Hjärnan Och Belöningssystemet

Moa Bjerner, ST-läkare Kalix VC, Jourläkare Akutmottagningen Kalix Sjukhus

Hjärnans Belöningssystem

Hjärnans Belöningssystem

Utvecklat via evolutionen

(Nucleus accumbens) Dopamin

Centrum i hjärnan för välbehag, glädje, tillfredsställelse

=Överlevnadssystem som gör oss ”höga” på naturliga belöningar så som mat, dryck och sex

Aktiveras av ALLA beroendeframkallande droger såsom alkohol, nikotin, heroin, amfetamin, cannabis..

Ca 5-10% av befolkningen kräver starkare belöningar än de naturliga för att ”mätta” systemet = sårbarhet för beroendeutveckling!

Djurstudier

Strömberoende råtta

Överlevnadsinstinkten utslagen!

Akuta Effekter Av Alkohol

Initialt stimulerande verkan (dock hämmande vid högre koncentrationer).

Eufori/hämningslöshet

sänkt ångestnivå

Höjd smärttröskel

Nedsatt känsla för kyla, smak och lukt

Sämre motorik, minne, koncentrationsförmåga, tids-och rumsuppfattning. = Sämre omdöme!

Hur full vill man bli?

0,2-0,3 promillle – endorfinpåslag, värmekänsla, avspänning, minskad självkritik, sänkt reaktionshastighet och precision.

0,5-0,6 – nedsatt hämning, sämre omdöme, sämre förmåga att ta in information

0,8 – upplevs berusad, långsammare reflexer, överdrivna rörelser, högljudd, nedsatt synförmåga

Hur full vill man bli?

1,0 – Svårt att gå stadigt, sluddrig

1,5 – Packad. Raglar, kräks, somnar

2,0 – Svårt att prata och gå. Dubbelseende

3,0 – Gräns medvetslöshet

4,0 – Medvetslös, risk för dödlig alkoholförgiftning.

Alkoholrelaterade Misshandelsfall ökar

Anmälningar om våld i nära relationer ökar

Hjärnans Anti-belöningssystem

Förmedlas via Amygdala och Hypothalamus, två hjärnstrukturer som reglerar olustkänslor.

STRESS.

Aktiveras vid fortsatt användande av drog.

Vid långvarig stress till följd av t.ex. långvarigt opiatmissbruk med upprepade abstinensfaser får man påverkan på stressystemet så att det ständigt är påslaget med ökad ”craving” som följd.

Hjärnan och Belöningssystemet

Stöd i forskningen finns för att hjärnan förändras ”neuroadaptivt” vid långvarigt drogintag.

Forskningen ger stöd för att den växande hjärnan är särskilt känslig för exponering av alkohol.

Men: Är hjärnan redan från början förändrad och kan vi upptäcka det? Finns en särskild ”missbruksgen”?

Droger och läkemedel skulle inte kunna påverka hjärnan om det inte fanns receptorer.

Opioid-/opiatreceptorer

Opioid-/opiateffekter

Det typiska för heroin är det snabba tillslaget med en snabbt insättande eufori som senare övergår i trötthet.

Längtan efter en ny dos är mycket stark och kan sällan motstås.

Opioid-/opiateffekter

Opiater binder till my-receptorn och ger dess karaktäristiska effekt med initial eufori, och senare sedering.

Ger också förstoppningssymtom

Smärtfrihet

Nedsatt andning vid högre doser

Genetisk Variation

Stöd i forskningen för att variationer i opiatreceptorn kallat 118A kan ge olika sårbarhet för opiater talande för att det kan vara lättare för att det kan vara lättare för en del individer att fastna i missbruk .

Hjärnans Neuron

Hjärnans nervsignaler förmedlas av elektriska och kemiska händelser i hjärnan.

De kemiska budbärarna utgörs av signalsystem som delvis har kända funktioner.

Dessa kemiska budbärare drabbas av alkohols och drogers negativa effekter.

Signalsubstanser

GABA – hämmande, ”hjärnans bromspedal”

Glutamat – stimulerande, ”gaspedal”

Dopamin – lustupplevelser

Acetylkolin – kognitiva funktioner

Serotonin – stämningsläge, ångestkänslor

Noradrenalin – T ex kroppsliga reaktioner

GABA vs.Glutamat

I normalläget balans mellan ”gas” och ”broms” i systemet.

Vid låg dos alkohol excitation, vid hög dos sedation.

Vid kroniskt alkoholintag förändras hjärnan och ”ställer in sig”, återigen balans GABA-glutamat. Kroppen vänjer sig vid den höga sederande dosen. Toleransutveckling!

Kroniker som slutar dricka = Bromsen släpper!

Abstinens

Inträder då ruset upphör och bakruset tar vid.

Pågår från 2-3 timmar till 4-5 DAGAR!

Lätt form: Illamående, kräkningar, irritabilitet, sömnstörningar, hjärtklappning, darrningar..

Svår form: Hallucinationer (syn/röst/paranoia), Puls-/blodtrycks-/temperatur-ökning. EP-anfall.

Delirium Tremens – efter 1-2 dygns abstinens.

Hög dödlighet! – uttorkning, trauma, infektioner

”Black out”

Total minneslucka, vanligen någon timme under alkoholpåverkat tillstånd.

SENT fenomen. VARNINGStecken!

Beror på tolerans för alkoholens narkoseffekt = kan vara vaken vid så höga alkoholkoncentrationer Att de slår ut minnesfunktionen.

Alkohol = ”Dirty Drug”

Toxiskt organiskt lösningsmedel.

Både fett-och vattenlöslig och passerar enkelt alla kroppens biologiska membran.

Alkohol verkar ej på en specifik receptor eller ett specifikt område i hjärnan.

Tolerans

Tolerans – Upprepad tillförsel av alkohol leder till att allt större doser måste tillföras för att den ursprungliga effekten skall uppnås.

Försvinner vid nykterhet/abstinens (ex: heroinister som dör i överdos 1:a dosen efter längre uppehåll).

Sensitisering

Sensitisering – Förändringar i hjärnan gör att med tiden försvinner den lustfyllda, behagliga effekten av alkohol och ersätts av saknad, behov, ”sug”.

Finns kvar LIVET UT trots nykterhet.

Grunden till återfall!

Triggerfaktorer – t ex klirr av is i glas kan väcka enormt sug.

Alkoholberoende

Alkoholberoende Alkoholism =

Kontrollförlustsjukdom Brist i hjärnans

kontrollsystem Stark ”vilja/karaktär”

hjälper inte. Ca 10% av befolkningen

sårbar.

= SLUTA säga åt alkoholister att ”skärpa sig”, för det är just det de inte kan!

Korssensitisering

Studie på råttor som fick tillgång till H2O och Etanol (alkohol), valfri dryck!

10% drack enbart vatten 10% drack enbart alkohol 80% blev ”normalkonsumenter” MEN – om råttorna också fick tillägg

av nikotin (röka) – 50% av normalkonsumenterna blev alkoholister!

= Korssensitisering Beroende av en drog ökar risken för

beroende av annan drog

Slutsats: Tidig rökdebut ökar risk för alkoholism och andra drogproblem.

Sammanfattning

Hjärnans belöningssystem finns utvecklat via evolutionen och påverkas av alla beroendeframkallande droger.

Vid kroniskt drogintag förändras hjärnan, anti-belöningssystemet kopplas in i högre grad och med tiden uppstår beroende.

5-10% av befolkningen bär på en sårbarhet för beroendeutveckling.

Alkoholberoende är en kontrollförlustsjukdom.

Alkohol och tobak är nära förbundna och missbruk av den ena substansen ger ökad risk för missbruk även av den andra.