humanistisk utbildning

UtvärderingsenhetenL U N D S U N I V E R S I T E T

Humanistiska studier och arbetslivet

Rapport nr 2002:217

Birgitta Armgard, Eva Fasth och Olof Nelsson

Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning

2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Arbetslivet krav på färdigheter 5 Utbildningens färdighetsträning 6 1. Bakgrund, syfte, metod och genomförande 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Frågeställningar och syfte 7 1.3 Metod och genomförande 8 2. Presentation av deltagarna i undersökningarna 10 2.1 Humanister 10 2.2 Motiv för humanistisk utbildning 10 2.3 Humanisternas utbildning 10 2.3.1 Huvudämne i examen 10 2.3.2 Icke-humanistiska ämnen i och utanför examen 11 2.3.3 Önskemål om annan utbildning om man fått börja om 11 2.4 Humanister i arbetslivet 13 2.4.1 Sysselsättning efter examen 13 2.4.2 Nuvarande yrke 13 2.4.3 Var arbetar humanisterna (geografiskt)? 15 2.5 Icke-humanister med humanistiska inslag i examen 16 2.5.1 Humanistisk utbildning bland icke-humanister 16 2.5.2 Sysselsättning efter examen 17 2.5.3 Övergripande bedömningar 17 3. Arbetslivets krav och bedömning av utbildningen 18 3.1 Övergripande kvantitativa resultat 18 3.1.1 Arbetslivets krav 18 3.1.2 Förekomst av färdighetsträning 19 3.1.3 Förekomst av färdighetsträning för de med humanistiska inslag 21 3.2 Bedömning av utbildningens färdighetsträning 22 3.2.1 Humanister 22 3.3 Icke-humanister med humanistiska inslag 25 3.4 Jämförelse mellan examensåren 1995/96 och 1997/98 25 3.5 Könsperspektiv på färdighetskrav och bedömning av utbildningen 25 3.6 Slutsats 26 4. Yrkesgruppernas utbildning och bedömningar 27 4.1 Lärare, pedagoger 27 4.2 Journalist, informatör, redaktör och skribent 27 4.3 Bibliotekarie 28 4.4 Arkeolog, museipedagog – arkivarie, antikvarie, konservator 28 4.5 Yrken inom film/teater /konst /musikområdet 29 4.6 Doktorander 29 4.7 IT-yrken 29

4.8 Administratör 30 4.9 Andra akademiska yrken 30 4.10Övriga yrken 30 5. Kvalitativa synpunkter. Enkätens öppna svar samt intervjusvar - humanistisk utbildning 31 5.1 Allmänna färdigheter 31 5.2 Akademiska färdigheter 34 5.3 Arbetslivsinriktade färdigheter 36 5.4 De humanistiska institutionerna 38 5.5 Allmänt om humanistiska studier 39

3

6. De humanistiska studiernas samhällsanknytning och yrkesinriktning 40 6.1 Allmänt om utbildningens färdighetsträning 40 6.2 Studiernas allmänna yrkesinriktning 40 6.3 Yrkesinriktade kurser i examen 41 6.4 Praktikinslag i humanistisk utbildning 42 6.5 Utlandsstudier 42 7. Kvalitativa synpunkter - enkätens öppna svar samt intervjusvar – humanistiska inslag 44 7.1 Allmänna färdigheter 44 7.2 Akademiska färdigheter 46 7.3 Arbetslivsinriktade färdigheter 47 7.4 Språkstudier 47 7.5 Studiernas arbetslivsanknytning 48 7.6 Sammanfattande kommentar 48 8. Framtida almuniverksamhet 50 8.1 Liten alumni-enkät mars-april 2001 50 8.2 Alumnis råd till en 18-åring, som är intresserad av humaniora. 50

Litteratur 52 Bilaga 1. Diagram 11-16 53 Bilaga 2, Enkäten: HUMANISTER I ARBETSLIVET - med fil.kand/fil.mag-examen 57 Bilaga 3, Enkäten: HUMANIORA I ARBETSLIVET - Humanistiska inslag i din högskoleutbildning 62

Birgitta Armgard, Området för Humaniora och Teologi, Eva Fasth och Olof Nelsson, Utvärderingsenheten, Lunds universitet

4

Sammanfattning - Hur uppfattar före detta studenter sin färdighetsträning i utbildningen inom humaniora i relation till arbetslivets krav? Och vad arbetar de med? För att få en uppfattning om i vad mån humanistisk utbildning ger studenterna kompetenser som krävs i arbetslivet genomfördes hösten 2000 två enkätundersökningar med i stort sett samma frågor. Enkäterna riktade sig till studenter som avlagt examen 1995/96 och 1997/98 och som alltså haft möjlighet till 3-6 års erfarenhet av arbetslivet efter examen.

A. Humanister i arbetslivet med fil.kand/fil.mag-examen. Samtliga som avlagt examen med humanistisk huvudämne 1995/96 och 1997/98, 461 personer, ingick i studien. B. Högskoleutbildade med humanistiska inslag i utbildningen. Samtliga med grund-examen inom andra utbildningsområden inom universitetet och som läst 20 humanistiska poäng i sin utbildning (dessa fick inte ingå som del av eller som alternativ i ett program), 558 personer ingick i undersökningen.

Svarsfrekvensen var som väntat högre bland dem som läst en hel humanistisk utbildning (67%) än bland dem för vilka de humanistiska studierna bara utgjort ett komplement till andra studier (51%). Något systematiskt bortfall har inte kunnat noteras, men en misstanke finns att de som fått mindre relevanta jobb svarat i mindre utsträckning. Motivet för att studera humaniora skiljer sig från andra högskolestudier genom att ämnes-intresset är så tydligt dominerande i studiestarten. För andra utbildningar är arbetsmarknads-motiv mer framträdande (SCB 2001). Bara omkring 40% av humanisterna har som målsättning att ta en examen (ibid.). Jämfört med andra utbildningar avläggs relativt sett mycket få examina inom humanistisk fakultet. De flesta humanistiska examina är historisk-filosofiska - bara en av tre i denna studie är språkvetenskaplig. Relativt få (c:a var fjärde) hade valt att läsa humaniora för att utbilda sig till ett särskilt yrke (de som följde ett lärarutbildningsprogram ingick inte i undersökningen). Aktuella sådana yrken var t.ex. lärare, arkeolog, bibliotekarie, journalist/infor-matör eller översättare. Efter något eller några års studier tycks humanisternas intresse för arbetsmöjligheterna växa. Det yttrar sig i att tre av fyra humanister, ofta av arbetsmarknadsskäl, kompletterar sina humanistiska ämnesstudier med i första hand samhällsvetenskapliga ämnen, men också med yrkesinriktade ut-bildningar i linje med den humanistiska utbildningen, t.ex. lärar- eller bibliotekarieutbildning eller med helt andra utbildningar. Vid en totalbedömning visar det sig att de som varit ute i arbetslivet några år är mer kritiska till sin humanistiska utbildning än de mer nyexaminerade och de som fortfarande studerar. Om de fått börja om igen skulle många önskat att de breddat sin utbildning ytterligare för att göra den mer gångbar på arbetsmarknaden, främst genom att studera mer samhällsvetenskap och IT. Det visar sig också att humanisternas arbeten i hög grad ställer krav på IT-färdigheter. Efter examen och ev. kompletterande studier börjar alltfler humanister förvärvsarbeta. Hösten 2000 förvärvsarbetade 73%. 4% (nästan enbart med historisk-filosofisk bakgrund) var arbets-lösa. Övriga fortsatte att studera eller ägnade sig åt något annat. Examinerade från andra hög-skoleutbildningar har vanligen en högre andel förvärvsarbetande, lägre arbetslöshet och färre som behöver fortsätta läsa för att få ett jobb än humanisterna (jfr SCB 2001). Språkvetare var van-ligen fast anställda medan mer tidsbegränsade anställningar oftare innehades av kvinnor med historisk-filosofisk bakgrund. Omkring 40% av humanisterna var anställda inom privat sektor. De flesta humanisternas yrken (87%) var i vid mening humanistiska, även om överensstämmel-sen mellan utbildning och yrke bland humanister ofta är mindre god än för andra högskoleut-

5

bildningar, bl.a. beroende på dess brist på yrkesinriktning (jfr SCB 2001, 2001b). Lärargruppen var den största yrkesgruppen, men där fanns också andra traditionellt humanistiska yrken såsom bibliotekarie, journalist/informatör, arkeolog, arkivarie, doktorand/forskare etc. En grupp hade yrken, som ibland, men inte alltid, hade koppling till humanistisk utbildning, såsom administra-tion, IT-arbete och turism. Omkring var tionde hade helt andra yrken med krav på annan hög-skoleutbildning såsom ekonomer, kuratorer, arkitekter och sjuksköterskor. Det fanns också en mindre grupp med yrken som inte krävde akademisk utbildning som t.ex. säljare, receptionist och personlig assistent. Arbetslivet krav på färdigheter De tidigare studenterna bedömde i denna undersökning i vilken utsträckning deras nuvarande arbete ställer krav på en rad färdigheter. Därefter angav de om dessa tränats under utbildnings-tiden och, om så varit fallet, hur tillfredsställda de var med denna träning. De färdigheter som ingick i undersökningen har grupperats enligt nedan: Allmänna färdigheter: - självständigt kunna lösa problem - tänka kritiskt - argumentera och övertyga - göra skriftliga presentationer - göra muntliga presentationer - kommunicera på engelska Akademiska färdigheter - skriva längre artiklar - utnyttja historisk medvetenhet - förstå olika kulturyttringar - anlägga ett internationellt perspektiv - tolka olika sociala situationer - upptäcka och analysera etiska problem - kommunicera på anat utländskt språk än engelska Arbetslivsinriktade färdigheter - arbeta i team - förklara för icke-specialister - organisera verksamhet - organisera utbildning - vara serviceinriktad - handleda - använda IT för informationssökning - använda IT för kontakt och kommunikation - använda IT för presentation Arbetslivet kräver i allmänhet att humanisterna besitter alla tre slagen av färdigheter (se diagram 7-10, sid. 22-24). Viktigast är de allmänna färdigheterna, särskilt att självständigt kunna lösa problem och att tänka kritiskt. Det är också viktigt att behärska de arbetslivsinriktade färdig-heterna, främst att kunna använda IT. De mer specifikt humanistiska färdigheterna, de akade-miska, är likaså betydelsefulla i humanisternas arbetsliv, men i lägre grad än övriga. Denna rangordning av färdighetsgrupperna gäller för samtliga yrkesgrupper utom för doktoranderna. Kraven varierar förstås med yrke och arbetsuppgifter (se diagram 11-16, bilaga 1) På doktoran-der och lärare ställs de högsta kraven på allmänna och akademiska färdigheter. De humanistiskt akademiska färdigheterna är viktiga främst för doktoranderna men har inte lika stor betydelse för dem som arbetar med IT, bibliotekarier, arkivarier eller har helt andra akademiska yrken. De arbetslivsinriktade färdigheterna är särskilt betydelsefulla för lärare, men mindre viktiga för arki-varier. För de som inte har jobb med krav på akademisk utbildning är ingen av färdighets-grupperna särskilt avgörande.

6

Utbildningens färdighetsträning De som tagit examen vid andra fakulteter, och som kompletterat sin utbildning med huma-nistiska kurser, gör i stort sett samma bedömningar som alumni med humanistisk grundexamen. I deras arbeten är kraven på de allmänna färdigheterna dock ännu högre medan kraven på huma-nistiskt akademiska färdigheter är något lägre. De med humanistiska inslag i sin utbildning är ännu mer markerat missnöjda med den humanistiska utbildningens träning av arbetslivsinrik-tade färdigheter. Totalt sett är de mer tillfreds än humanisterna med sitt val av utbildning. De som skaffat sig humanistiska inslag i sina utbildningar anser att humaniora - ger möjlighet till livstolkning som saknas i andra utbildningar - ger bildning istället för utbildning - ger förmåga att förstå större sammanhang. De framhåller betydelsen av att även framgent ha möjlighet att studera enstaka humanistiska kurser. De efterlyser mer tvärvetenskap och uppmanar humanisterna att marknadsföra sig bättre. Träningen av de allmänna färdigheterna är den humanistiska utbildningens starka sida. Dessa är viktigast för studenternas kommande arbetsliv och utbildningen ger dem träning. De forna studenterna är, oavsett yrke och studieinriktning, oftast nöjda med denna aspekt av sin utbild-ning (se diagram 7, sid. 22). De akademiska färdigheterna, som är karaktäristiska för humanistisk fakultet, eller delar av den, har i allmänhet inte lika stor betydelse ute i arbetslivet som de andra färdighetsgrupperna. I ut-bildningen övas dessa färdigheter i varierade grad beroende på utbildningssektion. Sektionerna skiljer sig också vad gäller studenternas tillfredsställelse med färdighetsträningen (se diagram 8-9, sid. 23-24). De allmänna och akademiska färdigheterna har fått en tillfredsställande behandling i den huma-nistiska utbildningen. Undantag utgör för dem som läst historisk-filosofiska ämnen förmågan att kommunicera på främmande språk och att anlägga ett internationellt perspektiv. Den inter-nationella sidan är samtidigt den starka sidan för språkvetarna, som däremot är mindre nöjda än hist.fil.-arna med övrig akademisk färdighetsträning. Ett bättre samarbete inom humanistisk fakultet kan leda till att olika ämnen/utbildningar tar tillvara de resurser som finns inom de andra delarna av fakulteten. Historisk-filosofisk utbildning kan då i högre grad ge studenterna tillfälle att kommunicera på främmande språk, och språkvetarna kan få mer träning i att tolka olika sociala situationer och bearbeta etiska frågor. De arbetslivsinriktade färdigheterna är den humanistiska utbildningens svagaste punkt. Dessa bedöms av de forna studenterna som viktiga. De har dock bara undantagsvis fått något utrymme i utbildningen. Dessutom bedömer humanistalumni den träning som förekommit som bristfällig (se diagram 10, sid. 24). Humanister har lika höga krav på sig att kunna använda IT i sitt jobb som exempelvis ingenjörer och naturvetare. De får däremot mycket mindre skolning i dessa färdigheter under sin tid vid universitetet. I arbetslivsperspektivet ter sig dessutom den träning som förekom vara ganska dålig. Undantaget utgörs av för bibliotekarieutbildningen, där alumni är tydligt belåtna också med IT-inslagen. Det är slående att humanister i sina senare utbildningsval söker arbetsmarknadsanpassa sin ut-bildning. De kompletterar sin utbildning - eller önskar att de hade gjort det - med kurser utan-för humanistisk fakultet, främst samhällsvetenskaplig, och med olika yrkesinriktade utbildningar inom eller utanför den egna fakulteten. I alumnis kommentarer intar bristen på arbetslivsan-knytning en framträdande roll. Alumni menar att det inom utbildningen finns en bristande medvetenhet om att den huma-nistiska kunskapen skall användas ute i samhället. De anser att utbildningen är mer inriktad på kommande forskarutbildning än på arbetslivet. Vidare efterlyser alumni samhällsanalys, om-världsrelation och yrkesorientering framför mer konkret ”nyttig” praktik inom de s.k. yrkes-inriktade kurserna. De ser också nödvändigheten av att läsa icke-humanistiska ämnen inom eller utöver sin humanistiska examen.

7

1 Bakgrund, syfte, metod och genomförande

1.1 Bakgrund Fil.kand-examen respektive fil.mag-examen med humanistiskt huvudämne består i allmänhet av en fri kombination av kurser - en individuell portfolio - och inte av färdiga program. Flertalet humanister går ut på arbetsmarknaden utan en klar yrkesidentitet. Det är därför av särskilt intresse att kartlägga var och med vilka arbetsuppgifter humanisterna återfinns på arbetsmark-naden och i vad mån de färdigheter den humanistiska utbildningen ger motsvarar arbetslivets krav. En undersökning av humanister i arbetslivet genomfördes senast år 1983.1 Det har från den humanistiska fakulteten länge funnits önskemål om en uppföljning av denna undersökning utifrån dagens utbildningssituation och arbetsmarknad för humanister. Humaniora förekommer också som ett tillägg till icke-humanistiska högskolexamina. Vilken ytterligare färdighet har den som t.ex. studerat historia, filosofi, litteraturvetenskap eller språk utöver examina i juridik, ekonomi, teknik eller från andra områden? Vilket ansvar har den humanistiska fakulteten att tillgodose eventuella behov av humanistiska inslag i icke-huma-nistiska utbildningar? Genom ett samarbete mellan Området för Humaniora och Teologi och Utvärderingsenheten har två uppföljningar genomförts inom humaniora, nämligen:

a. Humanister i arbetslivet med fil.kand/fil.mag-examen b. Högskoleutbildade med humanistiska inslag i utbildningen

1.2 Frågeställningar och syfte Ett övergripande syfte för alumniundersökningar är att bidra till att kvalitetssäkra utbildningens innehåll. Våra utgångspunkter är bl.a. arbetslivets förändring och ”nya” förväntningar på akade-mikers yrkesroller, med en betoning på kommunikationsfärdigheter, förändringsbenägenhet och social kompetens.2 Vi fokuserar två frågeställningar:

- Hur uppfattar före detta studenter sin färdighetsträning i utbildningen inom humaniora i relation till arbetslivets krav? - Vilka jobb leder studier i humaniora fram till?

Syftet med undersökningarna är - dels att få underlag för det fortsatta arbetet med utveckling och kvalitetssäkring av den huma-nistiska utbildningen i enlighet med högskolans och arbetslivets krav. - dels att undersöka vad som hänt efter examen. Leder studierna fram till ett för utbildningen relevant yrke? I vilken utsträckning är alumni arbetslösa? Krävs ytterligare studier och i så fall inom vilka områden? Våra tidigare studenter får i denna undersökning bedöma vilken vikt en rad färdigheter har för deras nuvarande arbete. Därefter anger de om dessa färdigheter tränats under utbildningstiden

1 Undersökningen ”Humanister i yrkeslivet” genomfördes 1983-84 av Birgitta Armgard och ingår i rapportserien PU, Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet nr 86:143. 2 Jfr Nilsson, K-A, Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter, Utvärderingsenheten, rapport nr 98:205. SOU 2001:13, Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen, föreslår en ändring i högskolelagen som innebär en utökning av de färdigheter som den grundläggande utbildningen ska ge.

8

och om så varit fallet hur tillfredsställda de är med denna färdighetsträning. Följande färdigheter har bedömts i undersökningen: Allmänna färdigheter:3 - självständigt kunna lösa problem - tänka kritiskt - argumentera och övertyga - göra skriftliga presentationer - göra muntliga presentationer - kommunicera på engelska Akademiska färdigheter - skriva längre artiklar - utnyttja historisk medvetenhet - förstå olika kulturyttringar - anlägga ett internationellt perspektiv - tolka olika sociala situationer - upptäcka och analysera etiska problem - kommunicera på annat utländskt språk än engelska Arbetslivsinriktade färdigheter 4 : - arbeta i team - förklara för icke-specialister - organisera verksamhet - organisera utbildning - vara serviceinriktad - handleda - använda IT för informationssökning - använda IT för kontakt och kommunikation - använda IT för presentation 1.3 Metod och genomförande För insamling av både kvantitativa och kvalitativa data skickades två olika enkäter - men med till stor del samma frågor - ut i november 2000. Humanister i arbetslivet sändes till samtliga som avlagt fil.kand/fil.mag-examen med humanistiskt huvudämne läsåren 1995/96 resp. 1997/98. Lärarexamina genom programstudier ingår inte i undersökningen eftersom universitet inte har någon lärarutbildning. Däremot ingår de som efter avlagd humanistisk examen kompletterat sina kurser med en lärarexamen. Inom humaniora är det betydligt vanligare än inom andra utbildningsområden att nybörjarna bara har för avsikt att läsa någon eller några enstaka kurser och senare fortsätta med någon annan utbildning. Bara omkring 40% (SCB, 2001) är inriktade på en humanistisk examen, vilket är betydligt mindre än inom andra utbildningsområden. En del tänker bara läsa den påbörjade kur-sen eller ser studierna som ett sätt att pröva på högskoleutbildning för att senare söka till någon annan utbildning. Inom humaniora avläggs också relativt sett färre examina än inom andra om-råden. Också vid en internationell jämförelse är det få som avlägger examen inom humaniora.

3 Dessa färdigheter betecknas i Högskoleförordningen och Prop. 1999/2000:28 som allmänna färdigheter. Jämför också med Högskolelagens 9§. 4 Indelningen i allmänna, akademiska och arbetslivsinriktade färdigheter är inte absolut, utan varierar mellan utbildningar. För systemvetare är IT-användning en akademisk färdighet och för en engelsklärare är färdigheten att kommunicera på engelska en akademisk färdighet.

9

De som avlägger humanistisk fil.kand/fil.mag-examen utgör alltså bara en mindre del av dem som studerar humaniora och behöver inte vara representativa för hela studentgruppen. 461 enkäter skickades ut och 309 svarade. Svarsfrekvensen är således drygt 67%. Kvinnorna svarade i något högre utsträckning (62% av de examinerade, 65% av de svarande) liksom de som avlagt examen år 1995/96 (38% av de examinerade, 42% av de svarande) och de något äldre. Skillnaderna är genomgående små. Representativiteten kan därför anses tillfredsställande. Enkäten Humaniora i arbetslivet. Humanistiska inslag i din högskoleutbildning sändes till dem som samma år avlagt grundexamen inom annat område än humaniora och som hade minst 20 humanistiska poäng i sin utbildning och där dessa inte ingick som del av eller som alternativ i ett program. Examen från lärarutbildningar och teol kand ingick inte. Enkäten skickades ut till 558 personer och svarsfrekvensen blev 51%. Svarsfrekvensen var densamma oavsett kön, ålder och år för examen. Åren för avlagd examen är valda för att dels få en rimlig distans till utbildningstiden, dels en möjlighet att de examinerade ska ha funnit adekvat sysselsättning på arbetsmarknaden. Orsaken till att läsåret 1996/97 inte finns med är att det täcks av SCB:s reguljära uppföljning efter exa-men i vilken ingår liknande frågor om vikt och tillfredsställelse med olika färdigheter. När det gäller ”äldre” alumni (de som avlagt examen längre tillbaka i tiden) finns det en risk att glöms-kan sätter in. En alltför lång tid på arbetsmarknaden kan också medföra att det kan vara svårt för alumni att urskilja vad som tränats under utbildningstiden och vad som tränats/lärts på nuvaran-de arbete eller tidigare arbeten. Det är inte heller oproblematiskt att genomföra alumnistudier alltför snart efter avlagd examen. En annan metodisk komplikation är att vi bett om en värdering av den humanistiska utbild-ningen. Vi kan inte med säkerhet veta om humanisterna i huvudsak refererar till hela utbild-ningen eller om huvudämnet fått ett mycket stort inflytande på svaret. För dem som endast har humanistiska inslag ber vi om en bedömning av den mindre delen av deras utbildning (den humanistiska). Det finns en risk att det sker en ”sammanblandning” mellan vad som tränats i den humanistiska delen och vad som tränats i den mer omfattande utbildningen. Från enkätsvaren valdes tio personer ut från uppföljningen av humanisterna till fördjupad inter-vju. Ett strategiskt urvalsförfarande tillämpades utifrån examensinnehåll, sysselsättning (yrke, doktorand, arbetslös), verksamhetsort och kön. På så sätt uppnås en djupare kunskap om rela-tionen studier – arbete för personer med humanistisk examen. Därutöver har tre intervjuer ge-nomförts med alumni som haft humanistiska inslag i sin examen samt en provintervju med en doktorand.

10

2 Presentation av deltagarna i undersökningarna

2.1 Humanister Inom humaniora finns en dominans av kvinnliga studenter. Kvinnorna tar dessutom examen i högre utsträckning än männen. Två av tre som avlägger examen inom humaniora är kvinnor. I denna undersökning är 65% kvinnor och 35% män. Examina inom humaniora avläggs ofta vid något högre ålder än andra grundexamina. 42% av deltagarna var vid svarstillfället under 30 år, 35% var 30-34 år och resterande 23% var 35 år eller äldre. Kvinnor är i snitt ett år yngre än männen när de tar humanistisk examen. 42% av de svarande hade avlagt examen läsåret 1995/96 och 58% läsåret 1997/98.

2.2 Motiv för humanistisk utbildning Nästan alla humanister läste humaniora av intresse. Också i andra undersökningar (Student-barometern 2000, SCB 2001, Nybörjarbarometern - Vägar till universitetsstudier 2002) utmär-ker sig de som studerar humaniora från övriga studerande genom att i högre grad vara intresse-styrda. Medan flertalet utbildningar lockar genom att de leder till bestämda yrken, var det bara omkring var fjärde humanist som valt sin utbildning av sådana skäl. De yrken som dessa huma-nister tänkt utbilda sig till är främst lärare, arkeolog, journalist/informatör, bibliotekarie, samt yrken inom musei- och översättarbranschen. Först efter några års utbildning eller efter avslutad utbildning tycks intresset för arbetsmarknaden vakna hos många humanister.

2.3 Humanisternas utbildning 2.3.1 Huvudämne i examen De flesta humanisterna (66%) har sitt huvudämne inom det historisk-filosofiska området, 28% inom det språkvetenskapliga och 7% inom det teologiska (ämnen som hör till hist-fil området). De som avlagt en teologie kandidatexamen ingår inte i undersökningen. De vanligaste huvud-ämnena är litteraturvetenskap inkl. pressvetenskap och drama-teater-film (17%), historia (14%) samt arkeologi och engelska (vardera 11%). Tabell 1 Humanisternas huvudämne i examen Antal Antal Historisk-filosofisk sektion Språkvetenskaplig sektion historia 42 engelska 32litteraturvetenskap, pressvetenskap 38 franska 11arkeologi 32 östasiatiska 10konstvetenskap, musikvetenskap 20 tyska 8etnologi 16 nordiska 5biblioteks o informationsvetenskap 16 italienska 4drama, teater film, filmvetenskap 14 spanska 4filosofi 7 lingvistik, fonetik, allmänspråkvetenskap 3ide o lärdomshistoria 6 arabiska, mellanösternkunskap, hebreiska 4antikens kultur o samhälle 4 klassiska 2övriga ämnen/dubbla ämnen 4 slaviska 1 övriga 1Teologiska religionshistoria 8religionsvetenskap 7islamologi, judaistik 2

11

Vid en jämförelse mellan huvudämne i examen och nuvarande yrke visar det sig att c:a en tredje-del av de med historia eller engelska som huvudämne arbetar som lärare. Ungefär lika många med litteraturvetenskap, inkl. pressvetenskap återfinns bland journalister, informatörer och skri-benter. Lägg märke till att i lärarbehörigheten i skolämnet svenska inte ingår kandidatkurs i litteraturvetenskap eller svenska! Dessa ämnen kan således finnas med i examen men inte som huvudämne. Huvudämnena arkeologi och etnologi ger – inte oväntat – i första hand arbete inom musei-området. De med huvudämnena drama-teater-film, konstvetenskap och övriga främmande språk återfinns bland utövare av många olika yrken. 2.3.2 Icke-humanistiska ämnen i och utanför examen Hälften av de med humanistisk examen har kurser utanför det humanistiska området i sin exa-men. De allra flesta av dessa (85%) har läst något samhällsvetenskapligt ämne - vanligen bete-endevetenskap som utgör c:a hälften, statsvetenskap eller ekonomiska ämnen. De övriga som läst utanför den egna fakulteten har läst juridiska, tekniska eller naturvetenskapliga kurser (ca 5% vardera). Knappt var femte har flera kurser från andra fakulteter i sin examen. Även dessa är vanligen samhällsvetenskapliga. Vanliga kombinationer är statsvetenskap – ekonomi, juridik – media och kommunikationsvetenskap och psykologi - sociologi - socialantropologi. Utöver sin fil.kand- resp fil.mag-examen i humaniora har 63% också ytterligare någon annan eftergymnasial utbildning. Studenternas motiv för denna ytterligare utbildning är också främst arbetsmarknadsrelaterad, även om det också finns relativt många som skaffar sig ytterligare ut-bildning av purt intresse. En dryg tredjedel gick denna andra utbildning före sina humanistiska studier, medan flertalet gjorde det efteråt. Vanligast var att examen kompletterades med någon form av mer yrkesinriktad utbildning. Nästan en tredjedel med lärarinriktning, en tredjedel med fortsatta humanistiska studier, varav hälften med yrkesinriktning t.ex. mot bibliotek och jour-nalistik. Den sista tredjedelen kompletterar sina humanistiska studier med helt andra utbildning-ar, oftast med samhällsvetenskaplig inriktning men också teknik, medicin och design förekom-mer. Sammantaget har omkring tre av fyra med humanistisk examen kompletterat sin utbildning med kurser utanför det humanistiska fältet, vanligen samhällsvetenskapliga, eller skaffat sig en tydli-gare humanistisk yrkesinriktning. 2.3.3 Önskemål om annan utbildning om man fått börja om I Studentbarometern 2000 rekommenderar drygt 80% av humanisterna andra att läsa den ut-bildning de genomgått. Detta är alltså bedömningen under studietiden. Ju längre tid som för-flutit efter examen, desto fler humanister blir (enligt diagrammet nedan) kritiska till sitt val av utbildning. De med historisk-filosofisk och språkvetenskapligt huvudämne gör totalt sett lik-artade bedömningar. Undantaget utgörs av dem som gått bibliotekarieutbildningen – de skulle nästan alla valt samma utbildning igen om de fått chansen.

12

Diagram 1: Om du påbörjat din högskoleutbildning i dag, skulle du då valt samma utbildning?5

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Hum examen 1995/96

Hum examen 1997/98

Studentbarometern HT Ja, absolut Merparten Endast delvis

Inte alls

Ja, absolut

Ja, absolut

Inte alls

Inte alls

Endast delvis

Endast delvis

Merparten

Merparten

Många (två av tre) har också angett vad de skulle valt istället. De flesta (och främst de som i stort sett var nöjda med sitt utbildningsval) hade önskat att ytterligare bredda sin utbildning så att den var mer gångbar på arbetsmarknaden. Var tredje humanist hade önskat att de valt andra kurser inom humaniora (bytt ut, lagt till eller fördjupat), men c:a hälften hade valt mer samhällsvetenskap, främst inom IT-området. IT upp-levs tydligen, och med rätta som vi senare skall se, som en klar brist i den egna utbildningen. Det är däremot inte helt klart, att det alltid handlar om högskolekurser. Att behovet av kunskaper i ekonomi är så lågt kan bero på att flera redan har ekonomiska ämnen i sin examen. Noterbart är att många som inte läst beteendevetenskapliga ämnen, statsvetenskap eller medie- och kommu-nikationsvetenskap önskar att de hade gjort det. Några få (5-7 personer vardera) hade önskat att de läst kurser i juridik, naturvetenskap, eller tek-nik. Men juridik (särskilt juridisk översiktskurs och juridisk introduktionskurs) förekommer inom examen hos sammanlagt 19 humanister. De humanister som under några år varit ute i förvärvsarbete saknar tydligen vare sig kunskaper i naturvetenskap eller i teknik! Det finns också de som anger vilken inriktning de nu skulle valt t.ex. internationella relationer, turism, projekt-ledning, marknadsföring/PR, kriminologi, utställningsteknik och fotografi. En mindre grupp humanister (i större utsträckning de som bara delvis varit nöjda med sitt ut-bildningsval) hade önskat att de läst hela mer yrkesinriktade utbildningar. Här finns de som allmänt önskat en mer yrkesinriktad eller åtminstone mer ändamålsenlig utbildning, mera mat-nyttiga ämnen. - önskat annan hel yrkesinriktad utbildning inom humaniora: journalist (6), lärare (4), tolk/över-sättare (3), bibliotekarieutbildning (3) och producentutbildning (1). -önskat hel icke-humanistisk utbildning (1-2 personer vardera): arbetsterapeut/socionom, civil-ingenjör, diakon, veterinär, industridesign/ produktdesign, jurist, personal-administrativa programmet, pol.mag och psykolog/läkare. Att vilja byta ut eller komplettera sin utbildning med en eller annan kurs kan vara rätt naturligt. Att så många önskat att de läst kurser från andra fakulteter, och att flera hade valt helt andra utbildningar är mer allvarligt. De utexaminerade humanisterna pekar på den bristande arbets-marknadsanknytningen av den humanistiska utbildningen. 5 I Studentbarometern var frågan formulerad: Skulle du rekommendera andra att läsa det du har läst vid Lunds universitet?

13

2.4 Humanister i arbetslivet 2.4.1 Sysselsättning efter examen Andelen som förvärvsarbetar ökar över tid och var hösten 2000 totalt 73 %, vilket är något mindre än vad som gäller för flertalet andra utbildningar (SCB, 2001). Vid samma tidpunkt studerade ca 15% av alumni. Förvärvsarbetsfrekvensen var något högre bland dem som har ett språk som huvudämne än bland de med historisk-filosofisk utbildning. Det var också i den senare gruppen några var arbetslösa, c:a 6%. Knappast någon språkvetare var arbetslös. SCB (opubl.) visar på liknande resultat. De som avlagt humanistisk grundexamen förvärvsarbetar i lägre utsträckning än examinerade från flertalet andra utbildningar inom högskolan (SCB 2001, ibid.). Flertalet förvärvsarbetande (58%) var fast anställda medan 36% hade tillfällig anställning (vikari-at, projekt e dyl) och 4% drev ett eget företag. Det var vanligast att språkvetarna hade en fast anställning (71%). De historisk-filosofiska männen hade i högre grad än kvinnorna fast anställ-ning (64% mot 46%). Dessa kvinnor har istället mer tidsbegränsade anställningar. Bilden be-kräftas av SCB (ibid.), som också visar att kvinnor med historisk-filosofisk utbildning i större utsträckning än flertalet andra arbetar deltid. 38% av de förvärvsarbetande var anställda inom privat sektor och 5% drev ett eget företag. Näst vanligaste arbetsgivare var den kommunala sektorn med 29%. Statligt anställda var 22%. 2.4.2 Nuvarande yrke Nästan 80% har uppgivit yrke. En kategorisering av dessa har gjorts nedan. Här finns viss osäkerhet både i gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper och deras relativa storlek. Det senare hänger samman med dem som inte uppgivit yrke, varav en del bedriver studier med okänd inriktning. Tabell 2. Nuvarande yrkesområden

Historisk-filosofiskt Språkvetenskapligt huvudämne huvudämne

Antal % Antal % Lärare och annat pedagogiskt arbete 22 13% 22 30% journalist, informatör, redaktör 24 14% 7 10% förlag, bokhandel 3 2% 3 4% tolk, översättare 0 0% 8 11% bibliotekarie 20 12% 1 1% arkivarie, antikvarie, konservator 11 6% 1 1% arkeolog, museipedagog 13 8% 0 0% film, teater, konst, musik, kulturadminstratör 10 6% 2 3% doktorand, forskare 17 10% 6 8% IT 18 11% 3 4% administratör 10 6% 8 11% turism 2 1% 1 1% andra akademiska yrken 12 7% 10 14% övriga yrken 8 5% 1 1% Summa 170 100% 73 100% Ej svarat 51 13 Total 221 86 a. Arbeten med humanistisk inriktning Hela 87% som uppgivit yrke kan - i vid bemärkelse - anses ha adekvata jobb utifrån sin human-istiska utbildning. När SCB (2001, 2001b) frågat alumni om överensstämmelsen mellan deras

14

högskolestudier och deras arbete är humanisterna mer kritiska än de med annan högskoleutbil-dning. Humanisterna anser oftare att utbildningen inte varit inriktad mot något särskilt yrke och att de hamnat i ett annat yrkesområde än det de utbildat sig för. Lärare och pedagoger utgör den avgjort största gruppen. Det är möjligt att skaffa sig grundskol-lärar- resp. gymnasielärarexamen genom en kombination av undervisningsämnen och avslutande praktisk-pedagogisk 40-poängskurs på lärarhögskola. Flertalet i denna grupp har utnyttjat detta i stället för att skaffa sig lärarbehörighet genom programstudier. Journalist, informatör, skribent, redaktör är en väntat stor grupp, 31 personer, där knappt hälften skaffat sig någon form av journalist- eller informatörsutbildning. Därutöver är det ett fåtal som arbetar inom film/teater/konst/musik-området eller inom förlagsbranschen. Tolk- och översättar-gruppen är mycket liten. Bibliotekarier skulle säkert ha varit fler idag, då arbetsmarknaden är betydligt bättre och det finns fler utbildade från Lunds universitet. Majoriteten har magisterprogrammet Biblioteks- och infor-mationsvetenskap som huvudämne i examen. Musei- och arkivområdets yrkesutövare är anmärkningsvärt många med tanke på en uttalat svår arbetsmarknad. 23 personer med fil.kand- resp. fil.mag-examen är vid svarstillfället doktorander inom huma-nistisk och teologisk fakultet. Nya yrken finner man inom IT- området, vilka är svåra att kategorisera. Det förekommer både arbetsuppgifter som inte alls har någon koppling till humanistisk utbildning och sådana med humanistiska kunskaper som utgångspunkt för IT-arbete. Citat från en intervju med en web-redaktör med litteraturvetenskap som huvudämne: ”De ville ha någon som kunde böcker. Det var nr ett. Svårare att lära sig böcker än IT.” Annars är det förvånansvärt lite spridning av yrkesområden, få helt nya yrken – snarare ett antal yrkesbeteckningar, som här placeras i kategorin adminstratörer. Dessa arbetar som (med arbets-uppgifterna inom parentes): - projektledare (utvecklar verksamheten på ungdomssidan inom studieförbundet Vuxen-

skolan, genomför filmprojekt och filmproduktioner), - departementssekreterare (handlägger ärenden inom bild-form-området), - marknadsassistent (förmedlar tidskrifter, förlagskontakter) - utvecklingssekreterare (arbetar med miljöfrågor, EU-frågor, kulturfrågor) - copywriter (arbetar med reklam) Dessa visar på en arbetsmarknad för humanister som inte alltid har speciella krav på humanistisk utbildning – många gånger med tonvikt på administrativa arbetsuppgifter. b. Andra akademiska yrken Nästan var tionde humanist med fil.kand resp fil.mag-examen har parallellt med eller efter de humanistiska studierna skaffat sig en annan eftergymnasial utbildning utöver den humanistiska FK/FM. Orsaken till dessa vidare studier uttrycks som: ”lättare kunna hävda sig i arbetslivet”, ”större möjligheter till arbete”, ”få jobb” ”räcker inte med endast humanistisk utbildning” ”läste av intresse, såg att det ej ledde till jobb”. Dessa f.d. studenter tycks ibland uttrycka en besvikelse över att humanistiska studier inte ger jobb. Många har börjat studera humaniora av intresse, sedan upplevt behovet av ett ”riktigt” jobb att falla tillbaka på och söker trygghet i vetskapen om ett säkert jobb. De har då utbildat sig till t.ex. arkitekt, aktiemäklare, ekonom, psykolog, kurator, präst, tingsnotarie, sjuksköterska. Ytterst få säger att det var ett medvetet byte av yrke på grund av intresse.

15

Därutöver finns humanister som efter examen skaffat sig annan eftergymnasial utbildning, men som inte uppgivit något nuvarande yrke. Dessa är i allmänhet kritiska mot den humanistiska utbildningens dåliga arbetsmarknadsanknytning:

När jag var klar med utbildningen var jag inte beredd på arbetslivet och definitivt inte på den dåliga arbetsmarknaden. Ska försöka omskola mig, ser ingen framtid inom humaniora.

Men det finns också de som skaffat annan utbildning beroende på intresseförskjutning, önske-mål om ökad bredd eller nyfikenhet. c. Övriga yrken En liten grupp humanister har yrken som inte nödvändigtvis förutsätter vare sig humanistisk eller annan högskoleutbildning. Här finns arbeten som säljare, personlig assistent, receptionist, taxichaufför, tulltjänsteman och undersköterska. Det är ovanligt att någon i denna grupp har studerat utöver sin FK/FM. Deras synpunkter på styrkor resp. svagheter i utbildningen avviker dock inte från övrigas. 2.4.3 Var arbetar humanisterna (geografiskt)? Det var frivilligt att uppge namn och adress i enkätsvaret. 188 av de som förvärvsarbetade hösten 2000 har dock angivit var de arbetade: 64 % i Lund, Malmö eller övriga Skåne, 19 % i stor-stadsområde Stockholm/Göteborg och 5% utomlands. Flertalet, 44 %, arbetar i Malmö/Lund. Gruppen domineras av doktorander, lärare och bibli-otekarier men här finns också journalister, informatörer, arkeologer/arkivarier/-antikvarier, kulturadministratör/-producent och översättare. Alltså ett brett spektrum av traditionella hu-manistyrken. Till dessa kommer också sådana som arbetar inom IT-branschen, några som ut-bildat sig vidare ( psykolog, kurator) och de som ännu inte fått för sin utbildning adekvata jobb. I övriga Skåne är det klar övervikt för lärare i olika skolformer. Här arbetar också enstaka bibli-otekarier och företrädare för mer udda yrken. Storstäderna Stockholm och Göteborg drar till sig fler humanister med icke-traditionella huma-nistyrken. Här återfinns t.ex konstpedagog, teknisk skribent, design manager, produktionsledare, projektledare på web-byrå, reporter, PR-konsult, politisk och internationell handläggare. Flera har lite ovanligare ämneskombinationer t.ex. historisk-filosofiska ämnen tillsammans med språk (etnologi/franska, filmvetenskap/nordiska språk, historia/tyska) eller mer udda ämnen (arabiska, hebreiska, indonesiska, kvinnohistoria). Dessutom ger förlagsbranschen och frilansskrivande större möjlighet till jobb i Stockholm. Citat från en intervju: ”Föreläsarna i Malmö/Lund-regionen är rätt snåla. Finns inte så många kul jobb för en litteraturvetare. En lärare kanske hellre vill ha sitt namn under en recension i SDS än släppa till en student. I Stockholm mycket öppnare klimat, finns så mycket mer utrymme. Höll på att bli galen i Malmö, blev en chock att flytta hit. I Malmö gick man omkring o hade en massor med idéer och ville göra en massa saker och folk ryckte bara på axlarna. Här i Stockholm: o, vad bra, kan inte du vara med här? kan du skriva den o den artikeln? kan du sitta på mitt kontor? Otrolig skillnad mot när folk sitter o försvarar sina revir.” Bland de nio utlandsarbetande återfinns sinolog, översättare, journalist, IT-administratör och en sales manager, alla utom en har ett eller flera språk i examen. Den geografiska rörligheten bland humanisterna är således begränsad. Några år efter examen arbetar de flesta i Skåne. Arbetsmarknaden har kunnat erbjuda de flesta adekvata jobb. De som söker sig till storstäderna har ofta udda kombinationer eller önskar arbeten, som inte erbjuds någon annanstans, upplever större möjligheter att utvecklas och komma vidare i ”karriären”. Få söker sig utomlands, mycket få till de nordiska länderna, men detta kan hänga samman med att de utlandsboende inte nåtts av enkäten.

16

2.5 Icke-humanister med humanistiska inslag i examen Drygt 10% av de som tagit icke-humanistisk examen vid Lunds universitet har också läst minst 20 poäng inom humaniora. Både bland de som tar examen och de som kompletterat sin utbild-ning med humanistiska inslag dominerar kvinnorna (60%). Könsfördelningen ligger alltså i nivå med andelen examinerade inom andra områden men inte med fördelningen bland de studeran-de. Kvinnor läser oftare humanistiska kurser vid sidan av sina andra universitetsutbildningar. De med humanistiska inslag är något yngre än de som tagit en humanistisk examen. 44% var under 30 år, 43% 30-34 år och 13% var 35 år eller äldre. I denna undersökning har 42% tagit examen 1995/96 och 58% i årgången 1997/98. Diagram 2: Fakultetsfördelning av examina vid Lunds universitet och fakultetsfördelning av svarande med humanistiska inslag

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

LTH Naturvet. Juridisk Samhällsvet. Medicin o vård Konstnärlig

Examina (exkl hum)

Humanistiska inslag

Alumni med humanistiska inslag i sin utbildning i denna undersökning har läst vid alla områ-den/fakulteter inom universitetet. Samhällsvetarna kompletterar med sådana inslag i högre ut-sträckning än andra fakulteter (trots att de internationella ekonomer med obligatoriska inslag av språk har exkluderats från urvalet). Detta är reciprokt - humanisterna kompletterar också ofta sin egen utbildning med samhällsvetenskapliga inslag. Juristerna är representerade i enlighet med deras antal bland examinerade, medan examinerade inom LTH och medicin/vård i något mind-re utsträckning tycks skaffa sig humanistiska inslag i sin utbildning. 2.5.1 Humanistisk utbildning bland icke-humanister De humanistiska inslagen har nästan uteslutande studerats före eller parallellt med de övriga stu-dierna, vilket stämmer väl överens med bilden bland humanisterna själva: Först läser man huma-niora av intresse, sen aktualiseras frågan om framtida arbetsliv. Inom humanistisk fakultet har antalet studerande främst inom språken minskat de senaste åren. För några år sedan studerade ungefär lika många språk som historisk-filosofiska ämnen. Bara drygt var fjärde humanistisk examen har dock språk som huvudämne. Språk tycks emellertid vara mer populärt bland dem som kompletterar sin utbildning med humanistiska inslag. Hälften av dessa har läst språk, i första hand engelska, men också franska och tyska. Övriga språk läses av ett fåtal personer. Särskilt inriktade på språk är de med juridisk och ekonomisk examen, där språken står för 80% av de humanistiska inslagen. De mest frekventa historisk-filosofiska ämnen ämnena är filosofi och historia, men också konstvetenskap, idé- och lärdomshistoria och littera-turvetenskap attraherar en del icke-humanister.

17

2.5.2 Sysselsättning efter examen Hösten 2000 förvärvsarbetade 83% och ytterligare 4% kombinerade sitt arbete med studier, dvs. förvärvsarbetsfrekvensen var klart högre än bland de med humanistisk examen. Istället var det färre med humanistiska inslag som bara studerade (4%) eller var arbetslösa (2%). De förvärvs-arbetande som kompletterat med språk var vanligen fast anställda (79%) men bara 63% av dem som endast läst historisk-filosofiska ämnen. De senare hade istället oftare vikariat eller projekt-anställning. C:a 4% drev eget företag. Liksom de som tagit examen med språk som huvudämne hade de som kompletterat sina studier med språk fast anställning i högre grad än de som läst historisk-filosofiska ämnen. Samhällsvetarna (exkl. ekonomerna) som kompletterar sina utbildningar med humanistiska in-slag arbetar som gymnasielärare, organisationskonsult, diplomat, systemutvecklare, administra-tör, socialsekreterare, arbetskonsult, pressekreterare och marknadskonsult. Den tredjedel av samhällsvetarna som har en ekonomisk examen (antingen från program eller fristående kurser) arbetar bl.a. som strategikonsult, marknadschef, ekonomichef, departementssekreterare och banktjänsteman. Var femte med inslag av humaniora har tagit sin examen inom LTH och arbetar t.ex. som konsult, utredare, forskningsingenjör, utvecklingsingenjör och konstruktör. De med examen inom matematisk naturvetenskaplig fakultet arbetar t.ex. som kemist, miljökonsult, interak-tionsdesigner, biolog, teknisk skribent och gymnasielärare. C:a var tionde har en jur. kand-examen eller examen inom medicin och vård. Juristerna arbetar t.ex. som hovrättsnotarie, domstolsjurist, åklagare och tingsnotarie och de från medicinsk fakul-tet är läkare, sjukgymnaster och logopeder. Av de förvärvsarbetande var 28% statligt anställda. 62% av dem som kompletterat sina studier med språk arbetar inom den privata sektorn (inkl. eget företag) men endast 43% av dem som läst historisk-filosofiska ämnen. Dessa arbetade istället i högre grad inom den landstingskommu-nala sektorn (20% resp. 9%). 2.5.3 Övergripande bedömningar Knappt hälften av de förvärvsarbetande ansåg att de humanistiska kompletteringarna haft be-tydelse för att de fått nuvarande arbete varav 14% att de haft stor betydelse. Studiernas innehåll har spelat olika stor roll beroende på vilken sektor man arbetat inom. För arbete inom den stat-liga och kommunala sektorn har historisk-filosofiska studier större betydelse medan för arbete inom den privata sektorn språkstudierna spelar större roll. Fyra av fem som tagit examen inom annat område än humaniora men kompletterat sin utbild-ning med humanistiska studier ansåg att de fått speciella kunskaper/färdigheter/attityder genom de humanistiska studierna (se avsnitt 7.6). De som tagit examen utanför det humanistiska området men också läst humanistiska kurser är mer tillfreds med sitt val av utbildning än humanisterna. Tre av fyra skulle läst åtminstone mer-parten av det de läst sammantaget vid universitetet, (31% svarade Ja, absolut och 44% Merpar-ten) medan bara var femte bara delvis skulle välja samma utbildning igen och 4% inte alls skulle valt samma utbildning. De mer missnöjda –från alla fakulteter – önskade att de läst en mer yrkesinriktad utbildning, gärna med IT-inriktning. Var tredje som i stort sett var nöjd med sitt val av utbildning, hade önskat läsa mer (eller andra kurser i) humaniora och ungefär lika många hade önskat läsa mer (eller andra kurser i) samhällsvetenskap. Åtminstone var tionde hade också önskat att de läst mer inom IT-området.

18

3. Arbetslivets krav och bedömning av utbildningen

3.1 Övergripande kvantitativa resultat 3.1.1 Arbetslivets krav En av de mest centrala frågorna i undersökningen rörde vad och i vilken utsträckning som humanisternas nuvarande arbete innefattar krav på olika färdigheter. Åtminstone hälften av humanisterna anser att deras nuvarande arbete kräver att de skall ha följande färdigheter (det mest viktiga först):

självständigt lösa problem (allmän) tänka kritiskt (allmän) använda IT f kontakt o kommunikation (arbetslivsinriktad) använda IT f informationssökning (arbetslivsinriktad) förklara för icke-specialister (arbetslivsinriktad) argumentera och övertyga (allmän) vara serviceinriktad (arbetslivsinriktad) arbeta i team ((arbetslivsinriktad) tolka olika sociala situationer (akademisk) förstå olika kulturyttringar (akademisk)

Arbetslivet ställer alltså i första hand krav på humanisternas allmänna färdigheter, dvs. att de skall kunna arbeta kritiskt och självständigt och kunna argumentera för sin ståndpunkt. I övrigt behöver de flesta det vi kallat arbetslivsinriktade färdigheter i sitt arbete, bl.a. IT-färdigheter. De akademiska (mer specifikt humanistiska) färdigheter som oftast behövs i arbetslivet är att kunna tolka sociala situationer och förstå olika kulturyttringar. Däremot arbetar humanisterna som grupp inte i så hög grad med att kommunicera på annat utländskt språk än engelska, organisera utbildning och skriva längre artiklar, vilket inte hindrar att dessa förmågor är särskilt viktiga för specifika grupper av humanister.

19

3.1.2 Förekomst av färdighetsträning Allmänna färdigheter Diagram 3: Andel humanistalumni som angett att utbildningen innehållit träning av allmänna färdigheter

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Förekomst av färdighetsträning

Arb

etsk

rav

Självständigt lösa problemTänka kritiskt

Argumentera och övertygaGöra skriftliga presentationer

Göra muntliga presentationerKommunicera på engelska

De allra flesta humanisterna har arbeten där det ställs krav på att de skall behärska de allmänna färdigheterna. I sin utbildning får humanisterna träna dessa. Undantaget utgörs av den tredjedel av humanisterna som anser att de inte i sin utbildning uppövat sina kommunikationsfärdigheter i engelska. Främst är det de med historisk-filosofisk inriktning som inte tränat sin engelska - deras arbete kräver inte heller denna färdighet i samma utsträckning som språkvetares. Den femtedel av språkvetarna som inte fått öva upp sin förmåga att kommunicera på engelska är de som läst andra språk. De som läser tyska eller franska får mindre träning i engelska än de som inte alls läser språk. Akademiska färdigheter Diagram 4: Andel humanistalumni som angett att utbildningen innehållit träning av akademiska färdigheter

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Arb

etsk

rav

Skriva längre artiklar motsv

Kommunicera på annat utl språk än engelska

Utnyttja historisk medvetenhet

Förstå olika kulturyttringar

Anlägga ett internationellt perspektiv

Tolka olika sociala situationer

Upptäcka och analysera etiska problem

20

Arbetslivet tar inte i anspråk mer specifika humanistiska färdigheterna i samma utsträckning som de allmänna färdigheterna, men för de flesta humanisterna kommer de till bruk i åtminstone viss utsträckning. Här finns tydliga skillnader i vad arbetslivet kräver av språkvetare och övriga, vilket verkar rätt naturligt med tanke på deras studiebakgrund. I arbetslivet behöver språkvetarna i högre grad kunna kommunicera på andra språk och anlägga ett internationellt perspektiv, me-dan kraven på historisk medvetenhet och att kunna skriva längre artiklar är lägre. I utbildningen uppövas akademiska färdigheter, men naturligt nog i varierande grad beroende på vilken inriktning de humanistiska studierna har. Medan många språkvetare lär sig andra språk än engelska är det bara något som en av fyra med historisk-filosofisk inriktning har i sin utbildning. Språkvetarnas utbildning tränas å andra sidan mindre i övriga akademiska färdigheter, särskilt vad gäller att upptäcka etiska problem och att tolka olika sociala situationer. Skillnaderna mellan historisk-filosofiskt och språkvetenskapligt huvudämne framgår av diagram-met nedan. Diagram 5: Andel humanistalumni som angett att utbildningen innehållit träning av akademiska färdigheter. Historisk-filosofisk resp. språkvetenskapligt huvudämne

1

2

3

4

5

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Arb

etsk

rav

Kommunicera på annat utländskt språk än engelska



Skriva längre artiklar/PM



Förstå olika kulturer

Språkvetenskapligt huvudämne

Historisk-filosofiskt huvudämne

21

Arbetslivsinriktade färdigheter Diagram 6: Andel humanistalumni som angett att utbildningen innehållit träning av arbetslivs-inriktade färdigheter

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Arb

etsk

rav

Arbeta i team

Förklara för icke-specialisterAnvända IT för informationssökning

Organisera verksamhet

Använda IT för kontakt och kommunikation

Vara serviceinriktad

Använda IT för presentationHandleda

Organisera utbildning

Kraven på de arbetslivsinriktade färdigheterna är i många fall höga, särskilt på IT-kompetens. Kraven är i stort sett desamma på dem med historisk-filosofisk och språkvetenskaplig bakgrund. I den humanistiska utbildningen tränas de arbetslivsinriktade färdigheterna i betydligt mindre utsträckning än de allmänna och akademiska färdigheterna. Anmärkningsvärt är att IT-färdig-heter, som humanisterna verkligen har användning av i sitt arbetsliv, inte uppövas inom utbild-ningen. De enda arbetslivsinriktade färdigheter som utbildningen allmänt ger bidrag till är att arbeta i grupp och att förklara för lekmän. Språkvetarna får dock i mindre utsträckning träning i att kunna förklara än vad övriga humanister får. Språkvetarnas arbete kräver i högre grad en ser-viceinriktning – samtidigt har de fått mindre träning i detta än övriga inom fakulteten. Det är genomgående så att språkvetarna anser att det förekommit mindre färdighetsträning i arbetslivs-inriktade färdigheter än vad de som läst historisk-filosofiska ämnen gör. Utbildningen i humaniora tycks i mycket begränsad utsträckning ta hänsyn till de kompetens-krav, utöver de allmänna och akademiska, som ställs ute i arbetslivet. 3.1.3 Förekomst av färdighetsträning för de med humanistiska inslag En mycket stor del med humanistiska inslag i sin examen arbetar inte med ”humanistiska arbeten” vilket är väsentligt vid värderingen av vad det nuvarande arbetet kräver. Trots denna skillnad i arbetsuppgifter är bilden oväntat mycket lik den för humanister i allmänhet. Deras arbeten ställer något högre krav på allmänna färdigheter än vad humanisternas arbeten gör. Undantaget består i att språkvetarna i sina arbeten i högre grad behöver kommunicera på engelska än vad icke-humanisterna behöver. Förvånande nog ställer arbetet ungefär samma krav på akademiska färdigheter för de med historisk-filosofisk bakgrund, oavsett om man har examen i sådant huvudämne eller har det som ett inslag i utbildningen. Avvikelserna består i att de med humanistisk examen i högre grad be-höver utnyttja sin historiska medvetenhet, medan icke-humanisterna i högre grad behöver kunna ta ställning till etiska frågor. Bland språkvetarna ställs det däremot högre krav på alumni med humanistisk examen vad gäller främst förmåga att kommunicera på andra språk än engelska än för dem med humanistiska inslag.

22

Arbetslivet ställer ungefär samma krav på humanister och icke humanister avseende arbetslivs-inriktade färdigheter. De med icke-humanistisk examen har i allmänhet kompletterat sin utbildning med humanistis-ka kurser på grundnivå. Mer sällan har de läst kandidat eller magisterkurser. Det innebär att de med humanistiska inslag saknar erfarenhet av fördjupningskurserna inom humaniora. På dessa nivåer finns en tonvikt på t.ex. vetenskaplig metod och uppsatsskrivande. Det är därför inte för-vånande att de med humanistiska inslag i större utsträckning (i snitt ytterligare drygt 10%) än humanisterna saknar erfarenhet av färdighetsträning i en rad avseenden. Profilen av vilken trä-ning som förekommit är densamma bland både humanister och icke-humanister. I de humanistiska inslagen har det, vad gäller allmänna färdigheter, i mindre utsträckning före-kommit inslag av kommunikation på engelska. Språkvetare med humanistisk examen har i högre grad än de med språkvetenskapligt inslag fått träning i självständigt arbete, kritiskt tänkande och i att argumentera. Övning i akademiska färdigheter har de med humanistisk examen fått i något högre grad, främst vad gäller att skriva längre artiklar. De med humanistiska inslag har i ännu lägre grad än huma-nisterna fått träning i de arbetslivsinriktade färdigheterna under sina studier i humaniora. De enda förmågor i denna kategori som uppövats under de humanistiska studierna är att förklara för icke-specialister och arbeta i team, medan mindre än var fjärde icke-humanist tycker sig fått någon träning i övriga arbetslivsinriktade färdigheter.

3.2 Bedömning av utbildningens färdighetsträning 3.2.1 Humanister I det följande ställer vi de krav som humanistalumnis nuvarande arbete ställer mot bedömningen av tillfredsställelsen med färdighetsträningen i utbildning. Härigenom får vi en uppskattning av hur väl utbildningen förberett de examinerade för arbetslivet. Färdighetsträningen har självfallet bara bedömts av dem som angett att sådan förekommit. Allmänna färdigheter Diagram 7. Bedömning av arbetskrav och tillfredsställelse. Allmänna färdigheter

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

1,00 2,00 3,00 4,00 5,00

Tillfredsställelse med utbildningen

Arb

etsk

rav

Självständigt lösa problem

Tänka kritiskt

Skriftliga presentationerArgumentera och övertyga

Muntliga presentationer

Kommunicera på engelska

23

I de akademiska studierna förekommer, som vi tidigare sett, färdighetsträning i de allmänna färdigheterna. Humanistalumni är också nöjda med sin utbildning avseende dessa. De med språkvetenskaplig bakgrund är emellertid något mer kritiska till sin utbildning än de med historisk-filosofisk bakgrund utom vad gäller de färdigheter som är mest kopplade till träning i främmande språk (kommunicera på engelska och muntlig presentation). Akademiska färdigheter Vi har redan sett att de historisk-filosofiska och språkvetenskapliga utbildningarna skiljer sig åt vad gäller färdighetsträningen. De särskilda styrkorna i den historisk-filosofiska utbildningen är medvetenheten om historiska förlopp och förståelsen av kulturella yttringar. Också övriga akade-miska färdigheter får godkänt av humanistalumni. Att kommunicera på andra främmande språk än engelska ger utbildningen otillräcklig övning i. Språkvetarna är genomgående mindre nöjda än de med historisk-filosofisk bakgrund utom för-stås i att kommunicera på annat språk. Det internationella perspektivet är viktigare i språkvetar-nas arbete, men alumni är lika tillfreds med utbildningen i detta avseende som de som läst histo-risk-filosofiska ämnen. Språkvetarna är kritiska till utbildningens behandling av etiska och socia-la aspekter. Sådan förekommer enligt många alumni inte i den språkvetenskapliga utbildningen. Diagram 8. Bedömning av arbetskrav och tillfredsställelse. Akademiska färdigheter. Historisk-filosofiska huvudämnen

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5

Tillfredsställelse med färdighetsträningen

Arb

etsk

rav



Skriva längre artiklar

Förstå olika kulturyttringarTolka olika sociala situationer



24

Diagram 9. Bedömning av arbetskrav och tillfredsställelse. Akademiska färdigheter. Språkvetenskapliga huvudämnen

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5

Tillfredsställelse med färdighetsträningen

Arb

etsk

rav




Anlägga ett internationellt perspektivTolka olika sociala situationer



Arbetslivsinriktade färdigheter Diagram 10. Bedömning av arbetskrav och tillfredsställelse. Arbetslivsinriktade färdigheter

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

1,00 2,00 3,00 4,00 5,00


Arb

etsk

rav

Arbeta i team

IT för kontakt och kommunikationIT för informationssökning

Serviceinriktad


Handleda

Organisera utbildning IT för presentation

Förklara för icke-specialister

Medan kraven på arbetslivsinriktade färdigheter är höga är det inte ofta som de tränas i den humanistiska utbildningen. De enda som förekommer någorlunda frekvent är också de som bedöms som minst otillfredsställande av humanistalumni. Den eventuella färdighetsträning som förekommer är humanisterna missnöjda med. Språkvetarna är genomgående något mer miss-nöjda än vad de med historisk-filosofisk ämnesbakgrund är.

25

3.3 Icke-humanister med humanistiska inslag Tillfredsställelsen med färdighetsträningen har i stort samma mönster bland alumni med huma-nistiska inslag som bland de med humanistisk examen (se Diagram 17, bilaga). Vad gäller all-männa och arbetslivsinriktade färdigheter är humanisterna genomgående något mer nöjda. Bedömningen av de akademiska färdigheterna skiljer sig för hist.fil-ämnen endast vad gäller att skriva längre artiklar - som de med humanistiska inslag oftare saknar erfarenhet av genom att inte ha läst på fördjupningsnivå. Bland språkvetarna är däremot de med humanistiska inslag mer tillfreds med övningen av aka-demiska färdigheter (utom att skriva uppsatser). De med humanistiska inslag är mer nöjda med träningen i att kommunicera på annat utländskt språk än engelska, vilket bl.a. kan bero på att deras humanistiska inslag bestått av detta. 3.4 Jämförelse mellan examensår 1995/96 och 1997/98 Vår undersökning omfattar två examensårgångar (för både de med humanistiskt huvudämne och de med humanistiska inslag i annan examen) med ett års uppehåll pga av att SCB:.s arbetslivs-uppföljning omfattar de som tagit examen läsåret 1996/97. Vi har valt att behandla de två år-gångarna tillsammans. Skillnaderna i bedömningar av arbetslivets krav och tillfredsställelsen med utbildningen mellan årskullarna är totalt sett mycket små. Detsamma gäller i förhållande till SCB-undersökningen. Vi vill ändå redovisa de skillnader som finns. SCB-undersökningen (opubl.) omfattar endast allmänna och arbetslivsinriktade färdigheter. Ut-fallet där är detsamma som i denna studie, med ett undantag: I SCB:s studie var alumni relativt nöjda med träningen i att arbeta i projektgrupp, medan vi här funnit ett viss missnöje med öv-ning i att arbeta i team. De olika sätten att formulera frågan kan ha bidragit till skillnaden. Kraven på framför allt de akademiska färdigheterna kan förväntas öka och bli mer synliga ju längre de forna studenterna har varit ute på arbetsmarknaden och efterhand fått mer kvalifi-cerade arbetsuppgifter. Det är därför inte förvånande att de som tog examen tidigare (dvs 1995/96) i högre grad än de som tagit examen senare (1997/98) anser att arbetslivet ställer krav på dessa färdigheter, främst att anlägga ett internationellt perspektiv och att utnyttja historisk medvetenhet. I någon mån ökar med tiden också kraven på allmänna färdigheter, i första hand förmågan att tänka kritiskt och att kunna göra muntliga presentationer. Bedömningen av be-hovet av arbetslivsinriktade färdigheter för det egna arbetet är däremot detsamma för de båda årskullarna. I bedömningen av tillfredsställelsen med färdighetsträningen i utbildningen fanns det inga skill-nader mellan de två examensårgångarna. I humanistalumnis svar går det alltså inte att utläsa någon nämnvärd förstärkning av utbildningens IT-användning. Bland icke-humanisterna fanns inga systematiska skillnader i bedömningen av vare sig arbets-livets krav eller av utbildningens färdighetsträning mellan de både årskullarna. 3.5 Könsperspektiv på färdighetskrav och bedömning av utbildningen Kvinnorna utgör 2/3 av dem som ingår i undersökningen och bl.a. av det skälet kan det vara intressant att jämföra kvinnor och män. Kvinnorna är i snitt ett år yngre än männen. Kvinnor och män har i stort sett valt samma huvudämne, men kvinnorna har oftare språk och film/teater som huvudämne medan fler män

26

har filosofi. I utbildningshänseende finns en viss skillnad i det att ca 25% av kvinnorna har genomgått någon yrkesinriktad kurs/utbildning, medan detta inte är lika frekvent bland männen. Det är också vanligare att kvinnor läser medie- och kommunikationsvetenskap eller något ekonomiämne medan männen istället väljer statsvetenskap. För både kvinnor och män är beteendevetenskapliga ämnen det vanligaste valet. Efter sin humanistiska utbildning har kvinnor och män annan eftergymnasial utbildning i lika stor utsträckning och de är lika nöjda med den utbildning de valt. De är jämt fördelade över arbetsmarknadssektorer. Däremot har männen med historisk-filosofisk bakgrund oftare fast anställning än kvinnorna som har mer tidsbegränsade anställningar. Det finns även en stor överensstämmelse inom vilka yrkesområden man arbetar, men i marginalen är det vanligare att kvinnor arbetar med film, teater, konst och kulturarbete samt som arkivarie, antikvarie eller konservator medan männen är överrepresenterade bland arkeologer, doktorander, IT-anställda och icke-akademiska yrken. Kvinnor och mäns arbete ställer genomgående likartade krav på färdigheter. Två avvikelser har noterats. Medan männen i högre grad anser att arbetet kräver skriftliga presentationer och längre PM ställer arbetet högre krav på kvinnornas serviceinriktning. Även när det gäller bedömningen av färdighetsträningen i utbildningen finns en stor samstäm-mighet mellan kvinnor och män. Kvinnorna är mer nöjda vad gäller att göra skriftliga och munt-liga presentationer samt att kommunicera på annat utländskt språk än engelska. 3.6 Slutsats De färdigheter som den humanistiska utbildningen främjar är inte genomgående desamma som arbetslivet kräver. Utbildningen är framgångsrik i att utveckla de allmänna förmågor som visat sig användbara i alumnis yrkesutövning. Den lyckas också väl vad gäller akademiska färdigheter, även om några inte tas i anspråk på arbetsplatserna. Inom de språkvetenskapliga utbildningarna brister det i träningen i att tolka sociala situationer och i att upptäcka etiska problem. I förhållande till de krav som ställs i arbetslivet tar den humanistiska utbildningen otillräcklig hänsyn till behovet av arbetslivsinriktade färdigheter. Trots att de utexaminerade i sina arbeten upplever höga krav på IT-färdigheter, serviceinriktning, förmåga att organisera och arbeta i team samt att kunna förklara för lekmän är detta förmågor som inte alls eller i alla fall onöjaktigt ges möjlighet att utvecklas i den humanistiska utbildningen.

27

4 Yrkesgruppernas utbildning och bedömningar Humanisternas nuvarande arbete representerar ett vitt spektrum av yrken och arbetsuppgifter. Några yrkesgrupper är enkla att klassificera såsom lärare, bibliotekarier eller journalister medan andra grupperingar är mindre etablerade. I tabell 2 har vi gjort en grov indelning. Utifrån denna ger vi nedan en bild av dessa yrkesgrupper och de krav arbetet ställer på dem, deras ämneskom-binationer och bedömning av sin utbildning. 4.1 Lärare, pedagoger Lärare på olika stadier inom skolväsendet och pedagoger på folkhögskolor och bildningsförbund utgör den största yrkesgruppen, hela 44 personer. Hälften av dessa har kombinerat språk med historisk-filosofiska (inkl. religionsvetenskap) ämnen, och andra hälften jämt fördelade på rena historisk-filosofiska resp. språkkombinationer. Utöver humanistiska ämnen har knappt hälften andra studier och där dominerar beteende- och samhällsvetenskap. Efter examen har 31 skaffat sig praktisk-pedagogisk utbildning för att få fullständig lärarkompetens. Denna grupp ångrar inte sin utbildning – endast 2 skulle idag från början ha valt ett lärarprogram från början. Av diagram 11 (bilaga) framgår att lärarna skiljer sig från humanister i allmänhet genom att arbetslivet ställer högre krav på samtliga färdigheter utom att använda IT och att kommunicera på engelska eller annat främmande språk. Detta innebär bl.a. att lärarna har mycket höga krav i sin yrkesutövning både på allmänna färdigheter, akademiska (humanistiska) färdigheter och arbetslivsinriktade färdigheter. De höga kraven motsvaras emellertid av ett relativt större missnöje med den färdighetsträning som den humanistiska utbildningen gett. Av de färdigheter som arbetslivet ställer höga krav på är lärarna missnöjda med hälften. Minst nöjda är lärarna med träningen i att använda IT, att organisera verksamhet, handleda och vara serviceinriktad. Lärarna är med andra ord mest miss-nöjda med vad utbildningen gett vad gäller de arbetslivsinriktade färdigheter som ligger läraryrket närmast. 4.2 Journalist, informatör, redaktör och skribent 31 svaranden arbetar för närvarande som journalister, informatörer, redaktörer och skribenter. Majoriteten av huvudämnen i examen återfinns inom det historisk-filosofiska området med stor spridning bland ämnena. Få har språk som huvudämne. Bland övriga humanistiska ämnen i examen har några enstaka något främmande språk eller svenska. Vid sidan av de humanistiska ämnena har journalistgruppen vanligen antingen läst något av ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap, eller något slags journalist- och informatörsutbildning. Journalisterna skiljer sig från humanister i allmänhet (diagram 12, bilaga) genom att de igenom-snitt är mindre nöjda med den färdighetsträning de fått i sin utbildning. De är missnöjda med 12 av de 22 färdigheter vi undersökt och missnöjet är mycket starkt uttalat framför allt vad gäller IT. Arbetslivet ställer högre krav (än för humanister i allmänhet) på det som är yrkets känne-tecken som t.ex. att göra skriftliga presentationer, skriva längre artiklar och PM. Journalisterna är också nöjda (men inte mer än humanister i allmänhet) med denna färdighetsträning.

28

4.3 Bibliotekarie 21 (därav 16 kvinnor) personer har uppgivit att de har utbildning till och arbetar som bibliote-karier. 13 av dessa har biblioteks- och informationsvetenskap som huvudämne i examen, medan övriga ämnen ofta utgörs av en kombination av historisk-filosofiska ämnen och främmande språk med ett fåtal tillägg av samhälls- och beteendevetenskap. Vanligt är också att 80-poängs-kursen i biblioteks- och informationsvetenskap studeras efter avlagd examen. Merparten är nöjda med sin utbildning och dess klara yrkesinriktning. Någon hade önskat mer beteendevetenskap, IT eller kunskap i projektledning. Bibliotekarierna ger påfallande få kom-mentarer i de öppna svaren om t.ex. styrkor och svagheter i utbildningen. Bibliotekarierna skiljer sig på flera sätt från övriga yrken/yrkesområden (diagram 13, bilaga). Deras arbete ställer mindre krav på allmänna och akademiska färdigheter, särskilt de med inter-nationell anknytning. De är nöjda med i stort sett all färdighetsträning de fått i sin utbildning och detta oavsett om arbetslivet ställer höga eller låga krav på dem i utförandet av deras arbets-uppgifter. Vad gäller allmänna och akademiska färdigheter är de lika nöjda som totalgruppen humanister, men när det gäller arbetslivsinriktade färdigheter är de betydligt mer nöjda än övriga. De är markerat nöjda med träningen i IT (signum för deras yrke) och i att arbeta i team medan alla andra humanistgrupper än missnöjda i dessa hänseenden. 4.4 Arkeolog, museipedagog – arkivarie, antikvarie, konservator

25 alumni arbetar som arkeologer, museipedagoger, arkivarier, antikvarier eller konservator. Gränserna mellan dessa yrkesgrupper är oklara. Hälften (med någon övervikt för kvinnor) arbetar som arkeolog eller på museum. Den andra hälften (nästan enbart kvinnor) arbetar som arkivarie, antikvarie eller konservator. Huvudämnet är i de flesta fall arkeologi. Dominerande ämnen i examen för dessa båda grupper är arkeologi, medeltidsarkeologi, etnologi, konstveten-skap, osteologi, historia samt antikens kultur och samhällsliv. Fyra personer har läst den yrkes-inriktade kursen museikunskap. Kombinationer med utländska språk är sällsynt. Bland icke-humanistiska ämnen i examen finns främst socialantropologi. Varken pedagogik eller medie- och kommunikationsvetenskap förekommer trots att de som arbetar på museum ofta har ansvar för visningar och marknadsföring. Studier utöver examen är ovanligt – någon enstaka har gått konservatorslinjen eller läst enstaka kurser i arkitektur. Idag skulle de bl.a. önskat lägga till studier i ekonomi och lagfrågor -”Av tradition fick man den kunskapen genom att gå bredvid en erfaren antikvarie men nu när organisationerna är så slimmade kan man inte få det så. Det är en black om foten, när man inte har det med sig”. Ett stort problem är arbetsmarknaden som oftast endast erbjuder projektanställningar. Dessutom är det fysiskt påfrestande att göra utgrävningar. Ett kännetecken för dessa yrkesgrupper är att deras arbetsuppgifter ställer höga krav på historisk medvetenhet och faktakunskaper. De är också nöjda med dessa inslag i sin utbildning. För övri-ga allmänna och akademiska färdigheter är kraven ungefär desamma som för humanister i all-mänhet (se diagram 14, bilaga). Arbetskraven är dock lägre vad gäller internationella aspekter samt arbetslivsinriktade färdigheter, särskilt att använda IT. I dessa hänseenden är de också mindre tillfreds med utbildningens färdighetsträning, medan de i övrigt är lika nöjda som huma-nister totalt.

29

4.5 Yrken inom film-/teater-/konst-/musikområdet 12 svarande finns inom denna kategori. Det är en mycket splittrad grupp där konstvetenskap, drama-teater-film och litteraturvetenskap finns som huvudämnen. De arbetar som kulturprodu-center/administratörer, kultursekreterare, konstpedagog, kulturskribent, olika slag av projekt-ledare för barnteater, film och konst. Här finns en tv-filmare och studiefotograf. Kraven i arbetet är högre än för humanister i gemen vad gäller akademiska färdigheter, främst vad gäller att förstå olika sociala situationer, men också historisk medvetenhet och att organisera verksamhet, men i övrigt ungefär desamma som för övriga. Tillfredsställelsen med utbildningen är likaså i nivå med övriga humanisters, men högre i de för gruppen viktigaste färdigheterna med undantag för att förstå sociala situationer. 4.6 Doktorander Av de 23 doktoranderna har 18 något historisk-filosofiskt ämne inkl. religionsvetenskap som huvudämne i grundexamen. Dessa ämnen kombineras i lika grad med språk och historisk-filosofiska ämnen. Flera har kurser utöver grundexamens minimikrav men några har någon annan eftergymnasial yrkesutbildning (fyra har lärarexamen). Utöver ytterligare enstaka ämnen hade dessa inte valt att studera något annat, om de börjat om idag. Av diagram 15 (bilaga) framgår, att arbetslivet ställer mycket högra krav på doktoranderna vad gäller allmänna och akademiska färdigheter. Däremot krävs inte mer av doktorander i deras arbete vad gäller de arbetslivsinriktade färdigheterna än vad som krävs av andra. Dock är det minst viktigt för doktorander av alla yrkesgrupperna att kunna arbeta i team och vara service-inriktade. Doktoranderna är lika tillfreds med träningen av allmänna och akademiska färdigheter som humanisterna i allmänhet, men mer missnöjda med samtliga arbetslivsinriktade färdigheter. 4.7 IT-yrken 21 svarande, varav 13 kvinnor, uppger att de arbetar inom IT-området. Som nuvarande yrke uppger de webdesigner, webredaktör, systemutvecklare/-konsult, programmerare, projektledare på webbyrå, utbildare, logiker och database operator. Endast var fjärde har arbetsuppgifter som uttalat finns inom den humanistiska sektorn: på bibliotek som internet-databasutvecklare, på bokförlag för att bygga ut och utveckla bokavdelning, som webredaktör och som språkinforma-tör för att implementera system för informationshantering. Som huvudämnen i examen förekommer både historisk-filosofiska ämnen och engelska/tyska/ franska. Alla har läst historisk-filosofiska ämnen och hälften har kombinerat dessa med främ-mande språk – alltså har förhållandevis många språkstudier bakom sig. Endast en har informatik i examen, medan var tredje skaffat sig IT-utbildning utanför sin examen. De ångrar inte sin utbildning men hälften hade idag velat lägga till kurser i programmering och systemvetenskap. Arbetet kräver förstås mindre av humanistiskt akademiska färdigheter än vad som krävs av humanister i allmänhet (diagram 16, bilaga ) särskilt historisk medvetenhet och förmåga att upp-täcka och analysera etiska problem men mer av de arbetslivsinriktade färdigheterna särskilt IT. De som arbetar inom IT-området är lika nöjda som humanister i allmänhet med den allmänna och akademiska färdighetsträning de fått i sin utbildning. Det relativt större missnöjet avser att använda IT och att vara serviceinriktad.

30

4.8 Administratör 18 personer har placerats i denna heterogena grupp. Var tredje arbetar med utbildningsadmi-nistration, övriga kallar sig bl.a. utredare, utvecklingssekreterare, chefssekreterare, internationell handläggare, intendent. De har blandade ämneskombinationer. Hälften har även icke-huma-nistiska ämnen i sin examen - vanligast är statsvetenskap, ekonomi och medie- och kommunika-tionsvetenskap. De som inte har dessa ämnen skulle valt dem tillsammans med IT-utbildning, om de fått börja om idag. Administratörerna bedömer såväl arbetskraven som tillfredsställelsen på i stort sett samma sätt som totalgruppen humanister. Bland administratörerna finns åsikten att humanistisk utbildning är mycket specialiserad och smal utan direkt koppling till arbetslivet men att den har gett träning i att kommunicera både på svenska och engelska samt metodik i att hantera och lösa uppgifter. Inte heller i dessa avseenden skiljer de sig dock från totalgruppen. 4.9 Andra akademiska yrken De 22 humanister som parallellt med eller efter sin humanistiska examen skaffat sig en annan akademiska utbildning har något lägre krav på sig i arbetet vad gäller samtliga färdigheter, men främst de humanistiskt akademiska och arbetslivsinriktade färdigheterna. Endast i ett avseende ställer arbetet högre krav på dem: att vara serviceinriktad. De är i stort sett lika nöjda som övriga humanister med utbildningens färdighetsträning, men mer missnöjda vad gäller arbetslivsinriktade färdigheter, främst träningen av serviceinriktning, handlednings- och organisationsförmåga. 4.10 Övriga yrken Föga förvånande uppfattar de som har yrken som inte förutsätter akademisk eller humanistisk utbildning att kraven på allmänna, akademiska och arbetslivsinriktade färdigheter är betydligt lägre än övriga. Deras arbeten kräver emellertid lika mycket eller mer av serviceinriktning och av att kunna tolka olika sociala situationer. Trots detta är de vad gäller allmänna och akademiska färdigheter lika nöjda som övriga humanister, och något mer vad gäller att tänka kritiskt och att kunna förklara för andra. De flesta menar att det inte förekommit någon träning i de arbetslivs-inriktade färdigheterna, och övriga är kritiska till den färdighetsträning som förekommit, vilket verkar rätt naturligt med tanke på att de faktiskt inte fått arbete inom de arbetsfält som de utbildat sig för.

31

5 Kvalitativa synpunkter. Enkätens öppna svar samt intervjusvar - humanistisk utbildning

Några år efter examen och med erfarenheter från arbetslivet har humanisterna distans till sin utbildning och därmed ett fördjupat perspektiv på dess företräden och brister. I enkätsvaren finns således både tids- och användarperspektivet: ”Hur trendkänsliga studenterna än är, förstår de inte vad som behövs, förrän de varit ute i arbetslivet. Jag har länge tänkt ta kontakt och berätta om detta, så kom enkäten och jag fick chansen!” (citat från en intervju). För att få en fylligare bild av styrkor och svagheter i humanistisk utbildning ger enkäten utrym-me för fria kommentarer och öppna svar. 52% har utnyttjat denna möjlighet för att ange styr-kor, medan 57 % gett exempel på svagheter. Svaren spänner över vida fält och har mycket olika karaktär. Här finns överväldigande lovord, personliga glädjeämnen och misslyckanden, anklagelser och besvikelser, små detaljer och vida svep. Huvudintrycket är dock att vi fått många kloka och tänkvärda synpunkter att ta till oss i det fortsatta arbetet med humanistiska utbildningar. Trots att uppmaningen lyder: ”Ange styr-kor (resp. svagheter) i din humanistiska utbildning, som inte framkommit av svaren ovan!” vill många med egna ord ytterligare kommentera enkätens bundna svarsalternativ. Vi har från enkäterna valt ut ett antal citat, vilka i sig är kortfattade. Något längre blir de syn-punkter som kommit fram vid intervjuer. Urvalet täcker i princip alla redovisade åsikter utan att för den skull ta med svar, som endast skiljer sig i fråga om ordval eller innehållsnyanser. Där-emot finns det färdigheter som inte får någon ytterligare belysning genom de öppna svaren eller som endast kommenteras som styrka eller som svaghet. Anledningen till detta är svår att analy-sera. Det krävs ju större eftertanke att formulera fria svar än att markera färdiga alternativ. Detaljerna kan ha förbleknat, medan helhetsintrycket kvarstår. Citatens placering under olika huvudrubriker kan diskuteras. Vissa svar går utöver enkätens färdighetskriterier – andra ligger lite vid sidan av men kan ändå vara av intresse. I vissa fall har vi lämnat uppgifter om huvudämne och/eller nuvarande sysselsättning, då dessa ger mer speciella upplysningar. Sist under varje rubrik redovisas intervjusvar.

5.1 Allmänna färdigheter Humanisterna är nöjda med träningen av allmänna färdigheter i sin utbildning. Den har givit förutsättningar för reflektion och självständigt, okonventionellt tänkande, intellektuell utveck-ling och förmåga att sålla ut det viktigaste ur en stor mängd material. Andra exempel är förmåga att före beslut sätta sig in i olika teorier för att pröva hållbarheten, kritiskt granska och analysera, hitta alternativa förklaringsmodeller och utöva källkritik. Men det finns också de som menar att den vetenskapliga medvetenheten inte har skolats under utbildningen. Styrkor: Självständigt lösa problem

- fått analyserande förmågor som berikat och gjort en själv till en öppnare och flexiblare människa - intellektuell utveckling, självförverkligande, kunskapsrik - framställningar, försöka vara ”neutral”, se saker från ”allas” perspektiv - förmågan att ta till sig stora delar information och ”sila fram” det viktigaste

32

Tänka kritiskt - tvingat mig till självständigt tänkande och reflekterande, att det inte finns rätt eller fel utan handlar mycket om tolkning och sammanhang - insikter i objektivitet, sanning/osanning, insikter i olika perspektiv - förmågan att sätta sig in i olika teorier och pröva om hållbarheten är god idag - lärt vikten av källkritik (viktigt i IT-sammanhang), kan sortera russinen ur stora informationskällor, väl utvecklad begreppsapparat - gett mig noggrannhet i mitt yrke (uppger alltid och kollar fakta) skriver inte något jag inte har belägg för (journalist) ”Vid värdering av föremål” (arkeolog) ”Vetenskapen erbjöd lite alternativa förklaringar till skillnad från den bild jag hade med mig hemifrån i en starkt frikyrkomiljö, där ont och gott, rätt och fel hade helt andra förklaringsgrunder. Då var det fint att på högskolan få möta reflekterande människor, som sa: det där vet jag inte riktigt, jag får kolla. Tror det är typiskt för humanister, det tyckte jag man växte av. Men jag har ju inte läst naturvetenskapliga ämnen.” (historia som huvudämne i fil.kand-examen ovanpå en mellanstadielärarexamen, som var som ett ”smörgåsbord” och gav mersmak)

Svagheter:

Tänka kritiskt Fler språkvetare anger svagheter i träningen att tänka kritiskt än humanister med historisk-filosofiska och religionsvetenskapliga ämnen.

”Har blandade erfarenheter. Engelska och franska skiljer sig mycket åt. På romanska institutionen mer av gymnasieskola, eleverna ska producera hemuppgifter, inte mycket samtal mellan lärare – elev, mycket av självmatning. Engelska institutionen är dynamisk men världsfrånvänd, väldigt akademisk, oerhört proffsig i det den erbjuder. På franskan ingen vetenskaplig analys, på engelskan fanns det men gällde bara ämnet – ska inte kunna praktiseras. Jag tror det är för litet av kritiskt tänkande inom de humanistiska studierna”(översättare med engelska, franska och konstvetenskap)

En intressant synpunkt är att utbildningen inte tar konsekvenserna av den gedigna träningen i kritiskt tänkande genom att visa på möjligheten att påverka det omgivande samhället. Flera påpekar som ett stort problem, att kunskaper och färdigheter främst tycks ägnade att tillämpas inom högskolan.

”Att tyngdpunkten var att tänka kritiskt men inte att påverka samhället. På alla institutioner är det hög status att tänka kritiskt, läsa o bedöma men inte påverka någonting, inte engagera sig i det som händer utanför. Hög status att sitta i sitt rum o tänka kritiskt, låg status så fort man tillämpar utåt.” Intervjufråga: ”Ska vi ändra oss på den punkten?” ”Är svårt: handlar om vad man har för uppdrag som universitet. Ska man skapa kritiska o engagerade samhällsmedborgare eller bara skapa kritiska samhällsmedborgare. Jag tycker man också ska skapa engagerade samhällsmedborgare. För mig var det en extremt lång resa att gå från den kunskap man tillägnade sig på universitetet till att faktiskt använda den till ngt. Är inte där än. Steget mellan en feministisk analys och ge ut Fittstim är ohyggligt stort och jag fattade inte att det hängde ihop. Hög status hade varit att säga: Jaså, ni ska ge ut Fittstim men den debatten har vi haft på universitetet för 10 år sedan”(bokförläggare i Stockholm med litteraturvetenskap som huvudämne samt filosofi och lingvistik)

Argumentera och övertyga Humanistisk utbildning bör ge bättre träning i att argumentera och övertyga (se också kommentar till färdigheten ”förklara för icke-specialister”). Inget av svaren tar upp de undervisningsmoment där det förekommer opposition och försvar av uppsatser och andra redovisningar.

33

”Var alldeles för lite av argumentering, handlade mer om att presentera. Ingen uttalad ambition att man skulle argumentera och förklara. Man var ju i ett sammanhang, där alla visste vad man pratade om.” (läggare på kulturdepartementet med litteraturvetenskap, konstvetenskap, förlags- och bokmarknad) ”Humanisterna lider av dåligt självförtroende, vilket gör att man inte argumenterar med t.ex. ekonomer, varken privat, halvoffentligt eller offentligt. Humanister argumenterar på ett för ödmjukt sätt. (citat från en språkvetare som vid 30 års ålder säger sig fått en chock, då hon insåg att hennes kunskaper som humanist kan behövas någon annanstans och inte bara inom den akademiska världen. Hon hoppas att alla ska kunna få uppleva detta och få göra det tidigt)

Göra skriftliga presentationer Skrivträningen är bra men skulle kunna ”lättas upp” genom större anpassning till avnämar-behovet.

”Synd att arbetet med uppsatsen blev något så pretentiöst i utbildningen. Kändes mest som skolans traditionella sätt att välja ut de bra från de dåliga i st f att man skulle öva sig. Inget bra klimat att diskutera varandras texter, kändes mest som en sållningsfunktion” ”Jag skriver nu alldeles för långt och akademiskt. Inte bra. Ingen träning på kortare texter/presenta-tioner. Det är inte så att universitetet lär en skriva långt och omständligt men man hamnar i någon sorts kultur, där man läser texter som är skrivna på ett visst sätt och tror att för att få fram det man tänker måste man själv skriva likadant. Man anpassar sig till det. Skriver så lite skapande och så mycket analyserande och förklarande och då blir det så. Hade man skrivit texter man skulle an-vända på annat sätt, skulle man kunna bli bättre på att skriva” (arbetar med film: projektplanering, festivaler, filmpedagogik i skolor)

Göra muntliga presentationer Trots att humanisterna i de bundna svaren markerar tillfredsställelse med träningen i muntlig kommunikation visar de öppna svaren och intervjuerna på en del brister. Ofta handlar det om brister från skoltiden men också om rädsla att göra bort sig.

- när jag kom ut i arbetslivet kände jag mig oduglig och lättstressad. Svårt att tala för publik - kunde funnits större utrymme för muntliga presentationer - tysta elever kommer inte till uttryck i stora klasser, där föreläsaren håller ordet och några enstaka

studenter vågar tala för sig ”Brist att inte fått träna” (gör idag föredragningar för minister) ”I många länder finns ju ”speech”. Jag saknar retorik. Förväntas kunna framträda redan från början i utbildningen utan att vare sig kunna eller våga – dålig träning från skolan. (avbröt efter 13 av 20 poäng i historia för att han inte vågade framträda muntligt och inte tilläts göra en ersättningsuppgift) ”Förekom mest i grupparbeten, alltså i ett väldigt små sammanhang, ingen reaktion – bara ett betyg. I franska skulle man uttrycka sig muntligt enligt den franska pedagogiken: föredrag, presentationer med ingen som helst uppmuntran. Gick hem och grät!” (40 p i franska)


”Inte ens på den engelskspråkiga kursen Swedish Film.” ”Det är idag en brist. Van att läsa men inte presentera på engelska. Men skulle inte vara bra att ha lektion om någon engelskspråkig författare på engelska. Då skulle man i diskussionen inte få fram de valörer man kan få på svenska” (departementshandläggare med enbart historisk-filosofiska ämnen)

34

5.2 Akademiska färdigheter Flera av de färdigheter, som här kallas akademiska, tränas speciellt inom de olika humanistiska ämnesstudierna. Värderingen av dessa är ofta relaterad till huvudämnet i examen och till kraven i nuvarande sysselsättning. Det är t.ex. självklart att den som är arkeolog eller museiintendent ut-nyttjar sin historiska medvetenhet, att en lärare eller internationell handläggare har synpunkter på vad utbildningen kunnat ge för att förstå olika kulturyttringar och tolka olika sociala situ-ationer. Den som i sitt jobb samarbetar med icke-humanister kan göra intressanta jämförelser med vad dessa fått i sin utbildning. Likaså kan den som studerat utomlands se skillnader mellan svensk och utländsk träning av akademiska färdigheter. Styrkor: Skriva längre artiklar/utredningar/promemorior Humanisterna är nöjda med att ha lärt sig strukturera stora material och skriva längre artiklar. De flesta anser dock att nuvarande arbetsuppgifter inte kräver den färdigheten. Kanske kommer den att efterfrågas längre fram i karriären. Kommunicera på annat utländskt språk Här finns alla med annat utländskt språk än engelska i examen. Majoriteten av dessa är nöjda med kommunikationsmomentet i sin utbildning, medan enkätens övriga humanister menar att det knappast förekom under studietiden. Med studenternas varierande förkunskaper i främman-de språk är kurslitteraturen normalt på svenska, engelska, danska eller norska och det krävs en-dast förmåga att läsa och förstå texter på dessa språk. Dessutom erbjuds ytterst sällan inom histo-risk-filosofiska ämnen gästföreläsare eller studiebesök, där andra språkkunskaper skulle behövas.

- språk är otroligt viktigt för att kunna bedriva kritisk forskning - gett mig god språkkänsla - gedigen språkutbildning som gett självsäkerhet + kompetens på marknaden, djupt allmänbildande, kunskapsbredd (journalist och översättare med engelska och franska)


- historisk och social medvetenhet i historia och nutid - ger en bredare historisk, kulturell samt mångkulturell och religionshistorisk utblick och syn-vinkel för förståelse och beskrivning - gett mig ett ”större” tänkande, att se helheten, och historisk kunskap som fungerar som redskap i tolkningen av dagens samhälle (arbetsledare/museitjänsteman med etnologi) - att kunna skönja mönster och ”röd tråd” inom historien, medvetenhet om den politiska om-världen (idé- och lärdomshistoria, yrke: driftsoperatör på pappersmassabruk) ”Det är vi duktiga på här. Märkte det när jag pluggade i Kanada. Där blev man direkt geniför-klarad som europeisk student, eftersom man har ett historiskt analytiskt perspektiv. Det har man inte där. Men vi har andra blottor t.ex. när man ser på mediet (film) som både något som angår tittaren men också är en hel process. Vi är väldigt dåliga på att hantera processen, ser främst den färdiga produkten och på att beskriva hur man tänkt. Vi har eg. inget mediebegrepp. Är som att analysera den svenska arbetarlitteraturen och bara titta på meningarna. Bara veta historiebokens bakgrund och inte något om personerna som arbetat med det” (film- och litteraturvetare som varit utbytesstudent i Kanada) ”Har referensram som många inte har. Att allt inte är nytt som händer. Är bättre på detta än mina kollegor. Har i huvudet att man vet. Kan inte utgå ifrån att det är givet att folk vet vad t.ex. upplysningen är”(arbetar tillsammans med politiska handläggare och har dessutom erfarenhet från flera bokförlag) ”I inlevelseförmågan ligger människans storhet men också det hemska. Både moder Teresa och torteraren använder – förmodar jag – inlevelse men med olika syften. Finns inga genvägar. Måste

35

till självreflektion. Historia mycket, mycket värdefullt: varför skriver man så? är det något han väjer för? anar vi något?. Det var nytt för mig”. (historia som huvudämne)

Förstå olika kulturyttringar / Tolka olika sociala situationer I samband med intervjuerna insåg jag, att det inte var lätt att utveckla och exemplifiera dessa färdigheter från utbildningen – även om man sade sig vara nöjd. Lättare var det att se behovet i arbetslivet.

- får bättre referensram för att analysera sig själv, sin omgivning och den kultur man omges av

(internationell handläggare, historia som huvudämne) - handlar inte bara om ”bokkunskap” utan även om social kompetens (gymnasielärare i svenska och

religionskunskap) - förståelse och tolerans för olika typer av människor - ”social kompetens” – slitet men sant. Se saker från olika perspektiv


”Etiska problem möter du i alla sammanhang på jobbet. Allt som handlar om bild som ska använ-das handlar ju om etiska problem: hur framställer vi den här personen? hur använder vi det här materialet? hur presenterar vi denna film? vad skadar? vad är viktigt att göra? Fanns i utbildningen då vi diskuterade censur genom åren, tematiska innehåll av etiska problem. Jag tycker man fått del av den diskussionen.” (filmvetare, producent och projektledare bl.a. för barn- och ungdomsfilmer och filmer från tredje världen, drama-teater-film som huvudämne)


”Jag tycker vi läser mer utländsk litteratur i Sverige än vad man gör vid utländska universitet. Också vad gäller forskning. Även i filosofi. Vi är ju ett litet land i större sammanhang.” ”Nordplus-studier i Köpenhamn och studier i Kanada gav tillfälle att arbeta praktiskt – inte bara analytiskt.” ”Studerat konst och litteratur från hela världen. Men störst tyngd på det västerländska. Frågan är vad man vill uppnå. Handlar om vår referensram – vår egen kanon. Kanske bäst att ha mer av det icke-västerländska perspektivet på påbyggnadsnivån.”

Svagheter: Utnyttja historisk medvetenhet Många ämnesstudier inom det historisk-filosofiska området innehåller historisk-kronologiska översikter – något som visar sig vara speciellt för svensk grundutbildning. Inom språken under-visas om språkutveckling och språkhistoria. Humanisterna är i stort sett nöjda men saknar träning i att dra paralleller till vår tid och att kunna applicera sin historiska medvetenhet på nutiden.

”Tror inte den var särskilt utnyttjad för att tolka nuet. Läste filosofins historia men mest upp till en själv att dra paralleller. Trenden var att inte montera ideologi på verkligheten och att inte montera teser på verkligheten – bara samla ihop dem. Där fick man inte några redskap. Snarare spreds rädslan att inte uttala sig om verkligheten – alltså hög status att inte säga ngt bestämt om världen. Jag tycker man mer rejält skulle säga bestämda saker om världen. För då skulle man få höra många säga olika saker. De som på den tiden stod för ngt var feministerna. De var tydligt ideologiska och fick vara det. Oj, nu vet jag : om man pluggar 89 – 94, då är det bara postmodernism som gäller. Det är klart man inte kan applicera historisk medvetenhet på världen. Då är allting bara frikopplat från allt och bara råkar finnas och ingenting betyder något” ”Tycker engelska institutionen var mycket inriktad på äldre engelska. Brukar säga att jag är väldigt haj på 1800-talsengelska. Men vardagsengelskan då? slangen?. Generellt betonades äldre litteratur. I skolans kursplan är betoningen mer på modern litteratur” (gymnasielärare i engelska)

36

”När jag studerade i mitten av 80-talet fanns inte det historiska intresse som finns hos allmänheten idag. Diskuterades inte i utbildningen. Togs inte upp hur man använde sin kunskap. Studierna var mycket inåtvända. Tanken var att man jobbade med likasinnade och inte utåtriktat, pedagogiskt som idag” (arkeolog och museipedagog)


Förmåga att tolka invandrarkulturer, ungdomsgrupper, äldre, hemlösa fanns inte med i utbild-ningen (litteratur- och konstvetare med arbete på departementet)


”Tycker inte det fanns mycket, men dilemmat fanns när man läste olika verk t.ex. ”Brott och straff ”med dödandets problematik. Mer sådant i litteraturvetenskap än i konstvetenskap. Frågan om vilken rätt konstnären hade att avbilda det eller det förekom inte.” ”Nej, det har jag inget minne av. Men man funderar ju när man skövlar gravar. Efter 100 år eller så upphör gravfriden. Jag skulle gärna vilja att man band samman studierna i arkeologi med filosofi och värderingsfrågor. Men de kanske hellre vill att man ska läsa flera olika ämnen. Jag har ju bara läst enstaka kurser men det finns väl hela museiutbildningar?” (arkeolog med antikens kultur och samhällsliv)


”Inget inom franskan. Hade gärna velat ha en kanadensisk lärare ( en helt annan) värld eller från Belgien, där jag var ett halvår o fick höra belgarna prata så ”ful franska” enligt fransmännen. Belgarna pratar lite långsammare och är lättare att förstå. På engelskan får man läsa olika sorters engelska och litteratur – ger det globala perspektivet. Men får inte språken insatta i sitt sammanhang. Engelskan lättare eftersom vi lever i en anglo-saxisk kultur. Men franskan blir så konstruerad. Kommer in, pluggar franska, kommer ut, pratar franska men ingen känsla för att språket finns i ett sammanhang. Måste åka till Frankrike för att känna att det faktiskt existerar som språk”. (översättare och skribent som varit Erasmus-student i Belgien)

5.3 Arbetslivsinriktade färdigheter Vi kan konstatera att den humanistiska utbildningen har stora brister vad gäller att träna mer arbetslivsinriktade färdigheter. Många förmågor uppövas inte alls i utbildningen och om den förekommer anser de forna studenterna att den varit bristfällig. Medvetenhet om att kunskapen ska användas ute i samhället bland icke-specialister/icke-humanister tycks saknas. Under den studieperiod enkäten handlar om, fanns det små möjligheter att på olika sätt använda IT under studierna. Många tror att det förmodligen är bättre nu. Skillnaden mellan de som av-lagt examen 1995/96 och 1997/98 är mycket liten. Visserligen anser något fler i den senare års-kullen att IT-användning förekommit. Förbättringen avser främst informationssökning via IT. Missnöjet bland dem som använt IT i utbildningen är aningen mindre kompakt, men också i den senare årskullen är missnöjet stort. Bibliotekarieutbildning får dock ett gott betyg för sin IT-utbildning. Hela området ”arbeta i team, organisera verksamhet och utbildning, handleda och vara service-inriktad” visar på stor diskrepans mellan dagens arbetsuppgifter och utbildningen. Grupparbeten kan ge viss träning i att arbeta i team men skulle behöva struktureras bättre. Övriga färdigheter kan man ha kommit i kontakt med inom de speciellt yrkesinriktade kurserna med praktikinslag (t.ex. Förlags- och bokmarknad, Kulturadministration) Styrkor: Förklara för icke-specialister

”Skrev papers i kursen Antikens kultur och samhällsliv, där man skulle skriva vetenskapligt men förklara de svåra orden, så att vem som helst skulle kunna läsa det”.

37

Arbeta i team

”Ja, mycket grupparbeten på gott och ont. Särskilt på förlags- och bokmarknadskursen. Haft glädje av det sedan. På förlag har man olika arbetsuppgifter men bra att kunna samarbeta”


- lära sig ta ansvar för sin utbildning med allt vad det innebär, planering, organisation av arbete såväl inför tentor som till uppsatser ”Bra inom Kulturadministration” ”Att organisera utbildning, handleda och vara serviceinriktad är naturligtvis bra att känna till men inte nödvändigt för högskolan att ge. Snarare viktigt att kunna förmedla vad man själv kan. Att handleda kommer in, när man arbetar i projektgrupper.”

Svagheter: Humanistisk utbildning får kritik för bristande omvärldsrelation. Hur ska humanisterna kunna använda sina kunskaper och göra sitt budskap begripligt för icke-specialister? Förklara för icke-specialister

- bristande anknytning till annat än fortsatta universitetsstudier - att inte kunna informera om den specialkunskap jag erhållit och dess värde inom vårt informa-

tionssamhälle (pressvetenskap) - kunskaperna man fick i ämnet var inte anpassade för att lära ut. Man befann sig i en annorlunda

kunskapssyn (gymnasielärare i svenska och religionskunskap) - det akademiska språket är ofta oanvändbart i andra sammanhang, skriftliga sammanställningar

bör skrivas så att vem som helst kan läsa (journalist med pressvetenskap). ”Var alldeles för lite av argumentering, handlade mer om att presentera. Ingen uttalad ambition att man skulle kunna argumentera och förklara. Man var ju i ett sammanhang, där alla visste vad man pratade om”. ”Retoriken behövs för att förklara litteratur för den som inte vet. Får dock inte inkräkta på ämnes-studierna. De är något för sig. Men det skulle kunna ha varit mer varierad pedagogik.” (litteratur-vetenskap). ”Humanister är väldigt dåliga på att förklara vad man är bra på och varför. Svårt i t.ex. kultur-minnesvården, där man hela tiden möter ekonomiska argument, som är väldigt svårbemötta. Mina ord som handlar om kulturminne, bevarandeproblematik och långsiktighet finns det inget intresse för. För dem är man bara nej-sägare. Det är ett dilemma. Inom byggbranschen möter jag många tekniska argument mot min bevarandeargument; helst ska man vara mästare på ventilation, på ekonomi, på allt …Lite av detta fanns i studierna inom medeltidsarkeologi, men där mer i ett utställningsperspektiv: om man ska ge folk vad man kan eller vad de vill ha eller vad de behöver” (byggnadsantikvarie, anställd av en stor kommun). ”Nej, ingen träning i att jobba mot en allmänhet. Inte heller skaffa pengar eller argumentera mot politiker. Arbetar i studierna för mycket inåt, mot sig själv” (museiintendent). Intervjufråga: ”Har du problem att förklara för icke-specialister, för t.ex. politiker eller för 19-åringar på din gamla skola? Detta saknar jag. Har gått en del sommarkurser i Publishing progams i USA. Där finns mycket mer av retorik. Ger omedelbart högstatus åt tillämpningen genom att hela tiden ta in stjärnor inom resp. yrkesfält. Du får direkt träffa alumni vid en stor fest. De kommer med svarta solglas-ögon, guldglittrande handväskor o säger att de brukar äta lunch med Salman Rushdi. Uppfattas mycket roligare än att sitta kvar och forska. Så skapas en längtan efter att få ta del av världen. De kommer och håller föredrag. Men får träffa de som gick förra året. Hela tiden skapa en bild: vad kan detta leda till, vilka möjligheter finns, hur hänger det ihop med resten av världen?”

38

Använda IT (redovisning av samtliga IT-frågor)

- dålig kunskap om den nya teknologins möjligheter. Kommunikation via e-mail fungerade exempelvis inte - att göra presentationer, använda IT + vara serviceinriktad har jag fått utveckla via praktiktjänst-göringar - ingen inriktning mot användning av IT - anser inte att IT ska ingå i den grundläggande utbildningen. Verktyg är värdelösa om man inte vet vad man ska/vill göra med dem - datakunskaper fick man skaffa sig själv, dålig datautrustning ”Visste inte att Lunds universitet hade en hemsida”

” Kunde inte något om IT. Det stora bokförlaget ville ha någon som kunde böcker. Svårare att lära sig böcker än IT. Fick lära mig IT för presentation. Skriver på ett annat sätt. Måste vara mer kortfattad än om man skriver i en katalog” (webredaktör med uppgift att bygga, driva och utveckla bokavdelning på en protal) ”På praktiken inom Museikunskap 95/96 på Kulturen var de glada om någon kunde sätta på en dator. Så nytt. Första uppsatsen sågs helst att man lämnade in handskriven, till nästa kunde man låna en dator på institutionen eller av en släkting, sista förutsattes att alla hade datorer.”

”Data var alldeles i sin linda. Fanns några Mackar att låna. Skrev min uppsats på maskin – kunde inte ordbehandling. Måste vara annorlunda idag ” (60-poängsuppsats i historia vt 94)

”Viktigt med IT inom museivärlden. Mycket nya tekniska instrument, så man måste ta med tekniker som inte förstår varför de behövs, i st f att arkeologerna kan det t.ex. fotografera, lägga in och skriva in föremålen på datorn” (arkeolog)

Arbeta i team

- för lite interaktion, grupparbete, gruppdiskussioner, muntlig argumentation (systemutvecklare) ”Vi hade usla grupparbeten. På litteraturvetenskap är ju alla individualister och man jobbade inte alls med processen att arbeta i grupp. Man ska lära folk att arbeta i grupp, hur arbetar man tillsam-mans, hur gör man när någon bestämmer allt. Man måste jobba med processen – precis som man gör på alla vettiga företag. Alltså inget lyckat grupparbete. Där finns verkligen något att lära sig. Många av de som kommer från litteraturvetenskap hamnar ju på förlag eller i olika projektverk-samheter. Och då sitter man i grupp med väldigt besvärliga människor. Så lite ledarskapsträning skulle inte vara fel. Hur gör man när man kör in i väggen med folk, eller när en tar kommandot, hur får man folk att samarbeta, så att alla får en roll och alla tar en roll?” (bokförläggare med litteraturvetenskap som huvudämne).

5.4 De humanistiska institutionerna I flera enkätsvar ges synpunkter på den/de institutioner där studierna bedrivits. Många är mycket positiva, andra kritiserar bristen på resurser, pedagogiskt nytänkande och flexibilitet. Ofta saknas uppgifter om, vilken institution (vilka institutioner) det handlar om. Ett antagande är dock att det i första hand gäller den institution, där man studerat sitt huvudämne. Vi avstår dock från att uppge institution - också där detta är möjligt. Positiva kommentarer:

- god handledning, väl fungerande administration, engagemang från lektorer under utbildnings-tiden - ta ansvar för sina studier/läxor/redovisningar/prov/informationssökning på bibliotek, att ha ut-ländska lärare, träffa olika människor, att läsa mycket, hög nivå - mötet med engagerade och extremt kunniga och passionerade lärare - ett spännande och kreativt klimat - genom entusiastiska lärare blev man själv inspirerad att fördjupa sig och tänka kritiskt

39

Kritiska synpunkter:

- den pedagogiska nivån klart undermålig - genom trötta och uttråkade lärare blev man behandlad som en som bara behöver kunna för tentan (=okritisk & ytlig) - besparingskravens inverkan på den alltmer utarmade undervisningen. Brist på seminarieövningar. Enbart självstudier är ingen ”akademi” - för traditionell undervisning och innehåll, enbart inriktat mot fakta, en högst traditionell kunskapssyn i undervisningen - en professor som sitter i sin stol i 20 år

5.5 Allmänt om humanistiska studier De allmänna synpunkterna på humanistiska studier är välkända både vad beträffar styrkor och svagheter. Vi har inte frågat efter dem utan fått dem genom de öppna svaren. Styrkor:

- humanistisk utbildning är en styrka i sig eftersom den gör världen större och livet mer intressant - ger tillgång till rikt språk o nya annorlunda tänkesätt - blir oerhört allmänbildad vilket är bra för självförtroendet + att man uppfattas som kunnig ”trots” att man är humanist - helhetssynen som är humanioras styrka vid sidan av att sätta människan i centrum - blir generalist i st f specialist, får en bred syn på saker - se de bredare aspekterna är en styrka många andra inte har, t.ex. när man utvecklar organisation-en så kan vi humanister bidra mycket (projektledare för marknadsundersökningar) - givit en inblick i den humanistiska traditionen - humaniora rör sig om människor och är alltid i förändring - av humanistiska studier blir man bildad inte bara utbildad - den är relativt fri, enkelt att ändra inriktning och komponera sin egen utbildning - karaktärsdanande (till viss grad), att man som människa bildas – inte bara utbildas, ökad mog-nad, större förståelse - studerade för att vidga mina perspektiv. Det viktiga var att det var ämnen som hjälpte mig förstå omvärlden. Yrkesinriktningen var inte viktig då jag läste. Hellre plugga längre än jobba. - man får en stor förståelse för vårt västerländska arv (huvudämne: litteraturvetenskap)

Svagheter:

- den dåliga självkänsla, som ”humanister” tycks lida av - stora ”vetenskaplighetskomplex” inom humaniora, ändlösa & meningslösa metod- o teori-diskussioner, bristande lärdomsideal, för låga studentprestationer. Gymnasialt - utbildningen var generellt sett icke-krävande, ostrukturerad och utan större fokus, har mkt litet gett mig erfarenheter som kommit till pass i arbetslivet. - den är väldigt ensidig, finns inget som förenar olika humanister, saknas en gemensam grund/bas - som det nu är näst intill inga kopplingar mellan fakulteter /få tvärvetenskapliga perspektiv - man har inte lärt att marknadsföra sig; man förväntas jobba gratis, bara för att det är så kul med humaniora. Teknik är också kul men de får betalt - humanister och humanistisk utbildning måste bli bättre på att tala om att de behövs. Vad tjänar det till att skriva information med sofistikerad teknik om ingen kan tolka, analysera och avkoda orden & bilderna - humaniora fungerat som en ”värld i en värld”, man har varit medveten om att ens uppsatser inte haft något större värde utanför den egna världen. Detta ser jag som den största problematiken – motivera och rättfärdiga humanisterna och förbered dem för otacksamheten och ointresset som väntar i mötet med ”utanförvärlden”

40

6 De humanistiska studiernas samhällsanknytning och yrkesinriktning 6.1 Allmänt om utbildningens färdighetsträning Humanistalumnis synpunkter på träningen av olika färdigheter kan sammanfattas enligt nedan: Allmänna färdigheter: Utbildningen ger i sig god allmän färdighetsträning i att självständigt lösa problem och tänka kritiskt – också mycket viktiga krav i arbetslivet. Men genomgående saknas att den inte sker utifrån en samhällsanalys. Sådan skulle ge humanisten kompetens att påverka det omgivande samhället – inte bara med redskapen retorik, muntlig och skriftlig presentation utan också ge-nom högskoleförordningens båda första, grundläggande färdighetskriterier. Muntliga presen-tationer får alldeles för lite utrymme i utbildningen. Man uppskattar den gedigna träningen i att göra skriftliga presentationer, men ser en brist i att inte få hjälp att utifrån det tungt akademiska och omständliga skriva kortare texter och presentationer. Samhällsanalys och samhällsanknytning anges som en brist i utbildningen rakt igenom hela enkät- och intervjumaterialet. Detta lyfts fram framför behovet av mer konkret, ”nyttig” arbets-livsanknytning och praktik och tycks vara utmärkande för humanisterna. Akademiska färdigheter: Flera av de s.k. akademiska färdigheterna tränas speciellt inom de olika humanistiska ämnes-studierna och motsvarar till stor del arbetslivets krav. Utbildningen ger historisk medvetenhet, kunskap om olika kulturyttringar och sociala situationer men svårigheten är att sedan i arbets-livet kunna utnyttja, förstå och tolka dessa fenomen så att den mer passiva kunskapen går att tillämpa i arbetslivet. Ändå svårare är det att upptäcka och analysera etiska problem, där utbild-ningens färdighetsträning varit obefintlig eller inte varit helt tydlig. Arbetslivsinriktade färdigheter: Träningen i arbetslivsinriktade färdigheter visar på flest brister i jämförelse med övergripande och akademiska färdigheter. Utblickar mot tvärvetenskap och omvärlden saknas och det har inte givits möjlighet att lära sig förklara för icke-specialister. Hela IT-området får mycket kritik. Humanistisk utbildning tar inte tillvara de sekundära effekterna av teamarbete, gruppdynamik, olika organisatoriska modeller, sådant som sedan är så viktigt i arbetslivet. 6.2 Studiernas allmänna yrkesinriktning En svaghet i nästan all humanistisk utbildning är bristen på yrkesförankring. Utöver kursen ”Biblioteks- och informationsvetenskap” och i viss mån ”Journalistik” ges ingen direkt yrkes-identitet. Kortare kurser med praktikinslag ger kontakt med arbetslivet. Många efterlyser träning inför olika möjliga framtida yrken, kännedom om arbetslivets krav, information om mångfalden av tänkbara jobb för humanister, typexempel och förebilder, gärna mentorer.

Positiva kommentarer:

- värderar själv gedigna ämneskunskaper högre än tillämpade i grundutbildningen.Tillämpade kun-skaper är möjliga att förvärva i arbetslivet - ämneskunskaper går inte att förvärva på samma sätt Intervjufråga: ”Du jobbar alltså som journalist nu? Det började jag faktiskt med, när jag läste i Lund. Jag var mycket engagerad, tycker hälften av studietiden är föreningslivet, också det ger arbetsträning. För min del kunde jag i olika student-föreningar ta fram de sidor jag tyckte var intressanta. Det jag gjorde föreningsmässigt var på Student-TV som redigerare och reporter. Och så höll jag på mycket med Utrikespolitiska föreningen. Var med i styrelsen ett kort tag, sedan arrangerade jag föredrag och kombinerade det

41

med Student-TV och gjorde intervjuer med människor, som jag tyckte var intressanta. Sedan var jag med och ordnade två stora seminarier kring Öst- och Centraleuropa, vilket intresserar mig väldigt mycket. Jag kunde således bidra med det jag var intresserad av – inte bara läsa det teoretiskt utan också skaffa mig kontakter. Få tillgodosett en verklighetsinriktning också.”


- totalt orelaterat till framtida arbetsmarknad - att man inte försöker profilera den humanistiska utbildningen gentemot samhället, lyfta fram kompetensen mer - den humanistiska utbildningen till stor del inriktad på fortsatta forskarstudier - tyvärr är det bara språk som har praktisk relevans i yrkeslivet, allt annat är mer eller mindre kuriosa - utbildningen var generellt sett icke-krävande, ostrukturerad och utan större fokus, har mycket litet gett mig erfarenhet, som kommit till pass i arbetslivet - man har inte lärt marknadsföra sig, man förväntas jobba gratis bara för det är kul med huma-niora. Teknik är också kul men de får bra betalt - känns lite besviket och snopet att efter en fil.mag vara så dåligt rustad för arbetslivet, har inom humanistisk utbildning aldrig hört talas om annat än läraryrket. Visste efter examen inte vart man skulle vända sig för att få jobb - ingen förberedelse/kontakt med ev framtida arbetsgivare/arbetsmarknad ”Ämnena har inte direkt koppling till ett yrke. Svårt för gäster att komma in utifrån. Någon för-ankring i vad som väntar en vore bra men kanske inte ska bakas in i ämnesstudierna utan i stället finnas separat.” ”Om du läser data eller medie- och kommunikationsvetenskap eller journalistik vet alla vad du kan bli – finns allmän kännedom om detta. Men inte så om alla de yrken som rör sig mitt emellan, t.ex. det jag jobbar med nu. Skulle aldrig hittat det själv. Finns så oerhört mkt. Finns en hel del yrken, där man inte tror man passar men där det visar sig att man lär sig när man kommer dit.” ”Öka informationen från början. Inför dagar o föreläsningar med inbjudna som berättar – inte bara faktablad. Gör det småskaligt – inte stora arbetsmarknadsdagar. Stor skillnad är att huma-nister inte är karriärinriktade. Låt folk som läst här berätta!” (översättare i Köpenhamn) ”Jag tycker högskolan ska ha tidigare kontakter med vad som händer i regionen på det området man kan arbeta med. Större utrymme för föreläsningar – behövs inte bara 5-veckorspraktik utan också enstaka dagar. Inom området humaniora är det så otydligt vad man kan jobba med. Man borde få träffa föreläsare som arbetar praktiskt ute på fältet, som kan berätta vad man gör, vad man behöver, hur det fungerar i en kommun, var nätverken finns, vilka som har kontakt med varandra, var det finns pengar att söka till olika projekt, hur det ser ut kulturpolitiskt (kulturadministratör). ”Det behövs mentorer, föredömen 10+, alltså lite äldre förebilder. Jag har satsat oerhört mycket på mina arbeten men också kunnat förlora dem. Det har ansetts tjusigt att jobba alldeles för mycket, lätt att bli ledsen, besviken, trött ”utbränd”. Farligt hos unga människor.”

6.3 Yrkesinriktade kurser i examen Inom det humanistiska området anordnas s.k. yrkesinriktade kurser med praktikinslag. Utöver kurserna i Biblioteks- och informationsvetenskap och i Journalistik finns Arkivkunskap, Förlags- och bokmarknadskunskap, Kulturadministration, Informations- och mediekunskap, Musei-kunskap och Översättarutbildning av vilka de fem sistnämnda kräver förkunskaper från det humanistiska området. Flera av dessa har tillkommit de senaste åren. 32 svarande har någon av dessa kurser i sin examen. För flertalet av dessa finns en koppling mellan kursinnehåll och nuvarande yrke och arbetsuppgifter. Men det är sällan fullständig kor-respondens mellan de yrkesinriktade kurserna och nuvarande arbetsinnehåll t.ex. arbetar inte de som läst Förlags- och bokmarknadskursen i första hand inom det området och av tretton med museiyrken har endast två kursen Museikunskap i examen. De som arbetar inom musei- resp.

42

bokförlagsbranschen har således långt ifrån alltid läst de anpassade yrkesinriktade kurserna med praktikinslag, istället har dessa kurser lästs av företrädare för ett antal andra humanistiska yrken. Om humanisterna fått börja om idag var det flera som skulle valt bibliotekarie- eller journalist-utbildning. Dessa utbildningar tycks leda till relevanta jobb. Endast enstaka personer skulle valt översättarutbildningen för att kunna använda sina språkkunskaper på detta sätt, eller arkivkun-skap och kulturadministration. En orsak till detta kan vara att de inte har något relevant huma-nistjobb och inte tror att deras möjligheter till sådana därmed skulle kunna bli bättre. 6.4 Praktikinslag i humanistisk utbildning Någon fråga om värdet av praktikinslag ställdes inte i enkäten – däremot vid intervjuerna. Men synpunkter kommer också fram i enkätens öppna svar. Där framgår att praktik i och för sig är viktig men att det inte är självklart att den anordnas av humanistiska institutioner. Kontakten med arbetsplatser kan vara väl så värdefull om den sker via rikligt med studiebesök och gäst-föreläsare inom kurserna och information om olika tänkbara jobb att söka sig till på egen hand. Praktik anordnad av högskolan kräver stora insatser för att bli givande och kan i bästa fall leda till anställning eller vara en värdefull merit vid jobbansökan. Positivt om praktik i utbildningen:

”Jag tycker praktik är bra. Vi hade studenter från Stockholms förlagskurs på Bonniers, 6 – 8 veckor. Men praktik är inte alltid så bra, kan få dåliga arbetsuppgifter. Det viktiga är att ta in folk, släpp in omvärlden i universitetsutbildningen.” (förlags- och bokmarknadskursen) ”Generellt bra med praktik och orientering mot arbetslivet” ”Gick kulturadministration för att det ingick praktik i den. Fick därigenom kontakt med Barn- och ungdomsfilmfestivalen ”(arbetar som producent och projektledare inom filmbranschen). ”Nödvändigt med mer praktik. Genom praktik får man åtminstone veta vad man inte vill syssla med i framtiden.”


”Praktik kan man skaffa sig själv. Mitt problem är att få information om ”vad är det jag kan göra med min examen i engelska, humanekologi?” Så har jag upplevt det, sett hur många famlar kring detta. Man tänker ofta alldeles för sent på yrkesroller vid 24/25 år. Måste fundera på det från början. Litteraturvetenskapliga institutionens anslagstavla med olika jobb är god. Medan jag läste engelska gick jag ofta in och tittade.” ”Tidigt i studierna ska man inte ha praktikplats. Framför allt för att då kan man inte ställa rätta krav på vad man ska göra. man får så märkliga uppgifter, om man inte ställer krav. Ev. fler studie-besök i stället.” ”Studiebesök mycket viktigt men inte avslutande praktik – möjligen för att man den vägen kan komma in på arbetsmarknaden och komma vidare. Studiebesöken inom arkeologi o konstveten-skap var mycket bra. Men det var alltför lite av det, då man själv fick finansiera det. I andra utbild-ningar reser man t.o.m. en vända till Asien. När jag läste konstvetenskap reste man vartannat år till Italien, vartannat till Paris men institutionen betalade så litet . De som var kvar fick som straff en stor ersättningsuppgift.”

6.5 Utlandsstudier Det ställdes inga direkta frågor kring utlandsstudier i enkäten - däremot vid intervjuerna. Humanisternas erfarenheter är goda. Utlandsstudier ger kompletterande kunskaper, ofta med mer praktiska och omvärldsorienterade inslag och dessutom nyttiga jämförelser med svensk

43

utbildning. En bieffekt är träningen i allmänna yrkesinriktade färdigheter t.ex. att organisera sin utbildning, planera sin studieuppläggning och vistas i annat språkområde.

- styrkan i min utbildning ligger i det jag lärt mig under mina två perioder av utlandsstudier som utbytesstudent ”Genom Nordplus-stipendium till Köpenhamns universitet fick jag kunskap om att filmområdet var så brett som det är - att också kunna arbeta praktiskt och inte bara analytiskt som är ganska smalt. Kände då, att allt det här tillsammans med informations – och mediakunskaper, kunskaper om hur information bearbetas och används ger ju någonting. Detta förstärktes ännu mer under utbytesåret i Kanada. Där har de ännu mer som utgångspunkt att folk kommer att jobba inom praktisk mediaindustri, mediaverklighet. Man får hela bilden av filmmediet. Utlandsstudierna är således viktiga - både kunskapsmässigt och att man arbetar på annat sätt, större koppling till att göra, att både se, prata och göra. Men det är så mycket runt omkring också, att arbeta på ett annat språk, att skriva på ett annat språk, att själv ta reda på information om kurser, behöva se till att komma in på kurserna. Det var inte lätt.” (filmproducent)

44

7 Kvalitativa synpunkter - enkätens öppna svar samt intervjusvar – humanistiska inslag För att få en fylligare bild av styrkor och svagheter i de humanistiska inslagen i annan högskole-utbildning ger enkäten utrymme för fria kommentarer och öppna svar. Dessutom ställs frågan: ”Har du genom dina humanistiska studier fått några speciella kunskaper, färdigheter eller atti-tyder?” 41 % har utnyttjat möjligheten att ange styrkor och lika många för att ange svagheter. Till skillnad från motsvarande frågor till humanisterna är svaren mer sällan relaterade till färdig-heter. Här finner man mer svepande formuleringar om värdet av humaniora, positiva resp. nega-tiva uttalande om institutioner, pedagogik och kursuppläggning. Men det finns också fler som efterlyser IT-kunskaper, praktik i utbildningen samt bättre relation till andra fakulteter och det omgivande samhället. En tolkning är, att den som har en icke-humanistisk examen och några år ute i arbetslivet ser tillbaka på sina humanistiska studier som något i sig artskilt från övriga stu-dier. De försöker därför formulera detta i stället för att förstärka enkätens olika svarsalternativ. På så sätt kan man säga att de specifikt humanistiska färdigheterna ändå kommenteras. Dessa jämförs ju direkt med icke-humanistiska färdigheter och lyfts fram som styrkor resp. svagheter. De som besvarat enkäten kan grovt delas in i två helt skilda kategorier: de som studerat huma-niora som ett komplement till annan utbildning och de som påbörjat humanistiska studier och därefter gått över till annan fakultet. I den senare gruppen spåras uttryck för besvikelse. Eftersom många enbart studerat språk (inkl. svenska, lingvistik, allmän språkvetenskap och över-sättningsteori) och det finns rikligt med kommentarer kring språkstudier, har vi samlat dessa i en särskild grupp. I vissa fall har det inte varit meningsfullt att försöka avidentifiera språkinstitu-tionen. Vi har från enkäterna valt ut ett antal citat, vilka i princip täcker upp alla redovisade åsikter. Eftersom vi också frågar efter exempel på vad de humanistiska studierna bidragit med, ger svaren nedan en övervikt för s.k. styrkor. Dessutom kompletteras enkätsvaren med något längre citat från två intervjuer. Efter citaten anges inom parentes yrke och humanistiskt ämne/ämnen. 7.1 Allmänna färdigheter Intressant är jämförelsen (direkt eller indirekt) med övriga studier t.ex. synpunkten ”att man lär sig tänka mer (kursiverat här) självständigt”. Har humaniora här något företräde framför andra utbildningars träning av de allmänna färdigheterna? Andra är kritiska mot bristen på problemlösning och menar att kvantitativ kunskap dominerar på bekostnad av kvalitativ. Styrkor: Självständigt lösa problem

- fått grundläggande kunskaper man behöver för att kunna lösa problem (jurist) - att man lär sig tänka mer självständigt (hovrättsnotarie, etnologi) - jag kan vara mer ”tvär” i mitt tänkande och ryggar inte för begrepp som exempelvis litteratur-

vetare, historiker och idéhistoriker använder. Jag förmår kontextualisera och tolka och ser inget behov av att försöka fånga ”objektiva fakta” (doktorand i statsvetenskap, litteraturvetenskap)

- största styrkan: kunskaps/informationsinsamling, analys av material, metodik, målformulering, förmåga att sovra, sammanfatta osv. (arkitekt, konstvetenskap, etnologi, språk)

45

- förmåga att se innehåll före form, tanke före teknik, budskap före medel (informatör, webredak-tör, drama-teater-film)

Tänka kritiskt

- viktigt! Fördjupning och analysförmåga. Kritiskt tänkande (gymnasielärare, historia) - genom etnologistudier relativiseras de uppfattningar och åsikter som alltför ofta tas för självklara

(gymnasielärare, etnologi) - humanistiskt synsätt: vad är rätt? vad är fel? och varför? Till skillnad från civ.ing, som utgår ifrån

att det finns ett rätt (web-projektledare, engelska) - problematisering av språkens roll som kommunikationsverktyg (ekonom, tjeckiska, ryska) - den teoretiska filosofin givit mig möjligheter att utveckla kritiskt tänkande samt en vokabulär bas

från vilken jag kunnat utvecklas på egen hand, vidareutvecklas som person (läkare, drama-teater-film, teoretisk filosofi, idé- och lärdomshistoria)

Argumentera och övertyga

- argumenteringen, vetenskapshistoriska perspektiv (civilingenjör, teoretisk filosofi) - en förmåga att analysera vad som är bra och dåligt i en skriven text ”På litteraturvetenskap skulle man kunna argumentera för varje tolkningsmodell och då tränades man i att förklara. Samma i idé- och lärdomshistoria: varför tyckte den filosofen på det sättet t.ex.? varför livet bara är grymt? varför är det ekonomin som styr?” (socionom)

Göra skriftliga presentationer

- stor skillnad mellan mig och de flesta andra i skriftlig framställning av vetenskapliga resultat, både på svenska och engelska: jag kan precisera nyanser i framför allt engelsk framställning, som många svenska forskare är oförmögna till (laboratorieassistent, engelska, journalistik)

”Väldig nytta av att jag har lätt för att skriva. Många tänker inte på att socionomer måste skriva så mycket.” (socionom, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap)

Göra muntliga presentationer

- förmågan att kommunicera med kunder angående laboratorieverksamhet fungerar bättre tack vare humanistisk utbildning och drar även in pengar till företaget p.g.a. informations- och utbildningsuppdrag (laboratorieassistent, engelska, journalistik)

- utomordentligt bra träning i att kommunicera. Enligt min mening ger en kurs i ryska mer än en kommunikationsteknikkurs på LTH (civilingenjör, ryska)

Svagheter: Självständigt lösa problem

- lite mindre av problemlösning än i övriga studier, mer av ren ”inpluggning” (informatör, allmän språkvetenskap, engelska)

Tänka kritiskt

- ovetenskaplig och oteoretisk utbildning. Folkhögskolenivå (gymnasielärare, journalistik) - mycket kvantitativ kunskap, alltför lite kvalitativ innefattande analys och förståelse (gymnasie-lärare, historia) - problematiserade aldrig språken som vetenskaper (det som skulle skilja universitet från kvällskurser) (ekonom) - relativt låga krav beträffande självständigt arbete/kritiskt tänkande på grundutbildning. (läkare, teoretiskt filosofi) ”Kritiskt tänkande handlade om att kunna ifrågasätt en text eller en målning. Men detta är helt skilt från arbetsmarknaden. Det är svårt att rekrytera folk med en humanistisk bakgrund.” (internationell handläggare)

46


”Nej, jag är inte nöjd. Tråkigt att det var så inriktat på att man skulle välja ut de som skulle forska. Såg inte att konstvetenskap är ett viktigt ämne tillsammans med andra t.ex. statistik, nationaleko-nomi, ja, vad som helst.” (internationell handläggare, konstvetenskap) ”Vi argumenterade aldrig inför kurskamraterna utan skulle bara kunna göra det inför tentamen.” (socionom, litteraturvetenskap, idé- och lärdomshistoria)

Göra muntliga presentationer

- dålig muntlig färdighet. Humanistiska fakulteten skapar grammatikspecialister (ekonom, tyska) - för lite muntliga presentationer, vilket är nödvändigt i alla arbeten (civilingenjör, praktisk filosofi) - möjligtvis mer diskussioner och/eller muntliga presentationer inom olika ämnen ”Borde varit mer inom humaniora. Studenterna teg mest. Jag tyckte det var spännande att prata. På gymnasiet pratade man och diskuterade väldigt mycket. Kommer till universitetet där alla är tysta.” (socionom, litteraturvetenskap)

7.2 Akademiska färdigheter Historisk medvetenhet förmedlad av flera olika humanistiska institutioner samt förståelse för olika kulturyttringar främst genom språkstudier och ämnet etnologi ger följande positiva kommentarer: Styrkor: Utnyttja historisk medvetenhet

- insikt om historiens betydelse för nuet (informatör, historia) - historiskt perspektiv på det journalistiska hantverket (journalist) - fördjupad historisk medvetenhet. Förståelse för betydelsen av ”det långa perspektivet”, viss för-ståelse för den mänskliga naturen (tullspecialist vid tullverket)


- vi höll mycket på att analysera olika situationer vilket jag kan använda mig mycket av idag då jag alltid gör fältobservation vid mina utvärderingsbesök (utvärderare av Kunskapslyftet, etnologi) - kunskap att bemöta människor från olika sociala skikt och sätta sig in i deras levnadsförhållande (åklagare, engelska) - lärt mig vara ödmjuk inför o uppmärksam på skillnader i kulturer (revisorsassistent, ryska) - fått bredare synsätt o förståelse för olika kulturer (informatör, franska) - vidsynthet, ödmjukhet inför andras synsätt (spec gm arabiskan o mellanösternkunskapen) (TV/webbjournalist) ”Tänker mest på filosofin (idé- o lärdomshistoria). Jobbar mycket med det i mitt jobb. Har tagit till mig det gm att fundera på Schopenhauer, Nietzsche, Marx. Fick ett halvår att reflektera på hur de ser på etiska problem. Hur ska jag t.ex. kunna argumentera mot övermänniskotanken, värde-nihilism. Jag är på djupet humanist men det är inte utbildningen som lärt mig det. Möjligen var den tid jag studerade värdefull. Fick mer klart hur människor tänkt i olika tider. Kan använda den kunskapen. Men ville inte fortsätta.” (socionom)


- viktigt med bred allmänbildning när man har internationella kontakter - mina studier i franska banade väg för att jag kom iväg som ERASMUS-student vilket har på-verkat mitt yrkesliv mycket starkt. Utan detta skulle jag inte fått praktik på EU-kommissionen eller jobb på Utrikesdepartementet (informatör)

47

7.3 Arbetslivsinriktade färdigheter Styrkor: Förklara för icke-specialister

- lättare att kommunicera med människor från andra fakulteter (andra än den tekniska) (civil-ingenjör) - lättare att kommunicera med andra genom ökad förståelse för kroppsspråk och verbal kommuni-kation. Användbart i patientkontakt (läkare, drama-teater-film)) - att kunna analysera texter o händelser ur olika perspektiv, vikten av att uttrycka sig tydligt för att bli rätt förstådd (socialsekreterare, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap)

Arbeta i team

”Visst jobbade man i grupp – det var en bra erfarenhet man fick. Ställde högre krav på en själv.” Svagheter: Förklara för icke-specialister

- idé: Skapa inom humaniora-fakulteterna en föresats att alla varje år ska producera något som är åtkomligt för allmänheten (enkelt, intressant, i tiden, tillämpat osv) och publicera sådana produk-tioner löpande på en humaniorahemsida/portal. Humaniora behöver den kontakt som tekniken ”naturligt” har med människor och näringsliv. (civilingenjör)

Använda IT

- för lite användning av IT - dålig datorutrustning i datorsalarna

7.4 Språkstudier Utöver rena kommunikativa språkfärdigheter har språkstudierna givit värdefulla insikter i språk-vetenskap, språkområdets kultur (främst dess skönlitteratur), realiakunskaper samt allmänbild-ning. Svagheterna finns framför allt i bristen på träning i muntlig kommunikation. Styrkor:

- man lär sig grundligt. Stort fokus på grammatik och grundläggande färdigheter - breddar min totala utbildning och vidgar mitt perspektiv. Min erfarenhet är att goda språkkun-skaper och allmänorientering värdesätts mycket högt. - att läsa engelsk skönlitteratur var väldigt roligt. Det gav allmänbildning och ett stort ordförråd - tyska institutionen verkade vara befriad från vinstintresse. Gjorde att tempot var lugnt och man kunde gå på djupet i studierna - franskfödda lärare vid realia - ordförrådet ökade mycket, grammatiken blev mkt bättre och uttalet likaså - träning att bemästra och förstå språklig o kulturell kommunikation - våga lära sig prata språket - mycket nöjd med mina språkstudier, utvecklat en högre nivå språkkunskaper (skriftligt o munt-ligt) - förståelse att läsa o förstå tyska - insikt i tysktalande länders realia - djupare kunskaper om det engelska språket, seder o bruk i engelsktalande länder - utvecklat skönhetskänslan för språket - samt hur mycket känsla en text kan överföra. Berörs känslomässigt - förbättrad språklig förmåga o språklig medvetenhet - har fått en ny attityd till språk - att studera språk gör även att man blir bättre på att kommunicera och använda sitt hemspråk

48

Svagheter:

- alltför mycket koncentration på grammatik. För lite muntlig kommunikation - all språkutbildning på för hög nivå. Att ha högsta betyg från gymnasiet räcker inte för att kunna börja läsa språk - för många kurser som krävde ”korvstoppning” t.ex. att plugga in glosor i överflöd. För lite kre-ativitet och kritiskt tänkande - att läsa språk kan kännas gymnasialt i början - för lite betoning på att klara språk muntligt. Överhuvudtaget nästan ingen övning i muntliga presentationer.

7.5 Studiernas arbetslivsanknytning Styrkor:

- mina svenskstudier har gjort mig mer attraktiv för tekniska skribentarbeten – har blivit kallad till 2-3 intervjuer för jobb inom området - språk är sannolikt den del av den filosofiska fakulteten som näringslivet ser störst direkt nytta av

Svagheter:

- lite ”flummigt, inte så stark koppling till framtida yrken vi kunde tänkas få - inte verklighetsanpassat - humanistiska studier känns världsfrånvända, måste knytas hårdare till ett yrkesliv - institutionen var helt inriktad på sina forskarelever och helt ointresserad av nyttan i samhället. - ett problem med att satsa på två skilda fält är att arbetsgivare i realiteten inte ser detta som en styrka utan tolkar det som velighet

7.6 Sammanfattande kommentar De som uppskattar och lovordar sina humanistiska inslag kommer från samtliga icke-huma-nistiska områden. Samhälls- och beteendevetare ligger närmare humaniora än jurister, tekniker och medicinare. Hos dessa senare uttrycks mer tydligt vad man uppfattar som humanioras särart. Men det går inte att dra några generella slutsatser och särskilja vissa examina från andra. Studierna i humaniora anses ge allmänbildning, bildning i stället för utbildning, ”vetenskap kombinerad med kreativitet och vidsynthet”, behandla de svåra frågorna och ge förmåga att förstå större sammanhang ”vidgar världen”, ”ger en bredare erfarenhet totalt sett och säkerligen en annan syn på huvudämnet i examen”. Humaniora står för livstolkning som inte finns i andra utbildningar, ”respektlös inställning till samhället och världen” och ger perspektiv” att inte vara mitt yrke, kunna se och hålla distansen, se vad som är mer eller mindre viktigt, förstå oliktänkande, acceptera skillnader och olikheter, diskutera på högre plan, kunna formulera mig”

”Humaniora betyder att man får ett viktigt djup. Väldigt bra om det förekommit även i andra ut-bildningar. En sorts livstolkning som inte andra har. En rikedom och samtidigt få de långa tidsper-spektiven i ryggraden och se vad man håller på med i ett längre perspektiv. Jag vill rekommendera det jag själv har – en blandad examen. Viktigt att ha lite av varje om man vill arbeta utanför univer-sitetsvärlden. Mycket av fackkunskaper tillägnas senare.”

Det är roligt med humaniora!

49

På minussidan efterlyser man en större nyfikenhet på andra ämnesområden, tvärvetenskap. ”Humanister måste integrera teknik i sin utbildning. Tekniker har en förståelse för humanism och kan tycka det är kul, detta gör inte humanister” Det sägs finnas en tendens till mer och mer av ”paketlösningar” både inom humanistiska och andra studier, vilket gör det svårt att fritt lägga in humanistiska kurser i sin icke-humanistiska examen. Slutenhet och avsaknad av marknadsföring är stora brister ”måste visa vad vi kan och att vi kan” ”Den humanistiska världen går att jämföra med sjukhus- och museivärlden – är slutna sektorer, som inte är konkurrensutsatta.”

”Snarare ett minus att ha studerat humaniora. Man är snobbig. Jag fick nästan gömma det – möjligen som en hobby att man läst litteraturvetenskap men absolut inte idé- o lärdomshistoria, då man jobbar på en mindre ort där humaniora anses som lyx – sådant som fint folk studerar. Man ska studera till socionom, lärare, sjuksköterska.”

50

8 Framtida almuniverksamhet 8.1 Liten alumni-enkät mars-april 2001 Som en del av utvärderingen gjordes 10 djupintervjuer av personer som besvarat enkäten ”Humanister i arbetslivet” I samband med dessa ställdes ett antal frågor från den arbetsgrupp som inom Området Humaniora och Teologi har i uppdrag att lägga förslag om särskild alumni-verksamhet. 8 av 10 kan tänka sig vara med i någon slags alumniförening vid Lunds universitet och är be-redda att betala en årsavgift på ca 100 kr. Genomgående är de inte intresserade av studentlivet eller känner inte någon nostalgi kring studietiden. Den ena som nu bor och arbetar i Stockholm tycker att hon lämnat hela studietiden bakom sig och inte vill vara med i alumniverksamhet. Den andra har egen erfarenhet av alumni, från sina studier i USA

Har gått en del sommarkurser i Publishing progams i USA. Där finns mkt mer av retorik. Ger omedelbart högstatus åt tillämpningen gm att hela tiden ta in stjärnor inom resp. yrkesfält. Du får direkt träffa alumni vid en stor fest. De kommer med svarta solglasögon, guldglittrande handväskor och säger att de brukar äta lunch med Salman Rushdi. Uppfattas mkt roligare än att sitta kvar och forska. Så skapas en längtan efter att få ta del av världen. De kommer o håller föredrag. Man får träffa de som gick förra året. Hela tiden skapa en bild: vad kan detta leda till, vilka möjligheter finns, hur hänger det ihop med resten av världen?

Denna f.d. student menar, att alumni-verksamhet i första hand är till för studenterna, ställer själv gärna upp som mentor och tror att de flesta skulle tycka det vara roligt. Därför skulle en web-sida vara bra, så att studenter kan kontakta alumnis med olika studiebakgrund, jobb och bostadsort. De åtta som vill vara med i en alumniförening svarar, att de dels kan erbjuda stöd och ge infor-mation till studenter, dels önskar ett kontaktnät med andra alumni och med universitetsfolk. Någon önskar en offentlig föreläsningsserie kring humaniora, typ filosoficirkeln t.ex. en historisk serie, ämnesöverskridande på olika teman. Man värjer sig för det studentikosa men vill gärna ta del av metodutveckling, få veta ”vart vinden blåser”, hur ämnena förändras och gärna vad som sker inom forskningen. Alumni vill således både ha mentorer och själva ställa upp som sådana. 8.2 Alumnis råd till en 18-åring, som är intresserad av

humaniora. Nedan följer några intervjusvar på frågan: Vad skulle du säga till en ung person, som står i begrepp att påbörja högskolestudier? - ”Att välja humanistiskt ämne är rätt. Det kommer man att ha nytta och glädje av hela livet. Man behöver humaniora - även om man skulle bli ekonom i slutändan. Man har sådan glädje av det. Ger ett sätt att se på världen, det som är runt omkring. Ibland kanske man inte kan säga konkret att det ger det eller det. Vidgar på något vis. Blir kanske mjukare, vet inte. Svårt för det är ju så individuellt.” - ”Läs av intresse! Akta dig för trender! Använd din studietid också till att delta i aktiviteter t.ex. föreningar som ger dig ett nätverk för framtiden! Var aldrig rädd för att ringa upp betydelsefulla personer, när du söker jobb! Fundera på vad jobbet har att vinna på just din kompetens!”

51

- ”Man ska följa vad man själv vill och inte lyssna för mycket på andra. Studera av intresse men ändå försöka vara lite pragmatisk och hitta en linje – lite större ämnen och inte för plottrigt. Det är bara bra med famlande och osäkerhet. Jag tycker om att läsa kurser – inte gå in i något program.” -”Mina käpphästar: Börja inte med karriärinformation inför gymnasister. De ska välja av intresse första två åren. Ofta vet de inte vad de vill. När de väl är inne på högskolan, ska de ha tillgång till sådan information, som gör att de kan se någon slags framtid för sig. Men inte proppas på det. Inte som på tekniska högskolan, där man hela tiden säger: då får din D-uppsats sponsrad, du får pris för det eller det. Så inställt på pris o sponsring så det är inte längre någon akademisk värld. Den dagen jag mognar som student ska jag kunna se vilka erbjudanden som finns. Mitt råd när ni informerar humanister är att de bör läsa något annat också. Om jag utgår från de arbetslösa humanister jag känner är det så, att de skulle haft glädje av att bli allmänbildade av andra ämnen. Man bör också ha stora kurser av traditionella ämnen. Det är mer värt att t.ex. ha 40 p juridik + 80 p franska än att ha läst IMER i Malmö.” - ”Man ska vara medveten om alla fördomar kring universitetet, att det är en miljö som är lite speciell, som inte har tillräckligt tydlig koppling till en arbetsverklighet. Man vet inte om man får jobb och man får stora studieskulder. Men det är det värt. Universitetet är ju mer än en van-lig yrkesutbildning. Man ska tänka igenom tydligt vad man vill, vad man är intresserad av för det blir språngbrädan – det man gör eller det man inte gör. Man ska inte heller se det så att man måste läsa på universitetet annars finns det ingenting alls. Något kan man läsa på universitet men det finns andra utbildningar man också kan ta till sig. Man ska först och främst läsa det man är intresserad av. Är man intresserad av film, så är ju hela vårt samhälle uppbyggt av mediabilder. Genom dessa tolkar vi verkligheten och får budskap. Är man det minsta lilla intresserad av hur budskapet formas är det viktigt att läsa film oavsett om man vill bli filmkritiker eller arbeta praktiskt m mediabilderna eller arbeta med något helt annat. Jag tycker t.ex. att alla lärare borde läsa film, alla journalister, jurister. För den som vill bli foto-graf finns det praktiska utbildningar utanför högskolan, då bör man spara sitt studiemedel till det. Men de bästa fotografer jag träffat har läst film - alltså också det teoretiska. De har ett helt annat seende och de kan förklara sitt seende på ett bättre sätt och kan kommunicera med sin regissör och med sin omgivning. Om man vill arbeta praktiskt ska man tidigt fundera på sina kombinationer av kurser. Jag borde gått en producentlinje, tänker jag ibland. Då skulle jag läst ett år, sedan försökt jobba för att få den arbetslivserfarenhet man behöver för att gå på de mer avancerade kurserna.” -”Man ska läsa så länge man får och bara det man tycker är roligt och helt planlöst. All kunskap, motivation och lust i livet är av godo. Hittills aldrig sett någon hungrig, aktiv, glad person som inte lyckats skaffa sig ett bra jobb utifrån konstiga kurser o vägar. Man kan göra som man vill, välja program eller kombination av kurser. Har aldrig haft någon nytta av att ha en examen. Har aldrig lämnat CV. Hade säkert inte spelat någon roll, om jag skrivit 119 eller 120 p. Finns ju formella arbetsgivare men de anställer inte mig.”

52

Litteratur Armgard, B. 1986: Humanister i yrkeslivet. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet nr 86:143. Nilsson, K-A, Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter, Utvärderingsenheten, rapport nr 98:205. Proposition 1999/2000:28. Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan. Utbildningsdepartementet. SCB, 2001: Nybörjare i högskolan. Enkätundersökning våren 1998 bland högskolenybörjare läsåren 1990/91 och 1995/96. Statistiska meddelanden. U30 SM 9801. SCB, 2001a: Universitet och högskolor. Grundutbildning: Nybörjare, registrerade och examina 1999/2000. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden, UF 20 SM 0101 SCB, 2001b: Högskoleutbildade utan examen. Enkätundersökning vintern 2000/01 bland högskolenybörjare 1993/94. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden UF 49 SM 0101. SCB opubl: Inträdet på arbetsmarknaden 2000 SOU 2001:13, Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Utbildningsdepartementet Studentbarometern 2000. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr 2000:209 Vägar till universitetsstudier 2002, Lunds universitet, Utvärderingsenheten (under arbete).

53

Bilaga 1 Diagram 11

Diagram 12

Humanister i arbetslivet. Lärare

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav


Kommunicera på annat utländskt språk

IT för presentation


Skriftliga presentationer

Tänka kritiskt

Historisk medvetenhet

Internationellt perspektiv



IT för kontakt och kommunikation

IT för informationssökning

Serviceinriktad

Handleda




Arbeta i team



Tolka olika sociala situationerMuntliga presentationer

Humanister i arbetslivet. Journalister

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav



Handleda


Serviceinriktad






Självständigt lösa problemTänka kritiskt





Kommunicera på engelskaUpptäcka och analysera etiska problem



Arbeta i team Förstå olika kulturyttringar

54

Diagram 13

Diagram 14

Humanister i arbetslivet. Bibliotekarieutbildning

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav


Kommunicera på engelskaInternationellt perspektiv Skriva längre artiklar

Organisera utbildningUpptäcka och analysera etiska problem

Handleda


Serviceinriktad




Tänka kritiskt

Arbeta i team









Humanister i arbetslivet. Arkeologer, museipedagoger, arkivarier, antikvarier, konservatorer

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav







Tänka kritisktSjälvständigt lösa problem


Kommunicera på annat språk


IT för presentationKommunicera på engelska

Handleda



Arbeta i team


Serviceinriktad




55

Diagram 15

Diagram 16

Humanister i arbetslivet. Doktorander

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav



Upptäcka och analysera etiska

Vara serviceinriktadIT för presentation

Arbeta i team

Organisera verksamhetOrganisera

Handleda


IT för kontakt och



Historisk medvetenhetInternationellt


Göra muntliga

Skriva längre artiklarTänka kritiskt

Argumentera och Självständigt lösa problem


Humanister i arbetslivet: IT

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav


Tänka kritiskt







Handleda

Serviceinriktad

IT för kontakt o kommunikation



Arbeta i team









56

Diagram 17

Humanistiska inslag i annan examen

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Arb

etsk

rav


Tänka kritiskt



Kommunicera på annat utl. Språk



Handleda



Serviceinriktad




Skriva längre artiklarKommunicera på engelska

Internationellt perspektivFörstå olika kulturyttringar



Arbeta i team


Humanister i arbetslivet

1

HUMANISTER I ARBETSLIVET Bilaga 2

med fil.kand/fil.mag-examen

Sätt kryss i rutan för valt svarsalternativ. Texta tydligt. Enkäterna kommer att scannas in för bearbetning. Använd därför kulspetspenna med svart eller blå färg!

Bakgrundsuppgifter

1. Kön o kvinna o man

2. Födelseår 19__ __

3. Vilket år tog du ut din fil.kand/ fil.mag-examen? o 1995/96 o 1997/98

4. Vilket huvudämne ingår i din fil.kand-resp fil.mag-examen? __________________________________________________________________________ 5. Övriga humanistiska ämnen i din fil.kand-resp fil.mag-examen? Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________

6. Icke-humanistiska ämnen i din fil.kand-resp fil.mag-examen? Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________ Ämne:________________________________________________Poäng:__________ 7. Har du någon annan eftergymnasial utbildning utöver den som ingår i din humanistiska

fil.kand-resp fil.mag-examen? o Nej

o Ja. Ange utbildning/ämne? ________________________________________________ _______________________________________________________________________ Om ja: När gick du den utbildningen? o I huvudsak före den humanistiska fil kand/fil mag-utbildningen.

o I huvudsak parallellt med den humanistiska fil kand/fil mag-utbildningen.

o I huvudsak efter den humanistiska fil kand/fil mag-utbildningen.

Orsaken till flera utbildningar är:_______________________________________________

__________________________________________________________________________

_______________________________________________________________


2

8. Varför valde du en humanistisk utbildning? (Flera alternativ kan kryssas!) o av intresse o ville utbilda mig till______________________________________ o ändrade inriktning, från vad?_______________________________ o genom påverkan från familjen o genom påverkan från kamrater o genom påverkan från lärare o genom påverkan från studie- och yrkesvägledare o annat? Vad?____________________________________________

9. Vilken har din huvudsakliga sysselsättning efter din fil.kand. resp. fil mag.examen varit fram till nu? Markera med kryss fr.o.m. terminen efter du avlade examen! Förvärvsarbete Arbetslös Studier Annat, vad? Andra halvåret 1995 o o o o ________________ Första halvåret 1996 o o o o ________________ Andra halvåret 1996 o o o o ________________ Första halvåret 1997 o o o o ________________ Andra halvåret 1997 o o o o ________________ Första halvåret 1998 o o o o ________________ Andra halvåret 1998 o o o o ________________ Första halvåret 1999 o o o o ________________ Andra halvåret 1999 o o o o ________________ Första halvåret 2000 o o o o ________________ Andra halvåret 2000 (nu) o o o o ________________

Om du inte förvärvsarbetar nu, gå vidare till fråga 15 10. Vilken anställningsform har du idag? (markera ett alternativ!)? o fast anställning, tillsvidareanställning o tillfällig, vikariat o projekt eller annan tidsbegränsad anställning o arbete inom arbetsmarknadspolitisk åtgärd / motsv. o frilans

o egen företagare

11. Vilken sektor arbetar du inom och vem är din nuvarande arbetsgivare? Sektor: Arbetsgivare:

o stat ______________________________ o kommun ______________________________ o landsting ______________________________

o privata sektorn ______________________________ o ideella sektorn ______________________________

o du själv


3

Nuvarande arbetsuppgifter (denna fråga besvaras av alla som förvärvsarbetar)

12. Vilket är ditt nuvarande yrke? ________________________________________________

13. Beskriv dina nuvarande huvudsakliga arbetsuppgifter! ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

14. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna inte väldigt alls mycket

* självständigt lösa problem o o o o o * tänka kritiskt o o o o o * argumentera och övertyga o o o o o * förklara för icke-specialister o o o o o

* göra skriftliga presentationer o o o o o * göra muntliga presentationer o o o o o * skriva längre artiklar/utredningar/promemorior o o o o o * kommunicera på engelska o o o o o

* kommunicera på annat utländskt språk o o o o o vilket/vilka språk?_____________________ * utnyttja historisk medvetenhet o o o o o * tolka olika sociala situationer o o o o o * förstå olika kulturyttringar o o o o o

* upptäcka och analysera etiska problem o o o o o * anlägga ett internationellt perspektiv o o o o o * använda IT för kontakt och kommunikation o o o o o * använda IT för informationssökning o o o o o * använda IT för presentation (t.ex. hemsida, webpublicering) o o o o o * arbeta i team o o o o o * organisera verksamhet o o o o o * organisera utbildning o o o o o

* handleda o o o o o * vara serviceinriktad o o o o o * Annat. Vad?___________________ o o o o o


4

Utbildningen (denna fråga besvaras av samtliga) 15. Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din humanistiska utbildning fram till fil.kand resp. fil.mag-examen vad gäller att kunna förekom mycket mycket inte missnöjd nöjd

* självständigt lösa problem o o o o o o * tänka kritiskt o o o o o o * argumentera och övertyga o o o o o o * förklara för icke-specialister o o o o o o

* göra skriftliga presentationer o o o o o o * göra muntliga presentationer o o o o o o * skriva längre artiklar/utredningar/promemorior o o o o o o * kommunicera på engelska o o o o o o

* kommunicera på annat utländskt språk o o o o o o vilket/vilka språk?_____________________ * utnyttja historisk medvetenhet o o o o o o * tolka olika sociala situationer o o o o o o * förstå olika kulturyttringar o o o o o o

* upptäcka och analysera etiska problem o o o o o o * anlägga ett internationellt perspektiv o o o o o o * använda IT för kontakt och kommunikation o o o o o o * använda IT för informationssökning o o o o o o * använda IT för presentation (t.ex. hemsida, webpublicering) o o o o o o * arbeta i team o o o o o o * organisera verksamhet o o o o o o * organisera utbildning o o o o o o

* handleda o o o o o o * vara serviceinriktad o o o o o o * Annat. Vad?___________________ o o o o o o

Högskolestudier efter fil.kand-resp fil.mag-examen (Besvaras av den som studerat/studerar efter avlagd examen)

16. Av vilken anledning studerade/studerar du efter examen? o för att komplettera din utbildning o för att du inte fått relevant arbete i förhållande till din utbildning o studier på forskarnivå o för att ändra inriktning. Till vad?_____________________________________________ o annan. Vilken?___________________________________________________________


5

Styrkor/svagheter i din humanistiska utbildning.

17. Ange styrkor i din humanistiska utbildning, som inte framkommit av svaren ovan! ________________________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________ 18. Ange svagheter i din humanistiska utbildning, som inte framkommit av svaren ovan! ________________________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________

19. Om du påbörjat din högskoleutbildning idag, skulle du då valt samma utbildning ?

o a) Ja, absolut! o b) Merparten

o c) Endast delvis o d) Inte alls Om du kryssat för något av alternativen b – d Vilken utbildning/ vilka ämnen skulle du ha valt i stället?_______________________________ ___________________________________________________________________________

20. Övriga synpunkter: __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

TACK FÖR DIN MEDVERKAN! För att ytterligare förtydliga och fördjupa kunskapen om humanister i arbetslivet är vi intresserade av att intervjua några som besvarat denna enkät, kanske också några arbetsgivare. Därför är vi mycket tacksamma om du vill lämna namn- och adressuppgift för ev. vidare kontakt. Namn:_______________________________________________________ Adress:_______________________________________________________ Tel: _________________________________________________________ E-post:_______________________________________________________ Namn och adress till din nuvarande arbetsgivare: ____________________________________ __________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

nov 2000/Humanistiska fakulteten/Utvärderingsenheten

Humaniora i arbetslivet

1

HUMANIORA I ARBETSLIVET Bilaga 3

Humanistiska inslag i din högskoleutbildning Sätt kryss i rutan för valt svarsalternativ. Texta tydligt. Enkäterna kommer att scannas in för bearbetning. Använd därför kulspetspenna med svart eller blå färg! Bakgrundsuppgifter

1. Kön o kvinna o man

2. Födelseår 19__ __ 3. Vilken akademisk examen har du avlagt _________________________________________ 4. Vilket år tog du ut din examen? o 1995/96 o 1997/98 5. Vilken termin påbörjade du dina akademiska studier?_____________ 6. Vilka humanistiska ämnen/kurser har du läst och när? Ange ämne och termin!

I Ämne/kurs: ______________________________________Termin och år________

II Ämne/kurs: ______________________________________Termin och år________

III Ämne/kurs: ______________________________________Termin och år________

IV Ämne/kurs: ______________________________________Termin och år________ 7. Varför valde du att studera humanistiska kurser? Ämne/kurs I: därför att _______________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Ämne/kurs II: därför att _______________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Ämne/kurs III: därför att _______________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Ämne/kurs IV: därför att _______________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________


2

8. Vilken har din huvudsakliga sysselsättning efter din examen varit fram till nu? Markera med kryss fr.o.m. terminen efter du avlade examen! Förvärvsarbete Arbetslös Studier Annat, vad? Andra halvåret 1995 o o o o ________________ Första halvåret 1996 o o o o ________________ Andra halvåret 1996 o o o o ________________ Första halvåret 1997 o o o o ________________ Andra halvåret 1997 o o o o ________________ Första halvåret 1998 o o o o ________________ Andra halvåret 1998 o o o o ________________ Första halvåret 1999 o o o o ________________ Andra halvåret 1999 o o o o ________________ Första halvåret 2000 o o o o ________________ Andra halvåret 2000 (nu) o o o o ________________

Om du inte förvärvsarbetar nu, gå vidare till fråga 15 9. Vilken anställningsform har du idag? (markera ett alternativ!)? o fast anställning, tillsvidareanställning o tillfällig, vikariat o projekt eller annan tidsbegränsad anställning o arbete inom arbetsmarknadspolitisk åtgärd / motsv. o frilans

o egen företagare

10. Vilken sektor arbetar du inom och vem är din nuvarande arbetsgivare? Sektor: Arbetsgivare:

o stat ______________________________ o kommun ______________________________ o landsting ______________________________

o privata sektorn ______________________________ o ideella sektorn ______________________________

o du själv 11. Hade dina humanistiska studier någon betydelse för att du fick ditt nuvarande arbete? o Nej o Ja, i viss mån. På vad sätt? ___________________________________________________ _______________________________________________________________________ o Ja, i hög grad. På vad sätt? ___________________________________________________ _______________________________________________________________________


3

Nuvarande arbetsuppgifter (dessa frågor besvaras av alla som förvärvsarbetar) 12. Vilket är ditt nuvarande yrke? ________________________________________________

13. Beskriv dina nuvarande huvudsakliga arbetsuppgifter! ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

14. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna inte väldigt alls mycket

* självständigt lösa problem o o o o o * tänka kritiskt o o o o o * argumentera och övertyga o o o o o * förklara för icke-specialister o o o o o

* göra skriftliga presentationer o o o o o * göra muntliga presentationer o o o o o * skriva längre artiklar/utredningar/promemorior o o o o o * kommunicera på engelska o o o o o

* kommunicera på annat utländskt språk o o o o o vilket/vilka språk?_____________________ * utnyttja historisk medvetenhet o o o o o * tolka olika sociala situationer o o o o o * förstå olika kulturyttringar o o o o o

* upptäcka och analysera etiska problem o o o o o * anlägga ett internationellt perspektiv o o o o o * använda IT för kontakt och kommunikation o o o o o * använda IT för informationssökning o o o o o * använda IT för presentation (t.ex. hemsida, webpublicering) o o o o o * arbeta i team o o o o o * organisera verksamhet o o o o o * organisera utbildning o o o o o

* handleda o o o o o * vara serviceinriktad o o o o o * Annat. Vad?___________________________ o o o o o


4

Utbildningen (besvaras av samtliga)

15. Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din humanistiska utbildning vad gäller att kunna

förekom mycket mycket inte missnöjd nöjd * självständigt lösa problem o o o o o o * tänka kritiskt o o o o o o * argumentera och övertyga o o o o o o * förklara för icke-specialister o o o o o o

* göra skriftliga presentationer o o o o o o * göra muntliga presentationer o o o o o o * skriva längre artiklar/utredningar/promemorior o o o o o o * kommunicera på engelska o o o o o o * kommunicera på annat utländskt språk o o o o o o vilket/vilka språk?_____________________ * utnyttja historisk medvetenhet o o o o o o * tolka olika sociala situationer o o o o o o * förstå olika kulturyttringar o o o o o o * upptäcka och analysera etiska problem o o o o o o * anlägga ett internationellt perspektiv o o o o o o * använda IT för kontakt och kommunikation o o o o o o * använda IT för informationssökning o o o o o o * använda IT för presentation (t.ex. hemsida, webpublicering) o o o o o o * arbeta i team o o o o o o * organisera verksamhet o o o o o o * organisera utbildning o o o o o o * handleda o o o o o o * vara serviceinriktad o o o o o o * Annat. Vad?___________________ o o o o o o 16. Har du genom dina humanistiska studier fått några speciella kunskaper, färdigheter eller attityder? o Nej o Ja. Om ja, exemplifiera så utförligt som möjligt! __________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Högskolestudier efter examen (Besvaras av den som studerat/studerar efter examen) 17. Av vilken anledning studerade/studerar du efter examen?

o för att komplettera din utbildning o för att du inte fått relevant arbete i förhållande till din utbildning o studier på forskarnivå o för att ändra inriktning. Till vad?_____________________________________________ o annan. Vilken?___________________________________________________________


5

Styrkor/svagheter i de humanistiska inslagen i din utbildning. 18. Ange styrkor i de humanistiska inslagen i din högskoleutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________ 19. Ange svagheter i de humanistiska inslagen i högskoleutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

20. Om du påbörjat din högskoleutbildning idag, skulle du då valt samma utbildning?

o a) Ja, absolut! o b) Merparten o c) Endast delvis o d) Inte alls Om du kryssat för något av alternativen b – d Vilken utbildning/ vilka ämnen skulle du ha valt i stället?_______________________________ ___________________________________________________________________________

Övriga synpunkter: ___________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

För att ytterligare förtydliga och fördjupa kunskapen om humaniora i arbetslivet är vi intresserade av att intervjua några som besvarat denna enkät, kanske också några arbetsgivare. Därför är vi mycket tacksamma om du vill lämna namn- och adressuppgift för ev. vidare kontakt. Namn:_______________________________________________________ Adress:_______________________________________________________ Tel:_________________________________________________________ E-post:_______________________________________________________ Namn och adress till din nuvarande arbetsgivare:____________________________________ _________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________

nov 2000/Humanistiska fakulteten/Utvärderingsenheten

Utvärderingsenheten Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 44 36 E-mail: [email protected] Internet: http://www.evaluat.lu.se ISSN 1401-775X

www.evaluat.lu.se

humanistisk utbildning

Documents