husbyggaren 2011 nr 2
DESCRIPTION
Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, konsulter, entreprenörer, projektörer, byggnadsinspektörer, med flera.TRANSCRIPT
SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING
112Nedanstående är annons från Abetong
nr 2 B 2011 husbyggaren 1
nr 2 B 2011 husbyggaren 3
ISSN�0018-7968
Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund
AnsvArig utgivAre
Lars�Hedåker
redAktör
Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]
AnnonsAvdelning
Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60���Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby
PrenumerAtionsärenden
Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]
PrenumerAtionsPriser
Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.
Plusgiro:��� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058
utgivningsPlAn 2011
Nr�1� v�� 4� Nr�5� v�36Nr�2� v�10� Nr�6� v�43Nr�3� v�15� Nr�7� v�49Nr�4� v�22
tryckeri
Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]
Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter
Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av
Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.
Redaktionen�ansvarar�inte�för���material�som�inte�beställts.
Bilaga�medföljer
nr 2 · 2011 | Årgång 53
SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING
Sidan 22 När bropelarna till Partihallsbron i Göteborg skulle gjutas valde Skanska att använda självkompakterande betong. Detta för att slippa bullret och slitet med att någon skulle ner och vibrera betongen i de 14 meter höga pelarformerna med en diameter på 1,8 meter. Arbetsmiljön under gjutningen blev avsevärt lugnare. Foto:�Andreas�Svensén
i nästa nummer: Stålbyggnad�&�Grunder�och�golvTidningen�utkommer�i�vecka�15
innehåll 4 Optisk�mätmetod�visar�hur�långt�in�betongen�skadats�
8 Svällande�fogmassa�täpper�till�hål�när�plaströr�smälter�
12 Upphandling�av�brandtätning�behöver�förtydligas�
14 Är�en�snabb�sprinkler�tillräckligt�snabb?�
16 Automatisk�vattensprinkler�minskar�miljöpåverkan�
18 Gigantiska�tunnelelement�gjuts�färdiga�på�plats�
22 Självkompakterande�betong�gav�bättre�arbetsmiljö
24 Samordning�central�när�bro�byggdes�i�Södertälje�
28 Injekterad�och�slipad�betong�ger�jämt�golv�
34 Surt�lakvatten�från�matavfall�skadar�biogasanläggning�
38 Juridik:�Oklarheter�i�PBL�kvarstår�trots�nya�ändringar
40 IT:�Nu�kan�du�bläddra�fritt�i�Husbyggaren
42 Form�&�Teknik:�Kan�fasaden�frikopplas�för�att�uttrycka�form
46 Noterat
52 Marknadsnytt
61 Nytt�från�SBR�
4� husbyggaren nr 2 B 2011
Betong är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen i dagens samhälle. Det är billigt, har god beständighet och fungerar i
många fall bra även vid och efter en brand1. Det kommer dock alltid att finnas vissa konstruktioner som i kombination med särskilda brandscenarier skadas mer eller mindre allvarligt och i extrema fall kollapsar.
Efter en brand uppstår frågan hur ska-dad konstruktionen är samt om den går att återställa. Det primära blir därför att avgöra om en konstruktion för det första kan behållas samt sedan vilka åtgärder som eventuellt krävs för att återställa den efter branden.
Utbyte av skadade konstruktionsdelar kan vara mycket kostsamt varför man gi-vetvis vill undvika onödiga åtgärder, men å andra sidan får ekonomin givetvis inte går före säkerheten. Det är därför viktigt att statusen på en konstruktion efter en brand kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.
lyssna på klangenDet enklaste sättet att bedöma en brands påverkan på en betongkonstruktion är att använda en hammare och helt enkelt höra om det är någon skillnad på klangen när man hamrar på brandpåverkat, och ett icke brandpåverkat, material. Upp-hettning av betong gör att materialet blir mer poröst och klangen blir dovare, och om det skett delamineringar kan man höra ett bomliknande ljud.
Samtidigt som man går runt med sin hammare och skaffar sig en överblick no-terar man om det finns sprickor och av-flagningar i betongen. Ett exempel på avflagningar av betong kan ses i figur 1.
En annan enkel metod är att mäta ned-böjningen på skadade konstruktionsele-ment och jämföra den med liknande ele-
ment som inte utsatts för brand. Detta är en viktig parameter speciellt när man be-dömer förspända konstruktioner.
I figur 2 visas förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Dessa är omöjliga att återställa men vid större bränder som denna finns det ofta konstruktioner i utkanten av branden som måste bedömas.
mäta med ultraljudMed hammare och nedböjningsmätning kan man komma långt men detta räcker
dock inte alltid som analysmetod. För att göra en djupare analys av en konstruk-tions status finns ett antal mer sofistike-rade metoder.
Med ultraljudsmätning kan man exem-pelvis undersöka hur materialets styvhet har påverkats av brand, eftersom förlust i styvhet leder till lägre ljudhastighet. Om de ovan nämnda fältproverna inte ger ett tillräckligt bra underlag kan man borra ut kärnor (cylindrar) för vidare laboratorie-analys.
I laboratoriet kan man studera om-
BrAnd Resthållfastheten i komplexa betongkonstruktioner kan vara svår att bedöma efter en stor brand. En ny innovativ metod – optisk deformationsmätning – mäter bland annat betongens styvhet i en provkärna och visar hur långt in betongen skadats.
optisk mätmetod visar hur långt in betongen skadatsAv robert jansson, doktorand, SP, joakim albrektsson, doktorand, SP, mathias flansbjer, forskare, SP och jan erik lindqvist, seniorforskare, CBI Betonginstitutet
mathias Flansbjer är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han arbetar bland annat med utveckling av experimentell teknik för bedömning av betongkonstruktioners mekaniska egenskaper.
robert Jansson är projektledare och doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut inom brand och betong. Han är engagerad nationellt i Svenska betongföreningen och internationellt i Rilem och fib när det gäller brand och betongfrågor.
Jan erik lindqvist är seniorforskare på CBI Betonginstitutet. Han arbetar med forskning och utredningar med anknytning till mikroskopi med inriktning på betong, bruk och bergmaterial.
Joakim Albrektsson är doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. I hans doktorandprojekt ingår arbete med beständighet hos brandskadad betong samt utvärdering av metoder för att bedöma brandskadad betong.
FÖR
FAT
TA
REN
FÖR
FAT
TA
REN
FÖR
FAT
TA
REN
FÖR
FAT
TA
REN
vandlingar och sprickbildningar med olika mikroskopimetoder, se figur 3. På så sett kan man få en indikation på hur djupa skadorna är, men konsekvenserna för resthållfasthet är trots det svåruppskat-tade2.
studerade brandskadad broEtt exempel på arbetssättet baserat på mikroskopi är utredningen av branden på motorvägsbron vid Heberg november 20053. Där kombinerades mikrostruktur-analys med temperaturmodellering.
Resultaten från undersökningen visa-de att spännarmeringen i bron inte ska-dats av branden. Mikrostrukturanalys användes även för att bedöma till vilket djup betongen behövde bilas bort innan ytan kunde rekonstrueras.
Bild av det skadade tvärsnittetFör en befintlig oskadad konstruktion kan betongens tryckhållfasthet och E-modul normalt tas fram genom enaxiella kompressionsprover på utborrade kär-nor. För en brandbelastad konstruktion kan dessa tester dock vara svåra att utvär-dera då upphettningen av ett termiskt trögt material som betong är mycket osymmetrisk, det vill säga ytan blir myc-ket varmare en bit in i materialet. Vidare vet man inte hur djupt skadorna nått ef-tersom de traditionella mekaniska tes-
terna enbart ger resultat för den utbor-rade kärnan som helhet.
Detta gör metoden till ett trubbigt in-strument där det kan vara svårt att tolka vad som är hållfasthet innanför den ska-dade betongen och vad som är påverkan av den svagare betongen i den skadade ytan.
mäter optisktI ett forskningsprojekt har ett nytt optiskt mätsystem använts för att få en helhets-bild av töjningsfältet på ytan av utborrade
kärnor från en brandutsatt betong. Ge-nom att kombinera traditionella meka-niska provningar med denna typ av avan-cerade mätmetoder kan man studera lo-kala effekter hos en provkropp.
För en tryckbelastad borrkärna kan man då räkna ut hur materialets styvhet förändras utmed kärnan, samt om det finns specifika svaghetszoner. Just styv-heten minskar nästintill linjärt med tem-peraturen från rumstemperatur upp till cirka 800 grader Celsius då all styvhet är
nr 2 B 2011 husbyggaren 5
Fortsättning s. 6 P
Figur 1. Golvet mellan bilarna som brunnit är täkt av avspjälkad betong som fallit ned från taket. Trots att ytan spjälkat av som i exemplet kan tvärsnittet precis innanför avspjälkningen i många fall vara i princip opåverkad. Det beror helt på brandens varaktighet. Foto:�Robert�Jansson
Figur 2. Takkonstruktion bestående av förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Foto:�Robert�Jansson
Figur 3. Bilden visar ett mineralkorn bestående av kvarts och glimmer omgivet av cementpasta. Alla kvartskorn har termiskt uppspräckta korngränser medan glimmermineralens korngränser inte har spruckit upp vilket tyder på att denna del av tvärsnittet varit uppe i en temperatur kring 600 grader Celsius. Foto:�Jan-Erik�Lindqvist
borta. Därmed kan man få ett mått på hur skadorna och de mekaniska egenskaper-na förändras i olika områden i tvärsnittet.
Ett viktigt mål med den här sortens un-dersökning är att ta reda på hur långt in man måste gå för att stöta på opåverkad betong.
I figur 4 kan man se ett exempel på provuppställningen som används för att mäta deformationsfältet. Två kameror tar ett antal fotografier på provkroppen med-an belastningen från tryckpressen ökar. Sedan används ett dataprogram som ana-lyserar rörelsen i provkroppen genom att spåra ändringarna i de tagna bilderna. På så sätt kan man se hur provkroppen tryckts ihop mer på ytan som är brandska-dad än längre in dit värmen inte nått.
Det fina med denna optiska metod är att man kan få en bild av hur skadat det är på olika djup direkt med en mätning. Om man har möjlighet att borra ut en kärna från ett opåverkat område kan man jäm-föra resultaten på olika djup av konstruk-tionen. Ett resultat av en sådan jämförelse kan ses i figur 5. Undersökningen visar mycket tydligt att betongen som är 90 mm från den brandutsatta ytan är opåver-kad. D
Fotnot:
En�översikt�över�metoder�som�kan�användas�vid�bedömning�av�brandskadad�betong�samt�en�experimentell�studie�som�jämför�den�nya�metoden�optisk�deformationsmät-ning�med�mer�traditionella�metoder�kom-mer�inom�kort�att�publiceras�i�en�SP�Rap-port.�Forskningsprojektet�som�ligger�till�grund�för�detta�är�finansierat�av�Brandforsk.
Referenser1� �Jansson�Robert.�”Högpresterande�betong�
kan�göras�brandsäker”.�Husbyggaren�nr�2,�2008.
2� �Lindqvist�Jan�Erik�m�fl.�”Resthållfasthet�hos�brandskadad�betong”.�NT�Technical�report�TR�596,�2006.
3� �Boström�Lars.�”Skadeutredning�efter�tankbilsbrand�på�bro”.�Brandposten�nr�34,�2006.
6� husbyggaren nr 2 B 2011
Figur 4. Till höger i bild är tryckpressen med den brandutsatta cylindern inspänd. Framför cylindern ser man de två kamerorna som registrerar hur provkroppen trycks ihop under provet. Foto:�Mathias�Flansbjer
Figur 5. Här visas förändringen av deformationen vid last, före och efter en kraftig brand. Nära ytan har alltså betongen ”mjuknat” av branden. Om förändringen är 1 är det ingen skillnad vilket betyder att betongen som är 90 mm in från ytan är opåverkad av branden. Det yttersta skiktet 015 mm var så pass skadat att det smulades sönder vid utborrningen av testkärnan.
P
8� husbyggaren nr 2 B 2011
Brandtätning är en avgörande faktor för att begränsa skador på byggnader och för att höja sä-kerheten. Trots det finns det
många gånger brister i utförandet, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En under-sökning av Räddningsverket, på uppdrag av regeringen, visar att de totala sam-hällskostnaderna för bränder i Sverige under år 2005 beräknas till drygt sex mil-jarder kronor.
De mest omfattande brandskadorna drabbar näringsliv och industrier. De står för nästan 70 procent av de totala brand-skadekostnaderna, trots att de inte svarar för mer än 30 procent av skadorna, enligt statistik från Brandskyddsföreningen från år 2009.
Att kostnaderna för dessa sektorer är så höga, beror på att det i dessa byggnader finns högteknologisk och dyr utrustning.
stort behov av ökad kunskapÄven om medvetandet om vikten av brandtätning har ökat, är många besikt-
ningsmän och brandkonsulter inte till-räckligt insatta i alla regler och lagar som gäller.
Byggnaden ska vara indelad i brandcel-ler som är tätade på ett fackmannamäs-sigt sätt. Man ska titta på brandcellerna i sin helhet och inte bara på enstaka delar.
Ett vanligt fel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, vil-ket resulterar i att brand, rök och vatten sprids den vägen. Ett annat är att schak-ten är öppna, vilket innebär att rök och giftig gas kan spridas mellan våningarna.
Fogmassa ska täppa till hålMånga brandtätningar, som initialt ut-förts på rätt sätt, blir en svag punkt efter installationer av till exempel el, rör och ventilationstrummor. Det beror på att man inte har eftertätat på rätt sätt och att fel material använts.
I en del installationer har montören till exempel använt en brandklassad fogmas-sa, utan att ha kunskap om att man i själva verket behöver en svällande fogmassa för
att få en korrekt typgodkänd tätning. Den svällande fogmassan är till för att täppa till de hål som uppstår då plaströren smäl-ter.
Om man inte gör på rätt sätt kan det innebära att branden sprids från den ena brandcellen till den andra utmed just kablar och rör. Och spridningen går oer-hört snabbt, 15–20 meter per sekund är inte ovanligt.
äventyrar brandkårens arbeteÄven brandkåren upplever att brandtät-ning är ett eftersatt område.
– Vi blir inte förvånade när vi åker ut och brandcellerna inte är korrekt tätade. Brandcellerna finns till av en orsak, de ska skydda liv och minimera skadorna på byggnaden, säger Lars Thidevall, brand-inspektör på Storstockholms brandför-svar.
Han upplever att ett av de vanligaste problemen är att man glömmer att efter-täta vid enkla kompletteringar, såsom ef-terdragningar av fiberkablar och rör.
– Det beror både på okunskap, slarv el-ler att man glömmer bort momentet ef-tersom arbetet ska gå snabbt. Vid större
BrAnd Det råder en stor okunskap om brandtätning i byggbranschen. Bland annat såutförs många installationer på ett undermåligt sätt. Det är viktigt att rätt material används på rätt sätt. Fler certifierade brandtätningsinstallatörer behövs för att öka säkerheten.
svällande fogmassa täppertill hål när plaströr smälterAv andreas fransson, utbildningsansvarig, Fireseal
Mjuka tätningar klarar genomföringar av kablar, rör och ventilationskanaler utan att materialet spricker. Foto:�Essve
Andreas Fransson är utbildningsansvarig inom brandtätningsteknik, samt arbetar med teknisk support på Fireseal. Han utbildar besiktningsmän, brandkonsulter, VVS och elmontörer i brandtätnings system och effektiva brandtätningsmetoder.
FÖR
FAT
TA
REN
byggnationer händer det att vissa grund-läggande tätningar saknas, vilket är rent byggfusk, säger han.
hårda och mjuka tätningarFör att förhindra att branden sprids mel-lan ytor kring eftermonteringar måste alla genomföringar tätas på ett korrekt sätt. För detta rekommenderas mjuka tät-ningar. Mjuka tätningar består av flexibla material, såsom mineral- eller stenulls-skivor. De tillåter stora rörelser hos ge-nomförningselementen utan att spricka.
En viktig fördel med de mjuka tätning-arna är att de, och då i synnerhet de flex-ibla systemen, medger att man enkelt kan ändra i installationen, till exempel mon-tera in nya kablar och rör utan kostsamma förberedelser och kostsamma reparatio-ner.
När man inte vet exakt hur många ka-blar eller plaströr som ska dras genom brandcellerna kan man använda en kni-pare. Det är ett rör som består av en stål-hylsa med en tunn invändig beläggning som sväller vid upphettning. Med knipa-ren är det enkelt att byta ut kablar. Det är bara att ta bort de gamla och föra in nya.
tätar bjälklagHårda brandtätningar är en brand-skyddsmassa som främst är avsedd för arbete i material som betong, tegel eller liknande, exempelvis för tätningar i öpp-ningar i bjälklag.
Hårda brandtätningsprodukter bör inte användas om man ska göra efterjus-tering i installationen eftersom det blir betydligt svårare att komplettera eller demontera genomgående element. I de situationerna finns det även en risk för att den hårda brandtätningsprodukten
spricker och vidhäftningen försämras och därmed tappar sin funktion.
Ett vanligt förekommande problem är att installatörerna bara använder tät-ningsmassa och glömmer isoleringen, det vill säga en mjuk eller hård tätning. Detta kan orsaka stora problem eftersom isole-ringen hjälper till att hålla bort värme-spridning från den ena till den andra si-dan.
Fler vill utbilda sig Intresset för brandtätning, både på kon-sultsidan och bland besiktningsmän, har ökat, vilket bland annat yttrar sig i ett ökat antal supportsamtal. För att tillgodose marknadens efterfrågan av kunskap inom området har företaget tagit fram en ut-bildning inom brandtätningsteknik.
Utbildningen är till för besiktnings-män, brandkonsulter, byggare, VVS- och elmontörer. Den består både av en teore-tisk och av en praktisk del. Efter utbild-ningen blir deltagarna certifierade brand-tätningsinstallatörer.
Utbildningen ger inte bara kunskap om de brandtätningsbestämmelser som gäl-ler, utan även information om vilka lös-ningar som är bäst lämpade för olika typer av installationer, något som är fördelak-tigt både ur ett kostnads- och effektivi-tetsperspektiv.
håller sig uppdateradChrister Hansson, el-konsult på El-pro-jektören AB i Helsingborg, har gått Fire-seals brandtätningsteknikutbildning. På frågan om varför han gick kursen svarar han:
– Som besiktningsman är det viktigt att hålla sig ájour om vilka lagar och regler som gäller och vilka nya produkter som
finns på marknaden och hur de ska an-vändas. Jag upplever att kunskapsnivån kan bli bättre i alla led, både när det gäller utförandet och på besiktningssidan.
– Många använder inte rätt material på rätt sätt eller vet inte var brandcellsgrän-sen går, vilket underminerar brandsäker-heten, säger han.
En annan del av utbildningen är att lära sig hur man gör för att vidmakthålla brandsäkerheten.
– Vid ombyggnationer är det vanligt att personer som exempelvis installerar larm, kylanläggningar eller el, borrar rakt genom väggarna utan att eftertäta. Min erfarenhet är att en del struntar i det, and-ra tycker att det är besvärligt eller vet inte om att det måste göras, säger Christer Hansson.
vikten av dokumentationVid såväl ny- som ombyggnationer arbe-tar vanligtvis flera olika personer med tätningsarbetet i brandcellerna. Efter-som kunskapsnivån varierar, är risken stor att brandtätningen brister i något led. För att undvika problemet behövs en
nr 2 B 2011 husbyggaren 9
Fortsättning s. 10 P
Det finns en risk för att hårda brandtätningsprodukter spricker vid efterjustering i installationen. De är främst avsedda för tätning i golv och bjälklag. Foto:�Essve
Kniparen används för tätning för både kablar och plaströr. Den består av en stålhylsa med en tunn invändig beläggning som sväller vid upphettning. Foto:�Essve
branddokumentation där all information om tätningsarbetet finns samlat.
Även en brandetikett som sätts upp i närheten till brandtätningen minimerar risken för att något blir fel och underlät-tar för personen som kommer efter.
På brandtätningsetiketten ska bland annat nedanstående uppgifter finnas:• Brandteknisk klass• Tätningssystem• Tillverkare• Namnet på företaget som installerat tät-
ningen• Signatur• Datum• Eventuell numrering som ska föras in i
en dokumentationspärm
Den sistnämnda punkten är till för att sä-kerställa att brandsäkerheten bibehålls vid en eventuell ombyggnation.
Dokumentationspärmen bör arkiveras och vara tillgänglig för fastighetsägaren. Det är nämligen fastighetsägaren som är ytterst ansvarig för brandsäkerheten och kan fällas om installationerna inte lever upp till de lagar och regler som gäller.
ska hinna utrymmaFörutom att skydda byggnaden, är brand-tätning extremt viktigt för att ge brandkå-ren tillräckligt med tid för att släcka bran-den och utrymma lokalerna.
– Vid utryckningar utgår vi från husets konstruktion och lägger upp släcknings-arbetet efter hur brandcellerna borde
vara uppbyggda. Är de inte korrekt kon-struerade försvårar det såklart vårt ar-bete, säger Lars Thidevall, brandinspek-tör på Storstockholms brandförsvar.
Utrymningstrygghet bygger på att man ska vara säker på andra sidan när man passerar en brandcell. Enligt Brand-skyddsföreningen dog och skadades cirka 1 000 personer allvarligt under år 2010. Och man varnar för att siffran kommer att stiga.
För att förhindra denna utveckling är det avgörande att öka kunskapen om vik-ten av brandsäkerhet i branschen, och att alla inblandade förstår att det är en otro-ligt viktig komponent i alla byggnader. Väsentligt är också att rätt material an-vänds på rätt sätt. D
10� husbyggaren nr 2 B 2011
En mjuk tätning är flexibel och tillåter mycket rörelse hos genomföringselementet och gör det enkelt att ändra i installationen. Foto:�Essve
Ett vanligt brandtätningsfel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, eller att schakten är öppna, vilket resulterar i att brand, rök och vatten sprids de vägarna. Foto:�Essve
En brandtätningsetikett appliceras i anslutning till installerad brandtätning för att säkerställa brandskyddsdokumentationen. Foto:�Essve
P
nr 2 B 2011 husbyggaren 11
12� husbyggaren nr 2 B 2011
Jag har jobbat med brandtätning-ar sedan år 1989. Sedan år 1996 har jag sålt brandskyddsentreprenader, framförallt till stora byggen, större
fabriker, sjukhus, kraftvärmeverk och kärnkraft, med mera. Dessutom har jag vid ett flertal tillfällen varit på så kallade offshore-projekt, framför allt vid nybygg-nad av oljeplattformer.
Under dessa år har jag alltmer förstått att brandskyddet finns det mer att önska av – både vad gäller befintliga byggnader i Sverige – men också i nyproduktion av bostadshus, arenor, sjukhus med mera.
upphandling generaliserarProblemet är inte alltid slarv vid instal-lationer, utan också att produkter som används oftast generaliseras som uni-versalmetoder till alla typer av installa-tioner.
I upphandlingar skrivs det nästan all-tid att: ”Typgodkänt material ska använ-das.”, eller: ”Brandtätningen får inte för-sämra brandväggens kvalité.”.
Det sistnämnda uttrycket är i och för sig en bättre skrivning, men då förståel-sen av den texten i sig självt inte alltid mynnar till verklighet vid installationen, så blir detta bara goda ord för önskelistan.
Falsk säkerhetFör vissa installationer av brandskyddet blir det – som jag ser det – en falsk säker-het, där man tror att man har en säkrare byggnad än vad man i själva verket har fått. Detta trots att man installerat god-känt material.
Frågan man ställer sig blir då: ”Hur kan detta komma sig?”.
Ja, en av anledningarna kan vara hur testerna görs på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Framför allt tre punkter som utförs i testerna är inte relevanta att översätta till
verklig miljö, i alla fall inte enligt mitt tycke.
För att påvisa vad jag menar, så beskri-ver jag dessa här.
kallrök får passeraPunkt 1: I testerna tillåts en så kallad ”viss mängd” kallrök att passera från brandsida till ej brandutsatt sida.
Man kan tycka att detta nästan står i strid med BBR (Boverkets Byggregler), då man kan läsa i kapitel 5:62 att: ”Brand-cellsavskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot gaser och flammor…”.
Det är en bedömning av SP hur mycket kallrök som får passera, och med tanke på att testerna utförs med väldigt lågt över-tryck (20 Pa = 0,0002 Bars övertryck), så får man anta att rökutveckling till den icke brandutsatta sidan, vid ett verkligt tillbud, kan bli större än vad testerna vi-sar.
spräcker gipsskivaPunkt 2: Detta är kanske den allra vikti-gaste punkten. Testerna mot termiska rörelser på brandtätningen och bygg-nadsdelen är i stort sett lika med noll, även om genomgående media numera förankras i väggliv med den nya teststan-darden.
Däremot så uppstår andra termiska rö-relser vid ett verkligt brandtillbud som testerna inte utförs på. Se bild 1.
Till exempel så finns det risk att om man gipsar för ”tajt” mot ett metallrör, så kan den ”termiska förlängningen” som uppstår av metallröret, spräcka upp gips-skivorna i ett brandtillstånd och tätning-en öppnar sig. Ett resultat som man minst av allt önskar sig.
Som ett exempel på detta, så är det på grund av denna termiska rörelse som el-handboken säger att kabelstegar inte ska passera igenom en brandvägg.
Vad det gäller rör och ventilation måste de däremot självklart gå obrutna igenom en brandcellsvägg.
successiv utmattningPunkt 3: Inte heller görs tester av mate-rial som utsätts för vibrationer eller ter-misk rörelse i normaltillstånd.
Denna successiva utmattning av brand-tätningen gör att den – oftast dolda – brandtätningen, i vissa fall kan stå helt öppen. Se bild 2. Bilden visar en brandtät-ning som kollapsat med tiden, då dörr-partiet under brandtätningen öppnats och stängts ett antal tusen gånger.
Att denna tätning dessutom inte upp-
BrAnd Dagens upphandlingar för installationer av brandskydd invaggar byggherren i en falsk säkerhet. De tester som ska säkra att material som används klarar en verklig brand missar flera viktiga punkter. En byggherre bör därför komplettera sin upphandling.
upphandling av brandtätningbehöver förtydligasAv tommy björk, säljare, BrandEx
Vid en brand uppstår termiska rörelser. Om man gipsat för tätt mot ett metallrör kan gipsskivor spräckas vid brand. Foto:�Fireseal
tommy Björk är säljare på BrandEx brandtätningar AB. Han har arbetat med brandtätningar sedan år 1989.
FÖR
FAT
TA
REN
fyller kravet – enligt testat typgodkän-nande – på hur mycket metall som får passera, gör inte saken bättre. Typgod-kännandet för detta brandtätningsmate-rial bygger på en kabel med en max dia-meter på cirka 3 mm, vilket här har pas-serats med råge.
kan för lite om materialOftast är det okunskap om materials egenskaper, som gör att en byggherre kan få ett undermåligt brandskydd, men det kan också handla om en prisfråga.
Stumma material som gips och lättbe-tong, är ett billigare material än mjuka material med flexibla egenskaper. Ser man till att detta är en säkerhetsrelaterad produkt, är dock denna prisskillnad näs-tan löjligt liten.
Som exempel kan man säga att den nor-mala kostnaden för en brandtätning i en byggnation är cirka 1–2 promille av bygg-kostnaden, det vill säga cirka 10–20 000 tusen kronor för en byggnad som kostar 10 miljoner.
Troligen så kommer brandskyddet inte att skilja mer än runt 30 procent, för det ”säkrare” materialet, alltså 3–6 000 kro-nor. Nästan försumbart i ett 10 miljoners projekt.
Men stanna upp nu ett slag och tänk efter: Hur gör man i till exempel en of-fentlig upphandling, om inte detta upp-märksammats i förfrågningsunderlaget att ett ”bättre” material önskas än vad la-gen kräver?
Svaret ger sig självt: I en offentlig upp-handling gäller billigaste priset!
rekommendation till byggherrenHur kan nu den byggherre som vill ha ett säkrare brandskydd göra?
Att man inte helt fullt ut kan luta sig mot ett typgodkännande, tycker jag visar sig helt klart.
Byggherren behöver alltså skriva in an-nan text i upphandlingar för att kunna känna sig säkrare.
Här kommer fem punkter som jag an-ser borde finnas med i en upphandling och där texten sträcker sig längre än vad lagen kräver:1. Utöver de normalt ställda kraven på
brandtätningarna, ska de klara av de tänkbara termiska rörelser i de nor-mal- och brandtillstånd som kan upp-stå.
2. Brandtätningarna ska vara av sådant material, att de inte spricker eller på annat sätt förlorar sin hållbarhet vid
vibrationer eller långsamma rörelse-förändringar.
3. Brandtätningarna ska i vissa utrym-men vara rök- och gastäta, även mot kallrök. Dessa utrymmen specificeras i förfrågningsunderlag.
4. Entreprenören av brandtätningarna ska vara certifierad av materialtillver-karen.
5. Entreprenören ska utöver vanlig egen-kontroll, sätta numrerade märklappar vid genomföringarna och skriva in samma numreringssystem i egenkon-trollen.
Till detta så anser jag att vid ett större pro-jekt behövs en kontrollant av brandskyd-det. Detta för att säkerställa att byggher-ren fått den säkerhet som han anser sig vilja ha. För tro mig, en egenkontroll är inte samma sak som att entreprenaden utförts korrekt. Men detta är en annan debatt som kanske borde uppmärksam-mas i ett annat forum.
Jag vill poängtera att jag inte försöker lägga skuld på SP för att göra dåliga tester. Testerna görs, om jag har förstått det rätt, i enlighet med EUs direktiv och möjlighe-terna till ändring av testerna kan också begränsas av andra skäl. D
nr 2 B 2011 husbyggaren 13
Brandtätningen har kollapsat. Foto:�Tommy�Björk
14� husbyggaren nr 2 B 2011
hur snabbt ett sprinklerhu-vud aktiveras kan anges med det så kallade RTI-värdet (Re-spons Time Index). RTI-vär-
det fastställs efter provning av det enskilda sprinklerhuvudet och har ingenting med hur och var det sedan placeras att göra.
I sprinklerreglerna, SBF 120:6, grup-peras sprinklerhuvuden i standard re-spons, special respons eller quick respons beroende på RTI-värdet där ett RTI-vär-de lägre än 50 motsvarar quick respons.
Utvecklingen av nya typer av sprinkler-huvuden har dock inneburit att denna gruppindelning haltar, vilket har lett till oklarheter och diskussioner bland annat vid upphandling, projektering och be-siktningar av sprinklerentreprenader.
täcker större yta De sprinklerhuvuden som framförallt berörs är så kallade EC-sprinkler (Exten-ded coverage), som täcker en större yta, vilket medför att de kan placeras glesare än traditionella sprinklerhuvuden.
Dessa sprinklers uppfyller kraven på RTI-värde lägre än 50, men klassificeras vid en utglesad placering till standard re-sponse eftersom de inte aktiveras till-räckligt tidigt i ett brandförlopp för att betraktas som snabb (quick response).
krav på rti-värdeI nedanstående svenska skrifter anges krav på att RTI-värdet ska vara högst 50:• Boverkets rapport ”Utrymningsdimen-
sionering 2006” anger att i en lokal som skyddas med en automatisk vatten-sprink leranläggning får gångavstån-den ökas med en tredjedel samt att an-läggningen bör ha ett RTI-värde ≤50. Syftet är således att sprinklern ska ak-tiveras tidigt så att den verkligen påver-kar utrymningssäkerheten i det tidiga brandförloppet.
• I bilaga F till SBF 120:6, ”Särskilda krav avseende personskydd” anges att sprinkler med RTI lägre än 50 ska an-vändas förutom att Standard response A och special respons får användas i rum på mindre än 500 kvm och högst 5 m i takhöjd.
Då sprinklern ofta används för person-skydd och för att ge möjlighet till att ut-öka gångavstånden till utrymningsvägar an ges det vanligtvis i brandskyddsdoku-mentationen att RTI-värdet inte ska överstiga 50. Däremot anges inte att sprinklern ska uppfylla quick response, eftersom det begreppet inte finns i rap-porten.
Placering och täckningEnligt amerikanska NFPA-regler måste sprinklerhuvudet både ha ett RTI-värde som är högst 50 (vilket för att komplicera det ytterligare benämns fast response i NFPA-reglerna), och vara provad så att det uppfyller kraven på en snabb aktive-ring för att få klassas som quick response.
I respektive sprinklers produktblad re-dovisas sedan vilka förutsättningar som gäller för sprinklerhuvudets placering för att uppnå detta. Det som avgör klass-ningen som quick eller standard är bland annat hur sprinklern placeras, avstånd från bjälklaget till sprinklerhuvudet, ak-tiveringstemperatur och täckningsyta.
kostnad kontra nyttaI samband med exempelvis totalentre-prenader strävas efter lösningar för att utföra sprinklersystemet så billigt som möjligt.
Om det endast anges att sprinklerhu-vuden ska uppfylla kravet på RTI-värde högst 50 är det möjligt att arbeta med standard response. Det medför att antalet sprinklerhuvuden kan minskas med upp-
skattningsvis 10–20 procent vilket natur-ligtvis är intressant ur ett kostnadsper-spektiv och som dessutom minskar miljö-påverkan vid produktionen.
I flera fall anser vi att ovan beskrivna utförande ger ett tillräckligt bra skydd för att kunna tillämpa förlängningen av gångavstånden till utrymningsvägar. Det gäller i verksamheter där personer är vakna och lätt kan flytta sig från branden, till exempel i parkeringsgarage, kontor, lager och gallerier.
I dessa fall finns det ur ett kostnad-
BrAnd Hur snabbt ska ett sprinklerhuvud aktiveras? Dagens regler stämmer inte längre för nya typer av sprinklerhuvuden. Bland annat är frågan om säkerheten vid utrymning så viktig att Boverket borde förtydliga vilka krav som ska gälla för dimensionering.
är en snabb sprinkler tillräckligt snabb?Av anders karlsson, brandingenjör, Brandkonsulten AB och mattias skjöldebrand, brandingenjör, Brandkonsulten AB
Anders karlsson är brandingenjör LTH och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1999. Innan dess arbetade han inom både Räddningsverket och kommunal räddningstjänst.
FÖR
FAT
TA
REN
mattias skjöldebrand är brandingenjör StBrnU och skyddsingenjör AMI och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1995. Han har tidigare arbetat inom kommunal räddningstjänst. Hans specialområde är ventilationsbrandskydd.
FÖR
FAT
TA
REN
nytta-miljö perspektiv anledning att ac-ceptera standard response sprinklerhu-vuden.
Men, det finns även verksamheter där en så tidig aktivering som möjligt kan vara avgörande för utrymningssäkerheten. Exempel på verksamheter är ställen där människor behöver assistans vid utrym-ning, som i särskilda boende för personer med vårdbehov, eller på sjukhus.
skäl till förtydligandeI dessa fall kan det finnas skäl till att inte acceptera standard response sprinklers.
Det finns i huvudsak tre skäl till att Bo-verket behöver förtydliga kraven. 1) Utrymningssäkerheten. Inom vilka
verksamheter behöver det ställas krav på både RTI-värde och quick respon-se?
2) Möjligheten till att finna bra lösningar ur ett kostnad-nytta-miljö perspektiv.
3) Av entreprenadjuridiska skäl. När en installation är utförd med sprinkler-placering för standard response upp-kommer frågan om anläggningen kan sägas uppfylla de krav som är ställda. Rent juridiskt är svaret ja, eftersom
alla sprinklers har RTI mindre än 50. Rent funktionsmässigt blir svaret nej, eftersom sprinklerna inte längre kan klassas som snabb = quick.
För oss som jobbar som brandkonsulter finns det en anledning att fundera på hur kraven ska formuleras. Det är bland annat i samband med analytisk dimensione-ring, och de beräkningar som utförs där för olika brandscenarier, som det kan vara väsentligt att känna till skillnaderna för att bestämma dimensionerande brand. D
Det är oklart vad som gäller för hur snabbt nya typer av sprinklerhuvuden ska aktiveras. Foto:�Tyco
nr 2 B 2011 husbyggaren 15
16� husbyggaren nr 2 B 2011
en ny forskningsrapport från försäkringsbolaget FM Global vi-sar på hur automatisk vatten-sprinkler kan reducera miljöpå-
verkan vid en brand. Forskningsrappor-ten ”Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers” visar bland annat att ut-släpp av växthusgaser i samband med bränder kan reduceras upp till 98 procent om sprinkler finns installerad.
Slutsatserna i rapporten ger stöd åt fö-respråkare för sprinkler som nu, förutom personsäkerhet och effektivt egendoms-skydd, kan lägga minskad miljöpåverkan till argumenten för installation av sprink-ler.
effektivare sprinklerAutomatiska vattensprinklersystem har använts i över hundra år som skydd mot bränder. Under de senaste årtiondena har stora framsteg gjorts för att förbättra sprinklerns effektivitet att begränsa brandskador.
Under år 2010 släppte FM Global upp-daterade standarder för dimensionering och installation av automatisk vatten-sprinkler. Dessa standarder bygger på omfattande forskning och hundratals fullskaliga försök, där man har verifierat de viktigaste parametrarna för sprink-lerns förmåga att effektivt begränsa en brand.
Släckverkan av ett sprinklersystem uppnås genom att vatten når ner till det brinnande materialet där det kyler och begränsar återstrålning till brännbart material. Detta i sin tur hämmar förbrän-ningsprocessen vilket gör att brandens tillväxt avtar.
I grund och botten handlar det därför om att så effektivt som möjligt får ner vat-ten till det brinnande materialet utan att för mycket vatten förångas och går till spillo på vägen ner genom brandplymen.
Vattendropparnas storlek och hastig-het genom brandplymen samt brandens storlek vid sprinklerns aktivering är as-pekter som påverkar hur mycket vatten som faktiskt levereras till branden. Över-satt till själva sprinklerhuvudet påverkas detta av parametrar som sprinklerns k-faktor (öppningens storlek), aktiverings-temperatur och orientering (upp- eller nedåtriktat sprinkler). Det är genom att på bästa sätt kombinera dessa parametrar som sprinklersystemets effektivitet kan optimeras.
ökat fokus på hållbart byggandeParallellt med utvecklingen av sprinkler-tekniken har fokus på hållbar utveckling blivit allt tydligare. Diskussionen om hållbarhet har spridit sig från enbart po-litiska forum till styrelserummen, media och kaffeautomaten. Detta har lett till ett marknadsmässigt drivet intresse för håll-bara alternativ inom alla branscher och inte minst för hållbart byggande.
Inom området hållbart byggande lig-ger ofta fokus på att reducera energiåt-gången under drift och användande, samt
i samband med tillverkning och transport av byggmaterial.
Ytterligare en aspekt som påverkar en byggnads hållbarhet under sin livslängd är risken för brand. Konsekvenserna av en brand är ofta omfattande och inklude-rar förutom skador på egendom, och ibland människor, även stora utsläpp av växthusgaser och förorenat släckvatten.
De miljömässiga vinster man försöker uppnå över en byggnads livslängd, genom energieffektivitet och materialval, går snabbt förlorade i händelse av en brand. Till detta kan läggas ekonomiska konse-kvenser för ägare och nyttjare på grund av avbrott i verksamheten, samt sociala ef-fekter som personskador och förlorade jobb till följd av att den påverkade verk-samheten inte kan bedrivas efter en brand.
Jämförde brand i vardagsrumForskningsrapporten visar att automa-tisk vattensprinkler drastiskt reducerar skador och miljöpåverkan vid en brand.
Rapporten bygger på fullskaliga för-sök, där man använt två identiskt upp-byggda och möblerade vardagsrum:
BrAnd Automatisk vattensprinkler kan minska miljöpåverkan vid en brand. En jäm-förelse i full skala med brand i vardagsrum visar att utsläppen av växthusgaser minskas upp till 98 procent, och att mängden släckvatten minskar avsevärt, när sprinklers finns installerade.
Automatisk vattensprinkler minskar miljöpåverkanAv tobias ekberg, brandingenjör och civilingenjör, FM Globals riskingenjörer
tobias ekberg är brandingenjör och civilingenjör i riskhantering från LTH. Han arbetar som gruppchef för FM Globals riskingenjörer i Skandinavien, Baltikum, Ukraina och Ryssland.
FÖR
FAT
TA
REN
Närbild av en aktiverad sprinkler. Foto:�FM�Global�Research�Center
• I det ena testet skedde brandbekämp-ning endast med insats av brandkåren.
• I det andra testet kontrollerade en enda boendesprinkler branden till dess att brandkåren släckte branden helt.
Kvantifiering av sprinklerns effekt på miljöpåverkan baserades på jämförelse mellan de båda testen. Mätningar gjordes bland annat av total producerad mängd växthusgaser, total använd volym vatten för att släcka branden, förekomsten av föroreningar i släckvattnet, samt mäng-den förstört material.
Resultatet från försöken visade på att utsläppen av växthusgaser reducerades med 98 procent då sprinkler fanns instal-lerad. Vidare visade jämförelsen att den totala mängden släckvatten som krävdes för att släcka branden kan reduceras med 91 procent om man extrapolerar resulta-
ten till en större villabrand. Genom att sprinklern kraftigt reducerar behovet av släckvatten minskas mängden vatten som genom avrinning kan tränga ner i mark och grundvatten.
Vidare analys av släckvattnet visade även på högre andel föroreningar i vatt-net från det osprinklade testet samt över-stigna gränsvärden för pH, vilket inte var fallet vid den sprinklerkontrollerade branden.
En slutstats är därför att släckvattnet från det osprinklade testet skulle utgöra stor risk för ekosystem och hälsa vid av-rinnig till grundvatten och mark. Sprink-lerns positiva effekt med avseende på miljöpåverkan vid en brand komplettera-des med att man kunde konstatera att egendomsskadan var 97 procent lägre i det fall sprinkler fanns installerad jäm-fört med det osprinklade testet.
Hantering av risker måste ses som en naturlig del av hållbar utveckling, och kri-terier för hållbart byggande bör ta hänsyn till risker vid en brand och nyttan med att reducera dessa risker.
minskar påverkan på miljöAutomatisk vattensprinkler fungerar på samma sätt oberoende av vilken typ av byggnad de installeras i. Resultatet av detta forskningsprojekt visar tydligt på hur sprinkler inte bara begränsar brand-skada men även reducerar stora miljöris-ker. Detta är speciellt viktigt när företag nu efterstävar att bygga energieffektiva och miljömässigt hållbara anläggning-ar. D
Fotnot:
Rapporten�”Environmental�Impact�of�Auto-matic�Fire�Sprinklers”�kan�laddas�ner�via�www.fmglobal.com/researchreports.
nr 2 B 2011 husbyggaren 17
Med�hållbarhet�menas�att�konsumtion,�tillväxt�och�utveckling�idag�inte�får�ske�på�bekostnad�av�framtida�generationers�möjligheter.�Vanligtvis�tittar�man�på�tre�aspekter�av�hållbarhet:-� ekonomisk,�
-� ekologisk,�och�-� socialt�hållbar�utveckling.
Ekonomisk�hållbarhet�handlar�om�att�säkra�avkast-ning�på�kapital�från�olika�intressenter.�Ekologisk�håll-barhet�handlar�om�att�mini-mera�påverkan�på�miljön�
med�avseende�på�förore-ningar�och�växthusgaser.�Social�hållbarhet�handlar�om�att�utvecklingen�ska�skapa�förutsättningar�för�rättvisa,�sysselsättning,�social�trygg-het,�säkra�arbetsplatser�etce-tera.
FAktArutA
Test utan sprinkler. Foto:�FM�Global�Research�Center
18� husbyggaren nr 2 B 2011
det är trångt för tågen i Stockholm, där den så kallade getingmidjan strax innan Cen-tralstationen, om man kommer
söderifrån, helt enkelt är för smal för att rymma fler spår. Lösningen blir den så kallade Citybanan, som blir en cirka sex kilometer lång tvåspårig järnväg som dras genom hela centrala Stockholm.
Spåren läggs i tunnlar under jorden, och också i en sänktunnel som ska ligga på Riddarfjärdens sjöbotten mellan Rid-darholmen och Söder Mälarstrand. För två år sedan påbörjades bygget av Söder-strömstunneln, som totalt blir 400 meter lång.
Detta skrev projektets tekniska pro-duktionschef Tilo Spahn, och SBRaren och borrveteranen Sven-Göran Anders-son, utförligt om i Husbyggaren nr 1 2009.
snön oroarTvå år senare träffar vi åter projektchef Tilo Spahn på Züblin, strax innan jul och mitt i snöoväder.
– Vi har 15–16 borrare här nu från Tysk-land, Österrike och England, som alla är lite oroliga över om de kan komma hem till julen, berättar han.
Borrarna är på plats för att arbeta med två stora specialborriggar för rotations-borrning och grundläggning, som nu ar-betar på vardera sidan om sänktunneln i vad som kallas arbetsschakten, en vid Riddarholmen och en vid Söder Mälar-strand, där sänktunnlarna ska fogas ihop med tunnlarna i berget.
två på platsUtanför Tilo Spahns kontor, ute i vattnet ligger två av de tre sänktunnlar som små-ningom ska ligga på sjöbotten och binda ihop Riddarholmen med Söder Mälar-strand.
Varje tunnelelement är 100 meter långt, 20,5 meter brett och runt tio meter högt. De har svetsats ihop i ett båtvarv i Tallin av 10 mm tjockt fartygsplåt, bogse-rats på pråmar in i Mälaren via Södertälje. Första stoppet är vid Enhörna en bit in i Mälaren, där man sänkt pråmen så att tunnelelementet flyter fritt.
Här har elementet försetts med arme-rad betongplatta i botten, och armerade betongväggar, längs vardera sidan, men också en mellanvägg. När respektive tun-nelelement blir så tungt att det ligger runt 5,5 meter djupt har det bogserats in till Söder Mälarstrand. Några veckor innan jul 2010 kom det andra tunnelelementet långsamt bogserande till Riddarfjärden. Det tredje är redan i Enhörna och gjutar-betet pågår.
– Det tredje tunnelelementet tar vi hit i maj 2011.
Tak och lite till gjuts på plats i Riddar-fjärden. Totalt går det åt 6 500 kubikme-ter betong till var och en av de tre tun-nelelementen.
– Det första tunnelelementet är vi snart helt klara med, säger Tilo Spahn.
vatten isolerarDet får inte skilja mer än 15 grader Cel-sius mellan den befintliga betongen och färskbetongen.
– Vi isolerar tunnelelementen med bland annat mattor. På utsidan av väg-garna har vi ordnat ”bubbelgardiner” för att få upp varmare vatten från botten, för-klarar Tilo Spahn.
– Man kan beskriva det som att vi har sänkt ner ett rör med hål i som vi pumpar luft igenom från en kompressor, utveck-lar han.
Båt håller isen bortaDe tre tunnelelementen ska sänkas ner och vila på fyra fundament som består av betongplattor som ”fästs” på botten ge-nom borrade stålkärnepålar som drivs ner i fast berg på sjöbotten.
Sjöbotten förbereds genom omfattan-de muddringsarbeten, och det arbetet störs inte nämnvärt av vädret – om det inte blir smällkallt och is.
– Vi har en bogserbåt som kör runt 3–4
Betong Totalt 45 000 kubikmeter betong behövs för den 400 meter långa tunneln och dess anslutningspunkter som ska få tågtrafiken att flöda bättre genom centrala Stockholm. Tre tunnelelement kläs med betong och sänks sedan ner till Riddarfjärdens botten.
gigantiska tunnelelementgjuts färdiga på platsAv sven-göran andersson, byggingenjör SBR och margot granvik, redaktör
– Spännkablar ska förankra sänktunneln i berget på Söder Mälarstrand, förklarar Tilo Spahn på Züblin som leder det omfattande projektet. Foto:�Margot�Granvik Fortsättning s. 20 P
sven-göran Andersson är byggingenjör SBR. Han var ägare och VD för borrföretaget Sven Andersson i Uppsala AB, innan det såldes till Züblin, och är en veteran i borrsammanhang.
FÖR
FAT
TA
REN
nr 2 B 2011 husbyggaren 19
gånger per dygn för att hålla isfritt när det blir kallare, säger Tilo Spahn.
Förankras i bergDe tre tunnelelementen kommer att för-ankras i berget på Söder Mälarstrand ge-nom en spännarmering.
– Totalt gjuter vi in 40 stycken spänn-kablar som går i ytterväggar, bottenplatta och tak, uppger Tilo Spahn.
När tunnelelementen är sänkta så kommer det element som är närmast Rid-darholmen att dras ihop med elementet i mitten, som i sin tur spänns till tunnelele-mentet närmast Söder Mälarstrand. Från det går spännkablar in till förankrings-stag i berget.
– Vi har borrat runt 50 stycken, upp till 40 meter långa, förankringsstag i berg-
tunneln i berget under Söder Mälar-strand. Varje vajer klarar en belastning på 300 ton.
– När tunnelelementen sänkts ner på sjöbotten så spänns kablarna, i en viss sekvens på ett visst sätt, så att sänktun-neln förankras i berget, förklarar Tilo Spahn.
Vid vardera ”ändan” av sänktunneln
har arbetsschakt byggts där själva sänk-tunneln ansluts till bergtunnlarna.
världens största på platsSchaktet på Riddarholmen går cirka 30 meter ner under sjövattenytan. Arbets-schaktet består av två parallella borrade sekantpåleväggar, som borras ner till berg ytan och stagas av invändiga stöttor.
– Nu har vi två borriggar, så kallade BG40, här, som vi tagit hit från Tyskland. Det är den största typen av borrigg som finns idag för denna typ av arbeten.
– Ytterligare maskiner på plats är två stycken så kallade ”casing rotators” som vi använder till att rotera ner 1,5 diameter foderrör till berg. Inne i rören gjuter vi sedan upp sekantpåleväggarna. Casing rotatormaskinerna arbetar med mycket stora vridmoment, upp till 80 tonmeter.
Överenskommelsen med grannarna till bygget är att maskinerna får gå mån-dag till fredag, mellan 07.00 och 21.00.
stabiliserar släntEtt fundament är idag helt klar, ett är klart till 50 procent, ett är muddrat och borrat. Det fjärde, det utanför Söder Mälarstrand måste man vänta med tills själva sekant-påleväggen i arbetsschaktet är klart.
Just schaktet mot Söder Mälarstrand blev lite besvärligare än beräknat.
– Vi har fått arbeta med att stabilisera slänten in mot bergväggen. Det har tagit längre tid än vi tänkt, men vi är överens med beställaren att förlänga tidplanen. Vi räknar med att vara klara år 2013, säger Tilo Spahn. D
20� husbyggaren nr 2 B 2011
Söderströmstunneln�ingår�som�en�del�i�Citybanan.
Tunneln�går�mellan�Rid-darholmen�och�Söder�Mälar-strand.�Den�blir�cirka�400�meter�lång�och�består�av�tre�tunnelelement�och�plats-
gjutna�anslutningar�till�City-banans�bergtunnlar.
Byggherre:�Trafikverket.Totalentreprenör:�Joint�
Venture�Söderströmstun-neln,�ett�konsortium�mellan�det�tyska�företaget�Züblin�
Spezialtiefbau�GmbH�och�det�danska�företaget�E.�Phil�och�Son�A/S.
Byggkostnad:�1�330�miljo-ner�kronor.
Byggtid:�2008–2013.
FAktArutA
Det andra sänktunnelelementet bogserades till Riddarfjärden i början av december 2010. Foto:�Züblin
Från Montelius väg uppe på Mariaberget är utsikten god över arbetsplatsen. Två sänktunnelelement håller på att göras i ordning. Muddring pågår av sjöbotten och arbetsschakten mot Riddarholmen och Söder Mälarstrand håller på att få sekantpåleväggar. Foto:�Margot�Granvik
Det sista på tunnelelementen gjuts färdigt på plats i Riddarfjärden. År 2012 kommer elementen att fogas samman och sänkas ner. Foto:�Züblin
P
22� husbyggaren nr 2 B 2011
Bygget av Partihallsförbindel-sen i Göteborg pågår som bäst. Husbyggaren skrev i nr 5 2010 om utmaningen att påla i den
lösa lera som är så vanlig i Göteborg. En annan utmaning blev att gjuta bro-
pelarna i den drygt en km långa Parti-hallsbron, som är en viktig del av Parti-hallsförbindelsen. Redan i planerings-skedet av pelarproduktionen såg Skanska fördelarna med att använda självkom-pakterande betong (SKB) i bropelare.
svårtillgänglig pelarformVid gjutning av bropelare händer det ofta att byggarbetare måste klättra ned i pelar-formen för att komma åt att vibrera be-tongen och säkerhetsställa utfyllnaden.
Bullret som orsakas av vibrostavarna, i kombination med att pelarformen bidrar till resonans, gör det nästan outhärdligt att vistas i formen. Arbetsmiljön lockar heller inte när det gäller att klättra upp och ned i pelarformarna.
En fråga Skanska ställdes inför var hur vi skulle agera om en medarbetare faller ihop och behöver akut hjälp 14 meter ned i en pelarform med diameter på 1.8 meter?
Armering förtillverkadesMed dessa funderingar blev målet för en säker och kostnadseffektiv pelarproduk-tion tydligt; att välja en metod där bygg-arbetare vistas så lite som möjligt i pelar-formen.
Armeringen förtillverkades därför i en
Betong Det självklara valet när betongpelare i Partihallsbron skulle gjutas blev självkompakterande betong. Detta för att byggarbe-tarna skulle slippa bullret och vibrationerna i pelarformarna.
självkompakterande betonggav bättre arbetsmiljöAv andreas svensén, produktionschef, Skanska Sverige AB
Andreas svensén är produktionschef på Skanska och blockchef på bygget av Partihallsförbindelsen i Göteborg. Han har tidigare medverkat i projekt som Marieholmsbron och Åbromotet i Göteborg, Uddevallabron och Götatunneln.
FÖR
FAT
TA
REN
De första pelarna är gjutna med självkompakterande betong. I bakgunden syns Marieholmsbron som byggdes av Skanska år 1995. Foto:�Andreas�Svensén
Stålsektioner är på plats och formen för farbanan är påbörjad. Foto:�Andreas�Svensén
Pelare i väntan på farbanan. Foto:�Andreas�Svensén
nr 2 B 2011 husbyggaren 23
jigg på marken och monterades med kran. Därefter monterades pelarformen, också den förtillverkad, med ett cirkulärt tvär-snitt. Likt ett stort rör sänktes formen ned över pelararmeringen och låstes till bot-tenplattan.
Färre arbetareValet av självkompakterande betong innebär även att bemanning kan reduce-ras, och frigöras för andra produktions-aktiviteter. Beroende på pelarhöjd för-kortas gjuttiden med mellan 4–6 timmar per pelare.
Med 28 pelare blir det många pump- och mantimmar i vinst. Visserligen kostar det något mer med självkompakterande betong, men det betalar sig snabbt.
noggrann kontrollKontakten med betongleverantören var mycket viktig för oss. Vi hade startmöten och betongleverantören tillsatte en grupp på 2–3 man som övervakade leveranser, samt utförde provning och kontroll.
Självkompakterande betong är en pro-dukt som i många fall är fantastisk jämfört med konventionell betong, men som med alla betongarbeten kräver den kontroll.
Mitt råd till den som tvekar att använda SKB: Tveka inte! Men se till att ha rätt or-ganisation kring gjutningen!
Det blev en härlig känsla av lugn under gjutningen. Inget buller från vibratorer och annat stress! Arbetsplatsen mår helt enkelt bättre.
se bortom kortsiktig kostnadEtt vanligt argument för att välja bort SKB är kostnaden. Det är så lätt att ta kubik-
mängden, prisskillnaden och snabbt få en peng som man tror sig kunna spara.
För att utvecklingen ska gå framåt är det viktigt att vi ute i projekten faktiskt börjar använda produkten och upptäcker fördelarna. Vi har också ett ansvar att ta dialogen med våra beställare.
På Partihallsförbindelsen fick vi ett po-sitivt bemötande när vi presenterade ar-
betsberedningen med självkompakte-rande betong.
Vi har även haft stor hjälp i användan-det av självkompakterande betong av Trafikverkets byggledare Rune Wester-ström. D
Pelarform på plats. Foto:�Andreas�Svensén
Partihallsförbindelsen�i�Göteborg�är�en�del�av�Marie-holmsförbindelsen,�som�ska�skapa�en�ny�koppling�mellan�vägarna�E20,�E45�och�E6�i�Göteborg.�Partihallsförbin-delsen�ska�vara�klar�hösten�2011.
Förbindelsen�omfattar�bland�annat�den�drygt�en�km�långa�Partihallsbron,�som�byggs�som�en�fyrfältig�bro�och�sträcker�sig�från�E20�vid�Ånäsmotet�(i�öster)�till�en�ny�trafikplats�i�anslutning�till�E45�på�Marieholm�(i�väster).�
Vidare�ingår�en�tunnel�i�för-bindelsen,�Marieholmstun-neln�under�Göta�älv,�som�kommer�att�koppla�ihop�E45�och�E6.
FAktArutA
Förtillverkad armeringskorg lyfts på plats.�Foto:�Andreas�Svensén
24� husbyggaren nr 2 B 2011
-det blev flott, säger Per Lauesen, om den nya järnvägsbron över Sö-dertälje kanal som han
varit med om att bygga.Den som reser över den nya järnvägs-
bron över Södertälje kanal ser den knap-past. Den märks snarare som en frånvaro: det blir ingen skakning i tåget när det pas-serar över bron. Förr skramlade det till när tåget passerade över kanalen och re-senären påmindes om att titta ut för att njuta av den hisnande utsikten.
Från långt håll ser bron nästan ut som en leksaksbro med sina stadiga röda ben och de tunnare klarblå raka strecken i fackverket av stål ovanpå. Men det var ingen barnlek att få den på plats. Det allra svåraste var det som inte syns.
gjorde om upphandlingTill att börja med blev projektet ett helt år försenat långt innan det var dags för första spadtaget. Upphandlingen ifråga-sattes och fick göras om. Men Per Laue-sens arbetsgivare, MT Höjgaard vann
båda gångerna och fick uppdraget att vara huvudleverantör av anläggningen.
Nyckelfärdig är kanske inte rätt ord för en bro egentligen, men den skulle i alla fall vara färdig för säker tågtrafik, vilket innebär att signalsystemet också behövde vara på plats. Hur det gick till är en berät-telse i sig.
Brant släntMen långt innan det var dags att lägga ka-bel dök den största byggtekniska utma-ningen upp. Att bygga broar längs Söder-tälje kanal brukar vara besvärligt. När den första bron byggdes år 1916 dog fyra per-soner vid ett ras.
Den branta slänten ner mot kanalen utgjorde ett problem även denna gång. Ett annat problem var den gamla bron där tågen rullade alldeles intill bygget av den nya bron. Avståndet mellan de två broar-na var inte mer än 20 meter, räknat mellan broarnas centrum. Mellan broarnas sidor var avståndet än mindre.
Det betydde bland annat att det var svårt att få dit formarna för betonggjut-
ningen mellan broarna. Det betydde ock-så att borrandet måste ske väldigt försik-tigt. Den gamla brons fundament fick inte störas och skred som kunde bli livsfarliga måste också undvikas.
För att undvika skred och problem på den gamla bron installerades ett helt mät-system som mätte vad som hände i mar-ken omkring borrhållen. Varje millimeter räknades.
gick genom rullstensåsI den här besvärliga marken gällde det dessutom att borra riktigt djupt, för att nå den stadiga klippan som skulle hålla bron stadig. Tiotals meter rullstensås låg mel-lan ytan och klippan och måste borras igenom och de längsta pålarna blev 55 meter.
De som står på riktigt utsatta platser är ingjutna flera meter ner i berget medan andra som bara behöver klara av tryck-krafter vilar på bergytan. Svenska bygg-regler skiljer sig dessutom från de danska och därför kopplades en svensk under-leverantör in.
Sammantaget blev de geotekniska pro-blemen större än vad uppdragsgivare och leverantör räknat med vilket ledde till yt-terligare försening.
Fint men besvärligtNästa steg i arbetet var att få all den röda betongen på plats. Arkitekten, Bo Kjessel, ville ha röd betong och röd betong skulle det bli.
– Det är en konservativ bransch och betong ska egentligen vara grå. Men när det blev färdigt så tyckte de som arbetat här att det blev fint, berättar Per Lauesen.
Nyansen hade dock arkitekten inte be-stämt utan den fick beställaren själv välja. Sex prover med betong färgad i olika ny-anser av rött med inblandning av svart
Betong En ifrågasatt upphandling, geotekniska utmaningar, röd betong och kulturkrockar till trots: till slut blev det en ny flott järnvägsbro över Södertälje kanal och de som varit med tycker ändå att ”det hele gick ganska bra”.w
samordning central när brobyggdes i södertäljeAv kerstin lundell, frilansjournalist
Per Lauesen, MT Höjgaard, hade ansvar för att få den röda betongen på plats. Foto:�Kerstin�
Lundell
Michael Thulstrup var huvudprojektledare och hade fullt sjå med samordning. Foto:�MT�
Höjgaard Fortsättning s. 26 P
26� husbyggaren nr 2 B 2011
pigment skulle färdigställas en-ligt avtal. Men Per Lauesen och hans medarbetare gjorde även ett sjunde färgprov, utan svart pigment. Till betongbyggarnas lättnad valde beställarna det sjunde provet, det som var fär-gat av enbart rött pigment.
– Då slapp vi blanda färg i alla fall, säger Per Lauesen.
vad skyddade färgAtt arbeta med en rent röd färg var svårt nog. Det gällde att få en jämn röd färg över hela bron och se till att de olika satserna var blandade på samma sätt. Ett annat problem var att få betongen att lossna från formen utan att färgen skulle bli flammig. Till slut hittade Per Lauesens medarbetare ett speciellt vax som gjorde att betongen släppte från formen utan att färgen påverkades.
Erfarenheterna från Årstabron visade också att betongen riskerade att bli flam-mig med tiden, på grund av förkalkning. För att undvika det måste torkningen ske jämt och kontrollerat och fuktbarriären måste spridas ut jämnt och fint.
Själva hanteringen av det röda var ock-så ett problem: allt blev rött, händer
handskar, kläder, omgivning och betong-tillverkningsutrustningen i Tumba. För att övriga kunder hos Betongindustri AB inte skulle riskera att få rosa betong så tilldelades brobygget en egen linje i an-läggningen.
Betongen fick även ett reliefmönster, som skapades genom att trälister sattes fast på insidan av formen för betong-blocken.
Pensionärer kallas inNär betongpylonerna var färdiga var det dags för kabeldragning. Kablarna från den gamla bron skulle flyttas över, i alla
fall de kablar som fortfarande behövdes. Men vilka kunde det vara? Det var den stora frågan som ingen i projektet kunde be-svara.
Nere under den gamla bron fanns en tjock slinga med mängder av kablar av vilka någ-ra var livsviktiga – som signal-kablarna som ger signaler om att det är säkert för tågen att passera – och andra användes överhuvudtaget inte längre.
Uppdraget krävde hjälp med historiska upplysningar och ett antal pensionerade män – inga
kvinnor – kallades in för att berätta vad som använts till vad.
– Det var trevligt, de hade mycket att berätta, säger Per Lauesen.
Till slut var det dags att lyfta det blå stålfackverket på plats.
– Det väger 420 ton och skulle lyftas på plats med millimeterprecision, berättar huvudprojektledaren Michael Thulstrup på MT Höjgaard.
vietnamesiskt fackverkDet hade tillverkats i Vietnam och hade passerat några oceaner innan det kom seglandes upp för kanalen. Anledningen
Här lyfts det vackert blå brospannet av stål på plats ovanpå den röda betongen. Foto:�MT�Höjgaard
Mot slutet blev det bråda dagar och kvällar för att få allt klart i tid. Foto:�MT�Höjgaard
P
till att det tillverkats så långt borta var komplexiteten. Fackverket gick inte att tillverka i en automatiserad anläggning utan krävde manuella insatser, som är dyra i Sverige men billigare i Vietnam där lönerna är lägre.
Men de enklare broar som ansluter det vietnamesiska fackverket till marken var av enklare slag och kunde tillverkas på närmare håll, av det finska stålföretaget Ruukki.
samordning en utmaningDet svåraste var inte det tekniska utan det var att samordna allt och få alla att dra åt samma håll.
– Man ska få alla parter med så tidigt som möjligt och få alla invändningar och annan input. Senare blir allt sådant mer komplicerat att ta hand om, säger Micha-el Thulstrup.
Att samordningen var komplicerad håller Roy Björkman hos beställaren Tra-fikverket, dåvarande Banverket, med om. Det var inget enkelt bygge. Bron är en lyft-bro och hela brospannet lyfts alltså när större båtar passerar längs kanalen. Det ställer stora krav på säkerheten och där kommer alla kablarna åter in i bilden. Sig-nalsystemet måste bara fungera annars kan det bli riktigt tråkigt.
– Jag har byggt ett antal broar men det här var inte ett vanligt bygge, konstaterar Roy Björkman.
Ett annat problem var språkförbistring och kulturkrock. Både Michael Thul-strup och Per Lauesen pratar en danska som är väldigt lätt att förstå för en svensk. Per Lauesen berättar att han pratar lång-sammare och byter ut ett och annat ord. Men så är han också van vid att jobba i Sverige, efter att ha varit med om bygget av Öresundsbron och några andra pro-jekt.
Det kunde vara några kulturkrockar också. Roy Björkman menar att det är lätt att underskatta betydelsen av kulturer men att det är något som måste tas med i beräkningen nu när gränserna mellan länder plockas bort och företag från and-ra länder får fler och fler uppdrag. Det borde inte vara så stor skillnad mellan danskar och svenskar.
– Men vi jobbar olika, konstaterar Roy Björkman.
Några konflikter att tala om blev det dock inte, så farligt var det inte ändå. Det som var problem reddes ut.
tog höjdMed tanke på svårighetsgraden och de missöden som inträffat vid tidigare bro-
byggen över Södertälje kanal så gick det ändå bra.
– Vi tog höjd för det som hänt tidigare i vår riskbedömning. Vi gjorde inga chanstagningar, berättar Roy Björkman.
Han vill inte gå in alltför mycket på de-taljer i dagsläget. Han konstaterar dock att projektet blev försenat ett halvår. Då är förseningen på ett år borträknad, den handlade ju inte om själva projektet utan inträffade innan det ens startat. Men visst hade den ettåriga förseningen betydelse också. För den gamla bron som skulle er-sättas var i dåligt skick och hade egentli-gen gjort sitt. Men den måste hållas igång ett tag till ändå, i väntan på bygget av den nya bron.
– Det var lite spännande, konstaterar Roy Björkman.
Nu är Per Lauesen från MT Höjgaard igång med ett nytt broprojekt i Sverige, längs motorvägen förbi Tensta, Rinkeby och den fagra Järvaparken intill. Det är ett enkelt projekt i jämförelse.
– Vi har lärt oss mycket från Södertälje, om koordinering och om hur man jobbar i Sverige. Det har varit en stor utmaning för har varit ett otroligt bra projekt för bolaget, säger Per Lauesen. D
nr 2 B 2011 husbyggaren 27
Första tåget passerar efter noggranna kontroller av att bron är säker. Foto:�MT�Höjgaard
28� husbyggaren nr 2 B 2011
Betonggolv är ett av de mest frekvent tillverkade konstruk-tionselementen i världen. Med betonggolv avses i den här arti-
keln såväl bjälklag som plattor på mark, för till exempel industri, småhus och han-delslokaler.
Funktionskraven är givetvis olika för de olika applikationerna. Vi belyser några av de omfattande möjligheter som idag finns för att bygga betonggolv med vä-sentligt lägre miljöpåverkan (CO2), en kraftigt reducerad krympning och min-dre sprickbildning.
Trots att betonggolv på mark är vanligt så förekommer tyvärr en hel del problem vid både nyproduktion och drift. Proble-men härstammar oftast från inneboende egenskaper hos konventionell betong, som krympning, värmeutveckling och stenseparation vid gjutning. Men proble-men kan även bero på bristande projekte-ring och utförande.
krympning och värmeutveckling Konventionell betong krymper idag 0,6–1,0 promille. I BBK med mera anges att en konventionell betongs slutkrympning är 0,4 promille, vilket tyvärr inte är korrekt idag.
Sammansättningen i konventionell be-tong har under de senaste cirka 50 åren förändrats avsevärt. Stenhalt och stenstor-lek har minskat och cementhalt och vat-tenhalt har ökat, för att betongen ska vara pumpbar, vilket medför ökad krympning.
Vidare har den ökade cementhalten medfört att temperaturen i den nygjutna betongen under härdning är högre än ti-digare. Det bidrar till påkänningar av tvång när betongen svalnar. Totalt sett har sprickbenägenheten till följd av krympning och temperatur ökat väsent-ligt för konventionell betong under de senaste 50 åren.
Krympningen ger stora problem med sprickor, förtida nedbrytning av golv och dilatationsfogar, ojämna betonggolv, kant resning, lutande ställage, och så vi-dare. Kostnaderna kan bli stora för drifts-störningar och arbetsskador.
En nyutvecklad lösning på problemen är att utnyttja betongens goda egenska-per fullt ut genom att använda så kallad injekteringsbetong i kombination med slipning av den hårdnande ytan.
stenskelettet injekterasInjekteringsbetong är en gammal beprö-vad metod för såväl reparationer som ny-produktion. Metoden bygger i korthet på att formen fylls med sten och armering varefter ett injekteringsbruk (cementba-serat) injekteras in i stenskelettet.
Metoden utvecklades under 1940- talet, främst i samband med utbyggnaden av vattenkraften i USA. Med tiden spreds användningen till andra länder och tekni-ken användes för grundläggning, pelare, undervattensgjutningar, fyrar och vat-tenkraft, med mera.
I praktiken är injekteringsbetong en konventionell betong men med hög sten-halt och låg cementhalt. Dimensionering är helt analog konventionell betong men den låga krympningen och den låga tem-peraturutvecklingen kan och ska tillgo-dogöras genom utelämnande av kylning och minskad krymparmering, om så öns-kas, eller större gjutetapper.
Behövdes vid broreparationBehovet av en gjutbar betong med låg krympning och mycket god vidhäftning för reparationsobjekt dök upp på allvar för Trafikverket under år 2005 i samband med projekteringen av reparationerna av gamla Årstabron.
Genom att säkerställa att den betong som användes för reparationerna har låg
krympning och låg temperaturutveckling kunde tvångskrafterna av reparationsbe-tongens på de reparerade betongkon-struktionerna minimeras.
Utvecklingsarbetet bedrevs av Tra-fikverket, NCC, Cemart, Nordisk maskin och materialservice och Projektengage-mang.
Nu är arbetena med reparationerna av gamla Årstabron inne på slutvarvet. In-jekteringsbetongen har dock redan an-vänts på ett flertal andra konstruktioner med bra resultat. Kantbalkar, slitbetong, reparationer av undersidor, trappor, be-
Betong Var för sig är injekteringsbetong och diamantslipning välbeprövade. När teknikerna kombineras kan man få ett betonggolv till en låg koldioxidbelastning, som blir jämt och dammfritt – och därmed lättstädat och arbetsmiljömässigt bra. Golvet kan även göras fogfritt.
injekterad och slipadbetong ger jämt golvAv ingmar bergman, konceptutvecklare, HTC AB och jonatan paulsson-tralla, teknologie doktor, Projektengagemang AB
Fortsättning s. 30 P
ingmar Bergman på HTC AB har arbetat med slipning av natursten och betong sedan år 1986. Han har bland annat utvecklat slipmetoder för polerad betong.
FÖR
FAT
TA
REN
Jonatan Paulsson-tralla är civilingenjör och teknologie doktor från KTH och arbetar nu på Projektengagemang AB med riskanalys och investeringsbedömningar för bärande konstruktioner av stål och betong.
FÖR
FAT
TA
REN
nr 2 B 2011 husbyggaren 29
tonggolv och undervattensgjutningar är några av de applikationer som injekte-ringsbetong använts till under det senas-te året.
modern injekteringsbetongModern injekteringsbetong är i princip en vanlig betong med ett partikelsprång hos ballasten. Den grövre ballasten, cirka 20 mm, placeras och kompakteras lätt i formen innan det cementbaserade injek-teringsbruket, på 0–2 mm, injekteras in i hålrummet mellan den grövre ballasten, se figur 1.
Injekteringsbruket är i princip själv-kompakterande och likheterna mellan självkompakterande betong och injekte-ringsbetong är många.
I figur 1 framgår den höga stenhalten; cirka 65 procent grov ballast, och den täta matrisen. Bilden visar också tydligt hur den grova ballasten har direktkontakt, vilket låser hela matrisen, vilket förhin-drar krympning.
För injekteringsbetongen som visas i
figur 1 är cementåtgången cirka 240 kg/m3, vattencementtalet är cirka 0,44 och tryckhållfastheten är runt 70 MPa. För att tillverka en traditionell betong med mot-svarande hållfasthet och gjutbarhet krävs cirka 400 kg/m3 (±10 procent) beroende på ballastens egenskaper.
Om dessutom slaggcement, kalkfiller eller flygaska kan användas för att redu-cera cementhalten och hålla i bland-ningsvattnet kan även värmeutveckling-en vid härdningen begränsas ytterligare. Detta reducerar tvångskrafterna av på-gjutning på det befintliga valvet ytterli-gare. Betongens klimatpåverkan påver-kas positivt om cement byts ut mot slagg-cement, kalkfiller eller flygaska.
En försiktig skattning är att en tryck-hållfasthet på runt 35 MPa, normal hus-
byggnadsbetong, kan erhållas med endast cirka 160–180 kg cement.
låg krympningI figur 2 visas resultat från krymptest med injekteringsbetong med olika ballastsor-ter som utförts hos CBI. Försöken utförs vid cirka 20 grader Celsius och 50 procent relativ fuktighet vilket ska simulera en torr inomhusmiljö.
Den uppmätta krympningen är mycket låg, 0,05–0,1 promille, vilket kan jämföras med konventionell betongs krympning som idag är i storleksordningen 0,6–1,0 promille.
Frostbeständigheten i rent vatten är mycket god. Saltfrostbeständigheten i saltvatten är god (avskalningarna var cirka 0,2 kg/m2 efter 56 cykler) vid ett vct
30� husbyggaren nr 2 B 2011
P
Figur 1. Injekteringsbetong. Packad 16/20 natursingel. Hålets diameter är 125 mm. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 2. Krympning i promille för prover som inledningsvis vattenlagrats i sex dygn. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 3. Det undre lagret sten är utlagt på en geotextil. Armeringen läggs direkt på stenarna. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 4. Bruket pumpas ut med liten smidig slang. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
på cirka 0,38. Mycket god saltfrostbestän-dighet (gräns 0,1 kg/m2) kan uppnås med traditionella metoder som ytterligare sänkt vattencementtal och/eller luftpor-bildande medel om så anses behövas.
Flexibel teknikInjekteringsbetong lämpar sig för såväl anläggningsarbeten som husbyggnad. Stenen kan enkelt fyllas i väggar eller golv och injekteringen kan ske direkt vid vil-ken tid eller dag som helst.
Kapaciteten för en normal pump och blandare är hög och 20–30 m3/h färdig betong levereras utan problem. Behövs större kapacitet tas fler pumpar dit och 50 m3/h kan uppnås med en samman-kopplad station. Utrustningen är mycket kompakt och kan lastas på ett vanligt släp.
Tekniken skapar stor flexibilitet då produktionen inte styrs av tillgänglighet på fabriksbetong eller konventionella be-tongpumpar.
Injekteringsbetong lämpar sig väl för
olika typer av golvkonstruktioner. Den låga krympningen och den låga värmeut-vecklingen medför att tvångskrafter av temperatur (vid härdning) och krymp-ning kan reduceras radikalt.
Fogar kan utelämnasBetonggolv av konventionell betong ut-formas ofta med dilatationsfogar för att kontrollerat hantera betongens krymp-ning. Dilatationsfogar försvagar normalt golvet samt skapar ojämnheter och för-tida nedbrytning av golvet. Nedbrytning är ibland accelererande vilket kan skapa stora driftsproblem.
Genom den låga krympningen och temperaturutvecklingen kan troligtvis dilatationsfogar utelämnas på golv, vilket är mycket positivt. Framtida användning
av golvet begränsas inte heller av svaga foglinjer.
Färre sprickor innebär högre täthet mot radon och minskad risk för påverkan på undergrinden av verksamheten ovan industrigolvet. Armeringsmängden med hänsyn till krympning kan också reduce-ras i vissa fall.
Problem med kantresning minskar då krympningen minskar. Kantresning kan ge stora problem för fastighetsägaren vid exempelvis höglager.
ny slipteknikDiamantslipning av betonggolv har för-bättrats sedan 1990-talet, då en helt ny slipteknik såg dagens ljus. Såväl slipma-skiner och slipverktyg, med diamanter,
nr 2 B 2011 husbyggaren 31
Figur 5. Kapaciteten för en slang är uppemot 15 m3/h och flera slangar kan användas samtidigt. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 6. Färdig yta som används som stenupplag. Notera perfekt avtryck av trekantslist utan vibrering av formen. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 7. Naturgrus 816. Foto:�HTC�Bergman Figur 8. Marmorkross 58 mm och 2027 natursingel. Foto:�HTC�Bergman
Fortsättning s. 32 P
har utvecklats snabbt. Under dessa tjugo år har diamantslipade betonggolv blivit något av en standard inom industrin och retail.
Diamantslipning ger betonggolv egen-skaper som hög jämnhet och slitstyrka och ett högt nötningsmotstånd. Damm-bildning blir låg. Luftbehandlingsutrust-ning kräver mindre service på grund av igensatta luftfilter. Till fördelarna hör även en låg livscykelkostnad.
Slipningen av betongytan sker efter cirka en vecka. Omkring 1–2 mm slipas bort och tar därigenom fram ballasten i ytan. Detta skapar en högglansig och jämn yta med stort motstånd mot slitage.
Att ett golv är jämt är en viktig aspekt ur flera synvinklar. För höglager är exem-pelvis jämnhet mycket viktigt för att truckarna ska kunna hantera tunga pallar på höga ställage.
Jämnhet är också viktigt ur arbetsmil-jösynpunkt då ojämna golv och fogar or-sakar vibrationer för truckförare och truckar alstrar buller. Vibrationerna ger omfattande arbetsskador, men de skadar också truckarnas hjul och drivlinor i för-tid. Bullret kan också ge arbetsskador och skapar en sämre arbetsmiljö.
golv med injekteringsbetongHär följer en beskrivning av hur injekte-ringsbetong har använts på enkelarme-rade industrigolv. Undergrunden förbe-reddes på traditionellt sätt och packades enligt projektörens anvisningar.
En geo-textil lades ut på undergrunden varvid ett undre lager ballast lades ut. Därefter lades armeringen direkt på ste-nen, utan distanser, och med ytterst be-gränsad najning, se figur 3.
Därefter lades det övre lagret sten ut
och jämnades av till önskade toleranser. Bruket ”injekterades” ovanifrån, se fi-gur 4.
Slutligen ”flytspacklades” golvet di-rekt upp till rätt nivå med samma bruk som för injekteringen. Då bruket var självnivellerande behövde inte överytan glättas. Fall kring brunnar med mera an-lades direkt i ballasten och ”krattades upp” med traditionell flytspacklingstek-nik.
Golvens överytor blev jämna och hårda då injekteringsbruket inte separerar och släpper blödningsvatten, se figur 6. Ingen glättning utfördes.
ytan har testatsOlika typer av slip- och ritsprover har ut-förts på ytan och injekteringsbetongen bedöms vara mycket slitstark.
En av ytorna används som stenupplag med stora hjultryck och stålskopor direkt mot betongen. Ytan ser efter ett år i drift mycket bra ut utan sprickor och grova re-por. Den höga stenhalten borgar också för mycket hög nötningsförmåga och be-gränsad dammbildning när ytskiktet dia-mantslipats. Plattan schaktades även fram för att kontrollera utfyllnad mot mark och utfyllnaden var fullständig.
tester med diamantslipade ytorEtt antal ytor har gjutits och diamantsli-pats. I figurerna 7 och 8 visas utseendet efter slipning för olika ballasttyper.
En intressant möjlighet för injekte-ringsbetong är att man enkelt kan bygga upp materialet i skikt där en enkel lokal ballast kan användas för större delen av tvärsnittet och en utvald sten kan använ-das i de övre 20 mm, se figur 9. Detta ger ett resurseffektivt byggande. Olika test-gjutningar och slipningar har utförts, se figurer 9 och 10.
Det använda cementet i figurer 6–10 är ett mörkt anläggningscement. Givetvis kan ett ljusare cement användas om ökad ljushet önskas. Cementpastan kan även färgas in i olika kulörter. D
Fotnot:
Injekteringsmetoden�finns�utförligt�beskri-ven�i�båda�utgåvorna�av�Betonghandboken�samt�i�BBK�79�och�BBK�94.
32� husbyggaren nr 2 B 2011
Figur 9. Gjutning med ortens ballast i nedre delen av golvet syns i främre delen av formen, och utvald ballast i ytan i bakre delen. Gjutningen sker vått i vått. Den främre delen fylldes också med utvald ballast strax efter det att fotot tagits. Foto:�Jonatan�Paulsson-Tralla
Figur 10. Yta i figur 9 efter slipning. Kvarts och granitkross 58 mm. Foto:�HTC�Bergman
P
nr 2 B 2011 husbyggaren 33
34� husbyggaren nr 2 B 2011
i takt med att insamlingsvolymer-na av matavfall ökat runt om i landet har också problem uppstått med att lakvatten, speciellt från matavfall i
biogas- och komposteringsanläggningar, fräter sönder betongkonstruktioner i an-läggningarna.
Omfattande skador, se figur 1, har un-der senare år rapporterats in till Avfall Sverige, som är den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshan-tering och återvinning.
Olika typer av skyddsbehandling har provats med mer eller mindre gott resul-tat. Denna artikel beskriver i korthet var-för betongen tar skada och vad som kan göras för att hindra skador i framtiden.
Betong i aggressiva miljöerBetongkonstruktioners beständighet kan ibland äventyras i aggressiva yttre miljö-er. Exempel på detta är saltexponering i marina miljöer och saltade vägar, väx-lande temperaturförhållanden som frys-ning och upptining, samt exponering för olika kemiska ämnen såsom syror.
De största beständighetsproblemen i Sverige anses vara frostangrepp och ar-meringskorrosion.
Andra angrepp är sulfatangrepp, havs-vattenangrepp, saltangrepp, urlakning och cementballastreaktioner. Olika äm-nen har olika nedbrytande inverkan på betong.
När det till exempel gäller syrors agg-ressivitet och nedbrytande effekt bedöms denna som regel utifrån pH-värde, och kraftig påverkan kan förväntas från syror med pH-värde under 4. Men inte bara pH har betydelse utan även de aggressiva jo-nernas förmåga att ta sig fram i betongen spelar roll.
olika sorters exponeringBeträffande exponeringsklasser för in-
verkan av miljö definieras, enligt SS EN 206-1, arton olika klasser inom sex olika typer av exponering:1. Ingen risk för korrosion eller angrepp
(X0).2. Korrosion föranledd av karbonatise-
ring (XC1, XC2, XC3 och XC4).3. Korrosion orsakad av andra klorider
än från havsvatten (XD1, XD2 och XD3, till exempel delar av broar, be-läggningar och bjälklag i parkerings-hus).
4. Korrosion orsakad av klorider från havsvatten (XS1, XS2, och XS3).
5. Angrepp av frysning och upptining med eller utan avisningsmedel (XF1, XF2, XF3 och XF4, till exempel väg- och brobanor utsatta för avisningsme-del).
6. Kemiskt angrepp (XA1, XA2 och XA3).
För exponering 6 avses kemiskt angrepp i jord och grundvatten, vid temperaturer mellan 5 och 25 grader Celsius.
Specificerade gränsvärden för expone-ringsklass XA3 (grundvatten) listas i ta-bellen. XA3 betecknas som starkt aggres-siv miljö enligt tabellen (XA står för che-mical attack). Det mest ogynnsamma värdet för en enskild kemisk komponent bestämmer klassen.
Rekommenderade gränsvärden för be-tongsammansättning och egenskaper för betong inom olika exponeringsklasser listas vidare i EN 206-1, Bilaga F.
För XA3 rekommenderas: högsta vct 0,45, lägsta tryckhållfasthetsklass C35/45, lägsta cementhalt 360 kg/m3, samt sulfat-resistent cement.
Som komplement till SS EN 206 an-vänds i Sverige SS 137003, som beskriver kompletterande svenska krav och rekom-mendationer som fordras eller tillåts. En-ligt motsvarande rekommendation för gränsvärden i SS 137003 anges: högsta vct 0,40, lägsta bindemedelshalt 200 kg/m3, samt hållfasthetsklass = 42,5.
Cementhalten bestäms i varje enskilt fall, liksom största tillåtna mängd tillsats-medel. För vägledning beträffande expo-neringsklasser refereras till Betongrap-port 11.
Aggressiv miljö i P-hus Exempel på olika användningsområden för betong i aggressiv miljö är broar, ga-rage och parkeringsdäck, djurstallar, djurfodertankar, reningsverk och matav-fallsanläggningar. Även betongkonstruk-tioner i simhallar uppvisar skador till följd av miljön.
I brokonstruktioner utsätts betongen för inverkan från trafik i form av belast-ningar, som svängningar och mekanisk påverkan, med mera, och klimat, till ex-
Betong Betong i anläggningar som tar hand om matavfall behöver skyddas. Lak-vattnet är surt och temperaturen hög. Detta kräver extra tålig betong eller att betongen skyddsbehandlas. Det som behövs närmast är en kravspecifikation för tätskikt.
surt lakvatten från matavfallskadar biogasanläggningAv ylva edwards, tekn dr, CBI Betonginstitutet
ylva edwards är tekn. doktor i Vägteknik (från KTH) och arbetar som seniorforskare på Materialgruppen vid CBI Betonginstitutet i Stockholm.
FÖR
FAT
TA
REN
Tabell: Gränsvärden för exponeringsklass XA3 (enligt SS EN 2061, Tabell 2).
Kemisk komponent Gränsvärden
SO42-�(mg/l)� >�3000�och�=�6000pH� <�4,5�och�=�4,0CO2�(mg/l)�� >��100�upp�till��
mättnadNH4+�(mg/l)� >�60�och�=�100Mg2+�(mg/l)� >�3000
empel stora temperaturvariationer, men även för en rad nedbrytningsprocesser un-der inverkan av exempelvis vatten, väg-salt och luftföroreningar.
Nedbrytningsprocesserna är av meka-nisk eller kemisk natur och resulterar i betongskador och armeringskorrosion.
Garage och parkeringshus tillhör kan-ske den mest utsatta typen av betongkon-struktioner när det gäller armeringskor-rosion. Korrosionen orsakas av klorider från tösalt som bilarna drar med sig in i anläggningen vintertid. Under torra vä-derförhållanden torkar det tillförda vatt-net bort, medan kloriderna stannar kvar och kloridhalterna i betongen ökar för varje säsong. Här behövs täta och slit-starka skyddsbeläggningar.
ska klara urin och tvättmedelI djurstallar är betong det dominerande golvmaterialet. Betongen bryts även här ner av mekaniskt slitage och kemisk på-verkan. Mekanisk förslitning uppstår till följd av påverkan från djurens klövar och från utgödslingsskrapor. Den kemiska påverkan kommer dels från djurens urin som är basisk, vilket påverkar cementens bindning av sandkornen, dels från vissa fodermedel som exempelvis vassle som bildar syror.
Här behövs speciella byggnadsteknis-ka krav på fuktisolering, skydd mot röta och korrosion. Materialen som används måste således kunna motstå mekanisk påverkan och angrepp från kemiskt ag-gressiva ämnen som urin, gödsel, tvätt-medel, fodermedel, mjölksyra med mera.
surt lakvattenBiologiska behandlingsanläggningar för matavfall är ytterligare ett exempel på betongkonstruktioner med behov av spe-
ciella byggnads- och materialtekniska kravspecifikationer för att undvika ned-brytning av betong och armeringskorro-sion till följd av kemiska angrepp.
Lakvatten från matavfall innehåller re-lativt höga halter av olika salter och orga-niska syror, främst ättiksyra, och är som regel relativt surt, med pH-värde kring 4. Det är visserligen känt att organiska syror såsom ättiksyra har en kraftigt nedbry-tande effekt på cementpastan i betongen, men i lakvattnet finns även andra skadliga komponenter såsom ammoniumjoner och fosfater vilka ytterligare kan skada betongen.
När det gäller förväntade temperatu-rer på lakvattnet och aktuellt underlag ligger själva kompostmaterialets tempe-ratur på cirka 70 grader Celsius under nedbrytningsprocessen. Här krävs myck-et tålig betong och/eller skyddsbehand-ling. Golv i mottagningshallar behöver dessutom ha god slitstyrka mot påverkan från de insamlingsutrustningar som an-vänds där.
tätskikt och beläggningEn inledande studie ”Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biolo-giska behandlingsanläggningar” genom-fördes under åren 2009–2010 inom ett ”Waste Refinery” projekt. Bland annat undersöktes fyra behandlingsanlägg-ningar genom analys av lakvatten från matavfall, analys av borrkärnor och ana-lys av armeringskorrosion.
Resultaten visade att betong inte har tillräcklig motståndskraft i den aktuella aggressiva anläggningsmiljön. Vidare konstateras i rapporten att någon form av tätskikt behövs för att säkerställa betong-konstruktionernas funktion, och att tät-skiktet måste tåla den aggressiva miljön
och den trafik som förekommer på plats.En ny studie föreslogs därför med av-
sikt att ta fram kravspecifikationer för tätskikt på betong i aggressiv matavfalls-miljö.
Resultat från denna studie redovisas i en rapport, och beskrivs kortfattat i föl-jande avsnitt. Viktiga egenskaper för tät-skikt och beläggning beskrivs schema-tiskt i figur 2.
kraven på tätskiktetSyftet med projektet har varit att formu-lera ett antal allmänna tekniska krav för tätskikt eller tätskiktssystem som skydd på betongunderlag i biologiska behand-lingsanläggningar för biogas- och kom-post/matavfallsanläggningar.
I den föreslagna specifikationen ingår krav på:• Tjocklek• Hårdhet• Draghållfasthetsegenskaper• Flexibilitet vid låg temperatur• Vattenabsorption och beständighet
mot vatten• Vattentäthet• Kemikaliebeständighet• Kompatibilitet med bitumen• Beständighet mot termisk åldring• Vidhäftning• Skjuvhållfasthet• Spricköverbryggande förmåga• Kemikaliebeständighet (applicerad på
betong)• Beständighet mot avrinning vid högre
temperaturer (vid applicering på icke horisontella ytor)
• Motstånd mot packning av ett asfaltla-ger
• Halkbenägenhet• Slitstyrka
Figur 1. Ett skadat betonggolv i en biologisk behandlingsanläggning. Atleverket i Örebro. Foto:�SP
Fortsättning s. 36 P
nr 2 B 2011 husbyggaren 35
Figur 2. Viktiga egenskaper för tätskikts och beläggningssystem på betong i biologiska behandlingsanläggningar.
Kravspecifikationen är att betrakta som ett underlag när tätskiktssystem ska väl-jas för betongkonstruktioner, och förvän-tas underlätta vid en jämförelse av olika system. Det blir också lättare för tillver-kare och entreprenörer att redovisa pro-duktens förväntade funktionella egen-skaper.
Kemikalieresistens mot lakvatten är en avgörande egenskap som studerats speci-ellt, som följd av resultaten från den inle-dande studien. Föreslagen provlösning och metodik behöver emellertid verifie-ras. Detta kommer att genomföras i ett kommande projekt.
Branschen har medverkatKontakter har tagits med en lång rad till-verkare, experter och entreprenörer om möjliga produkter för tätskikt/tätskikts-system på betong i biologiska behand-lingsanläggningar.
Aktuella teknologier baseras på epoxi, polyuretan, polyurea, akrylat och/eller bitumen(asfalt)-baserade material. I fi-gur 3 visas sprutapplicering av polyurea.
Ett antal tillverkare har tillfrågats om lämpliga system mot bakgrund av resul-taten från den inledande studien, när det
gäller lakvatten, hög temperatur och eventuellt slitage. Produktdatablad har begärts in.
Åtta olika system rekommenderas från fem olika tillverkare/experter (Nils Malmgren AB, Zel-Aaren, Elmico, Stir-ling Lloyd och The Hanson Group LLC).
En jämförande materialteknisk be-dömning har genomförts för tre system som använts eller övervägts till biologiska behandlingsanläggningar.
Bedömningen utgår från redovisade egenskaper och provning enligt tillverka-rens uppgift, och jämförs med relevant motsvarande provning och egenskaper för liknande typer av tätskikt på till exem-pel broar. Avsikten har varit att se hur väl det går att jämföra olika produkter, av-sedda för samma applikation, utifrån nu-varande produktspecifikationer.
kravspecifikation saknasI rapporten konstateras bland annat att det finns en rad olika teknologier, mate-rial och system på marknaden som kan förväntas fungera som tätskikt och skyddsbeläggning till biologiska behand-lingsanläggningar, men att relevant krav-specifikation saknas. Olika provningsme-
toder har därför som regel använts av tillverkaren, för olika system, och prov-ningsresultaten och egenskaperna blir därmed inte direkt jämförbara.
Kemikalieresistens mot lakvatten är speciellt viktigt liksom nötningsresistens för beläggning på golv. Rapporten före-slår att arbetet med laboratoriestudier och uppföljning i fält av utvalda system fortsätter.
Rapporten publiceras på Waste re fin-ery’s hemsida www.wasterefinery.se D
Referenser:
Boubitsa�D.,�Hellström�H.,�Henriksson�G.,�Åkesson�U.,�Kartläggning�av�vittrings-�och�korrosionsskador�på�biologiska�behandlings-anläggningar,�Waste�Refinery�rapport,�2010.SS�EN�206-1,�Betong�–�Del�1:�Fordringar,�egenskaper,�tillverkning�och�överensstäm-melse,�2000.SS�137003,�Betong�–�Användning�av�EN�206-1�i�Sverige,�2008.Betongrapport�11,�Vägledning�för�val�av�exponeringsklass�enligt�SS�EN�206-1,�Svenska�Betongföreningen,�2002.
36� husbyggaren nr 2 B 2011
P
Figur 3. Sprutapplicering med polyurea.
38� husbyggaren nr 2 B 2011
Precis innan jul överlämnade regeringen två remisser till lag-rådet. Den ena remissen handlar om lagändringar i nya plan- och
bygglagen medan den andra handlar om ändringar i strandskyddet.
Fler lättnader i strandskyddetFörslaget om ändringar i strandskyddet var tvådelat. Det ena förslaget handlar om att kommunerna ska få rätt att upphäva strandskyddet eller meddela dispenser från strandskyddet. Denna rätt ska enligt förslaget gälla om strandskyddsområdet skulle vara ett statligt vattenskyddsom-råde eller ett miljöskyddsområde enligt 7 kap miljöbalken.
Förslaget är i linje med de ändringar i strandskyddsbestämmelserna som med-delades år 2009 och som har som mål att kommunen ska ha rätt att meddela dis-pens eller upphäva strandskyddet inom de områden över vilka de har rätten att besluta om skydd.
Den andra ändringen som föreslås i re-missen är att en del av Ångermanälvens mynningsvik får pekas ut som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lä-gen där lättnader för strandskyddet gäl-ler. De områden som fortfarande inte får pekas ut är de som ingår i världsarvet Höga kusten. Lagrådet hade ingen in-vändning mot förlagen.
Dessa förslag kommer sannolikt att träda i kraft den 2 maj 2011.
ändring igen i nya PBlFörslaget om komplettering i den nya
plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 innehåller flera ändringar, varav de flesta är rent språkliga.
Den största ändringen är att man har försökt att reparera den fallgrop som fanns i paragraferna avseende lov (exem-pelvis bygglov) och att dessa skulle vinna laga kraft. Som påtalades i artikeln ”Fall-gropar med den nya plan- och bygglagen” i Husbyggaren 2010 nr 6, så fanns det i bestämmelserna en problematik över vilka som underrättades om beslutet och vilka som hade rätt att överklaga beslutet om lov.
Det som påtalades var att ”Verksam-hetsutövaren, det vill säga en känd sak-ägare, som på grund av kommunens miss-tag inte fått tillfälle att yttra sig i samrådet kan överklaga utan tidsbegränsning med konsekvensen att nybyggda hus måste ri-vas. Den nya PBL råder inte bot på denna situation. En bygglovssökande måste fortfarande kontrollera att kommunen gör rätt i sin handläggning och kan inte, såsom den nya lagstiftningen ger sken av, lita på att en kungörelse i Post- och inrikes tidningar täcker upp för kommunens for-mella misstag.”.
nya sätt informeraSå hur har regeringen föreslagit att lagen ska se ut så att man täcker upp detta sce-nario?
Lagförslaget är enligt följande. Parter-na och de som har yttrat sig i ärendet ska meddelas beslutet genom delgivning. De-ras överklagandefrist börjar räknas från den dag som de blev delgivna beslutet.
De som är grannar eller innehar sär-skild rätt till någon tomt eller fastighet som direkt gränsar till området som lovet gäller ska meddelas besked om att beslut har fattats, vad det huvudsakliga innehål-let i beslutet är samt var beslutet hålls tillgängligt.
Detta meddelande behöver inte delges och man har i lagrådsremissen under skä-len till ändring öppnat för att meddelan-det i framtiden kan lämnas elektroniskt.
Samma information, som i meddelan-det, ska samma dag kungöras i Post- och inrikes tidningar. Kungörelsen i Post- och inrikes tidningar och meddelandena till grannarna anses delgivna en vecka efter att beslutet har kungjorts. Även övriga kända sakägare ska få besked skickat till sig precis som grannarna.
Det finns dock ett undantag när det gäl-ler övriga sakägare. Anser kommunen att det i förhållande till vilket sätt som sak-ägarna berörs och i vilken grad de berörs inte står i proportion till de kostnader och de besvär det innebär för kommunen att sända meddelandet till dessa behöver kommunen inte sända ut meddelandet utan de anses då vara underrättade till-sammans med alla andra i Post- och inri-kes tidningar.
oklart rättslägeTar då denna ändring bort problematiken för bygglov?
Det är tveksamt. Vad händer om kom-munen anser att det är värt besväret att skicka meddelande till alla kända sak-ägare men man missar någon trots mass-utskicket? Har då denna sakägare rätt att överklaga hur långt fram i tiden hon eller han vill, eller inte?
Rättsläget är fortfarande oklart och svar kommer först sedan denna fråga prö-vats i domstol. D
Juridik Kommuner får från och med maj 2011 utökad rätt att meddela dispens eller upphäva strandskyddet. I maj träder också en ändrad plan- och bygglag i kraft. En oklarhet som kvarstår är när bygg-lovet vinner laga kraft. Framför allt om det verkligen gör det.Av pia pehrson, advokat och caterina carreman, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma
§ §§§ §§
oklarheter i PBl kvarstårtrots nya ändringar
i takt med teknisk utveckling blir det allt enklare att använda olika tekniska stöd för att få ta del av den information som finns utlagd på in-
ternet. Nu har även Husbyggaren ökat tillgängligheten.
Genom att gå in på www.husbyggaren.se, välja Arkiv och klicka hem ett nummer kan man numera bläddra i tidningen på datorskärmen eller i smarta telefoner.
Flera spårMed nya publiceringsplattformar öppnas nya möjligheter att ta del av information. Som bäst är det flera olika spår som ut-vecklas. Ingen kan med säkerhet idag
säga vilken plattform som blir standard i framtiden.
Lika lite vet vi om framtida läsare kom-mer att läsa sina ”tidningar” enbart i handdatorer, på läsplattor eller i sina te-lefoner, eller om det finns en framtid kvar för den traditionella papperstidningen.
ska innehåll bestämma formMen även om ingen vet och mycket hän-der, så kvarstår i alla fall en sak: basen, det vill säga själva tidningen.
För en tidning som Husbyggaren, som i huvudsak består av en blandning av forskningsinriktade artiklar, praktiska exempel på hur byggmetoder och -tekni-
ker omsätts i verkligheten, omvärldsana-lyserande inlägg, samt krönikor, behöver varje text ett ganska omfattande utrym-me.
En text som ska ge en gedigen insikt, genom att ge bakgrund, förklara och re-dovisa, samt dra slutsatser, måste få följa sin tråd från början till slut, vilket kräver utrymme.
Så frågan är om man ska ge sig i kast med att korta och förenkla ”forskningsar-tiklar” så mycket att de blir bekväma att ta del av i exempelvis en smart telefon el-ler på mindre läsplattor?
Inom journalistiken är detta en klas-sisk fråga som alltid dyker upp vid teknik-byten, som egentligen är en sorts byte av informationsbärare; är det innehållet el-ler formen som ska styra?
kvar i pappersformVi tror att en tidning som Husbyggaren har sin giv-na plats som papperstid-ning, åtminstone ett tag till. Men det hindrar inte att vi följer utvecklingen eller gör texterna i tidning-en tillgängliga på olika sätt. Nu kan man bläddra i Hus-byggaren och få en snabb överblick över varje num-mer sedan år 2009.
Det är också fortfarande möjligt att via sök-funktionen leta fram artiklar i vår gedigna databas och ta hem, och printa ut om man föredrar att läsa på papper, de önskade alstren som pdf. En tjänst som vi märker ökar allt mer i popularitet.
Så; varsågoda! D
40� husbyggaren nr 2 B 2011
it Vi har gått mot att alla och allt ska vara tillgängliga överallt och närsom. Inte minst information. Numera kan du ta upp Husbyggaren och bläddra i den oavsett var du befinner dig, om du bara har en smart telefon, eller en datorskärm tillhands.
nu kan du bläddra fritti husbyggarenAv margot granvik, redaktör
Nu går det att bläddra i Husbyggaren på skärmen
nr 2 B 2011 husbyggaren 41
42� husbyggaren nr 2 B 2011
Form & teknik Inom byggandet kan man utnyttja tekniken och mate-rialet som symbol och yta, eller som system och genomgripande karaktär. Valet är med dagens byggtekniska verktyg fritt, men förhållningssätten är vitt åtskilda. Tektoniken, som en konkret metodik, kan stödja utvecklingen av byggprocesser.Av andreas falk, arkitekt SAR, tekn dr, [email protected]
ett material kan hanteras och utnyttjas på varierande sätt. Ett byggsystem kan utnyttja material och komponenter olika, beroende
på det valda förhållningssättet till tekni-ken, produktionen och byggsekvensen, och avslöja, dra nytta av eller ta avstånd från konstruktionen, tekniken, och där-med ett tektoniskt förhållningssätt.
Konsekvenserna står sedan att avläsa i både arkitekturens uttryck och i många fall även i notan för byggnadsverket.
Finnes: begreppBegreppet tektonik används ofta inom byggande och arkitektur med en vag defi-nition med dragning åt det konstruktiva. Kenneth Frampton har uttryckt förhål-landet som att all arkitektur som form, tar sin utgångspunkt i något konstruktivt, något konkret och vartefter utvecklas som en konstform, ett konstnärligt ut-tryck.
Måhända är detta ett uttryck färgat av fasen som de digitala designverktygen be-fann sig i under det tidiga 1990-talet, när hans bok om tektonik kom i tryck. Idag, när datorverktygen och modellerings-programmen fört oss vidare mot en frifor-mad uttryckspalett, har förvisso det konstnärliga sökandet efter nya former och uttryck skapat sin egen plattform för gestalter som söker sina konstruktioner och inte tvärt om.
Något som dock alltjämt får ses som giltigt är Framptons tes att om konstruk-tionen är väl utförd så utgör den inte bara en förutsättning för varje uppfört arki-tekturexempel utan därtill erbjuder den moderna kreativa arkitekten ett antal ut-gångspunkter för att skapa nya former.
sökes: definitionerSom avslutning på det ovan refererade stycket tillfogar Frampton att konceptet
arkitekt rentav är otänkbart utan kunskap och erfarenhet av konstruktion. Här går vanligtvis meningarna isär idag.
Förvisso är det så att arkitektur som konstnärlig visionär verksamhet utveck-lats starkt under senare år och att digitala modeller söker omdefiniera referens-punkter, begrepp och verklighetsupp-fattningar. Men faktum kvarstår när det gäller det byggbara och beboeliga: arki-tektur kan inte existera utan konstruk-tion. Det är då upp till var och en att för-hålla sig till det nödvändiga.
Anne Beim sorterade i sin doktorsav-handling från år 1999 upp tektoniska vi-sioner i tre kategorier:– processen & teknologin, – komponent & komposition, och – separation & integration.
Hon resonerade utifrån olika valda byggnadsexempel.
I dagsläget gäller fortfarande att hand-griplig arbetskraft och traditionella hant-verksmetoder kombineras med mekani-serade och digitala high-techmetoder. Synergier mellan tekniska innovationer och progressiva arkitektoniska idéer är emellertid inte självklara. Vilka typer av idéer och element avgör konstruktionen i praktiken? Varför har vissa idéer föränd-rat konstruktionen medan andra förblivit en tanke?
effekten av ett konstruktivt fokusBakom detta ligger mycket väl formgiva-rens förhållningssätt till tekniken, liksom förståelse för konstruktionens verklig-het. När denna är väl beaktad utnyttjas dess delar, både fysiska och organisato-riska, som medvetna formgivningsverk-tyg.
Det finns många exempel genom 1900-talets arkitekturhistoria på de olika av Beim definierade kategorierna ovan och de vittnar om effekten av hur ett visst
fokus i gestaltningsprocessen, en viss tek-nikmedvetenhet, kan komma till uttryck i den färdiga produkten.
Processen och teknologin kommer till uttryck i I-balkens rationalitet, kompo-nent och komposition leder till standar-disering av produkter, separation och in-tegration har betydelse för behandlandet av undersystem i byggnaden och hante-ringen av en byggnads olika delar.
I den andra kategorin citerar Beim Charles Eames som år 1949 skrev att det är intressant att betrakta hur rigiditeten hos ett system kan resultera i fri använd-ning av en byggnadsyta och hur de flesta rationella konstruktionstyper resulterar i mönster och texturer.
när ytan skiljs från innehålletUngefär samtidigt med världsutställ-ningen i Shanghai ifjol deklarerades att fasaden nu kommit att frikopplas som ar-kitektoniskt uttrycksmedel från den öv-riga byggnaden, och att den därmed kun-de påverkas mer genomgående av ett ar-kitektoniskt koncept och av arkitekternas fria formsökande och dito skapande. Det-ta påstående kan styrkas av ett antal pa-viljongexempel, där fasaden lever ett mer eller mindre eget liv på distans från själva byggnaden.
Vad som emellertid också är tydligt här är att fasaden tar uttrycket som enda upp-gift, medan funktionen som klimatskal lämnas därhän, eller rättare, åt byggna-den innanför fasaden att klara. Detta ska-par alltså behovet av dubbla fasader – en fräck och flådig och en anonym och funk-tionell.
Så länge ekonomin finns för uppföran-de av dubbla fasader och så länge den inre fasaden fyller alla de praktiska funktioner som den yttre inte längre hanterar är allt gott. Men frågan är hur hållbart detta är?
Dubbla fasader kan medföra synnerli-
kan fasaden frikopplas för att uttrycka form
gen praktiska funktioner som mellanlig-gande ventilationsskikt, uppvärmnings- och kylningszoner, teknikzoner, kommu-nikationsytor och så vidare, och åtskilliga exempel finns där man utnyttjar dubbla skikt både resursbesparande och arkitek-toniskt synergiskapande.
yttre fasad skuggar en inreI fråga om Beims tredje kategori citeras Peter Smithson, en av de ansvariga arki-tekterna för biblioteket i Alexandria som uppfördes åren 1989–90, med hans erfa-renhet att den mest påverkande kon-struktionsaspekten i fallet med bibliote-ket var integreringen av klimataspekter i fasadutformningen.
Utnyttjandet av en dubbel fasad möj-liggör variation och klimatanpassning i det yttre höljet beroende på orientering och vädersträck. Fasaden fungerar där-med som ett flexibelt konstruktivt system för olika fasadbeklädnader och det som håller byggnadens uttryck samman är systemets konstruktiva rytm. I bibliote-ket valdes ett system med en yttre fasad som skuggar ett inre fasadsystem och luftkonvektion i mellanrummet kyler byggnaden.
Inom rimlighetens ram finns här även ett fullt realistiskt val mellan att dölja den verkliga byggnadens konstruktiva karak-tär och att exponera densamma och ut-nyttja den i Framptonsk anda.
överdriva eller döljaDet finns förvisso en möjlighet att med en fristående fasad ge förstärkta uttryck för konstruktiva system och materialkarak-tärer, utan risk för negativ påverkan på byggnaden. Här kan laboreras med effek-ter som exponering av konstruktionsele-ment och detaljer, okonventionella mate-rial i offerskikt som trots snabb nedbryt-ning inte äventyrar funktion och skick hos den bakomliggande byggnadskrop-pen.
Det är på samma gång nära till hands att kunna skapa en fasad och en symbol som helt döljer den faktiska byggnadens konstruktion.
Å andra sidan finns en risk för att auto-nomt friformade fasader som överlåter flera funktioner som klimatskal åt bak-omliggande strukturer medför byggnads-tekniska nackdelar. En sådan kan till ex-empel vara risk för brandspridning, över
en brandkänslig yttre fasad eller genom skorstenseffekter i det mellanliggande luftskiktet.
Det finns många faktorer som behöver tas om hand och funktioner som måste tillgodoses och säkerställas. Det är där-med inte helt lyckosamt, ur ett professio-nellt perspektiv, att frikoppla fasaden så att den inte längre kan fylla den tekniska funktion som den ursprungligen haft. Det draget ger i ett extremt perspektiv arki-tekten rollen som make-upartist medan den svarta lådan bakom tas om hand av andra yrkesdiscipliner i byggprocessen. Det finns redan både divergerande och konvergerande professionsrelaterade ut-
vecklingsmönster, där de divergerande sällan är av godo för vare sig byggprojekt, processer eller hållbarhet ur ett sam-hällsperspektiv. Därmed inte sagt att pro-fessionerna ska förenas, men gränssnit-ten måste underhållas och samverkan och synergier ha förutsättningar att ut-vecklas.
höga kompetenskravDet formspråk och formmässiga effekt-sökeri som präglar många samtida arki-tektkontor över hela världen ställer höga krav på kompetensen hos konstruktörer och byggare. Utnyttjandet av allt mer
nr 2 B 2011 husbyggaren 43
Figur 1. Spanska paviljongens fasad av flätad rotting fäst på bakomliggande stålfackverk. Foto:�Andreas�Falk
Fortsättning s. 44 P
komplexa geometrier i samtida byggpro-jekt ställer krav på komplexa konstrukti-va strukturer och bärsystem, vilket utma-nar konstruktörer och tillverkare.
Ett sätt att hantera komplexiteten är att systematisera och rationalisera proces-sen för design, konstruktion och produk-tion, således en diametral motreaktion.
Digitala konstruktionsverktyg innebär många gånger idag svarta lådor där för-ståelsen för och förmågan till inblick i involverade processer brister, vilket är ett potentiellt problem även om själva kom-plexiteten hanteras effektivt på detta sätt.
svarta lådor eller förståelse?Inom International Association for Shell
and Spatial Structures fokuserar Structu-ral Morphology, som är en av arbetsgrup-perna, på utveckling av processer och metoder att effektivisera den konstruk-tiva utvecklingen som de komplexa geo-metrierna förutsätter.
Utmaningar som är dagsaktuella är be-skrivning och kontroll av geometrier, stu-dier av sambandet mellan konstruktiva geometrier och mekaniskt beteende, di-gitala tekniker för utformning, beräk-ning, optimering, formutveckling och parametrisering samt teknologiöverfö-ring mellan discipliner som normalt inte inkluderas i byggandet idag, såsom mate-matik och biologi.
Och den övergripande frågan är denna:
behöver vi svarta lådor eller ökad förstå-else?
De svarta lådorna erbjuder effektiva hjälpmedel att åstadkomma det kom-plexa men för kontrollen över själva formarbetet och dimensionerandet bort ifrån formgivaren. I den ökade förståel-sen finns å andra sidan synnerligen inspi-rerande utmaningar både för den arkitek-toniskt engagerade ingenjören och den tekniskt kommunikative arkitekten.
Betongens många uttryckBetong som material är ytterst formbart och med armerad betong kan nästan vil-ken konstruktion och form som helst åstadkommas, om blott ekonomin och ra-tionella produktionsfaciliteter finns till hands. Rolex Learning Center som stod färdigt år 2010 i Lausanne har omnämnts tidigare under rubriken Form & Teknik, som ett extremt friformat böljande dub-belt betongskal som höjer och sänker sig över marken som kullar och dalar.
Ekonomiskt var det möjligt att uppföra när det beställdes genom en arkitekttäv-ling år 2004 och byggdes, men det skulle troligen vara omöjligt att finansiera i da-gens ekonomiska läge.
Påverkar slutlig formBetong i form av repeterade bärande
44� husbyggaren nr 2 B 2011
Figur 2. Svenska paviljongen. Foto:�Andreas�Falk
Figur 3. Fasaddetalj av perforerad plåt, svenska paviljongen. Foto:�Andreas�Falk
väggskivor eller pelare är ytterst konven-tionellt som byggskick och kan utnyttjas som både arkitektoniskt och konstruktivt koncept med starkt tektoniskt anslag. Men också här finns utrymme för extre-mer, alltifrån det traditionellt ortogonala och regelbundna som kan reduceras till ren konstruktion till det upplöst oregel-bundna tvärsnittet som vid första påse-ende kan reduceras till ren form.
Översättningen av form i de digitala verktygen medför en potentiell påverkan på formgivningsprocessen och därmed på den slutgiltiga formen. Huruvida for-men byggs upp genom definition av ytor, linjer eller punkter, och faktorer som in-formationsöverföring och det parame-triska tillvägagångssätt har stor påverkan på graden av komplexitet, också ifråga om system som på första skissen och vid för-sta påseende är rent ortogonala.
Att hantera materialet och teknikenEtt gemensamt intresse för det tektonis-ka, hur byggnaden hänger ihop och byggs upp, hur den behöver verka konstruktivt för att fungera effektivt med önskade kva-liteter och uppnådd attraktionskraft i det samtida arkitektursammanhanget är en öppning mot rationella processer och sy-nergier både i metod, process och uttryck.
Tektoniken, inte som teoretiskt be-grepp men som en grund och som en kon-kret metodik, har mycket goda förutsätt-ningar att stödja utvecklingen av både hållbara byggprocesser och väl fungeran-de resultat av desamma. D
Referenser:
Beim,�Anne,�”Techtonic�Visions�in�Architec-ture”,�Kunstakademiets�Arkitektskole,�Köpenhamn�1999.
Borgart,�Andrew,�”New�Challenges�for�the�Structural�Morphology�Group”,�Journal�of�the�International�Association�for�Shell�and�
Spatial�Structures,�Vol.�51�(2010)�No.�3,�Madrid.
Frampton,�Kenneth,�”Studies�in�Techtonic�Culture”,�MIT�Press�1996.
Pereira,�Emilio,�”�The�Structural�Concept”�Detail�2010:9,�Forschung�und�Lehre,�
München�2010.Reiser,�Jesse�och�Umemoto,�Nanako,�”Atlas�
of�Novel�Tectonics”,�Princeton�Architec-tural�Press,�New�York�2006.
www.rolexlearningcenter.ch���������������������������������������������������
nr 2 B 2011 husbyggaren 45
Figur 4. Franska paviljongen, vars fasad spelar ett helt eget spel omkring byggnaden. Foto:�Andreas�Falk
46� husbyggaren nr 2 B 2011
Noterat
Snåla inte på golvbrunnen när du renoverar badrummet! Det kan kosta 150 000 kronor och mer att renovera ett badrum.
Ändå väljer många att be-hålla den gamla golvbrunnen och spara några tusenlappar.
– Gamla och felaktigt instal-lerade golvbrunnar eller dålig anslutning av tätskiktet är den vanligaste orsaken till vatten-skador, säger Thomas Helmer-son, VD för Säker vatten AB som svarar för auktorisation av VVS-företag.
Anticimex står bakom lan-dets största undersökning nå-gonsin av svenska badrum. Badrummen i 110 000 villor har undersökts. Vart fjärde ris-kerar eller har redan drabbats av vatten- eller fuktskador.
Den största orsaken är golv-brunnar. Dessa svarar för hela
37 procent av anmärkningarna från Anticimex besiktnings-män.
Det här förvånar inte Säker vatten AB.
– Vattenskadorna är ett jät-teproblem som kostar försäk-ringsbolagen och fastighetsä-
garna 100 miljoner kronor i veckan. Det är så mycket att vattenskador inte längre är ett tekniskt problem utan ett sam-hällsproblem, säger Rolf Kling, tekniskt ansvarig på VVS Före-tagen.
Enligt Anticimex finns det tre orsaker till att golvbrun-narna är ett särskilt stort pro-blem. I äldre villor är golv-brunnar och hela badrummet konstruerat för en tid då män-niskor badade. Med dagens duschvanor ska badrummet klara av mycket mer vatten och vattenånga än vad det är kon-struerat för.
Vidare har många golvbrun-nar av gjutjärn uppnått sin tek-niska livslängd.
Slutligen är det inte ovanligt att moderna brunnar monte-ras fel, så att vatten läcker in
mellan golvbrunn och tätskikt.Anticimex uppskattar att
det kostar runt tre miljarder kronor att renovera alla bad-rum som riskerar fukt- och vattenskador på grund av hög ålder eller felaktigt utförda in-stallationer. Det positiva är att svenska folket lägger mest pengar på att renovera kök och badrum. Det finns alltså goda möjligheter att se till att det blir rätt, när man ändå rustar upp.
Enligt VVS-branschens reg-ler ska golvbrunnar äldre än från år 1990 alltid bytas vid en renovering. Men det händer ofta att de får vara kvar för att spara några tusenlappar. Följ-den blir att den största riskfak-torn blir kvar i det för dyra pengar renoverade badrummet.
Se mer på www.säkervatten.se D
vart fjärde badrum riskerar vattenskada
Sätt in en ny golvbrunn när du renoverar badrummet och anlita en auktoriserad fackman!, lyder rådet.
Hur planerar Europas stads-byggare och politiker för ett rikt och attraktivt stadsliv? Vilka livsstilar och värden od-las i stadslandskapet? Hur dras gränserna mellan det privata och det offentliga? Vilka akti-viteter och fritidsintressen ut-vecklas bäst i urbana miljöer?
Formas nya bok Bostaden i staden diskuterar aktuell euro-peisk stadsutveckling med ut-gångspunkt i flera intressanta stadsbyggnadsprojekt som be-
lyses ur ett socialt och kultu-rellt perspektiv.
– Idén med boken har varit att jämföra och visa stadsbyg-gandet i några europeiska stä-der som är inne i samma ut-vecklingsfas. Vi försöker påvi-sa vilka värden det urbana livet har och hur dessa kan upprätt-hållas med hjälp av stadspla-nering, säger Inger Bergström, en av författarna till boken.
Bland annat har författarna studerat förtätningen av Lon-
don på South Bank, där förhål-landevis prisvär-da lägenhetsalter-nativ integrerats med exklusiva vå-ningar och ett tidi-gare hamnområde på Themsens södra strand, Irokos boendekoope-rativ, där låga boendekostna-der och grönska prioriterats.
– Dagens europeiska stads-byggande är inte bara inriktat
på nuet och framti-den. Olika "retro-stilar" tränger ock-så fram vid sidan av den nya modernis-men, framhåller Karl-Olov Arnst-berg, bokens an-
dre författare. Vi har velat fånga in detta, inte bara genom att ge en översikt utan också genom att göra historis-ka jämförelser.
Se mer på www.formas.se D
hur utvecklas europas städer?
De flesta av Sveriges drygt 800 000 värmepumpar för-brukar extra mycket el när det är kallt. Många lägger av helt, för att ersättas med direktver-kande el. Andra får kraftigt sjunkande verkningsgrad och måste stöttas av elpatroner. Följden blir att efterfrågan på el pressas upp extra mycket under kalla dygn. Effektbelast-ningen driver i sin tur upp pri-
set på elmarknaden. Detta skriver Svenska bioen-
ergiföreningen, Svebio, i ett brev till Maud Olofsson.
– Det har varit alltför mycket fokus på elproduktionen, och alltför lite uppmärksamhet på elanvändningen, i debatten om höga elpriser. Elvärmen och värmepumparna är huvudför-klaringen till att det blir obalans på elmarknaden när det blir
kallt. Annan elanvändning, till exempel i industrin, för belys-ning, för tåg med mera, påver-kas ju inte av kylan.
– Vi har nu vänt oss till ener-giminister Maud Olofsson och ber att hon ska låta utreda vil-ken påverkan värmepumparna har på elpriset under vintern. Det berättar Gustav Melin, vd i Svebio.
– Pristopparna under kalla
dygn drar upp elpriset för alla kunder. Den höga belastningen på nätet kräver förstärkningar av nätkapaciteten, som alla elkunder får vara med och be-tala, både företag och de hushåll som valt annan uppvärmning, som biobränsle eller fjärrvär-me. D
utred hur värmepump påverkar elpris
nr 2 B 2011 husbyggaren 47
48� husbyggaren nr 2 B 2011
Noterat
Det finns fortfarande allvarli-ga risker med vissa balkongty-per. I en ny bok från Svensk byggtjänst poängteras vikten av att besiktiga balkonger och att de underhålls och repare-ras på rätt sätt.
Runt om i landet finns bal-konger som kan vara riskabla att vistas på och under. Som-maren 2009 inträffade till ex-empel ett balkongras i Skellef-teå där en person omkom och en annan skadades svårt.
– Det finns fortfarande många balkonger som är i be-hov av reparation eller kom-mer att bli det inom en relativt nära framtid. Delvis är det nya problem i ett yngre bestånd, bland annat i miljonprograms-områdena. Men det handlar även om gamla synder som
man har hunnit glömma bort, säger Lars Johansson, expert vid CBI Betonginstitutet.
Han är författare till boken Balkonger – besiktning, repara-tion och underhåll, utgiven av Svensk byggtjänst. I boken har både tidigare forskning samt nyare erfarenheter och kun-nande sammanställts.
Boken är rikt illustrerad med beskrivningar av bal-kongkonstruktioner och foto-grafier på skador. Tanken är att ge vägledning och råd för be-siktning, reparation och un-derhåll av balkonger oavsett konstruktionstyp och bygg-nadsår.
Korrosion är det största pro-blemet när det gäller bal-kongskador, konstaterar Lars Johansson:
– Många av skadorna syns inte. Det är där-för viktigt att besiktiga balkongerna och åtgärda de skador som är all-varliga. Hur detta ska gö-ras på bästa sätt beror på hur balkong-erna är byggda.
År 1965 utkom nya betong-normer med högre kvalitets-krav. Undersökningar av ska-dor på balkonger byggda efter att normen hade införts visar dock att den inte alltid har följts. Allvarliga skador, inklu-
sive rasrisk, har observerats. Antalet balkonger byggda mel-lan åren 1965 och 1991 – som idag är minst cirka 20 år gamla – kan uppskattas till ungefär 700 000.
Se mer på www.byggtjanst.se D
Färsk bok: ”Balkonger – besiktning, reparation och
underhåll”.
Konjunkturen fortsätter att förstärkas kraftigt. Den stora generationsväxlingen på ar-betsmarknaden pågår och där-för kommer behovet av att rek-rytera att vara större än vid ti-digare jämförbara konjunk-turlägen.
Det är märkbart att antalet bristyrken ökar. Detta innebär större möjligheter för arbets-sökande att hitta ett arbete. Men det är fortfarande inga större svårigheter för arbetsgi-vare att rekrytera inom många yrkesområden, vilket det kan bli fem till tio år framåt i tiden.
Sysselsättningen beräknas öka med 65 000 personer un-der år 2011 och tillväxten av nya jobb sker inom ett stort an-tal yrken och i de flesta regio-ner. Störst ökning, procentu-ellt, kommer det att vara inom datayrken, medan yrken inom hälso- och sjukvård samt om-sorg får lägst ökning.
Arbetsförmedlingens yr-kesprognoser redovisas i Yr-keskompassen som visar att
arbetsmarknaden kommer att förbättras för många yrken un-der år 2011. Yrkeskompassen är en bra vägledning om man tänker byta yrke eller ska stu-dera och vill ha råd inför sitt yrkesval.
Inom de områden där det kommer att råda brist på ar-betskraft krävs ofta både ut-bildning och erfarenhet. Men mycket talar för att arbetsgi-vare kommer att tvingas sänka rekryteringskraven och det ökar möjligheten för nyutexa-minerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas på de jobb som kräver gymnasieut-bildning, men andelen jobb som kräver eftergymnasial ut-bildning ökar. Däremot blir det kärvare för yrken med endast förgymnasial utbildning. Det-ta gäller också de kommande tio åren och det betyder att ar-betssökande som saknar gym-nasieutbildning inte kommer att se någon större förbättring på arbetsmarknaden.
Den positiva förändringen är tydligast för datayrken, tek-nikyrken och byggnadsyrken, men även för vissa yrken inom industrin och transportsek-torn. Det betyder ökade svå-righeter för arbetsgivare att hitta programmerare, syste-merare, civilingenjörer och högskoleingenjörer med olika inriktningar, och även flera av byggnadsyrkena, liksom last-bilsförare. På fem och tio års sikt bedöms tillgången på ar-betskraft bli otillräcklig inom dessa yrken.
Störst brist på arbetskraft under 2011:Civilingenjörer, bygg och an-läggningByggnadsplåtslagareLäkareVVS-ingenjörerByggnadsingenjörer och bygg-nadsteknikerCivilingenjörer, elkraftOperationssjuksköterskorSjuksköterskor, psykiatrisk vårdFörskollärareBetongarbetare
Maskinbefäl fartygVVS-montörerLastbilsmekanikerGymnasielärare i yrkesämnenAnläggningsarbetarePlattsättareKranförareAnläggningsmaskinförareGolvläggareDistriktssköterskor
Störst tillgång på arbetskraft under 2011:MatroserBarnskötareVårdbiträdenKöks- och restaurangbiträdenReceptionisterFörsäljare, fackhandelLagerarbetareFörsäljare, dagligvarorBiologerFotograferVaktmästareAdministratör/sekreterareStädare/lokalvårdareTruckförareGodshanterare, expressbudMontörer, metall, gummi och plastJournalister D
här finns jobben 2011
korrosion bov bakom balkongskada
50� husbyggaren nr 2 B 2011
Noterat
En av landets yngsta branscher – brandkonsulterna – har or-ganiserat sig. De har gått sam-man i branschorganisationen Sveriges brandkonsultfören-ing, BRA. En av föreningens första uppgifter var att få till-stånd en certifiering för företa-gen i branschen. Nu finns den.
Syftet med certifieringen är att säkerställa kvalitet på brandkonsulttjänster och dri-va branschgemensamma frå-gor.
Trots att branschen brand-konsulter är ung, är uppgif-terna som den arbetar med – brandsäkerhet – etablerad se-dan gammalt.
Ändrade lagar och regler och Sveriges inträde i EU ba-nade vägen för den nya bran-schen. Men samtidigt som nya regler ska definiera branschen är de tjänster som utförs base-rade på gamla sanningar och erfarenheter.
Från att ha varit nästan helt myndighetsstyrt har ansvaret för brandsäkerhet flyttats till byggherrarna, och de tar ofta hjälp från brandkonsulter. Att arbeta med brandsäkerhets-frågor är en komplex uppgift som kräver både teoretiska kunskaper och praktiska erfa-renheter. Rätt utfört är det brandsäkerhetsåtgärderna som borgar för säkerheten i byggnader och anläggningar, för människor och ekonomis-ka värden. Ett undermåligt brandsäkerhetsarbete kan få katastrofala följder.
Brandkonsult är ett ungt yrke, som egentligen inte är definierat i detalj. Uppgifterna som den som idag kallar sig brandkonsult utför är äldre än den nuvarande branschdefini-tionen.
Det finns ungefär 80 000 byggföretag i landet. I princip alla projekt som dessa är in-blandade i har en större eller mindre del som rör brandsä-
kerhet, som ska utformas av någon med relevant kompe-tens inom området. Ju större byggprojektet är desto mer komplexa blir brandsäker-hetslösningarna. Brandkon-sultbranschen omsätter cirka 350 miljoner kronor per år. Men de är involverade i bygg-projekt som representerar mer än 160 miljarder kronor varje år.
För byggprocessen är det viktigt att ha konsulter som är vana att ingå i sådana samman-hang. VVS, el och andra kom-petenser har mycket längre erfarenhet av den här typen av samarbete än brandkonsulter. Brandkonsulterna är ungefär lika nya i sammanhanget som miljökonsulterna.
De företag som tagit initiativ till den nystartade branschför-eningen har i flera fall arbetat i 15 år eller längre. De har insett behovet av att definiera sina tjänster, så att de som anlitar en brandkonsult kan vara sä-ker på vad de får. Föreningen arbetar för att en certifiering ska utformas för branschen.
– Vi kontaktade Svenska brandskyddsföreningen Sve-rige, som är en opartisk organi-sation i det här sammanhang-et. De har tagit fram normen som certifierar brandkonsult-företagen, berättar Kjell Fall-qvist, ordförande i Sveriges brandkonsultförening och själv brandkonsult sedan 25 år.
– Svensk brand och säker-hetscertifiering kommer att utföra certifieringarna.
– Arbetet med utformandet av den nya certifieringen har skett i samförstånd med Bo-verket som är den myndighet som har ansvaret för byggan-det i Sverige, säger Kjell Fall-qvist.
Se mer på www.brabrandkonsulter.se D
Brandkonsulter organiserar sigUtbudet av el från biokraft ökar när temperaturen sjun-ker. Det motverkar delvis de pristoppar som kan uppstå på grund av elbrist. Anledningen är helt enkelt att när det blir kallare och efterfrågan på bio-bränslebaserad fjärrvärme ökar, så kan kraftvärmeverken producera mer el, och samti-digt få avsättning för mer spill-värme som fjärrvärme.
Idag finns cirka 150 bio-kraftproducenter spridda över hela landet. Ungefär hälften är kraftvärmeverk som produce-rar både fjärrvärme och el från biobränsle samtidigt. En fjär-dedel är industrianläggningar inom företrädesvis skogsindu-strin och en fjärdedel är bio-gasanläggningar, vilka ofta försörjs med rötgas från av-loppsreningsverk.
Biokraften växer och är nu Sveriges tredje största kraft-
slag, efter vattenkraft och kärnkraft, och med sina 12 TWh (1 TWh = en miljard kWh) ger den fyra gånger så mycket som vindkraften, eller ungefär tre gånger så mycket som en kärnkraftsreaktor av Barsebäckstorlek.
Bränslet som används till biokraft är nästan uteslutande biprodukter av olika sorter. Främst biprodukter från skogsindustrin, både i form av avverkningsrester samt spån, flis och bark från sågverken. Även energirika så kallade lu-tar från massaindustrin an-vänds i stor utsträckning till värme- och elproduktion. Vis-sa massaindustrier har på se-nare tid till och med blivit självförsörjande på el.
Idag täcks enligt Svensk Fjärrvärme 56 procent av det svenska uppvärmningsbeho-vet av fjärrvärme. D
kraftvärme tar pristopp
Den svenska elanvändningen uppgick enligt Svensk Energis preliminära summering av elåret 2010 till 146,5 TWh, något högre än den svenska elproduktion på 144,6 TWh. El från kraftvärme bidrog med 19,2 TWh, varav 12,1 TWh var grön el i form av biokraft. Förnybara källor i form av bio, vind och vattenkraft stod tillsammans för 57 procent av den inhemska elproduktionen. Nettoimporten av el var 1,9 TWh, motsvarande drygt 1 procent av elanvändningen.
Kraftvärmeverket Torsvik levererar förutom fjärrvärme även cirka 80 miljoner kWh (80 GWh) el per år. Det är el och fjärrvärme som Jönköping energi säljer till företag och privatpersoner i regionen. Foto:�Per�Jonsson
Forskare har kommit på ett sätt att koppla solfångare till den be-fintliga varmvattenberedaren. Det innebär att det nu kan bli lönsamt att installera solvärme för att värma sitt eget varmvat-ten. Hittillsvarande system krä-ver att man måste byta varmvat-tenberedare, vilket innebär att egen solfångare blivit för dyrt för de flesta hushåll.
Med den här lösningen be-räknas elräkningen sjunka med några tusenlappar per år samtidigt som de boende gör en insats för miljön.
– Vi har byggt och testat sys-
temet i vårt labb. Under våren kommer vi att installera en prototyp i några hus. Därefter siktar vi på att utveckla en kommersiell produkt tillsam-mans med industrin. Potentia-len är stor, menar Luis Ricardo Bernardo, doktorand i energi- och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola.
Systemet fungerar så att sol-fångaren installeras på taket och kopplas till den befintliga varmvattenberedaren som sit-ter inomhus. Ingenting behö-ver bytas. Lösningen fungerar alltså endast på hus som har
varmvattenberedare, vilket of-tast är hus som värms med el. Drygt en halv miljon hus vär-mes på detta sätt i Sverige.
Att värma hus med el är dyrt och den årliga elnotan för dessa hushåll brukar landa på
cirka 25 000 kronor. Med en sådan här lösning beräknas ett hushåll kunna spara runt 2 000 kronor per år. Uppskatt-ningsvis hälften av vattnet kan värmas med solfångare, resten på traditionellt sätt. D
nr 2 B 2011 husbyggaren 51
Noterat
Hantverkstjänster är fortfa-rande det vanligaste konsu-mentproblemet. Det visar sta-tistik som Konsumentverket har tagit fram.
För sjätte året i rad ligger boendefrågor i topp i Konsu-mentverkets årliga samman-ställning över klagomål till landets konsumentvägled-ningar. Mätningarna började år 2005 och boendefrågorna har ständigt legat i topp.
Av de totalt cirka 93 320* konsumentklagomålen från år 2010 handlade 20 135 om bo-ende, det vill säga drygt 20 pro-cent. Mer än hälften av dem handlar om hantverkstjänster. Övriga stora problembran-scher är fordon och transpor-ter samt telefoni- och internet-tjänster.
Klagomålen på hantverks-tjänster handlar många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som kon-sumenten trodde var överens-kommet. Därför är det bästa rådet att alltid avtala skriftligt om vilken omfattning arbetet har, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Det är även viktigt att avtala om tilläggsar-beten som kan uppstå under arbetets gång.
– Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd och på så sätt vet båda parter vad de avtalat med varandra ifall en tvist skulle uppstå i efterhand, säger Eva Moberg som är bo-endeexpert på Konsument-verket.
Hantverkstjänster åter-kommer i klagomålsstatisti-ken och därför har Konsu-mentverket tagit fram ett nytt material som hjälper hantver-karen i kontakten med konsu-menten. Det nya materialet innehåller bland annat en checklista och en hjälp för att fylla i avtalsblanketterna. Dess utom innehåller den flera tips om vad som bör vara med i en överenskommelse.
Se mer på www.konsumentverket.se D
*Totalsiffran�över�klagomål�är�inget�exakt�mått�på�konsumen-ternas�problem�eftersom�64�av�landets�290�kommuner�inte�ingår�i�statistiken.�Siffrorna�från�Konsument�Göteborg�ingår�inte�heller�i�sammanställningen�eftersom�deras�kategorier�inte�sammanfaller�med�verkets.
Platsannons
lätt installera fiffig solfångare
Sista ansökningsdag är 3 mars
hantverkare toppar klagolista
52� husbyggaren nr 2 B 2011
Marknadsnytt
Med en enkel touch-funktion
kan hyresgäster med en per-sonlig ”tagg” numera boka tid i tvättstugan. Systemet håller på att utprövas i Öbacka av AB Bostaden i Umeå. D
AB Bostaden i Umeå 09017 75 04 [email protected]
enklare boka tvättid
Efter årsskiftet testas alla sol-fångare som är berättigade till bidrag på lika villkor enligt So-lar Keymark. Solfångarpake-tet Svesol Premiums solfång-armodul Wagner Euro L20 AR är Sveriges effektivaste plana solfångare för villor.
Solfångaren Wagner Euro L20 AR, som ingår i solfångar-
paketet Svesol Premium, har högst beräknat årligt energiut-byte bland plana solfångarmo-duler under 10 kvadratmeter med 509 kWh/kvm, enligt SPs lista över Solar Keymark-cer-tifierade solfångare.
Solfångaren tillverkas av Wagner & Co i Tyskland. Euro L20 AR är Wagners prisbelön-ta toppmodell. D
SveSol värmesystem/Solentek AB 0241101 11 [email protected]
effektiv solfångare
Konsumentverket har gett ut en broschyr som riktar sig till hantverkare och elever på ut-bildning inom byggsektorns alla discipliner. Här ges flera goda råd om hur man får nöjda kunder.
Broschyren ger även den som anlitar en hantverkare goda råd när det gäller precise-ring av omfattning av arbetet, priser, tider, fakturering med mera. Den tar upp frågor kring ROT-avdrag, vad man gör som
kund om man inte blir nöjd, vad lagen säger, och så vidare.
Konsumentverket bjuder även på ”Hantverkarformulär 09”, som är avsett att användas för reparations- och ombygg-nadsarbeten. Formuläret tar till exempel upp vem som ut-ser besiktningsman, kvalitets-ansvarig och vite. D
Konsumentverket 077142 33 00 www.konsumentverket.se
tips till hantverkareTILL hanTverkare
TIps TILL dIg som är
hanTverkare
-
Ifyllnadshjälp för
hantverkarformuläret 09
ett skriftligt avtal är en trygghet för dig och din kund. Om det uppstår
problem är det alltid lättare att hänvisa till ett skriftligt avtal. här hjälper vi
dig att fylla i hantverkarformuläret 09. Avtalsmallen finns på omboende.se.
B. OmfattningVad ingår? Vad tillkommer? Var så noggrann som
möjligt och bifoga eventuell offert och ritningar. Be
om skisser, bilder eller tidningsurklipp så att du får en
tydlig bild av kundens förväntningar och kan prata
om lämpligheten i olika val. Har inte kunden specifi-
cerat detaljer i beställningen har du rätt att använda
det enklaste materialet och bygga enligt den enklaste
standarden. Förklara för kunden vad det innebär. Du
kan inte utgå från att kunden känner till bransch-
standarder och byggregler – den kompetensen köper
kunden av dig. Om ni under arbetets gång kommer
överens om ändringar, tilläggsarbeten eller nya ar-
beten – dokumentera även dessa (under punkt H.
Övrigt) och hur de påverkar det ursprunliga avtalet.
C. AvrådandeOm kunden vill att du ska utföra ett arbete som du
anser är olämpligt på något sätt, eller om det inte har
någon ekonomisk nytta för kunden, är du skyldig att
avråda. Det kan gälla till exempel materialval, kon-
struktion eller att det är billigare för kunden att köpa
nytt än att renovera. Vill kunden att du ändå utför
arbetet som du avrått kunden från att göra, får du
det. Blir något fel ligger ansvaret hos kunden. An-
teckna därför ditt avrådande här, så att du har bevis
för din avrådan om något går fel.
A. ParterFyll i fullständiga uppgifter om dig (entreprenör) och
kunden (beställare). Se till att uppgifterna är aktuella.
Om du under arbetets gång anser att något ytterligare
arbete behöver göras i samband med pågående arbete
är du skyldig att samråda med kunden. Om du inte får
tag i kunden kan du, i vissa fall, ändå utföra arbetet.
Har du F-skattsedel ska du fylla i det här. F-skattsedel
innebär att du ansvarar för att betala in skatter och
sociala avgifter. Om du har A-skattsedel är det istället
kunden som ansvarar för det.
Opticon lanserar en ny serie stryktåliga telefoner som är lättare, har längre batteritid, en 3.2-megapixelkamera och
3G-teknik. Telefonen klarar väta enligt IP64-klassifice-ring, kyla ner till -10 grader Celsius och att tappas från 1,5 meter.
Den nya H21-serien är ut-vecklad för att användas av bland annat servicepersonal och fastighetsskötare, samt andra som arbetar med logis-tik. D
Opticon Sensors Nordic 08585 485 60 [email protected]
tål att tappas
Med Hemnets nysläppta iPad-app kan man numera hitta bo-städer precis där man befinner sig via GPS-funktionen, eller söka bostad som vanligt ge-nom att ange ett område. När man har hittat en bostad kan man se var bostaden ligger på
en karta och beräkna boende-kostnaden direkt i appen.
För mer information gäller det att surfa vidare till mäklar-sidan. D
Hemnet 070591 31 94 carl[email protected]
kolla kåken via appen
nr 2 B 2011 husbyggaren 53
Marknadsnytt
Bostik i Norden fyller 100 år under 2011. Det hela började i
Helsingborg år 1911 med lim-produkter till skor. Idag ut-vecklar och saluför Bostik även våtrumsprodukter, spac-kel och produkter för fogar och tätningar. D
Bostik 070419 51 80
Från skor till lim
Sector Alarm introducerar ett hemlarm med kameraverifie-ring, där SOS Alarm skickar ut Räddningstjänsten vid brand utan att någon först behöver åka till bostaden för att kon-trollera att det brinner. På så sätt sparas värdefulla minuter.
Med en eller flera rökvar-nare upptäcks starten på en brand. Kombinationen av en optisk rökvarnare och kamera ger operatören på SOS Alarm tillräckligt med information för att bedöma om de ska larma Räddningstjänsten. Om ope-
ratören via kamerabilder kan bekräfta att det ryker kontak-tas Räddningstjänsten di-rekt. D
Sector Alarm 031758 81 11
larm sparar tid
Nu lanseras den tredje genera-tionen Paranssystem, SP3, som är ett naturligt solljus för in-
omhusmiljöer. Systemet leder in solljus i byggnader från en mottagare utomhus, via fiber-
kablar till armaturer in-omhus. Dagsljussyste-met har fått en förenklad konstruktion, och där-med ett lägre pris. Mot-tagaren följer även nu-mera solen under dygn-ets alla soltimmar. D
Parans Solar Lighting 073626 40 52 [email protected]
mottagaren följer solljuset
54� husbyggaren nr 2 B 2011
BYGGLEVERANTÖRER
Betongett naturligt val
www.kc-betong.se
0150-34 99 00
www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se
Unika tätskiktsystem för
plana • låglutande • branta • gröna tak
TAKCENTRUM
nr 2 B 2011 husbyggaren 55
BYGGLEVERANTÖRER
EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.
Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com
www.pordran.se
56� husbyggaren nr 2 B 2011
BYGGLEVERANTÖRER
nr 2 B 2011 husbyggaren 57
Marknadsnytt
Appro lanserar AppMo 2.0, som löser problemet med att veta hur mycket klämkraft skruven utsätts för under montering.
Vid montering av skruvar med tillhörande mutter och brickor eftersträvas förspän-ningskraften (klämkraften) mellan plåtarna. Det räcker så-ledes inte att tillföra ett mo-ment om man inte vet vad
detta moment ger för kläm-kraft i förbandet.
Förspänningskraften kan variera kraftigt om man inte har koll på alla de parametrar som det tillförda momentet. Med AppMo Solid Lubrication Paste kan den önskade för-spänningskraften ökas. D
Appro 030324 34 40 [email protected]
ökar klämkraften
Atlas Copco introducerar en ny serie kompakta kompresso-rer med bensinmotor.
Nya XAS 27 drivs av en kraftfull Honda-motor som överträffar de nuvarande ut-släppskraven. Den har kil-remsdrift med ett skensystem för remspänning. Motorn dri-ver Atlas Copcos nya C55-ele-ment.
Kompressorn fungerar för att driva hydraulbrytare, flis-huggare, hammare eller små
handverktyg och kan använ-das i arbeten som demolering, finbearbetning och renove-ring.
Den väger lite mer än 200 kg och dess underrede gör att man kan transportera den utan några tunga lyft. Den är till-räckligt liten för att komma igenom dörrar i kommersiella byggnader eller in i hissar.
Atlas Copco +46 (0)8 743 98 54 [email protected]
kompressor ryms i hissen
Breplasta XF är ett nytt högfyl-lande lättspackel från Beckers. Lättspacklet för sprutspack-ling har en fyllförmåga på >5 mm. Det går att måla på ytan utan ytterligare spackling. En 15 liters säck väger cirka 16–18 kg. D
Beckers 08775 61 13 [email protected]
Fyllande sprutspackel
Villeroy & Bochs badrumskol-lektion Subway utökas med nya möbler i urbana färger och ett helt nytt blandarsortiment. Tillkommer gör även sex nya helt runda handfat medan de rektangulära handfaten fått rundare former.
Med de nya blandarna blir Subway en komplett badrums-
serie med handfat, duschar, badkar, vägghängda toaletter, möbler och blandare. Till trendfärgerna hör petroleum-blått. D
Gustavsberg 08570 393 54 [email protected]
toa i trendigt petroleumblått
KONSULTERANDE INGENJÖRER
ESKILSTUNA
Tel016-518010 Fax016-518044
Careliigatan2-63220Eskilstuna
• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K
GÖTEBORG
Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!
Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.
Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33
Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E
&
BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR
E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60
e-post: [email protected]
HELSINGBORG
Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar
Byggskadeutredningar
e-post: [email protected]
SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR
Gudmundson Byggråd AB
Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10
HELSINGBORG
STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se
BESIKTNINGARBYGGLEDNING
KONSTRUKTIONER
KARLSKRONA
LUND
SKÖVDE
STOCKHOLM
AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar
Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem
www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen54,14242SKOGÅ[email protected]
58� husbyggaren nr 2 B 2011
KONSULTERANDE INGENJÖRER
STOCKHOLM
Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.
Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]
ETT MEDLEMSFÖRETAG I
STOCKHOLM
NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36
Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar
Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan
Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg
STOCKHOLM
Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.
Kontakta
Tel 08-580 321 [email protected]
Medlem i
Sveriges Målerikonsulters Förening
MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN
AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN
FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR
MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu
NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE
UMEÅ
UPPSALA
Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]
nr 2 B 2011 husbyggaren 59
KONSULTERANDE INGENJÖRER
ÖSTERSUND
-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK
www.mansson-hansson.se
Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40
Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR
60� husbyggaren nr 2 B 2011
Annonsörer
SidAbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2AGC Flat Glass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagBetongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Cementa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagDafo Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Enköpings kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Eurokodutbildningar i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51FLIR Commercial Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45IVT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
SidKingspan Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25FLIR Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Pittsburg Corning Scandinavia Foamglas Nordic . . . . 17Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 183 52 Täby [email protected]
VÄSTERÅS
Saknad kan inte beskrivas i ord.
Postgiro: 90 20 90-0
nr 2 B 2011 husbyggaren 61
Nytt�från�SBR
Byggingenjörerna SBR som�bilda�des�1951�är�en�ideell�yrkes-organisation�med�kom�petens��krav�på�si�na�medlemmar.�Förbundet�ger�till-gång�till�en�tvärfacklig�mötesplats�för�diskussion�och�fortbildning�som�tar�sikte�på�att�stödja�medlem�mar�nas�yrkesroll.�Bygg��ingenjörer�na�SBR�har�2�600�med�lem�mar�och�anslutna�för-delade�på�27�lokalavdelningar.Kraven�för�medlemskap�är:•��Ingenjörs-�eller�fastighetsföre�tagar�-
examen.•��Ett�aktat�namn.•��Att�efter�examen�under�minst�två�
år�ha�utövat�självständiga�och��kvalificerade�arbetsuppgifter�in-��om�byggverksamhet,�alt�hög-skoleexamen�från�3�års�studier.
•��Rekommendationer�från�med��-lemmar�och�lokalavdelningar.
Blanketter�för�medlemsansökan��kan�beställas�från�kansliet�eller��hämtas�via�förbundets�hemsida,��www.bygging.se
FörbundsverksamhetenRymmer�en�mängd�olikartade�aktivi-teter,�t�ex�information�och�råd-givning�till�medlemmar�och�allmän-heten,�remissyttranden,�myndig-hets��uppvaktning,�kontakter�med�lokal�avdelningarna�och�systerorgani-sationer�utomlands.
FörsäkringarFörmedlas�såsom�sjukvård-,�liv-,�
olycksfall-,�barn�och�sjukförsäkring�men�också�kontors-�och�konsultan-svarsförsäkringar.�
KursverksamhetenOmfattar�kurser�i�allmänna�äm�nen�i�branschen,�för�energiexperter,��samt�projektledarutbildning,�entre-prenad-�och�överlåtelsebesiktning,�miljöinvente�ring�och�utbildning�till�kvali�tets�ansvarig�enligt�PBL.�De�fyra�sistnämnda�kurserna�leder�till�certi-fiering.
Husbyggarenär�en�etablerad�facktidning�som��prenumereras�och�läses�av�bransch-folk,�medlemmarna�i��Byggingen-jörerna�SBR,�Svenska�Byggmästare-�och�ingen�jörsförbundet�i�Finland��r�f,�Ålands�Byggmästareförbund,�Arkitektservice�m�fl.
Konsultgruppenmed�250�företag�och�sammanlagt�1�000�anställda�har�till�uppgift�att��tillvarata�de�mindre�konsultföre-tagens�möjligheter�och�problem.
Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga�enligt�PBLDessa�anordnar�symposier�för�fort-bildning�och�utger�en�medlemsför-teckning�som�också�kan�nås�via��Internet.
KansliByggingenjörerna�SBRFolkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�Fax:�08-642�20�33,�E-post:�[email protected]örande:�Lars�Hedåker,�040-15�06�96�Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17��97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Grupper�och�kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBR:s�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www.byggtjanst.se
Förbundsstyrelsen
Lars�Hedåker,�Malmöavdelningen,�ordförandeUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�vice�ordförande�Nils�Wittgren,�GöteborgsavdelningenBjörn�Selling,�StockholmsavdelningenVeronica�Jensen,�MalmöavdelningenAnders�Nordström,�UmeåavdelningenUlf�Sönegård,�Skaraborgsavdelningen
nya medlemmar
sBr får ny grafisk profil
Henrik Albrecht, fastighetsför-valtare, Riksbyggen, StockholmBjörn Andersson, besikt-ningsman, Fastighetsteknik Torpheimergruppen AB, LinköpingTomas Breiman, besikt-ningsman, Breiman Konsulter AB, HägerstenJohn Eriksson, besikt-ningsman, Anticimex bygg-nadsmiljö, Sollentuna (tidigare ansluten)Jan Gerhardsson, byggledare, HSB Östergötland, Motala
Lennart Häggbom, egen före-tagare, Wellmetron, VällingbyMikael Jinnestrand, avfukt-ningstekniker, Anticimex Försäkringar AB, EnköpingPaul Johansson, byggingenjör, Pantektor AB, LimhamnKurt Strandberg, skadeföre-byggare, Länsförsäkringar Gävleborg, Gävle
Nya anslutnaPer Eriksson, KirunaAndreas Jacobsen, SödertäljeChristoffer Pålsson, Kristian-stad
SBRs grafiska profil, alltså den layout som SBR använder i trycksaker och på webben med mera, får nu en upp-fräschning. Avsikten är att få en enhetlig och snygg form och färgsättning som gör att identiteten blir tydligare och SBR lättare att känna igen.
Den nya profilen har tagits fram för att passa väl ihop med den välkända SBR-loggan, som inte förändras. Den nya profilen lanseras nu under vin-tern och samtidigt kommer en ny presentationsbroschyr som ska spridas på arbetsplatser, högskolor och andra platser där vi ska informera om SBR.
Ytterligare en del i profilar-betet är att vi nu ska använda det namn vi har i loggan, ”SBR Byggingenjörerna” som varu-märke i all utåtriktad kommu-nikation. Hittills har ofta även namnet ”Svenska Byggingen-jörers Riksförbund” använts utåtriktat vilket skapat onödig förvirring. D
rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker direkt från
Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se
Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!
Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.
Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08462 17 90
Överlåtelsebesiktningsgruppen
13 april 20118 juni 2011
kalender
Nytt�från�SBR
62� husbyggaren nr 2 B 2011
Aktuella kurser
Fler praktikplatser behövs!
Entreprenadbesiktnings-
symposium
24-25 mars, Helsingborg 5-6 maj, Stockholm10-11 november, Stockholm
Överlåtelsebesiktnings-
symposium
2-3 maj, Malmö
KA-symposium
13-14 april, Helsingborg
Entreprenadbesiktning,
grundkurs
28-29 mars, Stockholm, är fulltecknad2-3 maj, Helsingborg
Entreprenadbesiktning,
steg 2 och prov
17 maj, Stockholm, är full-tecknad31 maj, Helsingborg
Överlåtelsebesiktning,
grundkurs
21-24 mars, Stockholm
Överlåtelsebesiktning, prov
25 mars, Stockholm
ABK 09
11 april, Stockholm
Eurokoder
15 mars, Halmstad7 april, Stockholm
Nya PBL Nyhet!31 mars, Stockholm5 april, Kalmar7 april, Ronneby12 april, Jönköping19 april, Rättvik28 april, Linköping10 maj, Helsingborg12 maj, Göteborg
Plåt i teori och i verklighet
29 mars, Stockholm
Putsade fasader
24 maj, Stockholm
Fuktmätning –
fukt och mögelskador
3-4 maj, Stockholm
Fogfria golv – besiktningsman
och konsult
18 maj, Stockholm
AMA Anläggning 10*, Nyhet!3 maj, Malmö9 maj, Luleå11 maj, Stockholm18 maj, Göteborg
MER Anläggning 10*, Nyhet!4 maj, Malmö10 maj, Luleå12 maj, Stockholm19 maj, Göteborg
Byggarbetsmiljösamordnare,
Grundutbildning, steg 1*
11-12 april, Stockholm
Byggarbetsmiljösamordnare,
Fördjupningspaketet, steg 2*
10 mars, Malmö 18 mars, Stockholm28 mars, Karlstad28 mars, Luleå 30 mars, Söderhamn5 april, Göteborg26 maj, Stockholm
Entreprenadjuridik, grundkurs*
17 mars, Luleå22 mars, Göteborg
Entreprenadjuridik,
fortsättningskurs*30 mars, Malmö
Kontrollansvarig enligt PBL
nivå N och K*
6, 7, 27, 28 april, Malmö4, 5, 9, 10 maj, Göteborg11, 12, 17, 18 maj, Stockholm24, 25, 30, 31 maj, Luleå
LOU – upphandling av
byggentreprenader och
tjänster*
22 mars, Malmö13 april, Stockholm10 maj, Göteborg
Projektledning*
8-9 mars, Göteborg29-30 mars, Luleå5-6 april, Malmö
*Kurser markerade med*
genomför SBR i samarbete med
EGA
Företagsanpassade kurser
SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.
För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D
Förmedling av praktikplatser som SBR startade under sen-hösten har hittills främst loc-kat byggingenjörsstudenter i Malmöregionen. Det var där idén till praktikförmedlingen föddes och där finns också flest SBR-anslutna studenter. Nu börjar också studenter på andra håll i landet upptäcka möjligheten och varje vecka kommer det in nya ansökning-ar. Mycket talar också för att jakten på praktikplatser ökar ju närmare sommaren vi kom-mer.
En bland de första att ut-nyttja förmedlingen var Moa
Persson som pluggar till bygg-ingenjör vid Malmö Högskola.
– Praktikförmedlingen är en jättebra möjlighet som flera av mina studiekamrater redan
nappat på, men det är viktigt att fler byggföretag också upp-täcker möjligheten, säger hon.
– Det är inte bara sommar-praktik som behövs, jag och många andra kan dessutom jobba någon dag i veckan pa-rallellt med studierna.
Magnus Janson vid SBRs kansli hoppas också att fler fö-retagare ska nappa på chansen att hitta en bra praktikant.
– Eftersom förmedlingen är nystartad kan det ta lite tid innan företagen upptäcker möjligheten och vi försöker nu på olika sätt informera om den. Samtidigt är det intressant att
se att det inte bara mindre fö-retag som hört av sig, utan också att ett stort företag som Skanska nu söker SBR-anslut-na praktikanter.
Ett annat av de företag som just nu söker praktikanter är Panghus AB i Täby norr om Stockholm.
– Vi behöver omgående praktikanter som kan arbeta som entreprenadingenjörer vid våra byggen i stockholms-regionen, säger Mats Löfgren vid Panghus AB.
Mer information och an-mälningsformulär finns på sbr.se/praktik D
– Praktikförmedlingen är en jättebra möjlighet, säger Moa Persson som pluggar till byggingenjör vid Malmö Högskola.
nr 2 B 2011 husbyggaren 63
Nytt�från�SBR
Pr och party präglar årets stämmaSBRs 60-årsfirande ramar in årets stämma som hålls på ny-byggda Stockholm Water-front, ett stenkast ifrån Stads-huset i centrala Stockholm, den 12–14 maj 2011. Mest stolt är stämmogeneralen Roger Johnson i Stockholmsavdel-ningen över fredagens pro-gram.
– Under hela fredagen kom-
mer vi att ha program med hearings och paneldebatter som tar upp intressanta och aktuella ämnen. Även SBRs expertgrupper, däribland en-treprenadbesiktningsgrup-pen, kommer att ordna aktivi-teter inom sina ämnesområ-den.
– Dessutom kommer en mi-nimässa att pågå parallellt, med utställare och aktörer från leverantörssidan inom byggbranschen.
– Vi vill lyfta fram SBR och visa upp branschen. Därför ordnar vi en hel ”SBR-dag” där vi lyfter fram frågor och pro-blem som är aktuella. Vi bju-der även in politiker att delta, samt journalister.
I samband med lunchen de-las Byggstenen ut och frame-mot kvällen hålls en välkomst-buffé med underhållning.
Årets stämma inleds egent-ligen redan dagen innan, tors-dagen den 12 maj. Programmet på torsdagen innehåller den sedvanliga golftävlingen. En ny programpunkt är en pub-kväll under torsdagskvällen
för samkväm och en trevlig samvaro.
Lördagen viks för själva stämman, samt en högtids-middag. Dagen börjar med re-gistrering och allmän diskus-sion innan själva årsmötet startar. Lunchen kommer att intas på Stadshuset.
På lördagskvällen är det dags för den stora jubileums-middagen för att fira SBRs 60 år som förbund. Platsen blir den anrika Spegelsalen på Grand hotell. Till middagen utlovas underhållning.
På söndag är dags för hem-färd.
Programmet för medföljan-de omfattar bland annat en Stockholmsguidning. D
SBRstämman hålls i Stockholm Waterfront. Mer centralt kan det knappast bli. Foto:�White�Arkitekter�AB/Jarl�Asset�Management�AB
Stockholm Waterfront, Canyon Interior.
Stockholm Waterfront, kvällsbild.
– Med hearings, paneldebatter och minimässa vill vi visa upp SBR och lyfta aktuella frågor inom byggbranschen för politiker och allmänhet, berättar stämmogeneralen Roger Johnson.
Stockholm Waterfront, Steelbars.
64� husbyggaren nr 2 B 2011
sBrarens egna miljöhus trio fick veteranutmärkelse
Följ med sBr ut i europa
I slutet av november fick ett 30-tal av Stockholmsavdel-ningens medlemmar ta del av kollegan Felicia Oreholms bygge av sitt miljöhus.
Huset ligger i Vikingshill i Nacka strax utanför Stock-holm och är ett tvåplans käl-larlöst enfamiljshus byggt med Koljerntekniken med en grund av foamglas.
Bakgrunden till husets ut-formning är att det ska vara ett så sunt hus som möjligt och att dess produktion inte ska smut-sa ner mer än nödvändigt.
– Vår ambition var att huset inte ska göra ett onödigt stort avtryck. Det ska vara ett hus med så få kemikalier och så ren uppvärmning som möjligt, de-klarerade Felicia Oreholm.
Samtidigt berättade hon att utgångspunkten var att alla kvaliteter som plan- och rums-miljöer, hygien, energiför-brukning och teknik, med mera skulle tillgodoses.
Huset är utformat med helt öppna planlösningar i såväl botten- som övervåning. Föns-
terytorna mot norr är minime-rade för att ge låga energiför-luster. De enda avgränsande väggarna finns runt våtutrym-mena. Den sammanhålla voly-men i förhållande till kli-matskalet minskar på det sät-tet de termiska förlusterna för värmetransmission och luft-läckage.
Eftersom kvällens före-dragshållare redan inled-ningsvis bjöd in åhörarna att ställa frågor eller att komma med synpunkter blev det ett stort antal inpass och frågor, och många givande diskussio-ner då många av åhörarna satt inne med spetskompetens inom olika och angränsande områden.
Kombinationen av en yt-terst kunnig och insatt före-dragshållare och aktiva åhö-rare ledde till att kvällens del-tagare kunde gå hem, nöjda med en utmärkt föredragning i ett intressant och aktuellt ämne.
Av Lars Fröderberg,Byggingenjör SBR
Uppsala-avdelningen har ut-delat veterantecken till Mats Bröms, Torsten Falk och Len-nart Ilke för deras medlem-skap i SBR under 25 år.
Mats Bröms har arbetat i byggbranschen i Uppland och Stockholm sedan år 1962. Han har verkat som arbetsledare, entreprenadingenjör, arbets-chef, byggledare och besikt-ningsman, för att perioden 1985-2004 bli delägare i Noark Arkitektkontor och A5 Arki-tektkontor i Uppsala som byggledare och besiktnings-man.
År 2004 startade han ett eget företag med inriktning besiktningsman och KA-an-svarig enligt PBL. Mats Bröms har deltagit i SBR:s besikt-ningsverksamhet sedan den startade, först som auktorise-rad besiktningsman och sena-re som certifierad av Sitac.
Torsten Falk är knuten till Projektidé AB i Uppsala. Han
arbetar med projektledning och besiktning bygg, samt är av Sitac certifierad besiktnings-man SBR. Torsten Falk är god-känd besiktningsman av Bygg-keramiska rådet, samt kvali-tetsansvarig enligt PBL (K).
Lennart Ilke, Uppsala, har varit verksam som byggnads-ingenjör sedan år 1974, varav drygt tjugo år i konsultbran-schen. Under tio år drev han egen firma och var sedan delä-gare i ett större arkitektkontor. Hösten 1997 blev han anställd som projektledare på bygg-nadsavdelningen på Uppsala universitet. Lennart Ilke är se-dan år 2004 byggnadschef och ansvarig för universitetets lo-kalförsörjning.
Uppsala-avdelningen ser fram emot fortsatt medlem-skap och delaktighet i avdel-ningens arbete och studiebe-sök.
Av Lennart Wågström
SBRs entreprenadbesiktnings-grupp arrangerar ett EB-sym-posium i Barcelona den 15–18 september. I priset på 18 950 kronor (20 950 kronor för icke EB-gruppmedlemmar) ingår hotell, måltider och en guidad
tur. Flyg bokar deltagarna själ-va.
SBRs överlåtelsebesikt-ningsgrupp arrangerar ett ÖB-symposium i Budapest den 22–25 september. I priset på 16 750 kronor (18 500 för icke ÖB-
gruppmedlemmar) ingår ho-tell, måltider och en guidad tur. Flyg bokar deltagarna själ-va.
Anmälningar till respektive symposium senast 14 mars. Bokning och förfrågningar:
Carina Eriksson, SBR. Tel: 08-462 17 93. E-mail: [email protected]
D
Felicia Oreholm vid sitt miljöhus.
Från vänster ses Torsten Falk, Brita Gilén och Mats Bröms vid middagen då veterantecknen överlämnades. Foto:�Dick�Söderholm
Nytt�från�SBR
masonitelättelementwww.m-l.se
thermisol.se
EUROTAK ABwww.tata-tak.comww
TÄTA TAKDERBIGUM
Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm
1 1 1 0 9 6 2 0 0