länsrapport - ensamkommande flyktingbarn · under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande...

Länsrapport - Ensamkommande

flyktingbarn

Gemensam uppföljning 2015

Författare: Ragnhild Sjöström

Årtal: 2016

1

Författare: Ragnhild Sjöström

Verksamhetsområde: Kommunal utveckling

Arbetsplats/enhet: FoUrum

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 2

2. Datainsamling ......................................................................................................................... 3

3. Resultat ................................................................................................................................... 4

3.1 Sammanställning av strukturenkäten ................................................................................... 4

3.1.1 Kompetens ................................................................................................................. 4

3.1.2 Kontinuitet och bemanning ....................................................................................... 9

3.1.3 Fortbildning ............................................................................................................. 11

3.1.4. Ungdomarna ........................................................................................................... 12

Bilaga; redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss-, samt

utskrivningsenkät

2

1. Inledning

Varje år kommer ett stort antal barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. De flesta

kommer i sällskap av sina föräldrar, men det finns även ett stort antal som saknar medföljande

vårdnadshavare. Dessa barn räknas som ensamkommande barn. De kommuner som tar emot

de ensamkommande barnen ansvarar för deras boende och omsorg. Ansvaret gäller under

asylprocessen och efter att ett barn har beviljats uppehållstillstånd.

Den 1 januari 2014 fick Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun att ordna

boende för ensamkommande barn. Det innebär att Migrationsverket vid brist på lediga

asylplatser kan anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner – oavsett om kommunen

har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte.

Under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande barn till Sverige än året innan,

antalet ökade från ca 7 000 till drygt 35 000. Samtidigt ökade deras andel av det totala antalet

asylsökande, från en tiondel till en femtedel. Till kommunerna i Jönköpings län anvisades

drygt 1 300 ensamkommande barn.

Den första länsrapporten som gjorts inom ramen för projektet systematisk uppföljning och

som avser länets boenden för ensamkommande barn och ungdomar (HVB) genomfördes i

november 2012. Föreliggande rapport utgör den femte i ordningen. Materialet baseras på

genomförda enkäter som sammanställs och analyseras av FoUrum. Resultatet återkopplas till

verksamheterna i form av rapporter likt denna och/eller i form av analysseminarier i samband

med nätverksträffar med boendeföreståndare.

Projektet syftar till att erbjuda länets kommuner en samordnad uppföljning och en gemensam

modell för utvärdering. Kommunerna ges redskap och stöd i att följa upp och utvärdera den

egna verksamheten, utifrån ett antal gemensamt framtagna indikatorer.

Den gemensamma uppföljningsmodellen består av fem olika enkäter där strukturenkäten

riktar sig till föreståndaren på HVB-hemmen medan de andra fyra delarna riktar sig mot

ungdomarna i verksamheterna. Strukturenkäten har besvarats av kommunerna Aneby,

Gislaved, Sävsjö, Vetlanda och Vaggeryd. Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-,

utslussnings-, samt utskrivningsenkät) har besvaratas av Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö,

Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vetlanda.

Enkät 2-5 ska besvaras regelbundet av alla boenden, så har dessvärre inte varit fallet.

Orsakerna till att enkäterna inte besvarats varierar. En bidragande orsak har säkert varit det

stora mottagandet av ensamkommande då arbetsbelastningen varit hög och flera

nyanställningar har gjorts.

3

Materialet från enkäterna är inte tillräckligt omfattande för att vara underlag i en rapport.

Trots det kommer en tabell som visar ungdomarnas skattning av verksamheten att redovisas.

Övrigt resultat kommer att publiceras som bilagor. Vi hoppas dock att materialet i bilagan är

så pass omfattande att intresse väcks för att fortsätta med att implementera metoden och följa

upp verksamheten på detta sätt.

Den gemensamma modellen för utvärdering bygger också på att man under projektperioden

kan genomföra fördjupningar av några särskilt angelägna områden, där man kan få ytterligare

kunskap om hur väl mottagandet fungerar. Även dessa fördjupningsrapporter genomförs av

FoUrum och kan presenteras på olika sätt i verksamheten.

Två sådana kvalitativa studier har genomförts och publicerats. En första studie, ”Äntligen

hemma”, baserades på intervjuer med ungdomar som genomgått Vårsols Saras boende i

Jönköping. I november 2013 publicerades en andra studie, ”Att lägga ett gemensamt pussel”,

som behandlar olika former av samverkan kring aktörer inom området ensamkommande, och

vilka kritiska punkter som kan uppkomma i denna samverkan.

Har du kommentarer eller synpunkter på enkäten eller resultatet, mejla gärna Ragnhild

Sjöström: [email protected]

2. Datainsamling

Datainsamling till denna redovisning har genomförts från den 1 november 2014 till den 30

november 2015. Föreståndare för verksamheterna har besvarat en webenkät som avser

organisation på boendet.

Enkät 2-5 ifylls löpande av boenden utifrån givna instruktioner. Inskrivningsenkäten fylls i av

kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning och fokuserar på frågeställningar såsom

boendeform, datum för asylansökan, tillsättande av god man, hemland och hemspråk,

genomgången skolgång, m.m.

Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av kontaktmannen och tar upp de frågor som

ställdes vid inskrivningssamtalet samt frågor om skolgång och skolnärvaro. Den betydande

delen i denna enkät utgörs av när ungdomen, med stöd av kontaktpersonen, fyller i

brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt om den unges

uppfattning av sin egen utveckling.

Utslussenkäten behandlar samma områden som uppföljningsenkäter och fylls i var sjätte

månad fram till utskrivning.

Utskrivningsenkäten fokuserar på den unges sysselsättning, boende, utbildningsnivå och

kontakt med sina anhöriga.

mailto:[email protected]

4

Som nämndes i inledningen har dessa enkäter gjorts förhållandevis oregelbundet i

verksamheterna. Det har därför hittills varit vanskligt att sammanställa enkäterna som resultat

i en länsrapport. Oaktat detta är det inkomna resultatet intressant. Syftet med att redovisa

resultaten från enkäterna är att de boenden som genomfört enkäter förhoppningsvis kan ha

nytta av resultatet. Redovisandet av resultatet ska förhoppningsvis också tjäna som inspiration

för andra boenden att regelbundet besvara enkäterna.

Tabellerna redovisas utan långtgående kommentarer.

3. Resultat

3.1 Sammanställning av strukturenkäten

3.1.1 Kompetens

Kompetensen bland den anställda personalen på boenden är givetvis en avgörande

kvalitetsindikator. Vi har efterfrågat de vanligast förekommande yrkes- och

utbildningskategorier på HVB-hem. Utöver de elva vanligaste kategorierna har vi en

fritextfråga kring ”Annan utbildning” som redovisas i tabellform.

Två nya kategorier har lagts till sedan mätningen våren 2013, nämligen ”samhällsvetenskaplig

utbildning” och ”integrationspedagog”. Dessa finns inte som svarsalternativ i de två första

rapporterna.

Övriga kompetensvariabler är ålders- och könsfördelning, samt etnicitet, vilket belyses i

aktuella diagram. Etniciteten belyses endast genom variabeln annat modersmål än svenska.

5

Förklaring:

Denna tabell visar varje kommun som svarat på strukturenkäten HT 2015 samt

länssammanställning avkompetensbild i form av representation av varje benämnd yrkesgrupp.

7 6

7

15

5

40

2

3

4

4

13

1

1

6

2

10

4

1

4

7

12

2

3

5

5 5

1

1

6

3

11

1 6

7

2

1

3

8

14

1

5

4

10

1

1

3

5

3

8 5

4

12

32

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Fördelning utifrån yrkesgrupp (siffra i stapel visar antal)

Annan utbildning

Integrationspedagog

Samhällsvetenskapligutbildning på högskolenivå)

Undersköterska

Sjuksköterska

Socialpedagog

Socionom

Lärare

Fritidspedagog

Fritidsledare

Behandlingspedagog (påhögskolenivå)

6

Kommentarer från FoU-ledare avseende kompetens:

Denna tabell visar resultatet av de sex mätningarna inom detta område. Det visar sig inom

området ”Kompetens” att andelen ”Annan utbildning” har sjunkit sedan första mätningen och

att andel behandlingspedagoger har ökat (se tabell ovan). En del av den personal som finns

inom kategorin ”Annan utbildning” är personer med högskoleutbildning med viss relevans,

såsom etnologi, statsvetenskap och internationella relationer, etc.

7

Förklaring:

Ovanstående två diagram visar vad varje enskild kommun uppgivit gällande

åldersfördelningen på den personal som är anställd i verksamheten 2015. Diagrammen visar

också andelen olika åldrar i de olika verksamheterna. Siffrorna i staplarna visar antalet.

8

Förklaring:

Ovanstående diagram visar könsfördelningen för varje enskild kommuns verksamhet. Siffran

i stapeln visar antalet. Längst till vänster visas länets samlade resultat vid de tre senaste

mätningarna. Vi kan konstatera att könsfördelningen i personalgrupperna är relativt jämn.

9

Förklaring:

Etnicitet inom området kompetens innefattar endast ”Annat modersmål än svenska”.

Arbetsgruppen som jobbar med att utveckla enkäten har diskuterat detta men inte kommit

fram till någon bättre definition på etnicitet.

3.1.2 Kontinuitet och bemanning

Kontinuitet och bemanning är liksom kompetensen av avgörande betydelse för att skapa ett

kvalitativt boende och omsorg i form av god vård. En stabil, kontinuerlig, och tillräckligt

omfattade personalstyrka behövs för att kunna tillgodose ungdomarnas behov av stöd. En

viktig variabel för kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet är vanligtvis att andelen

tillsvidareanställda är i majoritet. Detta visas i diagrammen ”Fördelning fast/timanställd

personal”.

En annan faktor som kan inverka negativt på kontinuiteten är givetvis en alltför stor

personalomsättning. Det andra diagrammet visar andelen nyanställda i verksamheten.

Denna faktor är svår att mäta i länet, då många boenden är nystartade eller utökade i antal

mottagande och därmed bemanning i verksamheten, vilket naturligt ger många nyanställda.

Den variabeln blir intressant att mäta först efter en längre tid.

10

Förklaring:

Ovanstående diagram visar fördelning av antal och andel tillsvidare/månadsanställd samt

timanställd personal. De fyra vänstra staplarna visar länets samlade resultat.

Förklaring:

Tabellen avser fördelningen fast/timanställd personal ur ett länsperspektiv.

11

Förklaring:

Ovanstående diagram visar antal och andel nyanställda av totalt tillsvidare/månadsanställd

anställd personal de senaste 6 månaderna i en samlad data över länet. Det framgår att

nyanställningar har ökat under hösten 2015, jämfört med tidigare mätningar.

3.1.3 Fortbildning

Variabeln fortbildning är givetvis viktig men något svårare att åskådliggöra i ett diagram, då

fortbildning kan ske på många olika sätt inom verksamheten. I denna rapport har det

konstaterats att åskådliggörandet av variabeln fortbildning tydliggörs om fokus läggs på två

frågor, nämligen vilka utbildningar som genomförts under perioden och vilka utbildningar

man avser att genomföra framöver. Det underlättar genom att man ser vilka utbildningar som

andra boenden genomfört och därmed kan få tips och referenser på utbildningar som man

planerar. Den andra fördelen är att man kan samordna och planera utbildningar med andra

enheter som har samma utbildningsbehov.

12

Genomförda utbildningar

Aneby-15-höst Kulturkompetens Sexuell hälsa

Gislaved-15-höst Migrationsstress Att leda utan att vara chef Sexuell hälsa

Sävsjö-15-höst KUR-dagar HRL-utbildning Diverse fortutbildningar och konferenser

Vaggeryd-15-höst Utbildning i Traumaskador och MI

Vetlanda-15-höst MI

Behov av utbildningar

Aneby-15-höst Hot och våld MI Hitta Rätt Fortsatt kulturkompetens

Gislaved-15-höst Trauma och trauma medveten omsorg

Sävsjö-15-höst MI-utbildning

Vaggeryd-15-höst MI-utbildning

Vetlanda-15-höst Mi fördjupning MI grund för ny personal Kulturkunskap Afghanistan Traumamedveten omsorg

3.1.4. Ungdomarna

Syftet med denna indikator/variabel är att över tid mäta flödet i verksamheten utifrån hur

länge ungdomarna stannar i HVB-boende innan de integreras i samhället i form av eget

boende. Detta diagram blir givetvis mera meningsfullt då man kan se utvecklingen över tid.

Förklaring:

Ovanstående diagram visar antal ungdomar och var dessa är placerade under 2015. Siffran i

stapeln visar antal och hela stapeln visar antalets förhållande till totalt antal ungdomar. De tre

13

staplarna längst till vänster visar länets resultat för de tre senaste mätningarna.

Förklaring

Ovanstående tabell är hämtad från uppföljningsenkäten som 385 ungdomar från åtta olika

kommuner svarat på.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten

2012_2

2013_1

2013_2

2014_1

2014_2

2015_1

2015_2

14

Sammanfattningsvis kan det konstateras att 2015 år resultat sammanfaller relativt väl med

tidigare års resultat. Det ökande antalet anvisade ensamkommande barn till länets kommuner

har inte haft någon större påverkan på resultatet. Av svaren framgår det dock att andelen

nyanställd personal på HVB hemmen är större än tidigare år.

Bilaga

Redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss samt utskrivningsenkät.

Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss- samt utskrivningsenkät) ifylls löpande av boenden

utifrån givna instruktioner på individnivå där varje individs utveckling kan följas av kommunen.

Inskrivningsenkäten fylls i av kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning, och fokuserar på

frågeställningar såsom boendeform, datum för asylansökan och tillsättande av god man, hemland och

hemspråk, genomgången skolgång etc. Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av

kontaktpersonen och tar upp de frågor som ställdes vid inskrivningssamtalet, samt även frågor om

skolgång och skolnärvaro. Den stora delen i denna enkät är när ungdomen, med stöd av

kontaktpersonen, fyller i brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt

om den unges uppfattning av sin egen utveckling. Utslussenkäten fokuserar på samma område och

avser när ungdomen bor under mer självständiga former t.ex. egen lägenhet.

Utskrivningsenkäten, som fylls i av kontaktpersonen, fokuserar på den unges sysselsättning, boende,

utbildningsnivå och kontakt med sina anhöriga som ungdomen har. Som nämndes i inledningen så har

dessa enkäter gjorts så pass oregelbundet i verksamheterna att det hittills varit osäkert att sammanställa

dessa som resultat i en länsrapport. Orsakerna till att dessa enkäter inte fyllts i och skickats in varierar.

Det inkomna resultatet är dock intressant. Syftet med att redovisa resultaten från de boenden som

genomfört dessa enkäter, då dessa kan ha nytta av resultatet och att resultatet kan tjäna som inspiration

för de andra boenden att komma igång med enkäterna. Materialet nedan baseras på tidsperioden 1

november 2014 till den 30 november 2015

Vi väljer att redovisa tabellerna utan långtgående kommentarer.

Inskrivningsenkät

Materialet baseras på 203 individer som svarat på frågorna i inskrivningsenkäten.

Förklaring:

Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.

18

40

19

12

52

7 11 12

31

1 0

10

20

30

40

50

60

Antal inskrivna per kommun

Man 95%

Kvinna 5%

Antal inskriva kvinnor och män

Asylsökande 67%

Har uppehållstillstå

nd 33%

Den unges status

98%

1% 1%

Boendeform

Kollektivboende (HVB)

Träningslägenhet/utslussningslägenhet (HVB)

Annat

56%

13%

9%

9%

8% 5%

Hemland

Afghanistan

Eritrea

Somalia

Annat

Syrien

Marocko

54%

15%

11%

10%

8%

2%

Hemspråk

Dari

Arabiska

Somaliska

Tigrinska/Tigrinja

Annat

Pashto

0,5

5,4

30,5

48,3

15,3

0

10

20

30

40

50

60

12 år 14 år 15 år 16 år 17 år

Pro

cen

t

Ålder vid inskrivning

3,4

5,4 5,9 6,4

8,4 8,9 9,4 10,3 10,8

12,3

16,3

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

1 år 10 årellerfler

4 år 2 år 7 år 9 år 3 år 6 år 5 år 8 år 0 år

Pro

cen

t

Antal års skolgång i hemlandet

Ja 89%

Nej 11%

Kan läsa och skriva

Nej 39%

Ja 61%

Talar den unge fler språk än sitt hemspråk?

Nej 57%

Ja 43%

Har den unge yrkesarbetat?

Uppföljningsenkät Materialet baseras på 152 individer som svarat på frågorna i uppföljningsenkäten.

Förklaring:


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Antal uppföljningar per kommun

Antal uppföljningar Antal berörda individer

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


2012_2

2013_1

2013_2

2014_1

2014_2

2015_1

2015_2

Man 96%

Kvinna 4%

Kön

Asylsökande 67%

Har uppehållstillstå

nd 33%

Den unges status

Nej 83%

Ja 17%

Är den unge över 18 år och fortfarande kvar i verksamheten?

Kollektivboende (HVB) 80%

Träningslägenhet/utslussningslägenhet (HVB)

18%

Annat 2%

I vilken boendeform vistas den unge?

Ja 82%

Nej 18%

Finns det en upprättad genomförandeplan för den unge?

49%

45%

6%

I vilken omfattning har den unge haft planerade kontaktmannasamtal?

Mindre än en gång iveckan

En gång i veckan

Oftare än en gång iveckan

Ja 98%

Nej 2%

Går den unge i skolan?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Övrigt Problem iskolan

Sen ankomst Omotiverad Oro, soverdåligt

Sjuk

Vad är huvudorsaken till frånvaro? Antal av dem som har 10 % eller högre frånvaro

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


2012_2

2013_1

2013_2

2014_1

2014_2

2015_1

2015_2

Ja 90%

Nej 10%

Du vet vem du ska tala med om du inte är nöjd med något i boendet?

Ja 81%

Nej 19%

Deltar du i någon fritidssysselsättning?

0102030405060708090

100

Vilken typ av fritidsktivitet deltar du i? Andel av samtliga svarande, n=152

Utslussenkät Materialet baseras på 81 individer som svarat på frågorna i utslussenkäten.

Förklaring:


1 1 2

6

13

16 18

24

0

5

10

15

20

25

30

Antal utslussningar per kommun

Längre än ett år 56% 6-12

månader 16%

0-3 månader

14%

3-6 månader

14%

Antal månader i eget boende

4

28

43

59 62 63 66

0

10

20

30

40

50

60

70

Pro

cen

t Vilken typ av stöd har du från verksamheten?

Nationellt gymnasieprogram

41%

Språkintroduktion 38%

Folkhögskola 8%

Praktik 5%

Komvux 4% Arbete

4%

Huvudsakliga sysselsättning

Ja, timanställning eller vikariat

44% Ja, sommarjobb

58%

Nej 17%

Om din sysselsättning i huvudsak är studier - har du haft någon form av anställning de senaste 12 månaderna?

8

10 9 9

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Upplevelse av utslussningen Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.

1= instämmer alls, 10 = instämmer helt Medianvärde

Du får det stöd du behöver iutslussverksamheten

Du känner dig trygg i dittboende.

Du får det stöd du behöver iskolarbetet.

Du får det stöd du behöver föratt klara ett självständigtboende.

Ja 81%

Nej 19%

Deltar du i någon fritidssysselsättning?

63

46

18

7

Fotboll Gym Andra sporter Övrigt

0

10

20

30

40

50

60

70

Pro

cen

t

Fritidsaktivitet, Andel av de som svarat vilken aktivitet de sysslar med, n=56

8 8 8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Upplevelse av fritid och sysselsättning Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.


Du tränar fysiskt regelbundet.

Du är nöjd med din fritid.

Det går bra för dig i skolan ellerannan sysselsättning.

8 8 8 7

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Upplevelse av svenskakunskaper Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.


Du förstår svenska

Du talar bra svenska

Du läser bra svenska

Du skriver bra svenska

Utskrivningsenkät Materialet baseras på 29 individer som svarat på frågorna i utskrivningsenkäten

Förklaring:


8 8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Socialt kontaktnät och redo för eget boende Värdera följande påståenden enligt en 10-gradig skala.


Du har det sociala kontaktnätsom du behöver utanförverksamheten.

Du känner dig redo för ett egetboende utan stöd.

2 2

8

2

3

1

10

1

0

2

4

6

8

10

12

Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Nässjö Sävsjö Vetlanda Okänd

Antal utskrivna per kommun

Man 90%

Okänt 10%

Andel utskrivan män och kvinnor

1

2 2 2

3

4 4

6 6

0

1

2

3

4

5

6

7

Anledning till utskrivning

Studier 82%

Arbete 7%

Praktik 4%

Vet ej 7%

Vilken sysselsättning har den unge?

Studiebidrag 50%

Dagersättning 23%

Försörjningsstöd 13%

Lön 7%

Annat/okänt 7%

Vilken försörjning har den unge?

Till den egna familjen; 5

Eget första- eller andrahandskontra

kt; 4

Familjehem; 4 Asylboende för

vuxna; 3

Vet ej; 3

Steg 2; 3

Folkhögskola; 2

Andrahandskontrakt genom

kommune; 1

HVB-boende; 1

Till vilken typ av boende flyttar den unge?

Avklarad grundskola

17% Avklarad

gymnasieskola 4%

Ej avklarad grundskola

41%

Ej avklarad gymnasieskola

31%

Annat 7%

Vilken utbildningsnivå har den unge uppnått?

länsrapport - ensamkommande flyktingbarn · under 2015 kom många fler ensamkommande asylsökande...

Documents