lo tco rättsskydd 2010

Besöksadress: Olof Palmes gata 29, 7 tr, Box 1155, 111 81 Stockholm, tel 08-676 63 00. www.fackjuridik.com

36 BESLUTSOM HAR

FÖRÄNDRATSVERIGE

LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009

!"#

#$%&'

()*"+,-./

*/0-12

$3()45-)1*/

26(!

/*/

,-*+72

60-8&'39:"+

91-;<=<

8/+>?;@A-B+C;<<D-/EFGHI,JKLL---A ;<=<><@>;M---=N,A;

LOR-5243 ÅR_2009 Omslag 27 april.indd 4-5

medvetna beslut

I dagens Sverige gäller det att vara frisk och ha ett fast jobb hos en stabil arbetsgivare. Allt annat innebär en risk för att du ska drabbas av nedskärningarna i sjukförsäkringen och a-kassan och av förändringarna i arbetsrätten. Sedan valet 2006 har den borgerliga regeringen på punkt efter punkt gått in och försämrat de svenska trygghetssystemen. Nu är det mindre pengar, tuffare bedöm-ningar, högre avgifter och ökad otrygghet som gäller. Regeringens beslut är inte slumpmässiga, de är mycket medvetna. De grundar sig på föreställningen att det är klyftor och skillna-der som sporrar människor och utvecklar Sverige – inte att det är trygghet som får människor att växa. Underförstått pekas grupper av människor ut som fifflare och arbetsskygga som måste tvingas ur sjukdom in i arbete. Många har redan drabbats av nedskär-ningarna. Socialbidragen ökar nu drama-tiskt och i en undersökning som Rapport genomfört sa många kommuner att en av de främsta orsakerna var försämringarna i sjuk-försäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Bara under 2010 kommer 54 000 människor att bli utkastade ur sjukförsäkringen trots att alla, även Försäkringskassan, anser att de är sjuka och saknar arbetsförmåga. Sjukpenning dagarna är helt enkelt slut. Deras ekonomiska framtid är ytterst osäker. På LO-TCO Rättsskydd ser vi också effekterna, även om det kan ta lite tid innan ärendena når oss. Vi har en stor ökning av antalet sjukpenning- och sjukersättningsären-den och under 2009 var dessa ärenden för första gången fler än antalet arbetsskade-ärenden. På följande sidor har vi listat 36 beslut som har förändrat Sverige – till det sämre. Använd dem i din argumentation för att värva nya medlemmar till facket och för att få fler att fatta ett väl underbyggt beslut i höstens val.

Dan Holke, VD och chefsjurist

LOR-5243 ÅR_2009 inlaga.indd 1 2010-04-29 13.31

2


3

19 FöRäNDRINgAR I SjUkFöRSäkRINgeN

mindre pengar och tuffare bedömningar

Januari 2007

Sänkt tak i sjukförsäkringen

. Var tredje försäkringstagare får ut mindre än

80 % av lönen i sjukpenning när taket sänks från 10 basbelopp till 7,5 basbelopp. 7,5 basbelopp motsvarar en månadslön på drygt 25 000 och alla som tjänar mer förlorar alltså på beslutet.

Lägre sjukpenning

. Sjukpenningnivån sänks med 1,1 % och dager

sättningen ska nu multi pliceras med 0,989. Med en månadslön på 20 000 kr innebär det att man får 15 824 kr i sjukpenning och sjukpenningnivån är alltså inte 80 % utan 79,12 %.

Juli 2007

Ännu mindre kontroll över arbetsgivarens rehabilitering

. Nu behöver arbetsgivaren inte längre skicka in

en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Tidsfristerna för avstämningsmöte och upprättande av rehabiliteringsplan avskaffas också.

Januari 2008

Minskad insyn

. Socialförsäkringsnämnderna (lekmannamedver

kan vid vissa av Försäkringskassans beslut, t ex rätt till sjukersättning och beslut om arbetsskada) avskaffas.

Sjukintyg från första dagen

. Arbetsgivare får begära sjukintyg från första

sjukdagen vilket innebär att anställda kan tvingas besöka en läkare redan första sjukdagen.

Ännu lägre sjukpenning

. Sjukpenningnivån sänks igen och nu ska dager

sättningen multipliceras med faktorn 0,97. Det innebär att den verkliga ersättnings nivån blir 77,6 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (0,97 x 80 %).

Juli 2008

Tuff rehabiliteringskedja

. En så kallad rehabiliteringskedja införs med

fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Alla sjukperioder ska räknas vilket innebär att man mycket snabbt kan befinna sig i slutet av rehabiliteringskedjan, även om det är ett nytt sjukdomsfall.

Tidsbegränsad sjukpenning

. ”Vanlig” sjukpenning (80 %) tidsbegränsas till

ett år (364 dagar inom en ramtid av 450 dagar). Efter ansökan kan man få förlängd

sjukpenning med 75 % (i praktiken 72,75 %) när de 364 dagarna förbrukats. Personer med mycket allvarliga sjukdomar kan få fortsatt sjukpenning med 80 %.

Svårare att få sjukpenning

. Arbetsförmågebegreppet ändras från förmåga

i ”normalt förekommande arbete” till förmåga på den ”reguljära arbetsmarknaden”. Det innebär att det i praktiken blir svårare att få sjukpenning.

Svårare att få permanent sjukersättning

. Kraven för att få permanent sjukersättning ökar.

Det medicinska tillståndet ska vara ”stadig varande” vilket är det snävast definierade kriteriet i hela OECD. Nedsättningen av arbetsförmågan ska bestå för all överskådlig framtid, även efter 65 års ålder. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffas också.

Ingen sjukpenning efter sjukersättning

. De som haft sjukersättning får inte längre rätt

att få tillbaka den sjukpenninggrundande inkomst som man hade innan sjukersättningen beviljades. För dem som är arbetslösa och blivit av med sin sjukersättning innebär det att man inte kan få sjukpenning förrän man kvalificerar sig för en ny sjukpenninggrundande inkomst (fått arbete och avsikten är att man ska arbeta minst sex månader framöver).


4

Januari 2009

Krav på arbetsgivarutlåtande

. Försäkringskassan kan kräva att den anställde

själv ska inkomma med ett arbetsgivarutlåtande, som ska beskriva de möjligheter som finns att ta tillvara arbetsförmågan på arbetsplatsen.

Ännu mindre insyn

. Nämndemän ska inte längre delta i kammar

rätternas avgöranden i socialförsäkringsmål.

Januari 2010

Åtgärder för utförsäkrade

. Åtgärder införs för de som börjar utförsäk

ras (uppskattat till 54 000 personer under 2010). En ny arbetsmarknadspolitisk insats, ”arbetslivsintroduktion”, införs för dem som utförsäkras. Insatsen är individuellt anpassad och ska pågå maximalt tre månader.

Nytt beslut om sjukpenning efter sjukersättning

. Rätten att återfå tidigare sjukpenninggrundande

inkomst för dem som haft sjukersättning återinförs, men endast för dem som hade sådan ersättning vid utgången av december månad 2009. De som har eller kan få en sjukpenninggrundande inkomst och som deltar i arbetslivsintroduktionen kan åter få sjukpenning efter tre månader.

223 kronor om dagen

. Under arbetslivsintroduktionen kan man få

aktivitetsstöd enligt speciella beräkningsregler baserad på akasseersättning. De som inte uppfyller kraven får 223 kr/dag för fem dagar/vecka.

Ny variant av sjukpenning

. Ytterligare en sjukpenningtyp införs ”förlängd

sjukpenning i vissa fall”. Gäller för dem som inte kan delta i arbetslivsintroduktionen av olika skäl.

Lite mjukare rehabiliteringskedja

. Försäkringskassan får möjlighet att skjuta upp

prövningen mot hela arbetsmarknaden (efter dag 180).

Nytt skäl för fortsatt sjukpenning

. Möjligheten att få fortsatt sjukpenning (80 %

även efter dag 364) mjukas upp då ”synnerliga skäl” byts ut mot att det ska röra sig om en ”allvarlig sjukdom”.

12 FöRäNDRINgAR I ARBeTSLöSHeTS-FöRSäkRINgeN

Högre avgifter och svårare att få ersättning

Januari 2007

Höjd avgift

. Medlemsavgifterna ökar då akassornas finan

sieringsavgift till staten höjs.

Avgiften ska spegla hur stor arbetslösheten är i branschen vilket ger stora skillnader i avgifter. Exempel: en akademiker kan betala 90 kr/mån i avgift, en hotell och restauranganställd kan få betala 440 kr/mån. Rätten att dra av avgiften i deklarationen tas också bort.

Krav på fler arbetade timmar

. Arbetsvillkoret skärps från 70 tim/mån till

80 tim/mån inom en ramtid av 12 månader.

Ingen a-kassa efter studier

. Studerandevillkoret försvinner, d v s möjligheten

att kvalificera sig till akassa genom studier och ersättning under studie uppehåll försvinner.

Kortare överhopp- ningsbar tid

. Den överhoppningsbara tiden (t ex p g a sjukdom)

minskas från 7 år till 5 år.

Sänkt dagpenning

. Den förhöjda dagpenningen (730 kr) de första

100 dagarna tas bort. Ny högsta dagpenning blir 680 kr, under fem arbetsdagar/vecka precis som tidigare.

mars 2007

Sänkt ersättningsnivå

. Ersättningsnivån sänks stegvis, första dagarna

80 % av högst 18 700 kr, efter 200 dagar 70 % och efter 300 dagar 65 %.


5

Juli 2007

Kortare period

. Ersättningsperioden begränsas till 300 dagar.

Alla jobb måste sökas

. Geografisk och yrkesmässig begränsning av

arbetssökandet de första 100 dagarna tas bort. Den som är arbetslös måste söka alla tillgängliga jobb i hela Sverige.

Oktober 2007

Färre a-kassedagar

. I ersättningsperioden räknas även dagar då

man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har aktivitetsstöd.

april 2008

Kortare ersättningstid för deltidare

. Ersättningsrätten för deltidsarbetslösa

begränsas. Högst 75 ersättningsdagar/period. Gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Innebär att det i vissa fall kan vara bättre att vara helt arbetslös än ta ett deltidsarbete.

Juli 2008

Fler karensdagar

. Antalet karensdagar ökar från 5 dagar till 7 dagar.

mars 2009

Ränta på återkrav

. Akassorna får ta ut ränta på återkrav av arbetslös

hetsersättning. Det gäller även när den arbetslöse har överklagat beslutet om återkrav.

5 FöRäNDRINgAR I ARBeTSRäTTeN svårare att bli fast anställd och tuffare turord-ning för äldre

Juli 2007

Lättare att tidsbegränsa anställningar

. Ändringar i lagen om anställningsskydd. Arbets

givaren behöver inte ange några skäl för att tidsbegränsa anställningar i upp till två år under en femårsperiod och turordningsreglerna blir tuffare för äldre.

Januari 2009

Uppluckring av arbetstagarbegreppet

. Lättare att få Fskattesedel vilket i praktiken

gör det enklare för arbetsgivare att kringgå arbetstagarbegreppet och slippa tillämpa arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal.

Mindre krav på jämställdhet

. Ny Diskrimineringslag som ersätter jämställd

hetslagen och övriga diskrimineringslagar. Arbetsgivarens skyldigheter att upprätta skriftliga planer för jämställdhet och jämställda löner inskränks.

Januari 2010

Lägre krav på utländska arbetsgivare

. Skyldigheten för utländska arbetsgivare från

andra EUländer, som inte är fast etablerade i Sverige, att ha en representant här som kan förhandla och teckna kollektivavtal tas bort.

april 2010

Svårare att strejka

. Kraftiga inskränkningar i möjligheten att vidta

stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal med utländska arbetsgivare som utför arbete i Sverige, Lavallagstiftningen.


6


7

FALL FRÅN VeRkLIgHeTeN

Orimligt lång väntan på ett självklart beslut

I en av de första domarna om de nya sjukpen-ningreglerna har Tomas, som lider av svår njursvikt, fått rätt till fortsatt sjukpenning på den högre 80 procentnivån. Tomas går på dia-lysbehandling ett par gånger i veckan. Han har tidigare gått igenom två levertransplantationer på grund av sin kroniska sjukdom och är aktuell för en ny levertransplantation. När sjukpenningen tidsbegränsades 2008 infördes en regel om att mycket svårt sjuka personer kan få fortsatt sjukpenning utan tidsbegränsning om det finns synnerliga skäl. Trots det sa Försäkringskassan nej till Tomas ansökningar. Då valde kommunal och LO-TCO Rättsskydd att driva ärendet vidare i länsrät-ten. Där ändrade Försäkringskassan uppfatt-ning och medgav att Tomas led av en allvarlig sjukdom. efter ett års väntan på besked fick Tomas äntligen rätt till fortsatt sjukpenning på den högre nivån.

Fel av a-kassan att utesluta medlem

Lars blev utesluten ur Byggnads a-kassa på grund av att han fått a-kassa under en period då hans rätt till sjukersättning var under pröv-ning i domstol. Nu har länsrätten i skarpa ordalag underkänt a-kassans resonemang och undanröjt beslutet. Lars är medlem i Målareförbundet. Han har en arbetsskada som gör hans högerarm i stort sett obrukbar, vilket gör det omöjligt att arbeta som målare. Vintern 2008 fick Lars avslag på sin ansökan om sjukersättning. Då anmälde han sig till arbetsförmedlingen och fick bland annat lönebidrag som vaktmästare på en skola. Samtidigt begärde han ompröv-ning av Försäkringskassans beslut. Så småningom fick han delvis rätt hos Försäkringskassan och beviljades halv sjuker-sättning. Han informerade genast Byggnads a-kassa så de skulle sluta betala ut ersättning.

A-kassan svarade då med att utesluta honom med argumentet att han betett sig svikligt, eftersom han hade ansökt om sjukersättning samtidigt som han varit arbetssökande. Länsrätten konstaterar att det är vanligt att olika myndigheter gör olika bedömningar av en människas arbetsförmåga och att detta inte ska ligga den enskilde till last. Man ifråga-sätter starkt a-kassans resonemang om att en försäkrad som nekas en sjukförmån och därför ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, automatiskt skulle ljuga om sin arbetsförmåga. A-kassan valde att inte överklaga och nu är Lars medlem igen.

arbetsförmedlingen måste ändra rutiner

När Arbetsförmedlingen gör en avanmälan till arbetslöshetskassan innebär det att den arbetslöses ersättning omedelbart dras in. Det kan också innebära att den enskildes sjuk-penninggrundande inkomst nollas. Tidigare ansågs inte detta som myndighets-utövning, men nu har justitiekanslern (jk) änd-rat sin praxis och går på LO-TCO Rättsskydds linje – en avanmälan är en åtgärd vidtagen vid myndighetsutövning. Det innebär att Arbets-förmedlingen kan bli skadeståndsskyldig vid en felaktig avanmälan.


8

Bakgrunden är att en handläggare vid Arbets-förmedlingen uppmanade en arbetslös kvinna, som hade återkommande vikariat som köksbi-träde, att sjukanmäla sig hos Försäkringskassan på grund av en stukad fot. Hon blev samtidigt avanmäld som arbetssökande hos Arbetsför-medlingen. kvinnan fick ingen information om vilka konsekvenser det kunde få. Försäkringskassan avslog sedan hennes rätt till sjukpenning och beslutet stod sig i både länsrätt och kammarrätt. Man ansåg att hon inte hade varit arbetsoförmögen i alla arbeten på den öppna arbetsmarknaden. eftersom hon hade blivit avanmäld kunde hon heller inte få a-kassa och gick miste om 17 dagars ersättning på 450 kr/dagen.

LO-TCO Rättsskydd drev tillsammans med kommunalarbetareförbundet frågan hos jk om att Arbetsförmedlingen på grund av avanmä-lan skulle vara skadeståndsskyldig för felaktig myndighetsutövning. jk sade nej till skadestånd i detta särskilda fall men har ändrat praxis och mot bakgrund av detta anser vi att arbetsför-medlingen måste ändra sina rutiner. Avanmä-lan måste utformas som ett riktigt beslut med möjlighet att överklaga, vilket inte har gått tidigare.

vad är sjukdom?

kan man få sjukpenning om man drabbas av en allvarlig krisreaktion? eller av foglossning i samband med en graviditet? Försäkringskassan ansåg att det inte rörde sig om sjukdomstill-stånd som berättigade till sjukpenning, men Regeringsrätten har nu meddelat två domar som visar att besluten var felaktiga. enligt de två domarna spelar det ingen roll vad som orsakat besvären, det avgörande är istället besvärens omfattning och påverkan på arbetsförmågan. Både krisreaktionen och de graviditetsrelaterade besvären kan jämställas med sjukdom och båda personerna hade rätt till sjukpenning. Det ena målet gällde en man som hade drabbats av en akut kris efter att ha blivit avskedad från sitt arbete. en specialist i psykiatri bedömde att mannen inte kunde arbeta på grund av krisreaktionen, medan Försäkringskassan ansåg att det var en naturlig reaktion i den uppkomna situationen och att arbetsförmågan inte var nedsatt p g a sjukdom. I fallet med den gravida kvinnan handlade det om en komplicerad graviditet med så omfat-tande besvär att kvinnan hade svårt att stå, gå och sitta.

utlandsregistrerat bolag var svenskt

electriconPersonnelLimited var registrerat i england men hade svenska arbetare anställda. Bolaget hyrde ut personal och utförde elarbe-ten i Stockholmsområdet. När de anställda fick


9

reda på att Skatteverket övervägde att kräva dem på ytterligare inkomstkatt tog de kontakt med sina fackförbund LIVS, elektrikerförbun-det och SekO. Bolagets vd Lars, som under hela tvisten har bott i Sverige och bedrivit sin verksamhet här, menade att bolaget inte hade fast driftsställe i Sverige och därför inte var skyldigt att göra avdrag för och betala in skatt för de anställda. De anställda däremot hade hela tiden trott att det skatteavdrag som syntes på lönespe-cifikationerna var riktigt och hade betalats in till Skatteverket. Det var alltså mellanskill-naden mellan utbetalad lön och avtalad lön som Skatteverket nu övervägde att begära in från medlemmarna. För en av medlemmarna handlade det om över 100 000 kr. genom LO-TCO Rättsskydd fick medlemmen hjälp i kontakterna med Skatteverket som till slut gick med på bedömningen att bolaget hade fast driftsställe i Sverige och att medlemmarna fick tillgodoräkna sig de preliminära skatteavdrag som bolaget gjort. efter det första ärendets positiva lösning har krånglet med electricon fortsatt. Bolaget slutade betala ut löner och andra ersättningar till de anställda och Lars går det inte längre att få kontakt med. Medlemmarna har, genom sina förbund och LO-TCO Rättsskydd, fått tingsrätten att försätta bolaget i konkurs men

fortfarande återstår en prövning i Högsta Domstolen innan de kan få ut sina löner.

byte av lönesystem ledde till sänkt lön

Arbetsdomstolen har avgjort en uppmärksam-mad tvist mellan Svenska Transportarbetare-förbundet och Liselotte Löf AB/Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Fallet handlade om åtta renhållningsarbetare i Stockholm som sades upp och sedan erbjöds återanställning med ett nytt lönesystem och lägre lön. Bolagets agerande ledde bland annat till en kortare vild strejk vintern 2009. Det fanns ett kollektivavtal, Miljöarbetarav-talet och målet handlade om att tolka avtalets lönebestämmelser. Frågan var om kollektiv-avtalet förhindrade att arbetsgivaren bytte lönesystem under avtalsperioden för en viss grupp av arbetstagare. Arbetsdomstolen ansåg att avtalet inte hindrade att arbetsgivaren efter uppsägning av anställningsavtalet erbjöd återanställning där ackordslönen ersatts med tidlön. För renhåll-ningsarbetarna innebar domen sänkta löner på upp till 5 847 kr/mån. genom stark facklig sammanhållning lycka-des dock facket därefter förhandla sig till ett nytt avtal för medlemmarna som i huvudsak upphävde lönesänkningarna.


10

miljonskadestånd i flygkrasch efter 12 år

Företrädare för grafiska fackförbundet döda-des i en flygkrasch i Costa Rica 1997. Nu har flygbolaget La Costena Airways betalat drygt 4,3 miljoner kronor till de fem offrens anhöriga. grafiska fackförbundet stöttade under många år Nicaraguas utveckling mot demo-krati, bland annat med kunskap om facklig organisering och utrustning. I oktober 1997, då biståndsprojekten höll på att avslutas, bjöds en delegation från grafiska fackförbundet till Nicaragua. På väg från Nicaragua missade de fem svenskarna sitt flyg p g a fel tid på biljet-terna. De var tvungna att ta ett mindre plan

för att hinna ifatt det reguljära planet, men på väg till Costa Rica störtade planet. en haveri-kommission bedömde planet som undermåligt. grafiska fackförbundet gav ett uppdrag till LO-TCO Rättsskydd att driva ärendet för de efterlevandes räkning 1998. efter att de efter-levande vunnit i både första och andra instans i domstol Nicaragua, med hjälp av en lokal advokat som Rättsskyddet anlitat, betalade flygbolaget. Skadestånden grundar sig på den generella taxa som finns enligt internationell norm för flygolyckor samt bolagets vållande.

transport förlorade tvist om alkoskåp

Under 2006 träffade Svenska Transportarbe-tareförbundet ett kollektivavtal med Ragn-Sells AB om att bolagets fordon skulle förses med fordonsmonterade alkolås, av hänsyn till arbetstagarnas personliga integritet och trafik-säkerheten. Förbundets syfte var att kollektiv-avtalet skulle utesluta andra kontrollmetoder. Men bolaget installerade istället ett så kallat alkoskåp som placerades i chaufförernas omklädningsrum. Förbundet motsatte sig detta och en majoritet av chaufförerna gillade inte heller alkoskåpet och struntade i att blåsa i det. Två skyddsombud fanns bland dem som inte blåste i alkoskåpet. I det läget valde Ragn-Sells att säga upp skyddsombuden. Transport väckte talan i Arbetsdomstolen och ogiltigförklarade uppsägningarna. Förbun-det ansåg också att bolaget brutit mot kollek-tivavtalet, kränkt förbundet och skyddsombu-dens föreningsrätt och brutit mot förbundets tolkningsföreträde. Arbetsdomstolen ansåg att det inte fanns en gemensam partsavsikt att kollektivavtalet skulle utesluta alla andra kontrollmetoder. Inte heller kollektivavtalets ordalydelse uteslöt andra kon-trollmetoder. Arbetsdomstolen menade sedan att bolagets intresse av att få utföra testerna vägde tyngre än arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet. Detta trots att flera chaufförer vittnade om hur integritets-kränkande de upplevde att skåpsystemet var.


11

Arbetsdomstolen ansåg att det förelåg saklig grund för att säga upp skyddsombuden, efter-som de trots tillsägelser inte blåst i alkoskåpet och då man delade bolagets uppfattning att det inte gick att omplacera dem. Angående förbundets tolkningsföreträde ansåg Arbetsdomstolen att blåstestet inte var en del av chaufförernas arbetsskyldighet utan en säkerhetsföreskrift och att det därför inte varit möjligt att lägga tolkningsföreträde. Men här var domstolens arbetstagarledamöter skiljaktiga. Slutligen fann domstolen att det endast var skyddsombuden som hade vägrat att blåsa i skåpet, trots att skyddsombuden och många chaufförer vittnade om att både de och andra chaufförer inte hade blåst i skåpet under lång tid. Mot bakgrund av det ansåg domstolen inte heller att förbundets och skyddsombudens föreningsrätt hade kränkts.

lavalmålet avgjort

Fem år efter Arbetsdomstolens interimistiska beslut i Laval-målet kom så domstolens slutliga dom i målet. Det var 2004 som anställda hos det lettiska företaget Laval byggde en skola i Vaxholm. Byggnadsarbetareförbundet krävde att bolaget skulle teckna samma kollektivavtal och betala samma lön som svenska företag

gör, vilket Laval vägrade. Byggnads vidtog då stridsåtgärder mot bolaget för att förmå det att teckna avtal och elektrikerförbundet varslade om sympatiåtgärder till stöd för Byggnads krav. Vid sin första prövning av frågan gav Arbetsdomstolen klartecken för stridsåt-gärden. Frågan om stridsåtgärden stred mot eg-rätten prövades sedan av eU-domstolen. eU-domstolen fann att det inte var tillåtet att kräva samma lön och anställningsvillkor för de lettiska arbetstagarna som för svenska. Dom-stolen menade därför att den svenska lagstift-ningen stred mot eg-rätten. Den fråga som Arbetsdomstolen prövade i sin slutliga dom var om de fackliga organisatio-nerna, som följt tydlig svensk lagstiftning, skulle betala skadestånd till Laval. Domstolen fann att så var fallet. Domstolen ansåg att fackliga orga-nisationer har ett minst lika stort skadestånds-ansvar som staten. Att Arbetsdomstolen från början bedömt att stridsåtgärderna var lovliga hade ingen betydelse. Facken ålades att betala sammanlagt 550 000 kr i allmänt skadestånd till bolaget samt rättegångskostnader på över 2 miljoner. Bolagets rättegångskostnader har dock hela tiden betalats av Svenskt Näringsliv.


12


13

ÅRsRedOvIsnInG FÖR veRKsamHetsÅRet 2009

Styrelsen och verkställande direktören för LO-TCO Rättsskydd AB får härmed avge årsredovisning för 2009.

FÖRvaltnInGsbeRÄttelse

verksamhetenLO-TCO Rättsskydd AB ägs till 90 % av Lands-organisationen i Sverige samt till 10 % av TCO. Av årets totala omsättning avser 1,80 % (2,56%) försäljning till LO, vilket också utgör den försäljning som skett inom koncernen. Antalet nyanmälda ärenden uppgick till 1.441 (1.484). Anställda hos LO-TCO Rättsskydd AB har såsom ombud i 204 (201) fall ingivit stämnings-ansökan eller svaromål inför domstol. Dess-utom har inom bolaget handlagts ett stort antal mål angående försättande i konkurs och lönegaranti. Flertalet socialförsäkringsmål har överklagats till länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten. I 20 (26) av Arbetsdomstolens 50 (56) refererade domar under 2009 har någon av Rättsskyddsbolagets jurister varit ombud. 12 (13) brottmål har handlagts av bolagets jurister, i flera fall såsom offentlig försvarare. I ärenden som avslutats under året har direkt utverkats 282.505 tkr (319.362 tkr) i ersättning för de fackliga organisationerna och deras medlemmars räkning. 58 (31) omfat-tande rättsutredningar har gjorts. Dessutom har Rättsskyddsbolaget i övrigt biträtt med omfattande rådgivning i arbets- och social-försäkringsrättsliga spörsmål. Bolaget har anordnat flera egna seminarier för förbundens anställda och förtroendevalda. Anställda vid bolaget har också medverkat vid ett stort antal kurser och konferenser som föreläsare.

FramtidenAntalet inkomna ärenden till bolaget har under året varit oförändrat på arbetsrättsenheten och minskat något på försäkringsrättsenheten. Minskningen på försäkringsrättsenheten skedde i början av året och upphörde under hösten. Vi bedömer att verksamheten kom-mer att ha oförändrad omfattning under 2010. Alla LO-förbund utom ett anlitar regelbun-det bolaget. Samtliga TCO-förbund och vissa Saco-förbund anlitar bolagets försäkringsrätts-enhet. ett antal TCO-förbund anlitar regelbun-det även arbetsrättsenheten. Bolagets verksamhet präglas av stabilitet och vi bedömer därför att några större föränd-ringar av verksamheten inte kommer att ske de närmaste åren.

Resultat och ställningBolagets verksamhet ska bedrivas till självkost-nadspris, dvs. utan vinstsyfte. Soliditeten är mycket god 75 % (78 %) vid årets utgång.För bolagets resultat och ställning i övrigt hän-visas till efterföljande resultaträkning, balans-räkning, kassaflödesanalys och noter.

Förslag till vinstdispositionTill årsstämmans förfogande står följande vinstmedel.

Balanserad vinst 30.483.394,02Årets resultat - 243.906,47 30.239.487,55

Styrelsen föreslår att 30.239.487,55 kronor balanseras i ny räkning.


14

ResultatRÄKnInG

not 2009 2008

1 tkr tkr

Rörelsens intäkter

Nettoomsättning 65 082 67 413

Förändring av pågående

arbete för annans räkning -830 -3 743

övriga rörelseintäkter mmmmm– mmmmm21

Summa rörelsens intäkter 64 252 63 691

Rörelsens kostnader

övriga externa kostnader 2 -15 609 -15 237

Personalkostnader 3 -49 328 -45 901

Avskrivningar 4 – 5 m iiiiiii -165 m iiiiiii -215

Summa rörelsens kostnader m -61 102 m -61 353

Rörelseresultat -850 2 338

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter 32 287

Räntekostnader -31 -24

Resultat efter finansiella poster -849 2 601

Bokslutsdispositioner 6 605 -695

Skatt på årets resultat 7 – -597

Årets resultat -244 1 309


15

balansRÄKnInG

not 2009-12-31 2008-12-31

1 tkr tkr

tillgångar

anläggningstillgångar

materiella anläggningstillgångar

Maskiner 4 187 231

Inventarier 5 mmmmm134 mmmmm181

321 412

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 8 500 1 000

summa anläggningstillgångar 821 1 412

Omsättningstillgångar

varulager

Pågående arbete för annans räkning 26 921 27 623

Kortfristiga fordringar

kundfordringar 12 668 11 311

Fordringar moderorganisation 653 861

Aktuella skattefordringar 2 099 870

övriga fordringar 189 396

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 9 mmmm1 706 mmmm1 885

17 315 15 323

Kortfristiga placeringar 10 2 055 2 555

Kassa och bank 7 352 7 548

summa omsättningstillgångar 53 643 53 049

summa tillgångar 54 464 54 461


16

eGet KapItal

not 2009-12-31 2008-12-31

1 tkr tkr

eget kapital och skulder

eget kapital

bundet eget kapital

Aktiekapital, antal aktier 70.000 medkvotvärde 100 kr 11 7 000 7 000

Reservfond mm i mm3 600 m miiim3 600

10 600 10 600

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 30 483 29 174

Årets resultat mm mm -244 m miiiim1 309

30 239 30 483

summa eget kapital 40 839 41 083

Obeskattade reserver 12 1 137 1 742

avsättningar

Avsättning för pensioner och liknande

förpliktelser 13 mm mm1 540 mm mm1 540

Summa avsättningar 1 540 1 540

Kortfristiga skulder

Leverantörsskuld 2 508 2 453

klientmedelsskuld 20 69

övriga skulder 2 882 2 563

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 mm mm5 538 mm mim5 011

summa kortfristiga skulder 10 948 10 096

summa eget kapital och skulder 54 464 54 461

Ställda säkerheter: Inga Inga

Ansvarsförbindelser 13 Pensionsavtal Pensionsavtal


17

KassaFlÖdesanalYs

2009 2008

tkr tkr

den löpande verksamheten

Rörelseresultat -850 2 338

Avskrivningar mm im 165 mm im 215

-685 2 553

erhållen ränta 32 287

erlagd ränta -31 -24

Betald inkomstskatt mm -1 229 mm im -531

Kassaflöde från den löpandeverksamheten före förändring avrörelsekapital -1 913 2 285

ökning/minskning varulager 702 3 499

Minskning/ökning kundfordringar -1 357 -2 237

ökning/minskning kortfristiga fordringar 594 -448

Minskning/ökning leverantörsskulder 55 1 142

Minskning/ökning övriga kortfristiga

rörelseskulder mm 797 mm im 738

Kassaflöde från den löpandeverksamheten -1 122 4 979

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella

anläggningstillgångar -74 -159

Placeringar i övriga finansiella

anläggningstillgångar mm 500 mm i i 1 000

Kassaflöde fråninvesteringsverksamheten 426 841

Årets kassaflöde -696 5 820

Likvida medel från årets början mm i 10 103 mm i i 4 283

likvida medel vid årets slut 9 407 10 103


18

noter till resultaträkning och balansräkning

not 1.RedovisningsprinciperTillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.

Moderorganisation som upprättar koncernredovisning är Landsorganisationen i Sverige, 802001-9769, Stockholm.

pågående arbeten/intäkterInkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den takt uppdraget utförs och faktureras. Ofakturerat arbete vid årets slut värderas till aktuellt försäljningspris.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket.

Kortfristiga fordringarFordringarna upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

anläggningstillgångarMATeRIeLLA ANLäggNINgSTILLgÅNgARMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Maskiner och inventarier 5 årDatorer 4 år

FINANSIeLLA ANLäggNINgSTILLgÅNgARFinansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas tillanskaffningsvärde. Har en finansiell tillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ned till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.

SOLIDITeTDet egna kapitalet i procent av balansomslutningen.


19

not 2.ersättning till revisorer 2009 2008öhrlings PricewaterhouseCoopers(revision och revisionsnära rådgivning) 77 79(andra uppdrag än revisionsuppdraget) mmmm im– mmmmm17summa 77 96

not 3.personal 2009 2008Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått tillkvinnor 30 31Män mmmmm19 mmmmm19Totalt för bolaget 49 50

Löner och ersättningar har uppgått tillStyrelsen och verkställande direktören 1 161 1 114övriga anställda mmm27 782 mmm26 678 Totala löner och ersättningar 28 943 27 792Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 680 11 099Pensionskostnader (varav för verkställandedirektören 313 tkr år 2009 och 264 tkr år 2008) 6 927 4 436Totala löner, ersättningar, sociala avgifteroch pensionskostnader 46 551 43 327övriga personalkostnader mmiim2 777 mmiiim2 574 summa 49 328 45 901

För verkställande direktören finns ett trygghetsavtal som innebär två års tjänstgöringsfri uppsägningstid vid uppsäg-ning från arbetsgivarens sida.

sjukfrånvaro 2009 2008

Total sjukfrånvaro i förhållande till ordinariearbetstid 3,53% 3,05%Varav långtidssjukfrånvaro 1,75% 0,79%kvinnor 3,46% 3,55%Män 3,66% 2,26%Anställda i åldersgruppen:29 år eller yngre 0,91% 1,42%30-49 år 1,31% 3,15%50 år eller äldre 6,90% 3,12%


20

not 4.maskiner 2009-12-31 2008-12-31Ingående anskaffningsvärde 3 064 2 932Inköp 63 132Försäljningar och utrangeringar mmmmnm– mmmmnm– Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 127 3 064

Ingående avskrivningar -2 833 -2 696Försäljningar och utrangeringar - -Årets avskrivningar mmmm-108 mmmm-137Utgående ackumulerade avskrivningar -2 941 -2 833utgående restvärde enligt plan 186 231

not 5.Inventarier 2009-12-31 2008-12-31Ingående anskaffningsvärde 2 349 2 321Inköp mmmm 10 mmmm 28Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 359 2 349

Ingående avskrivningar -2 168 -2 089Årets avskrivningar mmiimm-57 mmiimm-79Utgående ackumulerade avskrivningar -2 225 -2 168utgående restvärde enligt plan 134 181

not 6.bokslutsdispositioner 2009 2008Skillnad mellan bokförda avskrivningar ochavskrivningar enlig plan 16 -19Förändring av periodiseringsfond mmiiiiim589 mmiimm714summa 605 695

not 7.Aktuell skatt för året 0 601(varav skatteeffekt av schablonränta påperiodiseringsfond) (9) (8)Skatt på tidigare års resultat mmiiiimiim0 mmiiiimim-4 summa 0 597


21

not 8.andra långfristiga värdepappersinnehav 2009-12-31

Marknadsvärde Bokfört värde

Aktieobligationer 475 500

2008-12-31Marknadsvärde Bokfört värde

Aktieobligationer 923 1 000

not 9.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31Förutbetald hyra 1 151 1 153

övriga förutbetalda kostnader mmmim555 mmmim732

summa 1 706 1 885

not 10.Kortfristiga placeringar 2009-12-31

Marknadsvärde Bokfört värde

Aktieobligationer 490 500Värdepappersfonder mmiim1 724 mmmii1 555

2 214 2 055

2008-12-31 Marknadsvärde Bokfört värde

Aktieobligationer 977 1 000Värdepappersfonder mmmii1 684 1 555

2 661 2 555

not 11.eget kapital 2009-12-31 2008-12-31AkTIekAPITAL Belopp vid årets ingång 7 000 7 000Belopp vid årets utgång 7 000 7 000ReSeRVFONDBelopp vid årets ingång 3 600 3 600Belopp vid årets utgång 3 600 3 600FRITT egeT kAPITALBelopp vid årets ingång 30 483 29 174Årets resultat -244 1 309Belopp vid årets utgång m1mii30 239 mmiii30 483


22

not 12.Obeskattade reserver 2009-12-31 2008-12-31Periodiseringsfond tax-2005 – 84Periodiseringsfond tax-2008 400 905Periodiseringsfond tax-2009 SSSSSSS715 SSSSSSS715

1 115 1 704överavskrivningar 22 38summa 1 137 1 742

not 13.pensionsförpliktelser

Bolaget är bundet av ett pensionsavtal mellan kFO och FTF vilket bland annat ger arbetstagare rätt att gå i pension vid 62 års ålder. När en anställd utnyttjar den möjligheten är bolaget skyldigt att betala en pensionspremie till kP, vilken beräknas i förhållande till den anställdes lön. Avsättning för pensionsförpliktelser i balansräkningen uppgår till 1.540 tkr.

not 14.upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2009-12-31 2008-12-31

Upplupna semesterlöner 1 710 1 651Sociala avgifter och löneskatt 3 323 2 989övriga upplupna kostnader SSSSSSS505 SSSSSSS371 summa 5 538 5 011

stOcKHOlm den 11 maRs 2010Per BardhOrdförandekjell Ahlberg Anna Forsberg Tommy AnderssonSusanna gideonsson Sven-Olof Hellman gunnar johansongöran Larsson Lise-Lotte Lenberg ella NiiaSten-Ove Niklasson Håkan Pettersson Veli-Pekka SäikkäläRonny Wenngren Martin Wästfelt Anne Alfredson Arbetstagarrepresentantjulia Pietrek Dan HolkeArbetstagarrepresentant Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2010Ulrika granholm DahlAuktoriserad revisor


23

RevIsIOnsbeRÄttelse

Till årsstämman i LO-TCO Rättsskydd AB Organisationsnummer 556150-9257

jag har granskat årsredovisningen och bok-föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i LO-TCO Rättsskydd AB för år 2009. Det är styrelsen och verkstäl-lande direktören som har ansvaret för räken-skapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisnings lagen tillämpas vid upprät-tandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvalt-ningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. en revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprin-ciperna och styrelsens och verkställande direk-törens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upp-rättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen.

Som under lag för mitt uttalande om ansvarsfri-het har jag granskat väsentliga beslut, åtgär-der och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebo-lagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsord-ningen. jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvi-sande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års-redovisningens övriga delar. jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen, dispo-nerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsbe-rättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 mars 2010Ulrika granholm DahlAuktoriserad revisor

stYRelsen

Ordinarie ledamöter Per Bardh, ordförande – LO, kjell Ahlberg – LO, Ronny Wenngren – Elektrikerna, Tommy Andersson – GSfacket, Veli-Pekka Säikkälä – IF Metall, göran Larsson – LO, Håkan Petters-son – Kommunal, ella Niia – Hotell och Restaurang, Susanna gideonsson – Handels, Sven-Olof Hellman – SEKO, Lise-Lotte Lenberg – LO, Sten-Ove Niklasson – Transport, Anna Fors-berg – TCO, Martin Wästfelt – Unionen, gunnar johanson – ST, julia Pietrek – personalrepresen-tant, Anne Alfredson – personalrepresentant.

suppleanterSofie Rehnström – LO, Bo Abrahamsson – LO, Mikael johansson – Målarna, jan granvik – Musikerna, Christer Persson – IF Metall, Renée Andersson – LO, Annika örn – Kommunal, gerald Lindberg – Livs, Hans ölund – Fastighets, Torbjörn johansson – Byggnads, Claes-Mikael jonsson – LO, Matts jutterström – Pappers, Helena johanson – TCO, Susanne Forssman – Unionen, Margareta öhberg – Vårdförbundet, ellinor gudmundsson – personalrepresentant, gunvor Nyström – personalrepresentant.

Styrelsen har under 2009 bestått av följande personer:


LO-TCO Rättsskydd styrs av LO- och TCO-förbunden. Nittio procent av aktierna ägs av LO. Resterande tio procent äger TCO. LO-TCO Rättsskydd ger juridisk service åt LO, TCO, förbunden och deras medlemmar. Mer än tre miljoner medlemmar kan, efter beslut om rättshjälp från det egna förbundet, få juridiskt stöd i rättsliga angelägenheter som har anknytning till arbetet.

arbetsutskottStyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott som, tillsammans med VD, svarar för den övergri-pande förvaltningen. AU bestod under 2009 av ordförande Per Bardh, vice ordförande Håkan Pettersson, Ronny Wenngren, Anna Forsberg, Veli-Pekka Säikkälä, VD Dan Holke och personalens representant julia Pietrek.

ledningsgruppLedningsgruppen samordnar den löpande verksamheten. Den bestod under 2009 av VD Dan Holke, chefen för arbetsrättsenheten Annett Olofsson/Sussanne Lundberg, chefen för försäkringsrättsenheten Claes jansson, ekonomichefen Lena Agneby Boström och chefssekreterare/IT-ansvarig Ingalill Brandt.

Försäkringsrättsenheten Försäkringsrättsenheten arbetar med ärenden inom socialförsäkrings- och skadeståndsrätt. Det innebär i huvudsak tvister som rör lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om allmän försäkring. Många ärenden gäller också med-lemmar som är missnöjda med ersättningen från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA).

arbetsrättsenhetenArbetsrättsenheten tar sig an alla tvister som har samband med arbetet, i första hand arbetsrättsliga tvister men även rättstvister inom bland annat straffrätten, konkursrätten, avtalsrätten och associationsrätten.

ORGanIsatIOn

vI sOm JObbaR HÄR vÅRen 2010

Lena Agneby Boström, Anne Alfredson, Henric Ask, Tom Aspengren, Ingela Atterhult, Annki Berg, Agneta Bern, Ingalill Brandt, ewa Cars-brant, Ulrika edebrink, erika ejder-hamn Roupé, Phillip eldon, Bo eric-son, Annika ewerblad, Maria Fridolin, ellinor gudmundsson, Stellan gärde, David Hellman, Lars Henriksson, jeanette Herrström, Dan Holke, Lena Isenstam, Claes jansson, Stig jansson, Laura kemppainen, Stefan kjellström, Susanna kjällström, Ulf Lejon-klou, Sussanne Lundberg, Mattias af Malm-

borg, Camilla Morath, jörgen Nilsson, Inger Nordström, gunvor Nyström, Mari-Louise Näsholm, Anneli Ohlsson Anderbjörk, Annett

Olofsson, Angelin Olsson de groat, julia Pietrek, Anne Rajmic, Robert Sjunnebo, Mikael Sjöberg, Lise-Lotte Sjöstedt, eric Sundberg, jimmie Söndergaard, georg Thull-

berg, Lena Törnros, Bo Villner, Linda Wallin, jenny Wentzel, eva Wrangsell, Malin Wulkan, Tina Åström, evalena ödman, Carolina öhrn, Olov östensson, elizabeth östman.

FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN��Enhetschef�2�4�Förbundsjurister�5�Sekreterare

ARBETSRÄTTSENHETEN

Enhetschef17�Förbundsjurister�

5�Sekreterare

ADMINISTRATION�

Chefssekreterare/�IT-ansvarig�Ekonomichef

VERKSTÄLLANDE�DIREKTÖR�

(Chefsjurist)

ARBETSUTSKOTTSTYRELSE

24


LO-förbunden Byggnads/Bleck-och Plåt – 5 – –Elektrikerna 59 91 43 16 367 Fastighets 44 55 47 6 364 GS 67 104 96 11 081 Handels 100 96 92 9 467 Hotell 20 19 24 1 156 IF Metall 112 403 210 69 517 Kommunal 403 651 416 60 995 Livs 43 59 43 4 538 LO 29 12 30 – Musikerna 3 4 3 – Målarna 24 37 28 4 339 Pappers 23 41 21 6 723 SEKO 106 199 99 15 311 Transport 24 36 21 6 867 Summa 1057 18121173212725

TCO-förbunden TCO 7 4 6 – Farmaciförbundet 4 4 2 – Finansförbundet 3 8 5 – Folkhögskolan – 2 – – Försvarsförbundet 2 5 2 7 FTF 5 8 7 1 158 Journalist 19 11 16 2 528 SKTF 43 73 51 7 288 Lärarförbundet 3 11 5 3 143 Polis 33 63 32 5 260 Skogs-och Lant 3 – 4 - ST 7 18 9 7 945 Teater 2 6 6 – Tull-Kust 2 4 2 – Unionen 144 219 164 21 994 Vårdförbundet 12 42 17 8 591 Yrkesmusiker 2 - 3 40 Summa 291 478 331 57954

SACO-förbundenSaco 2 – 2 – Civilekonomerna 2 10 4 530 Sveriges Ingenjörer 13 23 10 9 270 Lärarnas Riksförbund 1 4 2 – Officersförbundet 1 1 1 – Tandläkarförbundet 2 2 2 – Veterinärförbundet 1 – 1 – Jusek 1 – 1 – Farmacevtförbundet 1 2 3 – Fartysbefälsfören – – – – Psykologförbundet – 2 – – Summa 24 44 26 9800

övrigA Baltic Law – – 2 – LO-TCO Biståndsnämnd 3 1 3 – Förb. Avd 45 20 46 –Ledarna 20 44 10 2 026 PTK 1 – 1 – Summa 69 65 62 2026

TOTALT 1441 23991592 282505

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. Vi ger juridiskt stöd åt LO, TCO och medlemsförbunden. Men vår viktigaste uppgift är att företräda enskilda fackföreningsmedlemmar i domstol. Sedan 1971 har vi haft över 68 000 ärenden. Vårt arbete ersätts av facket sedan medlemmen beviljats rätts-hjälp av sitt fackförbund. Det kostar varje medlem cirka 20 kronor av den årliga fackliga medlemsavgiften. Hittills har vi lyckats utverka ersättningar som varit mångdubbelt större än våra kostnader. Varje år får fackmedlemmar dela på uppåt 300 miljoner kronor efter vunna mål. Många får också tillbaka jobbet eller blir frikända från anklagelser om brott.Det lönar sig att kräva sin rätt!

SåmyCkeTfiCkmedLemmArnATiLLbAkA!

Nyanmäldaärenden

2009

Underhand-

läggning

Avslutadeärenden

2009

Utverkad ersättning

(tKr) 2009

Nyanmäldaärenden

2009

Underhand-

läggning

Avslutadeärenden

2009

Utverkad ersättning

(tKr) 2009

2010-04-29 13.36

Besöksadress: Olof Palmes gata 29, 7 tr, Box 1155, 111 81 Stockholm, tel 08-676 63 00. www.fackjuridik.com

36 BESLUTSOM HAR

FÖRÄNDRATSVERIGE

!"#

#$%&'

()*"+,-./

*/0-12

$3()45-)1*/

26(!

/*/

,-*+72

60-8&'39:"+

91-;<=<

8/+>?;@A-B+C;<<D-/EFGHI,JKLL---; ;<=<><@>;M---=N,A;

lo tco rättsskydd 2010

Documents