husbyggaren 2012 nr 3

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

123Nedanstående är annons från Cembrit Tepro AB

nr 3 B 2012 husbyggaren 1

2� husbyggaren nr 3 B 2012


ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars�Hedåker

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60��Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:�� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�18� Nr�7� v�49Nr�4� v�23

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för��material�som�inte�beställts.

nr�3�·�2012�|�Årgång�54�

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan�26 I det nybyggda radhusets övre plan har övervåningens enda frånluftsventil placerats bakom ett väggfast skåp i tvättrummet. VVS-besiktningsmannen påtalar felet. I slutbesiktningen finns inte punkten längre kvar. I en särskild besiktning döms lösningen ut. Byggherren håller dock fast vid att inget fel har begåtts. Husbyggaren kommer att i en rad artiklar undersöka om verksamhet idag mer handlar om att: ”Inte göra fel!”, än av: ”Att göra rätt!”?

i nästa nummer: I�nästa�nummer:�Tak�&�Fasader�&�GlasTidningen�utkommer�i�vecka�23,�2012

innehåll 6 Åtta�miljoner�meter�kc-pelare�håller�väg�på�plats�i�leran�

12 Stålrörspålar�kan�bli�del�av�byggets�energisystem

14 Slitsmur�förväntas�hindra�föroreningar�läcka�ut

16 Jordens�magnetfält�är�vårt�paraply�mot�rymden

20 Stadshusets�tre�storkök�förnyas�under�tidspress

22 Över�200�raka�furor�gick�åt�då�åldrig�träbro�förnyades

24 Områdets�rykte�avgör�hur�bra�boende�i�förorter�trivs

26 Kan�frånluftsdon�i�tvättrum�sättas�bakom�skåpvägg?

30 SBRs�nya�försäkringspaket�visades�på�Nordbygg

34 Juridik:�Kommun�kan�få�lättare�att�utesluta�anbudsgivare

36 IT:�När�ny�teknik�förändrar�vanor�bör�det�som�sker�diskuteras

38 Form�&�Teknik:�Korsbefruktning�av�kunskap�ger�spännande�mervärden

40 Debatt:�Den�nya�sprängstandarden�håller�inte�måttet

42 Noterat

45 Marknadsnytt

53 Nytt�från�SBR


BanaVäg i Väst är ett av Sveri-ges största infrastrukturprojekt och innebär utbyggnad av dub-belspår, sju nya pendeltågstatio-

ner och fyrfältsväg med motorvägsstan-dard mellan Göteborg och Trollhättan.

Totalt omfattar utbyggnaden cirka 75 km och är kostnadsberäknad till 13,6 mil-jarder kronor i 2010-års prisläge.

Utbyggnaden av järnvägen påbörjades år 2004 i de norra delarna och under år 2006 påbörjades den första vägetappen i norr. Projektet omfattar 16 deletapper som i sin tur är indelade i flera entrepre-nader, se figur 1.

Fördubblad tågkapacitetUnder år 2012 beräknas alla BanaVäg i Västs deletapper vara klara med undan-tag av väg E45 genom samhället Göta och ny bro för E45 över Slumpån, där finan-sieringen ännu inte är klar.

Utbyggnaden innebär att restiden med pendeltåg minskar till 30–35 minuter mellan Trollhättan och Göteborgs cen-tral och att kapaciteten fördubblas till cirka 120 tåg per dygn.

Byggs i etapperProjektet är geotekniskt intressant. Det följer på en lång sträcka den lerfyllda Göta älvdalen, där stabiliteten mot Göta älv, med pågående och framtida sättning-ar och risk för översvämning, är centrala frågor, se figur 2.

Dessutom finns flera områden där kringboende blivit störda av vibrationer från främst tågtrafiken.

Stora delar av utbyggnaden sker ge-nom befintliga samhällen och ofta i kon-flikt med nuvarande väg- och järnvägs-system. Detta ställer stora krav på en etappvis utbyggnad och omfattande tra-fikomläggningar i flera skeden.

Inom andra delar löper väg och järn-väg på en smal landremsa mellan Göta älv i väster och branta berg i öster, se figur 3.

Utbyggnad av dubbelspår med servi-ceväg och fyrfältsväg med lokalvägar kräver större utrymme än idag vilket medfört att man här varit tvungen att flytta trafiken närmare Göta älv, ut på sanka strandängar.

åtta miljoner meterI den norra delen av projektet byggs väg och järnväg långt från Göta älv men även här är de geotekniska frågorna viktiga beroende på att kvicklera ofta finns ge-nom hela lerprofilen. Detta skärper kra-vet på säkerhetsnivån för såväl utbygg-nadsarbetet som färdig konstruktion.

Totalt sett har krav på stabilitet, sätt-ningar, översvämningsrisker och vibra-tioner medfört omfattande grundför-stärkningsåtgärder. Djupstabilisering med kalkcementpelare är den domine-

rande förstärkningsmetoden. I mer än 25 entreprenader har metoden tillämpats och den sammanlagda pelarlängden är nästan åtta miljoner meter.

sättningar och översvämningsriskInom Göta älvdalen har de äldre väg- och järnvägsanläggningar, som nu förnyas, utsatts för avsevärda sättningar. Pågå-ende sättningar studerades inlednings-vis, och visade bland annat att vägen sät-

geoteknik & grundläggning�Utbyggnaden�av�dubbelspår�och�motorväg�mellan�Göteborg�och�Trollhättan�är�ett�av�landets�största�pågående�infrastrukturprojekt.�Mäktiga�lerlager�bemästras�med�förstärkningsåtgärder,�bland�annat�drygt�åtta�miljoner�meter�kalkcementpelare.

åtta miljoner meter kc-pelarehåller väg på plats i leranAv jan ekström, tekn dr, Trafikverket och anders hallingberg, civ ing, Trafikverket

Jan ekström har doktorerat vid Chalmers inom geoteknik med grundlägg-ning och därefter arbetat som geoteknisk konsult på Scandiaconsult, samt Kjessler & Mannerstråle. Han arbetar sedan år 1999 med geotekniskt stöd inom anläggnings-byggande och drift på Trafikverket.

Anders hallingberg har arbetat som geoteknisk konsult på AIB och BAT, samt på SJ:s geotekniska kontor i Stockholm och Banverkets regionkontor i Göteborg. Han finns nu på Trafikverket i Göteborg och arbetar med planering och projektering samt bygg- och driftuppföljning av järn-vägsprojekt.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 1. Utbyggnaden av väg och järnväg i olika etapper mellan Göteborg och Trollhät-tan. Källa:�Trafikverket�


ter sig 5–10 mm/år. Sättningarna bedöm-des pågå ned till som mest cirka 20 m djup [1]. De totala sättningarna sedan den gamla vägens utbyggnad på 1960-ta-let uppgick inom vissa delar till mer än en meter.

Även vattennivåerna i Göta älv kartla-des. Ett direkt samband mellan höga vat-tennivåer i havet och nivåerna i Göta älv vid en given tappning från Vänern påvisades.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s be-dömning kan havsytan höjas med 15–95 cm under de kommande 100 åren med ett ”bästa estimat” på 50 cm. Med en land-höjning på 18 cm under 100 år skulle detta kunna ge en nettohöjning av havs-nivåerna på 30–35 cm.

Utredningarna och sättningskraven pekade sammantaget på att räls överkant skulle placeras 1,0 m över HHW100år (da-gens vattenyta med 100 års återkomst-tid) och vägen placerades med profi lni-vån på 0,85 m över HHW100år. Det inne-bär att de nya anläggningarna skulle läg-gas upp till 1,5 m högre än de gamla.

vibrationer från tågInom Göta älvdalen har man i fastigheter tidigare upplevt störningar av vibratio-ner vid passage av framför allt tunga godståg.

Under år 1997 hade man vid Ledsgård, strax norr om Kungsbacka, dessutom identifi erat att höga vibrationsnivåer kan uppstå vid passage av tåg med hög hastighet [2]. Detta uppstår då tågets hastighet närmar sig eller sammanfaller med vågutbredningshastigheten i un-dergrunden. Denna utbredningshastig-het är låg i de lösa leror, av den typ som också fi nns i Göta älvdalen, samtidigt

som man önskar trafi kera spåret med en tåghastighet av 250 km/tim.

Det var uppenbart att detta så kallade höghastighetsfenomen var aktuellt även i projektet. För att lösa dessa problem utfördes kalkcementpelarförstärkning där pelarna arrangerades i skivmönster.

kc-pelare stärker bank Totalstabiliteten mot Göta älv var den kanske viktigaste faktorn att beakta.

Frågan har behandlats i de tidigare ut-redningsstegen och i SGI:s Skredriskut-redning från år 1995 [3], men också i sam-band med planprocessen.

Vid upprättande av detaljerade bygg-handlingar för utbyggnaden kontrollera-des alltid stabiliteten när anläggningarna placerades närmare än 100 m från Göta älv samt inom vissa utpekade områden enligt kraven i SGI:s Skredriskutredning. I vissa fall har särskilda förstärkningsåt-gärder varit nödvändiga för att säker-ställa stabiliteten mot älven men omfatt-ningen av förstärkningarna styrs mesta-dels av behovet att begränsa sättningarna och att minimera framtida vibrationer.

Utöver totalstabiliteten har den lokala bankstabiliteten beaktats. Detta har med-fört vissa ytterligare åtgärder, ofta i form av kalkcementpelarförstärkningar, på en del sträckor arrangerade i tvärskivor.

Geoteknisk förprojektering, i det så kallade skisshandlingsskedet, visade ti-digt att kalkcementpelare var den fördel-aktigaste åtgärden för långa sträckor med hänsyn till stabilitet, sättningsbe-gränsning, och vibrationsdämpning.

Provpelare och provbankarSom ett led i fältundersökningarna ge-

nomförde projektet pelarinstallationer och pelarkontroller under pågående projektering.

Under år 2001 utfördes pelarsonde-ring i kalkcementpelare i fem lokaler i Göta älvdalen; Surte, Stora viken, Nö-dinge, Nol och Älvängen.

Pelarna utfördes med kalk och cement i lika mängder och med två olika bland-ningsmängder, 90 respektive 120 kg/m3. Förborrad traditionell pelarsondering med spetskraftmätning, FTPS, valdes som huvudsaklig pelarsonderingmetod [4].

Pelarsonderingarna utfördes först på separata provpelare. Resultaten visade att förhållandevis homogena pelare kun-de tillverkas [5].

Medelvärden av tolkad skjuvhållfast-het på cirka 100 kPa efter 12–16 dygn, se fi gur 4, och cirka 125–150 kPa efter en månad framstod som möjliga att nå, lik-som en variationskoeffi cient av 15–20 procent för djup mellan cirka 2 och 8 m.

kunde glesa utUtöver själva hållfastheten hos pelarna är de förväntade sättningarna hos kalk-cementpelarna av stor vikt inte minst beroende på översvämningsrisken.

Den dimensioneringsmetod som nor-malt användes bedömdes som konserva-tiv för svävande pelare eftersom ingen lastspridning beaktades genom det för-stärkta blocket.

Vidare visade fältförsöken att något högre hållfastheter kunde erhållas än normalt och att man genom att utnyttja detta möjligen kunde glesa ut pelar-mönstret och ändå uppnå fullgod säker-het.

Figur 2. Översvämmad järnvägsbank och väg innan utbygg-nad.

Figur 3. Foto mot norr från Angeredsbron före utbyggnad över område där väg och järnväg ligger nära älven. Foto:�Trafi�kverket,�Josefi�na�Lenning

Fortsättning s. 8 P

8� husbyggaren nr 3 B 20128� husbyggaren nr 3 B 2012

Även val av pelarmodul och permeabi-litet skulle kontrolleras samt vilka bespa-ringsmöjligheter som fanns om man an-vände omväxlande långa och korta pela-re.

Sammanfattningsvis bedömdes att stora besparingar kunde göras genom att förfi na dimensioneringsmodellen för kalkcementpelare både inom det för-stärkta blocket och i den oförstärkta le-ran under pelarna.

Placeras längsgående För att klara kraven på vibrationsdämp-ning för järnvägen, både med avseende på höghastighetsfenomen, [6] och [7], och vibrationer från långsammare men tung godstågstrafi k har pelarna under spåren placerats i längsgående skivor, vanligen förbundna med tvärskivor till ett steg-mönster.

Det är viktigt med god kontakt mellan pelare och bankfyllnad. För att erhålla detta användes dels arbetsbädd, dels schaktades pelarnas överkant fram i en 0,5–1 m djup ”låda” under spåren.

Där bankhöjden är hög placeras pe-larna även i tvärskivor som går utanför vibrationspelarna för att säkerställa lo-

kalstabiliteten för banken. Vid några fall har skivorna även funktionen att bidra till stabiliteten mot Göta älv.

Begränsar sättningarLånga pelare med sättningsreducerande funktion placeras normalt som singulära pelare. För järnvägsbankarna har sätt-ningspelarna dels ingått i skivpelar-mönstret och dels placerats mellan ski-vorna.

Den stora pelartäthet som vibrations-pelarna medfört i det övre lagret har, till-sammans med arbetsbädd och fram-schaktning av pelartopparna, varit till stor nytta för att begränsa sättningarna i de övre lerlagren.

Totalt innebär stabilitets-, sättnings- och vibrationskraven att 200–400 pelar-meter krävts per meter dubbelspår, se fi gur 5.

singulära pelare till väg För vägen är pelarmönstret annorlunda. Här är vibrationsdämpningskraven inte lika uttalade. Här används mest singu-lära pelare, som ofta avslutas på olika djup.

Där pelare utförs till 20–22 m djup ger

det cirka 170 pelarmeter/m fyrfältsväg om varannan pelare utförs till 12–14 m djup och cirka 230 pelarmeter/m om alla utförs till cirka 20m djup.

Under höga bankar och i skärningar kräver stabiliteten att pelarna placeras i tvärskivor.

Arbetsbädd men ingen överlastFör att erhålla så goda tillverkningsför-hållanden som möjligt och ge förutsätt-ningar för en fullgod pelare så långt upp som möjligt i leran utfördes vanligen in-stallation av KC-pelare från en arbets-bädd.

Denna bädd utgjordes av minst 0,5 m krossmaterial 0–60 mm, skild från un-derlaget, som avskrapats från växtdelar och i allmänhet också mulljord, av en tunn geotextil.

Dessutom skulle entreprenören kon-trollera att arbetsbädden var tillräckligt stabil för sin utrustning och vid behov öka tjockleken på a rbetsbädden.

installationer försköt massanEftersom pelare för vibrationsdämning är korta, 4–7 m, och pelare för sättnings-begränsning är långa, 20–22 m, och de

Figur 4. Resultat av pelarsondering från provpelare med inbland-ningsmängd K/C 90 km/m3 och med ålder 12–16 dygn från Nö-dinge. Källa: Edstam et al 2004.

Figur 5. Pelarmönster för dubbelspårig järnväg där olika symboler mar-kerar olika pelarlängder. Till vänster: stor förstärkningsgrad, träpålar under serviceväg. Till höger: lägre förstärkningsgrad, ingen förstärkning under serviceväg. Skiss:�Trafi�kverket

P


förekommer växelvis i pelarmönstret så fanns det viss risk att för höga tryck skul-le användas vid utförande av de kortare pelarna, vilket skulle kunna påverka pe-larkvaliteten negativt.

Installationen av KC-pelare kan också medföra stora massförskjutningar, upp mot någon dm, som i sin tur kan medföra att redan satta pelare kan riskera att bli kraftigt skjuvade och även att installa-tionsmarkeringskäppar trycks iväg med risk för felaktiga pelarlägen.

Därför skedde utförandet i två etapper, med krav på mellanliggande tidsintervall där de korta pelarna i stegmönstret utför-des först och de långa singulära pelarna sist.

Även detta motiverade användandet av arbetsbädd eftersom maskinerna var tvungna att utföra pelare inom samma område i två skeden.

I vissa fall förstärktes arbetsbädden även med geonät i ett eller två lager. Ar-betsbädden reglerades separat, där man förutsatte att materialet användes två gånger innan det blev uppblandat med lera, fi gur 6.

strategier för pelarkontrollI ett stort förstärkningsprojekt blir kvali-tetskontrollen omfattande och med en provningsintensitet av 0,5 procent behö-ver cirka 3 000 provningar utföras.

För att få struktur och överblick över pelarkontrollerna delades varje entre-prenad in i kontrollobjekt om vardera cirka 100 000 pelarmeter och med likar-tade jordlager.

Detta gav kontrollobjekt som blev mel-lan 250 och 500 m långa. I varje kontroll-objekt delades kontrollen upp i förprov-ning och produktionskontroll.

Brogrundläggning på kc-pelareInom BanaVäg i Västprojektet fi nns ett antal väg- och järnvägsbroar över medel-stora vattendrag och ko rsande vägar.

Dessa har i allmänhet utförts som slut-na ramkonstruktioner som grundlagts på kalkcementpelarförstärkt lera. I något fall står kalkcementpelarna på fast botten, men i allmänhet svävar pelarna i leran.

Ett par broar över ägovägar fi ck inled-ningsvis en för klen förstärkning som ledde till att sättningshastigheten blev för hög. I ett fall ledde detta till att en kom-pletterande förstärkning med mantelbä-

rande smala stålrörspålar fi ck göras, med två pålar i varje hörn av porten.

Med den erfarenheten utökades för kommande broar pelartätheten under broarna till cirka 30–40 procent pelar-täckningsgrad i jordvolymen närmast un-der porten, samtidigt som fl ertalet eller alla pelare utfördes till maximalt möjligt djup.

kc-pelare i kvickleraInom vissa områden fi nns kvicklera i de djupare lerlagren. Vid installation träng-de den omrörda leran upp på markytan och sidodeformationerna blev därför mindre än vid annan lera, se fi gur 7.

Pelarkvaliteten blev utmärkt men voly-men lerschakt ökade påtagligt.

Inom att antal kontrollobjekt med sätt-ningar som huvudsakliga motiv till för-stärkningen utfördes djupstabilisering med en inblandning bestående av 1/3-del vardera av kalk, cement och aska av fi -

berslam (KCE enligt Nordkalks termino-logi).

Förprovningspelare utfördes med så-väl KC som KCE vid olika tidpunkter. Dessa försök visade att KC gav något snabbare hållfasthetstillväxt än KCE och mindre spridning i resultaten.

KCE valdes i stället för KC där man fann att kostnaden var lägre, inkluderat viss utökad provning. Tidspressen gjorde dock att man inte alltid hann utreda valet tillräckligt och/eller styra om beställ-ningen från KC till KCE.

erfarenheter av sättningar Redan den första entreprenaden visade att man måste beakta initialsättningar. De kunde uppgå till 10–20 cm under några månader och detta var ett problem som man ursprungligen underskattat.

Initialsättningar är särskilt betydelse-fulla om kontaktledningsfundament ska

Figur 6. Kalkcementpelarinstallation med och utan arbetsbädd.�Foto:�Trafi�kverket,�Dennis�Olsson

Figur 7. Kvicklera tränger upp på markytan. Foto:�Trafi�kverket,�Dennis�Olsson



sättas samtidigt som banken fylls ut eller vid övergång mot annan förstärknings-metod.

För att minska problemen i kommande entreprenader överhöjdes därför funda-menten med upp till 250 mm och för-stärkningen under varje fundament öka-des från fyra pelare till åtta, med varie-rande längder inom respektive funda-ments yta.

Det har också visat sig vara viktigt att pelartäckningsgraden inte får minskas för snabbt mot djupet. Detta har blivit up-penbart i fall där skillnaden mellan växel-vis långa och korta pelare varit stor.

Fortsatt uppföljningen av sättningarna i förstärkta bankar kommer att ske genom nya bälgslangar som instrumenterats i färdig anläggning.

Förstärkning med träpålarInom vissa strandnära områden där bygg- och serviceväg inledningsvis skulle an-läggas är ytlagret så löst att man inte tor-des skicka ut en tung kalkpelarmaskin, särskilt inte för att belasta en lera som rörts om utan att ännu fått sin hållfast-hetstillväxt av inblandningen.

Lösningen blev att med grävmaskin med gripkloförsedd skopa trycka ned träpålar med centrumavstånd 1,2–1,4 m, se fi gur 8.

Oftast var lerlagret så djupt att pålarna

trycktes ned i sin helhet. Pålarna var cirka 12–14 m långa. Men inom vissa områden kapades pålarna efter nedtryckning och lätt stoppslagning (knackning).

Ovan pålavskärningen lades stockmat-

tor för grävmaskinen i ett rullande schema.Metoden visade sig vara snabb och ef-

fektiv och den ger en viss bärighet redan från början. Dock ger den stora massför-skjutningar vilket kräver noggrann upp-

Figur 8. Träpålar trycks ned för bygg- och serviceväg, med grävmaskin på stockmattor ovan tidigare nedtryckta pålar. Foto:�Trafi�kverket,�Anders�

Hallingberg

Figur 9. Typisk utböjningsbild strax utanför installationsområde för kalkcementpelare under pågående förstärkning (ej kvicklera). Skiss:�Trafi�kverket

P


följning. Propptagning kan minska defor-mationerna men försvårar och fördyrar arbetet ganska väsentligt.

Bygg- och servicevägen uppbyggdes sedan av cirka 0,7 m packat krossmateri-al, som förstärkts med två lager geonät.

Fyllde väg med lättklinkerLättklinker har dels använts i vägen som enda åtgärd, men också i både väg och järnväg i kombination med kalkcement-pelarförstärkning.

Syftet med lättklinkern har varit att ska-pa en lättare bank, framförallt för att mins-ka sättningarna där pelarna inte når fast botten, men också för att höja stabiliteten.

För att möjliggöra en snabbare och

tyngre motfyllning vid etappschakter in-till trafikerat spår har efterhand i princip ett förfarande som beskrivs i [8] tilläm-pats. Det innebär att upp till 1–1,5 m lätt-klinker packats tillsammans med 0,6 m förstärkningslager i upprepade vältöver-farter med olika amplituder.

kontroll av rörelse och portryckBåde kalkcementpelartillverkning och pålning ger deformationer som kan vara portryckspåverkande och hållfasthets-nedsättande.

Ett mycket omfattande uppföljnings-program av mätpeglar, mätbrickor på räler, mätpålar, inklinometerrör och portrycks-mätning har därför genomförts [9].

Ofta uppgick sidodeformationerna vid kalkcementpelarinstallation till stor-leksordningen 100 mm på 5–10 m avstånd från installationsområdet, med en instal-lerad mängd av 200–400 m pelare per meter väg eller järnväg, se figur 9.

Vid träpålning blev deformationerna ännu större. Deformationerna vid pål-ning kan dock minskas genom skruv-proppdragning, men knappast vid kalk-pelartillverkning. Det fanns också en farhåga att särskilt kalkcementpelarin-stallationen i kvicklera skulle vara kritisk för stabiliteten, men som framgår ovan uppstod väsentligt mindre sidoförskjut-ningar i kvicklera än i mer normalsensitiv lera. Därigenom uppstod inga sådana kri-tiska lägen. D

Fotnot:

BanaVäg�i�Väst�är�en�gemensam�projektorga-nisation�mellan�dåvarande�Vägverket�och�Banverket,�numera�Trafikverket.�

FAktAErfarenheter�från�projektet:•� �Det�är�viktigt�att�kraven�är�tydliga�och�att�

dokumentationen�är�strukturerad.•� �Arbetsbädd�vid�kalkcementpelarinstalla-

tion�är�bra�när�man�efterstävar�god�kvali-tet�för�pelartopparna.

•� �Om�man�vid�kalkcementpelartillverkning�inte�använder�förbelastning�med�liggtid�måste�man�ta�hänsyn�till�stora�initialsätt-ningar.

•� �Deformationerna�blir�stora�vid�kalkce-mentpelarinstallation�och�ännu�större�vid�träpålning.

•� �Kalkcementpelare�i�kvicklera�gav�ganska�små�deformationer�men�kräver�ändå�god�utgångsstabilitet.�

Referenser:

1. Andréasson, B., Edstam, T., Svensson, L., Väg och järnväg i södra Göta älvda-len, Bygg & teknik 1/02, 2002.

2. Banverket, High Speed Lines on Soft Ground. Evaluation and Analysis of Measurements from the West Coast Line, 1999.

3. SGI, Samhällsutbyggnad och skredrisk-analys i södra Göta älvdalen, SGI Varia 439, Linköping 1995.

4. Edstam, T., Ekström, J., Hallingberg, A., Nilsson, L., Provning av kalkcementpe-lare i Göta älvdalen, NGM 2004.

5. Nilsson, L., Statistisk analys av kalkce-mentpelares vertikala korrelations-struktur, Luleå 2005.

6. Holm G., Andréasson B., Bengtsson P-E., Bodare A.,Eriksson H., Mitigation of Track and Ground Vibrations by High Speed Trains at Ledsgård, Sweden, SD Report 10, Linköping 2002.

7. Banverket, Föreskrift BVF 585.13, Jord-

dynamiska analyser, 2001-09-25.8. Johansson, B., Kennedy, H., Bärighet på

väg – via förbättrad packning – fullska-leförsök med lättklinker och lera som undergrund, Chalmers tekniska hög-skola, Göteborg 2007.

9. Svärd, D., Deformations- och portrycksövervakning i samband med anläggningsarbeten, Bygg & teknik 1/10, 2010.


Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Fortsättning s. XX P

Av mats larsson, teknisk specialist grundläggning, Ruukki Sverige AB

Att använda stålrörspålar för grundläggning innebär fl era möjligheter till energieffekti-visering. Med stålrörspålar

med högre stålkvaliteter minskar det to-tala energibehovet vid grundläggning, genom att färre antal pålar behövs eller pålar med mindre dimensioner kan nytt-jas. Mekaniska skarvar ökar produktions-kapaciteten.

Installerade pålar kan även användas som energipålar genom att energi utvinns från marken, som kan användas för att kyla eller värma upp exempelvis kontors-hus.

klarar högre lasterRuukkis stålrörspålar omfattar slagna RR-pålar och borrade RD-pålar. RR- och RD-pålar kan användas i grundkonstruk-tioner för olika slags byggnader vid ny-byggnation eller för grundförstärkning, se bilderna 1–3.

Sortimentet för RR- och RD-pålar fi nns i stålkvalitet S440J2H.

Numera fi nns även vissa dimensioner av stålrörspålarna, så kallade RRs- och RDs-pålar, med 25 procent starkare hög-hållfast stål: S550J2H, vilket innebär hö-gre lastkapacitet på pålen i de fl esta fall (5).

Båda stålkvaliteterna är speciellt fram-tagna för pålningsändamål, till exempel med hänsyn till stålmaterialets slagseg-het. I pålsystemen ingår även nödvändiga tillbehör som mekaniska skarvar som medger enkel och effektiv skarvning, tryckplattor som fördelar last från ovan-liggande konstruktion till pålelementet samt bergskor som överför lasten från pålelementet till bärkraftig jord/berg.

minskar miljöpåverkanAtt använda höghållfast stål är en miljö-vänlig lösning. Det totala energibehovet

vid grundläggning minskar om man ut-nyttjar fördelarna med höghållfast stål. När man använder en starkare stålsort i stålrörspålarna minskas miljöpåverkan vid tillverkning, bearbetning, transport och installation.

Med en höghållfast stålsort kan storle-ken på varje stålrörspåle minskas utan att den lastbärande förmågan minskar, se fi -gur 1.

Minskningen i pålstorlek ger bland an-nat lägre material- och produktionskost-nader. Mindre pålstorlekar minskar även påverkan på omgivningen, som sättning-ar, jordundanträngning, markvibrationer med mera (3).

slipper svetsaBåde RR- och RD-pålar kan skarvas ef-fektivt med mekaniska hylsskarvar vilket innebär att svetsning kan undvikas på arbetsplatsen.

För RR-pålen består den mekaniska skarven av koniska friktionshylsor som slås fast vid stoppslagning av pålen. Där-med säkras lastöverföringen från pålele-ment till pålelement, se bild 4.

På RD-pålen består den mekaniska skarven av invändigt dubbelkonisk gäng-

ad skarvhylsa som gängas på redan ned-borrat pålelement och därefter kan nästa pålelement gängas i skarvhylsan, se bild 5. För att säkra lastöverföringen från pål-element till pålelement måste skarvarna dras åt med minst 1,0 kNm.

Skarvning på arbetsplatsen är betydligt effektivare än svetsning, vilket bidrar till att produktionsutrustning kan nyttjas mer effektivt.

samlar upp energiEnergipålar är ett effektivt system för uppsamling och utnyttjande av förnybar energi.

Stålrörspålarna kan användas för att samla upp energi som är lagrad i marken och berggrunden (4). Låg marktempera-tur utnyttjas för kylning och energi som lagras i marken på sommaren utnyttjas för uppvärmning.

Traditionellt har värmeuppsamlings-rör i markvärmelösningar installerats antingen i energibrunnar som borrats i berggrunden eller horisontellt i jord-lagret. Om pålning krävs, medger stål-rörspålar att kollektorrören installeras direkt i stålrörspålarna i marken utan

geoteknik & grundläggning�Genom�att�använda�stålrörspålar�med�högre�stål-kvaliteter�vid�grundläggning�behövs�färre�eller�smalare�pålar.�Stålrörspålar�kan�också�användas�för�att�leda�upp�värme�eller�kyla�från�marken,�och�därmed�ingå�i�en�byggnads�totala�energisystem.

stålrörspålar kan bli del av byggets energisystem

Bild 1. RR-pålen till vänster och RD-pålen till höger.

mats larsson är teknisk specia-list på Ruukki Sverige AB. Han har tidigare arbetat som geotekniker på Banverket, som geotekniker/avdelningschef på Kjessler & Mannerstråle AB och Vägverket Konsult, samt som geotekniker på SGI.

FÖR

FAT

TA

REN


extra grävningsarbete eller borrning av energibrunnar.

Vid energipålning har pålarna multi-funktion, det vill säga pålarna nyttjas dels som lastbärande element för att klara lastöverföringen från ovanliggande kon-struktioner ned till bärkraftig grund, men kan även nyttjas för att utvinna energi från marken, se fi gur 2.

Vid användandet av normala betong-pålar eller så kallade stålkärnepålar kan dessa inte nyttjas ”dubbelt”, det vill säga både som lastbärande och för utvinning

av energi, eftersom dessa pålar är helt so-lida och hela tvärsnittsarean därför är lastbärande. D

Referenser:

Berglars, Bo Et al. Pålkommissionens rap-port 98: ”Slagna slanka stålrörspålar”.Bredenberg, Håkan. Pålkommissionens rapport 104: ”Borrade stålrörspålar”Uotinen, Veli-Matti. Föredrag: ”Projekt från Finland”, på Stålpåledagen 2011. Teknisk/ekonomisk jämförelse mellan stålrörspålar med höghållfast stål mot

betongpålar. http://www.ruukki.se/Pro-dukter-och-losningar/Infrastruktur--grundlaggning/EventmaterialVesamäki, Hannu. Föredrag: ”Energipålar”, på Stålpåledagen 2011. http://www.ruukki.se/Produkter-och-losningar/Infrastruktur--grundlaggning/EventmaterialKjellberg, Kjell. Föredrag: ”Fakta om stål-sorterna S440 och S550”, på Stålpåledagen 2011 http://www.ruukki.se/Produkter-och-losningar/Infrastruktur--grundlaggning/Eventmaterial

Bild 2. Installation av RD-pålar, borrning. Bild 3. Installation av RR-pålar, slagning.

Bild 4. Mekanisk skarvhylsa för RR-pålen på bild och i fi gur. Bild 5. Mekanisk skarvhylsa för RD-pålen på bild och i fi gur.

Figur 2. Energipålar under kontorsbyggnad.Figur 1. Samband mellan pålar med olika stålkvaliteter för RR-påle.


lidköpings kommun har cirka 38 000 invånare och ett vackert läge vid Vänerns södra strand. Men närheten till vattnet kan ock-

så innebära ett reellt hot mot att staden drabbas av höjt vattenstånd i Vänern och riskerar att översvämmas.

Ett konsultföretag har på kommunens uppdrag genomfört en så kallad kost-nads- och nyttoanalys, samt lämnat förslag på återgärder som kan förhindra eller mildra konsekvenser av en sannolik framtida översvämning.

Kostnaden för åtgärderna har sedan ställts i relation till vad en översvämning skulle kunna kosta samhället om man inte vidtar dessa åtgärder. Tidshorisonten man använt i analysen är 50 år.

övertog tappansvarVid en översvämning 2000/2001 steg vattnet i Vänern med 2 cm per dygn och nådde sin högsta nivå på 45,67 m över ha-vet (RH70) mellan 7 januari och 14 janu-ari 2001.

I samband med att vattennivåerna steg så kraftigt övertog länsstyrelsen i Västra

Götalands län tappningsansvaret från Vattenfall under hösten 2000. Tappnings-ansvaret återgick till Vattenfall i början av april 2001.

Vid ett tillfälle strömmade vatten över slussen vid Brinkebergskullen i Väners-borg och vid samma tillfälle var vatten-ståndet i Vänersborgsviken 46,00 m över havet (RH70).

hamnbygge påverkarLidköpings kommuns kostnader för översvämningen uppgick till 10,6 miljo-ner kronor och det var i huvudsak hante-ringskostnader.

Idag pågår ett hamnstadsprojekt i Lid-köping, som också kommer att ha bety-delse för att ta hand om en höjning av vat-tenståndet framöver.

Man vet också att kapaciteten på da-gens avloppsreningsverk inte kommer att vara tillräcklig för att hantera framtida översvämningar.

lönsamt förebyggaKostnads- och nyttoanalysen genomför-des för tre objekt i Lidköpings kommun:

värmeverket, avloppsreningsverket och transformatorstationen (fördelningssta-tionen).

Analysen genomfördes etappvis där den första etappen hanterade objekten i Västra hamnen: avloppsreningsverket och transformatorstationen, och den an-dra etappen hanterade det tredje objek-tet. Resultaten från den andra etappen är inte sammanställd.

Utredningen visade att det är mycket lönsamt ur ett samhällsperspektiv att ge-nomföra åtgärder i syfte att skydda det västra hamnområdet mot översvämnin-gar.

Nyttoeffekten innebär att för varje sat-sad krona kommer Lidköpings kommun i sin helhet att få tillbaka 56 kronor vid en vattennivå på +45,9.

Om Lidköping genomför åtgärder för att skydda sig mot en ännu högre vatten-nivå: +46,7 meter över havet, innebär det att denna extra satsning betalar sig 20 gånger satsad krona.

skydd i etapperKonsulternas rekommendationer blev

geoteknik & grundläggning�Lidköping�vidtar�åtgärder�mot��över�svämningshotet�från�Vänern.�Bland�annat�finns�funderingar�på�att�en�strandpromenad��och�en�slitsmur�ska�skydda�mot�Vänerns�vatten�i�framtiden.

slitsmur förväntas hindraföroreningar läcka utAv margot granvik, redaktör

Figur 1. Nyttoeffekten av åtgärderna på +45,9 m över havet är 425 miljoner svenska kronor. Källa:�Actea�Consulting

Figur 2. Nyttoeffekten av åtgärderna på +46,7 m över havet är 690 miljoner svenska kronor. Källa:�Actea�Consulting

Tabeller

0

220

425 MSEK 205425

0

Bruttonytta 45,9

Högre intäkter

Lägre kostnader

Minskat produktionsbortfall

Ökad trygghet avseende översvämning

Minskad egendomsskada

Minskad urlakning

Ökad samhälls-nytta

Minskad Mil jökostnad

Figur 1. Nyttoträdet för 100-årsnivån.

0

280

690 MSEK 410690

0

Bruttonytta 46,7

Högre intäkter

Lägre kostnader

Minskat produktionsbortfall

Ökad trygghet avseende översvämning

Minskad egendomsskada

Minskad urlakning

Ökad samhälls-nytta

Minskad miljökostnad

Figur 2. Nyttoträdet för 100-årsnivån.


att kommunen satsar på att hantera över-svämningsproblemet i Västra hamnen genom att etappvis bygga ut översväm-ningsskyddet.

Den första etappen ska ge ett grund-skydd för en höjning av vattennivån från Vänerns 100 årsnivå enligt tapp-ningsstrategin idag, som satts som 45,38 m över havet (RH 70), till en fram-tida beräknad vattennivå på +46, m över havet (RH 00).

Som en följd av klimateffekterna beräknas nämligen Vänerns vattennivåer att öka med 0,2 till 0,3 m.

Park som tar vattenDe åtgärder som föreslås är att kommu-nen bygger en strandpromenad, en slits-mur för att förhindra urlakning, olika åt-gärder för att säkerställa avloppsrenings-verkets funktion i händelse av en över-svämning och en kombinerad översväm-ningspark och fördröjningsdamm i an-slutning till hamnprojektet.

Åtgärderna svarar för ett grundskydd av +46 meter över havet (RH 00), den nivå

som mest sannolikt är den högsta som kan inträffa.

Kommunen ämnar söka om ett stats-bidrag som kan stå för hälften av invester-ingen, som uppskattas till 7,5 miljoner. D

Fotnot:

Konsultföretaget�Actea�Consulting�genom-förde�analysen�enligt�den�vedertagna�”Peng-metoden”,�med�en�inledande�analys�av�objek-ten�där�nyttan�ses�som�en�positiv�effekt�av�en�investering.�Nyttoanalysens�resultat�fungerar�som�ett�beslutsunderlag.

FAktASlitsmursteknik�är�internationellt�en�van-ligt�förekommande�metod,�framför�allt�vid�djupa�schakter�för�källare�och�infrastruktur-konstruktioner�i�innerstäder.�Men�det�är�ännu�inte�så�vanligt�i�Sverige�med�slits-murar,�bland�annat�råder�det�osäkerhet�om�slitsmurar�uppfyller�de�krav�som�ställs�på�en�permanent�betongkonstruktion.

Slitsmurar�används�också�som�tätskär-mar�vid�dammar�eller�deponier,�för�att�för-hindra�att�föroreningar�läcker�ut�till�omgiv-ningen.�De�kan�även�bilda�grundvattenbar-riär�när�vägar�ska�gå�under�grundvattenni-vån.

Slitsmuren�tillverkas�av�en�cement-�och�bentonitsuspension,�som�härdar�till�en�

beständig�tätskärm.�Det�finns�slitsmurar�som�schaktats�ner�till�djup�på�12�meter.

För�Lidköping�handlar�det�om�att�hela�Västra�hamnen�består�av�utfylld�och�till�stora�delar�förorenad�mark.�Utfyllnaden�har�skett�i�takt�med�att�staden�har�behövt�ny�industrimark,�varpå�etablerad�industri�fyllt�på�med�sina�restprodukter.�Det�finns�med�andra�ord�markföroreningar�att�ta�hand�om.�Frågan�är�extra�känslig�eftersom�Västra�hamnen�ligger�vid�Vänern�och�över-svämningar�kan�laka�ur�föroreningarna�och�föra�ut�dem�i�sjön.

Planen�är�att�slitsmuren�ska�rama�in�den�förorenade�markutfyllnaden�och�förhindra�att�föroreningarna�sprids.


sen några månader tillbaka ver-kar rymdvädret vara i kris. Detta är bilden som förmedlas i medi-erna. Jordens magnetfält avtar i

styrka sen fl era hundra år tillbaka och jor-den blir mer sårbar mot solvinden och den kosmiska strålningen. Som en följd av den 11-åriga solcykeln går solen just nu in i en fas med högre aktivitet där solstormar blir mer vanliga.

Under rätta geometriska förhållanden mellan solen och jorden kan detta påverka jorden och vår tekniska infrastruktur ge-nom förhöjd partikelstrålning samt starka geomagnetiska stormar. Satelliter och led-ningsnät på jorden kan drabbas.

Är systemet sol-jord i kris? Hur mycket skydd ger oss jordens magnetfält och hur ofta kan vi komma att drabbas?

Påverkar magnetfältetVår närmaste stjärna, solen, påverkar i hög grad jordens magnetfält genom den så kallade solvinden samt den kosmiska strål-ningen, se fi gur 1. De momentana fysiska förhållandena i rymden kallas också för rymdvädret.

Solvinden bildas av en ström av laddade partiklar, plasma, som främst består av elektroner och protoner. Partiklarna från solen strömmar ständigt och med hög has-tighet på cirka 400 km/s ut i rymden. Den-siteten och hastigheten av partikelfl ödet styrs dock av solens aktivitet och fl ödet varierar även i olika riktningar ut i rymden.

Solvinden bär genom sina laddade par-tiklar med sig ett eget magnetfält och väx-elverkar med jordens magnetfält. En synlig effekt, även i mellersta Sverige, är norrsken – om solvinden är tillräckligt kraftig och det meteorologiska vädret tillåter.

cykel på 11 årUnder det kommande året kommer solens aktivitet att tillta, maximumet förväntas dock inte bli särskilt kraftigt. Redan nu observeras det fl er solutbrott och solstor-mar. Under dessa faser slungas större mängder än vanligt av solens plasma ut i rymden med en hastighet på upp till 2 000 km/s.

Solens ökande aktivitet kan hänföras till en 11-årig cykel, där solens eget magnetfält byter polaritet. Aktiviteten uppmärksam-

mas nu speciellt, eftersom den har varit mycket låg under de senaste åren.

magnetosfären pressas ihopJordens magnetfält kan, som enkel ap-proximation, jämföras med ett fält av en stavmagnet som kallas för dipolfält. Rym-den kring jorden, som domineras av det geomagnetiska fältet, betecknas som mag-netosfären. Solvinden pressar ihop mag-netosfären på solsidan (dagsidan), och på nattsidan dras fältet ut till en lång svans.

Bilden kan jämföras med den av en ko-met och dess materiesvans, som även den styrs av solvinden.

Formen av magnetosfären är dock inte statisk, den ändras kraftigt med tiden. Medan svansen fl addrar i solvinden, på-verkas magnetosfärens utsträckning på dagsidan av solvindens styrka.

Dessa förändringar i form av magneto-sfären och ändringar i de elektriska ström-systemen syns på jorden som variationer i det geomagnetiska fältet, se fi gur 2.

skyddar mot partikelstrålningJordens magnetfält skyddar vår planet som ett osynligt paraply mot rymdens partikel-

geoteknik & grundläggning�Hur�sårbara�är�vi�egentligen�mot�solstormar?�Vi�vet�att�vår�tekniska�infrastruktur�kan�påverkas�genom�förhöjd�partikelstrålning�och�starka�geomag-netiska�stormar.�Men�ska�vi�börja�räkna�med�att�satelliter�och�ledningsnät�kommer�att�slås�ut?

Jordens magnetfält är vårtparaply mot rymdenAv gerhard schwarz, geofysiker, Sveriges geologiska undersökning

gerhard schwarz är geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning, SGU, och docent i fasta jordens fysik vid Uppsala uni-versitet. På SGU ansvarar han för geomagne-tiska observationer i Sverige. Hans intresse för fysiska processer i jordens inre sträcker sig från ytan ner till stora djup.

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 1. Ur ett mer konstnärligt perspektiv: Som ett paraply skärmar jordens magnetfält (magnetosfären) vår planet mot solvindens laddade partiklar, men även mot den kosmiska strålningen. Solvindens densitet varierar mellan 3 och 10 partiklar per cm3 och hastigheten mellan 400 och 2000 km/s. Källa: NASA.


strålning. Paraplyet har i dag två hål: ett vid vardera av jordens magnetiska poler.

Paraplyet har dock inte varit på plats el-ler haft samma styrka under hela jordens utveckling. Under de senaste 90 miljoner åren har till exempel jordens magnetiska poler bytt plats i snitt var 500 000 år, där den magnetiska nordpolen blev sydpol och vice versa. Varje polaritetsväxel tog fl era tusen år.

Magnetfältet var antagligen mycket för-svagat under dessa perioder. Det fi nns inga tecken på – enligt undersökningar av fos-siler – att naturen tog skada. Jorden hade även atmosfärens ständiga skydd mot par-tikelstrålningen från rymden.

I dag observerar vi att jordens magnet-fält försvagas avsevärt, sedan början av 1800-talet globalt om mer än 10 procent och även mycket mer regionalt, till exem-pel över södra Atlanten. Samtidigt har po-lerna börjat vandra allt snabbare. Är ett polbyte på gång?

vi är mer sårbara idagDet moderna samhället är mer sårbart för en ökning i partikelstrålningen från rym-den: kommunikationssystem, datorteknik, luft- och rymdtrafi k, samt energiförsörj-ning kan påverkas i olika grad.

Framförallt är det satelliter i rymden som kan drabbas. Solvindens energirika

partiklar låter metall korrodera, kan för-störa elektroniska komponenter eller även satelliten totalt genom elektrostatisk upp-laddning. Detta skedde till exempel år 1997 över södra Atlanten, där telekommunika-tionssatelliten Telstar 401 tappades under en kraftig solstorm.

Skadan uppgick till fl era hundra miljo-ner dollar. Men inte alla skador som drab-bar satelliter i rymden offentliggörs.

ändra fl ygrutterSignaler från GPS-satelliter som används för navigering och positionsbestämning tappar avsevärt i noggrannhet under tider där det geomagnetiska fältet är stört. Ett tröskelvärde för störningar är indexsiffra 5 på en 9-gradig skala.

Högttrafi kerande fl ygplan samt deras passagerare kan utsättas för tekniska pro-blem samt hälsofaror när de träffas av en-

ergirik elektromagnetisk strålning samt laddade partiklar, den ”sekundära kosmis-ka strålningen”.

Under kraftiga geomagnetiska stormar måste därför polnära rutter undvikas och förläggas till lägre geografi ska breddgra-der. Över den södra Atlanten, där det geo-magnetiska fältet är svagt, utsätts fl ygrese-nären för en mycket hög strålbelastning, jämfört med andra fl ygrutter. Dock fi nns inga restriktioner än i detta område.

risker för elnätetUnder en geomagnetisk storm kan det ge-nereras mycket kraftiga elektriska ström-mar i jonosfären. Enligt transformator-principen inducerar dessa strömmar ett elektriskt fält i jorden, som kan observeras genom en elektrisk spänning mellan två punkter i marken med ett visst avstånd.

Elektriska högspänningsnät är i regel kopplade via transformatorer och dessa är jordade. Det elektriska fältet i marken dri-ver en elektrisk ström som kan ta sig in i och ur elnätet genom jordningspunkterna vid transformatorstationer. Strömmen kan uppnå fl era 100 Ampere och kan ha förö-dande konsekvenser.

Dessa spökströmmar – geomagnetic in-duced currents, GIC:s – kan orsaka elek-triska störsignaler i ledningsnät och även överhetta transformatorerna, som kan börja brinna – strömmen bryts.

Hög belastning på elnätet ökar risken för skador under en geomagnetisk storm. Liknande spökströmmar har orsakat strömavbrott, till exempel i Malmö den 30 oktober 2003, se fi gur 2.

Risken för GIC ökar med tilltagande geografi sk bredd, där geomagnetiska stor-mar i regel kan bli kraftigare. Vissa länder, som Kanada och vårt grannland Finland, har investerat stora summor för att säkra elnäten mot GIC:s. Finländarna betecknar sitt elnät som det mest GIC-säkra i världen.

Figur 3. Faror med rymdvädret, där solstormar påverkar jordens infrastruktur. Som störst är faran för rymdfarkoster, såsom satelliter och rymdstation, samt fl ygplan och olika lednings-nät på jorden, enligt Natural Resources Canada. Den okända faktorn förblir dock hur ofta jor-den träffas av en solstorm.

Figur 2. En kraftig magne-tisk storm synlig som vari-ationer i det geomagnetis-ka fältet, mätt i ett rätt-vinkligt geografi skt koor-dinatsystem (XYZ) samt totalfältet (F) under perio-den 28 till 31 oktober 2003 vid SGU:s geomagnetiska observatorium Uppsala. Den 30 oktober 2003, kl. 20:07 UTC drabbades Mal-mö av ett elavbrott, se pi-len, på grund av starka in-ducerade strömmar som letade sig in i ett 130 kV ledningsnät.



I pipelines kan inducerade strömmar – GIC:s – bidra till ökad korrosion. Tidiga telegraf- och telefonförbindelser på land använde sig av elektriska ledningar över stora distanser.

Dessa system tillhör de första tekniska inriktningar som drabbades av geomagne-tiska stormar. Många incidenter och ska-dor har rapporterats i samband med den kraftigaste geomagnetiska stormen som har observerats hittills, i augusti/septem-ber 1859.

Risken för förstörelse i landbundna tele-kommunikationsnät har däremot minskat eftersom näten i dag alltmer ersätts av elektriskt icke ledande glasfiberkabel.

Vid glasfiberförbindelser till havs kan dock problemen med oönskade induk-tionseffekter finnas kvar. Här följer en elektrisk ledare med i kabeln för att kunna mata signalförstärkare på vägen.

Behöver bättre prognoserI många länder har man uppmärksammat

rymdvädret som potentiellt viktigt för ett modernt samhälle. Allmänt tillgängliga varningssystem har byggts upp, där sol-observationer via satellit ingår samt data från de geomagnetiska observatorierna i världen.

Speciellt prognosverksamheten måste dock förbättras. Solutbrott, där plasma slungas ut i rymden, kan ske flera gångar under ett dygn. Mycket stora solutbrott med mycket kraftiga geomagnetiska stor-mar som följd som den från år 1859 räknas med att härska en gång under 200 till 500 år.

Den första elektromagnetiska signalen från ett solutbrott når jorden efter drygt åtta minuter. De laddade partiklar som so-len samtidigt har kastat ut i rymden är på väg i 1 till 4 dygn innan de kan träffa jorden.

Att förutsäga om jorden träffas över hu-vudtaget av plasmavågen är ingen enkel uppgift. En del varningar har skickats ut i onödan.

Den avgörande frågan i riskbedömning-

en på lång sikt är, om jordens magnetfält fortsätter att minska i styrka. Förutom bättre prognoser gäller det dock främst att förbättra de tekniska system som kan drab-bas av solstormar. Det måste även byggas in mer säkerhet i systemen genom att dubblera speciella, störningskänsliga komponenter.

Paraplyet kan få fler hålNya forskningsresultat om vår grannpla-net Mars visar att den hade ett magnetfält förr i tiden. Det finns en hypotes att Mars har tappat sin atmosfär i samband med att planetens magnetfält har förintats.

Ett skräckscenario som kan målas upp är att moder Jord en gång i framtiden drabbas av samma öde. Annan forskning talar dock rakt emot detta.

Klart är redan i dag, att jordens magnet-fält ur energetisk synvinkel inte kan släck-as inom kort tid. Paraplyet skulle få ytterli-gare hål, men skulle bestå minst flera tio-tusen år till. D

P


stockholms stadshus är inte vilken byggnad som helst, utan en av Stockholms, och Sveriges, främsta symboler. Här jobbar

Stockholms beslutsfattare. Tusentals tu-rister besöker byggnaden varje år.

I stadshuset finns tre storkök: Gyllene salens kök, Stadshuskällarens kök samt Ekens kök. Dessutom finns ytterligare två uppvärmningskök i Koppartornen.

Dessa tre storkök håller nu på att reno-veras.

Ofta är gamla storkök stora miljöbovar och målet är att de tre köken ska klara kraven när Stadshuset framöver ska mil-jöklassificeras enligt Green Building.

I ombyggnationen ingår därför bland annat nya fläktrum med värmeåtervin-ning, fjärrkyla, energisnål storköksut-rustning och genomgående ledbelys-ning. Alla materialval har skett enligt Byggvarubedömningen. Dessutom har en databas skapats för alla ingående kom-ponenter som använts, för att få en doku-mentation för drift och skötsel, samt för kommande ombyggnationer eller kom-pletteringar.

ovanför gyllene salenDet största köket är på 1 000 kvadratme-ter. Det är här som bland annat Nobel-middagen tillagas. Köket är från 1970-ta-let och ligger på plan 7 ovanför Gyllene salen.

De två mindre köken, Stadshuskälla-ren och Restaurang Eken, finns på plan 3 och de omfattar med diskhall, omkläd-ningsrum och serveringsgångar totalt 1 000 kvadratmeter. De här köken gjor-des senast om på 1990-talet.

Det har med andra ord länge funnits ett stort renoveringsbehov av köken i stadshuset. Maskiner och ytskikt har hunnit bli rejält slitna sedan de senaste renoveringarna.

Fastighetskontoret i Stockholm lade hösten 2010 ut projekteringsuppdraget på Arcona och hösten 2011 fick företaget uppdraget att bygga om stadshusets tre storkök på sammanlagt 2 000 kvadrat-meter. Uppdraget är en totalentreprenad i samverkan.

korta ledtiderArcona har egen projekteringsledning och arkitekt- och konstruktionsavdel-ning. Företaget har i samarbete med Fastighetskontoret stått för all projekte-ring från programhandling till färdig bygghandling.

Det har medfört en projektering som är direkt anpassad till produktionsledet, vilket får ses som en stor fördel i projekt med korta ledtider och komplicerade lösningar.

designad mosaikväggI Stadshuskällaren mot gården har stor hänsyn tagits till byggnadens kulturhis-toriska värden. Här har samarbete pågått med Stockholms Stadsmuseum. Bland annat har rumslösningar omdisponerats för att kunna återskapa gamla fönsterlä-gen.

I Gyllene salens kök återspeglas bygg-nadens historiska värden genom en smakfullt designad mosaikvägg. All pro-jektering har skett i BIM (5D-projekte-ring) vilket har varit till stor nytta i såväl presentationsmaterial under tidiga ske-den som produktionsunderlag vid kom-plicerade lösningar.

I entreprenaden installeras kvalifice-rad styrutrustning som möjliggör energi-effektiv körning av samtliga ingående komponenter.

Blå hallen får diskrumFörutom nya ytskikt och ny maskinpark i de tre köken byggs tre nya teknikutrym-

men för installationer tillika fläktrum, samt åtta stycken nya energieffektiva ventilationsaggregat med värmeåtervin-ning.

Stambyten och relining av avlopp samt imkanaler utförs. En fjärrkylcentral ska byggas och matningar dras fram till an-slutningspunkter.

Alla elinstallationer i ombyggnads-ytorna nyinstalleras.

Utanför Blå Hallen skapas ett nytt disk rum.

Förses med sprinklersystem Brandkraven skärps och befintliga kon-struktioner i arbetsområdet byggs om för att klara dagens brandskyddskrav. Ett nytt brandlarm installeras och en ny sprinkleranläggning byggs i Gyllene sa-lens kök och vind, samt i Blå Hallens vind.

Personalen får nya omklädningsrum och duschar, samt samlingsytor. Passage-systemen, det vill säga gångarna kom-pletteras, vilket gör köken mer tillgäng-liga.

Byggnaden ska miljöklassasFastighetskontoret har som mål att mil-jöklassa hela byggnaden.

rot�Att�renovera�de�tre�storköken�i�Stockholms�stadshus�är�en�utmaning�som�heter�duga.��Men�i�god�tid�till�höstens�Nobelfest�ska�ombyggnaden�vara�klar�och�köken�intrimmade.�Logisti-ken�och�hur�man�moderniserar�denna�kulturhistoriska�byggnad�är�uppgifter�att�lösa.

stadshusets tre storkökförnyas under tidspressAv john lundholm, projektchef, Arcona

John lundholm är byggingenjör från Nackademin år 2002. Idag arbetar han som projektchef på Arcona och ansvarar för ombyggnaden av stadshuset tre storkök.

FÖR

FAT

TA

REN


För att klara det måste ljudmiljön för-bättras och fuktskyddet ses över. Alla ytor i ombyggnadsområdet är miljöin-venterade och sanerade. Däribland har en stor mängd asbest sanerats.

Istället för nuvarande kylsystem med stadsvatten installeras nu ett energief-fektivt kylsystem med energiåtervinning kopplat till kylsystemet.

All armatur kommer att vara av typ led vilken har såväl längre livslängd som lägre energianvändning jämfört med tra-ditionell belysning.

Projektets målsättning är att inga ma-terial som är skadliga för miljön eller då-liga för arbetsmiljön ska användas.

Arbetat i tre skiftProduktionstiden har varit väldigt pres-sad. Arbetena har forcerats från dag ett, vilket innebär att mer personal och 3-skiftsarbete gällt.

Då byggnationsområden och installa-tionsvägar är både trånga och angränsar till känsliga områden så har en gedigen arbetsplanering tillsammans med Ar-betsmiljöverket och samtliga underen-treprenörer gjorts.

I juni 2012 ska allt vara klart, alltså i god tid innan Nobelfesten.

staden äger köksutrustningEfter renoveringen blir det ett nytt upp-lägg för driften av köken. Stockholms stad vill i fortsättningen äga all utrust-ning i köken själv. Tidigare ägdes denna av restauratören.

På så vis kommer köken att hyras ut fullt utrustade till restauratörer som en-dast har med sig lösa inventarier. Det här innebär större flexibilitet för staden. D

FAktAStockholms�stadshus:�Fastigheten�Kv.�Eldkvarnen�1,�Stockholm�uppfördes�1911–1923.Yta:�Cirka�23�000�m2,�varav�storköksyta�2�000�mAntal�våningar:�7Stomme:�Cirka�8�miljoner�tegelstenar

Bjälklag:�BetongFasad:�Tegelsten�från�Lina�bruk,�SödertäljeÄgare:�Stockholms�stadByggnaden�innehåller�storkök,�cirka�200�lokalpolitikers�kontor,�turistbyrå,�festsalar,�vigselrum�med�mera.

Stadshusets tre storkök har blivit rejält omgjorda. Skiss:�Arcona�arkitekter

Stadshuset är en av Stockholms, och Sveriges, mer kända symboler. Hit kommer tusentals turister varje år. Skiss:�Arcona�arkitekter�


Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Fortsättning s. XX P

Av harry rundström, byggnadsingenjör SBR, hans vestin, konsult och martin widmark, fd byggnadsingenjör SBR

över 200 raka furor gick åtdå åldrig träbro förnyades

rot�Rötskador�ledde�till�att�en�av�Sveriges�längsta�träbroar�renoverades.�Lejonströms-�bron�över�Skellefteälven�byggdes�ursprungligen�på�1700-talet,�och�här�utspelades�en�av�de�sista�striderna�på�svensk�mark.�Över�200�raka�furor�gick�åt�för�att�få�bron�i�skick.

lejonströmsbron i Skellefteå rapporterades efter en inspektion år 2008 ha så svåra rötskador att en stor renovering var nödvändig.

Bron var till för några år sedan Sveriges längsta träbro på 207 meter och uppges vara vår äldsta.

Länsstyrelsen i Västerbotten gav till-stånd till reparation på villkor att varken utseende eller konstruktion fick ändras, vilket byggnadsantikvarie Rune Wäster-by bevakade.

Skellefteå kommun och Skanska ut-förde arbetet. Byggstarten skedde under våren 2010.

150 år gamla furorUtbytet av skadat virke krävde 235 styck-en långsamvuxna raka cirka 150 år gamla kärnfuror som kunde hittas i närliggande skogar och sågas på en såg i närheten.

De längsta träbalkarna på nio meter krävde stockar som mätte 60 centimeter vid roten och minst 37 centimeter i top-pen. Detta virke anskaffades våren 2009.

Balkar, stolpar och sparrar målades från början med Falu rödfärg, men det framkom snart att linoljefärg skulle hålla bättre. De penselströks därför med tre lager färg av linoljefärg och totalt gick 1 100 liter linoljefärg åt.

Förankrades i brofundamentAtt bygga ställningarna krävde lite olika lösningar. Vid norra landfästet där vat-tendjupet är en meter kunde byggnads-ställningarna förankras i en betongplatta på botten, men där djupet är 4–5 meter fick de fästas på brofundamenten.

För att lossa och lyfta av de gamla tunga stolparna i brokonstruktionen användes en typ av domkraft i kombination av luft-kuddar, samt två lyftkranar, en med 45 meters räckvidd och en som nådde 75 me-ter.

Brobanan består av senvuxen gran som slits mera jämnt än plank av kärnfuru. De måste bytas ut då och då.

Prov har under senare år gjorts med ett hårt, importerat träslag, det afrikanska träslaget Azobé, som dock inte får använ-das av kulturhistoriska skäl. Dessutom är

träslaget så hårt att det inte går att spika i och så tungt att det inte flyter.

Bropelarna består av stenmurverk och betong klädda med sten från äldre sten-kistor. Sprickor i några av fundamenten har tätats med cement.

Bron återinvigdes den 26 november


Lejonströmsbron över Skellefteälven renoverades åren 2010–2011.�Foto:�Henrik�Åkerlund

Innanmätet, med ett virrvarr av grovt virke. Foto:�Henrik�Åkerlund


2011. Totalkostnaden blev 13 miljoner kronor.

Passerande betalade brotullDen Lejonströmska bron har ett gediget förfl utet. Den ursprungliga bron ersatte en färja, men var av en helt annan kon-struktion än bron idag. Den stod klar år 1737, och var krigsskådeplats våren 1809 under kriget 1808–1809. Fram till år 1850 fi ck passerande betala brotullar.

Den ursprungliga bron ersattes år 1868 med en ny bro, som konstruerades med sitt nuvarande spräng- och hängverk. I samband med ett kraftverksbygge år 1960 raserades ett brospann vid grävar-betet i älvfåran.

Bron har under åren haft olika benäm-ningar men sedan år 1913 heter den Le-jonströmsbron. Bron är sedan år 1994 ett byggnadsminne. D

Fotnot:

När�SBRare�från�Umeå-avdelningen�besökte�Lejonströmsbron�i�oktober�2011�rådde�det�dis�och�dimma.

Vy från år 1945. Källa:�R�Kolm

Intresserade konsulter beser broarbetena i oktober, en månad före slutförandet. Foto:�Henrik�Åkerlund


konsultföretaget Tyréns har genomfört en nationell studie bland invånare i miljonpro-gramområden.

Drygt 3 400 personer i områdena i Mal-mö-, Göteborg- och Stockholmsregionen har svarat på frågor om områdets bebyg-gelse, tillgänglighet, trygghet, identitet och integration.

Syftet med studien är att skapa attrak-tivare bostadsområden med ökade fastig-hetsvärden.

trygghet och rykte viktigastStudien identifierar nio faktorer med stor betydelse för hur nöjda de boende är med sitt bostadsområde:• Trygghet• Rykte• Integration• Vacker• Mötesplatser• Identitet• Utbud av butiker

• Blandad bebyggelse• Tillgänglighet

hårt och mjukt samspelar Studien visar på hur saker som fysisk ut-formning, närservice, tillgång till mötes-platser och befintlig infrastruktur hänger samman med den upplevda nöjdheten, och att förbättringar som rör fysisk ut-formning även kan påverka mjuka fakto-rer såsom identitet och rykte.

Cirka 35 procent av dem som svarat på undersökningen anser att deras område har ett gott rykte.

Det finns dock stora skillnader mellan de undersökta områdena, och kunskapen om varje unikt område är en grundförut-sättning för utvecklingsarbetet. Många av områdena upplevs ha dåligt rykte av invånarna.

Studien visar att det finns en tydlig koppling i undersökningen mellan mjuka faktorer såsom rykte och hur nöjda de bo-ende är. Frågor som identitet och rykte

hänger samman med den fysiska miljön och dessa frågor är mycket viktiga att ta hänsyn till när man pratar om förbätt-ringar av miljonprogramområden.

små insatser viktigaUtmaningarna i områdena är många, men

rot�Trygghet�och�områdets�rykte�är�viktigast�för�att�de�som�bor�i�ett�miljonprogramområde��ska�trivas.�Det�visar�en�enkät�bland�3�400�personer.�För�att�skapa�långsiktiga�och�hållbara�förbätt-ringar�behöver�åtgärder�prioriteras�i�en�dialog�med�de�boende.

områdets rykte avgör hur bra boende i förorter trivsAv madeleine eneskjöld, konsult, Tyréns

Hur trygg man känner sig är det som påverkar mest hur nöjd en person är med sitt boende i miljonprogramområdet, enligt en enkät bland 3 400 personer. Illustration:�Malin�Johansson,�Tyréns

madeleine eneskjöld är beteende-vetare med erfarenhet av undersökningar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Idag arbetar hon på Tyréns, med ett särskilt fokus på människors val och preferenser och vad de betyder för samhällsutvecklingen.

FÖR

FAT

TA

REN

Trygghet och rykte viktigaste faktorerna för trivsel i miljonprogramområden

Konsultföretaget Tyréns har genomfört en nationell studie bland invånare i miljonprogramområden. Drygt 3400 personer i områden belägna i Malmö-, Göteborg- och Stockholmsregionen har svarat på frågor om områdets bebyggelse, tillgänglighet, trygghet, identitet och integration. Möjliga Miljoner är ett forsknings- och utvecklingsprojekt och har resulterat i en metod för områdesutveckling av miljonprogramområden. Arbetet utgår från de boendes önskemål för områdesutveckling samt prioritering av åtgärder för att ge maximal effekt av olika insatser. Prioriteringen är viktigt dels för att säkerställa att arbetet utgår från de faktorer som har störst betydelse för de boendes nöjdhet och dels för att utvecklingsprojekt ofta har en begränsad budget. Syftet med studien är att skapa attraktivare bostadsområden med ökade fastighetsvärden. Studien identifierar nio faktorer med stor betydelse för hur nöjda de boende är med sitt bostadsområde:

Illustration: Malin Johansson, Tyréns

Hårda och mjuka faktorer samspelar Studien visar på hur saker som fysisk utformning, närservice, tillgång till mötesplatser och befintlig infrastruktur hänger samman med den upplevda nöjdheten, och att förbättringar som rör fysisk utformning även kan påverka mjuka faktorer såsom identitet och rykte. 35% av de som svarat på undersökningen anser att deras område har ett gott rykte. Det finns dock stora skillnader mellan de undersökta områdena, och kunskapen om varje unikt område är en grundförutsättning för utvecklingsarbetet.

- Det är allvarligt att många av områdena upplevs ha dåligt rykte av invånarna. Vi ser

en tydlig koppling i undersökningen mellan mjuka faktorer såsom rykte och hur nöjda

de boende är. Frågor som identitet och rykte hänger samman med den fysiska miljön

och dessa frågor är mycket viktiga att ta hänsyn till när man pratar om förbättringar av

miljonprogramområden, säger Madeleine Eneskjöld, konsult på Tyréns

Utmaningarna i områdena är många, men undersökningen visar även att det finns många möjligheter att förbättra och att det finns mycket att bygga vidare på i den befintliga miljön. Även om vissa förändringar är omfattande kan relativt små insatser ändå vara av betydelse för de boendes uppfattning av sitt hem eller sitt närområde. Till exempel kan skapandet av strategiska mötesplatser bidra till en tydligare struktur, vilket gör att området upplevs mer som tryggt och känns mer välkomnande.


undersökningen visar även att det finns många möjligheter att förbättra och att det finns mycket att bygga vidare på i den befintliga miljön.

Även om vissa förändringar är omfat-tande kan relativt små insatser ändå vara av betydelse för de boendes uppfattning av sitt hem eller sitt närområde. Till ex-empel kan skapandet av strategiska mö-tesplatser bidra till en tydligare struktur, vilket gör att området upplevs mer som tryggt och känns mer välkomnande.

viktigt att området är vackertDet finns många studier som visar vikten av att en stad eller ett område upplevs som vacker, när man frågat var man vill bo eller hur stor viljan är att bo kvar. Samma sak framkommer i studien ”Möjliga miljoner”.

Att ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” är den fjärde viktigaste faktorn för att de boende i miljonpro-gramsområdena ska vara nöjda med sitt bostadsområde. Totalt instämmer 38 pro-cent i det påståendet, medan enbart 28 procent håller med om att ”Husets arki-tektur och utformning är fin”.

skötsel och underhåll påverkarHär finns en rad insatser som fastighetsä-gare kan göra. En åtgärd i den fysiska ut-formningen kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess grön-ytor samt att upprätta en drift- och under-hållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område. Ett välskött område upplevs även som mer tryggt.

Större åtgärder kan vara att bygga om balkonger, förslagsvis med inglasning, el-ler att skapa utbyggnader eller slå sam-man områden till gemensamma ytor.

För att få en miljö som de boende upp-skattar och sköter är det viktigt att åtgär-derna tas fram i samspel med de boende.

ta fram en handlingsplanSyftet med studien är att med utgångs-punkt i de boendes preferenser kunna förse fastighetsägare med en handlings-plan för att förbättra sina bostadsområden.

Genom ett tvärvetenskapligt samar-bete som sammankopplar olika kompe-tensområden, som beteendevetenskap, trafik, landskap, kulturgeografi och eko-nomi, kan ett område analyseras och prio riterade åtgärder presenteras.

Studien ”Möjliga miljoner” är ett

forsknings- och utvecklingsprojekt och har resulterat i en metod för områdesut-veckling av miljonprogramområden.

Arbetet med förbättringar bör utgå från de boendes önskemål för områdesut-veckling. En prioritering av åtgärder bör ske, för att ge maximal effekt av olika in-satser. Prioriteringen är viktig, dels för att säkerställa att arbetet utgår från de fakto-rer som har störst betydelse för de boen-des nöjdhet, och dels för att utvecklings-projekt ofta har en begränsad budget. D

Fastighetsägare bör ta fram en handlingsplan för hur de kan förbättra ett område, där försla-gen är framtagna i dialog med de boende. Illustration:�Malin�Johansson,�Tyréns

Boende har värdefulla åsikter om vad som kan få ett bostadsområde att upplevas bättre. Illustration:�Malin�Johansson,�Tyréns


Viktigt att området är vackert Det finns många studier som visar vikten av att en stad eller område upplevs som vacker, när man frågat vart man vill bo eller hur stor viljan är att bo kvar. Så är även fallet i Möjliga Miljoner. Att ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” är den fjärde viktigaste faktorn för att de boende i miljonprogramsområdena ska vara nöjda med sitt bostadsområde. Totalt instämmer 38 % i det påståendet, vilket medan enbart 28 % håller med om att ”Husets arkitektur och utformning är fi n. Här finns en rad insatser som fastighetsägare kan göra. En åtgärd i den fysiska utformningen kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess grönytor samt upprättande av en drift- och underhållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område. Medan en större åtgärder kan vara ombyggnad av balkonger förslagsvis inglasning, utbyggnader eller sammanslagningar till gemensamma ytor. För att få en miljö som de boende uppskattar och sköter är det viktigt att åtgärderna tas fram i samspel med de boende. Hur går man vidare? Syftet med studien är att med utgångpunkt i de boendes preferenser kunna förse fastighetsägare med en handlingsplan för att förbättra sina bostadsområden. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete som sammankopplar ett flertal kompetensområden såsom beteendevetenskap, trafik, landskap, kulturgeografi och ekonomi kan ett område analyseras och prioriterade åtgärder presenteras.



Viktigt att området är vackert Det finns många studier som visar vikten av att en stad eller område upplevs som vacker, när man frågat vart man vill bo eller hur stor viljan är att bo kvar. Så är även fallet i Möjliga Miljoner. Att ”Områdets hus och byggnader ger ett trevligt intryck” är den fjärde viktigaste faktorn för att de boende i miljonprogramsområdena ska vara nöjda med sitt bostadsområde. Totalt instämmer 38 % i det påståendet, vilket medan enbart 28 % håller med om att ”Husets arkitektur och utformning är fi n. Här finns en rad insatser som fastighetsägare kan göra. En åtgärd i den fysiska utformningen kan vara att se över skötsel och underhåll av området och dess grönytor samt upprättande av en drift- och underhållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område. Medan en större åtgärder kan vara ombyggnad av balkonger förslagsvis inglasning, utbyggnader eller sammanslagningar till gemensamma ytor. För att få en miljö som de boende uppskattar och sköter är det viktigt att åtgärderna tas fram i samspel med de boende. Hur går man vidare? Syftet med studien är att med utgångpunkt i de boendes preferenser kunna förse fastighetsägare med en handlingsplan för att förbättra sina bostadsområden. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete som sammankopplar ett flertal kompetensområden såsom beteendevetenskap, trafik, landskap, kulturgeografi och ekonomi kan ett område analyseras och prioriterade åtgärder presenteras.


”Man skulle kunna försköna otroligt mycket. Reparera/tvätta fasader, försköna centrum, använda alla lokaler i centrum, se över cykelvägar. Miljön helt enkelt.” och ”En upprustning av centrum så det blir gladare och mer gästvänligt, ex genom att renovera fasaderna på byggnaderna och genom att ha mer färg.” ”Bättre skötsel och renhållning.”

ANALYS�AV�PRIORITERADEFAKTORER�SOM�UTGÅR�FRÅN�DE�BOENDES�ÖNSKEMÅL

GENOMFÖRANDE�AV�ÅTGÄRDER�OCHSTRATEGIER�FÖR�FORTSATT�ARBETE

ÅTGÄRDSFÖRSLAG,�PRIORITERING�AV�ÅTGÄRDER,�KOSTNADSFÖRSLAG�FÖR�OMRÅDESUTVECKLING

FRAMTAGNING�AV�HYPOTES�SOM�RESULTERAR�I�ENKÄTEN�SOM�RESULTERAR�I�NIO�FAKTORER


de boende i bostadsrättsfören-ingen Världsarvet, som omfat-tar 14 radhus i Stockholm, kän-ner sig överkörda av byggher-

ren Einar Mattson Byggnads AB som var totalentreprenör.

Husen ligger öster om Skogskyrkogår-den mellan Enskededalen och Skarp-näck. Radhusen uppfördes med ABT 06 som entreprenadform och var inflytt-ningsklara under våren och sommaren 2009.

De godkändes i slutbesiktningen i feb-ru ari 2009. Och det var då problemen började.

ventil bakom väggskåpetRadhusen är i två plan och på övervå-ningen finns ett badrum med plats för tvättmaskin och torktumlare. I samma rum finns övervåningens enda frånlufts-don.

Frånluftsdonet är placerat i princip dikt an mot överskåpet, eller med ungefär 1 cm spalt mellan det väggfasta skåpet och väggen, ovanför tvättmaskin och tork-tumlare i badrummet, se bilderna 1 och 2.

För att komma åt frånluftsdonet har man satt fast en skruvad ”lucka” i skåpets vägg, se bilderna 3 och 4.

svårt komma åt luddetFrånluftsdonet har alltså placerats bak-om överskåpets vägg. Eftersom skåpet ligger så nära väggen blir det omöjligt att rensa mellan vägg och skåp, utom precis vid luckan.

Badrummet med tvättmaskin och tork-tumlare ger en varm och fuktigt miljö, samt mycket partiklar och ”ludd” i luften. Därför är det extra viktigt att uppnå rätt luftflöden för frånluften från badrum-met.

Bra luftflöde är även viktigt eftersom luften från frånluftsdonet går till från-

luftsvärmeåtervinning via radhusets vär-mepump.

svårt nå kontrollventilVVS-besiktningsmannen påtalar i sin slutbesiktningsbilaga att lösningen är ohållbar. Invändningen fanns med som en generell punkt: ”E1.3 EM Kontrollven-til i badrum svår att demontera för injus-tering och service.”

Men när huvudbesiktningsmannen gör sin efterbesiktning försvinner den ur-sprungliga invändningen från VVS-be-siktningsmannens slutbesiktningsbilaga. I den sista efterbesiktningsbilagan finns inga anmärkningar kvar.

När Husbyggaren frågar huvudbesikt-ningsmannen, som är Jan Durchbach på Duria, och SBR Byggingenjör, hur det kommer sig svarar han via e-post:

När anmärkningen ”E1.3 EM Kon-trollventil i badrum svår att demon-tera för injustering och service.” skrevs in i resp. bilaga var överskåpet ej för-sett med håltagning och plastlock.

Det ansågs i detta skede av BBM VVS som väldigt svårt att demontera/justera och genomföra service på från-luftsventilen som var placerad med endast ett fåtal centimeters avstånd till överskåpets sidstomme.

I detta läge föreslogs en lösning från Parterna att ta upp hål i skåpets sid-stomme med demonterbart plastlock för att i framtiden på ett mindre trass-ligt sätt kunna utföra demontering/injustering och rengöring/service på nämnda frånluftsdon inifrån skåpet. I samband med att detta utförande vi-dimerats ströks anmärkningen, då det ansågs som möjligt att utföra demon-tering/injustering och rengöring/ser-vice genom upptagna hål i skåpstom-men.

Han påpekar även att eftersom entre-prenadformen är totalentreprenad är det en garantitid enligt kontraktet på fem år, till februari 2014. Under den tiden kan bristande funktioner tas upp. Och skri-ver:

Om detta problem med ”demonter ing/injustering och rengöring/service av frånluftsventilen i övre badrummet” sedan kan/ska anses som bristande funktion får BBM ta ställning till i samband slutlig garantibesiktning el-ler om felet/anmärkningen anses vä-sentligt i samband med felets/an-märkningens anmälan.

entreprenörens ansvarFör att få rätsida på problemen tog bo-stadsrättsföreningen själv in en besikt-ningsman för att utföra en särskild besikt-ning, för att använda den möjlighet de har att få uppkomna fel och brister avhjälpta under den pågående garantitiden.

Även han dömer ut lösningen i sitt ut-låtande: ”E1.3 Frånluftdon är dolt bakom fast överskåp.”

Bokstaven E anger att besiktningsman-nen anser att entreprenören är ansvarig för felet.

Besiktningsmannen noterar även an-dra fel, som:

”E1.1 Inkommande servisledning för tappvatten saknar isolering före vatten-mätare” samt, för vardagsrummet ”E1.2 Uteluftintag höger sida i rummet otillräck-ligt fastsatt i vägg”.

Han noterade även att ett uteluftintag hade ett förskjutet vägghål mellan ut- och insida, fasad, med areaminskning som följd, att upptappningstiden för badkaret var för långsam på grund av för lågt vat-tenflöde och att även väntetiden för tapp-varmvattnet i köksblandaren är längre än 10 sek tills varmvattentempen uppnått 50°C.

husByggAren grAnskAr�En�anmärkning�från�VVS-besiktningsmannen�försvinner��i�protokollet�från�efterbesiktningen.�Synpunkter�från�den�särskilda�besiktningsman�som�anlitas�för�att�få�fel�åtgärdade�under�garantitiden�avvisas�av�byggherren.�Hur�kan�det�bli�så?

kan frånluftsdon i tvättrumsättas bakom skåpvägg?Av margot granvik, redaktör


Besiktningsmannens sammanfattning blir att:

”De fel som noterats enligt ovan, är av-vikelser från gällande regler enligt krav i BBR. Besiktningen företogs en-bart inom två av fjorton lägenheter, varför det kan antas att noterade fel, avseende placering av FD i Badrum, vattenfl ödet i badkarsblandarna samt bristande isolering på inkommande servisledning, även förekommer inom de resterande tolv lägenheterna.”

Totalentreprenören står för besikt-ningskostnaden med hänvisning till ABT 06 kap 7§15. Härom var parterna ense.

Parterna blev även överens om att felen skulle avhjälpas och att beställaren skulle kalla till efterbesiktning om behov före-låg.

ser inget problemDet som sedan hände var att entreprenö-ren, som skulle avhjälpt felen, inte ansåg att det förekom något problem med ven-tilationen, det vill säga att frånluftsdonet fi nns bakom ett fast väggskåp, i det övre badrummet.

Att den särskilda besiktningen konsta-terat att placeringen av frånluftsdonet i badrummet på övervåningen inte är god-tagbar, eftersom fl ödesmätning över do-

nen och rengöring inte lätt kan utföras, avfärdas av Einar Mattsson med motive-ringen:

”Denna fråga har dock behandlats un-der slutbesiktningen och både place-ringen av donet och en OVK har blivit godkänd. I och med att detta har vi bestämt oss för att låta det första pro-tokollet styra och inte vidta någon åt-gärd.”

Det visar sig dock sedan att någon OVK inte utförts. Nu menar entreprenören i stället att någon OVK inte heller behöver utföras, utan att det räcker med fl ödes-mätningar:

”Angående OVK:n har jag inte hittat någon ( första besiktningsmannen sa att det skulle fi nnas en), det visade sig att det bara fi nns fl ödesmätningar som uppnått de värden som projekte-rats för. Ber om ursäkt för det, men det är min okunskap som gjort att jag trodde fl ödesmätningarna var en OVK. Enligt besiktningsmannen för luft var små-hus undantagna från OVK när ert hus byggdes, därför det aldrig är någon gjord.”

Funktionen inte uppfylldBrf Världsarvet menar idag att städbarhe-ten och åtkomligheten enligt BBR 2006,

som gällde när kontraktet skrevs, inte är uppfylld, enligt bland annat:

3:32 Utrymme för installationer och utrustning Tillträdesvägar, utrymmen för instal-lationer samt erforderlig utrustning skall placeras och utformas så att till-träde och transporter underlättas och så att god arbetsmiljö erhålls. Instal-lationsenheter skall vara lätt åtkom-liga för service och underhåll.6:254 InstallationerVentilationsinstallationer skall vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rens-ning. Huvud- och samlingskanaler skall ha fasta mätuttag för fl ödesmät-ning.

Funktion ska uppfyllasBrf Världsarvet får medhåll från Anders Lindmalm, SBR Byggingenjör, som ut-förde den särskilda besiktningen. För ho-nom är frågan enkel:

– Det handlar om en funktion som ska uppfyllas. Uppfylls inte funktionen har man inte klarat sitt uppdrag, och bör rätta till det!

– Det är lite ovanligt att man gör en sär-skild besiktning under garantitiden, men det görs när beställaren inte är nöjd med hur en entreprenör har avhjälpt eller låtit

Bild 1. Ett väggfast överskåp har monterats i badrummet.

Bild 2. Springan mot väggen är cirka 10 mm.

Bild 3. För att komma åt frånluftsdonet har en lucka sågats ut i skåpväggen. Luckan har sedan skruvats fast.

Bild 4. Luckan i masonit är fastskruvad i hörnen.

Bild 5. I badrummet fi nns tvättmaskin och torktumlare och det blir mycket ludd.


1

3

2 5

4


bli att avhjälpa påtalade fel och bristfäl-ligheter från besiktningar.Är det vanligt att man inte följer det som kommer fram i en särskild besiktning?

– Nej. Entreprenörer brukar vanligen avhjälpa påtalade fel och bristfälligheter.

– Det händer rätt sällan att en entrepre-nör inte visar någon vilja att avhjälpa fel. Särskilt inte när de lämnar ifrån sig en sådan här produkt, som innehåller så up-penbara vansinnigheter.

Att dokument försvinner vid överläm-ningen mellan totalentreprenören och köparen kan däremot hända.

– Men i regel har byggherren skapat en drift- och skötselpärm som överlämnas och som finns i bruk under byggnadens livstid. Varför dokument har försvunnit här vet vi inte.

”vi har agerat fel”När Husbyggaren kontaktar Einar Matts-

son vill ingen yttra sig utan hänvisar, en-ligt företagets policy, till VD Stefan Ränk som sköter massmediakontakter.

En branschkunskap bland journalister är att nyckelpersoner till företagsled-ningar är deras sekreterare. Och mycket riktigt är det när också sekreteraren får mejlet med de frågor Husbyggaren öns-kar svar på, som svaren kommer.

Hur går ert resonemang kring att det är okej att ha ett frånluftsdon i ett tvättrum bakom en skåpvägg? Se gär-na medlagd bildserie.

Brf Världsarvet genomförde en sär-skild besiktning under garantitiden, som konstaterade att placeringen av frånluftsdonet inte är godtagbar. Vad ligger bakom ert beslut att inte åtgär-da det påtalade felet?

Per Jutner, VD för Einar Mattsson Pro-jekt AB, ringer upp:

– Man ser på bilden att det som är gjort inte är okej, det måste göras på ett annat sätt.

– Tanken från början var att det skulle finnas plats, ungefär 5 cm utrymme, mel-lan skåp och vägg. När det är ett plats-bygge kan måtten variera, men det borde man ha sett – nu ligger ju skåpet nästan dikt an – och då till exempel valt ett min-dre skåp.

– Det här kommer vi att åtgärda för att göra om det på rätt sätt. Vi har agerat fel.

– En erfarenhet vi får ta med oss är att undersöka i vår organisation hur det har gått till att vi kunnat släppa igenom detta. Varför det har skett, kan jag inte säga idag.

– Sedan är det ju lite intressant att, när man har gjort besiktningar för att se att funktionskraven är uppfyllda, så har olika besiktningsmän bedömt lite olika. D

P

Hiss, rullbanaeller rulltrappa...

www.althiss.se

Kundanpassat produktprogramPerson- och lasthissarRulltrappor och rullramperHandikapphissarFörebyggande underhållModernisering

AL

VE

ST

A

•

ST

OC

KH

OL

M

•

GÖ

TE

BO

RG

•

M

AL

MÖ

•

S

UN

DS

VA

LL

•

P

IT

EÅ


till årets Nordbyggmässa kom branschfolk från när och fjärran, närmare bestämt del-tog över 800 utställare från

drygt 30 länder. I vimlet hördes således både finska, danska, estniska, lettiska, tyska, polska och ryska.

Stundtals blev det både rejält trångt och varmt när Nordbygg slog upp dör-rarna för ett fyra dagars byggevene-mang. Lika många besökare som rekord-året 2010 nådde man inte upp till, men ganska nära kom man, med 56 745 besö-kare år 2012, jämfört med 59 322 år 2010.

”Hållbart byggande i världsklass” var årets tema och hållbarhet, miljö och en-ergi var ord som återkom i många mont-rar. Annars var det mesta representerat och väl intäkt.

olika teman i hallarnaSom vanligt var det olika teman i de olika hallarna. I hall C återfanns bygg- och in-redningsmaterial.

Hall A hade VVS, fastighetsautoma-tion och kyla och hall B var den så kall-lade powerhallen, med maskiner, verk-tyg och utrustning, som gav allehanda

olika ljud ifrån sig när publiken testade dem.

I själva entréhallen hade ett förunder-ligt café satts upp. Teknik- och designfö-retagen och Stockholmsmässans arki-tekttävling under temat ”Nya ögon på stål” vanns av Chalmeristerna Jonas Berg och Benjamin Holmström och de-ras bidrag ”Gruvan” var uppförd i entré-hellen och tjänstgjorde som café.

I anslutningen till entrén fanns även en idéutställning om smart energirenove-ring där syftet var att inspirera fastighets-ägare att minska energiåtgången i sina fastigheter.

Stockholms stad presenterade den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i en omfattande utställning. Stadsdelen vid Värtahamnen ska profilera Stockholm som miljömedvetet. Tuffa miljökrav ska uppfyllas när det gamla industriområdet ska omvandlas till en modern stadsdel för 55 000 boende och arbetande. Samtidigt ska själva hamnen utvecklas till en mo-dern färje- och kryssningshamn.

verkar för sund och ren branschÖverhuvudtaget var miljöfrågor, energi-

effektivisering och samhällsbyggande flitigt använda nyckelord i många mont-rar. Sveriges Byggindustrier lyfte fram arbetet med att åtstadkomma en sund byggbransch genom satsningen ”Ren byggbransch”.

En nyhet för Nordbygg 2012 var ”Bilen i byggandet”. I Victoriahallen öppnades en helt ny mässavdelning för arbetsfor-don upp till 3,5 ton.

Mycket hann hända under Nordbygg 2012: aktiviteter avlöste varandra, vinnare utsågs i olika tävlingar, kontakter knöts, visitkort växlades och affärer slöts. D

nordBygg�Årets�Nordbyggmässa�blev�fyra�intensiva�dagar�där�det�mesta�inom�byggbransch-�en�fanns�representerat�på�ett�eller�annat�vis.�Husbyggaren�fanns�i�SBR�Byggingenjörernas�monter�och�delades�frikostigt�ut.�Under�fredagen�presenterade�Lena�Brinck�SBRs�nya�medlemsförsäkringar.

sBrs nya försäkringspaketvisades på nordbyggAv margot granvik, redaktör

Tidningen Husbyggaren delades ut i SBR Byggingenjörernas monter. Annonsförsäljaren Lena Rösund berättar om tidningens målgrupper för Emma Phil från Posture.

Fastighetsägare fick idéer om energismart renovering.


Rickard PaulssonDelsbo byggkonsult sökte upp SBRs monter för att dis-kutera medlemskap och fick en genomgång av SBRs försäkringslösningar av Lena Brinck

Varför funderar du över att bli medlem i SBR?– Det låter som att SBR har ett bra erbjudande. Jag ar-betar ganska mycket som kontrollansvarig och går man med i SBR kan man vara med i KA-gruppen. Det är bra att ha någon att rådfråga när man är egen.

– Även det där med försäkringarna lät intressant.

Lena BrinckFinns till vardags på AON Sweden där hon sköter SBRs försäkringsservice. Hon kom till mässan med en purfärsk nyframtagen försäkring och jobbade hårt i SBRs monter.

Hur var det att arbeta i SBRs monter?– Roligt. Man möter så många, både blivande och nu-varande ingenjörer, medlemmar i SBR, och presumtiva medlemmar.

Vad hoppades du få ut av att stå här?– Dels att bidra till att få in fler medlemmar till SBR, men också att fler ska få veta mer om medlemsförsäkringar-na. Intäktsförsäkringen är helt ny och det är en värdefull försäkring för det mindre företaget om man blir sjuk. (Läs mer om SBRs försäkringar längst bak i tidningen).

Och vad har du uppnått?– Jag har delat ut massor av tidningar och jag har fått ut många medlemsansökningar och den nya informations-foldern om medlemsförsäkringarna.

Vad var det roligaste?– När man märker att presumtiva medlemmar blir in-tresserade av SBR och av medlemsförmånerna i SBR.

Åke Mård, som flera gånger medverkat i Husbyggaren, demonstrerar sin byggmetod som ska förhindra fukt-problem.

Café Bergsgruvan: uppfört helt i stål.

Sandra Helander, till vänster, som har arbetat som smed, och Susanna Viltstig har bestämt sig för att klara tävlingen ”Vad heter balkarna”.

En mortel för jättar.

Trä i allsköns färger. Redan de små ska lära sig blanda cement.

Varför inte välja glittrig fogmassa?



Björn SellingBesiktningsman, och också med i SBRs styrelse, hade för första gången en egen monter på Nordbygg.

– Det är första gången som vårt företag deltar i någon mässa överhuvudtaget. Och alla vi har mött här har varit förvånade, för det verkar också som det är första gången ett besiktningsföretag deltar i Nordbygg.

Vad har mässan gett?– Vi har fått in ganska många förfrågningar om besiktningar från hela landet, Småland, Kalmar, Dalarna, och så vidare, och det är väldigt roligt.

– Vi trodde att vi framför allt skulle träffa på byggherrar, men det som överraskat oss är det stora intresset från kommunala fastighetsbolag. Det är en helt ny målgrupp.

– Det verkar finnas en stor andel aktörer på marknaden, både bland entreprenörer och fastighetsförvaltare, som inte använ-der sig av besiktningsmännens tjänster. De har inte tänkt tank-en att ta in en besiktningsman när man på sätt eller annat blivit oense. För mig är det förvånande att man inte använder de resurser som faktiskt finns, det vill säga besiktningsmän, vid tvister, för att få in oberoende besiktningar. Jag trodde faktiskt det var självklart, men här har vi, och SBR, en stor uppgift fram-för oss, att tala om nyttan med att göra oberoende besiktningar!

Per KarnehedEgenföretagare och SBRare, som medver-kat i Husbyggaren med texter om ener-gieffektiviseringar, hittade vi något ovän-tat i 3Ms monter.

På vilket sätt jobbar du med post-it eller tejper?– För att energiberäkningar och fuktek-vationer ska fungera för ett bygge så måste det vara lufttätt. Jag arbetade under 2011 med mer än 1 000 lägenheter där vi tätade med tejp. När vi provtryckte hade vi 95 procents träffsäkerhet.

Vad har du fått ut av Nordbygg?– Det har varit givande, folk har verkligen stannat upp och tittat och de har förstått funktionen med tejpen.

Som är?– En hållbar lufttätning över tid som fungerar på ett kallt och smutsigt byggställe. Tejpen klarar faktiskt kallare temperaturer än byggjobbarna.

Tydligt gestaltat.

VVS-hallen med allt om värme, ventilation och sanitet.

Styr- och regler demonstrerades.

Illustrativa dragningar.

Något för Modesty Blaise-fans?

Kyl- och värmepumpar diskuterades.

Färgglada inredningar.


Malin LöfsjögårdÄr ny tillträdd VD för Svensk Betong sedan 1 april

Vad fick dig att komma till Nord-byggmässan?– Det här är ett bra sätt att börja som VD på, för här träffar man branschen.

Vad har mässan gett?– Många värdefulla kontakter med medlemsföretag och personer som vill diskutera möjligheten med betong som material.

Vad vill du uppnå som VD för Svensk Betong?– Jag ska naturligtvis arbeta för medlemsföretagen och för att stärka organisationerna, men också lyfta betongen som mate-rial.

– Betong är centralt om vi ska få till ett hållbarare byggan-de. Vi behöver öka kunskapen om betong också bland beslutsfattarna.

Niklas Karlssonvice ordförande i Sveriges murnings- och putsentreprenörförening, SPEF, som lanserade en certifiering för fasadentre-prenörer i samband med Nordbygg.

Varför är ni på Nordbygg?– Vi vill framhäva murbruksprodukter-nas positiva egenskaper. Tungt murat och putsat byggande är ett gammalt och beprövat sätt att bygga bostäder på. Idag används det förhållandvis litet. Vi vill att det ska öka.

Vad har Nordbygg gett er?– Egentligen är det unikt att vi är här som branschförening och att vi lyckats samla entreprenörer och materiallever-antörer under samma tak. Många är ju konkurrenter, men här har vi verkligen samarbetat och det har fungerat jättebra!

– Många besökare har varit intresserade av det vi håller på med, och efter mässan återstår minst lika mycket jobb när vi ska följa upp alla förfrågningar och kontakter och skicka ut kurser, litteratur, böcker, etcetera.

– Vi åker härifrån med trötta ben, men det har varit jättekul att träffa så mycket folk, både gamla bekanta och nya. Nord-bygg är också en social mötesplats.

Här flockades skolungdomar.

Murarskola för hågade.

En av powerhallens många maskiner.

Skruvar och muttrar.

Darth Vaders permobil?

Skyddsutrustning kan behövas.

Drycker under kristallkronor.


en upphandlande myndighet ska enligt LOU utesluta anbudsgi-vare som gjort sig skyldig till kva-lificerade former av ekonomisk

brottslighet, korruption, bedrägeri eller penningtvätt. Vid sådana omständighe-ter är det obligatoriskt att utesluta an-budsgivaren.

Det finns också en möjlighet för upp-handlande myndigheter att utesluta an-budsgivare som är i eller hotar att gå i konkurs, är dömd för brott i yrkesutöv-ningen, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, inte betalat soci-alförsäkringsavgifter och skatt eller har lämnat oriktiga uppgifter i upphand-lingen.

rättspraxis påverkasI ett avgörande från Kammarrätten i Gö-teborg har tillämpningsområdet för att utesluta anbudsgivare som gjort sig skyl-dig till allvarligt fel i yrkesutövningen synbarligen vidgats.

I den rättspraxis som gällt fram till avgörandet som denna artikel handlar om har uteslutningsgrunden kunnat an-vändas när utredning av myndighet vi-sat på bristfälligheter med fara för liv och hälsa, bedrägligt beteende i kon-traktsförhållande för att tillskansa sig högre ersättning och användande av oriktiga fakturor i bokföring.

Om det tidigare rättsläget ska sam-manfattas kan sägas att misskötsamhe-ten varit erkänd av anbudsgivaren, fast-slagen i dom eller framkommit vid till-synsmyndighets granskning.

hävt kontraktetKammarrättens dom rörde en anlägg-ningsentreprenad i Kungälvs kommun. Domen togs inte upp till prövning av Högsta Förvaltningsdomstolen.

Bakgrunden var följande: Kommunen hade avseende återstående arbeten hävt kontraktet med den ursprunglige mark-entreprenören och stod i begrepp att handla upp ett färdigställande. Den en-treprenör, med vilken kontraktet hävts ingav anbud också i den nya upphand-lingen.

Kommunen förkastade då denne an-budsgivare med hänvisning till den misslyckade entreprenaden. Det ska i sammanhanget nämnas att det samti-digt också pågick en civilrättslig tvist mellan kommunen och entreprenören om den ursprungliga entreprenaden.

Arbetena hade inte utförtsVad som inträffat var att kontraktsarbe-tena som skulle ha varit färdigställda den 6 oktober 2006, den 20 maj 2010 ännu inte färdigställts.

Avtalet hävdes delvis på grund av att arbetena inte var kontraktsenligt utför-da och behövde göras om samt att entre-prenören meddelats att kommunen av-såg att åtgärda återstående besiktnings-anmärkningar på dennes bekostnad.

I den pågående tvisten om entrepre-naden hade kommunen anfört att entre-prenören inte ifrågasatt rätten till häv-ning utan gjort gällande preskription.

Brustit i åtagandenI Förvaltningsrätten fick kommunen rätt.

Domen fastställdes också av Kammarrät-ten utan tillägg till motiveringen. Det an-fördes i domen i och för sig att uteslut-ningsgrunderna skulle användas i res-triktiv omfattning.

Domstolen uttalade vidare att ett av-talsbrott kunde vara ett sådant allvarligt fel i yrkesutövningen, liksom yrkesfusk och lagbrott även när dom inte medde-lats. Domstolen kom i sin bedömning fram till att kommunen i målet bevisat att entreprenören brustit i sina åtagan-den mot kommunen och att fel i yrkes-utövningen således förelåg.

Vid sin bedömning av om felen varit allvarliga fäste domstolen betydelse vid antalet återstående anmärkningar, att

lång tid förflutit sedan entreprenaden skulle varit slutförd och att kommunen hävt entreprenaden samt behövt handla upp annan entreprenör för färdigstäl-lande.

Domstolens bedömning när det gäller fel och förseningar vilka frågor vid tiden för domen ännu inte avgjorts slutligt i den pågående civilrättsliga tvisten får konstateras vila på ett mycket tunt un-derlag.

I sammanhanget ska påpekas att si-tuationen kan komma att bli ytterst märklig om kommunen skulle förlora den civilrättsliga tvisten varvid det allt-så på goda grunder skulle kunna sägas att entreprenören inte alls gjort sig skyl-

Juridik�En�dom�i�kammarrätten�gav�Kungälvs�kommun�rätt�att�utesluta��en�anbudsgivare,�som�enligt�kommunen�gjort�ett�mindre�bra�jobb.�Det�blir�ett��rättssäkerhetsproblem�om�upphandlande�myndigheter�börjar�göra�förhands-bedömningar�innan�tvister�är�avgjorda.Av hampus ek, advokat, Foyen Advokatfirma

§ §§

§ §§

kommun kan få lättare att utesluta anbudsgivare


dig till sådana allvarliga fel som krävs för uteslutning från upphandling.

Bekymmersam utvecklingDomen öppnar möjligheter för upphandlande myndigheter att utesluta anbudsgivare på grund av problem i tidigare projekt. Det ska i sammanhanget framhållas att det i just detta fall i och för sig kan ha haft betydelse för utgången att det faktiskt rört sig om en upphandling av återstoden på den misslyckade en-treprenaden.

Hypotetiskt kan domen ändå få som konsekvens att en an-budsgivare med verksamhet inriktad på offentliga beställare om tvist uppstår i en tidigare entreprenad helt kan komma att utestängas från alla upphandlingar med hänvisning till omständigheterna i den pågående tvisten.

kan uppstå rättssäkerhetsproblemDet är en bekymmersam utveckling och ett rättssäkerhetspro-blem om upphandlande myndigheter och förvaltningsdom-stolar ges en möjlighet att i upphandlingar göra förhandsbe-dömningar om entreprenörens handlande i tidigare projekt innan tvister om saken slutligen avgjorts.

Detta gäller särskilt eftersom lockelsen att utesluta en ak-tör som man har en tvist med kan hindra att frågan prövas objektivt. D


vädret är uselt, trafiken av-skyvärd, men nätet är bättre i London än i Canberra. Det be-rättade en ung bekant som flyt-

tat från soliga Australien till dimmans och duggregnets huvudstad. Han är av dem som lever en del av sitt liv med datorer och på nätet. Han och hans fru, båda IT-specialister, flyttade till London för att få bättre jobb i informationsteknikens framkant.

Egentligen var det frun som ville flytta, hon är mer energisk och äventyrlig. Men när den unge maken väl var på plats så upptäckte han också fördelarna med London, och då först och främst alltså den extremt goda och snabba uppkopplingen.

industri som lockarHan har på sätt och vis hittat hem. Hans pappa kom en gång från den regniga ön i hjärtat av ett stort imperium. Tillsam-mans med sin pappa, mamma och bröder flyttade han till en soligare plats i samväl-det, medan Storbritannien fortfarande var riktigt stort.

Då var det oljeindustrin, i form av före-gångaren till BP, som drev fram flytten och nu är det alltså nätet med tillhörande industri som fått nästa generation att flytta tillbaka.

central för nätverkenLondon är inte längre centrum för ett fy-siskt imperium men i de globala nätver-ken är staden fortfarande central.

Här finns finansindustrin som binder samman rikedomarna i världen och den är helt beroende av bra uppkoppling. På börserna i London avgörs vartåt de stora skeppen med varor för världsmarknaden ska styras och miljontals dollar och pund byter ägare med knapptryckningar, eller ibland med handviftningar och rop på mer gammalmodigt sätt.

Här sitter också bankirerna som lånar ut pengar till företag och stater och de som försäkrar deras verksamhet, betyg-sätter deras kreditvärdighet eller gran-skar verksamheten som journalister och analytiker.

söker automatisktEftersom London är en extremt upp-kopplad stad finns här också experterna på hur nätet ska användas. Jag själv var i stan för att lära mig mer om journalistik på nätet med mera, tillsammans med ett tiotal andra journalister från Sverige som erbjudits vidareutbildning.

Vi fick lära oss termer som netscraping – att söka av nätet automatiskt – och hur man sedan ska sortera ett stort material med hjälp av databaser och mycket annat. Jag insåg att jag själv hamnat helt på ef-terkälken vad gäller nätets möjligheter.

– Gör en blogg för att få kontakt med dem som kan lämna intressanta uppgif-ter, som whistleblowers till exempel, rådde läraren Charlie Beckett, på mer än hundra år gamla London School of Eco-nomics med undervisningssalar som inte verkar ha renoverats mer än marginellt på hela den tiden.

i takt med tidenMen att lokalerna inte är moderna bety-

der förstås inte alls att skolan inte är i takt med tiden. Just den här skolan är mer i takt än de flesta andra skolor och univer-sitet i hela världen. Under vårt besök var även Bill Gates gäst på skolan för övrigt, på väg mot Davos.

Fast just det där med bloggandet var förstås inte så nytt ändå och jag borde ha tänkt på det själv.

Men jag har en viss motvilja mot att blogga. Jag känner inte att jag behöver någon extra plattform för åsikter. Som journalist har jag plattformar för åsikter ändå – bland annat den här krönikan. Det är ett ganska smärtfritt sätt att uttrycka åsikter, på sätt och vis.

Skriver man i en tidning är läsekretsen given, jag behöver inte bekymra mig om den. Läsarna hör ofta inte heller av sig. Det är lite tråkigt, men det är också gan-ska bekvämt.

Men med en blogg måste den som skri-ver själv samla i hop sin läsekrets och kan få svar på tal direkt, vilket kanske inte all-tid är så trevligt. De som är arga hör ju hellre av sig än de som är nöjda och glada.

mötet ger mestMen läsare som vet mer än jag, de är alltid intressanta att få kontakt med och för de-ras skull är det värt att prova en ny och mer öppen plattform för kommunikation, såsom en blogg.

Men bloggen är inte lika viktig som pu-ben ändå. Charlie Beckett, som har en bakgrund som grävande journalist för världens bästa tevebolag, BBC, påstod också att det nog är på puben man får veta det viktigaste. I mörka hörn och med en öl i handen är det lättare att berätta det som några andra vill hålla hemligt.

– Man ska inte heller underskatta vik-ten av att äta lunch tillsammans, sa han när vi själva åt en utmärkt lunch tillagade enligt modernt brittiskt manér, alltså med

it Pubar�är�bra�men�ny�teknik�ska�inte�underskattas,�fick�jag�lära�mig�i�London.�Jag�insåg�också�att�min�egen�bransch,�teknikjournalistiken,�borde�reformeras.�När�ny�teknik�skapar�förändringar�på�djupet,�behöver�journalister�ställa�de�stora�frågorna�så�att�det�som�sker�blir�diskuterat.Av kerstin lundell, frilansjournalist

när ny teknik förändrar vanor bör det som sker diskuteras

Smart och snygg kamera från företag som förlorat på teknikutvecklingen. Foto:�Kodak


väl avvägd kryddning och mycket grönsa-ker, i skolans matsal.

kodak missbedömdeDen gamla världen och den nya har alltid samsats. Ett nytt medium betyder inte att gamla mönster är överspelade. Vi har pra-tat med varandra även sedan Gutenberg presenterade den första tryckpressen. De gamla medierna och vanorna får bara maka på sig lite och förändras en aning. Allt blir lite annorlunda men inte så totalt som de teknikfrälsta vill få oss att tro.

Teknik är ändå en av de viktigaste driv-krafterna för förändring, tyckte Charlie Beckett. Men det är inte alltid lätt att se i vilken riktning det kan gå.

Filmtillverkaren Kodak var tidigt ute med digital teknik. Men företagsledning-en tänkte att den nya tekniken som före-taget utvecklat skulle konkurrera ut de gula rullarna som vi alla stoppade in i våra kameror för några decennier sedan.

Så företagsledningen satte stopp för dem som arbetade med framtidstekni-ken. Strax innan resan till London nåddes världen av nyheten att företaget gått i konkurs. En epok gick i graven, bara för att företagsledningen missbedömt bety-delsen av den nya tekniken.

utmaning att sorteraVi journalister hamnar förstås också på efterkälken mest hela tiden. Inte för att informationen saknas. Vi översköljs med nyheter om ny teknik, företagen är snabbt ute och berättar hur bra de är.

Men vi vet ju inte hur vi ska sortera! Hur ska man veta vad om är bra och då-ligt? En dag skriver man om ett framtids-företag och en annan dag har det gått om-kull. Då känner man sig förstås dum och är lite mer försiktig nästa gång pressmed-delandet kommer om fantastisk teknik. Och just det pressmeddelandet handlade då förstås om något som verkligen hörde framtiden till.

Till saken hör förstås att ingen vet hur det ska gå. Historien är full av exempel på människor som missförstått utveckling-en, det är inget att gräma sig över. Det är inte heller en anledning att avstå från tek-nikjournalistik och från att göra den ännu bättre.

Förändrar på djupetFast Charlie Beckett hade inte så mycket

att säga om teknikjournalistiken trots på-ståendet om att teknik är vad som verkli-gen skapar förändring på djupet. På jour-nalisthögskolorna sägs inte heller så mycket om teknikjournalistiken. Trots att teknikutveckling är så viktigt så är tek-nikjournalistiken en nästan bortglömd arena.

Som teknikjournalist funderar jag för-stås ofta över det. Jag funderar över var-för vi finns i journalistikens utkant medan allmänjournalisterna dominerar de stora arenorna – de stora tidningarna, eterme-dierna, veckomagasinen med hundratu-sentals läsare – där de största och bästa resurserna finns.

Vi teknikjournalister har sällan möjlig-het att göra de stora reportagen som för-söker ge svar på de viktiga frågorna. Vi arbetar på mindre tidningar med små re-surser och har inte mycket tid och kraft över för mer tidsödande arbeten som kan ge djupare insikt.

Resultatet blir att ett av de områden som har störst betydelse för utvecklingen i världen är ett av de områden som är minst väl bevakade.

Frågorna behöver ställasMen när en ung man som älskar solen och hatar trängsel ändå trivs i London på grund av ny teknik, då är det verkligen dags att ta teknikutvecklingen på mycket

större allvar än idag, även inom journalis-tiken.

Vi journalister måste se till att vi får möjlighet att ställa de stora och svåra frå-gorna om vad som brister, om vad som kan bli bättre och leta efter de stora proble-men så att fler kan vara med och disku-tera innan det är för sent att göra något åt dem. D

Gammalt hus, men moderna idéer. Här huserar världens bästa ekonomiskola, eller i alla fall en av de bästa, London School of Economics. Foto:�Kerstin�Lundell

Londons finanskvarter.�Foto:�Kerstin�Lundell


Form & teknik�En�centralt�belägen�plats�i�London�återkommer�sedan�drygt�tiotalet�år�regelbundet�till�arkitekturvärldens�rampljus.�The�Ser-pentine�Gallery�låter�årligen�en�ny�paviljong�uppföras,�så�även�2012�och�även�denna�gång�handlar�det�om�ett,�som�man�kan�förvänta,�fruktbart�samarbete.Av andreas falk, [email protected]

i fjol var det den schweiziske arki-tekten Peter Zumthor som tillsam-mans med den holländske land-skapsdesignern Piet Oudolf utfor-

made paviljongen, vilken då fick formen av en återhållsam låg, svart låda, som rymde en enkel trädgård i trädgården med skuggade sittplatser ikring, som ses i figurerna 1 och 2, under den taktäckta innersidan på de omgärdande väggarnas omgångar.

Temat känner den igen, som sett Zumt-hors tidigare verk, till exempel den sug-gestiva ljusföringen i Therme Vals där dagsljus från takslitsar kombineras med nakna glödljus.

I Serpentine Pavillion anno 2011 bil-dade en sekvens av dunkla gångar mellan de kringgärdande ytter- och innerväg-garna ett labyrintiskt mellanrum för pas-sage, kringgående rörelser och både barns och vuxnas nyfikna lek. I figur 3 ses ett avfolkat perspektiv, som i nästa se-kund kunde brytas av en gestalt passe-rande nära eller längre bort.

det enkla komplicerarDet är en sanning för de flesta, nästan oav-sett vilken aktivitet det handlar om, att det enkla är det svåraste. Att med få med-el och enkla sammanhang skapa något stort, något komplext, någon synergi. Att utföra en enkel handling och en enkel tek-nik kan i många fall kräva mer koncentra-tion och skicklighet än en yvig och myll-rande.

För den som varit i Berlin och sett mo-numentet över förintelsens offer, det så kallade Holocaust Memorial med arki-tektonisk form av Peter Eisenman och konstruktion av Buro Happold, känns även detta igen, som i figurerna 4 och 5, ett fenomen som i ena stunden ter sig oordnat och ogripbart slumpmässigt för att i nästa visa upp sin nästan banala en-

kelhet. Utgångspunkten är ett synnerli-gen enkelt system, med små variationer och förändringar, precis som också ut-märker Bachs fugor ...

mänsklig skalaI det berlinska referensljuset framstår Zumthors omgång i Kensington Gardens nästan futtig, i storlek liksom i utförande, så enkel, och likväl fascinerade den fler-talet besökare. Liksom flera av hans andra verk är skalan mänsklig – nästan förbluf-fande skalenlig med besökarna själva – och materialiteten medvetet utnyttjad.

Uttrycken på paviljongerna har över åren emellertid varierat kraftigt, i sam-klang med den variation av formgivare som ansvarat för deras tillblivelse. I raden märks exempelvis Toyo Ito år 2002, Al-varo Siza år 2005 och Rem Koolhas år 2006, alla med Cecil Balmond från Arup som konstruktör.

Andra samarbeten som märks är konst-

nären Olafur Eliasson med arkitekten Kjetil Thorsen år 2007.

tvåsamhet, flersamhet, samarbete?Och visst är det så att mycket händer där kreativa hjärnor når varandra och utbyter idéer. Inte blott kompetensen utmanas och idéer drivs vidare, itereras, förfinas utan självfallet utvecklas och genomförs också lösningar som inte annars skulle sett dagens ljus.

Arkitektoniska och konstnärliga visio-ner transformeras till en konstruktiv rea-litet – och vice versa, konstruktiva lös-ningar, system, kraftspel, utnyttjas och utvecklas till avgörande arkitektoniska markörer. Kritikbegreppet är centralt inom arkitekturen och från designkretsar har begreppet pecha kucha spritt sig snabbt, men kritikmoment har inte varit centralt på samma sätt, som ett kreativt verktyg i designprocessen, i konstruktörs-kretsar.

Inom International Association for Bridge and Structural Engineering (IAB-SE) har emellertid en arbetsgrupp, Wor-king commission 5, allt mer ingående börjat skärskåda designkritik i arbetspro-cessen gällande konstruktionsutform-ning. När därtill en utvecklande kommu-nikation kan äga rum discipliner emellan, blir det bara allt mer intressant… och rentav mångbottnat.

idéer, frön och byggnaderDe som varit i Magasin 3 i Stockholm un-der våren och sett Ai Wei Weis utställda verk har säkerligen förundrat och und-rande betraktat de små porlinsfrön, Sun-flower Seeds, som i ett av dem, i en mängd vägande nära nog 5 ton, ligger uthällda på golvet, alla unika, alla handgjorda av sam-manlagt 1 500 personer som arbetat med projektet under 2,5 år.

Massproduktion, här i samarbete för

korsbefruktning av kunskapger spännande mervärden

Figur 1. The Serpentine Pavillion år 2011 av Peter Zumthor och Piet Oudolf. Foto:�Andreas�Falk

konstprojektets förverkligande av Ai Wei Weis uttryckta kritik, mot de masspro-duktionens system som håller människor i obönhörliga järngrepp.

Ai Wei Wei samarbetar nu 2012 med arkitektduon Herzog & de Meuron om att skapa årets paviljong åt Serpentine Gal-lery. Greppet har annonserats som en nedåtgående handling genom lagren un-der Londons markyta ner till grundvat-tennivån.

Arkitektduon och konstnären har sam-arbetat tidigare och det återstår att se vad det fysiska slutresultatet av årets pavil-jongsamarbete blir, och vilket budskap det förmår att förmedla, både den möjliga illustrationen av utbytet och raffineran-det av tankar upphovsmännen emellan, och den plausibla udden riktad mot en väl vald del av samhället.

konsten att samarbeta Cecil Balmond som satt sin prägel på en rad av paviljongerna, är en intressant konstruktörsprofil med en märklig och anmärkningsvärd samling projekt bakom sig. Han beskriver i boken ”Informal” just sitt samarbete i – och sin inverkan på – byggprojekt, där han varit högeligen in-volverad i det som de facto resulterar i arkitekturen.

Ett liknande vittnesbörd är utgivet av Birkhäuser under rubriken ”Cooperation – The Engineer and the Architect”. Den-na publikation är en omarbetad och ut-vidgad version av katalogen till en utställ-ning som visades i Zûrich år 2006 och i Berlin år 2010 under namnet ”Dialog der Konstrukteure”. Sammanställd av den schweiziska arkitekten Aita Flury visade

den upp en rad beskrivningar av kon-struktörers samarbete och samverkan med arkitekter.

En av de framträdande personerna i sammanhanget är schweizaren Jürg Conzett med firma i Chur, känd bland an-nat för sina djärva broprojekt och för sitt utnyttjande av den grafiska statiken.

Bytt är bytt kommer alltid igenDet är ett givande och tagande och en öp-penhet inför varandras kompetenser och kompetensområden som är grundläg-gande i alla samarbeten.

Att pröva, ompröva, förenkla, skala av

och klä på och se arbetet belyst med vitt skilda typer av ljuskällor leder till kon-densering av det som verkligen bär, i en form, i en idé, i ett system. Och vare sig det handlar om parhästar, radarpar eller stu-dioteam så kan det lätt konstateras att korsbefruktning av kunskap, idéer och metoder tvivels utan har potentialen att leda till spännande mervärden. D

Referenser:

Cecil Balmond, Informal, Prestel 2007.Aita Flury (red.), Cooperation – The Engi-neer and the Architect, Birkhäuser 2012.

Figur 2. Paviljongens trädgårdsfyllda inre. Foto:�Andreas�Falk

Figur 3. Mellanrum mellan rum. Foto:�Andreas�Falk

Figur 5. Ett plötsligt, avlägset uppdykande. Foto:�Andreas�Falk

Figur 4. Holocaust Memorial i Berlin av Peter Eisenmann och Buro Happold. Foto:�Andreas�Falk


år 1972 tog jag initiativet till en ansökan till Byggforskningsrå-det, BFR, om att få ett anslag som fi nansiering för framta-

gande av en ”Standard” för sprängning. Medsökande var Skanska AB och dåvarande Akustikbyrån AB.

Genom remiss till dåvarande Planver-ket av ansökan väckte den ett sådant allmänt intresse att IVA satsade på pro-jektet. IVA tillhandahöll en sekreterare för standardgruppen. Projektet pågick i cirka sex år med IVA som huvudman, varefter huvudmannaskapet gick vi-dare, först till SEK och sedan till BST, samt år 2008 till SIS. I över 35 år har jag således helt ideellt deltagit i standard-arbetet.

SIS övertog standardarbetet år 2008. SIS Ag 3 satte igång en revidering av SS 460 4866 version 2, 1991. Tyvärr måste jag konstatera att revideringen inte har följt den handlingsplan som togs under SVIBs temadag 2008, där 65 representanter från konsultsidan deltog.

kyrka skadas av sprängningarI april 2011 publicerade SvD en artikel om ”Citytunneln” och riskerna för spräng-ningar i samband med stationsbyggnaden och tunneln vid Odenplan. Framför allt lyfte artikeln upp de stora riskerna för skador på den intilliggande Vasakyrkan och dess värdefulla och känsliga altar-tavla.

Efter åtta års projektering av Cityban-an uttalade sig Statens fastighetsverk i artikeln och representant för Svenska kyrkan om sin rädsla för skador.

De gick då plötsligt med nyvaknat in-tresse in som representanter i SIS Ag 3: i slutskedet för revidering av SS 460 4866. Även Riksantikvarieämbetet kom med i standardarbetet. Enligt protokollen kom dessa representanter att dominera, med

deras syn på för historiska och kulturella byggnader.

riskerna hade bemästratsMed 40 års erfarenhet av sprängstandard och stora projekt, vill jag hävda att jag hade, med nuvarande standard som grund, kunnat bemästra dessa risker för historiska och kulturella byggnader.

Min erfarenhet av sprängstandard SS460 4866 från de projekt jag har del-tagit i inom Stockholmsområdet, där alla standarder har tillämpats fullt ut, är att knappt några skador registrerats vid efterbesiktningar.

På 1970-talet gällde det exempelvis en nybyggnad på Blasieholmen åt SAF, en kontors- och konferensbyggnad vägg i vägg med Grand hotell, och i närområdet till byggnaden Nationalmuseum med dess kulturvärden.

I tillämpningen av Sprängstandarden tidigare version, är det inget nytt att ”Kultur och historiska byggnader” ingick med sina regler i SS460 4866 som grund för vår bedömning av risker för skador från aktuell sprängning.

Men det viktigaste i sammanhanget är den så kallade syneförrättningsstan-darden SS460 4860, och att den följs med tanke på skadelidande tredje mans rätt till ersättning för en skada som uppstått genom utförd sprängning.

Avvek från revideringsplanUtan att gå in på detaljer, så följdes inte beslutad plan för revideringen i den slut-liga version 3 av standarden.

Jag nöjer mig att påpeka enbart en vik-tig punkt, nämligen 3.2 ”Risker förenade med geologiska förhållanden”. Under denna punkt är även grundvatten- och

deBAtt�Den�nya�sprängstandarden�SS�460�4866:2011�edition�3�är�inte�tillämpbar�i�dagens�läge.�En�ny�version�måste�skyndsamt�tas�fram!�För�att�göra�det�behöver�en�allsidig�grupp�tillsättas,�där�bland�annat�representanter�från�Naturvårdsverket�ingår.Av henry sandström

den nya sprängstandardenhåller inte måttet

Sprängning under ett hus i Djursholm. Foto:�Henry�Sandström


stabilitetsproblem medtagna, samt sättningskontroll. Dessa problem och kontroller utfördes vid projekteringen av till exempel Trafi kverket efter ett utar-betat system i samråd med länsstyrelsen.

Allsidig gruppDet har framkommit att dessa problem med geologi och grundvattenfrågor allmänt försummas inom övriga bygg-branschen.

Det behövs därför ett utvidgat ager-ande på detta område för hela branschen.

Den nya standarden är svår att tillämpa

i nuvarande skick! Problemet har upp-märksammats av en grupp hos SIS Ag 3 och ett möte hölls den 18 januari 2012 för skapande av en helt ny Sprängstandard SS 460 4866.

Till detta standardarbete behövs en allsidig grupp, som berörs av sprängning både som beställare och entreprenörer. Till standardgruppen bör även repre-sentanter från Naturvårdsverket ingå, eftersom Naturvårdsverket ger regler för tillstånd om sprängning i bergtäkter.

Länsstyrelserna utger tillstånden för bergtäkter, men tillämpar tyvärr inte

Sprängstandarden SS 460 4866. På grund av klagomål från boende i omgivningen runt bergtäkter, så använder läns-styrelserna komfortvärden enligt stan-dard SS 460 48 61.

Min uppfattning är att den nya Spräng-standarden SS 460 4866:2011 utgåva/edi-tion 3 inte är tillämpbar i dagens läge. Därför föreslår jag att standarden SS 460 4866 version 2 från år 1991 istället ska til-lämpas, tills någon ny version blir utfär-dad av SIS Ag 3! D

Sprängning i källare. Djursholm. Foto:�Henry�Sandström


Skadedjursangrepp i svenska hem ökar stadigt, bland annat till följd av utlandssemestrar.

Företaget Nomor som spe-cialiserat sig på skadedjursbe-kämpning har sett en markant ökning. Antalet anmälda fall till företaget har ökat mer än tolv gånger på fem år. År 2006 rapporterades knappt 500 fall av vägglöss och kackerlackor till Nomor. År 2011 hade siff-ran stigit till totalt 5 406 fall.

Företaget ger sex tips på hur man enklast undviker vägg-löss under resan:

1) När du checkar in på ho-tellrummet, titta efter de klassiska svarta prickarna på eller under sängramen som vägglössen lämnar ef-ter sig.

2) Låt kläderna ligga kvar i väskan under hela semes-tern istället för att hänga upp dem i hotellgardero-berna.

3) Placera resväskan högt på hotellrummet, gärna på en enkel slät stol där inga djur kan gömma sig.

4) Om du upptäcker vägglöss på rummet, be genast om att få byta rum. Se även till att få kläderna tvättade och

dammsug ur resväskan or-dentligt.

5) Vid rumsbyte, se till att du inte tar med kläderna eller väskan in i nästa rum innan du rengjort dem ordent-ligt, annars fl yttar du bara med dig problemet.

6) Om du vill vara extra nog-grann, packa gärna i tätför-slutande påsar.

Om du ändå drabbas och inte upptäcker skadedjuren förrän vid hemkomsten gäller det att vidta åtgärder snabbt enligt driftschef Magnus Bergsten.

– Packa aldrig ur väskan i sovrummet! Packa ur den ut-omhus, lägg alla kläder i påsar och kör dem sedan direkt i tvättmaskinen på 60 grader.

Väskan bör sedan dammsu-gas och frys- och värmebe-handlas med hjälp av profes-sionella metoder. D

Nio av tio är övertygade att loka-ler påverkar oss på äldre dagar. Det framgår i en undersökning om att åldras och om boende på äldre dagar som genomförts på uppdrag av fastighetsbolaget Hemsö.

Undersökningen visar att hela 94 procent av svenska folket an-ser att äldreboendes lokaler på-verkar både den fysiska och den mentala hälsan hos äldre.

– Vi som fastighetsbolag för samhällsservice tycker att det känns motiverande att så många anser att lokalen har stor bety-delse för äldres fysiska och men-tala hälsa. Det här är för oss ett incitament att än mer satsa på bra lokaler för äldreboenden, sä-ger Hemsös vd Per Berggren.

Åtta av tio anser att det är mycket viktigt med genomtänk-ta lokaler som fungerar bra för äldre med stort behov av stöd. Nio av tio svenskar tycker att det är viktigast att ens egen själv-ständighet och integritet res-pekteras i ett framtida boende. Viktigt är också en trygg och sä-ker miljö, enligt 92 procent av svenska folket.

– Självklart är tryggheten en viktig faktor när man tänker på hur man ska bo som äldre. Men det är kanske ännu mer intres-

sant att självständighet och inte-gritet är så viktiga. Människors starka önskan att kunna välja hur man ska bo och att själv kun-na bestämma över sin vardag kommer att ställa helt nya krav på den som vill verka inom om-rådet boende för äldre, säger Arne Modig, opinionsanalytiker.

Framtidstron hos unga är stor. Bland personer under 30 fi nns högst tilltro till att bra äldrebo-enden kommer att fi nnas när man behöver det. Bland hela svenska folket är fem av tio posi-tiva till att bli äldre.

Undersökningen utfördes av undersökningsföretaget Novus i januari via webbintervjuer med 1 000 personer. Urvalet är repre-sentativt för Sveriges befolkning 18–100 år. D

så håller du vägglöss stången nio av tio vill ha bra äldreboende

Noterat

Vägglus. Foto:�Nomor

Svensk byggtjänst ger ut boken Vibrationsskador i byggnader. Författare är Peter Flygare, en juridikintresserad byggnadsin-genjör som arbetat med skade-hantering sedan år 1989, främst i Stockholmsområdet.

Han letade länge efter en bok som kunde fungera som stöd när han gjorde skadeutredning-ar, men då han inte hittade nå-gon bestämde han sig för att skriva en själv.

När sådant som sprängning, bortschaktning av berg och för-stärkningsarbeten utförs nära

befi ntliga byggnader är risken för vibrationsskador i närlig-gande fastigheter överhängan-de. Får någon granne till ett bygge skador på sitt hus och kan visa på ett tidssamband är det byggherren som får betala ska-destånd, och som byggherre behöver man därför ha kontroll på de vibrationer som olika byggarbeten medför, samt veta hur de påverkar omgivande be-byggelse.

I Vibrationsskador i byggna-der beskrivs just vilka verksam-heter som leder till vibrationer,

hur vibrationer påverkar hus, varför hus spricker och hur man gör för att undvika vibra-tionsskador.

Men trots försiktighetsåtgär-der kan man som byggherre få skadeståndskrav riktade mot sig och då gäller det att utreda om kraven är välgrundade. Nå-got som görs i en så kallad ska-deutredning. I denna bok fi nns därför även en vägledning till hur en sådan genomförs. Här beskrivs även ansvarsfördel-ningen enligt miljöbalken och AB 04, och exempel ges på

några olika rättsfall.

Boken vänder sig främst till byggher-rar – allt-ifrån vil-laägaren som byg-ger sitt ga-rage till Trafi kverket som spränger en tågtunnel under ett tätbebyggt område. Se mer på www.svenskbyggtjanst.se D

Få kontroll på vibrationer

Rätten till ett bra boende när man blir gammal värderas högt.Foto:�Hemsö�fastighets�AB


De öppna gränserna har på flera sätt gynnat den svenska arbets-marknaden. En inte lika positiv trend är utvecklingen av en ”grå sektor” med ett växande antal företag, svenska som utländska, som varken vill eller kan skapa en bra arbetsmiljö och goda ar-betsförhållanden.

Det skriver Arbetsmiljöver-ket i en rapport om utveck-lingslinjerna för det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare.

– Arbetsmiljöverkets själv-klara utgångspunkt är att alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till en säker och utveck-lande arbetsmiljö, säger Mi-kael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

– Men de missförhållanden som råder bland en del av före-tagen hotar inte bara liv och hälsa för de anställda, utan snedvrider konkurrensen och missgynnar de seriösa företa-gen på arbetsmarknaden.

Idag finns ingen anmäl-ningsskyldighet i Sverige för företag eller arbetstagare som kommer från ett EU-land. Det gör det svårt att få en klar bild av hur läget ser ut. Det saknas uppgifter om hur många de ut-ländska företagen och arbets-tagarna är och i vilka sektorer de finns.

– Dessa omständigheter gör det svårt att lokalisera och in-spektera arbetsplatser med utländska arbetstagare, säger Mikael Sjöberg. Brister i iden-tifikation och dokumentation leder till oklarheter om vem som är anställd, vem som är arbetsgivare och vem som är egenföretagare.

En annan tendens är att många företag väljer att ersät-ta egna anställda genom entre-prenörer. Inom bygg och an-läggning är det inte ovanligt med långa kedjor av underen-treprenörer med flera utländ-ska företag. Arbetsmiljöansva-

ret tunnas ut ju längre ner i kedjan man kommer.

– Det uttunnade arbetsmil-jöansvaret kombinerat med oklara anställningsförhållan-den försvårar inte bara tillsy-nen, utan skapar avsevärda svårigheter att driva rättsliga processer vid arbetsmiljö-brott.

Nu finns ett utredningsför-slag att införa anmälningsplikt för utländska företag. I rap-porten tas det upp en rad andra förslag och åtgärder för att hantera utmaningarna med den rörliga arbetsmarknaden.

– För det första behövs det mer kunskap och analys, säger Mikael Sjöberg. Det krävs även en bred samhällsdebatt om de nya företeelser som kan utgöra hot mot den svenska modellen och våra strävanden för ett hållbart arbetsliv.

Arbetsmiljöverket kommer bland annat att titta på en för-djupad samverkan med ar-

betsmarknadens parter och andra myndigheter för att få bukt med missförhållandena inom den grå sektorn. Ett kon-kret förslag är att i samarbete med berörda myndigheter skapa virtuella serviceenheter för utländska företag och ar-betstagare.

Riskerna med invecklade entreprenörskedjor vill Ar-betsmiljöverket komma åt ge-nom någon form av beställar- eller huvudentreprenörsan-svar. Vidare föreslår verket förstärkningar av lagen om offentlig upphandling. Det ska inte gå att vinna en upphand-ling till priset av en eftersatt arbetsmiljö.

Rapporten Förstudie om det fortsatta arbetet med utländ-ska företag och arbetstagare finns på www.av.se/publika-tioner. D

Skogssaunan Tomtebo på halv-ön Norrlandet utanför Gävle är vinnare av Träpriset 2012. Ju-ryn motiverar sitt val så här:

”Skogssauna vid Gävlebuk-ten är en långsträckt, smal pa-viljong som inrymmer en rad olika funktioner. Sett från strandkanten samspelar sko-gens stammar med de tätt pla-cerade pelarna längs paviljong-en i vilken mötet mellan det rustika och högst förfinade är påtagligt. Massiva ohyvlade block av tjärfärgat trä i kraft-fulla dimensioner står emot

hyvlade, tätt placerade ljusa träbalkar, paneler och ribbverk. Vid en vandring längs den axel som går genom hela paviljong-en växlar upplevelsen mellan slutet och öppet, rustikt och förfinat, mörkt mustigt och blont. Alltid med en rumslig sammanflätning av ute och inne som överträffar det mesta. Tomtebo är en träbyggnad präglad av skaparlust och om-sorg – resultatet av en samver-kan mellan en ambitiös bestäl-lare, en sinnrik arkitekt och en skicklig snickare”.

Tomtebo är ritad av Meter Arkitektur AB i samarbete med beställarna Seitola-Gunnars-son och utförd av Urfjällets Bygg AB.

Vinnaren utsågs bland 225 förslag. Prissumman var på 100 000 kronor.

Träpriset delas ut vart fjärde år till en byggnad som represen-terar god svensk arkitektur i trä. Det är instiftat av Svenskt Trä, en verksamhet inom Skogsin-dustrierna. D

”grå sektor” hot mot hållbart arbetsliv

Paviljong vann träpriset 2012

Noterat

KPMGs internationella rap-port ”The Power of Procure-ment” är framtagen i samarbete med CPO Agenda och omfattar 585 inköpschefer.

Den visar att många inköps-funktioner ses som enbart stöd-funktion i företagen. Inköps-funktionen påverkar i snitt mindre än 60 procent av företa-gens totala inköpsvolym. Det betyder att fyra av tio inköp görs utanför inköpsavdelningens kontroll.

I studien framkom också att endast fyra av tio inköpsavdel-ningar är med och riskbedömer leverantörskontrakt, vilket gör att många organisationer inte har en uppfattning om eller kan värdera sin leverantörsrisk.

Bara fyra procent av företa-gen säger sig vara ”exceptio-nellt bra” på att värdera risker i sin egen leverantörskedja. D

låg inköpskoll

Prisbelönad träpaviljong. Foto:�Åke�E:son�Lindman Inne och ute flyter ihop. Foto:�Åke�E:son�Lindman


Utvecklingen av braskaminer har varit stark de senaste åren. Idag är en braskamin inte bara en del i heminredningen, den bidrar även till värmeekonomin.

Contura, som ingår in Nibe-koncernen, har tillverkat svenska braskaminer i Små-land sedan 1960-talet. Nu lan-seras den nya modellen Con-tura 790, som är en reslig ka-min med en omramning av högblankt eller sidenmatt ka-kel, eller mer jordnära täljsten. Den har fått en påbyggnad som går att fylla med värmelagran-de powerstone.

Contura 790 är Svanen-märkt vilket ger en CO2-neu-

tral eldning om man eldar rätt. Den är också CE-märkt enligt EUs säkerhets- och miljö-krav. D

Contura 070-190 04 26 [email protected]

Brandkonsulten Kjell Fallqvist har delat ut stipendier till stu-denter vid Lunds tekniska hög-skola.

Kjell och Åsa Fallqvists sti-pendium för ökad jämställdhet tilldelades Lovisa Hoff, medan Linda Widmark mottog stipen-diet till professor Ove Petters-sons minne.

Stipendierna är på 15 000 kro-nor vardera och årets stipendia-ter har mycket väl uppfyllt aktu-ella kriterier.

– Fantastiskt inspirerande att få komma ner till Lund och upp-muntra studenter på det här sät-

tet, menar företagets personal-ansvariga Åsa Fallqvist.

Utdelningen skedde i novem-ber 2011 i samband med brandingenjörs programmets 25-årsjubileum i Lund. D

Under namnet NCC Recycling etablerar NCC återvinningster-minaler i hela Norden för han-tering av bygg- och anlägg-ningsavfall. Genom satsningen stärker NCC sitt fokus på att utveckla en mer hållbar verk-samhet med mindre miljöpå-verkan.

Det ställs allt större krav i samhället på att avfall så långt som möjligt ska återvinnas. NCC:s offensiva satsning att etablera 30 nya återvinnings-terminaler är en del i ett gemen-

samt samhällsansvar att öka återvinningen och ligger helt i linje med EU:s avfallsdirektiv och nationella avfallsplaner.

NCC Recycling bygger på ett kretsloppstänkande där använt bygg- och anläggningsmaterial tas tillvara. Terminalerna tar i första hand emot och förädlar asfalt, betong, stenmaterial, schaktmassor samt parkavfall. Det förädlade materialet kan återanvändas direkt i NCC:s egen produktion eller av andra aktörer på marknaden. D

studenter inom brand belönades

etablerar återvinningsställen

Noterat

Från vänster: Lovisa Hoff, Kjell Fallqvist, Åsa Fallqvist, Linda Widmark.

Metsä Wood, tidigare Finnfor-est, presenterar en ny genera-tion plywoodprodukter som uppges höja den arkitektonis-ka kvaliteten och förbättra ekonomin vid formsättning och byggande i betong.

Metsä Wood Endura Pro, Endura och FastForm kan an-vändas vid olika typer av form-sättningssystem och special-tillämpningar inom betong-elementindustrin och på bygg-arbetsplatser.

Plywooden skyddas av ett särskilt termoplastlager som innebär en väsentlig ökning av ytans hållfasthet, styrka och jämnhet. Ytbeläggningen är hård men elastisk och ger därmed en yta som på samma gång är slät, och sprick- och slagtålig. D

Metsä Wood +358 10 46 503 45 [email protected]

Posture är en så kallad håll-ningsaccessoar som hjälper till att ge en rakare hållning. Enligt företaget tränas de muskler som svarar för kropps-hållningen upp genom att ax-larna roteras framåt med hjälp av selen. För bland annat per-soner som sitter mycket fram-för dator och gärna sjunker ihop kan den vara till nytta. D

Posture +46 (0)70 471 20 63 [email protected]

Braskamin i högblankt vitt

håller ryggen rak

Plywood ger jämnare betongyta

Marknadsnytt


BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför komplettaVi utför komplettaVi utför komplettabullerskärms- bullerskärms- bullerskärms- entreprenader entreprenader entreprenader

Försäljning av Försäljning av Försäljning av Planta BullerskärmarPlanta BullerskärmarPlanta Bullerskärmar


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

Unikt, handslaget formtegel

www.murma.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

Sid

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28Bengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag, 35Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagCasamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 4Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Hagab Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Hercules Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2Kontrollmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Sid

Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28Peab Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45Sand & Grus AB Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Supergrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41VVS agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 [email protected] 183 52 Täby

Annonsörer

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg



Marknadsnytt

Flertalet av de cirka en miljon lägenheter som byggdes mel-lan åren 1965–1975 i miljon-programmet är i akut behov av fasadrenovering och energief-fektivisering.

Cembrit presenterar pro-grammet XtL System, som är skräddarsytt för fasadbekläd-nad. Det går att kombinera fasadmaterial, ventilerad läkt och olika typer av isolering i en helhetslösning. Beställning och montering förenklas därmed.

Programmet är framtaget i ett samarbete mellan Cembrit och Europrofi l. D

Cembrit070-736 47 [email protected]

I Europa används årligen 150 000 ton färg för bandlack-ering av plåt. Färgen framställs traditionellt med kemikalier från fossila oljor. I SSABs nya patenterade plåtfärg, Prelaq GreenCoat, har de fossila ol-jorna till stor del bytts ut mot förnyelsebara produkter ut-vunna från raps.

Ett forskningsprojekt står

bakom framtagandet av Prelaq GreenCoat.

SSAB, KTH, AkzoNobel, och Lantmännen har tillsam-mans med statliga Vinnova bekostat forskningen, som hu-vudsakligen skett vid KTH i Stockholm. D

SSAB+46 70 221 93 [email protected]

system för att renovera fasad

miljövänlig färg för takplåt

starkt lim klarar tyngdBostik kommer med Maxi Bond X-treme som uppges vara ett extra starkt monter-ingslim som klarar 210 ton per m2 i styrka. Limmet ger enligt företaget även ett supersnabbt monteringshugg. Det härdar snabbt och innehåller inget lösningsmedel.

Limmet kan användas för att sätta upp badrumsdetaljer, inredningsdetaljer, stuka-

turer, lister och foder, speglar och hyllor. Det fungerar på plåt, plast, trä och betong, samt även un-der vatten. DBostik AB042-19 50 00

Fukt och mögel som uppstår i krypgrunders bjälklag och murar är ett stort problem. Företaget ScanMont AB kom-mer tillsammans med Dry Vent Solutions Scandinavia AB, som är en avknoppning från Chalmers School of En-trepreneurship, med uppfi n-ningen DryZeph.

Ett DryZeph-system består av två givare, som placeras inne i grunden och utanför, samt styrkort och ett antal en-ergisnåla fl äktar.

Systemet utnyttjar att det är skillnad i temperatur, relativ fuktighet och absolut ånghalt inuti krypgrunden och utan-för. Givarna mäter kontinuer-

ligt förhållandena och sänder signaler till styrkortet. När ånghalten är lägre utomhus än i grunden startas fl äktarna och för in luft för att sänka fuk-tigheten. Fläktarna stängs av när luften utanför krypgrun-den har en högre ånghalt. D

Scanmont AB031-26 00 [email protected]

Bixia lanserar en produkt där man erbjuder villaägare ett solelpaket som utgår från stan-dardkomponenter och är lätt att montera. Solmodulerna är inte seriekopplade vilket gör att det inte gör något om en del av dem skuggas. Anläggningen kräver inget utrymme inom-hus.

Bixias solelpaket är framför allt ett sätt för villaägaren att minska de egna inköpen av el. Företaget erbjuder sig även att köpa den elenergi som vil-laägaren inte själv använ-der. D

Bixia AB070-270 91 24

villaägare kan fi xa egen el

Fox Design Belysning repre-senterar den danska belys-ningstillverkaren P´light som har övertagit produktionsrät-tigheterna för lampkollektio-nen Eggy Pop från den italien-ska fi rman Bugs Design.

Kollektionen är designad år 2005 av arkitekten Guglielmo Berchicci, som inspirerats av in-sekternas värld och konstruerat belysningsarmaturer baserade på en enkel form: ägget. Skär-men är tillverkad av polyeten,

som är ett UV-beständigt och återvinningsbart material. D

Fox Design AB08-440 85 [email protected]

äggig armatur i polyeten

ska fi xa fukt i krypgrund


Nytt�från�SBR

KansliSBR�Byggingenjörerna�(Svenska�Byggingenjörers�Riksförbund)Folkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�E-post:�[email protected]��Hemsida:�www.sbr.seStyrelseordförande:�Urban�Tjernström,�011-18�01�95Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17�97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93,�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Expertgrupper�och�e-handel:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBRs�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www�byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�ordförandeVeronica�Jensen,�Malmöavdelningen,�vice�ordförandeLars�Bengtsson,�KalmaravdelningenMarie�Fägerman,�NorrbottensavdelningenRoger�Johnson,�Stockholmsavdelningen�Björn�Selling,�Stockholmsavdelningen�Ulf�Sönegård,�SkaraborgsavdelningenNils�Wittgren,�Göteborgsavdelningen

nya medlemmarChrister Carlsson, byggnads-ingenjör, BCC Byggservice, HelsingborgSuzanne Edström, markkonsult, VisbyBenny Eklund, platschef, Thage Anderssons Byggnads AB, Kristi-anstadGunnar Forsberg, egen företa-gare, Upp&Ner Konsult AB, VästeråsChrister Forsberg, egen företa-gare, Christer Forsberg Consul-ting AB, KalmarJohan Grufman, egen företagare, Byggingenjörsbyrån Norden AB, VästeråsHans-Erik Gustafsson, besikt-ningsman, Independia Norr AB, ÖstersundStefan Holm, byggingenjör, Creator Consult AB, SollentunaChristian Kiaer, ingenjör, Pantektor AB, LimhamnMartin Lagerlind, egen företa-gare, ML Bygg & Design AB, SundsvallJohan Laos, projektledare, Rotpartner Sverige AB, KungälvMats Laurell, projektledare, Tengbomgruppen AB, UppsalaBoris Lindqvist, byggmästare, BL Byggkonsult, Torekov

Hans Stokken, egen företagare, Projektledarhuset AB, StockholmDan Svantesson, byggledare, Ingenjörsfirman M Gustafsson AB, KalmarJohan Tegerhag, ingenjör, Anticimex AB, SollentunaKerstin Teutsch, egen företagare, Teutsch landskapsarkitekter, HalmstadStaffan Torby, egen företagare, Firma Staffan Torby, GrebbestadTero Toriseva, konsult, AK Konsult, SpångaJonatan Waldenvik, egen företa-gare, Bygg och Inredning i Knutby AB, KnutbyChristoffer Viebke, egen företa-gare, Byggkonsulten Båstad AB, BåstadAnders Wigren, egen företagare, Sparrsätra Konsult, Enköping

Nya anslutnaMarie Ackebjer, KalmarSassan Andersson, ÅrstaDan Gustafsson, HelsingborgLoui Nilsson, NässjöGabriel Rosén, UppsalaSara Strand, HörbyDavid Werme, VästeråsTobias Åberg, Nybro

SBR Byggingenjörerna Bildades�1951�och�är�en�ideell�yrkesor-ganisation.�Förbundet�har�2800�med-lemmar� i� 27� lokalavdelningar.� SBR�utvecklar� och� marknadsför� medlem-marnas�kompetens�och�bevakar�deras�intressen.� SBR� erbjuder� bland� annat�utbildningar,� expertrådgivning,� men-torskapsförmedling�och�kollegiala�kon-takter.�Medlem�får�använda�den�skyd-dade�titeln�Byggingenjör�SBR.�

FörbundsverksamhetenRymmer� utöver� medlemsverksamhet�information�och�rådgivning�till�allmän-heten�samt�ett�öppet�sökregister�över�SBR�byggingenjörer.�SBR�avger�remiss-yttranden�och�samverkar�med�myndig-heter� vid� utformning� av� lagar� och�regelverk�och�annat�av�intresse�för�för-bundet.� SBR� representerar� Sverige� i�det� europeiska� samarbetsorganet�AEEBC�och�samverkar�med�systerorga-nisationer�i�Norden.�

LokalavdelningarnaArrangerar� kurser,� seminarier,� med-lemsträffar� och� studiebesök� mm.� De�har� också� kontakter� eller� samarbete�med� högskolor,� kommuner� och�branschaktörer�inom�sitt�område.�

SBRs ExpertgrupperSamlar�expertis�inom�entreprenadbe-siktning,� överlåtelsebesiktning� och�kontrollansvar�enl�PBL.�De�ansvarar�för�ämnesbevakning,� specialistutbild-ningar,� kvalificerad� rådgivning� och�symposier,� och� medverkar� i� utveck-lingen�av�teknik,�marknad�och�lagstift-ning.� Byggingenjörer� som� uppfyller�vissa�krav�kan�ansluta�sig�till�grupperna.�

Kurser & UtbildningarSBR� erbjuder� vidareutbildningar� för�exempelvis� projektledare,� entrepre-nad-� respektive� överlåtelsebesikt-ningsmän� och� kontrollansvariga� enl�PBL�(dessa�kurser�leder�även�till�certi-fiering).� Därutöver� ett� 20-tal� övriga�kurser�i�bland�annat�teknik/metodikre-laterade� områden.� Många� kurser� är�öppna�för�icke�SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR�erbjuder�företagsanpassade�kurser�för� företag� och� andra� aktörer� inom�bygg-�och�fastighetssektorn.�Kurserna�skräddarsys�enligt�beställarens�önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar�kan�teckna�förmånliga�och�särskilt�anpassade�försäkringar�via�SBR�Försäkringsservice,� som� kontors-� och�konsultansvarsförsäkringar� respektive�sjukvårdsförsäkring�inkl�liv�och�olycks-fall.�

HusbyggarenÄr� SBRs� branschtidning� där� forskare,�arkitekter,�jurister�och�annan�expertis�skriver�initierat�för�byggingenjörer�och�andra�i�branschen.�Husbyggares�utges�7�ggr/år�och�sprids�i�11�300�exemplar�i�främst�Sverige�men�även�Finland.�

BLI MEDLEMFör�medlemskap�krävs�byggingenjörs-examen� eller� motsvarande.� Man� kan�vara�basmedlem�eller�plusmedlem�eller�ansluta�sig�som�student.�Mer�informa-tion� och� ansökningsformulär� finns� på�www.sbr.se/bli-medlem

sBr-stämman närmar sig

Årets förbundsstämma sker på västkusten, i Hallands residens-stad Halmstad, den 11–12 maj. Välkomna!

Preliminärt program den 17/10-25/10 och 24/10-1/11:Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm.

Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter.

Fredag: Guidad heldagstur till Cape Town Stadium och kåkstäder med intressanta projekt inom miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur.

Lördag: Guidad tur söderut med stopp vid bl a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil.

Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste träd- gård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Avresa till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch.

Måndag: Guidad heldagstur med lunch till intressanta byggprojekt i Johannesburg och omgiv- ningarna.

Tisdag: Efter frukost avfärd till safarihotellet. Lunch och information om safariparken. Safari i skymningen och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel.

Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa.

Torsdag: Ankomst Göteborg, Köpenhamn och Stockholm på förmiddagen.

Hotell:I Kapstaden: Protea Hotel Victoria Junction nära restauranger och Waterfront.I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Arch. Designhotell i trevlig miljö.I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool.

Pris:29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker, flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i tvåbäddsrum inklusive frukost. För enkelrum tillkommer 6 800 kr. Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr.

Bokning: Vid beställning av resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

Sydafrika nästa

Intresseanmälan SBRs resa till Sydafrika 2012

Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ett storslaget land, med en intressant historia och en fantastisk natur. Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras naturliga miljö.

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större anläggningar för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom byggbranschen i Sydafrika.

Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet producerar många av världens främsta viner, maten är mycket god och dessutom prisvärd!

Resan omfattar 7 dagar både i Kapstaden och safari utanför Johannesburg.

Preliminärt program: Fr 11 nov Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och

vi inleder med en stadsrundtur och lunch innan vi checkar in på vårt hotell och får en stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har trevliga restauranger och butiker. Välkomstmiddag med olika Afrikanska specialiteter.

Sö 13nov Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Vid lunchen lär vi känna Xhosa stammens matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur.

Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med stopp på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden och Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på de sydafrikanska pingvinerna. Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag.

Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste trädgård eller bad, shopping, golf.

On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flygplats och beger oss till svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag på lodgen.

På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 att dubbleras. Det blir en avgång 17 oktober och en den 24 oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen. Kapstaden utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014.


Nytt�från�SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktning,symposium 8–9 maj, Göteborg

Entreprenadbesiktning,grundkurs2–3 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,Steg 2 och prov1 juni, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,symposium24–26 maj, Tallinn

Kontrollansvarig,uppgradering2–3 maj, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt8 maj, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador 23–24 maj, Stockholm

AMA Anläggning 10* 9 maj, Skellefteå9 maj, Stockholm22 maj, Kiruna

MER Anläggning 10* 10 maj, Skellefteå10 maj, Stockholm23 maj, Kiruna

Byggarbetsmiljösamordnare,grundutbildning, steg 1*8–9 maj, Stockholm9–10 maj, Kalmar24–25 maj, Göteborg29–30 maj, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*25 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*15 maj, Göteborg29 maj, Stockholm

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*22 maj, Stockholm

Projektledning* 29–30 maj, Stockholm

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller

ring 08-462 17 94. D


Preliminärt program den 17/10-25/10 och 24/10-1/11:Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm.

Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter.

Fredag: Guidad heldagstur till Cape Town Stadium och kåkstäder med intressanta projekt inom miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur.

Lördag: Guidad tur söderut med stopp vid bl a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil.

Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste träd- gård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Avresa till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch.

Måndag: Guidad heldagstur med lunch till intressanta byggprojekt i Johannesburg och omgiv- ningarna.

Tisdag: Efter frukost avfärd till safarihotellet. Lunch och information om safariparken. Safari i skymningen och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel.

Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa.

Torsdag: Ankomst Göteborg, Köpenhamn och Stockholm på förmiddagen.

Hotell:I Kapstaden: Protea Hotel Victoria Junction nära restauranger och Waterfront.I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Arch. Designhotell i trevlig miljö.I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool.

Pris:29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker, flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i tvåbäddsrum inklusive frukost. För enkelrum tillkommer 6 800 kr. Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr.

Bokning: Vid beställning av resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

Sydafrika nästa

Intresseanmälan SBRs resa till Sydafrika 2012

Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ett storslaget land, med en intressant historia och en fantastisk natur. Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras naturliga miljö.

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större anläggningar för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom byggbranschen i Sydafrika.

Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet producerar många av världens främsta viner, maten är mycket god och dessutom prisvärd!

Resan omfattar 7 dagar både i Kapstaden och safari utanför Johannesburg.

Preliminärt program: Fr 11 nov Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och

vi inleder med en stadsrundtur och lunch innan vi checkar in på vårt hotell och får en stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har trevliga restauranger och butiker. Välkomstmiddag med olika Afrikanska specialiteter.

Sö 13nov Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Vid lunchen lär vi känna Xhosa stammens matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur.

Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med stopp på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden och Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på de sydafrikanska pingvinerna. Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag.

Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste trädgård eller bad, shopping, golf.

On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flygplats och beger oss till svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag på lodgen.

På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 att dubbleras. Det blir en avgång 17 oktober och en den 24 oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen. Kapstaden utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014.

Har du funderat över hur du ska kunna betala företagets kostna-der om du blir sjuk?

Detta oroar sig många företa-gare för. I mindre företag är ofta intäkterna beroende av att man själv som ägare eller någon an-ställd nyckelperson är på plats.

En längre tids sjukdom ger lägre eller inga intäkter alls. Detta skapar problem att betala till exempel hyra, telefonabon-nemang med mera.

SBRs Intäktsförsäkring är en trygg het för ditt företag om du eller någon annan nyckelper-son skulle bli sjuk eller råka ut för ett olycksfall.

Den är framtagen utifrån ditt behov som företagare för att du på ett enkelt sätt ska kunna för-säkra dig för intäktsbortfall i företaget till följd av sjukdom. Med SBRs Intäktsförsäk ring får du en ekonomisk trygghet som gör att du kan fokusera på att bli frisk.

SBRs Intäktsförsäkring är enkel att teckna och kräver inte omfattande ekonomiska un-derlag, vare sig när man tecknar den eller anmäler en skada. Till skillnad mot vanlig sjuk- och

olycks fallsförsäkring är det ditt företag som får ersättningen och du kan själv välja vad er-sättningen ska användas till.

Försäkringen kan tecknas för ägare, delägare och andra nyckelpersoner i företag som är medlemmar i SBR.

Du kan välja mellan försäk-ringsbeloppet 15 000 eller 20 000 SEK per månad under 6 eller 12 månader. Ersättning ut-betalas från 1:a dagen när du har sjukfrånvaro i minst 30 da-gar.

Försäkringen är avsedd för mindre företag som har en års-omsättning på max 15 MSEK och premien är en avdragsgill kostnad i rörelsen.

SBR erbjuder också nedan-stående försäkringar.

Drygt 800 av våra medlem-mar har valt att teckna våra för-månliga medlemsförsäkringar som ger dig trygghet när det som inte får hända inträffar.• SBR Kontors- och konsult-

ansvarsförsäkring är en skräddasydd kombinerad fö-retagsförsäkring som ger

skydd både för din egendom och ansvar till följd av de konsultråd som du ger inom ramen för ABK

• SBR Överlåtelseförsäkring gör att du kan känna dig trygg om en uppdragsgivare riktar krav mot dig till följd av en överlåtelsbesiktning. För-säkringsbolagets erfarna skadejurister tar hand om alla kontakter och utreder frågan.

• SBR Privatvårdsförsäkring som ger dig snabb vård när du behöver. Kan även teck-

nas för din familj. Tillägg er-bjuds avseende liv- och olycksfallsförsäkring.

Önskar du mer information?Kontakta SBRs Försäkrings-service, telefon 08-661 68 98 eller via mejl på [email protected]. Besök även www.sbr.se för mer information.

Av Lena Brinck, ansvarig för

SBRs försäkringarAon Sweden/SBRs

Försäkringsservice

sBrs intäktsförsäkring ger trygghet

Lena Brinck på Aon Sweden sköter SBRs försäkringar.


Nytt�från�SBR

Torsdagen den 23:e februari genomförde Göteborgsavdel-ningen ett uppskattat frukost-möte. Drygt 25 personer hade tagit sig till Foyen Advokatfir-ma där advokat Erik Spandow och biträdande jurist Erik Skårman informerade.

Kontoret är specialiserat bland annat inom entrepre-nad- och konsulträtt men även fastighetsrätt, miljörätt och affärsjuridik.

Vi fick en genomgång av ett par domar angående enstegs-tätade putsväggar på regel-stomme. Helsingborgs tings-rätt (T1130-09) gav en konsu-ment rätt till helt ny fasad med tjockputs på dränerad isole-ring. Eksjö tingsrätt (T1577-10) gav vissa ägare i ett grupp-husområde rätt till helt ny fa-sad. Ett antal husägares krav tillbakavisades då de inte var avtalspart till entreprenören.

En hovrättsdom (T 3678-10) angående en kvalitetsansvarig berördes. Denna dom ändra-des av hovrätten och utkrävde den kvalitetsansvarige ett an-svar som branschen noterat med bestörtning. Ett vite om en miljon kronor för underlå-tenhet att besiktiga grund-läggning inför gjutning av

platta på mark. Man ska dock här komma ihåg att den kvali-tetsansvarige i sin uppdrags-bekräftelse utökat uppdraget utöver vad som stipuleras i plan- och bygglagen att en kvalitetsansvarig ska göra.

Slutligen fick vi en snabb ge-nomgång av den nya plan- och bygglagen.

Från mötet fick vi med oss en diger mapp med domarna och plan- och bygglagen.

Av Lennart Jernberg,sekreterare

Göteborgsavdelningen

I februari var förbunds-styrelsens ordförande Urban Tjernström och förbundsdi-rektör Magnus Janson i Lon-don och träffade organisa-tionen The Chartered Insti-tute of Building, CIOB.

CIOB är likt SBR medlem-mar i AEEBC och det är via det nätverket som SBR etablerat kontakt med organisationen. CIOB har 44 000 medlemmar runt om i hela världen, de fles-ta dock i UK.

Anledningen till besöket var att ta del av den handbok

som utvecklats av CIOB för projektörer i UK. Detta gedig-na material kommer SBR att få använda i sitt nu pågående ar-bete med en expertgrupp för projektörer.

Vidare syftade mötet till att resonera kring strategier för rekrytering samt hur de olika organisationerna kan ha ut-byte med varandra framåt. Nästa kontakt blir i samband med AEEBC-mötet i april i Stockholm.

Av Magnus Janson, förbundsdirektör

dom om enstegstätning engagerade

sBr på londonbesök


SBR i London. Från vänster: Saleem Akram, Sharon Stephens, Amy Gough och Urban Tjernström.

SBRare i Göteborg lyssnade vaket … Foto:�Lennart�Jernberg

… när advokat Erik Spandow, till vänster, och biträdande jurist Erik Skårman, från Foyen Advokatfirma, gick igenom domar om enstegs-tätade putsväggar på regelstomme.�Foto:�Lennart�Jernberg

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2012 nr 3

Documents