kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / samhällskunskap i gymnasieskolan - idag...

21
Samhällskunskap i gymnasieskolan En kvalitetsgranskning av undervisningen i Samhällskunskap A på tre yrkesförberedande program

Upload: laerarrummet

Post on 18-Dec-2014

378 views

Category:

Education


6 download

DESCRIPTION

Presentationen från konferensen Samtal om undervisning i samhällskunskap, Linköpings universitet, 25 januari 2012. Två presentationer i en. Allan Westerdahl, Eleonor Duvander och Ronny Högberg, Skolinspektionen. Catharina Wiström-Ginér, Melisa Filipovic, Carlsund Utbildningscentrum

TRANSCRIPT

Samhällskunskap i gymnasieskolan

En kvalitetsgranskning av undervisningen i Samhällskunskap A på tre yrkesförberedande program

Skolinspektionens uppdrag

Skolinspektionen – ny myndighet från 2008

Kontrollerar och granskar svenska skolor – från förskola till vuxenutbildning:

- Tillsyn

- Kvalitetsgranskning

- Anmälningsärenden

- Tillståndsprövning

Barn – och elevombudet

En god utbildning i en trygg miljö – varje barns och elevs bästa i fokus

Råd och vägledning

Kvalitetsgranskning

Inriktas mot olika kvalitetsaspekter, exempelvis undervisningens innehåll och form i ett skolämne, arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper eller rektorernas roll som pedagogiska ledare

Bedömningen utgår från hur väl man i verksamheten, på olika sätt, lyckas nå de nationella målen

Aktuell forskning och beprövad erfarenhet är viktiga underlag för hur granskningen utformas

Urval av verksamheter

Särskild rapport för varje verksamhet med utvecklingsområden

Övergripande rapport med sammanfattning, framgångsfaktorer och goda exempel

Varför Samhällskunskap A?

• Ett kärnämne

• Ungdomar i Sverige har relativt sett goda kunskaper

• Skillnader mellan elever på olika program

• Slutbetygen i Samhällskunskap A

- Måluppfyllelsen är generellt sett lägre på yrkesförberedande program

- 14 procent fick IG på industriprogrammet läsåret 2008/09

- Få elever får MVG

Central frågeställning

Är undervisningen i samhällskunskap på yrkesförberedande program ändamålsenlig och ger eleverna möjlighet att nå målen?

•Utgår undervisningen från ämnets mål att sträva mot?

•Utgår undervisningen från programmålen?

•Anpassas undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov?

•Arbetar skolorna för att säkerställa en likvärdig bedömning?

Urval och metod

Urval3 yrkesförberedande program – bygg-, fordons- och industriprogrammet.38 gymnasieskolor, varav 7 med fristående huvudman. Spridning över landet. Skolorna helst ha samtliga program och möjliggöra ett flertal lektionsbesök.

Intervjuermed elever, samhällskunskapslärare och rektorer.

Observationerav lektioner i Samhällskunskap A.

Dokumentstudierbland annat skolans senaste kvalitetsredovisning, kurs- och lektionsplaneringar, bedömningsunderlag exempelvis prov.

Grunden

• Ambitionsnivå formuleras utifrån mall

• Självvärdering av sitt sätt att arbeta och vara i klassrummet

• Viktigt att stötta för de högre betygen

• Tydliga målformuleringar, som konkretiseras utifrån Skolverkets kriterier, diskuteras i klassen inför varje delkurs

• Kontinuerlig återkoppling

Undervisningen utgår endast till viss del från programmålen

• Varför programmål?

• Programmålen styr i liten utsträckning. I ca en tredjedel av skolorna behöver lärarna i högre utsträckning knyta an undervisningen till elevernas studieinriktning.

• Goda exempel finns på hur elever får diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen.

• Samverkan mellan kärn- och karaktärsämneslärare viktig.

• Förutsättningar finns men utnyttjas inte alltid.

Programmålen

Byggprogrammet

Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet.

Skolans ansvar:

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen,

kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier,

har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö,

Skolan ansvarar för

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen

En artikelserie i Svenska Dagbladet

Skolan ansvarar förSkolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier,

Sociala medier, lojalitet och yttrandefriheten. Kan man få sparken om man kritiserar chefen på Fb?Hur ofta gör du statusuppdateringar och vad är för dig en statusuppdatering?Hur hanterar du bilder på sociala medier?

Skolan ansvarar förSkolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har

kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda

verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö,

Arbeta och studera i EU, exempelvis starta en transportfirma för att lära sig mera om regler och krav inom EU

Till viss del individanpassas undervisningen

• Alla elever ska få förutsättningar att nå målen

• Elevernas förkunskaper och önskemål styr anpassningen. I en femtedel av skolorna behöver emellertid eleverna ges ökat inflytande.

• Anpassning av arbets- och redovisningsformer.

• Individanpassning behöver utvecklas på några skolor där önskemål och förväntningar riskerar att leda till en ”G-kurs”.

• Stödundervisningen brister

- ett ”erbjudande” som inte alltid utnyttjas

- sällan lärare i samhällskunskap

- åtgärdsprogram saknas ofta

Individualisering på Carlsund Utbildningscentrum

• Elevaktiva lektioner

• Material, uppgifter, Facebook och lärplattform

• Samarbete med stödlärare, samt speciellt stöd med utbildad SO-lärare

• Examinationsformer

• Återkoppling och vidare utveckling

Exempel på examinationsfrågor

1. Sverige styrs av våra fyra grundlagar. Här nedan nämner vi tre alternativ, som du har att välja mellan. Välj ut ett av dessa och koppla ditt svar till en eller flera av våra grundlagar. Beskriv också i ditt svar vilka problem och möjligheter som du kan se.

a) Kungen, kronprinsessan och makten

b) Sverigedemokraterna i riksdagen

c) Liu Xiabos kamp för något som vi tar för givet i Sverige

2. Sociala medier spelar allt större roll för såväl enskilda individer som för samhället i stort.

a) Vilka fördelar och nackdelar kan du se med sociala medier?

b) Var världen bättre innan de sociala medierna växte fram?

Hur likvärdig är bedömningen och betygssättningen?

• Varför denna fråga?

• Betygssättning är myndighetsutövning och betygen ett viktigt urvalsinstrument.

• I närmare hälften av de granskade skolorna behöver arbetet för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning förbättras

- en eller få lärare och ingen samverkan med andra skolor

- inga gemensamma tolkningar av kursplanens mål och betygskriterier

- ingen systematik utan bygger på enskilda lärares engagemang

- tid i ämneslag används till annat

- diskussionerna kopplas inte till skolans egna resultat.

Likvärdig bedömning och betygsättning på Carlsund Utbildningscentrum

• Gemensamma och tydliga kriterier och mål

• Kontinuerliga diskussioner i ämneslaget

• Vissa examinationer som är gemensamma

• Samsyn gällande krav för betygsnivå

Carlsund Utbildningscentrumläsåret 2010-11

Antal elever som når högre än VG och MVG

Byggprogrammet: 55,17%

Fordonsprogrammet: 30%

Industriprogrammet: 0,00%

Antal elever som inte når G

Byggprogrammet: 0,00%

Fordonsprogrammet: 3,33%

Industriprogrammet: 0,00%

Gy11Så jobbar vi vidare………….

Examensmål BA:Eleverna ska i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället