husbyggaren 2011 nr 5

Lyft blicken

Plåttak att se upp till

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

125Nedanstående är annons från Plannja

nr 5 B 2012 husbyggaren 3

4� husbyggaren nr 5 B 2012


ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Magnus�Janson

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60��Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:�� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�18� Nr�7� v�49Nr�4� v�23

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för��material�som�inte�beställts.

Bilaga�medföljer.

nr�5�·�2012�|�Årgång�54�

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan�20 En svensk energisnål villa har stått modell för Japans första plusenergihus. Marknaden för svenskt energitänk kan bli stor. Husbyggarens frilansjournalist har tagit en närmare titt på de japanska förutsättningarna. Individuell mätning är en aktuell fråga, och det verkar som att metoden fungerar för att mäta varmvatten, men att individuell mätning blir mindre ”rättvis” om man vill mäta värme. Foto:�Fredrik�Lundberg�

i nästa nummer: Stålbyggnad�&�Grunder�och�golv�Tidningen�kommer�vecka�43

innehåll 6 Individuell�mätning�fungerar�enbart�för�varmvatten

10 Lokala�fjärrvärmemonopol�upplevs�hindra�utveckling

12 Framtidens�smarta�nät�styr�elförbrukning�i�bostad

14 Elektrisk�värmekabel�stoppar�istappar

16 Nya�Krokslätt�satsar�på�egenproducerad�el�

20 Ska�svenskt�plusenergihus�lösa�Japans�behov�av�el?

24 Hur�klarar�sig�Japan�utan�kärnkraft?

26 Solvärme�och�biobränsle�kan�kombineras�smart

28 Byggsektorns�miljöarbete�kan�skapa�nya�affärer

34 Hur�frisk�är�inomhusluften�i�passivhus�–�egentligen?

38 Juridik:�När�kan�kommuner�avstå�från�huvudmannaskap?

40 IT:�Vill�vi�ha�företag�som�försöker�totalstyra�information?�

42 Form�&�Teknik:�För�att�utvecklas�behöver�vi�lära�av�det�andra�gör

48 Debatt:�Myndigheternas�tillsyn�måste�samordnas

50 Debatt:�Bättre�resultat�när�forskare�och�praktiker�arbetar�ihop

55 Noterat

60 Marknadsnytt

61 Nytt�från�SBR


synen på individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten skiljer sig myck-et mellan olika länder. Bland an-

nat i Tyskland och Danmark är IMD en självklarhet. I Sverige finns IMD för vär-me och varmvatten endast i några pro-cent av flerbostadshusen.

Den största marknaden för IMD idag är förmodligen i Kina där utvecklingen har ökat kraftigt de senaste åren. Idag finns det cirka 100 olika tillverkare av mä-tare för IMD i Kina. Men enligt kinesiska experter så håller en stor del av mätarna mycket dålig kvalitet.

I Europa finns det cirka tio olika tillver-kare.

Betalar för egen användningHuvudpoängen med individuell mätning och debitering i flerbostadshus är att var-je lägenhet ska betala för sin egen energi-användning. Idag är det vanligt att varje lägenhet har sitt eget elabonnemang och betalar därmed för sin egen hushållsel. Men det är långt ifrån lika vanligt att kost-naden för värme och varmvatten baseras på den egna användningen. Istället är den kostnaden inbakad i hyran eller avgiften.

Frågan om värme och varmvatten ska ingå i hyran eller debiteras separat har diskuterats i Europa i snart 100 år, sedan centralvärmens intåg i de större städerna.

Men varför är det inte fler än några pro-cent av alla lägenheter i Sverige som an-vänder IMD för värme och varmvatten?

minskad energianvändning Både i svenska och internationella under-sökningar har det visat sig att energian-vändningen minskar vid ett införande av individuell mätning och debitering.

Om värme och varmvatten ingår i hy-ran eller avgiften så kan det inbjuda till ett slösaktigt beteende. Med andra ord finns

risken att vi använder mer än vad vi egentligen behöver. Individuell mätning och debitering fungerar då som ett eko-nomiskt incitament till att vara mer med-veten om vår värme- och varmvattenan-vändning.

IMD kan också användas som ett infor-mationsverktyg och upplysa oss om vår användning i relation till ett genomsnitt.

liten potentialEn sänkning av innetemperaturen ger en procentuell energibesparing. IMD resul-terar därför i en större energibesparing, sett till kilowattimmar, i ett sämre isolerat hus. I Sverige har vi en relativt hög isole-ringsstandard och därmed blir bespa-ringspotentialen inte speciellt stor. I an-dra länder exempelvis i Kina är bespa-ringspotentialen betydligt större. Alla projekt behöver inte resultera i en

minskad energianvändning. Exempelvis i flerbostadshus med boende som har en stark ekonomi så kan det hända att en minskad varmvattenanvändning uteblir. Det ekonomiska incitamentet för dem att spara blir inte så stort.

Men oavsett en energibesparing eller inte så är ändå huvudpoängen med IMD att skapa en rättvis fördelning av kostna-derna utefter användningen. Detta kan vara viktigt nog både i ett hyreshus och i ett bostadsrättshus.

rättvis kostnadsfördelningGällande en rättvis kostnadsfördelning av värme och varmvatten så är det en stor skillnad däremellan. Oftast är det ingen diskussion om rättvisan med debitering-en av varmvatten, med ett förbehåll: Om varmvattencirkulationen inte fungerar som den ska så kommer vissa av de bo-ende att behöva spola ut förhållandevis mycket vatten ur kranen innan vattnet blir varmt.

De kommer då att få betala för en viss

FAstighetsFörvAltning�Ska�värme�och�varmvatten�ingå�i�hyran�eller�debiteras�separat?�Individuell�mätning�och�debitering�av�varmvatten�kan�ge�en�rättvis�fördelning�av�kost-nader�mellan�de�boende.�Däremot�finns�det�inga�bra�mätmetoder�för�att�mäta�värme!

individuell mätning fungerarenbart för varmvattenAv simon siggelsten, universitetsadjunkt, Malmö högskola

simon siggelsten är universitetsadjunkt i fastighetsvetenskap på Malmö högskola. Han började sin bana i byggbranschen som elektriker och läste vidare till byggnadsingenjör. Idag skriver han på sin doktorsavhandling om individuell mätning och debitering.

FÖR

FAT

TA

REN


När varmvattnet inte cirkulerar som det ska kan en del behöva spola länge för att få varmvatten.


mängd varmvatten som inte är varmt, vil-ket kan skapa en konflikt.

mäter värme eller innetemperaturDebiteringen av värmen anser jag vara mycket problematiskt. Det finns idag två mätmetoder, antingen så mäts den till-förda värmen till lägenheten eller så mäts innetemperaturen.

Mätning av den tillförda värmen går antingen att göra med en energimätare som mäter flöde och temperatur i radia-torkretsen eller med mätare på samtliga radiatorer i lägenheten, som mäter vär-meavgivningen.

Mätning av innetemperaturen är en form av komfortmätning och inte någon egentlig mätning av energianvändning-en. Temperaturgivare placeras då i rum där det inte finns risk för stor internvär-meproduktion som i kök och badrum.

vägg leder värme till grannenDet är inte några problem att mäta hur mycket värmeenergi som har levererats till en lägenhet. Däremot är det svårt om inte omöjligt att säga hur mycket energi en specifik lägenhet har använt för upp-värmning av den egna lägenheten. Det finns ingen stark termisk avgränsning mellan lägenheterna i ett flerbostadshus. Oftast är det endast en betongvägg mellan lägenheterna, och betong leder värme bra.

Klimatskalet är välisolerat och ska hål-la värmen kvar i huset så gott det går, men brist på isolering mellan lägenheterna gör att värmen inte har några större pro-blem att läcka mellan lägenheterna. Där-för går det att få en mycket stor andel av det egna värmebehovet från grannlägen-heterna.

gavellägenhet behöver merEtt annat argument mot mätning av till-förd värme, som jag ofta får höra, är att en lägenhet på en gavel har ett större värme-behov än en lägenhet i mitten av huset. Det är visserligen sant men frågan är om det är ett problem.

Om en bostadsrättsförening i efter-hand väljer att införa IMD och mäta den tillförda värmen så kan en gavellägenhet behöva kompenseras för det ogynnsam-ma läget. Annars kan det innebära att vär-det på lägenheten minskar över en natt på grund av ökade värmekostnader.

En gavellägenhet kan visserligen ha ett högre marknadsvärde i sig jämfört med en lägenhet i mitten av huset, men det har ju ägarna i sin tur redan fått betala för när de köpte lägenheten.

Om det däremot handlar om en nyför-säljning så vet de presumtiva köparna vilka förutsättningar som gäller. En gavel-lägenhet har ett större värmebehov och priset kan antas vara justerat efter de för-utsättningarna och därför anser jag att ingen kompensation för ett ogynnsamt läge behövs i det fallet.

vädring ökar behovetDet finns problem även med att debitera för värmen utefter innetemperaturen. Först och främst är det ingen energimät-ning. För att hålla samma temperatur i två olika lägenheter kan det skilja avsevärt mycket i energianvändning beroende på skillnader i faktorer som internvärme-produktion, solinstrålning och lägenhe-ternas placering i huset. Men är fastig-

hetsägaren öppen med att man enbart debiterar för en komfortnivå så anser jag att det i normala fall inte bör vara några större problem.

Ett annat potentiellt problem är okyn-nesvädring som sänker temperaturen i lägenheten samtidigt som energibehovet för värmen ökar. Detta är nog det vanli-gaste argumentet mot att debitera för vär-men utifrån innetemperaturen.

Det finns dock en möjlighet att komma runt problemet genom att installera ra-diatortermostat som stänger av värmen om ett fönster skulle öppnas. En sådan funktion för termostat finns idag på marknaden.

Få användareSom svar på frågan om varför så få i Sve-rige använder individuell mätning och debitering så tror jag att problematiken med mätmetoderna för värmen avskräck-er många fastighetsägare.

Men det är förmodligen inte hela san-ningen. IMD för varmvatten har inte hel-ler blivit någon större succé i Sverige trots att inga direkta problem med mätmeto-derna finns. Det kan vara svårt att få eko-nomisk lönsamhet med IMD i Sverige.

Besparingspotentialen är inte speciellt stor, i jämförelse med installationskost-naderna och de administrativa kostna-derna för debiteringen. Men jag tror att det kommer bli en förändring i takt med ökade energipriser.

återbetalningstiden varierarHur lång återbetalningstiden för IMD är varierar kraftigt från fall till fall. Först och främst varierar energipriset upp och ner ganska mycket idag. Installationskostna-derna varierar stort beroende på många olika faktorer som val av mätmetod, antal radiatorer och antal radiator- och vatten-stammar per lägenhet.

I nyare hus finns det oftast bara en in-kommande vattenstam per lägenhet, vil-ket innebär att endast en vattenmätare behövs. I äldre hus kan det förekomma både två och tre vattenstammar per lä-genhet, vilket fördyrar installationen av-sevärt.

Samma sak är det med radiatorstam-marna. En energimätare kan vara att fö-redra om det endast är en radiatorstam per lägenhet. Då mäts hela lägenhetens

Fortsättning s. 8 P

Slentrianmässig okynnesvädring är ett argument för att debitera värme individuellt.


tillförda energi med endast en mätare. Om det är fler stammar kan det istället vara lönsamt att ha radiatormätare som är billigare än en energimätare, men det be-hövs en radiatormätare per radiator.

Ytterligare faktorer som påverkar åter-betalningstiden är de boende i lägenhe-terna och återbetalningens storlek till de boende vid en eventuell besparing. Huru-vida de boende är intresserade och/eller motiverade att spara (eller sluta slösa) är svårt att förutsäga. Ett generöst återbetal-ningssystem kan säkert vara motiverande men det minskar samtidigt fastighetsäga-rens ekonomiska vinst.

Fördelar kostnaderOm jag får frågan om jag kan rekommen-dera individuell mätning och debitering så blir svaret:

Mät varmvatten av besparingsskäl och för att få en rättvis kostnadsfördelning.

Både i hyresrätter och i bostadsrätter. Mät inte värmen, det kan du inte göra rättvist med dagens mätmetoder!

Däremot kan jag rekommendera att mäta temperaturen i varje lägenhet för informationens skull. Då går det att iden-tifiera eventuella onormalt höga tempe-raturer och ett dåligt injusterat värme-system. Här finns en stor energibespa-ringspotential.

vad är rättvist?Det är säker många som inte håller med mig angående vad som är en rättvis kost-nadsfördelning av värmen. Ger en kost-nadsfördelning av värmen baserat på boytan ett mer rättvist resultat jämfört med IMD?

Eftersom det sitter en termisk avgräns-ning i husets klimatskal och inte mellan lägenheterna så är det svårt att avgöra vilken lägenhet som använt vilken mängd

värmeenergi. Värmen blir en gemensam post för alla lägenheter och en logisk me-tod kan då vara en kostnadsfördelning baserat på boytan.

Om istället ett mätsystem för individu-ell mätning och debitering finns för att fördela värmekostnader, så ska också in-tentionen vara att mäta det som ska mä-tas. Är inte det möjligt så ger det falska signaler till användarna. Men nackdelen med att inte använda IMD blir dock att en energibesparing uteblir.

För dem som vill veta mer om olika för- och nackdelar med de båda mätmetoder-na så har Boverket gett ut flera olika pu-blikationer om IMD, bland annat Indivi-duell mätning och debitering i flerbo-stadshus, från oktober 2008. D

P


idag finns det många ekologiskt, eko-nomiskt och socialt hållbara tekniska lösningar för energisparande, som inte används av olika skäl. Ofta står skälen

att finna i hur arbetet organiseras och vil-ken kultur organisationerna har.

Sedan år 2008 har forskare från den tvärvetenskapliga avdelningen Tema Teknik och social förändring vid Linkö-pings universitet arbetat nära olika fast-ighetsbolag. Syftena har dels varit att få ny kunskap om möjligheterna att införa nya produkter och processer för att spara energi, dels att försöka påverka företagen att implementera energisparande åtgär-der. Arbetet har letts av professor Kajsa Ellegård.

erfarna medarbetare deltogI projektet testades en forskningsmodell kallad ”industriforskare”, det vill säga se-niora medarbetare i bolagen, som var in-tresserade av att delta i forskningen, med-verkade aktivt i både planering, utform-ning, genomförande och analys av forsk-ningen. Industriforskarna går dock inte en formell forskarutbildning eller tar ex-amen.

Modellen används som ett verktyg för att knyta forskare och praktiker närmare varandra och för att underlätta lärande mellan akademi och företag.

drar åt olika hållInledningsvis närstuderades 13 fastig-hetsbolag som verkar i Sverige utifrån deras organisationskultur i intervjuer med nyckelpersoner i organisationerna.

Resultaten visar att det finns struktu-rer inom bolagen och mellan olika intres-senter i branschen som motverkar infö-randet av hållbara nyheter. Bland annat verkade vvs, byggteknik och fastighets-ekonomi vara tre olika delar av verksam-heten som drog åt olika håll.

Resurserna inom de respektive delarna kunde användas både att motverka mot och medverka till implementeringen. Ekonomi ansågs generellt och på chefs-positionerna vara en drivkraft för att ge-nomföra åtgärder - att både spara energi och pengar kunde vara attraktivt.

Samtidigt upplevde personal på mel-lanpositioner att deras idéer och förslag på förbättringar stoppades med ekono-miska argument.

monopol upplevs som hinderEtt av de viktigaste upplevda hindren för att införa mer energisparande teknik var fjärrvärmens ställning på den lokala marknaden för värmetillförsel. I flera av intervjuerna tog personerna chansen att uttrycka stark kritik mot fjärrvärmebola-gens ageranden och deras utformning av fjärrvärmetaxor. Fjärrvärmen upplevdes som ett monopol och fjärrvärmebolagen agerade som monopolister.

En hög fast kostnad och relativt liten rörlig del av avgiften förhindrade att ny energisparande teknik installerades i byggnaderna, enligt de intervjuade per-sonerna.

är för slimmadeSom uppföljning på vår närstudie genom-förde vi en webbenkät, som skickades till 120 personer på nyckelpositioner i fastig-hetsbolag i Sverige. Svaren från enkäten bekräftade resultaten från den första stu-dien: fjärrvärmebolagens prissättning upplevs som det största hindret för att investera i energisparande åtgärder.

De andra hindren som hamnade i topp hade med fastighetsbolagens inre organi-sation att göra då brist på tid och att orga-nisationen var för slimmad kom på andra och tredje plats.

Vi undersökte också vilka de viktigaste drivkrafterna för att införa nya produkter

och processer kunde vara och där ham-nade att kunna redovisa kostnadsbespa-ringar i topp, strax före prognos om högre energipriser och vilja hos högsta ledning-en att verka för energisparande.

Passiva kunderDet som förvånade i undersökningarna var att kunderna eller brukarna inte hade en mer aktiv roll. Kunderna eller brukar-na borde kunna efterfråga lägre energi-kostnader och därmed driva på takten för implementeringar.

Krav från kunderna eller brukarna hamnade långt ner på listan över vikti-gaste drivkrafterna. Vilka som är kunder eller brukare varierar stort mellan de olika fastighetsbolagen, men kunskapen och intresset för energifrågor upplevdes ändå som generellt mycket lågt.

En orsak bakom förhållandena kan vara att energikostnaderna döljs i hyror-na och inte kommuniceras tillräckligt bra till kunderna och brukarna.

klyfta bör bryggas överI tidigare forskning har pekats på att inno-vationer i byggsektorn sker i långsam takt eftersom kunskapen är lokal och förank-

FAstighetsFörvAltning�Några�skäl�till�att�fastighetsbolag�inte�sparar�mer�energi�än�vad�de�gör�är�lokala�fjärrvärmemonopol,�bristen�på�tid�och�för�slimmade�organisationer.�Kunderna�upplevs�också�som�förvånansvärt�passiva.�Allt�detta�enligt�uppgifter�från�fastighetsbolagen�själva.

lokala fjärrvärmemonopolupplevs hindra utvecklingAv wiktoria glad, universitetslektor, Linköpings universitet

Wiktoria glad disputerade år 2006 vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. I dag forskar hon om teknik som kan göra vardagen och samhället mer miljöanpassat, bland annat hur konceptet passivhus kom att etableras i Sverige.

FÖR

FAT

TA

REN


rad i vår fysiska byggda miljö. Byggnader uppfattas som unika och generella slut-satser om hur bra någonting är, är svåra att dra. Den fysiska och direkta upplevel-sen av nyheten har varit den utlösande faktorn för att ett beslut om att satsa på någonting nytt ska komma till stånd.

Steget mellan akademi och praktik är fortfarande stort, och vi måste fortsätta att arbeta med att knyta våra verksamhe-ter närmare varandra. Akademiker måste lära sig att kommunicera forskningsre-

sultat och möjlig nytta med forskningen. Praktiker måste lära sig att höja blicken och se nyttan med forskningen på längre sikt och inte bara företagsspecifikt.

Arbetet som ”innovationsmäklare”, som brygger över klyftan mellan akademi och praktik, kommer att bli viktigare för byggbranschen i framtiden.

Fotnot: De företag som medverkat i projektet är HSB Östra, Hyresbostäder i Norrköping, Klövern, Ståhl Fastigheter och AB Stångåstaden. I ett nystartat

forskningsprojekt kommer modellen att utvecklas i samarbete med AB Stångåsta-den åren 2012-2014. D

Referenser:

Glad, W. (2010). Flernivåmodell för innovativa energisparåtgärder i drift, förvaltning och underhåll av byggnader slutrapport. Linköping: Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Skälen till att fastighetsbolag satsar, eller inte satsar, på energisparåtgärder studeras vid Linköpings universitet. Här gör industriforskarna ett studiebesök vid Finnängens och Molins renovering till passivhus för att se takintegrerade solfångare och solceller. Foto:�Wiktoria�Glad

Lambohovs passivhus 2, med värmekamera. Foto:�Andreas�Molin

Lambohovs passivhus. Foto:�Patrik�Rohdin


det första steget i utveckling-en mot smarta elnät visas nu på Vallby i Västerås. Där har det kommunala bostadsbolaget Mi-

mer tillsammans med ABB och ytterligare ett 30-tal företag, organisationer och hög-skolor skapat en Framtidslägenhet.

En fyra på 105 kvadrat har försetts med en rymlig uteplats och växthus, solpane-ler, egen tvättstuga, och ett stort allrum där hela familjen kan umgås.

styr automatisktMen några av de största nyheterna i lägen-heten syns inte för besökarna. De sitter samlade i en elcentral vid ytterdörren.

Här finns lägenhetens hjärna: hemauto-mation (KNX) som automatiskt kan höja och sänka temperaturen i rummen, tända och släcka belysning, sätta på och stänga av apparater.

Den andra delen är en liten apparat som kallas Energy Service Interface (ESI). Utåt håller den kontakt med elnätet och följer elpriset. Inåt kommunicerar den med alla delar i bostaden och säger åt fastighetsau-tomationen att anpassa användningen av el efter priset.

stoppar laddningEtt högt elpris på till exempel 195 öre/kWh innebär att fastighetsautomationen – som konfigureras av de boende – drar ner golvvärme och radiatorer till max 20 plus-grader, ser till att inte tvättmaskinen star-tar, stänger av en del av hushållets eluttag och stoppar laddningen av familjens elbil.

För att göra de boende medvetna om prisförändringen dimmas till exempel en kökslampa och man kan då välja att stänga av till exempel hushållsmaskinerna ma-nuellt.

När elpriset sjunker igen tar systemet bort begränsningen av värme, belysning och eventuellt andra laster. Dessutom slår

systemet på tvättmaskinen och laddnin-gen av elbilen.

Om familjen går ut några timmar kan de trycka på en knapp vid entrén och sätta hela hushållet på sparlåga. Alla så kallade stand-by laster elimineras. Ventilationen sätts på lågvarv.

Aktiverar vid hemkomstSystemet ser också till att kaffebryggaren, spisen och strykjärnet inte står på. När fa-miljen kommer hem trycker de på ”hemma”-knappen och aktiverar ”huset” igen.

– Det går också att koppla in larm- och varningssystem som ökar tryggheten för de boende. Det kan vara extra viktigt i lä-genheter för funktionshindrade eller äld-re personer, säger Ralf Späth, affärsut-vecklare på ABB.

Just nu byggs en första ”skarp” aktiv lä-genhet, som de kallas, i det nya bostadsom-rådet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Här ska en ny miljövänlig stadsdel med 10 000 nya bostäder och 30 000 nya kon-torsplatser stå klart år 2030. Redan om ett

par år hoppas Stockholms stad att det för-sta kvarteret ska vara färdigt.

Bygger intelligent nätStockholms stads mål är att användningen av energi i Norra Djurgårdsstaden ska uppgå till maximalt 55 kWh per kvadrat-meter och år, ungefär hälften mot Ham-marby Sjöstad.

För att nå det målet vill staden tillsam-mans med ABB, Fortum och en rad andra företag och organisationer bygga ett intel-ligent elnät i området.

Ett liknande projekt pågår även på Got-land, där var tionde elkund från och med i år kan bli testpiloter i ett nytt, smart elnät.

Totalt handlar det om cirka 2 000 hus-håll och ett 30-tal industrier och lantbruk, som ska ingå i pilotprojektet. Bakom pla-nerna står bland annat ABB, Vattenfall och Gotlands Energi.

– Deltagarna ska få signaler om priset på el, vilket gör att de kan anpassa sin för-brukning efter det, säger Hans Gleimar, ABB:s projektledare i Smart Grid Gotland.

En annan utmaning när hushållen ska

FAstighetsFörvAltning�Framtidens�elnät�ska�vara�smartare,�flexiblare�och�säkrare�än�dagens�nät�och�kunna�hantera�vindkraft�och�andra�förnybara�energikällor.�Med�de�nya�smarta�elnäten�ska�boende�kunna�styra�konsumtionen�i�bostaden�efter�priset�på�el�och�tillgången�på�förnybar�el.�

Framtidens smarta nät styrelförbrukning i bostadAv jonas hållén, frilans

– Larm och varningssystem kan kopplas in på det intelligenta elnätet, förklarar Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB. Foto:�ABB


kopplas upp mot ett intelligent elnät blir att samordna alla olika apparater, kompo-nenter, program och sensorer så att tvätt-maskinen och teven kan köras tillsam-mans, i samma system.

Dessutom handlar det om att en mängd olika företag, från många olika branscher, ska samordna sina affärsmodeller.

– Det är en otrolig mängd aktörer som ska spela mot samma mål i ett ganska kom-plicerat system, säger Markus Bylund, på forskningsinstitutet Swedish ICT Re-search.

Däremot blir det inget problem att få plats med alla de här funktionerna i ett modernt bredbandsnät med fiber eller cat6 kopparkabel.

– Det finns gott om plats i näten och mätvärdena och styrsignalerna tar en mik-roskopisk andel av bandbredden, säger Markus Bylund. D

Fotnot:

Intelligenta�elnät�kallas�även�för�”smart�grids”.

Skiss över hur framtidslägenheten är tänkt att fungera. Grafik:�Henrik�Båge

FAktA:I dag:�Belysning�och�apparater�är�som�regel�kopplade�till�en�strömbrytare�som�mekaniskt�bryter�och�sluter�en�elektrisk�krets.�Det�är�ett�passivt�system�där�det�behövs�en�på/av-knapp�per�lampa,�tvättmaskin�eller�annan�apparat.

I framtiden:�Alla�elektriska�installationer�i�lägenheten�ingår�i�ett�nätverk.�Ett�centralt�styrsystem�talar�om�när�och�hur�en�lampa,�tvättmaskin�eller�TV-apparat�ska�sättas�på.�Styrningen�kan�ske�hemifrån,�men�också�på�distans�med�hjälp�av�en�dator�eller�mobiltele-fon.

Fördelen�är�att�det�blir�färre�ledningar,�kortare�installationstider�och�lägre�kostnader�för�energi�genom�att�man�kan�styra�belys-ning,�värme/kyla�och�ventilation�efter�användarnas�behov.

Så fungerar elnätet nu:•� �Elen�produceras�i�några�få,�stora�anlägg-

ningar.•� �Kraftflödet�går�i�en�riktning,�från�produ-

cent�till�konsument.•� �Elproduktionen�följer�efterfrågan.•� �Planeringen�av�driften�utgår�från�hur�

mycket�som�producerats�och�konsumerats�tidigare,�vid�motsvarande�förhållanden.

Så kommer framtidens elnät att fungera:•� �Central�och�lokal�produktion,�till�exempel�

via�solceller�på�hustak.•� �Kraftflödet�går�i�flera�riktningar,�ibland�är�

konsumenten�också�producent.•� �Mer�förnybar�energi�leder�till�större�och�

snabbare�svängningar�i�näten.�De�smarta�näten�ska�parera�det�genom�ökad�trans-missionskapacitet�och�flexiblare�konsum-tion.

•� �Efterfrågan�(lasten)�följer�produktionen�när�konsumenterna�med�hjälp�av�ny�teknik�kan�styra�användningen.

•� �Planeringen�av�driften�är�till�större�del�baserad�på�information�i�realtid.


svenska vintrar är ökända för sina svåra förhållanden och de senaste åren har inte varit några undantag. Under år 2010 upp-

levde Sverige sin kallaste start på vintern sedan mätningarna började med tempe-raturer ända ner till -41,2 grader Celsius i vissa delar av landet.

De ovanligt kalla vintrarna de senaste tre åren har tagit sin tribut på både bygg-nader och människor. Snabbt sjunkande temperaturer fick vattenledningar att frysa och sprängas, samtidigt som re-kordmycket snö tyngde taken i hela lan-det. Under år 2010 kollapsade 140 tak-konstruktioner i Sverige under en dryg månad på grund av snölaster.

Dessa svåra vinterförhållanden kan re-sultera i kostsamma reparationer, isbe-lagda uppfarter och nedfallande istappar som utgör ett allvarligt hot mot både bo-ende och förbipasserande människor.

Arbetsintensiva metoderFör att undvika kostsamma reparationer och potentiella stämningar, står fastig-hetsägare inför utmaningen att hitta säk-ra och effektiva sätt att säkerställa att rörledningar och takdräneringssystem fortsätter att fungera som de ska under vintermånaderna, utan att utgöra något problem eller fara för boende eller fot-gängare.

Det finns flera olika metoder och ut-rustningar för manuell snöröjning och avisning. Flera metoder är arbetsintensi-va och riskabla. De kan vara skadliga för miljön samt ineffektiva i extrema väder-förhållanden.

En lösning är ett konstant effektsys-tem, som innebär att systemet tillhanda-håller en konstant effekt oberoende av rörtemperatur, vilket gör det till ett bra val för höga temperaturer. Värmekablar med konstant effekt kan hålla temperatu-

rer på upp till 150 grader Celsius och ut-sättas för temperaturer på upp till 260 grader Celsius. Dessa används normalt som skydd mot frysskador på rör, cister-ner och andra industri- eller hushållsmil-jöer som kräver hög wattdensitet för att garantera effektiv drift.

Konstanta effektsystem är relativt enk-la att installera. Men installatörer måste dock se till att kablar inte överlappas eller korsas, eftersom det medför risk för över-hettning.

Ett alternativ till ett konstant effektsys-tem är den självreglerande, eller självbe-gränsande, värmekabeln. Dessa elektris-ka värmekablar kan användas till att hålla uppfarter, entréer och trappor fria från is och snö, och säkerställa att istappar inte bildas i hängrännor och stuprör.

kan kapas och korsasDet smarta med självbegränsande system är att de reagerar på omgivningstempera-turen. Kablarna består av två parallella ledare som är omgivna av en konduktiv polymerkärna. När kärnan drar ihop sig bildas elektriska kanaler, som ökar resis-

tansen och skapar värme, och när kärnan utvidgas bryts dessa kretsar och värmeut-vecklingen minskar. Resultatet är att värme enbart emitteras när, och där, det behövs vilket gör att rör förblir funktio-nella och energiförbrukningen låg.

En värmekabel klarar normalt expone-ringstemperaturer på 65 grader Celsius till 150 grader Celsius, beroende på kabel-val.

enkel att installeraEftersom en självbegränsande värmeka-bel automatiskt justerar sin effektför-brukning efter temperaturvariationer kan den installeras på olika material och utrustning, såsom plaströr, metallrör, av-loppsrör, ventiler, kranar och sprinkler-huvuden utan någon risk för överhett-ning.

Installationen är enkel, eftersom den här typen av värmekablar använder sig av parallell kretsteknik och till skillnad från andra värmesystem kan anpassas och skarvas till rätt längd direkt på arbetsplat-sen. Snabbanslutningar kan användas för att sammanfoga eller avgrena flera kablar därmed minska installationstiden. Ka-blarna kan anslutas till 230V.

Kablar kan läggas i hängrännor och

FAstighetsFörvAltning�Elektriska�värmekablar�kan�hålla�tak,�hängrännor�och�stuprör�fria�från�istappar.�Självbegränsande�värmekablar�alstrar�enbart�värme�där�det�är�kallt.�Detta�sker�längs�hela�kabelns�längd.�En�smart�styrenhet�kan�effektivisera�systemet�ytterligare.

elektrisk värmekabelstoppar istapparAv micael karlsson, produktchef, Tyco Thermal Controls

Elektriska värmekablar är ett sätt att hålla stuprör fria från is. Foto:�Tyco�Thermal�Controls

micael karlsson är produktchef på Tyco Thermal Controls. Företaget har varit verksamt med elektriska värmekablar sedan 1950talet.

FÖR

FAT

TA

REN


stuprör för att garantera att kanaler för smältvatten underhålls, samt i markytor, eller på rörledningar under en termisk isolering, för att skydda den mot skador och hålla önskad yta eller rörledning frostfri.

kan styrasI kombination med en noggrann styren-het kan ytterligare energibesparing upp-nås. Termostaten mäter omgivningstem-peraturen och använder avläsningen till att avgöra hur mycket värme som behöver avges och hur länge värmen behövs. Om det till exempel är -30 grader Celsius ut-omhus är systemet aktivt 100 procent av tiden, medan om det är minus 5 grader Celsius utomhus är systemet kanske en-bart aktivt 20 procent av tiden. Systemet aktiveras enbart vid den exakta tempera-tur som rören behöver skydd.

Anta att temperaturen sjunker från 5 grader Celsius till -15 grader Celsius på kort tid: Styrsystemet känner då av att

temperaturen har sjunkit hastigt och i stället för att slå på automatiskt testar styrsystemet luften igen för att säkerstäl-la att temperaturen förblir låg. När syste-met har fastställt detta, uppskattar det hur lång tid det kommer att ta för rören att kylas av tillräckligt mycket för att hamna i riskzonen, innan det slår på.

För isfria markytor och takavlopp finns det även energieffektiva styrenheter som tar hänsyn till både temperatur och fuk-tighet i anläggningen.

Resultatet är att smarta styrenheter kan använda upp till 80 procent mindre energi än konventionella on/off-sys-tem. D

Snart dags att klara snö och is. Foto:�Tyco�Thermal�Controls


stadsdelen Nya Krokslätt i Mölndal satsar på guld! Det är ett nytt område som satsar på högsta klass i Miljöbyggnad, och Green

Buildingklassning. Här anpassas till sol- och vindförhållanden, här ska finnas egenproducerad el, värme och kyla, grön-ska och god vattenplanering. Genom att koppla ihop energisystemen med kultur-märkta Krokslätts fabriker skapas energi-vinster för både gammalt och nytt.

– Varför? Om man minskar den totala energianvändningen tjänar man pengar, och belastar miljön kolossalt mycket min-dre, säger Berth Olsson, energiexpert på Bengt Dahlgren AB.

experter togs inNya Krokslätt får 175 bostäder, 10 000 kva-dratmeter parkeringsgarage och 15 000 kvadratmeter lokaler.

Till utvecklingen av stadsdelen har fast-ighetsägaren Husvärden knutit experter och forskare, och redan beprövade samar-betspartners. Ambitionerna grundas på det energisnåla kontorshus som redan byggts, det så kallade Dahlgrenshuset.

– Ett färdigbyggt hus där vi vet att det fungerar. Vi ville se hur långt man kunde nå om man verkligen optimerade allt. Det blev ett succéprojekt, säger Peter Fred-riksson, projektledare för projektet.

kulturmärkta byggnaderHistorien är viktig: Krokslätts fabriker var en gång textilindustri. Området har kon-verterats i olika steg. Nu inryms kontor, högteknologiska småindustrier och skola, sammanlagt ett 80-tal företag.

Alla byggnaderna är kulturmärkta och lyder under länsstyrelsens krav. Så när man ville förtäta med en huskropp, kontor för Bengt Dahlgren AB, ställdes stora krav på fasaden. Tillkom gjorde även de krav som arkitekt, byggherre och brukare ställde.

– Vi hade stentuffa krav på just energi – de uppfylldes med råge, säger Andreas Grindebacke från Husvärden.

Man bestämde tidigt att inkludera även verksamhetens energianvändning, inte bara byggnadens. Installationerna är be-hovsstyrda till i stort sett alla delar. Kyla, värme, ventilation, el, belysning, vissa strömuttag och solavskärmning.

Hela huset skulle dra 75 kWh/ m2/år. Fastigheten ligger på 38 kWh/ m2/år trots 60 procent glas i fasaden.

Fick bidragMed detta lyckade projekt i bagaget plane-rade man för Nya Krokslätt och sökte peng-ar för projektering och planering från De-legationen för hållbara städer. Projektet blev det enda privata projekt som fick peng-ar, och dessutom det enda som fått både planerings- och investeringsstöd, totalt 20 miljoner kronor.

– Vi lyfte in vår kompetens i nästa om-råde, knöt till oss ännu mer kompetens. Med i princip samma krav, säger Andreas Grindebacke.

Kravet på fastighetsenergianvändning – alltså inte köpt energi – är 50 kWh/m2/år.

dubbla klimatskalNya Krokslätt får kontor, parkeringshus, förskola och bostäder. Området knyts sam-man energimässigt med det befintliga Krokslätts fabriker.

Här släpper man in experimentlusta och forskning.

Kontors- och bostadshusen byggs med dubbla klimatskal. Ett yttre skal av glas ska-par inte bara skydd utan ytor som kan an-vändas som växthus, balkonger, och utrym-men för social samvaro.

Kontorshuset längs motorleden får ett extra djupt klimatskal och kommer att bli ett grönt skyltfönster. Det bildar även ljud-barriär mot bostadshusen.

Dessa i sin tur ligger optimalt vinklade i förhållande till sol- och vindlaster.

Wingårdhs arkitektkontor är anlitade som arkitekt.

vill slippa tillföra kylaFör bostäderna är utmaningen inte värme utan övertemperaturer inomhus sommar-tid. Glasningen utformas för att ge till-räckligt dagsljus samtidigt som det inte får bli överhettat sommartid. Husvinklar, längd på balkonger, placeringar – allt op-timeras för att man ska slippa tillföra kyla.

Ytan för hela området ökar med 60–65 procent. Men gamla och nya Krokslätt till-sammans ska köpa totalt tio procent min-dre energi än det befintliga området i dag.

Det beror på att nästan 5 000 MWh en-ergi kommer att produceras lokalt: El från solceller och urbana vindkraftverk, värme från solpaneler, värme och kyla från geo-termisk energi. Och en Stirlingmotor med solparabol ska ge både el, kyla och värme.

Det nya området ska bli mycket effek-tivt, och samtidigt sker en 25-procentig effektivisering av det befintliga.

Hela området Nya Krokslätt beräknas totalt förbruka cirka 9 000 MWh/år en-ergi, eller 90 kWh/m2/år – befintliga Krokslätts Fabriker förbrukar i dag cirka 11 000 MWh/år, eller 180 kWh/m2/år.

– Vi har som nation lovat att till 2050 halvera mängden köpt energi och CO2. Det är en utmaning att halvera detta i ett Q–märkt område. Detta är ett sätt: att lägga mer pengar där man bygger nytt. I de fles-ta områden handlar det om förtätningar. Att koppla gammalt och nytt gör att du får bättre resultat och möjligheter till att nå energimålet, säger Berth Olsson.

lagras i bergNavet i projektet är berget. Här borras ett antal hål för geotermisk energi och här kan energi lagras på årsbasis. I ett teknikrum i

energi och milJö�Stadsdelen�Nya�Krokslätt�i�Mölndal�satsar�på�högsta��miljöklass.�Gamla�textilfabriker�kopplas�ihop�med�nya�kontors-�och�bostadshus.�Med�bland��annat�egenproducerad�el�ska�den�totala�energianvändningen�minska�rejält.

nya krokslätt satsar på egenproducerad el Av lena olsson, frilansjournalist


anslutning till berget ryms också tekniken, ackumulatorer och pumpar för behovs-styrd energi.

Stirlingmotorn kommer från företaget Cleanergy, med tillverkning i Åmål. De har redan många motorer i fullskaliga anlägg-ningar i drift i Kina, med solspegel för el-produktion.

I Nya Krokslätt ska Stirlingmotorn med solparabol och CBS-turbiner inte bara producera el, utan man tar också vara på värmen som är tre gånger så mycket en-ergi. Än så länge har man räknat med en Stirlingmotor som levererar cirka 9 kW el och för sin avkylning ger cirka 27 kW vär-me, drygt 70 grader. Den värmen ska tas tillvara för att via en sorptionsmaskin pro-ducera kyla.

ångledningar återanvändsÄven annat överskott utnyttjas. När det gamla och nya området kopplas samman

slösar man inte bort processenergi från småindustrier, butikskylar, restauranger och andra verksamheter.

Den tas tillvara som varmt vatten. En-ergin används två gånger: en gång i pro-cessen, nästa gång som varmt vatten nå-gon annanstans. Värmevattnet till bo-stadshusen håller 40 grader.

För transport av energin används den gamla infrastrukturen i Krokslätts fabri-ker – de ångledningar som byggdes en gång för textilfabriken och sedan byggts om för värme. Ett system som kopplas ihop med det område som byggs nytt.

För annan energiproduktion handlar det om solceller, solpaneler och urbana vindturbiner som är integrerade i arki-tekturen.

Försöker klara topparNya Krokslätt blir inte totalt självförsör-jande.

Men man beräknar reducera CO2-an-vändningen med 98 procent, genom att köpa bra miljöval av den el och fjärrvärme som trots allt måste köpas in. Mölndal en-ergi använder biobränsle, men de allra kallaste dagarna gör de som alla andra och eldar med olja.

– Vi måste komplettera vår årstidsack-umulering i berget och skapa dygnsacku-mulering för att kapa toppen mellan 06–09 de kallaste dagarna. Vi ska om möjligt köpa vid bättre tillfällen då de inte behö-ver köra oljepanna. Nu försöker vi hitta en bra avtalsmodell, säger Berth Olsson.

halverar flöde till åMen projektet handlar som sagt inte bara om energilösningar.

Vatten och grönska är en stor andel av miljöinvesteringarna. Dagvatten från in-tilliggande naturreservatet Safjället för-

Krokslätts Fabriker Söder, K21. Fasad mot öster. Illustration:�Wingårdhs��



dröjs och renas i öppna system. Vattnet inom området fördröjs via gröna tak, i marken och i ett fördröjningsmagasin. På årsbasis halveras flödet till Mölndalsån. SLU har anlitats för att hitta rätt växter. Här ska bli grönt och inbjudande, och det ska finnas sociala ytor.

En del i projektet handlar om hållbar mobilitet. Att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, hitta naturliga gångstråk, byg-ga gångvägar och trappor så att området blir tillgängligt. Hitta parkeringslösning-ar är ett nödvändigt inslag, men till det kommer en transportpool med cyklar, el- och elhybridbilar.

Brukarsamverkan är en process som man också fått bidrag för. Människor som varit intresserade av bostäderna har varit med, och just den samverkansdelen stu-derar en Chalmersstudent som examens-jobb. Andra studenter ser på satsningen på hållbar mobilitet.

revideras fortlöpandeNu har bygget dragit igång, med första grundläggningen.

Hela byggprocessen sker med struktu-rerade inköp och noggranna checklistor. Alla klimatberäkningar och dagsljusbe-räkningar sker i detalj och simuleras. En fortlöpande revision ingår.

– Byggnaden beräknas energimässigt med hög detaljeringsgrad, elkonsulten får i uppdrag att detaljstudera en värme-kabel, konstruktören beräknar samtliga köldbryggor, hela huset ska beräknas i detalj. Detta höjer medvetandet i projek-teringsgruppen på ett positivt sätt, säger Peter Fredriksson.

– Att arbeta med projekt som kräver hög kompetens skapar stort engagemang och därmed yrkesstolthet, detta är bara positivt och något branschen behöver. D

Fotnot:

Bygget�kan�följas�på�www.webbkameror.se/byggkameror/krokslattsfabriker/index.php

Krokslätts Fabriker Söder, B21. Illustration:�Wingårdhs��

• Geotermisk energi, både kyla och värme ur berget. Via behovsstyrda pumpar distribueras värme och kyla ut till området.

• Vindturbinerna som valts är horisontella och tysta med ett kompakt format. De ska kunna ingå i arkitekturen utan att störa.

• Solceller för elproduktion integreras i takkonstruktionen på de nya husen.

• Solpaneler för solvärme planeras på vissa av de nya husen, bland annat en förskola, och på en restaurangbyggnad i den gamla delen.

• Stirlingmotor ska inte bara ge el utan även värme och kyla.

• Green Building-klassning av det kulturmärkta området. För att få klassningen ska man reducera energiåtgång i befintliga byggnader med 25 procent. Här handlar det om driftoptimering och isolering, liksom att byta till modernare teknik. Men genom att också koppla det gamla till det nya får man stora vinster.

• Dubbla klimatskal. Med ett skal av glasade uterum skapas olika klimatzoner i bostäderna. Sommartid kan rummen ventileras helt mot naturen och utskjutande bjälklag och planteringsytor ger skugga. Bevattningen är sammankopplad med de gröna taken och övrig vattenplanering i området. I ett av huset skapas även ett växthus åt söder.

FAktA:Energilösningar för Nya Krokslätt

P


när man reser genom Japan ser man ett och annat hus med solceller och kanske ännu fler med solfångare för varmvat-

ten. Men det är ändå inte i närheten av hur mycket solenergi det finns i Tysk-land, trots mycket bättre förutsättningar.

Japan är ett vulkaniskt land, och klara dagar kan man se berget Fuji från Tokyo. Det finns gott om varma källor, men de används mest för badhus, onsen. De finns överallt och är en central del av den ja-panska kulturen. Till och med vilda ja-panska apor, makaker, har lärt sig att an-vända varma källor som ett sätt att hålla kölden borta.

Men geotermisk energi ger bara någon promille av Japans el.

mindre vindkraft än i sverigeVindkraft ser man inte heller mycket av, och det finns faktiskt mindre vindkraft i Japan än i Sverige.

Däremot finns det faktiskt ännu mer vattenkraft i Japan än i Sverige. Naturligt nog. Det är berg nästan överallt och det regnar mycket. Vattenkraften är precis som i Sverige en förutsättning för kärn-kraften: den fungerar som reserv vid snabbstopp och för att balansera produk-tion och förbrukning av el. Men den kan lika väl balansera vindkraft.

utgick från svensk normalvillaNär handelshuset Gadelius började fun-dera på plusenergihus 2008 så utgick man från en svensk normalvilla och satte solceller på taket. En luftvärmepump, mycket vanlig i Japan, gav värme och kyla.

– Vips, hade vi ett plusenergihus! be-rättar Gösta Tyrefors, VD för Gadelius, när Husbyggaren träffar honom på hu-vudkontoret i Tokyo.

Förklaringen är att Japan har mycket

mer sol. Tokyo ligger närmare ekvatorn än Palermo.

Vintrarna är också mildare, även om det varierar kraftigt eftersom Japan är väldigt bergigt. Men även där det är gan-ska kallt och snöigt så ger solen ganska mycket energi mitt i vintern.

Å andra sidan krävs genomtänkt place-ring av fönster och val av fönster för att förhindra att det blir alltför varmt.

solceller möter elbehovetSolcellernas elproduktion passar ganska bra med efterfrågan i Japan: mest på som-maren, mest på dagen. Eftersom el är dy-rast då är det viktigt att spara på den elen och sälja så mycket som möjligt.

För att ett plusenergihus verkligen ska ge mer el än det förbrukar, och det med råge, så krävs också att utrustningen är energisnål: induktionsspis, bästa kylfry-sar, belysning.

Men en sak tillkommer i Japan. Folk ba-dar i badkar, 42 grader Celsius, varje kväll.

Även med värmepump går det åt myck-et el för att producera allt varmvatten till badandet. Det problemet är löst med sol-

fångare och en nedgrävd tank som klarar tre mulna dagar.

Varmvattnet används också för upp-värmning när det behövs.

vintrar som i sundsvallJapans första plusenergihus har Karin Adalberts Villa Åkarp som förebild, se Husbyggaren nummer 6, 2010. Bland an-nat därför började man med ett hus i Na-gano, 170 km nordöst om Tokyo, där vint-rarna är ungefär som i Sundsvall.

Den svenske ambassadören var med vid invigningen, och ambassaden hade fått dit en hel del journalister.

– Men de publicerade inte förrän re-sultaten började komma in, berättar Gös-ta Tyrefors.

Resultaten var bättre än väntat, från första månaden. De första nio månaderna 2011 såg ut som i tabell 1.

vill slimma konceptetFoto på (kredit)fakturorna läggs ut på nä-tet, tyvärr dock bara på japanska.

Det var alltså bra. Men inte billigt.

energi och milJö�Med�kusligt�bra�tajming�invigdes�Japans�första�plusenergihus�i��Nagano,�nordväst�om�Tokyo�i�april�2011.�Huset,�som�håller�på�att�få�många�efterföljare,�är�byggt�av�det�svenska�företaget�Gadelius,�med�den�svenska�Åkarpsvillan�som�förebild.

ska svenskt plusenergihus lösa Japans behov av el?Av fredrik lundberg, frilansjournalist

köpt el kWh Fotogen såld el kWhinkomst, netto för husägare, yen

omräknat till kronor

April 229 - 614 23 763 2 044

Maj 107 - 664 28 330 2 436

Juni 120 - 563 23 391 2 012

Juli 170 - 548 21 573 1 855

Augusti 170 - 543 21 295 1 831

September 198 - 458 16 562 1 424

Oktober 172 70 liter 580 16 770 1 442

November 166 - 398 14 291 1 229

Dec 242 - 295 7 623 656

Tabell 1. Resultat från hus i Nagano.



Det är i och för sig normalt för Gadeli-us, som i hundra år levt på att köpa dyra saker i hela världen, särskilt i Sverige, och sälja dem i Japan.

Plusenergihus är nytt, men vissa kom-ponenter har Gadelius sålt i många år: energifönster, dörrar, fläktar och värme-pumpar.

– Innan mars 2011 fanns det dock ingen marknad för energieffektivitet, utan dessa produkter såldes helt enkelt därför att de var dyrast, berättar Gösta Tyrefors med ett skratt.

Trots att Gadelius alltid inriktat sig på det översta segmentet, inte på massmark-nad, har man gjort ett tillfälligt undantag. Nu ska det visas att det går att bygga plus-energihus billigt genom att slimma kon-ceptet.

sex gånger dyrare dagtidEn av företagets säljare är 30 år och bor nu med hemmafru (vilket är vanligt i Japan) och ett barn i en lägenhet på 60 kvadrat. Han ska flytta till hus i vilket fall och blir nu testpilot för en 100 kvadratmeters vil-la.

Det ser väldigt bra ut. Hyran för lägen-heten är 162 000 yen i månaden med p-plats plus 15 000 för el. Huset, inklusive allt, kostar 140 000 yen per månad.

Kalkylen bygger på att energisnåla hus kan låna på 35 år till fast ränta 1,3 procent. Den köpta elen köps mest nattetid när el är billigare och den sålda elen produceras av solceller dagtid. År 2012 inom Tokyo Electrics område kostar natt-el 7 yen, det

vill säga runt 60 öre, medan dag-el betalas med 40 yen.

lågt intresse– Än så länge har folk inte fattat hur för-månligt det är och lärt sig att räkna, säger Gösta Tyrefors.

Men om vanliga människor kan spara pengar på att flytta från lägenhet till ett större hus så måste det bli en lavin av kun-der.

– För privata hus är det idioti att inte ha solceller på taket, konstaterar han.

Det finns ett intresse för lågenergihus, och talas även om nollenergihus, men Ga-delius är ”fanatiskt ensamma” om plusen-ergihus i Japan, säger Gösta Tyrefors och skrattar igen.

– Det känns väl ensamt ibland.Det är nämligen en del kulturella bar-

riärer att bryta igenom.

hoppas på ungdomenFör några år sedan ville Gadelius se hur mycket energi man kunde spara genom att enbart byta ut fönster i ett hus med lövtunna väggar.

Han erbjöd då sin förre chef på Nikon att gratis byta ut alla fönster.

– Han var intresserad, men frun tack-ade nej. ’I Japan har vi hus som andas, som det blåser igenom’, sa hon. Täta fönster är ’inte rätt’!

Det kommer att ta tid.Så Gösta Tyrefors sätter det mesta hop-

pet till ungdomar som nu bor i lägenhet. Där är det nu oftast 2-glasfönster.

– Folk har lärt sig att bo i hus är det-samma som att frysa, att bo i lägenhet är att inte frysa.

tyst vattenburen kylningSubventioner och priser kan ändras, reso-nerar Gösta Tyrefors, men vad som än händer kommer plushuset att ge intäkter istället för kostnader för energi, och el är alltid dyrare på dagen än på natten.

Sommaren 2011 var det energibrist i Japan, till stor del släckt och folk fick jobba i 28 graders värme. Men Naganohu-set höll däremot 23 grader överallt i huset. Där är dessutom kylan vattenburen, så det är tyst.

Det är en lyxlösning, som inte kommer att finnas i de flesta plushus.

Ett japanskt plushus, byggt utifrån svenskt tänk.�Foto:�Gadelius

Solceller på en bro i Tokyo. Foto:�Fredrik�Lundberg

– Än så länge är intresset för plusenergihus lågt i Japan, säger Gösta Tyrefors, VD på handelshuset Gadelius. Foto:�Fredrik�Lundberg�

P


I juni var fyra hus färdiga och ytterli-gare tio har bygglov.

kan isolering krympas?– Det finns en japansk byggnorm, men den säger att huset i genomsnitt ska ha ett u-värde på 2,5 säger Gösta Tyrefors.

Det är som ett gammaldags 2-glasföns-ter...

– Ett trettio år gammalt hus renoveras inte. Om man lyfter av taket är det mögel överallt. Det beror till viss del på att bygg-normen inte övervakas för inspektörerna vill inte genera någon, säger Gösta Tyre-fors.

Det är Japan.Men den vanliga 7 cm isoleringen har

också en annan förklaring. Tomterna i Stor-Tokyo är dyra och små, och folk byg-ger alltid så stort hus som de får. Med tjockare isolering får man mindre bo-stadsyta.

Här vänder sig Gösta Tyrefors direkt till Husbyggarens läsare med en fråga:

– Finns det någon teknik för att krympa isoleringen från 25 till 10 cm med samma resultat och med någorlunda realistisk ekonomi? D

Även om ledningarna ser trassliga ut, är det få strömavbrott. Foto:�Fredrik�Lundberg

Ett mindre vindkraftverk i Shikoku. Foto:�Fredrik�Lundberg

Inga restriktioner rådde i april 2011. Det var fullt ös på neon i Ginza, Tokyo.��Foto:�Fredrik�Lundberg

Mörka skyar över Tokyo.�Foto:�Fredrik�LundbergEn förutsättning för den japanska vattenkraften, som är större än den svenska, är det kuperade landskapet med berg och floder. Foto:�Fredrik�Lundberg


många reaktorer stängdes automatiskt på grund av jordbävningen. Andra stängdes senare, av olika

skäl om inte annat så för att de behövde byta bränsle. Men de återstartade inte. Det kräver godkännande av regering, gu-vernör och kommun. Opinionen var ock-så extremt fientlig mot återstart.

Så de slocknade en efter en och i maj och juni 2012 var alla reaktorer stängda.

Den första krisen kom sommaren 2011. Elförbrukningen är allra högst heta som-mardagar.

skippade slipsenMen det visade sig gå att få ner effekt och energi med 20 procent – utan någon ny teknik eller värst mycket ekonomiska styrmedel. Regeringen uppmanade före-tag och privatpersoner att spara el och då gjorde de det. En del gick till jobbet två timmar tidigare på morgonen för att minska lasten på eftermiddagarna. Folk uppmanades att inte bära slips för att klara en högre inomhustemperatur. Ne-onbelysningen drogs ned.

Inte särskilt modernt eller kostnadsef-fektivt. Men det fungerade.

nio av tio regioner klarar sigPå vintern är det en mindre effekttopp. Vintern 2011–2012 var bara en handfull reaktorer igång, men det gick bra ändå, med betydligt mindre restriktioner.

Mellan vinterns och sommarens ef-fekttoppar är det inga restriktioner alls.

Från början av maj var alla reaktorer avstängda. Inför sommaren visade det sig ändå att nio av tio regioner skulle klara sig. Men Kansai, västra Japan i trakten Kyoto-Osaka, beräknades få en effekt-brist på upp till 15 procent vid en mycket varm sommar.

Regeringen utövade stor press för att få

med sig guvernör och borgmästare på att återstarta två reaktorer, Ohi 3 och 4 i det-ta område. I mitten av juni kunde beslutet tas, men det antogs då ta sex veckor att få igång reaktorerna. Det är knapp marginal för att klara sommarens effekttopp, om det behövs.

måste gå igenom stresstestÖvriga 48 reaktorer kommer inte att tas i drift särskilt snart, för de har inte genom-gått ”stresstest”, där ägaren ska visa att reaktorn klarar en stor tsunami och ett längre strömavbrott (eller vidta åtgärder) och fått dessa godkända av myndighe-terna.

Kärnkraftinspektionen NISA förlora-de all trovärdighet efter katastrofen, och ska ersättas av en ny mer oberoende in-spektion. Den väntas vara i funktion tidi-gast i oktober och kan knappast snabba fram återstarter. Det är alltså troligt att Japan, som innan katastrofen var värl-dens tredje största kärnkraftsland efter USA och Frankrike, kommer att ha de flesta reaktorerna stängda åtminstone en bit in på år 2013.

Några kommer troligen aldrig att åter-starta. Guvernören i Fukushima har sagt att det är otänkbart att återstarta de sex återstående mer eller mindre oskadade Fukushimareaktorerna. Nya uppgifter om förkastningslinjer och jordbävnings-

risk gör andra reaktorer starkt ifrågasat-ta.

Även bland det styrande Demokratiska partiets parlamentsledamöter finns en betydande grupp som motsätter sig åter-start av Ohi.Kan Japan klara sig utan kärnkraft?Svaret måste i stort sett bli ja, utom möj-ligen vid de värsta effekttopparna de när-maste åren. I april 2012, då Husbyggaren besöker Japan är bara en enda reaktor igång. Det finns inga restriktioner. Tågen fortsätter att gå extremt punktligt. Affä-rerna har otroligt mycket belysning. Ne-onskyltarna i Tokyo är lika grälla som någonsin.

De glödlampor som EU försöker få bort är fortfarande mycket vanliga i Japan.Allt funkar. Men hur?Den stora ersättningen kommer från gas-kraftverk som körs mer än tidigare. De drivs med flytande naturgas som impor-teras med fartyg.

Naturgasen är renare än kol och olja och ger mindre koldioxidutsläpp än dessa. Men den ökar givetvis koldioxidut-släppen jämfört med kärnkraft, fast kan-ske inte så mycket som befarats. Utsläp-pen år 2011 var 2,4 procent högre än år 2010.

Dessutom är gasen dyr och måste beta-las med ännu högre elpriser.

stöd för förnybar energiMer naturgas är bara en kortsiktig lös-ning. Antingen kommer kärnkraften att dra igång igen eller också krävs en väldig satsning på förnybar el och effektivise-ring eller någon kombination av alltiho-pa.

Från 1 juli finns ett kraftfullt ekono-miskt stöd för förnybar energi. Redan ti-digare har det funnits starka subventio-ner för solceller i bostäder. I april 2012 nåddes en miljon sådana solcellssystem.

energi och milJö�Före�katastrofen�den�11�mars�2011�hade�Japan�54�reaktorer��i�drift,�även�om�några�stod�stilla�för�felsökning�efter�en�jordbävning�år�2007.�Kärnkraften�gav�Japan�nästan�30�procent�av�dess�el�innan�katastrofen,�då�fyra�reaktorer�förstördes.

hur klarar sig Japanutan kärnkraftAv fredrik lundberg, frilansjournalist

Generös belysning i snabbköp.��Foto:�Fredrik�Lundberg


Även om de nu står för en liten del av elförsörjningen så kan detta ändras snabbt och ge flera gigawatt effekttill-skott sommardagar när elen behövs bäst. I Tyskland och Italien har man tidvis in-stallerat flera gigawatt per månad.

Vindkraft kan också byggas ganska snabbt och från första juli har den starkt ekonomiskt stöd.

kommer att kostaBilligt blir det inte.

Det blir inte heller billigt att bygga om alla reaktorer för nya krav. Särskilt som den myndighet som ska fastställa kraven inte finns än. Analysen av katastrofen är inte klar, än mindre har de tekniska lärdo-marna dragits.

Det politiska utfallet av katastrofen är ännu svårare att förutsäga. Men det kan visa sig ganska snart. Det ser ut att dra ihop sig till nyval, kanske med helt nya partimönster. D

Solceller, eller vattenkraft, som Japan har rikligt av tack vare det bergiga landskapet, kommer troligen att ersätta en del av kärnkraftselen. Foto:�Fredrik�Lundberg

Kan Tokyo fortsätta vara lika upplyst i framtiden utan att de japanska kärnkraftverken som nu ligger nere, återstartas? Foto:�Fredrik�Lundberg


Att använda solvärme och bio-bränsle för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten är ingen nyhet i Sverige.

Kombinationen solvärme och biobräns-le, exempelvis pellets, är ett intressant val såväl för villaägare som för innehavare av större fastigheter. Allt sedan solvärmen introducerades i slutet av 1970-talet har biobränsleanvändare varit en viktig mål-grupp för solvärmeföretagen. Solvärmen hjälper på ett naturligt sätt till att öka sys-temverkningsgraden och bidra till ett bätt-re resursutnyttjande.

viktigt dimensionera rättEn villaägare som eldar med ved har i all-mänhet en ackumulatortank, som är för-hållandevis enkel att ansluta solvärme till. I de fall ingen solvärmeslinga (växlare) finns monterad i ackumulatortanken pla-ceras en plattvärmeväxlare utanför acku-mulatortanken. Genom den växlas solvär-men in till värmelagret.

Det är viktigt att solfångararean dimen-sioneras för den ackumulatorvolym som är aktuell. Generellt brukar varje m² solfång-are klara av att värma 75-125 liter ackumu-latorvolym, beroende på typ av solfångare och systemutförande. Om andra förhållan-den är aktuella är det viktigt att solvärmen dockas in på rätt sätt i ackumulatortanken.

Ansluts solfångarna till en förhållande-vis liten volym kan det uppstå övertempe-raturproblem och om volymen är för stor, över 150 liter per m² solfångare, uppstår en risk att solfångarna inte orkar värma upp värmelagret till önskad temperatur.

systemlösningar behövsSolvärmens stora förtjänster i kombina-tion med biobränsle är att låglasteldningen minimeras. Under 4–6 månader av året klarar solvärmen merparten av värmelas-ten. På så vis förbättras systemverknings-

graden avsevärt samtidigt som bekvämlig-heten ökar. Det blir ett bättre resursutnytt-jande och lägre driftkostnader.

EUs mål kring energieffektivisering dri-ver fram en helt ny energiprestanda för byggnader. Lågenergihus, passivhus och även plusenergihus blir allt mer populära.

Redan idag finns det ett flertal plusener-gihus i Sverige och dessa baseras på att byggnadens energiprestanda optimeras och att lämpliga takytor förses med solcel-ler för elproduktion och solfångare för värme och tappvarmvattenberedning.

Nu gäller det för sol- och biobränsle-branscherna att utveckla systemlösningar som anpassas för energieffektiva byggna-der.

låg driftkostnadFör villabranschen kan en utveckling av små, vattenkylda pelletskaminer vara att vänta. Basen i värmesystemet bör som all-tid vara en ackumulatortank.

Ackumulatorvolymen för energieffek-tiva småhus behöver inte vara speciellt stor (250–400 liter) och ska anpassas efter pel-letsutrustningens effektavgivning och dess styrning. Till ackumulatortanken an-sluts också 4–6 m² solfångare.

Systemalternativet får ett minimalt el-beroende och driftkostnaden kan hållas mycket låg.

Även panncentraler för flis-, brikett-, el-ler pelletseldning med solvärme är intres-santa för områden med servicebyggnader och/eller flerbostadshus.

I vissa fall kan det vara idé att kombi-nera centrala pannanläggningar med indi-viduella system, i andra fall kan det vara mer intressant att bygga konventionella närvärmeanläggningar med sol och pel-lets.

lång erfarenhetEn av de mest framgångsrika pionjärerna

med kombination av sol och pellets är Eksta Bostads AB i Kungsbacka. Allt sedan sent 1970-tal har bolaget konsekvent in-vesterat i solvärme och de allra flesta till-lämpningarna i kombination med bio-bränsle.

Drygt 7 500 m² solfångare finns i fastig-hetsbeståndet, med en total byggnadsarea på cirka 270 000 m².

Under senare år kan även ett intresse för solel konstateras. Eksta har idag drygt 1 000 m² solceller i drift.

Byggt upp kunskapDet som utmärker Eksta är konsekvensen i investeringar i förnybar energiteknik. Biobränsle i form av pellets och briketter utgör basen för uppvärmningen. Ungefär 20 procent av årsvärme- och tappvarmvat-tenbehovet försörjs av solfångare.

Bolaget har byggt upp en intern kunskap kring solvärmetekniken. Kunskapen kom-mer till nytta vid upphandling men också i förvaltandet av anläggningarna. Eksta har visat för såväl arkitekter och konsulter som VVS-entreprenörer att konsekvent opti-mera förutsättningarna för solvärme: Allt, ifrån husens väderstrecksorientering och taklutning, till utformning och design av

energi och milJö�Eksta�Bostads�AB�i�Kungsbacka�har�satsat�på�solfångare�och��biobränsle�sedan�1970-talet�och�lärt�sig�hur�man�kombinerar�systemen.�Nu�måste�sol-�och��biobränsleindustrin�utveckla�systemlösningar�för�energieffektiva�byggnader.�

solvärme och biobränslekan kombineras smartAv lars andrén, ordförande, Svensk solenergi

lars Andrén är sedan år 1994 ordförande i branschorganisationen Svensk solenergi. Han har tidigare haft styrelseuppdrag i Energirådgivarna och Etik & energi. Idag arbetar han som föredragshållare, främst mot den kommunala sfären.

FÖR

FAT

TA

REN


värmesystemen, bör i möjligaste mån främja användandet av solenergi.

solvärme ersätter biobränsleBolaget kombinerar biobränsle och sol-värme. Man använder lokalproducerad

pellets och briketter. Solvärmen tar som-marlasterna, vilket skapar system med hö-gre verkningsgrad men också anläggning-ar med lägre servicebehov.

Solvärmen ersätter biobränsleeldning under sommartid när verkningsgraden

och lönsamheten för bränslepannor är som lägst. Solvärmen effektiviserar an-läggningarna och ger konkurrenskraft mot så kallad låglasteldning. D

Bränslepellets av trä med diameter 6 eller 8 mm. Pellets av klass 1 har högre bulkdensitet än 600 kg/m3, fukthalt lägre än 10 procent och askhalt lägre än 0,7 procent. Andelen små partiklar (mindre än 3,15 mm) ska vara mindre än 2,5 procent i test av mekanisk hållbarhet. Styckedensiteten är 1,11,4 g/m3, det vill säga pellets sjunker i vatten. Foto:�Svebio


miljöbarometern för bygg- och fastighetssektorn är en enkätstudie riktad till den svenska bygg- och fastig-

hetssektorn. Undersökningen är en så kallad totalundersökning, det vill säga enkäten har gått ut till samtliga miljöan-svariga i företag inom bygg- och fastig-hetssektorn med fler än 50 anställda (20 anställda för arkitektföretag).

Undersökningen genomfördes under vintern 2010/2011. Totalt tillfrågades 461 företag, varav 195 svarade, vilket motsva-rar en svarsfrekvens på drygt 42 procent.

Motsvarande studie genomfördes även för fyra år (2006) respektive åtta år (2002) sedan.

Bakom studien ligger Centrum för ma-nagement i byggsektorn (CMB), som till-sammans med Chalmers även var initia-tivtagare till föregående studier.

En jämförelse mellan resultaten från 2002, 2006 och 2010 års enkätstudier ger oss möjlighet att identifiera trender och institutionaliserande processer som bi-drar till, respektive hindrar, hållbar ut-veckling i den svenska bygg- och fastig-hetssektorn.

tilltro till självregleringResultaten från enkätstudien visar att den svenska bygg- och fastighetssektorn uppfattar miljöarbetet som en konse-kvens av självreglering, det vill säga man följer ISO standards, guidelines, etcetera, snarare än gröna affärsmöjligheter.

En mycket stor andel av företagen ar-betar enligt ISO 14001. Under den senaste fyraårsperioden har andelen företag som certifierat sitt system dessutom ökat mar-kant.

Denna tilltro på självreglering kan vara ett uttryck för att man vill ta ett samhälls-ansvar snarare än att utforma gröna af-färer. Undersökningen visar dock att fö-

retagen inte lägger fokus på åtgärder som är av omvärldsbevakande eller långsiktig karaktär, såsom livscykeltänkande.

Det kan också konstateras att företagen framförallt genomfört informationsåt-gärder av ensaks och kortsiktig karaktär, såsom deklarationer av olika slag, än åt-gärder av mer holistisk och långsiktig ka-raktär, såsom marknadsundersökningar, LCA och LCC.

Detta sammantaget innebär att företa-

gen troligen inte har tillräckliga besluts-underlag för att våga satsa på oprövade produkter och tjänster.

satsar på grön konsultmarknadDen aktörsgrupp där det förekommer un-dantag är de med arkitekt- och konsult-verksamhet. Nästan en femtedel av dessa har fler än tio anställda som sysslar med miljöfrågor vilket indikerar att de utveck-lat miljöfrågan till en konsulttjänst och

energi och milJö Ska�Sverige�fortsätta�vara�ett�föregångsland�inom�miljöområdet��behöver�aktörer�inom�bygg-�och�fastighetssektorn�satsa�mer�på�internt�lärande�och�på�kunskaps-utbyte.�Det�finns�marknadsandelar�att�ta�inom�miljöteknik�och�miljöledning.

Byggsektorns miljöarbetekan skapa nya affärerAv pernilla gluch, docent, bygg- och miljöteknik, Chalmers, henrikke baumann, docent, energi och miljö, Chalmers, mathias gustafsson docent, bygg- och miljöteknik, Chalmers och liane thuvander, forskarassistent, arkitektur, Chalmers

Pernilla gluch är docent i Construction Management på Chalmers. Hennes forskning behandlar organisatoriska strukturer, mekanismer och sociala mönsters påverkan på hur strategiska förändringsåtgärder hanteras i organisationer. Hon har arbetat med Miljöbarometerenkäten sedan 2002.

FÖR

FAT

TA

REN

mathias gustafsson är docent i Construction Management, Chalmers, samt docent i psykologi. Hans forskning behandlar beslutsfattande inom samhällbyggnadssektorn med ett särskilt fokus på hållbarhetsfrågor. Han har arbetat med Miljöbarometerenkäten sedan 2006.

FÖR

FAT

TA

REN

henrikke Baumann är docent i miljösystemanalys på Chalmers. Hon kombinerar livscykelanalys och miljömanagement i tvärvetenskapliga miljöstudier, ofta i samarbeten mellan ingenjörer och samhällsvetare. Hon har arbetat med Miljöbarometerenkäten i olika former sedan 1994.

FÖR

FAT

TA

REN

liane thuvander är forskarassistent på Chalmers arkitektur och arbetar med frågeställningar kring hållbart byggande och transformation av befintliga byggnadsbestånd. Hon har arbetat med Miljöbarometerenkäten sedan 2002.

FÖR

FAT

TA

REN


därav en del av företagens utbud och af-färsidé.

Orsaken till detta kan till del förklaras av att det breda intåget av miljöcertifie-ring och andra normsättande styrverktyg inom området – till exempel ISO 14000, Green Building, miljödiplomering, Swe-den Green Building Council, LEED – har krävt konsultinsatser i företagen.

Att så kan vara fallet styrks av att just aktörsgruppen arkitekt- och konsult-verksamhet lyfter fram att de genomfört många miljöledningsåtgärder för kunds räkning, se figur 1.

ökar byråkratinParadoxalt i sammanhanget är att företa-gen så mangrant valt att inrätta sitt miljö-arbete utifrån miljöledningssystem då det innefattar en relativt hög grad av adminis-tration och systematik vilket i sin tur krä-ver en byråkratiskt ordnad organisations-struktur. En ökad byråkrati som i sin tur framhålls i undersökningen som en av de mer betydande negativa konsekvenserna kopplat till företagets miljöarbete.

En standardisering av sättet att arbeta skapar dessutom en likriktning inom sek-torn gällande vilka miljöledningsåtgär-der företagen vidtagit.

går mot integrerad strategiÖkningen av andelen miljöansvariga i fö-retagets ledningsgrupp indikerar att mil-jöarbetet är på väg att institutionaliseras som en naturlig strategisk del inom före-tagen. En stor del av de miljöansvariga svarar att de anser sig ha tillräcklig befo-genhet att påverka strategiska beslut.

Jämfört med tidigare undersökningar är det dock färre som helt eller i hög grad anser sig kunna stoppa operativ verksam-het så att den utvecklas i linje med miljö-intressen. Detta kan vara ett tecken på att miljöfrågan idag är av mer strategisk ka-raktär än av operativ.

Till skillnad från föregående års under-sökningar visar resultaten dessutom att miljöarbetet idag genomsyrar verksam-heten i högre grad och i större utsträck-ning än tidigare. Även här verkar miljö-ledningssystemet ha varit en drivande kraft då de områden där mest integration sker också tydligt kan kopplas till miljö-ledningssystemet, såsom kvalitetssäk-ring, hälsa och säkerhet, verksamhets- och målstyrning.

En lägre andel företag har integrerat miljöarbetet med områden kopplade till sociala aspekter såsom sociala frågor, motivation, interna företagsrelationer samt med effektiviseringsarbete.

upplever mindre miljöproblemÖverlag upplever företagen att miljöpro-blemen har minskat eller inte förändrats i omfattning, se figur 2.

Under de senaste åtta åren har de fram-förallt fått bukt på användning av miljö- och hälsovådliga material, energianvänd-ning och bruk av ej förnyelsebara resurser.

Energiproblematiken, som en majori-tet av de miljöansvariga lyfte fram i 2006 års enkät som sektorns allra viktigaste, och mest problematiska, miljöproblem, verkar alltså ha fått gehör i företagen och påverkat deras miljöarbete.

Som ett möjligt resultat av den upp-märksammade klimatproblematiken är det också en mycket stor andel av de sva-rande som satsat på åtgärder för minskad resursanvändning i samband med trans-porter. Trots detta anger många att just transporter, tillsammans med vattenan-vändning, kvarstår som problematiska.

Vad det gäller miljötekniska åtgärder har tidigare källsortering och ersättning av miljöfarliga ämnen varit huvudfokus medan frågan idag verkar vara mer diver-sifierad.

Vi kan också konstatera att företagen idag verkar jobba mer aktivt för att redu-

cera sin totala miljöbelastning samt att de arbetar inom fler problemområden än tidigare.

har fått bättre kollEn aktörsanalys visar att de områden som olika aktörer involverade i byggproces-sen ser som problematiska skiljer sig mer åt nu i jämförelse med för fyra år sedan då bilden av problemen var mer homogen inom sektorn. Detta kan tyda på att före-tagens miljöproblem idag upplevs som mer verksamhetsspecifika snarare än branschgemensamma som vid tidigare års undersökningar.

Detta indikerar även att företagen idag verkar ha bättre koll på sin egen verksam-hets miljöpåverkan.

Fastighetsföretagen har dessutom ge-nomfört miljötekniska åtgärder på bre-dare front samt i högre grad än de övriga aktörsgrupperna och de utmärker sig ge-nom att anse sig ha uppnått stora eller omfattande resultat inom de flesta områ-den, särskilt inom energianvändning.

samverkar merAndelen företag som medverkar i sam-verkansprojekt hade en nedgång i 2006 års undersökning i jämförelse med 2002 års undersökning men har nu ökat igen vilket kan vara en indikation på att det idag råder ett klimat i sektorn som möjlig-gör samverkan.

Figur 1: Vidtagna åtgärder för att minska eller förhindra negativ miljöpåverkan – beträffande produkt/tjänst (extern kommunikation) – aktörsanalys.



Samverkan sker främst med de aktörer som ligger närmast i värdekedjan, det vill säga de aktörer man är beroende av i byggprocessen.

Det är också tydligt att företagen upp-lever större påtryckningar och förvänt-ningar från olika intressegrupper än tidi-gare. Detta är i linje med de föregående enkätstudierna där respondenterna ut-tryckte att de trodde på ett framtida ökat inflytande av olika intressegrupper.

Det ökande trycket från intressenter kan också uppfattas som en ersättning för demokratisk insyn i reguljär, statlig regle-ring när det är självreglering som gäller. Att miljöarbetet mest ger utdelning i form av förbättrad företagsimage och att det är något som kostar stödjer den förhärskan-de uppfattningen att miljöarbetet följer självregleringens logik.

söker kunskapsutbyteEn förändring från tidigare års undersök-ningar är att miljöforsknings- samt miljö-kunskapsintensiva aktörer, såsom forsk-ningsinstitut/universitet, miljökonsulter och miljönätverk, verkar ha en något större roll som påverkande kraft.

Detta kan hänga samman med att en större andel av företagen fått kunskap om miljöproblematiken och på så sätt även insikt i komplexiteten av den och därmed i högre grad söker stöd bland miljöexper-ter.

Att de miljöansvariga utbyter mycket erfarenheter med en gruppering av aktö-rer som kan anses vara nära kopplade till den miljöansvariges roll och arbetsupp-gifter, såsom andra miljöansvariga, miljö-nätverk, branschorganisationer och mil-jökonsulter, visar också att det föreligger ett stort behov av kunskap och kunskaps-utbyte inom miljöområdet.

Erfarenhetsutbyte, samverkan, nät-verk och kunskap är viktigt för en fortsatt utveckling.

nätverkar gärnaAktörsanalysen visar att miljöansvariga i byggföretag är mer benägna att utbyta er-farenheter med övriga aktörer som ingår i byggprocessen. Detta kan vara en möjlig konsekvens av att de kommunikativa åt-gärder som byggföretagen vidtar är av mindre samverkande och inter-organisa-torisk karaktär, det vill säga det föreligger ett större individuellt behov för den mil-

jöansvarige att verka för inter-organisa-toriskt erfarenhetsutbyte.

De miljöansvariga i fastighetsföretagen utmärker sig genom att de i högre grad än övriga aktörsgrupper nätverkar med per-soner som delar professionell roll och in-tresse, såsom andra miljöspecialister.

erfarenhetsutbyte bristerArkitekterna och konsulterna verkar uppleva bristen på samarbetsvilja inom sektorn som ett större hinder för företa-gets miljöarbete än övriga aktörer.

Byggföretagen å andra sidan anger att

otillförlitlig samt brist på relevant infor-mation hindrar miljöarbetet.

Fastighetsföretagen lyfter särskilt fram problem med samarbete med beställare respektive slutkund som ett hinder för miljöarbetet.

Analysen visar liknande resultat som för hela sektorn som helhet, det vill säga att brist på erfarenhetsöverföring mellan projekt är ett problem som delas av samt-liga aktörer, liksom bristande samarbets-vilja inom företaget.

Bygg- respektive fastighetsföretagen

Figur 2: Miljömässig effekt av olika miljöåtgärder.

Figur 3: Interna hinder för företagets miljöarbete.

P



P verkar ha något större problem gällande organisation och ledning, såsom motver-kande organisationskultur, brist på led-ningsstöd samt bristande organisations-struktur jämfört med arkitekt- och kon-sultföretagen. Detta i sin tur kan ligga till grund för att dessa grupper även upple-ver kommunikationssvårigheter vilket arkitekt- och konsultföretagen verkar ha mindre problem med.

Särskilt problematiskt verkar det också vara för bygg- och fastighetsföretagen att hitta utbildad personal.

Fastighetsföretag verkar i högre grad för ett långsiktigt tänkande i sitt miljöarbete. Arkitekt- och konsultföretagen sticker ut något i jämförelse med de övriga två aktö-rerna genom att de i högre grad integrerat miljöarbetet strategiskt men även i det att de har en högre grad av internkontroll, till exempel genom miljörevision.

ökat antal hinderÖverlag upplever företagen ganska myck-et hinder. Samtliga nivåer på upplevda hinder ligger mycket högre nu än för fyra respektive åtta år sedan, det vill säga de miljöansvariga upplever högre motstånd för att fullt ut kunna bedriva ett aktivt mil-jöarbete i sina respektive företag.

Vad ökningen beror på kan inte utrönas ur enkätstudien, möjligen har ett mer omfattande miljöarbete bidragit till att fler hinder uppdagats för de svarande.

I stora drag är de aspekter som ligger inom företagets kontroll och som flest upplever som hindrande relaterade till tillgängliga resurser; ekonomiska och personella resurser likväl som know-how, se figur 3.

Det förekommer en inbyggd kostnads-problematik som påverkar miljöarbetet negativt.

Även bristande samarbete och bristan-de erfarenhetsöverföring mellan de före-tagsinterna projekten ses av många som ett hinder för ett fungerande miljöarbete.

Av de hinder som är av extern karaktär, det vill säga utom företagets direkta kon-troll, upplevs de marknadsrelaterade as-pekterna, såsom avsaknad av marknad och konkurrensfördelar, vara mest pro-blematiska, se figur 4.

Finns marknad för konsulterLiksom i tidigare års undersökning är det framförallt byggföretagen som anser sig ha dragit på sig negativa effekter från mil-jöarbetet, till exempel ökad byråkratise-ring, utebliven kostnadsbesparing, mins-kad produktivitet samt sämre kortsiktig vinst.

Byggföretagen upplever även att de inte erhållit lika stora positiva marknads- och långtidseffekter från sitt miljöarbete som övriga grupper.

De nivåer som byggföretagen redovisar ligger dock på samma nivå som vad de

uppgav i 2006 års undersökning medan nivåerna för fastighetsföretagen ökat inom ett flertal områden, såsom företags-image, försäljning, långsiktig vinst och produktimage.

Företagen med arkitekt- och konsult-verksamhet redovisar även de en kraftig ökning av positiva effekter med avseende på företagsimage, konkurrensfördelar, långsiktig vinst, möjligheter på nya mark-nader och produktimage. Detta tyder på att det idag finns en etablerad marknad för konsulttjänster inom miljöområdet men också att det fortsatt finns möjlighe-ter att ta marknadsandelar och/eller ska-pa en ny marknad.

Behöver utbyta kunskap Utifrån resultaten kan några trender identifieras: • Miljöproblemen har skiftat från nå-

gonting ”där ute” som ska ”tas om hand” till någonting som angår alla och därmed även är ens personliga ansvar att ”ta hand om”.

• Miljöarbetet är på väg att institutiona-liseras som en strategisk del inom före-tagen. De miljöansvariga har plats i företagsledningen och fler upplever sig ha stora möjligheter att påverka företa-gets strategiska riktning.

• Samtidigt som de miljöansvariga arbe-tar mer strategiskt har deras roll blivit mindre operativ.

• Aktiviteter relaterade till miljöled-ningssystem har ökat och är idag en integrerad del av företagens miljöar-bete. Detta har dock skapat en likrikt-ning inom sektorn samt ökat den admi-nistrativa bördan vilket lett till ökad byråkratisering. Över den närmaste ti-den kan vi dessutom förvänta oss att likriktningen och byråkratiseringen ökar ytterligare.

• Å andra sidan är det tydligt att företa-gens konkreta miljöarbete av teknisk karaktär har blivit intensivare och mer varierat, det vill säga fokus ligger inte bara på några få aspekter såsom avfalls-hantering eller omhändertagande av miljöfarliga ämnen. Den ökade intensi-teten och variationen på tekniska åt-gärder kan ge upphov till nytänkande och tekniska gröna innovationer.

• Det har redan skett en högre grad av företagsintern (inom-organisatorisk) integrering mellan miljöarbetet och

Figur 4: Externa hinder för företagets miljöarbete.


andra verksamhetsområden. Ökning-en av samarbete och samverkan mellan olika parter involverade i byggproces-sen tyder på att motsvarande kan ske även inter-organisatoriskt, i alla fall med de parter som ligger närmast i vär-dekedjan.

• Att fler hinder för ett aktivt miljöarbete uppdagas, både externa och interna, kan tvinga fram nya angreppssätt och perspektiv på miljöarbetet.

• Trenden att företagen upplever större påtryckningar och förväntningar från fler intressegrupper kan ligga till grund för behovet av en än högre grad av sam-verkan samt utbyte med en större va-riation av intressenter. Detta i sin tur skulle minska osäkerheter samt mätta ett växande behov av kunskapsutbyte inom området.

• Det lilla men ändå gryende ökningen av samverkan med FoU-avdelningar och miljöinstitutioner kan vara en möjlig grogrund för fortsatt utveckling och skapande av banbrytande gröna idéer, innovativ grön teknik och nya gröna af-färsmöjligheter.

• De miljöansvarigas ökande kunskaps-utbyte med miljöexperter och andra miljöansvariga indikerar ett framtida skifte där ”själv inte längre är bäste dräng”. Detta ger utrymme för skapan-det av en marknad för miljöexpertis, av fler och även mer nischade miljönät-verk, till exempel med särskilt fokus på vattenanvändning i miljonprograms-hus, samt av arenor (både fysiska och virtuella) med syfte att främja kun-skapsutbyte mellan olika aktörer.

• Undersökningen tyder på att det redan idag finns en etablerad marknad för konsulttjänster inom miljöområdet men också att det fortsatt finns möjlig-heter att ta marknadsandelar och/eller skapa nya marknadsområden inom både miljöteknik och miljöledning. År 2022 kan vi därför förvänta oss att en grön marknad för miljöexpertis etable-rats och till viss del stabiliserats. På den marknaden är det även troligt att vi kan se en än högre grad av specialisering.

• Att kunna anlita dessa tjänster kräver att företagen har tillräcklig kompetens för att kunna bedöma kvaliteten på dem. Detta i sin tur kräver att det fort-satt måste finnas medarbetare i företa-gen som har miljöansvar samt kompe-tens att kunna skilja ”agnarna från ve-tet”. Detta i sin tur kan leda till en tyd-ligare professionalisering av rollen som miljöansvarig.

vadan ointresset för grön affär?En intressant fråga är varför gröna affärs-möjligheter inom bygg- och fastighets-sektorn anses saknas, till exempel i form av eko-effektivitet/resurseffektivitet el-ler i form av gröna produkter. Gröna af-färer verkar vara ett främmande fenomen för aktörerna inom sektorn – men samti-digt är det väldigt svårt att etablera en marknad om aktörerna inte kan erbjuda något på den, såsom gröna produkter, innovationer, teknisk utveckling, samar-bete med forskare.

Kanske blir företagen mer intresserade av gröna affärer i takt med att de självreg-lerande aktiviteterna blir än mer byråkra-

tiska? En fråga som kan ställas är dessut-om vad sektorn har att vinna på att stanna i självregleringsuppfattningen.

För att göra skillnad och ändra uppfatt-ningar inom sektorn och för att förstå att miljöarbete kan vara mycket mer än själv-reglering via miljöledningssystem, behö-ver normerna inom sektorn förändras.

Även om de miljöansvariga upplever fler hinder samt att dessa i högre grad an-ses påverka företagets miljöarbete, så verkar sektorn dock inta en mer positiv attityd till den framtida utvecklingen på miljösidan än för fyra år sedan.

Denna framtidstro är kanske den star-kaste drivkraften, om Sverige i framtiden ska, i enlighet med väldigt många av de miljöansvariga tror och kanske önskar, fortsatt vara ett föregångsland inom mil-jöområdet. D

Referenser:

De tre undersökningarna finns rapporterade i:Baumann et al. (2003). Miljöbarometern för byggsektorn 2002. CMB rapport, Chalmers tekniska högskola. Göteborg.Gluch et al. (2007). Miljöbarometern för bygg och fastighetssektorn 2006 – en kartläggning av sektorns miljöarbete. CMB rapport, Chalmers tekniska högskola. Göteborg.Gluch et al. (2011). Miljöbarometern: 12 års miljöarbete i bygg och fastighetssektorn – vad har hänt och vart är vi på väg? CMB rapport, Chalmers tekniska högskola. Göteborg.


hus byggs primärt för att människor ska ha någonstans att bo, inte för att spara energi. Forskning om lågenergibygg-

nader har tidigare varit helt inriktad på energieffektivisering med fokus på inne-klimat, medan inomhusluftskvalitet, spe-ciellt de kemiska aspekterna, har fått allt-för begränsad uppmärksamhet.

När man idag bygger täta hus är det vik-tigt att undersöka och dokumentera luft-kvaliteten. IVL Svenska miljöinstitutet leder ett treårigt projekt om strategier och metodik för bedömning av inomhus-luftskvalitet i lågenergibyggnader.

exponeras inomhusDe flesta människor i västvärlden till-bringar 80–90 procent av sin tid inomhus, vilket betyder att merparten av den mänskliga exponeringen för både gasfor-miga och partikulära luftföroreningar sker i innemiljöer. Energikrisen på 1970-talet resulterade i att man började tilläggsisolera och täta hus med till exem-pel plast, vilket ledde till att fukt stängdes inne tillsammans med luftföroreningar från eventuella nya materialval.

År senare uppstod en situation där många människor drabbades av hälsobe-svär med symtom som ögon- och näsir-ritation, trötthet och huvudvärk, men också astma och allergier.

Fukt och mögel – mikrobiell kontami-nering – har identifierats som de största orsakerna till dessa besvär och som se-dermera blivit kända under samlings-namnet sjuka-hus-syndrom. Samtidigt pågick ett detektivarbete för att försöka hitta kemiska substanser som kunde tän-kas orsaka problemen.

Emissioner av flyktiga organiska äm-nen från bygg- och inredningsmaterial inomhus kan öka betydligt vid fuktig mil-jö och förhöjd innetemperatur. Varken ett

enskilt ämne eller en grupp av ämnen kunde dock förklara besvären.

Under tiden utvecklades lågemitteran-de bygg- och inredningsmaterial, med av-seende på flyktiga organiska ämnen, sam-tidigt som emissioner av till exempel for-maldehyd från spånskivor begränsades.

Byggs med tätt klimatskalKommande behov av att spara energi och minska påverkan på klimatet har lett till att byggbranschen har skapat ett bygg-koncept av lågenergihus. Främst är dessa byggnader kända som passivhus, en av flera typer av lågenergihus.

Tekniken för passivhus innebär att hu-sen är byggda med ett tätt klimatskal och med mycket värmeisolerande material. De behöver endast ett försumbart värme-tillskott.

Luftomsättningen i bostäderna i pas-sivhus kontrolleras av ett modernt, meka-

niskt ventilationssystem med värmeåter-vinning där luftväxlingen är strikt kon-trollerad för optimalt energiutnyttjande utan att äventyra luftväxlingsnormerna enligt byggreglerna.

har tagit fartKommande behov av att spara energi och minska påverkan på klimatet har lett till att byggbranschen har skapat ett byggkoncept av lågenergihus. I Europa finns, genom det nyligen reviderade direktivet om byggna-ders energiprestanda (2010/31/EU) krav att från och med år 2020 måste alla nya hus byggas med energibesparande teknik, så kallad ”near-zero energy buildings”.

Byggandet av lågenergihus i Sverige har gått långsamt, men det har tagit fart under de senaste två åren. Andelen bo-stadshus som är lågenergihus var 0,7 pro-cent år 2008, 2,2 procent år 2009 och 7,2 procent år 2010. Totalt rör det sig nu om drygt 100 villor och 3 200 lägenheter.

gränsvärden saknasTill skillnad från mätningar av utomhus-luft finns det idag inga gränsvärden för

energi och milJö�När�man�bygger�täta�hus�är�det�viktigt�att�undersöka�luftkvali-�teten�för�att�undvika�en�andra�våg�av�sjuka-hus-syndrom.�Frisk�luft�som�förs�in�är�inte�fräschare�än�vad�uteluften�är.�Idag�saknas�det�gränsvärden�för�föroreningar�i�inomhusluft.�

hur frisk är inomhuslufteni passivhus – egentligen?Av sarka langer, forskare, IVL Svenska miljöinstitutet

Provtagning av mögelsporer. Foto:�Sarka�Langer

sarka langer forskar på kemiska aspekter av innemiljö, luftkvalitet och kemiska reaktioner i inomhusluft vid IVL Svenska miljöinstitutet. Hon är atmosfärkemist med en doktorsexamen från Göteborgs universitet, där hon har en tjänst som adjungerad professor i atmosfärsvetenskap.

FÖR

FAT

TA

REN


föroreningar i inomhusluft. Forskning om halter, exponering och hälsoeffekter utgör stommen i det dokument med rikt-värden för inomhusluftskvalitet som Världshälsoorganisationen har utarbetat för ett fåtal kemiska ämnen.

Tyska Umweltbundesamt, en myndig-het som motsvarar svenska Naturvårds-verket, presenterar också som enda land i Europa liknande riktvärden för ännu flera ämnen och partiklar för inomhus-luft. Dessa värden är inte lagligt bindande utan används just som vägledande för att skydda befolkningen.

I Sverige specificerar Boverket ”egen-skaper hos luft som tillförs rum” som ”byggnader ska utformas och deras in-stallationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för ute-luft, så kallade miljökvalitetsnormer i luftkvalitetsförordning 2010:477”.

hur frisk är utomhusluftenMan ventilerar byggnader för att avlägs-na luftföroreningar och för att föra in frisk luft utifrån. Inomhusluftskvalitet är kritiskt beroende av kvaliteten hos den omgivande uteluften, speciellt i meka-niskt ventilerade hus, och av avgivning av föroreningar från bygg- och inrednings-material.

Utomhusluftskvaliteten är i sin tur be-roende både av den geografiska place-ringen av byggnaden (stad/landsbygd) och av placeringen av luftintaget.

Ökade ventilationsflöden kommer ofrånkomligen att medföra att mer luft-föroreningar från utomhusluften kom-mer in i byggnader. Det är en delikat upp-gift att hitta en lämplig jämvikt i ventila-tionsflödena för att behålla en god inom-husluftskvalitet utan att föra in mera föroreningar utifrån. Inomhusluft blir aldrig bättre än den inkommande luften utifrån genom ventilationssystemet.

mäter föroreningshalterVanliga föroreningar från utomhusluft är ozon, kväveoxider och partiklar. Flyktiga organiska ämnen och aldehyder, i synner-het formaldehyd, genereras huvudsakli-gen inomhus.

Dessa luftföroreningar kan också ge-nomgå kemiska reaktioner vars reak-tionsprodukter kan vara av luktande eller irriterande karaktär.

IVL Svenska miljöinstitutet (IVL) ge-nomför ett treårigt projekt om strategier och metodik för bedömning av inomhus-luftskvalitet i lågenergibyggnader.

Den första delen av projektet bygger på detaljerade undersökningar av luftkvali-teten i ett fåtal byggnader med parallella mätningar inomhus och utomhus.

Halter av ozon, kvävedioxid, formalde-hyd och acetaldehyd samt flyktiga orga-niska ämnen mäts med IVL:s passiva provtagare. Temperatur, relativ luftfuk-tighet och koncentration av koldioxid mäts kontinuerligt och registrerade med-elvärden rapporteras med en minuts mel-lanrum. Även mikrobiell kontaminering liksom mängden sporer i luften bestäms.

ozon förstörsStrategin att mäta kemiska och mikrobi-ella luftföroreningar samt temperatur och relativ luftfuktighet samtidigt inne och ute gör det möjligt att förstå ämnenas källor och att studera dynamiken mellan ute- och inneluften.

Det finns alltid mindre ozon inomhus än utomhus eftersom ozon förstörs på vä-gen in på ytor i ventilationskanaler och andra inomhusytor som väggar, tak och golv. Kvävedioxid har oftast samma hal-ter inne som ute om det inte finns för-bränningskällor inomhus som exempel-vis gasspis eller stearinljus.

Inomhuskällor är dominerande för halter av aldehyder och flyktiga organiska ämnen. Dessutom reagerar ozon med flyktiga organiska ämnen inomhus både i luften och på materialytor och bildar yt-terligare nya, syreinnehållande flyktiga organiska ämnen som till exempel alde-hyder.

Jämför resultatI den andra fasen i projektet kommer ett större antal byggnader att undersökas med en förenklad mätmetodik. ”Mätplat-ser”, det vill säga lägenheter eller byggna-der kommer att väljas i samarbete med alla samarbetspartners i projektet.

Provtagning av ozon, kvävedioxid, formaldehyd och flyktiga organiska ämnen med IVL:s passiva provtagare. Foto:�Sarka�Langer



I projektets slutfas ska luftkvaliteten i ett antal utvalda lågenergibyggnader be-dömas och jämföras med de gällande/föreslagna internationella riktvärden för inomhusluft.

Slutligen kommer resultaten från låg-energibyggnaderna att jämföras med in-omhusluftskvalitet i det svenska bostads-beståndet som undersöktes av Boverket i studien ”Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö”.

ger grundvärdenDe undersökningar av inomhusluftskva-litet som ingår i IVL:s projekt kan ge en uppfattning om de nybyggda husens grundvärden för koncentrationer av luft-föroreningar, både kemiska och mikrobi-ella, samt temperatur och luftfuktighet. Dessa värden kan senare tjäna som grund för bedömning av eventuella framtida förändringar av inomhusluftskvalitet i dessa byggnader.

Denna strategi för bedömning av luft-kvalitet kan med fördel användas i pro-jekt när befintliga hus uppgraderas till lågenergihus eller passivhus. IVL kom-mer genom ett seminarium, en skriftlig rapport samt ett antal vetenskapliga ar-tiklar att presentera resultat från projek-tet allt eftersom de blir tillgängliga och utvärderade. D

Fotnot:

IVL�Svenska�miljöinstitutets�treåriga�projekt�om�strategier�och�metodik�för�bedömning�av�inomhusluftskvalitet�i�lågenergibyggna-der�finansieras�till�hälften�av�Formas,�Forsk-ningsrådet�för�miljö,�areella�näringar�och�samhällsbyggande,�och�till�hälften�av�samar-bets-�och�samfinansieringspartnerna�NCC�Construction�Sverige�AB,�Eksta�Bostads�AB,�MKB�Fastighets�AB,�Chalmersfastigheter�och�Wallenstam�AB.

Referenser:

Boverket (2009). Så mår våra hus. Redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. ISBN tryck: 9789186342289. Boverket (2012). Regelsamling för byggande – BBR 19. (BFS 2011:26). UBA (2012).http://www.umweltbundesamt.de/gesundheit/innenraumhygiene/richtwerteirluft.htm.Wahlström Å, Jagemar L, Filipsson P, Heinecke C. (2011). Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader. LÅGAN Rapport 2011:01.WHO (2011). WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Selected Pollutants. Copenhagen, World Health Organisation Regional Office for Europe.2010/31/EU: DIRECTIVE 2010/31/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 19 May 2010 on the energy performance of buildings. Official Journal of the European Union 18.6.2010.

P

Hiss, rullbanaeller rulltrappa...

www.althiss.se

Kundanpassat produktprogramPerson- och lasthissarRulltrappor och rullramperHandikapphissarFörebyggande underhållModernisering

AL

VE

ST

A

•

ST

OC

KH

OL

M

•

GÖ

TE

BO

RG

•

M

AL

MÖ

•

S

UN

DS

VA

LL

•

P

IT

EÅ


i många av de svenska storstadsregio-nerna pågår just nu en omvandling av äldre fritidsområden till permanent boende. Många av dessa områden har

inte tidigare varit detaljplanerade. Det är samfälligheter som har skött vägar och all-männa platser.

I och med att detaljplanering nu är aktu-ell är frågan vem som ska bära huvudman-naskapet? Vem är det som ska få besluta vad som ska göras och vem är det som ska be-tala för snöröjningen?

Bedöms efter äldre lagI över ett års tid har Sverige haft en ny plan- och bygglag (nya PBL). I denna nya lag ges det utrymme för delat huvudmannaskap det vill säga att exempelvis en samfällighet tar hand om vissa mindre vägar medan kommunen tar hand om större vägar i ett område. Detta trodde man från lagstifta-rens sida skulle bli en bra lösning för ut-vecklingsområdena.

Vad har då hänt med denna tanke som regeringen hade?

Än så länge ingenting. De mål som nu avgörs av domstolarna bedöms fortfarande efter den äldre lagstiftningen, gamla PBL, på grund av gällande övergångsbestäm-melser.

redovisa ekonomiTrots detta så är flera av de rättsfall som meddelats under det senaste året intres-santa, då de visar på den grundläggande inställningen hos domstolarna avseende frågan om kommunalt huvudmannaskap.

Domstolarna har bland annat bedömt om den kommunala ekonomin verkligen får vara ett skäl att avlämna sig huvudman-naskapet.

I en dom från oktober 2011, P 2435-11, lyfter Mark- och miljödomstolen i Växjö frågan om att den ekonomiska sidan av olika ansvarsformer måste redovisas under

detaljplanens handläggning, så att det framgår att överväganden har skett mellan för- och nackdelar för enskild och det all-männa.

Denna dom bör sannolikt inte förlora sin betydelse vid tolkning av nya PBL utan sna-rare få större tyngd. Kommer kommunerna att dela huvudmannaskapet för olika vägar blir det av ännu större vikt att tydligt visa vilka avvägningar som har skett mellan det ena och det andra alternativet, så att alla som berörs av detaljplanen förstår och kan ta till sig underlaget.

ville inte ta ansvarI en dom från april i år, 2012, P 5477-11, kon-staterar Mark- och miljödomstolen i Nacka att ”det är anmärkningsvärt att en kommun

i en detaljplan, som med uppenbart syfte att åstadkomma förutsättningar för perma-nent boende och därmed nya skattskyldiga medborgare, inte är beredd att ansvara för områdets och därmed medborgarnas väg-hållning, sandning, snöröjning etc.”.

Ärendet gällde ett äldre fritidsområde som i planlöst tillstånd hade haft ett enskilt huvudmannaskap för vägar. När kommu-nen detaljplanerade området, ville de dock inte ta något ansvar för vägarna utan moti-verade det hela med att områdets karaktär och successiva omvandling, samt huvud-mannaskap som redan var enskilt, gjorde att det fanns särskilda skäl för att huvud-mannaskapet skulle stanna enskilt.

Mark- och miljödomstolen delade dock inte kommunens synsätt utan ansåg det an-

märkningsvärt och upphävde detaljpla-nen.

I en dom från juli 2012, P1948-12, fann Mark- och miljödomstolen i Nacka att kom-munens argumentation att överlåta huvud-mannaskapet på en befintlig samfällighet, med skälen att samfälligheten fungerade och att kommunens utförarorganisation inte var uppbyggd för att klara av de större områden som kommunen nu fann att man var tvungen att sköta, inte var skäl nog.

Domstolen fann att kommunen inte kun-de avsäga sig ansvaret.

kan samfällighet ta överSer man till dessa mål verkar det hela gan-ska klart. Domstolarna anser att kommu-nerna ska ta sitt ansvar och inte lägga över bördan på befintliga samfälligheter.

Det som är lite mer svårbegripligt är si-tuationen då en samfällighet själv vill ta över ansvaret. I ett beslut från Länsstyrel-sen i Stockholm, 4031-2831-2012, konstate-rade Länsstyrelsen att även om samfällig-heten och de boende vill ha huvudmanna-skapet, så är detta inte en fråga som de har rätt att lyfta, utan det ankommer på kom-munen att besluta om den vill lägga ifrån sig ansvaret och om det i så fall finns särskilda skäl.

Får vänta på rättsfallFrågan om mer flexibelt huvudmannaskap som lagstiftaren ville öppna upp för verkar stranda. Är det så att kommunen inte vill lämna ifrån sig huvudmannaskapet kan överlämnande inte ske.

Vill kommunen däremot göra det så är det svårt att se vilka skäl som domstolarna numera kan acceptera såsom ”särskilda” i just denna typ av områden.

Vi får tyvärr avvakta rättsfall enligt den nya PBL för att se vem som i slutändan kommer att bli ansvarig för snöröjning och gräsklippning på allmänna platser. D

Juridik�Vad�säger�nya�plan-�och�bygglagen�om�vem�som�i�slutändan��är�ansvarig�för�snöröjning�och�gräsklippning�på�allmänna�platser:�kommunen��eller�en�samfällighet?�Domar�visar�att�kommuner�förväntas�ta�ansvar.�Kan��då�en�samfällighet�som�vill,�ta�över?�

Av pia pehrson, advokat/partner och caterina carreman, jur kand, Foyen Advokatfirma

§ §§

när kan kommuner avstå från huvudmannaskap?


Jag hade just skrivit en snäll tidnings-artikel om bygget av Facebooks ser-verhall i Luleå och om hur intressant tekniken var. Men en av underleveran-

törerna trakasserade mig i alla fall, för att få styra över hur jag skulle skriva. Som för-klaring till agerandet hänvisade underle-verantören till sin kund, alltså Facebook, som enligt uppgift ville ha kontroll över alla informationsflöden.

Min fråga är då om informationsjätten spelar på demokratins eller diktaturens spelplan. Nästa fråga är förstås vad det i sin tur betyder för samhället. Vill vi ha företag som Facebook i Luleå?

vilken etik gällerJag använder Facebook. Förstås. Något an-nat är inte möjligt för den som vill vara med och kommunicera fullt ut i dagens värld. Som journalist kan man inte avstå från en av världens viktigaste kommunikationska-naler med upp emot en miljard användare, alltså i stort sett alla som kan tänkas ha råd.

Därmed är företagets etik när det gäller informationshantering väldigt intressant. När jag fick höra att Facebook som upp-dragsgivare pressade sina underleverantö-rer att styra vad journalister skriver då anser jag det vara intressant för flera.

hur fri är informationenArtikeln som skulle styras upp handlade om den teknik som används för att få ner miljöbelastningen för bygget. Möjligtvis kan underleverantörens missnöje ha be-rott på att jag nämnde några kritiska syn-punkter, som att bygget störde naturintres-sen och att energianvändningen var stor, trots alla besparingsåtgärder.

Jag vet inte vad missnöjet berodde på i detalj, för jag avslutade kommunikationen med den underleverantör som försökte styra över vad jag skrev med olika former av trakasserier. Men i ett sista mejl fick jag

som förklaring till beteendet, att det be-rodde på Facebook.

Det här var efter Facebook-revolutionen och företaget förknippades snarare med den arabiska våren och kamp för frihet mot förtryck. Men nu visar det sig att företaget snarare agerar på förtryckarsidan när det gäller de egna angelägenheterna.

Om Facebook får bestämma då är det alltså inte informationsfrihet och störtan-det av förtryck som gäller utan då ska in-formationen istället stödja dem som redan har makten.

Min upplevelse är nog tyvärr inte en olyckshändelse i arbetet. Jag googlade på Facebook och hittade många klagomål på företagets agerande vad gäller informa-tionsfrihet. Det censurerar det användar-na publicerar till exempel. Uttryck med kritik mot Facebook går inte att publicera som till exempel ”F*ck Facebook”.

regleras i Fn-artikelMen vill vi bevara demokratin måste infor-mationen vara fri. Om journalister eller andra blir trakasserade när de försöker pu-blicera något som misshagar ett företag el-ler en makthavare, då är själva grundbul-ten för vårt statsskick hotat.

FNs artikeln 19 om informationens fri-het gäller inte bara journalister, utan alla som vill rapportera om vad som sker i värl-den. Går det inte att rapportera om miss-förhållanden då kan allmänheten inte ställa makthavare till svars eller välja makthavare som kan tänkas agera bättre.

Vi journalister har rapporterandet som yrke, men yttrandefriheten gäller alla.

Försökte stoppa publiceringSjälvklart kan man inte rapportera precis vad som helst – då blir det förtal i värsta fall. Som journalist försöker jag undvika fakta-fel så långt det går, det handlar om kvalitet i arbetet. Det var också därför som under-

leverantören i fråga fick texten tillsänd. En anställd hos företaget skulle kolla igenom vad jag skrivit så att allt skulle bli rätt.

Han ändrade några uppgifter som blivit fel. Men sedan skickade han texten till yt-terligare en person, som också hade åsik-ter. Han tyckte att texten som helhet inte skulle få tryckas, oavsett om sakinnehållet var rätt eller inte. För att driva igenom sin vilja var han hotfull och otrevlig.

Nu lyckades han ju inte driva igenom sin vilja ändå. Vi lever trots allt i en demokrati.

Hans beteende var inte heller unikt. Det händer då och då att någon som intervjuats eller den intervjuades chef försöker lägga sig i. En gång blev jag rent ut hotad med att det var dåligt att vara osams med en statlig gruvjätte. Med tanke på hur starka demo-kratins skyddsvallar är i Sverige och på vad som skulle hända med gruvjätten och hotet blev allmänt känt behövde jag inte ta det hotet på allvar en enda sekund.

Men om hot mot dem som rapporterar om näringslivet börjar accepteras då ligger vi som vill leva i ett fritt samhälle illa till. Näringslivet är en maktfaktor, det måste granskas precis som alla andra fenomen som styr våra liv.

Och när ett så centralt företag som Face-book inte har förstått att informationsfri-het är en av demokratins grundbult då har det gått för långt. Om företaget ska tillåtas att ta hand om ett ständigt ökande informa-tionsflöde då måste nog företaget vara på den rätta sidan vad gäller demokrati och frihet.

statliga subventionerAnnars kan man också fundera på det vet-tiga i att den svenska staten subventionerat bygget av företagets serverhall med 100 miljoner kronor. Det var väl någon sort ar-betsmarknadsåtgärd tänker jag mig. Före-taget fiskade runt i världen för att hitta bil-lig energi och subventioner innan det slut-

it�Samtidigt�som�de�sociala�medierna�bidrar�till�kampen�mot�förtryck,�som�den�arabiska�våren,�vill�företag,�som�gör�informationsspridningen�möjlig,�ha�full�kontroll�över�vad�som�skrivs�om�dem.�Går�det�ihop?�Vill�vi�ha�ett�samhälle�där�ingen�granskar�vad�som�exempelvis�sker�med�skattemedel?Av kerstin lundell, frilansjournalist

vill vi ha företag som försökertotalstyra information?


Hur troligt är det att en genomsnittlig Facebookanvändare tar sig igenom de finstilta villkoren, och till fullo förstår dem?

ligen fastnade för norra Sverige. Att kyla till de många datorerna är gratis under en stor del av året var förstås en bonus.

Men nu visar det sig kanske att Luleå fått en gökunge i boet. Företaget blir en viktig aktör i regionen. Ska journalister trakasse-ras när de skriver om andra problem också? Kommer företaget att försöka påverka an-dra företag att införa en sämre kultur vad gäller möjligheterna att kritiskt granska näringslivet i kommunen?

Journalistens uppdrag Det finns redan en illavarslande tendens av journalistförakt som gör det lätt för makt-havare att avfärda kritisk granskning. I vå-ras hörde jag en hög regeringstjänsteman avfärda journalistkåren som en flock kajor som man inte behövde bry sig så mycket om. Ingen på seminariet protesterade.

Men om de som har till yrke att granska och rapportera avfärdas på det sättet, hur ska man då se på granskningen? Är den också trams? Vad får vi för samhälle om makthavare kan avisa granskningen på det sättet? Vill vi ha ett sådant samhälle?

kan sälja utTill saken hör ju också att Facebook gärna vill ha all information om mig och dessut-

om äga den. Det jag och mina vänner leve-rerar om mig på min Facebooksida förlorar jag kontrollen över. Det tillhör inte min privata sfär längre. Jag trodde att sidan vände sig till mina vänner, men i själva ver-ket publicerar jag för världen, har jag för-stått.

När jag skriver som journalist, har jag upphovsrätten till det jag gör. Ingen annan kan publicera mina artiklar. Men på Face-book har jag skänkt bort den rätten. Face-book kan ta mina bilder, mina texter och annat som jag lagt in där och använda som det vill.

Det kan sälja informationen om mig och dig och alla andra till högstbjudande. Som journalist skaffar jag mig förstås fiender ibland. Facebook kan sälja information om mig till dem. Ibland lägger folk ut pinsam-ma festbilder på sig själva och sina vänner. Dem har Facebook också tillgång till. Så det gäller att företaget är att lita på, att det age-rar så att människor inte blir skadade.

vill höra tillFaktum är att jag försökt avveckla mitt Facebook-konto, just för att jag själv vill ha viss koll på vilken information som sprids om mig och för att jag ifrågasätter företa-gets etik och moral. Jag gick igenom en lång

lista åtgärder och fick ett meddelande om att nu var mitt konto nedlagt och försvun-net.

Men det var det ju inte.Så nu får jag väl vara kvar på Facebook

ett tag till. Och innerst inne vill jag vara med ändå. Jag vill vara delaktig, vara där andra är, rent socialt. Det är väl så förtryck fungerar: vi människor vill vara tillsam-mans med varandra. Att vara socialt uteslu-ten är till och med likvärdigt med en döds-dom i den australiensiska ursprungsbe-folkningen. Det kan utnyttjas av maktha-vare som bestämmer vem som får vara med och inte.

Så slår det mig: det kan förstås Facebook utnyttja för att straffa mig för den här krö-nikan! Huvaligen!

Men texten kan inte ta slut här för jag måste tillägga en sak: det var inte NCC som trakasserade mig, ifall nu någon läsare tror det på grund av att företaget är huvuden-treprenör för Facebookbygget i Luleå.

Vilket företag det handlar om får förbli fördolt. Att företrädare för vanliga företag inte förstår eller bryr sig om demokratins spelregler är inte värt att ödsla krut på. Den omtalade underleverantörens namn har jag inte ens lagt på minnet. D


Form & teknik�Det�håller�inte�att�sitta�i�ett�skyddat�hörn�av�världen�och�betrakta�omvärlden�på�avstånd.�Lär�av�andras�erfarenheter!�För�problem-lösning,�innovation�och�utveckling�gäller�inga�geografiska�eller�kontextuella�avgränsningar.�Det�andra�lär�idag,�kan�vi�ha�nytta�av�i�morgon.�Av andreas falk, [email protected]

Från ett så pass skyddat hörn av världen, som vi lever i här i Sveri-ge, betraktar vi en i många fall och avseenden avlägsen omvärld på

avstånd som är både bekväma och behö-riga.

Utvecklingen av samhället i väst och av medierapporteringen gör också att det paradoxalt nog inte har blivit lättare att nås av nyheter om vad som händer bort-om horisonten. Men även om det kan vara svårt att applicera andras avlägsna erfa-renheter och landvinningar, på den egna hemmaarenan, så går det att genom an-dras erfarenheter lära sig mycket om hur vi kan hantera de utmaningar som vi själva står inför.

Vi rent av måste dra hem så många lär-domar som vi bara kan, för att utveckla och berika oss själva.

oklara definitioner”How reliable is reliable?” Frågan ställ-des under en konferenssession i London i september ifjol. Sessionens tema var till-förlitlighet och säkerhets- och robust-hetsaspekter av konstruktioner och forskningsfrågornas art fick diskussio-nen att gränsa till filosofins område med snudd på uppvisningar i hårklyveri.

Tillförlitlighet är förvisso en viktig sä-kerhetsaspekt på byggnader, men hur till-förlitligt är tillförlitligt? Det är givetvis betonade frågeställningar, eftersom man måste kunna ta ställning till hur allvarliga olyckor och katastrofer som man behöver ta hänsyn till när en konstruktion ska di-mensioneras; ska byggnaden hålla för en lastbil som kraschar mot fundamentet, ett flygplan som störtar in i fasaden, ett jordskalv på 6.3 på Richterskalan eller ett skalv på 5.1 eller 7.8?

Eller än mer statistiskt uttryckt: jord-skalvet som hypotetiskt inträffar till ex-empel en gång per 50 år? Per 100 år? Kon-

kretion av de abstrakta resonemangen blir ett måste, för hur annars kan riktlin-jerna appliceras på den byggda verklighe-ten?

Att förstå omvärldenAbstraktioner är emellertid viktiga för att vi språkligt, vetenskapligt och över hu-vud taget mentalt ska kunna greppa feno-men omkring oss och kunna hantera dem.

Vi behöver förenkla och abstrahera för att kunna bearbeta och finna rationella lösningar som passar vår komplexa om-värld. Men det finns givetvis en risk och en fara med att genom abstraktioner dis-tansera sig från det konkreta, för att inte tala om de ofta ineffektiva följderna av politiska agendors oprecisa formulering-ar, vilka tvingats fram för att uppnå kon-sensus.

Ineffektiviteten förstärks sedan givet-vis när det är ett befintligt sammanhang som ska adresseras, eftersom lösningar då behöver anpassas för unika förutsätt-ningar och man därför ofta, förstås, tving-as till olika grader av tolkningar, och där-med nödgas tumma på de generella rikt-linjerna.

Buzz wordsDen ständiga utnötningen av begrepp är givetvis ett ständigt återkommande pro-blem, men när det gäller ”buzz words” så ligger problemet i alltför grunda defini-tioner och nonchalant språkbruk, ett slags ”word dropping” närhelst det läm-par sig.

Problemet med abstraherade resone-mang utgörs i stället av att begreppen lyfts så högt ovanför den fysiska verklig-het som de ska beskriva eller hantera, att länken till konkretionen tänjs ut till o igenkännlighet, vilket självfallet försvå-rar definitionen av sambandet och där-med själva den praktiska nyttan av be-

greppet, metoden eller resonemanget. Extra knivigt blir det när buzz words

ställs på sin spets. Frågan: ”How sustaina-ble is sustainable?”, blir alltmer aktuell. Relativiteten är därtill ständigt påtaglig, för, som Fröding skrev: ”…det, som är san-ning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.”.

Vissa ord och begrepp saknar helt en-kelt entydiga definitioner men ges vitt skilda betydelser i olika grupper och sam-manhang. Det kan vara olikheter mellan professioner och det kan vara grundat på skillnader i yttre förutsättningar, som ex-empelvis klimatskillnader mellan olika regioner och zoner världen över; en iso-leringsstandard i Sverige som skiljer sig rejält från en chilensk norm, som i sin tur avviker från en australiensisk.

det spretarVi lever i en alltmer globaliserad värld men vi lever ändå i många avseenden i ibland vitt skilda världar, vilket gör det mycket svårt att uppnå enighet.

Samhälls- och teknikutvecklingen går också av flera skäl och varierande orsaker olika fort inom olika områden, på olika håll i världen och det gör att perspektiven på omvärlden och på för omvärlden vik-tiga frågor kan skilja sig rejält från varan-dra. Kina kan konstateras ha sina förut-sättningar, i den mån nu jättenationen Kina kan generaliseras till något enhet-ligt. Australien har helt andra produk-tionsmässiga, klimatmässiga och politis-ka förutsättningar än Kina. Grönland har ytterligare andra. Liksom Frankrike.

Det spretar, både ekonomiskt, klimat-mässigt, kulturellt och gastronomiskt och socialt.

världsledande eller vilse?Vi kan i Norden hävda att vi är bra och

För att utvecklas behövervi lära av det andra gör



världsledande inom det och det, och vi har också blivit kända för vissa specifika framgångssagor och utvecklingssteg. Men det gör inte att vi per automatik be-härskar andra företeelser lika bra, inte på långt när: På andra håll i världen ligger man långt före oss på andra områden, del-vis på grund av att man av naturliga skäl konfronterats med helt andra problem-ställningar där, än vi här.

Inte heller gör det att vi framgent ga-ranteras frontplats inom de områden där vi de facto varit riktigt, riktigt bra.

Exempelvis så har Sverige en erkänt oerhört lång träbyggnadstradition i lan-det, liksom en väl utbyggd trygghet i sam-hället och ett antal anmärkningsvärda byggnadsverk upptagna på Unescos Världsarvslista. Men, det gör inte att vi för den skull idag är världsledande inom utveckling av nya träprodukter, vidareut-vecklande av social välfärd eller per auto-matik presterar nya arkitektoniska mäs-terverk som gör rubriker i internationell arkitekturpress.

ledare och ledarbytenAtt vara världsledande är något som krä-ver förvaltande, enorma resurser och ständig dedikation genom mycken tanke-möda och hårt arbete – se bara på stjär-norna som möts vid OS, där somliga fort-sätter skina från spel till spel, andra faller snöpligt och ytterligare andra plötsligt uteblir av olika orsaker.

Det kostar att ligga på topp, och att vila på gamla lagrar är inget framgångskon-cept. Elitidrottare strävar ständigt efter förbättring inom sin gren, och de idrot-tare som avslutar sina karriärer kan knap-past livnära sig på blotta medaljskörden; de startar ett klädmärke, börjar föreläsa eller tar eller återupptar ett Svensson-jobb.

utveckla det som finnsFinansiellt stöd, resurser, kunskap och driftighet är förutsättningar som inte är givna och vem eller vilka som är världsle-dande skiftar därför över tid och strålkas-tarljuset vandrar runt i världen.

Det handlar om att vidareutveckla det man har, det man har kapacitet för och det man tror på.

Både i ledarpositionen och när strål-kastaren vandrat vidare finns allt att vin-na på att iaktta och lära av dem som hung-rar efter och senare övertar ledartröjan.

Att hålla sig ajour med startfältet världen över och på vilka villkor som andra ger sig in i kampen (i och mot tillvaron), vilka lokala och regionala förutsättningar som andra deltar med, är av stor betydelse för att sålla bland möjliga lärdomar och kun-na överföra andras erfarenheter och re-sultat till den egna kontexten.

Det gäller att inte blunda för eller un-derskatta andra aktörer, utan att analy-sera dem och deras förutsättningar för att lära sig själv så mycket som möjligt av

samtliga abstraktionsnivåer, alltifrån det unikt specifika till det extremt generella.

tabula rasaMen vore det inte enklast att starta om på nytt?

Dela upp och ruta in världen och tillva-ron enligt nuvarande uppfattning, erfa-renheter och förstånd; sitta med linjal och dra raka streck över jungfruligt land – så som kolonisatörerna av Afrika självs-

Växthuset i Shanghai Botanical Garden har en detaljutformning som är utförd enligt tradition samt med samtida knowhow, alltså både med lowtech och relativ hightech. Foto:�Andreas�Falk


P


våldigt gjorde när det begav sig? Och be-nämna och inrätta saker och ting enligt en ny, fräsch ordning baserad på våra uppda-terade förutfattade meningar – så som kapten James Cook gjorde när han ut-forskade Nya Zeelands kust på 1700-talet och gav avsnitt av landskapet namn som Doubtful Sound och Bay of Plenty, och som man gjort med topografiska företeel-ser på månens yta?

stor utmaningDen rengjorda griffeltavlan, eller överfört, det vita ograverade pappret och den frihet som det ger, är alltid lockande, men också en svår utmaning – det vet alla som suttit inför uppgiften att dra det första strecket.

Efter jordbävningen i nya zeeländska Christchurch i februari 2011 låg stora de-lar av staden i ruiner. Antalet liv som krävts var efter omständigheterna lågt, men den materiella förödelsen mycket omfattande. Insatsen som nu står i be-grepp att genomföras är återuppbyggna-den och denna innebär en stor frihets-grad gällande urban planering och val av konstruktionssystem och utformning av stadens arkitektoniska identitet, efter-som i stort sett allt jämnats med marken. Insatsen innebär en stor utmaning, som man med fördel antar genom en nog-grann global översyn av vilka erfarenhe-ter som kan vara till nytta.

Det handlar inte om att bara se till vad

kiwis, som nya zeeländare kallar sig själ-va, åstadkommit intill dags dato, eller att till punkt och pricka återskapa det som föll samman. Det handlar om att se hur det hela kan göras så bra det någonsin går, idag, för att hålla så bra som möjligt, imor-gon.

delar av samma sanningDå är det mycket intressant att att se till vad man gjort och gör på helt andra håll i världen både inom forskningen och i praktiken, utifrån helt andra utgångs-punkter; hur man bygger högt i Kina, hur man konstruerar passivt i Tyskland, vilka material som kan ge de mest robusta byggnaderna i denna seismiskt aktiva verklighet och hur byggprodukter och -system kan utvecklas vidare för att ännu bättre matcha behoven.

Men hur gör man? Vem eller vilka sitter idag inne med den bästa lösningen?

För förutsättningslös problemlösning räcker det inte med att följa nyhetssänd-ningarna och titta i de senaste magasinen i jakt på inspiration och kunskapsstoff; den rådande mediebevakningen är alltför regionalt fixerad och ofta ekonomiskt och politiskt trendkänsligt styrd och alltså inte förutsättningslös.

För problemlösning, innovation och utveckling så gäller inga geografiska eller kontextuella avgränsningar; den minsta gemensamma nämnaren och en enkel analys av hur ett problem gripits an kan leda hur långt som helst.

De erfarenheter som dras och kommer att dras i Christchurch har sedan säkerli-gen stor användning och nytta på andra platser jorden runt. Och vem vet? Om några år kanske världens stadsplanerare vallfärdar till Canterbury på samma sätt som de gjorde till Vällingby med flera stockholmska förorter när dessa byggts.

Det visar sig till slut, allt som oftast, att delar av både den berlinska och den hei-delbergska sanningen kan vara till stor nytta. D

Referenser:

Gustaf Fröding. “Vad är sanning?” ur Gitarr och dragharmonika.www.scoop.co.nz/multimedia/tv/ national/68907.html

Ett växthus under uppförande i Shanghai Botanical Garden 2010 visar prov på problemlösning. Foto:�Andreas�Falk

P


En Byggingenjör SBR har tre bokstävers försprång.

SBR Byggingenjörerna står för kvalitet och kompetens, koncist sammanfattat i tre bok-stäver. En byggingenjör SBR kan man lita på.

Du som uppfyller våra krav på bl a kompetens och

erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna.

Och får därmed rätt att använda SBR som särskil-

jande tillägg till din titel. Dessa tre bokstäver visar

vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för

kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar kon-

kurrensfördel.

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre

bokstävers försprång på www.sbr.se

Varför inte bli medlem du med!?


som fastighetsägare idag har man många olika lagar och regler att följa och leva upp till. Och det kommer nya i en strid ström. Det

är allt från regleringar som gäller buller, fukt och skadedjur till ventilation, avfall och brand.

Eftersom vi vill ta vårt samhällsansvar och verka för en god boendemiljö och sä-kerhet i våra byggnader är detta inget vi vänder oss emot.

system håller kollSom branschorganisation erbjuder vi de bästa förutsättningarna för våra medlem-mar att kunna följa de lagar och föreskrif-ter som gäller för branschen. För att hjälpa våra medlemmar, som ofta upplever dessa regler som en börda, har vi tagit fram ett system som håller koll på vad som måste göras, hur det ska göras och vid vilken tid-punkt det ska ske.

Vårt system, som vi kallar Egenkontroll för fastighetsägare, fokuserar på 21 kon-trollområden där det ställs höga krav på fastighetsägaren. Varje område har i sig en mängd lagar och regler som måste följas.

Det går i korta ordalag ut på att fastig-hetsägaren får en tydlig sammanställning över fastighetens status, samt en påmin-nelse i sin vanliga e-post när det är dags att göra en speciell kontroll eller åtgärd i en viss byggnad.

Vi ansvarar för att systemet är uppdate-rat efter den senaste lagstiftningen. Och fastighetsägaren har inte bara nytta av sys-temet i sin verksamhet vid tillsyn, det kan också användas som ett internt styrmedel och en kvalitetsstämpel. Vårt system byg-ger på att vi som branschorganisation hjäl-per våra medlemmar på bästa möjliga sätt.

de flesta äger få hyreshusEtt fåtal av våra medlemmar är riktigt stora fastighetsföretag med anställda experter

som kan handskas med allt från skattefrå-gor till fastighetsförvaltning och hyresför-handling.

Men det stora flertalet av våra medlem-mar är fastighetsägare som bara äger ett eller ett fåtal hyreshus. Väldigt ofta har dessa fastighetsägare också ett annat yrke vid sidan om. De har kanske ärvt sin fastig-het eller byggt den själva, och inte sällan bor de i samma fastighet som sina hyres-gäster.

Att samma regler gäller oavsett storlek på företag tycker vi är bra. Problemet upp-står när myndigheterna utövar sin tillsyn. Då blir tillsynen extra kännbar för de min-dre företagen.

Problemet blev extra tydligt för två år sedan när regeringen ansåg att landets kommuner måste utöva sin tillsyn mer re-gelbundet. I samma veva gavs myndighe-terna också möjlighet att ta betalt för sitt tillsynsarbete.

orsakar stort merarbeteNär flera olika myndigheter, allt från kom-mun, Räddningstjänst eller Elsäkerhets-verk dessutom gör sin tillsyn vid olika till-fällen, utan någon som helst hänsyn till varandra, medför det mycket merarbete för den enskilde fastighetsägaren.

Du måste vara fysiskt på plats när tillsy-nen sker, fastighetsägaren måste informe-ra sina hyresgäster i laga ordning och be-gära tillträde till lägenheter. Hela proces-sen kostar väldigt mycket pengar.

tillsynens kvalitet varierarVi ser ett tydligt bekymmer i att det idag bara är vi och våra medlemmar som har helhetsgreppet över de lagar och regler som finns. De olika myndigheterna beva-kar enbart sina egna intressen och kontrol-len sker inom begränsade områden vid varje tillfälle. Tillsynen blir helt enkelt fragmentarisk.

Vad vi också märkt är att kvaliteten på tillsynen varierar kraftigt över landet. Vil-ket sätt en tillsyn genomförs på, och vilka krav som därmed ställs på fastighetsäga-ren, beror helt enkelt på vilken kommun det är. Det anser vi är oacceptabelt.

Behöver bli mer rättvistVi får även tydliga signaler om att tjänste-männen som genomför tillsynen av fastig-hetsägarens egenkontroll ofta utgår från att det finns ett problem, när det i själva verket är en tillsyn av fastighetsbolagets egenkontrollarbete som ska genomföras.

Enligt vår mening sköter sig fastighetsä-garna bra och med vår hjälp gör de allt som de ska göra på ett tillfredsställande sätt. Det finns därmed ingen anledning att miss-tänkliggöra en hel yrkesgrupp.

Detta är något som även Socialstyrelsen uppmärksammat. Just nu diskuteras att starta ett nationellt arbete för att kunna ge mer stöd åt kommunerna när de gör sin tillsyn. Detta för att göra tillsynen mer rätt-vis över landet och för att kvalitetssäkra den och göra den mer kostnadseffektiv.

vill vara delaktigDetta initiativ välkomnar vi. Vi hoppas i framtiden också få medverka i arbetet ge-nom att visa fastighetsägarens roll och an-svar i den fastighetsförvaltning som våra lagar och regler kräver.

Vi vill dela med oss till myndigheterna av den bild vi har av en bransch som tar ett stort ansvar för sin egenkontroll. För oss är det oerhört viktigt att tillsynsmyndighe-terna får kännedom om hur vardagen ser ut för majoriteten av våra medlemmar. Vi som branschorganisation vill vara delak-tiga i den processen.

Vi önskar också att berörda myndighe-ter själva kommer fram till att det krävs en bättre samordning. Det skulle underlätta betydligt för landets fastighetsägare! D

deBAtt�Fastighetsbranschen�är�till�sin�natur�långsiktig.�Våra�hus�ska��vara�lika�bra�att�bo�och�leva�i�idag�som�om�hundra�år.�Förvaltarskapstanken�är�därför�en�naturlig�del�av�vårt�företagande.�Vi�inom�fastighetsbranschen�vill�ta�vårt�ansvar�för�att�miljön�även�är�bra�för�framtidens�hyresgäster.Av linda hansson, miljöspecialist, Fastighetsägarna och jan thorsson, chef energi-tjänster, Fastighetsägarna

myndigheternas tillsyn måste samordnas


om man som jag älskar be-tong, fascineras av ytan, som inte bara är en yta utan en kropp, då tackar man ja till

medverkan i nya forskningsmöjligheter.Tecocrete, som är en ordlek med både

Textile and Concrete, är samlingsnamnet på forskningsprojektet. I denna artikel beskriver jag projektet utifrån min posi-tion som arkitekt.

Min ingång är människan; vad vi ser och upplever, och vad som ger oss bra för-utsättningar för att vara och verka.

Staden, byggnaden, fasaden berättar över tiden. Hur nya textiler kan vara med och utveckla nya uttryck för betong, fann jag både lockande och löftesrikt.

Befruktar varandraSyftet med projektet var att genom en komplex grupp pröva möjligheter att få nya egenskaper i skivornas ytskikt, arme-ring, infästning och montering.

I projektet ingick kompetenser från olika håll, både från forskarvärlden och tillverkare. Att blanda forskarsjälar med yrkespraktiker är en spännande och fruktbar kombination. För vi är så olika. Tillsammans blir det mer komplett, min-dre förutsägbart, och därför intressant för bägge parter och till gagn för resulta-tet.

skapa fuktavvisande ytaDen första utgångspunkten, som var att skapa en fukt- och vattenavvisande yta i betongelement, lockade mig mycket. Vi vet alla hur oskönt en betongyta kan åld-ras utomhus, missfärgas, påväxt, frost-sprängning, blottlagd armering, tänk en bild från en regnvåt november i Liverpool -68.

Om man istället tänker en egen be-tongidentitet, torr och vacker i november, som stolt skyddar sitt innehåll, oss män-

niskor, ja, då blir associationerna helt an-dra.

gjuten yta kan ges strukturVåra försök med skivor gjutna med textil i matrisformen, det vill säga textil längst ner i formen, gav intressanta mönster och stukturer. Effekterna gränsar till grafisk betong och kan säkert kombineras.

Proverna visade på både mönsterbilder och stukturbilder. Det senare kände jag stor lust till, då det definierade betongen på ett oväntat sätt.

textil absorberar vattenFördelar med en textilmatris är förutom en intressant ytstuktur eller mönsterbild, även textilens förmåga att absorbera yt-vatten, och därför ge en starkare yta.

I detta område finns mycket att utpro-va, och säkert kommer vi se fina exempel på både specifika och generella lösningar. Vissa prover motgjuten textil kan uppvisa nanostruktur i betongen då textilen av-lägsnas.

I de pågående långtidsförsöken försågs provgjutningarna med olika impregne-ringar, där titanoxiden framstod som mest lik referensytan.

tunnare fasadskivaDen andra utgångspunkten, att använda textilen som armering, inne i skiva, fick ett stort utrymme i projektet.

Vi fokuserade på ytterskiva i sandwi-chelement, mycket beroende på Sträng-betongs stora motivation. I dagsläget mä-ter deras fasadytterskiva cirka 70 mm. Beräknar man på många år blir det en betydande hyreskostnad bara på fasad-skivan.

En annan synpunkt är naturligtvis mil-jöpåverkan. Mängd betong, transport, tyngd, lyft, skador vid montering med mera, allt sammankopplat blir det mycket

intressant att se hur vi kan skapa mer ra-tionella element med intressanta egen-skaper och tunnare fasadskiva.

Provgjutningarna påvisade goda möj-ligheter, speciellt kolfiber och glasfiber övertygade. Infästningarna blev sedan ett annat område för prövning, och vidhäft-ning mellan innerbetong, isolering och ytterskiva.

Anslutning blir en utmaningDen tunnare skivan, som fri skiva, kom-mer att bli ett mycket intressant material i ombyggnad och ändringsprojekt. Med en bra metod för infästning kan skivorna bli ett intressant tillskott till andra skiv-material som vi redan använder flitigt vid ombyggnad och omvandling.

Med betongens karaktär och förtjänster finns det plötsligt nya uttryck att välja, där tilläggen och den befintliga stukturen till-sammans kan bilda en intressant helhet.

Det börjar naturligtvis pirra i fingrar-na, hur kan anslutningar se ut, vertikala och horisontella fogar? Möten andra ma-terial? Hur kan fönster- och takfotsdetal-jer utformas? Vilka generella lösningar ser man, hur stor frihet kan det finnas?

Ofta sätter detaljerna nivån, det är i möten och i kanterna det intressanta upp-står, medan ögat glider snabbare över fa-saden. Bra, tåliga, vackra detaljer låter huset åldras vackert, ger ett bra skydd för konstruktionen och bidrar till den upple-velse varje projekt bör vara.

optimera tillsammansSammanfattningsvis, tre år går fort. Vä-gen är allt annat än ”pang på rödbetan”. Målet blev ett annat än jag trodde, men vägen mycket intressant och lärorik. Vi ser olika frågor och lösningar, vi blandar och ger. En öppen gemensam arena vin-ner alla på.

Ska vi möta utmaningarna framöver,

deBAtt�Tecocrete-projektet�har�studerat�hur�textil�kan�ge�betong�en��smuts-�och�vatten�avvisande�yta.�Nu�ska�nya�tunna�fasadelement�testas.�Forskare��och�tillverkare�har�arbetat�ihop�och�projektet�visar�att�de�utmaningar�vi�står��inför�kräver�gemensamma�insatser�av�branschen!�Av kia bengtsson ekström, arkitekt SAR/MSA, MA Arkitekter

Bättre resultat när forskareoch praktiker arbetar ihop


med stora nya behov, nya energikrav och högt ställda designkrav, måste branschen optimera tillsammans. Det duger inte längre att ta en sak i taget.

Det ger mersmak. Nu önskar jag ett pi-lotprojekt där vi kan utveckla och testa de tunnare fasadelementen samtidigt som vi går vidare med textil i ytskiktet. Den skira

textilen möter den tunga betongkroppen, fantastiskt uppmuntrande! D

Fotnot:

I�gruppen�för�Tecocrete-projektet�är�CBI�genom�Katarina�Malaga�huvudman�och�pro-jektägare.�Även�Kristian�Tammo,�Per�Malm-back,�Otto�During�och�Ida�Gabrielsson,�alla�

från�CBI,�har�medverkat.�Vidare�Strängbe-tong�genom�Örjan�Pettersson�och�hans�efterträdare�Peter�Roots,�Fredrik�Johansson�från�FOV�Fabrics,�Sven�Olsson�och�Anders�Sjöberg�från�STO,�Thomas�Blanksvärd�från�LTH,�Håkan�Torstensson�från�Textilhögsko-lan,�Mathias�Flansjer�på�SP�och�Kia�Bengts-son�Ekström,�MA�Arkitekter.


BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

Beräknings-program för

murverk

www.murma.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

SidALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Bengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8El Björn Electro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Eurotak AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18GVK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18HAKI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Hunton Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47JAFO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Nordan Kvillsfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

SidPlannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 4Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2:a omslagSBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47SK Tuote OY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Solarlux Scandinavia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57SP Sveriges Teknikska Forskningsinstitut . . . . . . . . . . .51Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagSträngbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Sveriges Geologiska Undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . 45Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Tyco Thermal Control Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Uponor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 [email protected] 183 52 Täby

Annonsörer


Snart öppnar ett seniorboende för homo-, bi och transperso-ner – HBT-personer – i Stock-holm, men det saknas fortfa-rande vård- och omsorgsbo-ende för HBT-personer och många är rädda för att de mås-te krypa tillbaka in i gardero-ben på äldre dar.

Det visar en kartläggning som är utförd av Per Aase Ar-kitektkontor och sektionen för arbetsterapi på Karolinska in-stitutet. Kartläggningen är fi-nansierad av projektet ”Bo bra på äldre dar” som är ett reger-ingsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet, med syfte att stimulera till nytän-kande kring bostäder och bo-endemiljöer för äldre.

Kartläggningen har tagit reda på hur HBT-personer vill bo när de blir äldre. Resultatet visar att man inte önskar ett segregerat boende, utan väl-komnar även andra grupper. Men trygghet är en förutsätt-ning för en sådan öppenhet.

Allteftersom andelen äldre i Sverige ökar, kan slutsatsen dras att även äldre som defi-nierar sig som en HBT-person ökar. Idag finns inget äldrebo-

ende med HBT-profil i Sveri-ge. Det finns framskridna pla-ner på ett seniorboende i Stockholm: Regnbågen.

Ett äldreboende där perso-nal och ledning har genomgått RFSL:s utbildning för HBT-certifiering öppnade i Kungs-ängen utanför Stockholm i maj 2012. Inget av dessa omfattar dock någon form av vård- och omsorgsboende.

Det som framkom främst i kartläggningen är vikten av att kunna förena öppenheten mot omvärlden och samtidigt ska-pa en trygg miljö som bygger på den tillit och gemenskap man känner inom HBT-samhället. Ett traditionellt äldreboende kan komma att exkludera eller inte förmå att möta de behov som HBT-gruppen har.

Utifrån resultatet från kart-läggningen har Per Aase Arki-tektkontor tagit fram en rit-ning på hur ett äldreboende för HBT-personer skulle kun-na se ut. Tanken är att kunna bygga detta på en attraktiv centralplats med närhet till natur.

Se mer på www.bobra-paaldredar.se D

Försäljningen av allmännytti-ga lägenheter minskade kraf-tigt från cirka 15 000 lägenhe-ter år 2010 till knappt 6 700 år 2011. Det är ett av resultaten i Boverkets årliga kartläggning av läget på bostadsmarknaden. Kartläggningen bygger på en enkät till landets kommuner.

Under 2011 såldes nästan två tredjedelar till privata hy-resvärdar för fortsatt uthyr-ning, medan försäljningarna för ombildning till bostadsrätt endast stod för drygt en fjärde-del. Stockholms kommun sål-de totalt 1 740 lägenheter un-der 2011, jämfört med 7 537 året innan.

– Detta hänger sannolikt samman med de geografiskt mer begränsade möjligheter-na att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms kommun. I princip är försälj-ningar för ombildning till bo-stadsrätt stoppade i Stock-holms centrala delar, säger Assar Lindén, jurist, Boverket.

Bostadsbristen i kommu-nerna fortsätter att öka. Cirka 64 procent av befolkningen bor i kommuner med bostads-brist, medan endast 6 procent bor i kommuner med över-skott på bostäder.

Antalet kommuner som re-dovisar brist på bostäder har ökat de senaste åren. Det är 135

kommuner, eller 46 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan.

– Många av de kommuner som tillkommit i år är mindre kommuner som inte tidigare har haft brist på bostäder. Många gånger handlar det om att man behöver bygga få lä-genheter, men det är svårt att få till stånd någon nyproduk-tion, säger Christina Johan-nesson, samhällsplanerare, Boverket.

Antalet outhyrda allmän-nyttiga lägenheter fortsätter att minska. Det finns nu cirka 6 200 outhyrda allmännyttiga lägenheter, vilket motsvarar ungefär 0,8 procent av det to-tala allmännyttiga flerbostads-husbeståndet.

Kommunerna bedömer att 22 500 bostäder påbörjas ge-nom nybyggnad år 2012 om man utgår från vad kommu-nerna bedömer som säkra pro-jekt. Det betyder att nypro-duktionen av bostäder i år blir lägre än något av de senaste åren bortsett från år 2009.

Det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande är höga produktionskostnader, men allt fler kommuner anger ock-så att en svag inkomstutveck-ling är ett hinder. D

vill ha tryggt äldreboende utförsäljningen har minskat

Noterat

Modellfoto för äldreboende för homo, bi och transpersoner. Illustration:�Per�Aase�Arkitektkontor�AB

HEJ! SKA VI BLI ÄLDRE TILLSAMMANS?

Sedan år 2010 har Statens fast-ighetsverk genomfört en om-fattande fönster- och fasadres-taurering på Bogesunds slott strax söder om Vaxholm. Nu står slottet klart efter att fyrtio år gammal kalkcementputs knackats ner och ersatts med ursprungliga material och fär-ger.

Slottet är återställt i det skick det var i slutet av 1800-talet: fasaden i ljusockra

med mörkgröna fönstersnick-erier.

När restaureringen påbör-jades år 2010 var fasaderna i dåligt skick. Senast slottet re-noverades var i slutet av 1970-talet. Då användes en grov kalkcementputs vilket var ett modernt material för sin tid. Problemet med kalkce-mentbruk är att det blir för tätt. Fukt som inte kommer ut fryser och sprickor uppstår. D

slott åter i 1800-talsskrud


Mänskliga aktiviteter har lett till ett ökat utsläpp av växthus-gaser, som påverkar jordens kli-mat och livsmiljö negativt. En-ligt Naturvårdsverkets senaste statistik för de svenska utsläp-pen av växthusgaser skedde en ökning mellan åren 2009 och 2010.

För att minska människans negativa påverkan behöver vi ta hänsyn till utsläpp av växthus-gaser i allt vi gör. Många indu-striföretag deklarerar sina ut-släpp. Konsumenter kan i viss utsträckning välja varor utifrån deras ”carbon footprint”.

En mer okänd påverkan står mark- och anläggningsarbeten för.

Enligt den senaste miljö-målsutvärderingen stod trans-porter och arbetsmaskiner to-talt för en tredjedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp.

– Byggbranschen har disku-terat hur utsläpp av växthusga-ser kan beräknas och redovisas vid bygg- och anläggningsen-treprenader. Det finns ett behov av ett likartat sätt att beräkna utsläpp, säger miljöexpert Da-

nielle Freilich på Sveriges Byggindustrier.

– Fler upphandlare har på försök börjat ställa allmänna krav på klimatredovisningar, berättar hon vidare. Trafik-verket, Göteborg, Malmö och Stockholms stad har under för-sta kvartalet 2012 presenterat nya gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Klimatfrågan har påverkat ut-formningen av flera krav och arbete pågår med att formulera specifika klimatkrav.

Miljögeoteknikkommittén inom Svenska geotekniska för-eningen (SGF) tog år 2008 ini-tiativ till ett verktyg för att räk-na ut ”carbon footprint” från efterbehandling av förorenade områden och andra markarbe-ten, uttryckt som mängd koldi-oxidekvivalenter.

– Vi såg ett behov av att enkelt kunna beräkna utsläpp av växt-husgaser. Först i saneringsen-treprenader, men snart insåg vi att behovet fanns i hela mark- och anläggningsbranschen, sä-ger Ole Paus, ordförande i mil-jögeoteknikkommittén.

– Syftet var att ta fram ett lät-tillgängligt och användarvän-ligt verktyg, som ger en stor-leksordning på utsläppen för olika moment och projektsteg, förklarar Ole Paus.

Beräkningsverktyget ger ett besluts underlag, genom att visa på skillnaden i klimatpåverkan mellan olika alternativ, som vid val av angreppssätt, maskintyp eller transportsätt.

Jonas Bermin på WSP Envi-ronmental har använt verkty-get för att jämföra mellan sex olika alternativ för att ta hand om förorenad jord inför en sa-nering i Skåne. Han matade bland annat in schaktvolymen för alternativet att gräva bort alla förorenade massor res-pektive bara de allra mest föro-renade, så kallade hotspots. Transportsträckan varierade han också genom att räkna på två olika mottagningsanlägg-ningar, en på tio mils avstånd och en på tre.

Vidare tittade han på det växthusgasutsläpp som en jordtvätt på plats skulle ge, an-tingen vid en fullständig sane-

ring eller vid en sanering av hotspots.

Utifrån detta, tillsammans med uppgifter om energiför-brukning, analyser, förbruk-ningsmaterial, övriga transpor-ter, material för återfyllning med mera, redovisade pro-grammet växthusgasutsläppen i ton kol dioxidekvivalenter för de olika åtgärdsalternativen.

– Vi tittade på hela arbets-processen och fick fram an-vändbar data. I pågående entre-prenadupphandling ställer vår beställare nu krav på entrepre-nörerna att redovisa utsläpps-data för sina respektive upp-lägg. Det ska bli spännande att se hur stora skillnader i växt-husgasutsläpp olika angrepps-sätt kan ge, säger Jonas Bermin.

Fotnot: SGF:s beräknings-verktyg ”Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten” finns på www.sgfmark.se. Verktyget är kost-nadsfritt tillsvidare och finan-sieras tack vare olika intressen-ters bidrag. Se mer på www.sgf.net under Kommittéer/Miljö-geoteknik. D

Beräkna utsläpp av växthusgas

Noterat

Solvärme har utvecklats från entusiasternas hemmabyggen till lönsamma installationer utformade i integration med byggnader och städer.

PLR, VVS-Företagen och Svensk solenergi har sjösatt ett samarbete för att bidra till utvecklingen. För att visa att branschen vill vara med och driva solvärmeutvecklingen ger VVS-Företagen i samar-bete med Slussen.biz och Svensk solenergi 15 000 in-stallatörer möjlighet att stärka sin kompetens inom området solenergi genom att lansera en installatörskurs om solvärme.

Kursens fokus läggs på sol-fångarkonstruktioner, sys-

temdesign och dimensione-ring, praktiska installations-råd, tips kring drift och under-håll, samt felsökning. Kurs-deltagarna får en insikt i vilka systemkombinationer som är mest lönsamma, ur såväl tek-nisk som ekonomisk synvin-kel. D

samarbetar kring solenergi

Magnus Everitt, miljöexpert på VVSFöretagen, tror på sol.

Att genomföra stora renove-rings- eller ombyggnadsprojekt i en bostadsrättsförening ställer höga krav på styrelsen.

Bostadsrättsföreningen blir byggherre med hela det ansvar som rollen medför. En byggherre har bland annat ansvar för arbets-miljön, att hitta rätt teknisk lös-ning, ha kontakt med myndighe-ter samt handla upp entreprenör.

I vanliga fall besitter inte styrel-sen den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna genom-föra den här typen av projekt.

Sveriges Bostadsrättscentrum AB, SCB, har tips inför ombygg-nationer:1. Anlita alltid extern experthjälp

för projektledningen, helst re-

dan i planeringsfasen. Större projekt kräver stor teknisk kunskap och kännedom om en-treprenadjuridik.

2. Vissa åtgärder ska fattas beslut om på stämma och alla berörda ska godkänna ändringen.

3. Var tydlig och informera fören-ingens medlemmar om vad som händer och när.

4. Tänk igenom alla moment nog-grant och vilka frågor som kan komma. Då minskar risken för kostsamma ändringar.

5. Kontrollera om ombyggnatio-nen kräver bygglov eller bygg-anmälan samt om andra be-gränsningar eller riktlinjer finns som påverkar utform-ningen. D

tips inför stora projekt

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70


Postgiro: 90 20 90-0

Saknad kan inte beskrivas i ord.

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg



Marknadsnytt

Bosch lanserar PSR Select, en skruvdragare med bits di-rekt integrerade i verk-tyget. Skruvdragaren kan förvara 12 olika bits i bit-be-hållaren och att byta mellan dem är enkelt. Hjulet vrids tills den rätta biten blir synlig.

Hjulet kan fyllas med bits efter eget behov så att kombi-nationen passar till det specifi-ka projektet.

Skruvdragaren väger 500 gram. D

Bosch 08750 18 20

Dremel har kommit med ett tillskott i VersaTip-familjen: Dremel DSM20. Det är ett multiverktyg för exempelvis golvläggning i trä eller sten,

båtrenovering, altanbyggen eller köksrenovering.

Kapskivan har en slipfunk-tion i stället för en taggfunk-tion som gör att DSM20 läm-nar släta snittytor. Verktyget gör det lättare att få till raka skär, instick och planskärning.

DSM20 är ergonomiskt ut-formad och går att hålla med en hand vid de flesta arbets-moment. Genom ett enkelt knapptryck byter man tillbe-hör. D

Dremel + 46 (0)707 58 50 40 ser@geelmuydenkiese.se

Företaget Incit hjälper fastig-hetsföretag att effektivisera sin verksamhet genom kon-troll och kunskap. Ekonomi- och fastighetssystemet Incit Xpand ger funktionalitet inom förvaltning, drift, underhåll och ekonomi.

Incits fastighetssystem, In-cit Xpand, vann upphandling-en när Förvaltaren i Sundby-

berg implementerar ett nytt fastighetssystem. Incit Xpand bedömdes vara användarvän-ligt, samt därmed värdeska-pande för medarbetarna, samt hyresgästerna. D

Incit 031725 43 17 [email protected]

Spotheater IR-lampa SH 1000 är en svensktillverkad produkt som enligt Leif Arvidsson läm-par sig utmärkt för att exem-pelvis ta bort färg och kitt på gamla fönster. Eller för att ta

bort färg och lack på fasader, dörrar och fönster, snickerier, möbler eller träbåtar.

En hög effekt gör att det bör räcka med 20–30 sekunder för att den underliggan-de ytan ska bli ren. D

Leif Arvidsson AB 0392360 10 [email protected]

Bostik uppger att deras ångtä-ta tätskiktsremsa är mjuk och följsam, och därmed lätt att fästa i golv- och väggvinklar. D

Bostik AB 04219 50 40 [email protected]

går snabbt byta bits

multiverktyg för skär och instick

Användarvänligt system

lampa rengör ytor

Nu kommer Contura i5 som är en ny insats till den öppna spi-sen. Insatsen kan anpassas till olika storlekar på öppna spisar. Om spisöppningen är större än insatsens mått finns ett lamell-galler som enkelt anpassas och monteras för att rama in insat-sen.

Contura i5 har stort panora-mafönster. Kassetten är Sva-nen-märkt. D

Contura 070190 04 26 [email protected]

svanenmärkt spiskassett

Följsam tätande remsa


Nytt�från�SBR

KansliSBR�Byggingenjörerna�(Svenska�Byggingenjörers�Riksförbund)Folkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�E-post:�[email protected]��Hemsida:�www.sbr.seStyrelseordförande:�Urban�Tjernström,�011-18�01�95Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17�97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93,�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Expertgrupper�och�e-handel:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBRs�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www�byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�ordförandeVeronica�Jensen,�Malmöavdelningen,�vice�ordförandeLars�Bengtsson,�KalmaravdelningenMarie�Fägerman,�NorrbottensavdelningenRoger�Johnson,�Stockholmsavdelningen�Björn�Selling,�Stockholmsavdelningen�Ulf�Sönegård,�SkaraborgsavdelningenNils�Wittgren,�Göteborgsavdelningen

nya medlemmarChrister Bergström, besikt-ningsman, Byggadministratör Peter Sörensson AB, GöteborgÅke Bermell, egen företagare, Prodhusera AB, BrommaThomas Carlbom, hissprojektör, WSP Systems Elteknik, Stock-holm-GlobenRagnar Egberth, projektledare, Bostadsstiftelsen Platen, MotalaIngvar Engström, projektan-svarig, VVS, LommaAgne Ericson, egen företagare, VVS-firma Agne Ericson AB, ÖstersundAnn-Catrine Gustafsson, land-skapsarkitekt, Tengbomgruppen AB, UppsalaAndreas Hall, elbesiktningsin-genjör, EBB Elbesiktningsbyrån, MotalaPeter Hedlöf, byggnadsinspektör, Haninge Kommun, HandenPatrik Häggblad, egen företa-gare, Norrlandskustens Fastig-hetsbesiktning AB, SjälevadChrister Härjesten, egen företa-gare, Gemera AB, HöörDan Hörnlund, entreprenading-enjör, NCC Construction Sverige AB, UmeåJeanette Jernberg, egen företa-gare, Jernberget Skadehantering AB, JärfällaKlas Johansson, egen företagare, Avilla Byggkonsult AB, UppsalaFredrik Kaneberg, projektledare, WSP Sverige AB, UppsalaMikael Kullberg, egen företagare, Gocon, GävleGustaf Leander, bygg-och projektledare, JBCON AB Bygg-

och projektledning, SträngnäsGary Lyckell, projektledare, Ramböll Sverige AB, StrömstadSven Löwenmark, byggkonsult, Rejäl Byggkonsult AB, MölnlyckeChrister Nannis, byggingenjör, Tengbom, LinköpingTony Ortenlöf, projektledare, Byggtonvillan AB/Meribell AB, HalmstadPer-Åke Peterson, projektchef, Akademiska Hus Öst AB, LinköpingJonas Rosén, projektledare, WSP Management AB, VästeråsTomas Strand, konceptansvarig, Svensk Kvalitetssäkring i Sverige AB, ÖrebroMichael Vestman, egen företa-gare, Byggutveckling i Nacka AB, Saltsjö-BooPatrick Widengård, byggnadsin-spektör, Uddevalla Kommun, UddevallaMats Åberg, projektledare, Skarpå Konsult AB, Ljungby-holmJohan Öberg, konstruktionschef, Skandinaviska Byggelement, Katrineholm

Nya anslutnaMarcus Galazzi, MalmöAndreas Gladh, KalmarFredrik Helander, UppsalaSimon Lönn, VimmerbyThomas Petersson, MalmöJonas Stenberg, UppsalaRobin Sundin, UppsalaFanny Thenstedt Åkerström, Stockholm

SBR Byggingenjörerna Bildades�1951�och�är�en�ideell�yrkesor-ganisation.�Förbundet�har�2800�med-lemmar� i� 27� lokalavdelningar.� SBR�utvecklar� och� marknadsför� medlem-marnas�kompetens�och�bevakar�deras�intressen.� SBR� erbjuder� bland� annat�utbildningar,� expertrådgivning,� men-torskapsförmedling�och�kollegiala�kon-takter.�Medlem�får�använda�den�skyd-dade�titeln�Byggingenjör�SBR.�

FörbundsverksamhetenRymmer� utöver� medlemsverksamhet�information�och�rådgivning�till�allmän-heten�samt�ett�öppet�sökregister�över�SBR�byggingenjörer.�SBR�avger�remiss-yttranden�och�samverkar�med�myndig-heter� vid� utformning� av� lagar� och�regelverk�och�annat�av�intresse�för�för-bundet.� SBR� representerar� Sverige� i�det� europeiska� samarbetsorganet�AEEBC�och�samverkar�med�systerorga-nisationer�i�Norden.�

LokalavdelningarnaArrangerar� kurser,� seminarier,� med-lemsträffar� och� studiebesök� mm.� De�har� också� kontakter� eller� samarbete�med� högskolor,� kommuner� och�branschaktörer�inom�sitt�område.�

SBRs ExpertgrupperSamlar�expertis�inom�entreprenadbe-siktning,� överlåtelsebesiktning� och�kontrollansvar�enl�PBL.�De�ansvarar�för�ämnesbevakning,� specialistutbild-ningar,� kvalificerad� rådgivning� och�symposier,� och� medverkar� i� utveck-lingen�av�teknik,�marknad�och�lagstift-ning.� Byggingenjörer� som� uppfyller�vissa�krav�kan�ansluta�sig�till�grupperna.�

Kurser & UtbildningarSBR� erbjuder� vidareutbildningar� för�exempelvis� projektledare,� entrepre-nad-� respektive� överlåtelsebesikt-ningsmän� och� kontrollansvariga� enl�PBL�(dessa�kurser�leder�även�till�certi-fiering).� Därutöver� ett� 20-tal� övriga�kurser�i�bland�annat�teknik/metodikre-laterade� områden.� Många� kurser� är�öppna�för�icke�SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR�erbjuder�företagsanpassade�kurser�för� företag� och� andra� aktörer� inom�bygg-�och�fastighetssektorn.�Kurserna�skräddarsys�enligt�beställarens�önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar�kan�teckna�förmånliga�och�särskilt�anpassade�försäkringar�via�SBR�Försäkringsservice,� som� kontors-� och�konsultansvarsförsäkringar� respektive�sjukvårdsförsäkring�inkl�liv�och�olycks-fall.�

HusbyggarenÄr� SBRs� branschtidning� där� forskare,�arkitekter,�jurister�och�annan�expertis�skriver�initierat�för�byggingenjörer�och�andra�i�branschen.�Husbyggares�utges�7�ggr/år�och�sprids�i�11�300�exemplar�i�främst�Sverige�men�även�Finland.�

BLI MEDLEMFör�medlemskap�krävs�byggingenjörs-examen� eller� motsvarande.� Man� kan�vara�basmedlem�eller�plusmedlem�eller�ansluta�sig�som�student.�Mer�informa-tion� och� ansökningsformulär� finns� på�www.sbr.se/bli-medlem

SBR Malmö delade i maj ut sitt traditionella stipendium på 10 000 kronor. Från någon av

Belönade Stefan Rössner tillsammans med Lars Olderius.

Avgångselev prisadesavgångsklasserna på Malmö Högskola röstar lärare och elever fram en stipendiemotta-gare.

Stefan Rössner blev i år den välförtjänta mottagaren. Sti-pendiet delades ut av SBR Mal-mös ordförande Lars Olderius.

Av Lars Olderiusordförande

Malmöavdelningen



Nytt�från�SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktning,symposium 13–14 september, Malmö12–13 november, StockholmEntreprenadbesiktning,Grundkurs11–12 oktober, Stockholm fulltecknad22–23 oktober, MalmöEntreprenadbesiktning,Steg 2 och prov7 november, Stockholm29 november, MalmöEntreprenadbesiktning,Symposium20–21 september, Helsingborg26–27 november, StockholmKonsumententreprenader6 november, Stockholm29 november, MalmöNatursten i husbyggnad på rätt sätt2 oktober, Stockholm

PBL/BBR11 oktober, StockholmPlåt i teori och verklighet17 oktober, StockholmPutsade Fasader25 oktober, StockholmRådgivningsansvar15 november, StockholmFuktmätning – fukt och mögelskador 20–21 november, StockholmAMA Anläggning 10* 2 oktober, Malmö15 oktober, Stockholm18 oktober, Göteborg20 november, LuleåAMA Hus 11* 26 september, Stockholm3 oktober, Göteborg24 oktober, Malmö6 november, LuleåMER Anläggning 10* 3 oktober, Malmö

16 oktober, Stockholm19 oktober, Göteborg21 november, LuleåByggarbetsmiljösamordnare,grundutbildning, steg 1*26–27 september, Malmö1–2 oktober, Stockholm10–11 oktober, Göteborg24–25 oktober, Skellefteå19–20 november, StockholmByggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*13 september, Stockholm7 november, StockholmEntreprenadjuridik, grundkurs*13 september, Stockholm19 september, Göteborg2 oktober, Linköping22 oktober, Malmö25 oktober, Falun8 november, Stockholm13 november, Luleå

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*20 september, Malmö4 oktober, Östersund17 oktober, Stockholm22 oktober, Göteborg29 november, LuleåProjektledning* 12–13 september, Malmö23–24 oktober, Stockholm13–14 november, Göteborg*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

Uppsala-avdelningen har delat ut stipendier. Kravet för att er-hålla avdelningens stipendium är att ha goda avgångsbetyg, vara en god kamrat, samt ha so-cial kompetens.

Stämningen var god då elev-erna i tredje årskursen redovi-sade sina examensjobb, en sista uppgift före examen och avslut-ningen på flera års studier. Yr-keslivet väntade dem.

Årets stipendiater var Fred-rik Helander, Jonas Stenberg och Robert Sundin. Alla mycket aktiva. Fredrik Helander har bland annat varit distriktsdo-mare i fotboll och klubbmästare på Värmlands Nation.

Jonas Stenberg har haft det stora ansvaret i arrangemanget av den populära forsränningen utmed Fyrisån för något år se-dan, har suttit i Högskolans pro-

gramråd och är aktiv inom ÖGs nation samt arbetar som in-struktör inom handbollen. Sist men inte minst arrangerade han tillsammans några andra stu-denter årets examensmiddag.

Robert Sundin har även han deltagit i Högskolans program-råd samt bland annat för Gästri-ke-Hälsinge nations fotbollslag spelat i studentserien.

Utdelningen skedde av Upp-

sala-avdelningens ordförande Lennart Wågström samt styrel-seledamoten Pierre Rinaldi, en av de anslutna till SBR, i sam-band med redovisningarna av ex-jobben och vårens avslut-ning.

Av Lennart Wågström,ordförande

Uppsala-avdelningen

Tjugo intresserade i Uppsala-avdelningen träffades under våren på arbetsplatsen vid Ro-sendals nya tennishall. Fastig-hetsägare för hallen är Uppsala Studentförenings IF och entre-prenadsumman på totalentre-prenad är drygt 70 miljoner kro-nor.

Brita Gilén berättade om his-torien och tiden före byggstart med detaljplan som inkluderar närliggande bostäder samt in-frastrukturen, som inte kom-

mer att vara klar till invigning-en, utan utgöras av provisorium för vatten och avlopp, elförsörj-ning och värme via en tillfällig pelletsstation.

Därefter redogjorde Anton Lindborg på Lindborg & Söner för konstruktionen av den mycket omfattande och unika limträstomme som de projekte-rat och uppfört på plats.

Tennishallens vågformiga tak ska förses med sedum-tak och hallen inrymmer fem full-

stora banor och en multibana för basket, handboll, badminton med mera. Dessutom reception, restaurang och läktarsektioner samt gym och omklädningsrum i 2 plan.

Efter informationen tackade ordförande Lennart Wågström med att dela ut föreningens spe-ciella underlägg av gjutjärn och därefter följde rundvandring i hallen.

SBR Uppsala-avdelningenDick Söderholm

Brita Gilén, byggledare och KAansvarig, Per Lindborg och Anton Lindborg, stomentreprenör vid Uppsalas nya tennishall.

Aktiva elever fick stipendier

Besåg vågformig tennishall

Oroar du dig ibland för om du kan få snabb vård när du behö-ver det?

Att som egen företagare drab-bas av sjukdom kan resultera i ett kännbart ekonomiskt av-bräck, speciellt om sjukdomen blir långvarig och operation el-ler specialistvård krävs. Köerna inom offentligvården kan inne-bära lång väntetid och då är det guld värt att ha SBRs förmånliga Privatvårdsförsäkring.

Med SBRs Privatvårdsför-säkring slipper du vårdköer. Du är bara ett telefonsamtal från vård hos privata specialistläka-re eller privatsjukhus. Sjukfrån-

varon förkortas. Du får vård när du behöver det och på tider som passar dig.

Försäkringen gäller till du fyller 65 år. Normalt upphör denna typ av försäkring när man fyller 65 alternativt 67 år. Om du haft SBRs Privatvårdsförsäk-ring under minst två år i följd innan du fyller 65 år erbjuds du dock att behålla ett bra försäk-ringsskydd, genom Seniorför-säkringen, till en förmånlig pre-mie också efter fyllda 65 år.

Det här ingår bland annat i SBRs Privatvårdsförsäkring:• Läkarvård• Operation och sjukhusvård

• Eftervård – rehabilitering• Ersättning för kostnader för

hemservice under 14 dagar efter hemkomst från ersätt-ningsbar operation.

• Second opinion – ytterligare bedömning vid samtliga all-varliga sjukdomar.

• Obegränsat försäkringsskydd så länge premien betalas.

• Ingen beloppsbegränsning.• Självrisk 500 kronor per skada.Premien är 301 kronor per må-nad oavsett ålder.

SBR Privatvårdsförsäkring erbjuds till dig som medlem. Du kan medförsäkra make/maka/sambo samt teckna försäkring-

en för anställda. Både medför-säkrade och anställda får den förmånliga medlemspremien.

Tilläggsförsäkringar som ut-ökar skyddet om det som inte får hända ändå händer är:• Invaliditetskapital vid olycks-

fall – upp till 1 000 000 kronor.• Dödsfallskapital till de anhö-

riga – upp till 264 000 kronor.För mer information: Kon-

takta SBRs Försäkringsservice, telefon 08-661 68 98 eller via mejl på [email protected]. Besök även www.sbr.se för mer informa-tion.

Av Lena BrinckSBR Försäkringsservice

Tycker du att det är svårt och dyrt med försäkringar? Är du osäker på om du har korrekt för-säkringsskydd? Då känner du som många andra företagare gör.

Att driva eget företag som konsult eller besiktningsman innebär risk för att en missnöjd uppdragsgivare tycker att man varit försumlig och därmed or-sakat dem en skada som de vill ha ersättning för. Det är därför viktigt att ha en bra Konsultan-svarsförsäkring respektive Överlåtelseförsäkring.

SBR erbjuder sina medlem-mar försäkringar som är skräd-darsydda för det som normalt ryms inom en SBR ingenjörs verksamhet.

Försäkringsarbetet bedrivs i samarbete med Försäkringsför-medlaren Aon Sweden AB inom ramen för SBR Försäkringsser-vice. Målet är att underlätta och skapa trygghet för medlemmar-na samt att skapa prisvärda för-säkringar som ger ett bra skydd.

Andra viktiga mål är att man ska få bra hjälp om man råkar ut för en skada och att försäkring-arna ska vara långsiktiga.

Långsiktigheten är särskilt viktig när det gäller Konsultan-

svars- och Överlåtelseförsäk-ringen, vilket många medlem-mar fått erfara. Under åren har det dykt upp aktörer som erbju-dit både Konsultansvars- och Överlåtelseförsäkringar till re-lativt låga premier. Det har dock vid flera tillfällen visat sig att dessa aktörer inte är långsiktiga utan att försäkringarna har sagts upp inom loppet av några år, vilket skapat problem för flera SBR-medlemmar.

Nedan är några saker man ska tänka på när man ska teckna Konsultansvars- eller Överlå-telseförsäkring:

Hur länge har försäkringsbolaget erbjudit denna typ av försäkring?Om de är helt nya kan det vara bra att avvakta några år för att följa utvecklingen.

Hur hög är självrisken? Normalt utreder inte försäk-ringsbolaget anspråk som un-derstiger självrisken. En hög självrisk innebär alltså dels att du får betala en större andel av skadan själv, dels får du själv i högre utsträckning sköta hante-ringen av mindre skador.

Hur högt är försäkringsbeloppet? Vissa försäkringsbolag har ett gemensamt försäkringsbelopp för både Konsultansvars- och Överlåtelseförsäkringen. Det innebär att om man till exempel haft en Konsultansvarsskada och därefter får ett krav riktat mot sig till följd av en överlåtel-sebesiktning kanske det inte finns några pengar kvar avse-ende det sistnämnda kravet.

Utreder försäkringsbolaget anspråket eller måste du själv göra detta? I vissa fall får man själv som för-säkringstagare sköta kontak-terna med dem som framställt anspråket. Det är skönt om nå-gon med vana och kompetens tar över dessa kontakter.

Har försäkringsbolaget egna och erfarna skadejurister? Detta är en bra förutsättning för att anspråket ska hanteras pro-fessionellt och att du får bra hjälp.

Hur gäller skyddet när försäkringen upphör? Det är en viktig fråga till exem-

pel om försäkringsbolaget säger upp försäkringen, du själv väljer att byta försäkringsbolag eller du ska avveckla din verksamhet. Normalt finns inget försäk-ringsskydd för skador som upp-täcks eller anspråk som fram-ställs efter det att försäkringen upphört, trots att den händelse som ligger till grund för ansprå-ket skedde under den tid man hade försäkring.

Ta alltid upp denna fråga med det försäkringsbolag där för-säkringen upphör samt med det försäkringsbolag där nyteck-ning sker så att skyddet blir hel-täckande. Ska man avveckla sin verksamhet rekommenderas att någon form av avvecklings-försäkring tecknas medan verk-samheten bedrivs och premien kan dras av i rörelsen.

Vill du veta mer om SBRs för-säkringarna kontakta oss gärna på SBR Försäkringsservice på telefon 08-661 68 98 eller mejl [email protected]. Du kan även läsa mer på www.sbr.se.

Av Lena BrinckSBR Försäkringservice

Försäkring ger dig privat vård

goda råd när du väljer försäkringsbolag


Nytt�från�SBR


SBR höll årets förbundsstämma den 12 maj. Arrangör för årets stämma var Hallandsavdel-ningen med Michael Maddison i spetsen. Stämmodagarna in-leddes traditionsenligt med golfmästerskap på fredagen. Tävlingen spelades på Halm-stads Golfklubb i Tylösand.

På fredagskvällen hölls väl-komstparty i vinterträdgården på Hotell Mårtensson i Halm-stad. Ett mycket uppskattat in-slag under kvällen var ett kåseri framfört av ”På spåret” ikonen och tennisoraklet Björn Hell-berg.

På lördagen var det så dags för stämmoförhandlingar. En stor del av den allmänna diskus-sionen ägnades åt att gå igenom det förslag till nya stadgar för SBR som utarbetats under året.

Stadgarna föredrogs av SBRs förre förbundsordförande, Lars Hedåker, som varit ansvarig för arbetet med de nya formule-ringarna.

Förbundsordförande Urban Tjernström inledde årets stäm-ma, som hade 43 ombud närva-rande:

– Året som gått var det sexti-onde i SBRs historia. Vi kan blicka tillbaka på ett år där SBR fokuserat arbetat vidare på att utveckla sitt erbjudande till medlemmarna samt stärka sitt varumärke. Glädjande kan vi nu konstatera att våra satsningar börjar ge frukt. SBR ökade sitt medlemsantal under året.

I den årligen återkommande värvningstävlingen kunde Ur-ban Tjernström överlämna för-sta priset till Stockholmsavdel-ningen, andra priset till Uppsa-la-avdelningen och tredje priset till Malmö-avdelningen.

Till ordförande för stämman valdes Hallandsavdelningens ordförande Michael Maddison.

Under stämman skulle första läsningen av de nya stadgarna ske. I samband med beslut om dessa begärdes omröstning från

företrädare för Malmö-avdel-ningen.

Omröstningen handlade om huruvida ansluten skall ha röst-rätt eller ej vid stämmoförhand-lingarna. Omröstningen resul-terade i att en majoritet röstade för liggande förslag som inne-bär att ansluten inte skall ha rösträtt. Stadgeförslaget antogs i övrigt i sin helhet och första läsningen var således avklarad.

Stämman beslutade om oför-ändrade medlemsavgifter för år 2013.

Då det var dags för val kan noteras att styrelsen är oföränd-rad för kommande mandatpe-riod då samtliga som stod för omval valdes om. Urban Tjern-

ström valdes till ordförande och Veronica Almholt till vice ord-förande.

Vid stämman kallades SBRs före detta ordförande, Lars Hedåker, till hedersmedlem. Lars Hedåker tackade stämman och förklarade att han kände sig hedrad av kallelsen.

Vid årets stämma var 33 med-lemmar berättigade till veter-antecknet, för 25 års medlem-skap. Medlemmen Kjell Ny-ström från Helsingborg var närvarande och fick av Urban Tjernström mottaga sitt veter-antecken.

Stämman avslutades av SBRs förbundsordförande Urban Tjernström som tackade för

förtroendet att ännu ett år få leda SBR som förbundsstyrel-sens ordförande.

Stämmodagarna avslutades med traditionsenlig högtid-smiddag på Hotell Tylösand som för kvällen bjöd på ett fan-tastiskt väder.

Det fanns vid stämmodagar-nas avslutande inte någon klar arrangör till 2013 års stämma, det är emellertid nu klart att värd för nästa års arrangemang blir Göteborgsavdelningen och SBR kommer således även nästa år hålla stämma på Sveriges västkust.

Av Magnus Janson, förbundsdirektör, SBR

Anslutna får inte rösträtt

Nytt�från�SBR

Lars Hedåker har lett arbetet med att se över SBRs stadgar och redovisade de nya stadgeförslagen på stämman.�Foto:�Mikael�Zancotti

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2011 nr 5

Documents