PowerPoint-presentation

Hur kommer morgondagens platsannons se ut?

Vi sker dig som vill ha en spnnande framtid

Nyckelord:Innovativa lsningar och frmga till nytnkandePersonlighet och sjlVrderingarUtmaningarVga satsaNya och kreativa iderppet sinne

Vilka r vi?AnnicaPeter

Fyll i meningen.Nr jag var liten ville jag bli

Vad r dina tankar kring entreprenriellt lrande?Lust till lrandeVad skapar motivation och lust till att lra sig? Lust till lrandeHur skapar vi motivation och lust till lrande?Entreprenriellt frhllningssttBedmning som motiverar och inte avmotiverarLrare som lr sig i sin egen undervisning och som drfr tillter undervisningen att utvecklas.Vilka r vra nsta steg? (STEPS)

Utifrn entreprenriellt lrandePedagogisk planering- hur gr vi idag?

SyfteAktivitetBedmning

Vilka frmgor i syftestexterna vill vi trna och kring vilket centralt innehll?

Hur har vi tnkt att eleverna ska trna frmgorna i syftestexten?Nr och hur skall bedmning ske fr att passa frmgor som ska bedmas och fr att ka lrandet?F trna p att ta initiativF trna p att ta ansvar fr sitt lrandeF trna p att omstta ider till handlingUtveckla nyfikenhetUtveckla sin sjlvtillitUtveckla sin samarbetsfrmgaUtveckla sin kreativitetSamarbeta med omvrldenVerklighetsanknytningSamverkan med arbetslivetKommunikationsfrmga

Nr? Var? Hur?

Utmaningar som stimulerar entreprenriella kompetenser?Lust till lrandeAnsvarstagandeDelaktighetLra knna sig sjlvNyfikenhetUtmanasSamarbetaTesta sina ider LrandeLra sig att lraKommuniceraAtt bedma elever Era tankar!

Summativ formativbedmningVad r det fr skillnad?Spelar det ngon roll vilket jag anvnder mig av?Vad finns det fr krav p dokumentation?Tankar om bedmningBedmning av elever kan vara det mest positiva eller negativa man som lrare kan gra fr en elevs lrande. Allt beroende p hur vi vljer att bedma och hur vi vljer att frmedla vr bedmning.I en underskning dr eleverna fick genomfr PISA testet muntligt presterade alla generellt 42 % bttre n de gjort skriftligt!Hur ska bedmning ske? Vad finns det fr vgar att vlja mellan? Hur pverkar de lrandet? Nr ska bedmning ske? 75 %Hur ska vi dokumentera vr bedmning utefter de frmgor som vi bedmer?Hur kan vi effektivt frmedla vad eleverna ska utveckla? Hur skriver vi infr utvecklingssamtal?

MatriserPlaneringsprocessBedmningsteknikerInvolvera eleverna i planeringMldialogerMlplanschExit tickets m.m.

Utvecklande och lrande frgorFeedback Nya strategierInte gra om samma felIcke hmmande feedbackIUP, hur kan vi vara precisa men nd effektivakamratbedmningTwo stars and a wishHalva rttningarchecklistormldialogerNo hands up!Exempel p Bedmning fr lrandeelevexempelEleven kan samtala om och diskutera enkla frgor som rr hlsa, naturbruk och ekologisk hllbarhet genom att stlla frgor och framfra och bemta sikter p ett stt som fr samtalen och diskussionerna framt och frdjupar eller breddar dem. Eleven kan ska naturvetenskaplig information och anvnder d olika kllor och fr vlutvecklade resonemang om informationens och kllornas anvndbarhet. Eleven kan anvnda informationen i diskussioner och fr att skapa texter och andra framstllningar med god anpassning till sammanhanget. AnalysfrmgaKommunikativ frmgaMetakognitiv frmgaFrmga att hantera informationBegreppslig frmgaGran Svanelid ; ingr i gruppen som skapar nya NP i SO

Det r ingen vild gissning att de nationella prov i SO som kommer att ges frsta gngen vren 2013 kommer att innehlla en stor portion av analytiska uppgifter.Gran SvanelidBedmningen avser:Niv 1Niv 2Hypotesformulering

Med hypotes menas att man genom de kunskaper man har .Formulerad hypotes baserad enbart p gissningar.

Formulerad hypotes r inte testbar.Formulerad hypotes baserad p teori frn tidigare underskningar eller litteratur .

Formulerad hypotes r testbar.Tydliggra vrdeorden i Lgr och synliggra kunskapskravenMed vilka gon tittar jag p elevernas arbete?r den anvndbar ur ett elevperspektiv?

Matris Fra underbyggda resonemangResonemang innefattar alla frmgor som krver att eleven underbygger-ger argument- fr sina pstenden.Frmgor som kan rknas hit rDra slutsatserSkapa frklaringarArgumentera fr sin stndpunktGra jmfrelserBeskriva sambandBeskriva konsekvenserExempel p mer analytisk matrisNiv 1Niv 2Niv 3Logik/relevansLogiken i resonemangetResonemangen r till viss del relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenResonemangen r till del stor relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenResonemangen r helt relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenSaklighetHur vl r resonemanget underbyggt av relevanta mnesfakta?Resonemangen r till del uppbyggda av fakta.Alternativt bygger p sikter som inte r underbyggda med faktaResonemangen underbyggs till del av relevanta fakta.Alternativt det kan frekomma sikter som inte r underbyggda med fakta.Belyser detaljer med exempelAlla resonemang r till alla delar underbyggda av fakta.Det finns en balans mellan detaljer - exempel och helhetenPerspektiv eller aspekterVgs flera olika aspekter eller perspektiv i resonemangetResonemanget utgr frn ett perspektiv. Alternativt ett resonemangResonemanget utgr frn ngra olika perspektiv. Alternativt ngra olika resonemangResonemanget utgr frn flera olika perspektiv. Alternativt flera olika resonemangResonemangskedjorTankegngarnas flexibilitetResonemanget byggs upp i ett led / ett stegResonemanget byggs upp i ngra led/ ngra stegResonemanget byggs upp i flera led/flera steg.Mnster och generella dragHur delar hnger ihop och bildar mnster och sammanhangResonemanget berr ett enda sammanhangResonemanget r verfrbart till andra sammanhang, genom att beskriva ngot/ngra mnster eller ngot samband.Resonemanget r verfrbart till andra sammanhang, genom att beskriva generella drag, mnster eller samband.BegreppsanvndningAnvnder ofta vardagliga begrepp.Blandar vardagliga begrepp med relevanta mnesspecifika begrepp.Begreppen anvnds i huvudsak p ett riktigt stt.Anvnder alltid relevanta mnesspecifika begrepp.Anvnder begreppen p ett riktigt stt.

Vad har detta med lrandet att gra?Det gller att skapa frutsttningar fr hjrnan att f vara kreativ! Viss ledning behvs fr att skapa kreativitet, men fr mycket hindrar det fria tnkandetJohn Hattie Synligt lrandeNr eleven fr trnas i att ta ett succesesivt strre ansvar fr sin kunskapsutveckling och nr lraren blir elev av sin egen undervisning dvs lr sig av hur undervisnigen ska bli bttre, d blir det riktigt bra resultat"

Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier eleven, hemmet, skolan, lraren, lroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen fr att vergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive omrde ger.Hatties syfte med studien r att f fram en sammanhllen id om vad som r viktigt fr att frklara och pverka elevers studieresultat.

Framgngsfaktorer fr elever Tydliga ml, bli duktig p sjlvskattning r framgngskriterier och att gra lrandet synligt r nyckelkomponenter fr att f engagerade elever.En sjtte pverkansfaktor av relativt stor betydelse fr skolprestationerna r elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar svl vrdet av motivationsbegreppet som sdant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga ml osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar ocks att det r lttare att avmotivera elever n att motivera dem.

Frsumbara effekter Nr det gller betydelsen av kn (0.12) finns det jmfrelsevis mnga studier. Enligt Hattie finns det inga belgg fr att skillnader mellan knen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det frekommer strre skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor n det r mellan knen.Hatties sammanfattning kring skolanDe starkaste effekterna frn skolan kan, enligt Hattie relateras till knnetecken inom skolor, ssom klimatet i klassrummet, influenser frn kamrater eller frnvaron av strande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av lro- och kursplaner fr att blir mer ndamlsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller srskilda kursplaner fr begvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig sjlva som ledare fr undervisningen i styrningen av skolan.

Pverkanseffekter som ligger nra noll r integrering, nivgruppering, klasstorlek, ppna kontra traditionella klassrum, ldersblandade/ldershomogena klasser och sommarkurser.

Bland de mer negativa terfinns att g om en rskurs och elevers skolbyten.Framgngsrika rektorerDe mer specifika strategier som anges fr framgngsrika rektorer r uppmuntran och delaktighet i lrarnas lrande och utveckling, planering, koordinering och utvrdering av undervisningen. Detta exempelvis genom direkt inblandning i std och utvrdering i form av regelbundna klassrumsbesk och anvndning av formativ och summativ terkoppling till lrarna.Framgngsrika lrare Inom huvudkategorin lraren visar Hatties genomgng att gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den hgsta effektstorleken. Med detta avses en form av lrarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, vning, terkoppling, std. Enligt Hattie uppvisas de bsta effekterna med terkommande och spridda tillfllen. Lrares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lrares frmga att klargra ml och kriterier fr mluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, frklaringar, exempel, handledd vning och bedmning av elevernas lrande. Att bygga frtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha frmga att lyssna, knna empati, ge vrme och uppmrksamhet. Elevens frtroende fr lraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.

Framgngsrik undervisning Formativ undervisning Ger eleverna feedback sker i dialog med eleven utvecklar elevers strategiska problemlsningsfrmgaundervisning med transparenta och tydliga ml

Planering tillsammans frn Syfte- Aktivitet Bedmning till en frdig, entreprenriell LPP.Trning i att skriva matriser utifrn Lgr 11. Tillsammans formulera matriser fr att skrare tolka vrdeorden i Lgr.Utarbeta elevexempelAndra frslag?

Vad gr vi nu?Tillsammans skapa LPP? Hjlpa varandra att skapa utmaningar fr att trna EL kompetenser hos eleverna?G vidare med bedmning?Slut fr idag!

Hur involverar vi eleverna mer?Ta med inlmningar som bedmts: hur kan de bedmas s att eleven vet vad de ska lra sig mer av, och nr ska de f gra det?Skapa en bedmningsform som fungerar till syftena s att ven andra kan frst dess upplgg.Synliggra bedmningen fr eleven.Testa skillnaden mellan att lmna ut en kommentar istllet fr ett resultat eller betygVilka frgor kan jag stlla fr att avgra om eleven kan det vi jobbar mot och fr att jag ska veta om undervisningen nr fram eller mste frndras.Vad anvnder jag bedmning i skolan till?Plocka fram exempel dr jag anvnder bedmning i syfte att eleven bttre ska veta hur den ska n mletFr eleverna fler mjligheter att genomfra samma, eller motsvarande bedmning?Hur utvrderar jag min undervisning fr att se om eleverna gr framgngar? Se ex i Lrande bedmning

Skolverkets film 17 m 41 sBedmningspolicy vra tankar om bedmningBedmning ska inte endast ske i slutet, utan ge eleven chans att utvecklas efter bedmningen.Bedmning ska ske bde formativt och summativt. Med formativbedmning menar vi..Eleverna ska veta vilka frmgor som ska bedmas och hur det ska ske.