Kriser

Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg – www.lektion.se

Vad är en kris?

Individen…• drabbas av en smärtsam händelse• upplever att ett viktigt behov är starkt hotat• har en självbild som håller på att förstöras• kan känna stark ångest, och/eller lida av

smärtor och andra somatiska (kroppsliga) reaktioner

• behöver hjälp

Traumatiska kriser• Trauma = skada• Traumatiska kriser uppstår av yttre faktorer, ex:• Förlust: död, skilsmässa, separation, kraschad vänskap,

amputering av kroppsdel• Allvarliga/obehagliga besked: sjukdom, död, få sparken• Naturkatastrofer: tsunamin 2004, vulkanutbrott, jordbävning • Olyckor: Gottrörakraschen 1991, Estonia 1994, Backabranden

1998• Våld/hot: misshandel, rån• Konflikter: krig, terror, WTC 2001• Kränkt självkänsla: otrohet, bli av med jobbet, inte kunna få

barn, social skam, frihetsberövande• Kombinationer av flera olika faktorer

Utvecklingskriser (livskriser)

En utvecklingskris uppstår när en individ möter en händelse som kan anses höra till en viss fas i livet, men som ändå upplevs påfrestande och svår att hantera.

Har ni några förslag på möjliga livskriser?

Exempel på utvecklingskriser

• Börja skolan• Puberteten (ex. fysisk utveckling)• Sluta skolan• Flytta hemifrån• Äktenskap• Skaffa barn• Medelåldern• Pensionen• Ålderdomen

OBS! Ovanstående behöver inte leda till kris

Jämförelse

Traumatiska kriser• Oväntad knock-out• Vanligtvis svåra besvär• Mer långvariga• Sannolikt att professionell

hjälp krävs

• Viktigt att få hjälp vid behov för att kunna gå vidare

Utvecklingskriser• Mindre oväntade• Vanligtvis måttliga besvär• Mindre långvariga• Inte lika sannolikt att

professionell hjälp krävs, men det är långt ifrån omöjligt

• Viktigt att få hjälp vid behov för att kunna gå vidare

Krisens olika faserOBS! Alla går igenom dessa faser, men alla drabbas inte av alla punkter

Chockfasen

• Varar vanligtvis några timmar eller dygn• Förmågan att tänka är störd• Handlingar sker närmast automatiskt• Avtrubbade affekter (ex. apati)• Okontrollerat starka känslor (ex. gråt, skrik,

skratt)• Regression• Förnekande

Reaktionsfasen• Varar vanligtvis i dagar eller veckor

• Innebörden av det som har hänt sjunker in i medvetandet

• Påtagligt lidande i form av stor sorg, och eventuellt också känsla av vrede

och skuld

• Somatiska (kroppsliga) symtom

• Sömn- och ätstörningar

• Svårigheter med vardagliga sysslor

• Dra sig undan familj och vänner (konsekvenser?)

• Svårt att sköta skola/jobb (konsekvenser?)

• Risk för missbruk

Bearbetningsfasen

• Läkningsperiod• Varar vanligtvis i månader eller år, beroende på grad av

trauma samt individens psykologiska och sociala förutsättningar

• Individen reflekterar och bearbetar upplevelser och känslor• Individen börjar se realistiskt på förlusten (vanligt att i

början idealisera den/det man har förlorat)• Allt längre mellanrum mellan ”smärtattackerna”• Sömn- och ätstörningar vanliga• Repetition av traumat genom mardrömmar• Ångest, nedstämdhet och somatiska symtom vanligt

Nyorienteringsfasen

• Avslutas i vissa fall aldrig• Utan att glömma det som har hänt anpassar sig

individen till rådande situation• Den omgivande verkligheten kan åter tas in (innan

dess ”tunnelseende”)• Individen blir kapabel att glädjas åt nuet och se

framåt• Såret på själen ”ärras”• Sorgen blir ett smärtsamt minne som inte längre

dominerar

Bemötande

• ”Stor respekt för sorgen.”

• ”Smittas av olyckan.”

• Andra människors närvaro och stöd är viktigt, även om ingen kan eliminera smärtan.

Existentiella frågor

• Varför hände det?• Varför hände det just mig?

Den som drabbas av en kris försöker oftafinna/skapa mening i det som har hänt för attminska känslan av att det är slumpen som styr.Detta meningssökande är ett sätt för individenatt återfå kontrollen.

Exempel på hjälp att få• Nära anhöriga• Kurator• Psykolog• Psykiatriker• Kristerapeut (speciellt utbildad för sådana former av samtal, får inte ha för

bråttom, men måste ändå kunna sätta ord på det svåra som händer)• Krisgrupper (ex. debriefing: snabb krishantering i grupp vid stora olyckor

(Vad har hänt? Hur har det känts?) Kan få motsatt effekt. • BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin)• Jourhavande medmänniska• Jourhavande kompis• Jourhavande präst• Röda Korsets telefonjour• Nationella Hjälplinjen• BRIS (Barnens Rätt I Samhället)• Rädda Barnens föräldratelefon

I värsta fall……håller den drabbade sina känslor tillbaka på grund av(omedveten) förnekelse av betydelsen av det som har hänt, ellerav rädsla för att krascha. Detta är ett hinder för att arbeta sigigenom krisens olika faser. (Läs om Erich Lindemanns studie avsorgereaktioner på s. 114.)

En kris är inte detsamma som en psykisk sjukdom, men om deninte blir hanterad och löst på ett bra sätt kan den leda till ensådan.

Men vanligtvis……leder kriser till självkännedom och livskunskap!

Överdeterminerade kriser

• Överdeterminerad kris när krisreaktionen blirvärre än väntat.

• Uppstår på grund av tidigare obearbetad kris, och river upp gamla sår.

• Utöver den direkta anledningen till krisen (ex. risk att behöva lämna sitt hem) finns det andra faktorer (ex. en turbulent barndom med många flyttar) som påverkar (determinerar) krisförloppet.

Kris-matematik

hinder +

aktuella känslor +

obearbetad kris+

återkommande känslor =

överdeterminerad kris(maktlöshet/känsla av övergivenhet/känsla av att vara

oälskad/känsla av att bli bortvald/osv…)

Posttraumatiskt stressyndrom

Traumatisk stress uppkommer när individen utsätts för någotsom genererar affekterna skräck, rädsla eller hjälplöshet.

Händelsen rubbar individens grundläggande antaganden om enförutsägbar värld och dennes eget värde.

Individen förlorar med andra ord en trygghetsskapande illusion.

Posttraumatiskt stressyndromPosttraumatisk stress förkortas ”PTSD” och kan drabba individersom har varit med om livshotande upplevelser eller allvarligkränkning av integritet. Exempel på sådant är krig, tortyr, rån,sexuella övergrepp, svåra olyckor, naturkatastrofer, svåraförlossningar, etc.

PTSD är ett syndrom som består av flera olika symtom.Alltså: symtom + symtom + symtom + … = PTSD

Vanligtvis tar det några veckor innan symtomen visar sig, iblandflera år.

Symtomen kan uppstå i samband med nya påfrestningar ellernär individen minst anar det.

Posttraumatiskt stressyndromVanliga symtom är att…

…individen återupplever den traumatiska situationen genom minnen,mardrömmar, flash-backs eller något den ser, hör, känner lukten av o.s.v.

…individen blir känslomässigt avtrubbad (likgiltig) inför allting.

…individen försöker undvika allt som påminner om traumat (isolerar sig).

…tillfällig minnesförlust.

…individen blir överspänd och känner sig ständigt stressad, vilket kan leda tillsömnstörningar, vredesutbrott, misstänksamhet, koncentrationssvårigheter,att vara lättskrämd m.m.

Posttraumatiskt stressyndrom

Vad gäller behandling, för att bota eller lindra PTSD, är kognitivbeteendeterapi mycket vanligt. I KBT närmar sig den hjälp-sökande, tillsammans med en terapeut, de traumatiserandeupplevelserna. Målet är att personen dels ska våga minnas detsom har hänt, dels våga utsätta sig för omständigheter somförknippas med traumat.

Forskningsresultat indikerar att snabb behandling ger bättreresultat än om tiden mellan traumat och behandlingen dröjer.

För cirka 40 % av dem som utvecklat PTSD en månad eftertraumat har inga besvär ett år senare.

Källor

Levander, M. (2010)www.lartecken.se/psykologi (2011)www.ne.se (Nationalencyklopedin, 2011)www.vardguiden.se (Vårdguiden, 2011)