INSPIRATIONSMATERIAL VÅRSÄSONGEN 2014

I’M STILL HERETHE DRAWING ROOM

Inspirationsmaterialet riktar sig i första hand till lärare i åk 7–9 och gymnasiet.

INLEDNING

För lärare som vill arbeta med konst på olika sätt i undervisningen utformar vi varje säsong ett inspirations-material med utgångspunkt i våra aktuella utställningar. Materialet innehåller fakta och bildmaterial samt förslag på övningar, diskussionsfrågor och tips till dig som lärare. Det kan användas i enskilda skolämnen och ämnesövergripande – som fördjupning i teman om identitet och livsfrågor i t.ex. historia och samhällskunskap, och för att utveckla elevernas eget bildskapande och berättande i bild och svenska. Det passar bra som för-beredelse inför ett besök på museet och kan även användas för att arbeta vidare med utställningarna efter ett besök.

Inspirationsmaterialet riktar sig i första hand till lärare och elever på högstadiet och gymnasiet men mycket av innehållet kan anpassas även för yngre elever. Materialet kompletterar på olika sätt skolans läroplaner: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet, samt främja elevernas förmåga till inlevelse och vilja till att pröva egna idéer. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden genom historien och kännedom om samhällets kulturutbud.

Våren 2014 visar Magasin 3 verk ur samlingarna presenterade i fyra olika utställningar. Magasin 3 har sedan 1987 byggt upp en av Europas mest betydelsefulla samlingar samtida bildkonst. En del verk visas nu för första gången på museet, och det blir även efterlängtade återseenden av verk som skapats speciellt för Magasin 3.

Sara KällströmIntendent program & pedagogik, Magasin 3

Texterna i materialet baseras huvudsakligen på foldertexter till I’m Still Here, väggtext till The Drawing Room, samt tidigare verktexter till verk ur samlingen. I kursiv efter varje infotext finns förslag till diskussionsfrågor och övningar. Material till utställningarna Siobhán Hapaska och Otherworldly finner du i inspirationsmaterialet för hösten 2013 som finns på vår hemsida.

Hör gärna av dig om du har några synpunkter: kallstrom@magasin3.com

BOKA EN SKOLVISNING ELLER ETT EGET BESÖK

Vi välkomnar lärare att boka visning eller att besöka oss på egen hand med sina elever. I en guidad visning får eleverna uppleva konsten tillsammans med någon av våra kunniga guider. Eleverna får ta del av fakta om konsten i utställningarna, samtidigt som deras egna frågor och reflektioner även får utrymme.

För skolor är avgiften för en guidad visning 750 kr/grupp. Fri entré för studenter under 20 år, för övriga studenter är avgiften 40 kr.

Om ni kommer på egen hand måste ni ge oss information i förväg om hur många ni är som kommer samt vilket datum. Kontakt: Erik Jonsson Tel: 08-545 680 40, email: jonsson@magasin3.com.

Utställningarna är ofta känsliga miljöer med konstverk som inte får beröras. Tänk därför på att förbereda elev-erna på hur man gör när man går på museum. Det är också viktigt att läraren är först på plats och tar emot eleverna i samband med besöket. Läs våra ”trivselregler” på nästa sida innan ert besök!

LÄRARKVÄLL

Varje säsong bjuder Magasin 3 in till en inspirerande kväll för lärare där aktuella utställningar och den peda-gogiska verksamheten presenteras. Lärarkvällarna vänder sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier.

Är du intresserad av att få inbjudan till kommande lärarkvällar kontakta Sara Källström, intendent program och pedagogik, kallstrom@magasin3.com, 08-545 680 52.

Välkomna till Magasin 3! För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande:

Ansvar för gruppenLäraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t o m högstadiet går tillsammans med lärare. Läraren ska vara på plats i god tid innan besöket/visningen och ta emot sina elever samt stämma av ev. betalning av visning/entréavgifter med entrévärdarna.

Var försiktig i salarnaEftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i förva-ringsskåpen. Om något inte får plats i skåpen, prata med personalen i entrén så hjälper de er. Man får inte äta och dricka i utställningarna. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till andra besökare och pågående visningar.

Det är inte tillåtet att röra vid konstverkenÄven att försiktigt ta på ett verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. En del konstverk är väldigt känsliga och kan lätt gå sönder.

InspirationsmaterialAnvänd gärna Magasin 3:s inspirationsmaterial för lärare inför/under ert besök. Använd endast blyertspen-nor i utställningssalarna om eleverna behöver anteckna eller teckna.

FotograferingDet är tillåtet att filma och fotografera med kamera eller mobil i utställningssalarna för eget bruk (utan blixt och utan stativ). Tänk på att visa hänsyn till andra besökare när du fotograferar, och se upp så att du inte kommer för nära konstverken.

Museivärdar Under ert besök på Magasin 3 kommer ni träffa museivärdar vid entrédisken och i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor om konstverken och utställningarna.

Låsbara skåpKläder och väskor kan förvaras i de låsbara skåpen som finns i entrén. För att kunna låsa skåpen behövs en tio-krona, som sedan kommer i retur.

Man kan inte äta medhavd matsäck på Magasin 3Caféet har samma öppettider som utställningarna och serverar lättare lunchmat, hembakta kakor och dryck.Det finns ingen särskild plats för en grupp att samlas och sitta ned för att diskutera före eller efter ett besök. Vänligen respektera att caféet är till för caféets gäster.

I’M STILL HERE15 feb – 8 juni & 18 sep – 14 dec 2014Curatorer: Richard Julin och Tessa Praun

Erik Aalto, John Bock, Christian Boltanski, Tom Friedman, Oscar Guermouche, David Hammons, Sofia Hultén, Allan McCollum & Laurie Simmons, Aernout Mik, Moonspoon Saloon, Lars Nilsson, Pipilotti Rist, Lara Schnitger, Santiago Sierra, Geraldine Swayne, Sam Taylor-Johnson, Andrea Zittel Utställningstiteln kan ses som en poetisk beskrivning av det allmänmänskliga varandet. En mening som i det ständiga sökandet av identitet får stå för en paus – ett konstaterande av ens existens som en betryggande bekräftelse i sig.

I’m Still Here presenterar skulptur, måleri, fotografi, installationer och filmverk ur Magasin 3’s samling av 20 svenska och internationella konstnärer. En del verk visas för första gången på Magasin 3. Utställningen innebär även återseenden av verk som skapats speciellt för Magasin 3, som Pipilotti Rists monumentala Tyngdkraft, var min vän, samt stora produktioner av Christian Boltanski, John Bock, Sofia Hultén och Lars Nilsson. De valda verken belyser olika aspekter av vad det innebär att vara människa. I relation till det komplexa mänskliga varandet är utställningen en fragmentarisk sammanställning karaktärsdrag, beteendemönster och drivkrafter som lyser igenom i konstverken man möter.

Några av säsongens affischer med verk från utställningen I’m Still Here.

Christian Boltanski (1944, Frankrike)Être et Avoir, 2008Träfigurer, begagnade rockar, detekteringsenheter med ljud, lamporVarierande mått (komplett installation: 45 figurer)

Genom sitt konstnärskap har Christian Boltanski tagit på sig uppgiften att inte enbart föreviga sig själv utan även sina medmänniskor. Våra individuella och gemensamma minnen står i centrum i verk som ofta bär spår av människoliv.

En människas identitet formas under hela livet och skiftar med erfarenheterna längs vägen. Hur vi ser på och värderar oss själva lägger delvis grunden för hur vi uppfattas av vår omvärld och vilka minnena av oss blir. Boltanski skapade Être et Avoir för sin separatutställning på Magasin 3 hösten 2008. Figurerna talar till en när man går nära dem. Påståendena är korta och ter sig enkla, ibland platta, beskrivande eller värderande. Den unika människan står ständigt i centrum i Boltanskis arbete – samtidigt som figurerna här tillsammans speglar en mer allmängiltig bild av vad det är att vara människa.

Om du är intresserad av mer information om Christian Boltanski, ta gärna del av inspirationsmaterialet från utställningen Les Archives, 2008, som finns på vår hemsida under ”För skolor”.

Boltanski intresserar sig för vad han kallar det “lilla minnet”, ett emotionellt minne. Alltså inte det minne som t.ex. beskrivs och bevaras i historieböckerna, utan det minne som gör oss unika.– Vad är skillnaden mellan ett kollektivt minne och ett emotionellt minne?– Vem bestämmer vad som ska skrivas i historieböckerna?– Hur minns flera personer en och samma händelse?

Être et Avoir, 2008 (detalj). Samling Magasin 3. Foto: Martin Runeborg

Erik Aalto (1974, Sverige)The object is performance, 2011Video på bildskärmLängd: 8 min. loop Person: Erik AaltoRöst: Richard JulinLjud: Andreas Franck

Den bild av oss själva som vi projicerar på omvärlden står inte alltid i relation till vem vi är privat. Det vi visar utåt är ofta ett ytligt jag – ett skal, konstruerat lika mycket genom ett behov av att skydda oss själva som med vilken medveten önskan att bedra eller imponera som helst. Denna offentliga version av jaget uttrycks ofta genom tydligt synliga tecken, som kläder och gester.

Aalto arbetar med musik, performance och installation och medverkar själv i sina verk i olika skepnader, och gör därmed begreppet det konstruerade jaget ännu tydligare.

Filmen The object is performance visar ett enkelt scenario där Aalto intervjuas om sitt konstverk. När han för-söker besvara frågorna dränks varje uttalande fullständigt av oljudet som hans blanka byxor gör mot fåtöljen. På ett roligt och skarpt sätt tömmer Aalto lagren av konstruktion som ingår i skapandet av en offentlig persona.

Ladda ner konst-appen Call and response som är en interaktiv videoadaption av konstverket ”The object is performance” (2011). Se magasin3.com under ”Appar”

- Vad är det som gör en människa unik?- Hur skapar man sin identitet?- Fundera över hur du definierar dig själv. Om någon skulle fråga vem du är, vad är det första du skulle säga? Hur vill du att andra ska se dig?

The object is performance, 2011 (stillbild ur video). Samling Magasin 3.

Lars Nilsson (1956, Sverige)The Triumph of Style, 1998Ljuskrona med 530 glödlampor, ljuslåda, bord, lampa samt skulpturer i glasfiber, textil, läderVarierande mått

Lars Nilssons verk tar upp frågor om manlig identitet, genus och sexualitet på ett ohämmat sätt – ofta avslöjar de hur bräcklig konstruktionen av människans identitet som sådan är. The Triumph of Style inkluderar kläder och skor som burits av konstnären själv. Kläderna har formats efter kroppen över tid vilket gör dessa objekt till en form av alter ego.

The Triumph of Style rymmer både manliga och kvinnliga figurer och kan ses som en iscensättning av maskulin och feminin identitet, lika väl som en visualisering av spelet som utspelar sig mellan könen. Verket rör vid några av jagets mest sårbara aspekter, eftersom det framhäver de spel vi spelar för att få tillgivenhet.

- Diskutera sociala konstruktioner och identitet. Vad har du för förebilder som du inspireras av och identifierar dig med? - Om du skulle iscensätta dina innersta tankar och fantasier, vilket medium (måleri, skulptur, installation, film, musik, litteratur osv) skulle du välja? Motivera och diskutera.- Hur påverkas du av figurerna i Triumph of Style? Beskriv muntligt eller i text.

The Triumph of Style, 1998 (detalj). Samling Magasin 3. Foto: Anna Kleberg.

Oscar Guermouche (1977, Sverige)I’m Still Here, 2012Tusch på papper59 x 42 cm

Oscar Guermouches tuschteckning I’m Still Here hör till de minst figurativa verken i utställningen, samtidigt som den är ett porträtt. Den bygger på skådespelaren och kampsportutövaren Dolph Lundgrens sommarprogram i Sveriges Radio 2008. Det är ett långt citat, från det talade ordet till det skrivna i form av tecknad text.

Guermouche arbetar ofta med citat och förflyttningar av texter. När han hörde Dolph Lundgrens sommarprat fascinerades han av dennes relation till det egna subjektet. Lundgren växlar mellan att prata om sig själv i första och i tredje person; ibland kallar han sig för sitt egentliga namn ”Hans” eller ”Hasse” – andra gånger använder han sitt artistnamn ”Dolph”. Stundvis är berättandet personligt och emotionellt för att plötsligt anta machokaraktären som genomsyrar hans filmer. Det är en berättelse om familjeband som har präglat honom och om uppgörelsen som förutsättning för att skapa sig ett eget liv.

Titeln till sitt verk har Oscar Guermouche hämtat från den fiktiva dokumentären I’m Still Here som påstår sig porträttera Joaquin Phoenix när han överger skådespelarkarriären för att bli rap-artist. Filmen visar på en för-skjutning av subjekt och objekt då Phoenix karaktär är både sig själv och ändå inte. Guermouches teckning har i sin tur gett hela utställningen på Magasin 3 sin titel, I’m Still Here – en betryggande bekräftelse i individens sökande och en poetisk beskrivning av människans existens.

- Vad betyder alter ego? Diskutera. Ge exempel på några kända alter egon inom litteratur, film och musik. - Kan text också vara en bild? Diskutera.

I’m Still Here, 2012. Samling Magasin 3. Foto: Christian Saltas

Pipilotti Rist (1962, Schweiz)Tyngdkraft, var min vän, 2007Audiovideoinstallation: 2 videoprojektioner på takmonterade projektionsytor, 2 vilda mattskulpturer som besökarna kan ligga på, ljudanläggningMusik: Anders Guggisberg och Pipilotti RistLängd: 10,10 min. och 12,24 min. loop

Tyngdkraft, var min vän är en omslutande audiovideoinstallation, speciellt skapad för Magasin 3, 2007 för hennes första separatutställning i Norden. Pipilotti Rist beskriver sin intention med verket: ”Med detta verk vill jag hos betraktarna framkalla en medvetenhet, en slags mildhet gentemot sig själva och en relativisering av deras personliga problem.”

Genom att bjuda in oss att ta av skorna och lägga oss ner, kanske bredvid en fullständig främling, utmanar Rist etablerade konventioner på ett varsamt sätt och uppmuntrar oss att lämna våra vardagliga jag bakom oss. I ett lugnande flöde av färg, rörelse och ljud förs vi till en plats som skulle kunna vara i tidernas begynnelse, eller kanske rentav i framtiden. Vilka vi är och vart vi är på väg spelar mindre roll när vi lägger oss här och omsluts av konstverket, i en sfär som tycks härröra från både vårt inre och vårt yttre.

- Pipilotti Rist leker ofta med skalor från mikrokosmos till makrokosmos. På vilka sätt manipulerar hon skalan i detta verk? Vilken effekt har det på dig som åskådare?- I Pipilotti Rists verk finns ofta de fyra elementen eld, vatten, jord, luft representerade. Vad associerar man till de olika elementen? Diskutera symboliken och de negativa och positiva attributen till varje element. - Hur påverkar det dig att du ligger ner och upplever detta verk?

Tyngdkraft, var min vän, 2007 (installationsvy). Samling Magasin 3. Foto: Johan Warden

Sam Taylor-Johnson (tidigare Sam Taylor-Wood) (1967, Storbritannien)Brontosaurus, 1995Videoprojektion med ljudLängd: 10 min. loop

Sam Taylor-Johnson är fotograf och filmare, och är känd för sin användning av renässansens och barockens religiösa ikonografi. I sitt utforskande av gränserna mellan det heliga och det profana riktar hon in sig på individens roll i en kultur som är besatt av utseende och konsumtion. Ett av hennes mest kända verk är en 107 minuter lång film med den sovande fotbollsspelaren David Beckham, David (2004).

I Brontosaurus (1995) ser vi en naken man dansa i sitt sovrum till vad som ursprungligen var snabb techno-musik. I det färdiga verket har Taylor-Johnson saktat ner det filmade materialet och ersatt det ursprungliga soundtracket med klassisk musik (Samuel Barbers Adagio för stråkar från 1936). Filmen som avsiktligen är lågupplöst inspelad med Hi8-videokamera representerar en omvändning av etablerade könsstereotyper. Vi är mer vana vid att se närgångna studier av kvinnokroppen, medan den rörliga bilden av en naken man inte är lika förväntad. Vi får bevittna ett privat ögonblick som är både löjeväckande och glädjefyllt, rentav vackert. De utdragna långsamma rörelserna tillsammans med den lugna musiken understryker det poetiska i mannens hämningslösa dans. På ett uttrycksfullt och samtida vis refererar verket också till klassiska teman inom konsten, som livets förgänglighet och människokroppens styrka och sårbarhet.

- Detta verk utforskar distinktionerna mellan verklighet och overklighet, liv och teater, det offentliga och det privata. Hur avgör man om den här handlingen är äkta eller iscensatt? Diskutera.- Vad betyder det långsamma tempot i filmen för hur du upplever den? - Varför heter verket Brontosauraus, tror du?

Brontosaurus, 1995 (stillbild ur video). Samling Magasin 3. Bild med tillstånd av White Cube.

Tom Friedman (1965, USA)I’m Not Myself, 2009Bläckstråleutskrifter på papperMått: 141,5 x 141,5 x 5 cm Tom Friedman är en undersökande konstnär som följer sin egen precisa logik och skapar häpnadsväckande objekt av vardagliga föremål. Han uppmuntrar oss att ifrågasätta hur vi ser och vad som är verkligt. Ett konst-närligt arbete som på samma gång är allvarligt, lekfullt och intelligent. Friedman försöker förstå världen genom sitt skapande och varje nytt konstverk representerar en ny upptäckt. Hans förhoppning är att skapa en plats för oss betraktare att sakta ner på; ett utrymme att upptäcka tankar vi inte haft tidigare. I sitt verk I’m Not Myself tycks Tom Friedman leka med ett känt uttryck. ”Jag är inte mig själv” beskriver att man inte känner sig i form, att man inte riktigt är sitt vanliga jag. Tom Friedman har genom otaliga vikta och tillknycklade självporträtt försökt förvanska bilden av sig själv, men upprepade efter varandra förblir de ändå igenkännbara som samma person. I’m Not Myself som visas här ingick i Friedmans separatutställning Up in the Air på Magasin 3 våren 2010.

Om du är intresserad av mer information om Tom Friedman, ta gärna del av inspirations-materialet från utställ-ningen Up in the Air, som finns på vår hemsida under ”För skolor”.

- Det finns olika filosofiska och spirituella angreppssätt på hur vi ser på oss själva, vad som utgör jaget och hur konstant eller föränderligt det är under en livstid. Kan man vara annat än sig själv? Har vi ett tydligt jag? Vad tycker du?- Hur skulle du själv göra ditt självporträtt? Skapa fritt. Tänk på hur ditt visuella uttryck relaterar till de idéer du vill förmedla.

I’m Not Myself, 2009 (detalj). Samling Magasin 3. Foto: Christian Saltas

THE DRAWING ROOM15 feb - 8 juni 2014 & 19 september - 14 dec 2014Curator: David Neuman

Maya Attoun, Ann Böttcher, Mark Dion, Marcel van Eeden, Carl August Ehrensvärd, Kendell Geers, Jan Groth, Robert Guillot, Carl Hammoud, Carl Fredrik Hill, Bror Hjorth, Ernst Josephson, R.B. Kitaj, Alfred Leslie, Elias Martin, Bjarne Melgaard, Jockum Nordström, Tal R, Julie Roberts, Gil Shani, Johan Tobias Sergel, Amy Simon, Olle Skagerfors, Jacob Stangerup, Fredrik Söderberg, Keith Tyson, Alexandra Zuckerman, Christine Ödlund

Magasin 3 har under alla år skapat utställningar som oftast är förknippade med internationella premiärvis-ningar. Kanske man t.o.m. vågar påstå att storskaliga verk har varit något av vårt signum. Vår samling består idag av 100-tals verk som omfattar många av vår samtids mest intressanta konstnärskap. Parallellt med denna inriktning på Magasin 3 har jag drivit något av ett ”eget spår”, som omfattat ett systematiskt samlande av verk på papper. Man skulle tro att det intima, närheten till ett ögonblick på pappersarket, står i någon form av motsats till det mer gigantiska uttrycket i en installation eller en stor skulptur. Jag ser det inte så – jag har alltid funnit det otroligt spännande att närma mig kända såväl som nyfunna konstnärskap via just arbeten på papper, eller något förenklat, teckningen. Den direkta, oftast ocensurerade snabbheten och inte minst utforskandet, hit-tar jag nästan alltid i dessa verk – teckningarna ger mig de bästa inkörsportarna till det unika hos konstnären.

Magasin 3 har en oerhörd bredd bland sina teckningar. Inte bara för att de spänner över nästan 300 år, de visar skapandet i sitt bästa uttryck. Jag upplever det verkligen som att skapandet är bortom tid och rum. De frågor, de observationer, den intensitet man finner i dessa arbeten visar med en brutal tydlighet att människan i all evighet har varit sysselsatt med liknande frågor – jag finner det så befriande.

En röd tråd som finns i The Drawing Room är relationen mellan id (jaget) och naturen. På ett naivt sätt skulle man kunna säga, vem var först, eller vad betyder mest? Är det människan som via sina observationer gestaltar naturen, eller är det naturen (även den abstrakta) som ger ”allt” till människan (jfr engelskans mankind). Sam-spelet mellan dessa krafter har varit min utgångspunkt i urvalet av teckningarna i utställningen, ibland har det smugit in en och annan teckning som talar om vår civilisation, men för det mesta är det dessa starka krafter som bildar både innehåll och ramverk.

För att accentuera tanken med The Drawing Room har jag vågat hänga teckningarna på ett okonventionellt sätt; jag har brutit den historiska kronologin och inte minst har den visuella informationen fått styra själva installationen. Det har lett till att jag blandar konstnärskapen, m.a.o. dyker samma avsändare (konstnär) upp på flera olika platser i rummet. Ett otroligt lustfyllt arbetssätt.

Favoriter? Det brukar man alltid undvika att svara på, samtliga verk i The Drawing Room är för mig det bästa som finns – både det som har skapats för väldigt länge sedan och det som tecknades igår. Dock, följ med i ett samtal som jag haft med den enastående skådespelaren Lena Endre, möjligtvis där släpper jag lite på det etiska resonemanget och låter mina favoriter få lysa.

David NeumanMuseichef

Utställningen The Drawing Room innehåller 69 verk av 28 konstnärer. Här följer infor-mation om några utav dem. För fullständig verklista se den illustrerade verklista som finns att ta inne i utställningen, eller på vår hemsida.

Carl Fredrik Hill (1849–1911, Sverige)Tjur, odaterad. Tusch på papperVåtmark med svart fågel, odaterad. Färgkrita på papperJätteträd vid havet, odaterad. Färgkrita på papperTräd i vatten, odaterad. Färgkrita på papperTräd med flod, odaterad. Färgkrita på papperVinterekar vid vattendrag, odaterad. Akvarell på papperVinterbild med träd och vatten, odaterad. Färgkrita på papperLandskap Barbizon, 1874. Blyerts och kol på papperFranskt landskap, ca 1874. Blyerts, kol och gouache på papper.I trädets skugga, ca 1874. Blyerts och kol på papper

Carl Fredrik Hill utbildade sig på Konstakademin i Stockholm och åkte sedan till Frankrike år 1873. Flera av hans mest kända motiv är från byn Barbizon och Fontainebleau-skogen, en plats som målare redan under 1800-talets första hälft sökt upp och haft som motiv. Barbizon-skolan blev ett begrepp och en stil som Hill inspirerades av. De arbetade med skisser utomhus medan målningarna slutfördes i ateljén. En annan viktig inspiration i Frankrike var Camille Corots (1796–1875) konstnärskap. Hill kommenterade att Corot aldrig ”målat ett träd så man sett vad det är för ett träd, knappast att det är ett träd.“ I Frankrike drabbades Hill av psykisk ohälsa och blev intagen för vård. Senare vårdades han i hemmet i Lund av sin syster och sin mamma under nästan 30 år fram till sin död 1911. Han fortsatte sitt tecknande och verkade i det tysta medan det han skapade blev fantasifullt och djärvt. Ofta beskrivs förändringen i Hills verk kronologiskt – före och efter hans sjukdom.

De senare teckningarna har inspirerat många samtida konstnärer, och anses föregripa strömningar som expressionismen och surrealismen. Landskapen går inte längre att bestämma till en specifik plats, de visar gigantiska träd och vilda floder. I teckningen har träden grenar med lövverk som kan skydda mot solen men senare träd är alltid tecknade kala som i en evig höst eller vinter. I tidigt kinesiskt landskapsmåleri fanns en tradition av att läsa landskapet personligt. Målningar uppfattades handla mindre om landskapet än om konst-nären och kritiker tolkade konstnärens sinnestillstånd utifrån utförande. Carl Fredriks Hills bildvärld går att förstå i enlighet med den traditionen – landskapet blir ett porträtt av konstnären.

Vilka teckningar av Hill i utställningen tror du gjordes före, respektive efter hans sjukdom?

Landskapsmåleri är sällan en avbildning av den verkliga naturen, snarare en spegling av sin tids drömmar och idéer, och av konstnärens inre. Måla eller teckna ett landskap i din omgivning som ett sätt att gestalta dina känslor och minnen, ett slags inre landskap snarare än ett naturtroget yttre.

Jätteträd vid havet, odaterad. Färgkrita på papper

Christine Ödlund (1963, Sverige)Urtica Dioica, 2013, Gouache och penna på papperVärldarnas krig, 2013 Gouache, tusch och penna på papper

Christine Ödlund lämnar bekanta perspektiv när hon arbetar med natur. Det hon avbildar är ibland på en sådan detaljerad nivå att vi kopplar det till bilder tagna genom mikroskop. I noggrant tecknade landskap kan vi identifiera en skog, ett träd men lika gärna som en yttre omgivning kan det vara vår kropps inre med blodplättar och flimmerhår. Konstnären beskriver det som en biologisk kosmisk nivå. Ödlund intresserar sig för synestesi – sammankoppling av sinnen, som att höra färger eller se ljud. Ödlund är inspirerad av ekologisk kemi men följer även en lång tradition av tankar på landskapet som en mytisk plats som vi förhåller oss till spirituellt. Hennes naturskildringar är mötesplatser för skilda vetenskapliga discipliner.

Verket Urtica Dioica avbildar ett blad av en brännässla. Man ser bladets baksida uppförstorat med de karakteristiska brännhåren. Brännässlan tillhör precis som människan den biologiska kategorin Eukaryoter. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. 2008 gjorde Christine Ödlund projektet Stress call of the Stinging Nettle, ett bild- och ljudpartitur som visar hur brännässlan kommunicerar när den angrips av t.ex. en insekt. Den sänder då ut signaler av stress för att varna andra växter. Kommunikationen sker genom kemiska ämnen som produ-ceras av växterna. De kemiska föreningarna har Ödlund transponerat till musik. Musikstycket är sprunget ur en idé om att hitta ett sätt att överbrygga språkbarriären mellan växter och människor. Lyssna här: http://vimeo.com/groups/189039/videos/14999790

Urtica Dioica, 2013. Gouache och penna på papper.

Ann Böttcher (1973, Sverige)Utsikt nummer fyra, Eggedal, 2002Pekar genom en tysk skog, 2002Caspar David Friedrich 5 februari 1812 – Ann Böttcher 5 februari 2002, 2002Turkisk gran från Taurusbergen, 2002Pendula Bruns, 2002Cinderella, 2002Samtliga verk blyerts på papper

Landskap är intimt förknippat med ideologi. 1800-talets romantiska landskap har en komplex historia där vissa panoramor, specifika träd och växter upphöjdes som en del av en nationell identitet och folksjäl. Ann Böttcher har arbetat med barrträd som motiv sedan 2000. Hennes första detaljerade teckning gick tillbaka på den tyske romantiske landskapsmålaren Caspar David Friedrichs verk (1774–1840). Förlagor till träden som Ann Böttcher tecknar är från målningar som återgivit svindlande landskap och träd som fungerat som liknelser för orubblig tro. Det välbekanta trädet är laddat, men Böttcher återkommer till att tecknandet också är ett sätt att komma åt det sinnestillstånd som hon kan uppleva i naturen.

Ta reda på mer om Caspar David Friedrich och hans landskapsmåleri.

Förr avbildade man så detaljerat som möjligt för vetenskapen. Tekniker har utvecklats och idag fotograferar man snarare än tecknar – Ann Böttchers teckningar påminner oss om att kunskapen om hur världen ser ut alltid har handlat om observation och avbildande.

Caspar David Friedrich 5 februari 1812 - Ann Böttcher 5 februari 2002, 2002. Blyerts på papper

Alfred Leslie (1927, USA)Untitled, 1990. Kol på papperUntitled, 1990. Kol på papper

Alfred Leslie är en amerikansk konstnär och filmmakare. Han fick sina första framgångar som målare under den abstrakta expressionismen och målade i samma anda som t.ex. de Kooning. Men efter en brand i hans ateljé i början av 1960-talet, som förstörde det mesta av hans arbete, ändrade han kurs och började måla stora realistiska figurativa målningar i grisaille. Han återgick även till kroki, då man skissartat tecknar efter levande modell.

Ta reda på mer om grisaille och kroki och pröva själva dessa tekniker.

I verken i utställningen har han avbildat en god vän, en dansare, Becky Miller. I det ena verket, det första man möter i utställningen, sitter hon självsäkert tillbakalutad. Fullt medveten om sin kropp och sin position på stolen. I den andra teckningen tycks hon sväva i luften. Effekten har Leslie uppnått genom att använda sig av speglar för att vrida på perspektivet.

Pröva att teckna varandras porträtt genom att titta på personen du tecknar av via en spegel. Hur påverkas perspektivet och din öga-hand-koordination?

Untitled, 1990. Kol på papper

Marcel van Eden (1965, Nederländerna)Untitled, 1990 (mid); Untitled, 1990 (mid); Untitled, 1990 (mid); Untitled, 2000–2006Blyerts på arkivpapper

”När jag var ungefär 16 eller 17 ville jag bli poet. Jag hade en flickvän då som inte ville vara ihop med mig. Jag ville skriva dikter som skulle få henne att ändra sig, men jag saknade begåvningen så jag tänkte att jag skulle arbeta med måleri istället – och vända upp och ner på allting. Och sedan märkte jag att Georg Baselitz redan hade gjort det... Och då tänkte jag att jag kunde måla en värld som var anti-jag – monokromer må-lade med ett datum före min födelse. Och sedan märkte jag att On Kawara redan hade gjort det också. Jag bestämde mig till slut för att använda gamla foton istället för datum, jag började med målningar och fortsatte sedan till linoleumsnitt, och sedan upptäckte jag tecknandet. Sedan 1980-talet har jag bara tecknat utifrån bilder som föregår min födelse (1965). Jag har ett enormt bildarkiv i min dator: foton, tidskrifter, vykort, af-fischer, flygblad, böcker. Jag använder vanligtvis detaljer, och gör urklippen i huvudet. Sedan 2006 har jag kombinerat mitt dagliga tecknande till en långtidsberättelse, jag använder funna fakta och bilder (alltid före -65) som byggstenar till en fiktiv historia. Jag har skapat en mängd huvudpersoner, vars historier ofta utvecklar sig till paralleller till mitt liv – de reser till samma platser som jag och deras liv formar sig ofta efter bilder och texter som jag hittar under mina resor.” Intervju med Marcel van Eeden av Dale Berning, The Guardian, 19 september 2009

Van Eden producerade en teckning varje dag under åren 2001–2007, som han publicerade dagligen på sin blogg. 2007 återvände han till studier i måleri, men fortsatte även att teckna. Både i sitt måleri och i sina teck-ningar utgår han alltid från olika typer av bilder som föregår hans födelseår 1965. Han kallar det projektet för The Ecyclopedia of Death. Genom att han fokuserar på den praktiskt taget oändliga tidsrymden före hans egen födelse 1965, accepterar van Eden sin egen existens som en blott obetydlig del av ett större sammanhang och förkastar därmed även sin egen existens’ utmätta tid.

Inspireras av Marcel van Eden, gör en teckning varje dag, som en dagbok.

Untitled, 1990 (mid). Blyerts på arkivpapper

Olle Skagerfors (1920-1997, Sverige)Svårmod/Melancholy, 1983 Akvarell och blyerts på papperSjälvporträtt/Self-portrait, 1986 Akvarell och blyerts på papperSjälvporträtt/Self-portrait, 1983 Akvarell och blyerts på papperSolbränna/Sunburn, 1983 Akvarell och blyerts på papper

Olle Skagerfors var en svensk bildkonstnär född i Skövde. Skagerfors är känd för sina expressiva och koloris-tiska västkustmålningar och porträtt. Han porträtterade främst människor från samhällets botten och fascinera-des över skönheten i den mänskliga kroppens förfall.

När det gäller flera av Skagerfors’ självporträtt får betraktaren en känsla av att ett intensivt arbete plötsligt av-brutits. Han menade själv att de många självporträtten inte handlar så mycket om att teckna av sig själv som att förmedla stämningar, och som Skagerfors själv ska ha sagt: “Man målar utsidan, men undan för undan kryper insidan fram.” I självporträttet prövar konstnären bilden av sig själv. Porträttet kan vara ett försök till självför-ståelse, en terapeutisk process men också helt enkelt ett sätt att använda den modell som alltid finns till hands.

Teckna ditt eget porträtt.

Självporträtt, 1983. Akvarell och blyerts på papper

Carl Hammoud, 1976, SverigeMetamorphosis, 2009, Blyerts på papperEpistemology, 2010, Blyerts på papperThe Bridge, 2010, Blyerts och collage på papper

Carl Hammoud arbetar främst med måleri, men även med teckning och rumsliga installationer. I The Drawing Room visas tre stycken blyertsteckningar. Hans verk beskrivs ofta som en blandning mellan kaoset och det kontrollerade i tillvaron, och han använder det konstnärliga arbetet som metod för att samla in och gestalta kunskap. En av blyertsteckningarna som visas har titeln Epistemology – läran om kunskap efter grekiskans episteme: kunskap. Och Carl Hammouds konstverk handlar ofta just om kunskap, om vad och hur vi kan se, och om vad och hur mycket vi kan få kännedom om i världen.

Epistemology, 2010, Blyerts på papper

Jockum Nordström (1963, Sverige)Ala & Lolly, 2002, Blyerts på papper The story of seaside glory, 2001, Blyerts och tusch på papper

Jockum Nordström är en svensk konstnär, främst känd för sina teckningar och collage, men även måleri. Hans konst är en fabulerande bildvärld av människor, natur, djur och arkitektur med rötter i folkkonstens naivistiska berättande. Det myllrar ofta i bilderna, han beskriver det som ett allvarligt flöde där han leker, vrider och vän-der på saker hela tiden.

Välj en av de två teckningarna av Jockum Nordström i utställningen. Studera noga vad som händer i bilden och skapa en egen berättelse utifrån det du ser och skriv ned den.

Ala & Lolly, 2002. Blyerts på papper

Alexandra Zuckerman (1981, Israel, född I Ryssland)Two Mountains with Cave, 2012Storm, 2013Seven, 2012Blyerts på papper

Alexandra Zuckermans verk ser ut som gravyrer, men är i själva verket blyertsteckningar. Zuckerman tecknar med två lager blyerts, först med en hård blyertspenna och sedan med en mjukare, mörk sepiafärgad. Och det som ser ut som repor är i själva verket det första lagret av teckningen med den hårda blyertspennan.

TeknikTa reda på mer om alla olika tekniker som verken i utställningen är gjorda i:Blyerts, kol, gouache, krita, akvarell, bläck, tusch, pastellkrita, vaxkrita, färgad blyerts.

Prova själva att använda dessa olika tekniker för att arbeta på papper. Prova även att använda olika slags papper och se vad det får för effekt.

Jämför också hur samma teknik kan användas på olika sätt: Titta t.ex. på Kendell Geers Kannibale (Madonna), 2007, bläck på papper och jämför med Johan Tobias Sergels teckningar från 1770-talet, bläck på papper! Och titta närmare på alla olika teckningar i utställningen som är gjorda i blyerts, jämför och diskutera; Julie Roberts, Robert Guillot, Bror Hjort, Alexandra Zuckerman, Jockum Nordström, Carl Hammoud, Ketih Tyson, Marcel van Eden, Ann Böttcher.

Storm, 2013, Blyerts på papper

AudioguideHör David Neuman och skådespelaren Lena Endre samtala om sina upplevelser av verken i utställningen. Audioguiden finns att ladda ner via Magasin 3’s hemsida och via iTunes och Podcaster (eller motsvarande).

För information om utställningarna Siobhàn Hapaska och Otherworldly, som också visas på Magasin 3 under våren 2014, se inspirationsmaterial för hösten 2013 på http://www.magasin3.com/se/schools-and-tours/for-schools/

Säsongens huvudaffisch och affischerna med verk från utställningen The Drawing Room.