hbr 2015 final

ÄLVSTRANDEN UTVECKLING HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014

VI BRINNER FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING!

Älvstranden Utveckling är ett helägt kommunalt bolag vars ändamål är att främja den långsiktiga stadsutvecklingen i Göteborg. I konstruktiv samverkan med andra förverkligar vi Vision Älvstadens mål om en inkluderande, grön och dynamisk innerstad som är öppen för världen.

Älvstranden Utveckling har cirka 70 medarbetare, hundratals samarbetspartners och en årsomsättning runt 400 miljoner. Sedan 2013 har vi ett nytt ägardirektiv som betonar vår roll när det gäller att leda stora stadsutvecklingsprojekt för att förverkliga Vision Älvstaden. Barnperspektiv och blandstad är naturliga målbilder. I vårt uppdrag ingår också att förvalta, köpa och sälja fastigheter. Gemensamt för bolagets alla delar är att hållbarhet prioriteras – såväl socialt och ekologiskt som ekonomiskt.

Vi har valt att sammanfatta Vision Älvstaden på följande sätt:Staden ska knytas samman över älven och ges ett innehåll som attraherar både människor och verksamheter. Här ska finnas en blandning av platser, arkitektur, bostäder, verksamheter och utrymme för människor att uttrycka sig. På så sätt skapar vi en tillgänglig, attraktiv, dynamisk och inkluderande Älvstad som är öppen för världen.

ÄLVSTADEN ÄR I FÖRVANDLING. Fem miljoner kvadratmeter byggyta på båda sidor älven i centrala Göteborg ska fyllas med boende, verksamheter, service och handel. För oss på Älvstranden Utveckling innebär det stora och viktiga åtaganden i en lång och komplex process. Vi ska bygga tät blandstad med god och attraktiv arkitektur. Och grunden för allt måste vara hållbar-het i tre dimensioner. Det ekologiska, sociala och ekonomiska är viktiga utgångspunkter och ska ge-nomsyra hela processen under kommande decennier. Vision Älvstadens mål om att möta vattnet, hela staden och stärka kärnan – lokalt och regionalt – gav oss riktningen. Det är en övergripande och stabil vision som vi under 2014 rättat oss efter i allt från markanvisning och medborgardialog till konsortie- arbete och påbörjad byggnation. Förtätning får inte utesluta grönska och mötes-platser. Nyproduktion ska innehålla hyresnivåer för alla. Vi måste hantera höjda vattennivåer och hitta smarta lösningar för mobilitet och energihushållning. Det är ett pussel av viktiga bitar som kombineras och vi känner att det finns en stor förståelse bland våra partners för vilken bild som sakta men säkert ska växa fram.

Men goda målsättningar får aldrig stanna vid vackra ord – hur helhjärtat och ärligt de än välkomnas av alla medarbetare. Att noggrant och öppet mäta hur vi lyckats i vårt hållbarhetsarbete under ett verksamhetsår är en självklarhet. Global Reporting Initiative (GRI) är ett vasst och djuplodande verktyg som ger svaren svart på vitt. Denna redovisning ger svaret på hur Älvstranden Utveckling arbetat med hållbarhet under året, men också på hur väl vi lyckats. Och vad vi måste bli bättre på under 2015. Det är en redovisning som handlar om transparens gentemot omvärlden. Vilka globala och lokala fot- avtryck vi lämnar efter oss. Och vilken stad vi bygger för våra uppdragsgivare – göteborgarna.

Lena Andersson, VD

FÖRTÄTNING FÅR INTE UTESLUTA GRÖNSKA OCH MÖTESPLATSER. För att nå den hållbara staden krävs samverkan

både internt och externt, resultatinriktade inno-vationsprocesser, systematiskt utvärderingsarbete och engagemang.

Till grund för vårt hållbarhetsarbete ligger Vision Älvstaden, ägardirektiv, kommunfull- mäktiges budget, stadens klimat- och miljöprogram, stadens program för miljöanpassat byggande och Grönstrategi för en tät och grön stad.

Genom regelbunden omvärlds- och intressent- analys inom de områden där vi har vår påverkan på miljö, människa och samhälle, prioriterar vi fram målområden att fokusera arbetet kring.

Dessa målområden bryts ner i konsortiearbetet och finns sammanfattade i ett Hållbarhetsprogram för respektive konsortium. Hållbarhetsprogrammen följs upp regelbundet i respektive stadsutvecklingsprojekt.

Internt arbetar vi ständigt tillsammans med våra medarbetare, med att minska vår påverkan från vår egen verksamhet, såsom energiförbruk- ning, avfall och resor. Det sker genom olika riktlinjer och policyer.

SÅ NÅR VI DEN HÅLLBARA STADEN

Hållbarhetsarbetet drivs av en Hållbarhets- och utvecklingschef, en miljöstrateg och två processledare för social hållbarhet. Uppföljning sker regelbundet i ledningsgrupp minst en gång per år och i styrgrupp för hållbar stadsutveckling kvartalsvis för projekten/delområdena.

INNEHÅLL SIDA

Förord ............................................................................................................................. 3

Så når vi den hållbara staden ...................................................................................... 4

VD-ord ............................................................................................................................ 5

En målmedvetenhet – i allt vi gör ................................................................................. 6

Intressentdialog – konsten att lyssna och lära ........................................................... 8

Stadsmiljöanalys .......................................................................................................... 10

Skeppsbron – snart en levande mötesplats .............................................................. 10

Från kvartersodling till prisbelönt saluhall .................................................................. 11

Platsbyggnad och värdeskapande aktiviteter i Frihamnen ............................................ 12

Ny markanvisningsprocess lanserades för Frihamnen ............................................ 14

Frihamnen som testarena för socialt blandat boende ............................................. 15

Hållbarhets- och utvecklingschef Staffan Bolminger om hållbarhetsmålen .......... 15

Karlavagnsplatsen – tävling med social konsekvensanalys som verktyg .............. 16

Levande bottenvåningar – med kulturen som drivkraft ............................................ 17

Hur byggs den blandade staden ............................................................................... 17

Gullbergsvass under luppen ....................................................................................... 18

Gott halvtidsresultat för Kvillebäcken ......................................................................... 19

Hållbara transporter ................................................................................................... 20

Stadsutveckling med klimatfokus .............................................................................. 22

Step-up – ett europeiskt samarbetsprojekt .............................................................. 25

Lokal dagvattenshantering skyddar den marina miljön .......................................... 26

Certifiering i samverkan .............................................................................................. 28

Kompetensutveckling ................................................................................................. 29

Transparens och kontroll mot korruption .................................................................. 29

Väsentlighetsanalys ..................................................................................................... 31

Innehållsförteckning enligt GRI .................................................................................. 32

Vårt hållbarhetsarbete

HÅLLBARHETSREDOVISNING 20144 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 5

6

EN MÅLMEDVETENHET – I ALLT VI GÖRÄgardirektivet är utgångspunkten i Älvstranden Utvecklings hållbarhets-arbete. Bolaget har bedrivit ett stort förändringsarbete sedan 2014 och två långsiktiga mål ger oss tydligt fokus: Vi ska bli det mest välskötta och effektiva kommunala bolaget senast 2019 och nationellt ledande inom hållbar stadsutveckling före 2024 års utgång.

1. En 5-årsplan med specifika åtgärder har tagits fram med utgångspunkt i olika revi-sioner och egna riskanalyser. Vår förbättrade verksamhetsstyrning är under uppbyggnad, men har redan kommit långt. Årliga rutiner finns och ett balanserat styrkort och en verksamhetsplan tas fram för varje år – där hållbarhetsfrågorna är integrerade. Mål- sättningen att bli det mest välskötta och effektiva kommunala bolaget senast 2019.

2. En 10-årsplan tas fram under 2016 om nationellt ledande position inom hållbar stadsutveckling . Prioriterade hållbarhetsom-råden för stadsutvecklingen är i dagsläget sju stycken (se sidan 7). De är identifierade som stora utmaningar, men också som avgörande för att nå visionens innebörd. Inom dessa områden arbetar vi strategiskt tillsammans med andra parter från näringsliv, akademi och samhälle. Utvecklingsprojekten är alltid

kopplade till möjligheter och utmaningar i de olika stadsutvecklingsområdena. Ex- empelvis jobbar vi med Tysta Offentliga Rum (TOR) i Masthuggskajen, ett område som har stora utmaningar vad gäller buller- nivåerna samtidigt som vi ska få till en attraktiv stadsmiljö. Innovationer och förbättrade lösningar, arbetssätt och tjänster ska bidra till omställningen från dagens samhälle till ett framtida hållbart samhälle.

7

Mötesplatser Mötesplatser och offentliga rum ska skapa förutsättningar för gräns- överskridande, sociala och kreativa möten. Vi ska genom samverkan och delaktighet leverera mötesplatser för en mångfald av göteborgare och besökare vid olika väderlekar, årstider och tider på dygnet.

Socialt blandat boendeBostadsbeståndet ska möta behoven för olika målgrupper i Göteborg. Vi ska bedriva en viljestyrd planering mot en framtidsvision i kombination med väl förankrade målgruppsanalyser och skapa möjligheter för så många samhällsgrupper som möjligt att bosätta sig i Älvstaden.

Blandning och mångfald av verksamheterDen täta blandstaden ska präglas av en stor bredd och variation av verksamheter och aktörer. Mångfalden bidrar till ett spännande och intressant stadsliv som kan locka ny kompetens och främja en långsiktig näringslivsutveckling. Med nytänkande fastighetsutveckling ska vi skapa förutsättningar för mångfalden.

Miljöanpassade transporter och mobilitetUtvecklingen av transport- och mobilitetslösningar i stadsmiljön ska bidra till att Göteborg blir en hållbar stad. Områden ska planeras så att transportbehovet minimeras och behov tillgodoses. Lösningar som främjar en hälsosam stadsmiljö ska prioriteras. Vår organisation ska agera förebild.

Nyttiggöra ekosystemtjänster Växtlighet och vatten ska utnyttjas som resurser i stadsmiljön för att främja hälsa och välmående, biologisk mångfald och skapa robusthet mot ett förändrat klimat.

Slutna kretslopp och smartare resursanvändningStadsmiljön ska möjliggöra minskad resursförbrukning ur ett livs- cykelperspektiv. Vi ska skapa en användarvänlig avfallshantering för boende och verksamhetsutövare som erbjuder återbruk. I vår roll som fastighetsutvecklare ska vi bidra i arbetet mot en materialeffektivare byggverksamhet.

Hållbar energianvändning globalt och lokaltVår energianvändning och de klimatutsläpp den bidrar till ska vara globalt hållbar. Vi ska minimera energibehovet i stadsdelar vi utvecklar och fastigheter vi äger samt välja förnybara energikällor.

Miljöanpassade transporter och logistik

Hållbar energi

Kretslopp och resurs�öden

Klimatanpassning och ekosystemtjänster

Socialt blandat boende

Mötesplatser

Mångfald och blandning av verksamheter


Hållbar energi




Mötesplatser



Hållbar energi




Mötesplatser



Hållbar energi




Mötesplatser



Hållbar energi




Mötesplatser



Hållbar energi




Mötesplatser



Hållbar energi




Mötesplatser


STYRELSENS MÅLSÄTTNINGAR

ÄR TYDLIGA


8

I anslutning till varje stadsutvecklings-projekt identifieras vilka intressenter som behöver involveras. Under stadsutveck-lingsprocessen är konsortieparterna givna intressenter och samarbetspartners, liksom stadens aktörer och intressegrupper som medborgare, föreningar, näringsidkare/verk-samheter och fastighetsägare.

Medborgardialogen i FrihamnenUnder arbetet med planprogrammet för Frihamnen och delar av Ringön har en kontinuerlig dialog förts av projektgruppen – med tjänstemän från olika fackförvalt-ningar, stadsdelsförvaltning och Älvstaden under ledning av Stadsbyggnadskontoret. Som underlag till planprocessen har dialog förts med en referensgrupp från olika föreningar i stadsdelen Lundby samt flera torgdialoger. Under maj och september 2014 genomfördes en händelsebaserad dialog på plats i Frihamnen. Genom punktinsatser i stadsbilden och aktiviteter i det offentliga rummet har göteborgarna fått uppleva Frihamnen på nära håll och bli en aktiv del i stadsutvecklingen. En torgdialog har förts och materialet har använts bland annat till ett tävlingsprogram för den stadspark som planeras i området. Dialoger med barn och unga har genomförts både genom workshops i skolor och med hjälp av sommarjobbande ungdomar och volontärer. Röster om MasthuggskajenDialogarbetet om Masthuggskajen och dess närområde inleddes 2011. Sedan dess har ett antal dialoger genomförts och den insamlade kunskapen har legat till grund för den fortsatta arbetsprocessen. Vid separata tillfällen har fastighetsägare, intresseorganisationer, boende, verksamhetsutövare och ibland den breda målgruppen “allmänheten”, bjudits in för att delta i workshops, intervjuer

och webbenkäter. Utöver detta har samtal förts med elever på Oscar Fredriksskolan. Dialogprocessen kring Masthuggskajen har inte bara haft olika former och målgrupper, den har också haft olika inriktningar.

Nya hållbara koncept genom innovationslabbGöteborg ska bli en hållbar stad i världs-klass; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. En del av vägen dit är innovationslabben. Innovativa idéer ska leda till produkter, tjänster och koncept som gör Göteborg till en ”inkluderande, grön och dynamisk stad som är öppen för världen”. Hösten 2014 startades en serie inno-vationslabb där lösningar och tjänster för stadsutveckling utmanas och utvecklas, men också ska genomföras i praktiken med Älvstaden som testarena. I labben möttes olika grupper: medborgare, offentlig sektor, näringsliv och akademi. Labben har tre fokusområden som ligger i linje med Vision Älvstaden:• Hållbara livsstilar.• Skapa en stad för alla.• Smarta energisystem.Syftet har varit att utveckla idéer och lös-ningar som kan passa in i den nya staden. Hösten 2014 deltog 18 team (125 personer från ett 100-tal företag). 17 koncept presen-terades och ett flertal av dessa går vidare på olika sätt till förstudier och prototyputveck-ling för vidare test och demo i Älvstaden. Under våren 2015 har 13 team antagit konkreta utmaningar från Älvstranden Utvecklings projektchefer och inte mindre än 12 koncept har tagits fram. Samtliga ut-maningar presenteras i var sin affärsmodell och pitchas av teamet som utvecklat.Innovationslabben sker inom ramen för stadens projekt Göteborgs nya Innovations-plattform (IHAS).

Ta del av prentationer och koncept på www.innovationsslussalvstaden.se

Dialog inför arbetet med Hållbarhets- redovisningenI samband med framtagandet av redo-visningen gjordes korta intervjuer med intressenter angående hur man uppfattar att Älvstranden Utveckling arbetar med hållbarhet idag.Ett axplock av kommentarer från intressenterna:”Älvstranden Utveckling är en föregångare. De har länge arbetat med miljöfrågor och har påbörjat arbetet med social hållbarhet.”

”Älvstranden Utveckling är seriösa, strukturerade och erfarna av att driva håll-barhetsfrågorna längre. De ligger i framkant i sina ambitioner om hur de vill jobba med nya metoder och angreppssätt.”

”Älvstranden Utveckling kan bli tydligare och med mer spets – speciellt när det gäller att motverka segregation.”

”Bolaget har höga ambitioner kring hållbarhet men brister i uppföljningen.”Intressenterna fick även frågan: ”Hur fungerar dialogen med Älvstranden Utveckling och hur kan den utvecklas?”Några av svaren:

”Mycket bra dialog, de är lyhörda.”

”De är proaktiva och tar initiativ.”

”Dialogen fungerar bra men behöver systematiseras.”

”Återkopplingen fungerar inte helt.”

En kontinuerlig dialog med intressenter är ett nödvändigt verktyg för Älvstranden Utvecklings hållbarhetsarbete. Det är ett sätt att aktivt lyssna av olika intressenters behov och önskemål på bolagets verk-samhet, men också ett sätt att ta tillvara och förvalta vidare goda idéer till innovationer och utvecklingsåtgärder.

INTRESSENTDIALOG – KONSTEN ATT LYSSNA OCH LÄRA

ÄLVSTRANDEN UTVECKLINGS INTRESSENTDIALOGER SKER I MÅNGA OLIKA FORMER.

9

Varför är det viktigt att arbeta med medborgardialog?– Göteborgs politiker har pekat ut att delaktighet är en mänsklig rättighet. Invånarna har en grundläggande rätt till sin egen stad. Om staden har ett öppet och transparent arbetssätt, möjliggör det för påverkan från medborgarna. Hur väljer man ut målgruppen som dialogen ska föras med?– Det beror på ämnet för dialogen. För att veta om staden blir bra för barn behöver vi troligtvis vända oss till en yngre målgrupp. När det är klart görs ofta en målgruppsanalys. Vilka kommer att påverkas av utvecklingen? Finns det grupper som riskerar att inte kunna göra sina åsikter hörda? Alternativt kanske det pågår ett samtal om området som staden inte har startat – hur och vad kan vi lära oss av det?

Hur når ni de som inte är vana att engagera sig eller helt enkelt inte hinner med?– Bland de som tillfrågas om deltagande i dialog-processer brukar intresset vara stort. Men dialogens stora utmaning är att möjliggöra för dem som inte är vana att göra sina röster hörda. Framförallt måste vi vara uppmärksamma på vilka grupper som medverkar och vilka grupper som inte gör det, och därefter göra särskilda insatser mot de senare. Det har vi gjort och kommer att fortsätta göra. Hur väljer ni dialogmetod?– Ofta får vi anpassa metoden efter målgruppen. Människor i olika åldrar har olika vana att påverka samhället och därför får vi ofta hitta olika sätt att lägga upp en dialog på. Här måste vi som planerar insatser vara lyhörda och skapa ett intressant och anpassat upplägg.

Älvstranden Utvecklings viktigaste intressenter är:

• Medarbetare • Ägare• Hyresgäster• Leverantörer• Byggherrar• Lokalsamhälle/ medborgare• Myndigheter• Intresseorganisationer• Övriga samarbetspartners, t ex akademi, science parks

Några viktiga metoder för samarbete är:

• Interna möten, medarbetarsamtal• Avtal och uppföljning• Hållbarhetskrav och uppföljning• Konsortiemöten• Torgdialoger, referensgrupper, web-formulär, enkäter, workshops• Muntlig och skriftlig kommunikation i olika frågor• Genom delaktighet i projekt av olika slag

Kristian Käll är processledare social hållbarhet. Här svarar han på frågor kring arbetet.


Vision Älvstadens mål behöver ständigt finnas med i all stadsutveckling som görs i staden. För att stötta detta arbete gjordes under 2014 en målbaserad stadsbyggnads-analys av planförslaget i planprogrammet för Frihamnen och för två alternativa planer för Backaplan. Analysen utgick ifrån de tre strategierna och undersökte särskilt följande delar:• hela staden – tillgänglighet i gatunätet

och i cykelnätet.• stärka kärnan – täthet, funktions-

blandning och kollektivtrafiktillgång.• möta vattnet – orienterbarhet till vattnet,

tillgänglighet till offentlig plats och offentlig friyta per person.

Utifrån analysen identifierades ett antal kvaliteter och brister som sedan låg till grund för ett stort antal planlaborationer där alternativa enskilda planidéer testades. Efter det summerades planrekommen-dationer i ett förslag till bearbetning av det övergripande gatunätet och lägen för offentliga platser.

Med tydliga kopplingar till främst Kville bidrar planförslagen till att staden i ökad grad möter vattnet. Även om förslaget till viss del förbättrar tillgängligheten i gatunätet så bör tillgängligheten kunna öka mer än så, sett till planområdenas centrala läge. Den stora utmaningen i det fortsatta arbetet är därför att öka tillgängligheten i gatunätet, i synnerhet mellan stadsdelarna och mellan stadsdelarna och vattnet. Rekommendationerna från analysen blev att:• utveckla ett stadslivsnät av sammanhäng-

ande gatustråk.• öka parktillgången i östra Frihamnen och

lokalisera offentliga platser till de långa centrala stråken.

• låta fler stadsdelar på Hisingen möta vattnet genom lättorienterbara stråk från de lokalt centrala stadsrummen.

Resultatet från denna analys tas med i Älvstranden Utvecklings dagliga process och blir en viktig del i konsortiearbetet. Att skapa attraktiva stråk och en kärna som stärker hela Frihamnen är naturliga delar i den fortsatta utvecklingen.

FRÅN KVARTERSODLING TILL PRISBELÖNT SALUHALLGöteborgs bästa byggnadsverk 2014, Yimby-priset, och nominering till landets förnämsta arkitekturpris. Kville Saluhall har blivit succé som hus – men också som genomtänkt mötesplats.

– Saluhallen är ett exempel på hur Älvstran-den Utveckling kan agera för att uppnå långsiktigt hållbarhet i ett område, säger projektledaren Emma Hedenryd.

Kvartersnära odling var tidigt en viktig aspekt för att skapa engagemang från med-borgarna och Älvstranden Utveckling var en pådrivande kraft för att åstadkomma rätt för-utsättningar. Stadsjord startade en trädgård tillsammans med Lundby Stadsdelsnämnd och Kvillebäckens byggkonsortium. Där erbjöds odling i pallkragar till de närboende.

Mångfald av aktörer– Nästa steg blev att utforma en plats för en mångfald av aktörer, en plats att samlas kring, att erbjuda grönsaker, frukt och livsmedel i olika former, till boende i området men också till andra intresserade, säger Emma Hedenryd. Akbar Chark som redan fanns i området behövde en ny lokal för sin verksam-het och tanken på en saluhall föddes.

2011 utlystes en arkitekttävling som lockade 72 förslag. Det vinnande bidraget (format av Gustav Appell Arkitektkontor) lyckades skapa en väl fungerande hall som knyter ihop både den gamla stadsdelen och den nya.

– I byggnationen ställdes även höga miljö-krav som en viktig del i utformningen. Samt-liga byggmaterial som användes skulle finnas dokumenterade. Krav på energieffektivitet, val av energislag och utformning av innemiljön var också självklara delar i arbetet.

Saluhallen öppnades 2013 och har snabbt blivit en populär mötesplats i området, med besökare även från andra stadsdelar.

Uppmärksammad arkitekturByggnaden har fått mycket positiv upp-märksamhet, både i form av nomineringar och priser. Sveriges arkitekter nominerade byggnaden till Kasper Sahlinpriset 2013 och man har även fått ta emot Yimbypriset. 2014 utsågs Saluhallen till Göteborgs bästa

byggnadsverk av Per och Alma Olssons fond. Utmärkelsen tilldelas årligen en byggnad inom Göteborgs stad, som utmärkt sig estetiskt, praktiskt eller på annat sätt. Priset delades förstås med Gustav Appell.

– Slutklämmen i motiveringen är en väl-digt bra formulering, tycker Emma.

Skeppsbron mellan Stenpiren och Rosenlundskanalen är ett område som ligger både centralt och nära älven. Med den nya spårvägen förbättras stadens hela system och erfarenheterna från vår första med-borgardialog gav oss mycket kunskap – om hur vi kan göra och hur vi inte ska göra.

I många år har trafiken varit en barriär mot vattnet, men tack vare Götatunneln uppstod en möjlighet att återupprätta kontakten med kajen och älven. Älvstranden Utveckling sam-verkar med flera olika förvaltningar i projektet där Trafikkontoret är en viktig part i utveck-lingen av gator, kajstråk och spårväg. Projektet är en viktig pusselbit i Vision Älvstadens mål att stärka kärnan.

Arbetet med detaljplanerna för Skepps-bron startade redan 2008 och grundas i ett dialogarbete där göteborgare, näringsliv och experter gett input till utvecklingen av Södra Älvstranden. Sedan dess har många engagerat sig i planarbetet för området. Exempel på idéer och synpunkter som kommit in och som finns

med i den antagna detaljplanen är bevarandet av Merkurhuset och Kinesiska Muren, ett bad i älven, spårväg och ett levande kajstråk med caféer och restauranger. En ny modern park, en förskola samt ett kajgarage under mark är ytterligare delar som ryms i planen. Minst 25 procent av bostäderna blir hyresrätter.

Skeppsbron ska inom några år bli en spän-nande mötesplats vid älven, med över 400 nya bostäder och ca 30 000 kvm lokalytor för buti-ker, restauranger och kontor. Byggnationen av ett nytt resecentrum på Stenpiren har tagit fart under året och spårvägslinjen som förbinder Brunnsparken med Järntorget via Skeppsbron är nu klar. År 2019 planeras inflyttning i bostäderna på Skeppsbron.

SKEPPSBRON – SNART EN LEVANDE MÖTESPLATS

STADSMILJÖ- ANALYS

”I en tid när allt mer handlar om yta och kortsiktighet, blir saluhallen en påminnelse om någonting annat. Om det beständiga och långsiktiga, om hängivenhet och tron på att skapa någonting bättre för alla.”


12

Hela arbetet kallas Platsbyggnad och inne-bär att Älvstranden Utveckling tillsammans med Stadsbyggnadskontoret skapat en pro-cessplan som skall leda mot detaljplan. Allt arbete går ut på att bjuda in olika intressen-ter och tillsammans med dem samarbeta fram en mer dynamisk plan. – Jubileumsparken ska vara en park skapad för och av alla, en naturlig mötesplats i Fri-hamnen där stadens medborgare kontinuer-ligt är involverade i utvecklingen, både nu och i framtiden, säger Jessica Segerlund. Allteftersom planarbetet pågår arrang-eras olika värdeskapande aktiviteter för att involvera olika målgrupper. Syftet är att skapa attraktiva mötesplatser för en mång-fald av stadens medborgare. Under 2014 har följande aktiviteter och platser skapats:• Utomhusbana för Rollerderby• Badkultur: bastu och strand• Busshållplatsen Frihamnsporten• Urban odling• Alla kan segla: gratis seglingsskola

– Vi tar in åsikter och värderingar i dialog med de medborgare som ska använda platsen, säger Jessica. På så sätt fylls detaljplane- arbetet på med aktiviteter i realtid. Arbetet består alltså av lika delar planarbete som genomförande. Att skapa goda mötesplatser är ett priori-terat mål för Älvstranden Utveckling.

Mötesplatser är en aspekt inom social hållbarhet som knyter an till social inklu-dering, delaktighet och till platsidentitet. Mötesplatserna ska kunna vara tillgängliga för alla, säkra och trygga samt vara en del i identiteten i en stadsdel. – Det är därför av stor vikt hur mötesplatsen utformas och att man i utformningen beak-tar de behov som uttrycks av de tilltänkta användarna av platsen.

Rollerderby”Detta är en underrepresenterad sport som förtjänar ökat fokus. Många utövare är kvinnor och det fanns sedan tidigare en diskussion kring att det behövdes en sådan bana i staden. Älvstranden Utveckling, Stadsbyggnadskontoret och Park och Naturs initiativ Trygg och vacker stad pratade med utövarna och utformade banan efter deras önskemål.”

I maj 2014 öppnades Jubileumsparken i Frihamnen. Då hade flera olika aktiviteter pågått sedan ett år tillbaka för att förbereda för årets öppning. – Men också för att förbereda för en park som ska vara klar till Göteborgs 400-årsjubileum, säger processledaren Jessica Segerlund.

PLATSBYGGNAD OCH VÄRDESKAPANDE AKTIVITETER I FRIHAMNEN

Badkultur”Att utforma badplatser i Frihamnen är ett svar på ett av de starkaste önskemålen från göteborgarna: att kunna bada mitt i stan i anslutning till älven. Därför har man anlagt en strand och byggt en bastu. Till grund för hela arbetet med badplatser ligger ett arbete med att undersöka och förstå olika badkulturer, för att man sedan ska kunna tillgodose så många önskemål som möjligt. Genom aktiv dialog med olika företrädare så vill man kunna skapa flera olika typer av badplatser.”

Bastun”Bastun invigdes i februari 2015 och har byggts för att den ska kunna användas av så många som möjligt. Man gick ut med s k open call för att uppmana frivilliga att vara med och delta i utformningen av bastun. Bygget startade hösten 2014, då närmare 40 frivilliga deltog i en workshop som leddes av Raumlabor från Berlin – ett kollektiv som

är tvärsektoriellt. Så stor del som möjligt av byggmaterialet är återvunnet och själva bastun står ute i älven på en förankrings-plats, en så kallad dykdalb, som tidigare använts av fartyg som anlöpt Frihamnen. De två omklädningsrummens väggar består av 12 000 återvunna glasflaskor, medan bastubyggnaden är klädd med begagnade plåtar som hämtats från olika nedlagda in-dustriområden. Gamla fönster har snickrats ihop till ett glasrum, där det så småningom kan bli servering av kaffe och te. Inne i bas-tun, dit man kommer antingen via en trappa eller med hiss, finns plats för 30 personer. Ett stort fönster vetter ut mot hamnen och här bjuds en närmast oslagbar utsikt över hamnen och centrala delar av staden.”

Alla kan segla”Gratis seglingsskola i regi av GKSS. En stor succé där stabila jollar gör det möjligt att lära sig segla – även om man har svårt med rörligheten.”

Frihamnsporten ”En kollektivtrafiksatsning som öppnades i december och en hållplats som utformats så att man som passagerare ska kunna känna sig trygg när man kommer till området. Förutom detta har området försetts med el-kontakter, lampor och toalett och platsen skall på ett enkelt sätt vara tillgänglig för alla.”

Urban odling”Älvstranden Utveckling har gått samman med Fastighetskontoret och upplåter allmän mark för odling, både kommersiellt och för allmänheten. Det pågår just nu som test med 10 meter långa odlingsbäddar som man kan ha avtal på. Den som har avtalet sköter om odlingen.”

”Mötesplatser och offentliga rum ska skapa förutsättningar för gräns- överskridande, sociala och kreativa möten. Genom samverkan och delaktighet ska mötesplatser levereras för en mångfald av göteborgare och besökare vid olika väderlekar, årstider och tider på dygnet”.


– Den nya modellen stärker mångfald och säkerställer transparens i markanvisningspro-cessen, säger Martin Blixt, chef Stadsutveck-ling på Älvstranden Utveckling. Urvalsmodellen som tillämpas är kopplad till följande inriktningar: • Mångfald i boende • Social hållbarhet och sociala åtaganden • Ekologisk hållbarhet • Verksamhetslokaler • Konkurrens och mångfald på marknaden • Byggherrens ekonomiska förutsättningar och stabilitet– Mångfald och konkurrens på marknaden säkerställs genom att vi i urvalsarbetet strävar efter att främja goda konkurrensförhållan-den, säger Martin Blixt. Syftet är att främja en mångfald av byggherrar med blandning av större och mindre aktörer och få till en variationsrik bebyggelse. Och inbjudan till markanvisning går naturligtvis ut till alla offentligt.

Principen för markanvisning är att aktören blir anvisad mark i området för viss använd-ning (bostad/kontor exempelvis). Initialt är det dock inte bestämt var i området marken anvisas. Utifrån aktörens önskemål och affärsmodeller samt stadens generella krav och projektspecifika behov, anvisas en pre- liminär bruttoarea.

NY MARKANVISNINGSPROCESS LANSERADES FÖR FRIHAMNEN

Göteborgs stads nya markanvisningspolicy introducerades i samband med den inledande fasen av Frihamnens första etapp. Den gäller nu vid alla anvisningar som avser mark som ägs av Göteborgs stad.

Alla ska ha möjlighet att bo i Älvstaden – det är en viktig del av Vision Älvstaden. – Därför har vi tagit fram en målbild för kommande hyresrätter med låga hyresnivåer, säger Ulrika Palmblad, chef Fastighetsutveckling på Älvstranden Utveckling.

FRIHAMNEN SOM TESTARENA FÖR SOCIALT BLANDAT BOENDE

Differentierade hyror ska ge socialt blandat boendeAlla ska ha möjlighet att bo i Älvstaden – det är en viktig del av Vision Älvstaden.

Men att uppnå ett socialt blandat boende är inte lätt. Nuvarande hyresnivåer för nyproduktion utestänger många människor från att kunna efterfråga en lägenhet.

– Därför har vi tagit fram en målbild för kommande hyresrätter med låga hyresnivåer, säger Ulrika Palmblad, chef Fastighets- utveckling på Älvstranden Utveckling.

För att de flesta ska kunna efterfråga en lägenhet med de inkomster samt regler och bostadsbidrag som finns idag måste en snitt- lägenhet ha en hyra på ca 1000 kr/kvm/år. Det är svårt att producera en lägenhet till denna hyresnivå. Andra sätt att subventionera detta boende måste åstadkommas.

Visionen pekar ut Frihamnen som testarena för de sociala hållbarhetsfrågorna och

Älvstranden Utveckling vill därför uppnå ett mer socialt blandat boende genom att sätta upp en konkret målbild på hyresnivåer för hyresrätterna.

– Fördelningen hyresrätt/bostadsrätt skall vara 50/50 men vi ser gärna att andelen hyresrätter ökar, säger Ulrika Palmblad.

Målbilden för hyresnivåerna ser ut så här; i kr/kvm och år, i dagens penningvärde och för en snittlägenhet på 70 kvm. • 25 % – 1000 kr/kvm och år. • 25 % – 1400 kr/kvm och år. • 25 % – 1850 kr/kvm och år. • 25 % – Fritt.Älvstranden Utveckling arbetar nu i konsor-tiets temagrupp för socialt blandat boende med att ta fram kriterier för att förverkliga målbilden. Förhoppningen är att detta är möjligt att uppnå via olika affärsmodeller där olika upplåtelseformer och/eller verksamhets-

lokaler bidrar till att subventionera de lägre hyresnivåerna (för att uppnå en godtagbar total projektekonomi). 3D-fastighetsbildning kan också vara nödvändigt för att kunna genomföra bra projekt.

– Det kommer vara jätteviktigt att alla konsortieparter har samma mål och att det finns bra uppföljningssystem. Samarbete pågår också med Boplats för att kunna för- medla lägenheterna via dem och utforma bra kriterier för tilldelning, säger Ulrika Palmblad.

– Vår målbild och vårt arbetssätt för att uppnå ett socialt blandat boende har fått stor uppmärksamhet, både i staden och nationellt. Det känns jättekul att det vi gör engagerar och inspirerar.

– Aktören är garanterad ett minimum av byggrätter utifrån den volym man sökt, säger Martin Blixt. Ytterligare byggrätter kan fås som bonus om arbetsinsatsen bedöms vara av hög kvalitet.

Ett konsortium bildas sedan med de i markanvisningsprocessen utvalda bolagen. Konsortiets arbete regleras genom sam- verkansavtal.

Göteborgs Stad kan välja att markanvisa på flera ställen i planprocessen. I förläng-ningen av detta kan byggherrar välja att ansöka eller välja att inte vara med. Detta kan ske dels som ytterligare tilldelning i pågående konsortiebildning om det är till fördel med hänsyn till markanvisnings- policyn och Vision Älvstaden.

Urval och konsortiebildning Frihamnens aktörer valdes i enlighet med den nya markanvisningens principer. Men också från projektspecifika krav och kriterier.

– Ambitionsnivån för Frihamnen är hög, säger projektchefen Hanna Areslätt. För att nå målbilden för Frihamnen har urvalsprincipen varit följande: • De generella bedömningskriterierna ska

vara uppfyllda.• Aktörens möjlighet att bidra till att de

projektspecifika behoven uppnås.

• Mångfald ska uppnås och alla kriterier ska täckas – vilket kräver flera aktörer som kom-pletterar varandra.

För Frihamnens första etapp finns nu ett kon-sortium bestående av Botrygg Göteborg AB, Magnolia Bostad AB, Förvaltnings AB Fram-tiden och Göteborgs Lokaler, Rikshem AB, JR Kvartersfastigheter, NCC AB, Göteborgs Stads Parkering AB och Hausschild och Siegel Architecture.

Älvstranden Utvecklings bedömning är att det valda teamet utgör en bra helhet som mot-svarar kraven i ansökan på följande sätt: • Aktörerna står för en blandning av innova-

tion och genomförandekraft. • De visar prov på spännande lösningar för

hållbar stadsutveckling. • Samtliga aktörer som ska bygga hyresrätter

säger sig klara målbilden för hyresnivåerna. • Teamet består av en blandning av stora

och små aktörer liksom nya, nationella och välkända lokala.

– Detta blir ett starkt team som kan bidra till planprocessen och långsiktighet i byggandet, säger Hanna Areslätt. Tillsammans kommer konsortiedeltagarna att klara av att möta Vision Älvstadens ambitioner om en tät och blandad stad.

I Frihamnen har Älvstranden Utveckling stora förutsättningar att skapa något unikt som bidrar till utvecklingen av ett hållbart Göteborg. Inför planpro-grammet och den första markanvisningen gjordes en analys på vilka hållbarhetsnivåer som går att lägga i Frihamnen. Målnivåerna är lagda utifrån att det blir ett helt nytt område, det finns endast en handfull byggnader i Frihamnen, det ligger väldigt centralt med gångavstånd till Centralstationen samt att det är ett långt utvecklingsperspektiv i flera etapper fram till 2040. Älvstranden Utveckling kan utveckla området stegvis och samtidigt arbeta fram de hållbarhets- lösningar som krävs!

I Frihamnens Planprogram drogs riktlinjerna upp för hela området, även inom hållbarhetsmålen. Programmet är övergripande och där visas ambitio-nerna för området. I den första markanvisningen, där

investerare bjöds in att lämna sitt intresse att bidra till utvecklingen, specificerades kraven mer och lyfte in höga ambitioner, bland annat när det gäller socialt blandat boende och mobilitet – två viktiga hållbarhets-frågor som måste få svar för att lyckas med att bygga den hållbara blandstaden. Älvstranden Utveckling arbetar nu vidare med att definiera målnivåer för etapp ett i Frihamnen inom den organisation som bildats med utvalda konsortieparter och stadens aktörer. I Frihamnens hållbarhetsprogram kommer målen sam-manfattas och konkretiseras inför genomförandet.

Hållbarhetsarbetet bryggar över alla etapper och ligger organisatoriskt direkt kopplat till konsortiets ledningsgrupp. Temagrupper hanterar olika frågor, bland annat många hållbarhetsfrågor, i olika etapper vilket gör att de aktiveras och avvecklas efter behov.”

Hållbarhets- och utvecklingschef Staffan Bolminger om hållbarhetsmålen:


HUR BYGGS DEN BLANDADE STADEN?

”Ett identitetsskapande förslag som tar ett smart helhetsgrepp om både skyskrapa och stads- miljö. Förslaget integrerar närmiljön till en helhet som ger möjlighet till en levande stadsmiljö. Skyskrapans tydliga identitet ger karaktär och vitalitet till Lindholmen och blir Göteborgs nya landmärke och stolthet.”

KARLAVAGNSPLATSEN – TÄVLING MED SOCIAL KONSEKVENSANALYS SOM VERKTYG

Området har redan idag en unik prägel med många små verksamheter och ett etablerat kulturliv. Utvecklingen av Masthuggskajen ska tillvarata och stärka detta.

En särskild grupp i byggherrekonsortiet arbetar för att området ska innehålla många levande bottenvåningar som ska gynna en bred mix av aktörer som ska ge området liv. Projektet tar ett helhetsgrepp och planerar för blandat boende och en blandning av verksamheter för att förstärka och förbättra områdets nuvarande förutsättningar.

En stadsdel med levande bottenvåningar är en stadsdel för alla. När bostäder och verksam-heter blandas så skapas en jämnare aktivitet över dygnet, vilket ger ökad trygghet i området. Lokal service nära de boende bidrar till att man på ett enkelt sätt kan uträtta ärenden som att lämna barn på förskola, handla eller dricka en kopp kaffe på ett café i närområdet. Med ett

utbud som matchar de boendes vardagsbehov så förenklar vi för människor att leva hållbart. Exempelvis minskar behovet av bil vilket ger ett mer trivsamt område och bättre miljö.

När en berikande gatuplansverksamhet skall utvecklas finns flera frågor att ta hänsyn till:• Hur kan verksamheterna i bottenvåningarna

bidra till att även det nybyggda området blir en målpunkt för göteborgarna?

• Vilken typ och mix av verksamheter, t ex kommersiella och icke-kommersiella, ger en bra helhet?

• Vilka är de som kommer röra sig i området och vilka behov har de – boende, besökare, café/restaurangägare, kulturutövare, andra företagare etc?

• Vilka konsekvenser får en viss mix av hyres-gäster och verksamheter för stadsdelen?

• Platser och stråk – hur kan husens botten- våningar interagera med dessa på bästa sätt?

Genom dialog med befintliga och nya verk-samhetsutövare, medborgare och boende, kompletterat med marknadsanalyser, så kan en stark identitet utvecklas för området. På så sätt identifieras de värden som finns i och intill om-rådet idag och de värden som kan vara aktuella att komplettera med i det nya som byggs.

I byggherrekonsortiet för området finns Folkets Hus med som en part. Det innebär en unik möjlighet att ge kulturvärden en särskild plats i områdets utformning. Andra exempel på det är att ett konstprogram tas fram.

LEVANDE BOTTENVÅNINGAR – MED KULTUREN SOM DRIVKRAFT

Att bygga en blandstad är ett viktigt hållbarhetsmål. Åsa Swan, chef Urban planering, liknar en stadsdel vid en matta som vävs samman med en mängd olika trådar. En blandstad är en stad där alla kan bo med god livskvalitet. Den kännetecknas av en tät struktur med ett omväxlande och rörligt folkliv. En mångfald av verksamheter och människor rör sig i staden både på dag- och kvällstid, vilket ger förutsättningar för trygghet och säkerhet. – Man behöver hela tiden se över vilka trådar som finns i mattan, hur de håller och även tänka på om någon tråd behöver bytas ut, säger Åsa.

I Vision Älvstaden finns blandstad med som ett viktigt övergripande mål. Innebörden i begreppet kan se olika ut beroende på vilket delområde det handlar om och i dialog med invånare, förvaltningar och marknaden tolkas och anpassas hur blandstaden ska byggas utifrån respektive delområdes förutsättningar. Hur kan man anpassa området till livet som går över dygnets alla timmar, för olika människors inkomstgrupper och levnadsmönster? – Genom Älvstranden Utvecklings konsortie-modell arbetar vi fram lösningar redan i tidiga skeden, tillsammans med konsortieparterna, säger Åsa Swan. Resultatet som växer fram är en gemensam process.

Karlavagnsplatsen på Lindholmen kommer inte bara att bestå av en skyskrapa på 266 meter. Siktet är inställt på att skapa en välintegrerad stadsdel som är hållbar i såväl ekologisk, ekonomisk och social bemärkelse som lever hela dygnet, alla dagar. Byggkoncernen Serneke Group har köpt den aktuella marken på Lindholmen och kommer att utveckla området. Här ska bli 10 kvarter med bostäder, kontor, handel och service. Och – vilket fått mest fokus medialt – här kommer Göteborgs första riktiga skyskrapa, Karlatornet, att byggas. Men hur skulle den arkitektoniska utformningen se ut? I januari 2014 bjöd Serneke in till en arkitekttävling för utformning av området, i samråd med Sveriges Arkitekter, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg samt Älvstranden Utveckling.

Juryns sammansättningEn jury bestående av följande organisationer bedömde förslagen:• Björn Siesjö, arkitekt SAR/MSA Stads-

arkitekt, Stadsbyggnadskontoret Göteborg.• Anders Svensson, arkitekt SAR/MSA,

Älvstadsprojektet Stadsbyggnadskontoret Göteborg.

Vid utvecklingen av Matshuggskajen är kultur, småskalighet och levande gatuliv viktiga karaktärsdrag som tas med när stadsdelen formas.

• Olle Lindkvist, fd tillförordnad VD, Älvstranden Utveckling AB.

• Erica Svantesson, Miljöstrateg, Älvstranden Utveckling AB.

• Ola Serneke, VD, Serneke Group AB.• Alban Herlitz, Projektutvecklingschef,

Serneke Group AB.• Louise Masreliez, arkitekt SAR/MSA,

utsedd av Sveriges Arkitekter.• Christer Malmström, arkitekt SAR/MSA,

utsedd av Sveriges Arkitekter.Tävlingsuppgiften var att med kostnads-medvetenhet ge förslag på en tät dynamisk och upplevelserik blandstad med varierande höjd och uttryck, där folk trivs och använder stadsdelen både dag- och kvällstid. Det färdiga förslaget skulle ha hög densitet och länka samman områdena genom kopplingar mot närliggande områden och vattnet för att bli startskottet för vidare utveckling av Lindholmen i stort. I processen med att välja ett vinnande förslag använde juryn Göteborg stads verktyg för social konsekvensanalys. Varje utgångspunkt har diskuterats på en skala från byggnad och plats, närmiljö, stadsdel

och stad. Juryn använde underlaget för resonemang på samtliga tävlingsbidrag.

Stadsmiljön i stort avgjordeDet vinnande bidraget från den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill (SOM), beskrev en god analys av stadsrummen både i den mindre skalan och för hela Göteborg. En del av juryns slutliga utlåtande löd:


Gullbergsvass är en stadsdel med ett strategiskt läge vid Göta Älvs mynning, vilket har präglat stadsdelens utformning under många år. Historiskt har området varit en viktig kugge i Göteborgs utveckling och där finns flera viktiga ”landmärken” som berättar om områdets historia. Idag dominerar kontorsbebyggelsen och ett fåtal personer bor i området – främst i båtar längs kajen. Området är helt enkelt ett utpräglat verksamhetsområde och saknar ett aktivt stadsliv. Kvällstid kan Gullbergsvass därför upplevas otryggt. Stadsdelen präglas dess-utom av buller, barriärer och är en ganska ogästvänlig miljö för gående och cyklister.

Social konsekvensanalys – en första inventering i områdetÄlvstranden Utveckling har gjort en första inventering av olika sociala aspekter i om- rådet, som en del av en Social konsekvensanalys. Inventeringen ska ligga till grund för kommande planförslag och strategier i området. Fyra prioriterade frågor har varit utgångspunkten för analysen:Sammanhållen stad Hur kan strategiska kopplingar skapas och stärkas till de fem närliggande stadsdelarna? Vilka fysiska förändringar kan skapa nya sociala mönster?SamspelVilket samspel finns mellan de aktörer som är på platsen idag? Vilket samspel finns för kommande aktörer i framtiden? Vad är konsekvenserna av en stadsförnyelse för de befintliga aktörerna?VardagslivVilka målgrupper ska Gullbergsvass utvecklas för? Vilka kommer synas där i framtiden och vilka kommer inte att synas i området?Identitet Vilka är de potentiella kulturella värdena för Gullbergsvass? Hur kan Gullbergsvass nuva-rande identitet stärkas och byggas vidare på utifrån det arv som finns?

Kulturmiljöanalys och områdets identitetAtt göra en kulturmiljöanalys är viktigt för att uppmärksamma en plats värde i sam-hällsplaneringen. En kulturmiljöanalys kan innehålla information om platsens historia och ekologiska värden som hjälper till i arbetet med att skapa en hållbar utveckling. Kulturmiljöanalysen tar både upp värden i naturlandskapet och den fysiska miljön. Genom dialog med olika intressenter i ett om- råde kartläggs olika åsikter och värderingar.Flera platser har ett högt kulturhistoriskt värde i Gullbergsvass:• SKANSEN LEJONET – byggd på gamla

Gullbergs fästning. Fästningen var ett försök att göra staden ointaglig eftersom den var ständigt föremål för danska och norska intressen.

• GASKLOCKAN – som försåg staden med gas tills elektricitet fanns tillgänglig för alla.

• JÄRNVÄG OCH STATIONSHUS – har funnits med i områdets utveckling och varit viktig för staden.

• GULLBERGSKAJEN – värdefull kontakt med vattnet, ”Drömmarnas kaj”.

Genom att göra en kulturmiljöanalys i Gull-bergsvass kom olika åsikter fram om dessa platser. För vissa personer har byggnaderna och platserna ett erkänt kulturellt värde och för andra nästan inget värde alls. Gasklockan är ett sådant exempel där vissa personer tycker att den ska bevaras som ett landmärke för staden och andra tycker att den är ful och behöver åtgärdas på något sätt. Potentialen i området är främst närheten till vattnet och viktiga önskemål är promenadstråk längs kajen samt att området ska rymma olika verksamheter, affärer, caféer och bostäder. Resultatet från kulturmiljöanalysen och inventeringen tas nu med i kommande strategier, planförslag och målbilder för området.

GULLBERGSVASS UNDER LUPPENGullbergsvass är en viktigt del i Älvstaden. Men vilken konsekvens för det sociala livet och kulturmiljön innebär stadsutvecklingen i området? Analyser har gjorts för att säkra hållbarhetsperspektiven.

18

De sju parterna i konsortiet har tillsammans med Älvstranden Utveckling förbundit sig att följa det gemensamma ”Kvillebäcksfördraget”. Fördraget innehåller åtta målområden med riktlinjer för hur utvecklingen skall ske. Bland annat handlar det om attraktiva utemiljöer, rätt hantering av hushållsavfall, social livskvalitet, miljöanpassning och förutsättningar för miljösmart mobilitet. Dessutom har aktörerna haft en miljöplan och ett hållbar-hetsprogram med krav att förhålla sig till. Under 2014 undersöktes hur målupp-fyllelsen varit när halva byggtiden passerats. Informationen som samlades in var i första hand från byggbolagens miljöplaner för de byggnader som färdigställts i området. Avstämningen gällde också vilka åtgärder som skett utifrån Kvillebäcksfördraget och de särskilda insatser som gjorts under ”De-legationen för Hållbara städer” – den statliga satsning som Kvillebäcken varit en del av.

Resultat:• Miljöplanen har varit ett framgångsrikt

verktyg och hanterats väl av byggherrarna. För de byggprojekt som är färdigställda har miljöplanen fyllts i. Det har varit ett enkelt sätt att få överblick över vilka krav som varit lättare eller svårare att leva upp till generellt för alla byggherrar. Vissa krav

har varit svårare än andra att redovisa, men genom att miljögruppen med Älvstranden Utveckling och byggherrarna har träffats regelbundet har detta kunnat diskuteras.

• Krav som rör tekniska lösningar, som exempelvis att bygga energieffektiva bygg-nader, uppnå god innemiljö samt ge mycket utrymme för cyklar, är mål som redan idag är uppfyllda. Alla byggnader i området följer kraven för Miljöbyggnad Silver (Swedish Green Building Councils miljö-certifiering).

• Krav i markanvisningen att minst 25 % av de byggda fastigheterna skulle vara hyresrätter mottogs bra av byggherrarna. Detta har lett till möjligheten att i framtida markanvisningsprocesser arbeta vidare med krav som dessa.

Eftersom området ännu inte är färdigbyggt återstår fortfarande mycket att utveckla. Flera av målområdena i Kvillebäcksfördraget är dessutom svåra att mäta innan området är färdigt och etablerat. Men avstämningen ger ändå en positiv bild av hur Kvillebäcken växer fram i praktiken – jämfört med hur målsätt-ningarna och kravbilden såg ut i teorin.

GOTT HALVTIDSRESULTAT FÖR KVILLEBÄCKEN2018 ska byggnationen av Kvillebäcken vara klar. Men hur har de ambitiösa miljömålen uppfyllts hittills? 2014 var ett bra år att göra en avstämning – och resultatet var positivt.

Kvillebäcken är den första etappen i omdaningen av Backaplan i Älvstaden.

Ambitionen är att skapa en stadsdel med variation, stadsmässighet och grönska. Målet är att Kville-bäcken ska bli ett föredöme och stärka Göteborg som föregångsstad inom hållbar utveckling.

19HÅLLBARHETSREDOVISNING 201418 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 19

Om logistiken i staden kan lösas på ett smartare sätt frigörs stadsrummet från tunga transporter och en mängd budbilar. Mycket vinns därmed inom trafiksäkerhet och miljö, men framförallt kan vi skapa ett stadsrum som möjliggör umgänge och lek i en tät stad. Kan vi dessutom arbeta fram alternativ för personlig mobilitet som känns lika flexibla,

trygga och effektiva som den privata bilen gör, så frigör vi än mer utrymme. Då kan den blandade staden växa ut i gaturummet.

Förutom de stora värden som skapas i stadsrummet är det dessutom stora miljö-, hälso- och ekonomiska vinster förknippade med smartare logistik och mobilitet.

Genom att aktivt delta i flera projekt till-sammans med olika aktörer är vi med och påverkar utvecklingen inom området.

Under 2014 avslutade vi projektet SendSmart och deltog i uppstart av tre nya; ElMobilitet, DenCity och ElectriCity.

HÅLLBARA TRANSPORTERUtvecklingen av transport- och mobilitetslösningar i stadsmiljön är ett prioriterat område för Älvstranden Utveckling. Vi lägger fokus på vad vi kan möjliggöra i stadsrummet genom att utveckla den underliggande infrastrukturen, tekniken och beteenden. Vinsterna är många. Och oerhört värdefulla.

ElmobElmob är en förkortning för elektrifierad mobilitet där Älvstranden Utveckling bidrar med plats för en solcellsdriven el-cykelpool på Lindholmen samt att vi bygger upp en el-packcykelpool i Kvillebäcken.

Elmob syftar till ökad mobilitet med elfordon i Göteborgs stad, både för allmän-heten och inom kommunal verksamhet. Resetjänster med elfordon ska utvecklas utifrån behoven i fyra områdeskaraktärer. Inom projektets initieringsfas har underlag arbetats fram och konstellation av aktörer skapats för genomförande i ett samverkans-projekt med helhetsperspektiv. Koncept för semiflytande fordonspooler ska utvecklas, liksom fjärde generationens elcykelpooler med test av nya fordon, eltaxi samt fortsatt användning av elhybridbuss.

vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/Elmob--helhetslosningar-for-elektrifie-rad-mobilitet/

ElectricityÄlvstranden Utveckling har också varit med i starten av Electricity, Volvos nya elbuss som skall börja gå i linjetrafik sommaren 2015. Electricity knyter samman Lindholmen med Johanneberg och elbussen kommer gå genom Frihamnen.

goteborgelectricity.se

DencityDencity är en breddning och fortsättning av Sendsmart, som fokuserade på smart logistik i staden. Dencitys mål är att möjliggöra den täta och hållbara staden genom att utveckla och implementera ny kombinerad teknik och infrastruktur inom logistik och mobilitet. Frihamnen är en naturlig testarena.

Erfarenheter från projekten Sendsmart och Go:smart har visat vikten av att frågan om godstransporter tas upp tidigt i planeringspro-cessen. Projektet kommer därför att undersöka vilka organisationer som är viktiga att ha med och kartlägga beslutsprocessen för att veta när man behöver komma med förslag om transportlösningar. För att försäkra sig om att få fram nyskapande idéer kommer projektet att kartlägga transportlösningar från tätbebyggda städer runt om i världen. Förhoppningen är att projektet ska bidra till att göra Frihamnen till en mer grön och socialt hållbar stadsdel.

lindholmen.se/nyheter/framtidens-trans-porter-testas-i-frihamnen-i-goteborg

SendsmartGodsprojektet Sendsmart har genomförts i Göteborg under perioden september 2012 september 2014. 19 partners har varit delaktiga i totalt fem arbetspaket. Projektet har letts av Closer på Lindholmen Science Park AB och har fokuserat på transporter inom tre områden: Godsförsörjning, Bygg- och anläggning samt Avfall och återvinning.

Målet med Sendsmart har varit att utveckla, testa och demonstrera innovativa tjänster och system med internationell framgång för hållbara godstransporter i storstadsområden. Inom samtliga tre delprojekt har det gjorts utredningar kring lämpliga projekt och även genomförts demonstrationsprojekt som fått såväl natio-nell som internationell uppmärksamhet.

Mikroterminalen på Lindholmen – Lindholmsleve-ransen – har under projektet vidareutvecklats till att omfatta ett större område samt ett större antal frak-tioner för avfall. Lindholmsleveransen drivs av Primär Fastighetsutveckling AB sedan 2011. Fördelen inom denna specifika mikroterminal har varit att området är väl avgränsat, har tydliga säkerhetsaspekter som kräver åtgärder (studenter och andra gåenden över hela områ-det) samt endast ett fåtal mottagare av gods.

closer.lindholmen.se/om-closer/sendsmart


STADSUTVECKLING MED KLIMATFOKUS

För Älvstranden Utveckling ligger frågan sedan länge högt på dagordningen. Vi arbetar kontinuerligt för energieffektiviseringar, både i stadsutvecklingsprojekt och i det egna fastighetsbeståndet. Vi verkar för lokal energiproduktion och prioriterar förnybara energislag. • Under de senaste åren har vi stegvis bytt

från grön el till Bra Miljöval och biogas vilket har lett till minskade koldioxidutsläpp från våra egna fastigheter. Koldioxidutsläppen uppgick till 2 153 ton år 2014, jämfört med 2 424 ton året innan. Minskningen av koldioxid utgörs till största delen av övergången till biogas från naturgas. (Se figur 1 och 2 på sid 23.)

• Energiförbrukningen uppgick till 47 GWh och har varit oförändrad de senaste 3 åren. (Se fig 2 på sid 23: ”Energiförbrukning per energikälla”).

• Älvstranden Utveckling producerar dess-utom egen el i en solcellsanläggning. 2014 producerades 21 MWh (22 MWh 2013).

Till grund för Älvstranden Utvecklings arbete med energi och klimatåtgärder finns stadens klimatstrategiska program. Klimat-programmet handlar om Göteborgs lång- siktiga klimatarbete, vilket omfattar såväl den kommunala organisationen som närings-livet och alla göteborgare. Programmet har

tagits fram i bred samverkan mellan flera kommunala förvaltningar och bolag samt med aktörer och experter från näringsliv och forskning. Det är ett styrdokument som ska ge stöd och trygghet vid långsiktiga vägval och investeringar.

Klimatprogrammet innehåller mål och strategier på vägen mot att nå en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser till år 2050. Programmet riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad, men ska även fungera som vägledning för näringslivet och andra lokala aktörer liksom för kommunens medborgare.

Hög prioritering i stadsutvecklingsprocessen Inom vårt uppdrag ska vi driva utvecklingen med klimat och energifrågor på strategisk nivå i stadsutvecklingsprocessen. Arbetet handlar lika mycket om att minimera energi-åtgång i kommande bebyggelse som att un-derlätta för hållbara transporter och hållbara livsstilar, med minskade utsläpp som effekt. Inom dessa områden vill Älvstranden Ut-veckling verka för nya alternativa lösningar och ny innovativ teknik. För att lyckas med det krävs engagemang i FoU-projekt, att vi samarbetar med progressiva aktörer, att vi tänker på systemnivå och att vi ställer krav på våra leverantörer.

I markanvisningens första etapp i Frihamnen ställs krav som innebär att både bostäder och kontor skall klara passivhusstandard integrerat i symbios med stadens system. I Kvillebäcken har fokus legat på energieffek-tivitet, både för byggnaden i sig och för de installationer som ryms inom den. Klimatsmart stadsdel i LindholmshamnenI Lindholmshamnen arbetar vi med att ta fram lösningar som ger minsta möjliga klimatpåverkan genom ett försök att använda förenklade Carbon Footprints. Vår ambition är att Lindholmshamnen ska bli det första området i Sverige där Carbon Footprint används i design av en stadsdel och det första steget i att sätta en standard för LCA (livscykelanalys) inklusive Carbon Footprint för stadsdelar. Miljönyttan (genom minskade utsläpp av bland annat växthusgaser) skulle därmed beräknas i jämförelse med alternativa scenarier.

En klimatomställning kräver att klimat- och energiåtgärder prioriteras i stadsutveckling och byggnation. Det är en hållbarhetsfråga i ett vidare perspektiv. Effekterna av för höga utsläpp påverkar både människor och miljö och kan innebära förändrade levnadsvillkor.

KLIMATFRÅGAN ÄR INTE LÄNGRE

BARA EN MILJÖFRÅGA.

Älvstranden Utveckling samarbetar med IVL Svenska Miljöinstitutet och tillsam-mans med konsortiets byggherrar kommer man att diskutera och besluta vilka faktorer som är speciellt viktiga att göra medvetna val inom. Dessa kan vara:• Lösningar för grönytor i staden • Transporter till och från området• Materialval • Parkeringsmöjligheter med elanslutning• Placering och typ av anläggning för avfallssortering• EnergieffektivitetMålsättningen är att Lindholmshamnens byggnader kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld, vilket innebär en be- räknad årlig energianvändning på mindre än 65 % jämfört med BBR:s krav (Boverkets Byggregler).

CO2 UTSLÄPP OCH INTENSITET

Koldixidutsläpp (ton)

Koldixidutsläpp intensitet (kg/m2)

2014 2013 2012 20112 000

2 450

2 400

2 350

2 300

2 250

2 200

2 150

2 100

2 050

6,2

7,6

7,4

7,2

7,0

6,8

6,6

6,4

Ton

Kg/m

2

CO2 UTSLÄPP OCH INTENSITET

Koldixidutsläpp (ton)

Koldixidutsläpp intensitet (kg/m2)

2014 2013 2012 20112 000

2 450

2 400

2 350

2 300

2 250

2 200

2 150

2 100

2 050

6,2

7,6

7,4

7,2

7,0

6,8

6,6

6,4

Ton

Kg/m

2

Koldioxidutsläpp och intensitet från egna fastigheter.Avser koldioxid från bränslen för värme, el, fjärrvärme och stadsgas. Fjärrvärmen är normaldagskorrigerad.

Ytor avser uppvärmda ytor. Beräkningsfaktorer från SPBI, NTM, Biogasportalen och Göteborgs energi.

FIGUR 1

6,9

7,47,3

6,7

ENERGIFÖRBRUKNING

Biogas (Scope 1)

Naturgas (Scope 1)

2014 2013 2012 20110

35

30

25

20

15

10

5

El (Scope 2)

Fjärrvärme (Scope 2)

Fjärrkyla (Scope 2)

Energiförbrukning per energikälla 2011–2014 i Gwh Avser energiförbrukning egna fastigheter. Under 2014 används energi endast från

förnyelsebara källor.

FIGUR 2

Totalt 47 Totalt 47 Totalt 47 Totalt 48

ENERGIFÖRBRUKNING

Biogas (Scope 1)

Naturgas (Scope 1)

2014 2013 2012 20110

35

30

25

20

15

10

5

El (Scope 2)



HÅLLBARHETSREDOVISNING 201422 23HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014

KOLDIOXIDUTSLÄPP 2014 (TON)

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)



Tjänsteresor Bil och �yg (Scope 3)

Arbetspendling (Scope 3)

74%

9%

7%1% 2%

8%KOLDIOXIDUTSLÄPP 2014 (TON)

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)



Tjänsteresor Bil och �yg (Scope 3)

Arbetspendling (Scope 3)

74%

9%

7%1% 2%

8% Koldioxidutsläpp per källa 2014

Planering för hållbara livsstilarI stadens nu genomförda innovationslabb prövades idéer till lösningar och tjänster för klimatsmarta och hållbara livsstilar. Olika aktörer sattes samman för att ta fram verktyg för stadsutvecklingsprocessen för att skapa för- utsättningar för hållbara livsstilar. Verktygslådan kommer att bidra med att bygga kunskap, säkerställa kvalitet och göra Göteborg till en ledande aktör inom området. Tanken var att hitta många svar på hur man kan underlätta för klimatsmarta livsstilar när man planerar och bygger staden. • Vad är klimatsmart?• Hur gör vi det bekvämt att leva utan bil?• Hur minimerar vi matsvinn?• Hur gör vi det lätt att småskaligt återvinna,

återbruka och återanvända samt dela och låna saker (för att minimera avfallet)?

• Vad vill medborgare och kunder ha? • Vad kan olika organisationer bidra med?Älvstranden Utveckling testar nu detta verktyg i utvecklingen av Masthuggkajen.

STEP-UP – ett europeiskt samarbetsprojektÄlvstranden Utveckling deltar i ett europeiskt samarbetsprojekt kallat STEP-UP, tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och Miljöförvaltningen.

STEP-UP står för ”Strategies Towards Energy Performance in Urban Planning” och är ett samarbete mellan Göteborg, Glasgow, Gent och Riga. Syftet är att ta fram förbättrade energi- och klimatåtgärder genom att föra samman dessa städers spetskompetens inom energiområdet, från tjänstemän och representanter från olika företagssektorer och forskning.

Projektet har ett helhetsperspektiv och tar med alla de dimensioner som påverkar klimatet, som transporter, energi, avfall och informations- och kommunikationsteknik. Utgångspunkten för projektet är Borgmästar-avtalet som Göteborg Stad har undertecknat. Avtalet innebär att staden har ambitioner att gå längre än vad EU:s klimatmål anger till år 2020. Staden har tagit fram åtgärder som tillsammans kan minska Göteborgs koldioxidutsläpp med 20 procent från år 1990 till år 2020 och dessa åtgärder återfinns i stadens klimatprogram.

När Göteborg har analyserat klimatprogrammet och visionen för Älvstaden för att hitta olika projektmöjligheter, så har bedömningen gjorts att deltagande i innovationsprojekt är ett mycket bra och konkret sätt att arbeta med att implementera klimatprogrammet.

Genom att delta i STEP-UP kan klimatprogrammets åtgärder påskyndas och staden får stöd i att ta fram metoder och verktyg för arbetet.

FIGUR 3

FIGUR 4

ENERGIFÖRBRUKNING OCH ENERGIINTENSITET

Energiförbrukning (GWh)

Energiintensitet (kWh/m2)

kWh/

m2

GW

h

2014 2013 2012 2011125

155

150

145

140

135

130

46,0

48,5

48,0

47,5

47,0

46,5

ENERGIFÖRBRUKNING OCH ENERGIINTENSITET

Energiförbrukning (GWh)

Energiintensitet (kWh/m2)

kWh/

m2

GW

h

2014 2013 2012 2011125

155

150

145

140

135

130

46,0

48,5

48,0

47,5

47,0

46,5

Energiförbrukning och energiintensitetAvser energin från el, fjärrvärme, fjärrkyla och stadsgas. Fjärrvärmen är normaldagskorrigerad. Ytor avser uppvärmda ytor. Beräkningsfaktorer från SPBI och SMHI.

FIGUR 6

CO2 UTSLÄPP FRÅN ALLA TJÄNSTERESOR

Scope 3, Övriga indirekta utsläpp (taxi, �yg, bil och arbetspendling)

Scope 2, Indirekta utsläpp (el, fjärrvärme och fjärrkyla)

Scope 1, Direkta utsläpp (bränslen)

2014 2013 2012 20110

1500

1000

500

2000

2500

3000

ton

CO2/

år

Koldioxidutsläpp 2011–2014

ENERGIFÖRBRUKNING PER ENERGIKÄLLA 2014

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)


Fjärrkyla (Scope 2)27%

61%

9%3%

ENERGIFÖRBRUKNING PER ENERGIKÄLLA 2014

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)


Fjärrkyla (Scope 2)27%

61%

9%3% Energiförbrukning per

energikälla 2014

FIGUR 5

2 206

2 475 2 458 2 437

152

145143

136


Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbe-finnande och livsvillkor. Tjänsterna ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbild-ning, primärproduktion och naturupplevel-ser som påverkar oss positivt.

Grönytor och dagvatten är ett av Älvstran-den Utvecklings prioriterade utvecklingsom-råden. Genom att anlägga bostadsnära parker och gröna stråk som binder samman större grönområden ökar förutsättningarna för biologisk mångfald och rekreation.

I stadsdelen Lindholmshamnen finns mål för att ta tillvara olika ekosystemtjänster där just grönytor och dagvattenhantering är särskilt betydelsefulla. En grönskande Lindholmshamn med ökad urban mångfald skall uppnås genom:• Nyttiga och allergivänliga växter.• Hög grönnytta och bra mikroklimat.När det gäller dagvatten i stadsplanering är det mycket viktigt att tänka på hur det ska hanteras redan i planeringsskedet för att förbättra miljön och även minska risken för översvämningar. Älvstranden Utveck-ling vill att vattnet ska användas som en resurs i stadsmiljön för att skapa rekreativa utemiljöer. I Lindholmshamnen är målet att

ta hand om allt dagvatten lokalt och vattnets väg skall vara synlig i området. Genom att kombinera grönska och vatten kan värde-fulla biotoper och livsmiljöer skapas som är sällsynta i staden.

Översvämningsskydd vid extremt väderDagens klimatförändringar förväntas leda till extrema vädersituationer och stigande havs-nivåer. Risken för översvämning i Göteborgs centrum är stor. Staden är lågt belägen och måste skyddas mot höga vattennivåer.

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg arbetar med att ta fram olika förslag på hur detta ska hanteras. En möjlighet är att bygga två stora portar vid havets inlopp, en yttre barriär, något som beräknas kräva större investering-ar och är en lösning på lång sikt.

På kortare sikt behövs någon form av översvämningsskydd längs älvens kanter i centrala Göteborg och det finns förslag framme på alternativ som kan klara en havs-höjning på både tre och fyra meter. Det går också att bygga tillfälliga skydd som används vid extremväder. Alla dessa olika typer av skyddsåtgärder utvärderas och nya rekom-mendationer för planering och byggande tas fram av Stadsbyggnadskontoret.

Älvstranden Utveckling beaktar risken för översvämning i alla pågående projekt som ligger nära älven. Genom att samverka med andra inom staden, däribland Stadsbyggnads-kontoret, tar man del av och överväger olika konkreta tekniska lösningar i stadsmiljön.

I stadsdelen Lindholmshamnen kommer flera anpassningar till ett förändrat klimat att genomföras.

Några viktiga mål vid utformningen av området är:• Området säkras mot framtida höjda vatten-

nivåer – genom översvämningsskydd och förstärkningar vid älvkanten.

• Gröna lösningar för vind och regnskydd – som trädplaceringar för att skydda och läa.

• 100 % lokalt omhändertagande av dagvattnet.

• Vattnets väg är synlig i området – i pedagogiskt syfte och för lek.

LOKAL DAGVATTENHANTERING SKYDDAR DEN MARINA MILJÖNMänniskan är beroende av ekosystemtjänster. För att vi ska få långsiktigt hållbara lösningar måste detta vägas in i viktiga beslut och samhällsplanering.

GÖTEBORGS RENINGSVERK ÄR

ÖVERBELASTAT


TRANSPARENS OCH KONTROLL MOT KORRUPTION

Hur förhindrar man korruption? Jo, genom öppen och transparent bolagskultur. Nu pågår ett arbete att se över samtliga bolagsprocesser och vår målsättning är att vara Sveriges mest välskötta kommunala bolag inom 5 år. Strategisk styrning, HR, ekonomi och inköp har stor betydelse för framgång.

Som en övergripande styrning för arbetet finns interna etiska riktlinjer och värderingar. Till stöd finns också stadens riktlinjer för inköp och upphandling.

En analys görs regelbundet där olika risker i verksamheten bedöms och värderas. Genom bolagets kon-trollplan identifieras vilka risker som måste åtgärdas per område eller process. Detta är ett kontinuerligt arbete där risker värderas, åtgärdas och följs upp. Den interna analysprocessen har identifierat att det finns tydligast

risk för jäv och oegentlighet i processerna som gäller beslut, upphandling och projekt.

Under 2014 har fokus bland annat legat på åtgärder för att identifiera, motverka och hantera jävssituationer. Ett styrdokument har tagits fram för hur jävssituationer och bisysslor skall fångas upp och hanteras. Bolaget har en förteckning över tänkbara jävssituationer där alla anställda skall ange sina nära relationer och bisysslor. Detta används bland annat för att kunna göra stickprover för att kolla att inga oegentligheter sker, men främst för att ha en öppen dialog mellan chef och medarbetare om vad som är en acceptabel arbetsrelation eller inte. En kontinuerlig utbildning av medarbetarna skapar god kunskap i ämnet.

Under 2014 finns inga misstankar om korruption i verksamheten.

Behovet av kunniga och engagerade medarbetare är avgörande för att Älvstranden Utveckling ska lyckas med sitt uppdrag att förverkliga Vision Älvstaden.

– För oss är det viktigt att ständigt utveckla våra nuvarande medarbetare och även arbeta med åtgärder för att vara en attraktiv arbetsgivare för nya medarbetare, säger Patrik Stoppert, HR-ansvarig.

Som grund för vårt engagemang finns en stark vision – inklusive möjligheten att påverka och bidra till stadens ut-veckling. Det är en viktig drivkraft och självklar inspiration för de anställda inom bolaget.

– Vi har under den senaste tiden utökat verksamheten med nya funktioner för att stärka vår dagliga process ytterli-gare med både sakkunskap och erfarenhet. Vid rekrytering arbetar vi självklart för en jämn fördelning av kön och ålder och är självklart med i Trygghetsrådet.

Medarbetarnas kontinuerliga kompetensutveckling sker genom att det finns en övergripande plan för den grundläg-gande kompetens man som anställd behöver ha i bolaget. I den ingår att alla ska ha kunskap om vad det innebär att arbeta i ett kommunalt bolag och därför erbjuds utbildning för att öka den förståelsen. Alla nyanställda har under året fått löpande utbildning i jävsfrågor.

KOMPETENSUTVECKLING

Älvstranden Utveckling representerar Göteborgs stad och medverkar i det svenska arbetet. Bolaget kommer att använda och implementera den kunskap och de verktyg som kommer fram i projektet i utvecklingen av Masthuggskajen. Stadsdelen kommer vara ett pilotprojekt i arbetet med att skapa ett natio-nellt ramverk för hållbar stadsutveckling. Inom ramen för HCS kommer SGBC att ta fram ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling och även konkreta verktyg för hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar. Projektet kommer även ta fram fysiska och virtuella utbildningar, verka för att skapa engagemang och möjliggöra spridning av idéer och erfarenheter. Samverkan sker även med Green Building Councils i andra länder.

Älvstranden Utveckling vill vara med och påverka hållbar stadsutveckling genom olika typer av nätverk och sammanhang. Att delta i Sweden Green Building Council:s samverkansprojekt ”Hållbarhetscertifiering av stadsdelar” är ett viktigt sätt att samverka med andra aktörer.

CERTIFIERING I SAMVERKAN

SGBC är en ideell förening som verkar för grönt byggande och för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. Projektet ”Hållbarhetscertifiering av stadsdelar” involverar allt från kommuner, entreprenörer och fastighets-ägare till energibolag, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. Projektets vision är: ”Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling”.

47%

53%

ANTAL ANSTÄLLDA TOTALT

Kvinnor

Män

25%

75%

LEDNINGSGRUPP

Kvinnor

Män

Figur 1

KÖNSFÖRDELNING Alla anställda

Figur 2Ledningsgrupp

Kvinnor

Män

ÅLDERSFÖRDELNING TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA

Under 30 år

45 %

20 %

5 %

10 %

15 %

25 %

30 %

35 %

40 %

50 %

55 %

60 %

0 %30–50 år Över 50 år

Figur 3ÅLDERSFÖRDELNING Totalt antal anställda

inklusive ledningsgrupp

Åldersfördelning i ledningsgrupp: alla är i kategori 30–50 år.


ATT REDOVISA HÅLLBARHETSFRÅGOR ÄR EN SAK. ATT REDOVISA DE MEST VÄSENTLIGA ÄR EN ANNAN.

Vilken påverkan har vår verksamhet på miljö, människa och samhälle – utifrån våra intressenters förväntningar och vår affärsstrategi?

Svaret på det har vi fått genom en väsentlighetsanalys i enlighet med GRI G4.

• Utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar

• Energiförbrukning • Transparens i markanvisningsprocessen • Blandning och mångfald av verksamheter,

hyreskontrakt och boende • Nyttiggöra ekosystemtjänster • Påverkan på lokalsamhället (lokaltrafik,

samhällsservice etc) • Motverka korruption och mutor • Mångfald och lika möjligheter inom

organisationen • Skapande av mötesplatser • Ekonomiskt resultat • Indirekt ekonomisk påverkan • Kompetensutveckling och utbildning av

medarbetare • Förorenad mark

Detta är Älvstranden Utveckling AB:s andra hållbarhetsrapport enligt GRI och redovisningen är gjort enligt principerna i GRI-G4 core-nivå. Hållbarhetsredovisningen omfattar

Älvstranden Utveckling AB och avser verksamhetsåret 2014.

I denna rapport har en mer omfattande väsentlighetsanalys genomförts jämfört med 2013. Det innebär att vi satt ett tydligare fokus på redovisning av de indikatorer som är relevanta och väsentliga för

verksamheten. Observera att eventuella skillnader i antal redovisade indikatorer och resultat jämfört med föregående år beror på förändrat urval och förändrade beräkningsprinciper.

Ett brett antal hållbarhetsfrågor av relevans för fastighetsbranschen och Älvstranden Utveckling har varit grunden när vi genomfört djupintervjuer med ett 20-tal representanter för viktiga intressentgrupper. Resultatet från intervjuerna har sedan diskuterats i en intern workshop med strategiskt viktiga personer inom Älvstranden Utveckling och utmynnat i en lista med prioriterade väsentliga hållbarhetsfrågor som bör ingå i vår hållbarhetsredovisning. Vi vill poängtera att bolaget även arbetar strukturerat och långsiktigt med en rad hållbarhetsfrågor som inte kommit ut som prioriterade hållbarhetsfrågor i väsentlighetsanalysen. Resultatet av analysen har förankrats i bolagets ledning.

I följande GRI-index presenteras hållbarhetsrapportens innehåll med läshänvisningar till olika delar.

De för Älvstranden Utveckling prioriterade väsentliga hållbarhetsfrågorna att redovisa är:


VÄSENTLIGHETSANALYS

ÄLVSTRANDEN UTVECKLING

GRI-aspekt Beskrivning Läshänvisning Kommentar

INTRESSENTDIALOG

G4-24 Intressentgrupper sid 8–9

G4-25 Identifiering och urval av intressenter sid 8–9

G4-26 Metoder för samarbete med intressenter sid 8–9

G4-27 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressentersid 8–9, 12–13, 16–18

RAPPORTPROFIL

G4-28 Rapporteringsperiod Redovisningen avser kalenderår 2014

G4-29 Datum för publicering av senaste redovisningen Redovisning för 2013 publicerades i juni 2014

G4-30 Rapporteringscykel Publiceras årligen

G4-31 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll Erica Svantesson, miljöstrateg

G4-33 Organisationens policy och rutiner för att få externa kontroller av denna rapport Rapporten är inte externt bestyrkt

STYRNING, ETIK OCH INTEGRITET

G4-34 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning ÅR sid 11–16

G4-41 Jäv sid 29

G4-56 Redogörelse för grundläggande värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer samt hur väl dessa införts i organisationen

sid 29, ÅR sid 12–16

EKONOMISK PRESTATION

G4-EC1 Det direkta ekonomiska värdet genererat och distribuerat (EVG&D) på årlig basis

ÅR sid 18–21

G4-EC2 Finansiell påverkan, andra risker och möjligheter på grund av klimatförändring sid 26–27 Har ej kunnat kvantifiera kostnader.

INDIREKT EKONOMISK PÅVERKAN

G4-EC7 Utveckling och effekter av infrastruktur investeringar och stöttade servicer/verksamheter

sid 10–11, 14–15, 17–18

G4-EC8 Indirekt ekonomisk effektsid 10–11, 14–15, 17–18

ENERGI

G4-EN3 Energikonsumtion inom verksamheten, CRE 1 Energiprestanda i byggnader sid 22–24

G4-EN4 Energikonsumtion utanför verksamheten sid 22

G4-EN5 Energiintensitet sid 24

G4-EN6 Reducering av energikonsumtion sid 22–23, 19

G4-EN7 Minskning på energibehov på produkter och servicer sid 22–24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT GRI


STRATEGI OCH ANALYS

G4-1 Uttalande från högsta beslutsfattare om vikten av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi VD-ord s 4

G4-2 Beskrivning av nyckelpåverkan, risker och möjligheter sid 2, 6–7,29 ÅR sid 14–16

ORGANISATIONSPROFIL

G4-3 Organisationens namn sid 1

G4-4 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna ÅR sid 2 sid 4–5

G4-5 Placering av företagets huvudkontor ÅR sid 11

G4-6 Antal länder som företaget är verksamt i Älvstranden är bara verksamt i Sverige

G4-7 Ägarstruktur och företagsform ÅR sid 11

G4-8 Marknader som organisationen är verksam på Älvstranden är bara verksamt i Sverige

G4-9 Den redovisande organisationens storlek ÅR sid 11–12, 17

G4-10 Fördelning av anställda utifrån kön, anställningsform och anställningsvillkor sid 29

G4-11 Andel anställda med kollektivavtal Alla anställda omfattas av kollektivavtal

G4-12 Organisationens leverantörskedja ÅR sid 12–14

G4-13 Väsentliga förändringar beträffande storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja under redovisningsperioden ÅR sid 11–16

G4-14 Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen ÅR sid 14–16

G4-15 Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer

Älvstranden är inte med i några sådana initiativ i dagsläget

G4-16 Medlemskap i organisationer (tex branschorganisationer) och/eller nationella/internationella lobbyorganisationer sid 25, 28

IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR

G4-17 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures ÅR sid 11

G4-18 Process för väsentlighetsanalys sid 31

G4-19 Identifierade väsentliga aspekter GRI-index

G4-20 Avgränsningar på aspektnivå inom organisationen GRI-index Se separat tabell

G4-21 Avgränsningar på aspektnivå utom organisationen Se separat tabell

G4-22 Effekten av korrigeringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar Inga väsentliga förändringar har skett

G4-23 Väsentliga förändringar i omfattning eller avgränsning jämfört med tidigare års redovisningar

Inför denna rapport har mer omfattande väsentlighetsanalys genomförts

ÅR – ÅrsredovisningHR – Hållbarhetsredovisning



UTSLÄPP

G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser sid 22–24

G4-EN16 Indirekta utsläpp av växthusgaser sid 22–24

G4-EN17 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser sid 22–24

G4-EN19 Minskning av växthusgasutsläpp sid 22–24

G4-CRE3 Utsläppsintensitet i byggnader sid 23

SOCIALT

MÅNGFALD

G4-LA10 Program för kompetensutveckling sid 29 Älvstranden är anslutet till Trygghetsrådet

G4-LA12 Sammansättning av styrelse, ledning och övriga medarbetare utifrån ålder och kön

sid 29, ÅR sid 11

G4-SO1 Andel av verksamheten som är involverade i lokalsamhället och dess aktiviteter

sid 12–15, 17–18

Exempel på antal aktiviteter redovisas, ej andel

ANTIKORRUPTION

G4-SO3 Strategi och hantering av risker för korruption sid 29

G4-SO4 Kommunikation och utbildning angående antikorruptionsregler och rutiner sid 29

G4-SO5 Antal bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärdersid 29 Samtliga medarbetare har fått informa-

tion om antikorruptionsregler.

G4-SO7 Konkurrenshämmande beteende sid 14–15, 29 Inga juridiska åtgärder för antikon- kurrensbeteende under 2014.

Aspekt Avgränsning

Ekonomisk prestationIO: Påverkar Älvstrandens verksamhet och utvecklingsmöjligheter UO: Påverkar Älvstrandens intressenter

Indirekt ekonomisk påverkanIO: Påverkar Älvstrandens verksamhet och utvecklingsmöjligheterUO: Påverkar Älvstrandens intressenter

EnergiIO: Genom energianvändning i Älvstrandens fastighetsbestånd och förvaltningUO: Genom val av leverantörer av energi och bränsle

UtsläppIO: Genom energi- och bränsleförbrukning i fastigheter och förvaltning samt medarbetares tjänste- och arbetsresorUO: Genom energianvändning hos hyresgäster

MångfaldIO: Genom att beakta mångfald och lika möjligheter i kompetensutveckling och kommunikationUO: Genom att attrahera en mångfald av nya medarbetare och hyresgäster samt genom att verka för mångfald i stadsutvecklingsprojekt

AntikorruptionIO: Påverkan vid medarbetares kontakter med intressenterUO: Påverkan vid leverantörsval, val av samarbetspartners etc

Konkurrenshämmande beteendeIO: Påverkan vid medarbetares kontakter med intressenterUO: Påverkan i markanvisningsprocesser

IO: Inom organisationenUO: Utom organisationen

HÅLLBARHETSREDOVISNING 201434

Älvstranden Utveckling ABBesöksadress: Lindholmsallén 10Postadress: Box 8003, 402 77 GöteborgVäxeltelefon: 031-368 96 00www.älvstranden.com

Pr

oduk

tion:

Wel

com

201

5 F

otog

rafe

r: Jo

nata

n Fe

rnst

röm

, C

arol

in F

reih

oltz

, And

ers

Vest

lund

, H

ans

Wre

tling

, Hen

drik

Zei

tler

3D

-illu

stra

tione

r: In

dust

rirom

antik

, Kan

ozi A

rkite

tekt

er, S

kidm

ore,

Ow

ings

& M

erill

(SO

M)

Älvstranden Utveckling AB ägs av Göteborgs Stad.

hbr 2015 final

Documents