt genom att sammanställa delar av examen både på skolbänken, i verkstäder och genom inlärning i arbete.

Utmaningen är gjordSysselsättningen av de unga har införts i rege-ringsprogrammet i form av en samhällsgaranti för unga. Ungdomsgarantin innebär att alla personer under 25 år ska erbjudas en arbets-, praktik-, stu-die-, verkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader efter att personen blivit arbetslös. Edupoli har svarat på denna garanti genom att intensifiera sitt samarbete med Arbets- och näringsbyrån i Hel-singfors, Helsingfors läroavtalsbyrå samt Helsingfors Företagare rf. Nu får lokala företag som är intresse-rade av att anställa en ung all väsentlig information från ett och samma ställe. Men hur lönar det sig för företagen att gå till väga på annat håll i Finland?

– Det lönar sig att kontakta en lokal läroinrätt-ning inom sin egen bransch och föreslå samarbete, tipsar Kivekäs.

Gott arbete.14 1˜2013

Info & tips

PUNKT.

varma.fi Sammankomster och evenemang

varma.fi Fastigheter

Kontrollera årsavräkningen för din ArPL-försäkring! Det lönar sig att kontrollera löneuppgifterna i årsavräkningen för ArPL-försäkringen. Du kan enkelt kontrollera avräkningen på vår webbplats i tjänsterna för inloggade användare.

I vår tjänst Hyväksi* får du enkelt en helhetsbild av ditt välmående. Logga in med dina person-liga bankkoder eller ett mobilcertifikat. * Tjänsten är finskspråkig.

varma.fi Tjänster för inloggade användare

Söker du pension eller rehabilitering? Fyll i en elektronisk ansökan. varma.fi Blanketter och register

Anmäl dig till Varmas sammankomster och evenemang.

Behöver du lokaler? Ta en titt på våra fastigheter i vår webbtjänst.

Vi står till tjänst online!

Välj ett elektroniskt pensionsutdrag!Du får ett meddelande om det nya pensionsutdraget i april. Pappersutdraget kommer i fortsättningen endast vart tredje år.Logga in med dina personliga bankkoder eller ett mobilcertifikat.

varma.fi Tjänster för inloggade användare

ArPL- OCH FöPL-FÖRSÄKRINGarpl@varma.fi, 010 192 095fopl@varma.fi, 010 192 095FÖRSÄKRING AV UTLANDSARBETEinternational@varma.fi, 010 192 091 PENSIONSRÅDGIVNING OCH PENSIONSBERÄKNINGARradgivning@varma.fi, 010 192 069

PENSIONSANSÖKNINGARpensionsansokan@varma.fi,010 192 062Invalidpension:invalidpension@varma.fi,010 192 062 UTBETALNING AV PENSIONERutbetalning@varma.fi, 010 192 061

ARBETSPENSIONSREHABILITERINGrehabilitering@varma.fi, 010 192 069 INKASSOÄRENDEN SAMT AVTAL OM BETALNINGSTID 010 192 074 ARBETSHÄLSOTJÄNSTERarbetshalsa@varma.fi, 010 192 085

Kontakta oss!

varma.fi Tjänster för inloggade användare

15

Info & tips

VÅRA TJÄNSTER

”Pilotprojektet inom arbetsmiljö-ledning gav oss nya idéer och bekräftelse på vår egen linje.”Mikko Peltokorpi & Aki MoilanenMatinkylän Huolto Oy

.0491

1730/3.13

HISTORIEN FORTSÄTTERvarma.fi