handboken 2006

sveriges konstföreningar är den samlande intresseorganisationen för landets konst-föreningar.sveriges konstföreningars uppgift är att ge råd och stöd i föreningsarbetet,öka kunskaperna om konst,distribuera konstbildningsmaterial, arbeta för att fler konstför-eningar bildas och förmedla statlig utställningsersättning till konstnärer som ställer ut hoskonstföreningar.

sveriges konstföreningar har 1 200 anslutna konstföreningar och 25 distrikt frånnorr till söder. Distrikten ansvarar för regional kursverksamhet och närkontakt med före-ningarna. Av konstföreningarna är 350 allmänna och 850 knutna till arbetsplatser. 400 000människor är engagerade i konstföreningsrörelsen. Konstföreningarna arrangerar årligen 3 700 utställningar och 5 300 olika kulturprogram som föreläsningar, studiecirklar, resoroch besök hos konstnärer. Dessutom köper och förmedlar föreningarna varje år konst för120 miljoner kronor.sveriges konstföreningars förbundskansli med nio anställda liggeri Malmö.

skr, Sveriges Konstföreningars Riksförbund, bildades 1973. Sedan 2001 heter organisationensveriges konstföreningar.

sveriges konstföreningarPostadress Box 60065, 216 10 Malmö

Besöksadress Tegnérgatan 60A, Limhamn, MalmöTel 040-36 26 60Fax 040-16 26 07

E-post [email protected] www.sverigeskonstforeningar.nu

J Tobias Anderson, Active PassivePassage Conversation, DV-färg och ljud,2,4 min, 2000. Ur utställningen Show Unit.

Illus

trat

ör: J

Tob

ias

And

erso

n

INNEHÅLL

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Handboken 2006 är här! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Vi är en del av konstbildningsrörelsen SVERIGES KONSTFÖRENINGAR . . . . . . . . . . 8

Sveriges konstföreningar – människor och konstEnfaldig konstvärld – mångfaldig utmaning . . . 13Konstbildningens struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Konstbildningsbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Mångkulturår med fortsättning . . . . . . . . . . . . . . 20Grafikbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Kurser, seminarier och händelser . . . . . . . . . . . . 23SVERIGES KONSTFÖRENINGAR ger . . . . . . . 24

ArrangörsrollenUtställningen i ögat, kroppen och tankarna . . . 29Utställningar i konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . 30Checklista med tips och praktiska råd . . . . . . . . 32Höstarna var värst i konstnärsfamiljen . . . . . . . . 35Inköp i konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Utställningskontrakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Utställningsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Utställningsförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42ATA-carnet – ett »pass« för konstverk . . . . . . . . 44

FöreningenFöreningsrutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Valberedningen – en strategisk resurs i föreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50Förslag till Stadgar för allmän konstförening . . 51

Förslag till Stadgar för arbetsplatskonstförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Ekonomin i den allmänna konstföreningen . . . 55Ekonomin i arbetsplatskonstföreningen . . . . . . 56Kontoplan för konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . 57Skatteregler för ideella föreningar . . . . . . . . . . . 58Lotterilagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Personuppgiftslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60Om Konstföreningsportalen . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

DistriktetDistriktens funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64Förslag till stadgar för SVERIGES

KONSTFÖRENINGARs distrikt . . . . . . . . . . . . . . 66I huvudet på en distriktsledare . . . . . . . . . . . . . . . 70SVERIGES KONSTFÖRENINGAR är indelat i 25 distrikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

FörbundetVision, Mål och Handlingsplan . . . . . . . . . . . . . . . 76Förbundets utbildningsplaner . . . . . . . . . . . . . . . 78Så här arbetar förbundets valnämnd . . . . . . . . . 79Stadgar SVERIGES KONSTFÖRENINGAR . . . 80

SamarbetenSamarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87Konstperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88Kulturrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Konstkonsulenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91BUS – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige . . . . . . . 92KROs minimiarvoden 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Virkning av gamla ljudkasettband i workshop under ledning av UllaWest, Textil 2005 i Göteborg.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

F Ö R O R D 5

sveriges konstföreningar går efter drygt 30 år som förbund in i en förändringsfas därnytänkandet dominerar både organisation och inriktning.

Samhället har förändrats sedan 1973, konstlivet och konsten likaså, men också själva för-eningslivet har genomgått stora reformer.Den organisationsstruktur, som en gång var själv-klar och given i Sverige för ideella föreningar, behöver idag nyskapas och utvecklas.

Arbetet i sveriges konstföreningar fokuserar i dag allt tydligare på konstbildning-en.Förbundsstyrelsen har antagit följande vision: sveriges konstföreningar skall varalandets ledande konstbildningsrörelse.

En sådan vision innebär att kunskapskraven om konst ökar i alla led. Det är konstföre-ningarna som driver verksamheten ute i landet. Förbundskansli och förbundsstyrelse skallge stöd och hjälp, uppmuntra och entusiasmera, lyssna av behoven,men framförallt på olikasätt sprida kunskap om konst.Men vad betyder konstbildning? Det är när kunskapen djup-nar och insikt uppnås – det är först då vi kan säga att vi nått konstbildningsnivån.

Handboken är alla konstföreningars praktiska kunskapsinstrument; kurser, föreläsningaroch seminarier är bildningsinstrumenten.

Visionen om förbundets verksamhet kompletteras givetvis med tydliga mål och hand-lingsplaner. Sök dem på hemsidan eller i Handboken.

Som ordförande för sveriges konstföreningar kan jag bara hoppas att alla i vår storaorganisation känner samma lust, glädje och engagemang som jag och de andra ledamöternai förbundsstyrelsen gör. Tillsammans kan vi uträtta massor!

Lund den 29 november 2005cecilia nelson

FÖRORD

Fredrik Lindqvist, Ozzy Osbourne, linoleumsnitt på textil, 210×240 cm,2004. Ur vandringsutställningenSpännivdd.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

7I N L E D N I N G

Handboken,sveriges konstföreningars unika föreningspraktika,är konstförenings-ledarens vardagliga vän. Boken känns igen i texterna om arrangörsrollen, föreningsarbetetsamt i informationen om förbundet. En nyhet är att några av konstbildningsrörelsens ide-ellt aktiva medverkar.

2006 är av regeringen utnämnt till Mångkulturår. Det kommer att betyda en hel del förkonstföreningsrörelsen. I inledningsartikeln Enfaldig konstvärld – mångfaldig utmaning fårkonstföreningar råd för att själva påbörja sitt mångkulturarbete.Texten Mångkulturår medfortsättning visar vägen till förbundets arbete med mångkulturfrågorna.

Vårt användande av Internet har utvecklats de senare åren.Register som tidigare fanns medi Handboken är nu flyttade till Konstbildningsbanken på sveriges konstföreningarshemsida. För dig som hellre vill använda pappersformen finns samma information i trycktasupplement som medföljer Handboken.Supplementen fästes i fickan på bokens sista sida.

Har du synpunkter eller frågor är du välkommen att höra av dig till oss i Malmö!

anita eriksson, förbundssekreterare

HANDBOKEN 2006 ÄR HÄR!

V I Ä R E N D E L AV K O N S T B I L D N I N G S R Ö R E LS E N8

elisabet bylund, pensionär, konstvetare och lärare.Ordförande i sveriges konstföreningar Norrbotten.( Längst till vänster.)

När blev du invald i distriktet?Jag har varit omväxlande ordförande och vice ordförande

sedan 1995. Numera är jag mest mentor! Är konsten viktig för dig? Ja,konsten betyder en hel del.I distriktsuppdraget kan vi

som förmedlare inspirera konstföreningsmedlemmarna.Konsten görs tillgänglig genom utställningar, föreläsningaroch diskussioner. Jag får vara en katalysator mellan konst-nären och betraktarna. Det är stimulerande att vara medoch ge människor insikt om konstens inre väsen.

Vad är mest intressant i distriktsarbetet? Just nu är det att utifrån våra breddgrader nå nya före-

ningar. Nyligen har en konstförening i Övertorneå bildatsoch blivit medlem i sveriges konstföreningar. Jagförsöker också få igång en ny konstförening i Pajala.

Arbetar distriktet aktivt med mångkultur? Ja,här på Nordkalotten betyder närheten till våra grann-

länder självklart utbyte. Och föreningarna visar en delsamisk konst.

Ditt konstföreningsengagemang är uppmärksammat!2005 fick jag Christina Jutterströms stipendium som till vårstora glädje verkligen satte Norrbotten på konstkartan.

VI ÄR EN DEL AV KONSTB ILDNINGSRÖRELSEN SVER IGES KONSTFÖRENINGAR

V I Ä R E N D E L AV B I L D N I N G S R Ö R E LS E N 9

pernilla björck, sekreterare.Medlem i konstföreningen Saab Automobile AB.( Längst till höger.)

När gick du med i en konstförening? När jag anställdes 1980. Jag fick information om att detfanns en konstförening på företaget.

Är konsten viktig för dig? Ja, jag tycker det är roligt och givande att titta på konst,

även om man inte alltid »förstår« konsten. Jag har lärt migendel sedan jag blev aktiv i konstföreningen för två år sedan.

Vad är mest intressant med konstföreningsarbetet? Det är alltid roligt att träffa konstnärer i samband med

att vi hänger tavlorna i vår förening.Arbetar ni aktivt med mångkultur? Ja, vi har haft utställningar med flera invandrade konst-

närer, svenska konstnärer, unga och gamla.

danuta pekowska, konstruktör och industridesigner.Ledamot i valberedningen sveriges konstföreningarÄlvsborg. ( Mitten.)

När blev du ledamot i distriktets valberedning? Jag är nyinvald 2005.Är konsten viktig för dig? Jag har alltid varit konstintresserad,som liten drömde jag

om att bli konstnär.Som de flesta barn målade jag mycket,meningen var att jag skulle utbilda mig till konstnär ellerinredningsarkitekt. Jag blev industridesigner. Jag älskarmitt arbete! Idag skiljer sig design väldigt mycket från dentiden då jag drömde om att bli inredningsarkitekt: Alltingskapar man i 3d-iso system numera! Designarbetet blirlikt konst när man ser fantastiska former och färger i rörelsepå datorns bildskärm.

Betyder konsten också mångfald? Konsten är det bästa – den ger mig inspiration, skapar

kontakter med andra med samma intresse och gör livet ro-ligare. Utan konst är livet som en potatis utan salt.

Johan Fredrik Höckert, Lappkapellet(beskuren), oljemålning, 291×403 cm,1866. Ur diabildsserie nr 24, 40 och 91.

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | MÄNNISKOR OCH KONST

Katarina Pirak Sikku, Just for the pleasure, pärlbroderi på kläde, 2004. Ur vandringsutställningen Fem plus fem.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

»Mångkultur är inget val«, sa Göran Rosenberg i en arti-kel i Dagens Nyheter den 22 september 2005. Enklare kannog situationen inte sammanfattas,när vi går in i Mångkul-turåret 2006. Det är den etniska mångfalden som kommeratt stå i centrum under 2006. Men det är svårt att tala omoch arbeta med etnisk mångfald utan att ta med andraaspekter på mångfald, som kön och klasstillhörighet.

Det svenska samhället är segregerat, såväl etniskt somköns-, klass- och åldersmässigt. Konstvärlden är inte bättreän den övriga världen, men nu är det dags att ändra på detoch Mångkulturåret 2006 kan fungera som katalysator.Individers möjligheter att forma sina liv bygger i hög gradpå att det finns strukturer som stöttar och inkluderar, in-nesluter. Kollektivet skapar möjligheter för individen ochdärför är frågan om representation och delaktighet viktig.Där kan konstföreningsrörelsen spela en viktig roll somfolkrörelse, genom medvetna och öppna strukturer.

Vad menas med begreppet mångfald? Och vad betyderdet inom konstområdet? Hur kan man påbörja ett för-ändringsarbete i en förening? Det är några av frågornasom kommer att belysas i texten. Dessvärre finns det ingafärdiga recept eller vattentäta svar – varje sammanhang ärunikt och kräver sitt tillvägagångssätt. Men det finns enhel del kunskap att tillgå som jag kommer att peka på i artikeln. Syftet är att sätta konst och mångfald i ett sam-manhang och visa på metoder och frågor som går att an-vända för att komma igång med arbetet. Målet är att fler

konstföreningar ska känna sig inspirerade och utmanadeatt vilja arbeta med frågor som rör mångfald. Det är intelätt, men oerhört berikande för dem som vågar.

KonstvärldenKonstnärlig kvalitet går inte att lära ut – eller gör det? Ibland skulle det kännas skönt om vi hade ett facit i han-den på vad som är bra och dålig konst. Trots att ingen villdefiniera vad som är kvalitet i konsten, så finns det ennorm eller outtalad överenskommelse mellan de som ärverksamma i konstvärlden kring vad som är bra och intres-sant konst. Ju högre upp i konstens makthierarkier, destomer ense är man om den konstnärliga normen. För att fåkomma in i konstvärlden och bli accepterad krävs rätt in-gångar samt kunskap om spelets regler. Även om det oftahävdas att konstvärlden är internationell eller global kvar-står faktum: högskoleutbildade konstnärer med utländskbakgrund som bor i Sverige har svårt att etablera sig ochverka i den svenska konstvärlden. Enligt MångkulturelltCentrums (mkc) rapport Tid för mångfald som lämnadestill regeringen hösten 2004, tror många chefer för konst-institutioner att kvaliteten på deras verksamhet blir lägreom de arbetar med mångfald.Den farhågan delas sällan avde chefer som redan arbetar aktivt med mångfaldsfrågor.Men är det verkligen konstvärldens institutioner som skalyckas med mångfalden när övriga samhället misslyckas? Ja,

S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R – M Ä N N I S K O R O C H K O N S T 13

ENFALDIG KONSTVÄRLD – MÅNGFALDIG UTMANINGkajsa ravin, konstvetare och museolog

bland andra. De flesta konstinstitutioner, också förenings-livet, är offentligt finansierade och med pengarna kommerren politik. I såväl nationell som regional och kommunalkulturpolitik understryks vikten av alla människors möj-lighet att delta aktivt i kulturlivet.Om saken på allvar skulleprioriteras kanske det skulle se annorlunda ut.

Ofta talas det om exkluderande, uteslutande struktureri relation till (bristen på) mångfald. Anna Furumark har isin rapport Varför blir det så snett II? – en rapport om konstoch makt 2004,också den utgiven av mkc i Botkyrka, inter-vjuat åtta personer med höga positioner inom konstvärl-den. Den visar både på likheter och skillnader i de inter-vjuades sätt att se på konsten, konstvärlden och sin egenroll i den. Där den ene »anser att konsten har ett egenvär-de, existerar i sig själv och genom detta bestämmer förut-sättningarna för hur en institution kan bedriva sitt publi-karbete«, menar en annan att »det inte finns något ab-strakt allmängiltigt värde för konsten«. I sin analys menarFurumark att konstvärldens retorik ofta är humanistisk,medan konstvärldens organisation är mindre humanis-tisk. Flera av de intervjuade understryker att det är viktigtatt se sambanden mellan etnicitet, kön och klass och intebara ha ett perspektiv åt gången. Författaren väjer inte förobekväma frågor, vilket gör rapporten läsvärd för alla somvill arbeta med konst och mångfald.

RepresentationRepresentation och maktdelning är frågor som borde dis-kuteras mer när vi talar om mångfald i konstvärlden. Ommångfalden inte bara ska vara kosmetisk,så handlar det omatt dela på makten att få definiera konst,kvalitet och konst-världens aktörer. De som innehar viktiga positioner inomkonstvärldens institutioner har tillsammans makt att defi-niera och upprätthålla en konstnärlig norm – alltså vad somräknas som konstnärlig kvalitet. Alla statliga museer,konsthögskolor och bidragsgivande institutioner har kravpå sig att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor, men fortfa-rande går det trögt. Institutionernas personal och styrelserrepresenterar i hög grad en etnisk svensk medelklass.

Ett problem med representation är frågan om vem ochvad man egentligen representerar.Kan man egentligen rep-resentera någon annan än sig själv? När det gäller etnicitetoch kulturell identitet är det särskilt svårt att kategoriseramänniskor i avgränsade grupper. Det hela kompliceras avatt själva utpekandet av en underrepresenterad grupp fun-gerar konserverande. Forskare hävdar dock att så längegrupper i samhället osynliggörs är det bättre att peka utgruppen och försöka göra något åt problemet, än att integöra någonting alls. När det gäller arbete med etniskmångfald återkommer ofta frågan om etnisk registrering.För att undvika det, men ändå få en bild av en organisa-tion, kan man istället ta reda på vilken del av världen med-lemmarna kommer ifrån. Det är mindre utpekande menger ändå en tydlig fingervisning.

E N FA L D I G K O N S T VÄ R L D – M Å N G FA L D I G U T M A N I N G14

Hur förändra?Hur gör man för att jobba med mångfald? Var ska man bör-ja? Föreningen eller organisationen måste bestämma sigför att vilja förändra och vad man vill förändra. Analysera!Titta på föreningens organisation och verksamhet. Fun-dera kring i vilka sammanhang ni stöter på mångfald ellerenfald i ert arbete? Fokusera på ett verkligt problem. For-mulera konkreta mål som är uppföljningsbara; vackra ordleder inte till förändring!

I sammanhang där människor och företeelser inneslutseller utesluts, är det viktigt att få syn på sig själv och varman befinner sig. Man kan bryta ned en konsthall ellerkonstförening i organisation,produktion eller verksamhetoch brukare för att kunna analysera graden av mångfald.På så sätt blir varje del synlig och tydlig. På museer ochkonsthallar ligger mångfaldsarbetets fokus ofta på besö-karna eller brukarna. Det tror jag är att förenkla arbetet.Också organisation och verksamhet måste präglas avmångfald, för att få betydelse för en mångfaldig publik.Man kan börja med att söka rätt på professionellt verk-samma konstnärer, curatorer, konstpedagoger och konst-vetare att samarbeta med. De kan ofta bidra med sina re-spektive nätverk, vilket ger föreningen nya kontakter.

Det finns mycket kunskap att hämta på området, såman behöver inte uppfinna hjulet själv. mkc har listat föl-jande kriterier för den som vill analysera sin verksamhet:

– om vad handlar verksamheten?– för vem är verksamheten tänkt?

– med vem är verksamheten producerad?– av vem produceras verksamheten?– hur presenteras verksamheten?– var förmedlas och presenteras verksamheten?

I samband med den stora utställningen Konstfeminism,2005med tillhörande katalog utgiven av Atlantis förlag,har konst-pedagogerna Louise Andersson och Lena Lindgren skriviten artikel om feministisk konstpedagogik. Artikeln belyservanliga fallgropar och hur man kan undvika dem när manarbetar pedagogiskt med en grupp.De pekar också på viktenav att bli varse sin egen del i upprätthållandet av en norm. Itestet ovan utgår man från sig själv för att få syn på i vilkasammanhang man själv känner friktion mot en norm. Därman inte känner av friktionen är man alltså del av normen.I artikeln poängteras att testet inte är tänkt som ett sätt attkategorisera eller låsa in personer i olika fack, utan ett för-sök att visa när och varför individer eller grupper utsätts försärskiljande behandling, såväl privilegierande som diskri-minerande. Lycka till!


Social mångfald innefattar kön, ålder, ursprung/etnicitet, klass, funktionshinder, sexuellläggning etc.

Etnisk mångfald brukar syfta på människors olika ursprung.

Kultur kan delas in i ett estetiskt (konstnärlig verksamhet) och ett antropologiskt begrepp(seder, bruk, värderingar).

Kulturell mångfald betydde under 1970-talet en bredd av kulturella uttryck eller genrer. Idagförknippas det med etnisk mångfald och kultur i antropologisk mening.

Mångkultur används både deskriptivt, beskrivande och normativt, värderande. Deskriptivtbetyder ordet att hela samhället ses som mångkulturellt och inte bara vissa delar. Normativtanger det ett samhällsideal med krav på mångkulturell rättvisa och jämlikhet för alla med-borgare. Begreppet överges alltmer idag, eftersom innebörden anses problematisk. Detförutsätter att människor tillhör avgränsade och urskiljbara kulturella enklaver, att individerär bärare av sin kultur och därigenom av kulturella skillnader gentemot andra. Dessutom ten-derar begreppet att beskriva frågor som rör invandrare, men inte samhället i sin helhet.

Förklaringar till begreppen är hämtade från MKCs rapport Tid för mångfald, här något revi-derade. Om du vill läsa hela rapporten gå in på www.mkc.botkyrka.se/ pdf/tid/Tid1.pdf

Teflontest!Hur står det till med normerna?

friktionpga ofta ibland sällanålderkönetnicitetsexualitetklassrasismkroppsstorlekfunktionshindertrosbekännelse

© L

ouis

e A

nder

sson

200

5

K O N S T B I L D N I N G E N S S T R U K T U R16

Inget annat land har så många konstföreningar som Sverige.400 000 människor med konst som gemensamt intresse… vilken rörelse, vilken kraft! Att svenskarna har konst-behängda hem kan man till stor del tacka konstförenings-rörelsen för. Med en konstföreningstradition som inleddesunder 1800-talet, etablerades under 1900-talet och form-ligen exploderade under 1970-talet är det många svenskarsom har en relation till konstföreningsrörelsen. Sverige ärett land rikt på konst och konstkunniga människor.

Konstföreningsarbetets formalia har haft tid på sig attväxa fram. Idag finns ett etablerat system för förenings-arbetet.För en gryende generation konstföreningsmänni-skor är det lika viktigt att känna till vad man gör i den eta-blerade konstföreningen som att få möjlighet att staka uten egen väg med unga idéer och konst i det nya Sverige.Deflesta traditionella föreningar arbetar på följande sätt:

•Styrelsen ansvarar för att medlemmarna får ut så mycketsom möjligt av sitt medlemskap. Styrelsen kan blandannat arrangera föreläsningar, ateljé- och galleribesöksamt konstutställningar. Styrelsen ska följa en tydliginköpspolicy vid inköpen till konstlotteriet.

• Studieledaren är utsedd att ansvara för konstutbild-ning. Uppgiften är att finna de former av konstbild-ning som berikar konstföreningen. Studieledaren kanskapa en livlig konstföreningsatmosfär, kanske genomatt arrangera konstdiskussioner, konstnärliga utbytenoch workshops. Studieledaren ska följa föreningenskonstbildningsstrategi.

•Samarbetspartners. sveriges konstföreningarverkar för samarbeten mellan institutioner, organisa-tioner och konstnärer i landet. Konstföreningen kanlokalt samarbeta med studieförbund,gallerier,museer,konstnärer m fl.

För bra konstbildning,samarbete och resultat i föreningen,tänk på följande:

• Kurser och seminarier. sveriges konstföreningararrangerar konstbildande kurser och seminarier förkonstföreningarnas styrelsemedlemmar.Ämnena spän-ner om konsthistoria, samtidskonst och aktuella ämnenpå konstscenen. Kurserna är tänkta att inspirera denkonstbildande verksamheten i den egna föreningen.

KONSTB ILDNINGENS STRUKTUR


• Föreläsare. Tips på föreläsare finns i sveriges konst-föreningars Konstbildningsbanken på hemsidan samttryckt i supplement till Handboken.Man kan även ex-empelvis kontakta en konsthall, ett museum eller uni-versitet/högskola för att hitta den rätta föreläsaren.

• Studiematerial. Videofilmer, konstvideo och diabildertill studiecirklar och förläsningar finns att låna viasveriges konstföreningars kansli. De flesta bib-liotek har ett bra utbud av filmer och konstböcker. Be-sök och studera aktuella konstutställningar.

• Information om arrangemang. För att nå ut till publikenär information om konstföreningens arrangemang av-görande.Planera verksamheten halvårs- eller årsvis,dåkan man informera i god tid. Informera genom alla ka-naler; hemsidan, intranät, tidningarnas gratisplats förföreningsannonser, affischering …

• Arvode. Föredragshållare ska alltid arvoderas. Se krosminimiarvode på s 94.

Olov Tällströms verk Det svarta ljuset,2002, består av en DVD-film plus en låda med ett grafiskt blad, framställt av en torrnålsförsedd robothund påkopparplåt. Roboten rör sig när någonkommer nära. Ur Grafikbanken.

Foto

: Olo

v Tä

llstr

öm

Katarina Wiklund, Monster-world, installation, 2005. Ur vandringsutställningenMönstervärldar.

Foto

: Mag

nus

Ahn

feld

t

sveriges konstföreningar har ett stort utbud av konst-bildningsmaterial. På vår hemsida har vi samlat allt mate-rial under rubriken Konstbildningsbanken. Här hittar dudrygt 9 000 diabilder ( av arkivets totalt 35 000), ett hund-ratal videor och dvd-filmer. Här finns konstbildnings-resurser i form av handledningar och nyttiga artiklar.

Följande register finns i Konstbildningsbanken:• Föreläsare• Diabilder• Video/dvd• Film- och diauthyrare• Litteraturförslag• Adresser på konstens område• Konstkonsulenter• Mångkulturkonsulenter• Länsbildningsförbund

I Konstbildningsbanken får du också förslag och tips på intressanta filmer och föreläsare. Vi kommer löpande attuppdatera och lägga till nya uppgifter så att du alltid ska hatillgång till aktuella uppgifter när du planerar din konst-bildningsverksamhet.

Diskussionsforumet Konstkvarteret, som är länkat tillKonstbildningsbanken, är en möjlighet att prata konstbild-ningsfrågor med andra på nätet.

Adress: www.sverigeskonstforeningar.nu/bildning


KONSTB ILDNINGSBANKEN

Under 2006 startar sveriges konstföreningar ettförnyelsearbete i mångkulturell anda.Vecka 40 etableras somett årligen återkommande arrangemang.

Regeringens utlysning av 2006 som Mångkulturår kom-mer av behovet att skapa större öppenhet och bättre möj-ligheter för nya svenskar att bli delaktiga i kultur- ochsamhällslivet.

Detta har satt ljus också på sveriges konstför-eningars verksamhet. Med sin mångfald av föreningaroch enskilda medlemmar har vår organisation ibland be-skrivits som »ett tvärsnitt av landets befolkning«. Om detstämde en gång,så gör det inte längre det – inte i mångkul-turperspektiv.Vi ser inte många nya svenskar i våra led ochinte heller finns det några kulturutbyten att tala om.

Därför startar sveriges konstföreningar 2006 ettförnyelsearbete som på sikt ska utveckla organisationen såden bättre speglar och omfattar dagens mångkulturellaSverige. Inget tillfälligt jippo alltså, utan något som bär vidare in i framtiden.

Det handlar om att bjuda in nya medlemmar och sökanya samarbetspartners, enskilda såväl som föreningar.Dethandlar om att skapa möten och berika varandras verk-

samheter, att få och ge nya perspektiv på det land och denvärld vi lever i. Och inte minst, medverka till att bryta in-delningen i vi och dom.

Konstföreningen är en självklar arena för sådana per-sonliga möten och utbyten. I mötet kan vi alla se den egnakulturen tydligare och upptäcka att den inte är något evigtoch fixt,utan tvärtom del i ett öppet och föränderligt sam-manhang. Genom kulturutbyten blir konstföreningenöppnare och verksamheten vitaliserad och mer mångskif-tande.

Vecka 40Första veckan i oktober 2006, Vecka 40, inleds den riks-omfattande manifestation för mångkultur i konstförening-arna som sedan blir årligen återkommande, varje gång medsikte på möten och öppenhet. Under Vecka 40 inbjudskonstföreningar i hela landet att arrangera lokala kultur-program i samverkan med konstnärer, kulturarbetare ochföreläsare med skiftande etnisk bakgrund. Här finns fan-tastiska möjligheter till nyskapande konstoch kulturmö-ten som är mångkulturella till innehåll, men också tillform. Med ett vidgat konstbegrepp rör sig konstnärerna

M Å N G K U LT U R Å R M E D F O R TS ÄT T N I N G20

MÅNGKULTURÅR MED FORTSÄTTNING

fritt mellan olika konstarter och kulturuttryck och mellankonstens värld och samhällets. Gränserna är flytande.Konsten kan vara bild och föreställning, bild och under-sökning, som i tavlor, teater och performances, video-installationer, film och stå-upp-komik, poesiuppläsningar,sociala projekt och musikaliska experiment. Låt 100blommor blomma!

Till föreningens hjälp:• Kansliet servar med idéer och bildningsmaterial.• Mångkultur- och konstkonsulenterna ger råd och tips.• Förbundet har affischer och vernissagekort för en en-

hetlig profil.• Förbundet arrangerar en central invigning tillsam-

mans med någon eller några konstföreningar.• Förbundet initierar gemensamma debattartiklar, an-

nonsering etc.• Konstperspektiv utgör en teoretisk bas, med artiklar

som belyser mångkulturtemat ur olika aspekter.• Förbundets foldrar görs tillgängliga på andra språk, så

att vi kan nå nya grupper med information och kanskebidra till att nya konstföreningar bildas.


Maria Wahlgren, genom , broderi, MDF-board, 2003. Ur Mönstervärldar.

Foto

: Mag

nus

Ahn

feld

t

Grafiken är på många sätt en av stöttepelarna inom densvenska konstföreningsrörelsen.En stor del av de årliga in-köpen till lotterierna utgörs av grafiska blad och det finnsmed andra ord ett uppdämt behov hos konstföreningar attförmedla och köpa in grafik.sveriges konstföreningarhar sedan starten strävat efter att underlätta spridningenav högkvalitativ grafik.

Idag är grafiken i full vigör efter några år i skymundan.Den känns som ett angeläget och tidlöst komplement ihela den bullriga samtidskonsten. Möjligheten att mång-faldiga ett verk och därmed få en räckvidd till så mångasom möjligt är lockande både för konstnärer och konst-intresserade. Datorns entré på konstscenen har också bi-dragit till grafikens uppsving. Den datorbaserade grafikenhar numera en självklar plats bland de traditionella grafiskateknikerna.

Grafiken har utvidgat sitt fält och återfinns inte nöd-vändigtvis enbart på papper. Det kan lika gärna vara alu-minium, betong eller textil. Många konstnärer arbetar inteenbart med en teknik.Tillvägagångssättet är numera mertvärgående, vilket gör att det skapas konst som till sin idéutgår från grafiken men som inte är lika tydlig i sin mani-festation. sveriges konstföreningar vill ta vara på

den utvecklingen och Grafikbanken kommer därför att fåett ansiktslyft under 2006, med nya verk och delvis nyakonstnärer.

Syftet med vår satsning på grafik är att stärka konstbil-dens betydelse och visa på en bredd av grafiska teknikeroch nya grafiska medier.Grafikbanken är indelad i ett fler-tal kollektioner. Varje kollektion ska kunna fungera somen egen liten utställning. Också urvalet av konstnärer ochkonstnärliga uttryck är brett.Här finns etablerade svenskanamn, men också några mer okända som kvalificerat siggenom ovanligt gedigna arbeten.Tillhörande Grafikbankenfinns det pedagogiska moment där konstverken komplet-teras med konstnärspresentationer, teknikbeskrivningar,analyser, meritförteckningar mm.

Grafikbanken är tillgänglig för konstföreningar anslutnatill sveriges konstföreningar. Varje ansluten konst-förening kan låna en eller flera kollektioner ur Grafikban-ken. Lånetiden för en utställning är upp till en månad.Som medlemsförening lånar man utställningarna gratis.Konstföreningen betalar endast fraktkostnaden 600 kro-nor/ kollektion. Utställningen är försäkrad genom sveri-ges konstföreningar. Alla verk är till salu.

G R A F I K B A N K E N 22

GRAFIKBANKEN

sveriges konstföreningars kurser, seminarier, ut-ställningar och konsthändelser riktar sig till både distrikts-och föreningsledare. Utbildningen ger uppdaterade kun-skaper om dagens konst, kontakter med samtida konstnä-rer och konsthistorisk inblick. Råd och fortbildning i detkonkreta föreningsarbetet är en annan viktig del. Valbe-redningsarbete är ett kurstema.

För att så många distrikts- och föreningsledare sommöjligt skall kunna ta del av utbildningen förläggs den tillolika platser i landet och ibland dubbleras kurserna. Verk-samheten kan delas upp i inslag som återkommer årligenoch kortare eller längre projekt. Här följer två aktuella ex-empel.

Årligen återkommande: Förbundsstämmans utbildningsdag Förbundsstämman är det tillfälle under året då flest konst-föreningsledare samlas. För att markera konstbildningensbetydelse har varje förbundsstämma från och med 2005 ensärskild utbildningsdag med specialtema.I Varberg 2005 vartemat Måleri – måleriskt med föreläsningar, diskussioneroch en utställning med samtidsmåleriska uttryck. 2006 i

Östersund handlar det om samisk kultur och konst – tra-dition contra omvandling. Utbildningsdagen ingår i sve-riges konstföreningars Mångkulturprojekt.

Aktuellt flerårsprojekt: Textil 2005 Med djupa rötter i en bruks- och (konst)hantverkstradi-tion med huvudsakligen kvinnliga förtecken har den textilakonsten idag skaffat sig helt nya friheter. Det gör den tillett intressant samtidsfält att studera.Turnéprojektet Textil2005 pågår till och med juni 2007 och innehåller utställ-ningarna Mönstervärldar,Spännvidd och Fem plus fem,medett tvärsnitt av nutida textil konst. Under perioden arran-gerar förbundet på olika håll i landet seminarier kring tex-til konst, med kvalificerade föreläsare, workshops och vis-ning av utställningarna. Föreningar och distrikt kan lånautställningarna i Textil 2005 en åt gången eller alla tre till-sammans.Se mer information och bokningsschema på hem-sidan.Textil 2005 genomförs med stöd av Kulturrådet.

För information om årets alla arrangemang, detaljer och ex-akta tidpunkter, besök hemsidan, beställ Handbokens supple-ment eller kontakta kansliet.


KURSER, SEMINAR IER OCH HÄNDELSER

Att vara med i sveriges konstföreningar är att deltai ett livaktigt nätverk.Vi är en samlande organisation medmångskiftningar i såväl konst som händelser och kunskap.sveriges konstföreningar ger ett föreningsnätverkav unika konstföreningar. sveriges konstföreningarsamlar idag 1 300 konstföreningar i riksförbundet. Sommedlem har föreningen många förmåner:

• Tidskriften Konstperspektiv, 4 nr/år, 7 ex/nr• Handboken• Råd, stöd och hjälp i föreningsarbetet• Utbildning inom konsthistoria, samtidskonst och för-

eningsarbete.Kurser arrangeras både av förbundet ochav distrikten.Kurserna är gratis eller till subventioneratpris.Seminarier som både breddar och fördjupar kun-skapen om konst arrangeras i anslutning till utställ-ningar och projekt.

• Lån av utställningar. Anslutna konstföreningar lånargratis utställningar producerade av sveriges konst-föreningar (frakt tillkommer).Föreningar kan lånatextilutställningen Textil 2005 och Grafikbanken.I sam-arbete med Riksutställningar turnerar konstvideout-ställningen Show Unit till och med 2006. Till alla ut-ställningarna medföljer en pedagogisk handledning.

• Lån av diabilder, videofilm och konstvideo. Diabilds-arkivet innehåller 35 000 bilder och är indelat i serierom konsthistoria,samtidskonst och konstnärer.Video-arkivet innehåller ett 100-tal videor och dvd om konstoch konstnärer.

• Utställningsersättning till utställande konstnärer• Förmånlig utställningsförsäkring• Förmånligt bus-avtal (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)

S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R G E R 24

SVER IGES KONSTFÖRENINGAR GER

Oliver Ressler, Rote Zora, DV-färg och ljud, 28 min, 2000.Ur Show Unit.

Foto

: Oliv

er R

essl

er

Lisa Larsson-Sundling, Halsband, collografi, 100×70 cm, 2004. Ur Grafikbanken.

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | ARRANGÖRSROLLEN

Victoria Brännström, Går mönstret aldrig ur, broderier,hemsida/utskrifter, 2002/2005. Ur Spännvidd.

Foto

: Vic

toria

Brä

nnst

röm

A R R A N G Ö R S R O L L E N 29

Jag och min dotter stiger in i utställningshallen tillsammans med mina förväntningar. Viser oss omkring, tar steget in i utställningen från ett tillfälligt håll. Leken tar oss genomkonsten;vi ser allt det fina, fula och konstiga.Frågande fnissar vi och undrar:Vad är det här?Jag har mina konsthistoriska referenser, hon har en kropp och ett huvud fullt av både lekoch allvar.Nyfikenheten som en osläckbar törst leder oss vidare.Slutligen trötta av detta ut-brott av entusiasm slänger vi oss ner i en soffa för att titta i »konstserietidningar«.

Vi såg med våra egna ögon. Jag har fått se med nya ögon. I dagar efter besöket undrar jag:Vem är jag i all denna samtid? Hur ser jag ut om konsten ser ut såhär? Det är inte jag somfrågar ut konsten, vad den föreställer eller vad den vill. Konsten frågar ut mig. Jag måstegranska mig själv. Jag måste berätta för mig själv vem jag är, vad jag står för, vad jag vill.Konsten är inte lätt. Konsten är inte förståelig eller vacker. Men å andra sidan, vilket män-niskoliv är det?

UTSTÄLLNINGEN I ÖGAT, KROPPEN OCH TANKARNAkristina møster nilsson

Konstföreningarna runt om i landet arrangerar årligen 3 700 konstutställningar. Statistiken berättar hur viktigakonstutställningarna är. Utställningen är navet i konstför-eningens verksamhet – rummet för möten, samtal, kanskeskratt och irritation eller ilska.

Utställningens organisation För att skapa rum som berör är det ibland mycket att tänkapå. Vem ska föreningen ställa ut? Vilken utställningsstra-tegi ska vi ha? Hur fungerar det administrativa? Vilkensorts konstbildning ska vi ha? Finns det kanske genvägarför att vi ideella ska hinna och orka med att arrangera ut-ställningar?

Val av konstnärerEn bra regel är att konstföreningen själv söker upp den eller de konstnärer som man är intresserad av att ställa ut.Se utställningar, gå på gallerier, håll ögonen öppna för ele-verna på konsthögskolorna,sök på Internet – se till exempeli Bildbanken på www.amv.se , följ med i dagstidningarnaskonstbevakning, läs Konstperspektiv. Det finns mycketkonst att visa! Anlita enbart professionella konstnärer! Omföreningen blir kontaktad av konstnärer som vill ställa ut,

be denne att översända cv, diabilder/digitala bilder ellerkataloger. Det ger tid att fundera och diskutera om konst-närens verk passar föreningens utställningsstrategi.

UtställningsinriktningNär konstföreningen ska skapa sin egen konstnärliga profilär en ingrediens en planerad utställningsstrategi.En lång-siktig utställningsstrategi kan ge svar på: Vilka frågor skastå i centrum för våra utställningar? Är konstföreningenintresserad av att visa några speciella medier? För vem skaman visa utställningar? Var tydliga – det gör det lättare förpubliken att finna er och enklare för tillfrågade konstnäreratt avgöra om konstföreningen passar deras konst.

UtställningsersättningUngefär 3 600 svenska konstnärer är idag berättigade tillutställningsersättning. Fler konstnärer kan bli berättigadeom fler konstföreningar söker ersättning för de konstnärersom ställs ut.

Utställningsersättning är en ersättning till konstnärenför hyra av verk. När konstföreningen kommit överensmed konstnären eller gruppen med konstnärer – fyll i blan-ketten Ansökan för utställningsersättning.Konstföreningen

U TS TÄ L L N I N G A R I K O N S T F Ö R E N I N G30

UTSTÄLLNINGAR I KONSTFÖRENING

och konstnären fyller i och undertecknar ett Utställnings-kontrakt. (För blanketter se www.sverigeskonstforening-ar.nu) Sänd in Ansökan med bifogat Utställningskontrakttill sveriges konstföreningars kansli.

Konstbildning under utställningsperiodenPrecis som att konstföreningen har en utställningsstrategikan man ha en strategi för konstbildning i föreningen. Enstart på en sådan strategi kan vara att besvara följande frå-gor: Hur vill vi förmedla utställningarna? Vem ska nås avvår konstbildande verksamhet? Vem ska medverka i konst-bildningsprogrammen (ideella, professionella, skolung-dom,unga,gamla …)? Vad ska hända runt utställningarna;ska man ha föreläsningsserier, workshops, studiecirklar,temakvällar, resor, något speciellt vid varje vernissage? Eller ska vi arbeta med mer okonventionella metoder ilångsiktiga projekt?

Information i utställningenDet är viktigt med tydlig information om utställningen.Ha lättlästa skyltar vid konstverken. Kopiera upp bladmed information om konstnärerna och verken. Ha bra in-formation utanför och vid utställningslokalen.

Lån av utställningarsveriges konstföreningar erbjuder sina medlem-mar att låna utställningar med till exempel grafik och textil.I samarbete med Riksutställningar finns det också möjlig-het att låna videokonstutställningen Show Unit under 2006.


Förberedelser• Kontakta konstnären.• Skriv kontrakt med henne/honom. Se Handbokens kon-traktsförslag.

• Senast en månad före utställning, sänd in kontrakt ochansökan om utställningsersättning till sveriges konst-föreningars kansli. (Blankett för kontrakt och ansökanom utställningsersättning finns på www.sverigeskonstfo-reningar.nu )

• Begär underlag för affischer och informationsblad.• Gör en överenskommelse med konstnären om utställ-ningens fraktsätt samt eventuell resa och logi för henne/honom.

• Upprätta en preliminär kostnadskalkyl för utställningen.Kolla att försäkringen täcker utställningens värde.

• Glöm inte eventuell teknisk utrustning som måste hyras.• Lämna ansökan till bildningsförbund för bidrag till frakt,resa, logi och annons.

Marknadsföring• Lämna utställningsinformation till Konstperspektivs ka-lendarium i god tid. (Gäller utställningar öppna för all-mänheten.)

• Lägg in uppgifter på er hemsida på Konstföreningsporta-len (se s. 61 ).

• Sänd uppgifter till kommunens kulturinformation »Dethänder i …«, till företagets personaltidning och intranätm m.

• Informera om utställningen på föreningens hemsida,omen sådan finns.

• Gör utskick till konstföreningens medlemmar med in-bjudan till vernissage.

• Sänd pressinformation till tidningar, lokalradio och lo-kal-tv.

• Lämna skriftlig inbjudan till inköpsnämnder/inköps-kommittéer och konstkritiker. Tag dessutom personligkontakt med dessa personer.

• Utforma affischer i samråd med konstnären, affischera igod tid.

C H E C K L I S TA M E D T I P S O C H P R A K T I S K A R Å D32

CHECKLISTA MED TIPS OCH PRAKTISKA RÅD

Praktiskt arbete• Kolla med fraktfirma/konstnär när utställningen kom-mer till utställningslokalen.Vem tar emot utställningen?

• Kontakta konstnären och meddela att utställningen an-länt. Notera eventuella skador.

• Vid hängning: Kolla verktygslådans innehåll i god tid.• Upprätta prislista och informationsblad om konstnären.• Arrangera vernissage/eventuell förhandsvisning för konst-föreningens medlemmar.

• Arrangera aktiviteter under utställningsperioden.• Upprätta vaktlista.Ge praktisk information till vakterna.• Kontrollera eventuell teknisk utrustning så att den fun-gerar.

• Vid nedtagning och packning av utställningen: Kolla att detfinns emballage, tejp med mera.

• Konstverk inköpta av privatpersoner avhämtas och beta-las direkt efter utställningens slut.

• Konstverk inköpta av inköpsnämnder/företag: Gör klart huroch när de ska hämtas/skickas och betalas.

• Tag kontakt med konstnären om försålda verk.• Tag kontakt med konstnären om fraktretur.• Skicka tidningsklipp om utställningen till konstnären.• Lämna föreningens kassör uppgifter om försålda verk.


Sikay Tang, In Search of an Allison, DV-färgoch ljud, 17 min, 1992. Ur Show Unit.

Foto

: Sik

ay T

ang

Anna Sjons Nilsson, En kyss i universum, applikationsbroderi, 58×70 cm, 2000.Ur Fem plus fem.

Foto: Nicolas Hansson


Då blev det allt tunnare i pappas plånbok. Hyra och mat skulle betalas och julen med allabarnaförväntningar kom allt närmare.

Och värst av allt: de flesta konstföreningarna, förr livlinan för många konstnärer, haderedan gjort sina inköp inför höstens dragningar. Utkomstmöjligheterna sinade betänkligt.

Någon förening kunde dock tänkas ha en slant kvar och det var nu det trista, ja, närmastförnedrande ringandet vidtog.

– Nja, vi har ju gjort våra inköp för säsongen, brukade de svara.Men en och annan konstförening såg sin chans: här fanns möjlighet att utnyttja situa-

tionen och pruta duktigt och kröna utlottningen med en målning.– Vi kan ju komma och se om där är något som passar.Och så avtalades tid. Min annars genomärlige far skyndade in på ateljén och såg till att

priserna på tavlorna hade sådan nivå att de höll betryggande prutmån – på det att alla efteråt skulle känna att de gjort en bra affär.

De kom och de var av blandat slag.Vissa hade öga för vad som var bra.Andra tyckte det viktigaste var att man kunde se vad bilderna föreställde. De tyckte bäst

om oljemålningar. Oljemålningar ansågs som finare än tempera och akryl. Och så var de jukulörta. Koppargrafik var inget för dem.

– Det måste ju passa ovanför soffan, sade de och far bet ihop hårt.Ibland bad han dem gå, trots att björnarna bankade på dörren och det var länge sedan en

anständig middag stått på bordet.Det hände när en särdeles påstridig inköpspatrull länge dividerat om en liten målning

med mycket vitt och grått; pappa hade varit på Öland en vintervecka. Jag var en parvel ochsåg och lyssnade från mitt gömställe, en hylla nära golvet där far förvarade kartong som hangjorde passepartouter av.

HÖSTARNA VAR VÄRST I KONSTNÄRSFAMILJENanders fagerströ[email protected] är hämtad ur Sydsvenska Dagbladet 12 november 2005

H Ö S TA R N A VA R VÄ R S T I K O N S T N Ä R S FA M I L J E N36

– Vi hade köpt den om det hade varit ett sommarmotiv i stället. Kan du ordna det?Så kunde det hålla på. En del hängde upp sig på ramen som ansågs för enkel.– Ni kan få den utan ram så slår jag av 30 procent.Känslan av att ha gjort en bra affär var ofta starkare än känslan av att ha fått en bild som

betydde något.Ändå fanns många konstföreningar som bars av en passion för bild och uttryck.Ett löfte om att komma tillbaka till våren när kassan vuxit till sig kunde kännas i alla fall

lite bra. Även om det skrek i magen.En sak vet jag: Utan konstföreningar hade jag blivit ett undernärt barn.Ty ibland kunde de stå på kö utanför ateljédörren och då vankades bordets största fröjder.Det var så jag grundlade min kärlek för hummer och ost och min avsky för potatisplättar

och havregrynsgröt.

Konstföreningar anslutna till sveriges konstföreningarköper och förmedlar årligen konst för 120 miljoner kronor.Nästan alla konstföreningar har ett konstlotteri.

InköpsgruppVarje konstförening bör ha en inköpsgrupp och en fast-lagd inköpspolitik. Inköpsgruppen kan förslagsvis beståav tre personer. För att etableras och utvecklas bör inkö-parna vara med två till tre år. Det är vanligt att konstföre-ningen adjungerar en konstnär eller professionell konstin-köpare för att fördjupa diskussionerna inför inköpen.Vik-tigt för inköpsgruppen är att ständigt utbilda sig; läsakonstkritik och tidskrifter, vara med på seminarier ochkurser. Konstföreningens inköpspolitik är något att hålla

fast vid inför och i inköpssituationer. Inköpspolitiken kange riktlinjer om följande: Hur man ska fördela inköps-summan? Vilken typ av inköp ska föreningen göra? Varska vi köpa konst – av galleri, direkt av konstnär eller viamultipelshopar på Internet?

KonstinköpenTill det årliga konstlotteriet köper konstföreningar oftaverk från sina utställningar. För konstscenen i stort är detviktigt att konstföreningarna också gör inköp genom deetablerade gallerierna. Några föreningar köper direkt frånkonstnären. Köp inte konst på auktion eller av amatörer!sveriges konstföreningar vill verka för att stödja idagverksamma professionella konstnärer.


INKÖP I KONSTFÖRENING

U TS TÄ L L N I N G S K O N T R A K T38

UTSTÄLLNINGSKONTRAKT

Arrangörens namn ________________________________________________________________________

Utställarens namn ________________________________________________________________________

Ekonomiska villkorArrangören ansöker om utställningsersättning �� ja �� nej

Beslut om ersättning erhålles från SVERIGES KONSTFÖRENINGAR.

Arrangören inköper minst ett (1) verk �� ja �� nej

Provision utgår med _____ % exklusive moms

Fördelning av kostnader i samband med utställningBekostas/ombesörjs av: Arrangören Utställaren

1. Utställningsförsäkring �� Försäkringsbelopp:

2. Frakter �� _______________________________

3. Uppackning �� _______________________________

4. Hängning/montering �� _______________________________

5. Nedpackning �� _______________________________

Vernissage/PresentationArrangören ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________

Utställaren ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________

Övrigt: katalog/Internetpresentation/affisch/affischering m m.Arrangören ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________

Utställaren ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________

Detta avtal innefattar inte någon reglering av de rättigheter som tillkommmer konstnären/konsthantverkaren enligt

Upphovsrättslagen (1960:729). Arrangören äger således inte rätt att utan utställarens medgivande fritt återge konst-

verken i annat sammanhang än i samband med försäljningsmeddelande.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka vardera parten tagit sitt.

Ort och datum ______________________________________________________________________________

__________________________________ ______________________________________

Arrangör Utställare

Bilaga/Bilagor �� ___________________________________

�� ___________________________________

Den konstbildande utställningsersättningen är ett statligtbidrag, som finns att söka för i Sverige yrkesverksammakonstnärer och konsthantverkare, för utställningar blandannat i konstföreningar som är anslutna till sverigeskonstföreningar. Syftet med utställningsersättningenär dels att öka arrangörernas möjlighet att betala ersätt-ning till utställare inom bild- och formområdet för hyra avverk,dels att stimulera och bredda utställningsverksamhe-ten i landet.

Kulturrådet fördelar bidrag för utställningsersättningtill organisationer inom bild- och formområdet. En ut-gångspunkt för Kulturrådets fördelning av bidrag för ut-ställningsersättning är att de bidragsmottagande organi-sationerna även får verksamhetsbidrag från Kulturrådetsamt att de bedriver kontinuerlig utställningsverksamhet.

Kulturrådet fastställer villkor och ersättningsnivåer somvarje bidragsmottagande arrangör ska tillämpa. Konstnä-rernas Riksorganisation (kro) och Sveriges Konsthantver-kare och Industriformgivare (kif) har beretts möjligheteratt lämna synpunkter på villkor och ersättningsnivåer.

Kulturrådets styrelse har den 19 september 2005 beslutatom villkor och direktiv för utställningsersättning att gällafr o m 2006.

Utställningsersättningens omfattning och ersättningsnivåer vid utställningar arrangerade av konstföreningar.ErsättningsnivåerErsättningen utgår med 5 200 kr (exkl 25 procent moms)för separatutställning, 8 000 kr (exkl 25 procent moms)för samlingsutställning med två till tre deltagare.Utställarevid samlingsutställningar skall dela beloppet lika mellansig, om inte arrangör och utställare gör annan överens-kommelse.

Vissa definitioner1. Med konstverk avses fotografiskt verk, annat alster av

bildkonst eller alster av brukskonst som avses 1 § lagen(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärligaverk.

2. Med upphovsman avses nu levande, i Sverige yrkes-verksam, bild- och formkonstnär.

3. Med utställare avses upphovsman som tillhandahållerkonstverk för utställning eller framför ett konstnärligtverk (s k performance).

4. Med arrangör avses anordnare av utställning.5. Med högre konstnärlig utbildning avses konsthögsko-

lorna i Stockholm,Göteborg,Malmö,Umeå samt Konst-fackskolan, Högskolan för design och konsthantverk(hdk),Högskolan för fotografi och film,Beckmans De-signhögskola, Textilhögskolan i Borås, Stenebyskolan iDals Långed samt jämförbara utländska utbildningar.


UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING

Utställningsersättningens innehållUtställningsersättningen är endast bidrag för ersättningför hyra av konstverk i upphovsmannens ägo som dennetillhandahåller arrangören.

Utställningsersättningen utgör således inte inkomst avarbete (se kap 2 § skattebetalningslagen (1997:483). Er-sättningen kan inte användas till täckande av omkostnaderför utställaren i samband med utställningen.Med omkost-nader avses till exempel försäkring, transporter och kost-nader i samband med installation av konstverk.

På utställningsersättningen tillkommer moms för de ut-ställare som är momsregistrerade, för närvarande 25 pro-cent.

Utställningsersättningens omfattning,ersättningsnivåer m mUtställningsersättningen utbetalas till utställare dels förseparatutställningar, dels för samlingsutställningar med tvåtill tre utställare, där varje utställare är representerad medminst tre konstverk. Ersättning betalas inte ut till elever iutbildning.

Följande gäller för arrangörens utbetalning av ersättning:1. För att ersättning skall betalas ut skall den utställning

som ersättningen gäller pågå minst i två veckor.För per-

formance, där utställaren framför sitt verk, skall ersätt-ning utgå för enskilt framträdande.

2. Utställningsersättning för separatutställning och för sam-lingsutställning utbetalas med de belopp som varje årfastställs av Kulturrådets styrelse.

3. Utställningsersättning för samlingsutställning skall de-las lika mellan utställarna.Arrangören och utställarna fårkomma överens om en annan uppdelning om det skulleanses lämpligare.

4. Utställningsersättning betalas ut en gång per utställ-ning i efterskott inom 30 dagar efter att utställningenavslutats.

5. I vissa fall motsvarar inte sökt bidrag som en arrangörhar beviljats det bidrag arrangören ansökt om. I sådanafall har arrangören rätt att bestämma vilka utställare somskall prioriteras.Arrangören har inte rätt att inom ramenför bidraget till utställningsersättning utbetala annatbelopp till en utställare än de som följer av bilagan tilldetta avtal.

6. Om en inledd utställning, till följd av stöld eller annanskada, inte kan fullföljas skall ändå full utställningser-sättning utgå till utställaren.

7. Vid varje utställningstillfälle skall kontrakt upprättasmellan arrangör och utställare.

U TS TÄ L L N I N G S E R S ÄT T N I N G 40

Villkor för utställningsersättningUtställningsersättning kan endast beviljas utställare somfullgjort högre konstnärlig utbildning eller som uppfyllerminst tre av sex nedanstående punkter:

1. Utställaren skall ha genomfört separat utställning i gal-leri, kommunal konsthall, museum eller lokal som drivsav arrangör vars huvudsakliga syfte är att bedriva regel-bunden utställningsverksamhet.

2. Utställaren skall ha deltagit i samlingsutställning påkonstmuseum eller konsthall.

3. Utställaren skall ha utfört offentligt utsmyckningsupp-drag eller erhållit pris i jurybedömt tävlingssamman-hang.

4. Utställaren skall i egenskap av konstnär ha erhållit sti-pendium från statligt organ, landsting eller kommun.

5. Verk av utställaren skall ha köpts in av inköpskommittétillhörande stat, landsting, kommun eller museum.

6. Utställaren skall på annat sätt än vad som anges i punk-terna 1–5 ha bedrivit konstnärlig yrkesverksamhet, så-som konstnärliga konsultuppdrag,pedagogiska uppdrag,eller genomgått annan kvalificerad utbildning av rele-vans för det konstnärliga området.

Om du vill veta merBehöver du mer information eller vill kontrollera aktuellinformation, gå in på hemsidan www.sverigeskonstfore-ningar.nu eller ring sveriges konstföreningars för-bundskansli,040-36 26 60.Om du är konstnär kan du ock-så vända dig till kros kansli i Stockholm, 08-54 54 20 80.


Sedan början av 80-talet har sveriges konstföreningartillsammans med L E Gefvert AB utvecklat förmånligaförsäkringar för sveriges konstföreningars med-lemmar.

Försäkringen kan tecknas som årsförsäkring, där inteenbart konsten är försäkrad utan även föreningens ansvarsamt medlemmarna i samband med resor i föreningens regi.En annan försäkring tecknas för kortare tid för konstföre-mål i utställning samt under transport till och från utställ-ningen (transporter kan exkluderas).

ÅrsförsäkringEgendomFörsäkringen gäller i föreningens lokaler (såväl utställ-ning och lager) mot skada på eller förlust av konstföremåleller annan egendom tillhörig föreningen.

Exempel på skada är brand, inbrott, stöld, skadegörelse,olyckshändelser.

TransportFörsäkringen täcker även skador under transport till ochfrån utställningslokalen. Detta moment kan exkluderas,

men vi rekommenderar att detta endast görs då till exempelkonstnären själv ordnar med försäkring av transporten.

FörmögenhetsbrottFörsäkringen gäller även för förmögenhetsbrott upp tillett värde motsvarande ett basbelopp.

ReseförsäkringSamtliga medlemmar i konstföreningen är försäkrade un-der resa som genomförs i föreningens regi.

Lagerförsäkring En särskild försäkring tecknas som endast täcker förenin-gens lager under ett år. Försäkringen gäller då i lokal somföreningen disponerar. Lokalen får ej vara öppen för all-mänheten.Lagerförsäkringen omfattar transport i en rikt-ning.

KorttidsförsäkringUtställning och transportFörsäkring gäller för konst under utställning och/eller förtransporter till och från utställningslokalen.

U TS TÄ L L N I N G S F Ö R S Ä K R I N G42

UTSTÄLLNINGSFÖRSÄKRING

SpecialFörsäkringsbehov som utöver det vanliga kan uppstå,tillexempel om försäkringsvärdena är ovanligt höga, trans-porter genomförs av udda natur eller utställningar genom-förs utomhus.I dessa fall kan sveriges konstförening-ars försäkringstjänst oftast hjälpa till med försäkrings-skydd.

FörsäkringskravDär värdet på egendomen understiger 100 000 kronorgäller så kallad Skyddsklass 1: Väggar, golv, tak och dörrarskall ha godtagbar motståndskraft vid inbrott. Dörrarskall vara försedda med sjutillhållarlås (eller motsvaran-de) samt säkerhetsbleck. Öppningsbara fönster på nedrebotten ska vara reglade med lås, regel eller hasp.

För högre värden gäller Skyddsklass 2. Utförligare infor-mation rekvireras genom sveriges konstförening-ars försäkringstjänst.

Teckna försäkringFörsäkring tecknas enklast genom att använda vår anmäl-ningsblankett.För anmälningsblankett med prislista gå in

på www.gefvert.se. Det går också bra att ringa och beställaförsäkringen genom vår kundtjänst.

sveriges konstföreningarsförsäkringstjänst Försäkring tecknas genom:Gefvert FörsäkringsmäklareBox 26054100 41 StockholmTel 08-545 040 91Fax 08-678 29 20E-post [email protected] Hemsida www.gefvert.se


ata-carneten är en internationell tullhandling.Ett fyrtio-tal länder är anslutna till ata-konventionen. ata-carne-ten används när man skall besöka länder utanför eu ochbehöver ta med sig varor, till exempel konst, som man se-dan tar tillbaks till Sverige.Med ata-carnet slipper du be-tala tull och andra avgifter vid gränspassage.

ata-carneten utfärdas inför varje resa. Genom en car-net förenklas förfarandet och man behöver inte helleruppsöka tullexpeditionen utan carneten stämplas tillsam-mans med varorna vid införseln. Carneten skall följa va-rorna hela tiden och visas upp och stämplas vid varjegränspassage. (Har du för avsikt att korsa gränser med tågavråder Handelskammaren från att använda carneten dådet visat sig svårt att få tullens stämpel vid in- och utresa.)

Kostnaden för en ata-carnet varierar beroende på detantal länder som ska besökas och konstverkens värde. De-poneringen sker till Handelskammaren och beloppet står iproportion till varornas värde.Dessutom betalas en grund-avgift.Depositionen återbetalas när carneten sänds tillbaka

till Handelskammaren. Detta måste ske inom föreskriventid och med bevis från utländsk tull att varorna återutförts.Carneten kan användas i flera länder under giltighetstidensom är ett år. Utställningsobjekt ska oftast återföras senasttre månader efter att utställningen avslutats.

Om varorna säljs i utlandet, ligger det på carnetinneha-varen att kontakta landets tullmyndighet innan tiden föråterutförseln går ut. Detta gäller också om varorna till ex-empel stulits i utlandet.

För mer information kontakta Handelskammaren i dinregion. Det är den regionala Handelskammaren som ut-färdar carneten.

handelskamrarna i sverigeBox 16050, 103 21 Stockholm Tel 08-555 100 00Fax 08-566 316 35Hemsida www.cci.se

ATA - C A R N E T – E T T » PA S S « F Ö R K O N S T V E R K44

ATA-CARNET – ETT »PASS« FÖR KONSTVERK

Gunilla Skyttla, Rosenhjärta på rosengång, applikation, 75×63 cm, 1997. Ur Fem plus fem.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

Åse Marstrander, Lena Frisör/Människor i Mariefred II, torrnålsgravyr, 2005. Ur Grafikbanken.

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | FÖRENINGEN

Som tumregel kan sägas att den enklaste formen för arbetei föreningen är den bästa. Enkelheten minskar risken föratt fastna i formaliteter och gör det möjligt att utvecklasoch arbeta rationellt.

1. Konstföreningens styrelse bör bestå av fem till sju med-lemmar och två suppleanter. Ordförande, kassör, sekre-terare och studieledare är kärnan i konstföreningens sty-relse.Därutöver kan man behöva en till tre ledamöter föratt kunna sprida arbetsuppgifterna och minska arbets-bördan för var och en. Föreningen bör ha två revisorer,som har viktiga funktioner då de ska godkänna styrel-sens hantering av medlemmarnas pengar.

2. En valberedning är nödvändig. En bra valberedning geren bra styrelse som ger en bra förening. Till valbered-ningen utses minst två personer.Se avsnittet »Valbered-ningen« s. 50.

3. Gå igenom stadgarna och se om de bör förändras och/eller förenklas ( jämför med förslag till stadgar som dufinner i den här Handboken).

4. Sätt inte medlemsavgiften för lågt. En ordentlig kassager bättre valmöjligheter vid inköp och större utrymmeför studier och andra aktiviteter i föreningen.

5. Satsa på kvalitet.Det är bra att ha fastlagt en utställnings-och inköpspolicy. Gör egna och aktiva val av konstnärer,utställningar och inköp. Upprätta en utställningsplanför minst ett år framåt och glöm ej att skriva avtal medutställande konstnärer.

6. Annonsera föreningens evenemang tydligt. Skaffa gärnaen logotyp som används i alla sammanhang och som gerigenkänningseffekt. Utnyttja alla tillfällen till att spridakännedom om föreningen. För en arbetsplatsföreningfinns möjlighet att utnyttja internpost, personaltidningoch Internet.En allmän förening kan också använda sigav ortspressen, lokalradio och närradio.

7. Deltag på förbundets och distriktets kurser.Varje distrikthar en studieledare som hjälper föreningarna med prak-tiska råd och tips för studier i den egna föreningen.Verksamheten där är inriktad på att ge konstföreningar-

F Ö R E N I N G S R U T I N E R 48

FÖRENINGSRUTINER

nas styrelsemedlemmar information och kunskap somunderlättar arbetet i föreningen. Vid kurser och träffarges också tillfälle till erfarenhetsutbyte med andra före-ningar.

Speciellt för allmänna föreningarEn allmän konstförening kan göra stora insatser för det lo-kala utställningslivet – även ta hela ansvaret om kommu-nen inser värdet av ideella insatser. Förutsättningen är ettkommunalt anslag av sådant format att det täcker lokalhyraoch övriga driftskostnader.

En bra utställningslokal är ett måste för en allmän konst-förening. Kommunen bör förse föreningen med en lokalmed bra läge och som uteslutande används till konstut-ställningar.

Egna adresser både på posten och på Internet gör detenkelt att hitta föreningen.

Speciellt för arbetsplatsföreningarRiksomfattande företag kan med fördel ha lokala konst-föreningar. De ger bättre stimulans för medlemmarnamed närhet till föreningens utställningar och aktiviteter.

Det skapar också bättre förutsättningar för konststudieroch möjlighet att delta i distriktens utbildningar och ar-rangemang.

Det är lättare att arbeta med företagsledningens stöd.Många föreningar ges generösa ekonomiska bidrag tillverksamheten. Ett samarbete mellan företagsledningenoch konstföreningen i fråga om utsmycknings- och kon-stinköpsfrågor är bra för alla parter.

Att skapa goda förutsättningar för att hänga konst ärinte dyrt, men vissa grundförutsättningar är viktiga, tillexempel neutrala väggytor, bra belysning och tillgänglig-het för alla personalkategorier.

F Ö R E N I N G E N 49

Föreningens viktigaste funktionärer är valberedningen.Valberedningens ledamöter är ofta bortglömda förenings-funktioner ända fram till att det är dags för årsmöte.Så skadet inte vara!

För att en valberedning ska kunna göra ett bra arbetemåste det finnas en kontinuerlig kontakt mellan styrelsenoch valberedningen. Samtliga styrelseledamöter bör blikontaktade av valberedningen före årsmötet för att kunnatala om ifall de vill avgå – valberedningen får inte ta för givetatt ledamöterna ställer upp en period till.

Ett arbetssätt är att valberedningen deltar på några sty-relsesammanträden.Det gör det möjligt att följa verksam-heten i föreningen. Valberedningen kan då också se vilkaledamöter som inte fyller sin plats i styrelsen och som där-för bör bytas ut.

Valberedningens huvudsakliga uppgifter1. Bedöma föreningens personella resursbehov.2. Rekrytera och introducera funktionärer och ledare.3. Stödja funktionärer och ledare i deras funktion och ut-

veckling.

Viktiga förutsättningar1. Kunskap om föreningen2. Ett stort kontaktnät3.Tidsutrymme4. Gärna erfarenhet av ledningsfrågor

Frågor att hålla levande1. Hur ser situationen ut för föreningen?

Nuläge?Vision?Utvecklingsbehov

2.Vilken kompetens behövs (därför) i ledningen på långsikt?

3.Hur ser de näraliggande personella resursbehoven ut?4.Vilka personer står till förfogande/kan gå in i dessa upp-

gifter?5. Hur upplever nuvarande ledare och funktionärer sin

situation?6.Vilka möjligheter finns det för stöd och utbildning till

våra ledare och funktionärer?

Viktiga perspektiv vid rekrytering• Organisationens kompetensbehov• Representativitet• Geografisk spridning, ålder, könsfördelning, etnisk och

kulturell bakgrund• Motivation• Erfarenhet, sakkompetens• Drivkrafter, läggning, personlighet• Praktiska möjligheter

Text baserad på underlag från Greger Hjelm, Företag & Utveckling

VA L B E R E D N I N G E N50

VALBEREDNINGEN – EN STRATEGISK RESURS I FÖRENINGEN

§ 1. Konstföreningens namn– Föreningens namn är…….

§ 2. Konstföreningens syfte och verksamhet– Föreningen har till uppgift att inom …………….*

väcka, underhålla och utbreda intresset för konst,särskilt genom att

• arrangera utställningar • anordna föredrag, studieverksamhet och övriga

aktiviteter i ämnen rörande konst• göra inköp för utlottning• skapa tillfällen för att samtala om konst

§ 3. Medlemmar och medlemsavgift– Föreningen består av årsmedlemmar.– Medlemsavgiften fastställs av årsmötet.– Medlem som erlagt stadgad årsavgift är berättigad att

deltaga i föreningens årliga medlemslotteri.

§ 4. Styrelsen– Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse

om minst fem ledamöter och två ersättare,valda av års-mötet. Ordförande utses av årsmötet och väljs för ettår. Övriga ledamöter och ersättare väljs för en tid avtvå år och avgår växelvis vartannat år.

– Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare,kassör, firmatecknare och studieledare.

– Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter ärnärvarande.

– Styrelsen äger rätt att för speciella tillfällen, till sig ad-jungera en eller flera ledamöter.

– Styrelsen sammanträder minst en gång om året, påkallelse av ordförande eller då minst tre ledamöter såpåfordrar.

– Styrelsen åligger dessutom:• att under gemensamt ansvar förvalta föreningens

tillgångar och ekonomi• att bereda de ärenden som hänskjutits till styrelsen

samt• att utse inköpsnämnd för konstverk till lotteriet.

§ 5. Protokoll– Vid föreningens styrelsemöte skall protokoll föras.

§ 6. Revision– Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas av två

revisorer vilka jämte två personliga ersättare utsetts påordinarie årsmöte. Revisorerna liksom ersättarna ut-ses för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år.Revisorerna skall alltid äga tillgång till föreningensräkenskaper och handlingar.

§ 7. Valberedning– För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare


FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR ALLMÄN KONSTFÖRENING

* inom ort, kommun eller län

och revisorer väljer årsmötet en valberedning bestå-ende av två till tre ledamöter. Ledamöter i valnämn-den får icke tillhöra styrelsen.

§ 8. Möten– Kallelse till föreningsmöte skall göras på sätt som sty-

relsen beslutar.– Föreningens årsmöte skall hållas före ……………

månads utgång.– Extra årsmöte kan utlysas om styrelsen så anser erfor-

derligt eller minst en tiondel av föreningens medlem-mar med uppgivande av skäl gör en skriftlig framstäl-lan till styrelsen.

– Extra årsmöte får inte besluta i annat ärende än somvarit angivet i kallelse till mötet.

§ 9. Årsmöte– Vid årsmöte skall förekomma

1.Val av ordförande för mötet.2.Val av sekreterare för mötet.3.Fråga om mötet är stadgeenligt utlyst.4.Val av två justerare att jämte ordförande justera

protokollet.5. Behandling av styrelsens verksamhets- och för-

valtningsberättelse.6.Revisorernas berättelse.7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.8.Val av

• ordförande och övriga ledamöter i styrelsen

• ersättare• revisorer • revisorsersättare

9.Tillsättande av valberedning, två till tre ledamö-ter varav en utses som sammankallande.

10. Bestämmande av medlemsavgiften för kom-mande verksamhetsår.

11. Övriga ärenden.

§ 10. Inköp och utlottning av konst– Medlemslotteri skall anordnas varje år.– Utlottning görs på under året gällande medlemskap.– Styrelsen eller av styrelsen utsedd inköpsgrupp svarar

för inköp till lotteriet.

§ 11. Stadgeändring– Beslut om ändring av dess stadgar eller om föreningens

upplösning fattas av två på varandra följande årsmö-ten, varav det ena skall vara ordinarie. För beslutetsgiltighet behövs minst tvåtredjedels majoritet avsamtliga närvarande medlemmar.

§ 12. Upplösning– Upplöses föreningen skall föreningens tillgångar över-

lämnas till något som gagnar konsten eller som före-ningen beslutar.

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R A L L M Ä N K O N S T F Ö R E N I N G52

§ 1. Konstföreningens namn– Föreningens namn är…….

§ 2. Konstföreningens syfte och verksamhet– Föreningen har till uppgift att bland de anställda

i…………….väcka, underhålla och vidga intressetför konst.

– I detta syfte vill föreningen• arrangera utställningar• ordna föreläsningar samt befrämja studieverk-

samhet i konst och därmed besläktade frågor• göra inköp för utlottning• ordna studieresor och studiebesök för medlemmar

och deras anhöriga.

§ 3. Medlemskap och rösträtt– Medlemskap kan efter anmälan till föreningen vinnas

av alla anställda inom………………– Medlemskap upphör när anställd slutar sin anställ-

ning i företaget på annat sätt än genom avgång medpension.

– Varje medlem äger en röst.

§ 4. Medlemsavgift – Medlemsavgiften fastställs årligen av det ordinarie

årsmötet.– Medlem som inträder i föreningen under löpande

verksamhetsår och önskar delta i föreningens utlott-ning av konstverk, är skyldig att vid inträdet erläggaavgift för de redan förflutna månaderna av verksam-hetsåret eller, om en utlottning redan ägt rum, för såmånga månader att han/hon fram till nästa dragningerlagt erforderliga månadsavgifter.

– Avgiften erläggs varje månad genom avdrag på löneneller genom insättning på föreningens postgirokon-to/bankgirokonto.

§ 5. Styrelsen– Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse

bestående av fem ordinarie ledamöter och två ersättare,samtliga valda på årsmötet. Ordförande utses av års-mötet och väljs för ett år. Övriga ledamöter och ersät-tare väljs för en tid av två år och avgår växelvis vartan-nat år.Styrelsen utser inom sig vice ordförande,sekre-terare, studieorganisatör, kassör, firmatecknare ochinköpsgrupp.

– Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter ellerderas ersättare är närvarande. Vid lika röstetal gällerden mening som biträds av ordföranden.

§ 6. Revision– Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas av

två revisorer vilka jämte två personliga ersättare ut-setts på ordinarie årsmöte. Revisorerna liksom ersät-


FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR ARBETSPLATSKONSTFÖRENING

tarna utses för en tid av två år och avgår växelvis var-tannat år.Revisorerna skall alltid äga tillgång till före-ningens räkenskaper och handlingar.

§ 7. Valberedning– För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare

och revisorer väljer årsmötet en valberedning bestå-ende av två till tre ledamöter. Ledamöter i valnämn-den får icke tillhöra styrelsen.

§ 8. Årsmöte– Årsmöte skall äga rum senaste den ……… Kallelse

samt verksamhets- och förvaltningsberättelse skallutsändas två veckor före mötet.

§ 9. Ärenden vid årsmötet1. Val av ordförande för mötet.2. Val av sekreterare för mötet.3. Fråga om mötet är stadgeenligt utlyst.4. Val av två justerare att jämte ordförande justera

protokollet.5. Behandling av styrelsens verksamhets- och förvalt-

ningsberättelse.6. Revisorernas berättelse.7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

8. Val av • ordförande och övriga ledamöter i styrelsen• ersättare• revisorer• revisorsersättare.

9.Tillsättande av valberedning, två – tre ledamötervarav en utses som sammankallande.

10. Bestämmande av medlemsavgiften för kommandeverksamhetsår.

11. Övriga ärenden.

§ 10. Inköp och utlottning av konst– Utlottning av konst sker en minst gång per år.– Styrelsen eller av styrelsen utsedd inköpsgrupp svarar

för inköp till lotteriet.

§ 11. Stadgeändring och upplösning av föreningen– Beslut om ändring eller komplettering av föreningens

stadgar och om upplösning av föreningen fordrar, attbeslutet fattas på två varandra följande årsmöten,där-av minst ett ordinarie, och på det möte som sist hålls,biträds av minst två tredjedelar av de närvarande.

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R A R B E TS P L ATS K O N S T F Ö R E N I N G54


Den viktigaste grundplåten i en allmän förenings ekono-mi är det kommunala anslaget. I flera kommuner fungerarkonstföreningen som ansvarig för konstutställningsverk-samheten och det är exempel som kan följas på de flestahåll. För att detta ska fungera krävs ett kommunalt anslagsom täcker kostnaderna för lokal,personal,administrationoch utställningar.

Det är avgörande att föreningen har ett fungerande sam-arbete med kulturförvaltningen och förelägger en hel-täckande budget. Ett realistiskt anslag för en bred och in-nehållsrik verksamhet ligger för vilken förening som helst,oavsett kommunens storlek, från 50 000 kronor och uppåt.Det är viktigt att komma ihåg att det ändå bara rör sig omen försvinnande liten summa i en kommunal budget.

Medlemsavgiften är också en väsentlig del av konstför-eningens ekonomi.Här gäller det att hitta den rätta balan-sen mellan avgiftens storlek, föreningens verksamhet ochmedlemsvärvningen. Undvik att i stadgarna binda upphur avgifterna ska användas.Erfarenheterna visar att med-lemmarna uppskattar en bred verksamhet i föreningen.Utlottning av konst är visserligen en viktig aktivitet meninte den enda som är väsentlig.

Förslag till anslagsansökan

Till Kulturnämnden/Kommunstyrelsen

Ansökan om anslag………….Konstförening, bildad…………, är en kommunal (regional) konstförening för………………..kommun.Föreningen har idag ca………medlemmar, en ökning från föregående år med………

Föreningens syfte anges i stadgarna och är:»……………………………………………………………………………………………….……………………………………………….«

Föreningen har ett stort antal ideellt arbetande medlemmar, som genom sina insatser ökar och sprider intresset för konst.

Föreningen arrangerar årligen………konstutställningar,……..studiecirklar, ………. konstföreläsningar och………konstresor.

För att kunna bredda och intensifiera vår utåtriktade verksamhet till gagn för ett bra konstliv i vår kommun ansöker vi om ett anslag på…………kronor för vår verksamhet under 200…….

Verksamhetens omfattning och budget se bilaga.

EKONOMIN I DEN ALLMÄNNA KONSTFÖRENINGEN

E K O N O M I N I A R B E TS P L ATS K O N S T F Ö R E N I N G E N56

Medlemsavgifterna är stommen i konstföreningens kassa.Det bästa sättet för inkassering är att komma överens

med lönekontoret att dra medlemsavgiften på lönen.På såsätt undviker man tråkigt arbete och kassörens jobb under-lättas i hög grad. Ekonomin blir överblickbar och säker,medlemmar tappas inte bort och det finns alltid aktuellauppgifter på vilka resurser som är tillgängliga för inköp,kurser och andra aktiviteter.

Förankras konstföreningen positivt hos företagsledning-en kan man räkna med ekonomiskt stöd. I många fall skju-ter företagen till betydande belopp. Dessutom ger enkonstförening personalen stimulans och påverkar arbets-miljön positivt.

Ofta uppkommer frågan huruvida företagets stöd i konst-föreningen kan bli föremål för skattemyndigheternas in-tresse. Det är då bara att konstatera att företagsstöd tillkulturprogram, utställningar, föreläsningar, studiecirklaroch konstresor är fritt ur skattesynpunkt. När det gällermedel till inköp av konst för utlottning till medlemmar villvi råda till lite större försiktighet. Om beloppen är allt föromfattande eller utgör en allt för stor del av det totala ut-lottade värdet kan det ifrågasättas från myndigheternas sida.

Det finns stora möjligheter till bidrag för aktiviteterfrån studie- och bildningsförbunden. Det är viktigt attstyrelsen håller sig à jour med villkoren och söker bidrag.

Länsbildningsförbunden har årligen statsbidrag attförmedla till föreningar som inte är anslutna till studieför-bund. Av dessa medel kan man i bästa fall få 75 procent av

kostnaden för exempelvis föreläsare, utställningsersätt-ning, filmhyra. Särskild blankett för ansökan kan rekvire-ras från respektive länsbildningsförbund.

Förslag till anslagsansökan

Till vd vid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ansökan om bidragKonstföreningen har som syfte att fånga upp och utveck-la intresset för konst bland de anställda på vår arbetsplats.

Föreningen är öppen för alla anställda och arrangerarutställningar, kurser och andra kulturella evenemang. Ettbra kulturellt utbud på en arbetsplats ger fin stimulans iarbetet och är av stor betydelse för arbetsmiljön.

Den kunskap om konst som byggs upp i föreningenkan också med fördel användas vid företagets egna inköpav konst och/eller utsmyckning av arbetsplatsen.

Föreningen arrangerar årligen………konstutställningar,……… studiecirklar, ……… konstföreläsningar och ……… studiecirklar.

Konstföreningen ansöker om bidrag från företaget med………… kronor för verksamheten under 200………

Verksamhetens omfattning och budget se bilaga.

EKONOMIN I ARBETSPLATSKONSTFÖRENINGEN

Balanskontontillgångar1200 Inventarier1400 Lager1510 Fordringar1610 Förskott (resor, mm)1910 Kassa1920 Plusgiro1940 Bank

skulder2091 Balanserad vinst eller förlust2099 Årets resultat2420 Förskottsbetalning (medlemsavgift m.m)2710 Skatteskulder (A-skatt, mm)2890 Skulder

Resultatkontoninkomster/intäkter3010 Medlemsavgifter3690 Övriga intäkter3921 Provisionsintäkter3981 Verksamhetsbidrag3982 Övriga bidrag

utgifter/kostnader5110 Lokalhyra5190 Försäkringar5610 Frakter5800 Resekostnader5900 Annonser, reklam

6100 Kontorskostnader & trycksaker6200 Telefon och porto6410 Styrelsemöte6560 Avgifter till organisationen6590 Diverse kostnader

7010 Arvoden (A-skatt)7510 Arbetsgivaravgift7610 Kursavgifter7690 Övriga arvoden/ersättningar (F-skatt)

8300 Ränteintäkter8400 Räntekostnader8999 Årets resultat


KONTOPLAN FÖR KONSTFÖRENING

Broschyren »Skatteregler för ideella föreningar och stif-telser«, (skv 324) informerar om de regler som gäller förideella föreningars och stiftelsers skatt- och deklarations-skyldighet avseende inkomst- och förmögenhetsskatt samtmoms.Vidare behandlas frågor som rör ideella föreningar

och stiftelser i egenskap av arbets- och uppdragsgivare.Hämta hem broschyren »Skatteregler för ideella före-

ningar och stiftelser« skv 324 från Skatteverkets hemsidawww.skatteverket.se eller få mer information från Skatte-verkets servicetelefon Skatteupplysningen 0771-567 567.

S K AT T E R E G L E R F Ö R I D E E L L A F Ö R E N I N G A R 58

SKATTEREGLER FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

Kajsa af Petersens, Ett bo, syntetfiber, lin, 10×33×28 cm, sockel i trä, 2000. Ur Fem plus fem. Fo

to: N

icol

as H

anss

on

Lagen är tillämplig endast på de föreningar som anordnarlotterier för allmänheten, sk öppna föreningar och då måstetillstånd sökas

Öppen föreningEn konstförening på en arbetsplats anses normalt inte somen öppen förening. Detta under förutsättning att det baraär de anställda vid företaget, fd anställda och pensionärersom kan vara medlemmar i föreningen. Konstföreningenkan verka inom flera arbetsställen utan att betraktas somöppen förening om arbetsgivaren är gemensam.

Allmänna konstföreningar som inte vägrar någon in-träde i föreningen, anses som öppna föreningar och skallsöka tillstånd enligt lotterilagen.

Var söker man tillstånd– Förening som verkar endast inom en kommun söker till-

stånd hos kommunen.– Förening som verkar endast inom ett län söker tillstånd

hos länsstyrelsen.– Förening som verkar inom mer än ett län söker lotteri-

tillstånd hos Lotteriinspektionen.

För kontroll av utlottning krävs enligt lagen att en kon-trollant ska vara närvarande.Tillståndsmyndigheten utserkontrollanten samt fastställer arvodet.Dessutom tillkom-mer en avgift för lotteritillstånd.

Kontakta gärna lotteriansvarig i din kommun för ytter-ligare informationer eller vänd dig direkt till Lotteri-inspektionen:

lotteriinspektionen Box 713645 59 SträngnäsTel 0152-461 50Fax 0152-461 80E-post [email protected] www.lotteriinsp.se


LOTTER ILAGEN

Syftet med PuL ( Personuppgiftslagen) är att skydda indi-videns integritet så att den inte kränks vid behandling avpersonuppgifter, i till exempel dataregister.

Ideella föreningar, som konstföreningar, får registrerauppgifter om sina medlemmar i dataregister.Uppgifter somkan registreras är namn, adress, telefonnummer, förtroen-deposter etc.

Personnummer får endast registreras när det är klartmotiverat, till exempel för att säkert kunna identifieramedlemmarna.

Vid registrering, till exempel när uppgifterna hämtas in,ska medlemmarna meddelas om vilka uppgifter som kom-mer att registreras och hur de kommer att användas.

Det är föreningens styrelse som ansvarar för att PuL efter-levs och att personuppgifterna hanteras på ett korrekt sätt.

I de flesta fall behövs ingen anmälan göras till Datain-

spektionen,om föreningen endast har en förteckning överde personuppgifter som behandlas.

För mer information och frågor kontakta:datainspektionenBox 8114104 20 StockholmTel 08-657 61 00Fax 08-652 86 52E-post [email protected] www.datainspektionen.se

Observera att skriftlig kommunikation med Datainspek-tionen – e-post, vanlig post eller fax – kan komma att dia-rieföras och bli offentlig handling.

P E R S O N U P P G I F TS L A G E N60

PERSONUPPGIFTSLAGEN VID HANTER ING AV MEDLEMSREGISTER

Konstföreningsportalen vill samla och sprida informationom vad som händer hos konstföreningarna i Sverige. Härkan du hitta presentationer av allmänna konstföreningar iSverige, information om aktuella konstutställningar, press-klipp, lästips, anslagstavla och diskussionsforum. I Konst-föreningsportalen vill vi ge en samlad bild av konstföre-ningsrörelsens betydelse för det svenska kulturlivet.

Konstföreningsportalen är startpunkten för människorsom är intresserade av konst och konstföreningar. Det ären mötesplats för dig som redan är med i en konstföreningeller som är intresserad av att bli medlem. Så välkommentill Sveriges konstföreningar!

Till konstföreningarnaI Konstföreningsportalen har alla allmänna anslutna konst-föreningar fått en gratis hemsida, där föreningen kan läggaupp information om föreningen, aktuellt program och in-formation om hur man blir medlem i föreningen.Det krävs

inga förkunskaper och tar bara några minuter att skapa enhemsida. Fördelarna är många, vem som helst kan uppda-tera hemsidan, inga dyra webbhotell eller krånglig teknik,ni får gratis support och hjälp från förbundet med er hem-sida, och kommer att finnas med i ett större sammanhangsom gör att fler har möjlighet att hitta er förening.

Tillhör ni en arbetsplatskonstförening som har utåtrik-tad verksamhet med till exempel utställningar och föreläs-ningar öppna för allmänheten, hör av er om ni vill ha enhemsida under Konstföreningsportalen,så kan vi ordna det.

Har er förening redan en hemsida så lägg ändå in infor-mation på Konstföreningsportalen.Lägg in grundläggandeinformation om er förening och sedan en länk till er hem-sida.På så vis kan ni fånga upp eventuella nya medlemmaroch slussa dem vidare till er egen hemsida.Genom att synaspå flera ställen på Internet ökar också era möjligheter attnå nya medlemmar.


OM KONSTFÖRENINGSPORTALEN

Cecilia Lundqvist, Emblem, DV-färg och ljud, 2,27 min, 2001. Ur Show Unit.

Illus

trat

ör: C

ecili

a Lu

ndqv

ist

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | DISTRIKTET

sveriges konstföreningar är indelat i 25 distrikt somär konstföreningarnas regionala samarbetsorgan. Distrik-ten har egna styrelser och stadgar och ska inspirera, infor-mera och stödja konstföreningarna i bildningsarbetet.Alladistrikt har en studieledare med uppgift att ägna sig åtkonstbildningsfrågor.

Distrikten har ekonomiskt stöd från förbundet och i deflesta fall också från respektive landsting.

Distrikten har följande uppgifter:Råd och stödDistrikten ska ge råd och stöd till föreningarna. Distriktetska informera sig om föreningarnas situation,önskemål ochbehov. Distrikten kan arrangera informationsträffar omkonstinköpspolicy och utställningsersättning. Distrikteninformerar också om vikten av att lämna in föreningslistoroch styrelselistor till förbundskansliet. En annan uppgiftär att förmedla nyheter och förändringar i organisationen.

KonstbildningskurserDistriktet ska arrangera konstbildningskurser. Detta kantill exempel göras i samråd och samverkan med förbunds-kansliet eller i samarbete med konstskola,museum,konst-eller mångkulturkonsulent.

Konstvisningar och studiebesökBland det roligaste som händer i konstföreningen är givet-vis mötet med konsten.Distriktet ska arrangera diskussio-ner och samtal om konst, förslagsvis under ledning avkonstnär/föreläsare.

MedlemsvärvningDistriktet har hand om medlemsvärvning. Detta sker ge-nom personlig kontakt och genom att sända brev med fol-der. Man kan också hänvisa till sveriges konstföre-ningars hemsida.

Uppgifter till förbundskanslietDistriktet ska sända in distriktets verksamhetsberättelsesamt bokslut efter distriktsårsmöte. Kontinuerligt lämnardistriktet in uppgifter på genomförda utbildningar meddeltagarlistor och sänder in distriktsprotokoll.

sveriges konstföreningars hemsidaAlla distrikt har en egen hemsida under www.sveriges-konstforeningar.nu. Distrikten kan själva uppdatera sinauppgifter på hemsidan.Alternativt går det även bra att sändain program och information via e-post till [email protected] för uppdatering.

D I S T R I K T E N S F U N K T I O N E R64

DISTR IKTENS FUNKTIONER

KonstperspektivI varje nummer av Konstperspektiv finns det sidor som ägnaskonstföreningsrörelsen. Distriktet lämnar in artikelför-slag till sveriges konstföreningars kansli. En annandistriktsuppgift är att värva prenumeranter.

Andra organisationerDistriktet ska samarbeta och samverka med andra organi-sationer och institutioner i regionen.

FörbundsstämmaVärddistriktet medverkar i förberedelser och genomfö-rande.

D I S T R I K T E T 65

Jin-Sook So, Välkomstpresent, stålnät bränt medgaslågor och flätat, 30×30×15 cm, sockel i koppar,1990. Ur Fem plus fem.

Foto: Nicolas Hansson

§ 1. Distriktets namn– Distriktets namn är sveriges konstföreningar

…………………………

§ 2. Ändamål– sveriges konstföreningar är en partipolitiskt

obunden ideell organisation vars ändamål är att arbe-ta för att kunskapen om konst och konstens betydelseskall öka inom landet. sveriges konstföreningarskall därvid tillvarata anslutna konstföreningars in-tressen och stödja dem i deras arbete för en seriös ut-veckling av verksamheten.

§ 3. Medlemskap– Alla konstföreningar vars ändamål är att väcka, un-

derhålla och utbreda intresset för och kunskapen omkonst kan ansluta sig till sveriges konstförening-ar och erlägger då en årlig avgift vars storlek bestämspå förbundsstämman. Ny medlem erlägger avgift fördet år varunder den får medlemskap i sverigeskonstföreningar. Konstförening som är anslutentill förbundet tillhör samtidigt sveriges konstföre-ningars distrikt i sin region.

§ 4. Organisation– sveriges konstföreningar är indelat i distrikts-

organisationer med egna styrelser och med stadgar

som följer sveriges konstföreningars stadgar fördistriktsorganisationer.

§ 5. Distriktsstyrelsen– Distriktsstyrelsen leder distriktets verksamhet.– Distriktsstyrelsen skall bestå av minst fem ledamöter

och minst två ersättare som väljs av distriktsstämman.Distriktsstämman fastställer i vilken ordning ersät-tarna tjänstgör vid ordinarie ledamots frånvaro.

– Ordförande väljs för ett år och övriga ledamöter ochersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvisvartannat år.

– Styrelsen äger rätt att till sig adjungera en eller fleraledamöter.

– Styrelsen bestämmer själv sin arbetsordning och utserinom sig vice ordförande samt inom eller utom sigsekreterare och kassör.

– Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande ellernär minst tre ledamöter till ordförande därom gör fram-ställan.

– Vid omröstning gäller enkel majoritet, och i händelseav lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Styrel-sen är beslutsmässig om minst tre ledamöter ellertjänstgörande ersättare är närvarande.

– Det åligger styrelsen att avge en årsredovisning samtsenast åtta veckor före distriktsstämman avlämna dentill revisorerna.

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R S D I S T R I K T66

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR SVER IGESKONSTFÖRENINGARS DISTR IKT

67

§ 6. Revision– Styrelsens förvaltning och distriktets räkenskaper,

vilka avslutas för kalenderår, granskas av två revisorervilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordinariedistriktsstämma. Revisorerna liksom ersättarna utsesför en tid av två år och avgår växelvis vartannat år.

– Revisorerna skall alltid äga tillgång till distriktets rä-kenskaper och handlingar. Efter granskning av räken-skaperna skall revisorerna senast fyra veckor föredistriktsstämman avge revisionsberättelse.

§ 7. Valnämnd– För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare

och revisorer väljer distriktsstämman en valnämndbestående av tre ledamöter, varav en sammankallande,samt två ersättare. Ledamöter och ersättare i val-nämnden får icke tillhöra distriktsstyrelsen.Valnämn-dens förslag sänds ut tillsammans med kallelsen tilldistriktsstämman.

§ 8. Distriktsstämma– Distriktets verksamhetsår motsvarar kalenderår. Or-

dinarie distriktsstämma hålls årligen senast i april må-nad på plats och tid som bestäms av styrelsen.

– Styrelsen skall, då särskild anledning föreligger ellerdå revisorerna eller minst en tiondel av distriktets med-lemmar skriftligen gör framställan om detta till sty-relsen, kalla till extra distriktsstämma.

– Skriftlig kallelse skall sändas till medlemmarna se-nast en månad före distriktsstämman och innehållade viktigare ärenden som skall behandlas.

– Motioner som skall behandlas vid ordinarie distrikts-stämma lämnas till styrelsen före januari månads ut-gång.

– Vid ordinarie distriktsstämma skall följande ärendenförekomma:

1. Fråga om distriktsstämmans stadgeenliga utly-sande.

2. Val ava) ordförande och sekreterare för distrikts-

stämmanb) två protokolljusterare tillika röstkontrollan-

ter att jämte ordföranden justera protokollet3. Styrelsens berättelse4. Revisorernas berättelse5. Fastställande av balans- och resultaträkning 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna7. Arvoden till distriktsstyrelse och revisorer8. Motioner9. Val av

a) ordförande och övriga ledamöter i styrelsenb) ersättarec) revisord) revisorsersättaree) ledamöter i valnämndenf ) ersättare i valnämnden

D I S T R I K T E T

– Beslut vid distriktsstämman fattas genom enkel ma-joritet, utom i de fall som behandlas i § 10. Vid likaröstetal har distriktsstämmans ordförande utslags-röst, utom vid val, då avgörande sker genom lottning.

§ 9. Stadgeändring– Stadgarna följer sveriges konstföreningars stad-

gar.Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av två påvarandra följande förbundsstämmor, varav den enaskall vara ordinarie.

§ 10. Upplösning– Beslut om distriktets upplösning fattas av två på va-

randra följande distriktsstämmor, varav den ena skallvara ordinarie. För beslutets giltighet behövs minsttvåtredjedels majoritet av samtliga närvarande med-lemmar. Beslutet fastställes av sveriges konstför-eningars förbundsstyrelse.

– Den behållning som kan uppstå sedan tillgångarnaavyttrats och skulderna betalats skall användas till ända-mål som kan främja förbundets syften efter beslut vidden sista distriktsstämman där upplösning beslutats.

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R SD I S T R I K T

68

Josabet Werkmäster, Uppvaknande, vitetsning på sammet, 1998. Ur Grafikbanken.

Foto

: Jos

abet

Wer

kmäs

ter

I H U V U D E T PÅ E N D I S T R I K TS L E D A R E70

I många år har jag lett Skånedistriktet. Konstföreningslivet har engagerat mig ända sedanjag blev ombedd att hjälpa till med tidningen för Sesam, Lunds sjukvårdsdistrikts konst-förening, under 70-talet. Innan dess hade jag en mycket suddig uppfattning om vad enkonstförening var! Jag blev genast involverad i arbetet dels med tidningen,dels med styrelse-uppdrag.Något senare startade jag en konstförening på min nya arbetsplats,Ferring Läke-medel ab, i Malmö. Arbetet med konstföreningarna har gett mig mycket stimulans, inteminst kunskap och törst efter mer kunskap och har således blivit ett berikande inslag i minvardag.

Jag kom från England till Sverige under sent 50-tal. Kontrasten med Sverige var mar-kant.Till skillnad från England,var det vanligt med originalkonst på hemmets väggar – an-tingen i form av grafik eller målningar av nya, unga konstnärer. Jag upplevde Sverige somett land med starka rötter i en konstnärlig tradition med väggmålningar, konsthantverk,bildkonst, arkitektur, för att inte tala om heminredning som jag uppfattade som något typiskt svenskt. Konstföreningar hade funnits länge fast inte så många till antalet. Under70-talet blev det en utveckling och många arbetsplatser startade en konstförening. Det varen naturlig förlängning av det omfattande intresset för estetisk utformning av miljön.

Distriktet – ett kunskapsnätverkDistriktets huvuduppgift är att tillvarata konstföreningarnas intressen och att vara ett sam-arbetsorgan mellan distriktets olika konstföreningar. Genom olika aktiviteter försöker vistödja föreningarnas konstbildande verksamhet, utveckla samarbetet mellan föreningarnaoch mellan föreningar och aktörer på konstens arena. Vi erbjuder utbildning för förening-arnas funktionärer i form av medlemsträffar, seminarier och kurser.Distriktets kurser avseratt ge grundläggande kunskap i konst, såsom bildanalys, moderna konsttekniker, färglära,konsthistoria, samtidskonst, konsthantverk med mera. Dessutom behandlas sådana ämnensom konstnärens situation i dagens samhälle och utställningsteknik.Allt detta för automa-tiskt med sig många telefon- och e-postkontakter med våra medlemskonstföreningar ochde som medverkar i våra aktiviteter. Därutöver tillkommer för styrelsen deltagande i kurs-verksamhet, sammanträden och förbundets sammankomster.

I HUVUDET PÅ EN DISTR IKTSLEDAREgillian sjödahl, ordförande sveriges konstföreningar Skåne

D I S T R I K T E T 71

Det är en intressant och utmanande uppgift att leda ett distrikt med så många som 120konstföreningar. Vårt mål är att förmedla kunskap till föreningarnas ledare för att rustadem för uppdrag som konstinköpare, föreningsadministratörer samt förmedlare av kun-skap om konst med mera.

I detta sammanhang är det viktigt att distriktsstyrelsen upplever arbetet som lustfyllt ochatt alla ledamöter känner sig delaktiga i vår strävan. Med skiftande styrelseledamöter harjag märkt att det finns vissa frågeställningar som ofta aktualiserats under årens gång.Såledeshar det blivit alltmer klart med tiden att målsättningsfrågor är viktiga.Förbundets allmännamålinriktning måste konkretiseras på distriktsnivå. Med målformuleringarna som ut-gångspunkt,blir det lättare att tänka i bredare termer vid planering av innehållet för distrik-tets aktiviteter.

Vägledning i dagens konstDet är mycket angeläget att kunskaperna hos konstföreningarnas funktionärer fortlöpandeutvecklas, inte minst med hänsyn till att konsten av idag är så varierad och ibland svårbe-griplig.Nya uttrycksmetoder (som till exempel foto,datorteknik, video, installationer) gördet svårt att bedöma kvaliteten på konstverken. Vägledning behövs – distriktet erbjuderdärför utbildning i form av kurser, föreläsningar och visningar där bland annat konstnäreroch konstvetare medverkar. Föreningarnas funktionärer har ett stort ansvar när det gälleratt förmedla god och seriös konst till medlemmarna.Varje år köper våra medlemskonstför-eningar i Skåne konst för cirka 13 miljoner kronor.För att utföra sina uppdrag som konstin-köpare väl, behöver inköpskommittéerna kunskap och vägledning.

Principer: Utbildning av konstföreningsledareFör god kvalitet på kurser och marknadsföring krävs möjligheter att tillämpa följande prin-ciper:

1.Via information skapa och stimulera intresse bland konstföreningar och allmänhet församhällets utbud av konst.

2. Välja arbets- och studieformer som engagerar medlemmarna till egna initiativ och ak-

72 I H U V U D E T PÅ E N D I S T R I K TS L E D A R E

tiviteter, såsom planering, idéproduktion samt utvärdering av verksamheten.3. Finna vägar att öka förståelse för god konst genom konkretiserande inslag i utställ-

nings- och studiesammanhang. Detta gäller inte minst nutidskonst.4. Utforma verksamheten beträffande innehåll och metodik, så att tillfällen ges till sam-

arbete mellan enskilda och organisationer. Denna sociala aspekt på vår verksamhetkan, hoppas vi, komma att spridas som ringar på vattnet.

Mot bakgrund av ovanstående arrangerar vi ett antal sammankomster per år för vårakonstföreningsledare. Genom att anlita sakkunniga konstnärer och konstpedagoger somledare för dessa aktiviteter kan vi hålla en bra standard.Vi samarbetar med kulturinstitutionersåsom konsthallar, konstmuseer, gallerier och konstskolor. Förhoppningsvis kan vår hem-sida bli en viktig förmedlare av information inte enbart från distriktet utan också frånkonstföreningarna.

Fortbildning för distriktets styrelserDå distriktsstyrelserna fungerar som rådgivare till medlemskonstföreningarna och såledesbör vara uppdaterade beträffande aktuella strömningar inom konstlivet och föreningsverk-samheten är det viktigt att även styrelsens ledamöter deltar i kurser och andra samman-komster arrangerade av förbundet.

EkonomiSkånedistriktet har tidigare fått anslag från Kultur Skåne, men detta har gradvist minskatsoch idag får vi inget alls.Därför måste vi hushålla med det årliga bidraget från förbundet.Vifår bra respons på våra kursutbud och är övertygade om att ett ökat utbud av kurser och andrasammankomster skulle välkomnas av våra medlemmar.Vi kommer att fortsätta äska anslagfrån Kultur Skåne då vi är övertygade om att utbildning behövs,ger resultat och uppskattas.

SVER IGES KONSTFÖRENINGAR ÄR INDELAT I 25 DISTR IKT

N O R R B OTTE N

VÄSTE R B OTTE N

VÄSTE R N O R R LAN D

JÄMTLAN D

DALAR NA

VÄR M LAN D

GÄVLE B O R G

U P P SALA

ÄLVS B O R G

B O H U S LÄN

S KARAB O R G

G ÖTE B O R G

J Ö N KÖ P I N G

HALLAN D

K R O N O B E R G

MALM Ö

Ö R E B R O VÄSTMAN LAN D

STO C K H O LM

S Ö D E R MAN LAN D

Ö STE R G ÖTLAN D

KALMAR

G OTLAN D

B LE K I N G E

S KÅN E

Adresser och telefonnummer till distriktens ordföranden ochstudieledare distribueras av sveriges konstföreningar isupplement till Handboken 2006.

Lisa W Carlsson, Gomorron Sundsvall!, performance, Textil 2005 i Sundsvall.

Foto

: Mat

hias

Jan

sson

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | FÖRBUNDET

Vision sveriges konstföreningar skall vara landets ledandekonstbildningsrörelse.

Mål– Att kunskap om konst och konstliv ökar hos konstföre-

ningarnas medlemmar genom förbundets kunskapsför-medling.

– Att genom spridning och visning av konst öka förståelsenför nya konstnärliga uttrycksformer, ett vidgat konstbe-grepp och mångkulturella dimensioner.

– Att konstföreningar och styrelsemedlemmar ges kun-skap om föreningsarbete som behövs för verksamheten.

– Att det finns en god kommunikation mellan medlems-föreningar, distrikt och kansli.

– Att konstföreningar bildas och ansluter sig till sverigeskonstföreningar.

– Att alla konstföreningar i Sverige är medlemmar i sve-riges konstföreningar.

– Att aktivt delta i det offentliga samtalet om konst ochdärigenom påverka kulturpolitiken till stöd för konst-

föreningar, konstnärer och konstnärlig yttrandefrihet.– Att främja nationella och internationella kontakter in-

om konstbildningsrörelsen.

Handlingsplan• Bedriva bildningsverksamhet i enlighet med aktuellutbildningsplan för distrikts- och föreningsledare.

• Producera/förmedla pedagogiska konstutställningar.• Producera/förmedla videofilmer, diabildsserier ochkonstpedagogisk litteratur.

• Tillhandahålla register över föreläsare, konstlitteratur,konsttidskrifter och filmer.

• Erbjuda/presentera konst av professionella konstnärer• Verka för att anslaget till utställningsersättning ökar• Etablera samarbete med institutioner och konstskolor• Stimulera till diskussioner och samtal vid kurser/semi-narier, konstvisningar och studiebesök.

• Ge god service; hög tillgänglighet, kunnig personal,personlig service.

• Tillhandahålla aktuell handbok med information förkonstföreningsledare.

V I S I O N , M Å L O C H H A N D L I N G S P L A N76

VISION, MÅL OCH HANDLINGSPLANAntagen av Förbundsstyrelsen den 28 augusti 2005

• Informera via hemsidan, förbundets sidor i Konstper-spektiv samt i utskick till distrikt och medlemsföre-ningar.

• Fortbilda distriktsledare om organisationen, kanslietsoch distriktens uppgifter.

• Producera aktuell informationsfolder.• Bedriva aktiv medlemsvärvning; kansliet och respek-tive distrikt i samverkan.

• Sprida information på hemsidan.• Informera allmänhet och politiker om konstförenings-rörelsens betydelse.

• Delta i kulturdebatter, opinionsbildning, remissyttran-den,uppvaktningar,utredningar och anslagsansökningar.

• Samverka med organisationer och sammanslutningarinom kulturområdet.

• Samarbeta med systerorganisationerna i Danmark ochNorge.

• Presentera verksamheten på hemsidan på engelska ochfranska.

F Ö R B U N D E T 77

Lillevi Hultman, Kommunikation III, broderi på färgad bomull, 50×40 cm, 2003. Ur Fem plus fem.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

Förbundets utbildningsplan för konstföreningsledaregrundutbildningSteg ett: 2–3 timmarVad gör sveriges konstföreningar?Information om förbundets vision,mål och handlingsplan.

• Handboken 2006, s 76• Informationsfoldrar• Hemsidan• Aktuella projekt

Steg två: 3–4 timmarHur man arbetar i en konstförening

• Handboken 2006, s 30–61• Arrangörsrollen• Erfarenhetsutbyte mellan föreningsledare

Steg tre: VeckoslutskursFrån modernism till samtidskonst,med aktuellt tema/för-bundsprojekt.

• Seminarium• Handboken 2006, s 20–23 samt aktuellt supplement • Konstföreningens roll i samtida konstliv

Steg fyra: 4 kursdagar Konsthistorisk kurs: Från grottkonst till 2000-tal

• Seminarier, studiebesök osv• Gemensam summering av hela grundutbildningen

Förbundets utbildningsplan för distriktsledaresamtliga ledamöter

• Förbundets och distriktets stadgar• Förbundets vision, mål och handlingsprogram• Arbetsfördelning distrikt – förbundskansli• Omvärldsanalys, marknadsföring, massmedia• Anslagsgivare• Nätverk och samarbetspartners• Arrangörsfrågor, arvoden, bus mm

distriktsordförande• Aktuella organisationsfrågor• Uppföljning och utvärdering av distriktsverksamhet• Rådgivning till konstföreningsledare• Medlemsutveckling

studieledare• Aktuella konstbildningsprojekt• Aktuellt konstbildningsmaterial• Samtida konstliv• Rådgivning till konstföreningsledare

F Ö R B U N D E TS U T B I L D N I N G S P L A N F Ö R K O N S T F Ö R E N I N G S L E D A R E78

FÖRBUNDETS UTB ILDNINGSPLANER

Styrelsen för sveriges konstföreningar bör i görli-gaste mån spegla fördelningen mellan allmänna förening-ar och arbetsplatsföreningar. Vidare bör kandidaterna tillstyrelsen antingen ha en plats i en konstförenings/dist-riktsstyrelse eller ha tidigare erfarenhet av sådant arbete.Viktigast är att styrelsemedlemmarna är kunniga och beredda att lägga ner den tid och kraft som krävs för upp-draget.

I slutet av året sänder valnämnden en förfrågan till sty-relseledamöter och revisorer om de är beredda att kvarstårespektive om de kandiderar för omval. En förfrågan går

därefter vid behov ut till distrikt och/eller föreningar omlämpliga kandidater.

Valnämnden sammanträder två till tre gånger årligen,antingen via telefonmöte eller vanligt sammanträde.

Valnämndens slutliga förslag till ny förbundsstyrelselämnas av valnämndens sammankallande och ska varasveriges konstföreningars kansli tillhanda senast2,5 månad före förbundsstämman. Kansliet distribuerardärefter förslaget tillsammans med övriga stämmohand-lingar till medlemsföreningarna.


SÅ HÄR ARBETAR FÖRBUNDETS VALNÄMND

§ 1. Organisationens namn– Organisationens namn är sveriges konstföre-

ningar.

§ 2. Ändamål– sveriges konstföreningar är en partipolitiskt

obunden ideell organisation vars ändamål är att arbe-ta för att kunskapen om konst och konstens betydelseskall öka inom landet.sveriges konstföreningarskall därvid tillvarata anslutna konstföreningars in-tressen och stödja dem i deras arbete för en seriös ut-veckling av verksamheten.

§ 3. Medlemskap– Alla konstföreningar vars ändamål är att väcka, un-

derhålla och utbreda intresset för och kunskapen omkonst kan ansluta sig till sveriges konstföre-ningar och erlägger då en årlig avgift vars storlek be-stäms på förbundsstämman. Ny medlem erlägger av-gift för det år varunder den får medlemskap i sverigeskonstföreningar. Konstförening som är anslutentill förbundet tillhör samtidigt sveriges konst-föreningas distrikt i sin region.

§ 4. Organisation– sveriges konstföreningar är indelat i distrikts-

organisationer med egna styrelser och med stadgar som

följer sveriges konstföreningars stadgar fördistriktsorganisationer.

§ 5. Förbundsstyrelsen– Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet– Förbundsstyrelsen skall bestå av sju ledamöter och tre

ersättare som väljs av förbundsstämman. Förbunds-stämman fastställer i vilken ordning ersättarna tjänst-gör vid ordinarie ledamots frånvaro.

– Ordförande väljs för ett år och övriga ledamöter ochersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvisvartannat år.

– Styrelsen äger rätt att till sig adjungera en eller fleraledamöter.

– Styrelsen bestämmer själv sin arbetsordning och utserinom sig vice ordförande samt inom eller utom sigsekreterare och kassör.

– Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande ellernär minst tre ledamöter till ordförande därom görframställan.

– Vid omröstning gäller enkel majoritet, och i händelseav lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Styrelsenär beslutsmässig om minst fem ledamöter eller tjänst-görande ersättare är närvarande. Det åligger styrelsenatt avge en årsredovisning samt senast tio veckor föreförbundsstämman avlämna den till revisorerna.

S TA D G A R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R 80

STADGAR SVER IGES KONSTFÖRENINGAR

§ 6. Revision– Styrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper,

vilka avslutas för kalenderår, granskas av två revisorervilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordina-rie förbundsstämma. En ordinarie revisor och en er-sättare skall vara auktoriserad. Revisorerna liksom er-sättarna utses för en tid av två år och avgår växelvisvartannat år.

– Revisorerna skall alltid äga tillgång till förbundets rä-kenskaper och handlingar. Efter granskning av rä-kenskaperna skall revisorerna senast sju veckor föreförbundsstämman avge revisionsberättelse.

§ 7. Valnämnd– För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare

och revisorer väljer förbundsstämman en valnämndbestående av tre ledamöter, varav en sammankallande,samt två ersättare. Ledamöter och ersättare i val-nämnden får icke tillhöra förbundsstyrelsen. Val-nämndens förslag sänds ut tillsammans med kallelsentill förbundsstämman.

§ 8. Förbundsstämma– Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande

organ.– Förbundets verksamhetsår motsvarar kalenderår.

Ordinarie förbundsstämma hålls årligen senast i maj

månad på plats och tid som bestäms av styrelsen.– Styrelsen skall, då särskild anledning föreligger eller

då revisorerna eller minst en tiondel av förbundetsmedlemmar skriftligen gör framställan om detta tillstyrelsen, kalla till extra förbundsstämma.

– Skriftlig kallelse skall sändas till medlemmarna senasttvå månader före förbundsstämman och innehålla deviktigare ärenden som skall behandlas.

– Motioner som skall behandlas vid ordinarie förbunds-stämma lämnas till styrelsen före januari månads ut-gång.

– Vid ordinarie förbundsstämma skall följande ärendenförekomma:

1. Fråga om förbundsstämmans stadgeenliga utly-sande.

2. Val ava) ordförande och sekreterare för förbunds-

stämmanb) två protokolljusterare tillika röstkontrollan-

ter att jämte ordföranden justera protokollet3. Styrelsens berättelse4. Revisorernas berättelse5. Fastställande av balans- och resultaträkning6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna7. Arvoden till förbundsstyrelse och revisorer8. Fastställande av årsavgift för nästa verksamhetsår9. Motioner


10. Val ava) ordförande och övriga ledamöter i styrelsenb) ersättarec) revisord) revisorsersättaree) ledamöter i valnämndenf ) ersättare i valnämnden

– Beslut vid förbundsstämman fattas genom enkel ma-joritet, utom i de fall som behandlas i §§ 9 och 10.Vidlika röstetal har förbundsstämmans ordförande utslags-röst,utom vid val, då avgörande sker genom lottning.

– Anslutna konstföreningar och distrikt får till för-bundsstämman utse vardera en representant, som imån av närvaro har en röst.

§ 9. Stadgeändring– Beslut om ändring av dessa stadgar skall fattas av två på

varandra med minst en månads mellanrum följandeförbundsstämmor, varav den ena skall vara ordinarie.

– För beslutets giltighet behövs minst två tredjedelsmajoritet av samtliga närvarande medlemmar.

§ 10. Upplösning–Beslut om förbundets upplösning skall träffas i samma

ordning, som gäller i fråga om ändring av stadgarna.– Den behållning som kan uppstå sedan tillgångarna av-

yttrats och skulderna betalats skall användas till ända-mål som kan främja förbundets syften, efter beslut vidden sista förbundsstämman där upplösning beslutats.

S TA D G A R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R 82

Adresser och telefonnummer till sveriges konstföreningars förbundsstyrelse och valnämnd samt till personal påkansliet distribueras av sveriges konstföreningar i supplement till Handboken 2006.

Elsa Agélii, Hus i Marocko I–III, schablontryck, broderi, lössläppta stygn i impressionistiskdagboksform, 28×31 cm/del, 2005. Ur Femplus fem.

Foto

: Nic

olas

Han

sson

Esra Ersen, Om du kunde tala svenska, 2001,DVD-färg och ljud, 23 min. Ur Show Unit.

Foto

: Esr

a E

rsen

SVERIGES KONSTFÖRENINGAR | SAMARBETEN

Eivor Willbacka, Ur ett och samma landskap, dator-baserat tryck på nylonväv, 2005. Ur Mönstervärldar.

Foto

: Mag

nus

Ahn

feld

t

sveriges konstföreningar verkar för samarbeten påbred front i Kultursverige.Förbundets vision är att sveri-ges konstföreningar skall vara landets ledande konst-bildningsrörelse. Det är därför självklart att aktivt delta idet offentliga samtalet om konst. Ett betydelsefullt sam-arbete är med Konstperspektiv; tidskriften är en medlems-förmån till anslutna konstföreningar. Andra samarbets-parter är museer, konsthallar, konstkonsulenter, mångkul-

turkonsulenter, konstoch konstnärsorganisationer runtom i landet.

Ett adressregister på konstens område samt adresser tillkonstkonsulenter, mångkulturkonsulenter och länsbild-ningsförbund finns i Konstbildningsbanken på hemsidanwww.sverigeskonstforeningar.nu och distribueras som sup-plement till Handboken 2006.

S A M A R B E T E N 87

SAMARBETEN

Konstperspektiv är precis vad titeln säger. En tidskrift somger perspektiv på konsten, och samtidigt anlägger enkonstsynvinkel på olika företeelser i tiden och samhället.Konstperspektiv speglar konstlivet i alla dess aspekter. Viskriver såväl om samtidskonsten som om konsthistorien,och kompletterar bevakningen av vad som händer i de olikadelarna av Sverige med internationella utblickar. Vi prio-riterar välskrivna texter och ett högklassigt bildmaterial.Konstperspektiv ger också god plats åt dialog och mötenmellan konst och andra kulturella uttrycksformer som de-sign, konsthantverk och arkitektur.

Vi vill sprida tidskriften till konstföreningsmedlemmaroch andra konstintresserade. Som funktionär i en konst-föreningsstyrelse får du Konstperspektiv gratis (högst sjupersoner per förening). Det är en av förmånerna med attvara ansluten till sveriges konstföreningar. Konst-föreningsmedlemmar, konststuderande och konstnärerfår 50 kronor i rabatt. Prenumerationen kostar då endast230 kronor.

Eftersom antalet gratisexemplar är begränsat rekom-menderar vi att föreningen prenumererar på Konstper-

spektiv så att alla som arbetar aktivt med konstföreningenfår tidskriften. Det är också viktigt att så många som möj-ligt av föreningens medlemmar får Konstperspektiv. Där-för är vi glada om ni distribuerar våra prenumerationser-bjudanden till alla i föreningen.

Konstperspektiv fungerar utmärkt som studiematerial iall slags estetiskt inriktad utbildningsverksamhet. Prenu-merationer på Konstperspektiv är också perfekta vinster imedlemslotteriet. Från Konstperspektiv kan du beställaönskat antal gåvobrev.

För mer information och frågor,kontakta Konstperspektivs redaktör:

Anders OlofssonGammelgårdsvägen 19, 3 tr112 64 StockholmMobil 0733-75 5985E-post [email protected]

Styrelselista för Stiftelsen Konstperspektiv distribueras isupplement till Handboken 2006.

K O N S T P E R S P E K T I V 88

KONSTPERSPEKTIV ÄR SVER IGES LEDANDE KONSTTIDSKR IFT

Kulturrådet är en central förvaltningsmyndighet inomkulturområdet. Kulturrådets övergripande uppdrag är attförverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regeringoch riksdag beslutar om. Kulturrådet fördelar statligt stödinom kulturområdet, ger regeringen underlag för kultur-politiska beslut och informerar om kultur och kulturpoli-tik. sveriges konstföreningar är en av de viktiga or-ganisationer inom form- och bildkonst som beviljas stödtill verksamhet och utvecklingsprojekt.

Alla människor i hela landet har rätt till kultur av högkvalitet. Kulturrådet främjar de kulturpolitiska målen ochden kulturella mångfalden på flera olika sätt.Genom sam-verkan med andra myndigheter, samt kommuner ochlandsting bidrar Kulturrådet till att den nationella kultur-politiken utvecklas och blir starkare. Kulturrådet är ävensamverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen.

För mer information se www.kulturradet.se.

K U LT U R R Å D E T90

KULTURRÅDET


De regionala konstkonsulenterna har en nyckelroll när detgäller att främja människors möjlighet att möta konst. Iregeringens uppdrag till konstkonsulenterna uttrycks tyd-ligt vikten av en helhetssyn på konsten och dess relationtill det övriga samhället.

Konsulenterna arbetar för att barn och ungdomar ska fåmöta det professionella konstlivet, såväl institutioner somfria utövare. Barn och ungdomar ska även få tillgång tillden specifika kunskap som finns i konsten för att kunnautveckla sitt eget konstnärliga uttryck.Konstkonsulenternaarbetar dessutom med att skapa bättre förutsättningar förkonstnärer att verka i regionen genom kompetensutveck-ling, projekt och nationella såväl som internationella sam-

arbeten. Arbetet innefattar att också amatörorganisatio-ner och föreningsliv kan få hjälp att utveckla sin kompe-tens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet.

En stor del av konsulenternas tid går till att informeraoch hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högsko-la. Det är också viktigt att stärka konstnärer som söker sigtill skolans område och lärare som söker sig till konstengenom att synliggöra deras arbete samt att anordna kom-petensutveckling för såväl konstnärer som lärare.

Statens kulturråd är initiativtagare till utvecklandet avden regionala konstkonsulentverksamheten. För mer in-formation se www.kulturradet.se.

KONSTKONSULENTER

bus – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är en organisationför bildkonstnärer och för dem som använder bilder. busförvaltar anslutna konstnärers lagstadgade upphovsrättoch bevakar hur medlemmarnas konstverk används samtger tillstånd till olika nyttjanden.Genom bus får upphovs-mannen ersättning när dennes konstverk används.

Konstnärens rätt vilar på grundlagenKonstnären har alltid upphovsrätten till sitt verk, oavsettvem ägaren till verket är. Upphovsrätten gäller under livs-tiden samt 70 år efter konstnärens död. Konstnären harrätt till ersättning när hans eller hennes alster används.Konstnären har också ett skydd mot att konstverket för-vanskas eller återges på ett kränkande sätt eller i ett krän-kande sammanhang.

Avtal med BUS för medlemsförening i SVERIGES KONSTFÖRENINGAR

Konstföreningarnas bedriver en ideell verksamhet medstor betydelse för konstnärerna. Därför har bus i samver-kan med sverges konstföreningar tagit fram ett avtalsom gör att föreningens användning av konst blir enklareoch billigare.

Men vilka föreningar ska ha avtal med bus och varför?Först och främst gäller det konstföreningar som använder

bildkonst på hemsidan ( Internet och Intranät) eller itryckt material. Meddelande om pågående utställning, somvernissagekort,annonser och affischer kräver inget avtal. Utanavtal med bus måste tillstånd sökas inför varje använd-ningstillfälle och ersättning utgår då i enlighet med bustariff. Genom att ingå avtal med bus är konstföreningenskyddad från oväntade krav och kan på ett enkelt och bil-ligt sätt använda sig av konstbilder.

I avtalet betalas ersättning i form av en klumpsummaberoende på hur många medlemmar föreningen har. För-eningen får en obegränsad rätt att använda konstverk avbus medlemmar i trycksaker, som informationsbroschyreroch årsberättelser, och på den egna hemsidan. Betalningoch redovisning av årets användning sker i efterskott. In-formation och blanketter för ansökan finns på www.sveri-geskonstforeningar.nu samt på sverges konstföre-ningars kansli.

bus – bildkonst upphovsrätt i sverigeDrottningholmsvägen 10112 42 StockholmTel 08-545 533 80Fax 08-545 533 98E-post [email protected] Hemsida www.bus.se

B U S - B I L D K O N S T U P P H O V S R ÄT T I S V E R I G E92

BUS – B ILDKONST UPPHOVSRÄTT I SVER IGE

Britta Marakatt Labba, Nord, väst, öst, syd, broderi, serigrafi, applikation,2002. Ur Fem plus fem.

Rekommendation antagen av Konstnärernas Riksorgani-sation, kro.

Arvodesnormerna justeras upp enligt konsumentprisin-dex per den 1 oktober varje år.

1. FramträdandenMöten och konferenser

• framträdande upp till två timmar: 2 940 kr • för varje påbörjad timme därutöver: 512 kr

Utställningar, guidning, visningar med mera• en timmes framträdande: 1 720 kr • två timmar framträdande: 2 940 kr • för varje påbörjad timme därutöver: 512 kr

Om framträdande och frågestund eller dylikt i anslutningdärtill varar längre än tre timmar utgår ersättning för föl-jande timmar med 512 kr/påbörjad timme.

Antal timmar som beräknas för engagemanget skallöverenskommas på förhand.

2. Tillfällig konsultverksamhet och rådgivningMed detta menas när någon använder konstnärers yrkes-kunskap. Juryledamot i tävlingar,prisnämnder,utställning-ar eller dylikt, samt vid projektrådgivning, 442 kr/timme.

Dock att för varje inställelse till sammanträde och dy-likt skall ersättning utgå med minst 884 kr.

3. Tillfällig projektverksamhetEn eller flera dagars förrättning: 352 kr/timme.

4. Kortare anställningMinimimånadslön: 23 040 kr.

5. Anställning genom arbetsmarknadsåtgärdMinimimånadslön: 20 215 kr.

6. Skissarvode vid enskilda uppdrag10–15 % av utförandebeloppet,dock vid större arbeten lägst10 000 kr,vare sig beställningen,det slutliga arbetet,kom-mer till utförande eller ej.

7. Skissarvode vid tävlingarA. Allmänna: 15–20 % av utförande beloppet, uppdelat i

priser på sätt som prisnämnden finner lämp-ligt, med angivande av lägsta prissumma.

B. Inbjudna: 10–15 % av utförandebeloppet till de tävlan-de, uppdelat i lika stora ersättningar somdock vid större tävlingar bör uppgå till lägst10 000 kr.Om arbetet kommer till utförandeingår skissarvodet i uppdragssumman.

8. Utställning vid konsthall och museumErsättning bör lägst ligga i nivå med centralt avtal om ut-ställningsersättning vid statliga museer.

K R O S M I N I M I A R V O D E N94

KROS M IN IM IARVODEN 2006

1. Grundbeloppa) utställningsyta mindre än 50 kvm: 5 300 krb) utställningsyta mer än 50 kvm: 7 600 kr

Vid samlingsutställning delas beloppet mellan utställarnaefter överenskommelse.

Lägsta grundbelopp per utställare är dock 1 200 kr.

2. Ersättning per verk (utöver grundbelopp)115 kr per verk och utställningsperiod om 4 veckor.

För större installationer träffas särskild överenskom-melse med arrangören om verksersättning.

3. UtbetalningUtställningsersättning utgör hyra för verk och utbetalasmed hela beloppet.

Är utställaren registrerad för moms ska beloppet moms-beläggas med 25 %.

4. Övrigt Utställningsersättning enligt ovan förutsätter att arrangö-ren står för kostnadstäckning av kringkostnader för ut-ställningen, som transport, marknadsföring och försäk-ring.För verk som produceras för ett unikt utställningstill-fälle bör dessutom någon form av produktionsersättningutbetalas för täckande av arbete och material.

9. Utlåning av konstverk för artoteksverksamhet20 % av verkets försäkringsvärde, (oavsett om någon lånatverket eller ej ), dock

högst: 2 000 kr per år och verklägst: 400 kr per år och verk

Observera attSemesterersättning och sociala avgifter skall enligt lag läggasovanpå angiven ersättning. (obs. gäller ej utställningser-sättning).

Reseersättning för tågresa eller då så erfordras,på grundav transport av material mm, bilersättning enligt statliganormer och traktamente enligt statliga normer.

Minimiarvoden anges exklusive moms.Överenskommelse om arvode, omfattningen av upplå-

telse av upphovsrätt samt andra villkor, ska alltid träffasskriftligt i förväg och bekräftas genom orderbekräftelseeller på annat likvärdigt sätt. Se alltid till att spara kopiorpå dina affärshandlingar.


© sveriges konstföreningar, 2006 / bus 2006

redaktör Kristina Møster Nilsson

text och bearbetning Anita Eriksson,

Nicolas Hansson,Françoise Höij, Mathias Jansson,

Monica Larsson, Emma Månsson

grafisk form Marie-Louise Friberg

repro och tryck Tryckfolket

typsnitt Akzidenz Grotesk och ACaslon

papper omslag Munken White Print, 300 g

papper inlaga Munken White Print, 100 g

issn 1650-934x

www.sverigeskonstforeningar.nu/handboken

Ann

-Sofi

e B

ack,

Blo

use-

Bag

, tex

til, m

etal

l, 200

4. U

r Spä

nnvi

dd. F

oto:

Nic

olas

Han

sson

handboken 2006

Documents