Kommersialisering av universitetsforskning – vad vet vi och hur går vi vidare?

Ek dr. Diamanto PolitisHögskolan i Halmstad

Estrad 2009-03-12

KEEN

Knowledge Entrepreneurship and ENterprise research

Nyttiggörande och kommersialisering av forskning

Det finns generellt sett en stor tilltro till universitet och högskolor när det gäller nyttiggörande och kommersialisering av forskning

Detta skall ses mot bakgrund av en utveckling de senaste 15-20 åren som skett i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans

Ett exempel är högskolelagen, som 1997 fick ett tillägg i fråga om universitetens och högskolornas samverkan, och som i år får ännu tydligare fokus på nyttiggörande

Högskolelagen, §2

Lag (1996:1392), nuvarande formulering sedan 1997:

”Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.”

Lag (2009:45), träder i kraft 2009-07-01:

”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

Är nyttiggörandet tillräckligt?

Utvecklingen i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans har gett ett ökat intresse av att bättre förstå och utvärdera nyttiggörande av forskning

En vanlig fråga i den svenska debatten är om nyttiggörandet är tillräckligt stort med avseende på de resurser som satsas på FoU investeringar hos universitet och högskolor

Sverige har i detta avseende lyfts fram som en ”rollmodell” i termer av hur mycket resurser som satsats på akademisk FoU (ex. EU-kommissionen, 2003)

FoU-utgifternas andel av BNP i procentår 1986-2006

Källa: SCB och OECD (Main Science and Technology Indicators 2007-1)

Sverige underpresterar

Bilden av Sverige som ett land där det satsats mycket på akademisk forskning har i sin tur jämförts med hur mycket av denna forskning som kommer samhället till nytta.

I bakgrunden ligger ett antagande om att Sverige underpresterar vad gäller FoU-intensiva produkter, teknikbaserat entreprenörskap, samt ekonomisk tillväxt baserad på forskning och ny kunskap

Detta antagande om att Sverige underpresterar har av vissa kallats för en paradox; den ”svenska paradoxen”.

Sveriges underprestation ifrågasätts

Bilden av ett underpresterande Sverige har länge varit rådande men har börjat ifrågasättas av en växande skara forskare

Tidigare studier (t ex Jacobsson och Rickne, 2004) visar att internationella jämförelser av FoU investeringar blir i stort sett omöjliga och opålitliga eftersom länder med olika institutionella särdrag mäter FoU investeringar på olika vis

Andra studier (t ex Kander, Ejermo och Schön, 2007) pekar på att det finns liten teoretisk grund för direkta samband mellan FoU, innovationer och tillväxt

Snäv syn på nyttiggörande i debatten

Nyttiggörande

Kommersiellnytta

Direkt kommersiell

nytta

Demokrati-utveckling

Förbättringav miljö

Ökadlivskvalitet

Exempel på nyttiggörande med lång tidsfördröjning

- Magnetkameran tar bilder av nästan alla organ i kroppen

- Tekniken baseras på upptäckter från 1970-talet

- Dessa upptäckter byggde i sin tur på rön från 1947

Affärsidéer baserat på olika typer av kunskapskällor

Avknoppningar baserar sina affärsidéer på en blandning av olika typer av kunskapskällor, såväl forskningsbaserad kunskap som kunskap om branschens affärslogik och om kunden

Även nya teknikbaserade företag som inte är avknoppningar i baserar ofta sina affärsidéer på en kombination av akademisk forskning, kundkontakter, branschkunskap, etc

Svårt att peka ut en kunskap som är viktigare än andra – kombinationen är central

Antal källor som ursprung till den nuvarande affärsidén

Antal källor

USO(n=47)

CSO(n=89)

Övriga(n=208)

Samtliga (n=340)

1 17% 8% 8% 10%

2-3 36% 35% 43% 42%

4+ 47% 57% 49% 48%

Exempel på källor: universitetsforskning (egen och andras), kundkontakter, leverantörer, konkurrenter, tidigare arbetsgivare, etc.

Vad skall knoppas av - forskare eller forskning?

En vanlig modell i diskussioner om mekanismer för nyttiggörande av forskning är den klassiska uppfinnarentreprenören

Styrkan ligger i att uppfinnaren har en djup insikt i teknologin och den tysta kunskap som ofta är förknippad med tidiga faser i utvecklingen

Spänningar mellan akademiska och entreprenöriella karriärer Starka sociala normer som talar emot kommersialisering av

forskning Kommersiella aktiviteter ej meriterande vid befordran Forskare har ofta begränsad kommersiell erfarenhet

Entreprenörskapets byggstenar

MOTIVATIONInre drivkraft, intresse och

social acceptans

FÖRMÅGAKunskap och färdigheter

MÖJLIGHETERGynnsam miljö

och affärsklimat

Källa: Lundström och Stevenson, 2002

Vem/vilken startar USOs?

Företagsgrundare Andel

Universitetslärare/forskare som helt eller delvis lämnat akademin

47%

F.d. universitetslärare/forskare som arbetat en tid i privata näringslivet

11%

Tidigare studenter baserat på studier, projekt, examensarbete etc.

21%

Externa entreprenörer (utanför akademin)

21%

Reflektioner och implikationer

De flesta akademiker drivs inte av vinstmöjligheter och intresset av att driva fram och kommersialisera sina forskningsresultat

Begränsad kommersiell erfarenhet försvårar möjligheten att se affärsidéer och kommersiell potential i akademisk forskning

Externa entreprenörer som alternativ mekanism för nyttiggörande av universitetsforskning

Det behövs ett vidgat synsätt på nyttiggörande av akademisk forskning

Andra mekanismer utöver direkta avknoppningar Nyttiggörande av universitetsforskning visar sig sällan direkt i tid Kommersialiering av universitetsforskning kräver ett samspel mellan

innovationer och entreprenörskap