motions- och utlåtandehäfte€¦ · motions c tlåtandehäfte ongres 019 4 a:8 medlemsavgiften...

Motions- och utlåtandehäfte

Motions- och utlåtandehäfte, kongress 2019

1

A - Stadgefrågor Gratis medlemskap

A:1 Återinför gratis medlemskap i tre månader för ungdomar under 26 år Enskild medlem, sektion Öst Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Vi ser att många ungdomar i åldersgruppen 18-26 år är oorganiserade och de är också svåra att rekrytera. Ofta påtalar de att orsaken till att de inte vill gå med i Kommunal är kostnaden. Jag upplever att vi hade lättare att rekrytera denna ålderskategori då vi hade gratis medlemskap de första tre månaderna.

Jag/Vi yrkar

att man inför gratis medlemskap de första tre månaderna för ungdomar under 26 år. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:1 I motion A:1 yrkas att Kommunal av rekryteringsskäl ska ha gratis medlemskap de tre första månaderna för ungdomar under 26 år. Detta har prövats tidigare och då inte haft riktigt den effekt som man hoppats. Dessutom upplever förbundsstyrelsen att det finns en risk med att ha olika villkor för olika ålderskategorier. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip om att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar, och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad.

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta.

att avslå motion A:1.

Medlemsavgift vid deltidsarbete

A:2 Lägre medlemsavgift vid deltidsarbete Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Det är inte rimligt att medlemsavgiften räknas från det föregående året om man går ner i arbetstid. Det irriterar medlemmar och gör att de lämnar Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ändrar detta så att medlemmar som går ner i arbetstid får en lägre medlemsavgift samtidigt.

Motionen bifalles av avdelningen.


2

Utlåtande över motion A:2 I motion A:2 yrkas att medlemsavgiften inte ska räknas från föregående år om man går ner i arbetstid. Avgiftsutredningen föreslår i sitt förslag att det är inkomsten definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad som ska styra avgiftens storlek. Vid förändring av inkomst som är bestående (minst 30 dagar) så ska medlemmen placeras i inkomstnivå efter de nya förutsättningarna. Detta betyder att det problem som motionären tar upp försvinner när avgiftsutredningens förslag genomförs.


att anse motion A:2 besvarad.

Bonussystem för medlemsavgiften

A:3 Medlemsvård Enskild medlem, sektion Malmö/Vård och Omsorg, Kommunal Skåne

I dag är Kommunal bra på att värva nya medlemmar, men tyvärr tappar vi också väldigt mycket medlemmar, vilket gör att vi inte ökar i den omfattningen vi borde göra. Mitt förslag är att Kommunal inför ett slags bonussystem för medlemmar som gör att man inte lämnar Kommunal lika enkelt som i dag. Bonussystemet bygger då på att om man varit medlem i Kommunal i 10 år får man en sänkning av sin medlemsavgift med 25 procent, medlem i 15 år får sänkning av avgiften med 50 procent, medlem i 20 år får en sänkning av avgiften med 75 procent, samt om man varit medlem i 30 år blir gratismedlem. Detta skulle vara en morot att stanna kvar i Kommunal hela sin arbetsaktiva tid så länge man tillhör Kommunals avtalsområde.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar som varit medlemmar i 10 år får en sänkning med 25 procent av avgiften, medlem i 20 år får 50 procent i sänkning, medlem i 25 år får 75 procent i sänkning och de som varit medlemmar i 30 år blir gratismedlemmar.

Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:3 I motion A:3 yrkas att ett bonussystem av medlemsavgiften införs och motionären tar upp frågan om att vi allt för lite bryr oss om de medlemmar som varit organisationen trogna under längre tid och bara riktar in oss på presumtiva och nyblivna medlemmar. Motionären föreslår att vi via medlemsavgiften ska uppmärksamma dessa medlemmar. Förbundsstyrelsen håller med om att trogna medlemmar bör uppmärksammas. Däremot att det inte görs via rabatter på medlemsavgiften. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip om att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad.




3

Medlemsavgiftens nivåer

A:4 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

Kommunals medlemsavgift är inkomstrelaterad i sex steg. Inkomstspannet i avgiftsnivå 2 är mellan 10 001-18 879 kronor och i avgiftsnivå 3 mellan 18 880-21 682 kronor i 2018 års nivåer. Just de som har dessa inkomster kallas ”låginkomsttagare”, och vi ser fler och fler i det spannet som när de blir arbetslösa väljer att kliva ur Kommunal på grund av avgiften.

Jag/Vi yrkar

att avgiftsnivå 2 och 3 delas upp i 3 nivåer i stället för nuvarande 2. Motionen avslås av avdelningen. A:5 Lägsta avgiftsklass för arbetssökande, § 5 i stadgarna Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst

Jag anser att man som arbetssökande borde ligga i avgiftsklass 1 då ekonomin som alla vet är mycket ansträngd under den perioden av livet. Det finns de medlemmar som känner sig tvungna av ekonomiska skäl gå ur förbundet och endast kvarstå i A-kassan.

Jag/Vi yrkar

att arbetssökande ska ligga i avgiftsklass 1. Motionen avslås av avdelningen.

A:6 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst

Jag tycker att det är svårt att rekrytera nya medlemmar till Kommunal när medlemsavgiften höjs årligen med några kronor, det måste gå att lösa på något annat sätt genom omfördelning av medel och så vidare. Många unga/potentiella medlemmar tycker att det är dyrt att vara med i facket, då kan vi inte höja avgifterna varje år.

Jag/Vi yrkar

att låta medlemsavgiften vara på samma nivå en längre period. Motionen avslås av avdelningen.

A:7 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion Tranås/Aneby, Kommunal Sydväst

Höj inte medlemsavgiften! Många tycker att det är för dyr avgift och vill gå ur Kommunal för det. De går inte med i Kommunal för det är en dyr avgift. Förbund där mer "högavlönade" är med har lägre avgift. Fler skulle gå med om avgiften vore lägre, den behöver inte höjas varje år.

Jag/Vi yrkar

att medlemsavgiften inte höjs. att medlemsavgiften kan sänkas i de högre avgiftsklasserna. Motionen avslås av avdelningen.


4

A:8 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Örebro vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand

För att vi ska kunna värva fler och behålla våra medlemmar, behöver medlemsavgiften ses över. Många medlemmar och icke-medlemmar anser att vår avgift är för dyr.

Jag/Vi yrkar

att avgiften enbart dras på grundlönen och att nivåerna sänks. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna A:4-A:8 I motion A:4 yrkas att avgiftsnivå 2 och 3 delas upp i 3 nivåer i stället för nuvarande 2. I motion A:5 yrkas att arbetssökande ska ligga i avgiftsklass 1. I motion A:6 yrkas att låta medlemsavgiften vara på samma nivå en längre period. I motion A:7 yrkas i första att-satsen att medlemsavgiften inte höjs, och i andra att-satsen att medlemsavgiften kan sänkas i de högre avgiftsklasserna. I motion A:8 yrkas att avgiften enbart dras på grundlönen och att nivåerna sänks. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar, och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst. Vidare föreslår avgiftsutredningen att med begreppet inkomst menas grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad. Medlemmar som har ersättning från sjuk-, föräldra- eller arbetslöshetsförsäkring i minst 30 dagar har rätt att betala avgift beräknat på denna ersättning. Avgiftsutredningen föreslår vidare att dagens system med sex avgiftsnivåer behålls då detta anses som ett rimligt antal. Att som föreslås i motion A:4 utöka antalet avgiftsnivåer med en mellannivå 2 och 3, kommer att öka administrationen då detta kommer att medföra ett mer frekvent byte mellan klasserna. Förhoppningen är ju att flertalet medlemmar konstant ska ligga kvar i samma avgiftsklass. Frågan om medlemsavgiften ska höjas eller sänkas och med hur mycket, beslutas årligen av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har att ta hänsyn till kostnads-/löneutvecklingen i den fackliga verksamheten samt kostnaden för försäkringspaketet. Att principiellt besluta om en frysning av medlemsavgifterna under en längre period är inte ett rimligt förfarande. Däremot strävar förbundsstyrelsen mot att hålla nere kostnaderna så att medlemsavgiften inte behöver höjas onödigt mycket. När det gäller fördelningen mellan avgiftsuttag inom klasserna kommer förbundsstyrelsen att kunna justera beloppen i nivåerna vid avgiftsförändringar genom att välja hur avgiftsförändringarna läggs ut. Detta kan göras i krontal, i procent eller en kombination av dessa.


att avslå motionerna A:4, A:6 och A:7 första att-satsen, samt att anse motionerna A:5, A:7 andra att-satsen och A:8 besvarade.


5

Medlemsavgift vid sjukdom

A:9 Reglering av medlemsavgiften vid sjukdom Enskild medlem, sektion Askim-Frölunda-Högsbo, Kommunal Väst

I dag gäller enbart 100 procent sjukskrivning om medlemsavgiften ska regleras. Detta slår hårt mot våra medlemmar som varit sjukskrivna en längre tid. Det vanligaste är att man efter lång sjukskrivning börjar arbeta 25 procent. Har man då 70 procent av lönen från Försäkringskassan, så blir 25 procent nästan ingen inkomst alls. Att man dessutom får betala full medlemsavgift när man försöker komma tillbaka till arbetslivet slår hårt mot medlemmarnas redan dåliga ekonomi. Flera medlemmar överväger då att lämna Kommunal eller blir uteslutna då de helt enkelt inte har råd att betala sin avgift. Avgiften bör därför anpassas efter medlemmarnas inkomst under sjukskrivningen tills dess att man arbetar mer än 50 procent av sin ordinarie arbetstid.

Jag/Vi yrkar

att medlemsavgiften ska justeras för sjukskrivna upp till 50 procent sjukskrivning.

att medlemmens månadsinkomst under sjukskrivningen ska styra vilken avgiftsgrupp de ska tillhöra upp till 50 procent sjukskrivning.


Utlåtande över motion A:9 I motion A:9 första att-satsen yrkas att medlemsavgiften ska justeras vid sjukdom, och i andra att-satsen att medlemmens månadsinkomst ska styra vilken avgiftsgrupp de ska tillhöra upp till 50 procent sjukskrivning. Avgiftsutredningen föreslår i sitt förslag att den medlem som är sjukskriven (föräldraledig eller arbetslös) minst 30 dagar har rätt att betala medlemsavgift utifrån den ersättning hen erhåller. Detta innebär att det problem som motionären beskriver fortsättningsvis inte kommer att uppstå, då det är den faktiska månadsinkomsten definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad eller ersättningen från trygghetssystemen som kommer att styra vilken medlemsavgift som ska betalas.



Retroaktiv justering av medlemsavgiften

A:10 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Man har förändrat reglerna kring medlemsavgiften och den tid som man kan räkna tillbaka för att få reducerad medlemsavgift. Jag upplever att detta är en försämring för oss medlemmar och för Kommunal som organisation. Det kommer att påverka de berörda medlemmarna väldigt mycket, och det kan medföra att vi förlorar fler medlemmar. Jag ser att Vision till exempel räknar tillbaka sex månader om man har läkarintyg. Och vi borde ha samma möjligheter i Kommunal.


6

Jag/Vi yrkar

att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har varit sjuk och har läkarintyg. att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har varit föräldraledig och kan intyga det från Försäkringskassan. att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har studerat och kan visa det genom intyg från sin skola.


A:11 Information om man blir föräldraledig eller sjukskriven Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

I dag den 22 februari 2018 fick jag reda på att om jag är föräldraledig eller sjukskriven, så har jag en mindre kostnad. Jag blev sjukskriven i oktober 2016 tills jag födde barn i mars 2017. I dag får jag veta att jag skulle ha betalat en lägre kostnad. vilket jag aldrig blivit informerad om och då betalat mycket mycket mer än vad jag borde. Min kostnad är 357 kronor, men egentligen skulle jag ha betalat 210 kronor. Jag tycker att det är riktigt dåligt att nu kan jag inte få igen mina pengar jag inte skulle betala. När man är föräldraledig och sjukskriven har man inte så mycket pengar och borde då få igen överbetalningar. För mig minskar mitt förtroende när man inte blir väl informerad av er samt att det känns som ni mjölkar ur varenda krona ni kan få.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tydligare informerar om avgiftsjustering vid sjukskrivning, föräldraledighet och studieledighet.

att Kommunal möjliggör för återbetalning av felaktig avgift i upp till ett år bakåt i tiden.


Utlåtande över motionerna A:10 och A:11 I motion A:10 första att-satsen yrkas att medlem ska kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man varit sjuk och har läkarintyg, i andra att-satsen att kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man varit föräldraledig och kan intyga det från Försäkringskassan och i tredje att-satsen att man ska kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har studerat och kan visa det genom intyg från sin skola. I motion A:11 första att-satsen yrkas att Kommunal tydligare informerar om avgiftsjustering vid sjukskrivning, föräldraledighet och studieledighet, och i andra att-satsen att Kommunal möjliggör för återbetalning av felaktig uppgift upp till ett år bak i tiden. Kommunal hade fram till den 31 maj 2017 en generös inställning till återbetalning av medlemsavgifter. Om en medlem angav retroaktivt att hen har haft en förändring som innebar en lägre avgiftsnivå, för en period eller permanent, litade vi på medlemmen och avgifterna återbetalades. Detta oavsett tidpunkt för förändringen, då det inte fanns någon gräns för hur långt bakåt i tiden återbetalningen kunde ske. Men med anledning av att Kommunal under 2016 återbetalade medlemsavgifter för närmare 10 miljoner kronor, och därutöver tillkom administrativa kostnader för hanteringen, beslutades om de förändrade rutinerna för återbetalning av medlemsavgift.


7

Nuvarande rutin är att retroaktiv återbetalning av avgift kan ske efter att medlem anmält frånvaro på grund av studier eller föräldraledighet och från det datum medlem rapporterar detta till Kommunal. Vid sjukfrånvaro gäller återbetalning av avgift från det datum medlem anmält till Kommunal. I vissa fall, och om behov finns, kan avgiften justeras två månader bakåt. Undantag från ovanstående är om Kommunal på något sätt påverkat att registrering inte gjorts trots medlemmens anmälan. För att hålla ned administrationskostnaden krävs inga intyg utan förbundet litar på medlemmen och gör ändringen. Innan beslut fattades om förändrade rutiner gjordes en jämförelse med flera LO-förbund och även med Unionen. Flertalet av dessa fackförbunds rutiner var att betala tillbaka max tre månader från det att medlemmen anmält någon form av ledighet. Mot bakgrund av detta beslutade Kommunal om en hanteringsordning likvärdig övriga förbund. I samband med de förändrade rutinerna skickades information till samtliga avdelningar och sektioner för att de skulle kunna informera medlemmarna om förändringen. Därutöver finns informationen på Kommunals hemsida och intranät. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att vi gemensamt försöker att fånga upp medlemmar som kan ha rätt till en lägre avgiftsnivå. Det personliga ansvaret att ta reda på villkoren och rapportera förändringar är stort.


att avslå motion A:10 och A:11 andra att-satsen, samt att anse motion A:11 första att-satsen besvarad.

Medlemsavgift

A:12 För hög fackföreningsavgift Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst

Vi har många hos oss som lämnar Kommunal och deras argument är att det är för dyrt. Vi betalar mellan 500-600 kr/månad och många jämför med Vårdförbundets avgift som är betydligt lägre.

Jag/Vi yrkar

att sänka fackföreningsavgiften. att alla försäkringar som i dag ligger i medlemsavgiften blir frivilliga och betalas separat. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:12 I motion A:12 yrkas i första att-satsen att sänka fackföreningsavgiften, och i andra att-satsen att alla försäkringar som ingår i medlemsavgiften ska bli frivilliga och betalas separat. Den avgift som medlemmarna behöver betala är dels beroende av vilket innehåll medlemskapet ska ha och hur medlemsavgiften fördelas mellan medlemmarna. När det gäller fördelningen av medlemsavgiftskostnaden mellan medlemmarna föreslås i avgiftsutredningen att en generell princip ska gälla. Den bygger på att det är medlemmens inkomst, definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad, som ska styra hur stor medlemsavgift som betalas av respektive medlem. Detta får naturligtvis till konsekvens att de medlemmarna med högre inkomster betalar högre avgift än om avgiften skulle delas lika mellan alla medlemar. Förbundstyrelsen tycker dock att denna skillnad känns rättvis utifrån medlemmarnas olika ekonomiska situation


8

I andra att-satsen yrkas att alla försäkringar som ingår i medlemsavgiften ska bli frivilliga och betalas separat. Förbundsstyrelsen beslutade under våren 2007 om en anslutning till LO-paketet. LO-paketet innehåller fyra försäkringar och syftet är att ge ett bättre försäkringsskydd för den mest utsatta gruppen. I ett förbundsgemensamt obligatoriskt försäkringspaket slås kostnaderna ut på ett mycket stort försäkringskollektiv, vilket innebär att försäkringarna blir billigare för medlemmarna än med separata försäkringslösningar. Genom att flertalet av LO-förbundens medlemmar omfattas motverkas också de inlåsningseffekter som kan uppstå om medlemmar förlorar sina försäkringar vid förbundsbyte. Kravet på att medlemsförsäkringarna ska vara frivilliga har tidigare prövats och underkänts av tidigare kongresser.



Medlemsavgift för förtroendevalda

A:13 Sänkt medlemsavgift för förtroendevalda Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

I dagens samhälle är det svårt att locka till sig nya förtroendevalda, speciellt yngre sådana. I praktiken lägger de förtroendevalda mycket tid av sin fritid till arbetsplatsfrågor med mera utan att ta tid av arbetsgivaren för detta. Då är sänkt medlemsavgift för förtroendevalda ett bra förslag.

Jag/Vi yrkar

att sänka medlemsavgiften för förtroendevalda. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:13 I motion A:13 yrkas att sänka medlemsavgiften för förtroendevalda. Avgiftsutredningen föreslår att en generell princip ska gälla. Den bygger på att det är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad som ska styra hur stor medlemsavgift som betalas av respektive medlem. Att som motionären föreslår reducera avgiften för en viss grupp, och i detta fall förtroendevalda, bryter mot denna princip. Förbundsstyrelsen tror också att många medlemmar skulle tycka att detta speciella gynnande av en grupp medlemmar skulle vara orättvist. Ytterligare en effekt skulle vara ett minskat förtroende för de förtroendevalda då detta kan ses som ett otillbörligt gynnande av den egna gruppen.




9

Fördelning av medlemsavgiften

A:14 Medlemsavgifter Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Arbetsplatsnära fackligt arbete kräver mera resurser i sektionerna.

Jag/Vi yrkar

att avdelningsdelen höjs.

att sektionerna över landet får en större del av avdelningsdelen och att det blir lika över landet.


Utlåtande över motion A:14 I motion A:14 yrkas i första att-satsen att avdelningsdelen av medlemsavgiften höjs, och i andra att-satsen att sektionerna ska få en större del av avdelningsdelen och att det blir lika över landet. Fördelningen av medlemsavgifterna mellan förbundet och avdelningarna bygger på en bedömning av de olika ansvarsområdena och därmed vidhängande kostnader som respektive organisationsled har. Fördelningen är i dag 69 procent till förbundet och 31 procent till avdelningarna. Om en förändring av denna fördelning ska göras så bör även en översyn av ansvarsfördelningen göras. När det gäller fördelning av resurser till sektionerna så beslutas detta av respektive avdelning. Att som motionären kräva att pengarna slussas till sektionerna utan att beakta konsekvenserna är ett stort ingrepp. Förbundsstyrelsen anser att en förändring av fördelningen inte är rätt väg att gå för att lösa motionärens problem. Den bästa lösningen är om vi lyckas skriva in fler medlemmar, då ökar ju resurserna både för förbundet och för avdelningarna. Motionären föreslår i andra att-satsen att alla avdelningar fördelar resurserna lika till sektionerna. Förbundstyrelsen anser att avdelningarna är bättre än kongressen på att bedöma vilka behov som finns på respektive sektion, och därför bör avdelningarna ha beslutsrätten när det gäller att fördela resurser till sina sektioner.



Studerandemedlemskap vid eftergymnasial utbildning

A:15 Studiemedlemskap även för restaurangprogrammet Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

Kommunal organiserar i dag massor av anställda inom köksyrkena. Det är i dag brist på utbildade inom dessa yrken. Förtroendevalda över landet är engagerade i programrådsverksamhet för att utveckla utbildningarna, få ungdomar att välja yrkena och locka dessa till att arbeta med offentlig mat, det vill säga mat till barn, sjuka och gamla. Men när intresserade studerande sedan vill bli medlemmar i Kommunal då är de inte välkomna, då endast studerande vid gymnasieprogrammen Barn- och fritid, Vård och omsorg samt Naturbruksprogrammet kan bli studerandemedlem i Kommunal.


10

Jag/Vi yrkar

att Kommunal beslutar om att göra studerandemedlemskapet tillgängligt även för studerande vid restaurangprogrammet.


A:16 Medlemskap för vuxenstuderande medlem på gymnasiets utbildning inom Kommunals verksamhetsområde

Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Sydväst

Jag anser att det ska kunna gå att bli studerandemedlem även för vuxenstuderande gymnasial utbildning. Kommunal står för rättvisa, solidaritet och jämställdhet. Då ska det inte spela någon roll vilken utbildning man går på. Det är många nyanlända som utbildar sig inom vårt avtalsområde, och detta är bra sätt för att få nya medlemmar tidigt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ändrar villkoren för rätt till studerandemedlemskap för vuxenstuderande gymnasial utbildning enligt stadgarna § 4 Mom 1 och Mom 3.


A:17 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

Många av våra blivande medlemmar och arbetskamrater inom vården är vuxna som får sin utbildning via Komvux. Många av dessa studenter har inte någon anställning inom Kommunals avtalsområde, och är inte och kan inte bli medlemmar i Kommunal. Dessa kan i dag inte enligt stadgarna bli studerandemedlemmar i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att studenter inom Kommunals avtalsområden som studerar på Komvux ska ha möjlighet att bli studerandemedlemmar i Kommunal.


A:18 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand

I dagsläget erbjuds gymnasieungdomar som utbildar sig till yrken inom Kommunals avtalsområden reducerad avgift på medlemskapet. Ett bra initiativ som leder till högre organisationsgrad. Det är många som i vuxen ålder genomför samma eller liknande utbildning, men de erbjuds inte studerandemedlemskap och därmed känns det som om vi missar en ypperlig chans till ökad rekrytering.

Jag/Vi yrkar

att samma studerandemedlemskap erbjuds alla, oavsett ålder, som genomgår gymnasieutbildningar inom Kommunals avtalsområden.



11

Utlåtande över motionerna A:15-A:18 I motion A:15 yrkar motionären att Kommunal beslutar att göra studerandemedlemskapet tillgängligt även för studerande vid restaurangprogrammet. I motion A:16 yrkar motionären att Kommunal ändrar villkoren för rätt till studerandemedlemskap för vuxenstuderande gymnasial utbildning enligt § 4 Mom 1 och Mom 3. I motionerna A:17 och A:18 yrkas att vuxenstudenter inom Kommunals avtalsområde som studerar på Komvux/genomgår gymnasieutbildningar ska ha möjlighet att bli studerandemedlemmar i Kommunal oavsett ålder. Enligt nuvarande stadgar kan ett medlemskap beviljas till studerande på de tre gymnasieprogrammen Barn- och fritids, Naturbruks- samt Vård- och omsorgsprogrammet på ungdomsskolan. På senare tid har det visat sig att studerandemedlemskapet blir osäkert utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv på grund av diskrimineringslagen. Frågan om studerandemedlemskap berörs specifikt i förarbetena till diskrimineringslagen (prop. 2007/08:95 s. 237) och något undantag från förbudet om åldersdiskriminering finns inte i detta avseende. Förbundstyrelsen vill därför i sitt förslag till nya stadgar öppna upp för ett mer jämlikt medlemskap för alla inom Kommunals avtalsområde. Förbundstyrelsen behöver även se till att medlemskapet bär sig kostnadsmässigt samtidigt som det strävar mot en högre organisationsgrad. Samtidigt måste förbundsstyrelsen fortsatt förhålla sig till och rätta sig efter den gränsdragning som finns inom LO. Gränsdragning innebär att Kommunal verkar bara inom de skolor och program där eleverna utbildas inom områden som inte kan leda till annan facktillhörighet. Förbundstyrelsens principiella hållning är att medlemmar ska organiseras inom respektive förbunds- och avtalsområde. De som läser på restaurangprogrammet kan komma att arbeta inom Kommunals avtalsområde, men det är inte givet. För att komma ifråga för medlemskap i Kommunal ska utbildningen leda till ett yrke inom avtalsområdet. Förbundsstyrelsens stadgeförslag innebär att ändra studerandemedlemskapet enligt § 4 Mom 1. Rätt till inträde har även de som genomgår yrkesinriktad utbildning inom Kommunals verksamhetsområden. Förbundsstyrelsen betonar att det fortsättningsvis är viktigt att vi är ute på skolorna och ger skolinformation och skapar relationer.


att anse motionerna A:16, A:17 och A:18 besvarade, samt att avslå motion A:15.

Studerandemedlemskap

A:19 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

I dag har Kommunals arbetsplatsombud/medlemmar i landsting/region ingen möjlighet att rekrytera studerandemedlemmar inom yrkesområden, till exempel lokalvård, vårdnära service, vaktmästeri, fastighetsteknik/skötsel utifrån att Kommunal inte tillåter dessa att bli studerandemedlemmar i Kommunal. Detta minskar Kommunals möjligheter till att få fler medlemmar, trots att de utbildar sig till yrken inom landsting/region och Kommunals verksamhetsområden, och jobbar extra under studietiden i landsting.


12

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för ett studerandemedlemskap som gäller hela LO-området och inte utifrån arbetsgivare/arbetsplats/yrke som nu.


Utlåtande över motion A:19 I motion A:19 yrkar motionären att Kommunal arbetar för ett studerandemedlemskap som gäller hela LO-området och inte utifrån arbetsgivare/arbetsplats/yrke som nu. Motionären menar att Kommunals förtroendevalda i dag inte har möjlighet att rekrytera studerandemedlemmar trots att de utbildar sig till yrken inom Kommunals verksamhetsområden i landsting/regioner samtidigt som de jobbar extra i landstinget. Detta skulle underlättas av ett gemensamt LO-medlemskap anser motionären. Frågan om ett gemensamt studerandemedlemskap inom LO är en fråga med många dimensioner. Det handlar om fackförbundens framtid och förmågan att värva unga människor, men också om LO:s funktion och roll. Inom LO råder principen att medlemskapet är knutet till en anställning, men flera erbjuder i dag, liksom Kommunal ett studerandemedlemskap. Förbundstyrelsen anser att det är upp till varje förbund att besluta om just sitt medlemskaps förutsättningar, innehåll och avgifter. Därutöver är LO den gemensamma organisationen för förbunden och har till uppgift att leda och samordna LO:s och de självständiga förbundens arbete med att tillvarata arbetstagarnas intresse på arbetsmarknaden. LO ska verka för att förbunden organiserar medlemmar i enlighet med LO:s organisationsplan. Det är endast förbunden som kan vara medlemmar i LO. Förbundstyrelsen anser att den grundläggande fackliga organisationsprincipen ska råda, att medlemmar ska vara organiserade inom respektive förbund och avtalsområde.



Uppsägningstid för medlemskap

A:20 Uppsägningstiden för medlemskap Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Då jag både som förtroendevald och anställd inom Kommunal träffar medlemmar, har frågan om uppsägningstiden varit aktuell många gånger. Det är inte okej, och det känns inte humant och mänskligt att använda sig av denna metod att försöka behålla medlemmar, eller att (som det ses från deras håll) ett sista försök att krama ur en slant till innan de försvinner. Detta med uppsägningstiden på tre månader gör att de försvinner för gott, och det fungerar jättebra som en sista spik i kistan så att de inte kommer tillbaka. Rätt ofta så handlar det om folk som har det dåligt ställt ekonomiskt, och utträdet är bara tillfälligt tills de kommit ur sin ekonomiska svacka. Jag ser hellre att vi försöker få tillbaka dessa medlemmar genom hårdare arbete och riktade insatser så vi vinner dem tillbaks, än att tvinga folk att vara kvar i någon månad till, och sedan förlora medlemmen för alltid. Jag tycker att vi är en bra förening som ska bygga på förtroende, förståelse och inte tvång. Händer det att vi har missat någons fråga, uppfattats på fel sätt eller helt enkelt inte räckt till, låt oss arbeta på andra sätt att behålla medlemmen, inte binda fast dem såsom dagens telefonbolag, med mera gör, endast i syfte att tjäna pengar.


13

Jag/Vi yrkar

att uppsägningstiden för medlemskapet sänks till en månad. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:20 I motion A:20 yrkas att uppsägningstiden för medlemskap sänks till en månad. Motionären menar att nuvarande regler om uppsägningstid på tre månader när en medlem har en anställning inom Kommunals avtalsområde kan uppfattas som giriga och kan leda till att medlemmar som utträder ur Kommunal inte väljer att bli medlemmar igen vid ett senare tillfälle. Vid kongressen 1998 fattades beslut om att ändra uppsägningstiden från sex månader till tre månader. Ett av skälen till den ändrade uppsägningstiden var att få mer enhetliga regler. I och med kongressbeslutet blev uppsägningstiden lika lång som den tid som gäller vid uteslutning enligt stadgarna § 10 Mom 1 Ej erlagd stadgeenlig avgift, som är tre månader. De flesta medlemmar som begär utträde anger inte orsak till varför de lämnar, och enligt Kommunals hantering gäller då tre månaders uppsägningstid, om medlemmen fortfarande har en anställning inom Kommunals verksamhetsområde. Om det visar sig att medlemmen ska vara medlem i ett annat förbund på grund av byte av yrke, sker övergången direkt den sista i månaden. Vid pension eller om medlem slutat förvärvsarbeta och saknar en anställning upphör medlemskapet den månaden utträdet inkommer. Det är alltid en avvägning av hur lätt det ska vara att gå med och gå ur en förening. Vi hanterar kollektivavtal, försäkringar och ett företrädarskap gentemot medlemmar, för att säkerhetsställa rättsäkerheten när medlemmar går med och går ur behövs det uppsägningstid vid utträde ur föreningen. En problematik i denna del har varit att medlem inte uppger utträdesorsak varav det säkerligen finns ett mörkertal där kortare uppsägningstid skulle varit fallet. Enligt tidigare rutiner gällande fram till december 2018 ska sektionen ta kontakt med medlem som begärt utträde. Medlemmen ska ges möjlighet till ett personligt samtal där orsak till utträdet diskuteras och eventuella missförstånd reds ut. I samtalet ska medlem få information om följderna av utträdet, att hen tappar stöd och påverkan på kollektivavtalet, förmåner och försäkringar. Tre månader har bedömts som en rimlig tid för att ge förutsättningar för sektionen att hantera samtal vid utträde samt hantera rättssäkerheten vid företrädarskapet. När Kommunal under de senaste åren har fått ett ökat antal begärda utträden så har rutiner justerats för att säkerställa att medlem får ett personligt samtal. När medlem begär utträde ringer hen till Kommunal och kopplas till en funktion på medlemscentra och får ett utträdessamtal, där vi dokumenterar utträdeskategorier, alltså orsak till utträde. Den nya utträdesprocessen kommer att leda till att medlem som begär utträde får rätt uppsägningstid och Kommunal kan arbeta mer proaktivt och förebyggande med att möta medlemmars behov och ge riktat stöd till organisationen. Kommunal hanterar samtalen professionellt samt att avdelningar har en beredskap att göra uppföljande samtal till medlem som är besviken eller av annan anledning överväger att avsluta sitt medlemskap, när hen arbetar kvar inom Kommunals organisationsområde.




14

Karenstid för rättshjälp

A:21 Medlemskap Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Ett fenomen som väcker stor irritation bland våra medlemmar är de personer som gör ett aktivt val och går ur Kommunal, och skriver in sig när det blir problem och behöver Kommunals hjälp. Flera medlemmar har ställt sig frågan varför man ska vara med i Kommunal och betala avgift när man kan gå in med omedelbar verkan och få Kommunals hela hjälp direkt. Det blir billigare och göra på detta sätt. Varför inte införa att om man gör ett aktivt val och lämnar Kommunal, ska man ha en karenstid på tre månader innan man kan få Kommunals hjälp när man gör ett nytt inträde?

Jag/Vi yrkar

att man får en karens på två månader vid andra inträdet i Kommunal innan vi hjälper medlem i tvistefrågor.


A:22 Karenstid efter inträde i förbundet Enskild medlem, sektion Västra Värmland, Kommunal Västra Svealand

Eftersom vi har tre månaders uppsägningstid från förbundet tycker jag också att vi ska ha en karenstid efter inträde i förbundet för att kunna få hjälp av oss. En månads karens efter inträdet anser jag vara en rimlig tid. Man ska inte bara kunna komma och skriva in sig och få vår hjälp när man i sista minuten är i behov av facklig hjälp och stöd. Givetvis ska vi hjälpa våra medlemmar, men man behöver förstå nyttan av att vara medlem även om man inte är i akut behov av hjälp. Att vara medlem i förbundet betyder att du är ytterligare en länk i kedjan som gör att vi blir starkare mot arbetsgivaren och får större drivkraft i våra förhandlingar mot dem.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en karenstid på en månad efter inträdet i förbundet för att kunna få hjälp och stöd av oss. Motionen avslås av avdelningen.

A:23 Karenstid för nya medlemmar vid svåra och tidskrävande ärenden Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

Det märks oftare och oftare att medlemmar går in i Kommunal när det redan har kört ihop sig på arbetsplatsen för att få hjälp just då. Många av dessa medlemmar stannar inte kvar i Kommunal efter avslutat ärende. Det bör införas någon form av karens som åtgärd, speciellt vid återkommande in- och utträde, eftersom det har blivit allt vanligare att medlemmar bara är medlem när hen behöver hjälp.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för införande av någon form av karens (vid återkommande in- och utträde) innan möjlighet till förhandlingshjälp eller liknande kan begäras.



15

A:24 Beslut om inträde Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

I dag kan en medlem få hjälp samma månad som man skriver in sig, vilket innebär att Kommunal kan/måste företräda medlem vid händelser som skett innan inträde i förbundet.

Jag/Vi yrkar

att stadgarna kompletteras med följande text: "Organisationen hanterar inte arbetsrättsliga ärende som inträffat före beviljat inträde eller under inträdesmånaden."


A:25 En månads karens Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Blekinge, Kommunal Sydost

Vi på sektionen får lägga ner en väldig massa tid på medlemmar som bara går med när de får problem. Så fort de har fått hjälp säger de upp sitt medlemskap eller ”straffar ut” sig. Tyvärr har det blivit allt vanligare de senare åren och det är väldigt frustrerande. Hade Kommunal gjort som många andra fackförbund och haft en karensmånad, hade det underlättat för oss på sektionerna och vi hade fått medlemmar som stannar hos oss för att de ser medlemsnyttan utöver hjälpen de kan få. Som exempel så har ju andra fackförbund karens men går ändå plus på medlemsantalet, Unionen (tre månader karens), Tjänstetandläkarna (sex månader karens).

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en månads karens för nya medlemmar innan de kan få hjälp.

att Kommunal utreder om de andra förbunden har tappat medlemmar på grund av deras karensmånader.


A:26 Medlemskap Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst

I dag kan man bli medlem i Kommunal efter att det uppstått en situation där man känner att man vill ha hjälp och stöd av den fackliga organisationen. Det finns i dag ett resonemang hos ickemedlemmar om att de kan gå med den dagen de önskar hjälp. Varför ska man då vara medlem?

Jag/Vi yrkar

att Kommunal endast hjälper och stöttar dem som är medlemmar när hjälpbehovet uppstår. att Kommunal inte ger hjälp och stöd till något som hänt innan medlemskapet trätt i kraft.

att medlemskapet ska gälla från den dagen man gör sin ansökan om medlemskap. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen.


16


I dag är det många ickemedlemmar som utnyttjar möjligheten att när det uppstår en situation då jag behöver hjälp av Kommunal så blir jag medlem. Detta går att undvika om man inför en regel som innebär att Kommunal hjälper dig med de händelser som sker under tiden som du är medlem i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att man måste vara medlem i Kommunal innan problem uppstår. Motionen bifalles av avdelningen.

A:28 Karens gällande medlemskap Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Tyvärr händer det att vi får en ny medlem som enbart önskar hjälp i en personlig fråga som till och med kan ligga bakåt i tiden. Sedan den nye medlemmen fått problemet löst, så begär den ibland utträde. Jag tycker inte att det här är solidariskt med övriga medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att ny medlem inte kan få fackligt stöd och hjälp med problem som redan inträffat före inträde i Kommunal.


A:29 Karens vid inträde för att få hjälp att driva ärende Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst

I dag kan en ickemedlem skriva in sig i Kommunal och samma dag få hjälp med att till exempel driva ärende gentemot arbetsgivare. Om sektionen inte lyckas, begär medlemmen utträde direkt. Detta är inte rättvist mot de medlemmar som är med och betalar sin avgift år ut och år in.

Jag/Vi yrkar

att man ska ha varit medlem i tre månader innan man kan begära hjälp för att driva ärenden.


A:30 Inträde Kommunal Enskild medlem, sektion Sundsvall teknik och service, Kommunal Mellersta Norrland

Det är inte rättvist mot betalande medlemmar att använda organisationens resurser för någon som kanske går ur igen så snart de fått hjälp.


17

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en "karenstid" för medlemskapet innan organisationen ställer upp med hjälp. att man inte tar ärenden som handlar om något som har hänt innan ansökan om medlemskap.


A:31 Karens för nya medlemmar Enskild medlem, sektion Västra Gästrikland, Kommunal Mitt

Vi tycker att man ska ha varit inskriven som medlem i minst en månad innan Kommunal hjälper medlemmen med ett ärende. Detta för att det finns personer som skriver in sig när problemet har uppstått, vi hjälper medlemmen och sedan betalar inte medlemmen in någon medlemsavgift.

Jag/Vi yrkar

att för att bli företrädd av Kommunal i ett ärende ska händelsen inträffat en månad efter inträdet i Kommunal. att i väldigt specifika fall kan förbundsstyrelsen besluta om undantag om en månad efter inträde.


A:32 Karenstid för utträdda medlemmar Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Ett fenomen som väcker stor irritation bland våra medlemmar är de personer som gör ett aktivt val och går ur Kommunal, och skriver in sig när det blir problem och behöver Kommunals hjälp. Flera medlemmar har ställt sig frågan om varför man ska vara med i Kommunal och betala avgift när man kan gå in med omedelbar verkan och få Kommunals hela hjälp direkt. Det blir billigare och göra på detta sätt. Varför inte införa att om man gör ett aktivt val och lämnar Kommunal, ska man ha en karenstid på tre månader innan man kan få Kommunals hjälp när man gör ett nytt inträde.

Jag/Vi yrkar

att införa en karenstid på tre månader för att få Kommunals hjälp om man har gjort ett aktivt val att lämna Kommunal och sedan träder in igen och behöver hjälp direkt.

Motionen avslås av avdelningen. A:33 Karenstid för att få hjälp från Kommunal Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

Nu är det så att den som arbetar inom Kommunals verksamhetsområden kan bli medlem från den första någon månad, och när de har blivit medlem kan de få hjälp med det som hänt innan de blev medlemmar. Jag vill att man ska vara medlem exempelvis i tre månader innan man kan få hjälp i någon fråga. Jag har hjälpt medlemmar när de har blivit det efter ett antal års arbete, detta skapar irritation hos dem som är medlemmar. Jag har även råkat ut för att medlemmar vill gå ur Kommunal eftersom vi hjälper dem som blir medlemmar direkt. Jag vill att man ska ha någon slags karenstid som vissa andra förbund har innan man kan få hjälp, vare sig det är en rehabilitering, varning eller vad som nu kan hända.


18

Jag/Vi yrkar

att det ska vara någon slags karenstid innan man kan få hjälp av Kommunals företrädare.


A:34 Karens vid medlemskap Enskild medlem, sektion Västra Gästrikland, Kommunal Mitt

Fler och fler väljer att inte gå med i facket förrän man får problem och behöver hjälp. Många av våra medlemmar tycker att detta är orättvist då man kan gå med i facket när man får problem i stället för att vara med jämt. Jag tycker därför att Kommunal borde införa karens på medlemskapet, det vill säga att man inte kan få hjälp för ärenden som inträffat före den dag som jag blev medlem i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att införa karens på medlemskapet. Motionen bifalles av avdelningen.


Jag anser att det borde vara någon form av karens gällande inträde - möjlighet att få hjälp. Jag tror att vi på detta sätt kan värva medlemmar. Har vi en karens på till exempel en månad, så tar man inte risken att stå utan medlemskap. I dag behöver man inte vara med för man vet att om något händer så räcker det att gå med då, och då får man hjälp. Jag jämför det med att privat teckna exempelvis en bilförsäkring, där kan jag inte ringa och be om att få hjälp efter att skada uppkommit = jag tecknar försäkring utom att något händer. På samma vis tror jag att vi kan värva fler medlemmar och därför föreslår jag en karenstid.

Jag/Vi yrkar

att man ska ha varit medlem i till exempel en månad innan man kan få hjälp genom sitt medlemskap.

att medlem endast kan få hjälp med nya problem, inte gå tillbaka till gamla händelser. Motionen bifalles av avdelningen.

A:36 Karens Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Flera blir medlemmar när de behöver hjälp på grund av att något arbetsrättsligt skett, och att de sedan, efter att Kommunal hjälpt till, låter bli att betala avgift och blir då uteslutna. Förslaget är att medlemskapet inte ska börja gälla förrän månaden efter man blivit medlem, eller när första betalningen kommit in. Detta för att det ska bli mera tydligt hur viktigt det är att alltid vara medlem och inte bara när man behöver hjälp.

Jag/Vi yrkar

att det ska vara någon typ av karens innan man erhåller hjälp från Kommunal. att det ska vara tydlig skillnad på att vara medlem eller ej vara medlem. Motionen bifalles av avdelningen.


19

A:37 Medlemskap Enskild medlem, sektion Sjukvård-trafik Värmland, Kommunal Västra Svealand

Kommunal har många medlemmar som blir medlemmar just precis när det är problem och sedan säger upp medlemskapet när Kommunal har räddat upp situationen. Detta är inte rätt mot de strävsamma medlemmarna som ser till att upprätthålla organisationsgraden och på så sätt bidrar till bra kollektivavtal.

Jag/Vi yrkar

att varje medlem ska vara medlem i tre månader innan de kan begära förhandlingshjälp.


Utlåtande över motionerna A:21-A:37 I motion A:21 yrkas att man får två månaders karens vid andra inträdet i Kommunal innan vi hjälper medlem i tvistefrågor. I motionerna A:22 och A:25 första att-satsen, A:31 första att-satsen och A:35 första att-satsen yrkas att man får en månads karens efter inträde. I motionerna A:23, A:30 första att-satsen, A:33, A:34 och A:36 första att-satsen yrkas på någon form av karens. I motionerna A:24, A:26 första och andra att-satserna, A:27, A:28, A:30 andra att-satsen och A:35 andra att-satsen yrkas att man inte ska få hjälp med problem som uppstått före inträdet. I motion A:25 andra att-satsen yrkas att Kommunal utreder om andra förbund tappat medlemmar på grund av karensmånader. I motion A:26 tredje att-satsen yrkas att medlemskapet ska gälla från den dagen man gör sin ansökan om medlemskap. I motionerna A:29, A:32 och A:37 yrkas att man får tre månaders karens efter inträde. I motion A:31 andra att-satsen yrkas att förbundsstyrelsen i specifika fall ska få besluta om undantag för karenstid på en månad. I motion A:36 andra att-satsen yrkas att det ska vara en tydlig skillnad på att vara medlem eller inte. Gemensamt för motionärerna är att de på olika sätt föreslår någon form av karenstid för medlemskapet, så att nyblivna medlemmar inte ska få hjälp med händelser som inträffat före inträdet i Kommunal eller inom en begränsad tid efter inträdet. Förbundsstyrelsen är medveten om att det är ett antal som valt att bli medlemmar för att få hjälp med något som inträffat innan de blivit medlemmar och som efter att ha fått hjälp med sitt ärende valt att avsluta sitt medlemskap. Detta skapar en stor frustration för de företrädare som lägger ner ett arbete på att företräda dessa medlemmar. Förbundsstyrelsen anser att det är ett osolidariskt beteende och vill med det nya förslaget till stadgar införa en skrivelse om att medlem inte kan kräva att bli företrädd i händelser eller tvister som inträffat före det datum inträdesansökan inkommit till Kommunal. Denna skrivelse i stadgarna möjliggör då för Kommunal att själva fatta beslut om att i synnerliga och principiella fall välja att företräda medlem i händelser som inträffat före inträdet. En karenstid anser däremot förbundsstyrelsen kan få allvarliga konsekvenser för enskilda medlemmar. Det kan hända att medlemmar som verkligen förtjänar hjälp råkar ut för en händelse som kräver omdelbar handling av Kommunal under karenstiden. Ett exempel på detta är om en medlem blir uppsagd från sitt arbete utan saklig grund under sina första medlemsmånader. Karenstiden skulle då innebära att Kommunal inte skulle kunna företräda medlemmen. Det skulle innebära en svårighet i att förklara medlemskapets värde för nya medlemmar och med det försvåra medlemsvärvningen. Alla medlemmar i Kommunal har samma värde. Kommunal värnar om alla medlemmar, både de som nyss blivit medlemmar och de som varit medlemmar under en längre tid. Förbundsstyrelsens inställning är att alla som vill ska kunna gå med och få hjälp vid behov med frågor som uppstått efter det att inträdesansökan inkommit till förbundet.


20


att anse motionerna A:23, A:24, A:26, A:27, A:28, A:30 andra att-satsen, A:31 andra att-satsen, A:35 andra att-satsen och A:36 besvarade, samt att avslå motionerna A:21, A:22 A:25, A:29, A:30 första att-satsen, A:31 första att-satsen, A:32, A:33, A:34, A:35 första att-satsen och A:37.

Direktvalda avtalsdelegationer

A:38 Dags för direktvalda avtalsdelegationer Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag är det förbundsstyrelsen som utser avtalsdelegerade. Det här förslagets intention är att avtalsdelegationen ska väljas underifrån i direkt val av medlemmarna som sammanträder till en avtalskonferens. Dessutom vill vi med det här förslaget att det ska räcka med att en majoritet av röstande medlemmar avvisar ett avtalsförslag för att det ska anses innebära begäran till förbundsstyrelsen om att avslå detsamma. Dessutom vill vi med det här förslaget att allmän omröstning endast ska kräva enkel majoritet av dem som röstat för att begära att förbundsstyrelsen vidtar konfliktåtgärd som varit underställd omröstning.

Jag/Vi yrkar

att i § 12 Avtalsrörelser och förhandlingar Mom 4 Avtalsdelegerade byta ut följande stycke: ”Förbundsstyrelsen utser inför varje avtalsrörelse avtalsdelegerade till sitt biträde i avtalsfrågor. Flertalet ledamöter i avtalsdelegerade utses, efter förslag från avdelningarna, bland medlemmar som arbetar inom de yrkes-/avtalsområden som berörs av avtalsrörelsen. De bör vara fördelade på olika delar av landet. Lämpligt antal suppleanter utses. Suppleanterna inträder vid förhinder för ordinarie ledamot i den ordning förbundsstyrelsen fastställer. Avtalsdelegerade biträds vid förhandlingar av ombudsmän.” till ett ”Mom 4 Avtalsdelegation och avtalskonferens” med följande ordalydelse: ”Inför varje avtalsrörelse väljs en avtalsdelegation bestående av ombud från respektive avdelning. Valet av ombud sker på lokala avtalskonferenser i respektive avdelning. Ombudsplatserna fördelas proportionerligt mellan förbundets avdelningar utifrån medlemsantalet 30 dagar innan val ska ske, dock så att varje avdelning får minst två platser om de har berörda medlemmar inom sig. Mandatperioden upphör när ett nytt avtal har slutits för avtalsområdet. Valbar är de medlemmar som berörs av det aktuella avtalsområdet eller branschen i den egna avdelningen. Avtalsdelegationen håller efter den är vald regelbundna sammanträden efter det behov den själv anser sig behöva. Avtalsdelegationen utser inom sig ett utskott på lämpligt antal, dock högst en tiondel av avtalsdelegationen. Utskottets ansvar är att föra de konkreta samtalen med motparten under biträde av ombudsmän samt att hålla i kallelser till avtalsdelegationens sammanträden." att i § 12 Avtalsrörelser och förhandlingar Mom 5 Förslag till avtalsuppgörelse ändra följande: ”Avtalsdelegerade ska uttala sig om förslag till avtalsuppgörelse. Sådant uttalande är av rådgivande natur.” till ”Avtalsdelegationen utger sitt yttrande om förslag till avtalsuppgörelse. Sådant uttalande är av rådgivande natur. Om där avtalsdelegation och förbundsstyrelse är av motsatta ståndpunkter ska förbundsstyrelsen skriftligen motivera sitt beslut inför förbundets medlemmar.”


21

att i § 12 Avtalsrörelser ”Mom 6 Allmän omröstning ändra följande: ”Förslag till uppgörelse kan underställas berörda medlemmar för omröstning. Om denna utfaller så att två tredjedelar av berörda medlemmar uttalar sig mot förslaget, ska detta anses innebära begäran till förbundsstyrelsen om att avslå detsamma.” till ”Förslag till uppgörelse kan underställas berörda medlemmar för omröstning efter beslut från antingen avtalsdelegation eller förbundsstyrelse. Om denna utfaller så att en majoritet av röstande berörda medlemmar uttalar sig mot förslaget, ska detta anses innebära begäran till förbundsstyrelsen om att avslå detsamma.” att i § 12 Avtalsrörelser Mom 8 Konfliktåtgärd, stycket Förbundsstyrelsen beslutar, ändra följande stycke: "Om denna utfaller så att två tredjedelar av berörda medlemmar röstar för arbetsnedläggelse, ska begäran om denna åtgärd göras hos förbundsstyrelsen som beslutar om och när arbetsnedläggelse ska vidtas. Förbundsstyrelsen har oberoende av begäran rätt att förorda arbetsnedläggelse." till "Om denna utfaller så att en majoritet av berörda röstande medlemmar röstar för arbetsnedläggelse, ska begäran om denna åtgärd göras hos förbundsstyrelsen som beslutar om och när arbetsnedläggelse ska vidtas. Förbundsstyrelsen har oberoende av begäran rätt att förorda arbetsnedläggelse."


Utlåtande över motion A:38 I motion A:38 yrkas att stadgarna § 12 Mom 4 ändras enligt följande: Inför varje avtalsrörelse väljs en avtalsdelegation bestående av ombud från respektive avdelning. Valet av ombud sker på avtalskonferenser i respektive avdelning. 30 dagar innan val fördelas ombudsplatserna proportionerligt mellan avdelningarna utifrån medlemsantalet, dock ska varje avdelning med berörda medlemmar få minst två platser. Mandatperioden upphör när ett nytt avtal har slutits för avtalsområdet. Medlemmar som berörs av det aktuella avtalsområdet eller branschen är valbara i den egna avdelningen. Avtalsdelegationen håller, efter den är vald, sammanträden efter behov. Avtalsdelegationen utser inom sig ett utskott på lämpligt antal, dock högst en tiondel av avtalsdelegationen. Utskottets ansvar är att, biträtt av ombudsmän, föra samtal med motparten samt att kalla till avtalsdelegationens sammanträden. I andra att-satsen yrkas att stadgarna § 12 Mom 5 ändras till: Avtalsdelegationen avger sitt yttrande om förslag till avtalsuppgörelse. Ett sådant uttalande är av rådgivande natur. Om där avtalsdelegation och förbundsstyrelse är av motsatta ståndpunkter ska förbundsstyrelsen skriftligen motivera sitt beslut inför förbundets medlemmar. I tredje att-satsen yrkas att stadgarna § 12 Mom 6 ändras till: Förslag till uppgörelse kan underställas berörda medlemmar för omröstning efter beslut från antingen avtalsdelegation eller förbundsstyrelse. Om detta utfaller så att en majoritet av röstande berörda medlemmar uttalar sig mot förslaget, ska det anses innebära begäran till förbundsstyrelsen om att avslå detsamma. I fjärde att-satsen yrkas att stadgarna § 12 Mom 8 andra stycket ändras till: Om detta utfaller så att en majoritet av berörda röstande medlemmar röstar för arbetsnedläggelse, ska begäran om denna åtgärd göras hos förbundsstyrelsen, som beslutar om och när arbetsnedläggelse ska vidtas. Förbundsstyrelsen har oberoende av begäran rätt att förorda arbetsnedläggelse. Förbundsstyrelsen håller med om att det är främst yrkesverksamma medlemmar som ska sitta i avtalsdelegationerna och uppmanar avdelningarna att nominera yrkesverksamma medlemmar till avtalsdelegationerna. Kommunal har valt att organisera sig och fatta beslut som ska passa den svenska modellen. Kommunal tillämpar representativ demokrati, där förbundsstyrelsen och förhandlingsdelegationer ska representera alla medlemmar, värna vår svenska modell och organisation. Den representativa demokratin innebär att förbundsstyrelsen utser avtalsdelegationerna efter förslag från avdelningarna som i sin tur fått förslag från sektionerna.


22

Den svenska modellen är en unik modell där mycket hänger ihop. I Sverige har vi ingen lag som reglerar en minimilön utan det regleras i kollektivavtal. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla och se fackföreningarna som en part, både när det gäller tvister och kollektivavtal. Detta är en styrka för medlemmarna. För detta säljer facket en kollektivavtalad fredsplikt till arbetsgivaren. Motionären anser att medlemmarna ska rösta om sitt kollektivavtal om avtalsdelegationen eller förbundsstyrelsen anser detta. Förbundsstyrelsen kan se att risken som kan uppstå om varje avtalsdelegation beslutar detta, är att arbetsgivarnas intresse för att bibehålla den svenska modellen och teckna rikstäckande avtal skulle svalna eller upphöra helt och reglerna på svensk arbetsmarknad lagstadgas och blir underställda politiker. Resultatet kan bli att fackföreningens kollektiva styrka försvinner. Kommunal har över 70 kollektivavtal som förhandlas när det är avtalsrörelse och det är av stor vikt att ha en samordning i processen för att nå framgång. Det är i dag medlemmarnas valda representanter, det vill säga förbundsstyrelsen, som beslutar att skriva under rikstäckande kollektivavtal. Förbundsstyrelsen har ett ansvar att se till hela organisationens och alla medlemmars bästa. Förbundsstyrelsen anser att det kan bli ekonomiska konsekvenser som inte är förutsägbara om Kommunals drygt 70 avtalsdelegationer skulle sammanträda efter de behov de själva anser sig ha. Likaså om varje avtalsdelegation skulle bestå av minst två personer per avdelning. Antal medlemmar som är anställda inom de olika kollektivavtalsområdena varierar från några hundra till flera hundratusen medlemmar. Förbundsstyrelsen anser att det är anställda ombudsmän som på direkt uppdrag ska förhandla rikstäckande kollektivavtal. Ombudsmän har kunskap om kollektivavtalen och en helhetssyn som inte enskilda avtalsdelegationer kan ha. Det är viktigt med samordning för alla medlemmars bästa. Motionären anser också att det är ett utskott i avtalsdelegationen som förhandlar med arbetsgivaren. Förbundstyrelsen anser att den ordning som är i dag ska behållas. Motionären kräver vidare att förbundsstyrelsen skriftligen ska förklara sig till berörda medlemmar om de fattar beslut som inte överensstämmer med avtalsdelegationen. Förbundsstyrelsen anser att de informerar via alla mediekanaler när ett kollektivavtal har tecknats och anser det kravet vara uppfyllt. Vidare kan samtliga medlemmar prenumerera på uppdateringar i avtalsrörelsen och följa kollektivavtalsförhandlingarna hela vägen. Förbundsstyrelsen anser att vi ska värna den svenska modellen och att de majoritetsregler och förfaringssätt kring allmän röstning som finns i dag ska behållas.



Mandatperiod för förtroendevalda

A:39 Mandattider i styrelser Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag när vi väljer styrelser på avdelning, sektion och klubbnivå nyttjar vi en regel som innebär att halva styrelsen avgår vid varje årsmöte. Den här motionen vill ändra på det förhållandet. Vi som skrivit under den här motionen anser att för att öka demokratin i föreningen ska styrelsen utses på samma mandattid och avgå samtidigt. I dag om man anser eller inser att en styrelse inte följer medlems majoritets vilja eller har samarbetssvårigheter, tar det väldigt lång tid, eller blir näst intill omöjligt för medlemmarna att lösa genom att välja en annan sammansättning av styrelse på ett årsmöte. Vi förstår att regeln med avgång vartannat år är till för att säkra kontinuiteten i en styrelses arbete. Men vi anser att även om styrelsen avgår samtidigt och tillträder samtidigt, så kommer våra kloka medlemmar se till att styrelserna som ska arbeta för dem har kontinuitet och behåller kunskap.


23

Jag/Vi yrkar

att i stadgarna under § 23 Avdelningar Mom 4 Styrelse och andra förtroendeuppdrag under stycket Mandattid ändra skrivningen som lyder ”Styrelsens mandattid ska vara två år. Varje år ska, med början ett år efter valet, en del av styrelsen avgå. Ena året avgår ordföranden eller kassören inklusive halva antalet av de återstående, och det andra året ska de övriga avgå. Vid första valet fördelas mandattiden genom lottning.” till ”Styrelsen mandattid ska vara synonymt med tiden mellan två årsmöten och styrelsen avgår samtidigt vid slutet av verksamhetsåret. Detsamma gäller för ordförande och kassör.” att avsnittet i stadgarna under § 23 Avdelningar Mom 14 Sektioner Avsnitt Nomineringar och val, stycket Mandattid, ändra skrivningen som lyder ”Styrelsens mandattid ska vara två år. Varje år med början ett år efter valet ska en del av styrelsen avgå. Ena året avgår tre ledamöter, och andra året avgår två ledamöter. Vid större antal ledamöter än fem gäller motsvarande regel. Vid första valet fördelas mandattiden genom lottning.” till ”Styrelsen mandattid ska vara synonymt med tiden mellan två årsmöten och styrelsen avgår samtidigt vid slutet av verksamhetsåret. Detsamma gäller för ordförande.”

att reglerna börjar tillämpas efter kongressen 2019 utan övergångsregler. Motionen avslås av avdelningen.

A:40 Stadgeändring gällande personlig ersättare och mandatperiod för ersättare

Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Det är många gånger svårt att uppfatta hur vår organisation är uppbyggd. Detta tycker vi utifrån sättet vi väljer våra företrädare på olika nivåer. Vi tycker att det är krångligt att hålla reda på att det ska gälla olika för val av ersättare när det gäller en avdelningsstyrelse eller en sektionsstyrelse. Det skulle underlätta om det var samma regler för valen till ersättare oavsett om det gäller avdelningsnivå eller sektionen. Vi motionärer tror att det många gånger skulle bli lättare rent administrativt att slippa utse personliga ersättare. Det skulle också möjliggöra att alla ersättare får tjänstgöra och utvecklas i uppdraget i stället för att bara vara ett namn på pappret och i valberedningens förslag på årsmöten. Det är stort för en förtroendevald att utses till avdelningsstyrelsen, så är det även när man väljs som ersättare. Besvikelsen som följer när man nästan aldrig eller mycket sällan får delta är lika stor. Att väljas som ersättare innebär för många att man tror sig få lära uppdraget och att man utvecklas som förtroendevald. Därmed är det viktigt att uppdraget löper på ett år.

Jag/Vi yrkar

att man inför ett års mandat för ersättare i avdelningsstyrelsen. att skrivningen om personliga ersättare i avdelningsstyrelsen tas bort.

att det införs i stadgarna att det ska väljas ett erforderligt antal ersättare, dock minst tre.


A:41 Förtroendevalda bör bytas oftare Enskild medlem, sektion Helsingborgs Stad, Kommunal Skåne

I Översynsutredningens rapport till kongressen 2016 står skrivet att på alla nivåer i Kommunal säkerställa att de förtroendevalda speglar medlemskåren. Eftersom situationen på våra arbetsplatser runt om i landet är föränderlig, är det viktigt att Kommunals företrädare aktivt följer den förändringsresan.

23

Jag/Vi yrkar






Jag/Vi yrkar






23

Jag/Vi yrkar






Jag/Vi yrkar







24

Vi ser flertalet ordförande, ledamöter och suppleanter som innehar uppdrag under väldigt lång tid. Ofta har samma personer ett flertal uppdrag. Detta får till följd att organisationen inte utvecklas i den takt vi eftersträvar, varpå vi inte heller uppfyller de beslut som fattades på kongressen 2016, att anta Översynsutredningens rapport. Vi vill ha mer! Vi vill ha ett levande Kommunal där föreningen aktivt stödjer rörelse, kunskapsspridning och folkbildning i organisationen genom att begränsa antalet mandatperioder för förtroendevalda i styrelser. Fler ska kunna bli aktiva. Fler ska få möjlighet att prova på ett uppdrag. Fler ska kunna utvecklas, inhämta facklig kunskap och vidare, dela med sig till andra. Det finns mycket visdom och erfarenhet hos dem som suttit under flera mandatperioder. Den kunskapen måste vi ta tillvara på och dela med oss av. Kunskapen kommer inte att gå förlorad utan snarare nå ut till fler. Rörelse i organisationen är en förutsättning för fortsatt facklig återväxt och utveckling.

Jag/Vi yrkar

att antalet mandatperioder begränsas för förtroendeuppdrag i styrelser på samtliga nivåer i organisationen. att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med syfte att ge förslag på lämpligt antal mandatperioder.

att antalet mandatperioder för styrelseuppdrag ska regleras i stadgarna. Motionen bifalles av avdelningen.

A:42 Förtroendevalda bör bytas oftare Enskild medlem, sektion Kommunal Sydost, Kommunal Skåne

I Översynsutredningens rapport till kongressen 2016 står skrivet att på alla nivåer i Kommunal säkerställa att de förtroendevalda speglar medlemskåren. Eftersom situationen på våra arbetsplatser runt om i landet är föränderlig, är det viktigt att Kommunals företrädare aktivt följer den förändringsresan. Vi ser flertalet ordförande, ledamöter och suppleanter som innehar uppdrag under väldigt lång tid. Ofta har samma personer ett flertal uppdrag. De som suttit länge på sina uppdrag är inte de som är ute på arbetsplatserna. Detta får till följd att organisationen inte utvecklas i den takt vi eftersträvar, varpå vi inte heller uppfyller de beslut som fattades på kongressen 2016, att anta Översynsutredningens rapport. Vi vill ha mer! Vi vill ha ett levande Kommunal där föreningen aktivt stödjer rörelse, kunskapsspridning och folkbildning i organisationen genom att begränsa antalet mandatperioder för förtroendevalda i styrelser. Fler ska kunna bli aktiva. Fler ska få möjlighet att prova på ett uppdrag. Fler ska kunna utvecklas, inhämta facklig kunskap och vidare, dela med sig till andra. Det finns mycket visdom och erfarenhet hos dem som suttit under flera mandatperioder. Den kunskapen måste vi ta tillvara på och dela med oss av. Kunskapen kommer inte att gå förlorad utan snarare nå ut till fler. Rörelse i organisationen är en förutsättning för fortsatt facklig återväxt och utveckling.


25

Jag/Vi yrkar



A:43 Förtroendevalda bör bytas oftare Enskild medlem, sektion Svedala, Kommunal Skåne

I Översynsutredningens rapport till kongressen 2016 står skrivet att på alla nivåer i Kommunal säkerställa att de förtroendevalda speglar medlemskåren. Eftersom situationen på våra arbetsplatser runt om i landet, är föränderlig är det viktigt att Kommunals företrädare aktivt följer den förändringsresan. Vi ser flertalet ordförande, ledamöter och suppleanter som innehar uppdrag under väldigt lång tid. Ofta har samma personer ett flertal uppdrag. De som suttit länge på sina uppdrag är inte de som är ute på arbetsplatserna. Detta får till följd att organisationen inte utvecklas i den takt vi eftersträvar, varpå vi inte heller uppfyller de beslut som fattades på kongressen 2016, att anta Översynsutredningens rapport. Vi vill ha mer! Vi vill ha ett levande Kommunal där föreningen aktivt stödjer rörelse, kunskapsspridning och folkbildning i organisationen genom att begränsa antalet mandatperioder för förtroendevalda i styrelser. Fler ska kunna bli aktiva. Fler ska få möjlighet att prova på ett uppdrag. Fler ska kunna utvecklas, inhämta facklig kunskap och vidare, dela med sig till andra. Det finns mycket visdom och erfarenhet hos dem som suttit under flera mandatperioder. Den kunskapen måste vi ta tillvara på och dela med oss av. Kunskapen kommer inte att gå förlorad utan snarare nå ut till fler. Rörelse i organisationen är en förutsättning för fortsatt facklig återväxt och utveckling.

Jag/Vi yrkar



A:44 Begränsat antal mandatperioder för högre förtroendeuppdrag Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag finns det sektionsordföranden, avdelningsordföranden, kongressledamöter med flera som sitter år ut och år in på sina poster. Detta gör att vi skapar en organisation som inte är speciellt progressiv, och vissa riskerar efter flera år att utnyttja sina maktpositioner. För att organisationen ska kunna föryngras och utvecklas, så krävs det ibland att "vissa proppar" ibland behöver få hjälp att flytta på sig och släppa fram nya förmågor.


26

Jag/Vi yrkar

att på högre förtroendeposter, alla nivåer över AO/SO, maximalt kan väljas för tre mandatperioder


Utlåtande över motionerna A:39-A:44 I motion A:39 yrkas att avdelnings- och sektionsstyrelsens mandatperiod ska vara synonymt med tiden mellan två årsmöten, att styrelsen avgår samtidigt vid slutet av verksamhetsåret samt att reglerna börjar tillämpas efter kongressen 2019. I motion A:40 yrkas att man inför ett års mandat för ersättare i avdelningsstyrelsen, att skrivningen i stadgarna om personliga ersättare tas bort samt att det väljs erforderligt antal ersättare, dock minst tre. I motionerna A:41, A:42 och A:43 yrkas att antalet mandatperioder begränsas för förtroendeuppdrag på alla nivåer, att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för att ge förslag på lämpligt antal mandatperioder samt att antalet mandatperioder för styrelseuppdrag regleras i stadgarna. I motion A:44 yrkas att man på högre förtroendeposter maximalt ska kunna väljas för tre mandatperioder. På avdelnings- och sektionsnivå reglerar stadgarna att halva styrelsen avgår respektive år i samband med representantskap på avdelningen eller på årsmötet när de gäller sektionerna. Som motionären i motion A:10 själv beskriver handlar det om att säkra kontinuiteten i styrelsens arbete. Förbundsstyrelsen anser att den principen är viktig att behålla eftersom organisationen i annat fall skulle bli väldigt sårbar. Vidare anser förbundsstyrelsen att valberedningarna på alla nivåer i organisationen har en viktig uppgift när det gäller att föreslå kandidater till de olika uppdragen utifrån det förtroende som finns bland medlemmarna. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning i motion A:40 om att införa ett års mandatperiod när det gäller ersättare i avdelningsstyrelsen, då det i nuläget kan krångla till det om någon som är vald som suppleant blir invald i styrelen och har ett år kvar på sitt mandat. Vidare håller förbundsstyrelsen med motionären om att ta bort skrivningen om personliga ersättare i stadgarna. Att ha personliga suppleanter innebär att man sällan eller aldrig får delta i styrelsearbetet. En rangordning av suppleanterna som beslutas av representantskapet är mer effektivt för styrelsearbetet och meningsfullt för suppleanterna. Hur många ersättare som behöver väljas anser förbundsstyrelsen att avdelningarna själva ska besluta om. Motionärerna i motionerna A:41, A:42 och A:43 vill begränsa antalet mandatperioder för förtroendeuppdrag i styrelser på alla nivåer. Kommunal är en demokratisk organisation där medlemmarna nominerar och väljer de kandidater de vill företrädas av. Alla medlemmar är valbara och det är majoriteten som avgör vem som väljs till de olika uppdragen. Förbundsstyrelsen konstaterar att det redan är möjligt att välja nya styrelseledamöter på alla nivåer i organisationen om majoriteten så beslutar på mötet. Förbundsstyrelsen understryker att Kommunal är en organisation där medlemmarna har inflytande och väljer de kandidater som de vill ska företräda dem, att begränsa mandatperioderna skulle inskränka denna rättighet.


att bifalla motion A:40 första och andra att-satserna, att anse motion A:40 tredje att-satsen besvarad, samt att avslå motionerna A:39, A:41, A:42, A:43 och A:44.


27

Tidsbegränsad ordförandepost

A:45 Tidsbegränsad ordförandepost Enskild medlem, sektion Västra Gästrikland, Kommunal Mitt

Jag anser att ordförandeposten ska vara tidsbegränsad. Man ska ej sitta på samma post år efter år, våra ordföranden bör bytas ut med jämna mellanrum för att på så sätt få in nya fräscha idéer och andra arbetssätt. Om en ordförande ej kunde omväljas alltför många gånger, så skulle det gynna oss medlemmar på så sätt att vi får in nya taggade personer som hungrigt kan föra våra frågor. Jag tycker att detta bör vara en självklarhet inom Kommunal att man efter några år byts ut och lämnar plats för andra drivande personer med nya fräscha idéer.

Jag/Vi yrkar

att ordförandeposten blir tidsbegränsad. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion A:45 I motion A:45 yrkas att ordförandeposten blir tidsbegränsad. Kommunal är en demokratisk organisation där medlemmarna nominerar och väljer de kandidater de vill företrädas av. I en demokratisk organisation är alla medlemmar valbara och det är majoriteten som avgör vem som väljs till uppdragen. Förbundsstyrelsen konstaterar att det redan i dag är möjligt att välja ny ordförande på alla nivåer i Kommunal på kongress, på representantskap eller på sektionens årsmöte om majoriteten så beslutar på mötet. Förbundsstyrelsen understryker att Kommunal är en demokratisk organisation där medlemmarna väljer de kandidater som ska företräda dem, att begränsa mandatperioderna skulle inskränka denna rättighet.



Mandatperiod för ledamöter i representantskap

A:46 Mandatperiod för representantskapsledamot på avdelningsnivå Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

I dag är mandatperioden för representantskapsledamot på avdelningsnivå ett år. Vi som organisation måste ge dem som ska inneha detta uppdrag rätt förutsättningar för uppdraget. Utbildning i uppdraget och att man får vara med i den demokratiska processen över en längre tid. Jag anser att detta uppdrag ska jämställas med kongressombud, och anser därför att mandatperioden ska vara tre år.

Jag/Vi yrkar

att mandatperioden för representantskapsledamot på avdelningsnivå ska vara tre år. Motionen bifalles av avdelningen.


28

A:47 Mandatperiod för avdelningarnas representantskap Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

I dag väljs avdelningarnas representantskapsledamöter varje år. Detta anser jag gör det svårt för dem som är representantskapsledamöter att följa ett verksamhetsår. Man väljs på våren, vilket innebär att man fattar beslut om verksamhetsberättelsen som man inte varit med och beslutat att man ska ha. Likaså så avgår man året efter och då har man varit med och godkänt verksamhetsplan på höstmötet, men man kan inte vara med och besluta om verksamhetsberättelsen sedan då man avslutar sin mandatperiod på våren.

Jag/Vi yrkar

att mandatperiod för avdelningarnas representantskap ska följa förbundets kongressperiod.


A:48 Representantskapets mandatperiod och representanter/valberedningen Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Representantskapets mandatperiod och representanter/valberedningen. Förslag till vad som bör krävas av kandidaten till detta uppdrag: • Våga gå upp och tala för motioner, verksamhetsberättelsen och budget. • Kandidaterna ska förankra alla frågor och motioner bland medlemmar innan representantskapet, antigen med förfrågan till medlemmar, med besök på arbetsplatser eller med ett infoblad med mera.

Jag/Vi yrkar

att varje sektions valberedning ska sträva efter att hälften av alla kandidater ska vara medlemmar utan något uppdrag i förbundet. att mandatperioder för varje kandidat endast ska kunna pågå under högst två år för att undvika att det alltid är samma ombud. att varje sektion i landet ska ta fram likvärdiga krav om vad som förväntas av kandidaterna till denna post som ombud i representantskapet. att valberedningen inte får föreslå sig själva som ombud som ordinarie eller ersättare till representantskapet ur moralisk aspekt.


A:49 Representantskapets mandatperiod och representanter/valberedningen Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Representantskapets mandatperiod och representanter/valberedningen.

Jag/Vi yrkar

att representantledamöterna ska ges tid för att utföra ett bra arbete. Motionen bifalles av avdelningen.


29

Utlåtande över motionerna A:46-A:49 I motionerna A:46 och A:47 yrkas att mandattiden för representantskapsledamöterna ska vara tre år. I motion A:48 första att-satsen yrkas att varje sektions valberedning ska sträva efter att hälften av alla kandidater ska vara medlemmar utan några uppdrag. I motion A:48 andra att-satsen yrkas att man högst ska kunna inneha uppdraget som representantskapsombud under två år. I motion A:48 tredje att-satsen yrkas att sektionerna ska ta fram likvärdig kompetensprofil för att vara representantskapsledamot. I motion A:48 fjärde att-satsen yrkas att valberedningen inte får föreslå sig själva till ombud. I motion A:49 yrkas att representantskapsledamöterna ska ges tid att utföra sitt uppdrag. Förbundsstyrelsen kan förstå att motionärerna vill ha längre mandattider för representantskapsledamöterna. Det uppstår dock problem eftersom det ofta sker förändringar i sektionerna. Antal ombud i representantskapet utgår från antal medlemmar i sektionen. I en demokratisk förening är det förenligt att medlemmarna ska vara med och påverka vilka företrädare de vill ha. Då kan man inte heller förutbestämma vilken krets av medlemmar som ska väljas eller att man bara får sitta i två år. Ett sätt att bevara demokratin i avdelningens högsta beslutande organ är att behålla nuvarande mandatperiod. Vidare yrkar motionärerna att sektionerna ska ta fram likvärdiga krav på vad som förväntas av en representantskapsledamot. Stadgarna beskriver vad ett representantskapsmöte ska behandla för frågor. Det innebär indirekt att de kraven redan finns, men alla medlemmar är valbara och det är de som väljer ombuden som avgör om de har rätt kompetens. Förbundsstyrelsen delar motionärens moraliska åsikt att ledamöter i valberedningen inte ska kunna föreslå sig själva som ombud. Om någon i valberedningen accepterar en nominering till något uppdrag, ska den lämna sin plats till förfogande i valberedningen. Förbundsstyrelsen anser att detta ska skrivas in i de tillämpningsanvisningar som kommer tas fram till stadgarna. Förbundsstyrelsen anser att om man blir vald till ett uppdrag, oavsett vilket uppdrag det är, ska man ges tid för att utföra ett bra arbete. Sedan får det givetvis ske inom rimliga gränser.


att anse motionerna A:48 tredje och fjärde att-satserna och A:49 besvarade, samt att avslå motionerna A:46, A:47 och A:48 första och andra att-satserna.

Mandatperiod för kongressombuden

A:50 Kongressombudens mandatperiod Enskild medlem, sektion Skellefteå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Som kongressombud får man det finaste uppdraget man kan ha inom vår förening, med uppdraget följer dock ett stort ansvar. Man går igenom hundratals motioner och sätter sig in i olika utredningar. När man blivit vald kan man välja att inte vara med på kongressen, men man kan ändå komma tillbaka och närvara på de efterföljande förbundsmötena. Detta skapar en förvirring bland kongressombuden i den grupp det berör. Den som väljer att komma tillbaka till förbundsmötet, utan att ha närvarat på kongressen, saknar den röda tråden och har mycket svårt att sätta sig in i det förbundsmötet behandlar, och med denna vetskap gör också att den som är reserv kan ha svårt att motivera sig i bland annat motionsläsning om denne i ett tidigt skede blir insatt.


30

Jag/Vi yrkar

att du som ordinarie kongressombud väljer eller inte kan närvara på kongressen tillfaller platsen vald reserv, och denne förblir då ordinarie kongressombud resterande kongressperiod.


Utlåtande över motion A:50 I motion A:50 yrkas att om du som ordinarie kongressombud väljer eller inte kan närvara på kongressen tillfaller platsen vald reserv, och denne förblir då ordinarie kongressombud resterande kongressperiod. Till alla demokratiskt valda uppdrag i Kommunal väljs medlemmarna på en mandatperiod utan krav på att avsäga sig uppdraget om man inte kan närvara på enstaka möten. Detta gäller också för kongressombuden och de har rätt att inneha uppdraget under hela kongressperioden. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att kongressombud är ett av de finaste uppdrag man kan ha i Kommunal och att det också innebär ett stort ansvar för ombuden. Förbundsstyrelsen förutsätter att ombuden prioriterar uppdraget och att man som ombud inte väljer bort att delta på kongressen. Det finns också möjlighet som ombud att avsäga sig uppdraget om man inte vill prioritera detta. Ett ombud kan drabbas av sjukdom eller annat förhinder som innebär att de inte har möjlighet att närvara på kongressen. Förbundsstyrelsen anser inte att man då ska ta ifrån dem rätten till sitt uppdrag under den mandatperiod de är valda till.



Mandatperiod för ledamöter i valberedning

A:51 Mandatperiod för valberedare på avdelnings- och sektionsnivå Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

I dag är mandatperioden för valberedare på avdelnings- och sektionsnivå ett år. Vi som organisation måste ge dem som ska inneha detta uppdrag rätt förutsättningar för uppdraget. Ge utbildning för uppdraget. För att det ska bli kontinuitet för gruppen så bör uppdraget vara på två år, och att hälften väljs ena året och den andra halvan nästa år.

Jag/Vi yrkar

att mandatperioden för valberedare på avdelnings- och sektionsnivå ska vara två år. Motionen bifalles av avdelningen.

A:52 Mandatperiod för sektionernas valberedningar Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

I dag väljs man till valberedning på ett år. Detta gör att det inte blir någon kontinuitet på valberedningens arbete då det kan bli att hela valberedningen byts ut. Anser det också vara en kostnadsfråga för förbundet då man måste utbilda alla som ingår i valberedningarna och som blir nyvalda. Blir svårt att planera för hur många som ska gå varje år då man aldrig vet om det är alla i en valberedning eller om det bara är en som ska gå utbildning


31

Jag/Vi yrkar

att sektionernas valberedning har mandattid på två år.

att man väljer halva valberedningen år 1 och andra halvan år 2, så att man i framtiden väljs växelvis.


A:53 Valberedning Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

För att säkerställa att någon i valberedningen har utbildning och erfarenhet, bör inte hela valberedningen bytas ut vid samma tillfälle. Liksom styrelsen är det bra att någon finns kvar som vet vad som hänt och har erfarenhet av de intervjuer som genomförts, då vi i minsta möjliga mån ska spara dokumentation om personer/intervjuer. Därför ser jag att man delar upp mandatperioderna får en mer demokratisk och effektiv valberedning. Utbildningarna går inte alltid att ordna med kort varsel och sitter man på två år har man större möjlighet att gå utbilning när den erbjuds och när det passar individen.

Jag/Vi yrkar

att valberedningen väljs på olika mandatperioder liksom styrelsen, första året väljs en på ett år och två på två år och så vidare. Motionen avslås av avdelningen.

A:54 Mandatperiod för avdelningarnas valberedning Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

I dag väljs man till valberedning på ett år. Detta gör att det inte blir någon kontinuitet på valberedningens arbete då det kan bli att hela valberedningen byts ut. Anser det också vara en kostnadsfråga för Kommunal då man måste utbilda alla som ingår i valberedningarna och som blir nyvalda. Blir svårt att planera för hur många som ska gå varje år då man aldrig vet om det är alla i en valberedning eller om det bara är en som ska gå utbildning

Jag/Vi yrkar

att avdelningens valberedning har mandattid på två år.

att man väljer halva valberedningen år 1 och andra halvan år 2 så att man i framtiden väljs växelvis.


A:55 Valberedning i hela förbundet Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Motionstext saknas.

Jag/Vi yrkar

att mandatperioden för varje ledamot i valberedningen ska kunna vara högst två perioder högst två år sammanhängande.

att alla medlemmar ska kunna rösta fram valberedningen.

att valberedningen ska bestå av 50 procent med medlemmar utan något uppdrag i förbundet.

Motionen avslås av avdelningen. 31

Jag/Vi yrkar

att sektionernas valberedning har mandattid på två år.

att man väljer halva valberedningen år 1 och andra halvan år 2, så att man i framtiden väljs växelvis.



För att säkerställa att någon i valberedningen har utbildning och erfarenhet, bör inte hela valberedningen bytas ut vid samma tillfälle. Liksom styrelsen är det bra att någon finns kvar som vet vad som hänt och har erfarenhet av de intervjuer som genomförts, då vi i minsta möjliga mån ska spara dokumentation om personer/intervjuer. Därför ser jag att man delar upp mandatperioderna får en mer demokratisk och effektiv valberedning. Utbildningarna går inte alltid att ordna med kort varsel och sitter man på två år har man större möjlighet att gå utbilning när den erbjuds och när det passar individen.

Jag/Vi yrkar

att valberedningen väljs på olika mandatperioder liksom styrelsen, första året väljs en på ett år och två på två år och så vidare. Motionen avslås av avdelningen.

A:54 Mandatperiod för avdelningarnas valberedning Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

I dag väljs man till valberedning på ett år. Detta gör att det inte blir någon kontinuitet på valberedningens arbete då det kan bli att hela valberedningen byts ut. Anser det också vara en kostnadsfråga för Kommunal då man måste utbilda alla som ingår i valberedningarna och som blir nyvalda. Blir svårt att planera för hur många som ska gå varje år då man aldrig vet om det är alla i en valberedning eller om det bara är en som ska gå utbildning

Jag/Vi yrkar

att avdelningens valberedning har mandattid på två år.

att man väljer halva valberedningen år 1 och andra halvan år 2 så att man i framtiden väljs växelvis.


A:55 Valberedning i hela förbundet Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Motionstext saknas.

Jag/Vi yrkar

att mandatperioden för varje ledamot i valberedningen ska kunna vara högst två perioder högst två år sammanhängande.

att alla medlemmar ska kunna rösta fram valberedningen.

att valberedningen ska bestå av 50 procent med medlemmar utan något uppdrag i förbundet.



32

Utlåtande över motionerna A:51-A:55 I motion A:51 yrkas att mandatperioden för valberedare på avdelnings- och sektionsnivå ska vara två år. I motion A:52 yrkas att sektionernas valberedning har mandattid på två år. Halva valberedningen väljs år 1 och andra halvan år 2, så att man i framtiden väljs växelvis. I motion A:53 yrkas att valberedningen väljs på olika mandatperioder liksom styrelsen, första året väljs en på ett år och två på två år och så vidare. I motion A:54 yrkas att avdelningens valberedning har mandattid på två år, att man väljer halva valberedningen år 1 och andra halvan år 2 så att man i framtiden väljs växelvis. I motion A:55 yrkas att mandatperioden för varje ledamot i valberedningen ska kunna vara högst två perioder, högst två år sammanhängande, att alla medlemmar ska kunna rösta fram valberedningen samt att valberedningen ska bestå till 50 procent av medlemmar utan något uppdrag i förbundet. Motionärerna skriver att mandatperioden för ledamöterna i valberedningar på avdelnings- och sektionsnivå borde vara på två år och att ledamöterna ska väljas vartannat år. Motionärerna menar att man på så sätt kan säkerställa kontinuitet och kompetens i valberedningarnas arbete samt ha bättre möjligheter att planera utbildningar. Motionären i A:55 yrkar däremot att det införs en begränsning för hur länge man kan sitta i en valberedning. Det finns i dag inte några hinder för att välja om hela eller delar av en valberedning, inte heller för att välja helt nya personer. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt för demokratin att medlemmarna inte upplever att valberedningen arbetar på styrelsens uppdrag. Det är därför en poäng att uppdraget är på kort tid. Att ingå i valberedningen är ett av de viktigaste uppdragen i Kommunal, eftersom en valberedare ger förslag på de personer som kan bli framtida ledare i vår organisation. En valberedare behöver därför vara lyhörd, ha förankring i och goda kunskaper om Kommunal som organisation. Det är också bra med god personkännedom. En bra valberedare har kunskap om de olika uppdrag som finns i Kommunal och självklart god kännedom om Kommunals värdegrund. Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att ledamöterna erbjuds att gå en valberedningsutbildning. Avdelningen bör planera för att utbildningen utförs i nära anslutning till årsmötets genomförande.


att avslå motionerna A:51-A:55.

Reglering om nominering till valberedning

A:56 Valberedning Enskild medlem, sektion Södra Dalarna, Kommunal Bergslagen

Valberedningen har ett väldigt viktigt uppdrag, och det känns därför lite konstigt att stadgarna inte reglerar hur nominering till detta uppdrag ska ske. Jag tycker att det är viktigt att det regleras angående nominering till valberedning och inte bara var valet sker.

Jag/Vi yrkar

att stadgarna reglerar hur nominering till de olika valberedningsuppdragen ska ske. Motionen bifalles av avdelningen.


33

Utlåtande över motion A:56 I motion A:56 yrkas att stadgarna reglerar hur nominering till de olika valberedningsuppdragen ska ske. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag på kandidater till ordförande, styrelse och övriga uppdrag som ska väljas på sektionens årsmöte, avdelningens representantskap eller på kongressen. Valberedningen väljs på sektionens årsmöte och det är öppet för alla medlemmar att nominera personer till uppdraget på mötet. Detta är beskrivet i instruktioner för valberedning – sektion som förbundsstyrelsen fattade beslut om 2018. Det är däremot inte fastställt hur avdelningarnas nomineringar till valberedning ska hanteras i instruktionerna för avdelningen. Instruktionerna för förbundets valberedning beskriver hur nomineringsförfarandet ska ske. Valberedningen består av sju ledamöter, fem förtroendevalda och två ombudsmän. Det är avdelningsstyrelsen som nominerar de förtroendevalda och ombudsmännens förtroenderåd nominerar ombudsmännen. Förbundsstyrelsen anser inte att nomineringar till valberedningen ska beskrivas i stadgarna. Däremot behöver valberedningsinstruktionerna tydliggöras och kommer att ingå i tillämpningsanvisningarna till stadgarna.



Valberedningens förslag

A:57 Att utse valberedningar Enskild medlem, sektion Teknik, Kommunal Väst

Kommunals stadgar är otydliga när valberedningar ska väljas. Till Kommunals årsmöte så väljs i dag valberedningens ledamöter året före kongress, men det framkommer ej hur nomineringsprocessen ska gå till. Det kan leda till att en valberedning väljs utan att förbundsmötets ombud kan påverka valet. Något som kan ses som ett odemokratiskt val.

Jag/Vi yrkar

att ny text i stadgarna blir: "§ 21 Mom 12 Valberedning, stycke 1, Förbundsmötet väljer året före kongress en valberedning. Valet ska ske via personval och nomineringar till valberedningen ska skickas in till förbundsstyrelsen av förbundsmötets ombud senast fyra månader innan årsmötet. Förbundsstyrelsens förslag till ledamöter i valberedningen och övriga nomineringar ska sändas till ombuden senast tre veckor före förbundsmötet”. att liknande formuleringar även bör ändras för att anpassas till avdelningsnivå där representantskapsombuden nominerar valberedningsledamöter till avdelningsstyrelsen samt på sektionsnivå där medlemmarna nominerar valberedningsledamöter till sektionsstyrelsen innan eller på sektionens nomineringsmöte.



34

A:58 Stadgemotion angående leveransen av valberedningens förslag Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Det är nu brukligt att valberedningens förslag presenteras för kongressombuden först på kongressen, och allra helst när det är dags för valen. Presentationen sker muntligt med fina bilder, kongressen får inte ens förslaget skriftligt. Detta förfaringssätt är mycket odemokratiskt. Ombuden har inte en chans att fundera över förbundsledning eller ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen. Valfrågor är lika viktiga för ombuden som alla andra frågor på kongressen.

Jag/Vi yrkar

att valberedningens förslag skickas till ombuden senast 14 dagar före kongressen. att valberedningens förslag ingår i "Övriga handlingar" enligt § 21 Mom 9. Motionen bifalles av avdelningen.

A:59 Presentera nominerade tidigare! Enskild medlem, sektion Öst, Kommunal Stockholms län

Enligt dagens stadgar presenterar valberedningen inkomna nomineringar och förslag till val på kongressens/ordinarie förbundsmöte första arbetsdag. Jag anser att det hämmar den demokratiska processen och försvårar förutsättningarna för kongressen att ta ställning till kandidaterna och valberedningens förslag. Att med så kort varsel (ca två dagar) ta ställning till vilka av de föreslagna som har ”mitt” förtroende för uppdragen känns genuint inte bra. Det har sagts till mig att det är för att de som har blivit nominerade av kongressombuden inte vill öppet visa att de har tackat ja till att bli nominerad till ett viktigt uppdrag för Kommunal för att man då kan bli ”bränd” i organisationen. Det är i sig så oerhört beklagligt, jag blir arg i hela kroppen att höra att vi inom vår organisation skulle bete oss illa eller ”bränna” en medlem för att den vill ”träda före” inom sin organisation. Om det nu är så? I vart fall så anser jag att oavsett skälet till att man tidigast på kongressens/ordinarie förbundsmötes första dag presenterar de nominerade till förbundsordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande/avtalssekreterare och tredje vice ordförande samt förbundsstyrelsekandidater, ersättare, revisorer och valberedning känns helt fel. Medför en sådan ändring av stadgarna att medlemmar i Kommunal brister i sitt beteende mot andra medlemmar som tackat ja till att företräda Kommunal på viktiga poster, är det något som Kommunal verkligen har att reda i.

Jag/Vi yrkar

stadgarna ändras så att kongressdeltagarna presenteras de inkomna nomineringar och valberedningens förslag/förbundsstyrelsens förslag till valberedare senast en vecka före kongressens första arbetsdag. att nomineringarna lämnas till valberedningen senast fyra veckor innan sammanträdet där valet ska ske.



35

Utlåtande över motionerna A:57, A:58 och A:59 I motion A:57 yrkas att ny text i stadgarna blir: "§ 21 Mom 12 Valberedning, stycke 1, Förbundsmötet väljer en valberedning året före kongress. Valet ska ske via personval. Nomineringar till valberedningen ska skickas in till förbundsstyrelsen av förbundsmötets ombud senast fyra månader innan årsmötet. Förbundsstyrelsens förslag till ledamöter i valberedningen och övriga nomineringar ska sändas till ombuden senast tre veckor före förbundsmötet”, och att liknande formuleringar även bör ändras för att anpassas till avdelningsnivå där representantskapsombuden nominerar valberedningsledamöter till avdelningsstyrelsen samt på sektionsnivå där medlemmarna nominerar valberedningsledamöter till sektionsstyrelsen innan eller på sektionens nomineringsmöte. I motion A:58 yrkas att valberedningens förslag skickas till ombuden senast 14 dagar före kongressen, och att valberedningens förslag ingår i ”Övriga handlingar” enligt § 21 Mom 9. I motion A:59 yrkas att stadgarna ändras så att kongressdeltagarna presenterar de inkomna nomineringarna och valberedningens/förbundsstyrelsens förslag till valberedare senast en vecka före kongressens första arbetsdag samt att nomineringar lämnas till valberedningen senast fyra veckor innan sammanträdet där valet ska ske. Förbundsstyrelsen har förståelse för motionärernas synpunkter. I det nya stadgeförslaget finns det regler hur valet av valberedningen ska ske. Förbundsmötet väljer valberedning året före kongress. I stadgeförslaget beskrivs att representantskap ska hållas före april månads utgång. Till sammanträdet skickas kallelse och i den ordning representantskapet beslutar. Våren 2018 fattade förbundsstyrelsen beslut om instruktioner för valberedningen. I dem beskrivs att valberedningens förslag skickas ut till representantskapets ledamöter tillsammans med övriga representantskapshandlingar eller offentliggörs på annat sätt. I instruktioner för sektionens valberedning beskrivs att valberedning ska verka för ett aktivt nomineringsförfarande. Valberedningsförslag ska även offentliggöras innan årsmöte. I det nya stadgeförslaget ska valberedningens förslag på samtliga kandidater tillsammans med övriga nominerade skickas till ombuden senast tre veckor före kongressen. Att lämna förslag fyra veckor innan till kongressens valberedning är för kort tid för att de ska hinna göra ett genuint jobb.


att anse motionerna A:57, A:58 och A:59 besvarade.

Att utse valberedning

A:60 Stadgeändring för valberedningen Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Det har varit en självklarhet för mig att man ska vara ojämnt antal i en valberedning, men jag kan konstatera att jag inte hittar något där det står att man ska ha ett ojämnt antal i en valberedning. Detta tycker jag ska vara tydligt i våra stadgar. Även i valberedningssammanhang har ordförande utslagsröst. Om valberedningsarbetet är mycket oenigt kan det ge långtgående konsekvenser att det i så fall inte finns en majoritet i valberedningen. Ett ojämnt antal ledamöter leder ändå till ett majoritetsbeslut även om en eventuell votering leder till en knapp majoritet. Nuvarande ordning med jämnt antal ledamöter leder också till att ordförande har fler röster. Med ojämnt antal har en person en röst och det känns mer demokratiskt än ordförandens avgörande röst.


36

Jag/Vi yrkar

att det införs en skrivning att det ska väljas ett ojämnt antal i en valberedning. Motionen bifalles av avdelningen.


Jag vet att Kommunal är ett kvinnodominerat fackförbund. Men jag vill gärna se att man i valberedningarna på alla nivåer i första hand ser till engagemang/kompetens när man gör sina förslag till olika styrelser med mera. För i den bästa av världar skulle vi vilja se att våra arbetsgivare tog bort allt utom kompetensbeskrivningen vid anställningarna så att övrig information inte påverkade resultatet - fick bort fördomarna om olika kategorier (exempel: kön, ålder och etnicitet). Därför ser jag att Kommunal kan föregå med gott exempel i vår organisation. Sedan kan man självklart se till olika kriterier om två kandidater är likvärdiga, men vi borde inte börja i den änden. Jag ser bara på vår föreningsordförande som gör ett väldigt bra jobb "trots" att det är en man.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ger sina valberedningar riktlinjer att det allra viktigaste kriteriet är vem som har mest kompetens och engagemang.


Utlåtande över motionerna A:60 och A:61 I motion A:60 yrkas att det införs en skrivning att det ska väljas ett ojämnt antal i en valberedning, och i motion A:61 yrkas att Kommunal ger sina valberedningar riktlinjer att det allra viktigaste kriteriet är vem som har mest kompetens och engagemang. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att valberedning ska bestå av ojämnt antal ledamöter. Reglering och beskrivning finns att läsa i instruktioner för valberedningar i Kommunals avdelningar och sektioner som förbundsstyrelsen fattade beslut om våren 2018. I instruktioner för valberedning i sektioner står att valberedningen ska bestå av tre eller fem ledamöter. Avdelningens valberedning ska bestå av fem eller sju ledamöter. I valberedningens uppgifter beskrivs bland annat att valberedningen ska ta fram en kompetensprofil utifrån de olika uppdragen. Detta görs i det inledande arbetet innan valberedningen påbörjar nomineringsförfarande.


att anse motionerna A:60 och A:61 besvarade.

Revisorssuppleanter

A:62 Stadgarna § 23 Mom 9 Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Vi vill att man i första styckets sista mening stryker varaktigt. Vi vet att man i flera avdelningar har svårt att få in revisorssuppleanter då man aldrig får vara med i revisorsjobbet. Så det skulle underlätta om man vid något tillfälle när någon är frånvarande får vara med och se hur det går till. Det är också väldigt sårbart i revisorsgruppen om en blir sjuk och så vet man inte hur länge, vilket gör att man inte kan kalla in ersättaren. I de fallen kan det gå ett halvår eller mer med bara två revisorer som arbetar.


37

Jag/Vi yrkar

att man stryker ordet "varaktigt" i sista meningen, första stycket i stadgarna § 23 Mom 9.


Utlåtande över motion A:62 I motion A:62 yrkas att man stryker ordet "varaktigt " i första styckets sista mening i stadgarna § 23 Mom 9. Att vara vald till suppleant innebär att man har åtagit sig ett uppdrag som förutsätter att den som innehar uppdraget är frånvarande. Det finns tre ordinarie revisorer som tjänstgör, dessa tre bestämmer själv vilka dagar som de ska revidera verksamheten. Det är enkelt för dem att byta dag om något oförutsett skulle inträffa den dagen de ska revidera. Vidare anser förbundsstyrelsen att man vid sjukdom använder sig av sunt förnuft och gör bedömningen om ersättare behövs eller inte. Det torde inte vara möjligt att utebli på grund av sjukdom i ett halvår eller mer utan att kalla in ersättare. Däremot föreslår förbundsstyrelsen att man kan välja högst tre suppleanter om det skulle uppstå mer än en vakans.



Arvoden

A:63 Arvoden Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Fackliga förtroendeuppdrag ska värderas lika oavsett nivå.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ser över stadgarna gällande arvoden. att arvoden tas bort eller att alla uppdrag arvoderas. att det blir lika över hela landet. att alla behandlas lika, allas lika värde. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Motionens fjärde att-sats bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion A:63 I motion A:63 första att-satsen yrkas att Kommunal ser över stadgarna gällande arvoden, i andra att-satsen yrkas att arvoden tas bort eller att alla uppdrag arvoderas, i tredje att-satsen yrkas att det blir lika över hela landet och i fjärde att-satsen yrkas att alla behandlas lika, allas lika värde. Motionären yrkar att alla fackliga uppdrag ska värderas lika oavsett nivå och då framför allt ur ett ekonomiskt perspektiv. Stadgarna medger att uppdrag arvoderas. Stadgarna beskriver också vilka beslut som behöver tas och i vilken församling detta ska ske. Kongressen beslutar om arvoden på förbundsnivå och avdelningarnas representantskap beslutar om arvoden på avdelningsnivå.


38

Motionärens krav på en absolut enhetlighet kräver att arvoden antingen avskaffas helt eller i stadgarna fastställs för samtliga uppdrag. Förbundsstyrelsen anser att dagens ordning där frågan om arvoden beslutas av respektive nivå i föreningen är rimlig och anser att denna ordning bör behållas.


att avslå motion A:63 första, andra och tredje att-satserna, samt att bifalla motion A:63 fjärde att-satsen.

Närvaro på sektionens årsmöte

A:64 Motion angående närvarorätt på sektionernas årsmöten, § 23 Mom 14 Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Våra stadgar beskriver rätten till närvaro på sektionernas årsmöten. Det vi menar är lydelsen ”Vid sektionens sammanträde får medlem av annan sektion närvara och har då endast yttranderätt”. Vi menar att denna skrivning är alldeles för luddig och att skrivningen måste förtydligas i stadgarna. Det är inte självklart för oss att medlem från en annan sektion ska ha yttranderätt i alla frågor. Med det menar vi valfrågorna. Ett yttrande kan då uppfattas som yrkande, och vi anser bestämt att i valfrågor kan bara sektionens medlemmar yttra sig i. När skrivningen är som nu kan det vara svårt för sittande årsmötesordförande att tolka stadgarna. Det går inte heller att få tag på förbundet för tolkning, sektionernas årsmöten hålls inte under kontorstid. Det finns inte heller tid att gå igenom tillämpningsanvisningarna under pågående årsmöte. Därför måste stadgarna tydliggöras på den här punkten, allt för att underlätta årsmötets genomförande.

Jag/Vi yrkar

att skrivningen ändras till ”Vid sektionens sammanträde får medlem av annan sektion inom förbundet närvara och har då endast yttranderätt, dock inte i valfrågor”.


Utlåtande över motion A:64 I motion A:64 yrkas att skrivningen i stadgarna ändras till ”Vid sektionens sammanträde får medlem av annan sektion inom förbundet närvara och har endast yttranderätt, dock inte i valfrågor”. Motionären menar att skrivningen är luddig och tycker inte att medlemmar från en annan sektion ska ha yttranderätt i alla frågor då dessa kan uppfattas som yrkanden. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och föreslår i det nya förslaget till stadgar att texten kring närvarorätt för medlemmar från andra sektioner på sektionens medlemsmöten tas bort. Sektionens medlemsmöte ska ses som möten som vänder sig till de som är medlemmar i sektionen för att möjliggöra deras medlemsinflytande. Det finns därför inte någon anledning till att medlemmar från någon annan sektion ska närvara och yttra sig på dessa möten. Detta ska inte ses som ett hinder för sektionen att bjuda in företrädare från andra sektioner, avdelning, förbund eller andra att delta på mötet när så är befogat.




39

Förtidsröstning inför sektionernas årsmöten

A:65 Sektion årsmöten/nomineringar Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Det är många i vård- och omsorgsyrkena som har obekväma arbetstider kväll/natt som inte kan delta på årsmöten eller nomineringsmöten. Detta ger dem inte lika möjligheter som andra kommunalare som arbetar endast dagtid att närvara på dessa viktiga möten

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att man ska få lämna sina röster via ombud att få förtidsrösta på sektionerna en vecka innan årsmötet.


Utlåtande över motion A:65 I motion A:65 yrkas att Kommunal verkar för att man ska få lämna sina röster via ombud för att få förtidsrösta på sektionerna en vecka innan årsmötet. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att fler ska få möjlighet att rösta på de uppdrag som ska leda sektionens arbete. I dag finns det redan en möjlighet enligt stadgarna att göra detta, så kallad allmän omröstning. Det innebär att man kan lägga röstningen över flera dagar i en valurna på en bestämd plats eller på flera bestämda platser. Detta för att ge möjlighet för fler medlemmar att delta i beslut när det är så många av Kommunals medlemmar som jobbar kvällar, nätter och helger, precis som motionären skriver. Förbundsstyrelsen anser att fler sektioner kan använda sig av allmän omröstning, och att sektionerna ska fortsätta arbeta för att så många medlemmar som möjligt kommer till sektionens årsmöte och inte via ombud.



Arbetsplatsklubbar

A:66 Motion angående borttagande av arbetsplatsklubbar Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Kongressen 2016 beslutade om införande av arbetsplatsklubbar. Beslutet togs efter lång debatt och votering. Den stora anledningen var att underlaget inte var tillräckligt, uppdraget var otydligt formulerat och många av ombuden förstod sig inte på stadgekommitténs tankegångar över huvud taget. Det är fortfarande höljt i dunkel vad arbetsplatsklubbarna är för något och vad syftet med dessa är. Vi vet att de ska hålla ett antal möten som ska protokollföras, vilket innebär en ökning av den administrativa bördan. Men mer än så är inte klarlagt. Det är svårt att uppfatta vad en arbetsplatsklubb är för något och vilket område klubben ska omfatta. En förvaltning? Ett sjukhus? Ett företag? Det klarlades aldrig under debatten på kongressen. Inte heller hjälper det beslutet som kongressen fattade, det är fortfarande en tolkningsfråga Om det nu ska finnas klubbar så borde det struktureras ordentligt. Att det är avdelningsstyrelsen som äger besluten om att införa klubbar. Såsom stadgan ser ut nu så kan det bara leda till oreda.


40

Jag/Vi yrkar

att § 23 Mom 16 tas bort ur stadgarna. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion A:66 I motion A:66 yrkas att § 23 Mom 16 tas bort ur stadgarna. Motionären vill att man ska ta bort § 23 Mom 16, som reglerar bildandet av klubb ur stadgarna. Motionären upplever otydlighet kring hur arbetsplatsklubbar ska bildas och hur de praktiskt ska fungera. Andemeningen med förslaget till 2016 års kongress var att uppmuntra och säkerställa att medlemmar och arbetsplatsombud själva ska kunna driva sina frågor på arbetsplatsen. Det är förbundsstyrelsens vilja att medlemmarna i så hög grad som möjligt ska kunna påverka sin egen arbetssituation på arbestplatserna. Medlemmarnas engagemang ska inte riskeras bara för att en administrativ process runt klubbarbetet blir för belastande. Förbundsstyrelsen vill därför förenkla och möjliggöra för flera alternativ så att klubbar som omfattar flera sektioner också möjliggörs. Det är då avdelningen som fattar beslut om det ska bildas en klubb som omfattar flera sektioner. Sektionen fattar beslut om bildandet av klubb, om den enbart omfattar medlemmar i en sektion. Avdelningarna ska verka för att arbetsplatsorganisationer bildas utifrån medlemmarnas önskemål och där förutsättningar finns, eller om organisatoriska förhållanden så kräver. Sektionsstyrelsen alternativ avdelningsstyrelsen beslutar om bildande av arbetsplatsorganisationer. Dessa kan vara klubb/arbetsplatsklubb, förhandlingsorganisation eller av annan gruppering. De driver det fackliga arbetet på arbetsplatsen enligt de riktlinjer som finns. Vilken arbetsplatsorganisation som passar bäst på arbetsplatsen inom sektionens verksamhetsområde avgörs i samråd mellan medlemmarna på arbetsplatsen och sektionen eller avdelningen. Sedan är det medlemmarna på arbetsplatsen som väljer sina företrädare enligt de riktlinjer som finns. De utsedda företrädarna fördelar sina uppgifter inom sig. Förbundsstyrelsen vill understryka att det som är gemensamt för alla arbetsplatsorganisationer, oavsett form och struktur, är att de engagerar och aktiverar medlemmarna på arbetsplatsen. Det är de som tillsammans med de förtroendevalda på arbetsplatsen driver det fackliga arbetet.



Avdelningens representantskap

A:67 Avdelningens representantskap Enskild medlem, sektion Kommunal Öland, Kommunal Sydost

I nuvarande stadgar är det avdelningens årsmöte som fastställer tid för ordinarie sammanträde under följande verksamhetsår. För att få en bättre planering skulle detta beslutas på höstmötet i stället.

Jag/Vi yrkar

att avdelningens höstmöte fastställer tid för ordinarie sammanträden under det följande kalenderåret.



41

Utlåtande över motion A:67 I motion A:67 yrkas att avdelningens höstmöte fastställer tid för ordinarie sammanträden under det följande kalenderåret. Förbundsstyrelsen förstår och delar motionärens tanke med att fastställa tid för ordinarie sammanträden under följande verksamhetsår. I förslag till de nya stadgarna är det nu möjligt för representantskap att fastställa tid för ordinarie sammanträden under det följande verksamhetsåret samt att ordningen för kallelse till dessa fastställs på årsmötet alternativt höstmötet.


att bifalla motion A:67.

Motionsrätt till förbundsmötet

A:68 Inför motionsrätt för avdelningars representantskap Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Det är viktigt för alla medlemmar i organisationen att kunna påverka Kommunal och dess beslut. Att kunna göra det enbart var tredje år är inte tillräckligt, och det gynnar inte heller den demokratiska utvecklingen inom vårt förbund. När det fanns en möjlighet för avdelningar att motionera till förbundsmöten, så kunde även den enskilda medlemmen via sin sektion och avdelning påverka besluten och förbundets verksamhet. Ur demokratiskt perspektiv var det fel att ta bort den motionsrätten. Många känner att förbundet är allt längre bort från medlemmen och dess vardag. Det är självfallet viktigt att förbundet fortsätter med utvecklingsarbetet för arbetsplatsnära facklig verksamhet. Men även ur det perspektivet är det viktigt att både förtroendevalda och medlemmar har möjlighet att påverka förbundet och dess beslut även mellan kongresser. Då är det viktigt med avdelningarnas motionsrätt. Vi är inte nöjda med den nuvarande ordningen då avdelningsstyrelser kan väcka en särskild fråga inför förbundsmöten. Dels är det oklart vad som menas med en särskild fråga, avdelningsstyrelsens och förbundsstyrelsen kan tycka olika om vikten och då kan förbundsstyrelsen strunta i att ta frågan till behandling. Även om frågan tas till förbundsmötet av förbundsstyrelsen, så leder det på sin höjd till en diskussion men inte till beslut som ombuden senare kan redogöra för till medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att det införs motionsrätt för avdelningar till förbundsmöten i Kommunals stadgar. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion A:68 I motion A:68 yrkas att det införs motionsrätt för avdelningar till förbundsmöten i Kommunals stadgar. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det viktigt för medlemmarna att kunna påverka Kommunal. Det ska som medlem vara lätt att skriva motioner och det har underlättats genom att medlemmarna numera kan skriva motioner digitalt. I motionen A:68 yrkas om en förändrad motionshantering som skulle innebära att avdelningarna har motionsrätt till förbundsmötet. I nuläget är det endast på kongressen som motioner hanteras. Kongressens uppgift är att för förbundets verksamhet behandla viktiga principiella och idémässiga frågor samt inriktning för förbundets verksamhet. De frågor som kongressen fattar beslut om ska sedan under kongressperioden verkställas av hela organisationen.


42

Många av de frågor som kongressen fattar beslut om är av omfattande karaktär och kräver ett strategiskt arbete efter kongressen. Det är av största vikt att kunna vara långsiktig och orka hålla i för att verkställa för medlemmarna viktiga frågor. Tiden mellan kongresserna är därför avgörande för att uppnå bästa möjliga resultat. Förbundsstyrelsen anser att ett återinförande av motionsrätt till förbundsmötet skulle försvåra detta arbete. Enligt stadgarna har avdelningarna rätt att till förbundsmötet skicka in en särskild fråga rörande den fackliga verksamheten. Avdelningarna kan dessutom när som helst under kongressperioden lämna idéer till förbundsstyrelsen som bidrar till att utveckla, förbättra och stärka organisationen och situationen för medlemmarna i Kommunal.



Hedersmedlemskap

A:69 Hedersmedlemskap Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Vi erbjuder hedersmedlemskap och jag anser att vi behöver uppskatta dem som blir hedersmedlemmar mer. Därför ser jag flera förändringar som möjligt för att man ska känna sig lite priviligierad som hedersmedlem. När det kommer till resor och logi är det en jämställdhetsfråga, då många av hedersmedlemmarna inte har råd att resa och bo på annan plats än sin hemort.

Jag/Vi yrkar

att hedersmedlem betalar lägsta avgiftsnivån från och med månaden efter man utsetts som hedersmedlem.

att utsedd hedersmedlem får ett smycke med Kommunals namn/logga i 18 k guld.

att hedersmedlemmar får logi och resor betalda till de representantskap de blir kallade till.

Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen.

A:70 Hedermedlemskap Enskild medlem, sektion Uddevalla, Kommunal Väst

I dag och i framtiden kommer vi att få färre som kan bli hedersmedlemmar och det utifrån att vi stannar kortare tid på våra uppdrag. Det är också svårt i dagens system att hitta dem som haft uppdrag under längre tid, ansvaret ligger i dag på sektionerna. Ofta byts det personer på sektionerna, och därmed är det svårt att ha kontinuitet i vilka som står på tur att kunna bli hedersmedlemmar. Jag skulle vilja se att ett långt medlemskap uppmärksammas i stället, och då av förbundet. Vi har många medlemmar som aldrig har behövt ta Kommunals tjänster i anspråk men ändå stannat kvar i föreningen av lojalitet. Borde inte dessa få uppskattning? Många gånger är det inte värdet av det man ger bort som man vill ha utan att man har sett att man varit trogen medlem under 30 år. Vi vill ju värna medlemskapet för utan dessa finns inte föreningen Kommunal.


43

Jag/Vi yrkar

att § 26 Hedersmedlemskap tas bort från stadgarna och i stället skriva trogna medlemmar.


A:71 Hedersmedlemskap Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst

Förutsättningarna att komma på tal att få ett hedersmedlemskap är att man måste ha innehaft förtroendeuppdrag i minst 25 år. Som det ser ut i dag så gör sektioner väldigt olika i hur man lyfter fram detta eller inte. Det står att det är sektionernas ansvar att ha koll på detta och även tillskriva förbundet för beslut. Kan se i framtiden att det kommer att bli färre som kan ansöka om detta. Dels har man inte uppdrag under så lång tid, och dels så är det väldigt svårt att ha koll på detta då det inte går att utläsa i våra system som vi har tillgängliga på sektionerna. Jag föreslår därför att man tar bort denna paragraf och i stället inför hedersmedlemskap för trogna medlemmar. För utan våra medlemmar så är vi ingen förening att räkna med. Tror att vi med detta belyser vikten av att vara medlem och att vi ser dem som varit det under längre tid. Man bör ha varit medlem i 30 år. Förbundet skickar en gåva/och eller diplom?

Jag/Vi yrkar

att hedersmedlemskap ska kunna ges till medlem som varit ansluten till förbundet i 30 år.

att förbundet skickar gåva och/eller diplom till medlem som får hedermedlemskap. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna A:69, A:70 och A:71 I motion A:69 yrkas att hedersmedlem betalar lägsta avgiften, att utsedd hedersmedlem får ett smycke med Kommunals logga i 18 karats guld samt logi och resor betalda vid uppvaktningen. I motion A:70 yrkas att hedersmedlemskapet tas bort och ersätts med trogna medlemmar. I motion A:71 yrkas att hedersmedlemskap ska ges till medlem som varit medlem i 30 år, och att förbundet skickar gåva och/eller diplom till berörd medlem. Förbundsstyrelsen anser att hedersmedlemskapet är till för att uppmärksamma förtroendevalda som gjort ett bra arbete under lång tid i Kommunal. Förtjänsttecknet som utdelas vid detta tillfälle har alltid varit en pin med Kommunals logga och ett diplom. Detta är en tradition som förbundsstyrelsen anser ska bevaras. Förbundsstyrelen anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att dela ut guldsmycke till förtroendevalda eller att sänka medlemsavgiften för förtroendevalda. Om ersättning för resor och logi ska utgå till blivande hedersmedlem är en fråga respektive avdelning får ta ställning till. Förbundsstyrelsen anser inte att det är möjligt att ta bort hedersmedlemskapet för förtroendevalda och att införa ett hedersmedlemskap för trogna medlemmar. Hedersmedlemskapet är för många förtroendevalda viktigt. Det skulle dessutom bli opersonligt att få en gåva eller diplom skickat till sig efter 30 års medlemskap.


att avslå motionerna A:69, A:70 och A:71.


44

Medlemskapet i Kommunal

A:72 Alla ska med och alla ska vara trygga Enskild medlem, sektion Huddinge, Kommunal Stockholms län

I en tid av starka borgerliga vindar som blåser är det vår uppgift att stå emot dessa krafter och organisera oss mot de angrepp som görs. I en tid där arbetsgivarna och arbetsgivarorganisationerna konstant angriper våra ”värn” måste vi stå emot ännu starkare och göra det tillsammans. För att kunna göra detta måste vi skapa en gemensamhetskänsla, en känsla av solidaritet och en känsla av samhörighet. I dag kan man vara medlem i Svenska Kommunalarbetareförbundet, men ändå inte vara solidarisk. Att vara med i A-kassan är ett frivilligt ställningstagande i dagsläget. Att inte vara med i A-kassan är dels farligt för den enskilde medlemmen, då den kan bli utan inkomst vid arbetslöshet. Men det kan även vara farligt för kollektivet, då man står utan inkomst eller med en låg inkomst, så tar man ett arbete som erbjuder en något högre ersättning. Man säljer sitt arbete billigare och därmed sänker alla våra kamraters löner. Detta är något vi måste ändra. Vi fackligt aktiva har konstant det fackliga löftet i vår ryggrad och den fungerar som ett riktmärke för oss. Därför borde det också vara en naturlig del av det fackliga medlemskapet att vara en del av A-kassan. Ett sätt att uppnå detta är att göra medlemskapet i Kommunals A-kassa obligatorisk del av medlemskapet i Svenska Kommunalarbetareförbundet. Men det är inte det enda. Svenska Kommunalarbetareförbundet är ett av Sveriges största fackförbund. Vårt inflytande i såväl arbetsmarknaden som samhället i övrigt är påtagbart. Därför bör vi också utnyttja den till sin fullo genom att verka för en ny form av inkomstfond via LO. Inkomstfondens syfte ska vara att oaktat färg och form på regering, så ska medlemmar ur LO-kollektivet veta att de har ytterligare ett skydd som ger de en extra ersättning medan de är arbetslösa. Detta är ytterligare ett sätt att skydda hela kollektivet och våra löner från den lönedumpning borgarna håller på med.

Jag/Vi yrkar

att till stadgarna tillföra ett krav på medlemskap i Kommunals A-kassa för ett medlemskap i Svenska Kommunalarbetareförbundet. att avgiften till Kommunals A-kassa tillförs alla medlemmars medlemsavgift i Svenska Kommunalarbetareförbundet. att förbundskontoret får i uppdrag att hitta en lösning hur detta ska lösas praktiskt innan 2020. att förbundsledningen verkar för att LO ska starta en inkomstfond för arbetarkollektivet.


Utlåtande över motion A:72 I motion A:72 yrkas att det ska tillföras ett krav på medlemskap i Kommunals A-kassa för ett medlemskap i Kommunal, att A-kassans medlemsavgift ska ingå i Kommunals avgift och vidare att förbundskontoret ska hitta en lösning hur detta ska ske praktiskt senast 2020. Motionären yrkar också att förbundsledningen ska verka för att LO ska starta en inkomstfond för arbetarkollektivet.


45

Kommunal och dess A-kassa har historiskt sett ett nära samarbete. Det var facken en gång som startade arbetslöshetskassorna. Förbundsstyrelsen anser att Kommunals huvudsakliga uppgift är att ge medlemmarna en bra facklig service. Arbetslöshetskassornas arbete utövas i dag som myndighetsutövning och regleras som en myndighet, vilket gör det svårt att gå motionären tillmötes. Det finns även påpekande av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att Kommunals medlemmar får längre uppsägningstid gentemot Enskilda a-kassans medlemmar för att förbundet betalar in medlemmarnas medlemsavgift. Det finns medlemmar i dag som inte kvalificerar sig, vill eller kan bli medlemmar i A-kassan, vilket innebär att de skulle betala något de inte kan få ta del av. Ett obligatoriskt medlemskap i A-kassan är inget som gynnar medlemsvärvningen i Kommunal. Att starta en fond för arbetare vid arbetslöshet anser förbundsstyrelsen är fel väg att gå. Kommunal ska verka för att vi ska ha en A-kassa som har rimliga nivåer som går att leva på. Kommunal har valt att ha en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapets värde. Att skapa en inkomstfond medför en risk att vi hamnar i en annan typ av försäkringslösning med en högre insats för den enskilde medlemmen.



Anställning av ombudsmän, § 23

A:73 Ombudsmännen ska arbeta på medlemmarnas direktiv och förhandlingsrätten ska ligga hos de lokalt förtroendevalda så långt det är möjligt

Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag anställs avdelningarnas ombudsmän ”av förbundsstyrelsen efter samråd med avdelningsstyrelsen”. Det här systemet, tillsammans med att de enskilda avdelningskontoren arbetsleds av lokalkontorschefen och inte av avdelningsstyrelsen, försvagar kraftigt det demokratiska inflytandet över den dagliga fackliga driften. Det underbygger och upprätthåller den struktur i förbundet där mycket av den fackliga verksamheten ligger på ombudsmannaorganisationen som har fått sitt mandat väldigt långt ifrån de lokala medlemmarna. Den rimliga ordningen vore att avdelningens ombudsmän anställs av avdelningen och arbetsleds av avdelningen. Dessutom bör det biträdande uppdraget i stadgarna framgå mer tydligt. Ombudsmännen ska arbeta på direktiv från den lokala organisationen och hjälpa arbetsplatsnära fackligt arbete med sin kunskap, och inte agera självsvåldigt eller självständigt från de frågor som drivs i avdelningen och dess undernivåer. Den här motionen vill komma till rätta med den problematiken. Därför föreslår den att avdelningarnas ombudsmän anställs självständigt av avdelningarna. Att ”ansvarar för avdelningskontorets arbetsledning och administration” flyttas till ett lokalt verkställande utskott som väljs av avdelningsstyrelsen och består av tre till fem ledamöter dit ordförande och kassör räknas in. Det föreslagna verkställande utskottet ersätter i sin tur det som i dag i stadgarna kallas ”Avdelningens ledningsgrupp”. Titeln ”Lokalkontorschef” stryks ur stadgarna vilket inte hindrar det lokala verkställande utskottet att forma en lokal tjänstemannaorganisation att skapa en lokal arbetsordning, där en lokalt anställd ombudsman har ”chefsansvar” för övriga. Vidare skriver vi in i stadgarna att den lokala fackliga organisationen på en arbetsplats, arbetsplatsombud, förhandlingsorganisation eller arbetsplatsklubb, äger rätten att förhandla lokalt. I dag är det ombudsmännen som bestämmer den delegationsordningen, vilket det här förslaget förändrar.


46

Det måste dock kunna finnas viss central inblandning i den lokala förhandlingsrätten. Ett beslut att lyfta förhandlingsrätten från lokal nivå ska vara möjligt att tas av sektionsstyrelse, avdelningsstyrelse och förbundsstyrelsen om det är uppenbart dysfunktionellt eller innebär ett undergrävande av värdet av ett centralt fastlagt kollektivavtal, lag eller andra överenskommelser. Eller om det lämpar sig bättre att förhandla på sektion, avdelning eller nationell nivå.

Jag/Vi yrkar

att i § 23 Avdelningar, Mom 5 Styrelsens uppgift, avsnittet Ordförandes uppgifter, ändra följande skrivning: ”Ordföranden leder avdelningens representantskap och styrelsens sammanträden, utövar i samråd med den övriga styrelsen och lokalkontorschef ledningen av avdelningens verksamhet samt ansvarar för verkställigheten av avdelningens och styrelsens beslut och av förbundsstyrelsen beslutade åtgärder.” till ”Ordföranden leder avdelningens representantskap, styrelsens sammanträden och verkställande utskottet tillsammans med den övriga styrelsen avdelningens verksamhet samt ansvarar för verkställigheten av avdelningens och styrelsens beslut och av förbundsstyrelsen beslutade åtgärder.” att i § 23 Avdelningar, Mom 5 Styrelsens uppgift, avsnittet Avdelningens ledningsgrupp som lyder: ”Avdelningens ledningsgrupp består av avdelningens ordförande, kassör och lokalkontorschef. Avdelningens ledningsgrupp har ett gemensamt ansvar för att bereda beslut och förslag till styrelsen samt att samordna verksamhetsstyrningen inom avdelningen.” till att ändra avsnittet till Verkställande utskott och texten till ”Avdelningens styrelse väljer i kretsen av ordinarie ledamöter i avdelningsstyrelsen inom sig ett verkställande utskott bestående av avdelningens ordförande, kassör och som mest tre ledamöter. Det verkställande utskottet har ett gemensamt ansvar för att bereda beslut och förslag till styrelsen samt att samordna verksamhetsstyrningen inom avdelningen samt att arbetsledning av avdelningen anställda ombudsmän och övriga funktionärer." att i stadgarna införa en ny paragraf med rubriken ”Förhandlingsmandat, Mom 1 Lokal förhandlingsrätt” med följande lydelse: ”Lokal förhandlingsrätt tillfaller den eller dem av medlemmarna utsedda företrädare såsom arbetsplatsombud, arbetsplatsklubb, lokal förhandlingsorganisation. I förhandlingsfrågor som kräver större samordning kan förhandlingsmandatet samordnas av sektion, avdelning eller förbund. Sådan samordning beslutas om av styrelse på respektive nivå efter samråd med berörda medlemmar. Anställda ombudsmän ska under de utsedda företrädarna bistå dessa med sin kunskap och erfarenhet i förhandlingarna.”


Utlåtande över motion A:73 I motion A:73 första att-satsen yrkas att i § 23 Avdelningar, Mom 5 Styrelsens uppgift i stadgarna, avsnittet Ordförandes uppgifter ändra skrivningen till ”Ordföranden leder avdelningens representantskap, styrelsens sammanträden och verkställande utskottet tillsammans med den övriga styrelsen avdelningens verksamhet samt ansvarar för verkställigheten av avdelningens och styrelsens beslut och av förbundsstyrelsen beslutade åtgärder. I andra att-satsen yrkas att i § 23 Avdelningar, Mom 5 Styrelsens uppgift, avsnittet Avdelningens ledningsgrupp ändra avsnittet till Verkställande utskott och texten till ”Avdelningens styrelse väljer i kretsen av ordinarie ledamöter i avdelningsstyrelsen inom sig ett verkställande utskott bestående av avdelningens ordförande, kassör och som mest tre ledamöter. Det verkställande utskottet har ett gemensamt ansvar för att bereda beslut och förslag till styrelsen samt att samordna verksamhetsstyrningen inom avdelningen samt att arbetsledning av avdelningens anställda ombudsmän och övriga funktionärer”.


47

I tredje att-satsen yrkas att stadgarna inför en ny paragraf med rubriken ”Förhandlingsmandat, Mom 1 Lokal förhandlingsrätt” med följande lydelse ”Lokal förhandlingsrätt tillfaller den eller dem av medlemmarna utsedda företrädare såsom arbetsplatsombud, arbetsplatsklubb, lokal förhandlingsorganisation. I förhandlingsfrågor som kräver större samordning kan förhandlingsmandatet samordnas av sektion, avdelning eller förbund. Sådan samordning beslutas om av styrelse på respektive nivå efter samråd med berörda medlemmar. Anställda ombudsmän ska under de utsedda företrädarna bistå dessa med sin kunskap och erfarenhet i förhandlingarna.” I avdelningens ledningsgrupp ingår avdelningens ordförande, kassör och lokalkontorschef. Denna sammansättning möjliggör för avdelningen att hålla samman det beslutsfattande som sker i avdelningsstyrelsen under ledning av avdelningens ordförande och verkställandet som sker på avdelningskontoret under ledning av lokalkontorschefen. I motionen beskriver motionären att det demokratiska inflytandet har försvagats i och med att lokalkontorschefen leder den dagliga driften. Lokalkontorschefen utövar sitt chefskap inom ramen för direktiv från förbundet och den delegationsordning som avdelningsstyrelsen självständigt fattar beslut om. Avdelningens ombudsmän ska enligt stadgarna biträda avdelningsordförande i den fackliga verksamheten och fullgöra de uppgifter som åläggs ombudsmannen. I dessa uppgifter åligger det också att fullgöra uppgifter som kommer direkt från förbundet. Förbundsstyrelsen vill uppmuntra till fackligt arbete på arbetsplatsen. Arbetsplatsombud som genomgår arbetsplatsombudsutbildningen får en ställningsfullmakt som ger dem möjligheten att företräda medlemmarna på sin arbetsplats. I övrigt finns det möjlighet för ombudsmän att ge personliga delegationer i andra förhandlingsärenden. Dessa delegationer ges efter att ombudsmannen säkerställt den fackliga företrädarens kompetens inom det specifika område som delegationen omfattar. Förbundsstyrelsen anser att detta är ett bra arbetssätt för att säkerställa medlemmarnas rättsäkerhet när det gäller förhandlingsfrågor.



Anställning av ombudsmän, § 24

A:74 Ombudsmännen ska arbeta på medlemmarnas direktiv och förhandlingsrätten ska ligga hos de lokalt förtroendevalda så långt det är möjligt


I dag anställs avdelningarnas ombudsmän ”av förbundsstyrelsen efter samråd med avdelningsstyrelsen”. Det här systemet, tillsammans med att de enskilda avdelningskontoren arbetsleds av lokalkontorschefen, och inte av avdelningsstyrelsen, försvagar kraftigt det demokratiska inflytandet över den dagliga fackliga driften. Det underbygger och upprätthåller den struktur i förbundet där mycket av den fackliga verksamheten ligger på ombudsmannaorganisationen som har fått sitt mandat väldigt långt ifrån de lokala medlemmarna. Den rimliga ordningen vore att avdelningens ombudsmän anställs av avdelningen och arbetsleds av avdelningen. Dessutom bör det biträdande uppdraget i stadgarna framgå mer tydligt. Ombudsmännen ska arbeta på direktiv från den lokala organisationen och hjälpa arbetsplatsnära fackligt arbete med sin kunskap, och inte agera självsvåldigt eller självständigt från de frågor som drivs i avdelningen och dess undernivåer.


48

Den här motionen vill komma till rätta med den problematiken. Därför föreslår den att avdelningarnas ombudsmän anställs självständigt av avdelningarna. Att ”ansvarar för avdelningskontorets arbetsledning och administration” flyttas till ett lokalt verkställande utskott som väljs av avdelningsstyrelsen och består av tre till fem ledamöter dit ordförande och kassör räknas in. Det föreslagna verkställande utskottet ersätter i sin tur det som i dag i stadgarna kallas ”Avdelningens ledningsgrupp”. Titeln ”Lokalkontorschef” stryks ur stadgarna vilket inte hindrar det lokala verkställande utskottet att forma en lokal tjänstemannaorganisation att skapa en lokal arbetsordning, där en lokalt anställd ombudsman har ”chefsansvar” för övriga. Vidare skriver vi in i stadgarna att den lokala fackliga organisationen på en arbetsplats, arbetsplatsombud, förhandlingsorganisation eller arbetsplatsklubb, äger rätten att förhandla lokalt. I dag är det ombudsmännen som bestämmer den delegationsordningen, vilket det här förslaget förändrar. Det måste dock kunna finnas viss central inblandning i den lokala förhandlingsrätten. Ett beslut att lyfta förhandlingsrätten från lokal nivå ska vara möjligt att tas av sektionsstyrelse, avdelningsstyrelse och förbundsstyrelsen om det är uppenbart dysfunktionellt eller innebär ett undergrävande av värdet av ett centralt fastlagt kollektivavtal, lag eller andra överenskommelser. Eller om det lämpar sig bättre att förhandla på sektion, avdelning eller nationell nivå.

Jag/Vi yrkar

att i § 24 Avdelningarnas ombudsmän, Mom 1 Anställning ändra följande skrivning: ”Ombudsman i avdelning anställs av förbundsstyrelsen efter samråd med avdelningsstyrelsen. Anställningsvillkoren regleras i avtal.” till ”Ombudsman i avdelningen anställs av avdelningsstyrelsen. Anställningsvillkor regleras av gemensamt avtal för förbundet.” att i § 24 Avdelningarnas ombudsmän, Mom 2 Uppgifter ändra följande skrivning: ”Ombudsmannen ska biträda ordföranden i avdelningens fackliga verksamhet, i samråd med styrelsen ansvara för förhandlingar inom avdelningens verksamhetsområde, bistå sektionerna i deras arbete samt i övrigt fullgöra de uppgifter som ålagts ombudsmannen i särskild ordning. Lokalkontorschefen ansvarar för avdelningskontorets arbetsledning och administration.” till ”Ombudsmannen ska bistå avdelningen och dess underorganisationer i det dagliga fackliga arbetet, följa de direktiv den lokala fackliga organisationen beslutar samt av förbundet gemensamt fattade beslut. Avdelningens styrelse ansvarar för avdelningskontorets arbetsledning och administration genom sitt verkställande utskott.” att i § 24 Avdelningarnas ombudsmän, Mom 3 Ombudsmans bisyssla ändra följande skrivning: ”Ombudsman får inte utan förbundsstyrelsens tillstånd åta sig för tjänsten hindrande uppdrag.” till ”Ombudsman får inte utan avdelningsstyrelsens tillstånd åta sig för tjänsten hindrande uppdrag.” att i § 24 Avdelningarnas ombudsmän, Mom 4 Skiljande från tjänsten ändra följande skrivning: ”Ombudsman som missköter sin tjänst kan av förbundsstyrelsen skiljas från tjänsten. Förbundsstyrelsens beslut om uppsägning eller avskedande kan bli föremål för prövning av skiljemän enligt vad som stadgas i § 25 Mom 3.” till ”Ombudsman som missköter sin tjänst kan av avdelningens styrelse skiljas från tjänsten. Avdelningsstyrelsens beslut om uppsägning eller avskedande kan överklagas till förbundsstyrelsen. Efter behandling i förbundsstyrelsen kan skiljandet bli föremål för prövning av skiljemän enligt vad som stadgas i § 25 Mom 3."



49

Utlåtande över motion A:74 I motion A:74 yrkas att i § 24 Avdelningarnas ombudsmän, Mom 1 i stadgarna ändra skrivningen till ”Ombudsman i avdelningen anställs av avdelningsstyrelsen. Anställningsvillkoren regleras av gemensamt avtal för förbundet”, att i § 24 Mom 2 ändra skrivningen till ”Ombudsman ska bistå avdelningen och dess underorganisationer i det dagliga fackliga arbetet, följa de direktiv den lokala fackliga organisationen beslutar samt av förbundet gemensamt fattade beslut. Avdelningens styrelse ansvarar för avdelningskontorets arbetsledning och administration genom sitt verkställande utskott”, att i § 24 Mom 3 ändra skrivningen till ”Ombudsman får inte utan avdelningsstyrelsens tillstånd åta sig för tjänsten hindrande uppdrag” samt att i § 24 Mom 4 ändra skrivningen till ”Ombudsman som missköter sin tjänst kan av avdelningens styrelse skiljas från tjänsten. Avdelningsstyrelsens beslut om uppsägning eller avskedande kan överklagas till förbundsstyrelsen. Efter behandling i förbundsstyrelsen kan skiljandet bli föremål för prövning av skiljemän enligt vad som stadgas i § 25 Mom 3”. Avdelningens ombudsmän anställs av förbundsstyrelsen i samråd med avdelningen som även aktivt deltar i rekryteringen i samarbete med förbundskontorets personalenhet. Anställningen bygger på att den person som kan komma i fråga som ombudsman har byggt upp ett förtroende i Kommunal. Avdelningens ombudsmän ska biträda avdelningsordföranden i den fackliga verksamheten och i övrigt fullgöra de uppgifter som åläggs ombudsmannen. I dessa uppgifter ligger det också att fullgöra uppgifter som kommer direkt från förbundet. Samtliga ombudsmän är anställda av förbundsstyrelsen. Kommunal är ett förbund och inte en federation med ett antal avdelningar. Att ombudsmännen har en och samma arbetsgivare utgör en del av den stabilitet som ska se till att vi genomför de gemensamt fattade besluten i Kommunal från kongress och förbundsstyrelse. Ombudsmännen har därutöver sådana uppgifter som motionären beskriver i form av att stödja den lokala organisationen med att hjälpa till med att bygga upp det fackliga arbetet på arbetsplatsen. Detta arbete ska ske i samverkan med avdelningens demokratiskt valda beslutsfattare.



Ändring av LO:s stadgar § 12 Medlemsvillkor

A:75 Ändra LO:s stadgar § 12 Medlemsvillkor och förpliktelser Mom 2 Beslut om avtal och stridsåtgärder


I denna motion vill vi att Kommunal som förbund arbetar för att ändra Landsorganisationen i Sveriges (LO) stadgar i den delen som avser § 12 Medlemsvillkor och förpliktelser Mom 2. Beslut om avtal och stridsåtgärder som i dag har följande lydelse ”Förbundsstyrelsen avgör slutligt frågor som angår uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder.” Den här motionen vill ändra skrivelsen och regeln till att varje enskilt förbund själva väljer formerna för hur uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder ska se ut, till exempel genom allmän omröstning bland medlemmar, avtalskonferens, avtalsdelegation eller förbundsstyrelse.


50

Jag/Vi yrkar

att Svenska Kommunalarbetareförbundet verkar för att ändra Landsorganisationen i Sveriges stadgar § 12 Medlemsvillkor och förpliktelser Mom 2 till att nuvarande skrivelse, Medlemsförbund i LO, ska ha följande bestämmelse i sina stadgar: "Förbundsstyrelsen avgör slutligt frågor som angår uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder." till "Formerna till att slutligt avgöra frågor som angår uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder kan ske antingen genom allmän medlemsomröstning, avtalskonferensen eller genom beslut i förbundsstyrelsen."


Utlåtande över motion A:75 I motion A:75 yrkas att Kommunal verkar för att ändra LO:s stadgar § 12 Medlemsvillkor och förpliktelser Mom 2 till att nuvarande skrivelse, Medlemsförbund i LO, ska ha följande bestämmelse i sina stagar: ”Förbundsstyrelsen avgör slutligt frågor som angår uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder.” till ”Formerna till att slutligt avgöra frågor som angår uppsägning av kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal samt vidtagande av stridsåtgärder kan ske antingen genom allmän omröstning, avtalskonferensen eller genom beslut i förbundsstyrelsen. Av Kommunals stadgar framgår i § 16 vad förbundsstyrelsen har för roll och uppdrag. Av § 16. Mom 1 stadgas att: Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet och ansvarar för ekonomisk förvaltning och räkenskaper i överensstämmelse med stadgar och kongressbeslut. Mellan kongressens/förbundsmötets sammanträden är förbundsstyrelsen Kommunals högsta beslutande organ. Kommunals egna stadgar föreskriver således att förbundsstyrelsen har till uppgift att leda Kommunals verksamhet samt mellan kongress/förbundsmötet utgöra Kommunals högsta beslutande organ. En av förbundets viktigaste uppgifter är att förhandla och träffa kollektivavtal för Kommunals medlemmar. Kommunal är part i och tecknar ca 70 centrala kollektivavtal. Inför varje avtalsrörelse utses en avtalsdelegation för respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är yrkesverksamma hos arbetsgivare som omfattas av kollektivavtalet. Delegationerna har att ta ställning till avtalsförslag och vilka frågor som ska prioriteras, samt om ett avtalsförslag ska antas eller förkastas. Medlemmarna har genom detta ett inflytande över avtalsförhandlingarna, dels genom arbetet i avtalsdelegationerna och dels genom att förbundsstyrelsen utgörs av ledamöter valda på kongressen. Förbundsstyrelsen ser därmed ingen anledning att verka för att LO:s stadgar ändras på sådant sätt som motionären föreslår.




51

B - Avtals- och förhandlingsfrågor LO och industrimärket

B:1 Löneavtal Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Vi som inte arbetar inom den relativt välavlönade industri- och tjänstemannasektorn missgynnas år efter år, och klyftorna ökar på grund av att löneavtalen alltid räknas i procent och inte i kronor och ören. Varför ska avtalen alltid följa "märket" som industrifacken förhandlar fram? 2,7 procent på 33 000 kr/mån blir 891 kronor mer i månaden, 2,7 procent på en undersköterskelön på 25 000 kr/mån blir 675 kronor mer i månaden, löneklyftorna bara ökar.

Jag/Vi yrkar

att om "märket" i procent ska fortsätta användas ska det omvandlas till kronor och ören där det förhandlas fram, och samma summa ska tillfalla även låglönejobben för att klyftorna inte ska öka.


B:2 "Industrimärket" ger löneskillnader Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Vi måste få ett slut på att löneskillnaden mellan hög- och lågavlönade arbetare bara ökar och ökar för varje år som går. Eftersom det verkar omöjligt att komma bort från "märket" som sätts av relativt högavlönade industriförbund, så måste tolkningen av detsamma ändras. Det är inte rimligt att en industriarbetare, med kanske 33 000 kronor i månadslön med ett "märke" på 2,5 procent får en löneökning på 825 kronor i månaden, och en bussförare med 25 000 kronor i månadslön får 625 kronor i månaden. Om "märket" ska användas med procentpåslag, måste vi börja ta hänsyn till hur mycket det betyder i kronor och ören för det förbund som sätter "märket", och ge lika mycket till dem med lägre (eller högre) grundlön, i kronor och ören räknat, för att få stopp på denna eskalerande orättvisa med större och större löneskillnader.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal i första hand driver att alla löner ska förhandlas i kronor och ören.

att Kommunal i andra hand arbetar för att alltid räkna om vad procentsatsen betyder i kronor och ören för förbundet som sätter "märket", och ger samma löneökning för alla arbetare i reda pengar.

Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

B:3 LO och industrimärket Enskild medlem, sektion Skola-service Stockholm, Kommunal Stockholms län

Vi anser att då Kommunal är Sveriges största fackförbund inom LO, inte ska behöva rätta oss efter märket som gör att våra medlemmar alltid får låga lönepåslag. Av tradition så anpassar vi oss efter industrins märke. Det är dags för Kommunal att hitta ett eget riktmärke gällande lönerna. Som det är nu så släpar Kommunals medlemmar, yrkesgrupper, efter och i praktiken hela tiden drabbas av en reallönesänkning.


52

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att frigöra oss från LO:s lönemärke. att våra löner minst ska reallöneökas i förhållande till konsumentprisindex. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna B:1, B:2 och B:3 I motion B:1 yrkas att om ”märket” i procent ska fortsätta att användas ska det omvandlas i kronor och ören där det förhandlas fram, och samma summa ska tillfalla även låglönejobben för att klyftorna inte ska öka. I motion B:2 yrkas att Kommunal i första hand driver att alla löner ska förhandlas i kronor och ören. Att Kommunal i andra hand arbetar för att alltid räkna om vad procentsatsen betyder i kronor och ören för att förbundet som sätter ”märket”, och ger samma löneökning för alla arbetare i reda pengar. I motion B:3 yrkas att Kommunal verkar för att frigöra oss från LO:s lönemärke, och att våra löner minst ska reallöneökas i förhållande till konsumentprisindex. Motionärernas yrkanden avser frågan om det ”märke” som industriavtalet sätter avseende löneökningarna och den betydelse som det får i Kommunals förhandlingar om löneökningar. Motionärerna yrkar att Kommunal ska frigöra sig från märket och även förhandla löneökningar i krontal i stället för procent då den nuvarande hanteringen av märket leder till att inkomstklyftorna mellan låg- och höginkomsttagare ökar. Lönebildningen såsom den fungerar i Sverige i dag har en lång historia och den lönebildning som sker genom de centrala kollektivavtalen har stor betydelse för samhällsekonomin och arbetsmarknaden. Under 1970- och 1980-talen var löneökningstakten i Sverige avsevärt högre än produktivitetsutvecklingen och detta var ett av skälen till att inflationen var hög under denna tid. Fram till slutet av 1980-talet fördes löneförhandlingar på tre nivåer; mellan huvudorganisationerna (dåvarande LO och SAF), mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund samt på lokal nivå mellan det lokala facket och arbetsgivaren. I avtalen fanns ofta så kallade följsamhetsklausuler, vilka garanterade höjningar av lönen i det egna avtalet om andra grupper fick ut högre löneökningar. Eftersom Sverige vid denna tid hade en fast växelkurs mot utlandet ledde den höga inflationen till kostnadsproblem inom exportindustrin och Sverige var vid flera tillfällen tvungna att genomföra kraftiga devalveringar för att återställa industrins konkurrenskraft. Den ekonomiska krisen som drabbade Sverige i början av 1990-talet ledde till högre arbetslöshet, högre räntor och sjunkande bostadspriser. Den väckte också frågan om behovet av att ompröva lönebildningen såsom den fungerade då. Lönebildningen måste bidra till att hålla nere kostnadsutvecklingen samtidigt som reallöneökningar är avgörande för arbetstagarnas köpkraft. Industriavtalet som träffades 1997 och inrättandet av Medlingsinstitutet 2000 ligger till grund för den modell av lönebildning som än i dag verkar i Sverige och som brukar kallas för industrinormen eller industrimärket. Medlingsinstitutets uppdrag är att verka för en välfungerande lönebildning. Med en välfungerande lönebildning avses att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är normerande, alltså att löneökningstakten inom den svenska exportindustrin ska vara norm för övriga arbetsmarknaden och att löneökningstakten anpassas till de länder som utgör våra viktigaste konkurrenter. Man kan också uttrycka det som att Medlingsinstitutet har ett uppdrag att se till att märket följs och respekteras. Detta innebär att ända sedan slutet av 1990-talet har det gått till så att parterna inom exportindustrin först träffar kollektivavtal som anger en viss löne- eller kostnadsökning i procent. Dessa avtal föregås av omfattande diskussioner och samverkan inom respektive huvudorganisation. Tanken är att den löneökningstakt som parterna inom industrin enats om sedan ska följas av övriga sektorer på arbetsmarknaden. Lönebildningen har sedan dess i all väsentlighet hållit sig inom ”märket” och detta har bidragit till reallöneökningar och en ökad sysselsättning.


53

På LO:s kongress har förbunden gemensamt fattat beslut om en solidarisk lönepolitik. En väl fungerande lönebildning förenar ökade reallöner med låg arbetslöshet och låg inflation. Lönebildningen ska bidra till full sysselsättning, hög tillväxt och jämn inkomstfördelning. Med en samordnad solidarisk lönepolitik kan LO-förbunden tillsammans uppnå gemensamma lönepolitiska mål om rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. LO:s långsiktiga lönepolitiska mål innefattar bland annat målen att LO-förbundens lönekrav ska leda till reallöneökningar, att lönerna mellan arbetare och tjänstemän ska utjämnas och att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska försvinna. Kommunal anser att den lönebildning som råder genom industrimärket som norm i huvudsak är bra, men att det också måste finnas utrymme för extra satsningar när så behövs inom vissa sektorer utan att det stjälper hela lönebildningsmodellen. Detta är viktigt inte minst utifrån ett värdediskrimineringsperspektiv. Utan avsteg från märket kommer Kommunal inte kunna uppnå målet att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska försvinna. Avsteg från märket kräver dock en stor uppslutning genom en bred överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, som också accepteras av Medlingsinstitutet. Ett bra exempel på det är undersköterskesatsningen som Kommunal drev igenom i avtalsrörelsen 2016. Den extra satsning som gjordes accepterades av arbetsmarknadens parter trots att satsningen låg utanför märket. Detta gjordes utan att övriga parter krävde att få motsvarande värde. Det är också viktigt att se till alternativet, att förhandla utan märket. För starka branscher som styrs av marknadskrafterna skulle detta gå bra och de skulle sannolikt uppnå motsvarande ökningar även utan märket. Men för svagare branscher, såsom exempelvis personlig assistans, skulle Kommunal inte kunna få ut löneökningar i den takt som gjorts utan märket. Under 2016 gick Kommunal in i medling avseende personlig assistans då parterna inte kunde enas om lönenivåerna. Till följd av märket lade medlarna ett bud i nivå med märket och parterna kunde slutligen enas. Utan märket hade det inte varit möjligt för Kommunal att det året driva igenom en löneökning på den nivån inom området personlig assistans. På så vis fungerar märket inte bara som ett ”tak” utan också som ett ”golv”. Mot denna bakgrund anser förbundsstyrelsen att det inte är möjligt för Kommunal att frigöra sig från LO:s lönemärke/industrimärket. Däremot driver Kommunal, och kommer att fortsätta att driva, frågan om att lönerna måste öka i en högre takt för Kommunals medlemmar samt verka för att värdediskrimineringen minskar genom att lönegapet mellan män och kvinnor minskar för att på sikt försvinna. Kommunal förhandlar ca 70 centrala kollektivavtal. En del av dessa innehåller procent och flera av dem innehåller krontal, avseende såväl löneökningar som ökningar av andra ersättningar. Inför varje avtalsrörelse utses avtalsdelegationer för respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är yrkesverksamma hos arbetsgivare som omfattas av kollektivavtalet. Delegationerna har att ta ställning till avtalsförslag och vilka frågor som ska prioriteras. Detta inbegriper även frågan om löneökningar ska förhandlas fram i procenttal eller krontal. Kommunal har genom förhandlingar sedan många år tillbaka uppnått reallöneökningar och har således förhandlat fram löneökningar som överstiger konsumentprisindex.


att anse motionerna B:1, B:2 och B:3 andra att-satsen besvarade, samt att avslå motion B:3 första att-satsen.


54

Rättvis lön

B:4 Lönesättning Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Jag anser att individuell lön inte fungerar eftersom lönesättande chef inte träffar personalen, framför allt på natten och kan inte med det bedöma hur man arbetar. Många bedömningar går bara på hörsägen och detta ger felbedömningar.

Jag/Vi yrkar

att det vore lika lön efter lika arbete. att lönen höjs efter antal år.

B:5 Lika lön för lika arbete Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst

Jag anser att Kommunal borde jobba mer aktivt för att de som är underställda Almega ska ha samma villkor både lönemässigt och kollektivavtalsmässigt som de som går under KAL. Om man arbetar helg borde helgen vara lika värd för en Almega-undersköterska som för en kommunal-/landstingsundersköterska. Jag anser också att avtalsperioderna ska följa varandra.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba för att Almega och kommun/landsting ska ha lika löne- och kollektivavtal.

att Kommunal ska jobba för lika lön för lika arbete. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

B:6 OB-ersättning natt Enskild medlem, sektion Mark, Kommunal Vänerväst

Alla ska ha lika lön för lika arbete sägs det. Då ställer vi oss frågan varför Kommunals medlemmar i kommunen har lägre natt-ob än medlemmarna i Västra Götalandsregionen. Vi jobbar lika många timmar och har större ansvar då vi inte har lika nära tillgång till sjuksköterska och läkare. Risken är att personal flyr från kommunen till landstinget.

Jag/Vi yrkar

att lika natt-ob för nattarbetare i kommun och landsting införs. att lika lön för lika arbete införs. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna B:4, B:5 och B:6 I motion B:4 yrkar motionären att det vore lika lön för lika arbete och att lönen höjs efter antal år. I motion B:5 andra att-satsen yrkar motionären att Kommunal ska jobba för lika lön för lika arbete. I motion B:6 andra att-satsen yrkar motionärerna att lika lön för lika arbete införs.


55

I motion B:5 första att-satsen yrkar motionären att Kommunal ska jobba för att Almega och kommun/landsting ska ha lika löne- och kollektivtal. I motion B:6 första att-satsen yrkar motionären att lika natt-ob för nattarbetare i kommun och landsting införs. Den solidariska lönepolitiken är den grund som Kommunals lönepolitik vilar på, vilket innebär att synen råder att arbete ska betalas lika oberoende av företagets eller verksamhetens betalningsförmåga. Idén är också att samma eller likvärdig lön ska betalas för likvärdigt arbete, oavsett bransch eller geografiskt läge. Verksamheter som inte klarar av lika lön för likvärdigt arbete ska inte subventioneras genom att arbetstagarna tvingas till lägre löner eller sämre anställningsvillkor. Lika lön för likvärdigt arbete innebär att vi accepterar att det finns löneskillnader om löneskillnaden har sin grund i de krav som arbetet ställer på arbetstagaren. Likväl ska nya eller utvecklade arbetsuppgifter som ställer högre krav på kunskap, ansvar, skicklighet och ansträngning ge högre lön. Även individuell kompetensutveckling, personliga kvalifikationer, yrkesskicklighet och resultat i yrket ska ge högre lön. Kommunals arbete med att opinionsbilda och driva frågan om strukturell värdediskriminering av kvinnodominerade yrkesgrupper är sprungen ur principen om lika lön för likvärdigt arbete. Utifrån detta har Kommunals lönepolitik tagits fram. Lönepolitiken ska byggas för att passa för olika avtalsområden med delvis olika förutsättningar. Medlemmars lön ska sättas utifrån tre huvudspår: lokala fördelningssystem, lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem eller centrala tarifflönesystem. Gemensamt för dessa är att en löneram alltid ska förhandlas centralt. Lönepolitiken antogs på Kommunals kongress 2013 och där fastslogs tre olika lönemodeller som alla vilar på den solidariska lönepolitiken, det vill säga lika lön för likvärdigt arbete. I motion B:5 första att-satsen yrkar motionären att Kommunal ska jobba för att Almega och kommun/landsting ska ha lika löne- och kollektivtal. Kommunal träffar cirka 70 centrala kollektivavtal. Inom vissa branscher, såsom exempelvis vård och omsorg, träffar förbundet ett flertal olika centrala kollektivavtal med olika centrala motparter, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, KFO och Almega. Det är också bakgrunden till att villkoren inte är exakt överensstämmande i alla delar för arbetstagare som utför samma typ av arbetsuppgifter. Att uppnå konkurrensneutrala avtal är ett av förbundets långsiktiga mål och något vi strävar efter i varje avtalsrörelse. Det är dock svårt att uppnå avtal med olika motparter som är exakt likalydande. Däremot strävar vi i alla avtalsrörelser mot att det totala värdet av avtalet ska vara jämförbart inom en bransch. Det innebär att det är det totala värdet som bör beaktas i en jämförelse om ett avtal är konkurrensneutralt eller inte. Inför varje avtalsrörelse utses avtalsdelegationer för respektive avtal. Delegationerna ska ta ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal och bör ha möjligheten att föreslå och prioritera de förändringar som de anser vara viktigast. I motion B:6 första att-satsen yrkar motionären att lika natt-ob för nattarbetare i kommun och landsting införs. Förbundsstyrelsen konstaterar att i det aktuella centrala kollektivavtalet är det samma ob-ersättning som gäller oavsett om du arbetar inom kommun eller landsting. Utöver detta så finns möjligheten att lokalt teckna avtal som innebär att arbetstagaren har rätt till högre ersättning.


att anse motionerna B:4, B:5 andra att-satsen och B:6 andra att-satsen besvarade, samt att avslå motionerna B:5 första att-satsen och B:6 första att-satsen.


56

Individuell lön

B:7 Utredning om individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Syd, Kommunal Öst

Den individuella lönesättningen splittrar medlemmarna i Kommunal, och för att förhindra det behöver man utreda modellen på ett genomgripande sätt. Flera undersökningar har genomförts genom åren och kommit fram till att Kommunals medlemmar till mer än hälften är positiva till att skillnader i arbetsprestation bör ge skillnader i lön. Ändå, många år efter genomförandet kommer det fram uppgifter hur modellen skapar mer konflikter än lösningar, många medlemmar upplever dessutom modellen som orättvis och oförståelig. Det kommer också fram hur arbetsgivarna missbrukar modellen för sina syften. Även en del forskning kritiserar individuell lönesättning. Om man inte gör en ordentlig utredning och förankrar resultatet hos medlemmarna, kommer modellen att fortsätta skapa splittringar mellan medlemmarna och försämra relationerna i arbetsgrupperna. För att få en legitimitet att fortsätta med den individuella lönesättningsmodellen som nu används, ser jag ett stort behov att utreda och presentera resultatet för att förankra den hos medlemmarna. Frågorna som behöver utredas är exempelvis fördelar, nackdelar, vad medlemmen tycker i olika yrkesgrupper, förbättringar, och hur man säkerställer att lönerevisionen sker på ett korrekt sätt.

Jag/Vi yrkar

att det tillsätts en utredning om individuell lönesättning.

att förbundsstyrelsen får i uppgift att utforma frågeställningen till utredarna för att kunna säkerställa att utredningen tar upp de frågor som behövs för att få en så komplett utredning som möjligt. att ge utredarna i uppgift att komma med slutsatser hur Kommunal skulle kunna förhålla sig till/förändra/förbättra individuell lönesättning som kan tas upp för beslut vid nästa kongress.


B:8 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Strömstad, Kommunal Väst

Jag yrkar på att individuell lönesättning tas bort från Kommunal då det endast leder till att Kommunals medlemmar står med mössan i handen och får tacka och ta emot den lön arbetsgivaren anser att man är värdig att få. Individuell lönesättning har också lett till tysta arbetsplatser där den som upplevs som obekväm av arbetsgivaren riskerar straff genom att inte lönesättas schysst.

Jag/Vi yrkar

att individuell lönesättning tas bort från Kommunals avtal.

B:9 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Hudiksvall, Kommunal Mitt

Individuell lönesättning ska avskaffas! Varför!? Jo det fungerar inte, det blir ingen jämställd eller rättvis lön! Det skapar bara ångest, motivationsbrist, olustigheter och psykisk ohälsa för de flesta!


57

Jag/Vi yrkar

att individuell lönesättning ska slopas och ersättas med lönestege. Motionen avslås av avdelningen.

B:10 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Region Norrbotten, Kommunal Norrbotten

Individuell lönesättning har inte fungerat som det var tänkt från början. Det har i många fall gett cheferna möjligheter till alltför stor godtycklighet i sin lönesättning. Man har inte följt lönekriterierna utan lagt in andra värderingar som gällt just den enskilda medlemmen. Det har lett till en orättvis lönesättning.

Jag/Vi yrkar

att man avskaffar individuell lönesättning. att man inför en enklare och mer förutsägbar lönesättning.

B:11 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Individuell lönesättning utnyttjas radikalt inom offentlig sektor bland vårdpersonal, barnskötare, parkskötsel etc., här kommer inte alls kompetens till sin befogenhet utan att man blir orättvist behandlad. Det finns arbetsplatser som byter chefer flera gånger per år. Det finns ingen möjlighet för enhetschefen att lära känna sin personal på så kort tid, och då sätts lönerna utan kännedom för personalens kompetenser utan man höjer de lägsta lönerna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort de individuella lönesättningarna. att införa befattningslön.

B:12 Ny lönemodell med valmöjlighet Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Efter varje lönerörelse vänder sig många medlemmar till Kommunals förtroendevalda missnöjda med sin egen löneutveckling och sin fackförening. Det ger en fingervisning om ett utbrett missnöje med utfallet av den lönemodell som utgår från individuella löner utifrån arbetsgivarens ensidiga bedömning av arbetsinsatsen utifrån ett begränsat antal utvalda kriterier. Kriterierna är ofta vaga och förankringen i arbetsgruppen ofta ojämn, om den över huvud taget finns. Arbetsgivarens bedömning utifrån de vaga, svagt förankrade lönekriterierna, blir helt subjektiv och riskerar att undergräva förtroendet för facket och i förlängningen det egna medlemskapet. En medlem kan tas ut i strejk och riskera att inte få ut något alls som resultat, även om strejken varit framgångsrik för fackförbundet, eftersom deltagandet och engagemanget i strejken inte bedöms som en prestation lönemässigt, liksom inte heller själva medlemskapet i den fackliga organisationen. Detta undergräver naturligtvis, på sikt, kampmoralen och engagemanget eftersom medlemskapet inte i detta avseende är värt något för medlemmen. Det är mer lönsamt för medlemmen att gå arbetsgivarens ärenden än sin fackförenings ärenden eftersom fackföreningen inte har något inflytande på individens löneutveckling. Detta märks inte minst i svårigheten att rekrytera arbetsplatsombud då medlemmar inte vill riskera sin egen löneutveckling, vilket motverkar fackföreningens tillväxt.


58

Resultatet blir i förlängningen en lägre anslutningsgrad, vilket i sin tur minskar fackföreningens inflytande över den kollektiva löneutvecklingen. En negativ löneutveckling på kollektiv nivå är redan tydlig då löneskillnaden mellan LO och tjänstemännen ökat markant sedan individuell lönesättning infördes i LO-kollektivet. Samtidigt har LO minskat i anslutningsgrad medan tjänstemännens fackföreningar ökat. Tjänstemännen tjänar på en individuell modell som grupp då tjänstemännen nästan alltid besitter en högre utbildning och mer sakkunskap i arbetsorganisationen, och därmed har mer att förhandla med individuellt än LO-medlemmen som nästan alltid är lättare att byta ut. En individuell lönemodell står i motsättning till det fackliga löftet, att aldrig någonsin arbeta till sämre lön, eller villkor än de vi kommit överens om i föreningen. Individuell lönesättning splittrar kollektiv, försvagar fackföreningsrörelsen och ökar ojämlikheten. Det finns dock ett antal medlemmar som är nöjda med den nuvarande individuella lönemodellen, och som upplever att de blivit belönade för en bättre arbetsinsats än arbetskamraten på sidan om. De utgör naturligtvis också en kraft i fackföreningens samlade styrka. Hur många som är för och hur många som är emot modellen med individuell, så kallad prestationsbaserad lön i Kommunal, finns inga tydliga siffror på, och man kan för enkelhetens skull anta att de som får ett bra utfall av arbetsgivarens bedömning är mer positiv till lönemodellen än de som får ett negativt utfall. För att inte tappa medlemmar som anser sig högpresterande och individualistiskt inriktade, skulle en lönemodell som utgår från möjligheten att välja mellan att antingen bli individuellt bedömd och lönesatt av arbetsgivaren, eller att kunna förlita sig på sin fackförenings förhandlingsframgångar i lönerörelsen vara att föredra. Målarna är ett exempel på ett förbund som har en lönemodell där medlemmen kan välja mellan ett något lägre men säkert löneutrymme, eller individuell lönesättning med möjligheten att få högre lön än genomsnittet. Att kunna belöna hög prestation och att detta skulle kunna öka lönsamheten i verksamheterna, är arbetsgivarens motivation till individuell lönesättning. Låt då arbetsgivaren skjuta till utrymme utöver den centralt förhandlade potten, så att den största delen av den framförhandlade potten kan garanteras den betalande medlemmen i Kommunal som ett incitament för medlemskapet.

Jag/Vi yrkar

att en lönemodell där medlemmen kan välja mellan att bli individuellt bedömd och lönesatt, eller genom sitt medlemskap i Kommunal bli garanterad en framförhandlad garantilönenivå, utreds och införs.


B:13 Frångå individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Nord Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Då jag anser att individuell lönesättning inte utförs korrekt av flertalet arbetsgivare, det vill säga de är inte uppdaterade genom besök och genuint intresserade av hur arbetet utförs och fördelning av ansvar med mera. I dag är det de arbetstagare som är duktigast på att formulera sig och föra sin talan som får bäst påslag på lönen. Detta system bör i stället omvandlas till en kompetens- och anställningsår/ålders/trappa med årliga höjningar och bonushöjningar för de arbetstagare som väljer att förkovra sig och gå kurser och utbildningar som kan gagna arbetsplatsen, både de som erbjuds av arbetsgivare och de som arbetstagaren går på eget initiativ.


59

Jag/Vi yrkar

att individuell lönesättning avslutas. att kompetens-, ålders-, erfarenhets-, trappa-/stege införs. Motionen avslås av avdelningen.

B:14 Ett nytt solidariskt lönesystem Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne

Kommunal har haft det nuvarande individuella lönesystemet sedan 1994. På tidigare kongress beslutade vi att verka för ett nytt rättvisare lönesystem. Den frågan och andra frågor som är svåra att få med arbetsgivaren på, har sedan skickats ut till oss att lösa på lokal nivå. Ett exempel på det från den senaste avtalsrörelsen är den i övrigt mycket lyckade undersköterskesatsningen, som tyvärr på en del ställen finansierades genom att arbetsgivaren tog pengar från andra av våra yrkesgrupper. Vi kan aldrig acceptera att våra yrkesgrupper ställs mot varandra! Det är näst intill omöjligt att få igenom det förbundet inte lyckats lösa centralt på lokal nivå. Det är inte där vi har möjlighet att strejka om vi inte får gehör för våra krav. Ett nytt rättvisare lönesystem måste införas centralt och gälla för alla!

Jag/Vi yrkar

att förbundet verkar för ett nytt solidariskt lönesystem på central nivå. Motionen bifalles av avdelningen.

B:15 Individuella löner Enskild medlem, sektion Nord Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Sluta med individuella löner eftersom de är orättvisa. Orättvisa eftersom på många arbetsplatser så jobbar inte chef sida vid sida med arbetarna och kan omöjligt bedöma din arbetsinsats i jämförelse med andras arbetsinsatser. Det blir som ett lotteri och chanstagande med din lön. Man kan kalla det belöningssystem där det gäller att stå på god fot med din chef. Alla människor är inte lika duktiga på att marknadsföra sig själv och prata om hur duktiga de är på att arbeta. Är det då försvarbart att chefen ska sätta lön på personer som hen hör bara prata och inte sett hur den utför sitt jobb?

Jag/Vi yrkar

att sluta med individuella löner eftersom de är orättvisa. Motionen avslås av avdelningen.

B:16 Bort med individuella löner Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Det lönesystem vi har i dag med individuella löner är mycket orättvist. Det finns arbetsplatser där det byts chefer flera gånger och det finns inte tillfälle för cheferna att under kort period lära känna personalens prestationer, utan i många fall sätts lönen på måfå eller missbrukas genom att höja upp lägstalönerna med.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort den individuella lönesättningen. att införa trappa/stege.


60

B:17 Kommunals lönepolitik Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

När jag pratar med kollegor och medlemmar i Kommunal är frågor kring Kommunals lönepolitik alltid en het fråga. Flera har starka och bestämda åsikter kring hur den individuella lönesättningen inte speglar deras arbetsinsats under föregående år, utan upplevs i stället som godtyckligt och att den fackliga organisationen har tappat i inflytande både över den centrala löneprocessen, men framför allt den lokala processen. När vi nu ser ett intåg av sifferlösa avtal även på Kommunals avtalsområden, tycker jag att det är hög tid att Kommunals lönepolitik återigen diskuteras. Befattningslön är ett koncept som jag tycker förtjänar att utredas, då det garanterar en löneutveckling för Kommunals medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken.

att Kommunal utreder vilka effekter en tillämpning av befattningslöner skulle få för Kommunals medlemmar.


B:18 Individuell lön Enskild medlem, sektion Ovansiljan, Kommunal Bergslagen

Eftersom chefer har svårt att objektivt lönesätta personal utifrån prestation enligt lönekriterier, är det inte bra med individuell lönesättning. Det skapar orättvisa i stället för att premiera för det jobb som faktiskt utförs när de arbetar. Chefer har tyvärr alltför ofta favoriter som får högre lönepåslag och drar iväg. Medarbetare blir ledsna, upprörda och tappar arbetslusten. Det blir dålig stämning i arbetsgrupper och lönelistor begärs. Sektionerna får ta emot besvikna medlemmar som vill ha hjälp i samtal med chefer. Jag vill hellre ha generella påslag varje år.

Jag/Vi yrkar

att införa generell lönesättning igen. att ta bort individuell lönesättning. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna B:7-B:18 I motion B:7 yrkas på att det tillsätts en utredning om individuell lönesättning, att förbundsstyrelsen får i uppgift att utforma frågeställningen till utredarna för att kunna säkerställa att utredningen tar upp de frågor som behövs för att få en så komplett utredning som möjligt, och att ge utredarna i uppgift att komma med slutsatser hur Kommunal skulle kunna förhålla sig till/förändra/förbättra individuell lönesättning som kan tas upp för beslut på nästa kongress. I motion B:8 yrkas att individuell lönesättning ska tas bort från Kommunals avtal. I motion B:9 yrkas att individuell lönesättning ska slopas och ersättas med lönestege. I motion B:10 yrkas att man avskaffar individuell lönesättning, och att man inför en enklare och mer förutsägbar lönesättning. I motionerna B:11 första att-satsen och B:16 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att ta bort de individuella lönesättningarna.


61

I motion B:11 andra att-satsen yrkas på att införa befattningslön. I motion B:12 yrkas att en lönemodell där medlemmen kan välja mellan att bli individuellt bedömd och lönesatt, eller genom sitt medlemskap i Kommunal bli garanterad en framförhandlad garantilönenivå, utreds och införs. I motion B:13 yrkas att individuell lönesättning avslutas, och att kompetens-, ålders-, erfarenhets-, trappa-/stege införs. I motion B:14 yrkas att förbundet verkar för ett nytt solidariskt lönesystem på central nivå. I motion B:15 yrkas att sluta med individuella löner eftersom de är orättvisa. I motion B:16 andra-att satsen yrkas på att införa trappa/stege. I motion B:17 yrkas att Kommunal utreder vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken, och att Kommunal utreder vilka effekter en tillämpning av befattningslöner skulle få för Kommunals medlemmar. I motion B:18 yrkas att införa generell lönesättning igen, och att ta bort individuell lönesättning. I den utredning som är underlag till Kommunals nuvarande lönepolitik gjordes ett grundläggande arbete som var både brett och djupodlande mellan åren 2010 – 2013. Arbetet bestod av workshops och konferenser där olika grupper deltog i processandet i framtagandet av vår nuvarande lönepolitik. Det gjordes också en medlemsundersökning som tydligt visade att en majoritet av Kommunals medlemmar anser att det ska finnas utrymme och möjlighet för medlemmen att påverka lönen. År 2013 fattade Kommunals kongress beslut om ett nytt lönepolitiskt program Rätt lön. Den solidariska lönepolitikens mål om lika lön för likvärdigt arbete och minskade löneskillnader är grunden för Kommunals lönepolitik. Medlemmar vill i stor utsträckning ha makt att påverka på vilka grunder lönen sätts på arbetsplatsen och på vilket sätt lönen kan höjas. Lönepolitiken innehåller tre mål: • Rätt lön • Löneutveckling • Yrkesutveckling För att bli framgångsrik krävs tydliga mål och strategier. Målen ska tillämpas i hela Kommunal medan strategierna kan vara olika för avtalsområden. För att nå de lönepolitiska målen fattades beslut om strategier som är specifikt utformade för vad medlemmarna själva kan göra, vad Kommunal lokalt ska göra och vad Kommunal centralt ska göra och vad alla ska sprida kunskaper om. Det handlar om att synliggöra Kommunals medlemmars yrkeskunskaper och viktiga roll i samhällsbygget och att säkra den svenska avtalsmodellen. Lönepolitiken ska byggas för att passa för olika avtalsområden med delvis olika förutsättningar. Medlemmars lön ska sättas utifrån tre huvudspår: lokala fördelningssystem, lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem eller centrala tarifflönesystem. Gemensamt för dessa är att en löneram alltid ska förhandlas centralt. Sedan lönepolitiken antogs av kongressen 2013 har Kommunal på olika sätt arbetat med strategierna. I avtalsrörelserna 2016 och 2017 har Kommunal i flera löneavtal förhandlat fram tydligare och bättre strukturer för att medlemsinflytandet ska stärkas, men även förstärkt det fackliga inflytandet och fackets roll i det lokala lönearbetet.


62

Kommunal har pågående arbetsgrupper med flertal arbetsgivarorganisationer som syftar till att under avtalsrörelsen 2020 förbättra och tydliggöra fler löneavtal. Exempelvis pågår arbetsgrupper med Almega, KFO och SSR. En av de centrala strategierna är att ge stöd till lokala fackliga företrädare. Som ett led i detta har Kommunal arbetat fram en central löneförhandlarutbildning som genomförs tillsammans med lokalavdelningarna. Arbetsplatsombudsutbildningen har omarbetats och lönepolitiken ingår som en del i utbildningen. Ett dataverktyg för att koppla förändringar i arbetets innehåll till löneutvecklig har tagits fram. Implementeringen av dataverktyget Helt rätt lön påbörjades 2018 och kommer att fortsätta under året. För att stötta medlemmarna har Kommunal tagit fram Snackamaterial som ett stöd till löne- och utvecklings/medarbetarsamtal. Exempel på andra viktiga framsteg som kan nämnas och som kopplas till Kommunals lönepolitik är Heltidsarbete som norm, yrkesutvecklingstrappa för undersköterskor, undersköterskesatsningen, trepartsavtalet med staten, SKL och Kommunal om extratjänster och särskilt öronmärkta, extra utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda vårdbiträden som läser till undersköterskor. Förbundet prioriterar bransch- och yrkesutvecklingsfrågor inom samtliga områden och arbetar med strategier för att få en tydlig koppling mellan yrkesutveckling och lön. Att arbeta med lönepolitik, att arbeta mot de mål kongressen ställt sig bakom är ett långsiktigt och mödosamt arbete. Kommunal måste ta tydliga steg framåt och som organisation arbeta med de lönepolitiska strategierna centralt och lokalt. I avtalsförhandlingar har Kommunal avtalsdelegationer som utifrån genomförda avtalskonferenser och inkomna avtalsförslag tar ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är verksamma inom avtalsområdet. De prioriterar och föreslår de ändringar i avtal som de anser viktigast. Eftersom Kommunal har olika lönesystem i avtalen så tar delegationen ställning till eventuella förändringar.


att avslå motionerna B:7-B:13 och B:15-B:18, samt att anse motion B:14 besvarad.

Medverkan vid lönesättning

B:19 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

I dag är det ombud från sektionen som medverkar på HR-lönerevisionen för medlemmarna på de olika arbetsplatserna. De kan inte hålla koll på varje arbetsplats på ett korrekt sätt.

Jag/Vi yrkar

att de fackliga på varje arbetsplats ska medverka för deras arbetsplats. att Kommunal ger medlemmarna mera närmre tillträde i lönesättningarna. Motionen bifalles av avdelningen.


63

Utlåtande över motion B:19 I motion B:19 yrkas att de fackliga på varje arbetsplats ska medverka för deras arbetsplats, och att Kommunal ger medlemmarna mera närmre tillträde i lönesättningarna. I Kommunals lönepolitik Rätt Lön som antogs av kongressen 2013 finns tre lönepolitiska mål • Rätt lön • Löneutveckling • Yrkesutveckling Till dessa mål finns strategier kopplade, det vill säga hur Kommunal ska arbeta för att nå målen. Alla delar i organsationen måste dra mot de gemensamma målen. Strategierna finns för medlem, för förbundet lokalt och för förbundet centralt. Stora delar av den lönepolitik som kongressen antagit handlar om att våra medlemmar på arbetsplatsen ska ha kunskaper och kännedom om hur lön sätts och kan utvecklas, att alla medlemmar ska ha rätt att påverka förutsättningar för hur lönen förhandlas på arbetsplatsen och möjligheter att påverka sin egen lön. Kommunal lokalt måste stödja medlemmarna att vara förberedda inför lönesamtalen med arbetsgivaren och säkerställa att medlemmarna har kunskaper om löneläget på arbetsplatsen. I utbildningen för arbetsplatsombud finns både Kommunals lönepolitik och datastöd. Förutom detta finns material som stöd till samtal om lön på arbetsplatsen. Kommunal har utifrån de centrala strategierna i Rätt Lön tagit fram ett datastöd till arbetsplatsombuden. Syftet är att kartlägga arbetsuppgifterna och yrkeskunnandet på arbetsplatsen. När detta är genomfört finns möjligheten för medlemmarna att få ett underlag till löne- och utvecklingssamtal där det framgår vilka arbetsuppgifter som medlemmen utför och vilket yrkeskunnande medlemmen har. Arbetsplatsombuden får inloggning i verktyget Helt Rätt Lön när arbetsplatsombudsutbildningen är klar. Syftet är att öka det fackliga arbetet på arbetsplatsen och att arbetsplatsombudets roll i lönearbetet blir tydligare. När dataverktyget Helt Rätt Lön är implementerat finns en tydlig bild över varje arbetsplats. Detta blir ett bra faktaunderlag i löneförhandlingar och genom detta arbete så blir också arbetsplatsens medverkan i förhandlingarna tydligare. I Snackamaterialen finns två material som riktar sig direkt till medlemmar, Din lön och Ditt utvecklings- och lönesamtal. De är framtagna för att öka kunskapen, starta samtal på arbetsplatsen om lön och som stöd till Kommunals medlemmar.


att bifalla motion B:19.

Lönekriterier

B:20 Lönesystem Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand

Det nuvarande lönesystemet med individuell lön utifrån givna kriterier är inte bra. Kriterierna är vaga och lämnar stort utrymme åt lönesättande chefs godtycke. Den individuella lönen leder också ofta till osämja och minskad sammanhållning på arbetsplatsen. Kriterierna är som sagt vaga och det är inte det grundläggande omvårdnadsarbetet som väger tyngst utan alltför ofta administrativa färdigheter.


64

Jag/Vi yrkar

att lönesystemet i första hand grundas på antalet tjänsteår samt genomförd utbildning/ar.

Utlåtande över motion B:20 I motion B:20 yrkas att lönesystemet i första hand grundas på antalet tjänsteår samt genomförd utbildning/ar. Det finns brister i hur en del arbetsgivare hanterar individuell och differentierad lön. Bristande tydlighet och struktur har skapat utrymme för godtyckliga lönesättningar. När medlem inte känner till vad som genererar löneökning upplevs lönemodellen som oklar och det leder till en känsla av godtycke. Oklarheter som både skapar frustration för den enskilde och kan påverka samarbetet. Undersökningar visar att medlemmarna vill kunna påverka sin lön och att det ska vara skillnader i lön. I löneavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting blev det 2016 en ändrad skrivning. Syftet med den ändringen är att skapa struktur för det lokala förhandlingsarbetet och att Kommunal lokalt ökar medlemmarnas inflytande. Skapar en tydlighet i bedömningsgrunderna för lönesättningen. Avtalsdelegationerna tar utifrån inkomna avtalsförslag och avtalskonferenser ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. Delegationerna består av medlemmar som är yrkesverksamma inom avtalsområdet och de bör få möjlighet att prioritera och föreslå de ändringar som de anser är viktigast.


att avslå motion B:20.

Tillsvidareanställning som norm

B:21 Tillsvidareanställning ska vara norm i alla Kommunals kollektivavtal Sektion, sektion Ambea, Kommunal Stockholms län

Kollektivavtalen inom privat personlig assistans måste förbättras om vi ska kunna känna stolthet som fackförbund. Kommunal måste som förbund ställa sig bakom de personliga assistenterna inom privat sektor och samtidigt vara tuffare mot privata företag. När kollektivavtalen en gång tecknades med arbetsgivarorganisationerna måste Kommunal ha trott på en god och lojal arbetsgivare. Men i dag vet vi bättre. Personliga assistenter förblir, trots kollektivavtalen, visstidsanställda ett helt liv och de kan förlora jobbet för en liten struntsak inom loppet av två veckor. Även om de jobbat hos samma brukare i 18 år, även om de aldrig haft en enda anmärkning. Med dagens kollektivavtal kan vi aldrig rädda jobben. I dag har vi en anslutning inom privat personlig assistans som ligger under 30 procent, och på flera företag med kollektivavtal saknar vi helt medlemmar. Det är inte konstigt. Personliga assistenter ska inte ha sämre villkor än andra branscher inom Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att normen för alla Kommunals kollektivavtal ska vara tillsvidareanställning.

att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än tillsvidareanställning.



65

B:22 Tillsvidareanställning ska vara norm i alla Kommunals kollektivavtal Sektion, sektion Öst, Kommunal Stockholms län

Kollektivavtalen inom privat personlig assistans måste förbättras om vi ska kunna känna stolthet som fackförbund. Kommunal måste som förbund ställa sig bakom de personliga assistenterna inom privat sektor och samtidigt vara tuffare mot privata företag. När kollektivavtalen en gång tecknades med arbetsgivarorganisationerna måste Kommunal ha trott på en god och lojal arbetsgivare. Men i dag vet vi bättre. Personliga assistenter förblir, trots kollektivavtalen, visstidsanställda ett helt liv och de kan förlora jobbet för en liten struntsak inom loppet av två veckor. Även om de jobbat hos samma brukare i 18 år, även om de aldrig haft en enda anmärkning. Med dagens kollektivavtal kan vi aldrig rädda jobben. I dag har vi en anslutning inom privat personlig assistans som ligger under 30 procent. och på flera företag med kollektivavtal saknar vi helt medlemmar. Det är inte konstigt. Personliga assistenter ska inte ha sämre villkor än andra branscher inom Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar stöd från andra LO-förbund vid kollektivavtalsförhandlingar där det finns en risk att tillsvidareanställning inte blir norm.

att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än tillsvidareanställning.


Utlåtande över motionerna B:21 och B:22 I motion B:21 yrkas att normen för alla Kommunals kollektivavtal ska vara tillsvidareanställning, samt att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än tillsvidareanställning. I motion B:22 yrkas att Kommunal tar stöd från andra LO-förbund vid kollektivavtalsförhandlingar där det finns en risk att tillsvidareanställning inte blir norm, samt att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan en tillsvidareanställning. När lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft 1994 gjorde yrkesgruppen personliga assistenter sitt stora intåg på arbetsmarknaden. Innan 1994 var personer med funktionshinder hänvisade till ett liv på institution eller till kommunens hemtjänst. Av LSS framgår att assistansen grundar sig på respekten för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande om medbestämmande över insatser som ges. Vid denna tidpunkt var de flesta assistenter anställda i kommunen och omfattades av AB-Hök men det fanns ett fåtal brukare som valde att bli sina egna arbetsgivare, och några få privata företag startades. Kommunal startade ett arbete med att teckna kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna på den privata sidan för att kunna säkra anställningsvillkor, pensioner, försäkringar, lön och ersättningar. När avtalen utformades tog man stor hänsyn till den assistansberättigandes självbestämmanderätt. I propositionen som låg till grund för lagens tillkomst fanns ingen ledning för hur arbetet inom personlig assistans skulle utformas eller i vilken omfattning. Det enda som angavs var att lönen för en assistent borde vara jämförbar med ett vårdbiträde inom hemtjänsten. Över tid har det hänt mycket inom detta område. I dag bedrivs 70 procent av assistansen av privata aktörer och antalet personliga assistenter har ökat – i dag finns ca 80 000 assistenter.


66

I takt med att de privata arbetsgivarna har ökat och den största delen av assistenterna omfattas av de privata tecknade avtalen, där arbetsgivarna har valt att tillämpa visstid så länge uppdraget varar i stället för tillsvidareanställningar. Kommunal har i flera år haft yrkanden i avtalsrörelsen om att tillsvidareanställning ska vara den huvudsakliga anställningsformen för personliga assistenter. Förbundet har mött ett hårt motstånd från arbetsgivarna då de hävdar att de inte har de ekonomiska förutsättningarna för att tillämpa tillsvidareanställningar samt brukarens självbestämmanderätt. Kommunal har i flera avtalsrörelser haft svårt att få in nya skrivningar på dessa avtal, och har varit tvungna att kalla in medlare samt begärt sympatier från de andra LO-förbunden för att få villkorsförbättringar. I avtalsrörelsen 2017 fick Kommunal in nya skrivningar i kollektivavtalen som stärker upp arbetsgivarens skyldighet att vidta vissa åtgärder innan eventuell uppsägning. Frågan om tillsvidareanställning som norm kommer att vara med vid nästa avtalsrörelse. Men redan nu ser parterna ett gemensamt intresse att påverka staten att ändra villkoren och förutsättningarna för personlig assistans. Detta har tidigare lett till ett gemensamt agerande i den LSS-utredning som ska lämna sitt delbetänkande i januari 2019. Kommunal kommer att ingå i en expertgrupp gällande nästa statliga utredning som är en översyn av yrket personlig assistent som ska vara klar januari 2020.


att anse motionerna B:21 och B:22 besvarade.

Anställningsform

B:23 Avskaffandet av allmän visstid Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Sara har jobbat på förskolan i fyra år, hon får vikariat på vikariat. Hon arbetar som obehörig förskolelärare enligt Skollagen, alltså får hon inte tillgodose sig några LAS-dagar. Efter fyra år kommer hennes arbetsgivare på att nu finns det inga mera vikariat, så nu tvingas Sara ut i arbetslösheten. Jag vill att Kommunal verkar för att vi ska ha trygga anställningar, och att man ska känna att man har en chans att få en tillsvidaretjänst. Därför ska allmän visstid bort.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal röstar för att slopa allmän visstid.

att Kommunal verkar för trygga anställningar.

Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

B:24 Avveckla allmän visstidsanställning Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Efter att allmän visstidsanställning infördes har det blivit enklare för arbetsgivaren att stapla anställningar på varandra. Allt kallas för arbetstoppar och arbetsgivaren slipper ta ansvar. Ojämlikheten ökar på arbetsmarknaden. De med otrygga anställningar mår oftare psykiskt dåligt, har svårare att skaffa bostad och har svårt att ta lån. Otryggheten har ökat på arbetsmarknaden.


67

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att anställningsformen allmän visstidsanställning tas bort.


B:25 Avskaffa AVA-anställningarna Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

I dagsläget blir undersköterskor, skötare och biträden nästan alltid anställda enligt tidsbegränsad anställning typ AVA (Allmän visstidsanställning). Andra yrkesgrupper blir i regel anställda på en tillsvidaretjänst direkt. För att komma tillrätta med denna orättvisa i anställningarna vill vi att Kommunal verkar för att begränsa antalet tidbegränsade anställningsformer.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att avskaffa AVA-anställningarna.


B:26 Avveckla AVA-tjänster Enskild medlem, sektion H A V, Kommunal Vänerväst

AVA-tjänster skapar otrygghet och stress hos personal. En otrygg anställning skapar otrygghet för en anställd som kan få svårt att ta lån och skaffa bostad.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att anställningsformen AVA-tjänst tas bort.


Utlåtande över motionerna B:23-B:26 I motion B:23 yrkas att Kommunal röstar för att slopa allmän visstid samt verkar för trygga anställningar. I motion B:24 yrkas att Kommunal verkar för att anställningsformen allmän visstid tas bort. I motion B:25 yrkas att Kommunal verkar för att avskaffa AVA-anställningarna. I motion B:26 yrkas att Kommunal verkar för att anställningsformen AVA-tjänst tas bort. Kommunal har sedan kongressen 2013 arbetat för att lagen om anställningsskydd (LAS) ska ändras och anställningsformen ”allmän visstid” avskaffas. Kommunal anser att det alltid ska krävas objektiva skäl för att arbetsgivare ska kunna tidsbegränsa en anställning. Kommunals påverkansarbete har bland annat lett till att LO ändrat uppfattning och nu verkar för ändringar i LAS. Vid LO:s kongress 2016 antogs efter omröstning den motion kring frågan som Kommunal skrivit tillsammans med Fastighetsanställdas Förbund, Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket och SEKO. Ytterst är det dock Sveriges riksdag som beslutar om lagändringar. I dag står dessvärre endast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tydligt bakom Kommunals och LO:s krav. Det är i dagsläget oklart vad den överenskommelse som regeringen gjort med Centerpartiet och Liberalerna innebär i detta avseende. Oavsett kommer Kommunals långsiktiga påverkansarbete kring frågan att behöva fortsätta.


68


att bifalla motionerna B:23-B:26.

SMS-anställningar

B:27 Otrygga anställningar Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Många som förvärvsarbetar i dag har otrygga anställningar, antalet sysselsatta mellan 15-74 år är ca 5 miljoner. Av dessa är 763 400 otrygga anställningar, 6,58 procent lever och arbetar med en otrygg anställning. Detta gör att arbetstagaren inte kan planera sitt liv för inkomsten varierar stort månad för månad, arbetstagaren lever i otrygghet. De flesta som har otrygga anställningar arbetar inom utbildning och vård och omsorg, kvinnodominerade yrken. Verksamheter som alltid har ett stort behov av vikarier. Många arbetar som timvikarier i flera år, SMS-anställningar är vanliga, arbetstagaren får en SMS-förfrågan och den som svarar först får arbetspasset (förr i tiden kallades det för daglönare). Eftersom behovet är stort på vikarier, så borde det vara en vinning både för arbetstagaren och arbetsgivaren att anställa fler, och minimera de otrygga anställningarna.

Jag/Vi yrkar

att SMS-anställningar ska minimeras. att fler ska erbjudas en fast tjänst. att språkutveckling och yrkesutbildning ska erbjudas till de vikarier som är i behov av detta.


B:28 Minska sjuktalet Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Efter att arbetsgivaren införde heltid som norm, blev det fler arbetsturer där man på morgonen får reda på vilken arbetsplats man ska vara på under dagen. Samtidigt som arbetsgivaren byter arbetsplats för mig som har tillsvidareanställning, får en visstidsanställd person komma och arbeta på arbetsplatsen där jag har min grundplacering. Detta skapar kaos på arbetsplatserna och den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalet ökar.

Jag/Vi yrkar

att SMS-tjänsterna minskar för tillsvidareanställd personal. att tillsvidareanställd personal har fasta arbetsplatser. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna B:27 och B:28 I motion B:27 yrkas att SMS-anställningar ska minimeras, att fler ska erbjudas en fast tjänst och att språkutveckling och yrkesutbildning ska erbjudas till de vikarier som är i behov av detta. I motion B:28 yrkas att SMS-tjänsterna minskar för tillsvidareanställd personal samt att tillsvidareanställd personal har fasta arbetsplatser.


69

Under lång tid har visstidsanställningarna ökat. I takt med den tekniska utvecklingen har även arbetsgivares anställningsförfarande förändrats. Tidigare ringde arbetsgivare upp personer för att erbjuda arbete under kortare eller längre tid. I dag är det vanligare att den som är intresserad av arbete är tillgänglig för arbete i ett bokningssystem. Oavsett om en arbetsgivare har ett digitalt bokningssystem eller inte så har erbjudande om arbete via sms blivit den vanligaste hanteringen när timavlönade korttidsvikarier ska anställas. SMS-anställningar är dock ingen anställningsform utan en hantering som arbetsgivare använder sig av när timavlönade korttidsvikarier behövs i verksamheten.

I de fall tillsvidareanställd personal inte har ett fastlagt arbetstidsschema och blir inkallade via sms så är det en förhandlingsfråga som lokalorganisationen måste utreda och hantera. Verksamheter behöver utbildad personal, vilket ska vara en naturlig del i alla verksamheter. Yrkesutveckling för arbetstagarna är till gagn för både verksamheten, arbetsgivare och arbetstagare. Alla arbetstagare på berörd arbetsplats ska få ta del av yrkesutbildning. Även språkutveckling kan vara en del av yrkesutvecklingen. Arbetstidsförläggningen ska ha ett helhetsperspektiv med medlemmarnas bästa i åtanke. Arbetstiden måste planeras utifrån verksamhetens och hela arbetslagets förutsättningar och behov. Arbetstids- och schemaläggningsfrågor ska ske i samverkan på arbetsplatsen och medlemmarna ska ges ett inflytande. Chefen har ett arbetsmiljöansvar och ska säkerställa att arbetstiderna är hållbara utifrån ett hälsoperspektiv. Chefen ska riskbedöma scheman och undersöka riskerna med arbetstidens förläggning. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning gällande visstidsproblematiken. Detta är en av de prioriterade frågor som Kommunal arbetar aktivt med i syfte att trygga anställningarna för medlemmarna. Vikarier kommer alltid att behövas vid kortare frånvaro. Trots detta anser förbundsstyrelsen att betydligt fler av arbetstagarna ska anställas tillsvidare och på heltid vilket minimerar otrygga anställningar och höjer kvaliteten i verksamheten. Heltidsarbete som norm är en fråga som Kommunal arbetar aktivt med. Vilken hantering arbetsgivare väljer att använda när timavlönade kortidsvikarier ska anställas kräver dock ett lokalt fackligt arbete. Även yrkesutbildning är en av de delar som förbundet prioriterar. Möjlighet till yrkesutbildning, vilket inkluderar språkutveckling, ska gälla för alla oavsett anställningsform. Förbundsstyrelsen anser även fasta arbetsplatser är viktigt, detta är en organisatorisk fråga för arbetsgivarna. Detta är en arbetsmiljöfråga som Kommunal lokalt ska hantera.


att bifalla motion B:27 andra och tredje att-satserna, samt att anse motion B:27 första att-satsen och B:28 besvarade.

Lagen om anställningsskydd

B:29 LAS - En urholkad lag Enskild medlem, sektion H A V, Kommunal Vänerväst

Motionen uppkom med anledning av att jag blev avskedad från ett privat vårdboende då jag påpekade brister i arbetsmiljön. Jag och mitt fackliga ombud bjöd in mina chefer till ett möte gällande "kränkande särbehandling" riktat mot mig som anställd och i rollen som skyddsombud. Jag blev i stället helt utan förvarning ställd inför faktum att mitt möte strukits från dagordningen och att arbetsgivaren i stället tillsammans med sin arbetsgivarorganisation beslutat sig för att avskeda mig med omedelbar verkan. Jag fick 15 minuter på mig att tömma mitt skåp och sedan gå ut bakvägen tillsammans med mitt ombud. Den fackliga processen satte gång och jag åberopade hela tiden återställning ända fram till central förhandling. Det framkom att ingen saklig grund för avsked förelåg, dock stod ord mot ord som kunde tolkas in att vara skäl till uppsägning. Rekommendationen som gavs av mitt centrala ombud var att inte gå vidare till Arbetsdomstolen, då förutsättningen att vinna målet mot arbetsgivaren var liten. Kontentan blev sex månadslöner och uppsägning på egen begäran.


70

Värt att veta är att arbetsgivaren ifråga har en lång historia med dåligt ledarskap och härskarteknik där många orättvist fått lämna sin anställning, ofta gällande kritik gällande arbetsmiljön. I mitt fall gällde det påpekande av brister i arbetsmiljön, vilket ledningen ogillade men inte kunde ignorera då jag var skyddsombud. Min arbetsgivare utarbetade då en strategi för att bli av med mig. Enhetschef och VD-ägare använde fula knep där provokationer och ogrundade anklagelser riktades mot mig, för att sedan användas mot mig i en kommande förhandling. Kontentan blev att jag stod ensam och utsatt i min roll som skyddsombud där bestraffningar ofta förekom. Jag var noga med att dokumentera allt som drabbade mig och jag tog tidigt kontakt med facket, men det dröjde tyvärr flera veckor innan ombudet var på plats. Jag trodde att jag hade en bra chans att få den upprättelse jag förväntade mig, alltså återanställning där mitt skyddsombudsarbete kunde fortsätta, men så icke. Med anledning av detta vill jag:

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska stärka och värna skyddsombudet på arbetsplatsen genom utbildning och information om hur en arbetsgivare kan utnyttja bristerna i LAS genom avsked, och därigenom slippa betala lön under tvistetiden. att Kommunals jurister kopplas in i ett tidigare skede (regionalt) för att vara behjälplig i tvister gällande arbetsmiljöfrågor, det skulle minska kostnaderna och snabba på tvisteprocessen då centrala ombud slipper åka land och rike runt. att Kommunal går samman med andra fackförbund för att stärka arbetsrätten och täppa till kryphålen i LAS, visa upp fallbeskrivningar för regering och riksdag.


B:30 LAS - Lagen om anställningsskydd Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

LAS har utnyttjats många gånger inom vården och andra yrken, till exempel barnskötare. Många medarbetare som har några dagar kvar till att bli in-lasade får det där tråkiga beskedet ''Vi har inte råd att anställa just nu, vi har för mycket personal och så vidare". LAS har utnyttjats bland arbetsgivare oändligt många gånger. Skärp reglerna till tryggare anställningsform, eller skapa ett nytt verktyg som sex månaders prov och visar man sig att det är rätt hen på rätt plats då anställer man. Förändringar när det gäller LAS måste ske omgående.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ser över LAS, skärp reglerna till en tryggare anställningsform eller provanställning. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna B:29 och B:30 I motion B:29 yrkas att Kommunal ska stärka och värna skyddsombudet på arbetsplatsen genom utbildning och information om hur arbetsgivare kan utnyttja bristerna i LAS genom avsked, och därigenom slippa betala lön under tvistetiden. Vidare yrkas att Kommunals jurister ska kopplas in i ett tidigare skede (regionalt) för att vara behjälplig i tvister gällande arbetsmiljöfrågor, det skulle minska kostnaderna och snabba på tvisteprocessen då centrala ombud slipper åka land och rike runt, samt att Kommunal går samman med andra fackförbund för att stärka arbetsrätten och täppa till kryphålen i LAS, visa upp fallbeskrivningar för regering och riksdag.


71

I motion B:30 yrkas att Kommunal ska se över LAS, skärp reglerna till en tryggare anställningsform eller provanställning. Lagen om anställningsskydd (LAS) är ett grundläggande verktyg för Kommunal som facklig organisation. Det är av stor vikt att förbundets företrädare vet hur lagen fungerar och kan använda den till medlemmarnas nytta.

Lagen löser dock inte, i sig, alla problem. Som motionärerna påpekar förekommer att arbetsgivare försvårar för skyddsombud att utföra sitt uppdrag eller utnyttjar lagens möjligheter att förhindra att visstidsanställda blir tillsvidareanställda eller liknande. Här är den lokala fackliga styrkan, och kunskapen hos förtroendevalda och ombudsmän avgörande. Skyddsombud ska därför ges möjlighet till grund- och vidareutbildning. Grundutbildningen ska utgå från vårt partsgemensamt framtagna utbildningsmaterial. Kommunals sektioner ansvarar vidare för att alla skyddsombud också ges en utbildning om att vara fackligt förtroendevald. Därmed får den särskilda situation som motionären lyfter anses falla inom ramen för nuvarande utbildningsinsatser. Vad gäller jurister använder sig Kommunal av LO-TCO Rättsskydd AB. I normalfallet är dock uppgiften att hantera tvister och förhandlingar ett uppdrag för Kommunals ordinarie organisation. Angående utvecklingen av LAS så är frågan i allra högsta grad aktuell eftersom den nya regeringen har byggt sitt stöd i riksdagen på en överenskommelse där det anges att arbetsrätten ska ”moderniseras”. Detta kommer att bli en av de viktigaste frågorna för förbundsstyrelsen att hantera under den kommande kongressperioden. Givetvis kommer detta arbete att bedrivas tillsammans med andra fackförbund.


att bifalla motionerna B:29 tredje att-satsen och B:30, samt att avslå motion B:29 första och andra att-satserna.

Månadslön som norm

B:31 Månadslön ska vara normen i alla Kommunals kollektivavtal Sektion, sektion Ambea, Kommunal Stockholms län

När kollektivavtalen en gång tecknades med arbetsgivarorganisationerna inom privat personlig assistans måste Kommunal ha trott på en god och lojal arbetsgivare. I dag vet vi bättre. Därför måste nu Kommunal som förbund stå upp för de personliga assistenterna och vara tuffare mot de privata företagen. Personliga assistenter inom privat verksamhet kan i dag gå timavlönade hela sitt yrkesliv. Det innebär att lönen är olika månad för månad och därför har de också svårt att planera sina liv. Personliga assistenter får därför varken semestertillägg eller betalda semesterdagar. Som timavlönade får de i stället semesterersättning. Men den betalas inte alltid ut i samband med semestern och därför har de svårt att alls ha råd att ta semester. Även om kollektivavtalet ger 50-åringen rätt till 32 semesterdagar, så resulterar semesterersättningen i själva verket bara i 25 betalda semesterdagar. Alltså tar assistenter oftast inte mer än 25 dagars semester – ens när de fyllt 60. Personliga assistenter är timavlönade, år efter år – med hjälp av kollektivavtalen som Kommunal tecknat med privata arbetsgivare. I dag har vi en anslutning inom privat personlig assistans som ligger under 30 procent, och på flera företag med kollektivavtal saknar vi helt medlemmar. Det är inte konstigt. Personliga assistenter ska inte ha sämre villkor än andra branscher inom Kommunal.


72

Jag/Vi yrkar

att normen för samtliga Kommunals kollektivavtal ska vara månadslön.

att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än månadslön.

Motionen bifalles av avdelningen. B:32 Månadslön ska vara normen i alla Kommunals kollektivavtal Sektion, sektion Öst, Kommunal Stockholms län

När kollektivavtalen en gång tecknades med arbetsgivarorganisationerna inom privat personlig assistans måste Kommunal ha trott på en god och lojal arbetsgivare. I dag vet vi bättre. Därför måste nu Kommunal som förbund stå upp för de personliga assistenterna och vara tuffare mot de privata företagen. Personliga assistenter inom privat verksamhet kan i dag gå timavlönade hela sitt yrkesliv. Det innebär att lönen är olika månad för månad, och därför har de också svårt att planera sina liv. Personliga assistenter får därför varken semestertillägg eller betalda semesterdagar. Som timavlönade får de i stället semesterersättning. Men den betalas inte alltid ut i samband med semestern, och därför har de svårt att alls ha råd att ta semester. Även om kollektivavtalet ger 50-åringen rätt till 32 semesterdagar, så resulterar semesterersättningen i själva verket bara i 25 betalda semesterdagar. Alltså tar assistenter oftast inte mer än 25 dagars semester – ens när de fyllt 60. Personliga assistenter är timavlönade år efter år – med hjälp av kollektivavtalen som Kommunal tecknat med privata arbetsgivare. I dag har vi en anslutning inom privat personlig assistans som ligger under 30 procent, och på flera företag med kollektivavtal saknar vi helt medlemmar. Det är inte konstigt. Personliga assistenter ska inte ha sämre villkor än andra branscher inom Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar stöd från andra LO-förbund vid kollektivavtalsförhandlingar där det finns en risk att månadslön inte blir norm. att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än månadslön.


Utlåtande över motionerna B:31 och B:32 I motion B:31 yrkas att normen för samtliga Kommunals kollektivavtal ska vara månadslön, samt att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än månadslön. I motion B:32 yrkas att Kommunal tar stöd från andra LO-förbund vid kollektivavtalsförhandlingar där det finns en risk att månadslön inte blir norm, samt att Kommunal i framtiden inte tecknar nya kollektivavtal där normen är annan än månadslön. När lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft 1994 gjorde yrkesgruppen personliga assistenter sitt stora intåg på arbetsmarknaden. Innan 1994 var personer med funktionshinder hänvisade till ett liv på institution eller till kommunens hemtjänst. Av LSS framgår att assistansen grundar sig på respekten för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande om medbestämmande över insatser som ges. Vid denna tidpunkt var de flesta assistenter anställda i kommunen och omfattades av AB-Hök men det fanns ett fåtal brukare som valde att bli sina egna arbetsgivare, och några få privata företag startades.


73

Kommunal startade ett arbete med att teckna kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna på den privata sidan för att kunna säkra anställningsvillkor, pensioner, försäkringar, lön och ersättningar. När avtalen utformades tog man stor hänsyn till den assistansberättigandes självbestämmande rätt. I propositionen som låg till grund för lagens tillkomst fanns ingen ledning för hur arbetet inom personlig assistans skulle utformas eller i vilken omfattning. Det enda som angavs var att lönen för en assistent borde vara jämförbar med ett vårdbiträde inom hemtjänsten. Över tid har det hänt mycket inom detta område. I dag bedrivs 70 procent av assistansen av privata aktörer och antalet personliga assistenter har ökat – i dag finns ca 80000 assistenter. I takt med att de privata arbetsgivarna har ökat och den största delen av assistenterna omfattas av de privata tecknade avtalen, där arbetsgivarna har valt att tillämpa timlön i stället för månadslön som löneform. Kommunal har i flera år haft yrkanden i avtalsrörelsen om att månadslön ska vara den huvudsakliga löneformen för personliga assistenter. Förbundet har mött ett hårt motstånd från arbetsgivarna då de hävdar att de inte har de ekonomiska förutsättningarna för att införa månadslön. Kommunal har i flera avtalsrörelser haft svårt att teckna avtal med samma löneökningar som resten av arbetsmarknaden på dessa avtal, och har varit tvungna att kalla in medlare samt begärt sympatier från de andra LO-förbunden för att få villkorsförbättringar samt löneökningar i samma nivå som övriga arbetsmarkanden. I den senaste avtalsrörelsen kom parterna överens om att tillsätta en arbetsgrupp ledd av en opartisk ordförande för att utreda vilka problem som finns, vilka förutsättningar som behöver finnas och vilka fördelar respektive nackdelar det skulle vara om månadslön görs till den huvudsakliga löneformen i avtalet. Syftet med arbetsgruppens arbete är att ta fram en plan för hur månadslön ska kunna införas som huvudform. Arbetsgrupperna kommer fortgå fram till avtalsrörelsen 2020. Det som framkommit i arbetet är att avtalen i dag ger möjlighet att använda månadslön som huvudregel, men att den statliga styrningen och Försäkringskassans ersättningsregler försvårar för arbetsgivarna att använda sig av månadslön. Parterna ser ett gemensamt intresse att påverka staten att ändra villkoren och förutsättningarna för personlig assistans. Detta har tidigare lett till ett gemensamt agerande i den LSS-utredningen som ska lämna sitt delbetänkande i januari 2019. Kommunal kommer att ingå i en expertgrupp gällande nästa statliga utredning som är en översyn av yrket personlig assistent som ska vara klar januari 2020.


att anse motionerna B:31 och B:32 besvarade.

Konkurrensneutrala avtal

B:33 Konkurrensneutrala centrala och lokala överenskommelser eller lokala kollektivavtal


I dag används ofta lokala eller centrala överenskommelser inom trafiken av arbetsgivare för att nå konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. En av landets största arbetsgivare inom buss använder stolpavlösningen som straff/konsekvens om de lokala ombuden inte går med på avsteg mot BBA. I detta fall kräver arbetsgivaren avsteg från förarnas pausregler för linjetrafik under 50 mil. Går inte ombuden med på detta, så straffas arbetstagarna med stolpavlösning och företaget skyller på facket inför sina anställda. Kommunal måste säkerställa att alla lokala samt centrala kollektivavtal, överenskommelser alltid är konkurrensneutrala och inte ger ett bolag ekonomiska fördelar gentemot deras konkurrenter. Får detta som pågår i dag inom företagsorganisationerna lokalt, centralt fortsätta så blir våra medlemmar lidande i längden.


74

Jag/Vi yrkar

att alla lokala/centrala kollektivavtal eller överenskomna inom en företagsorganisation eller lokal/central samverkan ska granskas av avdelning respektive förbundet. att stickprov utförs bland lokala överenskommelser av förbundet för att se att dessa är konkurrensneutrala. att förbundet tillsätter kompetens som kan granska dessa kollektivavtal, steg och överenskommelser.

att förbundet kan ogiltigförklara överenskommelser som inte är konkurrensneutrala.

Utlåtande över motion B:33 I motion B:33 yrkas att alla lokala/centrala kollektivavtal eller överenskomna inom en företagsorganisation eller lokal/central samverkan ska granskas av avdelning respektive förbundet, att stickprov utförs bland lokala överenskommelser av förbundet för att se till att dessa är konkurrensneutrala, att förbundet tillsätter kompetens som kan granska dessa kollektivavtal, steg och överenskommelser, samt att förbundet kan ogiltigförklara överenskommelser som inte är konkurrensneutrala. Kommunal förhandlar ca 70 centrala kollektivavtal och ett stort antal lokala kollektivavtal. Inom vissa branscher, såsom exempelvis vård och omsorg, förhandlar förbundet ett flertal olika centrala kollektivavtal med olika centrala motparter; t ex SKL, Sobona, KFO, Arbetsgivaralliansen och Vårdföretagarna. Det är också bakgrunden till att villkoren inte är exakt överensstämmande i alla delar för arbetstagare som utför samma typ av arbetsuppgifter. Att uppnå konkurrensneutrala avtal är ett av förbundets långsiktiga mål och något Kommunal strävar efter och jobbar för i varje avtalsrörelse. Det är dock svårt att uppnå avtal med olika motparter som är exakt likalydande. Det är därför svårt att jämföra ett visst villkor ur ett avtal mot samma villkor i ett annat avtal. Däremot strävar förbundet mot att det totala värdet av avtalet ska vara jämförbart inom en bransch. Det innebär att det är det totala värdet som bör beaktas, i en jämförelse om ett avtal är konkurrensneutralt eller inte. Det är därmed svårt att konstatera om en enskild överenskommelse är konkurrensneutral inom branschen eller inte. Förbundsstyrelsen anser det därmed inte möjligt att genom stickprover kontrollera om konkurrensneutrala överenskommelser har träffats och heller inte ogiltigförklara överenskommelser som inte är konkurrensneutrala, då det i sig är mycket svårt att fastställa. Centrala kollektivavtal förhandlas av förbundet centralt och godkänns av förbundsstyrelsen, som mellan kongress/förbundsmöte är förbundets högst beslutade organ. Lokala kollektivavtal förhandlas av avdelningens ombudsmän eller av förtroendevald efter fullmakt från ombudsman på avdelningen. Genom detta tillvägagångssätt och de rutiner och riktlinjer som finns för kollektivavtalstecknande säkerställer Kommunal att de avtal som träffas håller hög kvalitet och står i överensstämmelse med förbundets politik samt att vår strävan att uppnå konkurrensneutrala kollektivavtal efterföljs. Förbundsstyrelsen anser därmed inte att det finns ett behov att tillsätta särskild kompetens för granskning av att avtalen blir konkurrensneutrala, det ingår redan i dag som ett led i arbetet med kollektivavtalstecknande.


att anse motion B:33 första att-satsen besvarad, samt att avslå motion B:33 andra, tredje och fjärde att-satserna.


75

Privata avtal

B:34 Arbeta för bättre avtal för privata - Vårdföretagarna Bransch E Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Att Vårdföretagarna alltid får sämre avtal än SKL. Att vi alltid får vänta länge innan lönehöjningar blir klara, även om det kommer retroaktivt i detta avtal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba mer för oss privata. att Kommunal ska jobba för att avtalet Vårdföretagarna Bransch E ska bli mer likt SKL:s avtal. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion B:34 I motion B:34 yrkar motionären att Kommunal ska jobba mer för oss privata, och att Kommunal ska jobba för att avtalet Vårdföretagarna Bransch E ska blir mer likt SKL:s avtal. Kommunal har under ett antal avtalsrörelser framfört till Vårdföretagarna att Kommunal vill att avtalet ska löpa ut samtidigt som SKL-avtalet. Som motionären mycket riktigt påpekar har det funnits ett missnöje bland medlemmar som går på Vårdföretagarnas avtal Bransch E och F, att man får vänta på lönehöjningarna då dessa avtal har löpt ut under hösten. Från 2020 kommer avtalen AB-HÖK och Vårdföretagarnas avtal att löpa ut 2020-04-30 respektive 2020-05-31, i och med detta kommer lönerevisionerna på respektive avtal harmoniseras. Gällande värdet på de olika avtalen kan det skilja avtalen emellan, därmed är det inte så att det alltid är till de privata avtalens nackdel. Kommunal strävar dock alltid efter att avtalen ska bli så konkurrensneutrala som möjligt.


att anse motion B:34 besvarad.

Avtalsmotioner

B:35 Avtalsmotioner ska vara grunden till det nya avtalet Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I det senaste BBA-tecknandet är vi många medlemmar som upplever att våra förslag direkt åkte i papperskorgen med mer eller mindre trovärdiga förklaringar. Vi upplever att avtalsdelegationen är en slags överkucku som enväldigt beslutar vad som är bra för medlemmarna och vad de inte kan driva kamp om. Oftast verkar det vara förbundets ombudsmän som beslutar vad som ska drivas och vad som inte ska drivas. Ombudsmännen är faktiskt anställda av medlemmar och de ska alltså tillvarata deras arbetsgivares (medlemmarnas) intresse. Avtalsrörelsefrågorna är inget fritt val! I dag är vi flera medlemmar som upplever att våra viktigaste frågor fullständigt sopades bort. Exempel på dessa är Ramtiden och Stolpavlösning


76

Jag/Vi yrkar

att medlemmars avtalsmotioner alltid ska ligga till grund för det nya kollektivavtalet.

att ombudsmän inte äger rätt att själva välja och vraka mellan vilka frågor som ska drivas. att ombudsmän har en skyldighet att forma kraven inför avtalsrörelsen med grund av inkomna avtalsmotioner.


Utlåtande över motion B:35 I motion B:35 yrkar motionären att medlemmars avtalsmotioner alltid ska ligga till grund för det nya kollektivavtalet, att ombudsmännen inte ska äga rätten att själva välja och vraka vilka frågor som ska drivas och att ombudsmännen har en skyldighet att forma kraven inför avtalsrörelsen med grund av inkomna avtalsmotioner. Motionären anser att medlemmarnars avtalsmotioner alltid ska ligga till grunden för det nya kollektivavtalet och att ombudsmännen inte själva ska äga rätten att välja och vraka vilka frågor som ska drivas samt att ombudsmännen har en skyldighet att forma kraven inför avtalsrörelsen med grund av inkomna avtalsmotioner. Inför en avtalsrörelse har alla medlemmar som berörs av avtalsrörelsen möjlighet att lämna avtalsförslag på sådant de vill förändra i avtalet. Ombudsmännen sammanställer sedan alla avtalsförslag som inkommit. Dessa behandlas sedan på avtalskonferenser av medlemmar som har möjlighet att tycka till om det som inkommit. Efter avtalskonferenserna träffas de utsedda avtalsdelegerade för att behandla och prioritera bland inkomna avtalsförslag, dessa har även att ta hänsyn till det som framkommit vid avtalskonferenserna. Avtalsförslagen ligger till grund för avtalsdelegerades prioriteringar. Förutom de inkomna avtalsförslagen från medlemmarna kan förbundsstyrelsen fatta beslut om förbundsgemensamma avtalsyrkanden. Förbundets ombudsmän har sedan i uppdrag att skriva fram de avtalsyrkanden som avtalsdelegerade och i vissa fall förbundsstyrelsen beslutat om. Förbundsstyrelsen fattar sedan det slutliga beslutet på vad som ska överlämnas till motparten. Inför en avtalsrörelse utser förbundsstyrelsen avtalsdelegerade efter förslag från avdelningarna, bland medlemmar som arbetar inom de yrkes- och avtalsområde som berörs i avtalsrörelsen.


avslå motion B:35.

Medlemsomröstning om centrala kollektivavtal

B:36 Medlemsomröstning om centrala kollektivavtalsbud Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Det finns ett gap mellan vad medlemmarna tycker att Kommunal ska gå med på och vad avtalsdelegationerna säger ja till. Detta blir tydligast vid avblåsta strejker. Exempelvis när vi bussförare strejkade 2013. Vi strejkade framför allt för personalövertagandefrågan. Den var prio ett för de flesta förare, och även vår förbundsordförande gick ut och sa att det var den viktigaste frågan. Avtalsdelegationen godtog ett bud och strejken avbröts, utan att vi hade fått några av våra krav uppfyllda – en lägsta lön för de med individuella löner undantaget – och absolut inte fått igenom kravet om personalövertagande.


77

Den skrivning om personalövertagande som blev resultatet hade vi lika gärna kunnat vara utan, för den är helt betydelselös och arbetsköparna kan fortsätta att sålla bort oönskade och provanställa resten vid upphandlingarna. Besvikelsen och ilskan bland förarna när strejken avblåstes och förbundsordföranden gick ut och påstod att ”vi vann”, samtidigt som alla visste att det var arbetsköparen som vunnit, var väldigt stor. Och är det fortfarande. Det är även tydligt när det inte ens varslas om någon strejk, trots att arbetsköparsidan inte tänker gå med på några av de viktigaste kraven. Exempelvis vid avtalsrörelserna 2016 och 2017 för bussförarna på privata sidan, när frågan om att börja och sluta på samma ställe återigen hamnade högst upp på dagordningen i avtalskonferenserna. Bussförarna förväntade sig att nu skulle Kommunal ta strid i denna så viktiga arbetsvillkorsfråga, men icke. Ilskan och besvikelsen över att ingenting drevs igenom kan knappast överdrivas. Nämnas bör att vi strejkade för denna fråga 2008, och att strejken även då avbröts utan att detta som då var det viktigaste kravet drivits igenom. Att låta medlemmarna få rösta om det viktigaste vi har – kollektivavtalen – skulle vara ett stort demokratiskt steg framåt och göra att medlemmarna känner att de i realiteten, och inte bara i teorin, kan vara med och påverka. Det skulle leda till att göra Kommunal mer trovärdigt som en organisation som kämpar och står upp för medlemmarna, missnöjet skulle minska och Kommunal skulle därmed stärkas.

Jag/Vi yrkar

att de bud som lämnas av arbetsköparsidan eller av medlare i de centrala avtalsrörelserna, och som avtalsdelegationerna har att ta ställning till ska ut till omröstning bland de medlemmar som avtalen gäller. att avtalsdelegationerna inte får säga ja till ett bud som en majoritet av de röstande medlemmarna har avvisat i en sådan medlemsomröstning.


Utlåtande över motion B:36 I motion B:36 yrkas att de bud som lämnas av arbetsköparsidan eller av medlare i de centrala avtalsrörelserna, och som avtalsdelegationerna har att ta ställning till, ska ut till omröstning bland de medlemmar som avtalen gäller, och att avtalsdelegationerna inte får säga ja till ett bud som en majoritet av de röstande medlemmarna har avvisat i en sådan medlemsomröstning. Motionärens förslag innebär att bud som lämnas i avtalsrörelse ska ut till omröstning bland medlemmarna på avtalsområdet och att en avtalsdelegation inte får säga ja till ett bud om majoriteten av medlemmarna avvisat budet i en sådan omröstning. En av förbundets viktigaste uppgifter är att förhandla och träffa kollektivavtal för förbundets medlemmar. Förbundet är part i och tecknar ca 70 centrala kollektivavtal. Inför varje avtalsrörelse utses en avtalsdelegation för respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är yrkesverksamma hos arbetsgivare som omfattas av kollektivavtalet. Delegationerna har att ta ställning till avtalsförslag och vilka frågor som ska prioriteras, samt om ett avtalsförslag ska antas eller förkastas. Enligt Kommunals stadgar har förbundsstyrelsen till uppgift att leda förbundets verksamhet samt mellan kongress/förbundsmötet utgöra förbundets högsta beslutande organ. Under en avtalsrörelse är det således förbundsstyrelsen som slutligt beslutar om ett bud ska antas eller ej. Medlemmarna har genom detta ett inflytande över avtalsförhandlingarna, dels genom arbetet i avtalsdelegationerna och dels genom att förbundsstyrelsen utgörs av ledamöter valda på kongressen. Inte sällan råder tidspress under avtalsförhandlingarnas slutfas. Förbundsstyrelsen anser inte att det är praktiskt möjligt att införa en ordning där en medlemsomröstning skulle ske innan ett bud ska antas eller förkastas.


78



Karenstid för kollektivavtalstecknande

B:37 Karenstid för kollektivavtalets tecknande Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Många av landets bussförare upplevde ett stort svek när senaste avtalet tecknades. Vi kände att Kommunal inte lyssnade på oss utan körde sitt eget race. Jag föreslår att en karenstid införs på avtalet på 14 dagar där medlemmar kan framföra kritik, besvär mot det ingångna avtalet. För har avtalsdelegationen fullständigt kört över bussförarna som i senaste avtalsrörelsen och inte följt inlämnade avtalsmotioner, så måste Kommunals medlemmar kunna stoppa detta. Då ska medlemmarna skriftligt med mail kunna föra fram kritik och skäl till förbundsledningen till varför avtalet inte ska godkännas. Efter senaste avtalsrörelsen för bussförare är det uppenbart att vi medlemmar behöver en nödbroms innan vi återigen sitter med ett uselt avtal.

Jag/Vi yrkar

att karenstid på 14 dagar införs så att medlemmar kan skriftligt via mail framföra kritik, besvär och skäl för avtalets ogiltighetsförklaring.


Utlåtande över motion B:37 I motion B:37 yrkar motionären att karenstid på 14 dagar införs så att medlemmarna ges möjlighet att framföra kritik, besvär och skäl för avtalets ogiltighetsförklaring. Motionären vill att det införs en karenstid innan ett kollektivavtal tecknas för att ge medlemmarna en möjlighet att ogiltigförklara avtalet. Kommunal är en representativ demokrati vilket innebär i avseendet avtalsrörelse att en avtalsdelegation bestående av medlemmar som arbetar inom branschen utses. Dessa nomineras av sina arbetskamrater och utses sedan av förbundsstyrelsen. Medlemmar som arbetar inom branschen har möjlighet att lämna avtalsförslag. Dessa behandlas av avtalsdelegationen som prioriterar bland de avtalsförslag som inkommit. Avtalsdelegationen lägger sedan fram ett förslag till förbundsstyrelsen på de avtalsförslag som delegationen anser att förbundet ska yrka i avtalsförhandlingarna. Efter att förbundsombudsmännen förhandlat utifrån de avtalsyrkanden som förbundsstyrelsen beslutat om har delegationen att besluta om de kan lämna förslaget på ett nytt kollektivavtal till förbundsstyrelsen att anta. Enligt Kommunals stadgar har förbundsstyrelsen till uppgift att leda Kommunals verksamhet samt mellan kongress och förbundsmöte utgöra Kommunals högsta beslutande organ. Under en avtalsrörelse är det således förbundsstyrelsen som slutligt beslutar om ett bud ska antas eller inte. Medlemmarna har genom detta ett inflytande över avtalsförhandlingarna dels genom arbetet i avtalsdelegationerna och dels genom att förbundsstyrelsen utgörs av ledamöter valda på kongressen. Inte sällan råder tidspress under avtalsförhandlingarnas slutfas. Förbundsstyrelsen anser inte att det är praktiskt möjligt att införa en 14 dagars karens för att låta medlemmar ha synpunkter på förslaget innan ett bud ska antas eller förkastas. En sådan förändring skulle innebära att processen med att få ett avtal förlängs. Delegationen är vald för att kunna avgöra vad som är det bästa att föreslå förbundsstyrelsens att ta beslut på.


79



Sektionens förhandlingsrätt

B:38 Sektionernas förhandlingsrätt Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

I dag förhandlar sektionerna till exempel inom frågor som rör arbetsmiljö och förändringar som arbetsgivaren föreslår på arbetsplatsen. Tidigare var också sektionerna ansvariga för övergripande förhandlingsfrågor såsom avtal gällande nattindex, entreprenadfrågor etc. Jag anser att sektionernas ställning bör stärkas vad avser förhandlingsmandat samt att avdelningarna och dess ansvariga ombudsmän har en stödjande roll och kallas in vid behov. Denna ordning främjar sektionerna som också därigenom får ökad kunskap. Det ger också en stärkt roll i relationen till medlemmarna, där också kunskapen om de lokala förhållandena finns.

Jag/Vi yrkar

att sektionernas förhandlingsmandat återställs. att avdelningens roll blir konsultativ och stödjande. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion B:38 I motion B:38 yrkas att sektionernas förhandlingsmandat återställs, samt att avdelningens roll blir konsultativ och stödjande. Motionären uppger att sektionerna tidigare var ansvariga för övergripande förhandlingsfrågor såsom avtal gällande nattindex, entreprenadfrågor etc. och att sektionernas ställning bör stärkas vad gäller förhandlingsmandat och att avdelningen och dess ombudsmän ska ha en stödjande roll. Förhandlingsrätten enligt medbestämmandelagen tillkommer Kommunal som förbund. Med stöd av förtroendemannalagen har den som utsetts till facklig förtroendevald vissa rättigheter att företräda medlemmarna på en arbetsplats. Denna rätt uppstår när anmälan om uppdraget gjorts till arbetsgivaren. För att säkerställa medlemmarnas rättssäkerhet är det av vikt med tydliga rutiner gällande hanteringen av medbestämmande- och överläggningsfrågor. Medbestämmandefrågor ska hanteras i så nära anslutning som möjligt till medlemmarna. Utgångspunkten är att medlemmarna själva ska välja den eller de som ska företräda dem i förhandlingar på arbetsplatsen. Genom en formell hantering av vissa inflytande- och motpartsfrågor kvalitetssäkras medlemskapet i förbundet. Förbundet har sedan länge haft ordningen att den som är förtroendevald inom Kommunal erhåller vissa rättigheter att företräda förbundet i medbestämmandefrågor direkt med stöd av sin roll som förtroendevald medan andra frågor kräver en skriftlig fullmakt från en ombudsman. Detta följer utgångspunkten att medbestämmandefrågor ska hanteras i så nära anslutning till medlemmarna som möjligt medan vissa andra frågor kräver en formell hantering för att garantera medlemmarnas rättssäkerhet. Förbundsstyrelsen anser i dagsläget inte att det finns skäl att frångå denna ordning. Avdelningarna har dock alltjämt ett uppdrag att agera konsultativt och stödjande gentemot sektionerna i syfte att stärka dem i deras uppdrag.


80


att anse motion B:38 andra att-satsen besvarad, och att avslå motion B:38 första att-satsen.

Rastmöjlighet för bussförare

B:39 Rastutrymmen för bussförare Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag när linjenät planerars, så glöms som regel paus-/rastlokaler bort av länsbolagen, och bussbolagen får sedan hitta på nödlösningar. Med 8-10 års avtalsperiod så är det inte ekonomiskt försvarbart att bolagen bygger själva. Avskrivningsperioden är längre än avtalet. Här behöver Kommunal ingripa kraftfullt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal driver frågan om att pausutrymmen för förare ska ingå i den normala planeringen av kollektivtrafik. att Kommunal driver frågan nationellt och lokalt med politiker i kollektivtrafikmyndigheter och länsbolag.


Utlåtande över motion B:39 I motion B:39 yrkas att Kommunal driver frågan om pausutrymmen ska ingå in den normala planeringen av kollektivtrafiken både lokalt, nationellt samt i kollektivtrafikmyndigheter och länsbolag. Motionären anser att pausutrymmen för förare borde ingå som en av delarna när trafik planeras. Möjligheten till att kunna koppla av och återhämta sig mellan körpassen är ett måste för att förarna ska kunna framföra bussarna på ett säkert och tryggt sätt. Paus- och rastlokalerna måste vara ändamålsenliga och finnas på lämpliga ställen. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är en viktig fråga för Kommunal och som ett led i detta togs det under 2018 fram en arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö. Meningen är att den ska användas av skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor. Att förbättra arbetsmiljön är ett viktigt arbete för förbundet, både på central och på lokal nivå. De flesta frågorna är dock av lokal natur och måste drivas lokalt av skyddsombuden. Frågan om pausutrymmen är en sådan fråga. Med hjälp av arbetsmiljöstrategin kan lokala skyddsombud med hjälp av avdelningarna lägga upp strategier i hur arbetet med paus- och rastlokaler ska arbetas med efter lokala förutsättningar. Många lokalavdelningar har regelbundna möten med politiker och arbetsgivare gällande bland annat lokalfrågor. Vid upphandlingar är det viktigt att Kommunal lokalt finns med för att påverka att arbetsmiljön kring de som ska utföra tjänsterna blir bra. Arbetsgivaren är den som har det yttersta arbetsmiljöansvaret och den som ska tillgodose att det finns pausutrymmen som är anpassade för ändamålet. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på problematiken om att även frågor om lämpliga lokaler som är placerade på bra ställen att ha pauser och raster i borde ingå när trafiken planeras.

80


att anse motion B:38 andra att-satsen besvarad, och att avslå motion B:38 första att-satsen.

Rastmöjlighet för bussförare

B:39 Rastutrymmen för bussförare Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag när linjenät planerars, så glöms som regel paus-/rastlokaler bort av länsbolagen, och bussbolagen får sedan hitta på nödlösningar. Med 8-10 års avtalsperiod så är det inte ekonomiskt försvarbart att bolagen bygger själva. Avskrivningsperioden är längre än avtalet. Här behöver Kommunal ingripa kraftfullt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal driver frågan om att pausutrymmen för förare ska ingå i den normala planeringen av kollektivtrafik. att Kommunal driver frågan nationellt och lokalt med politiker i kollektivtrafikmyndigheter och länsbolag.


Utlåtande över motion B:39 I motion B:39 yrkas att Kommunal driver frågan om pausutrymmen ska ingå in den normala planeringen av kollektivtrafiken både lokalt, nationellt samt i kollektivtrafikmyndigheter och länsbolag. Motionären anser att pausutrymmen för förare borde ingå som en av delarna när trafik planeras. Möjligheten till att kunna koppla av och återhämta sig mellan körpassen är ett måste för att förarna ska kunna framföra bussarna på ett säkert och tryggt sätt. Paus- och rastlokalerna måste vara ändamålsenliga och finnas på lämpliga ställen. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är en viktig fråga för Kommunal och som ett led i detta togs det under 2018 fram en arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö. Meningen är att den ska användas av skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor. Att förbättra arbetsmiljön är ett viktigt arbete för förbundet, både på central och på lokal nivå. De flesta frågorna är dock av lokal natur och måste drivas lokalt av skyddsombuden. Frågan om pausutrymmen är en sådan fråga. Med hjälp av arbetsmiljöstrategin kan lokala skyddsombud med hjälp av avdelningarna lägga upp strategier i hur arbetet med paus- och rastlokaler ska arbetas med efter lokala förutsättningar. Många lokalavdelningar har regelbundna möten med politiker och arbetsgivare gällande bland annat lokalfrågor. Vid upphandlingar är det viktigt att Kommunal lokalt finns med för att påverka att arbetsmiljön kring de som ska utföra tjänsterna blir bra. Arbetsgivaren är den som har det yttersta arbetsmiljöansvaret och den som ska tillgodose att det finns pausutrymmen som är anpassade för ändamålet. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på problematiken om att även frågor om lämpliga lokaler som är placerade på bra ställen att ha pauser och raster i borde ingå när trafiken planeras.


81


att bifalla motion B:39.

Övre instans för att överklaga Arbetsdomstolens domar

B:40 Övre instans att överklaga Arbetsdomstolens domar Enskild medlem, sektion Teknik, Kommunal Väst

De flesta allvarliga arbetsplatsolyckor utreds aldrig och de som utreds leder sällan till fällande domar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att en övre instans inrättas där Arbetsdomstolens domar kan överklagas. att Kommunal verkar för ökad kunskap och ökade resurser till Arbetsdomstolen. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion B:40 I motion B:40 yrkas att Kommunal ska verka för att en övre instans inrättas där Arbetsdomstolens domar kan överklagas, samt att Kommunal verkar för ökad kunskap och ökade resurser till Arbetsdomstolen. Motionären beskriver att det råder bristande kunskap om arbetsmiljöbrott i Arbetsdomstolen och att Kommunal därmed ska verka för att dessa domar ska kunna överklagas samt verka för ökad kunskap och ökade resurser till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen är en specialdomstol särskilt utsett att avgöra arbetstvister. Av lagen om rättegång i arbetstvister följer att Arbetsdomstolen är första instans för tvister där parterna är bundna av kollektivavtal och som överklagandeinstans om tvisten först avgjorts av tingsrätt då förutsättningarna att väcka talan i Arbetsdomstolen som första instans inte varit uppfyllda. Vidare följer av lagen om rättegång i arbetstvister att Arbetsdomstolens domar inte kan överklagas. Däremot är rättegångsbalkens regler om resning och domvilla tillämpliga även på Arbetsdomstolens domar. Det är väldigt sällan som ett arbetsmiljöbrott blir föremål för Arbetsdomstolens prövning. Arbetsmiljöbrott såsom brottmål hanteras av allmän domstol och när åtal väcks om arbetsmiljöbrott så sker det i tingsrätten. Skulle en sådan dom sedan överklagas sker det enligt rättegångsbalken till hovrätten och slutligen Högsta domstolen. Det händer dock att det i ett mål om exempelvis uppsägning eller avsked görs gällande att arbetsgivaren gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. Det Arbetsdomstolen prövar är dock bara den arbetsrättsliga frågan och inte huruvida arbetsgivaren gjort sig skyldig till det påstådda arbetsmiljöbrottet. Arbetsdomstolen är unik genom sin sammansättning där fyra av domstolens sju ledamöter består av parter från arbetsmarknaden. Arbetsdomstolen kan därmed sägas vara en förlängning av den svenska modellen och förhandlingssystemet, där parterna ska ha ett inflytande över tolkning och tillämpning av kollektivavtalet. Förbundsstyrelsens uppfattning är att Arbetsdomstolens verksamhet utifrån ovanstående förutsättningar fungerar väl och ser inte skäl att verka för att en övre instans inrättas där Arbetsdomstolens domar kan överklagas eller att Arbetsdomstolen ska erhålla ökade resurser.




82

Arbetsorganisation

B:41 Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet är en grundläggande princip inom svensk arbetsrätt

Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

I frågor som berör medlemmarnas arbetssituation hänvisar ombudsmän och förtroendevalda ofta till att arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att man inte alltid tar strid mot de försämringar som sker på arbetsplatsen vilket leder till att medlemmarna tappar förtroende för Kommunal. Men medlemmar upplever också att Kommunal inter har någon makt i sina positioner mot arbetsgivaren.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal kämpar och ser över hur man skulle få in denna paragraf i samtliga kollektivavtal för att ge mer möjligheter till att medlemmarna får känna att de verkligen har inflytande i deras anställningsförhållande på varje enskild arbetsplats. att ombudsmän och förtroendevalda undviker att hänvisa medlemmarna till denna skrift ”Arbetsgivarens rätt att leda och fördela”. att Kommunals förtroendevalda som har mandat att förhandla ska göra allt i sin makt för att medlemmarna trots denna paragraf ”Arbetsgivarens rätt att leda och fördela” ska kunna göra något som medlemmar kan känna att den förtroendevalda eller ombudsmännen har gjort sitt yttersta i deras ärende.


Utlåtande över motion B:41 I motion B:41 yrkas att Kommunal kämpar och ser över hur man skulle få in denna paragraf i samtliga kollektivavtal för att ge mer möjligheter till medlemmarna att få känna att de verkligen har ett inflytande i deras anställningsförhållande på varje enskildes arbetsplats, att ombudsmän och förtroendevalda undviker att hänvisa medlemmarna till denna skrift ”Arbetsgivarens rätt att leda och fördela” och att Kommunals förtroendevalda som har mandat att förhandla ska göra allt i sin makt för att medlemmarna trots denna paragraf ”Arbetsgivarens rätt att leda och fördela” ska kunna göra något som medlemmar kan känna att den förtroendevalda eller ombudsmännen har gjort sitt yttersta i deras ärende. Motionären yrkar att Kommunal ska arbeta för att minska arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt att ombudsmän och förtroendevalda inte ska hänvisa till denna princip i sitt svar till medlemmarna. Principen om arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet har en lång historik. I den statusbetonade relation som kännetecknade tiden före industrialismens genombrott hade arbetsgivare stor frihet att fritt förfoga över arbetstagarnas arbetskraft. Arbetsledningsrätten på den tiden var mycket omfattande och hade ingen rättslig grund utan hade sitt stöd i arbetsgivarnas överlägsna ställning. För att råda bot på denna snedbalans träffade parterna 1906 den så kallade Decemberkompromissen. Överenskommelsen innebar att Sveriges Arbetsgivarförening, SAF, erkände arbetstagarnas föreningsrätt, det vill säga rätt att bilda och verka i fackföreningar, medan LO erkände arbetsgivarnas företagslednings- och arbetsledningsrätt. Genom Decemberkompromissen lades grunden för den svenska modellen; att parterna inte skulle försöka utplåna varandra utan i stället lösa tvister genom förhandlingar. Det innebar också att arbetstagarna genom att bilda fackföreningar och genom fackliga förhandlingar träffade överenskommelser med arbetsgivarna om arbetstagarnas arbetsvillkor.


83

I början av 1930-talet förklarade Arbetsdomstolen (AD) att arbetsledningsrätten utgör en allmän rättsgrundsats, vilken gäller även utan stöd i kollektivavtal. Det är viktigt att erinra sig om att arbetsledningsrätten är begränsad till följd av innehållet i arbetsrättsliga lagar, kollektivavtal och enskilda avtal. Det finns regler som begränsar arbetsskyldigheten, uppställer kriterier för omplaceringar och kring uppsägningar. Däremot finns det frågor som fortfarande ligger inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt såsom den är erkänd som en allmän rättsgrundsats, innebärande att innehållet av arbetsgivarens beslut inte kan överprövas rättsligt. Förbundsstyrelsen känner inte till att det skulle finnas en skrift kallad ”Arbetsgivarens rätt att leda och fördela” och har heller inte hört att det är något som Kommunals företrädare hänvisar till. Däremot kan det såklart vara så att Kommunals företrädare hänvisar till arbetsledningsrätten som den allmänna rättsgrundsats som AD erkänt att den är. Kommunal arbetar ständigt för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Detta gör Kommunal också genom att, där det är möjligt, försöka inskränka arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Ett bra exempel på ett hinder mot arbetsgivarens fria arbetsledningsrätt är bestämmelsen i § 6 Mom. 1 i Allmänna bestämmelser, kollektivavtalet med anställningsvillkor som gäller inom kommuner, landsting och regioner. Här finns en regel som innebär att en arbetsgivare inte får stadigvarande förflytta en arbetstagare mot dennes vilja om inte vägande skäl föreligger. Detta innebär att arbetsgivarens möjlighet att omplacera en arbetstagare inom detta område är kraftigt inskränkt.

Dock är det så att vissa frågor rår Kommunal inte på och det kan därmed hända att svaret på en fråga slutligt avgörs av att en viss fråga ändå ligger inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt och inte kan angripas rättsligt. Det hindrar dock inte Kommunal från att genom förhandlingar försöka påverka arbetsgivarens beslut och företräda och stötta våra medlemmar på bästa möjliga sätt.


att anse motion B:41 andra och tredje att-satserna besvarade, samt att avslå motion B:41 första att-satsen.

C - Arbetstidsfrågor Arbetstidsförkortning

C:1 Arbetstidsförkortning med bibehållen heltidslön Enskild medlem, sektion Syd Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Efter att ha jobbat snart 44 år som sjukvårdsbiträde ser jag effekterna på arbetsgivarnas motsträvighet att höja våra löner. Man kan höja löner på flera sätt men vi, i vår arbetsgrupp i hemtjänsten i Bjurholm, ser till fördelarna med en arbetstidsförkortning, till exempel sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Det kan göra arbetsgivaren attraktivare som arbetsgivare också och bli mindre svårt att rekrytera till detta yrke, mest inom äldreomsorgen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal driver frågan om arbetstidsförkortning (sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön).


C:2 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Efter att dag-/kvällspersonal inom vården har fått heltid som norm så har nattpersonal fått sänkt antal arbetstimmar per natt. Det gör att nattpersonal får arbeta fler antal nätter för att få rätt antal arbetstimmar per schemaperiod. Detta innebär att det är omöjligt att arbeta heltid för nattpersonal eftersom det då inte finns någon tid för återhämtning.


84

Jag/Vi yrkar

att heltidsmåttet för nattarbete är 30 timmar/vecka. att nattarbetare ska få arbeta heltid.

C:3 Sex timmars arbetsdag = Heltid Enskild medlem, sektion Västerdala, Kommunal Bergslagen

Jag anser att sex timmars arbetsdag = heltid skulle vara nya normen inom våra avtalsområden. Bakgrund till detta är att man, som jag inom vården, skulle ha mer ork på arbetsplatsen och att tiden mellan arbetspassen inte bara skulle vara återhämtning, så att man har orken och tiden att bibehålla sin fysiska förmåga. Detta tror jag även skulle vara attraktivt för ungdomar att välja våra yrken om detta infördes!

Jag/Vi yrkar

att sex timmars arbetsdag skulle vara heltid. Motionen bifalles av avdelningen.

C:4 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen

Sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön skulle löna sig i längden, med gladare personal och mindre sjukskrivningar. Det skapar fler arbetstillfällen. Stressen minskar. Personalen blir starkare och friskare.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för att sex timmars arbetsdag blir heltidsmått. att första steget blir att vårdpersonal får sex timmars arbetsdag som heltidsmått. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

C:5 Kortare arbetstid för undersköterskor fyllda 55 år med heltidslön Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

Jag märker redan i dag att det är väldigt få av mina arbetskamrater som fyllt 55 år som orkar arbeta heltid. De har en otrolig kunskap som vi borde ta vara på och på något sätt låta en yngre person få ta vara på kunskapen som den äldre lärt sig under åren. Vi undersköterskor finns överallt och kan det mesta. Utan oss skulle många avdelningar/enheter få stänga. Jag vill att 80 procent ska vara jämfört med heltid, alltså personen ska arbeta 80 procent och få heltidslön. Med detta orkar personen att arbeta längre, och vi vet ju alla att många partier pratar om att höja pensionsåldern. Om vi kan vara kvar längre kan vi ta vara på all kunskap. Sjukskrivningstalen blir lägre. Arbetar vi mindre så blir återhämtningen bättre.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för att undersköterskor som fyllt 55 år ska arbeta 80 procent med heltidslön.

C:6 Sex timmars arbetsdag som heltidsnorm inom relationsyrken Enskild medlem, sektion Strömstad, Kommunal Väst

Jag anser att normen för heltid inom relationsyrken (undersköterska, barnskötare med mera) bör vara sex timmar.


85

Jag/Vi yrkar

att heltid inom relationsyrken ska räknas som sex timmar.

C:7 Sex timmar arbetstid Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Eftersom många inom sjukvården inte orkar jobba heltid, måste vi se över arbetstiden. Därför tycker jag att Kommunal ska jobba för sextimmarsdagar med full lön.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att få igenom sex timmars arbetsdagar inom kommun och landsting.


C:8 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Dagens åtta timmar per dag/40 timmar per vecka beslutade regeringen om 1971. Det är snart 50 år sedan och inte alls anpassat efter hur våra liv, vår hälsa, våra relationer och alla delar av samhället ser ut i dag. Andra delar av samhället har gått framåt men här hålls vi som individer och kollektiv tillbaka. Det har genomförts tester runtom i landet som alla visar positiv påverkan för arbetstagare och arbetsplatser. Det är slut på tester nu, vi vet att det är bra och att det fungerar. Det måste bli ändring, omgående.

Jag/Vi yrkar

att sex timmars arbetsdag införs. Motionen avslås av avdelningen.

C:9 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Arbetsgivare inom välfärden står inför ett stort rekryteringsbehov. Många går i pension och snart kommer det bli en utmaning att kunna anställa i samma takt. Vi lever allt längre och behoven inom vård och omsorg kommer att öka successivt. Vi behöver fler anställda inom välfärden, och för att få det behöver vi bättre arbetsvillkor så att fler vill jobba där, och att fler orkar jobba där en längre tid. Det är nu 100 år sedan vi gick ner till åtta timmars arbetsdag i Sverige, det är dags att ta nästa steg nu.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att införa sex timmars arbetsdag genom att ändra i arbetstidslagen.


C:10 Lägre arbetstid innan pensionen Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Många kan ha svårt att orka jobba inom välfärden tills pensionsåldern är inne. En del skulle gärna arbeta några år till om de kunde gå ner i arbetstid. Med åldern kan det behövas mer återhämtning. Samtidigt är dessa människor ofta en stor tillgång till arbetsplatsen med sin erfarenhet och trygghet. Tyvärr har de ingen laglig rätt att gå ner i arbetstid och en del väljer då att gå i pension tidigare än vad de velat.


86

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att de fyllda 55 år ska bli erbjudna att arbeta 90 procent arbetstid med bibehållen lön. att Kommunal ska arbeta för att de fyllda 60 år ska bli erbjudna att arbeta 80 procent arbetstid med bibehållen lön.

Motionen avslås av avdelningen. C:11 Sex timmar arbetstid Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst

Om arbetstagaren få sex timmar arbetspass vinner alla. Sjukskrivningarna minskar för att arbetstagarna jämt är på arbetsplatsen och pågar dagar. Man blir trött och hinner inte vila sig till dager efter.

Jag/Vi yrkar

att undersöka möjligheten att införa sex timmars arbetspass.

C:12 Hälsosammare arbetstider på natten Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Blekinge, Kommunal Sydost

Vi skulle vilja att Kommunal tar ett helhetsgrepp angående nattarbete. I nuläget för oss som jobbar ständig natt blir tiden 36,20. Vi skulle vilja att Kommunal utreder fördelarna med att i stället jobba 34,20. Vilka hälsovinster kommer det att göra för Kommunals medlemmar?

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder fördelarna med ett lägre arbetstidsmått för de som jobbar ständig natt.

att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden på natten.

C:13 Motion om arbetstidförkortning till Kommunals kongress 2019 Enskild medlem, sektion Regionen Höglandet, Kommunal Sydväst

Att arbeta inom vården innebär att man har ett jobb som många gånger är både fysiskt och psykiskt tungt. Lägg därtill att man både ska arbeta dagar, kvällar och nätter. Helst ska man även jobba heltid. Under kommande år så står hälso- och sjukvården inför stora pensionsavgångar. Rekryteringen är svår, speciellt till rena nattjänster. Arbetsgivaren ser gärna att personalen i dag anställs på rotationstjänster för att man ska hålla jämn komptens över hela dygnet, och för att man lättare ska kunna använda befintlig personal att kunna bemanna upp med. På de ställen man har tillämpat arbetstidförkortning har man sett positiva effekter, dels har korttidsfrånvaron minskat och arbetstakten har ökat för att man orkar mer eftersom man har fått bra återhämtning. För att öka attraktiviteten till våra tjänster inom hälso- och sjukvården vill vi därför att man ser över möjligheten till arbetstidsförkortning för att personalen ska orka jobba heltid under sitt yrkessamma liv.


87

Jag/Vi yrkar

att förbundet aktivt arbetar mot arbetstidsförkortning. att införa sex timmarsdag för rotationstjänster inom hälso- och sjukvård. Motionen bifalles av avdelningen.

C:14 Sänkt veckoarbetstid för nattpersonal Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

För att kunna arbeta heltid natt behövs sänkt veckoarbetstid. Detta för att få möjligheten till återhämtning, vilket nu har blivit ännu svårare på grund av nio timmars nätter. Detta är också diskriminerande mot en hel arbetsgrupp att vare sig få eller kunna arbeta heltid, vilket försämrar våra levnadsvillkor. Generellt i hela landet genomförs hälsoschema för nattpersonal, vilket innebär att nattpersonal måste göra fler nätter för att kunna genomföra sin årsarbetstid. Sänkt veckoarbetstid ökar möjligheten att arbeta natt och få en bra arbetsmiljö.

Jag/Vi yrkar

att veckoarbetstiden sänks till 33,20 per vecka för nattarbete.

C:15 Arbetstidsförkortning för nattpersonal Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne

Sjuksköterskor och barnmorskor fick härom året förkortad arbetstid till 32 timmar i veckan. Argumentet var att det var stressigt och skadligt att arbeta natt samt ett lockbete för att få mer personal att söka och stanna kvar på natten. Jag anser att detta bör gälla alla yrkeskategorier som har sin tjänstgöring på natten. Det är lika skadligt för alla människor med nattarbete, och det är i dag lika svårt att rekrytera alla personalkategorier. Ur hälsosynpunkt tycker jag att detta är en väldigt viktig fråga som jag hoppas att Kommunal snarast driver.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal driver frågan om förkortad betald arbetstid för nattpersonal alla kategorier!


C:16 Stor visionär fråga Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

I dag har Kommunal ingen stark, visionär, fråga som vi strider för. Vissa skulle kunna hävda att heltidfrågan är en sådan fråga. Till viss del har man kanske rätt då, men som det ser ut i dag med en medlemsstatistik som pekar nedåt, behöver förbundet åter presentera en stor vision. Det duger inte med att säga att vi hjälper dig att få upp din lön med några hundralappar. Vi måste tänka större, och längre än så. Att presentera ett långsiktigt mål om att förändra heltidsmåttet är den idé som vi saknar. I dag, med heltidsfrågan säger vi ”Du ska jobba mer!” men vi borde säga "Du ska få upp din lön så att du kan leva på den och du ska orka jobba hela ditt yrkesaktiva liv". Om vi ror iland en justering av heltidsmåttet så kommer också heltidsfrågan att lösa sig.


88

”Men om vi börjar jobba med heltidsmåttet nu så kan det slå illa för den som i dag jobbar deltid, och kanske inte kan gå upp i lön till motsvarande heltidsarbetare i dag.” Svaret på det påståendet är relativt enkelt. I dag har alla en lön som grundas på en heltidslön, med andra ord är det inget problem då man använder heltidslönen som utgångspunkt.

Jag/Vi yrkar

att kongressen fastslår ett långsiktigt mål om att sänka heltidsmåttet som en del i att klara hem frågan om heltid åt alla.


C:17 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Vänersborg, Kommunal Vänerväst

Önskan om sex timmars arbetsdag för att kunna effektivisera arbetet. Vi vill även ha sex timmars arbetsdag för att kunna vara hållbara under vår verksamma tid, minska sjukskrivningar och höja kvalitén på arbetsuppgifterna. Vi tror att detta skulle kunna höja statusen inom vårdyrket och det gagnar allra mest tredje part - dem vi är här för - men även vi personal som får mer kraft till både jobb och fritid.

Jag/Vi yrkar

att förkorta arbetstid till sex timmars dag. att få fullbetald journatt. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

C:18 Oregelbundna arbetstider Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt

Oregelbundna arbetstider sliter mer på kroppen och gör att man behöver mer tid för återhämtning.

Jag/Vi yrkar

att det alltid ska vara arbetstidsförkortning när man har oregelbundna arbetstider som helg, kväll och natt och även delade turer.


C:19 Nattarbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

Vi önskar att förbundet ska verka för nattarbetstidsförkortning. Nattarbetstiden är i dag 36,33 timmar/vecka, vilket är väldigt mycket. Återhämtningen blir alldeles för kort. Ingen orkar arbeta så mycket.

Jag/Vi yrkar

att förbundet arbetar för förkortning av nattarbetstiden till 32,33 timmar/vecka.


89

C:20 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Målet med det nya heltidsmåttet ska vara 75 procent, vilket blir sex timmar per dag. Detta skulle bidra med piggare, hälsosammare personal och minskad sjukfrånvaro, vilket många forskarstudier har visat. Bidrar med ett attraktivt yrke inom vård & omsorg, skola, alla yrken som arbetas med människor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för heltidsmått sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka.

C:21 Heltid - sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

De tuffa krav som medlemmarna har på sina arbetsplatser inom Kommunals avtalsområden kräver kunskap, utbildning och engagemang. Kommunal står för att medlemmarna får ett rikt arbetsliv och en meningsfylld fritid, sex timmars arbetstid är lika med heltid. Kommunal måste jobba för och ta fram modeller och kunskap om detta för att få arbetsgivarna att se möjligheterna och vinsterna med detta för alla parter.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar fram modeller för att sex timmars arbetstid är heltid. Motionen avslås av avdelningen.

C:22 Ändrat heltidsmått för nattarbete Enskild medlem, sektion Karlstad vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand

Nattarbete innebär en ökad risk för ohälsa och därför borde heltidsmåttet ses över för att ge medarbetarna mer tid för återhämtning.

Jag/Vi yrkar

att heltidsmåttet för nattarbete sänks till 32 timmar per vecka.

C:23 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand

I vårdyrkena har under de senaste årtiondena arbetstempot skruvats upp, färre personer ska sköta om fler brukare/kunder. Vi arbetar ofta på obekväm arbetstid, kvällar, nätter, helger och storhelger. Vi får ständigt nya krav på att aktivera brukarna/kunderna. Detta har lett till att sjuktalen skjutit i höjden, särskilt vad gäller långtidssjukskrivningar för psykisk ohälsa. Många medarbetare går i förtidspension eller byter helt verksamhet. En förkortning av arbetstiden skulle medföra piggare och effektivare medarbetare, minska sjukskrivningarna samt ge utrymme för nyanställningar.

Jag/Vi yrkar

att förbundet arbetar för att heltidsnormen sex timmars arbetsdag införs. Motionen avslås av avdelningen.


90

C:24 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Det nya heltidsmåttet ska vara 75 procent, då blir det sex timmar per dag. Detta skulle generera till piggare personal och lägre sjukskrivningar, och att göra vårdyrket attraktivt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått.

C:25 Att arbetstiden sänks Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Sänka arbetstiden för oss lokalvårdare till sex timmar per dag med bibehållen lön. Det skulle spara våra kroppar och bättre hälsa både psykiskt och fysiskt!

Jag/Vi yrkar

att arbetstiden sänks. att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden för lokalvårdare.

C:26 Det är dags för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön nu!

Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne

Fackföreningsrörelsen måste vara en kamporganisation som tar strid för medlemmarnas intressen på både lång och kort sikt. Vi kan se hur stora delar av våra yrkesgrupper sliter ut sig långt före pensionsåldern och inte orkar jobba heltid. Sex timmars arbetsdag skulle innebära att vi tog ett verkligt krafttag för en förbättrad arbetsmiljö. Det skulle också innebära mer tid för fritidsintressen, demokratisk delaktighet, friskvård och familjeliv. För att en sänkning av arbetstiden ska få dessa positiva effekter för alla bör den vara generell. Varje fack kan inte helt och hållet betala för en sådan här reform själv i avtalsrörelser. Därför måste frågan också drivas genom krav på lagstiftning. Trots att Sverige blivit rikare har normarbetstiden inte sänkts sedan 70-talets början. Förslaget om arbetstidsförkortning handlar i väldigt konkret mening om att låta oss som arbetar erhålla en större andel av det överskott som annars i väldigt hög utsträckning går ner i miljardärernas alltmer välfyllda fickor och aktieportföljer. Det skulle dessutom innebära ett välkommet lönelyft för alla de som redan i dag jobbar kortare arbetstid, men tvingas betala för det själv genom deltidsanställning.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar som mål att verka för en lagstiftning om sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund nu.



91

C:27 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Det är inte många som orkar jobba heltid när det är så tungt och mycket som ska göras på kort tid. Det blir stor stress för oss anställda. Med kortare arbetspass har man bevisat att effektiviteten ökar. Skapa bättre arbetsmiljö genom att ändra heltidsmåttet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att minska heltidsmåttet till 30 timmar/vecka. att Kommunal verkar för att arbetspassens längd ska minska till sex timmar. Motionen bifalles av avdelningen.

C:28 Att arbetstiden sänks Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Sänk arbetstiden till oss lokalvårdare till sex timmar per dag med bibehållen lön. Det skulle spara våra kroppar och bättre hälsa både psykiskt och fysiskt!

Jag/Vi yrkar

att arbetstiden sänks. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag.

C:29 Dags för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön

Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Fackföreningsrörelsen måste vara en kamporganisation som tar strid för medlemmarnas intressen på både lång och kort sikt. Vi kan se hur stora delar av våra yrkesgrupper sliter ut sig långt före pensionsåldern och inte orkar jobba heltid. Sex timmars arbetsdag skulle innebära att vi tog ett verkligt krafttag för en förbättrad arbetsmiljö. Det skulle också innebära mer tid för fritidsintressen, demokratisk delaktighet, friskvård och familjeliv. För att en sänkning av arbetstiden ska få dessa positiva effekter för alla bör den vara generell. Varje fack kan inte helt och hållet betala för en sådan här reform själv i avtalsrörelser. Därför måste frågan också drivas genom krav på lagstiftning. Trots att Sverige blivit rikare har normarbetstiden inte sänkts sedan 70-talets början. Förslaget om arbetstidsförkortning handlar i väldigt konkret mening om att låta oss som arbetar erhålla en större andel av det överskott som annars i väldigt hög utsträckning går ner i miljardärernas alltmer välfyllda fickor och aktieportföljer. Det skulle dessutom innebära ett välkommet lönelyft för alla de som redan i dag jobbar kortare arbetstid, men tvingas betala för det själv genom deltidsanställning.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar som mål att verka för en lagstiftning om sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund nu.



92

C:30 Lägre arbetstid för nattpersonal och de som arbetar skift Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Tid för återhämtning behövs både ur ett hälsoperspektiv och för att kombinera familjeliv och arbetsliv, att arbeta natt eller att arbeta skift med till exempel en kvällstur som slutar klockan 21:00, sedan börjar nästa pass klockan 07:00, eller att arbeta varannan helg med så kallade långa turer från klockan 07:30 till klockan 19:30, sliter på kroppen, Men värst är att arbeta integrerad natt, att arbeta en natt, sedan arbeta igen klockan 07:00 dagen efter det att nattskiftet slutar, dagen då man sover räknas som en ledig dag. Arbetsschema i vård och omsorg är ofta ohälsosamma, och utgår inte efter att skapa en bra arbetsmiljö eller delaktighet för den anställde, de utgår från att täcka verksamhetens behov. Sjuktalen är högst bland de som arbetar inom vård och omsorg, främst äldreomsorgen. I dessa verksamheter arbetar främst kvinnor. Det borde vara en rättighet även för kvinnor i vård och omsorg att få en bra arbetsmiljö, en bra arbetsmiljö gör att arbetet blir mer attraktivt och sjukfrånvaron blir lägre.

Jag/Vi yrkar

att det ska ses över om arbetstiden går att minska ner varje månad med tre timmar för de som arbetar ständig natt eller integrerad natt, och med två timmar för de som arbetar skift.

C:31 Kortare arbetstid men 100 procent i lön Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

Vi vill ha kortare arbetstid, men 100 procent i lön, så att vi håller tills vi går i pension.

Jag/Vi yrkar

vi ska hålla tills vi går i pension. Motionen bifalles av avdelningen.

C:32 Lagstadgad arbetstidsförkortning med sikte på 30-timmarsvecka Sektion, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Sedan 40-timmarsveckan infördes 1971 har veckoarbetstiden varit densamma i Sverige. Detta trots att produktiviteten ökat enormt under det nästan halva sekel som gått sedan dess. Enligt SCB har produktiviteten ökat med 88 procent mellan 1974 och 2014. Vi har fått lite längre semester och förbättrad ledighet i föräldraförsäkringen, men det är främst arbetsgivaren som lagt beslag på det ökade resultatet. Det är en del av den stora omfördelning som skett i samhället de senaste årtiondena. Kapitalägarna och de redan rika har fått det bättre medan vi vanliga löntagare har fått det sämre. En lagstadgad arbetstidsförkortning är en viktig del i arbetarrörelsens fördelningspolitik. Hur samhällets gemensamma resurser ska fördelas är en jämlikhetsfråga. Målet måste vara att ändra arbetstidslagen så att 30 timmar per vecka blir normalarbetstid senast 2030. Sänkningen kan ske stegvis och ska naturligtvis ske med bibehållen eller ökad lön och löneutveckling. Många grupper i samhället har i dag stor möjlighet att påverka sina arbetstider eller till och med arbeta hemifrån vid behov. De flesta av Kommunals yrkesgrupper är bundna vid hårt reglerade scheman med både tidiga morgnar, sena kvällar och långa nätter. En undersköterska, djurskötare eller lokalvårdare kan knappast arbeta hemifrån.


93

Med kortare arbetstid skulle fler människor kunna vara aktiva i föreningar och politiska organisationer. Fler vanliga löntagare skulle kunna vara med och styra samhällets utveckling och påverka politiska beslut. En kortare normalarbetstid är också en jämställdhetsfråga. I de försök med sex timmars arbetsdag som genomförts i Stockholm visade det sig att de män som deltog tog ett ökat ansvar för hemarbetet. Med tanke på alla stressrelaterade sjukskrivningar skulle också kortare arbetstid ge bättre möjlighet till återhämtning. I dag har många kvinnor känt sig tvungna att gå ner i arbetstid på egen bekostnad. Andra har ofrivilligt drabbats av fenomenet att traditionella kvinnoyrken ofta innebär deltidsanställning. För många deltidsarbetande skulle en kortare normalarbetstid automatiskt innebära att de fick heltid. Att ställa kampen för heltid emot en arbetstidsförkortning som ibland görs i debatten är därför helt fel. Arbetstidsförkortning kan vara en del av kampen för heltid genom att heltidsmåttet sänks. I tidigare program från Kommunal har kravet på kortare arbetstid ställts emot kravet på bättre löner för våra medlemsgrupper. I det sammanhanget har hänvisats till enkäter där medlemmarna prioriterat löneökningar framför kortare arbetstid. Med våra låga löner är det en ganska självklar prioritering. Lönen är ju det vi ska leva på och det styr också vår framtida pension. Samtidigt behöver alla Kommunals medlemsgrupper även kortare arbetstid. Ett starkt fackförbund kan ta strid för både högre lön och kortare arbetstid. I dag skulle också en arbetstidsförkortning kunna innebära att vi kan få ner arbetslösheten som nu bitit sig fast på höga nivåer. För att säkerställa att en arbetstidsförkortning verkligen leder till lägre arbetslöshetssiffror behöver arbetarrörelsen en plan för hur detta ska ske. Till exempel genom att ta fram siffror på hur många nya anställningar som behövs på olika arbetsplatser och sedan följa upp detta. En sådan plan skulle också motverka den farhåga som ibland förs fram om att en kortare arbetstid ytterligare skulle öka arbetstempot på våra arbetsplatser. Självklart får vi inte kortare arbetstid utan strid, det visar oss historien. Vi behöver därför en kampanj inom arbetarrörelsen likt den som genomfördes för kravet på åttatimmarsdag. Vi behöver påverka samhällsdebatten och politikerna. Kampanjen skulle baseras på medlemsaktiviteter och exempelvis innehålla möten, flygbladsutdelningar, demonstrationer och namninsamlingar. Det skulle kunna skapa en stor rörelse bland medlemmarna och bidra till att bygga Kommunal till ett ännu starkare förbund.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ta initiativ till en utåtriktad och bred medlemskampanj till stöd för kravet på 30 timmarsvecka.


C:33 Lagstadgad arbetstidsförkortning med sikte på 30-timmarsvecka Sektion, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Sedan 40-timmarsveckan infördes 1971 har veckoarbetstiden varit densamma i Sverige. Detta trots att produktiviteten ökat enormt under det nästan halva sekel som gått sedan dess. Enligt SCB har produktiviteten ökat med 88 procent mellan 1974 och 2014. Vi har fått lite längre semester och förbättrad ledighet i föräldraförsäkringen, men det är främst arbetsgivaren som lagt beslag på det ökade resultatet. Det är en del av den stora omfördelning som skett i samhället de senaste årtiondena. Kapitalägarna och de redan rika har fått det bättre medan vi vanliga löntagare har fått det sämre. En lagstadgad arbetstidsförkortning är en viktig del i arbetarrörelsens fördelningspolitik. Hur samhällets gemensamma resurser ska fördelas är en jämlikhetsfråga. Målet måste vara att ändra arbetstidslagen så att 30 timmar per vecka blir normalarbetstid senast 2030. Sänkningen kan ske stegvis och ska naturligtvis ske med bibehållen eller ökad lön och löneutveckling.


94

Många grupper i samhället har i dag stor möjlighet att påverka sina arbetstider eller till och med arbeta hemifrån vid behov. De flesta av Kommunals yrkesgrupper är bundna vid hårt reglerade scheman med både tidiga morgnar, sena kvällar och långa nätter. En undersköterska, djurskötare eller lokalvårdare kan knappast arbeta hemifrån. Med kortare arbetstid skulle fler människor kunna vara aktiva i föreningar och politiska organisationer. Fler vanliga löntagare skulle kunna vara med och styra samhällets utveckling och påverka politiska beslut. En kortare normalarbetstid är också en jämställdhetsfråga. I de försök med sex timmars arbetsdag som genomförts i Stockholm visade det sig att de män som deltog tog ett ökat ansvar för hemarbetet. Med tanke på alla stressrelaterade sjukskrivningar skulle också kortare arbetstid ge bättre möjlighet till återhämtning. I dag har många kvinnor känt sig tvungna att gå ner i arbetstid på egen bekostnad. Andra har ofrivilligt drabbats av fenomenet att traditionella kvinnoyrken ofta innebär deltidsanställning. För många deltidsarbetande skulle en kortare normalarbetstid automatiskt innebära att de fick heltid. Att ställa kampen för heltid emot en arbetstidsförkortning som ibland görs i debatten är därför helt fel. Arbetstidsförkortning kan vara en del av kampen för heltid genom att heltidsmåttet sänks. I tidigare program från Kommunal har kravet på kortare arbetstid ställts emot kravet på bättre löner för våra medlemsgrupper. I det sammanhanget har hänvisats till enkäter där medlemmarna prioriterat löneökningar framför kortare arbetstid. Med våra låga löner är det en ganska självklar prioritering. Lönen är ju det vi ska leva på och det styr också vår framtida pension. Samtidigt behöver alla Kommunals medlemsgrupper även kortare arbetstid. Ett starkt fackförbund kan ta strid för både högre lön och kortare arbetstid. I dag skulle också en arbetstidsförkortning kunna innebära att vi kan få ner arbetslösheten som nu bitit sig fast på höga nivåer. För att säkerställa att en arbetstidsförkortning verkligen leder till lägre arbetslöshetssiffror behöver arbetarrörelsen en plan för hur detta ska ske. Till exempel genom att ta fram siffror på hur många nya anställningar som behövs på olika arbetsplatser och sedan följa upp detta. En sådan plan skulle också motverka den farhåga som ibland förs fram om att en kortare arbetstid ytterligare skulle öka arbetstempot på våra arbetsplatser. Självklart får vi inte kortare arbetstid utan strid, det visar oss historien. Vi behöver därför en kampanj inom arbetarrörelsen likt den som genomfördes för kravet på åttatimmarsdag. Vi behöver påverka samhällsdebatten och politikerna. Kampanjen skulle baseras på medlemsaktiviteter och exempelvis innehålla möten, flygbladsutdelningar, demonstrationer och namninsamlingar. Det skulle kunna skapa en stor rörelse bland medlemmarna och bidra till att bygga Kommunal till ett ännu starkare förbund.

Jag/Vi yrkar

att heltidsmåttet och normalarbetstiden i arbetstidslagen sänks till 30 timmar per vecka.

att sänkningen sker med bibehållen eller höjd lön och löneutveckling. att sänkningen kan ske stegvis med målet att vara genomfört senast 2030.

att arbetarrörelsen utarbetar en plan för att säkerställa att arbetstidsförkortningen leder till minskad arbetslöshet.



95

C:34 30 timmars arbetsvecka Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

Många av Kommunals medlemmar arbetar i verksamheter som har bemanning dygnet runt, året runt. Det blir vanligare och vanligare att arbetstiden förläggs till dag, kväll och natt. Det sliter på kroppen att jobba dygnets alla timmar och att hela tiden ställa om mellan dag- och nattpass. För att göra Kommunals yrken attraktiva med bra scheman och arbetstider som ger återhämtning samt kunna kombinera det med en bra fritid och familjeliv, vill jag att Kommunal driver att 30 timmars arbetsvecka ska vara heltidsmått för oss som arbetar i verksamheter med bemanning dygnet runt, åter runt.

Jag/Vi yrkar

att veckoarbetstiden för heltid är 30 timmar för de som arbetar rotation dag, kväll och natt.


C:35 Nedtrappning av arbetstid Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi önskar nedtrappning av arbetstiden när man närmar sig pension. Förutsättningen är med bibehållen lön så inte pensionen blir påverkad.

Jag/Vi yrkar

att få nedtrappning i arbetstid innan pension. att få behålla den lön man har. att kunna klara sig på sin pension. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen.

C:36 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion VGR, Kommunal Vänerväst

Vi/jag vill förändra för alla Kommunals medlemmar. Det skulle gynna både arbetsgivare och arbetstagande. Få ett effektivare arbete, kan minska korttidssjukfrånvaron. Det skulle ge arbete åt flera, arbetslösheten minskar. Vi måste ju orka jobba när pensionsåldern blir högre. Det är en mycket hög arbetsbelastning i dag. Folk mår dåligt, går in i väggen, psykisk ohälsa och det drabbar många. Finns ingen tid till återhämtning. Hela samhället tjänar på att fler har arbete och försörjer sig själva. Våra ungdomar måste få komma med in i arbetslivet och få sysselsättning. Att alla behövs. Det är tufft att få ihop det med åtta timmars arbetsdag.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. att psykisk ohälsa skulle minska. att fler får jobb. att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden. Motionen avslås av avdelningen.


96

C:37 Sex timmars arbetsdag för ett hållbart yrkesliv Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Undersköterskor är en yrkesgrupp som behöver rekrytera fler anställda i framtiden. För att göra yrket mer attraktivt krävs det att man förbättrar arbetsvillkoren. Vi har sett exempel på olika kommuner i Sverige som har haft projekt där man förkortar arbetsdagen till sex timmar, och på det viset sänkt antalet sjukskrivningar samt förbättrat arbetsmiljön väsentligt. Personal vittnar om en ökad livskvalité, kreativitet då man hinner återhämta sig mellan arbetspassen. Allt detta gör att man presterar bättre i sitt arbete. Särskilt inom demensvården, där brukare blir yngre samt har mer besvär av psykiska sjukdomar, krävs det oerhört mycket fokus och engagemang av personalen. I slutet av ett åtta timmars arbetspass märker man att vårdkvalitén blir sämre.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att införa sex timmars arbetsdag. Motionen avslås av avdelningen.

C:38 30-timmarsvecka Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

Inom vården är det hög sjukfrånvaro på grund av hög arbetsbelastning. Arbetstagare som har 100 procent tjänst får allt mer att göra och allt för kort återhämtning. Det blir allt mer krävande arbetsuppgifter inom alla yrkeskategorier, mer administrativa uppgifter som ska göras varje dag, till exempel dokumentation, handlingsplaner och samtal. För att slippa sjukskrivningar, för att orka arbeta 100 procent, för att få återhämtning, för att ge kunderna kvalitetstid, för att få en bättre arbetsmiljö yrkar jag att 30-timmarsvecka med bibehållen lön införs inom äldrevården.

Jag/Vi yrkar

att 30-timmarsvecka med bibehållen lön införs inom äldrevården.

C:39 Kortare arbetstidsmått Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Vi vill att den totala veckoarbetstiden ses över och sänks till 35 timmar/vecka som nytt heltidsmått - med bibehållen lön. Vi har haft 40 timmar i veckan sedan lång tid tillbaka. Nu ser vi att det är dags att ta nästa kliv in i det moderna samhället. I dag pratas det om att höja pensionsåldern till 67 för att vi arbetstagare inte ”räcker till”. Vi kommer verkligen inte räcka till om vi ska jobba på i samma takt som nu. Historiskt sett har vi väl aldrig jobbat så mycket som nu.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ta tillbaka sin tidigare fråga om förkortad arbetstid. att verka för att heltidsmåttet blir 35 timmar/vecka. Motionen avslås av avdelningen.


97

C:40 Sänk heltidsmåttet Enskild medlem, sektion Syd Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Många i våra välfärdsyrken tvingas till deltid och får därmed en sämre lön och sämre pension. Att sänka heltidsmåttet bidrar till att fler får mer pengar i plånboken och fler vill arbeta i välfärden.

Jag/Vi yrkar

att heltidsmåttet sänks till 35 timmar/vecka för vårdpersonal. att övriga arbetsgrupper inom välfärdssektorn också får en sänkning av heltidsmåttet. Motionen avslås av avdelningen.

C:41 Förkortad arbetstid för nattpersonal Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

I Akademiska sjukhusets arbetsmodell känns det som om vi undersköterskor som bara jobbar natt är bortglömda. Nya modellen riktar sig enbart till att förbättra för roterande personal. Vi vill verkligen att nattarbetarna uppmärksammas! Nattarbete är en hälsorisk och de flesta arbetar deltid för att orka och få återhämtning. Arbetet blir mer och mer krävande, där vi arbetar mera fysiskt, liknande arbetspass på dagen, och mindre tid bara vak! Glöm inte oss nattarbetare denna gång! Vi behöver också förbättrade arbetsvillkor!

Jag/Vi yrkar

att förkorta arbetstiden för nattpersonal. att 80 procent nattarbete ska motsvara en heltid.

C:42 Kortare arbetstid - heltid som norm Enskild medlem, sektion Kommunal Öland, Kommunal Sydost

Med tanke på kommande pensionsavgångar och ett växande behov av att få fler till våra yrkesområden, vill jag att Kommunal åter kraftfullt ska driva frågan om att heltid ska vara sex timmars arbetsdag. Vi skulle få fler att orka stanna kvar, även när pensionsåldern höjs, fler i arbete och yrkena skulle bli mer attraktiva. Det skulle även göra arbetet med att införa heltider mycket lättare för många arbetskamrater, som nu får se många konstiga lösningar i scheman, till exempel resurstid (då man i stort sett endast vet att man arbetar den dagen, men inte vilken tid eller plats), delade turer med mera. En tanke kunde vara att heltidslönerna frystes ett eller två år, för att detta skulle kunna genomföras.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska kraftfullt och aktivt driva heltidsmått sex timmar/arbetsdag.

C:43 Rätt att gå ner i tid med bibehållen lön vid 60 år Enskild medlem, sektion VGR, Kommunal Vänerväst

Som Kommunalare har man många gånger ett tufft, fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. Många orkar inte arbeta heltid till pensionen utan väljer att gå ner i tid eller sluta helt, vilket leder till en försämrad ekonomi för den enskilde och ett stort kompetenstapp för arbetsgivaren. För att medarbetarna ska orka jobba till pensionen och arbetsgivarna bibehålla kompetens, så ska man vid 60 år kunna gå ner upp till 20 procent av sin arbetstid med bibehållen lön.


98

Jag/Vi yrkar

att när man fyllt 60 år ska kunna gå ner upp till 20 procent av sin arbetstid med bibehållen lön.


C:44 Sex timmars arbetsdag ska vara heltid Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Vi tycker att sex timmars arbetsdag skulle vara hälsofrämjande för oss som jobbar inom den offentliga sektorn. Arbetsgivaren skulle få gladare, piggare medarbetare och det skulle synas i arbetet. Vi tycker att sex timmars arbetsdag skulle vara heltid. Då skulle vi kunna orka jobba fram till pensionen.

Jag/Vi yrkar

att heltid ska vara sex timmar om dagen med full lön.

C:45 Arbetstidsförkortning för nattundersköterskor Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne

Vi vill att undersköterskorna på natten också ska få arbetstidsförkortning, det vill säga 32 timmar i veckan med bibehållen lön, då sjuksköterskorna redan har detta. Vi behöver också samma återhämtningstid som sjuksköterskor då även vi har tung arbetsbelastning. Rent hälsomässigt gynnar en arbetstidsförkortning arbetsplatsen då arbetsskador minimeras och sjukskrivningar minskar, vilket ju uppenbarligen arbetsgivaren insett då de redan implementerat detta för sjuksköterskorna. Det är bevisat att nattarbete är mer hälsovådligt, och därför bör man gå före med en arbetstidsförkortning för nattarbetande undersköterskor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för arbetstidsförkortning på 32 timmar i veckan med bibehållen lön för nattarbetare.


C:46 Sänkt heltidsmått Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Många anställda inom vården orkar inte jobba heltid på grund av hög arbetsbelastning, hög sjukfrånvaro som måste täckas av ordinarie personal samt svårigheter att rekrytera ny personal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att sänka heltidsmåttet från 40 timmar/vecka till 30 timmar/vecka.


C:47 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst

Jag vill att Kommunal ska driva frågan om sex timmars arbetsdag för vård- och omsorgspersonal. Detta skulle innebära mindre sjukskrivningar och piggare personal inom vård och omsorg.


99

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska driva frågan om sex timmars arbetsdag. Motionen bifalles av avdelningen.

C:48 Arbetstid Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

32 timmars arbetsvecka på heltid. För vårdpersonal på grund av hög arbetsbelastning och många sjukskrivningar.

Jag/Vi yrkar

att det blir 32 timmars arbetsvecka för heltid. Motionen avslås av avdelningen. C:49 30 timmars vecka som heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

För att få personalen att stanna kvar i vården måste arbetstiden och lönen bli bättre. Om man i stället jobbar 75 procent av dagens heltidsmått, alltså 30 timmar/vecka i stället för 40 timmar/vecka med bibehållen lön, skulle vi kunna locka fler till yrket då det är brist på undersköterskor samtidigt som sjukskrivningarna skulle minska radikalt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att man förändrar heltidsmåttet till 30 timmar/vecka med bibehållen lön.


C:50 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Att jobba heltid i våra yrken är tungt. Det är slimmade verksamheter som kräver att man är 100 procent på topp helst hela tiden. Många väljer att gå ner i tid för att man inte längre orkar jobba heltid. Våra jobb är viktiga och vi vill fortsätta kunna arbeta med dessa viktiga jobb tills vi går i pension. Man ska inte behöva byta karriär när man närmar sig pensionsålder för att kroppen inte längre orkar. Då är arbetet för tungt. Vi föreslår att man i stället för att ha heltidsnormen 40 timmar/vecka ska sänka heltidsnormen till 30 timmar/vecka med bibehållen lön. Det skulle ge friskare personal som orkar längre och dessutom ger det fler arbetstillfällen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att heltidsmåttet ska vara 30 timmar/vecka. Motionen bifalles av avdelningen.

C:51 Lagstadgad arbetstidsförkortning med sikte på 30-timmarsvecka Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Sedan 40-timmarsveckan infördes 1971 har veckoarbetstiden varit densamma i Sverige. Detta trots att produktiviteten ökat enormt under det nästan halva sekel som gått sedan dess. Enligt SCB har produktiviteten ökat med 88 procent mellan 1974 och 2014.


100

Vi har fått lite längre semester och förbättrad ledighet i föräldraförsäkringen, men det är främst arbetsgivaren som lagt beslag på det ökade resultatet. Det är en del av den stora omfördelning som skett i samhället de senaste årtiondena. Kapitalägarna och de redan rika har fått det bättre medan vi vanliga löntagare har fått det sämre. En lagstadgad arbetstidsförkortning är en viktig del i arbetarrörelsens fördelningspolitik. Hur samhällets gemensamma resurser ska fördelas är en jämlikhetsfråga. Målet måste vara att ändra arbetstidslagen så att 30 timmar blir normalarbetstid senast 2030. Sänkningen kan ske stegvis och ska naturligtvis ske med bibehållen eller ökad lön och löneutveckling. Många grupper i samhället har i dag stor möjlighet att påverka sina arbetstider eller till och med arbeta hemifrån vid behov. De flesta av Kommunals yrkesgrupper är bundna vid hårt reglerade scheman med både tidiga morgnar, sena kvällar och långa nätter. En undersköterska, djurskötare eller lokalvårdare kan knappast arbeta hemifrån. Med kortare arbetstid skulle fler människor kunna vara aktiva i föreningar och politiska organisationer. Fler vanliga löntagare skulle kunna vara med och styra samhällets utveckling och påverka politiska beslut. En kortare normalarbetstid är också en jämställdhetsfråga. I de försök med sex timmars arbetsdag som genomförts i Stockholm visade det sig att de män som deltog tog ett ökat ansvar för hemarbetet. Med tanke på alla stressrelaterade sjukskrivningar skulle också kortare arbetstid ge bättre möjlighet till återhämtning. I dag har många kvinnor känt sig tvungna att gå ner i arbetstid på egen bekostnad. Andra har ofrivilligt drabbats av fenomenet att traditionella kvinnoyrken ofta innebär deltidsanställning. För många deltidsarbetande skulle en kortare normalarbetstid automatiskt innebära att de fick heltid. Att ställa kampen för heltid emot en arbetstidsförkortning som ibland görs i debatten är därför helt fel. Arbetstidsförkortning kan vara en del av kampen för heltid genom att heltidsmåttet sänks. I tidigare program från Kommunal har kravet på kortare arbetstid ställts emot kravet på bättre löner för våra medlemsgrupper. I det sammanhanget har hänvisats till enkäter där medlemmarna prioriterat löneökningar framför kortare arbetstid. Med våra låga löner är det en ganska självklar prioritering. Lönen är ju det vi ska leva på och det styr också vår framtida pension. Samtidigt behöver alla Kommunals medlemsgrupper även kortare arbetstid. Ett starkt fackförbund kan ta strid för både högre lön och kortare arbetstid. I dag skulle också en arbetstidsförkortning kunna innebära att vi kan få ner arbetslösheten som nu bitit sig fast på höga nivåer. För att säkerställa att en arbetstidsförkortning verkligen leder till lägre arbetslöshetssiffror behöver arbetarrörelsen en plan för hur detta ska ske. Till exempel genom att ta fram siffror på hur många nya anställningar som behövs på olika arbetsplatser och sedan följa upp detta. En sådan plan skulle också motverka den farhåga som ibland förs fram om att en kortare arbetstid ytterligare skulle öka arbetstempot på våra arbetsplatser. Självklart får vi inte kortare arbetstid utan strid, det visar oss historien. Vi behöver därför en kampanj inom arbetarrörelsen likt den som genomfördes för kravet på åttatimmarsdag. Vi behöver påverka samhällsdebatten och politikerna. Kampanjen skulle baseras på medlemsaktiviteter och exempelvis innehålla möten, flygbladsutdelningar, demonstrationer och namninsamlingar. Det skulle kunna skapa en stor rörelse bland medlemmarna och bidra till att bygga Kommunal till ett ännu starkare förbund. Vi yrkar att kongressen beslutar


101

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ta initiativ till en utåtriktad och bred medlemskampanj till stöd för kravet på 30 timmarsvecka.

att heltidsmåttet och normalarbetstiden i arbetstidslagen sänks till 30 timmar. att sänkningen sker med bibehållen eller höjd lön och löneutveckling.

att sänkningen kan ske stegvis med målet att vara genomfört senast 2030 samt att arbetarrörelsen utarbetar en plan för att säkerställa att arbetstidsförkortningen leder till minskad arbetslöshet.


C:52 Sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län

Det är dags för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön nu! Fackföreningsrörelsen måste vara en kamporganisation som tar strid för medlemmarnas intressen på både lång och kort sikt. Vi kan se hur stora delar av våra yrkesgrupper sliter ut sig långt före pensionsåldern och inte orkar jobba heltid. Sex timmars arbetsdag skulle innebära att vi tog ett verkligt krafttag för en förbättrad arbetsmiljö. Det skulle också innebära mer tid för fritidsintressen, demokratisk delaktighet, friskvård och familjeliv. För att en sänkning av arbetstiden ska få dessa positiva effekter för alla bör den vara generell. Varje fack kan inte helt och hållet betala för en sådan här reform själv i avtalsrörelser. Därför måste frågan också drivas genom krav på lagstiftning. Trots att Sverige blivit rikare har normarbetstiden har inte sänkts sedan 70-talets början. Förslaget om arbetstidsförkortning handlar i väldigt konkret mening om att låta oss som arbetar erhålla en större andel av det överskott som annars i väldigt hög utsträckning går ner i miljardärernas alltmer välfyllda fickor och aktieportföljer. Det skulle dessutom innebära ett välkommet lönelyft för alla de som redan i dag jobbar kortare arbetstid, men tvingas betala för det själv genom deltidsanställning.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar som mål att verka för en lagstiftning om sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund nu.


C:53 Sänkta arbetstidsmått Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst

Att Kommunal ska skriva in i ändamålsparagrafen att det är dags att sänka arbetstidsmåtten. Arbetstiderna bör anpassas utifrån dagens nedbantade personaltäthet, där våra medlemmar får stressa sig igenom arbetspassen.


102

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba för sänkta arbetstidsmått under samtliga områden. att sex timmars arbetsdag ska vara mål inom våra kollektivavtalsområden. Motionen bifalles av avdelningen.

C:54 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Jag tycker att man borde införa sex timmars arbetsdag och få betalt för åtta timmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för en kortare arbetstid. att nya heltidsmåttet räknas på 30 timmar, men ger samma lön som i dag. Motionen avslås av avdelningen.

C:55 Arbetstidsförkortning med bibehållen lön Enskild medlem, sektion Malmö/Förskola Skola, Kommunal Skåne

Då Kommunalare ofta har ett kroppsligt tungt arbete och ofta drabbas av förslitningsskador före sin pension, föreslår vi att vi får en arbetstidsförkortning med bibehållen lön när man når en viss ålder. Till exempel att arbetstiden/heltiden minskas med två timmar i veckan när man fyllt 50 år, och minskar med ytterligare tre timmar vid 55 år, och därefter med ytterligare tre timmar vid 60 år. Alltså totalt åtta timmars arbetstidsförkortning med bibehållen lön vid 60 års ålder. Detta skulle underlätta för många att orka jobba till ordinarie pensionsålder.

Jag/Vi yrkar

att arbetstidsförkortning med bibehållen lön införs när viss ålder uppnås. Motionen avslås av avdelningen.

C:56 Sänkt veckoarbetstid Enskild medlem, sektion Skola-service Stockholm, Kommunal Stockholms län

Då flera partier hävdar att pensionsåldern måste höjas, så anser vi att heltid bör sänkas från 40 timmars vecka till 30 timmars vecka. Som det ser ut i dag så är våra medlemmar i Kommunal redan utslitna vid 60 års ålder. Vårt förslag är att på samma sätt som man får fler semesterdagar med stigande ålder, ska man med bibehållen lön gå ner i veckoarbetstid med stigande ålder. Samma intervallsystem som gäller semesterdagarna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för arbetstidsförkortning från 40 timmar/vecka i början av arbetslivet till 30 timmar/vecka de sista tio åren före pension med bibehållen lön.



103

C:57 Arbetstidslagen - daglig arbetstid Enskild medlem, sektion Skola-service Stockholm, Kommunal Stockholms län

Vi anser att arbetstidslagen som den är utformad i dag ger arbetsgivare möjlighet att schemalägga alldeles orimligt långa arbetspass. I dag kan en arbetsgivare schemalägga en anställd ett arbetspass på upp till 16-18 timmar med motivering att de håller sig inom ramen för vecko-/månadsarbetstid. Så långa arbetspass är menligt för både hälsa och säkerhet. Arbetstidslagen bör omformuleras så att en arbetsdag/arbetspass ska vara max åtta timmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att en välfärdsarbetares arbetsdag max ska vara åtta timmar/dag. att Kommunal ska verka för en ändring i arbetstidslagen som inte kan kringgås av arbetsgivarna.


C:58 30 timmars veckoarbetsmått med bibehållen heltidslön Sektion, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden. Friskare personal, fler jobb och bättre balans mellan jobb och fritid är bara några anledningar. Sedan 2015 arbetar personalen på Svartedalen sex timmar med full lön och bibehållen löneutveckling. Försöket följs av en följeforskare som studerar hur personalens hälsa och stress påverkas. Redan ett år in i försöket kan vi se att alla resultat pekar i rätt riktning. Störst effekt märks på sjukskrivningarna som minskat kraftigt, i dag ligger de på 5,8 procent jämfört med genomsnittet 12,1 procent i Göteborg.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal aktivt verkar för 30 timmars veckoarbetsmått med bibehållen lön. Motionen bifalles av avdelningen.

C:59 Vi vill ha 30 timmars arbetsvecka Sektion, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

I dag jobbar många olika timmar varje vecka. Det upplever vi är för tungt. Arbetsbördan blir för tung och fler och fler går in i väggen eller väljer att lämna våra yrken då de blir för tunga. Detta leder i det långa loppet till fler långtidssjukskrivningar och många fler som blir utbrända. Välfärden behöver 30 timmars vecka för att klara av den rådande arbetsmiljön ute på våra arbetsplatser. Detta behövs för att sjukskrivningarna blir färre och personalen kommer hålla sig frisk längre. De kommer då att utföra ett bättre arbete när de väl jobbar, för att de kommer upplevas som mer utvilade och därför orka mer. Jag/Vi yrkar

att förbundet verkar för 30 timmars vecka med bibehållen heltidslön. att Kommunal Stockholms län också yrkar för 30 timmars arbetsvecka. Motionen bifalles av avdelningen.


104

C:60 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Att jobba inom många av Kommunals yrkesgrupper är slitsamt och belastande på kroppen, men kan även innebära stora stresspåslag under längre perioder. Det är ingen hemlighet att många av våra yrkesgrupper kämpar med höga sjukskrivningstal. Jag tror att om man skulle införa sex timmars arbetsdag, så skulle fler orka jobba längre, frisktalen öka och fler skulle bli sysselsatta. Några exempel där det funkat bra: https://mitti.se/nyheter/timmars-arbetsdag-lyckotraff/ (här skulle de göra samma mängd arbete på 2 mindre timmar, och det har gått väldigt bra) https://socialchefer.se/content/uploads/2016/11 /Ostersundsmodellen.pdf Här testade de 6 timmars arbetsdag i ett projekt kallat Östersundsmodellen. Alla siffror visar på bättre arbetsmiljö, mindre negativ stress och bättre social arbetsmiljö.

Jag/Vi yrkar

att satsa på sex timmars arbetsdag, det skulle öka välmåendet, öka frisktalen, öka produktiviteten, förbättra arbetsmiljön och öka sysselsättningen.


C:61 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Öckerö, Kommunal Väst

Att de sänker arbetstiden för alla nattarbetare i hela Sverige som de gjort på sjukhusen.

Jag/Vi yrkar

att få arbetstiden sänkt för nattabetare.

C:62 Arbetstidsmått Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

I Uppsala kommun i HÖK AB har vi nattarbetare ett arbetstidsmått på 36,22. Vi glömdes bort när arbetstidsmåttet förändrades. Vi arbetsplatsombud/skyddsombud ser sedan en längre tid att medlemmar önskar intensiva arbetsperioder för en längre ledighet. Längre ledighet innebär privatliv. Att vara ledig en till två nätter är inte att vara ledig, jag återhämtar mig genom att vila upp mig. Jag vänder inte tillbaka dygnsrytmen på att vara ledig när jag sover bort första dagen av två så kallade ledigheter. Trots att veckovilan enligt lag och avtal följs, ser vi att medlemmar inte väljer heltid på grund av att det kräver flera arbetstidsfällen. Ju längre tid medlemmarna arbetar obekvämt natt efterlevs inte rekommendationerna för nattarbete. Medlemmarna väljer att ha fyra, fem arbetspass oftare för att det ska generera lite längre ledighet. En sänkning i arbetstidsmåttet skulle innebära färre arbetspass. Citerar mina medlemmar på arbetsplatsen. "100 procent lön arbete motsvarande 85 procent". "18 nätter på sex veckorschema borde vara heltid". "Vi borde ha som Vårdförbundet 32 timmar."


105

Arbetet på natten eskalerar, extra arbetsuppgifter och en ökad stress för att hinna med. Ett matuppehåll på arbetsgivarens villkor när arbetet tillåter. När klockan är 02:00, 03:00 eller 04:00? När man ska nattfasta med andra ord. Alla som arbetar natt inom mitt skyddsområde stödjer ett sänkt arbetstidsmått.

Jag/Vi yrkar

att sänka arbetstidsmåttet för oss som jobbar på natten. att orka arbeta heltid på natten. att orkar arbeta kvar i äldreomsorgen. att orka ha ett privatliv mellan arbetspassen.

C:63 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

I dag har Kommunal som vision att arbeta med arbetstidsförkortning. Jag vill att man beslutar om att göra detta till ett mål för organisationen. De skulle öka många medlemmars livskvalité. Då pensionsåldern nu stiger behöver vi orka jobba längre, samtidigt som vi kan få in fler på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna vill ha "fler huvuden" och detta skulle vara ett steg åt det hållet, men utan att vi får betala med vår arbetsmiljö för det.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar fram arbetstidsförkortning som ett mål, inte bara en vision. Motionen avslås av avdelningen.

C:64 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

När man inom vård och omsorg arbetar på oregelbundna tider sliter det på den fysiska och psykiska hälsan, så att ohälsa kan uppstå. För att få ner sjukantalet, och även locka fler ungdomar till vårdyrkena, skulle en arbetstidsförkortning bidra till mindre ohälsa och en mer attraktiv arbetsplats.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden för de som arbetar oregelbundna tider till 34 timmar i veckan.

C:65 Veckoarbetstid för nattarbete Enskild medlem, sektion Region Norrbotten, Kommunal Norrbotten

Arbetstidsförkortning inom nattarbetande kommunalare, hur kan det komma sig att det skiljer mellan olika regioner? Såg i den senaste Kommunalarbetaren, tidningen nr 4, 2018, att nu skulle Västmanland få samma villkor som sköterskor har, det vill säga 32 timmar i veckan. Detta borde ju vara en självklarhet för alla oavsett region eller yrkesroll, undersköterska, barnskötare, skötare, ambulansförare. Vi är väl lika mycket vakna som sjuksköterskor. Hur kan det vara olika kollektivavtal beroende vilken region man bor i? Detta får denna allt så viktiga grupp inom vården att inte känna sig lika mycket värda (återigen). Tycker detta är en viktig motion att ta tag i nu.


106

Jag/Vi yrkar

att införa arbetstidsförkortning för nattarbetande kommunalare som ska vara lika i hela landet som för sköterskor, och nu även som kommunalare i Västmanland, 32 timmar i veckan.

C:66 32 timmars arbetsvecka Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

32 timmars arbetsvecka på heltidsarbete.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för en sänkning av heltidsmåttet till 32 timmar/vecka. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motionerna C:1-C:66 I motion C:1 yrkas att Kommunal driver frågan om arbetstidsförkortning (sex timmars arbetsdag med bibehållen lön). I motion C:2 yrkas att heltidsmåttet för nattarbete är 30/timmar vecka och att nattarbetare ska få arbeta heltid. I motion C:3 yrkas att sex timmars arbetsdag skulle vara heltid. I motion C:4 yrkas att Kommunal arbetar för att sex timmars arbetsdag blir heltidsmått, och att första steget blir att vårdpersonal får sex timmars arbetsdag som heltidsmått. I motion C:5 yrkas att Kommunal arbetar för att undersköterskor som fyllt 55 år ska arbeta 80 procent med heltidslön. I motion C:6 yrkas att heltid inom relationsyrken ska räknas som sex timmar. I motion C:7 yrkas att Kommunal ska verka för att få igenom sex timmars arbetsdagar inom kommun och landsting. I motionerna C:8, C:37, C:42 och C:47 yrkas att sex timmars arbetsdag införs. I motion C:9 yrkas att Kommunal ska arbeta för att införa sex timmars arbetsdag genom att ändra i arbetstidslagen. I motion C:10 yrkas att Kommunal ska arbeta för att de fyllda 55 år ska bli erbjudna att arbeta 90 procent arbetstid med bibehållen lön, och att Kommunal ska arbeta för att de fyllda 60 år ska bli erbjudna att arbeta 80 procent arbetstid med bibehållen lön. I motion C:11 yrkas att undersöka möjligheten att införa sex timmars arbetspass. I motion C:12 yrkas att Kommunal utreder fördelarna med ett lägre arbetstidsmått för de som jobbar ständig natt, och att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden på natten. I motion C:13 yrkas att förbundet aktivt arbetar mot arbetstidsförkorning, och att införa sex timmars arbetsdag för rotationstjänster inom hälso- och sjukvård. I motion C:14 yrkas att veckoarbetstiden sänks till 33,20 per vecka för nattarbetare. I motion C:15 yrkas att Kommunal driver frågan om förkortad betald arbetstid för nattpersonal alla kategorier.


107

I motion C:16 yrkas att kongressen fastslår ett långsiktigt mål om att sänka heltidsmåttet som en del i att klara hem frågan om heltid åt alla. I motion C:17 yrkas att förkorta arbetstiden till sex timmars dag och att få fullbetald journatt. I motion C:18 yrkas att det alltid ska vara arbetstidsförkortning när man har oregelbundna arbetstider som helg, kväll och natt och även delade turer. I motion C:19 yrkas att förbundet arbetar för förkortning av nattarbetstiden till 32,33 timmar/vecka. I motionerna C:20 och C:24 yrkas att Kommunal verkar för heltidsmått sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka. I motion C:21 yrkas att Kommunal jobbar fram modeller för att sex timmars arbetstid är heltid. I motion C:22 yrkas att heltidsmåttet för nattarbete sänks till 32 timmar per vecka. I motion C:23 yrkas att förbundet arbetar för att heltidsnormen sex timmars arbetsdag införs. I motionerna C:25 första att-satsen och C:28 första att-satsen yrkas att arbetstiden sänks. I motion C:25 andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden för lokalvårdare. I motionerna C:26, C:29 och C:52 första och tredje att-satserna yrkas att Kommunal tar som mål att verka för en lagstiftning om sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön, och att Kommunal väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund nu. I motion C:27 yrkas att Kommunal verkar för att minska heltidsmåttet till 30 timmar/vecka, och att Kommunal verkar för att arbetspassens längd ska minska till sex timmar. I motion C:28 andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag. I motion C:30 yrkas att det ska ses över om arbetstiden går att minska ner varje månad med tre timmar för de som arbetar ständig natt eller integrerad natt, och med två timmar för de som arbetar skift. I motion C:31 yrkas att vi ska hålla tills vi går i pension. I motion C:32 yrkas att Kommunal ska ta initiativ till en utåtriktad och bred medlemskampanj till stöd för kravet på 30 timmarsvecka. I motion C:33 yrkas att heltidsmåttet och normalarbetstiden i arbetstidslagen sänks till 30 timmar per vecka, att sänkningen sker med bibehållen lön eller höjd lön och löneutveckling, att sänkningen kan ske stegvis med målet att vara genomfört senast 2030 samt att arbetarrörelsen utarbetar en plan för att säkerställa att arbetstidsförkortningen leder till minskad arbetslöshet. I motion C:34 yrkas att veckoarbetstiden för heltid är 30 timmar för de som arbetar rotation dag, kväll och natt. I motion C:35 yrkas att få nedtrappning i arbetstid innan pension, att få behålla den lön man har och att kunna klara sig på sin pension. I motion C:36 yrkas att Kommunal inför sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, att psykisk ohälsa skulle minska, att fler får jobb och att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden. I motion C:38 yrkas att 30 timmarsvecka med bibehållen lön införs inom äldrevården.


108

I motion C:39 yrkas att Kommunal ska ta tillbaka sin tidigare fråga om förkortad arbetstid och att verka för att heltidsmåttet blir 35 timmar/vecka. I motion C:40 yrkas att heltidsmåttet sänks till 35 timmar/vecka för vårdpersonal, och att övriga grupper inom välfärdssektorn också får en sänkning av heltidsmåttet. I motion C:41 yrkas att förkorta arbetstiden för nattpersonal och att 80 procent nattarbete ska motsvara en heltid. I motion C:43 yrkas att när man fyller 60 år ska kunna gå ner upp till 20 procent av sin arbetstid med bibehållen lön. I motion C:44 yrkas att heltid ska vara sex timmar om dagen med full lön. I motion C:45 yrkas att Kommunal verkar för arbetstidsförkortning på 32 timmar i veckan med bibehållen lön för nattarbetare. I motion C:46 yrkas att Kommunal jobbar för att sänka heltidsmåttet från 40 timmar/vecka till 30 timmar/vecka. I motion C:48 yrkas att Kommunal arbetar för en sänkning av heltidsmåttet till 32 timmar/vecka. I motion C:49 yrkas att Kommunal verkar för att man förändrar heltidsmåttet till 30 timmar/vecka med bibehållen lön. I motion C:50 yrkas att Kommunal verkar för att heltidsmåttet ska vara 30 timmar/vecka. I motion C:51 yrkas att Kommunal ska ta initiativ till en utåtriktad och bred medlemskampanj till stöd för kravet på 30 timmarsvecka, att heltidsmåttet och normalarbetstiden i arbetstidslagen sänks till 30 timmar, att sänkningen sker med bibehållen eller höjd lön och löneutveckling, samt att sänkningen kan ske stegvis med målet att vara genomfört senast 2030 samt att arbetarrörelsen utarbetar en plan för att säkerställa att arbetstidsförkortningen leder till minskad arbetslöshet. I motion C:52 andra att-satsen yrkas att Kommunal väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. I motion C:53 yrkas att Kommunal ska jobba för sänkta arbetsmått under samtliga områden, och att sex timmars arbetsdag ska vara mål inom våra kollektivavtalsområden. I motion C:54 yrkas att Kommunal verkar för en kortare arbetstid, och att nya heltidsmåttet räknas på 30 timmar, men ger samma lön som i dag. I motion C:55 yrkas att arbetstidsförkortning med bibehållen lön införs när en viss ålder uppnås. I motion C:56 yrkas att Kommunal arbetar för arbetstidsförkortning från 40 timmar/vecka i början av arbetslivet till 30 timmar/vecka de sista 10 åren före pension med bibehållen lön. I motion C:57 yrkas att Kommunal ska verka för att en välfärdsarbetares arbetsdag max ska vara åtta timmar/dag, och att Kommunal ska verka för en förändring i arbetstidslagen som inte kan kringgås av arbetsgivarna. I motionerna C:58 och C:59 första att-satsen yrkas att Kommunal aktivt verkar för 30 timmars veckoarbetstidsmått med bibehållen lön. I motion C:59 andra att-satsen yrkas att Kommunal Stockholms län också yrkar för 30 timmars arbetsvecka.


109

I motion C:60 yrkas att satsa på sex timmars arbetsdag, det skulle öka välmåendet, öka frisktalen, öka produktiviteten, förbättra arbetsmiljön och öka sysselsättningen. I motionerna C:61 och C:62 första att-satsen yrkas att få arbetstiden sänkt för nattarbetare. I motion C:62 andra att-satsen yrkas att orka jobba heltid på natten, i tredje att-satsen yrkas att orka arbeta kvar i äldreomsorgen och i fjärde att-satsen yrkas att orka ha ett privatliv mellan arbetspassen. I motion C:63 yrkas att Kommunal tar fram arbetstidsförkortning som mål, inte bara vision. I motion C:64 yrkas att Kommunal verkar för att sänka arbetstiden för de som arbetar oregelbundna tider till 34 timmar i veckan. I motion C:65 yrkas att införa arbetstidsförkortning för nattarbetande kommunalare som ska vara lika i hela landet som för sköterskor och nu även kommunalare i Västmanland, 32 timmar i veckan. I motion C:66 yrkas att Kommunal arbetar för en sänkning av heltidsmåttet till 32 timmar/vecka. Arbetstiden är viktig för Kommunals medlemmar. Motionärernas främsta argument för ett kortare heltidsmått handlar om att många medlemmar har en tuff arbetsmiljö såväl fysiskt som psykiskt. Flera motionärer menar att kortare arbetstid skulle minska sjuktal, öka välmåendet, minska den psykiska ohälsan och genom arbetsdelning möjliggöra att fler kommer in på arbetsmarknaden. Frågan om en eventuell arbetstidsförkortning måste vägas mot andra beslutade mål. Kommunal har i dag en vision om 30 timmars arbetsvecka och denna långsiktiga målsättning har fått flera LO-kongressers stöd. Den tidigare målsättningen om en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön var inte förenlig med Kommunals målsättningar och medlemmarnas prioriteringar inom löne- och välfärdspolitiken. På kort sikt har Kommunal som mål att införa heltidsarbete som norm och LO-förbunden har gemensamt kommit överens om målet att heltid ska vara norm för alla arbetare senast år 2028. Det är en otroligt viktig fråga, inte minst ur jämställdhetssynpunkt. I medlemsdialogen Tid för dig framgår det tydligt att medlemmarna inte vill avstå löneutrymme utan höjd lön är prioriterat av medlemmarna. Rapporten Rätt Arbetstid 2013 handlar om att ställa krav på bra byten i lokala förhandlingar. Att Kommunal förhandlar fram plusvärden i relation till centrala avtal. Kommunal har tagit fram ett underlag till de som lokalt ska förhandla lokala arbetstidsavtal samt ett medlemsdialogmaterial. Arbetsmiljöfrågorna är kopplade till arbetstider, arbetstidsförläggning och Kommunal ska arbeta för en hållbar arbetstidsförläggning och ett hållbart arbetsliv. På kongressen 2016 beslutades att Kommunal skulle göra en utredning där konsekvenserna av en arbetstidsförkortning beräknas och belyses. Resultatet syns i utredningen Tid är pengar. Som rubriken antyder visar kongressutredningen att en arbetstidsförkortning i alla tänkbara scenarion kommer att kosta pengar. Historiskt har Kommunal betalat för de arbetstidsförkortningar som gjorts genom att avstå en del av löneutrymmet. Samma lönekostnader men färre arbetstimmar innebär ökade utgifter för arbetsgivarna. Kommunal kommer därför alltid att behöva avstå hela eller delar av löneutrymmet, och eventuellt sälja ut andra delar i kollektivavtal, för att nå fram till ett lägre heltidsmått. Utredningen visar att en generell arbetstidsförkortning skulle ha betydande konsekvenser för medlemmarnas löneutveckling, för jämställdheten på arbetsmarknaden och för bemanningssituationen på många av Kommunals avtalsområden.


110

Ur ett jämställdhetsperspektiv vore det närmast förödande om Kommunal som ensamt förbund gick fram med en arbetstidsförkortning. Exempelberäkningar i kongressutredningen visar att en arbetstidsförkortning till 30 timmars vecka skulle innebära att en undersköterska går från att tjäna knappt 90 procent av en industriarbetarelön till att tjäna endast drygt 70 procent av en industriarbetarelön. Som underlag till utredningen gjordes en medlemsundersökning av Novus. Undersökningen visar att Kommunals medlemmar är splittrade i sin syn på löneökningar kontra kortare arbetstid men att en majoritet prioriterar löneökningar. 60 procent av medlemmarna vill inte avstå löneökningar för en arbetstidsförkortning, medan 40 procent kan tänka sig den lösningen. Detta förhållande skiljer sig inte nämnvärt mellan olika åldersgrupper. Kommunals arbetstidspolitik ska svara mot medlemmarnas vilja genom att vara resultatinriktad och förenlig med övriga beslutade mål. I kongressutredningen föreslås en satsning på arbetstidskonton som i framtiden ger den enskilde medlemmen möjlighet att välja att använda en del av löneutrymmet antingen till löneökning eller till mer betald ledighet. På detta sätt kan Kommunal gemensamt möta medlemmarnas olika prioriteringar och behov. Arbetstidskonton är bevisligen populära och bedöms samtidigt, sett till förhandlingsläget, som betydligt mer genomförbara än generella förkortningar av arbetstiden via avtal eller lagstiftning. Kommunals rekommenderade satsning på arbetstidskonton innebär samtidigt att andra typer av arbetstidsförkortningar, inklusive satsningar på generella ändringar av heltidsmåttet per dag eller per vecka, på kort sikt inte prioriteras. Utvärderingar av arbetstidskonton i andra avtal (andra branscher) visar att äldre arbetare i något högre utsträckning väljer uttag i form av betald ledighet. Det finns många olika förslag på varianter av arbetstidsförkortningar, samtidigt vill en majoritet av medlemmarna inte avstå lönökningar till förmån för en arbetstidsförkortning. Arbetstidsutredningen visar att medlemmarna är splittrade i sin syn på löneökningar kontra kortare arbetstid men att en majoritet prioriterar löneökningar. Detta skiljer sig inte nämnvärt mellan olika åldersgrupper. Att i kollektivavtal göra skillnad i arbetstidsmått för olika medlemsgrupper beroende på ålder är inte rimligt. Kommunals rekommenderade satsning på arbetstidskonton innebär samtidigt att andra typer av arbetstidsförkortningar, inklusive satsningar på generella ändringar av heltidsmåttet per dag eller per vecka, på kort sikt inte prioriteras. Att kombinera nattarbete med dagpass är dels en individuell fråga och dels handlar det om arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Kommunal kan inte centralt styra denna arbetstidsförläggningsfråga eftersom det är verksamhetens behov som styr arbetstidsförläggningen. Kommunal har många lokala arbetstidsavtal. Att i central avtalsrörelse föra fram kravet om ett sänkt arbetstidsmått för nattpersonal kommer att bekostas av ett lägre löneutrymme. I avtalsförhandlingar har Kommunal avtalsdelegationer som utifrån genomförda avtalskonferenser och inkomna avtalsförslag tar ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är verksamma inom avtalsområdet. De prioriterar och föreslår de ändringar i avtal som de anser viktigast. I enlighet med utredningen Tid är pengar föreslås frågan om arbetstidskonton diskuteras och beredas vidare i avtalsdelegationer och på avtalskonferenser under kommande år.


att anse motionerna C:9, C:13 första att-satsen, C:25, C:26 andra att-satsen, C:29 andra att-satsen, C:31-C:33, C:49-C:51, C:52 tredje att-satsen och C:57 andra att-satsen besvarade, samt att avslå motionerna C:1-C:8, C:10-C:12, C:13 andra att-satsen, C:14-C:24, C:26 första att-satsen, C:27, C:28, C:29 första att-satsen, C:30, C:34-C:48, C:52 första och andra att-satserna, C:53-C:56, C:57 första att-satsen och C:58-C:66.


111

Förändring av arbetstidslagen

C:67 Tillbaka till rätt ordning Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

När arbetstidslagens regler för ansökan om övertid ändrades (2011) var det för att stoppa fackliga organisationers rätt/möjligheter att påverka hur mycket övertid man kan ta ut i ett företag. Jag kan nu konstatera att övertiden skjuter i höjden i verksamheterna, och att vi som organisation har små eller inga möjligheter att påverka så att man anställer människor i stället för att utnyttja dem som finns på arbetsplatsen. Medarbetare har ofta svårt att säga nej till att arbeta övertid, både för att man är lojal men framför allt för att man behöver pengar. Då är det lätt att glömma bort att man ska tänka på sin egen hälsa eller att man ska driva att man ska bli flera på arbetsplatsen. Detta är inte enbart en arbetstidsfråga, utan också en arbetsmiljöfråga. Det händer ofta att den som arbetar mycket övertid blir långtidssjukskriven framöver på grund av utmattning och dithörande depression. Belastningsskador är också ofta förekommande i denna grupp, återigen som en följd av att man jobbar för mycket. Arbetsgivarna bryter allt oftare mot lagen, i synnerhet regeln om övertidsuttag över 50 timmar per månad. Många gånger får man fundera om detta är ren cynism eller bara okunskap från arbetsgivarens sida. Därför vill jag att man återgår till den skrivning som fanns innan ändringen 2011.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att arbetstidslagen ändras tillbaka till den skrivning som fanns före ändringen 2011. att Kommunal verkar för att påverka fackligt-politiskt att ändringen görs enligt motionens anda.


Utlåtande över motion C:67 I motion C:67 första att-satsen yrkar motionären att Kommunal ska verka för att arbetstidslagen ändras tillbaka till den skrivning som fanns innan ändringen 2011. I motion C:67 andra att-satsen yrkas att Kommunal ska påverka fackligt politiskt att ändringar görs enligt motionens anda. Motionären beskriver en problematik kring uttag av övertid kopplat till den lagändring som genomfördes i arbetstidslagen 2011. Ändringen som infördes i 8a § arbetstidslagen innebar att det för uttag av ytterligare övertid utöver allmän övertid har krävt antingen kollektivavtal om avvikelse eller myndighetsdispens. Det som anges i bestämmelsen är att extra övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Lagtexten har avsett avspegla den praxis som tillämpats hos Arbetsmiljöverket avseende dispensprövningar. Till detta infördes också ökade möjligheter till övertidskontroll genom skyddsombud i 19a § arbetstidslagen. Som villkor för uttag av extra övertid krävs således enligt bestämmelsen såväl särskilda skäl som att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Det är således inte så att det är fritt fram för arbetsgivaren att ta ut extra övertid. Det som anges i förarbetena som exempel på särskilda skäl är till exempel tillfällig arbetsanhopning som varit omöjlig att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte går att ersätta omedelbart. Det är således inte möjligt att använda möjligheten till extra övertid för att utföra ordinärt arbete som gått att planera för, utan ska tillämpas i mer extraordinära situationer.


112

I sak har således lagändringen inte inneburit någon utökad möjlighet till extra övertid, däremot medger lagen att så nu sker utan kollektivavtal eller myndighetsdispens. Att bevaka och ifrågasätta uttaget av extra övertid är en viktig facklig uppgift för såväl Kommunal som andra fackförbund. Det är vidare viktigt att förbundet tillvaratar den utökade möjligheten till övertidskontroll av skyddsombud. Stora delar av arbetstidslagen är semidispositiv och dess regler kan därmed ersättas av andra regler i kollektivavtal. Genom att införa arbetstidsregler i kollektivavtalen får vi också en möjlighet att utöva tillsyn och kontroll över att reglerna följs, till skillnad från brott mot arbetstidslagen som Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över. Förbundsstyrelsens uppfattning är således att förbundet har bättre möjligheter att arbeta med arbetstidsfrågor genom kollektivavtal och som en del av arbetsmiljöarbetet. Förbundsstyrelsen anser att frågan om övertid är en viktig arbetstids- och arbetsmiljöfråga. Det är därför viktigt att vi aktivt arbetar lokalt med frågan och ifrågasätter och följer upp verksamheter där mycket övertid tas ut, för att genom detta påverka frågor som bemanning och arbetsorganisation, på ett sätt som främjar våra medlemmars arbetstids- och arbetsmiljöförhållanden. Genom detta kan Kommunal också bevaka och påverka att arbetstidslagen tillämpas på det sätt det varit tänkt och även arbeta för bra arbetstidsregler i våra kollektivavtal.


att anse motion C:67 besvarad.

Planering av arbetstid

C:68 Heltid vid nattarbete Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand

Man pratar om rätt till heltid i vården. Detta bör även gälla för de som jobbar natt. I dagsläget måste nattpersonalen gå in och arbeta en del på dagtid för att uppnå 100 procent. Aktuell forskning visar att blandning av dag- och nattarbete leder till ökad ohälsa, särskilt när det sker ostrukturerat.

Jag/Vi yrkar

att alla arbetspass för nattpersonal förläggs till just nattetid och att inga så kallade extra arbetspass dagtid ska behöva arbetas för att uppnå heltidsmåttet.

C:69 Varannan helg? Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Vi kan bli tvungna att jobba varannan helg. Vårt sociala liv och livet utanför jobbet kommer att bli lidande. Den viktiga balansen mellan jobb och fritid rubbas. Vi skulle må bättre om vi också får vara lediga lite. Önskar att Kommunal strider för vår rätt till fritid genom att avtala in att man inte ska vara tvungen att jobba varannan helg, samtidigt att man ska få göra det om man så önskar. Resultatet blir således en gladare och piggare personal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att vi ska slippa jobba varannan helg. Motionen avslås av avdelningen.


113

C:70 Arbetstider Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Att arbeta varannan helg är tungt och man missar mycket kvalitetstid med sina barn och man. Ur barnperspektiv drabbas barnen till ensamstående mest, och de är i många fall utan tillsyn då föräldern arbetar obekväma tider och helger. Trygghet behövs för att vi ska få en trygg generation.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort varannan helg.

C:71 Färre jobbhelger Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Inte jobba varannan helg. I stället borde man jobba var tredje helg eller två helger av fem. Det är tungt att jobba helg. Anställ mer personal!

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att antalet jobbhelger per anställd minskar.

att Kommunal ska verka för att man som anställd jobbar var tredje helg eller två av fem helger.

Motionen avslås av avdelningen. C:72 Arbete var tredje helg Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Helgarbete är ofta tyngre då personalstyrkan är mindre än på vardagarna. För att arbetsmiljön ska bli bättre tycker vi att man ska jobba färre helger. I stället för varannan helg, som det ofta är, vill vi i stället att man jobbar var tredje helg.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att man inom vården, där man har helgarbete i den offentliga sektorn, jobbar var tredje helg.


C:73 Längre återhämtningstid mellan arbetspass Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

När man arbetar i 24:7-verksamhet med arbetspass både dag, kväll och ibland även natt, är det svårt att få återhämtning mellan arbetspassen, allra helst när man arbetar kväll och börjar ett dagpass dag två. Många slutar sitt kvällspass klockan 21:45 och kan ha lång restid hem till sin kudde, och sedan nästa morgon börja arbeta igen klockan 06:45 och åter med lika lång restid till arbetet. Det blir inte många timmars sömn. Flera medlemmar klagar över att de inte kunnat varva ner efter kvällspasset för att kunna somna och få tillräckligt med sömn inför nästa arbetspass. Det är en säkerhetsrisk i vårt arbete i vård och omsorg.

Jag/Vi yrkar

att förbundet arbetar för längre återhämtningstid mellan kvälls- och dagspass. Motionen bifalles av avdelningen.


114

C:74 Arbeta tvåskift Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Industrierna gör det. Vi skulle kunna testa även i vården. En kontinuitet i schemat som inte innebär sena kvällar och tidiga morgnar med alldeles för lite dygnsvila. Att arbeta tvåskift och ha dag- och kvällsveckor kan innebära en bättre arbetsmiljö.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att införa tvåskift, dag- och kvällsveckor, inom vård och omsorg.


C:75 Begränsa arbetspassens längd Sektion, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län

Det har blivit allt vanligare att arbetsgivarna har infört extremt långa arbetspass inom vård och omsorg. Detta gör oss sjuka. På min arbetsplats har vi nu arbetspass ända upp till 14,5 timmar.

Jag/Vi yrkar

att ett schemalagt arbetspass inte ska överskrida nio timmar. att begränsningen i arbetstidens längd inte ska medföra att delade turer införs. Motionen avslås av avdelningen.

C:76 Begränsa helgtjänstgöring Sektion, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län

För att öka attraktionen för Kommunals yrkesgrupper vill jag att Kommunal verkar för:

Jag/Vi yrkar

att helgtjänstgöring inte sker oftare än var tredje helg. Motionen avslås av avdelningen.

C:77 Återhämtningstid Enskild medlem, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Genom att optimera ledighet kan stor vinst göras för enskild arbetstagare vad det gäller återhämtning. Se över 11 timmars dygnsvila/36 timmars veckovila så att den sammanhängande ledigheten blir så lång som möjligt. Dygnsbryt bör gås igenom och förklaras. Varje enskild anställd ska få välja vad som passar hens behov bäst.

Jag/Vi yrkar

att sammanhängande ledighet blir så lång som möjligt. att varje anställd väljer sin egen dygns- och veckobrytpunkt. Motionen avslås av avdelningen.


115

Utlåtande över motionerna C:68-C:77 I motion C:68 yrkas att alla arbetspass för nattpersonal förläggs till just nattetid och att inga så kallade extra arbetspass dagtid ska behöva arbetas för att uppnå heltidsmåttet. I motion C:69 yrkas att Kommunal verkar för att vi ska slippa jobba varannan helg. I motion C:70 yrkas att Kommunal verkar för att ta bort varannan helg. I motion C:71 yrkas att Kommunal ska verka för att antalet jobbhelger per anställd minskar samt att Kommunal ska verka för att man som anställd jobbar var tredje helg eller två av fem helger. I motion C:72 yrkas att Kommunal verkar för att man inom vården där man har helgarbete i den offentliga sektorn jobbar var tredje helg. I motion C:73 yrkas att förbundet arbetar för längre återhämtningstid mellan kvälls- och dagspass. I motion C:74 yrkas att Kommunal verkar för att införa tvåskift, dag- och kvällsveckor, inom vård och omsorg. I motion C:75 yrkas att ett schemalagt arbetspass inte ska överskrida nio timmar samt att begränsningen i arbetstidens längd inte ska medföra att delade turer införs. I motion C:76 yrkas att helgtjänstgöring inte sker oftare än var tredje helg. I motion C:77 yrkas att sammanhängande ledighet blir så lång som möjligt samt att varje anställd väljer sin egen dygns- och veckobrytpunkt. Det är viktigt att bemanningen är rätt utifrån de arbetsuppgifter och den belastning som finns på arbetsplatsen. Verksamhetens behov är olika vid olika tidpunkter på dygnet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön och ska säkerställa att arbetstiderna är hållbara utifrån arbetsmiljösynpunkt. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för om någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I Kommunals arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö finns stöd och hjälp för hur man på arbetsplatsen kan arbeta med arbetstids- och schemaförläggning och hur skyddsombudet på arbetsplatsen ska gå tillväga så alla anställda får inflytande över sin arbetstidsförläggning. Det är av stor vikt att kunna påverka sin arbetstid för välmående och återhämtning. Förbundsstyrelsen anser att hur ofta arbetstidsförläggning sker på helger, antalet delade turer samt arbetspassens längd inte ska regleras i lag eller kollektivavtal. Det fackliga arbetet ska bedrivas på arbetsplatsen och det är på arbetsplatsen arbetstids/schemaläggningsfrågor måste hanteras. Medlemmarna måste ha inflytande och vara delaktiga. Även införandet av olika arbetstidsmodeller till exempel skiftarbete ska ske på arbetsplatsen. För att få kontinuitet och hålla samman schemat kan inte varje anställd välja sin egna dygns- och veckobrytpunkt. Arbetsplatsombud och skyddsombud har en viktig uppgift, att bevaka att lagar och avtal följs och att arbetstiderna förläggs på ett hållbart och hälsosamt sätt. Avdelning/sektion har en viktig uppgift i att stödja medlemmar, arbetsplatsombud och skyddsombud i det fackliga arbetet på arbetsplatsen och vara behjälplig i att driva arbetstidsfrågor då det inte går att lösa på arbetsplatsen.


att anse motionerna C:68-C:77 besvarade.


116

Planeringstid för barnskötare

C:78 Planeringstid för barnskötare i förskolan Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Vi vill att Kommunal verkar för att barnskötarna får ta plats i den nya Läroplanen och ges förutsättningar till "egen" planeringstid. Som det är nu gör alla yrkesgrupper inom barnomsorgen samma arbetsuppgifter, men vår yrkesgrupp får ingen möjlighet att planera som de andra får.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att barnskötarnas yrkesroll tydliggörs i läroplanen. att barnskötarna ges tid till planering utifrån Läroplanen. Motionen bifalles av avdelningen.

C:79 Planeringstid för barnskötare Enskild medlem, sektion Syd Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Barnskötare bör ha lika mycket planeringstid som förskollärarna då de tar lika mycket ansvar för verksamheten som förskollärarna gör. Barnskötarna håller i samlingar, har ansvarsbarn, håller i utvecklingssamtal och mycket annat.

Jag/Vi yrkar

att barnskötarna bör få lika mycket planeringstid som en förskolelärare Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna C:78 och C:79 I motion C:78 yrkas att Kommunal verkar för att barnskötarnas yrkesroll tydliggörs i läroplanen, samt att barnskötarna ges tid till planering utifrån läroplanen. I motion C:79 yrkas att barnskötarna bör få lika mycket planeringstid som en förskollärare. Förskolans läroplan har under åren 2017-2018 reviderats, ett uppdrag från regeringen till Skolverket. När det första utkastet till reviderad läroplan kom från Skolverket nämndes inte barnskötarna alls, vilket var oacceptabelt för förbundet. Förbundet startade då ett upprop där medlemmar inom förskolan krävde att Skolverket skulle belysa barnskötanas yrkesroll i den reviderade läroplanen. Förbundet satte även press på den ansvarige ministern i regeringen. När regeringen hösten 2018 presenterade förskolans nya läroplan tydliggjordes barnskötarnas yrkesroll i verksamheten, det framgår även tydligt att barnskötarna är en del av arbetslaget. Arbetslagen består således både av barnskötare och av förskollärare, vilket innebär att båda dessa yrkesgrupper bland annat behöver den tid som krävs för planering inför kommande arbete på förskolan. Tid för planering ska dessutom finnas med i ett arbetstidsschema. Arbetstid som inte är schemalagd kan innebära svårigheter för berörda barnskötare att planera både arbetet och privatlivet. På många förskolor har redan barnskötarna planeringstid på samma sätt som förskollärarna. Förbundsstyrelsen anser att tydliggörandet av barnskötarnas yrkesroll, i den reviderade läroplanen, har stor betydelse i arbetet med att höja barnskötarnas yrkesstatus. Implementering av den nya läroplanen har påbörjats under 2019. Förbundsstyrelsen anser även att det är av största vikt att berörda medlemmar är delaktiga och har ett reellt inflytande över den egna arbetstidsförläggningen, som även ska inkludera planeringstid.


117


att bifalla motionerna C:78 andra att-satsen och C:79, samt att anse motion C:78 första att-satsen besvarad.

Delade turer

C:80 Delade turer Enskild medlem, sektion Ljusdal, Kommunal Mitt

När delade turer infördes inom våra yrken var det till stor del för att vi skulle undvika att jobba varannan helg. I dag står vi inför det faktum att vi jobbar varannan helg samt har ett antal delade turer dessa helger. Detta sätt att använda personalen på är inte till gagn för varken verksamheten eller individen. Att gå till sitt jobb två gånger samma dag är inte okej.

Jag/Vi yrkar

att delade turer ej ska förekomma på arbetsmarknaden. Motionen bifalles av avdelningen.

C:81 Åtta timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Karlstad vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand

Inom äldreomsorgen och hemtjänsten har många medarbetare långa arbetspass på 12-13 timmar med en insprängd icke avlönad rast på ett par timmar, så kallade delade turer. Vid denna ledighet är det svårt att lämna arbetsplatsen. De som stannar kvar har ofta inga adekvata rastutrymmen. Detta är en arbetssituation som leder till ökad ohälsa.

Jag/Vi yrkar

att åtta timmars sammanhängande arbetsdag, utan insprängda ledigheter, införs. Motionen avslås av avdelningen.

C:82 Delade turer Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst

I dag 2018 förekommer delade turer inom äldreomsorgen på grund av att personaltätheten är för låg. Arbetsgivaren har under flera år dragit ner antalet tjänster och i dag handlar det om att ha delade turer främst på helger även om man redan arbetar varannan helg. Arbetsgivaren tvingar in delade turer på scheman, trots avtalsskrivningen i AB "Vid arbetstidsförläggningen bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen." I dag är det alltså inte verksamhetens behov som styr, utan bara ekonomiska ramar! Om arbete inom vård och omsorg ska vara ett framtidsyrke för unga människor att välja, krävs attraktiva arbetstider, dit hör inte delade turer! För att arbetsgivaren ska kunna få några att anställa och att vi anställda ska få arbetskamrater framöver, behövs en starkare skrivning, till exempel förbud mot delade turer av ekonomiska skäl.

Jag/Vi yrkar

att möjligheten att ha delade turer av ekonomiska skäl inte ska vara tillåtet. Motionen avslås av avdelningen.


118

C:83 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Jag och säkert fler med mig tycker att Kommunal ska försöka arbeta bort de delade turerna. Sätt in så mycket personal som behövs och ta bort de delade turerna. Det skulle göra jobbet som undersköterska mer attraktivt. Det skulle skapa bättre arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att arbeta bort de delade turerna. Motionen bifalles av avdelningen.

C:84 Ta bort delade turer Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

På vår arbetsplats jobbar vi klockan 07:00-14:00 med en ofrivillig rast däremellan på 2,5 timme, för att sedan jobba klockan 16:30-21:00. Det blir för långa arbetspass och man hinner inte varva ner innan man ska vara tillbaka på avdelningen. Det blir stressigt. Anställ mer personal i stället!

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att ta bort delade turer. Motionen bifalles av avdelningen.

C:85 Ta bort delade turer Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Jag och säkert fler med mig tycker att Kommunal ska försöka arbeta bort de delade turerna. Sätt in så mycket personal som behövs och ta bort de delade turerna. Det skulle göra jobbet som undersköterska mer attraktivt och det skulle skapa bättre arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att arbeta bort de delade turerna. Motionen bifalles av avdelningen.

C:86 Arbetstiden under ett arbetspass ska vara sammanhängande med max en timmes rast

Enskild medlem, sektion H A V, Kommunal Vänerväst

Delade turer är fortfarande ett stort problem på många arbetsplatser. Dagens text tolkas som att rast kan tas i obegränsad tid. Många medlemmar arbetar främst helger, men även vardagar förekommer med både morgon- och kvällspass.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att arbetstiden ska vara sammanhängande med max en timmes rast.

att arbetstiden ska vara sammanhängande. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.


119

C:87 Delade turer Enskild medlem, sektion Västra Värmland, Kommunal Västra Svealand

En handlingsplan bör tas fram vad gäller delade turer. På sikt kommer inte våra medlemmar att orka med delade turer i vårt redan stressiga arbetsklimat.

Jag/Vi yrkar

att handlingsplaner liknande Rätten till heltid tas fram gällande delade turer. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna C:80-C:87 I motion C:80 yrkas att delade turer ej ska förekomma på arbetsmarknaden. I motion C:81 yrkas att åtta timmars sammanhängande arbetsdag, utan insprängda ledigheter, införs. I motion C:82 yrkas att möjligheten att ha delade turer av ekonomiska skäl inte ska vara tillåtet. I motionerna C:83, C:84 och C:85 yrkas att Kommunal ska verka för att ta bort delade turer. I motion C:86 yrkas att Kommunal ska verka för att arbetstiden ska vara sammanhängande med max en timmes rast, och att arbetstiden ska vara sammanhängande. I motion C:87 yrkas att handlingsplaner likande Rätten till heltid tas fram gällande delade turer. Delade turer har varit uppe för behandling på tidigare kongresser både 2013 och 2016. På kongressen 2016 fastslogs att Kommunal ska verka för att ta bort delade turer. Delade turer finns inom flera yrkesområden. I några kollektivavtal finns det regleringar rörande delade turer, exempelvis i avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting där det står att det ska eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Arbetstidsförläggning är en fråga som engagerar många av medlemmarna. De beskriver och upplever att de väljer mellan två dåliga alternativ – långa arbetspass, fler helger eller delade turer. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamlingar (AFS:en) som handlar om Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) står det i § 12 ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidsförläggningen leder till ohälsa hos arbetstagarna”. Exempel på arbetstidsförläggning som medför risker för ohälsa är: • Skiftarbete • Nattarbete • Delade arbetspass • Stor omfattning av övertidsarbete • Långa arbetspass • Ständigt stå till förfogande med kort varsel Kommunal kan inte förbjuda eller stoppa delade turer eftersom arbetstidsförläggningen ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Däremot ska Kommunal utifrån tidigare beslut arbeta för att minimera antalet delade turer. Det arbetet pågår bland annat genom avtalsförhandlingar och lokalt fackligt arbete med AFS:en eftersom arbetstidsförläggning är en lokal fråga.


120

Att ta fram handlingsplaner för att ta bort delade turer är antingen en lokal fråga eller en fråga för avtalsdelegationerna. I avtalsförhandlingar har Kommunal avtalsdelegationer, som utifrån genomförda avtalskonferenser och inkomna avtalsförslag tar ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är verksamma inom avtalsområdet. De prioriterar och föreslår de ändringar i avtal som de anser viktigast.


att anse motionerna C:80-C:87 besvarade.

Bussförares arbetstider

C:88 Bussförares arbetstider Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Det kommer då och då ny forskning som påtalar hälsoriskerna för nattarbete. Det händer då och då olyckor med uttröttade förare (alla fordonsslag) som somnar bakom ratten eller är påverkade av kraftig trötthet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal kräver åtgärder för att begränsa nattarbetet och påverkar beslutsfattare att skärpa upp regelverket för nattarbete på väg. att Kommunal tillsammans med Transportstyrelsen och Transport driver ett översynsarbete över de olika vägarbetstidsregelverken med särskilt fokus på nattarbete. att Kommunal tillsammans med Transportstyrelsen och Transport bedriver ett översynsarbete över gällande arbetstidsregelverk gällande övrig vila, kontroll av arbetstider, granskning av efterlevnaden hos arbetsgivarna. att detta granskningsarbete i synnerhet ska omfattas av den så kallade "out of scope-trafiken" som i dag sker nästan helt utan granskning från tillsynsmyndigheter.


Utlåtande över motion C:88 I motion C:88 första att-satsen yrkas att Kommunal kräver åtgärder för att begränsa nattarbete och påverkar beslutsfattare ett skärpa regelvereket för nattarbete på väg. I andra och tredje att-satserna att Kommunal tillsammans med Transportstyrelsen och Transport driver ett översynsarbete över de olika vägarbetstidsregelverken och arbetstidsregelverk med särskilt fokus på nattarbete, vila, kontroll av arbetstider och granskning av efterlevnaden hos arbetsgivarna. Granskningsarbetet ska i synnerhet omfattas av den så kallade ”out of scope-trafiken". Motionären vill bland annat begränsa nattarbete för förare, att reglerna runt detta skärps upp och att det görs en översyn av de olika vägarbetstidsregleringar som finns med framför allt den så kallade ”out of scope”, undantagna trafiken i åtanke. Bussförare har ett ansvarsfullt och krävande arbete och behöver vara utvilade för att inte vara en trafikfara för sig själv, passagerare eller andra trafikanter. Kommunal har i olika sammanhang ansett att det undantag som finns från dygnsvilan, elva timmar ner till nio timmar, inte ska kunna gå att planeras med i schemat. Alla bör ha minst elva timmars dygnsvila och att de timmar ner till nio timmar endast ska få användas vid händelser som inte gått att förutse. Detta för att ge bussförarna möjlighet till återhämtning.


121

Det finns forskning på området och Kommunal har bland annat haft seminarium för skyddsombuden och förtroendevalda där forskare Anna Anund har presenterat sin rapport "Trötta bussförare" som var klar 2017. Kommunal arbetar kontinuerligt med frågorna rörande förarnas arbetsvillkor och arbetstider. Regelbundna möten har skett och sker fortlöpande med Transportstyrelsen, Näringsdepartementet, riksdagens trafikutskott (S) och Transportarbetareförbundet gällande arbetstider och möjligheten till vila inom transportbranschen. Under ett par år har EU:s mobilitetspaket förhandlats och ett av de direktiv som avhandlats inom mobilitetspaketet är den som reglerar kör- och vilotider för yrkesförare av tunga fordon. Kommunal har i det arbetet varit väldigt aktivt både som enskilt förbund men även tillsammans med Transportarbetareförbundet i att försöka påverka den Svenska regeringen och EU-parlamentarier. Arbetet med att påverka EU-parlamentet har även skett i samarbete med ETF, Europeiska Transportarbetarefederationen, där Kommunal är medlem. Kommunal yttrade sig till Näringsdepartementet den 2 februari 2018 över förändringar som den Europeiska Kommissionen presenterade. Motionären pekar inte på någon speciell fråga eller vad som är felet med den lagstiftning som råder i dag. Inte heller beskriver motionären vad en översyn ska leda till. Kommunal är kritisk till hur arbetsgivaren använder sig av de olika regelverken genom att alltid använda sig av de yttre gränserna för vad som är tillåtet. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att kontrollerna av efterlevnaden av de regler som finns är nästan helt obefintliga och har haft synpunkter på detta till den myndighet som har ansvaret. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn om att det behöver göras översyner men det räcker inte med att enbart göra översyner utan det kräver även åtgärder för att arbetstiderna och möjligheten till vila ska bli bättre.


att anse motion C:88 besvarad.

D - Pensionsfrågor Avtalspension/premiebefrielse

D:1 Rättvisare pensioner Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Ge rättvisare pensioner till Kommunals medlemmar! Det nya pensionssystemet är inte bra för de flesta av Kommunals medlemmar, speciellt för dem som arbetar i de kvinnodominerade yrkena. I pensionssystemet krävs cirka 40 års heltidsarbete och en lön på 25 000 kronor i månaden om hen inte ska sluta som fattigpensionär och leva på garantipension. En allt viktigare del av pensionen är tjänstepensionen. För dem med en inkomst mellan 38 500 kronor och 150 000 kronor betalar arbetsgivaren in 30 procent av lönen i pensionsavgift. För den del av lönen under 38 500 kronor betalar arbetsgivaren in 4,5 procent av lönen i pensionsavgift, vilket gör att skillnaden i pensioner påverkas väldigt mycket. Jag yrkar att arbetsgivaren betalar in 6-8 procent av lönen i pensionsavgift för Kommunals medlemmar.


122

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren ska betala in högre procent av lönen i pensionsavgift för Kommunals anställda, 6-8 procent.

D:2 Tjänstepension Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Jönköping, Kommunal Sydväst

I dag avsätts 4,5 procent av inkomsten till tjänstepension i avtalen KAP-KL och AKAP-KL. Kommunal borde ligga i paritet med övriga LO-förbund vad det gäller avsättning till tjänstepension. Detta är en jämställdhetsfråga med tanke på de redan tidigare stora inkomstskillnaderna som förekommer mellan de olika yrkesgrupperna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för att höja avsättningen till tjänstepensionen i avtalen KAP-KL och AKAP-KL.


D:3 Högre tjänstepension Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

En stor fråga på sistone har varit pensionerna. Mycket tyder på att tjänstepensionen blir allt viktigare. Fler blir äldre och ska ha pension samtidigt. Oron är stor för dem som snart ska gå i pension, men även de som är yngre oroar sig för framtiden. Det vi kan påverka själva är att jobba där det finns kollektivavtal och där det avsätts tjänstepension, och genom våra avtal kan vi begära högre avsättning till våra pensioner.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att öka tjänstepensionernas avsättning i alla kollektivavtalsförhandlingar framöver.

D:4 Höjd avsättning till tjänstepensionen Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

Då våra medlemmar har ett sämre pensionsutgångsläge med sämre lön och ej heltid, behövs detta rättas till så att mer pengar avsätts till tjänstepensionen vid kommande löneförhandlingar. Våra medlemmar har också rätt till en pension som det går att leva på.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verkar för att vid kommande centrala löneförhandlingar arbeta för att få ett extra lönetillskott som avsätts direkt till tjänstepensionen.

Utlåtande över motionerna D:1-D:4 I motion D:1 yrkas att arbetsgivaren ska betala in högre procent av lönen i pensionsavgift för Kommunals anställda, 6-8 procent. Detta har tolkats utifrån vad motionären skriver i själva texten som att motionären menar Kommunals medlemmar. I motion D:2 yrkas att Kommunal arbetar för att höja avsättningen till tjänstepensionen i avtalen KAP-KL och AKAP-KL. I motion D:3 yrkas att Kommunal verkar för att öka tjänstepensionernas avsättning i alla kollektivavtalsförhandlingar framöver.


123

I motion D:4 yrkas att Kommunal ska verka för att vid kommande centrala löneförhandlingar arbeta för att få ett extra lönetillskott som avsätts direkt till tjänstepensionen. Motionärerna tar upp mycket viktiga och aktuella frågor i sina motioner. Många av Kommunals medlemmar har i dag osäkra anställningar på deltid och med låga löner. Förbundsstyrelsens inställning är att det är den allmänna pensionen som ska höjas. Kommunals medlemmar har inte ekonomiskt utrymme att avstå från delar av den framtida lönehöjningen för att kompensera att den allmänna pensionen inte levererar en pension värd namnet. Höjd avsättning till tjänstepension kan göras på olika sätt. Antingen kan man som LO-förbunden gjort, ta av den framtida löneförhöjningen och betala in extra avsättningar utöver det som gemensamt förhandlats fram mellan samtliga LO-förbund och Svenskt Näringsliv. Överenskommelsen om höjd pensionsavsättning ligger därmed inte i själva tjänstepensionsavtalet, utan i avtalet om lön och allmänna villkor. Avsättningar till högre tjänstepension som tas från den så kallade potten är en fråga för avtalsdelegationerna när de inkomna yrkandena ska prioriteras inför avtalsrörelsen. Under de senaste åren har Kommunal förhandlat ett antal olika pensionsavtal, själva eller som en del av LO:s förhandlingsgrupp. När förhandlingarna om AKAP-KL, TPA 18 och GTP pågick var frågan om högre avsättning till tjänstepension en av de frågor Kommunal förde fram till motparten, men där var svaret ett absolut nej från arbetsgivaren. Däremot förhandlade Kommunal fram andra viktiga delar i AKAP-KL och TPA 18 Det finns ingen lägsta ålder för intjänande, och högsta ålder för intjänande som följer LAS automatiskt finns inte. Framför allt den första delen är mycket viktig då många av Kommunals medlemmar börjar arbeta tidigt i livet. Men på samma sätt som Kommunal ständigt arbetar för att förbättra villkoren i avtalsförsäkringarna, arbetar Kommunal hela tiden för att förbättra avtalspensionerna och då även nivåerna på avsättningen. Genom att beräkna hur olika delar i pensionsavtalen förändras i värde genom att omständigheter förändras, arbetar Kommunal med att omfördela värden inom avtalet. Till exempel så är det färre i dag som avlider i arbetsför ålder. Detta kan vara ett värde som går att använda i en framtida förhandling om ett högre värde någon annanstans i avtalen.


att anse motionerna D:1, D:2, D:3 och D:4 besvarade.

Rättvisare pensionssystem

D:5 Pensionen ska höjas omgående Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Rätt många av Kommunals medlemmar inom lågavlönade yrkesgrupper får en dålig pension. Många måste jobba mycket övertid för att kunna få en dräglig pension, men denna ansträngning kör sönder de flesta av dem innan de ens når pensionsåldern. Många av Kommunals pensionärer har inte råd att som exempel gå till tandläkare, och måste leva på vatten och bröd eller gröt andra halvan av månaden.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba hårt för högre pension upp till 80 procent av lönen.

att Kommunal ska ligga på andra LO:s fackföreningar och driva fram ett samordnat krav.



124

D:6 Impopulära försämringar i pensionssystemets framtid Enskild medlem, sektion Trafik, teknik, djur & natur, Kommunal Skåne

Medlemmarna i olika fackföreningar i hela Sverige rasar och är förbannade efter beskedet om att pensionsåldern riskerar höjas, trots en massiv våg av kritik från arbetarna. Denna diskussion har satt fingret på orättvisor, inte minst för byggnadsarbetare, gruvarbetare, skogsarbetare, bussförare, undersköterskor, alltså för alla dem som har tunga, enformiga fysiska jobb där man inte ens klarar att jobba till dagens pensionsålder då våra kroppar tar slut. Vi blir slut i kroppen för tidigt och detta är bevisat av olika studier. Några som bland annat har uttryckt sitt missnöje är en grupp om 54 forskare som anser att pensionssystemet måste ta hänsyn till personliga förutsättningar och förhållanden. De menar att enbart en höjning av pensionsåldern inte är hållbart. Forskning har nämligen visat att var fjärde person har en diagnos eller skada orsakat av sitt arbete, vilket man måste ta hänsyn till. Mer än varannan klarar inte av att jobba till den nya längsta pensionsåldern. Åtta av tio tycker att det är ett jättedåligt förslag. De säger nej till höjd pensionsålder. Det spelar ingen roll med motiveringen om ökad levnad och välfärd. Våra yrken blir inte lättare för att en del av oss kanske lever längre. Många är kritiska mot att höja pensionsåldern eftersom de som inte kan jobba till 70 riskerar att bli fattigpensionärer. Vi har redan i dag pensionärer som lever under den relativa fattigdomsgränsen, och detta är en skam. Socialminister Annika Strandhäll (S) borde lyssna på alla dem som i dag sliter i tunga yrken. Man klarar knappt att jobba fram till dagens pensionsålder. Vi kommunalare ser med stor oro på den nya höjda pensionsåldern. Det är dags att diskutera och se över både det gamla och det nya pensionssystemet som eventuellt kan kombineras för att skapa ett system som håller längre än till nästa kris. Ett alternativ är att återta principen om att pensionen baseras på ett antal bra inkomstår, som till exempel att de 20 bästa åren räknas mot ett 40-årigt arbetsliv i stället för hela arbetslivet, och på så sätt utjämna medellivslängdens påverkan. Enligt Kommunals medlemmar, som överväldigande är kvinnor, är den genomsnittliga pensionsåldern redan i dag 63 år, och det är precis de här grupperna som inte orkar arbeta länge. Berörda fackföreningar och pensionärsorganisationer har inte bjudits in för diskussioner, och har inte haft en riktig debatt. Jag vill dessutom påminna er att om man inte orkar jobba hela vägen på grund av olika sjukdomar. Då ökar kostnaderna rejält till staten för då bli det många merkostnader i form av medicin, hjälpmedel, hemhjälp och så vidare. De flesta kan komma att dö innan de blir pensionärer. Är det detta som folkvalda kända och populära politiker vill ha? Medlemmarna i Kommunal anser att pensionssystemets utformning i Sverige ska behandlas och avgöras i en folkomröstning, liksom hösten 1957 där tre alternativ stod emot varandra. Liksom då ska regeringen få lyfta fram och presentera upp till tre alternativ som svenska folket ska få rösta om. Ett felaktigt beslut av politikerna utan folkets vilja, kan leda till stora manifestationer och protester över hela landet. Politikerna vet inte hur ont det gör.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska gå på offensiven för att skaffa ett nytt system som ska hålla längre än till nästa kris, och att Kommunal permanent blir av med den orättvisa förhöjda pensionsåldern.



125

Utlåtande över motionerna D:5 och D:6 I motionerna D:5 och D:6 lyfts problemet med låga pensioner och vilka konsekvenser det får för levnadsstandarden som pensionär. I motion D:5 yrkas att Kommunal ska jobba hårt för högre pension upp till 80 procent av lönen, och att vi ska ligga på andra LO-förbund och driva ett samordnat krav. I motion D:6 yrkas att vi ska gå på offensiven för att skaffa ett nytt system som ska hålla längre än till nästa kris, och att Kommunal permanent blir av med den orättvisa förhöjda pensionsåldern. Som pensionssystemet fungerar i dag gäller livsinkomstprincipen, det vill säga att pensionen baseras på inkomsterna man haft under hela yrkeslivet. I Sverige fortsätter medellivslängden att öka kraftigt, vilket leder till att pengarna vi avsätter till pensionen ska räcka i fler år än tidigare. Om vi som arbetar i dag väljer att gå i pension vid samma ålder som tidigare generationer, kommer därför pensionen som andel av slutlönen att minska. Det är detta faktum som lett till att politikerna har fattat beslut om att pensionsåldern måste höjas. Att pensionen i huvudsak baseras på den lön man haft under yrkeslivet samtidigt som medellivslängden ökar skapar problem för många av Kommunals yrkesgrupper som ofta är lågavlönande. En relativt låg lön ger nämligen en relativt låg pension. Så trots ett helt yrkesliv kan pensionen bli mycket låg. Ett slitsamt yrkesliv bidrar dessutom till att många inte orkar jobba fler år för att på så sätt höja sin pension. En höjd pensionsålder skulle dock kunna vara till gagn även för Kommunals yrkesgrupper givet att åldersgränserna i våra socialförsäkringssystem följer med uppåt, och att det blir lättare att få sjukersättning. Har man en skada eller sjukdom ska man inte tvingas ta ut sin pension i förtid utan då ska man få sjukersättning. Vid en höjd pensionsålder kan individen ha sjukersättning eller andra ersättningar några år längre och på så vis vänta med att ta ut sin pension, vilket skulle leda till högre pension. Det var cirka 20 år sedan som det nya pensionssystemet kom på plats. Även om det finns många saker i systemet som skulle kunna bli bättre, tror förbundsstyrelsen att krav på ett helt nytt system inte är en realistisk väg att gå. Förbundsstyrelsen anser att det fortfarande är bättre att grunda den framtida pensionen på livsinkomstprincipen än ett visst antal årsinkomster, eftersom livsinkomstberäkning stimulerar och understödjer arbete. Men, för att livsinkomstprincipen ska fungera som det är tänkt, behövs ett arbetsliv som är inkluderande och arbetsvillkor som är jämlika och jämställda. Förbundsstyrelsen vill bland annat att Kommunal ska verka aktivt för att förebygga den ohälsosamma arbetsbelastningen, ett jämställt och jämlikt arbetsliv och högre avgifter till den allmänna pensionen. Kommunal samarbetar redan i dag med andra LO-förbund och har via LO tagit fram samordnade krav som handlar om just detta. Det övergripande målet för Kommunal och andra LO-förbund är att man ska få 72 procent av sin slutlön i pension.


att avslå motionerna D:5 och D:6.

Sänkt pensionsålder

D:7 Sänkt pensionsålder Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Stockholms län

Det är ett känt faktum att med det sista decenniets effektiviseringskrav på den kommunala verksamheten, så har arbetsmiljön för våra yrkesgrupper försämrats påtagligt. Underfinansiering, lägre bemanning och högre arbetstempo har tyvärr blivit en norm i våra verksamheter. Detta gör att många av oss inte orkar jobba ett helt arbetsliv.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för sänkt pensionsålder för våra yrkesgrupper med möjlighet att kunna arbeta längre om man orkar.



126

Utlåtande över motion D:7 I motion D:7 lyfts problemet med den i många fall krävande arbetsmiljön för Kommunals medlemmar, och att denna gör att man inte orkar arbeta ett helt arbetsliv. Motionären yrkar därför att Kommunal ska verka för en sänkt pensionsålder för våra yrkesgrupper med möjlighet att arbeta längre om man orkar. Sedan den förra pensionsreformen genomfördes för 20 år sedan har befolkningen i Sverige blivit allt äldre. Det är i huvudsak positivt att vi lever längre, men det innebär också att andelen arbetade år i förhållande till livslängden blivit allt mindre. Detta har bidragit till att pensionen som andelen av slutlönen har minskat. Redan i dag är den genomsnittliga pensionen 60 procent av slutlönen enligt Min Pension. För att uppnå nivån av LO:s mål om 72 procent av slutlönen, vilket är den nivå som beräknades i samband med att dagens pensionssystem infördes, behöver därför antalet arbetade timmar öka i takt med att medellivslängden stiger. Även avgifterna till den allmänna pensionen behöver öka. En sänkt pensionsålder skulle medföra att nivån på pension blir ännu lägre eller att avsättningarna till pensionssystemet skulle behöva öka väldigt mycket. En sänkt pensionsålder utan högre avsättningar till pensionen skulle däremot med nuvarande pensionssystem leda till avsevärt lägre pensioner för framtidens pensionärer. För att vi ska orka arbeta tillräckligt länge för att få en tillräckligt hög pension krävs i stället bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Andra saker som är avgörande för Kommunals medlemmars pensioner är heltidsarbete som norm, ett jämställt och jämlikt arbetsliv, högre löner samt högre avsättningar till den allmänna pensionen. Liknande motioner om sänkt pensionsålder har behandlats på tidigare kongresser. Förbundsstyrelsen avslog vid den senaste kongressen 2016 krav om sänkt pensionsålder eller fryst pensionsålder och detta står förbundsstyrelsen fast vid.


att avslå motion D:7.

Jämlika pensioner

D:8 Pensionen ska inte bestämmas utifrån kön Enskild medlem, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Som det är i dagsläget har kvinnor lägre pension än män, oavsett samma yrke och samma löneutveckling. Detta beror på att kvinnor, rent statistiskt, lever längre. Hur kan det få vara så? Kanske att det handlar enbart om pensioner? Jag anser att det är en diskrimineringsfråga. Kvinnor blir generellt diskriminerade och nekas egen försörjning genom att delas in i ekonomiska fack av samhället. Enligt samhällsekonomisk synvinkel blir de för dyra. Kvinnor lever för länge. Med tanke på att Kommunal till största delen består av kvinnor och att ett feministiskt synsätt ska vara vägledande, kan detta inte accepteras och få fortsätta.

Jag/Vi yrkar

att kvinnor och män ska ha jämlika pensioner. att kvinnor inte ska diskrimineras i pensionssystemet för att de lever längre. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion D:8 I motion D:8 anser motionären att kvinnor blir diskriminerade i pensionshänseende. Anledningen till detta skulle vara att kvinnor statistiskt sett lever längre än män. Därför yrkar motionären att kvinnor och män ska ha jämställda pensioner samt att kvinnor inte ska diskrimineras i pensionssystemet för att de lever längre.


127

Både den allmänna pensionen och alla kollektivavtalade tjänstepensioner är könsneutrala. Det betyder att kvinnor som statistiskt sett lever längre än män inte får en lägre pension på grund av att de lever längre. Kvinnors och mäns genomsnittliga återstående livslängd slås samman och pensionsutbetalningarna beräknas utifrån detta. Anledningen till att kvinnor som grupp får lägre pension än män är att deras inkomster under yrkeslivet varit lägre än männens.


att anse motion D:8 besvarad.

E - Arbetsmiljöfrågor Arbetskläder/skyddskläder

E:1 Arbetskläder till barnskötarna Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

I vårt arbete utsätts vi dagligen för risker i form av smittor. Det innebär att kläderna blir nedsmutsade med diverse ovälkomna substanser som till exempel snor, fekalier, urin, kräk, blod, mat, dryck, färg, klister, lera, klet, gräs och jord. Arbetet bedrivs i alla väder och det är inte rimligt att använda sina privata kläder. Det är i högsta grad en jämställdhetsfråga då det inom de mansdominerade branscherna är självklart.

Jag/Vi yrkar

att barnskötarna erhåller kostnadsfria arbetskläder och skor för både inne- och utevistelse.


E:2 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Vårdpersonal får betala sina arbetsskor själva fast det ingår i arbetsklädseln på jobbet. Eftersom ett par bra skor för rygg och knä lätt kan kosta uppåt 1 000 kronor, borde arbetsgivaren tillhandahålla det. Skorna man köper för dyra pengar utsätts ofta för bland annat blod, kräk, urin och avföring. Det är därför inte brukligt att behöva stå för det själv som arbetstagare, då de endast kan användas på arbetsplatsen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal driver frågan om gratis arbetsskor med arbetsgivaren. att Kommunal driver frågan om ekonomiskt bidrag till arbetsskor med arbetsgivaren. Motionen bifalles av avdelningen.

E:3 Ytterkläder till hemvårdspersonalen Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

Hemvården måste transportera sig mellan vårdtagarna i alla väder. Det är inte rimligt att använda sina egna ytterkläder och regnställ vid dessa förflyttningar.


128

Jag/Vi yrkar

att hemvårdspersonalen får kostnadsfria ytterkläder att använda vid förflyttningar. Motionen bifalles av avdelningen.

E:4 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Hudiksvall, Kommunal Mitt

Jag jobbar på en träningsskola i Hudiksvall. I mitt jobb som elevassistent så utsätts mina privata kläder för ett stort slitage. Jag är ute i alla väder och är med aktiv i gymnastiken (många moment på golvet) och på simundervisningen (baddräkt) med eleverna. Sedan också sondmatning, dregel.

Jag/Vi yrkar

att vi behöver bidrag för att köpa in arbetskläder för att kunna utföra vårt jobb.


Jag arbetar på en särskola och tycker att vi ska ha arbetskläder då vi deltar i alla aktiviteter med eleverna. Vi deltat i simundervisning, idrott och arbetar nära eleverna i alla situationer som sondmatning, toalettbesök och så vidare. Vi är ute i alla väder.

Jag/Vi yrkar

att vi får arbetskläder till alla olika aktiviteter vi deltar i.

E:6 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Gävle, Kommunal Mitt

Vi som jobbar inom förskolan har inte fått några arbetskläder. Inom andra yrken i Gävle kommun har de arbetskläder. Det är tråkigt att vi ska slita på våra egna privata kläder.

Jag/Vi yrkar

att arbetskläder ska ingå för barnskötarna.


Vi behöver alla i barnomsorgen få arbetskläder för både inomhus- och utomhuskläder från vår arbetsgivare. Det slits otroligt mycket i leken i vårt pedagogiska arbete i olika situationer, i ur och skur med mera.

Jag/Vi yrkar

att vi alla behöver arbetskläder i barnomsorgen.


Jag arbetar på en särskola i Hudiksvall, och jag tycker absolut att vi borde få arbetskläder då vi deltar i alla aktiviteter med eleverna. Vi är ute i ur och skur och deltar i simundervisning och på idrottslektioner. Vi sondmatar och blir nerkladdade av diverse vätskor. Det blir ett stort slitage på våra egna kläder.


129

Jag/Vi yrkar

att få arbetskläder för ovannämnda aktiviteter.


Jag jobbar på en träningsskola i Hudiksvall. I mitt yrke som assistent så utsätts mina kläder för stort slitage. Dregel, sondmatning samt många moment på golv som sliter på byxknän. Vi är ute i ur och skur. Regnkläder, stövlar, vinterkläder etc. Vi badar med våra elever, så det behövs baddräkt och duschtvål varje vecka. Många utgifter som vi är tvungna att betala själv.

Jag/Vi yrkar

att vi behöver bidrag till alla kostnader vi har för att kunna utföra vårt jobb.


Jag tycker att det är kränkande att i de yrkesgrupper där flest män arbetar finns det tillgång till arbetskläder och skor. Det är dyrt att köpa privata kläder hela tiden när vi tjänar nästan minst av alla yrkesgrupper.

Jag/Vi yrkar

att vi ska ha arbetskläder.


Genom att det är ett jobb med mycket kontakt med människor och bakterier. Våra egna kläder slits mycket och det blir också dyrt i längden.

Jag/Vi yrkar

att vi ska få arbetskläder från arbetsgivaren.


Vi sliter mycket på våra kläder som vi har på arbetet. Dessa får vi bekosta själva. Det ska vara kläder som tål att vara ute i olika väder och det ställs höga krav på dem. Inom många andra yrken inom Kommunal ingår arbetskläder i anställningen. Det bör det göra även för oss.

Jag/Vi yrkar

att arbetskläder ska ingå i vår anställning.


I arbetsmiljön på en förskola blir man ständigt utsatt för olika påfrestningar på sina privatkläder. Utomhus använder man ständigt sina egna kläder för att hålla sig varm och torr. Vissa kläder köper man speciellt för att kunna använda på jobbet för att inte slita på sina egna. Extra kostnader som inte borde ligga på barnskötare och pedagoger. De som arbetar inom exempelvis byggyrket får sina kläder och skor betalade av arbetsgivaren. Varför är det inte detsamma för de inom barnomsorgen?


130

Jag/Vi yrkar

att de inom barnomsorgen ska ha arbetskläder betalade av arbetsgivaren.


Vi behöver slitstarka tåliga kläder för inne- och utomhusaktivitet.

Jag/Vi yrkar

att vi ska få arbetskläder i stället för att slita på våra egna kläder.

E:15 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Hudiksvall, Kommunal Mitt

Jag tycker att vi borde få bra arbetsskor/gymnastikskor, då vi står och går mycket, både i ur och skur.

Jag/Vi yrkar

att få bra stötdämpande skor att arbeta i.

E:16 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Jönköping, Kommunal Sydväst

Vi ledsagare går mycket i jobbet då det står i mångas beslut som vi jobbar med (medborgare/brukare) att de ska promenera. Vi sliter därför på skorna och anser att vi borde få arbetsskor, även en bra vinterkänga då vi även är ute och går vintertid.

Jag/Vi yrkar

att vi ska få arbetsskor och bra vinterkänga med broddar. Motionen bifalles av avdelningen.

E:17 Arbetskläder Enskild medlem, sektion M T G, Kommunal Vänerväst

Jag jobbar inom hemtjänsten. Vi jobbar ju i vått och torrt. Men varje år fick vi beställa arbetskläder för 400 kronor och då fick vi bara en väst för användning hela året. Det tycker jag var dåligt. Jag undrar om ni i Kommunal kan hjälpa till så att vi kan få bättre arbetskläder, till exempel ett par arbetsskor per år och en bra vinterjacka vartannat år.

Jag/Vi yrkar

att vi får bättre arbetskläder. Motionen bifalles av avdelningen.

E:18 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Kommunal Sydost, Kommunal Skåne

Vi inom förskolan sliter mycket på våra privata kläder som ytterkläder för vår och vinter. Min motion handlar om arbetskläder för utomhusbruk under vår och sommar eftersom vi har mycket utomhusvistelse i verksamheten.


131

Jag/Vi yrkar

att erhålla ytterkläder som är anpassade efter årstider. Motionen bifalles av avdelningen.

E:19 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Lilla Edet-Trollhättan, Kommunal Vänerväst

Arbetsgivaren ska stå för arbetskläder, men i dag är det hur arbetsgivaren uppfattar det. I till exempel hemtjänsten får vi arbetskläder, tunika och byxor, vi får inte jackor eller skor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att det ska vara mer tydligt vad som är minimikravet på arbetskläder inom olika inriktningar i äldreomsorgen, till exempel på boende behövs följande.


E:20 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Arbetskläder, man tvättar sönder sina egna kläder. Behöver ha extra kläder med varje dag. Ändamålsenligt efter årstiderna.

Jag/Vi yrkar

att få arbetskläder efter årstiderna.


Jag/vi tycker att vi behöver få bra arbetsskor/gymnastikskor att arbeta i. Vi är ute på promenader och står och går mycket, förflyttningar etc.

Jag/Vi yrkar

att vi hemtjänstpersonal behöver bra skor att arbeta i, vädertålig, bra stötdämpning, lätt och smidig.

E:22 Skobidrag Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Personal inom kommunal och privat verksamhet som arbetar i privata skor på arbetet får bidrag med 300 kronor per år.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar anställda i vården ska få skobidrag. Motionen avslås av avdelningen.


132

E:23 Skor ska ingå i arbetsklädsel Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Som anställd inom sjukvården krävs anpassad arbetsklädsel. Då ingår inte arbetsskor. Detta måste den anställde själv bekosta. I jobbet inom sjukvården går man hela dagarna och då krävs det ett par riktigt bra skor för att inte få slitningar eller skador. Bra skor är inte billiga utan kostar mellan 700-1 500 kronor. För att skorna ska hålla sig fräscha måste de tåla att spritas och tvättas, vilket gör att många skor slits mer än vanligt. Skorna får även tvättas privat då sjukvården ej står för maskiner till skotvätt. I arbetsuppgifterna ingår att köra till exempel sängar, olika vagnar och tung teknisk utrustning, vilket ökar risk för skador om skorna inte håller måttet. Även mycket smitta, kemikalier och vassa föremål hanteras under en arbetsdag som lätt kan skada skorna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba för att arbetsskor inom sjukvården ska vara en självklarhet att tillhöra arbetsklädsel. att Kommunal ska verka för att arbetsgivare betalar arbetsskor till medlemmar i Kommunal inom sjukvården.


E:24 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Vi inom vårdyrket arbetar mycket med tunga lyft såsom förflyttningar med olika sorters liftar som hjälpmedel. Vi går och står större delar av arbetspasset på hårda golv och behöver därför mer ergonomiska arbetsskor för att bespara våra muskler och leder i kroppen. Då dessa arbetsskor oftast är dyra och vi jobbar i ett lågavlönat jobb så anser jag att det ska ingå i våra arbetskläder.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att även ergonomiska arbetsskor ska ingå som arbetskläder inom vården.

att Kommunal verkar för att arbetsgivaren står för inköp av arbetsskorna. Motionen bifalles av avdelningen.


På vissa områden av svensk arbetsmarknad är det i dag tydligt att män utgör normen och kvinnor betraktas som undantag. I många kvinnodominerade yrkesgrupper och branscher saknas det tillgång till arbetskläder. Det är nödvändigt att arbeta systematiskt för att uppnå jämställdhet, och då är frågan om arbetskläder är viktig att beakta. Arbetskläder inom förskola och annan pedagogisk omsorg är viktigt ur arbetstagarperspektivet – rätten till arbetskläder anpassade efter funktion, men också för att stärka yrkesgruppens professionalitet och göra yrket mer attraktivt. Att det syns vad personen arbetar med är betydelsefullt, dels för barnen på förskolan, dels för vårdnadshavare. Förskoleverksamheten ställer stora krav på funktionsdugliga kläder för att möjliggöra aktivt pedagogiskt arbete både inomhus och utomhus.


133

Enligt läroplanen sidan 7 stycke 7 så står det: ”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö”, lpfö98 s.7 stycke 7. Kläderna får många gånger utstå slitage och tvättas ofta, vilket medför att de förbrukas osedvanligt snabbt. I dag tvingas alla arbetstagare använda privata kläder som arbetskläder och skor i sin yrkesutövning. Dessa kan oftast inte tvättas i 60 grader, vilket är riktlinjer för att inte sprida smittor och är en orimlig kostnad för den enskilde individen. Kläder som ska klara regn, snö, vind och minusgrader. Vi står på knäna i lera för att ta tillvara på barnens intressen och upptäckter. Våra kläder utsätts för snor, tårar, blöjbyten och matrester. Vi hjälper till vid toalettbesök och inte alltför sällan har det hänt att barnen kräkts på oss. Arbetskläder bör tillhandahållas av arbetsgivaren och omfattas av arbetsmiljöansvaret. Det finns ett kryphål i arbetsmiljölagen vad gäller ansvaret för att tillhandahålla arbetskläder till dem som arbetar inom förskoleverksamhet och annan pedagogisk omsorg. En del arbetsgivare utnyttjar detta, varför det finns ett behov av att förändra lagen så att kryphålet stängs. En förändring av arbetsmiljölagen bör resultera i att ansvaret för arbetskläder för inomhus- och utomhusbruk, både för ordinarie och vikarierande personal, tydligt ligger på arbetsgivaren. Vilken typ av arbetskläder som personalen ska bära bör formuleras inom arbetslaget i samråd med arbetsgivare för att uppfylla lokala behov och önskemål. För att uppnå jämställdhet måste alla kvinnodominerade yrkesgrupper erhålla samma rättigheter som de yrkesgrupper som domineras av män. En lag om arbetskläder inom förskoleverksamhet och annan pedagogisk omsorg är ett steg på vägen. Därför borde en översyn av en sådan lag göras med fokus på att det ska vara arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla arbetskläder. Dessutom bör arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla arbetskläder, där det stipuleras att arbetskläder ska bäras, ingå i arbetsmiljölagen Vi skulle önska att det fanns en personlig pott som återkommer varje år där vi kan köpa de arbetskläder som behövs för just det året.

Jag/Vi yrkar

att alla barnskötare inom förskolan ska få arbetskläder.

E:26 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Individanpassade arbetsskor bör ligga utanför klädkontot för skolmåltidspersonal på grund av att man har olika behov. Vi går och står hela arbetsdagen i våt och torr arbetsmiljö (städ med högtryck, diskrum).

Jag/Vi yrkar

att kostnaderna för arbetsskor bör ligga utanför klädkontot för skolmåltidspersonal. Motionen avslås av avdelningen.

E:27 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt

Kvinnodominerade yrken har höga sjukskrivningstal, och om man tittar till olycksstatistiken så är halkolyckor de som är överrepresenterade i hela landet. Vi anser att arbetsgivaren ska se till att vi får CE-märkta skor med bra sula för att minska halkolyckorna. Detta är en självklarhet i de mansdominerade yrkena.


134

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren ska se till att alla har arbetsskor. att arbetskorna ska vara CE-märkta och funktionella med bra sula.

E:28 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt

Eftersom vi är utsatta för olika drivmedel som förstör våra skor men även halkigt underlag, så anser vi att arbetsgivaren ska förse oss med CE-märkta skor.

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren ska ge sina anställda arbetsskor.

E:29 Arbetskor Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Jag tycker att det är en självklarhet att det ska ingå arbetskor till barnskötarna. Gärna skyddskor då det kan gå hett till i barnens lekar ibland. Man kan få tunga leksaker på sina fötter. Många lyft då skor sparar knän och fötter.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att barnskötarna ska få arbetskor. Motionen bifalles av avdelningen.

E:30 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst

Få arbetsskor betalda eller få bidrag till skor då man går mycket och sliter en hel del skor.

Jag/Vi yrkar

att tänka på hur vi belastar vår kropp med rätt sko. Motionen avslås av avdelningen.

E:31 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Vi vill att Kommunal ska verka för att alla som har ett behov av att nyttja inneskor på sitt arbete ska få ett bidrag till inköp av dessa. I dag finns ju den möjligheten bara när det avser skaderisker inom yrket/arbetsplatsen. I dag är det många som inte har råd att köpa särskilda skor för att ha på sitt arbete, vilket deras kroppar far illa av. Genom att ha bra och fotriktiga skor så bidrar det till en bättre hälsa vilket alla i samhället skulle tjäna på.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att alla som har ett behov av arbetsskor ska få bidrag till att köpa in dessa. att Kommunal verkar för att arbetsgivaren tillhandahåller fotriktiga skor där det behövs.



135

E:32 Skyddskor Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Som det ser ut nu så har hygienreglerna skärpts för de som arbetar i vård och omsorg. Arbetskläder tillhandahålls av arbetsgivaren i vissa verksamheter, men inte arbetsskor. Arbetsskor kontamineras av bakterier lika mycket som arbetskläder. Många använder privata skor eller köper egna, som blir kontaminerade av bakterier som dras hem till familjen. I yrken som är typiskt manliga i kommunala verksamheter jämförbara verksamheter tillhandahålls arbetsskor av arbetsgivaren.

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetsskor för anställda i vård och omsorg. Motionen bifalles av avdelningen.

E:33 Individanpassade arbetskläder Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi önskar få mer anpassning vad gäller arbetskläder. Det ska vara individuella kläder. Vi ska själva få bestämma vilka kläder vi vill ha. Det är önskvärt med en summa pengar varje år samt att vi får köpa de själva

Jag/Vi yrkar

att själv få välja arbetskläder. att få välja vilken sorts kläder vi vill ha. att få en summa pengar varje år. att själv få köpa arbetskläder.

E:34 Betalda arbetsskor Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst

Då vi i vårt yrke inom vården går mycket, kan vara tvungen att vistas i orena miljöer på grund av kroppsvätskor och dylikt, och där det är hårda golv, så slits våra skor hårt och blir nersmutsade. God kvalitet är ofta ett måste på grund av slitage och behovet av tvätt. Det är kostsamt att ha bra skor.

Jag/Vi yrkar

att man inom vårdsektorn får arbetsskor av arbetsgivaren som håller en bra ergonomisk kvalitet.


E:35 Kläder för alla väder i hemtjänsten Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Arbetsgivaren ska tillhandahålla sommarkläder (shorts, kortärmadtröja, klänning), vinterkläder (jacka, täckbyxor, mössa, handskar), regnbyxor och jacka, vår- och höstjacka. Sommarskor, vinterskor och stövlar får arbetstagaren köpa själv efter tycke och smak som arbetsgivaren betalar.


136

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren tillhandahåller ovannämnda kläder. att arbetstagaren får köpa skor och stövlar som arbetsgivaren betalar. Motionen avslås av avdelningen.

E:36 Arbetsskor till alla Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Då personalen inom vården utför olika arbetsmoment som kräver riktiga och bekväma arbetsskor, (individanpassade), elimineras till stor del risker för ryggproblem, snedbelastningar, knä och höftproblem samt givetvis fotproblem.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att arbetsgivaren utrustar arbetstagarna med arbetsskor. Motionen bifalles av avdelningen.

E:37 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Att vi som arbetar inom demensvården ska ha färgade kläder, till exempel röda, för den färgen tappar den demenssjuke sist. Nu har vi svarta, grå och mörkblå. För en demenssjuk person så blir de här färgerna bara en stor massa. Det är viktigt att vi som arbetar med demenssjuka syns och att de inte blir rädda för oss och att vi kunde få rabatt till arbetsskor.

Jag/Vi yrkar

att ha kläder som passar vår verksamhet. att få rabatt till arbetsskor. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

E:38 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Man ska få arbetsskor av arbetsgivaren. Man går och står mycket på arbetet och det är hårda golv. För att skona på kroppen och orka jobba heltid till pensionen krävs bra arbetsskor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att arbetsgivaren tillhandahåller arbetsskor för sina anställda.

att Kommunal verkar för att kostnaden för arbetsskor betalas av arbetsgivaren. Motionen bifalles av avdelningen.


137

E:39 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Vi jobbar inom gymnasiets särskola. På vår arbetsplats bär vi våra egna kläder då man inte anser att vi behöver skyddskläder. I vårt yrke blir kläderna ofta kladdiga av mat och/eller annat. Det hade varit skönt att få byta om från arbetskläder till privata kläder efter avslutat arbetspass. Vårt förslag är att man inför arbetskläder för oss som arbetar med barn och ungdomar med särskilda behov.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att arbetsmiljölagen ska tala för att fler yrkesgrupper behöver arbetskläder.

att Kommunal verkar för att arbetsgivaren ska stå för kostnaden för arbetskläder.

att Kommunal arbetar för att arbetsgivaren ska erbjuda arbetskläder till oss som arbetar med barn och ungdomar med särskilda behov.


E:40 Bidrag till arbetskläder Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Vi skulle vilja ha ett klädbidrag för att kunna köpa kläder man kan ha på jobbet. De privata kläderna slits det på. Alla har inte samma ekonomiska förutsättningar att kunna köpa bra kläder till jobbet med sin privata ekonomi.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att arbetsgivaren ska tillhandahålla ett klädbidrag till sina medarbetare.


E:41 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

När man står och går mycket krävs bra skor och golv för att avlasta rygg och ben. Alla har inte samma ekonomiska förutsättningar för att köpa egna bra och fotriktiga skor. Vi tycker att arbetsgivaren ska stå för kostnaden av bra skor på arbetsplatsen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska driva på att arbetsgivaren ska erbjuda arbetsskor inom vård och omsorg. att Kommunal ska driva på att arbetsgivaren ska stå för kostnaden av arbetsskor inom vård och omsorg.



138

E:42 Arbetskläder och arbetsskor Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

En viktig fråga för oss är arbetskläder och arbetsskor inom vården. Det ska vara en självklarhet att arbetsgivaren tillhandahåller arbetskläder till oss eftersom både kläder och skor slits i och med alla aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Många har med vår låga lön inte råd att köpa bra skor. Det slits på våra kläder och vi bär med oss smittor hem då vi ej har möjlighet att byta om när arbetspasset är slut.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att arbetsgivaren ska ta kostnaden för arbetskläder och arbetsskor. att Kommunal ska arbeta för att arbetsmiljölagen ska få en tydligare skrivelse om arbetskläder till dem som arbetar inom vård och omsorg.


E:43 Arbeskläder Enskild medlem, sektion Hudiksvall, Kommunal Mitt

Jag arbetar på en särskola i Hudiksvall och tycker att vi behöver arbetskläder för både ute- och inneaktiviteter. Våra "inne-arbetskläder" blir ofta smutsiga på grund av nära kontakt med elever under olika situationer. Vi är ute varje dag i alla väder, då det blir stort slitage på våra egna kläder och skor. Vi deltat också i idrott och simundervisning där vi tvingas att köpa baddräkt och idrottskläder/skor.

Jag/Vi yrkar

att få arbetskläder för inne-/uteaktiviteter.


Jag tycker att man borde få ett par varma vinterskor, då vi är ute med eleverna vid flera tillfällen per dag i kallt väder på arbetstid.

Jag/Vi yrkar

att få varma arbetsskor.

E:45 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten

Vi promenerar varje dag utomhus/inomhus. Vi bör ha ordentliga skor av bra kvalité.

Jag/Vi yrkar

att få rätt till arbetsskor individuellt anpassade för behov inomhus och utomhus.


139

E:46 Bidrag till arbetsskor för personal inom äldre- och handikappsomsorgen Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

Det är viktigt att personal har bra och fotriktiga (ortopediska) skor. Dåliga skor kan ge problem med rygg och knä, då personal inom vård och omsorg går och står väldigt mycket. Det är redan mycket sjukskrivningar inom äldre- och handikappomsorgen, och ett skobidrag skulle göra att fler har råd att köpa bra skor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal påverkar arbetsgivaren att personal inom vård och omsorg får ett skobidrag till arbetsskor.


Utlåtande över motionerna E:1-E:46 I motion E:1 yrkas att barnskötarna erhåller kostnadsfria arbetskläder och skor för både inne- och utevistelse. I motion E:2 yrkas att Kommunal driver frågan om gratis arbetsskor med arbetsgivaren samt att Kommunal driver frågan om ekonomiskt bidrag till arbetsskor med arbetsgivaren. I motion E:3 yrkas att hemvårdspersonalen får kostnadsfria ytterkläder att använda vid förflyttningar. I motion E:4 yrkas att vi behöver bidrag för att köpa in arbetskläder för att kunna utföra vårt jobb. I motion E:5 yrkas att vi får arbetskläder till alla olika aktiviteter vi deltar i. I motion E:6 yrkas att arbetskläder ska ingå för barnskötarna. I motion E:7 yrkas att vi alla behöver arbetskläder i barnomsorgen. I motion E:8 yrkas att få arbetskläder för ovan nämnda aktiviteter. I motion E:9 yrkas att vi behöver bidrag till alla kostnader vi har för att kunna utföra vårt jobb. I motion E:10 yrkas att vi ska ha arbetskläder. I motion E:11 yrkas att vi ska få arbetskläder från arbetsgivaren. I motion E:12 yrkas att arbetskläder ska ingå i vår anställning. I motion E:13 yrkas att de inom barnomsorgen ska ha arbetskläder betalda av arbetsgivaren. I motion E:14 yrkas att vi ska få arbetskläder i stället för att slita på våra egna kläder. I motion E:15 yrkas att få bra stötdämpande skor att arbeta i. I motion E:16 yrkas att vi ska få arbetsskor och bra vinterkänga med broddar. I motion E:17 yrkas att vi får bättre arbetskläder. I motion E:18 yrkas att erhålla ytterkläder som är anpassade efter årstider. I motion E:19 yrkas att Kommunal verkar för att det ska vara mer tydligt vad som är minimikravet på arbetskläder inom olika inriktningar i äldreomsorgen, till exempel på boende behövs följande. I motion E:20 yrkas att få arbetskläder efter årstiderna. I motion E:21 yrkas att vi hemtjänstpersonal behöver bra skor att arbeta i, vädertålig, bra stötdämpning, lätt och smidig. I motion E:22 yrkas att medlemmar anställda i vården ska få skobidrag. I motion E:23 yrkas att Kommunal ska jobba för arbetsskor inom sjukvården ska vara en självklarhet att tillhöra arbetsklädseln, att Kommunal ska verka för att arbetsgivare betalar arbetsskor till medlemmar inom Kommunal inom sjukvården. I motion E:24 yrkas att Kommunal verkar för att även ergonomiska arbetsskor ska ingå som arbetskläder inom vården, att Kommunal verkar för att arbetsgivaren står för inköp av arbetsskorna. I motion E:25 yrkas att alla barnskötare inom förskolan ska få arbetskläder. I motion E:26 yrkas att kostnaderna för arbetsskor bör ligga utanför klädkontot för måltidspersonal. I motion E:27 yrkas att arbetsgivaren ska se till att alla har arbetsskor, och att arbetsskorna ska vara CE-märkta och funktionella med bra sula. I motion E:28 yrkas att arbetsgivaren ska ge sina anställda arbetsskor. I motion E:29 yrkas att Kommunal ska verka för att barnskötarna ska få arbetsskor. I motion E:30 yrkas att tänka på hur vi belastar vår kropp med rätt sko. I motion E:31 yrkas att Kommunal verkar för att alla som har ett behov av arbetsskor ska få bidrag till att köpa in dessa, och att Kommunal verkar för att arbetsgivaren tillhandahåller fotriktiga skor där det behövs. I motion E:32 yrkas att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetsskor för anställda i vård och omsorg. I motion E:33 yrkas att själv få välja arbetskläder, att få välja vilken sorts kläder vi vill ha, att få en summa pengar varje år och att själv få köpa arbetskläder.

139



Jag/Vi yrkar




139



Jag/Vi yrkar





140

I motion E:34 yrkas att man inom vårdsektorn får arbetsskor av arbetsgivaren som håller en bra ergonomisk kvalitet. I motion E:35 yrkas att arbetsgivaren tillhandahåller ovan nämnda kläder, och att arbetstagaren får köpa skor och stövlar som arbetsgivaren betalar. I motion E:36 yrkas att Kommunal jobbar för att arbetsgivaren utrustar arbetstagarna med arbetsskor. I motion E:37 yrkas att ha kläder som passar vår verksamhet, och att få rabatt till arbetsskor. I motion E:38 yrkas att Kommunal verkar för att arbetsgivaren tillhandahåller arbetsskor för sina anställda, och att Kommunal verkar för att kostnaden på arbetsskor betalas av arbetsgivaren. I motion E:39 yrkas att Kommunal ska verka för att arbetsmiljölagen ska tala för att fler yrkesgrupper behöver arbetskläder, att Kommunal verkar för att arbetsgivaren ska stå för kostnaden för arbetskläder och att Kommunal arbetar för att arbetsgivaren ska erbjuda arbetskläder till oss som arbetar med barn och ungdomar med särskilda behov. I motion E:40 yrkas att Kommunal ska arbeta för att arbetsgivaren ska tillhandahålla ett klädbidrag till sina medarbetare. I motion E:41 yrkas att Kommunal ska driva på att arbetsgivaren ska erbjuda arbetsskor i vård och omsorg, och att Kommunal ska driva på att arbetsgivaren ska stå för kostnaden av arbetsskor inom vård och omsorg. I motion E:42 yrkas att Kommunal ska verka för att arbetsgivaren ska ta kostnaden för arbetskläder och arbetsskor, och att Kommunal ska arbeta för att arbetsmiljölagen ska få en tydligare skrivelse om arbetskläder till dem som arbetar inom vård och omsorg. I motion E:43 yrkas att få arbetskläder för inne-/uteaktiviteter. I motion E:44 yrkas att få varma arbetsskor. I motion E:45 yrkas att få rätt till arbetsskor individuellt anpassade för behov inomhus och utomhus. I motion E:46 yrkas att Kommunal påverkar arbetsgivaren att personal inom vård och omsorg får ett skobidrag till arbetsskor. Under 2018 nådde Kommunal stor framgång efter mångårig kamp inom hela förbundets organisation att arbetsgivarna inom vård och omsorg ska tillhandahålla arbetskläder inom all verksamhet (med några få undantag). Arbetskläderna omfattar kortärmad överdel och underdel. I begreppet arbetskläder ingår dock inte arbetsskor eller ytterkläder. Genom att fokusera på patientsäkerhet, patientbegreppet och smittspridning lyckades Kommunal. Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien som började gälla den 1 januari 2016 gäller numera såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. Den fick sedan bäring på en ny Allmän föreskrift (AFS) om Smittrisker (2018:4) som Arbetsmiljöverket tog fram och som gäller från och med den 19 november 2018. Där framgår att regleringen är nationell och omfattar alla arbetsgivare som är verksamma inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg som därmed fått skyldighet att tillhandahålla och ombesörja tvätt av arbetskläder. Tolkningen av föreskriften är säkerställd med myndigheterna, ett förtydligande av föreskriften eller arbetsmiljölagen är därmed inte aktuell. För att driva frågan om arbetskläder inom barnomsorgen krävs en helt annan strategi än den som fick genomslag i vård och omsorg som initialt handlade om patientsäkerhetsperspektivet. För detta behöver underlag och handlingsplan arbetas fram på förbundskontoret för att på sikt arbeta med frågan nationellt. Likaså när det gäller ytterkläder för olika väder i både förskola, skola, hemsjukvård som vård och omsorg. I många av de kvinnodominerande yrkesgrupperna och branscherna behöver man olika slags skor både för inom- och utomhusbruk under en arbetsdag då det krävs utifrån de arbetsuppgifter man utför. Att arbetsgivarna ska tillhandahålla utan ekonomiska kostnader för anställda, ergonomiska arbetsskor/ halkfria arbetsskor/arbetsskor med broddar till exempel, för olika väder, inom- som utomhus är den frågan som skulle kunna komma att bli nästa fråga att driva utifrån ett nationellt perspektiv. Det är viktigt att fokusera på en fråga med störst framgångsfaktor vilket förbundsstyrelsen tror att detta är. Det finns forskning inom området vilket är viktigt. Det är också den frågan som berör såväl förskola, skola, hälso- och sjukvård som vård och omsorg gemensamt. Det finns redan nu bra incitament och argumentation varför arbetsgivarna ska tillhandahålla bra ergonomiska arbetsskor för olika risker såväl inom- som utomhus. Arbetsskor minskar förslitningsskador, felbelastningar, halk- och fallolyckor minskar och är en prevention för att inte bli skadad i arbetet. Att få arbetsskor och/eller en omdefiniering av skyddskor som skulle leda till att de bekostas av arbetsgivaren innebär samhällsekonomiska vinster genom minskad ohälsa och minskade halk- och fallolyckor och ger inte den enskilde individen oskäligt höga kostnader för att minimera de synliggjorda riskerna på sin egen arbetsplats.


141

Det är oerhört kostsamt för samhället med fallolyckorna och ett stort lidande för den enskilde individen. Det är en preventiv arbetsmiljöåtgärd att personalen har ergonomiska fotriktiga skor för att minska belastnings och förslitningsskador. Arbetsmiljölagstiftningen är inte ändamålsenligt skriven. Den måste bli bättre anpassad och främja en god arbetsmiljö som gagnar hälsa och stödjer preventiva insatser inom de kvinnodominerande yrkena. Definitionen som råder i dag i allmänna föreskrifter är fortfarande helt enkelt inte tillräckliga och ger inte det stöd som dessa yrkesgrupper behöver. All statistik visar att dessa grupper oavsett var de arbetar är särskilt utsatta talar i sig för en förändring. Så det är en nationell angelägenhet. Att säkerställa att alla arbetstagare inom dessa branscher ska omfattas behöver därför drivas på nationell nivå. Framgångsfaktorn är att driva en fråga i taget och att hela organisationen ställer sig bakom och agerar när så behövs gemensamt med samordnade aktiviteter i olika former för att skapa ett massivt tryck. Utifrån de erfarenheter som dragits av kampen för arbetskläder i vård och omsorg så är det möjligt att få till stånd förändringar gällande föreskifter och lagrum som krävs. Men man måste vara medveten om att det tar lång tid. Det finns flera goda exempel där man på lokal nivå med framgång fått igenom krav rörande dessa frågor. Att Kommunal arbetar lokalt både utifrån vad som är viktigt medlemsnära och förutsättningar som finns lokalt är fortsatt ett viktigt arbete som inte på något sätt ska avstanna. Förbundsstyrelsens uppfattning är att nästa prioriterade arbete på nationell nivå är arbetsskor och/eller en omdefiniering av skyddskor för inom- och utomhusbruk genom förändring av arbetsmiljölagen/arbetsmiljölagens föreskrift/er. Det skulle gynna många av Kommunals medlemmar i de kvinnodominerande yrkena. Förbundstyrelsen anser att på nationell nivå ska frågorna inte drivas genom regleringar i centrala kollektivavtal eller i form av bidrag från arbetsgivare utan genom förändringar i lagstiftning som alla omfattas av. Frågan om arbetskläder inom barnomsorgen kvarstår. Där är slitaget på egna kläder stort i yrkesutövningen. Att ha tillgång till arbetsskor/ytterkläder/skor och stövlar för olika årstider är viktigt inom flera branscher. Förbundsstyrelsen anser att det är fortsatta frågor som ska drivas. Både utifrån ett jämställdhetsperspektiv men också för att förhindra ohälsa, olycksfall som halk- och fallolyckor men också status, attraktionskraft och att bli synliggjord i sin professionalitet.


att bifalla motionerna E:2 första att-satsen, E:11, E:29, E:36, E:38 och E:41 andra att-satsen, att anse motionerna E:1, E:3, E:6, E:7, E:10, E:12, E:13, E:14, E:16, E:18, E:20, E:21, E:23 första att-satsen, E:24 första att-satsen, E:25, E:28, E:32, E:34, E:39, E:42 första att-satsen, E:43 och E:44 besvarade, samt att avslå motionerna E:2 andra att-satsen, E:4, E:5, E:8, E:9, E:15, E:17, E:19, E:22, E:23 andra att-satsen, E:24 andra att-satsen, E:26, E:27, E:30, E:31, E:33, E:35, E:37, E:40, E:41 första att-satsen, E:42 andra att-satsen, E:45 och E:46.

Högre personaltäthet i vård, skola och omsorg

E:47 Stora barngrupper och minskad personaltäthet Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Det finns inget tak för hur stora barngrupper eller hur många procent personal till antal barn, det finns bara en rekommendation. Barngrupperna ökar och personaltätheten minskar. Personal åläggs att göra mer administrativt arbete, såsom eget schemainlägg, barnschematider inom befintlig arbetstid.


142

Jag/Vi yrkar

att barngruppernas storlek följer Skolverkets riktlinjer. att det blir mindre administrativt arbete för personal i barngrupperna. att personaltätheten ökar i barngrupperna. att personaltätheten blir större i barngrupper där särskilt behov finns. Motionen bifalles av avdelningen.

E:48 Personaltäthet Enskild medlem, sektion Gävle, Kommunal Mitt

Jag känner att vi inte räcker till för alla barnen till de dagliga rutiner och barnens behov.

Jag/Vi yrkar

att alla barnen ska känna sig trygga på förskolan. att vi ska finnas till för alla barnen.

E:49 Helgbemanning Enskild medlem, sektion Angered, Kommunal Väst

Då arbetsbelastningen har blivit tyngre på våra äldreboenden, korttidsboenden, hemtjänst med mera de senaste åren, så är det är ingen skillnad på arbetsuppgifterna bara för att det är helg. I regel arbetar omsorgspersonalen varannan helg och att även då få fler vårdtagare per personal gör så att personal känner sig stressade och bär en större känsla av att inte räcka till. Vi har inte mindre att göra bara för att det är helg. I stället skulle många hellre önska att vi skulle kunna hinna med och sätta lite "guldkant" på tillvaron för våra äldre. Då sjukskrivningar har ökat markant för undersköterskor och övrig personal inom vård och omsorg de senaste åren, så anser jag att detta skulle innebära en något bättre arbetsmiljö.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att bemanningen inom äldreomsorgen ska vara lika vardag som helg.


E:50 Högre grundbemanning Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Vi upplever att våra scheman har blivit mycket sämre med bland annat rörlig tid, samt att delade turer har ökat då verksamheterna ska effektiviseras. Öka i stället personaltätheten för att fler ska vilja jobba inom vården. Höj grundbemanningen för att personalen ska orka jobba och för att arbetsmiljön ska bli bättre.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att höja grundbemanningen inom vården i de offentliga verksamheterna.



143

E:51 Öka personaltätheten Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Jag arbetar på ett demensboende. Inom demensvården är det viktigt att skapa lugn och trygghet samt att kunna vara förberedd och kunna möta personer med aggressivt utåtagerande beteende. Detta har jag arbetat med under många år. Under åren har jag sett hur arbetet har förändrats och vårdpersonalen har fått mer administrativa arbetsuppgifter som exempelvis genomförandeplaner. Eftersom tiden för det administrativa arbetet tas från tiden som är till för de äldre, så minskar tiden för att ge god omvårdnad.

Jag/Vi yrkar

att personaltätheten inom demensvården ska öka. att de administrativa uppgifterna minskar för vårdpersonal. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna E:47-E:51 I motion E:47 yrkas att barngruppernas storlek följer Skolverkets riktlinjer, att det blir mindre administrativt arbete för personal i barngrupperna, att personaltätheten ökar i barngrupperna och att personaltätheten blir större i barngrupper där särskilt behov finns. I motion E:48 yrkas att alla barnen ska känna sig trygga på förskolan, och att vi ska finnas till för alla barnen. I motion E:49 yrkas att Kommunal ska arbeta för att bemanningen inom äldreomsorgen ska vara lika vardag som helg. I motion E:50 yrkas att Kommunal verkar för att höja grundbemanningen inom vården i de offentliga verksamheterna. I motion E:51 yrkas att personaltätheten inom demensvården ska öka, och att de administrativa uppgifterna minskar för vårdpersonal. Förbundstyrelsen delar motionärernas beskrivning, och oavsett om man arbetar inom barnomsorg, vård och omsorg så har arbetsbelastningen ökat. Färre anställda ska göra mer och inte bara utifrån större barngrupper, fler äldre på färre personer, färre personal på kvällar och helger men också genom ökade administrativa arbetsuppgifter som de olika verksamheterna är skyldiga att utföra utifrån olika regelverk. Det är självklart att barn ska känna sig trygga på förskolan och att personalen ska finnas för barnen. På samma sätt är det ju inom all vård och omsorg. En bra arbetsmiljö där man har goda förutsättningar att ha tiden som krävs för uppdraget återspeglar goda arbetsplatser som också ges möjlighet att hålla bra kvalitet i verksamheten. Arbetsgivarna är ansvariga enligt arbetsmiljölagen för de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I AFS 2015:4 ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Ytterst är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Vilken bemanning man har påverkar direkt arbetsmiljön för personalen. Tiden som arbetsuppgifter tar att utföra måste kopplas till bemanning/personaltäthet. Det gäller även de administrativa arbetsuppgifter som ingår i yrkesutövandet. En stor del av administrationen inom vård, skola och omsorg är reglerat genom lag, föreskrifter eller riktlinjer. Bättre bemanning möjliggör tid för dessa arbetsuppgifter. När arbetsbelastningen blir för stor eller att det inte finns resurser att utföra de arbetsuppgifter som personal har skyldighet att göra är det av yttersta vikt att skriva avvikelser och/eller tillbudsanmälan. Detta gäller oavsett det är akut uppkomna situationer eller i det förutsägbara arbetet.


144

Det är svårt att fastställa ett specifikt mått för vad som är grundbemanning/personaltäthet inom vård och omsorg som skulle hålla helt utifrån en nationellt fastställd ram kunna följas för alla verksamheter. Inte minst för att de individuella behoven varierar, hänsyn måste tas för särskilda behov för de som går i förskola eller har vård- och omsorg. I Kommunals rapport Trygga famnar beslutades dock att införa rekommendation om barngruppstorlek, 12 barn i småbarnsgrupp (1-3 år) och 15 barn i storbarnsgrupp (4-5år). Skolverkets riktlinjer för barngruppernas storlek är inte tillräcklig. I det arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet finns stora möjligheter att förändra och förbättra personaltätheten, fördela och ge tid för administrativa arbetet som beroende på verksamhet kan vara/är nödvändig både för att kunna utföra sitt arbete och för att säkerställa att beslut genomförs. Förbundsstyrelsen anser att i arbetsmiljöfrågor är Kommunal en viktig aktör som alltid ska påverka i alla forum vilket innebär att påverka politiska beslut och konsekvenserna av dessa samt att bevaka och driva arbetsmiljöfrågorna såväl lokalt som centralt. Kommunal har tagit fram en arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö som finns som stöd för skyddsombuden.


att anse motionerna E:47 tredje och fjärde att-satserna, E:48, E:49, E:50 och E:51 första att-satsen besvarade, samt att avslå motionerna E:47 första och andra att-satserna och E:51 andra att-satsen.

Högre bemanning

E:52 Högre bemanning Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Vi tycker att vi behöver ha högre bemanning under kvällar och helger. Vi jobbar i äldreomsorgen på ett äldreboende för pensionärer med olika kognitiva nedsättningar. När det kommer till kvällar och helger nästan halveras bemanningen. Vi tycker att våra äldre har rätt till samma vård och omsorg dag som kväll. Vi känner även att vi vill kunna ge lite extra guldkant i helgen också. Som det är nu är det svårt att hinna med allt som behöver göras samt ge guldkant. Detta skapar en massa stress hos personal vilket inte är bra för någon.

Jag/Vi yrkar

att vi får högre bemanning under kvällar och helger så att våra pensionärer inte behöver bli ensamma då vi är upptagna vid till exempel dubbelbemanningar.


Utlåtande över motion E:52 Motionären yrkar att vi får högre bemanning under kvällar och helger så att våra pensionärer inte behöver vara ensamma då vi är upptagna vid till exempel dubbelbemanningar. Förbundsstyrelsen delar motionärerens uppfattning om att bemanningen behöver öka inom äldreomsorgen och att personaltätheten borde vara jämnare över dag, kvällar och helger. Arbetsgivarna är ansvariga enligt arbetsmiljölagen för de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I AFS 2015:4 om ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Traditionellt har vården och omsorgen varit lägre bemannad under kvällar och helger.


145

Precis som motionären skriver kan bemanningen halverats på kvällar och helger. Ytterst är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Vilken bemanning man har påverkar direkt arbetsmiljön för personalen. Om man ska följa biståndsbeslut och det som framgår av genomförandeplanen måste det finnas tydligt uttalat från arbetsledningen en prioritering av arbetsuppgifter som ska utföras kopplat till bemanningssituationen. Det är av yttersta vikt att skriva avvikelser och/eller tillbudsanmälningar då situationer uppstår då arbetsbelastningen blir för stor eller att det inte finns resurser att utföra de arbetsuppgifter man som personal har skyldighet att göra.


att anse motion E:52 besvarad.

Bemanning

E:53 Bemanning Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Jönköping, Kommunal Sydväst

Vi har svårt att rekrytera personal. Vi får ofta jobba för varandra och jobba med icke utbildad personal. Detta gör att vi blir utarbetade och många blir utbrända och kan aldrig mer återgå till arbetet. För hög arbetsbelastning och större ansvar gör att man till slut inte orkar. Vi ska nu utföra allt från att städa allmänna utrymmen till att sköta om människor i livets slutskede. Vår kompetens sänks då det anställs personal som inte kan språket, och kan av den anledningen inte ta emot och läsa viktig information. Utbilda ny personal till vårdbiträden/servicepersonal så att vi erfarna undersköterskor kan koncentrera oss på våra specifika arbetsuppgifter! Alla kompetensnivåer behövs.

Jag/Vi yrkar

att vårdbiträden/servicepersonal behövs för att säkra vården.

att vi lättare skulle kunna bemanna våra boenden om det fanns fler yrkeskategorier som hjälps åt.

att arbetet skulle bli mindre betungande om fler kunde dela på arbetssysslorna.

att det skulle finnas mer tid till att utföra omvårdnad av de vi vårdar, och alla skulle må bättre av att slippa känna tidspress att hinna med alla sysslor som ska göras under arbetspasset


Utlåtande över motion E:53 I motion E:53 yrkas att vårdbiträden/servicepersonal behövs för att säkra vården, att vi lättare skulle kunna bemanna våra boenden om det fanns fler yrkeskategorier, att arbetet skulle bli mindre betungande om fler kunde dela på arbetssysslorna och att det skulle finnas mer tid för omvårdnad av de vi vårdar och alla skulle må bättre av att slippa känna tidspress att hinna med alla sysslor som ska göras under arbetspasset Förbundsstyrelsen delar i stort motionärens uppfattning. Det behövs mer personal inom vård och omsorg. Det är dock viktigt att de som arbetar inom vård och omsorg har utbildning och möjlighet till yrkesutveckling. Oavsett var man har sin anställning så är det inte enkla jobb, utan tvärtom kan det ofta vara komplext och väldigt utmanande på olika sätt. Speciellt inom äldreomsorgen är det svårt att renodla och frånskilja arbetsuppgifter. Är man verksam där så behövs grundutbildning antingen som vårdbiträde eller som undersköterska.


146

Genom Vård- och omsorgscollege och med en avsiktsförklaring med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har det gemensamt fastslagits att vårdbiträde är en yrkesgrupp inom vård och omsorg som också ska ha utbildning. Det finns också beslut om utbildningspaket för yrket vårdbiträde kopplat till gymnasie-, vuxen- eller arbetsmarknadsutbildning. I dag motsvarar det lite mer än hälften av en undersköterskeutbildning (800 p). Vårdbiträden är en yrkestitel som i dag används inom äldreomsorgen där det redan i dag finns möjligheter för arbetsgivarna att fördela arbetsuppgifter inom ramen för vårdbiträde/undersköterskans utbildning och kompetens. Det stora problemet är att arbetsgivarna inte gör skillnad oavsett utbildning, vilket i sin tur leder till minskad attraktionskraft både till branschen och till utbildning som i sin tur minskar patientsäkerhet, trygghet, kvaliteten i vården och omsorgen om de äldre. Det är en utmaning såväl lokalt, regionalt och centralt att driva på arbetsgivarna att göra tydligare arbetsfördelningar utifrån kompetens och kunskap man har som anställd. Däremot när det gäller servicepersonal tror Kommunal att denna yrkesgrupp kan renodla undersköterskans yrkeskompetens i det patientnära arbetet inom hälso- och sjukvården där de som arbetar inom service inte ska medverka men mycket väl kan överta andra arbetsuppgifter som undersköterskan utför i dag. Det kan också vara en stor möjlighet för andra yrkesgrupper som till exempel lokalvårdare att få en yrkesutveckling att arbeta med andra former av service.



Mindre barngrupper i förskolan

E:54 Mindre barngrupper Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

I förskolan har vi för många barn i förhållande till lokalyta. Det blir för hög ljudnivå, fler konflikter mellan barnen och problem när de små barnen ska sova då de vakna får mindre utrymme att röra sig på. Det blir även högre arbetsbelastning för personalen, vilket ger fler sjukskrivningar.

Jag/Vi yrkar

att barngrupperna i förskolan måste bli mindre. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion E:54 I motion E:54 yrkas att barngrupperna i förskolan måste bli mindre. Utvecklingsmöjligheterna för att förbättra barnskötares arbetsvillkor, arbetsmiljö och yrkesstatus är många. Det behövs ett lapptäcke av nationella och lokala beslut för att förbättra möjligheterna för barnskötare att utföra sitt arbete – med bättre bemanning och tydligare yrkesbeskrivningar. Barnskötare behöver ha tid, förutsättningar och kunskap för att möta behoven hos barnen och följa de dokument som styr verksamheten. För att följa läroplanen, minska barngruppernas storlek och öka bemanningen krävs att det finns fler barnskötare att anställa. Barnskötare har ett komplicerat uppdrag och många gånger är arbetsbeskrivningen otydlig. Det bidrar till en stress att inte räcka till, veta vad som förväntas eller kunna möta dessa förväntningar. De som har utbildat sig till barnskötare måste uppmärksammas och uppmuntras för detta. Arbetsgivare behöver säkerställa arbetsbeskrivningar både för att göra yrkesrollen tydligare och förbättra arbetsmiljön.


147

Kommunals krav syftar till att stärka yrkesgruppen barnskötares roll i förskolan, samt säkerställa och öka kvaliteten i verksamheten. Framtidens förskola klarar sig inte utan barnskötare. Därför krävs omfattande satsningar på yrkesgruppen och utökade resurser till förskolan för att fler ska kunna anställas och arbetsmiljön förbättras. För att arbetsmiljön för barnskötare ska utvecklas behöver bemanningen inom verksamheten bli bättre och säkerställas utifrån verksamhetens behov för både barn och personal. Bemanningen behöver utformas utifrån verksamhetens krav, lokalernas utformning, barngruppens sammansättning, särskilda behov och storlek. Fler arbetstagare med trygga anställningar underlättar det systematiska arbetsmiljöarbetet och minskar stress och sjukfrånvaro bland barnskötare. Barnskötares uppdrag grundas i barnens behov av omsorg, trygghet, lärande och utveckling. Arbetet utgår från förskolans läroplans mål och riktlinjer. Barnskötare utgör stommen i arbetslaget som tillsammans planerar, genomför, utvecklar och följer upp utbildningen. Förbundsstyrelsen anser att arbetsmiljöproblemen har ökat inom förskolorna, olyckor i verksamheten har blivit fler. Vidare anser förbundsstyrelsen att en alltför låg bemanning och för många barn i en barngrupp utgör en fara. Med stöd av både nuvarande skollag och förskolans läroplan samt arbetsmiljölagen, kan krav ställas avseende bemanning och antalet barn i barngrupp. Förbundsstyrelsen anser även att Kommunal är en viktig aktör som alltid ska påverka i alla forum vilket bland annat innebär att påverka politiska beslut och konsekvenserna av dessa, samt bevaka och driva arbetsmiljöfrågorna såväl lokalt som centralt.


att bifalla motion E:54.

Ensamarbete i samband med tvångsåtgärder

E:55 Ensamarbete i samband med tvångsåtgärder Enskild medlem, sektion SLSO Sjukvård Norr, Kommunal Stockholms län

Psykiatrisk extravak på somatisk avdelning innebär att psykiatriska kliniker hjälper somatiska avdelningar med att vaka över inneliggande patienter som har bedömts vara i behov av ständig tillsyn av psykiatrisk personal enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Arbetsuppgiften innebär att den psykiatriska personalen måste ha patienten under ständig uppsikt även vid toalettbesök. Ett sådant extravak kan vara några timmar eller sträcka sig över flera dygn. Mentalskötarna sitter oftast ensamma med patienten på patientrummet. Patienten är för dem oftast är en okänd, således är riskerna för hot och våld från patienten oklara, och larmmöjligheterna är oftast obefintliga. Även om arbetsuppgiften är inne på en somatisk vårdavdelning, är inte den som sitter på extravaket en del av personalstyrkan och har ingen kunskap om vart den somatiska personalen befinner sig, således utförs arbetet under extravaket ensamt med patienten med högst begränsade möjligheter att påkalla hjälp i akuta fall. Det här är en arbetsuppgift som förekommer i alla Sveriges landsting.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1982:3) Ensamarbete, betraktar arbetsuppgiften psykiatrisk extravak på somatisk vårdavdelning som ensamarbete, om den utförs av ensamarbetande psykiatrisk personal. att Kommunal verkar för i enlighet med (AFS 1982:3) Ensamarbete, att arbetsuppgiften med psykiatrisk extravak alltid ska bemannas med två personal från psykiatrin, om arbetsgivaren inte kan säkerställa arbetsmiljön i enlighet med AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön.



148

Utlåtande över motion E:55 I motion E:55 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsen Ensamarbete (AFS 1982:3) beaktar arbetsuppgiften psykiatrisk extravak på somatisk vårdavdelning, om den utförs av ensamarbetande psykiatrisk personal. I motion E:55 andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att i enlighet med Ensamarbete (AFS 1982:3) att arbetsuppgiften med psykiatrisk extravak, alltid ska bemannas med två personal från psykiatrin om arbetsgivaren inte kan säkerställa arbetsmiljön i enlighet med AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. Motionären anger att psykiatrisk extravak på somatisk avdelning, innebär att, psykiatriska kliniker hjälper somatiska avdelningar med att vaka över inneliggande patienter som har bedömts vara i behov av ständigt tillsyn av psykiatrisk personal enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Motionären anger även att mentalskötarna oftast sitter ensamma med patienten på patientrummet. Patienten är för dem oftast en okänd person. Således är riskerna för hot och våld från patienten oklara och larmmöjligheterna är oftast obefintliga. I Arbetsmiljöverkets författningssamlingar Ensamarbete (AFS 1982:3) så gäller den för arbete som arbetstagaren utför i fysisk eller social isolering från människor. Med fysisk isolering avses en situation där den som utför arbetet enbart kan få kontakt med andra människor genom att använda ett tekniskt kommunikationshjälpmedel. Med social isolering avses en situation där den som utför arbetet befinner sig bland andra människor, men där förhållandena är sådana att arbetstagaren inte kan räkna med deras hjälp i en kritisk situation. Där det finns en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska det ordnas så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Kan godtagbar säkerhet inte erhållas på annat sätt får ensamarbetet inte utföras utan att jämte arbetstagaren annan person är närvarande under arbetet. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för den anställdes arbetsförhållanden samt ansvar för arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska regelbundet och systematiskt undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna i sin verksamhet så att ingen drabbas av ohälsa eller olycksfall. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) regleras att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten samt att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att om någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Här har skyddsombuden en stor roll. Skyddsombudet ska delta i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på grund av hot och våld. Skyddsombudet ska till arbetsgivaren begära att åtgärder görs för att minimera riskerna för att arbetstagarna utsätts för hot och våld. I Kommunals arbetsmiljöstrategi 2018 Rätt arbetsmiljö, finns, den hjälp och stöd som skyddsombuden behöver i sitt arbete där det finns hotfulla situationer. Förbundsstyrelsen anser för det första att ingen ska utsättas för hot om våld eller våld under sitt arbete. Förbundsstyrelsen anser för det andra att ensamarbete inte får förekomma där det finns en risk för hot och våld. Förbundsstyrelsen anser för det tredje att sektionens fackliga företrädare med ansvar för arbetsmiljöfrågor ska enligt Kommunals arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö tillse att skyddsombuden har den kunskap de behöver för att kunna ställa relevanta krav på arbetsgivaren gällande ensamarbete samt hot om våld eller våld under sitt arbete.




149

Riktlinjer från myndighet

E:56 Riktlinjer från myndighet Enskild medlem, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Då nya riktlinjer från Socialstyrelsen och kommuner ständigt uppdateras och ska genomföras, tas alltmer tid från den faktiska omvårdnaden av behov de omsorgstagande behöver och har rätt till. Omvårdnaden kommer i bakgrunden och blir sekundär. Dokumentationen blir allt viktigare. Tiden som försvinner till det tas från de som behöver fysisk, psykisk och praktisk omsorg. Detta skapar en stor stress och otillfredsställelse hos omvårdnadspersonal.

Jag/Vi yrkar

att bemanningen höjs på särskilda boenden i takt med att kraven på social dokumentation och utförande av aktiviteter blir alltmer krävande från Socialstyrelsen och kommuner. att riktlinjer som ställs på omvårdnadspersonal ska kunna förverkligas och ha en förankring i verksamheten och dess anställda. att det skrivna ordet inte kan bli mer viktigt än det fysiskt och psykiskt utförda praktiska arbetet, få en balans där.


Utlåtande över motion E:56 I motion E:56 yrkas att bemanningen höjs på särskilda boenden i takt med att kraven på social dokumentation och utförande av aktiviteter blir alltmer krävande från Socialstyrelsen och kommuner, att riktlinjer som ställs på omvårdnadspersonal ska kunna förverkligas och ha en förankring i verksamhet och dess anställda samt att det skrivna ordet inte kan bli mer viktigt än det fysiskt och psykiskt utförda praktiska arbetet, få en balans där. Förbundstyrelsen delar motionärens uppfattning att dokumentationskraven har ökat. Det finns olika orsaker till detta både på gott och ont. Om bemanningen i grunden är låg och organisationen för slimmad samtidigt som administrativa arbetsuppgifter som dokumentationskrav ökar finns det stor risk att den direkta omvårdnaden blir lidande. Det skapar en ökad samvetsstress och en dålig arbetsmiljö då utrymmet för arbetsuppgifter inte är balanserat med personella resurser. Det riskerar också att öka ohälsotalen i en bransch som redan i dag har de högsta sjukskrivningstalen. Arbetsgivarna är ansvariga för de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I AFS 2015:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Det innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att bemanna utifrån biståndsbeslut som ska verkställas och därmed såväl vård- och omsorgsarbetsuppgifter som administrativa arbetsuppgifter kopplade till arbetsplatsens uppdrag. Resurserna måste dimensioneras så tid finns att utföra dessa arbetsuppgifter. Att arbeta med vård och omsorg innebär att arbetsdagen är komplex och risken för oförutsedda händelser stor vilket arbetsgivarna också behöver ta höjd för. Det är arbetsgivarens ansvar och skyldighet att tydligt prioritera arbetsuppgifter vid akut uppkomna situationer då man på arbetsplatsen inte har möjlighet att fullfölja arbetsuppgifter när bemanningen är för låg. I situationen motionären beskriver är det av största vikt att Kommunal driver ett aktivt lokalt arbetsmiljöarbete utifrån möjligheterna i det lagrum som arbetsmiljölagen och dess allmänna föreskrifter ger.


att avslå motion E:56.


150

Arbetsmiljö för idrottsplatsarbetare

E:57 Arbetsmiljö för idrottsplatsarbetare Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län

I arbetet med maskiner på idrottsplatser känner jag att det borde finnas föreskrifter för hur maskiner ska vara ergonomiskt utförda och skyddande mot kyla, väta och vind. Alltså jag tycker inte att det är en bra lösning där du sitter ute på vintern och arbetar med skidspår, och sitter på snöskoter eller kör fyrhjuling på is eller ismaskin Typ Zamboni, utan hytt och värme. Med tanke på hur många som gör det, så borde det till ett större engagemang från Kommunal, och skyddsombud/platsombud inte minst. Med tanke på hur kraven har ökat från politiskt håll angående sjukskrivningar, så anser jag att vi måste bli bättre på att vara rädda om våra kroppar och varandra.

Jag/Vi yrkar

att det ska bli bättre arbetsmiljö på arbetsplatser. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion E:57 I motion E:57 yrkar motionären att det ska bli bättre arbetsmiljö på arbetsplatser. Arbetsmiljö kan definieras till de förhållanden i arbetet som påverkar allas välmående. Nästintill allt på en arbetsplats räknas därmed till arbetsmiljön. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att alla ska orka arbeta ett helt arbetsliv, tjäna en heltidslön, få en pension som går att leva på och samtidigt leva ett friskt liv. Arbetsgivaren är skyldig att jobba med systematisk arbetsmiljö och på så sätt agera och organisera arbetet för en bra arbetsmiljö, vilket innebär att arbetsmiljön ska vara anpassad efter människors olika behov. Varje person på arbetsplatsen har ett ansvar för att påpeka fel och brister. Du ska medverka i det lokala arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Därför behöver alla anställda kunna ha en dialog med sin chef. Kommunal arbetar på olika sätt för att säkra och förbättra allas arbetsmiljö och förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Det rör den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön och syftar till att motverka ohälsa, förebygga olyckor och att skapa bättre förutsättningar för utvecklande och stimulerande arbeten. Vårt mål för arbetsmiljöarbetet är ett utvecklande och friskare arbetsliv för alla. Verkligheten ser dock ofta annorlunda ut eftersom arbetsrelaterad ohälsa är vardag för många. Kommunal har därför tagit fram en arbetsmiljöstrategi som ger organisationen ett bra verktyg att arbeta med arbetsmiljöfrågorna så att medlemmarna får en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Förbundsstyrelsen anser att motionärens argument är bra” vi måste vara rädda om våra kroppar och varandra”. Därför kommer Kommunal fortsätta arbeta för en bättre arbetsmiljö. Medlemmarna i Kommunal måste också fortsätta ställa krav på och föra en dialog med arbetsgivarna om genomförande av riskanalyser och ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna att erhålla rätt skyddsutrustning på arbetsplatsen.




151

Barnskötarnas arbetsmiljö

E:58 Verka för lagändring, ingen karens i sjukförsäkring för barnskötare Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Barnskötarna som arbetar med barnen på förskolan är utsatta för smittorisk. Virus, bakterier, löss med mera florerar ständigt på förskolan. Barnen kommer ofta till förskolan sjuka, sedan smittar alla varandra. Jag arbetar själv som barnskötare. Detta är ett enormt arbetsmiljöproblem. Jag är inte ensam om att vara mycket sjuk. Många går och är sjuka och blir till slut mycket sjuka. Det leder till att vi måste sjukskriva oss mer än andra arbetsgrupper. Varje gång man är sjukskriven får man karensdag, vilket i sin tur leder till lägre a-kassa och pension. Detta är fel. Barnskötarnas lön är också låg.

Jag/Vi yrkar

att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion E:58 I motion E:58 yrkas att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Kommunal har under 2018 antagit en ny arbetsmiljöstrategi som beskriver hur Kommunal ska arbeta och förbättra arbetsmiljön. I inledningen till arbetsmiljöstrategin står följande: ”En god arbetsmiljö är en förutsättning för att medlemmar ska orka arbeta ett helt arbetsliv, tjäna en heltidslön, få en pension som går att leva på och samtidigt leva ett friskt liv. Kommunal arbetar därför på olika sätt för att säkra och förbättra medlemmars arbetsmiljö och förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Den fackliga kampen för rätt lön, rätt arbetstid, rätt utbildning och yrkesutveckling syftar till att förbättra medlemmars arbetsvillkor och hälsa. Hela den fackliga kampen är, med andra ord, en del av arbetet för en god arbetsmiljö i alla Kommunals branscher.”



Förebygga buller

E:59 Buller Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

I Kommunala skolmatsalar där man kan servera allt ifrån tiotal elever upp till tusentals elever under en lunch, är ljudvolymen ett stort arbetsmiljöproblem. Volymen kan vara så hög att personal får gå med öronproppar. Detta påverkar både hörsel och sinnet då man är helt urlakad efter tre timmar i en matsal. Med en lägre bullernivå i matsalarna skulle anställda få en bättre arbetsmiljö, och våra gäster skulle få en lugnare och finare matupplevelse. Vi tycker att det borde vara tydligare i arbetsmiljölagen om ljudvolym och hur den påverkar de anställda. Att man därför borde ta det i större beaktning när man bygger nytt/bygger om i skolmatsalar.


152

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tillsammans med Arbetsmiljöverket ska utveckla arbetet med det skadliga bullret. att Kommunal ska verka för att arbetsgivare vid ny- och ombyggnation arbetar mer med ljudvolymen.


Utlåtande över motion E:59 I motion E:59 yrkas att Kommunal tillsammans med Arbetsmiljöverket ska utveckla arbetet med det skadliga bullret, samt att Kommunal ska verka för att arbetsgivare vid ny- och ombyggnation arbetar mer med ljudvolymen. Buller är ett stort problem på vissa arbetsplatser och det måste åtgärdas. Arbetsmiljöverket har arbetat med frågan och tagit fram en app som mäter buller och som fungerar på de flesta smartphones i dag. Den är inte ett exakt mätverktyg, men ger en fingervisning om hur hög bullernivån är på en arbetsplats. Kommunal uppmanar skyddsombud och medlemmar att använda appen för att mäta buller. Om appen visar höga värden, uppmanas skyddsombuden att utifrån arbetsmiljölagen och AFS 2005:16 att arbetsgivaren gör en noggrannare mätning med ett bättre mätverktyg, och utifrån det mätresultatet åtgärda eventuella höga bullernivåer. I AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan ny- och ombyggnationer. Vid riskbedömningen ska skyddsombud och arbetstagare ges möjlighet att medverka och en handlingsplan ska upprättas. Skyddsombudet har även rätt att granska byggritningar vid ny- och ombyggnationer.


att bifalla motion E:59 andra att-satsen, och att avslå motion E:59 första att-satsen.

Förebygga buller och vibrationer i busstrafiken

E:60 Buller och vibrationer i busstrafiken Enskild medlem, sektion Sundsvall teknik och service, Kommunal Mellersta Norrland

Bussarna i kombination med slitna vägar innebär enormt mycket buller och vibrationer, vilket utsätter förarna för extra stress. Den senaste vintern lämnade otroligt mycket att önska vad gäller vägunderhållet, och även om en enskild arbetsgivare kanske inte kan påverka det så mycket som det önskas, ursäktar inte det att arbetsmiljön för oss förare varit rent ut sagt bedrövlig. Ljudnivån har varit så hög ibland att man inte hör vad andra säger, komradion får stå på max för att man ska ha en chans att höra den och radion är bara att glömma. Oljuden orsakas av vibrationer i bussen, och dessa vibrationer utsätts naturligtvis även föraren för. Det är min övertygelse att dessa ljud och vibrationer bidrar till att man blir trött i förtid, och att arbetstiden skulle behöva anpassas med hänsyn till detta de dagar det är som värst. Jag kan ärligt säga att jag inte känner mig fräsch när det är mörkt ute, ibland kallt i bussen, samtidigt som man får stå ut med oväsen och skakningar i kombination med dåligt väglag och samma tidtabell som ska gälla vid bra väder. Märk väl, jag har fullt stöd från företaget om jag inte kommer fram i tid, det är inte en oro alls. Men, däremot blir mina raster och pauser kortare om jag inte hinner fram i tid, och det stressar mig.


153

En åtgärd borde vara att anpassa trafiken med en glesare tabell med långsammare körning, och för förarna ett avlösningsschema anpassat efter rådande buller/vibrationsnivåer. För att ta reda på gränsvärden som gäller borde Arbetsmiljöverket kopplas in, och dessa borde regelbundet utföra mätningar för att garantera att en förare aldrig utsätts för orimlig påverkan. Om ett vägnät är extremt dåligt och ett annat är bättre kan en idé vara att dela upp körningen på den sämre vägen och varva den med körning på bättre väg. Användning av hörselskydd bör främjas och för den som vill bör brusreducerande hörlurar vara tillåtet att använda i stället för traditionella "proppar" eller kåpor. Denna motion har vi inte diskuterat i sig, men jag vet att det är flera som upplever detta som ett problem. Tyvärr kan jag inte bekräfta stöd för den.

Jag/Vi yrkar

att buller/vibrationsnivåer mäts regelbundet, ca tre ggr per år varav två vintertid, samt att en rekommendation tas fram för vad som är acceptabelt, en förare bör inte utsättas mer än motsvarande industri/byggarbetare till exempel. att förhöjda värden av buller/vibrationer direkt resulterar i anpassning av trafiken samt förarens påverkan till exempel genom förkortad arbetstid eller genom ändrat tidsschema som medför långsam körning med bibehållna raster. att användandet av hörselskydd ses som ok av arbetsgivare, där bland annat så kallade noisecancelling-hörlurar bör ingå. att planering av trafiken tar höjd för vibrationer/buller och bland annat anpassar linjesträckning och val av fordon efter detta.

Utlåtande över motion E:60 I motion E:60 första att-satsen yrkas att buller- och vibrationsnivåer mäts regelbundet, ca tre ggr per år varav två vintertid, samt att en rekommendation tas fram för vad som är acceptabelt, en förare bör inte utsättas mer än motsvarande industri- och byggarbetare till exempel. I motion E:60 andra att-satsen yrkas att förhöjda värden av buller och vibrationer direkt resulterar i anpassning av trafiken samt förarens påverkan till exempel genom förkortad arbetstid eller genom ändrat tidsschema som medför långsam körning med bibehållna raster. I motion E:60 tredje att-satsen yrkas att användandet av hörselskydd ses som ok av arbetsgivare, där bland annat så kallade noisecancelling-hörlurar bör ingå. I motion E:60 fjärde att-satsen yrkas att planering av trafiken tar höjd för vibrationer och buller och bland annat anpassar linjesträckning och val av fordon efter detta. Kommunal har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Prevent tagit fram ett underlag för att få en bättre arbetsmiljö för anställda inom bussbranschen. Underlaget presenterades redan år 2008 och ska användas vid arbetsmiljöutbildningar för skyddsombud och arbetsledare. I underlaget finns också en beskrivning om hur buller påverkar bussförarna samt vilka arbetsmiljörisker som kan kopplas till det lågfrekventa bullret. Underlaget innehåller också en konkret åtgärdsplan med instruktioner om vikten av en väl ljudisolerad förarplats samt att man gemensamt ska samarbeta med andra aktörer för att utveckla tysta vägbeläggningar. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling, Buller (AFS 2005:16) gäller föreskrifterna för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. De kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bland annat när det gäller undersökning och riskbedömning. I dessa föreskrifter gäller insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisk.


154

Vid riskbedömning ska Arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av exponering för buller i arbetet. För att underlätta mätningar av buller har Arbetsmiljöverket tagit fram en applikation som mäter buller och som fungerar på de flesta smarttelefoner i dag. Tanken med bullerapplikationen är att man ska kunna få en indikation på ljudnivån omkring sig. Mätaren i applikationen är inte en professionell ljudnivåmätare utan ger ungefärliga värden och ger en fingervisning om hur hög bullernivån är. I motionärens första attsats yrkas att buller- och vibrationsnivåer mäts regelbundet vilket möjliggörs med ovan nämnd utrustning. Vidare finns fastställda rekommendationer i Arbetsmiljöverkets författningssamling (2005:16) och om dessa följs betyder det också att ingen skillnad görs, oaktat, om man är bussförare eller industri- och byggarbetare. I andra attsatsen yrkas att förhöjda värden av buller och vibrationer resulterar i anpassning av trafiken samt förarens påverkan till exempel genom förkortad arbetstid. Tolkningen av denna attsats blir då att man kan tänka sig att acceptera de förhöjda värdena av buller och vibrationer under förutsättning att man minskar arbetstiden, eller att man genomför ändringar i tidsschema som medför långsam körning med bibehållna raster. Detta anser förbundsstyrelsen skulle innebära att man kringgår Arbetsmiljöverkets föreskrifter och därmed bryter mot insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisker. Motionären påtalar att vi ska driva frågan om hörselskydd med noisecancelling hörlurar vilket förbundsstyrelsen ser som direkt farligt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. I fjärde attsatsen yrkas att planering av trafiken tar höjd för vibrationer och buller samt bland annat anpassar linjesträckning och val av fordon efter detta. Även här anser förbundsstyrelsen att det är Arbetsmiljöverkets författningssamling som gäller och att det är gränsvärden som ska styra eventuellt val av fordon som klarar dessa gränsvärden. Kommunal uppmanar skyddsombud och medlemmar att använda applikationen för att mäta buller. I de fall applikationen visar höga värden uppmanas skyddsombuden att utifrån arbetsmiljölagen och (AFS 2005:16) att arbetsgivaren gör en noggrannare mätning med ett bättre mätverktyg och utifrån det mätresultatet åtgärda eventuella höga bullernivåer.


att bifalla motion E:60 första att-satsen, samt att avslå motion E:60 andra, tredje och fjärde att-satserna.

Rondeller och farthinder

E:61 Rondeller och farthinder - ett stort problem för oss förare Enskild medlem, sektion Sundsvall teknik och service, Kommunal Mellersta Norrland

I takt med att vägar byggs om och en mer fotgängarvänlig stadsmiljö skapas runt om i landet, dyker det upp fler och fler rondeller och farthinder. Även om rondeller är smidigt för framkomligheten bidrar de till ett enormt slitage på förare eftersom det innebär många extra rattvarv, ibland bara för att köra framåt. Bussar slits hårt i stadsmiljö, och även om de ofta är lättkörda när de är nya kan de efter några år i drift få egenheter som gör att de drar åt olika håll, får olinjär styrning och allmän tungstyrdhet. Vad gäller farthinder är detta ett rent slitage och det är tyvärr fruktansvärt hur en gata i Sundsvall nu byggs om med enorma farthinder uppdelat i asfalt-kantsten-asfalt osv. Varje farthinder ger inte mindre än tre-fyra gupp, och värre lär det bli när de börjar bli sönderkörda efter några månader och det även bildas en grop före och efter varje gupp. Det här sliter enormt både på fordon och på förare, men också passagerare anmärker på dessa gupp. Naturligtvis måste hänsyn tas till alla trafikslag, men vi bedriver en yrkesmässig trafik där vi inte kan välja väg fritt, och vi förtjänar att bli behandlade som de proffs vi är. Då är det inte ok att sätta farthinder av valfri sort längsmed etablerade linjer hur som helst. Vissa typer av farthinder är ok, sådana som tyngre fordon kan gränsla. Andra sätt att hålla nere trafiktempot är med fartkameror som torde vara ett bättre val.


155

Jag/Vi yrkar

att byggandet av farthinder längs med busslinjer begränsas kraftigt samt att val av hinder anpassas efter bussar/lastbilar. att byggandet av rondeller anpassas efter busstrafiken, till exempel genom att begränsa till antal, bygga större rondeller eller ovala rondeller som tillåter körning "rakt igenom" utan att öka slitaget på föraren.

Utlåtande över motion E:61 I motion E:61 första att-satsen yrkar motionären att byggandet av farthinder längs med busslinjer begränsas kraftigt samt att val av hinder anpassas efter bussar och lastbilar. I motion E:61 andra att-satsen yrkar motionären att byggandet av rondeller anpassas efter busstrafiken, till exempel genom att begränsa till antal, bygga större rondeller eller ovala rondeller som tillåter körning "rakt igenom" utan att öka slitaget på föraren. Motionären anser att rondeller bidrar till ett enormt slitage på förare eftersom det innebär många rattvarv ibland bara för att köra framåt. Varje farthinder ger inte mindre än tre till fyra gupp. Det sliter enormt både på fordon och på föraren men även passagerare anmärker på dessa gupp. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att Kommunal jobbar kontinuerligt med att förbättra bussförares arbetsmiljö. Kommunal var med i ett samverkansprojekt som handlade om bussar och gupp. Projektets mål var att hitta ett gemensamt synsätt på hantering av befintliga gupp. Bland annat att påverka trafikhuvudmännen att vid tidtabellsläggning ta hänsyn till den lägre hastighet som kan krävas vid respektive farthinder. Tre mål var centrala utgångspunkter vid arbetet med farthinder på gator med buss i linjetrafik. Målen var att trafiksäkerheten för gående och cyklister ska öka, att kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas samt att bussförarens hälsa inte ska påverkas negativt. Förbundsstyrelsen anser att arbetsförhållandena regelbundet behöver undersökas och det är arbetsgivarens ansvar att kartlägga och dokumentera nuläget och var riskerna finns. Vid färd över gupp utsätts bussförarana för mer eller mindre kraftiga stötar. Mätningar i ett antal fall har visat att skadliga exponeringar kan förekomma. Förarnas exponering kan minskas genom begränsning av antalet gupp eller lämplig utformning av gruppen. Förbundsstyrelsen anser att utifrån riskbedömningar ska arbetsgivaren genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. En enkel mätmetod (rätskivemetoden) har tagits fram och bör användas för att indikera om ett gupp kan innebära risk för skadlig exponering. Förbundsstyrelsen anser att genom facklig-politisk samverkan med regionala och lokala politiker informera och prata om hur rondeller kan påverka bussförares arbetsmiljö. Samt att i samverkan påverka hur kravspecifikationen på bussar ser ut i upphandlingar så att bussföraren får en god arbetsmiljö.



Belysning i bussar

E:62 Bättre belysning på bussarna än vad besiktningen kräver Enskild medlem, sektion Sundsvall teknik och service, Kommunal Mellersta Norrland

Bussar körs både på dagen och på natten och ofta i dåligt väder. Ändå har vi många gånger sämre belysning än vanliga personbilar. Även om rena brister åtgärdas kvickt för det mesta, gäller detta inte alltid slitage, till exempel rostiga reflektorer är något som sällan åtgärdas. En lykta som ska klara besiktningens krav behöver inte ge speciellt mycket ljus på vägen. Där är det viktigare att höjdinställningen är korrekt så att den inte bländar. Alltså kan man komma billigt undan med att säga att "utrustningen är godkänd vid besiktning".


156

När det gäller seende i mörker arbetar man mycket med kontraster. I en buss har man ofta tänt inne och mycket ljus speglar sig i framrutan. Här skulle man alltså behöva ha ett starkare ljus framför bussen, men i stället är det alltså ofta sämre än vad motsvarande modern bil har. Bussarna har ofta halogenljus i stället för xenon/led. Dessutom används ofta long-lifelampor som har lägre ljusutbyte men som i stället räcker längre. Om vi kombinerar dessa problem med andra såsom rostiga/slitna reflektorer, felinställda lyktor (speciellt när ljuset står för långt ned) så får vi mycket svårt att se längre fram på vägen där det är viktigt att se, men också problem med trötthet i förtid eftersom det blir mer ansträngande för ögonen. I en utopi skulle alla bussar ha xenon eller ledljus med tanke på det mer kontrastrika ljus dessa källor ger. Forskning visar på att ögat uppfattar ljus på två olika sätt beroende på ljusstyrka. I mörker används den del av ögat som uppfattar kontraster och ljus - stavarna - och dessa drar inte nytta av det bättre färgspektrum en halogenlampa kan ha. Därför kan man tycka att det är märkligt att man fortfarande använder en ljustyp som ögat bara drar nytta av i tillräcklig styrka - vilket en normal fordonslykta inte ger.

Jag/Vi yrkar

att stadsbussar ska ha kontrollerade lyktor med högre krav än besiktningen har, alla reflektorer ska vara hela/fräscha och ljusinställningen ska vara så hög som möjligt utan att blända, kontroll bör ske löpande vid service, minst var 6:e månad. att landsortsbussar och övriga trafikslag ska ha lampor av xenontyp där eftermontering ska vara ok, dessa bör dessutom alltid ha ett par högt monterade extraljus eller en högt monterad ljusramp med ca 15-20 grader ljusspridning och korrekt inställning, i övrigt samma krav som för stadsbussar. att ljusbilden kontrolleras vid byte av glödlampa så att felmontering upptäcks innan bussen sätts på linje.

Utlåtande över motion E:62 I motion E:62 första att-satsen yrkar motionären att stadsbussar ska ha kontrollerade lyktor med högre krav än besiktningen har, alla reflektorer ska vara hela/fräscha och ljusinställningen ska vara så hög som möjligt utan att blända, kontroll bör ske löpande vid service, minst var 6:e månad. I motion E:62 andra att-satsen yrkar motionären att landsortsbussar och övriga trafikslag ska ha lampor av xenontyp där eftermontering ska vara okej, dessa bör dessutom alltid ha ett par högt monterade extraljus eller en högt monterad ljusramp med ca 15-20 grader ljusspridning och korrekt inställning, i övrigt samma krav som för stadsbussar. I motion E:62 tredje att-satsen yrkar motionären att ljusbilden kontrolleras vid byte av glödlampa så att felmontering upptäcks innan bussen sätts på linje. I Sverige regleras krav på fordonsbelysningen i Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2016:22. Dessa föreskrifter innehåller närmare bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning enligt fordonsförordningen (2009:211). Föreskrifterna gäller för fordon som tas i bruk den 1 juli 2010 eller senare och vid nationellt typgodkännande av fordon. Vidare har vi de lagstadgade föreskrifterna ECE-reglering 48 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). Här gäller enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på installering av belysnings- och ljussignalanordningar. Här anges exakt vilka lyktor som lagstiftaren kräver och vilka som är tillåtna. Monteringsinstruktionerna till de enskilda ljusen är noggrant specificerade.


157

Utifrån de fordonsbelysningskrav och bestämmelser som finns i dag kan man konstatera att fordonstillverkarna följer föreskrifterna. I de exempel som motionären beskriver kan det konstateras att det finns busstillverkare som har bussar med belysning som inte kommer upp i de högsta tillåtna nivåer som finns reglerade i kravspecifikationer (exempelvis för halvljus, max 2000 lumen). Det ska dock tilläggas att det i dagsläget inte finns några miniminivåer, det vill säga nivåer på hur svagt ett fordonsljus kan vara. Själva definitionen för fordonsbelysning och som används av trafikskolor i Sverige är att det är ”belysningsutrustning på ett fordon som är till för att synliggöra fordonet samt bistå föraren av fordonet belysning i skymning och mörker”. Utifrån den problemformuleringen som motionären beskriver anser förbundsstyrelsen att detta är ett arbetsmiljöproblem och ska hanteras därefter. I de situationer där bussförarna upplever att fordonsbelysningen är ett problem ska man kontakta det lokala skyddsombudet och framföra det som ett arbetsmiljöproblem till arbetsgivaren för vidare hantering. Kommunal arbetar med att stärka skyddsombuden i sin roll där möjligheter att driva frågor som är arbetsmiljörelaterade ska vara självklara. Den nya arbetsmiljöstrategin ska underlätta skyddsombudens dagliga arbete.



Felrapporteringssystem på yrkesfordon

E:63 Motion mot nuvarande felrapporteringsystem på Yrkesfordon Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Dagens system för att rapportera eventuella fel på bland annat bussar missbrukas som det är i dag av arbetsgivarna, som föredrar att spara pengar framför att yrkeschaufförerna ska kunna köra säkert. Under yrkesutbildningen för både lastbilschaufförer och busschaufförer får man lära sig att det är bland det viktigaste som finns hos ett företag att rapportera in fel som uppstår på fordonen, och att man på så sätt kan minska de stora kostnaderna som det kan bli om man inte ser över felen som uppstår på fordonen med tiden. Som det ser ut i dag läggs mer och mer ansvar på chaufförerna, och att lämna in felrapporter på fordonen ska ske så snart som möjligt. I detta ligger det inget egentligt fel. Det är vad som sker med inrapporteringen som är det stora problemet, att man från företagens sida inte tar detta på allvar utan nöjer sig med att spara in på eventuella kostnader som vissa fordonsfel medför. Detta medför att allt ansvar lägg på chaufförerna, och skulle en olycka ske på grund av att företagen inte lagat ett inrapporterat fel på ett fordon, ja då ska chaufförens körsätt kontrolleras men inte att företagen lagat fordonet. Skulle en chaufför inte vilja köra ett fordon som inte lagats, så kan man från företagets sida anklaga vederbörande för "arbetsvägran" och ge den sparken, speciellt om chauffören bara arbetar på visstidsanställning och timanställning. Yrkeschaufförer kan alltså inte framföra fordonet utan risk för sig själva, andra medtrafikanter, och absolut inte för medpassagerare i de fordon som framför människor i stadstrafik, till exempel bussar. Problemet är inte som företagen ibland påstår att chaufförerna skulle ha en ovilja att skriva en felrapport på fordon som det har uppstått fel med, utan att inrapporteringen inte tas på allvar av de oseriösa företagen som medvetet fuskar med inrapporteringen och på så sätt sparar de pengar. Här är ett par exempel på hur det går till hos ett stort privat bussbolag i Växjö: Trafikledningen får in en felrapport på ett fordon som ska skrivas manuellt eller delges via telefon av chauffören eller ska den skrivas in i datasystemet av trafikledningen och så långt är det väl om. Men i nästa steg byter fordonet chaufför och då ska den chauffören som tar över körningen rapportera in felen och så vidare, sedan ska den tredje föraren rapportera in felen och då ska det finnas tre rapporter på det fordonet men av någon anledning kan rapporterna på fordonet försvinna.


158

Trafikledningen kan ibland också svara att vi vet redan att det är fel på det fordonet och det är redan inrapporterat, på så sätt skrivs inga nya felrapporter in eller så råkar rapporterna försvinna. Detta medför att ett fordon med fel som kan äventyra många människors säkerhet befinner sig ute på våra vägar. En av våra yrkeschaufförer rapporterade in att det var fel på förarstolen och att hen fick problem med ryggen, och när vederbörande frågade den chauffören som haft bussen tidigare, sa denne att felet var inrapporterat till trafikledningen som enligt dem skrivit in felet på företaget datasystem. Nu ville det sig inte bättre än att chauffören fick så grava problem med ryggen att hen valde att avsluta sin körning tidigare än schematiden hen hade att köra. Med läkarutlåtande blev chauffören sjukskriven, och när hen åter var i tjänst så hade all inrapportering försvunnit. Då det inte finns någon rapport, så vägrade cheferna skriva en arbetsskadeanmälan, och de som kan radera rapporter ur systemet är de båda högsta cheferna på bolaget. Båda cheferna menar alltså att hen aldrig skrev någon felrapport och att det inte fanns i datorsystemet heller. Detta företag har många bussar med många och olika fel som inte åtgärdas för att cheferna även kan gå in i systemet som den egna verkstaden har. Där går cheferna in och tar bort eventuella beställningar av reparationsdelar till bussarna, och då kan inte reparationer göras. I dag framförs alltså massvis med fordon som behövs tas ur bruk på grund av oseriösa företagares ovilja att ha säkra fordon för sina yrkeschaufförer. Företagen bryter konstant mot många av de svenska lagarna och det måste sättas stopp för detta. Då man inte ens ger chaufförerna tid att göra fordonskontroll på morgonen innan bussarna ska ut på vägarna. Allt för att spara pengar, men att man utsätter chaufförerna för livsfara verkar vara helt ok.

Jag/Vi yrkar

att ansvaret för framförande av yrkesfordon med fel helt och hållet ska vila på företaget och inte på yrkeschaufförerna. att inrapporteringssystemet ska ses över och att Kommunal ser till att förhandla bort chaufförernas totalansvar för framförande av fordon med grava fel för att på så sätt slippa bli anklagade för arbetsvägran, då det gäller den personliga säkerheten hos yrkeschaufförerna. att Kommunal gör motionen till sin och att den framförs på Kommunals kongress av motionären själv som är väl insatt i problematiken.

att Kommunal för vidare motionen till LO-kongressen. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion E:63 I motion E:63 yrkar motionären att ansvaret för framförandet av yrkesfordon med fel helt och hållet ska vila på företaget och inte på yrkesförarna. Motionären vill att inrapporteringssystemet ska ses över och att Kommunal ska förhandla bort förarens totalansvar för framförandet av fordon med grava fel för att på så sätt slippa bli anklagade för arbetsvägran då det gäller den personliga säkerheten hos yrkesförarna. Motionären yrkar att Kommunal gör motionen till sin och att den framförs på kongressen av motionären själv som är väl insatt i problematiken. Samt att Kommunal för vidare motionen till LO-kongressen. Motionären anser att dagens system för att rapportera eventuella fel på bussar missbrukas. Som det ser ut i dag läggs mer och mer ansvar på förarna att lämna in felrapporter på fordonen enligt motionären. Detta medför att allt ansvar läggs på förarna. Yrkesförare kan alltså inte framföra fordonet utan risk för sig själva, andra medtrafikanter och absolut inte för medpassagerana.


159

Förbundsstyrelsen anser att det är Kommunals uppfattning att företaget ansvarar för bussen. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet inte innebär en risk för ohälsa eller olycksfall för arbetstagaren. Det gäller även om arbetet innebär att köra ett fordon eller på något annat sätt befinner sig i trafiken. Föraren är alltid ansvarig för fordon som hen framför. Är något fel ur trafiksäkerhets synpunkt ska bussen inte köras. Förbundsstyrelsen anser att detta är en lokal fråga på motionärens arbetsplats. Förbundsstyrelsen anser att detta är en samhällspolitisk fråga för Transsportstyrelsen, och trafikutskottet arbetar med detta. Det finns ett system som kallas BUMS – där bromsar, dörrar, däck och ljus kontrolleras och kontrollen bör signeras av utföraren av kontrollen. Förbundsstyrelsen anser att det behövs samverkas med andra LO-förbund som organiserar yrkesförare. Under många år har NTF jobbat med trafiksäkerhetsfrågor för yrkesförare. Man beslutade att inrätta ett säkerhetsråd – som blev LO:s förbundsgemensamma arbetsgrupp för trafiksäkerhetsfrågor och i den gruppen ingår Kommunal. Gruppens uppgift är att bereda/samordna trafiksäkerhetsfrågor kopplat till yrkesförarnas hälsa och säkerhet, exempelvis säkerhet i och utanför fordon, vägars och lossningsplatsers utformning samt uppgifter gällande förebyggande av hot och våld, trötthet, ensamarbete för yrkesförare, marknadsbevakning och tekniska lösningar. Gruppen har också i uppgift att bevaka och driva frågor gällande trafiksäkerhet gentemot beslutsfattare och sociala parterna både nationell och europeisk nivå, samt gentemot YKB på europeisk nivå.



Visering inom kollektivtrafiken

E:64 Visering Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag är visering av biljetter ett av bussföraren i kollektivtrafikens farligaste jobb. Det leder ofta till konflikter, hot och våld situationer.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att visering inom kollektivtrafiken ska upphöra. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion E:64 I motion E:64 yrkar motionären att Kommunal ska verka för att visering inom kollektivtrafiken ska upphöra. Motionären anser att visering av biljetter är i dag ett av bussförarens farligaste jobb. Det leder ofta till konflikter hot och våld situationer. Förbundsstyrelsen anser att det är en viktig fråga inom bussbranschen att få bort viseringsplikten. Kommunal jobbar kontinuerligt med att förbättra bussförarens arbetsmiljö. Ett problem är hot och våld som kontanthantering och kontroll av giltigt färdbevis för med sig. Kommunal fortsätter ställa krav på att all kontanthantering ska bort från bussarna. Kravet på att även viseringsplikten tas bort från bussförarna är prioritet. Förbundsstyrelsen anser att man genom fackligt-politiskt inflytande regionalt och lokalt samt genom samverkan med huvudmännen kan verka för att viseringsplikten ska upphöra.




160

Arbetsbeskrivning för undersköterskor

E:65 Arbetsbeskrivning Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Som det ser ut nu så har en undersköterska, speciellt i äldrevården, ingen arbetsbeskrivning. En undersköterska kan få arbeta med omvårdad, dela mediciner, anhörigkontakt, bereda mat, beställa varor, städa, tvätta, underhållning, rehabilitering, dokumentation, vårdplaneringar, snöskottning och mycket mer. En arbetsbeskrivning om vad som ska ingå i en undersköterskas arbetsuppgifter, främst inom äldrevården, hade gjort yrket mer attraktivt, det hade minskat stressen för de anställda, och skulle framför allt göra yrket mer attraktivt. Låt undersköterskor i äldreomsorgen få arbeta med det som de är utbildade för, att vårda och ge omsorg till de äldre. Bristen är stor på undersköterskor i äldreomsorgen, ändå slösas deras kompetens bort på att städa och tvätta och bereda mat.

Jag/Vi yrkar

att det ska finnas en arbetsbeskrivning på vad som ska ingå i en undersköterskas arbetsuppgifter.


Utlåtande över motion E:65 I motion E:65 yrkas att det ska finnas en arbetsbeskrivning på vad som ska ingå i undersköterskas arbetsuppgifter. Motionären beskriver många olika förekommande arbetsuppgifter en undersköterska kan få arbeta med och menar att speciellt inom äldreomsorgen slösas undersköterskors kompetens bort på att städa, tvätta och bereda mat. Att vara undersköterska och vilka arbetsuppgifter man utför varierar beroende på om man arbetar inom hälso- och sjukvård eller verksamheter under Socialtjänstlagen. Det är skillnad i arbetsuppgifter om du arbetar inom hemtjänst, särskilt boende, hemsjukvård, vårdavdelning, specialist avdelning eller på en vårdcentral som exempel. Förbundsstyrelsen menar att det är svårt att göra en arbetsbeskrivning som skulle passa för alla undersköterskor inom alla de olika verksamheterna. Det finns också flera olika perspektiv att beakta. En arbetsuppgift som att städa inom hemtjänst också kan vara att främja delaktighet för den äldre för att bevara sina kroppsfunktioner eller att genom bereda maten också entusiasmera till att den äldre också äter maten. I sin yrkesroll är det viktigt att kunna uppfatta avvikelser i patienten/vård- och omsorgstagarens situation. Även i vad Socialtjänstlagen beskriver som serviceinsatser som en del tycker är enkla insatser menar förbundsstyrelsen att de är grundläggande för patientsäkerheten och en kvalitetsfråga för all vård och omsorg och kräver kunskap och kompetens. Arbetsgivarna kan redan i dag differentiera arbetsuppgifter. Det görs inom Hälso- och sjukvården och gentemot andra förbunds yrkesgrupper men även när det gäller arbetsuppgifter som tidigare legat på undersköterskor genom att anställa servicebiträden som utför arbetsuppgifter som inte är patient- eller vård och omsorgsnära. Däremot inom äldreomsorgen där det i dag finns yrkesgrupperna vårdbiträden och undersköterskor väljer arbetsgivarna generellt att inte göra några avgränsningar alls. En anledning till detta är bristen på utbildad personal som accelererat och detta måste brytas. Förbundsstyrelsen tror att en utveckling genom avsiktförklaringen med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om en yrkesutvecklingstrappa och samverkan i Vård- och omsorgscollege kommer få en stor betydelse. Yrkesutvecklingstrappan inkluderar vårdbiträde, undersköterska och specialistundersköterska och är kopplat till fastställd formell utbildning. Det kommer leda till att allt fler av de som arbetar inom vård- och omsorg på sikt har/får yrkesutbildning och får en yrkesutveckling.


161

För att öka attraktionskraften kommer det att förutsätta att man förbehåller arbetsuppgifter, att de bara får utföras av till exempel undersköterska/specialistundersköterska tack vare sin högre kunskap. Att arbetsgivarna beroende på verksamhet differentierar och tydligt kopplar arbetsuppgifter till kunskap genom yrkestitel/utbildning så att utbildning lönar sig.



Regionala skyddsombud

E:66 Fackliga skyddsombud Enskild medlem, sektion Möckeln, Kommunal Västra Svealand

Skyddsombud måste få stöd och hjälp av Kommunal i det fackliga arbetet på arbetsplatsen när vi gör en så kallad 6:6-anmälan och kontakt med Arbetsmiljöverket. Vi behöver hjälp och stöd hur vi formulerar i skrift samt hjälp med överläggningen, då vi skyddsombud får någon disciplinåtgärd som en skriftlig varning från arbetsgivaren. Det är ju skyddsombudets roll att ta upp arbetsmiljöfrågor.

Jag/Vi yrkar

att skyddsombud får stöd från Kommunal i arbetsmiljöfrågor. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion E:66 I motion E:66 yrkas att skyddsombud får stöd i arbetsmiljöfrågor. Motionären anger att skyddsombuden måste få stöd och hjälp av Kommunal i det fackliga arbetet på arbetsplatsen när vi gör så kallade 6:6-anmälan och kontakt med arbetsmiljöverket. Motionären anger även att vi behöver hjälp och stöd hur vi formulerar i skrift samt hjälp med överläggningen då vi skyddsombud får någon disciplinåtgärd som en skriftlig varning från arbetsgivaren. Kommunal har i sin arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö beskrivit hur och på vilket sätt skyddsombuden ska agera vid problem med arbetsorganisation, bemanning, arbetstider, hot och våld samt kränkande särbehandling. I arbetsmiljöstrategin finns även beskrivningar på strategier och ansvarsfördelningar för skyddsombud, huvudskyddsombud samt sektionernas arbetsmiljösamordnare. Varje nyvalt skyddsombud ska även ha en mentor under den första mandatperioden som ska vara till stöd i det nyvalda skyddsombudets uppdrag. Kommunal har även som krav att alla nyvalda skyddsombud ska få en grundutbildning inom tre månader efter tillträde. Det är ett gemensamt ansvar för både Kommunal och skyddsombudets arbetsgivare att skyddsombudet får en grundutbildning i sitt uppdrag. Huvudskyddsombud, där sådana finns, eller regionala skyddsombud som är verksamma hos privata arbetsgivare har i sitt uppdrag att ge skyddsombudet det stöd de behöver vid exempelvis hänvändelse enligt 6 kap 6:6a § i arbetsmiljölagen. Utöver detta finns det förbundsgemensamma mallar på hänvändelser enligt arbetsmiljölagen 6 kap 6:6a § samt skyddsombudsstopp 6 kap. 7 §. Om ett skyddsombud skulle få någon form av disciplinär åtgärd för att denna har agerat i sitt uppdrag så är det i första hand sektion och lokalombudsman som ska hantera detta. Förbundsstyrelsen anser att den framtagna arbetsmiljöstrategin mycket väl täcker det motionären yrkar på i sin motion.


162

Förbundsstyrelsen anser också att det finns klara riktlinjer för hur Kommunals organisation ska agera där skyddsombudet får någon form av disciplinär åtgärd på grund av sitt uppdrag.



Yrkesspecifik arbetsmiljö

E:67 Yrkesspecifik arbetsmiljö Enskild medlem, sektion SLSO Sjukvård Norr, Kommunal Stockholms län

När Kommunals arbetsmiljöstrategi nu är på plats, och kunskapen om hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas förankras ute på arbetsplatserna, aktualiseras de yrkesspecifika arbetsmiljöproblemen. När vi granskar arbetsskadeanmälningarna återkommer en viss typ av arbetsskador inom de olika yrkesområdena. Det handlar ofta om skador som bör vara lätt att förebygga, men ofta leder skadorna till kroniska besvär som bedöms som arbetssjukdom/slitage av Försäkringskassan. Att skyddsombuden är väl medvetna och kunniga i förebyggande av de vanligt förekommande arbetsskadorna på sina arbetsplatser, kommer Kommunals medlemmar till del i form av bättre hälsa och stärker arbetsplatsombudets roll på arbetsplatsen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att skyddsombuden får kunskap om yrkesspecifika, vanligt förekommande arbetsskador inom sin bransch, och hur de ska förebyggas. att förbundet vekar för att respektive bransch undersöker orsaken till de mest frekventa arbetsskadorna och hur de kan förebyggas.


Utlåtande över motion E:67 I motion E:67 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att skyddsombuden får kunskap om yrkesspecifika vanligt förekommande arbetsskador inom sin bransch och hur de ska förebyggas. I motion E:67 andra att-satsen yrkas att förbundet verkar för att respektive bransch undersöker orsaken till de mest frekventa arbetsskadorna och hur de ska förebyggas. Motionären anger att när de granskar arbetsskadeanmälningarna så återkommer en viss typ av arbetsskador inom olika yrkesområde. Motionären anger även att det ofta handlar om skador som bör vara lätta att förebygga men att oftast leder skadorna till kroniska besvär som bedöms som arbetssjukdom/slitage av Försäkringskassan. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2018 framkommer det att av Sveriges drygt 5 miljoner sysselsatta hade nära tre av tio (28 procent) haft besvär till följd av arbetet under den senaste tolvmånadersperioden. Kvinnor hade i högre utsträckning besvär till följd av arbetet än män. Var tredje sysselsatt kvinna hade besvär till följd av arbetet jämfört med knappt var fjärde sysselsatt man. I LO:s rapport Bättre och bättre dag för dag? – Arbetsmiljön i Sverige under ett kvarts sekel, framkommer det att stressen i arbetet ökar och särskilt utsatta är kvinnor i arbetaryrken. Andelen arbetarkvinnor som anger att de bara kan ta korta pauser som mest halva tiden har ökat med 16 procentenheter – från 61 procent till 77 procent mellan åren 1991 och 2015. Påfrestande arbetsställningar är vanligast bland kvinnor i arbetaryrken tätt följt av män i arbetaryrken. År 2015 uppgav 56 procent av arbetarkvinnorna respektive 48 procent av arbetarmännen att de hade påfrestande arbetsställningar.


163

I AFA:s rapport om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro under 2017 redovisas att det finns ett högt antal allvarliga olycksfall i yrkeskategorier inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsarbete samt barnskötare, fritidsledare, undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter. Förbundsstyrelsen anser att i dag har varje branschgrupp enligt Kommunals arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö, i uppgift att, beskriva sina branscher och de arbetsmiljöproblem som finns i de olika yrkesområdena inom respektive bransch. Varje bransch har även ett uppdrag att ta fram material som ska vara till stöd för skyddsombud om hur de i sitt fackliga arbetsmiljöarbete ska verka så att våra medlemmar har en sund arbetsmiljö.



Återhämtningstid

E:68 Schema Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

Jag anser att man inte ska ha ett tidigt morgonpass efter ett kvällspass. Man får inte vila tillräckligt mellan passen.

Jag/Vi yrkar

att det minst ska vara tolv timmar mellan varje pass. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion E:68 I motion E:68 yrkas att det minst ska vara tolv timmar mellan varje pass. Dygnsvila regleras antingen i arbetstidslagen och/eller i kollektivavtal. Arbetstidslagen § 13 reglerar att alla arbetstagare ska ha minst elva timmar sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Paragrafen är dispositiv, vilket innebär att det i de centrala kollektivavtalen kan göras avsteg från denna bestämmelse, vilket det har gjorts inom olika avtalsområden. Förbundsstyrelsen anser att tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen är en viktig fråga. Det åligger arbetsgivaren att planera sin verksamhet, så att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa hos arbetstagarna. Det finns beskrivet i AFS 2015:4. Förbundsstyrelsen menar att det är i det lokala arbetet vi ska bevaka att ohälsosamma arbetstider inte leder till ökad ohälsa hos medlemmarna.



Hälsoundersökning

E:69 Hälsokontroll av dagpersonal Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen

I dagens läge får nattpersonalen årlig hälsokontroll. Det känns lika viktigt även för dagpersonal eftersom vi ibland också går ut och jobbar natt när det behövs. Om du jobbar kväll och sedan dag dagen efter, så slits det väldigt fysiskt och psykiskt. Det finns ingen tid till återhämtning.


164

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att all personal erbjuds årlig hälsokontroll.

E:70 Hälsoundersökning Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi i förskola, fritids och skola lyfter mycket och står snett. Det ger belastningsskador på kroppen och värk. Det genererar stress som kan generera högt blodtryck och andra åkommor. Vi vill att det ska ske vartannat år.

Jag/Vi yrkar

att vi ska ha tillgång till hälsoundersökning. att vi ska få vara friska. att slippa sjukskrivningar.

E:71 Hörselkontroll Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi önskar att vi får gå på hörselkontroll en gång vartannat år. Vi är utsatta för buller varje dag, både högt och lågt.

Jag/Vi yrkar

att gå på hörselkontroll en gång vartannat år. att vi blir kallade till hörselkontroll. att vi får ordentliga hörselskydd vid behov. att arbetsgivaren tar detta i beaktande.

E:72 Obligatoriska hälsokontroller Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Att man har en god fysisk hälsa är en förutsättning för att kunna jobba med ett fysiskt tungt arbete. I många av våra yrkesgrupper är den fysiska ansträngningen stor. Trots bra hjälpmedel fortsätter medarbetare att få skador av olika slag, såväl fysiskt som psykiskt. Alla har vi ett eget ansvar att underhålla och se till att vår hälsa är och fortsätter att vara god genom en balans av aktivitet och återhämtning. Ett bra sätt att kunna hålla koll på sin hälsa och sina värden är att göra en hälsokontroll. En hälsokontroll som bland annat kan kolla blodvärdet för diabetes, hjärtsjukdom, blodbrist, vitaminer, njur- och leverfunktion. Att göra en hälsokontroll som privatperson kan innebära mycket pengar för våra medlemmar då vi inte kan kalla oss högavlönade. Rätten till en god hälsa ska vara för alla och inte bara för de med mycket pengar. Det borde vara av lika stor vikt för arbetsgivare som för oss medarbetare att alla på arbetet har en god hälsa. En god hälsa resulterar i låga sjukskrivningstal och en god arbetsmiljö där alla kan sträva efter att må bra och utveckla verksamheterna.


165

Jag/Vi yrkar

att Kommunal aktivt arbetar för att få arbetsgivaren att införa obligatoriska hälsokontroller för personalen.

att obligatoriska hälsokontroller skrivs in i de centrala kollektivavtalen. att hälsokontrollerna bekostas av arbetsgivaren. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen.

E:73 Obligatorisk hälsoundersökning för hemtjänst samt vård- och omsorgpersonal

Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Inom hemtjänsten, vård och omsorg, jobbar vi dygnet runt och tar hand om olika brukare/vårdtagare med olika sjukdomar. För att skydda oss själva och brukarna behöver vi kontinuerlig hälsoundersökning. Att vid misstanke av smittorisk av personal och brukare, bör alla får reda på det för att skydda oss och andra brukare. Att alla har skyldigheter att anmäla om man själv har blodsmitta.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska jobba för all personal inom hemtjänst samt inom vård och omsorg bör ha en obligatorisk hälsoundersökning för allas välmående.

att Kommunal ska verka för personalens trygghet.

E:74 Obligatoriska hälsokontroller för personal i vård och omsorg och förskola/skola

Sektion, sektion Norrtälje, Kommunal Stockholms län

I arbete i vård/omsorg och förskola/skola utsätts vi dagligen av smittor på olika sätt i vårt arbete med patienter, kunder, brukare eller barn. I våra arbetsgrupper hittar man stora ohälsotal. Att kunna fånga upp tecken på ohälsa i tid ger medlemmen större möjlighet att kunna påverka i positiv riktning, vilket också kan leda till bättre ekonomi för att man kanske kan undvika längre sjukskrivningar. Vi har en stressig arbetsmiljö med många kontaktytor och har ohälsosamma scheman med bland annat rygg mot ryggpass, treskiftsarbete. Vi har en liten möjlighet till påverkan på vår arbetsmiljö. En obligatorisk hälsokontroll ger dessutom arbetsgivaren ett ytterligare och bra mätinstrument för att fånga upp olika typer av ohälsa. Precis som med hälsokontroll av nattpersonal finns alltså många vinster att hämta genom att erbjuda detta även till dem som arbetar dag- och treskift.

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren ska erbjuda personal i vård och omsorg och barn- och förskola kontinuerliga hälsokontroller.



166

E:75 Hälsoundersökning Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst

Jag tycker att varje medarbetare ska ha rätt till en gratis hälsoundersökning åtminstone vartannat år där man kollar allmäntillståndet, hörseln, synen, blodtryck etc. Att medarbetarna ska kunna må bättre och hålla sig friskare. Jag vet att många drar sig för att gå till vårdcentralen för de vet att det är omständigt och svårt att få tid och ledigt från arbetsplatsen, så de går och mår dåligt i onödan och i vissa fall låter de sjukdomar gå för långt på grund av dessa anledningar. Jag tror att om arbetsplatsen erbjuder hälsoundersökningar så kan man förebygga mycket långtidssjukdomar för upptäcker man symtomen för stress eller andra sjukdomar i tid, så kan man också göra något åt dem innan de går för långt och då också kunna ha kvar medarbetaren på jobbet.

Jag/Vi yrkar

att alla ska få gratis hälsoundersökning vartannat år. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna E:69-E:75 I motion E:74 yrkar motionären att arbetsgivaren ska erbjuda personal i vård/omsorg/ och barn/förskola kontinuerliga hälsokontroller. I motion E:72 yrkas att Kommunal aktivt arbetar för att få arbetsgivaren att införa obligatoriska hälsokontroller för personalen, att obligatoriska hälsokontroller skrivs in i de centrala kollektivavtalen och att hälsokontrollerna bekostas av arbetsgivaren. I motion E:73 yrkas att Kommunal ska jobba för all personal inom hemtjänst samt inom vård och omsorg bör ha en obligatorisk hälsoundersökning för allas välmående samt att Kommunal ska verka för personalens trygghet. I motion E:75 yrkas att alla ska få gratis hälsoundersökning vartannat år. I motion E:69 yrkas att Kommunal jobbar för att all personal erbjuds årlig hälsokontroll. I motion E:70 yrkas att vi ska ha tillgång till hälsoundersökning, att vi ska få vara friska och att slippa sjukskrivningar. I motion E:71 yrkas att gå på hörselkontroll en gång vartannat år, att vi blir kallade till hörselkontroll, att vi får ordentliga hörselskydd vid behov och att arbetsgivaren tar detta i beaktande. Motionärerna anger att det är stora ohälsotal, stressig arbetsmiljö och såväl fysiskt som psykiskt tunga arbeten. En god hälsa resulterar i låga sjukskrivningstal. Att fånga upp tidiga tecken på ohälsa skulle bidra till mindre sjukskrivningar och ingå i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Förbundsstyrelsen delar dessa uppfattningar. Kommunals mål med allt arbetsmiljöarbete är att bidra till ett utvecklande och friskare arbetsliv för alla medlemmar. Att motverka ohälsa, förebygga olyckor och att arbetsplatserna är trygga. Frågan om obligatoriska hälsokontroller har varit uppe på kongresser tidigare. Vikten av regelbundna hälsoundersökningar som främjar god hälsa på arbetsplatsen, och att det sätts in förebyggande insatser är avgörande. Hälsoundersökningarna behöver också skräddarsys utifrån de specifika arbetsmiljöproblem som finns i specifika branscher. Kommunal ser företagshälsovården som ett led i detta som ska syfta till att utveckla goda arbetsförhållanden och god hälsa i arbetslivet. De ska verka inom det förebyggande arbetsmiljöarbetet, hälsa samt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. De ska även främja arbetsförhållandena, förebygga risker i arbetsmiljön, arbetsorganisation, förebygga sjukdomar som påverkar arbetsförmågan i anslutning till följd av arbetet samt stärka rehabilitering och återgång i arbetet. Företagshälsovården ska också ge förutsättningar så att medlemmen på eget initiativ ska kunna ta kontakt utan arbetsgivarens godkännande. Företagshälsovården ska vara en oberoende expertresurs inom arbetsmiljöarbetet och ska ha den kompetens som behövs för det aktuella området de är verksamma.


167


att bifalla motionerna E:70 första att-satsen, E:72 tredje att-satsen, E:73 andra att-satsen och E:74, att anse motion E:70 andra och tredje att-satserna besvarade, samt att avslå motionerna E:69, E:71, E:72 första och andra att-satserna, E:73 första att-satsen och E:75.

Internationell cancerforskning för kvinnliga sotare

E:76 Internationell cancerforskning för kvinnliga sotare Enskild medlem, sektion Teknik, Kommunal Väst

Kommunal har ett mycket bra samarbete med cancerforskare vid exponering av sot och andra cancerogena ämnen. Förhöjda värden av cancerogena ämnen i urin samt nedsatta andningsorgan i förhållande till referensgrupper har tydligt noterats i forskningsresultaten. När forskningsresultatet redovisas så plockas de kvinnliga sotarnas värden bort då de är för få nationellt för att tillförlitlig statistik ska kunna utläsas.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att via internationella sotarfacket ICU starta en internationell forskarstudie för kvinnliga sotare vid exponering av cancerogena ämnen och andra hälsofrågor.


Utlåtande över motion E:76 I motion E:76 yrkar motionären att Kommunal ska verka för att via internationella sotarfacket ICU starta en internationell forskarstudie för kvinnliga sotare vid exponering av cancerogena ämnen och andra hälsofrågor. Sotaryrket har under lång tid förknippats med svåra arbetsförhållanden med sot, smuts och takarbete på hög höjd, men deras arbetsmiljö har förändrats i takt med hur deras arbetsuppgifter ska genomföras. Trots att arbetsmiljön har blivit bättre finns det flera områden inom arbetsmiljön som behöver förbättras som exempelvis exponering av sotpartiklar, kemikalier samt säkrare takskydd för att minska fallolyckor. Kommunal tar ett ordentligt grepp om sotarnas arbetsmiljö, både på egen hand och i samarbete med arbetsgivarna. Det är belyst i de tre rapporter som kommit ut med fakta kring exponeringen av sot från forskarna. Forskarna kan se en ökad sjukdomsbild gällande cancer bland sotare. Kommunal och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) arbetar tillsammans med hur exponering och risker ska minskas. Men att lyfta frågan internationellt och få ICU att verka för att internationella forskare gör en studie kring exponering av cancer, tror vi inte är görligt. ICU är en liten international från fem länder i Europa med små möjligheter. Vi har informerat att forskning gjorts i Sverige och ICU följer intressant det arbetet, vi sprider gärna våra svenska resultat när de är sammanställda.




168

Personliga uppgifter vid polisanmälan

E:77 Personliga uppgifter vid polisanmälan Enskild medlem, sektion Karlstad vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand

När man i dag gör en polisanmälan mot klient/brukare, säger lagtexten att man måste stå som målsägande med personnummer, hemadress med mera. Detta upplevs av många som väldigt utlämnande. Arbetsgivaren har möjlighet att stå med som anmälare (juridiskperson, till exempel Karlstad kommun) men de blir inte målsägande.

Jag/Vi yrkar

att förbundet arbetar för en ändring där man som anställd undantas från att ge ut personuppgifter, och att arbetsgivaren tar hela ansvaret för den aktuella polisanmälan.


Utlåtande över motion E:77 I motion E:77 yrkas att Kommunal arbetar för en ändring där man som anställd undantas från att ge ut personuppgifter och att arbetsgivaren tar hela ansvaret för den aktuella polisanmälan. Motionären anger att när man i dag gör en polisanmälan mot klient/brukare säger lagtexten att man måste stå som målsägare med personnummer, hemadress med mera. Motionären anger även att detta upplevs av många som väldigt utlämnande. Polisanmälan av brott som har koppling till arbetsplatsen kan ske om det finns faktaunderlag som utvisar att det kan röra sig om brottslig handling. Sexuellt ofredande eller misshandel är två exempel på brott. Det kan därmed bli aktuellt för arbetsgivaren att polisanmäla. Som utgångspunkt är det den som är utsatt för brottet (målsäganden) som polisanmäler. Om i stället arbetsgivaren polisanmäler förutsätter det att arbetstagaren som utsatts för brottet är beredd att medverka i polisens förundersökning. Arbetstagaren behöver därför alltid tillfrågas inför arbetsgivarens polisanmälan. Om arbetstagaren som anmäler är rädd för att vittna kan hen påtala detta till åklagaren. Som målsäganden går det inte att komma undan med att i domstolen slippa använda sitt namn, men domstolen kan besluta att målsäganden inte behöver sitta i samma rum som den åtalade. Däremot kan man som anställd ställa krav på arbetsgivaren att man behöver samtalsstöd om man ska vittna i domstolen eller göra en polisanmälan. Förbundsstyrelsen anser för det första, om det finns en risk att möta personen på sitt arbete som man anmält, så är detta ett arbetsmiljöproblem och det ligger i arbetsgivaren ansvar att ta tag i det. Vet man som anställd om att arbetsgivaren gör detta, kanske det blir lättare att anmäla. Förbundsstyrelsen anser för det andra att oavsett vem som anmäler brottet så är det den anställde som blivit utsatt för den brottsliga handlingen som är målsäganden, och där både polis och åklagare måste ha personuppgifter för att utreda och undersöka om ett brott begåtts.




169

Tvätt av arbetskläder

E:78 Tvätt av arbetskläder inom vård och omsorg Enskild medlem, sektion Vänersborg, Kommunal Vänerväst

Reglementet kring tvätt av arbetskläder behöver förtydligas. I nuläget ska personalen på olika arbetsplatser inom vård och omsorg i kommunen tvätta och hantera personalens tvätt på enheterna. Personalkläderna ska tvättas dagligen, torkas och sorteras i storlekar och även vikas och läggas upp på hyllor. Detta trots att personalen knappt hinner ta hand om de personer som behöver hjälp, stöd och vård. Detta innebär en ökad stress både för den personal som ska sköta personaltvätten och den personal som är kvar på avdelningen eller arbetar i hemmen hos brukare.

Jag/Vi yrkar

att det anställs någon person som är ansvarig vid tvätt av personalkläder. att ta hjälp av någon person som behöver arbetsanpassning. att använda någon person som har en arbetsmarknadsåtgärd. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion E:78 I motion E:78 yrkas att det anställs någon person som är ansvarig vid tvätt av personalkläder, att ta hjälp av någon person som behöver arbetsanpassning och att använda någon person som har en arbetsmarknadsåtgärd. I dag är det tydliggjort både via Socialstyrelsens föreskrift om Basala Hygienrutiner och i Arbetsmiljöverkets föreskrift om smittrisker att man ska ha arbetskläder inom all vård och omsorg med få undantag, samt att det är arbetsgivarna som ska stå för arbetskläder och ansvara för tvätten. Detta har varit en viktig och mångårig kamp för Kommunal både lokalt och centralt där Kommunal nu nått det målet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för organiseringen av tvättrutiner och därmed också vem som ska utföra detta. Det finns ett otal olika varianter hur man löser/löst detta. De yrkande som motionären har skulle det kunna vara en alternativ lösning på tvätthanteringen. Motionären beskriver problemet när tiden inte finns för vård- och omsorgspersonal att utföra den nya arbetsuppgiften. Arbetsgivarna är ansvariga för de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Det innebär att om arbetsgivaren som har mandat att leda och fördela arbetet beslutar att hantering av tvätt blir en ny arbetsuppgift ska det göras en risk- och konsekvensanalys av det arbetsmomentet och personella resurser ska dimensioneras så att det finns tid att utföra denna nya uppgift. I situationen motionären beskriver är det av största vikt att Kommunal driver ett aktivt lokalt arbetsmiljöarbete utifrån möjligheterna i det lagrum som arbetsmiljölagen och dess allmänna föreskrifter ger.




170

Schemaverktyget Time Care

E:79 Avskaffa Time Care Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Schema verktyget Time Care skapar oro och ångest i arbetsgrupperna. Time Care ska göras på arbetsplatsen inte i sina egna hem bara för att man inte fått tid att göra det på arbetsplatsen och att ingen ledig dator fanns. Det skapar osämja i grupperna över schemaläggningen då vissa tycker att de jämt arbetar kvällar med mera. Du äger inte din fritid då du tvingas att vara beredd på att arbeta utan att kunna planera. Du kan inte långsiktigt planera din fritid och veta när/hur du ska arbeta

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort schemaverktyget Time Care. att Kommunal verkar för att införa fasta scheman. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion E:79 I motion E:79 yrkar motionären att Kommunal ska verka för att ta bort schemaverktyget Time Care och att verka för att införa fasta scheman. När arbetsgivaren lägger scheman så kan de använda sig av till exempel schemaverktyget Time Care. Oavsett vilket schemaverktyg som man använder för att lägga schema utifrån arbetstidsmodeller, genom lokala arbetstidsavtal eller traditionell schemaläggning som redan finns i de centrala kollektivavtalen så måste bemanning harmonisera med biståndsbeslut och de övriga arbetsuppgifter som ska utföras. Förbundsstyrelsen tar starkt avstånd från schemaläggningssystem som i grunden är inprogrammerade för att minimera bemanning och som inte synliggör den faktiska bemanningen för alla på arbetsplatsen. Arbetsgivarna är alltid ansvariga för de anställdas arbetsmiljö. I detta ligger också ansvaret för arbetstid och arbetstidsförläggning. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. I AFS 2015:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetstidens längd och förläggning är en stor del av hur arbetet är organiserat och har bland annat stor betydelse för återhämtning i och utanför arbetet. Schemaläggningsfrågor måste diskuteras av medlemmarna på arbetsplatsen i samverkan och om verktyget skapar arbetsmiljöproblem så måste det hanteras. Arbetsgivaren ska riskbedöma scheman och undersöka hälsoriskerna i samband med arbetstidens förläggning. I Kommunals arbetsmiljöstrategi Rätt arbetsmiljö finns stöd och hjälp för skyddsombuden.




171

F - Studie- och informationsfrågor Fortbildning för förtroendevalda

F:1 Även förtroendevalda bör få gå LO:s medlemsutbildningar Enskild medlem, sektion Skara-Götene, Kommunal Vänerväst

När man blir förtroendevald ser man fram emot att få gå på utbildningar inom sitt område, till exempel skyddsombud, fackligt-politiskt ombud, försäkringsansvarig, ja, det finns många fler ansvarsområden. Man blir besviken när tiden går och det kan ta år innan man får den fackliga grund man behöver. Under tiden får man försöka svara på medlemmarnas, kamraternas ibland kniviga frågor, och man ställs inför situationer man inte alltid är förberedd för. Är man smart hade man gått åtminstone Medlem i facket, en väldigt bra grundutbildning. Med hjälp och goda råd från sektionens andra förtroendevalda kan man hanka sig fram, men man känner sig inte som den fackliga räv man önskar man varit från början, snarare en liten rävunge!

Jag/Vi yrkar

att även förtroendevalda får gå på LO:s medlemsutbildningar. att man snabbt får gå utbildning inom sitt ansvarsområde när man blir förtroendevald. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.

F:2 Förbättra Kommunal som demokratisk förening Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

För att värna Kommunal som demokratisk förening, från arbetsplats till förbundsledning, bör vi förbättra möjligheterna till styrelseutbildning. Kunskap och förståelse är viktigt för att på ett seriöst sätt kunna ta tillvara den post medlemmarna utsett en till. I dag har den som blivit utsedd till ersättare i styrelse ingen garanti till styrelseutbildning. Ersättarplatsen kan många gånger vara det första steget i ett eventuellt mångårigt demokratiskt engagemang. Kommunal behöver därför värna alla styrelseledamöters rätt till utbildning för uppdraget. Detta för att säkra ett fortsatt demokratiskt engagemang men även för att säkra den totala återväxten i föreningen.

Jag/Vi yrkar

att även ersättare i sektionsstyrelser och avdelningsstyrelser erbjuds styrelseutbildning.


F:3 Rätt person Enskild medlem, sektion Nord Västerbotten, Kommunal Västerbotten

I tre års tid har min sektion varit redo att sätta igång med en massiv uppstramning av facket i kommunen. Tyvärr så har allt stoppats av Kommunal på länsnivå, då resurserna att utbilda tolv personer till förhandlare inte finns. Den här motionen går ut på att säkerställa att Kommunal får rätt att prioritera upp haltande kommuners utbildningsinsatser, så att en fungerande dialog med arbetsgivaren kan hållas.


172

Som läget är i dag, så tappar min kommun hela flyktingenheten till Vision. Enligt personaluttalanden på grund av att Kommunal inte driver deras frågor på ett acceptabelt sätt.

Jag/Vi yrkar

att avdelningarna får förstärkningsmedel för omgående utbildningsinsatser. att en självkritisk granskning görs över det arbete sektionerna gör. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna F:1, F:2 och F:3 I motion F:1 yrkar motionären att förtroendevalda får gå LO:s medlemsutbildningar, och att man snabbt får gå utbildning inom sitt ansvarsområde när man blir förtroendevald. I motion F:2 yrkar motionären att även ersättare i sektionsstyrelse och avdelningsstyrelser erbjuds styrelseutbildning. I motion F:3 yrkar motionären att avdelningarna får förstärkningsmedel för omgående utbildningsinsatser och att en självkritisk granskning görs över det arbete sektionerna gör. Förbundets mål är att fem procent av medlemmarna i Kommunal ska gå en medlemsutbildning, digitalt eller traditionellt. Kommunals digitala medlemsutbildning håller på att utvecklas. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att erbjuda medlemmarna olika former av medlemsutbildning både digitalt och analogt för att öka tillgängligheten för medlemmarna. Vidare anser förbundsstyrelsen att medlemsutbildning är en utbildning där medlemmarna får kunskap om värdet av medlemskapet, vilket gynnar medlemsvärvningen. Om förtroendevalda ska gå medlemsutbildning ökar det kostnaderna eftersom förlorad arbetsförtjänst då ska betalas ut, och därför är den digitala medlemsutbildningen ett bra alternativ. Förbundets mål är, som beskrivs i Kommunals studiestrategi, att ingen ska behöva vänta längre än tre månader innan hen får den utbildning som hen behöver. Att förtroendevalda får vänta på utbildningen kan ha flera orsaker. Det kan vara brist på handledare, många nya förtroendevalda, budget eller något annat. Avdelningarna lägger sin plan och budget för utbildning under året för att tillgodose behovet. Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att alla har rätt utbildning för sitt uppdrag. I motion F:3 vill motionären att även ersättarna ska få sektionsstyrelseutbildningen. För att kunna tillgodogöra sig utbildningen, krävs att man har deltagit på några styrelsemöten. Förbundets rekommendationer är att utbildningen vänder sig till ordinarie ledamöter. Utbildningens syfte är att den ska ge styrelseledamöterna insikter och verktyg för att säkra, styra och stödja sektionens verksamhet. Det ska leda till att förbundets mål och övriga beslut fattade av förbundet och avdelningen genomsyrar verksamheten. Det ska också märkas på medlemmarnas arbetsplatser samt bidra till höjd organisationsgrad genom aktiv medlemsvärvning. Avgiftsväxlingen rörande studier som skett mellan förbundet och avdelningarna innebar att avdelningarna fick ansvar för och större resurser för att genomföra utbildningar. Inför varje verksamhetsplanering och budgetarbete ska sektionerna inventera utbildningsbehovet och överlämna det till avdelningen. Avdelningen samordnar och budgeterar sedan för avdelningens studieverksamhet baserat på de utbildningsbehov som identifierats. Enligt studiestrategin ansvarar avdelningarna för de utbildningar som är knuta till uppdrag, detsamma gäller de tvärfackliga studier och andra utbildningar som krävs för att förtroendevalda ska kunna utföra sina uppgifter. Här ingår även kompetensutveckling för förtroendevalda.


173

Förbundsstyrelsen inser att det är stora kostnader som avdelningarna har för att bedriva studieverksamhet, samtidigt som förbundskontoret har stora kostnader för den tekniska delen och materialframtagning. Förbundet och avdelningarna behöver stärka samarbetet för att säkerställa att de förtroendevalda får den utbildning deras uppdrag kräver. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om studiernas vikt för att Kommunals medlemmar ska erbjudas medlemsutbildning. Förtroendevalda ska erbjudas utbildning i den utsträckning som uppdraget kräver. Studier är en prioriterad fråga som förbundet hela tiden utvecklar för att möta framtidens behov.


att anse motionerna F:1, F:2 och F:3 besvarade.

Obligatorisk ungdomsutbildning

F:4 Ungdomssatsningar Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

I dag är det svårt att få unga medlemmar aktiva i Kommunal. Det saknas kunskap om facket och det är svårt att få dem att gå på medlemsutbildningen. Därför behövs en speciell ungdomssatsning i form av en obligatorisk medlemsutbildning för ungdomar i samband med att man blir medlem.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal gör en obligatorisk ungdomsutbildning om Kommunal för nya medlemmar i åldern 18-25 år.


Utlåtande över motion F:4 Motionären yrkar att Kommunal gör en obligatorisk ungdomsutbildning om Kommunal för nya medlemmar i åldern 18-25 år. Förbundstyrelsen håller med om att det bör satsas på att få fler unga medlemmar aktiva i Kommunal. Förbundsstyrelsen beslutade i november 2017 om en ny plan för Kommunals ungverksamhet. Planen har till syfte att visa unga att Kommunal ser dem som en resurs och vill ge fler möjligheter och verktyg för att påverka. Genom samordnade informationsinsatser ska vi visa och bevisa att Kommunal är en organisation även för unga personer. Planen har resulterat i att ungverksamheten har påbörjat en resa inom varje avdelning. Det finns ungkommittéer i alla avdelningar och det finns en adjungerad ledamot från ungkommittéen i alla avdelningsstyrelser. Förbundsstyrelsen anser att nu får ungkommittéerna tid på sig att formera sin verksamhet. Kommunal ska informera elever både på nya och traditionella sätt för att förbereda dem inför arbetslivet och värva till den fackliga idén. Utgångspunkten är förbundets eget skolinformationsmaterial. Under våren 2018 togs ett nytt skolinformationsmaterial fram centralt. Kommunal behöver göra olika insatser för att höja organisationsgraden, och en viktig uppgift är att unga informerar unga så att de vill organisera sig fackligt. Under våren 2018 togs det centralt fram en tvådagars studerandemedlemsutbildning om Kommunal och svensk arbetsmarknad som ska erbjudas studerandemedlemmar i årskurs tre i gymnasiet. Det har även centralt tagits fram en endagars medlemsutbildning till alla medlemmar. LO:s tvärfackliga Om facket-utbildningar finns även för medlemmar under 30 år.


174

Att gå en medlemsutbildning är valfritt för Kommunals medlemmar. Förbundsstyrelsen anser att det är av stor vikt att organisationen hela tiden rekryterar till medlemsutbildningar, både Kommunals egna och LO:s tvärfackliga, för att på så sätt engagera och aktivera fler medlemmar.


att avslå motion F:4.

Handledare i studier

F:5 Handledare i studier Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Kommunal är en förtroendeorganisation som leds av förtroendevalda. I olika delar i landet upplevs en förskjutning av beslutande och bestämmande från styrelser till anställd personal. En del i det skulle kunna vara att centrala utbildningar har ett underskott av förtroendevalda handledare. Kommunal har runt om i landet många fantastiskt duktiga handledare som skulle kunna vara en bra bas för hela Kommunals utbildningspaket.

Jag/Vi yrkar

att kongressen uppdrar till förbundsstyrelsen att tillse så att majoriteten av utbildningar hålls av förtroendevalda, med stöd av anställd personal. att ingen utbildning som erbjuds och/eller tillhandahålls av Kommunal, per utbildningstillfälle, leds enbart av anställd personal.


Utlåtande över motion F:5 I motion F:5 yrkas att Kommunal ska ge uppdrag till förbundsstyrelsen att tillse så att majoriteten av utbildningarna hålls av förtroendevalda med stöd av anställd personal, och ingen utbildning som erbjuds och/eller tillhandahålls av Kommunal, per utbildningstillfälle, leds enbart av anställd personal. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att Kommunal kan erbjuda kvalitativa utbildningar som handleds av kompetenta handledare. Flertalet av Kommunals utbildningar leds i dag av förtroendevalda handledare. Cirka 160 utbildningstillfällen för arbetsplatsombud har genomförts i landet under 2018 av förtroendevalda handledare. De förtroendevalda handledarna genomför också många andra utbildningar i Kommunal. Handledarna har alltid möjlighet att vända sig till ansvarig ombudsman på avdelningen för stöd och hjälp i sitt uppdrag. Kommunal genomför centrala specialutbildningar. Dessa utbildningar genomförs av förbundets anställda ombudsmän och tjänstemän med särskild kompetens för att kvalitetssäkra utbildningarna.


att anse motion F:5 besvarad.


175

Medel till utbildning

F:6 Pengar till utbildning Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Kompetensutveckling för oss medarbetare är väldigt viktigt för att vi ska kunna utveckla oss i vårt yrke och få ny inspiration. Det är bra för både medarbetare och arbetsgivare då man kan få anställda som stannar länge då man inte behöver söka sig någon annanstans för att få utveckling. Vi skulle vilja att man öronmärker en viss summa pengar per år för varje anställd att lägga på kurser, utbildningar och föreläsningar under året.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar fackligt-politiskt för att få arbetsgivaren att öronmärka pengar för utbildning/kurser och föreläsningar för varje anställd, varje år.


Utlåtande över motion F:6 I motion F:6 yrkas att Kommunal arbetar fackligt-politiskt för att få arbetsgivaren att öronmärka pengar för utbildning/kurser och föreläsningar för varje anställd, varje år. I motionen lyfter motionären vikten av kompetensutveckling för att kunna utvecklas i yrket och få ny inspiration. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att kompetensutveckling är väldigt viktigt och ser positivt på att arbetsgivare avsätter resurser till kompetensutveckling. Att möjligheten till kompetensutveckling många gånger skiljer sig åt beroende på yrkestillhörighet eller vilken arbetsgivare medlemmen är anställd hos, är ett problem som både behöver uppmärksammas och rättas till så att tillgång till kompetensutveckling blir mer jämlikt. Förbundstyrelsen vill uppmuntra till att Kommunal lokalt och regionalt i ökad utsträckning också framför detta till arbetsgivarna, inte minst genom det facklig-politiska påverkansarbetet. Men eftersom det alltid behöver göras en lokal bedömning om vilka kompetensbehov som finns, så finner förbundsstyrelsen att detta arbete med fördel organiseras lokalt och inte centralt.


att avslå motion F:6.

Utbildningsorganisation

F:7 Tvärfackliga medlemsutbildningar Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Nationellt lovar vi varandra att hjälpas åt inom LO-kollektivet. De mindre förbunden ska ha samma möjligheter att erbjuda sina medlemmar utbildningar som de stora förbunden har. Fackförbunden behöver bli starkare tillsammans. Genom att gå medlemsutbildningar tvärfackligt så lär vi oss av varandra och visar också vår solidaritet mot varandra. Samtidigt blir det lättare att ordna utbildningar när vi har ledare tillsammans. Tyvärr fungerar inte det vi lovat varandra ända ut i hela organisationen. Därför behöver Kommunal ta ett tydligare ställningstagande där vi står upp för allas rätt till utbildning och för solidariteten mot de andra fackförbunden.


176

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att tvärfackliga medlemsutbildningar blir möjliga i alla sektioner, och att dessa uppmuntras till att genomföras.


Utlåtande över motion F:7 Motionären yrkar i motion F:7 att tvärfackliga medlemsutbildningar blir möjliga i alla sektioner, och att dessa uppmuntras till att genomföras. Motionären tycker inte att det tvärfackliga löftet om utbildning för medlemmarna fungerar hela vägen. LO:s mål är att minst en procent av alla genomförda medlemsutbildningar ska vara tvärfackliga. Det vill säga att cirka 5 000 av våra medlemar ska gå en sådan utbildning. Om den siffran blir högre ser förbundsstyrelsen inte det som ett hinder. Förbundsstyrelsen har också varit tydlig med nyttan av tvärfackliga medlemsutbildningar. Det hänger naturligtvis inte bara på Kommunal att de tvärfackliga utbildningarna kan genomföras. LO-distrikten har ett huvudansvar och en samordnande roll för den gemensamma planeringen av tvärfackliga utbildningarna. Förbunden och förbundens avdelningar ansvarar för rekrytering av sina medlemmar till utbildningarna. Om Kommunal lyckas att rekrytera deltagare men inte de övriga förbunden, så gäller det att man trots det ger de rekryterade medlemmarna en bra utbildning utifrån de förutsättningar som finns. Avdelningarna måste naturligtvis lägga en plan för genomförandet av dessa utbildningar ihop med LO. Förbundstyrelsen är övertygad om att medlemsutbildning är viktig för att få fler engagerade medlemmar. Förbundstyrelsen står bakom de LO-gemensamma målen om att öka antalet tvärfackliga medlemsutbildningar.



Utökad språksatsning

F:8 Flerspråkig information på alla kanaler Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Då jag arbetar i en mångkulturell förskola och där dagligen ser hur information missas på grund av att det svenska språket inte kan förstås, så önskar jag att information och all text på kommunal.se och andra kanaler kan ges på valbart språk. Många potentiella medlemmar får inte korrekt information på grund av detta. En liten knapp där man kan välja språk på vore något att fixa.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal breddar arbetet med mångfald så att alla som arbetar inom Kommunals områden kan ges möjlighet att bli medlemmar. att information kan fås på valbart språk och därmed bli mer tillgängligt för invandrad arbetskraft som inte redan är medlemmar på grund av de inte förstår vad det medför.



177

Utlåtande över motion F:8 I motion F:8 yrkas att Kommunal breddar arbetet med mångfald så att alla som arbetar inom Kommunals områden kan ges möjlighet att bli medlemmar, och att information kan fås på valbart språk och därmed bli tillgänglig för invandrad arbetskraft som inte redan är medlemmar på grund av att de inte förstår vad det medför. Motionären beskriver i sin motion behovet av översatt text i Kommunals digitala kanaler. På Kommunals hemsida finns i dag information på de mest frekvent förekommande språken baserat på medlemmarnas födelseländer. För att ytterligare bredda språksatsningen har också en dialog med Arbetsförmedlingen inletts för att få ta del av deras statistik, och därmed säkerställa att Kommunal har god kännedom om vilka språksatsningar som är lämpliga för att matcha nyanländas behov. Det är lätt att navigera sig fram till det översatta material som finns och det sker en kontinuerlig uppdatering allt eftersom behov uppstår. Kommunikationsenheten jobbar ständigt med att efter bästa förmåga säkerställa att information finns tillgänglig för alla medlemmar och presumtiva medlemmar oavsett födelseland och språkkunskaper. Förbundstyrelsen har stor förståelse för behovet av att kunna ta till sig information på fler språk, inte minst för att underlätta värvning av nya medlemmar precis som motionären också tar upp. Däremot vill förbundsstyrelsen lyfta att det ingår i kommunikationsenhetens uppdrag att hantera och utreda behovet av översatt text och material på hemsidan och i andra kanaler.



G - Yrkesutbildningsfrågor Titulatur för ekonomibiträde

G:1 Personal och bemanning i köken Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Köksbranschen är i dag en svårrekryterad bransch, vilket visar sig i både de offentliga och privata köken i hela Sverige. Kockar är numera ett och det krävs att vi höjer statusen till yrket och till de offentliga köken. Titeln ekonomibiträde har arbetats bort och den vill vi ta tillbaka, då ekonomibiträde är ett komplement till kockarna och som ett karriärsteg inom köksnäringen för att locka fler till att utbilda sig.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att titeln ekonomibiträde återtas i verksamheterna. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion G:1 I motion G:1 yrkas att Kommunal ska verka för att titeln ekonomibiträde återtas inom verksamheterna. Motionären anser att ekonomibiträde är ett komplement till kockarna och utgör ett karriärssteg inom köksnäringen. Under de senaste åren har Kommunal varit aktiv i frågan om kompetensutveckling, och har tagit fram en yrkesutvecklingstrappa tillsammans med referensgruppen för kök. I utvecklingstrappan finns titeln måltidsbiträde som ett samlingsnamn för den personal som inte är kockar. Detta för att inte få allt för många titlar inom verksamhetsområdet. I en utbildningssatsning blir det tydligare med måltidsbiträde och kock. På detta sätt blir det bättre för den som är intresserad av yrket att se vilka möjligheter det finns.


178


att avslå motion G:1.

Titulatur för skötare i öppenvården

G:2 Ny yrkestitel Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt

Titeln skötare är troligtvis från 1940-talet och är inte längre relevant. Den speglar en annan typ av sjukhus med institutionsvård och andra arbetsuppgifter. På den tiden bevakade man inlåsta patienter, i dag rehabiliterar vi dem i öppenvård. Det är hög tid för en modern titel som beskriver vår nuvarande utbildning och sätt att arbeta. Vi arbetar med psykiatrisk rehabilitering genom Case Management-metoden som är en del av Integrerad Psykiatri. Skötare inom psykiatrisk öppenvård har i dag en utbildningsnivå där arbetsuppgifterna består i att följa upp de psykiatriska symtomen, göra skattningar, behandlingsinsatser och samordna alla insatser kring patienten. Grunden är skötarutbildningen och sedan kan det vara olika påbyggnadsutbildningar på olika mottagningar runt om i landet. Gemensamt är att vi har alla ett samordningsansvar vad gäller patientens kontakter inom landsting och kommun, privata aktörer, myndigheter etc. Allt samordnas via oss. Vi har det övergripande ansvaret och behöver en titel som beskriver det arbetet. Skötare på Psykosmottagningen för vuxna på Akademiska sjukhuset i Uppsala har följande utbildningar och arbetar på följande sätt: • Skötarutbildning med fortsättningskurser • Undersköterskeutbildning • Kontaktmannautbildning • ACT - Acceptance and Commitment Therapy • VOSS – Vård och stödsamordning • SIP – Samordnad Individuell Plan • MI - Motiverande intervju (Motiverande samtal) • IMR – Illness and Management Recovery Skattningsinstrument: • CAN • GAF • Audit • Dudit • PANS-R • Psykos - R • Kvalitetsstjärnan Arbetssätt: 1. Vi inventerar patientens behov och gör skattningar. 2. Vi lägger upp HSL-vårdplaner och psykiatriska rehabiliteringsplaner. 3. Vi samordnar alla kontakter inom landstinget med läkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter etc. 4. Vi samordnar alla kontakterna med kommunen och privata aktörer, det vill säga biståndshandläggare, kommunala och privata boenden, boendestöd, hemtjänstpersonal, HVB-hem etc. 5. Vi har möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.


179

6. Vi gör arbetsplatsbesök och har uppföljningar med arbetsgivaren. 7. Vi handleder personal inom HVB-hemmen i bemötandet kring specifika patienter. 8. Vi har särskilda Barnambassadörer som arbetar med Familjestöd enligt Beardslees familjeinterventionsprogram. 9. Vi har även Hälsogrupper, Tobakavvänjningsgrupper, Mindfulnessgrupper och MCT-grupper som är en Meta Kognitiv Terapi. 10. Vi kan arbeta med KBT under handledning. 11. Vi arbetar systematiskt med samordning, utredning, behandling och återfallsprevention. En mycket viktig del i återfallspreventionen är: Psykoedukation/Patientutbildning Vi skötare utbildar patienter i IMR, Illness Management and Recovery. Det är en utbildning där patienterna lär sig allt om sin psykossjukdom i syfte att få kontroll över den och därmed förhindra återfall i sjukdomen. Utbildningen för patienterna tar c:a nio månader och det finns en dokumenterad framgång med förbättrat psykiskt mående och färre antal inläggningar i slutenvården. Det här kräver en helt annan utbildningsnivå än vad skötare inom slutenvården har. OBS: Ändringen av yrkestiteln skötare ska enbart gälla inom psykiatrisk öppenvård. Namnbytet berör inte skötarna inom slutenvården. Vi yrkar att yrkestiteln Skötare ersätts av Samordnare Psykiatrisk Öppenvård alternativt att kongressen får i uppdrag att ta fram en titel som kan ersätta titeln skötare.

Jag/Vi yrkar

att yrkestiteln för skötare i öppenvården ersätts av titeln Samordnare Psykiatrisk Öppenvård.

att kongressen uppdrar till förbundet att ta fram en titel som kan ersätta titeln skötare. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion G:2 I motion G:2 yrkas att yrkestiteln för skötare i öppenvården ersätts av titeln Samordnare Psykiatrisk Öppenvård, och att kongressen uppdrar till förbundet att ta fram en titel som kan ersätta titeln skötare. Det finns olika synsätt på de olika titulaturerna som används inom vård och omsorg, inte minst titeln skötare. För samtliga yrkesgrupper inom vård och omsorg är Kommunal överens med arbetsgivarorganisationerna inom ramen för Vård- och omsorgscollege om vad som är att betrakta som grundutbildning. Det är nuvarande Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå med godkänd yrkesexamen 2250 poäng och godkänt i utvalda ämnen, och på vuxenutbildningen 1500 poäng och godkänd i utvalda ämnen. I nuvarande fördjupningsspår finns psykiatri (ett av fyra fördjupningsval) som leder till arbete inom psykiatrin. Kommunal är överens om en yrkesutvecklingstrappa med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att efter grundutbildning så är nästa nivå YH-utbildningar, där parterna framöver kommer arbeta för att skapa nationella utbildningar inom de olika branscherna, så att det finns en yrkesutveckling inom våra yrkesgrupper motsvarande som för sjuksköterskor.


180

Sammanhållna nationella specialistutbildningar underlättar och synliggör kompetensen, och ökar anställningsbarheten att kunna förflytta sig i hela landet. Detta gäller även psykiatrin. Det är av största vikt att hålla ihop yrkesutvecklingen och därmed yrkestitulaturerna som parterna är överens om. På så sätt skapas en tydlighet i yrkena. Det undantar inte arbetsgivarnas fortlöpande behov av att ge sin personal kompetensutveckling, och utifrån egna specifika behov skräddarsy olika utbildningsinsatser som motionären också beskriver.



Titulatur för undersköterskor

G:3 Ändra namn Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

En sak jag tycker ni ska jobba för är att få bort namnet "undersköterska". Hur kan man höja statusen på ett yrke där det i själva namnet är så nedsättande och vem vill ha den yrkestiteln? Dessutom så borde yrkestiteln vara könsneutral, för vi lever trots allt inte på 1950 talet så även män arbetar inom omsorgen i dag.

Jag/Vi yrkar

att byta ut namnet på yrkestiteln "undersköterska". att den inte ska innehålla ordet "under" eller annat nedvärderat ord. att det ska vara könsneutralt. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion G:3 I motion G:3 yrkas att byta ut namnet på yrkestiteln "undersköterska", att det inte ska innehålla ordet "under" eller annat nedvärderat ord och att det ska vara könsneutralt. Motionären tycker att Kommunal ska arbeta för att få bort namnet undersköterska då motionären upplever det som nedsättande och inte könsneutralt, och att man inte kan höja statusen för yrket med en sådan titel. Inom Kommunal har diskussioner förts i perioder om olika yrkestitulaturer. När det gäller yrket undersköterska så har denna titel en stark förankring och bärs med stolthet i yrkeskåren bland medlemmarna. Det finns inte en majoritet för att driva en förändring av titeln undersköterska.



Ändrad titulatur för anhörigvårdare

G:4 PAN relaterat till AB Enskild medlem, sektion Lilla Edet-Trollhättan, Kommunal Vänerväst

Kopplat till PAN-anställda och anhörigvårdare, är att man fortsatt blir kvar som anställd anhörigvårdare trots att brukare flyttat från gemensam bostad. Därför bör vi jobba för att titeln ändras i samband med detta till personlig assistent, som då har bättre arbetsvillkor gällande till exempel jour och arbetstid.


181

Jag/Vi yrkar

att titeln ändras i samband med att brukare flyttar från gemensamt hem, från anhörigvårdare till personlig assistent.


Utlåtande över motion G:4 I motion G:4 yrkas att titeln ändras i samband med att brukare flyttar från gemensamt hem, från anhörigvårdare till personlig assistent. PAN-avtalet omfattar bland annat anhörigavårdare, vars arbete innefattar tillsyn av barn eller vuxen som inte kan ta vård om sig själv och som arbetstagaren lever i hushållsgemenskap med. Avtalet omfattar även personliga assistenter som anställts på anmodan av brukaren. När brukaren flyttar från gemensamt hem blir anställningen personlig assistent enligt avtalet. Om anställningen är på anmodan av brukaren omfattas anställningen av PAN-avtalet.


att anse motion G:4 besvarad.

Legitimation för undersköterskor

G:5 Legitimerad undersköterska Enskild medlem, sektion Sollefteå, Kommunal Mellersta Norrland

Att undersköterska skulle ha varit ett legitimerat yrke har varit på tapeten tidigare och har tyvärr inte blivit verklighet. Jag skulle önska att det så vore för att för det första höja statusen på befattningen och för det andra för att uppmuntra till utbildning. I dagens läge flyr undersköterskor och vårdbiträden på grund av dåliga löner och villkor. Men om undersköterskan skulle premieras något genom att få en legitimation som faktiskt visar på status på yrket och den kunskap undersköterskan besitter. De jobbar faktiskt inte långt under sjuksköterskan. En undersköterska med legitimation skulle dessutom höja statusen och lönen, vilket ger mer folk till vården, vilket ökar välfärden och vårdkvalitén.

Jag/Vi yrkar

att undersköterskan blir legitimerad. att vårdkvalitén höjs. att lönerna höjs. att det ska visa sig vara värt att utbilda sig. Motionen bifalles av avdelningen.

G:6 Utbildning/legitimation undersköterska Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst

Jag tycker att undersköterska ska vara ett yrke där dess namn är skyddat. I undersköterskeutbildningen ska det alltid ingå ett examensarbete som ska leda till att man efter utbildningen är legitimerad undersköterska, även med formella kompetenser på grund av sin utbildning. Syftet är att yrket undersköterska visar att personen har kompetens, få mer ansvar och är mer respekterad i sitt yrke genom legitimation.


182

Det kan vara att man har en specialiserad kompetens, exempel Undersköterska Äldreomsorg, Undersköterska Psykiatri eller Undersköterska Akutmedicin på grund av sin specialiserade utbildning redan i sin gymnasieutbildning.

Jag/Vi yrkar

att undersköterska blir ett skyddat namn med legitimation. att undersköterskor även har formell kompetens. att inom utbildningen ska det finnas samma krav för hela Sverige. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna G:5 och G:6 I motion G:5 yrkas att undersköterskan ska bli legitimerad, att vårdkvalitén höjs, att lönerna höjs och att det ska visa sig vara värt att utbilda sig. I motion G:6 yrkas att undersköterska ska bli ett skyddat namn med legitimation, att undersköterskor även har formell kompetens och att utbildningen ska vara nationell. Frågan om att yrkeslegitimation ska drivas av förbundet fick bifall på 2016 års kongress. Ett omfattande kartläggningsarbete möjliggjorde en strategi- och genomförandeplan för att starta ett arbete för att uppnå legitimation för undersköterskor efter kongressen. Genom ett omfattande påverkansarbete beslutade regeringen att tillsätta en statlig utredning om reglering av yrket undersköterska (S 2017:07). En särskild utredare ska överväga och lämna förslag till hur yrket undersköterska kan regleras i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och omsorgen. Utredaren ska bland annat beskriva yrkets innebörd och yrkesrollens beskaffenhet, föreslå en ändamålsenlig reglering för yrkesgruppen undersköterska (det vill säga att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmelserna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering) förtydliga vilken kompetens som ska krävas, och lämna de författningsförslag som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019. Regeringen tillförde ett nytt uppdrag till regleringsbrevet för Socialstyrelsen för 2018 där Socialstyrelsen skulle föreslå nationella kunskapskrav till yrket undersköterska. Förutom att föreslå nationella kompetenskrav för yrket undersköterska, skulle Socialstyrelsen beskriva vilka författningsändringar som krävs för att kompetenskraven ska kunna fastställas i föreskrift. Detta redovisades den 1 december 2018. Samtidigt har Skolverket haft i uppdrag att se över nuvarande vård- och omsorgsutbildning för att skapa en nationellt sammanhållen vård- och omsorgsutbildning, på både såväl gymnasial nivå som på vuxenutbildningsnivån. Både Socialstyrelsen och Skolverkets uppdrag ligger som underlag till den statliga utredningen. Skolverket kommer att fortsätta arbetet med att ta fram en nationellt likvärdig utbildning. Utifrån de stora kommande rekryteringbehoven av utbildade undersköterskor, så kommer arbetsgivarna behöva värdera utbildade undersköterskor vid lönesättning. Vid en reglering av utbildning, kompetens och yrkestitel som är likvärdig över Sverige inom vård och omsorg, ökar också möjligheterna till rörlighet och de i dag stora inlåsningseffekterna som finns kommer försvinna. Kommunal kommer fortsätta att driva på utvecklingen så att en reglering kommer till stånd, att kompetensen synliggörs, att statusen och attraktionskraften ökar, att vårdkvalitén och arbetsvillkor och löner förbättras inom vård och omsorg.


att bifalla motionerna G:5 och G:6.


183

Likvärdig omvårdnadsutbildning

G:7 Lika omvårdnadsutbildning över hela landet Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

I dag ser utbildningen till undersköterska/skötare väldigt olika ut i landet. Detta försvårar för oss undersköterskor/skötare att bevara vår titel vid anställningar. Det försvårar även arbetet att jobba för att undersköterskor ska kunna få en legitimation.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att utbildningen i landet ska vara likvärdig. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion G:7 I motion G:7 yrkas att Kommunal ska arbeta för att utbildningen i landet ska vara likvärdig. Kommunal har under fler år verkat för en sammanhållen yrkesutbildning inom vård och omsorg. Dagens utbildningar ger stora inlåsningseffekter för medlemmarna. Det finns numera ett stöd för en nationellt sammanhållen utbildning av yrket undersköterska även på arbetsgivarsidan. Den otydlighet som finns i dagens utbildning, i den gymnasiala likväl som i vuxenutbildningen, skapar stora svårigheter vid anställningstillfällen för arbetsgivarna. Utifrån den statliga utredningen om reglering av yrket undersköterska (S2017:07), förutsätts en sammanhållen nationell utbildning om det ska gå att reglera yrket. Skolverket arbetar redan med en nationell likvärdig utbildning, som oavsett resultat från den statliga utredningen, kommer att stå på egna ben. Genom den samsyn som råder mellan parterna kommer detta med största sannolikhet bli verklighet.


att bifalla motion G:7.

Utbildning för barnskötare

G:8 Utbilda barnskötare till förskollärare Enskild medlem, sektion Skellefteå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Att förskolorna har många drivande och duktiga barnskötare ser vi dagligen. För att höja kompetensen på pedagogerna, så borde dessa barnskötare få möjligheten att parallellt med arbetet utbilda sig till förskollärare och ha full lön under tiden. Om man sätter gränsen att barnskötaren ska jobba i minst 5 år innan hen blir erbjuden att vidareutbilda sig, så har de redan fått arbetslivserfarenhet och behöver därför inte studera i 3,5 år, utan man kan då korta ner tiden och bara erbjuda de kurserna som pedagogen behöver för att bli förskollärare. Barnskötaren jobbar samtidigt som hen studerar, vilket gör att det inte blir lika påfrestande för barnen med en massa ny personal hela tiden. De pedagoger som är kvar på arbetsplasten får inte ökad belastning på sig såsom vikarier kan ge, och eftersom det är sådan vikariebrist så får man dessutom ofta avslag. Att erbjuda barnskötarna fortsatt lön under studietiden skulle göra att fler vågar ta steget att utbilda sig, det ökar kompetensen på personalen, höjer lönerna, gör arbetet mer attraktivt och gör att arbetsbelastningen på befintlig personal minskar.


184

Jag/Vi yrkar

att det ökar kompetensen på personalen. att lönerna ökar. att vi blir av med anställningsformen outbildad förskollärare. att det gör arbetet mer attraktivt. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion G:8 I motion G:8 yrkas att kompetensen på personalen ökar, att lönerna ökar, att anställningsformen outbildade förskollärare tas bort och att det gör arbetet mer attraktivt. Utbildning och möjlighet till yrkesutveckling stärker medlemmarna i yrkesrollen, höjer yrkesstatusen och ska enligt Kommunals lönepolitik generera löneutveckling. Kommunals krav syftar till att stärka barnskötares roll i förskolan och säkerställa samt öka kvaliteten i verksamheten. Kommunal arbetar med yrkesutvecklingstrappor i syfte att bland annat påvisa vikten av utbildad personal. Med yrkesutvecklingstrappor skapas fler vägar in i barnskötaryrket och utbildningsnivån kan säkerställas. Yrkesutveckling ska leda till möjlighet att göra karriär inom barnskötaryrket, utan att behöva byta arbetsplats eller framför allt yrke. Detta är viktigt att eftersträva. Enligt skollagen kan en arbetstagare, där legitimationskravet på behörighet saknas, vara tidsbegränsat anställd högst ett år i sänder. Enligt Arbetsdomstolen (2013/42) kan arbetstagare som saknar behörighet inte tillgodoräkna sig anställningstid vid beräkning när en tidsbegränsad anställning ska övergå till en tillsvidareanställning. Skollagen utgör således en självständig grund för att avvika från lagens huvudregel om tillsvidareanställning. I de fall Kommunal kan styrka att en medlem har en tidsbegränsad anställning, som till exempel obehörig förskollärare, men i själva verket arbetar som barnskötare, kan det vara möjligt att angripa detta på flera sätt. • Medlemmens och kollegors egna arbetsuppgifter (ingen skillnad i hur barnskötarna arbetar). • Det finns en legitimerad förskollärare som i praktiken har ansvaret för att leda undervisningen. • Ansvaret avspeglas inte i lönen, det vill säga det är samma lön som barnskötarna. Ovanstående utgör exempel på vad som skulle kunna leda till att anställningen anses som otillåten eller som ett led i ett missbruk av att arbetsgivaren använder fel anställning. Förbundsstyrelsen anser att yrkesutveckling ska fortsätta att eftersträvas då detta stärker barnskötares yrkesstatus, och de behöver dessutom inte byta yrke för att få möjlighet att göra karriär. Förbundsstyrelsen anser även att möjligheten att kunna anställa en arbetstagare som saknar behörighet för att bedriva undervisning torde kunna vara möjligt. Kommunal ska dock driva de ärenden som vi anser är felaktiga.



Specialiserade yrkesutbildningar

G:9 Specialistutbildning av yrken Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Kommunal är ett stort förbund som organiserar många olika yrkeskategorier. Det är då lätt att vissa yrkesgrupper hamnar i skymundan. Nedan kommer jag att beskriva lite om undersköterskor, men hoppas att det är applicerbart på fler yrkeskategorier.


185

För att våra yrkesgrupper ska uppfattas som attraktiva tror jag att det är av stor vikt att Kommunal jobbar för, ser över och är med och påverkar mot mer specialiserade yrkesutbildningar. Undersköterskor är Kommunals dominerande yrkesgrupp, med det har uppfattats som problematiskt vad gällande anställningsbarheten hos olika typer av vårdgivare. De arbetsgivare som i dag erbjuder specialistvård, exempelvis regioner och landsting, har andra preferenser om vad som anses krävas för att kunna vara anställningsbar jämfört med kommuner och andra arbetsgivare inom omsorgen. För Kommunals medlemmar innebär det att Kommunal måste vara med på banan och med helhetssyn påverka utbildningarna så att undersköterskan blir anställningsbar hos samtliga vårdgivare. En del i det är att Kommunal måste vara mer på tårna gällande grundkompetens och att vara aktiva i påverkandet av utbildningsinnehåll, så att våra yrkeskategorier blir anställningsbara hos alla arbetsgivare. För att undersköterskor och andra yrkeskategorier ska kunna stå fast gentemot exempelvis vårdnära service, för att undersköterskor ska kunna hävda sin kompetens mot till exempel sjuksköterskor, är det av vikt att kunna specialisera sig. Om undersköterskor i framtiden ska fortsätta finnas som yrkesgrupp och inte ersättas av andra grupper behövs spetskompetens inom våra olika områden.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal är med och plockar fram ett underlag i syfte att säkerställa anställningsbarheten för de yrkeskategorier som Kommunal organiserar.

att Kommunal driver på om specialistutbildningar för Kommunals yrkeskategorier. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion G:9 I motion G:9 yrkas att Kommunal är med och plockar fram ett underlag i syfte att säkerställa anställningsbarheten för de yrkeskategorier som Kommunal organiserar, och att Kommunal driver på om specialistutbildningar för Kommunals yrkeskategorier. Förbundsstyrelsen delar motionärens problembeskrivning och vikten av spetskompetens för undersköterskor. Inom ramen för Vård- och omsorgscollege där Kommunal är samverkanspart, har man ett uppdrag att successivt arbeta fram underlag för olika YH-utbildingar som sedan skickas in till YH-myndigheten för godkännande och nationell status. I det arbetet ingår specialistutbildningar inom olika områden för undersköterskor, och Kommunal är involverade och har inflytande och påverkan i processen. Varje specialistutbildning som gemensamt tas fram är ett omfattande arbete och det kommer ta lång tid att uppnå specialistutbildningar inom många områden, men det är ett pågående arbete.



Specialkompetens inom skola och förskola

G:10 Specialkompetens inom skola och förskola Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

I dag finns det många barn inom skola och förskola som har olika diagnoser till exempel ADHD, autism med mera som behöver extra stöd och hjälp. Vi ser ett behov att personal inom barnomsorg, fritids och skola får obligatoriska och kontinuerliga utbildningar för att kunna tillmötesgå barnens behov. I dag förekommer det en eller flera barn i varje klass/grupp som har behov av extra stöd och hjälp för sin diagnos.


186

Det är viktigt att alla barn så tidigt som möjligt får rätt hjälp och stöd för att få bästa förutsättningar att klara fortsatt skolgång och sedan ute i yrkeslivet. I dag måste det ofta bli ett problem först innan personal och barn får de resurser, hjälp och utbildning som behövs, och då har det redan gått onödigt lång tid innan rätt hjälp sätts in. Detta skulle i många fall kunna undvikas med ett förebyggande med kunskap så långt det är möjligt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal påverkar så att all personal som arbetar med barn kontinuerligt och obligatoriskt får utbildningar inom områdena "Barn med särskilda behov" samt "Barn med olika diagnoser". att Kommunal påverkar så att det snabbt sätts in ytterligare extra fördjupande utbildningar när behov uppstår, förutom den grundläggande utbildningen.


Utlåtande över motion G:10 I motion G:10 yrkas att Kommunal påverkar så att all personal som arbetar med barn kontinuerligt och obligatoriskt får utbildningar inom områdena "Barn med särskilda behov” samt ”Barn med olika diagnoser”, och att Kommunal påverkar så att det snabbt sätts in ytterligare fördjupande utbildningar när behov uppstår, förutom den grundläggande utbildningen. Utvecklingsmöjligheterna för att förbättra barnskötares arbetsvillkor, arbetsmiljö och yrkesstatus är många. Det behövs ett lapptäcke av nationella och lokala beslut för att förbättra möjligheterna för barnskötare att utföra sitt arbete med bättre bemanning och tydligare yrkesbeskrivningar samt stärka den gymnasiala yrkesutbildningen för yrkesgruppen. Kommunals krav syftar till att stärka yrkesgruppen barnskötares roll i förskolan, samt säkerställa och öka kvaliteten i verksamheten. Framtidens förskola klarar sig inte utan barnskötare. Därför krävs omfattande satsningar på yrkesgruppen och utökade resurser till förskolan för att fler ska kunna anställas och arbetsmiljön förbättras. Förutom förbättrade anställningsvillkor och arbetsmiljö är bättre möjligheter att göra karriär inom barnskötaryrket, utan att behöva byta arbetsplats eller yrke, viktigt att eftersträva. I och med att en så stor del av barnskötarna i dag saknar formell utbildning för att arbeta som barnskötare, krävs det en särskiljning och ett förtydligande om de olika utbildningsnivåerna. Med en yrkesutvecklingstrappa skapas fler vägar in i barnskötaryrket och utbildningsnivån kan säkerställas. Förskolans reviderade läroplan slår fast barnskötares roll och uppdrag i verksamheten. Arbete pågår med att ta fram en yrkesutvecklingstrappa för barnskötare, vilket blir ett steg i att säkerställa att alla barnskötare har den utbildning som krävs för att utföra sitt arbete. En yrkesutvecklingstrappa ska underlätta för det livslånga lärandet för barnskötare och stimulera både löne- och yrkesutveckling.



Statusen för lokalvårdare

G:11 Bättre status Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Lokalvårdare behöver höja sin status och få bättre löner. Vi är viktiga personer som utför ett arbete för bättre arbetsmiljö. Anställ fler människor, så sparar vi våra kroppar länge!


187

Jag/Vi yrkar

att få bättre status inom lokalvården. att Kommunal verkar för högre löner och bättre arbetsvillkor inom lokalvård. Motionen bifalles av avdelningen.

G:12 Högre status inom lokalvård Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Lokalvårdare behöver höja sin status och få bättre löner. Vi är viktiga personer som utför ett arbete för bättre arbetsmiljö! Anställ fler människor, så sparar vi våra kroppar längre!

Jag/Vi yrkar

att få bättre status inom lokalvård. att Kommunal verkar för att höja löner samt bättre arbetsvillkor inom lokalvård. Motionen bifalles av avdelningen.

G:13 Bättre status Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Lokalvårdare behöver höja sin status och få bättre löner. Vi är viktiga personer som utför ett arbete för bättre arbetsmiljö! Anställ fler människor, så sparar vi våra kroppar längre!

Jag/Vi yrkar

att vi inom lokalvård höjer vår status. att Kommunal verkar för högre löner och bättre villkor. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna G:11, G:12 och G:13 I motionerna G:11, G:12 och G:13 yrkar motionärerna att vi är viktiga personer som utför ett arbete för bättre arbetsmiljö. Anställ fler människor så sparar vi våra kroppar. Lokalvårdare behöver höja sin status och få bättre löner. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att statusen behöver höjas för lokalvårdare. Det finns fortfarande en uppfattning om att vem som helst kan börja som lokalvårdare och gå direkt in och sköta jobbet. Kommunal har under flera år verkat för att statusen ska höjas genom ett omfattande partgemensamt arbete i SRY (Servicebranschens yrkesnämnd). I och med att fler och fler kommuner och regioner ställer krav på att entreprenörer ska ha lokalvårdare med SRY–BAS eller yrkesbevis så har arbetet i nämnden prioriterats. SRY har som första branschnämnd i Sverige fått yrkesbeviset SeQf-klassificerat på gymnasienivå, vilket innebär att lokalvårdare genom validering och SRY-utbildning får ett bevis på att man kan yrket och blir anställningsbar på marknaden. Parterna har även tagit fram ett upphandlingsverktyg för att underlätta upphandlingsproceduren och ge möjlighet till facklig insyn i ett tidigt stadium. Det förekommer även ett partgemensamt arbete tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och åklagare för att komma åt oseriösa företag.


188

När det gäller högre löner och bättre villkor, så är det ett ständigt arbete, centralt och lokalt, genom centrala avtalsrörelser och lokala löneförhandlingar. Vi är på väg in i nästa avtalsrörelse 2020. Förbundsstyrelsen uppmanar medlemmar inom yrket att skriva motioner kring villkorsförändringar. Ett villkor för att lyckas med förändringar är en stor och stark medlemskår som gemensamt kan ställa krav på arbetsplatserna samtidigt som krav på avtalsförbättringar sker i förhandingar.


att bifalla motionerna G:11, G:12 och G:13.

Statusen för yrken inom vård- och omsorgssektorn

G:14 Höja statusen inom vårdyrkena Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Vi vill att Kommunal jobbar för att ge vårdyrket högre status, så att man kan få upp lönerna och få tryggare anställningsvillkor. Man bör rikta in sig mycket mot de privata arbetsgivarna där villkoren är sämst och statusen uppfattas som lägst.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att få högre status inom vårdyrkena. Motionen avslås av avdelningen.

G:15 Göra vården till ett attraktivt yrke igen Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

För att få en bättre arbetsmiljö, en bättre bemanningssituation och att folk vill jobba inom vården, måste vårdyrket bli en attraktiv arbetsplats. I dag ser vi att färre och färre söker sig till vårdutbildningarna. Detta kommer att leda till att när medarbetarna födda på 50- och 60-talet går i pension, så kommer arbetsgivarna få svårt att rekrytera kompetent personal. Vi vill att Kommunal verkar för att vårdyrket åter blir ett attraktivt yrke genom realistiska löner, goda arbetsförhållande och god arbetsmiljö.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att höja statusen i vårdyrket. att Kommunal verkar för att vården har realistiska löner genom höjd lägsta lön. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna G:14 och G:15 I motion G:14 yrkas att Kommunal jobbar för att få högre status inom vårdyrkena. I motion G:15 yrkas att Kommunal verkar för att höja statusen i vårdyrket, och att Kommunal verkar för att vården har realistiska löner genom höjd lägsta lön. Kommunal har under flera år på olika sätt arbetat med att ge vårdyrket högre status. Det är viktigt att tydliggöra vad vård- och omsorgsyrkena innehåller och få goda förebilder som pratar väl om sitt yrkesval. Att arbeta inom vård- och omsorg är komplext och kräver yrkeskunskap och yrkesskicklighet. I dag är parterna nationellt överens om att man behöver utbildning, och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns en avsiktsförklaring om yrkesutvecklingstrappa kopplat till gymnasie-, vuxen- och arbetsmarknadsutbildning. Ett erkännande av att vem som helst inte kan utföra arbete i vård- och omsorg.


189

Samverkan inom ramen Vård- och omsorgscollege mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som syftar till att tillsammans skapa attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalité, och den spridning som skett över landet av samverkansmodellen, är mycket positivt och bidrar till att synliggöra yrkena i branscherna inom vård och omsorg, inte minst med olika aktiviteter som görs i de olika nivåerna i samverkansmodellen. Kommunals arbete med att införa legitimation för undersköterskor, tydligöra yrkesrollerna, vad man gör på sitt arbete i olika former av mediekanaler, rapporter, deltagande på Patientsäkerhetskonferensen, Äldreomsorgsdagarna, Kvalitetsmässan, Yrkes-SM, Yrkes-VM är andra vägar. Men för att det ska bli ett hållbart arbetsliv är det också oerhört viktigt med bra arbetsvillkor, yrkesutveckling och arbetsmiljö. Detta arbete sker fortlöpande på alla nivåer, inte minst genom ett fackligt arbete på arbetsplatsen och bra, kunniga arbetsplats- och skyddsombud. När det gäller lönebildning och höjda lägsta löner hanteras det i avtalsrörelserna. För att få slagkraft och förbättra arbetsvillkoren är det av yttersta vikt att Kommunal har hög organisationsgrad. Det är då vi kan flytta fram positionerna ordentligt för förbättrade villkor.


att bifalla motionerna G:14 och G:15 första att-satsen, samt att anse motion G:15 andra att-satsen besvarad.

Personal och bemanning i köken

G:16 Personal och bemanning i köken Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Köksbranschen är i dag en svårrekryterad bransch, vilket visar sig i både de offentliga och privata köken i hela Sverige. Kockar är numera ett bristyrke, och det krävs att vi ökar intresset för yrket och för de offentliga köken.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal bör verka för att uppmärksamma yrket kock inom den offentliga verksamheten för att öka intresset och statusen för yrket. att Kommunal ska verka för en utökad bemanning i de offentliga köken för att minska stress, öka kvaliteten och intresset för yrket.


Utlåtande över motion G:16 I motion G:16 yrkas att Kommunal ska verka för att uppmärksamma yrket kock inom den offentliga verksamheten för att öka intresse och status. Motionären yrkar även att Kommunal ska verka för ökad bemanning inom yrket för att minska stress, öka kvaliteten och intresset för yrket. Kommunal har de senaste åren konsekvent arbetat för att uppmärksamma yrket kock, och ska tillsammans med referensgruppen ta fram ett förslag till utvecklingstrappa för hur yrket ska se ut för både offentliga och för privata kök. Genom att ha ett bra samarbete med utbildningssamordnare kan Kommunal påverka arbetsgivarna att satsa på att utbilda, vilket på sikt ger högre intresse och status för yrket. När det gäller utökad bemanning är det en viktig arbetsmiljöfråga. En bra arbetsmiljö ger fler sökande till yrket, och med fler sökande också ett ökat intresse.


190


att bifalla motion G:16 första att-satsen, och att anse motion G:16 andra att-satsen besvarad.

Kompetensutveckling för kökspersonal

G:17 Höja status för skolmåltidspersonalen Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Vi utför ett viktigt arbete genom att förmedla goda och viktiga matvanor för barn och ungdomar i grundskola och gymnasieskola i syfte att förmedla näringsriktig kost. Det är svårt att få vikarier, och det är ett tungt, fysiskt arbete.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att höja statusen genom verkan för bra utbildningar inom skolkök.

att höja lönerna för att bli ett attraktivt yrke. att Kommunal synliggör våra yrken inom skolkök. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion G:17 I motion G:17 yrkas att Kommunal ska jobba för att höja statusen inom skolkök genom bra utbildningar, att synliggöra Kommunals yrken inom skolkök och att verka för att lönerna höjs. Kommunal är i dag aktiv i frågan om utbildning inom köken och arbetar mycket med frågor kring yrkesutveckling, och har tillsammans med en referensgrupp tagit fram ett förslag till en yrkesutvecklingstrappa. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att de utbildningar som genomförs har en nationell standard. Med en yrkesutvecklingstrappa kopplad till nationell standard blir det ett tydligt lyft för de yrken som förekommer inom köket, och att både lön och intresse ökar i takt med detta.



Mentortjänst

G:18 Införa mentorstjänster Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Många av våra medarbetare har jobbat i vården i många år och bär med sig en enorm kunskap som de yngre skulle ha behov av. Varför inte införa mentorstjänster där äldre medarbetare har hela eller delar av sin anställning som denna anställningsform i ett utbildande syfte? Det skulle vara mycket värt för yngre/nya medarbetare att ta del av de äldre erfarna medarbetarnas kunskap.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att det införs mentorstjänster eller något liknande på arbetsplatserna.



191

Utlåtande över motion G:18 I motion G:18 yrkar motionären att Kommunal verkar för att det införs mentortjänster eller något liknande på arbetsplatserna. I motionen beskrivs värdet av att de äldre medarbetarna med enorm kunskap skulle kunna dela med sig till de nya/yngre medarbetarna, och att det skulle vara en mentortjänst till hela eller delar av befintlig anställning. Självklart finns det många kunniga och kompetenta medarbetare som arbetat i många år och skulle vara en stor tillgång för yngre och nya medarbetare. Det förutsätter dock att man vill och har förmågan att kunna förmedla sitt kunnande. Det är inte alla som kan eller vill ta ett sådant ansvar. I dag finns det handledare och språkombud i alla olika åldrar inom ramen för Vård- och omsorgscollege där utbildningar är framtagna, så att när man genomgått dessa har man förutsättningar att kunna utföra dessa uppdrag på ett professionellt sätt. De flesta som tar på sig dessa uppdrag är personer som har ett genuint intresse att delge och möta nya blivande medarbetare under och efter avslutade utbildningar eller nyanställda kollegor, oavsett ålder. Förbundsstyrelsen menar att verka som mentor är snarlikt att vara handledare eller verka som språkombud även om dessa två roller skiljer sig åt. Handledar-/språkombudsutbildningarna lägger en bra grund att kunna förmedla nödvändig kunskap inom sitt yrkesområde och introducera nya blivande medarbetare oavsett ålder. Rollen att vara handledare/språkombud kan utvecklas att omfatta introduktion av nyanställda som därmed blir kvalitetssäkrat genom utbildningsinsatserna framtagna för uppdragen.



Löneutveckling vid utökad delegering

G:19 Löneutveckling vid utökad delegering Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Kommunens undersköterskor som är anställda i hemsjukvården jobbar med utökad delegering och utför sjukvård i hemmet som kräver större kunskap, mer ansvar och erfarenhet. I dag ligger lönekategorin på samma nivå för undersköterskor med utökad delegering och utökat ansvar som sina kollegor som jobbar med andra arbetsuppgifter utan utökad delegering och utökat ansvar. Enligt löneutveckling "skillnad i lön" bör det i första hand bero på de krav som ställs för att kunna utföra arbetet. Utvecklade arbetsuppgifter som kräver högre krav och kunskap och ansvar ska ha högre lön. För att underlätta rekryteringen av undersköterskor med rätt kompetens i kommunala hälso-sjukvården och göra hemsjukvårdsarbetet mer attraktivt i dag och i framtiden, behöver lönen höjas till rätt lönekategori.

Jag/Vi yrkar

att det är högre lön när arbetet kräver mer kompetens, erfarenhet och ansvar.

att man höjer befintlig lön hos undersköterskor som jobbar med utökad delegering och har högre kompetens inom hälso-och sjukvård inom kommunala verksamheter. att höja lönekategorin till samma nivå som arbetet kräver vid utökad delegering och utökat yrkesansvar.



192

Utlåtande över motion G:19 I motion G:19 yrkas att det är högre lön när arbetet kräver mer kompetens, erfarenhet och ansvar, att man höjer befintlig lön hos undersköterskor som jobbar med utökad delegering och har högre kompetens inom hälso- och sjukvård inom kommunala verksamheter och att höja lönekategorin till samma nivå som arbetet kräver vid utökad delegering och utökat yrkesansvar. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att lönesättning ska avspegla kompetens, erfarenhet och ansvar, men det ska också kopplas ihop med arbetstagarens arbetsresultat kopplat till verksamhetens uppställda mål. Kommunals löneavtal inom vård- och omsorgssektorn utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom arbetsuppgifternas svårighetsgrad, kompetens, yrkeskunnande och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Det innebär att det finns instrument i dag att uppfylla motionärens yrkanden inom ramen för löneavtalen. Ett lokalt arbete kring löneprocessen är därför nödvändig. En förutsättning för att lönesättningen ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Att medarbetarna ges möjlighet till delaktighet i dialogen kring utformningen av de verksamhetsbaserade lönekriterierna, till exempel genom att utnyttja samverkanssystems möjligheter till dialog på arbetsplatserna är också en förutsättning för en väl fungerande lönesättning. Kriterierna behöver tydliggöras i de olika verksamheterna så att de är väl kända för arbetstagaren. Kriterierna ska vid behov uppdateras och bör vara viktade på arbetsplatsnivå. Lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där det är möjligt att bedöma den enskilde arbetstagarens arbetsresultat. Samtal förs med arbetstagaren om uppställda mål, resultat och med koppling till lön, att behovet av yrkesutveckling som verksamheten kräver uppmärksammas, liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling.


att anse motion G:19 första och andra att-satserna besvarade, samt att avslå motion G:19 tredje att-satsen.

H - Försäkringsfrågor AFA Avtalsförsäkringar

H:1 Ersättning från försäkringsbolag vid skador på hörapparater och glasögon

Enskild medlem, sektion Teknik, Kommunal Väst

Kommunal har många medlemmar som arbetar i smutsiga och dammiga miljöer där risken för att skador på hörapparater och glasögon är stor. När man kontaktar AFA-försäkringar om ersättning så säger de att de bara ersätter kroppsskador. När man kontaktar Folksam så hänvisar de till att man får teckna en Allriskförsäkring (Drulleförsäkring) för att få ersättning för skadorna. I den bästa av världar hade arbetsgivarna betalat för skadan, men hur det moraliskt borde vara och hur verkligheten ser ut är ofta två vitt skilda företeelser. Så länge det inte är intecknat i något avtal blir det svårt och/eller krångligt att driva frågan om ersättning mot arbetsgivaren.


193

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att AFA-försäkringar ska räkna skador på hörapparater och glasögon som kroppsskada. att Kommunal ska verka för att Folksam ska täcka skador på hörapparater och glasögon i ordinarie försäkring.


Utlåtande över motion H:1 I motion H:1 yrkar motionären att AFA-försäkringar ska räkna skador på hörapparater och glasögon som kroppsskada, och att Kommunal ska verka för att Folksam ska täcka skador på hörapparater och glasögon i ordinarie försäkring. Om det är en arbetsolycka på arbetsplatsen, eller om man på grund av en olyckshändelse slår sönder sina glasögon/sin hörapparat, är det en sådan händelse som gör att man kan få ersättning från endera försäkringen. Motionen har tolkats som att motionären menar att glasögonen/hörapparaten har blivit slitna på grund av att de under lång tid använts i en smutsig och dammig miljö utan att någon olycka inträffat. Ersättning från TFA/TFA-KL kan beviljas om man antingen varit med om ett olycksfall eller fått en arbetssjukdom. Utifrån texten i motionen får motionären anses mena att skadorna på glasögon/hörapparat borde omfattas av regelverket kring arbetssjukdom. När det gäller bedömningen av arbetssjukdom är det ofta mycket svårt att kunna avgöra om problematiken hänför sig till arbetet eller till privatlivet utanför arbetsplatsen. På samma sätt skulle det vara mycket svårt att kunna avgöra om skadorna på hjälpmedlen har uppkommit genom arbetet eller genom privatlivet. Hjälpmedel är inte heller en del av kroppen. Att förhandla in en sådan stor förändring i försäkringsavtalen bedöms inte som möjlig. Utifrån ovanstående resonemang bedöms det inte heller som rimligt utifrån behovet av höjda medlemsavgifter att förändra försäkringen i Folksam på så sätt som motionären önskar.


att avslå motion H:1.

Arbetsskadeförsäkringen

H:2 Ersättning för arbetsskador Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Som det ser ut nu kan det vara väldigt svårt att få igenom sin arbetsskada som just en arbetsskada, och därför kan jag heller inte få ersättning för detta.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att fler arbetsskadeanmälningar bedöms som arbetsskada. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion H:2 I motion H:2 yrkar motionären att Kommunal ska verka för att fler arbetsskadeanmälningar bedöms som arbetsskada. Förbundsstyrelsen delar motionärens bild om att det är svårt att få sin arbetsskada godkänd.


194

Problemet är till stor del dagens lagstiftning samt att det saknas forskning på framför allt yrkesområden där det i huvudsak är kvinnor som arbetar. Denna problematik tas upp vid möten på olika nivåer med representanter för riksdag och regering. I olika projekt på AFA arbetar man för att få fram underlag för hur olika yrken påverkas av arbetsmiljön. Allt för att få fram evidens om hur arbetsskador uppstår inom olika yrken och arbetsmiljöer. Som medlem i Kommunal har man möjlighet att begära rättshjälp om Försäkringskassan eller AFA inte har ansett att skadan är en arbetsskada. Försäkringsjuristerna på LO-TCO Rättskydd AB eller Kommunals förbundsjurist driver ett flertal ärenden och har också vunnit ett antal sådana.


att anse motion H:2 besvarad.

Förbättring av Inkomst- och sjukförsäkringen

H:3 Sjukpenninggrundande inkomst, SGI Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

Har man blivit sjuk och inte får någon beviljad sjukpenning, kan man lätt förlora sin SGI. Detta grundar sig på att medlemmen inte har förstått att man måste gå till Arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande första dagen efter beslut/avslag från Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen måste skriva upp medlemmen som aktivt arbetssökande för att skydda dennes SGI. Detta kan ibland missas av handläggare på Arbetsförmedlingen. Detta drabbar våra medlemmar ekonomiskt både på kort och på lång sikt. Medlemmen kanske aldrig kan komma tillbaka till sin tjänst och arbeta sin tjänstegrad. Medlemmen förlorar då hela sin SGI och Försäkringskassan "nollar" då medlemmens SGI.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att de olika myndigheterna tar ett större ansvar och hanterar frågorna gemensamt, så att ingen medlem faller mellan stolarna. att Kommunal verkar för att de olika myndigheterna samverkar bättre och gör en överlämning av ärendet. att Kommunal verkar för att medlemmar inte tappar sin SGI så fort som man kan göra nu.


Utlåtande över motion H:3 I motion H:3 beskriver motionären problematiken med att den som inte får sjukpenning beviljad kan bli av med sin SGI snabbt samt yrkar att myndigheterna ska ta ett större ansvar, samverka bättre och göra en överlämning av ärendet. Motionären yrkar även att Kommunal ska verka för att medlemmar inte tappar sin SGI så fort som man kan göra nu. Förbundsstyrelsen anser att det är mycket viktigt för den sjukskrivnes rehabilitering att myndigheterna samverkar på bästa sätt och ser till att ingen faller mellan stolarna. Att så fortfarande inte sker trots ansvariga politiker och myndigheters bedyranden om att det ska bli bättre är inte acceptabelt. Denna problematik tas därför upp vid möten på olika nivåer med representanter för riksdag, regering och berörda myndigheter. Kommunal tar också upp frågan vid remissvar till olika utredningar om rehabilitering och dylikt.


195

Det har blivit en viss förbättring då man inte längre omedelbart måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att skydda sin SGI. Tyvärr gäller inte detta samtliga, utan enbart de som är arbetslösa. De har fått ett rådrum på 25 dagar. För den som har en anställning är det dock samma regelverk som tidigare. Senast dagen efter beslut om ej beviljad sjukpenning ska man anmäla sig som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.


att bifalla motion H:3.

Kostnadsfri juridisk rådgivning

H:4 Kostnadsfri juridisk rådgivning Enskild medlem, sektion Norra Örebro Län, Kommunal Västra Svealand

Kommunal har under föregående år (2016-06-10 till 2017-05-31) genomfört ett mycket lyckat projekt i Kommunal Sydost tillsammans med Familjens Jurist. Alla medlemmar i Kommunal Sydost erbjöds då tre timmar kostnadsfri juridisk rådgivning per medlem och år. Av avdelningens ca 35 000 medlemmar antog ca 400 medlemmar detta erbjudande. I erbjudandet ingick till exempel att upprätta ett testamente, teckna samboavtal och göra bouppteckning med mera. Utvärderingen av detta projekt var mycket positiv. Framför allt var det kvinnorna som tog chansen att få denna professionella hjälp. En hjälp som de säkert inte sökt om de skulle fått betala dyrt för detta. Då det ofta är kvinnorna som hamnar i kläm vid separationer, så är detta att ha till exempel ett samboavtal skrivet en viktig jämställdhetsfråga. Det som många trodde skulle gå från ett projekt i Kommunal Sydost till att gälla för alla medlemmar i Kommunal blev tyvärr inte verklighet. Förbundsstyrelsen fattade ett negativt beslut om att utvidga detta i hela Kommunal. Detta på grund av ekonomi. Nu tycker jag att det är dags att lägga till detta med kostnadsfri juridisk rådgivning i våra medlemsförsäkringar. Vad jag fått till mig är att denna förmån skulle kosta 30 kronor per medlem och år. Alltså 2,50 kronor per månad! Tillsammans kan vi alltså göra det möjligt för våra medlemmar att tillgodogöra sig juridisk rådgivning när vi behöver det utan att plånboken säger ifrån.

Jag/Vi yrkar

att kostnadsfri juridisk rådgivning med tre timmar per medlem och år införs som en obligatorisk del i våra medlemsförsäkringar snarast möjligt.


H:5 Kostnadsfri juridisk rådgivning Enskild medlem, sektion Västmanland, Kommunal Bergslagen

Kommunal har under föregående år (2016-06-10 till 2017-05-31) genomfört ett mycket lyckat projekt i Kommunal Sydost tillsammans med Familjens Jurist. Alla medlemmar i Kommunal Sydost erbjöds då tre timmar kostnadsfri juridisk rådgivning per medlem och år. Av avdelningens cirka 35 000 medlemmar antog cirka 400 medlemmar detta erbjudande. I detta erbjudande ingick till exempel att upprätta testamente, teckna samboavtal och göra bouppteckning med mera. Utvärderingen av detta projekt var mycket positiv, och framför allt var det kvinnorna som tog chansen att få denna professionella hjälp. En hjälp som de säkert inte sökt om de skulle fått betala dyrt för detta. Då det ofta är kvinnorna som hamnar i kläm vid separationer, så är detta att ha till exempel ett samboavtal skrivet en viktig jämställdhetsfråga.


196

Det som många trodde skulle gå från ett projekt i Kommunal Sydost till att gälla för alla medlemmar i Kommunal blev tyvärr inte verklighet. Förbundsstyrelsen fattade ett negativt beslut om att utvidga detta i hela Kommunal. Detta på grund av ekonomi. "Idén skulle få vila ett tag". Nu tycker jag det är dags att lägga till detta med kostnadsfri juridisk rådgivning i våra medlemsförsäkringar. Vad jag förstod skulle denna förmån "kosta" 30 kronor per medlem och år. Alltså 2,50 kronor per månad! Tillsammans kan vi alltså göra det möjligt för våra medlemmar att tillgodogöra sig juridisk rådgivning när vi behöver det utan att plånboken säger ifrån.

Jag/Vi yrkar

att kostnadsfri juridisk rådgivning med tre timmar per medlem och år införs som en obligatorisk del i våra medlemsförsäkringar snarast möjligt.


Utlåtande över motionerna H:4 och H:5 I motionerna H:4 och H:5 yrkar motionärerna att kostnadsfri juridisk rådgivning omfattande tre timmar per medlem och år införs i medlemsavgiften. Motionärerna pekar på det projekt som Kommunal genomförde i samverkan med Folksam och Familjens Jurist som pågick under perioden 1 juni 2016 – 31 maj 2017 i Kommunal Sydost. I erbjudandet ingick exempelvis hjälp att upprätta testamente, skriva bodelningsavtal, göra bouppteckningar eller teckna samboavtal. Utvärderingen av projektet var positiv, framför allt var det kvinnor som tog chansen till denna annars relativt kostsamma professionella hjälp. Förbundsstyrelsen beslutade efter projektet och utvärderingen att i nuläget inte införa juridisk rådgivning i medlemsförsäkringen. Förbundsstyrelsen bedömde att det i det rådande ekonomiska läget inte fanns utrymme att införa förmånen som uppgår till ca 15,3 miljoner kronor per år. Förbundsstyrelsen bedömer att de ekonomiska förutsättningarna i dag är desamma, och ser därför ingen möjlighet att i dagsläget införa juridisk rådgivning i medlemskapet med den kostnad försäkringen är beräknad till. Diskussion fortgår i samverkan med de andra LO-förbunden och Folksam om en gemensam lösning av försäkringen, som då skulle kunna innebära en lägre kostnad eftersom det skulle innebära att ett större kollektiv bär kostnaden.


att anse motionerna H:4 och H:5 besvarade.

Medlemsförsäkringen

H:6 Ersättning vid dåligt väder Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Det kan vara svårt att ta sig till och från arbetet om man bor på landet och det blir dåligt väder. Ibland tvingas man stanna hemma från arbetet för att inte riskera sin hälsa när de uppmanar via radio och tv att man inte ska ge sig ut i ovädret om man inte är tvungen, vid orkan, snöoväder eller annan naturkatastrof, och kollektivtrafiken ställer in sina turer. Om man då tvingas ta tjänstledigt utan lön, hade det varit bra om det funnits i medlemsförsäkringen att man kunde ansöka om ersättning vid dessa sällsynta tillfällen. Detta hade kunnat vara ett bra argument att ha i försäkringen när man ska värva nya medlemmar.


197

Jag/Vi yrkar

att man ska kunna får ersättning via medlemsförsäkringen vid sådana händelser och kan uppvisa ett löneavdrag.


H:7 Hälsodeklaration Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Som erbjudande i Kommunal finns Sjuk-och efterlevandeförsäkringen som är en tilläggsförsäkring. Om man inte tecknar denna försäkring direkt måste man göra en hälsodeklaration för att kunna teckna den i efterhand. I andra förbund har Folksam gått ut med att erbjuda medlemmar att teckna denna utan att göra en hälsodeklaration.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att Folksam och Kommunal ska erbjuda sina medlemmar att teckna denna tilläggsförsäkring i efterhand utan hälsodeklaration.


H:8 Fler diagnoser omfattas av Sjuk- och efterlevandeförsäkringen Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Vi vill att vår Sjuk- och efterlevandeförsäkring görs om så att den täcker fler sjukdomar, till exempel tarmvred och näthinneavlossning. Man ska kunna välja olika belopp man vill betala för att omfattas av fler diagnoser, typ olika paket av diagnoser. Dock ska det ingå ett grundpaket i försäkringen, men man ska kunna komplettera.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att fler diagnoser omfattas av Sjuk- och efterlevandeförsäkringen.

att man kan betala olika belopp för att omfattas av olika diagnospaket. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

H:9 Ersättning vid sjukdom Enskild medlem, sektion Syd Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Om man får vuxenastma och måste ta medicin dagligen livet ut samt ha långa sjukskrivningsperioder, bör man få ta del av ersättningarna som betalas ut vid till exempel diabetes typ två som faktiskt går att bota med kost och motion. Livskvalitén och ekonomin försämras enormt och denna sjukdom försvinner inte oavsett.

Jag/Vi yrkar

att man får ersättning vid diagnos vuxenastma. Motionen bifalles av avdelningen.


198

H:10 Försäkring Folksam Amputation Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Vår försäkring gäller vid amputation men då om det sker ovanför knä-/armbågsleden. Jag anser att försäkringen borde täcka även amputation nedanför knä-/armbågsled då det är ett lika stort handikapp för den som har blivit amputerad.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för att Folksam ska ändra reglerna för ersättning vid amputation, så att försäkringen även omfattar amputation nedanför knä- och armbågsleder.


H:11 Försäkring Folksam Mag/tarm Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

I dag har vi en Sjuk- och efterlevandeförsäkring som vi varmt rekommenderar till våra medlemmar. Tyvärr är tilltron till försäkringen ibland för stor, och jag har fått till mig att det finns flera andra försäkringar som är betydligt bättre och konkurrenskraftigare prismässigt. Jag har inte helt hunnit kontrollera detta, men har själv upptäckt att det finns en stor bit som inte omfattas av försäkringen, och det är mag-/tarmsjukdomar där ingen diagnos ger rätt till ersättning. Jag ser gärna att man i alla fall tar med IBS som är en vanligt förekommande diagnos för att våra medlemmar ska få ett bättre skydd vid sjukdom.

Jag/Vi yrkar

att Folksams Sjuk- och efterlevandeförsäkring ska omfatta IBS eller någon mag-/tarmdiagnos.


Utlåtande över motionerna H:6-H:11 I motion H:6 yrkar motionären att ersättning för tjänstledigt utan lön ska kunna sökas från medlemsförsäkringen då hen på grund av dåligt väder inte kunnat ta sig till arbetsplatsen och hen därmed har förlorat inkomst. I motion H:7 yrkar motionären att Folksam och Kommunal ska erbjuda medlemmar att teckna försäkringen utan hälsodeklaration vid ett senare tillfälle än vid inträdet. Som ny medlem i Kommunal erbjuds man Sjuk- och efterlevandeförsäkring utan hälsodeklaration. Enligt motionären har Folksam gått ut med erbjudande i andra förbund om att teckna försäkringen utan hälsodeklaration. I motion H:8 yrkar motionären att Sjuk- och efterlevandeförsäkringen görs om så att fler diagnoser/sjukdomar täcks in, och att man som medlem ska kunna välja olika belopp för att omfattas av denna utökade diagnosförsäkring. Man ska alltså som medlem kunna välja att komplettera sin försäkring men en grunddiagnosförsäkring som ska finnas kvar. Motionären yrkar även att Kommunal ska jobba för att fler diagnoser omfattas av försäkringen och att olika belopp betalas vid komplettering av ytterligare diagnoser. I motionerna H:9, H:10 och H:11 yrkar motionärerna att fler diagnoser läggs in i Sjuk- och efterlevandeförsäkringens diagnosdel. I motion H:9 gäller det ersättning för vuxenastma, och i motion H:11 gäller det IBS eller någon mag-/tarmdiagnos. I motion H:10 gäller det ändrade ersättningar för amputation nedanför knä- och armbågsleder. Motionärerna pekar på att förtroendevalda varmt rekommenderar försäkringen till medlemmar, men tilltron till försäkringen ibland är för stor då livskvalitén och ekonomin försämras på grund av sjukdomar som inte omfattas av diagnosdelen.


199

Förbundsstyrelsen menar att frånvaro utan lönebortfall ska regleras i de allmänna villkoren/bestämmelserna i respektive avtal. Detta är därmed en fråga som bör hanteras i avtalsförhandlingar om allmänna villkor/bestämmelser, och är därmed inte en fråga som ska lösas genom ersättning från medlemsförsäkringen. Förbundsstyrelsen konstaterar att det redan i dag finns möjlighet att vid ett senare tillfälle teckna försäkringen med en förenklad hälsodeklaration. Diskussioner pågår mellan Kommunal och Folksam i dagsläget om möjlighet att erbjuda medlemmar att teckna försäkringen enligt ovan, vilket även tidigare gjorts. Förbundsstyrelsen konstaterar att det inom LO kontinuerligt pågår diskussioner mellan förbunden om vilka diagnoser som ska ingå i listan, om det ska kompletteras med fler och i så fall vilka. Diskussionerna sker i samverkan med Folksams produktutvecklingsavdelning, dess skadereglerare, och vid behov med läkare bland annat med fokus på de förslag som inkommer via LO- förbunden. Efter att beslutet om diabetes infördes på diagnoslistan, har LO-förbunden avvaktat med beslut om att införa nya diagnoser. För närvarande pågår en utredning och genomlysning av diagnosdelen i försäkringen. Förbundsstyrelsen konstaterar också att det alltid kommer att finnas diagnoser som inte omfattas av villkoren och att det i nuläget inte är aktuellt att införa kompletterande delar i försäkringen. Stor vikt läggs vid utvecklingen av kostnaderna över tid för försäkringens diagnosdel för att ha möjlighet att hålla premiekostnader nere. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att avvakta resultat av en pågående utredning och genomlysning, och menar att det därför i nuvarande läge inte är möjligt att komplettera med ytterligare stora och omfattande diagnosgrupper i försäkringen. Förbundsstyrelsen menar också att försäkringen är en viktig medlemsförmån att lyfta fram i och med att den utöver diagnoskapital även omfattar ersättning för inkomstförlust och vid dödsfall. Det är dock viktigt att medlemmar får en tydlig information om de villkor som gäller.


att anse motionerna H:7, H:9, H:10 och H:11 besvarade, samt att avslå motionerna H:6 och H:8.

Tandvårdsfond

H:12 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Boden, Kommunal Norrbotten

Frågan kommer ofta från medlemmar om varför Kommunal inte har en tandvårdsförsäkring i sin medlemsavgift, som till exempel IF Metall har i sin tandfond "Tandtrollet". Jag tror att de skulle locka så att vi blir flera medlemmar i Kommunal, och göra det lättare att värva nya medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska införa en tandvårdsfond. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion H:12 I motion H:12 yrkar motionären att Kommunal ska införa en tandvårdsfond. Motionären pekar på att frågan från medlemmar ofta ställs varför inte Kommunal har en tandvårdsförsäkring liknande den tandvårdsförsäkring som IF Metall har. Detta skulle enligt motionärerna locka till att vi blir fler medlemmar i Kommunal. Motionären föreslår en tandvårdsförsäkring liknande den som finns för IF Metalls medlemmar.


200

Förbundsstyrelsen konstaterar, som vid tidigare kongress, att IF Metall som förbund inte erbjuder medlemmar någon tandvårdsförsäkring. Några av IF Metalls avdelningar och några klubbar har däremot bildat ”tandvårdsklubbar”, vilka är knutna till just klubbar och specifika arbetsplatser. Tandvårdsklubbarna är lokala företeelser där avgiften fördelas mellan avdelningen/klubbarnas medlemmar. Premien varierar därmed mellan de olika kollektiven och så även nivåerna på ersättning. Förbundsstyrelsen ser ingen möjlighet att centralt bygga upp och administrera någon form av tandvårdsklubb efter lokal modell inom IF Metall.


att avslå motion H:12.

Tandvårdsförsäkring

H:13 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Dagens tandvårdstaxor är dyra och många människor har inte råd att gå till tandläkaren. Det är en klassfråga. Tandstatusen är viktig för den enskilda människan för den avgör ofta hur du blir bemött och värderas. Tandstatusen är också viktig för människans egna välbefinnande. Dålig tandstatus är också en inkörsport till infektioner och andra sjukdomar. Att kunna tugga ordentligt är viktigt för att kunna tillgodogöra sig näringen i maten. Därför är det viktigt att varje individ har möjlighet att regelbundet kunna gå till tandläkaren oberoende av sin personliga inkomst. Jag som yrkesverksam inom Kommunals verksamhetsområde tillhör gruppen lågavlönade och det är vi som drabbas när vi inte har ekonomi att sköta om våra tänder, både i förebyggande syfte och när något behöver åtgärdas. Många av oss går omkring med "gammeldags" amalgamfyllningar som mer förstör än hjälper, men vi har inte ekonomi att göra om dem.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en kollektiv tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. Motionen avslås av avdelningen.

H:14 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Eftersom det är väldigt dyrt att gå till tandläkaren så skulle man kunna ha det på en försäkring, vilket skulle göra att många fler ha råd att gå till tandläkaren.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att medlemmarna ges en billigare tandvård genom försäkring.


H:15 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi önskar en tandförsäkring liknande vår Gruppliv. Låga löner gör att det blir kostsamt med tandläkare.


201

Jag/Vi yrkar

att det ska ingå tandförsäkring. Motionen avslås av avdelningen.

H:16 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Inom vård och omsorg förekommer det hot och våld, och detta kan leda till skadade, utslagna tänder.

Jag/Vi yrkar

att man förhandlar om en försäkring i medlemskapet. Motionen bifalles av avdelningen.

H:17 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Malmö/Förskola Skola, Kommunal Skåne

Vi anser att munhälsan är en viktig del i vår hälsa. Tandvård är otroligt dyrt. Därför önskar vi en frivillig tilläggsförsäkring genom Kommunal för att täcka en del av dessa dyra tandläkarkostnader.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar genom Folksam för att erbjuda en frivillig tandvårdsförsäkring för sina medlemmar.


H:18 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten

Jag har ett förslag om att de som är med i Kommunal har möjlighet at teckna en förmånlig tandförsäkring liknande den som fackförbundet IF Metall har.

Jag/Vi yrkar

att skapa rättvis förutsättning för tandvård oberoende av vad du har för ekonomiska möjligheter.


Utlåtande över motionerna H:13-H:18 I motionerna H:13, H:15 och H:16 yrkar motionärerna att en tandvårdsförsäkring ska ingå som en del i medlemsförsäkringarna som en kollektiv försäkring. Motionärerna pekar på det faktum att många medlemmar drar sig för att gå till tandläkaren på grund av de höga kostnaderna det medför. Många medlemmar tvingas prioritera bort tandläkarbesök för att klara ekonomin i övrigt. I motionerna H:14 och H:17 yrkar motionärerna att Kommunal förhandlar fram en frivillig tilläggsförsäkring hos Folksam. Denna försäkring ska täcka en del av de dyra kostnaderna för Kommunals medlemmar. I motion H:18 yrkar motionären att förutsättningar ska skapas för tandvård oberoende av vad för ekonomiska möjligheter som finns för medlemmen. Motionärerna föreslår en tandvårdsförsäkring, liknande den som finns för IF Metalls medlemmar.


202

Förbundsstyrelsen konstaterar att frågan gällande tandvårdsförsäkring har varit uppe under tidigare kongresser, och även premiekostnader har diskuterats tidigare. Vid en självrisk på 3 000 kronor beräknas premiekostnaden till ca 250 miljoner per år, vilket skulle innebära en ökning av medlemsavgiften. Premiekostnaden beräknas vara ungefär densamma i dagsläget. Förbundstyrelsen är mycket medveten om de höga kostnader tandläkarbesök medför, och denna höga kostnad gör att många av medlemmarna i Kommunal har svårt att kunna prioritera att ekonomiskt finansiera dessa besök. Tandhälsan har blivit en tydlig klassfråga. Frågan drivs som en självklar del i vårt generella välfärdssystem genom arbete som fortgår oförtrutet från förbundsstyrelsen gentemot våra styrande politiker som på alla sätt måste påverkas för en bra allmän tandvårdsförsäkring. Förbundsstyrelsen är positiv till att fortsätta titta på och utreda olika möjligheter till försäkringslösningar, för anslutning på frivillig väg. Förbundsstyrelsen konstaterar, som vid tidigare kongress, att IF Metall som förbund inte erbjuder medlemmar någon tandvårdsförsäkring. Några av IF Metalls avdelningar och några klubbar har däremot bildat ”tandvårdsklubbar”, vilka är knutna till just klubbar och specifika arbetsplatser. Tandvårdsklubbarna är lokala företeelser, där avgiften fördelas mellan avdelningen/klubbarnas medlemmar. Premien varierar därmed mellan de olika kollektiven, och så även nivåerna på ersättning. Förbundsstyrelsen ser ingen möjlighet att centralt bygga upp och administrera någon form av tandvårdsklubb efter lokal modell inom IF Metall.


att anse motionerna H:14 och H:17 besvarade, samt att avslå motionerna H:13, H:15, H:16 och H:18.

Tandförsäkring ska ingå i medlemsavgiften

H:19 Tandförsäkring i medlemskapet Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Många av Kommunals medlemmar drar sig för att besöka tandläkaren för de höga kostnader det ofta medför. Kommunal kan genom sitt höga medlemsantal driva fram en bra försäkring, vilket också skulle innebära en väldigt bra medlemsförmån för potentiella medlemmar. En medborgares tandstatus ska inte vara en klassfråga!

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att införa en tandförsäkring i medlemskapet. Motionen avslås av avdelningen.

H:20 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion Örebro vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand

Alla medlemmar har inte råd att gå till tandläkaren.

Jag/Vi yrkar

att tandförsäkringen ska ingå i medlemsförsäkringarna (Folksam). Motionen avslås av avdelningen.


203

Utlåtande över motionerna H:19 och H:20 I motionerna H:19 och H:20 yrkar motionärerna att en tandvårdsförsäkring ska ingå som en del i medlemsförsäkringarna som en kollektiv försäkring. Motionärerna pekar på det faktum att många medlemmar drar sig för att gå till tandläkaren på grund av de höga kostnaderna det medför. Många medlemmar tvingas prioritera bort tandläkarbesök för att klara ekonomin i övrigt. Förbundsstyrelsen är mycket medveten om problemet att många medlemmar inte har ekonomisk möjlighet att prioritera tandläkarbesök. Tandstatusen är på väg att bli en tydlig klassfråga. Frågan måste drivas som en självklar del i vårt välfärdssystem, och våra politiker måste på alla sätt påverkas för att prioritera en bra allmän tandvårdsförsäkring. Beslut som innebär att ekonomiska förutsättningar inte ska vara avgörande för vilken tandstatus människor har. Förbundsstyrelsen konstaterar att frågan gällande tandvårdsförsäkring har varit uppe under tidigare kongresser, och även premiekostnader har diskuterats tidigare. Vid en självrisk på 3 000 kronor beräknas premiekostnaden till ca 250 miljoner per år, vilket skulle innebära en ökning av medlemsavgiften. Premiekostnaden beräknas vara ungefär densamma i dagsläget.


att avslå motionerna H:19 och H:20.

I - Arbetslöshetsförsäkringsfrågor Karensdag vid ofrivillig arbetslöshet

I:1 Karensdagar Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

Medlemmar som ofrivilligt blir arbetslösa, de kan ha varit sjuka och blivit avslutade på grund av personliga skäl, vikariatet kan ha upphört eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som blivit avslutad. När man sedan ska börja nyttja sin arbetslöshetsförsäkring, en försäkran som ska hjälpa till mellan två jobb, då får man en karenstid på sju dagar, sju dagar, det är orimligt vid redan utsatta människor som både troligen har det svårt ekonomiskt och kanske mår dåligt. Handläggning kan ta flera veckor då man är utan inkomst, denna handläggning måste gå mycket fortare.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att ta bort karensdagarna vid ofrivillig arbetslöshet.

att Kommunal ska verka för att handläggningen ska gå fortare när arbetslöshetsförsäkringen ska träda i kraft när man blir arbetslös.

att Kommunal ska verka för att minska karensdagarna vid ofrivillig arbetslöshet. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion I:1 I motion I:1 yrkas att Kommunal ska verka för att ta bort karensdagarna vid ofrivillig arbetslöshet, att Kommunal ska verka för att handläggningen ska gå fortare samt att Kommunal ska verka för att minska karensdagarna vid ofrivillig arbetslöshet. Den 2 juli 2018 sänktes antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sju dagar till sex dagar. Förbundsstyrelsen anser att karensdagarna bör avskaffas helt så att självrisken i den frivilliga inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen bestäms av inkomsttaket och ersättningsnivån.


204

A-kassan har utbetalning av arbetslöshetsersättning en gång per månad. Handläggningstiden är cirka fyra veckor, men det är olika faktorer som avgör hur lång tid det tar. Saknas exempelvis handlingar för att kunna ta ett beslut om ersättning eller om felaktiga handlingar är inskickade kan det ta längre tid. Den första utbetalningen kommer som tidigast veckan efter A-kassan fattat sitt beslut. På tidrapporterna till A-kassan redovisas en vecka i taget. För att få ersättning så snabbt som möjligt behöver tidrapporten skickas in så snart veckorna passerat. Bästa sätt att fylla i och skicka in tidrapporter är A-kassans E-tjänst Mina Sidor. Förbundsstyrelsen menar att handläggningstiden hos Kommunals A-kassa bedrivs som myndighetsutövning som styrs av lagar och regler. Förbundsstyrelsen menar vidare att Kommunal i kontakter med Kommunals A-kassa påtalar vikten av att ha så korta handläggningstider som möjligt. Utöver ovan finns det flera myndigheter som granskar Kommunals A-kassas arbete. Den huvudsakliga granskningsmyndigheten är Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).


att bifalla motion I:1 första att-satsen, samt att anse motion I:1 andra och tredje att-satserna besvarade.

Taket i arbetslöshetsförsäkringen

I:2 Höj ersättningarna Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Det har skett en viss höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen, men den behöver höjas ytterligare samt att golvet även måste höjas. Den lägsta ersättningen ska kunna gå att leva på. Det är viktigt att ersättningen gör så att människor som förlorar arbetet inte förlorar allt. Detta skulle leda till att allt fler blir tvingade att ta arbeten till en lägre ersättning än vad vi gemensamt kommit fram till.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar politiskt för att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs.

att Kommunal arbetar politiskt för att "golvet" (lägsta ersättningsnivån) höjs i arbetslöshetsförsäkringen.


Utlåtande över motion I:2 I motion I:2 yrkas att Kommunal arbetar politiskt för att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs, och att Kommunal arbetar politiskt för att ”golvet” höjs i arbetslöshetsförsäkringen. Den som varit medlem i A-kassan mindre än tolv månader och uppfyller ett arbetsvillkor kan som högst få grundersättning på 365 kronor per dag i ersättning om arbetet varit på heltid innan arbetslösheten. Vid deltidsarbete innan arbetslösheten minskas beloppet. För att få grundersättning måste den arbetslöse ha fyllt 20 år. Den som varit medlem längre än tolv månader och uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemskapstiden får 80 procent av lönen, dock högst 910 kronor per dag. För att få ut högsta belopp behövs en månadsinkomst på 25 025 kronor före skatt. För de första 100 dagarna är ersättningsbeloppet högst 910 kronor per dag, därefter är ersättningen högst 760 kronor per dag. Efter 200 ersättningsdagar sänks ersättningen till 70 procent av lönen.


205

Nivån på inkomsttaket har över tid sjunkit dramatiskt i jämförelse med lönenivåerna. Det innebär att den andel av arbetstagarna som har hela sin lön försäkrad har minskat. År1993 låg ungefär 70 procent av lönerna under inkomsttaket. År 2018 låg bara ungefär 15 procent av lönerna under inkomsttaket de första 100 dagarna. Därmed går det inte att säga att arbetslöshetsförsäkringen erbjuder en inkomstrelaterad ersättning, utan snarare en grundtrygghet. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal ska arbeta fackligt-politiskt för att inkomsttaket ska ligga på en nivå som gör att minst 70 procent av lönerna ligger under taket, och ersättningsnivån ska var 80 procent under hela arbetslöshetsperioden. Detta för att det är viktigt för att kunna upprätthålla en god levnadsstandard för den som drabbas av arbetslöshet och att ersättningsnivåerna inte får vara för låga.


att bifalla motion I:2.

K - Samhällsekonomiska och allmänpolitiska frågor Karensdagen

K:1 Karensdag vid smitta Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

Vi som arbetar i vården och förskolan riskerar oftare att bli smittade av Calici. Då vi blir smittade på jobbet, tycker vi att när det konstateras att det är Calici att vi ska slippa karensdagen. Det finns de som drabbas 2-3 ggr och det blir en mycket hög egen kostnad för den enskilde.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort vid smitta av Calici. Motionen bifalles av avdelningen.

K:2 Ingen karensdag Enskild medlem, sektion Kommunal Kalmar, Kommunal Sydost

Som personal i förskolan utsätts vi för mycket smitta som till exempel magsjuka, influensa, lunginflammation etc. Vi anser att vi inte ska få något karensavdrag vid sjukdom som vi fått på arbetsplatsen.

Jag/Vi yrkar

att förskolepersonal slipper karensdag. Motionen bifalles av avdelningen.

K:3 Karensdagen Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten

Ta bort karensdagen för alla yrkesgrupper, vare sig det gäller de som jobbar i skift eller jobbar 40 timmar/vecka. Att man får ingenting ut av 1 karensdag. Vill man spara in pengar finns det nog andra sätt, men är man sjuk så är man sjuk. Och det ska man inte behöva straffas för. Om det börjar missbrukas, går det alltid att ha de tre första dagarna utan sjukintyg, och från fjärde dagen bör man uppvisa sjukintyg för längre frånvaro.


206

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort för alla yrkesgrupper. Motionen bifalles av avdelningen.

K:4 Fri karensdag! Enskild medlem, sektion Väst, Kommunal Öst

Fri karensdag för oss som arbetar i vården.

Jag/Vi yrkar

att vi slipper karensdagen. Motionen avslås av avdelningen.

K:5 Karensdag Enskild medlem, sektion Vänersborg, Kommunal Vänerväst

Det är önskvärt att karensdagen för personal inom sjukvård, vård och omsorg och barnverksamheter tas bort, då dessa grupper av personal är mycket utsatta för smitta och i sin tur utsätter andra för smitta. Allt flera går till sitt arbete trots att de är förkylda/sjuka. Detta medför att personerna vi ska ta hand om blir svårt sjuka och i värsta fall avlider. Ökad stress på arbetsplatsen gör att personal har en ökad sjuknärvaro. Detta på grund av att det kostar för mycket att vara sjuk.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att avskaffa karensdagen. Motionen bifalles av avdelningen.

K:6 Ingen karensdag vid smitta på jobbet Enskild medlem, sektion Västra Värmland, Kommunal Västra Svealand

I Kommunal finns många kontaktyrken där sjukskrivningen beror på att man blivit smittad på jobbet, framför allt i de kvinnodominerade yrkena, undersköterskan och vårdbiträdet inom vården och barnskötarna inom barnomsorgen, för att nämna några. Detta kan för enskilda personer handla om en ekonomiskt svår situation om man blir utsatt och har flera karensdagar under en månad. Kommunals medlemmar ska inte bli extra utsatta ekonomiskt på grund av sitt yrkesval. Jag tycker att man då inte ska behöva ha karensdag, utan få ersättning från första frånvarodagen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar bort karensdagen vid sjukskrivning när det är smitta på arbetsplatsen som orsakat sjukfrånvaron.


K:7 Karensdag Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Utsätts för smittorisk varje dag, virusinfektioner, maginfluensa med mera.


207

Jag/Vi yrkar

att slippa få en karensdag. Motionen bifalles av avdelningen.

K:8 Att inte få karensdag vid påvisad smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion H A V, Kommunal Vänerväst

Att arbeta med människor medför risker. Vi vill inte få karensdag vid påvisad smitta från arbetsplatsen, till exempel vinterkräksjuka.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen avskaffas vid påvisad smitta såsom vinterkräksjuka på arbetsplats. Motionen bifalles av avdelningen.

K:9 Karens Enskild medlem, sektion Väst, Kommunal Öst

Arbetar i kök på förskola med olika smittorisker. Därav vore det bra med fri karens vid sjukdom.

Jag/Vi yrkar

att vi slipper karensdagen. Motionen avslås av avdelningen.

K:10 Karensdag Enskild medlem, sektion M T G, Kommunal Vänerväst

Vill att karensdag vid sjukdom tas bort då man kan påtala/bevisa att man fått smittan från arbetsplatsen, till exempel vid vinterkräksjukan för oss som jobbar med människor, vårdpersonal.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort vid vinterkräksjukan för vårdpersonal. Motionen avslås av avdelningen.

K:11 Karensdag Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Smittorisk, då man i yrket utsätts för olika smittorisker, till exempel magsjuka, virusinfektioner.

Jag/Vi yrkar

att ta bort karensdagen, så kanske fler håller sig hemma, färre blir smittade. Motionen bifalles av avdelningen.


208

K:12 Bort med karensdag/karensavdrag Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Att regeringen nu planerar att införa ett karensavdrag är ett steg i rätt riktning. Dock kommer det fortfarande att svida i plånboken för många. Många kommer fortfarande att gå till jobbet fastän de inte borde det. Många utav dem har också smittats på sina jobb eftersom de arbetar med människor och inte kan göra mer för att undvika att bli sjuka. Ändå ska de själva få betala för det.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att karensdagen/karensavdraget försvinner och att 80 procent sjuklön ska gälla redan från dag 1.


K:13 Karensdag Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand

Vi kommunalarbetare arbetar ofta i nära kontakt med andra människor såsom brukare, kunder, barn med flera. Det generella löneläget och det faktum att många av oss är ensamma familjeförsörjare, gör att karensdagen slår hårt mot oss. Det blir särskilt påtagligt under den typiska sjukdomstiden december-april.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort och att sjuklön utgår från första dagen.

att karensdagen tas bort och att sjuklön utgår från första dagen under perioden december-april.


K:14 Sänkt karens vid sjukskrivning Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten

Jag tycker att vi som jobbar obekväma arbetstider borde ha sänkt karens. Vi jobbar i en miljö där vi möter många sjuka men vi kan även smitta dem. Vissa har i dagsläget kanske inte råd att vara sjuk på grund av hög karens och kämpar sig till jobbet ändå, vilket resulterar i att vi bär smitta till dem vi tar hand om på jobbet. Vi har även stor risk att bli smittade på jobbet av dem vi tar hand om, till exempel magsjuka, och då måste vi vara hemma från jobbet, och har vi då ett längre arbetspass så blir ju summan av karensen högre än om vi hade haft ett kortare arbetspass.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort för oss som jobbar obekväma arbetstider. Motionen avslås av avdelningen.


209

K:15 Karens vid smitta på jobbet Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

Det är inte rätt att vi som jobbar med människor ska ha en karensdag om vi blir smittade av luftburen smitta på jobbet, till exempel Calici eller influensa. Om man konstaterar en luftburen smitta på jobbet och man insjuknar, ska vi inte behöva förlora ekonomiskt på detta, karensdag, utan då ska man få sjukersättning från första dagen eftersom man jobbar med människor som smittar oss.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att man ska slippa karensdag om man smittas av luftburen smitta om den finns konstaterad på arbetsplatsen eller konstateras direkt efter insjuknandet.


K:16 Avskaffa karensdagen inom vården Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Inom vården utsätts man för smitta och bär med sig smitta hem till familjen, exempelvis vinterkräksjukan och influensa. Man blir själv sjuk och får vara hemma från arbetet. Det är inte rätt att man vid smitta från sin arbetsplats blir fråntagen en hel dags lön i form av en karensdag.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att avskaffa karensdagen för de som jobbar inom vård och omsorg.


K:17 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Folk har inte råd att vara hemma på grund av att vi förlorar inkomst på grund av karensdagen. I stället går vi till jobbet sjuka och riskerar att smitta brukare och arbetskamrater.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen. Motionen bifalles av avdelningen.

K:18 Tak i karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

I vårt yrke jobbar man ofta långa pass. Blir man sjuk på ett långt pass får man en väldigt dyr karensdag. Ingen ska behöva förlora mycket pengar för att man råkar bli sjuk på en lång arbetsdag. Vi tycker därför att det ska finnas ett tak på karensdagen på åtta timmar. Att man inte kan få ett karensavdrag som överstiger åtta timmar.


210

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att karensdagen ska ha ett tak på åtta timmar. Motionen bifalles av avdelningen.

K:19 Tak i karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Varför ska vi behöva vara hemma och få löneavdrag när man blivit smittad av våra "brukare"? I vårt yrke kan man jobba både långa och korta pass. Blir man sjuk på ett långt pass får man en väldigt dyr karensdag. Ingen ska behöva förlora mycket pengar för att man råkar bli sjuk på en lång arbetsdag. Vi tycker därför att det ska finnas ett tak på karensdagen på åtta timmar. Att man inte kan få ett karensavdrag som överstiger åtta timmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att karensdagen ska ha ett tak på åtta timmar. Motionen bifalles av avdelningen.

K:20 Avskaffa karensdagen inom vården Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Inom vården utsätts man för smitta och bär med sig smitta hem till familjen, exempelvis vinterkräksjukan och influensa. Man blir själv sjuk och får vara hemma från arbetet. Det är inte rätt att man vid smitta från sin arbetsplats blir fråntagen en hel dags lön i form av en karensdag.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att avskaffa karensdagen för de som jobbar inom vård och omsorg.


K:21 Karensdag Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Karensdagen är ett hinder för människor som har låg inkomst och leder till ökad sjuknärvaro på arbetsplatserna som i sin tur gör att fler blir sjuka. Jag ser därför att Kommunal jobbar politiskt för att karensdagen/karensavdrag tas bort.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar politiskt för att karensdag/karensavdrag tas bort. Motionen bifalles av avdelningen.

K:22 Slopad karensdag Enskild medlem, sektion Östhammar, Kommunal Mitt

Vi som arbetar i förskola, fritids och i skolan är ofta utsatta för smittor som magsjuka, löss och förkylningar. Vi har ju 48-timmarsregeln som inte många föräldrar håller, så på grund av det är vi extra utsatta. Det blir många karensdagar på ett år.


211

Jag/Vi yrkar

att karensdagen avvecklas. att slippa höga löneavdrag. Motionen bifalles av avdelningen.

K:23 Tag bort karensdagen om personal blivit smittad på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst

Ett maginfluensavirusutbrott skedde på arbetsplatsen där flera i personalen insjuknade. När detta inträffar vore det av stor vikt att karensdagen inte gäller utan tas bort (16 av drygt 40 anställda insjuknade). En ändring av nuvarande bestämmelse om karensdag bör göras när smitta och insjuknande av personal kan härledas till arbetsplatsen. Det känns fel att dra en karensdag då personal blir smittad på detta sätt. Kan dessutom vara extra tufft om man är lågavlönad, ensamstående och deltidsarbetande kvinna.

Jag/Vi yrkar

att vid smitta orsakad av exempelvis maginfluensavirus på arbetsplatsen ska det inte finnas någon karensdag för den i personalen som blir drabbad.


K:24 Karensavdrag vid smitta på arbetet Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Kommunals medlemmar arbetar nära brukare/elever och är väldigt utsatta på sin arbetsplats. Vi är skyldiga att ta hand om personer även när de är sjuka i smittsamma sjukdomar och kan inte välja att stanna hemma. Det är inte mer än rätt att arbetsgivaren står för det karensavdrag som blir aktuellt när kommunalaren blir smittad. Risken är stor att sjuknärvaron ökar och smittan förs vidare i onödan, då det är kostsamt med ett karensavdrag på våra redan relativt låga löner. Det sker redan i dag vid enstaka tillfällen att man kommer överens lokalt om att göra undantag vid konstaterad smitta, men vi behöver att starkare skydd genom en förändrad lagstiftning.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att karensavdrag vid smitta på arbetsplatsen avskaffas.

K:25 Avskaffa karensdag inom vård- och omsorgsyrken Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Karensdag ska avskaffas inom vård- och omsorgsyrken eftersom det är vanligt att bli smittad på jobbet. På grund av karensen väljer arbetstagare att gå till jobbet när de borde vara hemma. Detta leder till att smittan sprids både i personalgrupp och bland brukare samt att det kostar både verksamheten och arbetstagare pengar. Att kunna ha en förkylning (eller annat) ska inte vara en klassfråga.

Jag/Vi yrkar

att karensdagen tas bort. Motionen bifalles av avdelningen.


212

K:26 Slopad karensdag Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Majoriteten av Kommunals medlemmar arbetar i yrken där vi utsätts för olika smittorisker i arbetet. Vi har även generellt lägre löner än många andra, och att få ett avdrag på lönen vid sjukdom slår hårt på den som är sjuk. Många har inte råd att vara hemma vid sjukdom utan går till arbetet, förvärrar sin sjukdomsbild och smittar dessutom ner kollegorna. Om vi i stället kom ifrån karensdagen skulle de som är sjuka i större omfattning vara hemma under den tid som behövs för att tillfriskna. Det skulle innebära att färre insjuknade på arbetsplatsen och då skulle arbetsmiljön påverkas positivt. Vi tror att kommunalarna i större omfattning skulle orka jobba fram till pensionsåldern, i stället som nu gå i pension eller sluta många år i förväg, vilket skulle gynna vårt välfärdssystem som är så viktigt oss.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att avskaffa karensdagen i sjuklagen. Motionen bifalles av avdelningen.

K:27 Att få bättre livskvalitet Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Ta bort karensdagen, vi som jobbar med människor blir ofta smittade med till exempel förkylningar och magsjuka. Vi ska inte straffas ekonomiskt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen. att ha bättre levnadsstandard. Motionen bifalles av avdelningen.

K:28 Slopad karensdag Enskild medlem, sektion Boden, Kommunal Norrbotten

Många av Kommunals medlemmar jobbar inom utsatta yrken där de drabbas av många kortvariga sjukdomar, till exempel vinterkräksjuka, förkylningar med mera.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att avskaffa karensdagen. Motionen bifalles av avdelningen.

K:29 Tre karensfria dagar om året Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Ekonomin hos många kommunalare är ansträngd. Det gör att man inte har råd att vara sjuk. Sjuknärvaron är hög, vilket leder till hög sjukfrånvaro då man är på jobbet vid sjukdom och smittar ner sina kollegor när man egentligen ska vara hemma. Man pressar sig hårt vid sjukdom, vilket på sikt leder till långtidssjukskrivningar.


213

I Norge har man tre karensfria dagar om året. Med karensfri dag menar vi att man får 100 procent betalt första dagen vid sjukdom. Vid fjärde sjukdomstillfället är karensen tillbaka. Man ser att Norges sjukfrånvaro är låg. Fördelarna är att sjuknärvaron minskar. Man är hemma när man är sjuk och därför blir vi friskare, arbetsmiljön blir bättre och sjukfrånvaron minskar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att man inför tre karensfria dagar per år.

att Kommunal följer upp Norges karensfria dagar och utreder hur det kan påverka arbetstagarna i våra branscher.


K:30 Bättre levnadsstandard Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

Ta bort karensdagen. Vi som jobbar med människor blir ofta smittade med till exempel förkylningar och magsjuka. Vi ska inte straffas ekonomiskt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen. att ha bättre levnadsstandard. Motionen bifalles av avdelningen.

K:31 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

Varför ska vi behöva vara hemma och få löneavdrag för att man blivit smittad av våra ”brukare”? Vi går till vårt arbete sjuka för att vi inte har råd att vara hemma.

Jag/Vi yrkar

att verka för att ta bort karensdagen helt. Motionen bifalles av avdelningen.

K:32 Utred införandet av en karenskassa Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Utred införandet av en karenskassa. Ända sedan karensdagen infördes i sjukförsäkringen har det varit en tung börda för Kommunals medlemmar och arbetare överlag. Tanken vid införandet var att de höga sjuktalen i Sverige skulle stävjas genom att införa karensdagar och reducerad sjuklönenivå som bestraffning. Om det svider tillräckligt i plånboken kanske man går till jobbet om man bara känner sig lite sjuk. Införandet av karensdagen grundade sig på antagandet att sjuktalen inte berodde på att människor var eller kände sig mer sjuka, utan att befolkningen utnyttjade ett för generöst system för att stanna hemma när de egentligen var friska. Om vi bortser från att detta antagande vilar på en ganska misantropisk människosyn, ser vi även andra problem med systemet med karens.


214

Karensdagen slår blint. Den gör inte skillnad på om du blir sjuk en förmiddag eller om du missar ett 24-timmarspass inom den personliga assistansen. Karensdagen bryr sig inte om du har ett arbete där du lätt kan flexa eller styra din arbetstid så att du inte drabbas, eller om du är bunden vid en arbetsplats i ett brukarnära omsorgsarbete – som så vanligt för våra medlemmar. Karensdagen visar ingen hänsyn om du lever nära existensminimum i ett påtvingat deltidsarbete. Karensdagen slår, i alla avseenden, nedåt. Kommunal och LO har på tidigare kongresser beslutat att verka för avskaffandet av karensdagen. Ett led i det är införandet av ett karensavdrag, som ersätter karensdagen. Beslut om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag är nu taget av riksdagen. Det är ett viktigt steg i rätt riktning, men det räcker inte. På sikt måste karensen avskaffas. Vid sidan av att kämpa för att ändra lagstiftningen, måste kampen för avskaffandet av karensdagen bedrivas på fler fronter. I väntan på att få en lagändring, kan Kommunal försöka avtala bort karensen via kollektivavtal. Ett annat sätt kan vara att Kommunal utreder införandet av en egen karenskassa, eller för den delen en tvärfacklig karenskassa gemensam för samtliga LO-förbundens medlemmar. Dagens sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring föregicks av fackliga sjukkassor och arbetslöshetskassor som var helt och hållet drivna och finansierade av medlemmarna själva. Så småningom gick staten in för att subventionera dessa till dess att en allmän sjukförsäkring infördes. A-kassorna förvaltas fortfarande av de fackliga organisationerna, men är till största delen finansierade via socialförsäkringsavgiften. Vi är av uppfattningen att avskaffandet av karensdagen ska ske genom ändrad lagstiftning, men vi tror att även andra vägar bör utredas, då dessa kan utgöra steg på vägen till målet – precis som bildandet av sjukkassor och a-kassor var viktiga steg som till sist ledde till en allmän sjukförsäkring och till det system med arbetslöshetskassor vi har i dag. Enligt samma resonemang som en gång lade grund för A-kassan, föreslår vi att Kommunal utreder införandet av en karenskassa för Kommunals medlemmar med uppgift att kompensera för lönebortfallet under karensdagen/karensavdraget. Utredningen kan undersöka fördelar och nackdelar med en karenskassa, hur den skulle kunna utformas och finansieras på bästa sätt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals kongress ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att undersöka fördelar och nackdelar med införandet av en karenskassa för Kommunals medlemmar, samt hur en sådan skulle kunna utformas och finansieras. att Kommunals kongress ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att LO tillsätter en utredning med syfte att undersöka fördelar och nackdelar med införandet av en karenskassa som är gemensam för LO-förbundens medlemmar, samt hur en sådan skulle kunna utformas och finansieras. att Kommunal verkar för att ändra lagstiftningen så att den sjukskrivne får sjuklön från dag 1 i sjukperioden.



215

K:33 Verka för lagändring, ingen karens i sjukförsäkring för barnskötare Sektion, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Barnskötarna som arbetar med barnen på förskolan är utsatta för smittorisk. Virus, bakterier, löss med mera florerar ständigt på förskolan. Barnen kommer ofta till förskolan sjuka, sedan smittar alla varandra. Jag arbetar själv som barnskötare. Detta är ett enormt arbetsmiljöproblem. Jag är inte ensam om att vara mycket sjuk. Många går och är sjuka och blir till slut mycket sjuka. Det leder till att vi måste sjukskriva oss mer än andra arbetsgrupper. Varje gång man är sjukskriven får man karensdag, vilket i sin tur leder till lägre a-kassa och pension. Detta är fel. Barnskötarnas lön är också låg.

Jag/Vi yrkar

att verka för lagändring, ingen karensdag i sjukförsäkringen för barnskötare på alla instanser.

att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Motionen bifalles av avdelningen.

K:34 Karens vid nattarbete Sektion, sektion Norrtälje, Kommunal Stockholms län

För nattarbetare som blir sjuk blir konsekvenserna av dessa regler väldigt stora avdrag på lönen eftersom vi har ett långt koncentrerat arbetspass. Vid sjukdom förlorar vi även OB-ersättning. Konsekvensen är att, beroende på om du arbetar korta eller långa arbetspass, så betalas karensen på olika sätt. Detta stora avdrag på lön, gör att vi många gånger går till vårt arbete trots sjukdom, vilket leder till försämrad arbetsmiljö för våra kollegor, och dessutom utsätter vi både kollegor och patienter som ibland är svårt sjuka för onödig smitta. Det kan inte vara rimligt att en grupp försäkrade får högre självrisk vid korttidsfrånvaro jämfört med kollegor som arbetar mer jämnt under en vecka och som arbetar dagtid.

Jag/Vi yrkar

att karens för nattarbete ska vara ett avdrag som är liknande för alla vare sig du arbetar dag/natt eller dygnstjänstgöring.


K:35 Karensdag Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

Jag vill att karensdagen tas bort för vårdpersonalen på grund av att vi exponeras för olika smittor när vi utför vårt yrke. Vi känner att man inte har råd att vara hemma när man blivit utsatt för olika smittor från/av vårdtagarna, med följden av att man kan sprida smittan vidare (maginfluensan, luftburen smitta med flera).

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att karensdagen för vårdpersonal tas bort. Motionen bifalles av avdelningen.


216

K:36 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen

Vi utsätts för mycket smitta på våra jobb och vi förlorar mycket pengar när vi är hemma.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att karensdagen tas bort för oss inom vården. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna K:1-K:36 I motion K:1 yrkas att karensdagen tas bort vid smitta av Calici, i K:6 yrkas att Kommunal tar bort karensdagen vid sjukskrivning när det är smitta på arbetsplatsen som orsakat sjukfrånvaro, i motion K:8 yrkas att karensdagen avskaffas vid påvisad smitta såsom vinterkräksjuka på arbetsplats, i K:11 yrkas att ta bort karensdagen, så kanske fler håller sig hemma, färre blir smittade, i K:15 yrkas att Kommunal jobbar för att man ska slippa karensdagen om man smittas av luftburen smitta om den finns konstaterad på arbetsplatsen eller konstateras direkt efter insjuknandet, i K:23 yrkas att vid smitta orsakad av exempelvis maginfluensavirus på arbetsplatsen ska det inte finnas någon karensdag för den i personalen som blir drabbad och i K:24 yrkas att Kommunal verkar för att karensavdrag vid smitta på arbetsplatsen avskaffas. I motion K:2 yrkas att förskolepersonal slipper karensdag, i K:4 yrkas att vi slipper karensdagen, i K:10 yrkas att karensdagen tas bort vid vinterkräksjukan för vårdpersonal, i K:16 och K:20 yrkas att Kommunal ska verka för att avskaffa karensdagen för de som jobbar inom vård och omsorg, i K:33 första att-satsen yrkas att verka för lagändring, ingen karensdag i sjukförsäkringen för barnskötare på alla instanser och i K:35 samt K:36 yrkas att Kommunal verkar för att karensdagen för vårdpersonal tas bort. I motion K:3 yrkas att karensdagen tas bort för alla yrkesgrupper. I motionerna K:5, K:17, K:26, K:27 första att-satsen, K:28, K:30 första att-satsen och K:31 yrkas att Kommunal jobbar/verkar för att ta bort/avskaffa karensdagen. I motion K:7 yrkas att slippa få en karensdag och i K:9 att vi slipper karensdagen. I motion K:12 yrkas att Kommunal ska arbeta för att karensdagen/karensavdraget försvinner och 80 procent sjuklön ska gälla redan från dag 1, i K:32 tredje att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att ändra lagstiftningen så att den sjukskrivne får sjuklön från dag 1 i sjukperioden. I motion K:13 första att-satsen yrkas att karensdagen tas bort och att sjuklön utgår från första dagen och i K:25 yrkas att karensdagen tas bort. I motion K:21 yrkas att Kommunal jobbar politiskt för att karensdag/karensavdrag tas bort. I motion K:13 andra att-satsen yrkas att karensdagen tas bort och sjuklön utgår från första dagen under perioden december-april. I motion K:14 yrkas att karensdagen tas bort för oss som jobbar obekväma arbetstider. I motionerna K:18 och K:19 yrkas att Kommunal ska verka för att karensdagen ska ha ett tak på åtta timmar och i motion K:34 yrkas att karens för nattarbete ska vara ett avdrag som är liknande för alla vare sig du arbetar dag/natt eller dygnstjänstgöring. I motion K:22 första att-satsen yrkas att karensdagen avvecklas, och i andra att-satsen yrkas att slippa höga löneavdrag. I motionerna K:27 andra att-satsen och K:30 andra att-satsen yrkas att ha bättre levnadsstandard. I motion K:29 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att man inför tre karensfria dagar per år och i andra att-satsen att Kommunal följer upp Norges karensfria dagar och utreder hur det kan påverka arbetsdagarna i våra branscher.


217

I motion K:32 första att-satsen yrkas att Kommunals kongress ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att undersöka fördelar och nackdelar med införandet av en karenskassa för Kommunals medlemmar, samt hur en sådan skulle kunna utformas och finansieras, i andra att-satsen yrkas att Kommunals kongress ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att LO tillsätter en utredning med syfte att undersöka fördelar och nackdelar med införandet av en karenskassa som är gemensam för LO-förbundens medlemmar, samt hur en sådan skulle kunna utformas och finansieras. I motion K:33 andra att-satsen yrkas att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Bortsett från några undantag är karensdagsmotionerna till årets kongress likalydande med dem som skrivits till tidigare kongresser. Större delen av yttrandena kan grovt indelas i två olika krav: 1) Avskaffa karens vid smitta på jobbet/i vård, omsorg och skola eftersom det i arbetet inte är möjligt att undvika fysisk kontakt, och 2) Kommunal ska verka för att avskaffa karensen i sin helhet. Mot dessa krav finns beslut som tidigare kongresser fattat och som Kommunal kontinuerligt driver. Förbundsstyrelsen vill inleda föreliggande utlåtande med att lyfta fram den delseger som Kommunal uppnått i kampen för en rättvisare sjukförsäkring, där kravet att införa karensavdrag i stället för karensdag var ett viktigt steg. Arbetet har slutligen resulterat i en ändring i lagen om sjuklön, som trädde i kraft från den 1 januari 2019. Ändringen innebär att medlemmar som jobbar oregelbundna eller koncentrerade arbetstider med långa pass kommer att behandlas lika med dem som regelbundet jobbar en åttatimmars arbetsdag. Karensavdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som man får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka. När det gäller de särskilda risker för smittspridning i vård, omsorg och skola, som flera motionärer tar upp, anser förbundsstyrelsen att det inte är självklart att problemen enbart kan lösas inom ramen för sjukförsäkringen, utan det även borde vara en högt prioriterad angelägenhet och ansvar för arbetsgivare. Det handlar om riskförebyggande, vilket är ett bestående krav i Kommunals kamp för en bättre arbetsmiljö och för en jämlikare hälsa. På arbetsplatser, där medlemmar har fysisk kontakt med servicetagare kan risker begränsas med välfungerande basala hygienrutiner avseende handhygien, arbetskläder och skyddskläder. Detta är sedan lång tid tillbaka obligatoriskt i verksamheter som lyder under hälso- och sjukvårdslagen. Sedan den 1 januari 2016 omfattas även verksamheter som lyder under socialtjänstlagen: hemtjänst, särskilt boende och en del av LSS. Utöver detta har Arbetsmiljöverket utfärdat nya föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) som började gälla den 19 november 2018 och som stärker kraven i socialtjänstlagen. Tillsammans förväntas dessa lagar bidra till att basala hygienrutiner får samma innebörd och förebyggande verkan i äldreomsorgen och i LSS, som de haft i sjukvården. Detta kräver dock att Kommunal, i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, ser till att arbetsgivare tar sitt ansvar och uppfyller kraven på basala hygienrutiner i verksamheten. Kommunal behöver också strategier för att driva kraven om smittförebyggande insatser i förskoleverksamheten, då denna verksamhet inte lyder under socialtjänstlagen, samtidigt som smittspridning är minst lika vanligt där som i vård och omsorg. Infektionssjukdomar smittas inte enbart genom fysiska kontakter, utan kan också vara luftburna. Utöver det kan flera andra hälsorisker i arbetet eller utanför leda till ohälsa, sjukfrånvaro eller sjuknärvaro. Detta har Kommunal länge drivit i opinionsarbetet, vilket troligen kan ha bidragit till Arbetsmiljöverkets framtagande av föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). Effektivt tillämpade kan föreskrifterna bidra till en god arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv, men detta kräver återigen Kommunals aktiva roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. För att stärka det fackliga arbetsmiljöarbetet genom mer strukturerad organisation har Kommunal tagit fram arbetsmiljöstrategidokumentet Rätt arbetsmiljö.


218

Sammanfattningsvis kan det, utifrån antalet lagar som tillkommit, konstateras att en del bra resultat har uppnåtts i det förebyggande arbetet. Men lagstiftningens effekter kan vara långsiktiga, medan redan inträffad ohälsa kan kräva omedelbar sjukfrånvaro, vila eller vård. Som det framgår i flera motioner väljer dock många medlemmar sjuknärvaro av ekonomiska skäl. Detta bekräftas i Kommunals analys av fakta ur den officiella arbetsmiljöundersökningen som Statistiska Centralbyrån publicerade 2018. Av samtliga omsorgsarbetare rapporterar 73 procent att de, under det senaste året, arbetat vid sjukdom, 44 procent har gjort det av ekonomiska skäl. Karensen strider mot sjukförsäkringens syfte och grundidé, som ju är att människor inte skulle behöva gå till jobbet sjuka av ekonomiska skäl. Den bidrar till urholkning av ersättningsnivån. Men sjukförsäkringen brister i flera andra avseenden. En allvarlig brist gäller regelverken, som leder till att Kommunals och övriga LO-förbundens medlemmar blir utan ersättning, trots att de på grund av sjukdom helt eller delvis saknar arbetsförmåga. Detta kan på sikt bidra till minskad tilltro till den allmänna sjukförsäkringen, vilket i sin tur kan skapa ett ökat tryck för privata lösningar. Dock är det kanske ännu inte för sent att vända på utvecklingen och reparera bristerna för att rädda den allmänna sjukförsäkringen som, till skillnad från en privat lösning, har en solidariskt riskfördelande mekanism i sin utformning. Med detta som utgångspunkt har Kommunal för avsikt att företa sig en utredning som bland annat ska belysa den ekonomiska och hälsomässiga ojämlikhet som skapats i sjukförsäkringen. Som det inledningsvis nämnts, finns några att-satser som skiljer sig från de flesta. En av dessa är motion K:13 andra att-satsen där det yrkas att karensdagen tas bort och sjuklön utgår från första dagen under perioden december-april. Förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till en sådan regel, eftersom det är svårt att motivera varför de som råkar få förkylning under till exempel november eller maj månad skulle få karensavdrag. I motion K:14 kräver motionären att karensdagen avskaffas för de som jobbar obekväma arbetstider. Förbundsstyrelsen svarar på motionen utifrån tolkningen att motionären syftar på långa pass, som det framgår i motionstexten. Motionen behandlas med motionerna K:18, K:19 och K:34, som handlar om det redan införda karensavdraget. I motion K:22 första att-satsen yrkas att karensdagen avvecklas, i andra att-satsen yrkas att slippa höga löneavdrag. Motionen handlar om förskolepersonals utsatthet för smittrisker, men lämnar öppet för en tolkning av att-satserna. Förbundsstyrelsens förslag utgår därför från tolkningen att med avveckling menas avskaffande och med höga löneavdrag anses med karensens samlade effekter på löneinkomsten vid upprepade sjukfrånvaro. I motionerna K:27 andra att-satsen och K:30 andra att-satsen yrkas om bättre levnadsstandard. I begreppet levnadsstandard brukar vägas in flera olika faktorer och den mäts på olika sätt. Materiell fattigdom, risk för fattigdom, disponibel inkomst är några exempel på mått. En mer rättvisande bild av samband mellan karensavdrag och försämring i levnadsstandard skulle kräva en djupare analys. Men yttrandet är generellt hållet, vilket påverkar svaret. I motion K:29 yrkas att Kommunal ska verka för tre karensfria dagar samt att Kommunal följer upp Norges karensfria dagar och utreder hur det skulle påverka arbetsdagarna i våra branscher. Faktum är att det inte alls finns någon karensdag i den norska sjukförsäkringen. Det gäller full ersättning från första sjukfrånvarodagen. Men inspirerade av det svenska systemet, hade norska högerpolitiker diskuterat ett införande av karensdag, vilket väckte debatt i samhället. Men efter ett studiebesök i Sverige har idén övergetts. Politikerna lärde sig av de svenska erfarenheterna att karensen inte hade den betydelse för den långa sjukfrånvaron som de trott att den hade. Yrkanden i motion K:32 första och andra att-satserna handlar sammanfattat om att undersöka/utreda möjligheterna och hindren för en karenskassa antingen i Kommunals eller i LO:s regi. Motionären resonerar i motionstexten att en karenskassa skulle utgöra steg på vägen till en karensfri sjukförsäkring och hen likställer detta med övergången från fackligt drivna sjukkassor och a-kassor till en allmän social försäkring.


219

Idén om karenskassa av detta slag kan ses som en återgång till enskilda lösningar i en del av sjukförsäkringen. Risken med detta är att det kanske öppnar för dem som inte tror på en allmän sjukförsäkring och solidarisk riskfördelning. En karenskassa i facklig regi skulle också innebära att Kommunals och LO:s medlemmar själva tar ett formellt ansvar för de hälsorisker i arbetslivet som de drabbas av. Den allmänna sjukförsäkringen är relativt billig just för att riskerna är solidariskt fördelade. Givetvis skulle en utredning kunna ge en sakligare, tydligare och mer fullständig bild om denna idé, men förbundsstyrelsen anser inte att detta är aktuellt och i stället borde Kommunal lägga sina resurser på utredningar som kan bidra med förslag till förbättringar i den allmänna sjukförsäkringen.


att bifalla motionerna K:1-K:12, K:13 första att-satsen, K:15-K:17, K:20-K:26, K:27 första att-satsen, K:28, K:30 första att-satsen, K:31, K:32 tredje att-satsen, K:33 första att-satsen, K:35 och K:36, att anse motionerna K:14, K:18, K:19, K:27 andra att-satsen, K:30 andra att-satsen, K:33 andra att-satsen och K:34 besvarade samt att avslå motionerna K:13 andra att-satsen, K:29 och K:32 första och andra att-satserna.

Sjukförsäkringssystemet

K:37 Sjukförsäkring Enskild medlem, sektion Boden, Kommunal Norrbotten

Fler och fler blir utförsäkrade på grund av dagens sjukförsäkringssystem. Vi vill att Kommunal verkar för ett sjukförsäkringssystem som blir betydligt bättre för Kommunals medlemmar och där de inte faller mellan stolarna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för ett sjukförsäkringssystem som blir betydligt bättre för Kommunals medlemmar och där de inte faller mellan stolarna.


K:38 Återupprätta sjukförsäkringen Sektion, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Arbetarrörelsen såg tidigt behovet av ett socialt skyddsnät vid sjukdom och olycksfall. Från mitten av 1800-talet började olika sjukkassor att växa fram i Sverige, ofta med koppling till fackföreningar och andra folkrörelseorganisationer. Samtidigt drev man hårt frågan om ett generellt sjukförsäkringssystem via samhället. Från 1955 fram till slutet av 1990-talet har socialförsäkringssystemet i Sverige inneburit en stor trygghet för människor som förlorat sin arbetsförmåga genom sjukdom och olycksfall. Under 1990-talet ökade sjukfrånvaron kraftigt vilket ledde till debatt. Från den fackliga och politiska arbetarrörelsen menade man att det berodde på dålig arbetsmiljö, ett allt högre tempo och ökade krav på arbetsplatserna. Arbetsgivarna och borgerliga debattörer menade i stället att de höga sjuktalen berodde på ett överutnyttjande och att sjukförsäkringen helt enkelt var för bra. I kombination med en kärvare samhällsekonomi ledde debatten till en rad försämringar av systemet under 1990-talet och framåt. I dag har sjukförsäkringen urholkats till oigenkännlighet. Som fackliga företrädare träffar vi regelbundet medlemmar som drabbats av stor otrygghet och ekonomisk katastrof vid sjukdom. De är enligt bedömningar från läkare och arbetsgivare för sjuka för att arbeta men nekas sjukpenning eller sjukersättning av Försäkringskassan.


220

Förutom social och ekonomisk otrygghet leder bedömningarna till rättsosäkerhet till exempel när det gäller bedömningarna av vad som är normalt förekommande arbete. Försäkringskassans egna uppgifter om handläggningstider för ansökan stämmer inte heller med verkligheten. Handläggningstiden fyra månader för ansökan om sjukersättning blir ofta betydligt längre. Det är också en stressande situation för den som är sjuk mer än 14 dagar att inte veta om hen får sjukpenning. Den socialdemokratiskt ledda regeringen upphävde den bortre gränsen för sjukpenningen i februari 2016. Tyvärr har detta inte lett till en bättre situation för sjukskrivna eftersom Försäkringskassan ändå menar att arbetsförmågan ska prövas mot allt normalt förekommande arbete. Svårt sjuka människor tvingas söka arbete trots att de har en anställning i ett arbete som läkare bedömer att de så småningom kommer att kunna gå tillbaka till. Många har pekat på att Försäkringskassans uppfattning om vad som är normalt förekommande arbete ofta saknar verklighetsförankring. Nu vill dessutom de borgliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna återinföra den bortre gränsen. Nu behöver arbetarrörelsen på nytt ta upp kampen för sjukförsäkringen så att den åter blir det skyddsnät som ursprungligen var tänkt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal fastställer vilka förändringar som krävs i den allmänna sjukförsäkringen så att den återigen blir ett verkligt skyddsnät för medlemmarna.

att Kommunal sedan verkar för att dessa förändringar i sjukförsäkringen genomförs. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna K:37 och K:38 I motion K:37 yrkas att Kommunal ska verka för ett sjukförsäkringssystem som blir betydligt bättre för medlemmarna i Kommunal och där de inte faller mellan stolarna. I motion K:38 yrkas i första att-satsen att Kommunal fastställer vilka förändringar som krävs i den allmänna sjukförsäkringen så att den återigen blir ett verkligt skyddsnät för medlemmarna. I motion K:38 andra att-satsen yrkas att Kommunal sedan ska verka för att dessa förändringar i sjukförsäkringen genomförs. Det finns flera allvarliga brister i dagens sjukförsäkring. En av bristerna är att många människor faller mellan stolarna och varken får sjukpenning eller a-kassa. Det vill säga att individen betraktas som arbetsförmögen av Försäkringskassan medan Arbetsförmedlingen anser att individen är för sjuk för att arbeta. Det får som konsekvens att Arbetsförmedlingen skriver in den arbetssökande med förhinder vilket leder till att individen inte kan få någon a-kassa. Ett annat problem är begreppet normalt förekommande arbete som är det fiktiva och okonkreta arbete som arbetsförmågan bedöms emot. Detta begrepp, samt vad som ska betraktas som särskilda skäl för att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, utreds just nu i utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 2018:26. Kommunal anser att det är bra att regeringen ser att det finns problem med begreppet normalt förekommande arbete. Vår förhoppning är att utredningen ska komma med förslag som leder till att arbetsförmågan ska prövas mot ett faktiskt existerande och normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, samt att hänsyn ska tas till bland annat ålder och utbildning. Det finns även stora problem med sjukersättningen. Reglerna för att få sjukersättning är bland de hårdaste i hela OECD. Detta drabbar medlemmarna i Kommunal hårt. Kommunal verkar för att det ska bli enklare att beviljas sjukersättning. Även Försäkringskassan själva och Riksrevisionen har under de senaste åren uppmärksammat regeringen på att dagens regler är för strikta. Socialdepartementets tjänstemän håller därför på och utreder regelverket för sjukersättning.


221

Konsekvenserna av de allvarliga bristerna vi ser i sjukförsäkringen är stora för medlemmarna i Kommunal och därför kommer Kommunal under de kommande åren lägga mer resurser på att verka för en rimligare och mänskligare sjukförsäkring. Om man blir sjuk så ska man kunna lita på att man har ekonomisk trygghet och får den hjälp man behöver för att bli frisk.


att bifalla motion K:37, och att anse motion K:38 besvarad.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

K:39 Rehabiliteringsansvar Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Då jag upplever att det blir allt vanligare med att sjuka medlemmar blir uppsagda och ibland utköpta, vill jag se att arbetsgivarna får ett större ansvar och att det ska finnas olika ersättningsnivåer som arbetsgivarna blir skyldiga att ersätta medarbetaren med.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar politiskt för att arbetsgivarna ska få större ansvar vid rehabilitering. att Kommunal jobbar politiskt för att det ska införas beloppsnivåer om en arbetsgivare väljer att säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl, och de skälen är att de inte kan göra något mer via rehabilitering.


Utlåtande över motion K:39 I motion K:39 första att-satsen yrkas att Kommunal jobbar politiskt för att arbetsgivarna ska få större ansvar vid rehabilitering, och i andra att-satsen yrkas att Kommunal jobbar politiskt för att det ska införas beloppsnivåer om en arbetsgivare väljer att säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl, och de skälen är att de inte kan göra något mer via rehabilitering. Arbetsgivare har långtgående rehabiliteringsansvar. Ansvaret omfattar alla sjukfall, även de där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Rehabilitering i sin helhet omfattar olika åtgärder: mediciniska, arbetslivsinriktade, yrkesinriktade eller åtgärder av social art. Arbetsgivaren ansvarar dock för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Men såsom motionären påpekar finns det ändå arbetsgivare som på olika sätt brister i sitt rehabiliteringsansvar. Oftast har det saknats tydliga och utvärderingsbara planer och rehabilitering kommer i gång mycket sent i sjukskrivningens skede. Kommunal har ständigt arbetat både politiskt och rättsligt för förbättringar. Från och med 1 juli 2018 har arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ytterligare skärpts, vilket innebär att de är skyldiga att upprätta en plan för återgång i arbete. Planen gäller vid frånvaro i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och om den kan antas vara i mer än 60 dagar. Utformningen av planen ska vara på ett sådant sätt att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen samt att den är lätt att följa upp. Tydliga planer gör det lättare att utvärdera om arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar. Arbetsgivaren är även skyldig att göra en noggrann omplaceringsutredning. Åtgärderna ska syfta till att medlemmen ska kunna återgå till arbete hos arbetsgivaren, men inte nödvändigtvis med samma arbetsuppgifter. Tydliga planer är viktiga vid eventuell uppsägningstvist. Enligt lagen föreligger saklig grund för uppsägning, när arbetsgivare har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och det kan konstateras att arbetstagaren har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra något ”arbete av betydelse för arbetsgivaren”.


222

Förbundsstyrelsen ser inte några rimliga grunder för att politiskt driva kompensationsansvar av arbetsgivare som verkligen fullgjort alla sina skyldigheter. Däremot ska Kommunal fortsätta arbeta för bättre ekonomiska skydd för medlemmar vid permanent nedsänkning av arbetsförmågan och för bättre omställningsförutsättningar för de som kan ställa om. Vidare ska Kommunal fortsätta arbeta för en jämlikare hälsa för medlemmar genom kampen för bättre villkor i arbetslivet och för riskförebyggande i arbetsmiljön.


att anse motion K:39 första att-satsen besvarad, och att avslå motion K:39 andra att-satsen.

Rätt att få jobba vid nedsatt arbetsförmåga

K:40 Rättighet att få jobba vid nedsatt arbetsförmåga. Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Om en medarbetare råkar ut för en olycka eller att något plötsligt händer som gör att medarbetaren inte orkar eller kan fortsätta jobba som vanligt, borde arbetsgivaren ta till vara på den resursen ändå. Jag tycker att det ska göras en tjänst som till exempel inom omsorgen, en dagrumsvärdinna, som kan hålla våra äldre sällskap medan personalen utför arbetsuppgifter då man måste vara två. Eller det kan vara en som utför enklare inom yrket förekommande uppgifter. Som det är i dag får medarbetaren sluta sitt jobb. Jag tycker att det är så synd och ledsamt. I detta yrke finns alltid något att göra som ordinarie personal har svårt att hinna med.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska kämpa för att få till att arbetsgivaren tar till vara på resurser som finns i stället för att avskeda dem.


Utlåtande över motion K:40 I motion K:40 yrkas att Kommunal ska kämpa för att arbetsgivare tillvaratar medarbetarnas resurser i stället för att avskeda dem. Problemet uppstår när arbetsgivare inte anpassar arbetet och skapar nya tjänster för individer som erhållit nedsatt arbetsförmåga, till exempel via olycka eller sjukdom. Motionären föreslår att innehållet i de nya tjänsterna skulle kunna omfatta tillsyn och aktivering av äldre på boenden. Alla arbetsgivare har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö, förebygga ohälsa och olycksfall, ha rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete samt ha en organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Utgångspunkten är att arbetet ska vara anpassat utifrån individens förutsättningar med avseende på hur olika arbetsmoment ska vara utförda, behovet av tekniska hjälpmedel, ombyggnad av arbetsplatsen eller en annan arbetsorganisation samt när arbetet ska vara utfört. Vad som är möjligt att anpassa är beroende av individens arbetsförmåga, men också av på vilket sätt dessa påverkar övriga på arbetsplatsen. Till exempel kan ett arbetshjälpmedel kompensera för den nedsatta arbetsförmågan och göra det möjligt för individen att fortsätta arbeta. Om det inte går att genomföra anpassningar av arbetssituationen kan byte av arbetsuppgifter och tjänst vara en möjlighet. Arbetsgivaren är då skyldig att göra en så kallad omplaceringsutredning (LAS 7 § 2) där denna kontinuerligt bevakar om det finns någon lämplig vakant tjänst som går att anpassa till individens förutsättningar, med eller utan kompetensutveckling. En viktig aspekt är arbetsgivarens omplaceringsskyldighet som är beroende av dess storlek, vilket innebär att ju större arbetsgivare desto längre sträcker sig arbetsgivarens omplaceringsskyldighet.


223

Om ledig tjänst uppstår har Kommunal redan i dag i uppdrag att stötta och stimulera medlemmen att våga byta tjänst samt diskutera med medlemmen om arbetsgivarens erbjudande är rimligt.


att anse motion K:40 besvarad.

Trygghetssystem vid smittosamma sjukdomar

K:41 Trygghet vid smittosamma sjukdomar Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Antalet smittosamma sjukdomar har ökat markant. Hepatit finns, TBC, långvariga tarminfektioner finns. Många blir smittade på arbetet och drabbas av en kronisk sjukdom för resten av livet. Följden kan också bli att man förlorar jobbet, får allt svårare att få nytt jobb eftersom smittan kan blossa upp rätt som det är. Med dagens försäkringssystem hamnar dessa människor i armod och fattigdom. Försäkringskassan bedömer att man är arbetsför, men ingen vill ha en på grund av rädslan att själv bli smittad. Trygghetssystemen lever inte upp till den här gruppen över huvud taget

Jag/Vi yrkar

att verka för att trygghetssystem/försäkringar skyddar den som har blivit smittad på arbetet ekonomiskt.

att Kommunal ska arbeta fackligt-politiskt i motionens anda. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion K:41 I motion K:41 yrkas att Kommunal verkar för att trygghetssystem och försäkringar skyddar den som har blivit smittad på arbetet ekonomiskt, och att Kommunal ska arbeta fackligt-politiskt i motionens anda. Motionären skriver att många blir smittade på arbetet och drabbas av en kronisk sjukdom, och att trygghetssystemen inte lever upp till den här gruppens behov. Vissa smittsamma sjukdomar räknas redan nu som arbetsskada, till exempel gulsot (hepatit A-E), tuberkulos och så kallad sjukhussjuka (resistenta stafylokocker). Förutsättningen är att arbetstagaren blev smittad i arbetet, exempelvis i sjukvården då hen arbetade med behandling av personer som har den smittsamma sjukdomen. Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaker till arbetsskador i arbetet. Försäkringskassan ansvarar för arbetsskadeförsäkringen och är den myndighet som godkänner arbetsskador. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn att det är väldigt viktigt med ekonomisk trygghet när man blir skadad på arbetet. Förbundsstyrelsen håller också med om att trygghetssystem och försäkringar behöver ses över och moderniseras då vi ser att allt fler sjukdomar som till exempel orsakas av antibiotikaresistenta bakterier blir vanligare. Diskussioner om anpassningar av trygghetssystem och försäkringar behöver föras med arbetsgivarorganisationer och med ansvariga politiker.


att bifalla motion K:41.


224

Företagshälsovård

K:42 Första dagsintyg Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst

Det står i väldigt många avtal att arbetsgivaren kan begära första dagsintyg för att styrka sjukdom, vilket behandlas väldigt olika hos olika företag. Ett krav borde vara att företagen inte kan kräva det om de inte är knutna till någon företagshälsovård samt att man upprättar handlingsplan gällande intygen. Det här ställer till mycket problem för de anställda när det inte finns någon företagshälsovård, då de måste uppsöka vårdcentraler som inte vill ta emot och skriva intyg. Stort slöseri samtidigt med våra skattepengar då tiden på vårdcentralerna kan användas till annat.

Jag/Vi yrkar

att ska första dagsintyg krävas in, så måste företaget vara knuten till en företagshälsovård.

att första dagsintyg alltid ska föregås av en handlingsplan och en uppföljning. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion K:42 I motion K:42 yrkas att kravet som finns i vissa avtal på att uppvisa ett första dagsintyg vid sjukdom ska slopas om företaget i fråga saknar företagshälsovård samt att ett första dagsintyg alltid ska föregås av en handlingsplan och uppföljning från företagshälsovården. Arbetsgivarens möjlighet att kräva första dagsintyg stadgas av sjuklönelagen om inte annat är överenskommet mellan parterna. De flesta skrivningar i kollektivavtal som Kommunal förhandlat fram påminner om sjuklönelagens. Normen ska vara att arbetsgivaren litar på arbetstagarens uppgifter om sitt sjukdomstillstånd. Skälet till att arbetsgivaren har möjlighet att kräva första dagsintyg är för att det kan förekomma fabricerade sjukanmälningar. Det kan röra sig om personer som regelbundet sjukanmäler sig på måndagar, klämdagar eller under jul- och nyårshelger. Första dagsintyg är ett sätt att komma tillrätta med misstankar om fusk. Det händer att sådana enskilda fall hanteras genom att arbetsgivaren ålägger alla på arbetsplatsen kravet att komma med första dagsintyg, i stället för att ta tag i den individ som potentiellt missköter sig. Arbetsgivare ska inte utnyttja möjligheten att kräva första dagsintyg på ett sätt som ställer till det för våra medlemmar. Motionären sätter i sin motion fingret på denna problematik. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att handlingsplaner och uppföljning vid sjukdom är av stor vikt. Beroende på sjukdomens karaktär är det dock inte alltid en nödvändighet som konsekvens av ett första dagsintyg. Det bör i stället utgå ifrån individens behov. Det är uppenbart att företagshälsovården är eftersatt och att tillgången och kvaliteten på företagshälsovården kraftigt måste förbättras.




225

Vård av barn

K:43 VAB - Vård av barn Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten

Jag tycker att det är orättvist att man ej får sin fulla lön utbetalad på grund av VAB hemma med sjukt barn. Pengen man får utbetald av Försäkringskassa är dryga 60 procent av den egentliga lönen per dag. Själv har jag två barn, det betyder att man faktiskt måste vara hemma med sjuka barn då de är sjuka. Jag har kollat runt med småbarnskollegorna, och garanterat alla småbarnsföräldrar håller med mig, vågar jag lova! Barnen ska inte behöva lida för att de är sjuka. Det blir oftast tunnare på matbordet sedan då lönen kommer då man varit hemma med sjukt barn. Gröt, nudlar, korv efter att räkningarna är betalda.

Jag/Vi yrkar

att VAB-ersättningen från Försäkringskassan stryks, och att arbetsgivaren betalar de dagarna som man vabbar.


Utlåtande över motion K:43 I motion K:43 yrkas att VAB-ersättningen från Försäkringskassan stryks och att arbetsgivaren ska stå för kostnaden vid vård av sjukt barn. Om kostnadsansvaret för VAB bärs av arbetsgivaren är risken stor att småbarnsföräldrar betraktas som ”riskarbetskraft”. Småbarnsåren innebär frånvaro från arbetet och kvinnor är överrepresenterade i statistiken för uttag av såväl föräldrapenning som VAB. Trots att arbetsgivarna i dag inte betalar de direkta kostnaderna vid omsorg av barn ger frånvaron i sig redan upphov till diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden och på den enskilda arbetsplatsen. En förflyttning av kostnadsansvaret för VAB från stat till arbetsgivare skulle med all sannolikhet förstärka diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden och ge småbarnsföräldrar ett sämre förhandlingsläge gentemot sina arbetsgivare än sina kollegor. Därför har Kommunal varit, och ska fortsatt vara, positivt inställt till en statlig finansiering av såväl föräldrapenning, VAB-ersättning och sjukpenning. Förbundsstyrelsen förstår och delar problembilden att det är ekonomiskt missgynnsamt att stanna hemma för vård av sjukt barn på grund av att VAB-ersättningen är lägre än lönen. Förbundsstyrelsen menar att det i stället vore bättre att arbeta för en höjd VAB-ersättning, fortsatt finansierad och administrerad av Försäkringskassan, för att komma åt den problematik motionären beskriver.


att avslå motion K:43.


226

Subventionerad tandvård

K:44 Tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

Tänderna är en del av kroppen och bör därför ingå i högkostnadsskyddet. Kommunals höga medlemsantal gör att vi är en viktig röst i den politiska debatten, och vi behöver driva frågan om utformningen av högkostnadsskyddet hårdare. Tandhälsa ska inte bero på hur tjock plånbok man har!

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. Motionen bifalles av avdelningen.

K:45 Tandvård Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt

Tandvård och möjligheterna att kunna gå till tandläkaren är i högsta grad en klassfråga eftersom det är väldigt dyrt. Tänderna är ju också en del av kroppen och det är av yttersta vikt att man har en god tandstatus som påverkar hälsan i övrigt.

Jag/Vi yrkar

att alla människor ska ha samma möjlighet till att ha en god tandstatus. att all tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna K:44 och K:45 I motion K:44 yrkas att Kommunal verkar för att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. I motion K:45 första att-satsen yrkas att alla människor ska ha samma möjlighet till att ha en god tandstatus, och i andra att-satsen yrkas att all tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. Kommunal har drivit tandvårdsfrågan tillsammans med LO och förordat följande: • Ett bättre utformat högkostnadsskydd som i högre utsträckning stimulerar fler att uppsöka tandvården. • En statlig subvention redan från första kronan i stället för dagens självrisk som, för dem med knappa ekonomiska resurser, innebär en orimligt hög tröskel in i tandvården. Kommunal tillsammans med LO har krävt en utredning som ser över helheten. • Prisreglering och en effektivare kontroll av tandvårdssektorn för att motverka ekonomiska incitament som är kostnadsdrivande, genom att privata och offentligt ägda aktörer överdebiterar i takt med en ökad subventionsgrad. Kommunal, tillsammans med LO, ingår i referensgruppen till den statliga utredningen Jämlik tandvård som tillsatts 2018 efter flera års påtryckning från fackföreningar, patientföreningar och flera andra intressegrupper. Utredningens resultat kommer att redovisas senast den 1 mars 2020, enligt direktivet.


att bifalla motion K:45 första att-satsen, samt att anse motionerna K:44 och K:45 andra att-satsen besvarade.


227

Fri sjukvård

K:46 Fri läkarvård Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

För att förebygga medlemmarnas ohälsa vill vi att Kommunal jobbar för att fri sjukvård införs för medlemmarna, till exempel genom företagshälsovård.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal jobbar för att fri sjukvård för Kommunals medlemmar införs. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion K:46 I motion K:46 yrkas att Kommunal ska jobba för att fri sjukvård införs för Kommunals medlemmar. Förbundsstyrelsen är helt överens med motionären om att ekonomi aldrig ska vara ett hinder för att uppsöka vård vid behov. Däremot är avgiftsfrihet för Kommunals medlemmar inte en optimal lösning. Den svenska välfärdsmodellen bygger på principen om universalitet, det vill säga att villkoren ska vara lika för alla. Behov ska styra vem som får tillgång till vård, inte inkomst eller yrkestillhörighet. Total avgiftsfrihet riskerar att leda till okynneskonsumtion av vård. Låga avgifter och ett generöst högkostnadsskydd är i stället att föredra. Avgiftsnivån kan dock diskuteras och även vad som bör ingå i högkostnadsskyddet. Något som slår hårt mot medlemmar i Kommunal är att tandvård i dag inte omfattas av högkostnadsskyddet – något som förbundet jobbar politiskt för att förändra. Företagshälsovården är ett viktigt verktyg för att stärka hälsan och förebygga sjukdom bland Kommunals medlemmar. Det är i dagsläget för dålig tillgång till företagshälsovård för medlemmarna i Kommunal. Förbundet behöver jobba aktivt för att stärka och tillgängliggöra företagshälsovården samt för att skapa ett sundare arbetsliv över lag. Det gör vi genom att fokusera på våra fackliga kärnuppgifter: höja villkoren, lönerna och förbättra arbetsmiljön.



Gratis influensavaccination

K:47 Gratis influensavaccination Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten

Gratis influensavaccination som är frivilligt till de som jobbar inom vård och omsorg som till exempel undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare.

Jag/Vi yrkar

att det blir mindre sjukfrånvaro av ordinarie personal, mindre behov av vikarier, sparar pengar då inte ordinarie personal är så mycket sjukskriven.



228

Utlåtande över motion K:47 I motion K:47 yrkas att det blir mindre sjukfrånvaro av ordinarie personal, mindre behov av vikarier, sparar pengar då inte ordinarie personal är så mycket sjukskriven. I motionen verkar det som om yrkandet bytt plats med motionstexten som lyder som följande: ”Gratis influensavaccination som är frivilligt till de som jobbar inom vård och omsorg som till exempel undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare.” I föreskrifterna om smittrisker AFS 2018:4 10 § står att arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder. Vidare står i de allmänna råden att kostnader för vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, liksom alla andra kostnader för arbetsmiljöåtgärder, ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare. AFS 2018:4 började gälla 19 november 2018.



Bidrag till glasögon

K:48 Glasögon Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

För många är glasögon en stor kostnad som påverkar ekonomin. Då jag anser att det är en funktionsnedsättning, så bör detta hjälpmedel vara finansierat så att alla har råd att köpa glasögon.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar politiskt så att det skapas ett bidrag som alla kan söka pengar från vid inköp av glasögon, likt det som finns för unga/barn i dag. att Kommunal arbetar för att alla som har stora synnedsättningar (minst +/- 5 i synskärpa) får möjlighet att få glasögon via sjukvården utan kostnad.


K:49 Glasögon ska ingå i högkostnadsskyddet Enskild medlem, sektion Kommunal Oskarshamn, Kommunal Sydost

Glasögon är en dyr kostnad som alla inte har råd med. Synen behöver man använda i både arbete och privat, och det är viktigt att alla ska ha samma möjlighet och förutsättningar att kunna skaffa glasögon när det behövs.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för att standardglasögon ska ses som ett hjälpmedel och ingå i högkostnadsskyddet.



229

Utlåtande över motionerna K:48 och K:49 I motion K:48 yrkas att Kommunal arbetar politiskt så att det skapas ett bidrag som alla kan söka pengar från vid inköp av glasögon, likt det som finns för unga/barn i dag, och att Kommunal ska arbeta för att alla som har stora synnedsättningar (minst +/- 5 i synskärpa) får möjlighet att få glasögon via sjukvården utan kostnad. I motion K:49 yrkas att Kommunal arbetar för att standardglasögon ska ses som ett hjälpmedel och ingå i högkostnadsskyddet. Motionärerna menar att glasögon innebär en stor kostnad för den som behöver dem och att det påverkar privatekonomin. Man betonar att det är viktigt att alla ska ha samma möjlighet och förutsättningar att kunna skaffa glasögon. I motion K:84 lyfter motionären att synfel bör ses som en funktionsnedsättning och att glasögon således ska ses som hjälpmedel. Precis som motionären skriver finns det i dag ett bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga vilket trädde i kraft den 1 mars 2016. Totalt har 106 826 barn och unga mellan 8 och 19 år beviljats glasögonbidrag under perioden 1 mars 2016 till 28 februari 2017 (Uppföljning av reformen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år, Socialstyrelsen, 2017). Detta bidrag möjliggör att barn, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska kunna delta på lika villkor i såväl skola som på fritiden. Hela 68,5 procent av Sveriges befolkning över 16 år har glasögon eller linser (SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2016-2017). Det innebär att cirka 6,8 miljoner människor i Sverige 2017 hade glasögon eller linser, baserat på befolkningsstatistik från SCB. Det sker dock en markant ökning av användandet av glasögon mellan åldrarna 40-49 år och därefter, där andelen med glasögon eller linser ökar från 65 till 92,8 procent. Synfel drabbar alla men framför allt äldre då åldersrelaterade synfel ofta uppkommer i 40-årsåldern. Synfel har också ökat i takt med att fler läser och använder bildskärm dagligen i takt med digitalisering och ökade krav på dokumentation. Enligt lagen ska arbetsgivaren ha rutiner för att erbjuda synundersökning till alla som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag. Synundersökningen för datorarbete ska arbetsgivaren stå för. Arbetsgivaren kan sätta en kostnadsgräns för bågarna. Däremot går det inte att sätta en kostnadsgräns för själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst bildskärmsarbete. Bildskärmsglasögon är i likhet med andra arbetsglasögon ett arbetsredskap som tillhör arbetsgivaren. Hjälpmedel föreskrivs till personer när de bedöms vara av vikt för att klara det dagliga livet och vid rehabilitering. Ungefär tio procent av Sveriges befolkning använder hjälpmedel för att kompensera ett funktionshinder, och ett omfattande system är uppbyggt inom hälso- och sjukvården för att prova ut och föreskriva dessa hjälpmedel på ett korrekt sätt. Alla personer som har någon form av funktionsnedsättning får inte per automatik ett hjälpmedel. Behovsbedömning görs först eftersom de resurser som finns tillgängliga understiger efterfrågan. Bedömningen av hur stort behovet av åtgärd är, utvärderas mot bakgrund av hur stort gapet mellan aktuellt funktionstillstånd och det önskvärda funktionstillståndet. Bedömningen görs i en kombination av professionell kompetens och värderingar. Med rådande värderingar kommer livsuppehållande och nödvändiga aktiviteter i vardagen först och fritidsaktiviteter längre ner. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att kostnaderna för den som behöver glasögon ofta kan bli höga. Att utvidga bidrag till glasögon att också gälla vuxna skulle dock kunna innebära enorma kostnader för samhället givet det stora antal som i dag använder glasögon. För de med stora synsvårigheter finns möjligheten till hjälpmedel redan i dag och vid behov i arbetet finns, för många, möjligheter att få ersättning från arbetsgivaren. Frågan om subventionerade glasögon blir helt enkelt en prioriteringsfråga när man beaktar de stora investeringar som behöver göras i välfärden och bör därför inte drivas av Kommunal.


att avslå motionerna K:48 och K:49.


230

Förmånsbeskattning av arbetsskor

K:50 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Kungsbacka, Kommunal Väst

Inom vård och omsorg har det länge efterfrågats en subvention gällande arbetsskor. Dessa måste ses som ett slags arbetsredskap, ja i alla fall näst intill. Vi som arbetar i vård, barnomsorg och skola går och står mycket. Därför är det av yttersta vikt att vi har rätt skor, sandaler eller tofflor. Det är dyrt och kan vara betungande ekonomiskt att lägga ofta stora summor på arbetsskor av god kvalité som ska hålla i ett par år. Min åsikt är att det borde ligga i arbetsgivarens intresse att personalen har ergonomiskt och rätt anpassade skor i arbetet. Förslaget är att det i avtalet ska stå att arbetsgivaren står för en kostnad på 300 kronor vart tredje år för alla tillsvidareanställda.

Jag/Vi yrkar

att arbetsgivaren betalar 300 kronor per anställd vart tredje år. att man ska vara tillsvidareanställd för att erhålla detta bidrag.

K:51 Ta bort förmånsbeskattningen av arbetsskor i välfärdsyrken Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

I dag är arbetskläder inklusive arbetsskor inom många traditionellt mansdominerade yrken skattefria förmåner. Arbetskläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för starkt slitage och kraftig nedsmutsning, som exempelvis arbetskläder för betongarbetare, murare, bilmekaniker, snickare och svetsare, utgör en skattefri förmån för de anställda. Men arbetskläder som arbetsskor inom välfärdsyrken som hemtjänst där den anställdes skor utsätts för starkt slitage klassas inte som en skattefri förmån. Skyddskläder och skyddsutrustning som används på arbetsplatsen för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall utgör skattefria förmåner för den anställde enligt dagens bestämmelser. Men i praktiken gäller inte detta då det exempelvis gäller arbetsskor inom välfärdsyrken. Trots att bra skor är en förutsättning för att undvika ohälsa i arbetet. Jag anser att det är en rättvisefråga att arbetsskor ska utgöra en skattefri förmån också inom välfärdsyrken.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att förmånsbeskattningen av arbetsskor i välfärdsyrken tas bort.


Utlåtande över motionerna K:50 och K:51 I motion K:50 första att-satsen yrkas att arbetsgivaren betalar 300 kronor per anställd vart tredje år, och i andra att-satsen att man ska vara tillsvidareanställd för att erhålla detta bidrag. I motion K:51 yrkas att Kommunal ska arbeta för förmånsbeskattningen av arbetsskor i välfärdsyrken ska tas bort. Kommunal har bedrivit ett aktivt påverkansarbete och nått framgång för att personal i vård och omsorg ska få kostnadsfria arbetskläder från arbetsgivaren. Det arbetet kommer att fortsätta med fokus på att det också ska vara självklart att arbetsskor och ytterkläder ska bekostas och tillhandahållas av arbetsgivare.


231

Sedan 2012 har en nationell arbetsmiljöaktivitet pågått för arbetskläder inom hemtjänsten. Detta resulterade i Socialstyrelsens föreskrifter för basal hygien som sedan den 1 januari 2016 gäller inom all vård och omsorg. Föreskrifterna omfattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. När det gäller arbetsskor/skyddsskor driver Kommunal att även dessa ska omfattas av föreskrifterna och därmed inte bekostas av de anställda. Om skor skulle kunna ses som personlig skyddsutrustning enligt AFS 2001:3 behöver det prövas utifrån att de skulle kunna skydda mot en eller flera risker som skulle kunna hota dennes säkerhet eller hälsa under arbetet. Om arbetsgivaren blir skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) gällande skor så blir det utan kostnad för den anställda eftersom verksamheten kräver det. Det finns också en grundtanke i lagen att så fort det finns ett identifierat behov av speciell utrustning ska arbetsgivaren tillhandahålla den. Definitionen för skyddskläder är i grunden att de ska minska risken för kroppsskador. Beroende på skyddsegenskaper delas de in i olika kategorier. Detta gör att strategiskt behöver Kommunal hitta nya vägar och ingångar för att kunna driva frågan om arbetsskor och ytterkläder i yrkesutövningen. Att arbeta för att förmånsbeskattningen av arbetsskor ska tas bort leder till att Kommunal godtar att arbetsgivaren inte är skyldig att tillhandahålla den utrustning som arbetet kräver. Förbundsstyrelsens uppfattning är att Kommunal ska arbeta för att det ska vara arbetsgivarens ansvar att alla anställda har rätt förutsättningar och utrustning för att utföra arbetet på korrekt sätt. Därför krävs ett fortsatt arbete för att pröva arbetsmiljölagen, skapa opinion och debatt så att alla Kommunals yrkesgrupper får tillgång till för yrket lämpliga arbetskläder, arbetsskor, skyddsskor samt att arbetsgivaren både har en skyldighet och ett ansvar att tillhandahålla detta.



Fri pedagogisk lunch

K:52 Fri pedagogisk lunch även i gymnasiesärskolan Enskild medlem, sektion Falköping - Tidaholm, Kommunal Vänerväst

”Det har på senare år blivit allt svårare att rekrytera ny personal och även behålla vår befintliga personal” konstaterar Barn- och utbildningsnämnden i ett nytt beslut kring förskolornas verksamhet. "Att erbjuda fria pedagogiska måltider med den höga kvalitet på mat vi har i våra förskolor, skulle vara ett tacksamt verktyg inför kommande rekryteringar och underlättar när det gäller att behålla vår befintliga personal”. Detta är grunden till beslutet att all förskolepersonal i Falköpings kommun ska ha fri pedagogisk lunch. Vi tycker att detta är något som borde gälla även för personalen på gymnasiesärskolan. Våra pedagogiska luncher kan ofta gå fort, vara stressande och inte alltid rogivande då vi behöver anpassa oss till våra elevers rutiner vid lunch.

Jag/Vi yrkar

att pedagogisk lunch bör vara gratis även för personalen på gymnasiesärskolan. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion K:52 I motion K:52 yrkas att pedagogisk lunch bör vara gratis även för personalen på gymnasiesärskolan. Motionen lyfter fram gratis pedagogiska måltider som en metod för att öka attraktiviteten och kvaliteten inom både förskola och gymnasiesärskola.


232

Skolmåltiden är en del i skolans verksamhet och ska bidra till elevernas utveckling mot utbildningens mål. Den är också en viktig del av skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. En bra måltidsmiljö ska bidra till trivsel, ett bra bemötande och en trygg stämning vid matsituationen. Ansvariga myndigheter, Skolverket och Livsmedelsverket, lyfter tillsammans fram att möjligheten att integrera skolmåltiderna i skolans övriga verksamhet skapar mervärden för hela verksamheten. För att stärka elevernas hälsa, sociala gemenskap, trivsel och lärande är det också möjligt att genomföra pedagogiska måltider. Det innebär att medarbetare äter lunch tillsammans med eleverna samtidigt som de utför olika arbetsuppgifter som tillsyn, undervisning och relationsbyggande. Därmed ingår måltiden i medarbetarnas arbetsuppgifter och sker under arbetstid. Det är elevernas och verksamhetens behov som avgör om medarbetare ska delta i pedagogiska måltider som en del av sina arbetsuppgifter. Att erbjuda gratis pedagogiska måltider är därför ett beslut på lokal nivå, till exempel via principbeslut av en politisk nämnd eller via delegering till skolledare och rektorer. Fri eller subventionerad måltid för skolans personal är dock skattefri, under förutsättning att det ingår i arbetsuppgifterna. Att erbjuda gratis måltider till personalen i gymnasiesärskolan utan motsvarande skyldigheter strider både mot syftet med insatsen och mot Skatteverkets regler gällande förmånsbeskattning.



Friskvårdsbidrag

K:53 Friskvård Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst

Jag har länge gått och tänkt på friskvårdspengen vi får varje år. Hos min arbetsgivare har vi en friskvårdspeng som i dag är 300 kronor/år och person, det är för lågt. Det är så lågt så det är mer än pinsamt att prata om ens. Hur kan vi gå tillväga för att få upp dessa pengar till den normala och rimliga nivån för alla? Tidigare inom vården privat har man i alla fall haft 1 200 kronor om året, vilket har varit väldigt bra pengar att betala till exempel medlemsavgifter inom sport/fritid. Nu räcker de till 30 minuters massage i bästa fall.

Jag/Vi yrkar

att friskvårdspengen ska höjas till en rimlig nivå.

att man ska kunna använda pengarna även till att köpa träningsskor eller träningskläder.

att Kommunal verkar för att alla medlemmar har rätt till friskvård på arbetstid. Motionen avslås av avdelningen.

K:54 Förhöjt friskvårdsbidrag Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Det är flera år sedan friskvårdsbidraget justerades. Inflation och pris har påverkats genom tid. Dagens bidrag ligger oftast under 50 procent av vanliga årliga bidrag.


233

Jag/Vi yrkar

att medlemmar ska få högre friskvårdsbidrag. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna K:53 och K:54 I motionerna K:53 och K:54 yrkas att nivån på friskvårdspengen ska höjas. I motion K:53 yrkas även att träningsskor/träningskläder bör ingå i friskvårdspengen och att medlemmar ska ha rätt till friskvård på arbetstid. Friskvård borde vara en självklar del av en hälsosam och attraktiv arbetsplats. Men det är arbetsgivaren själv som äger frågan om anställda ska erbjudas friskvård eller friskvårdsförmåner. I den mån friskvården är en förhandlingsfråga avgörs den lokalt och ska då vägas mot andra frågor som är viktiga för medlemmarna. Förbundsstyrelsen menar att vi inte kan sätta en central inriktning vad gäller friskvårdspengens nivå eller omfattning. Det gäller även frågan om huruvida friskvård ska kunna inräknas i arbetstiden, även om förbundsstyrelsen delar motionärernas målbild.



Facklig-politisk samverkan

K:55 Facklig-politisk samverkan Enskild medlem, sektion Västerås, Kommunal Bergslagen

Som det är nu samverkar ju Kommunal med Socialdemokraterna, vilket är jättebra. Men jag tycker att det skulle vara bra och gynna Kommunal ännu mer om vi även samverkade med Vänsterpartiet, på lokal-, regional- och riksnivå. Tillsammans med båda de partierna skulle vi nog kunna få till och få igenom ännu fler förändringar och förbättringar.

Jag/Vi yrkar

att man ser över möjligheten om det finns något intresse av att samverka även med Vänsterpartiet då det skulle gynna oss medlemmar.


K:56 Facket för alla Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Jönköping, Kommunal Sydväst

Jag tycker att den fackliga organisationen måste tänka om och inte sträva och titta bakåt. Facket ska vara för alla, allas röster är lika värda oavsett vilket parti man röstar på. Under fackliga möten ska det vara en självklarhet att inte propagera för vilket parti man ska välja. Hur ska vi få fler medlemmar annars? Titta framåt, inte bakåt. Ta in fler oliktänkande i organisationen och inte bara de som röstar rött.

Jag/Vi yrkar

att facket ska vara för alla. Motionen avslås av avdelningen.


234

K:57 Lämna LO, samarbeta med (V) i stället för (S) Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

LO representerar inte medlemmarnas intressen i fråga om inskränkningar i strejkrätten. Kommunal borde därför lämna LO för att kunna fortsätta tillvarata sina medlemmars intressen och bevara strejkrätten. Eftersom (S) ej längre heller står på medlemmarnas sida och vill lagstifta bort vår strejkrätt borde Kommunal dessutom avsluta sitt samarbete med (S) och i stället samarbeta med (V).

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska lämna LO. att Kommunal ska avsluta samarbete med (S). att Kommunal ska samarbeta med (V). Motionen avslås av avdelningen.

K:58 Tydlig facklig-politisk samverkan Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Samverkan mellan Kommunal och Socialdemokraterna har under decennier varit fruktbärande. Till exempel har partiet lyft frågan om införande av legitimation för undersköterskor. I Region Kronoberg har samverkan lett fram till att ob-tillägget blivit lika för samtliga yrkesgrupper. Tillsammans försöker vi inom Region Kronoberg nu också förverkliga borttagande av delade turer för undersköterskor. Som motionär önskar jag se en tydlig linje för samverkan på såväl förbundsnivå, avdelningsnivå som sektionsnivå. Under den gångna valrörelsen har jag upplevt otydlighet beträffande denna fråga. Jag anser att den facklig-politiska samverkan i nuvarande politiska läge är viktigare än någonsin.

Jag/Vi yrkar

att förbundet skapar tydliga riktlinjer gällande den facklig-politiska samverkan.

att såväl förbundet som avdelningar och sektioner genomför diskussion om hur vi ska stärka samverkan för en socialdemokratiskt stärkt position inom alla politiska nivåer.


K:59 Kommunalarbetarförbundet – Politiskt oberoende Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst

Alla som arbetar inom de yrkesområden som är anslutna till Kommunal ska kunna vara medlemmar i fackförbundet, oavsett politisk åsikt. Våra fackföreningsavgifter ska inte gå till att stödja Socialdemokraternas valpropaganda.

Jag/Vi yrkar

att Kommunalarbetareförbundet ska vara partipolitiskt oberoende. att vi inte stödjer partiers valpropaganda ekonomiskt. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen.


235

K:60 Samarbete med flera partier Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

I dagens politik behöver vi som organisation jobba bredare - vi behöver samarbeta med fler partier som driver våra frågor. Som exempel ser jag gärna att vi får närvara på första maj-demonstrationer med partier som delar vår värdegrund och driver våra frågor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal samarbetar med fler partier som driver våra frågor. Motionen avslås av avdelningen.

K:61 En röd regering Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Kommunal har haft och bör fortsätta med facklig-politisk samverkan. Det är viktigt att vi i arbetarrörelsen använder alla möjligheter för att påverka politiken. Samtidigt är det viktigt att vi får något tillbaka. Åren med borgerlig regering har gett oss nedmontering av välfärden och attacker på den svenska modellen. Vi vill ha en regering som arbetar med våra frågor. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet delar ofta våra värderingar. Samtidigt behöver vi trycka på partierna för att de ska driva det som är viktigast för oss kommunalare.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för en röd regering. Motionen bifalles av avdelningen.

K:62 Motion gällande medlemskap i Socialdemokraterna för förtroendevalda i Kommunal

Enskild medlem, sektion Ängelholm/Kommun, Kommunal Skåne

Inom LO-kollektivet växer Sverigedemokraterna. SD är nu det näst största partiet, och inom LO ser vi att var femte förtroendevald röstar på SD. Även om män i högre grad är benägna att rösta på SD, så har det även ökat bland kvinnor och män inom Kommunal. För Kommunal har utmaningen att stävja främlingsfientligheten inom vårt förbund inneburit en satsning med utbildningen ”Alla kan göra något” för att stärka våra förtroendevaldas roll och att våga ta debatten på arbetsplatserna. De senaste åren har vi sett en normalisering av främlingsfientliga åsikter. Till valet 2014 var invandringen och flyktingmottagning en lågt prioriterad fråga efter välfärdsfrågorna. Nu har migrationspolitiken fått ett större genomslag och genomsyrar andra frågor som vård och omsorg, skola och fördelningspolitik. Grupper ställs mot varandra och för Kommunal är detta förödande. Dels har toleransen för rasistiska utspel lett till ökning av kränkningar för många av våra medlemmar. Även kvinnosyn och andra konservativa frågor som SD företräder innebär också stora hot mot välfärden, som begränsad aborträtt, en förlegad syn på könsrollerna och inskränkningar på arbetsrätten. För Kommunal är facklig-politisk samverkan ett verktyg för att påverka samhällsutvecklingen i rätt riktning, för att säkerställa en god välfärd, jämlikhet och jämställdhet. Vi ska uppmuntra till politiska samtal på arbetsplatsen. Politiska samtal är nödvändiga för att skapa förståelse för hela samhällets inverkan på den egna arbetsplatsen. Vi ser en ökning av SD-sympatier och samtal som utgår från främlingsfientliga och fackfientliga värderingar. Vi ska fortsätta att stärka och kompetensutveckla våra förtroendevalda men en förutsättning att på sikt klara samtalen är inte att låta SD sätta agendan och att våra ombud inte ska behöva stå i försvarsställning.


236

För att styra det politiska samtalet på arbetsplatsen krävs det närvaro av agitatorer som delar Kommunals värdegrund. Utifrån Kommunals stadgar är det en socialistisk och feministisk värdegrund. Ett facklig-politiskt mål är att se fler kommunalare i politiken, men för att klara den politiska debatten så behövs det mer politik på arbetsplatserna. För att öka Kommunals närvaro inom Socialdemokraterna och samtidigt öka den socialistiska och feministiska ideologiska närvaron på arbetsplatserna måste antalet Socialdemokratiska medlemskap bland kommunalare öka.

Jag/Vi yrkar

att alla som innehar förtroendeuppdrag, funktionella som demokratiska inom Kommunal, ska erbjudas medlemskap inom Socialdemokraterna och att Kommunal står för medlemskapets kostnad. att medlemskap i S-förening ska om möjligt förläggas i S-fackklubb, om sådan saknas ska avdelning ta hjälp av facklig-politisk ansvarig i sektionen och fackligt ansvarig i A-kommun för att starta en S-fackklubb.


K:63 Sluta låta medlemmarnas pengar gå till politiska partier Enskild medlem, sektion Västmanland, Kommunal Bergslagen

Som det är nu är Kommunal väldigt tight med partiet Socialdemokraterna. Dessutom ger flera sektioner pengar till partiet av medlemmarnas avgifter. Det uppskattas inte av flera av Kommunals medlemmar. Man väljer inte vilken sektion man ska tillhöra, utan det beror på var man jobbar. Jag har stött på flera arbetstagare som inte vill gå med i Kommunal på grund av att det är så starkt socialdemokratiskt. Flera förtroendevalda har också blivit ifrågasatta för att de inte är socialdemokrater. Därför föreslår jag att kongressen tar beslut att fackförbundet Kommunal och dess sektioner inte längre ska ge av medlemmarnas pengar, det vill säga medlemsavgifter till partiet Socialdemokraterna, eller något annat politiskt parti. Om medlemmar vill fortsätta stödja partiet kan man göra egna inbetalningar till partiet.

Jag/Vi yrkar

att kongressen bifaller att Kommunal upphör med att betala pengar till det politiska partiet Socialdemokraterna med fackliga medlemsavgiften.


Utlåtande över motionerna K:55-K:63 I motion K:55 yrkas att man ser över möjligheten om det finns något intresse av att samverka även med Vänsterpartiet då det skulle gynna oss medlemmar. I motion K:56 yrkas att facket ska vara för alla. I motion K:57 yrkas att Kommunal ska lämna LO, att Kommunal ska avsluta samarbete med (S) och att Kommunal ska samarbeta med (V). I motion K:58 yrkas att förbundet skapar tydliga riktlinjer gällande den facklig-politiska samverkan och att såväl förbundet som avdelningar och sektioner genomför diskussion om hur vi ska stärka samverkan för en socialdemokratiskt stärkt position inom alla politiska nivåer. I motion K:59 yrkas att Kommunalarbetareförbundet ska vara partipolitiskt oberoende och att vi inte stödjer partiers valpropaganda ekonomiskt. I motion K:60 yrkas att Kommunal samarbetar med fler partier som driver våra frågor. I motion K:61 yrkas att Kommunal ska verka för en röd regering.


237

I motion K:62 yrkas att alla som innehar förtroendeuppdrag, funktionella som demokratiska inom Kommunal, ska erbjudas medlemskap inom Socialdemokraterna och att Kommunal står för medlemskapets kostnad. Dessutom yrkas i samma motion att medlemskap i S-förening ska om möjligt förläggas i S-fackklubb, om sådan saknas ska avdelning ta hjälp av facklig-politisk ansvarig i sektionen och fackligt ansvarig i A-kommun för att starta en S-fackklubb. I motion K:63 yrkas att Kommunal upphör med att betala pengar till det politiska partiet Socialdemokraterna med fackliga medlemsavgiften. Gemensamt för motionerna är att de alla handlar om fackligt-politiskt arbete och samverkan. Enligt Kommunals stadgar ska vi tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Politiken påverkar medlemmarnas villkor i allra högsta grad vilket är anledningen till att vi arbetar fackligt-politiskt. Kommunal arbetar för att påverka alla partier men samverkar med ett parti, Socialdemokraterna. Målet med den långsiktiga facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna är att vi som fackförening ska ha ett starkt inflytande över frågor som rör medlemmarnas villkor på både arbetsplatser, i samhällslivet och utifrån våra gemensamma värderingar. Och poängen med det är att det ska gynna medlemmarna. Socialdemokraterna är också ett regeringsdugligt parti. Kommunal är en stor och stark fackförening men tillsammans med andra fackföreningar i LO är vi ännu starkare och kan lättare driva och få igenom förbättringar för medlemmarna. Det vore därför direkt kontraproduktivt att som motionären till motion K:18 föreslår, att Kommunal ska lämna LO. Vid Kommunals kongress 2010 beslutades att förbundet ska arbeta fram en ny facklig-politisk plan varje mandatperiod. Förbundsstyrelsen planerar att under våren 2019 initiera en omarbetning av den tidigare facklig-politiska planen men också att ta fram en långsiktig facklig-politisk strategi. Detta arbete ligger i linje med förslagen i motion K:22. Förbundsstyrelsen har full respekt för att medlemmar antingen inte är intresserade av politik, röstar på ett annat politiskt parti eller har ett engagemang i någon annan organisation eller politiskt parti som har en demokratisk grundsyn och en övertygelse om alla människors lika värde. Det är viktigt att understryka att alla som jobbar inom de yrken vi organiserar är välkomna som medlemmar i Kommunal. Motion K:59 lyfter frågan om att våra fackföreningsavgifter inte ska stödja Socialdemokraternas valpropaganda. Motion K:63 anser att Kommunal ska upphöra att betala pengar till Socialdemokraterna. Som ett led i Kommunals arbete för att bli en mer modern och medlemsnära fackförening beslutade förbundsstyrelsen i februari 2019 att avsluta det finansiella stöd som Kommunal ger till Socialdemokraterna. Vi är nämligen övertygade om att det är så vi bäst bygger en facklig-politisk samverkan som gynnar medlemmarna i Kommunal. Från år 2020 kommer i stället 50 öre per månad och medlem avsättas i en facklig-politisk aktivitetsfond. Resurserna kan investeras och användas för särskilda ändamål som stärker medlemmarna. Motion K:61 vill att Kommunal ska verka för en röd regering. Förbundsstyrelsen delar motionärens bild av hur åren med den borgerliga regeringen 2006-2014 påverkade välfärden och den svenska modellen negativt. Kommunals facklig-politiska arbete tar sin grund i den facklig-politiska planen. I den slås vikten av den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna fast. Därför är Kommunals strävan att verka för en socialdemokratisk regering. Motion K:62 anser att vi behöver förstärka den facklig-politiska samverkan och att vi behöver få fler kommunalare i politiken. Förbundsstyrelsen håller med om detta, men det är dock viktigt att vi håller i sär våra roller – Kommunal är inte ett politiskt parti utan en fackförening för alla oavsett vad man röstar på. Att Kommunal då tar medlemmarnas avgifter till Kommunal för att betala enskilda medlemmars avgift till en annan förening, i detta fall Socialdemokraterna, anser förbundsstyrelsen vara fel. Det finns heller inga ekonomiska skäl att göra det. Att vara medlem i Socialdemokraterna kostar 240 kronor per år, det går att betala via autogiro och då är avgiften 20 kronor per månad.


238

I Kommunals facklig-politiska plan finns en målsättning om att öka antalet fackliga S-föreningar. Helst egna, men när inte den möjligheten finns så gärna tvärfackliga S-föreningar. Genom S-föreningar kan vi nominera fler kommunalare till politiska uppdrag och driva politiska frågor. Förbundsstyrelsen ser därför positivt på att Kommunal på lokal nivå tillsammans med Socialdemokraterna ser över möjligheten att bilda fler lokala fackliga S-föreningar.


att bifalla motion K:58, att anse motionerna K:56, K:59 andra att-satsen, K:61 och K:63 besvarade samt att avslå motionerna K:55, K:57, K:59 första att-satsen, K:60 och K:62.

Vinster i välfärden

K:64 Vinster i välfärden Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst

Privata vårdgivare ska inte tjäna stora vinster på att driva äldrevård/vård.

Jag/Vi yrkar

att privata vårdgivare inte kan ta ut stora vinstpengar på äldrevård/vård. Motionen bifalles av avdelningen.

K:65 Vinster i välfärden Enskild medlem, sektion Skola-service Stockholm, Kommunal Stockholms län

I Stockholms län drivs skolan och förskolan i dag av närmre 1 000 olika arbetsgivare på närmre 2 500 olika arbetsplatser. Det inbegriper ca 4 000 medlemmar. I Stockholms län har vi ca 4 000 privata arbetsplatser inom skola, förskola, vård och omsorg. Det dyker upp nya skolor och förskolor var och varannan dag i Stockholms län. Vår känsla är att detta sker även i resten av landet. Det som nu sker är att det kommer att bildas stora koncerner som köper upp de små föräldrakooperativen som har svårt att gå runt ekonomiskt.

Jag/Vi yrkar

att Svenska Kommunalarbetareförbundet tydligare ska verka mot vinster i välfärden. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna K:64 och K:65 I motion K:64 yrkas att privata vårdgivare inte kan ta ut stora vinstpengar på äldrevård/vård. I motion K:65 yrkas att Svenska Kommunalarbetareförbundet tydligare ska verka mot vinster i välfärden. Kongressen 2013 beslutade att Kommunal ska verka för att en non-profit princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Detta bekräftades på kongressen 2016 med förtydligandet ”Kommunal anser att det finns en inneboende konflikt mellan vinstdrift och andra välfärdspolitiska målsättningar, framför allt i verksamheter som tar hand om människor. Kommunal anser att skattepengar som är avsedda att användas till vård, skola och omsorg ska gå till välfärden och inte till vinster, eller på andra sätt lyftas ut ur verksamheten.”


239

Sedan kongressen 2016 har frågan om vinster i välfärden varit en prioriterad fråga för Kommunal. Under hösten 2016 presenterades rapporten Så mycket bättre? 2016 - En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg. Inför valet 2018 gjordes en uppdaterad, och utvecklad, version som också presenterades på ett seminarium i Almedalen. Kommunal presenterade även rapporten Rätten att reglera vinster i välfärden – en juridisk analys under hösten 2016 som ett svar på att Svenskt Näringsliv argumenterat för att det vore rättsligt omöjligt att reglera välfärdsvinsterna. Kommunal har också suttit med i en referensgrupp till den så kallade Reepalu-utredningen samt lämnat in två remissvar på densamma. Utöver detta har Kommunal, framför allt genom förbundsordförande Tobias Baudin, publicerat artiklar och gjort uttalanden i frågan. Inför valet 2018 var dessutom ”Ökade resurser till välfärden och stopp för vinstjakt” en av tre prioriterade frågor i Kommunals valrörelse. Kommunal har på många sätt drivit frågan om att stoppa vinstjakten i vård, skola och omsorg under den senaste kongressperioden. Trots valresultatet och den 73-punktsöverenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna gjorde i januari kommer Kommunal att fortsätta driva frågan med samma intensitet som tidigare.


att anse motionerna K:64 och K:65 besvarade.

Regler vid upphandling

K:66 Kräv regler för upphandling Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Byggbranschen har aktivt arbetat för ordning och reda bland underentreprenörer med flera. I transportbranschen är det rent kaos. Vem som helst kan lägga in ett anbud på vilken trafik som helst till nästan vilket pris som helst. Sedan förekommer det regelbundet att den som fått anbudet låter underentreprenörer köra i stället för skit och ingenting. Det är allt annat än acceptabelt och detta måste vi sätta stopp för.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska kräva att den som vinner en upphandling ska till merparten själv utföra uppdraget med egen personal och egna fordon. att Kommunal kräver att i svenska upphandlingar måste redan eventuella underentreprenörer anges i anbudet när det lämnas in. att Kommunal kräver att den som vunnit upphandlingen endast får använda de underentreprenörer som angetts i anbudet.


Utlåtande över motion K:66 I motion K:66 yrkas att Kommunal ska kräva att den som vinner en upphandling ska till merparten själv utföra uppdraget med egen personal och egna fordon. Vidare yrkas att Kommunal kräver att i svenska upphandlingar måste redan eventuella underentreprenörer anges i anbudet när det lämnas in samt att Kommunal kräver att den som vunnit upphandlingen endast får använda de underentreprenörer som angetts i anbudet. Som motionären beskriver är det i dag vanligt att upphandlad busstrafik utförs av ett annat bolag än det som vinner upphandlingen. Det gäller inte minst anbud lämnade av så kallade ”samverkansbolag”. Dessa bolag har ingen egen verksamhet utan är skapade just för att lägga och vinna anbud. Därefter fördelar de trafiken mellan sina delägare.


240

Det är i dag inte tillåtet för en upphandlande myndighet att på förhand kräva i vilken utsträckning som en vinnande anbudslämnare måste utföra kontraktet själv. Däremot är det tillåtet att kräva att anbudslämnaren på förhand anger och beskriver vilka underentreprenörer som ska utföra kontraktet. Ur ett fackligt perspektiv är det positivt om den upphandlande myndigheten ställer sådana krav eftersom Kommunal då får bättre kunskap om vilka företag som berörs och kan kontakta dem för tecknande av kollektivavtal med mera.


att bifalla motion K:66 andra och tredje att-satserna, samt att avslå motion K:66 första att-satsen.

Upphandling av busstrafik

K:67 Att Kommunal ska vara en referenspartner i upphandlingar Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag upphandlas merparten av busstrafiken, och vi som ska utföra denna trafik tillfrågas som regel inte om vad som fungerar och inte. Det finns inga som helst sociala krav på den vinnande entreprenören.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att vara en referenspartner när nya upphandlingsunderlag tas fram.

att Kommunal ska vara en referenspartner vid själva upphandlingens beslutande.

att Kommunal ska kräva att kollektivavtal krävs hos enreprenören för att få lämna in anbud i en upphandling.


Utlåtande över motion K:67 I motion K:67 yrkas att Kommunal ska verka för att vara en referenspartner när nya upphandlingsunderlag tas fram, att Kommunal ska vara en referenspartner vid själva upphandlingens beslutande samt att Kommunal ska kräva att kollektivavtal krävs hos entreprenören för att få lämna in anbud i en upphandling. Motionen handlar om den upphandlade busstrafiken men har bäring på all upphandlad verksamhet. Även fast Kommunals medlemmar oftast har bäst kunskap om verksamheterna är det allt för sällan som de tillfrågas när upphandlingar ska genomföras och underlag tas fram. Kommuner och landsting försitter stora möjligheter till verksamhetsförbättring genom att inte tillvarata de anställdas kunskaper och erfarenheter. Möjligen ser vi nu något som liknar en förbättring inom framför allt just busstrafiken. På vissa håll i landet har de upphandlande myndigheterna börjat skicka ut sina upphandlingsunderlag på remiss till olika intressenter, däribland också till Kommunal. Kommunal hoppas att de avdelningar och sektioner som får möjlighet att yttra sig över sådana underlag tar vara på möjligheten och framför relevanta synpunkter. Vid behov kan förbundskontoret bistå i detta arbete. Om upphandlingarna aktualiserar rätt till förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) ska givetvis denna rätt bevakas och Kommunal också påkalla förhandling i fall arbetsgivaren självmant underlåter att göra det. Vad gäller det konkreta valet av entreprenör följer möjligheterna till arbetstagarinflytande av reglerna om så kallat fackligt veto (38-40 § MBL). Förbundsstyrelsen ser ett generellt behov av att öka arbetet med dessa bestämmelser vad gäller all upphandlad verksamhet.


241

Frågan om krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar har diskuterats mycket de senaste åren och fackföreningsrörelsen har här vunnit vissa segrar. Än är dock inte lagstiftningen bra. Det är i dag inte tillåtet att kräva att en entreprenör ska vara bunden av ett kollektivavtal. Kommunal kommer att fortsätta arbeta för att förbättra lagens innehåll och tillämpning.


att bifalla motion K:67.

Anpassad förskola

K:68 Anpassad förskola även för Kommunals arbetare Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

Inom Kommunals yrkesområden jobbar många skift på obekväm arbetstid. Förskolan ska kunna finnas till för alla oavsett vilka arbetstider man har. Förskolan ska kunna vara mer flexibel med hämtning- och lämningstider för Kommunals medlemmar, där förskolan ser till familjens behov så att barn till kommunalare inte blir diskriminerade. Barnen till skiftarbetare ska få ha rätt att komma på tider till förskolan, så att de har samma möjlighet att delta i aktiviteter på förmiddagen, även om föräldern jobbar kvällspass. I dag ser man att många kommunalare väljer att gå ner i arbetstid eller byta arbete för att få livet att gå ihop med förskolan. Många söker sig till jobb där arbetstiderna är 7-16, måndag-fredag, för att förskolan inte finns tillgänglig. Det är även problem med semestertider då förskolan stänger mitt i sommaren, vilket gör att många måste ta ut föräldraledighet eller ha barnen på en förskola som de ej är inskolade på. Många kommunalare betalar full körskoleavgift, men har inte rätt att nyttja förskolan full tid på grund av skiftarbete.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att förskolan ska vara anpassad efter sina medlemmar som arbetar skift. att Kommunal ska verka för att kommunalares barn ska få stanna på sina inskolade förskolor. att Kommunal ska verka för att förskolan inte ska diskriminera barn till skiftarbetande kommunalare.


Utlåtande över motion K:68 I motion K:68 yrkas att Kommunal ska verka för att förskolan ska vara anpassad efter sina medlemmar som arbetar skift, att kommunalares barn ska få stanna på sina inskolade förskolor och att Kommunal ska verka för att förskolan inte ska diskriminera barn till skiftarbetande kommunalare. Det är en förutsättning för det svenska välfärdssamhället att kvinnor och män ska kunna förena förvärvsarbete och familjeliv. Därför krävs att barnomsorg finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Även om fler och fler kommuner erbjuder barnomsorg på obekväma tider – från 118 kommuner år 2010 till 208 kommuner år 2016 – är det inte tillräckligt. Så många som var femte förälder i arbetaryrken uppger att barnomsorgen sällan eller aldrig är öppen när de arbetar. Nästan två av tre arbetarkvinnor arbetar en del eller hela sin arbetstid utanför vardagar mellan klockan 06:00 på morgonen och klockan 18:00 på kvällen. Medan närmare 80 procent av tjänstemännen, både kvinnor och män, endast arbetar vardagar mellan klockan 06-18. Det gör rätten till förskola på obekväm arbetstid till en klassfråga.


242

Detta dubbla syfte med förskolan, både att bidra till barnens utveckling och ge föräldrarna möjlighet att arbeta, kan bara uppnås om barnen får trygga relationer med barnskötare och förskollärare. För att skapa kontinuitet i förskolornas arbetslag krävs en långsiktig personalpolitik. Den behöver bygga på heltids- och tillsvidareanställningar för barnskötare. Den reviderade läroplanen som träder i kraft i juli 2019 slår fast att ”utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.” Det kräver att verksamheten och arbetslaget utformas för att en trygg, tillgänglig och utvecklande förskola är tillgänglig även för barn med föräldrar som arbetar på kvällar, nätter eller helger. Det behövs ökade resurser och bättre bemanning för att förbättra för barnskötare som arbetar i förskolan. Arbetet måste organiseras utifrån för att möta behoven hos föräldrar och barn samtidigt som arbetsorganisationen utformas utifrån arbetslaget. Med god bemanning och kontinuitet i centrum.


att bifalla motion K:68 första och tredje att-satserna, samt att avslå motion K:68 andra att-satsen.

Strejkrätten

K:69 Kommunal borde försvarat strejkrätten! Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Rätten att kunna strejka är intimt förknippad med rätten att organisera sig fackligt och en förutsättning för att en facklig organisation ska kunna företräda sina medlemmar. Strejkrätten är en grundläggande del av vår demokrati och den svenska modellen. Vi var därför stolta när Kommunals dåvarande ordförande Lillemor Arvidsson vågade sätta ner foten och sa nej till det strejkförbud som den socialdemokratiska regeringen föreslog 1990. Det är tragiskt att vår nuvarande ledning inte har samma ryggrad. Vi är besvikna över att man har ställt sig bakom den uppgörelse om inskränkt strejkrätt som de tre fackliga centralorganisationerna kommit fram till ihop med Svenskt Näringsliv. Den socialdemokratiska regeringen valde, när man tillsatte sin utredning för att pröva om strejkrätten skulle inskränkas, att falla till föga för ett långvarigt lobbyarbete från Svenskt Näringsliv som naturligtvis vill stärka arbetsgivarnas makt. De flesta fackliga organisationerna var självklart kritiska till det och menade att utredningen aldrig borde tillsatts. Det är därför en besvikelse när förbundstopparna nu ändå viker ner sig och delvis väljer gå de krav som lyfts fram till mötes. Varje inskränkning av strejkrätten förskjuter makten till arbetsgivarnas fördel. Det är inte att värna den svenska modellen – tvärtom.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen om att inskränka strejkrätten.



243

K:70 Kommunal borde försvarat strejkrätten! Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län


Jag/Vi yrkar



K:71 Kommunal borde försvarat strejkrätten! Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Rätten att kunna strejka är intimt förknippad med rätten att organisera sig fackligt och en förutsättning för att en facklig organisation ska kunna företräda sina medlemmar. Strejkrätten är en grundläggande del av vår demokrati och den svenska modellen. Vi var därför stolta när Kommunals dåvarande ordförande Lillemor Arvidsson vågade sätta ner foten och sade nej till det strejkförbud som den socialdemokratiska regeringen föreslog 1990. Det är tragiskt att vår nuvarande ledning inte har samma ryggrad. Vi är besvikna över att man har ställt sig bakom den uppgörelse om inskränkt strejkrätt som de tre fackliga centralorganisationerna kommit fram till ihop med Svenskt Näringsliv. Den socialdemokratiska regeringen valde, när man tillsatte sin utredning för att pröva om strejkrätten skulle inskränkas, att falla till föga för ett långvarigt lobbyarbete från Svenskt Näringsliv som naturligtvis vill stärka arbetsgivarnas makt. De flesta fackliga organisationerna var självklart kritiska till det och menade att utredningen aldrig borde tillsatts. Det är därför en besvikelse när förbundstopparna nu ändå viker ner sig och delvis väljer gå de krav som lyfts fram till mötes. Varje inskränkning av strejkrätten förskjuter makten till arbetsgivarnas fördel. Det är inte att värna den svenska modellen – tvärtom.

Jag/Vi yrkar




244

K:72 Försvara strejkrätten Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Vi har sedan 2016 följt turerna kring konflikten i Göteborg mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och APM Terminals. Denna kamp har utmynnat i några märkliga effekter. Dels tillsatte vår socialdemokratiskt styrda regering 2017 en utredning för att inskränka strejkrätten. Notera att den inte hade i uppgift att se över arbetsköparsidans konfliktvapen, endast de fackligas strejkrätt. Dels har LO tagit strid mot Svenska Hamnarbetarförbundet i stället för att stötta dem mot APM Terminals, som är en ökänd antifacklig arbetsköpare. Detta har man bland annat gjort genom att motarbeta Svenska Hamnarbetarförbundet i ord och handling, men allra värst är att man i juni 2018 ingick ett avtal med Svenskt Näringsliv med ett eget förslag på inskränkningar i strejkrätten. Detta är något som arbetsköparsidan drömt om i decennier. Man hävdar från LO-ledningens håll att man inte hade något val och att man gjorde det för att förekomma utredningens förslag på lagstiftning. Detta tycker inte vi håller som argument. Är vi en facklig kamporganisation eller inte? Vad man i stället skulle ha valt att göra är att varsla om en generalstrejk. Om inte det grundläggande verktyget som strejken utgör är värt att strejka för så har vi svårt att se vad som är det. Vi är en fackförening, inte en stödtrupp till arbetsköparsidan, Svenskt Näringsliv.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal drar sig ur avtalet angående strejkrätten som slutits mellan LO och Svenskt Näringsliv. att Kommunal, om någon framtida regering tänker göra någon inskränkning i strejkrätten, i LO agerar så att en generalstrejk utlyses för att förhindra någon inskränkning i strejkrätten.


K:73 Kommunal borde försvara strejkrätten! Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne


Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten. Motionen bifalles av avdelningen.


245

K:74 Kommunal borde försvarat strejkrätten Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län


Jag/Vi yrkar

att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO om att inskränka strejkrätten.


K:75 Motion till försvar för strejkrätten Sektion, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Den femte juni tillkännagav de tre fackliga huvudorganisationerna LO, TCO och Saco att de i samarbete med arbetsköparnas intresseorganisationer kommit fram till en uppgörelse om hur strejkrätten ska begränsas. Arbetarnas strejkrätt är redan kringskuren av varselplikt och fredsplikt under avtalsperioder och ska nu ytterligare begränsas genom att stridsåtgärder som inte syftar till kollektivavtal förbjuds. Även om sympatiåtgärder och politiska stridsåtgärder uttryckligen är undantagna, är risken stor att stridsåtgärder för olovligt avskedade medlemmar eller förhandlingsvägran förbjuds. När resultatet av förhandlingarna bekantgjordes gav den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson förslaget sitt stöd. Även de mest reaktionära delarna av den svenska borgerligheten torde ha blivit imponerade av det Socialdemokratiska partiets angrepp på svensk arbetarklass. Konsekvenserna stannar inte vid detta. Med denna överenskommelse, i samarbete mellan reformism och kapitalister, har dörren öppnats för ett totalt åsidosättande av de svenska fackföreningarna precis det som strejkrättsutredningen, (vi får förmoda på önskan från SN och arbetsköparparterna) som i våras lanserades av Socialdemokraterna hade som uppgift att göra att begränsa strejkrätten. Praxis har tidigare varit att stridsåtgärder inte får vidtas i syfte att tränga undan eller åsidosätta befintliga kollektivavtal – vilket är det första avtal på arbetsplatsen som reglerar de anställdas villkor. Att begränsa strejkrätten är nu tänkt att upphöjas till lag genom ändringar i Medbestämmandelagen, som i dagsläget bland annat reglerar fredsplikten och medling.


246

Genomförs ändringen, får kapitalisterna möjlighet att teckna kollektivavtal med egna, gula fackföreningar, vars avtal reglerar de anställdas villkor och som inom den borgerliga lagens ramar inte kommer att kunna bestridas. Detta lämnar arbetarnas fackföreningar med två alternativ: endera att bjuda under de gula fackföreningarna eller att i strid mot lagen bekämpa dem. De ändringar som överenskommits i klassamarbetet och som även vunnit gehör hos de centrala fackliga organisationernas ledningar bereder nu vägen för en generaloffensiv mot arbetarna i vårt land. När motsättningarna mellan världens imperialistiska centra ökar, när konkurrensen ökar, växer behovet av att pressa tillbaka det egna landets arbetarklass och att ”på deras ryggar” öka möjligheterna till konkurrens med de andra imperialisterna runt om i världen. Angreppen sker följaktligen inte av en slump. Det är inbyggt i det kapitalistiska systemets mekanik och tvingar det till angrepp. Utan en uppgörelse med det kapitalistiska systemet, dess stat och politiker och arbetarledare kan ingen strejkrätt någonsin garanteras. De borgerliga klasslagarna utökas för rätt att begränsa arbetarklassens kamp och rättigheter att tillvarata sina egna intressen. Därför ligger det i Kommunals intresse att kraftfullt säga nej till detta förslag. Det är endast i klasskampen och för socialism som verkliga framsteg och verklig säkerhet för det arbetande folket i Sverige och i världen kan vinnas. Kapitalismen står inte att förbättra.

Jag/Vi yrkar

att bekämpa varje inskränkning av strejkrätten!

att företräda de arbetandes intressen genom att agera mot kapitalets angrepp och ta avstånd från dess propåer. att Kommunal ifrågasätter grumliga strategier och arbetarfientlighet, för demokrati och facklig aktivitet underifrån.


K:76 Bevarandet av strejkrätten Enskild medlem, sektion Botkyrka Salem, Kommunal Stockholms län

Det är angeläget att vi från fackligt håll belyser frågan om strejkrätten mot bakgrund av den konflikt som utspelat sig i Göteborgs hamn under 2016/2017/2018, där Svenska Hamnarbetarförbundet använt sig av stridsåtgärder som ett försök att uppnå förbättrade arbetsvillkor för de arbetstagare som de representerar. Svenska Hamnarbetarförbundet har krävt att få samma inflytande som Transportarbetareförbundet redan har då arbetsgivaren (APM terminals) valt att teckna ett rikstäckande avtal med Transportarbetareförbundet. Detta trots att Svenska Hamnarbetarförbundet organiserar mer än hälften av arbetstagarna i Göteborgs hamn och är den motpart som kan erbjuda arbetsgivaren arbetsfred, endast ca 15 procent av de anställda är anslutna till Transports förbund. Svenska Hamnarbetarförbundet har fört en desperat kamp mot arbetsgivaren och har vidtagit nödvändiga stritsåtgärder, till exempel att ta ut sina medlemmar i strejk, vilket senare ledde till att arbetsgivaren (APM terminals) svarade med lockout. Trots att upprepade medlingsförsök gjorts via medlare från LO förblir konflikten svårlöst. (https://www.svt.se/special/speletomhamnen/) (https://www.svtplay.se/video/16631958/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-19-avsnitt-2?start=auto&tab=2018). Uppdrag granskning - Spelet om hamnen www.svtplay.se


247

Konflikten som skakar Göteborgs hamn är den allvarligaste på många år. I botten ligger ett bråk mellan Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning fyra och den globala hamnjätten APM Terminals. Men konflikten har kommit att handla om något mycket större, något som kan förändra den svenska arbetsmarknaden i grunden. Programledare: Karin Mattisson. Så blev konflikten i hamnen något som berör oss alla - SVT ... www.svt.se Våren 2016 bryter en konflikt ut i Göteborgs kommunala containerhamn. Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning fyra, den så kallade Hamnfyran, tar ut sina medlemmar i två dygnslånga strejker. LO:s medlare och Svenskt Näringsliv lyfter frågan till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som i januari 2018 uttalar sig: - Den svenska modellen fungerar inte som det var tänkt i det här fallet och det är därför jag är beredd att gå så långt som med lagstiftning i ett ärende som för oss socialdemokrater naturligtvis är väldigt känsligt. (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/s-minister-inskrankning-av-strejkratten-behovs-i-sverige-pa-grund-av-hamnkonflikten-i-goteborg) Ylva Johansson: Inskränkning av strejkrätten behövs för. www.svt.se Strejkrätten måste troligen inskränkas. Den slutsatsen kommer överraskande socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson fram till. Orsaken är den långa striden mellan. Regeringen tillsätter en utredning som blir klar i juni 2018 (https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/06/sou-201840/). Men hänvisar i slutändan till att arbetsmarknadens parter ska lösa det hela. Vissa fredspliktsfrågor - Regeringen.se www.regeringen.se Utredningen har haft i uppdrag att överväga vissa ändringar i rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Strejkrätt och fredsplikt är essentiellt för allt fackligt arbete, varje inskränkning innebär en allvarlig maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel. Därför är det beklämmande om det enda verkliga motmedel som arbetstagare har för att på riktigt kunna hävda sig gentemot en arbetsgivare skulle begränsas. Min uppfattning är att medlarnas förslag som förhandlats fram av LO, TCO, Saco samt Svenskt Näringsliv, saknar stöd bland dess medlemmar. Det går kalla kårar genom arbetarrörelsen när LO tillsammans med Socialdemokraterna (det så kallade arbetarpartiet) går Svenskt Näringslivs ärende genom att försvaga arbetarrörelsen och ge arbetsgivare en helt ny obeprövad verktygslåda att använda, som riskerar att ställa arbetare mot arbetare och förbund mot förbund, den interna kritiken låter sig inte vänta. (https://ka.se/2018/06/19/ror-inte-strejkratten-lo/) Både LO och det Socialdemokratiska partiet har blivit toppstyrda och verkar till varje pris vilja bevara dess hegemoniska särställning, men i sin iver att göra detta så glömmer man liksom bort att fråga vad medlemmarna tycker och vilken rörelse som man en gång sprungit ur. Om man gör såsom regeringen har föreslagit och låter medlarnas förslag omvandlas till lag, då uppstår ytterligare ett problem, varken fackets eller Svenskt Näringslivs företrädare är folkvalda, men ska ändå ges så pass stort inflytande att de ska bestämma över regler som omfattar varenda lönearbetare i Sverige, vilka de knappast kan anses representera.


248

Hamnarbetarnas egen rapport belyser det rättsvidriga i och med detta och frågan är om det till och med är så att jäv uppstår när en och samma intresseorganisation tillåts att få ett avgörande inflytande över såväl lagstiftande som verkställande och dömande makt, det här låter inte speciellt rättssäkert i mina öron. "Arbetsrätten i Sverige regleras genom lagar och avtal som tolkas av Arbetsdomstolen. Dess ledamöter tillsätts dels av LO, TCO och Saco, dels av Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen utser juristdomarna, som utgör en minoritet i domstolen. Arbetsdomstolens domar är prejudicerande och kan inte överklagas inom ramen för det svenska rättsväsendet. När det gäller det aktuella förslaget till inskränkt konflikträtt har de resursstarka intresseorganisationerna LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv själva kommit överens om att utforma ny lagstiftning. I hemlighet har de skrivit såväl förarbeten som lagtext och lagkommentarer. Samma organisationer krävde sedan att riksdag och regering snabbt skulle omvandla deras förslag till lag, vilket regeringen omedelbart accepterade. Vid flera tillfällen har organisationernas representanter hänvisat detaljfrågor och oklarheter kring den nya lagen till framtida domar i Arbetsdomstolen, där de själva alltså kommer sitta med och göra framtida tolkningar. Organisationernas företrädare har varit tydliga med att lagförslagets syfte är att påverka och begränsa en tredje part, Svenska Hamnarbetarförbundet. Ett sådant sätt att stifta lag är inte förenlig med grundläggande krav på rättssäkerhet i ett modernt demokratiskt samhälle. I praktiken skulle det innebära att intresseorganisationer, ja i slutändan enskilda personer utan folkligt mandat, tillåts få ett avgörande inflytande över såväl lagstiftande som verkställande och dömande makt." (https://forsvarastrejkratten.files.wordpress.com/2018/08/sammanfattning_rapport2.pdf) Jag håller med Svenska Hamnarbetarförbundet i deras slutsatser och föreslår därför att Kommunals sektion Botkyrka/Salem arbetar för att det lagförslag som presenterats i "Utvidgad stridsrätt", som regeringen ställt sig bakom, måste avvisas eftersom: ¤ Förslaget allvarligt inskränker fackföreningarnas möjligheter att hävda sina medlemmars intressen. ¤ Arbetsgivarna får stora möjligheter att själva välja sin fackliga motpart och vilka avtal de vill tillämpa. Det öppnar för omfattande avtalsshopping och villkorsdumpning. ¤ Förslaget direkt och indirekt påverkar alla löntagare i Sverige och deras organisationer negativt. ¤ Arbetsgivare skulle få stora möjligheter att försvåra och försena stridsåtgärder genom rättsliga invändningar mot såväl rimligheten i fackets krav som rena teknikaliteter. Fackföreningar skulle i praktiken förbjudas att i en konfliktsituation svara på lagstridiga åtgärder från arbetsgivarna genom att tillföra nya krav för att avbryta stridsåtgärderna. Förslagets ensidiga inskränkningar av fackföreningarnas konflikträtt skulle innebära en ny situation på svensk arbetsmarknad, där makten kraftigt förskjuts till arbetsgivarnas fördel.

Jag/Vi yrkar

att facket bör arbeta som opinionsbildare för strejkrätten, fri facklig organisering samt att få LO:s ledning att fråga vad medlemmarna tycker innan de går vidare med sina egna förslag. att facket ska arbeta för att ställa Ylva Johansson inför konstitutionsutskottet så att hon kan förtydliga hur hon tänkt när hon föreslår att kravet på att en konflikt måste syfta till ett kollektivavtal med fredsplikt, något som regeringens egen utredning visat bryter mot internationella konventioner som Sverige undertecknat, såsom Europakonventionen, Europeiska rådets sociala stadga samt ILO-konventionerna 87 och 98. Detta uppmärksammas i den statliga utredningen: ”Ett sådant generellt förbud hade sannolikt varit problematiskt utifrån Sveriges internationella åtaganden när det gäller skyddet för rätten att vidta stridsåtgärder.” (SOU 2018:40 s. 114) men lämnar ändå Arbetsmarknadsministern oberörd.


248

Hamnarbetarnas egen rapport belyser det rättsvidriga i och med detta och frågan är om det till och med är så att jäv uppstår när en och samma intresseorganisation tillåts att få ett avgörande inflytande över såväl lagstiftande som verkställande och dömande makt, det här låter inte speciellt rättssäkert i mina öron. "Arbetsrätten i Sverige regleras genom lagar och avtal som tolkas av Arbetsdomstolen. Dess ledamöter tillsätts dels av LO, TCO och Saco, dels av Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen utser juristdomarna, som utgör en minoritet i domstolen. Arbetsdomstolens domar är prejudicerande och kan inte överklagas inom ramen för det svenska rättsväsendet. När det gäller det aktuella förslaget till inskränkt konflikträtt har de resursstarka intresseorganisationerna LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv själva kommit överens om att utforma ny lagstiftning. I hemlighet har de skrivit såväl förarbeten som lagtext och lagkommentarer. Samma organisationer krävde sedan att riksdag och regering snabbt skulle omvandla deras förslag till lag, vilket regeringen omedelbart accepterade. Vid flera tillfällen har organisationernas representanter hänvisat detaljfrågor och oklarheter kring den nya lagen till framtida domar i Arbetsdomstolen, där de själva alltså kommer sitta med och göra framtida tolkningar. Organisationernas företrädare har varit tydliga med att lagförslagets syfte är att påverka och begränsa en tredje part, Svenska Hamnarbetarförbundet. Ett sådant sätt att stifta lag är inte förenlig med grundläggande krav på rättssäkerhet i ett modernt demokratiskt samhälle. I praktiken skulle det innebära att intresseorganisationer, ja i slutändan enskilda personer utan folkligt mandat, tillåts få ett avgörande inflytande över såväl lagstiftande som verkställande och dömande makt." (https://forsvarastrejkratten.files.wordpress.com/2018/08/sammanfattning_rapport2.pdf) Jag håller med Svenska Hamnarbetarförbundet i deras slutsatser och föreslår därför att Kommunals sektion Botkyrka/Salem arbetar för att det lagförslag som presenterats i "Utvidgad stridsrätt", som regeringen ställt sig bakom, måste avvisas eftersom: ¤ Förslaget allvarligt inskränker fackföreningarnas möjligheter att hävda sina medlemmars intressen. ¤ Arbetsgivarna får stora möjligheter att själva välja sin fackliga motpart och vilka avtal de vill tillämpa. Det öppnar för omfattande avtalsshopping och villkorsdumpning. ¤ Förslaget direkt och indirekt påverkar alla löntagare i Sverige och deras organisationer negativt. ¤ Arbetsgivare skulle få stora möjligheter att försvåra och försena stridsåtgärder genom rättsliga invändningar mot såväl rimligheten i fackets krav som rena teknikaliteter. Fackföreningar skulle i praktiken förbjudas att i en konfliktsituation svara på lagstridiga åtgärder från arbetsgivarna genom att tillföra nya krav för att avbryta stridsåtgärderna. Förslagets ensidiga inskränkningar av fackföreningarnas konflikträtt skulle innebära en ny situation på svensk arbetsmarknad, där makten kraftigt förskjuts till arbetsgivarnas fördel.

Jag/Vi yrkar

att facket bör arbeta som opinionsbildare för strejkrätten, fri facklig organisering samt att få LO:s ledning att fråga vad medlemmarna tycker innan de går vidare med sina egna förslag. att facket ska arbeta för att ställa Ylva Johansson inför konstitutionsutskottet så att hon kan förtydliga hur hon tänkt när hon föreslår att kravet på att en konflikt måste syfta till ett kollektivavtal med fredsplikt, något som regeringens egen utredning visat bryter mot internationella konventioner som Sverige undertecknat, såsom Europakonventionen, Europeiska rådets sociala stadga samt ILO-konventionerna 87 och 98. Detta uppmärksammas i den statliga utredningen: ”Ett sådant generellt förbud hade sannolikt varit problematiskt utifrån Sveriges internationella åtaganden när det gäller skyddet för rätten att vidta stridsåtgärder.” (SOU 2018:40 s. 114) men lämnar ändå Arbetsmarknadsministern oberörd.



249

Utlåtande över motionerna K:69-K:76 I motionerna K:69, K:70 och K:71 yrkas att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen om att inskränka strejkrätten. I motion K:72 yrkas att Kommunal drar sig ur avtalet angående strejkrätten som slutits mellan LO och Svenskt Näringsliv, samt att Kommunal, om någon framtida regering tänker göra någon inskränkning i strejkrätten, i LO agerar så att en generalstrejk utlyses för att förhindra någon inskränkning i strejkrätten. I motion K:73 yrkas att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten. I motion K:74 yrkas att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen mellan Svenskt näringsliv och LO om att inskränka strejkrätten. I motion K:75 yrkas att bekämpa varje inskränkning av strejkrätten!, att företräda de arbetandes intressen genom att agera mot kapitalets angrepp och ta avstånd från dess propåer samt att Kommunal ifrågasätter grumliga strategier och arbetarfientlighet, för demokrati och facklig aktivitet underifrån. I motion K:76 yrkas att facket bör arbeta som opinionsbildare för strejkrätten, fri facklig organisering samt att få LO:s ledning att fråga vad medlemmarna tycker innan de går vidare med sina egna förslag. Att facket ska arbeta för att ställa Ylva Johansson inför konstitutionsutskottet så att hon kan förtydliga hur hon tänkt när hon föreslår att kravet på att en konflikt måste syfta till ett kollektivavtal med fredsplikt, något som regeringens egen utredning visat bryter mot internationella konventioner som Sverige undertecknat, såsom Europakonventionen, Europeiska rådets sociala stadga samt ILO-konventionerna 87 och 98. Detta uppmärksammas i den statliga utredningen: ”Ett sådant generellt förbud hade sannolikt varit problematiskt utifrån Sveriges internationella åtaganden när det gäller skyddet för rätten att vidta stridsåtgärder.” (SOU 2018:40 s. 114) men lämnar ändå Arbetsmarknadsministern oberörd. Motionärerna yrkar att Kommunal ska försvara strejkrätten och ta ställning mot den uppgörelse kring strejkrätten som träffats mellan arbetsmarknadens parter i juni 2018. Rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet och en förutsättning för att den svenska modellen ska fungera. Detta är en rättighet som alla arbetsmarknadens parter har att värna och respektera. För att uppnå detta har parterna, däribland Kommunal, ställt sig bakom den överenskommelse som träffats mellan de fackliga centralorganisationerna och Svenskt Näringsliv. Anledningen till att så skedde var för att värja sig mot det högst verkliga och överhängande hot som låg för handen genom den av regeringen tillsatta Stridsrättsutredningen, som i grunden hade kunnat äventyra rätten att vidta stridsåtgärder på ett långt mer ingripande sätt än vad överenskommelsen innebär. För att kunna besvara motionerna på ett tillfredsställande sätt anser förbundsstyrelsen att man dels måste beskriva överenskommelsens närmare innehåll och dels måste blicka tillbaka och se till framväxten av den svenska modellen och dess prövningar genom åren. Tillkomsten av den svenska modellen Den svenska modellens historia tog fart i slutet av 1800-talet då allt fler arbetstagare började organisera sig. LO bildades 1898 och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) bildades 1902. Ett genombrott för de kollektiva arbetsmarknadsrelationerna kom genom den så kallade Decemberkompromissen 1906 mellan LO och SAF. Överenskommelsen innebar att SAF erkände arbetstagarnas föreningsrätt, det vill säga rätt att bilda och verka i fackföreningar, medan LO erkände arbetsgivarnas företagslednings- och arbetsledningsrätt. Genom decemberkompromissen lades grunden för den svenska modellen; att parterna inte skulle försöka utplåna varandra utan i stället lösa tvister genom förhandlingar.


250

Under början av 1900-talet blev kollektivavtal ett allt vanligare sätt att reglera arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. Vilken rättsverkan kollektivavtalen hade var dock på den tiden oklart. Under denna tid blev det också allt vanligare med stridsåtgärder vilket ledde till att den så kallade arbetsfredslagstiftningen antogs 1928. Lagstiftningen bestod av två delar; lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol. Av lagen om kollektivavtal följde att kollektivavtal medförde fredsplikt för organisationen och dess medlemmar och att brott mot fredsplikten medförde skadeståndsansvar. Vidare blev det möjligt för arbetstagarorganisationerna att vid Arbetsdomstolen som då också bildats göra gällande avtalsbrott om arbetsgivaren inte betalade den lön som föreskrevs i kollektivavtalet. Därigenom klargjordes också åtskillnaden mellan intressetvister och rättstvister. I intressetvister kan parterna, om de inte är bundna av fredsplikten som följer av kollektivavtal, vidta stridsåtgärder och i rättstvister kan parterna slutligt få tvisten prövad av Arbetsdomstolen. Under 1930-talet förbereddes lagstiftning mot samhällsfarliga stridsåtgärder och för att skydda neutrala tredje män vid stridsåtgärder. För att undgå lagstiftning föregick parterna (LO och SAF) detta genom att 1938 träffa att huvudavtal, det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Avtalet innehöll en förhandlingsordning, vissa regler om samhällsfarliga konflikter samt regler som begränsade användningen av stridsåtgärder. Störst betydelse fick dock avtalet som en gemensam viljeförklaring mellan parterna, för att visa att de var inriktade på att genom överenskommelser sinsemellan lösa problem på arbetsmarknaden. Detta lade också grunden för en tid där förhållandet mellan arbetsmarknadens parter präglades av samförståndsanda. Under kommande decennier träffades fler överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter om exempelvis arbetstagarinflytande och anställningsskydd och parterna visade på så sätt att de värnade om det som kommit att kallas för den svenska modellen. Under 1970-talet kom dock ett antal arbetsrättsliga skyddslagstiftningar att antas och dess gemensamma intresse var att stärka arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden. Under denna tid inrättades lagen om anställningsskydd, medbestämmandelagen, förtroendemannalagen, en ny semesterlag, andra ledighetslagar och den första jämställdhetslagen. Än i dag är det alltjämt dessa lagar och regler, med smärre ändringar, som gäller på svensk arbetsmarknad. Flertalet av de ändringar som de senaste decennierna genomförts i de arbetsrättsliga lagarna har utgjort en implementering av EU-direktiv. Skyddet för stridsrätten Rätten att vidta stridsåtgärder är skyddad av flera internationella instrument som Sverige har anslutit sig till, bland annat Europarådets sociala stadga, FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Genom rättsutveckligen i Europadomstolen anses numera också skyddet för föreningsfriheten i art. 11 i EKMR innefatta en viss rätt att vidta stridsåtgärder. En annan viktig rättskälla inom arbetsrätten är ILO:s kärnkonventioner. Två av dessa rör föreningsfrihet och rätten till kollektiv förhandling; nr 87 angående föreningsfrihet och skyddet för organisationsrätten och nr 98 angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. ILO:s praxis avseende dessa konventioner erkänner strejkrätten som en grundläggande rättighet men inte ett mål i sig. Det innebär att det som skyddas av konventionerna är stridsåtgärder som vidtas i syfte att genomdriva krav som en part inte fått gehör för i kollektiva förhandlingar. I svensk rätt återfinns skyddet för rätten att vidta stridsåtgärder i 2 kap. 14 § regeringsformen (RF). Där fastslås att en förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Rätten att vidta stridsåtgärder kan således inte begränsas genom en förordning eller myndighetsföreskrift, endast genom lag. 2 kap. 14 § RF omfattar på arbetstagarsidan bara stridsåtgärder som anordnas av arbetstagarorganisationer. I Sverige föreligger således ingen individuell strejkrätt. Det framgår också av förarbetena till Medbestämmandelagen (MBL) att stridsåtgärder som är organisationsmässiga är tillåtna, således inte stridsåtgärder anordnade av en grupp arbetstagare.


251

Det är viktigt att erinra att skyddet för rätten att vidta stridsåtgärder i regeringsformen är kopplad till stridsåtgärder som syftar till att påverka förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det grundläggande syftet att vidta stridsåtgärder är och har alltid varit för att träffa kollektivavtal. Stridsåtgärder som vidtas för att påverka andra förhållanden är således inte skyddade av regeringsformen.

Fredsplikt Genom att teckna kollektivavtal med en arbetstagarorgansation köper sig arbetsgivaren en fredsplikt. Det innebär att så länge avtalet är gällande är tanken att det inte ska förekomma stridsåtgärder i de avtalsreglerade intressefrågorna. Kollektivavtalet är således ett fredsdokument som medför fredsplikt för kollektivavtalsparterna och dess medlemmar. Fredspliktens omfattning framgår i första hand av 41 § MBL. En stridsåtgärd som vidtas i strid med 41 § MBL är olovlig och kan medföra skadeståndsansvar. Regeln innebär att det dels krävs att åtgärden är beslutad om i behörig ordning inom organisationen, och dels att den inte får vidtas i något av de syften som anges i fyra punkter i samma paragraf. Dessa anger att en stridsåtgärd som syftar till att utöva påtryckning i en tvist avseende tolkning av kollektivavtal eller om MBL, åstadkomma ändringar i gällande avtal, genomföra en bestämmelse som är avsedd att tillämpas när avtalet upphört att gälla, eller stödja någon annan, när denne inte själv får vidta en stridsåtgärd (sympatiåtgärd) är olovliga. Vidare innehåller 42-44 §§ MBL ytterligare regler om fredsplikt och stridsåtgärder. Dessa beskriver exempelvis organisationernas ansvar då dess medlemmar vidtagit en otillåten stridsåtgärd samt andra former av olovliga stridsåtgärder. Gränsdragningskonflikter och konkurrerande kollektivavtal Det förekommer att arbetstagarorganisationer är oense om vilken organisation som ska teckna kollektivavtal med en arbetsgivare för ett visst arbete. Sådana konflikter löses normalt genom gränsdragningsavtal och inom LO finns en väl utarbetad ordning för hantering av eventuella gränsdragningskonflikter. Det kan ändå hända att organisationerna är oense och att en arbetstagarorganisation vidtar stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal med arbetsgivaren även om denne redan är bunden av kollektivavtal med en annan organisation. Det faktum att arbetsgivaren då kan bli bunden av två oförenliga kollektivavtal medför inte att stridsåtgärden som vidtagits i syfte att träffa kollektivavtalet blir olovlig. Vilket kollektivavtal som arbetsgivaren ska tillämpa kan slutligt prövas av Arbetsdomstolen och avgörs av de regler om konkurrerande kollektivavtal som utvecklats genom Arbetsdomstolens praxis. Dessa innebär, kortfattat, att om en arbetsgivare har träffat två kollektivavtal för samma verksamhet har det först träffade avtalets bestämmelser om anställningsvillkor företräde. Arbetsgivaren är därmed inte skyldig att tillämpa det andra kollektivavtalets bestämmelser om anställningsvillkor. Däremot kan ett sådant så kallat andrahandsavtal ge organisationen en ställning som kollektivavtalspart vilket medför vissa rättigheter såsom exempelvis förstärkt förhandlingsrätt och organisationens förtroendevalda kommer att omfattas av förtroendemannalagen (FML). Däremot är det inte tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att tränga undan eller förändra det först träffade avtalet. Detta följer av den så kallade Britanniaprincipen, som tillkom genom domen AD 1989 nr 120. Det innebär att arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal är skyddade mot stridsåtgärder från en annan organisation, om stridsåtgärden vidtas i syfte att undantränga det befintliga avtalet. Det är däremot i en sådan situation tillåtet att vidta stridsåtgärder för att åstadkomma ett andrahandsavtal, som har mer begränsade rättsverkningar. Inte heller är det i en sådan situation otillåtet att vidta stridsåtgärder för att träffa ett kollektivavtal som bara ska tillämpas på de egna medlemmarna på arbetsplatsen, även om deras arbete skulle omfattas av det första avtalet. Detta följer av AD 2005 nr 110, den så kallade Figeholmsdomen. Vilket avtal som ska tillämpas på arbetstagarna i fråga avgörs dock även i denna situation av AD:s praxis om konkurrerande kollektivavtal som omnämndes ovan. Det innebär att även om stridsåtgärder som vidtagits i detta syfte inte är otillåtna så innebär det inte nödvändigtvis att arbetsgivaren kommer att bli skyldig att tillämpa avtalet ens på de egna medlemmarna.


252

Utredning om strejkrätten tillsattes i juni 2017 Reglerna kring stridsrätten är starkt sammanlänkande med den svenska modellen och den anda som finns att försöka lösa frågor genom förhandlingar. Dessa regler har också traditionellt respekterats av arbetsmarknadens parter, vilket i sig är respektera och värna den svenska modellen. Under senare år har de traditionella och ursprungliga syften som funnits för att vidta stridsåtgärder ibland åsidosatts. Detta har lett till rubbningar i den svenska modellen och att låta dessa fortgå innebär ett hot mot det välfungerande system som finns i dag. Konflikten i Göteborgs hamn har pågått under lång tid och lett till en rad oönskade konsekvenser. De senaste åren har Göteborgs hamn tappat ca 20 procent av sin trafik till städer som Rotterdam, Gdansk och Åhus. Att verksamheten i hamnen minskar till följd av dessa konflikter är dåligt för såväl arbetstagarna (hamnarbetarna) och arbetsgivarna; likväl som för hela Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. Störningarna i leveranser påverkar många olika områden vilket ger till följd att även exempelvis industrin och detaljhandeln blir starkt påverkade av konflikterna. Mot bakgrund av denna konflikt kände sig regeringen nödgade att tillsätta en utredning avseende strejkrätten, under hotet om ett tillkännagivande av den riksdag som bestod av en högermajoritet. Denna utredning har lett till stor oro inom arbetstagarrörelsen och det med rätta, då utredningen fått relativt sett fria händer att föreslå ändringar i rätten att vidta stridsåtgärder. Bakgrunden till parternas överenskommelse Allt eftersom utredningens arbete fortskred stod det klart att ändringar som påverkar såväl stridsrätten likväl som hela den svenska modellen skulle komma att föreslås av utredningen. Kommunal följde utredningens arbete och det kom att bli tydligt att oron varit befogad. De av utredningen föreslagna ändringar, som också redovisas i SOU 2018:40 Vissa fredspliktsfrågor, var mer långtgående och mer ingripande än vad som först befarats. Med den dåvarande (liksom nuvarande) mandatfördelning i riksdagen hade även en sådan lagändring med all sannolikhet röstats igenom och blivit verklighet. Utredningens förslag finns redovisade i SOU 2018:40. Dessa innefattar bland annat en ny huvudregel avseende stridsåtgärder som vidtas mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation som är tillämpligt på arbetet. Dessa, skulle, enligt förslaget, som huvudregel vara olovliga, utom i fyra angivna situationer. Det innebär en kraftig inskränkning jämfört med dagens regler, där utgångspunkten är den motsatta. Det hade också inneburit att i en rättslig prövning hade ålegat arbetstagarsidan att bevisa att åtgärden inte varit olovlig. Bevisbördan hade således varit placerad på arbetstagarparten. Denna ändring skulle kunna få långtgående verkningar för samtliga av arbetsmarknadens parter och även kraftigt påverka maktbalansen mellan arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan. För att undgå att detta förslag skulle bli verklighet tog därför arbetsmarknadens parter representerade av LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv sitt ansvar i enlighet med den svenska modellen och satte sig i förhandlingar för att nå en lösning och kunna undgå en kraftigt inskränkt strejkrätt. Mot denna bakgrund har parterna, efter förhandlingar, nått den uppgörelse som beskrivs i Ds 2018:40. Förbundsstyrelsen delar den bedömning som de fackliga centralorganisationerna tillsammans med Svenskt Näringsliv gjort i detta; det är inte rimligt att de konflikter som pågått i Göteborgs hamn avseende Hamn4ans 250 medlemmar ska få försämra konflikträtten för närmare 3 400 000 medlemmar i de fackliga centralorganisationerna. Utgångspunkten för parternas arbete har varit att göra så små ingripanden i nuvarande reglering om strejkrätten som möjligt. Utgångspunkten i svensk rätt är att stridsåtgärder endast kan begränsas genom lag, eller avtal. Det följer av 2:14 RF som tidigare berörts. Begränsningarna som finns i 41-42 §§ MBL. Dessa regler har sammantaget – för arbetsmarknaden i stort – visat sig fungera väl och har skapat en balans mellan parterna som lett till rimliga avtalsvillkor och arbetsfred. Den i princip fria stridsrätten är avsedd att användas för att förmå motparten att ingå ett kollektivavtal som medför rättsliga förpliktelser mellan parterna och i princip fullständig fredsplikt. Detta har parterna nu tagit gemensamt ansvar för att värna och försvara.


253

Det är viktigt att erinra sig om att valet stod mellan att inte göra någonting och låta utredningens förslag blir verklighet eller att försöka agera i samförstånd och nå en bättre lösning. Arbetsmarknadens parter i form av de fackliga centralorganisationerna och Svensk Näringsliv valde det senare och det har lett fram till det förslag som i dag ligger på bordet. Vad innebär parternas överenskommelse? Den 8 juni 2018 presenterade arbetsmarknadens parter vid en gemensam presskonferens att de nått en överenskommelse avseende frågan om fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Förslaget är därefter inlämnat till Arbetsmarknadsdepartementet och detta har resulterat i Ds 2018:40, som således ersatt utredningens eget förslag kring inskränkningar i strejkrätten. Parternas förslag består av två delar. Det gäller dels frågor kring rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal med en annan organisation, dels rätten att vidta stridsåtgärder i rättstvister. I dessa två delar, och inga andra, införs vissa begränsningar i strejkrätten. Förslaget innebär att det enligt en bestämmelse i MBL, 41 b §, föreslås bli otillåtet att i fyra olika situationer vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal med en annan organisation som är tillämpligt på arbetet i fråga. Dessa situationer är: 1. Om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som har vidtagit stridsåtgärden 2. Om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisation ställer 3. Om arbetstagarorganisationen, som villkor för att upphöra med stridsåtgärden, uppställer andra krav än de som varit föremål för förhandling 4. Om kraven avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Det är således endast i dessa situationer som en stridsåtgärd skulle kunna anses olovlig. Detta kan jämföras med utredningens förlag, där utgångspunkten var att stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal skulle vara olovliga, med endast några få undantag. Enligt utredningens förslag skulle således huvudregeln vara att en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal med en annan organisation skulle vara olovlig. Detta hade kunnat få långtgående konsekvenser för Kommunal likväl som andra förbund, och inte minst skulle det på ett mycket negativt sätt påverka maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter och därigenom äventyra hela den svenska modellen. Med den ordning som nu föreslås måste arbetsgivarsidan bevisa att stridsåtgärden är olovlig, bevisbördan är således placerad på arbetsgivaren. De etablerade organisationerna som tillhör LO, TCO, Saco eller förbund som ingår i förhandlingskarteller med sådana förbund vidtar stridsåtgärder endast i syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivaren och organisationen med åtföljande fredsplikt enligt 41 § MBL. En stridsåtgärd som vidtas mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal i syfte att tränga undan det först träffade avtalet är redan enligt gällande rätt olovlig enligt Britanniaprincipen. P. 1 avser alltså att klargöra denna princip, att stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal endast får vidtas i syfte att träffa kollektivavtal. Det är också sådana stridsåtgärder som är skyddade av regeringsformen. De etablerade arbetsmarknadsparterna som följer den svenska modellen vidtar inte stridsåtgärder för att åstadkomma krav som inte har förhandlats. Det är en grundläggande princip att arbetsgivaren ska ha haft möjlighet att värja sig mot konflikten genom att välja att gå med på arbetstagarnas krav och träffa avtal. Om dessa krav aldrig har förhandlats fråntas arbetsgivaren denna möjlighet, vilket inte kan anses stå i linje med den anda som parterna antagit redan genom Saltsjöbadsavtalet. Det är bakgrunden till p. 2 och 3 i den föreslagna 41 d §.


254

Som tidigare angetts kan en tvist om stridsåtgärden inte leda till svaret vilket avtal som är tillämpligt för ett visst arbete. En stridsåtgärd kan vara lovlig eller olovlig, men frågan om vilket avtal som ska tillämpas på arbetet ifråga avgörs av Arbetsdomstolens praxis om konkurrerande kollektivavtal, likväl före som efter denna föreslagna ändring. Om ett andra kollektivavtal träffas kommer parterna sålunda även efter denna uppgörelse att i första hand få komma överens om vilket avtal som är tillämpligt på arbetet i fråga, eller om parterna inte kommer överens, väcka sådan talan i Arbetsdomstolen som får pröva frågan utifrån gällande rättspraxis. Således har i p. 4 tydliggjorts att stridsåtgärder mot en arbetsgivare inte får vidtas för att uppnå krav som avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal ska få. Vidare innehåller förslaget en ny 41 e § MBL: Arbetsgivare och arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i pågående individuella tvister rörande innebörden eller tillämpningen av lag eller avtal. Syftet med denna bestämmelse är att i lag reglera en ordning som i praktiken varit gällande på den etablerade delen av arbetsmarknaden under mycket lång tid. Stridsåtgärder ska och har traditionellt sett använts för att uppnå kollektivavtal, inte för att utövas som ett påtryckningsmedel i rättstvister. Parternas förslag innebär vissa begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet samt ett förbud mot stridsåtgärder som vidtas i rättstvister. Då skyddet för att vidta stridsåtgärder i regeringsformen 2:14 är förbehållet stridsåtgärder som syftar till att träffa kollektivavtal finns inga hinder mot att införa denna ändring. Vidare erkänner som sagt ILO:s kärnkonventioner nr 87 och 98 att rätten till strejk är en grundläggande rättighet, men av praxis följer att stridsåtgärden inte skyddas om den är själva målet. Eftersom den föreslagna inskränkningen endast gäller i vissa specifika situationer och endast om de vidtas mot en arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal med en annan organisation som är tillämpligt på arbetet i fråga påverkas skyddet för föreningsrätten och rätten till kollektivförhandling på så sätt som stadgas i ILO 87 och 98 inte av de förslag som föreslås i Ds 2018:40. Hade förslagen däremot inneburit ett generellt förbud mot stridsåtgärder som inte syftar till att träffa kollektivavtal hade bedömningen kunnat bli en annan. Förbundsstyrelsens syn på överenskommelsen Förbundsstyrelsen anser att de ändringar som avses i parternas överenskommelse som nu ligger till grund för utredningens nya förslag inte på något vis kommer att påverka eller inskränka Kommunals möjligheter att vidta stridsåtgärder. Genom överenskommelse träffas i stället sådana situationer som också legat till grund för regeringens beslut att utreda strejkrätten. Parterna har lyckats åstadkomma en lösning som innebär att svenska modellen kan bevaras och respekteras, men som åtgärdar de oönskade problem och konflikter som förekommit under de senaste åren. Genom denna överenskommelse har arbetsmarknadens parter visat att de tar ansvar för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Genom överenskommelsen har parterna stoppat oönskade inskränkningar i strejkrätten. Detta anser förbundsstyrelsen att Kommunal ska stå upp för.


att avslå motionerna K:69-K:76.


255

Semesterlagen

K:77 Revidering av semesterlagen Enskild medlem, sektion Kristianstad/Kommun, Kommunal Skåne

I år är det 40 år sedan Sverige införde rätten till fem semesterveckor. Med tanke på att pressen ökat i arbetslivet i större takt, gör att behovet av semester är mycket större i dag. Vi ser i dag på många arbetsplatser runt om i Sverige att många medarbetare mår allt sämre, sjukskrivningarna ökar i allt större takt. Den största delen av sjukskrivningarna består av psykisk ohälsa och utbrändhet. I dag ser man att för många är skiljelinjen mellan arbetslivet och fritiden diffus.

Jag/Vi yrkar

att ge i uppdrag till Kommunal att verka för en sjätte semestervecka för alla oavsett ålder.


K:78 30 dagars semester Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

I år är det 40 år sedan det blev lag med 25 dagars semester i Sverige. I vissa kollektivavtal kan du dock ha rätt till mer efter en viss ålder till exempel. Men är det inte dags att vi höjer antalet semesterdagar nu? I takt med att stressen och sjukskrivningar ökar på våra jobb och att alla ska arbeta heltid, så kommer vi behöva mer återhämtning. Alla borde ha rätt till 30 dagars semester.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska arbeta för att semesterlagen ändras till att ge alla rätt till 30 dagars semester.


Utlåtande över motionerna K:77 och K:78 I motion K:77 yrkas på att ge i uppdrag till Kommunal att verka för en sjätte semestervecka för alla oavsett ålder. I motion K:78 yrkas att Kommunal ska arbeta för att semesterlagen ändras till att ge alla rätt till 30 dagars semester. Motionärernas främsta argument är att många medarbetare mår sämre och att utökad rätt till semester är ett bra sätt att mota stress och utbrändhet. Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar varje semesterår och rätt till semesterlön för den som har tjänat in det. Medlemmar i Kommunal som arbetar i kommun, landsting, kyrkan och vissa privata bolag har 31 semesterdagar från 40 års ålder och 32 dagar från 50 år. Medlemmar som är 39 år och yngre har i regel 25 semesterdagar. Det kan samtidigt nämnas att många medlemmar, varav en stor del är under 40 år, kommer att få möjligheter till utökad ledighet genom regeringens aviserade satsning på en familjevecka (inom ramen för föräldraförsäkringen). Betald semester är en form av arbetstidsförkortning. På kongressen 2016 beslutades att förbundet skulle göra en utredning där konsekvenserna av en arbetstidsförkortning beräknas och belyses. Resultatet syns i utredningen Tid är pengar. Som rubriken antyder visar kongressutredningen att en arbetstidsförkortning i alla tänkbara scenarion kommer att kosta pengar. Detsamma gäller för utökad semester. Historiskt har vi betalat för de semesterutvidgningar som gjorts genom att avstå en del av löneutrymmet. Samma lönekostnader men färre årsarbetstimmar innebär ökade utgifter för arbetsgivarna. Vi kommer därför alltid att behöva avstå hela eller delar av löneutrymmet, och eventuellt sälja ut andra delar i kollektivavtal, för att nå fram till ett lägre heltidsmått.


256

Utredningen visar att en generell förkortning av arbetstiden (vilket, utslaget på ett år, ger samma effekt som utökad semester) skulle ha betydande konsekvenser för medlemmarnas löneutveckling, för jämställdheten på arbetsmarknaden och för bemanningssituationen på många av Kommunals avtalsområden. Som underlag till utredningen gjordes en medlemsundersökning av Novus. Undersökningen visar att en majoritet av Kommunals medlemmar prioriterar löneökningar framför kortare arbetstid. 60 procent av medlemmarna vill inte avstå löneökningar för en arbetstidsförkortning, medan 40 procent kan tänka sig den lösningen. Detta förhållande skiljer sig inte nämnvärt mellan olika åldersgrupper. Kongressutredningen föreslår ett påbörjat arbete med arbetstidskonton. Detta skulle innebära att en del av löneutrymmet avsätts till ett konto, varpå de anställda sedan får välja om de vill använda värdet av kontot i form av betald ledighet, kontant betalning eller pensionsavsättning. Förslaget föreslås beredas och diskuteras vidare i avtalsdelegationer och på avtalskonferenser under kommande år. Utredningen föreslår en målsättning om att arbetstidskontona på sikt ska omfatta 50 timmar per år. Om det arbetet fullföljs skulle det alltså på sikt i praktiken vara likvärdigt med en extra semestervecka, för de som så önskar.



Cabotagetrafiken

K:79 Stödja och aktivt bistå Transport i deras kamp mot Cabotagetrafiken Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Cabotagetrafiken i vårt land är något som låter EU-medborgare att utföra transporter i vårt land under de mest vidriga förhållandena som finns. Denna cabotagetrafik gör en prisdumpning på transporter som gör att många svenska åkerier går under och svenska jobb hotas. Denna trafiks prispress gör att våra kolleger i lastbilar utsätts för alla möjliga konstiga anställningsformer som aldrig skulle accepteras av tjänstemän, chefer med flera. Fler och fler förare anställs som "egna förare med F-skattsedel" och andra varianter för att kunna prispressa dessa svenska förares löner. På svenska vägar ska svenska kollektivavtal gälla för transporter inom landet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal kraftfullt verkar för att stödja Transport samt själva kraftfullt verkar för att införa förbud för cabotagetrafik i Sverige.


K:80 Stoppa cabotagetrafiken inom buss Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dagens regelverk så finns det minimala begränsningar för cabotage med lastbil. I busstrafiken finns det inga begränsningar alls. Här kan utländska bussbolag med utländska förare/löner fritt konkurrera med svenska bolag om uppdrag inom Sverige. Detta utsätter svenska bussbolag för en ohälsosam prispress som slår ut bussbolag och pressar svenska löner.


257

De flesta beställningsbolag tvingas driva runt sin trafik på timanställda utan anställningstrygghet eftersom konkurrensen är så pressad och priserna rasar. Det är bara att se vilka bussbolag som kör runt till exempel asiatiska grupper på rundturer i vårt land. Det är som regel andra registreringsskyltar än svenska på bussarna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal kraftfullt verkar för att införa ett totalt förbud för cabotagetrafik inom Sverige med buss. att Kommunal kräver att på svenska vägar ska svenska kollektivavtal gälla för busstrafik. att Kommunal kräver att bussbolag endast får hämta/lämna grupper i Sverige, och detta under en tidsperiod om max 24 timmar.


Utlåtande över motionerna K:79 och K:80 I motion K:79 yrkas att Kommunal kraftfullt verkar för att stödja Transport samt själva verkar för att införa ett förbud mot cabotagetrafik i Sverige. Motionären anser att cabotagetrafiken i Sverige medverkar till att EU-medborgare utför transportarbetsuppgifter till synnerligt vidriga förhållanden samt att cabotagetrafiken innebär en prisdumpning på transporter som hotar svenska åkeriers existens och svenska jobb. Motionären menar även att prispressen medverkar till konstiga anställningsformer som aldrig skulle accepteras av exempelvis tjänstemän eller chefer. Anställningsformer som egna förare med F-skattsedel och andra varianter används för att kunna prispressa svenska förares löner. Slutligen menar motionären att svenska kollektivavtal ska gälla på svenska vägar. I motion K:80 yrkas att Kommunal kraftfullt verkar för att införa ett totalt förbud för cabotagetrafik inom Sverige med buss, att på svenska vägar ska svenska kollektivavtal gälla för busstrafik samt att bussbolag endast används för att hämta och lämna grupper i Sverige, och detta under en tidsperiod om max 24 timmar. Motionären menar att det i dag finns minimalt med regler avseende cabotage inom lastbilstrafiken samtidigt som det saknas begränsningar inom busstrafiken. Härmed kan utländska bolag med utländska förare/löner fritt konkurrera med svenska bolag inom Sverige. Motionären menar att detta sätter en ohälsosam prispress på de svenska bolagen som i slutändan slår ut bussbolag och pressar svenska löner. På grund av prispress och en hård konkurrens tvingas bolagen bedriva sin trafik med tillfälligt anställda utan anställningstrygghet. År 2012 avreglerades den svenska marknaden för busstrafik, vilket innebär att vilken aktör som helst inom den Europeiska Unionen kan bedriva busstrafik i Sverige under vissa villkor. Bussbolag som vill verka i Sverige måste söka tillstånd från Transportstyrelsen oavsett om det handlar om linjetrafik, speciell linjetrafik, tillfällig trafik (beställningstrafik) samt internationell persontransport. I och med avregleringen av den svenska marknaden öppnades möjligheten för cabotage inom busstrafiken som också kan likställas med tjänster. Cabotage för busstrafik har ett regelverk som styr hur verksamheten i exempelvis Sverige ska fungera, detta genom EU-förordningar som översatts till svensk lag exempelvis kör- och vilotidsregler. Bussbolag som verkar inom Sverige, exempelvis linjetrafik, och använder personal som är tillfälligt stationerade i Sverige ska lyda under utstationeringslagen. Det vill säga att de är skyldiga att följa vissa minimiregler, dock inte löner. Dessutom måste varje bolag i dessa fall även ha en juridisk person som representerar bolaget. Detta gör det möjligt för Kommunal att kunna träffa kollektivavtal.


258

Förbundsstyrelsen delar här motionärens krav om kollektivavtal. För att garantera villkoren för arbetstagare inom bussbranschen såsom löner är det av avgörande betydelse att teckna kollektivavtal med dessa arbetsgivare. Detta gäller oavsett om det handlar om svenska bolag eller bolag som har sin bas inom EU. Förbundsstyrelsen delar också motionärens syn på problematiken avseende cabotage och cabotage inom bussbranschen. Kommunal, tillsammans med Transportarbetarförbundet, jobbar med dessa frågor på nationell och europeisk nivå genom den europeiska transportarbetarfederationen ETF. Även om båda organisationerna delar problembilden såsom motionären beskriver, vill vare sig Kommunal eller Transportarbetarförbundet se ett förbud mot cabotagetrafik. Det finns regler som reglerar för hur cabotagetrafik får genomföras såsom kör- och vilotidsregler men efterlevnaden och övervakning av dessa regler brister. Kommunal och Transportarbetarförbundet jobbar för att stärka och skärpa reglerna för cabotagetrafik så att reglerna blir schyssta för alla arbetstagare och konkurrensneutrala för svenska åkerier. Oavsett hur en lagstiftning ser ut är efterlevnaden och övervakningen av regler en nyckelfaktor. Polisen som ska övervaka att denna lagstiftning efterlevs har inte de resurser som behövs för att klara detta omfattande arbete. Kommunal menar att tillräckligt med resurser måste avsättas till polisen för att de ska ha möjlighet att ta krafttag emot detta problem. Just nu pågår det ett intensivt arbete på europanivå för att förändra reglerna om bland annat cabotagetrafik, viloregler, färdskrivare och miljöregler i det så kallade mobilitetspaketet. I mitten av januari 2019 fattar Europaparlamentet beslut om huruvida de ska ställa sig till mobilitetspaketet. Efter detta kommer förslaget med stor sannolikhet att hamna i en så kallad trialog, det vill säga en förhandling mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet för att utarbeta ett förslag till förordningstext. I samband med detta arbete har Kommunal i ett yttrande till Näringsdepartementet den 2 februari 2018 angett hur förbundet ser på förändringar som den Europeiska kommissionen presenterade i mobilitetspaketets tredje del. På frågan om cabotage menade Kommunal att oavsett hur begreppet cabotage används ska de som vanligtvis arbetar i Sverige inte omfattas av utstationeringsdirektivet.


att bifalla motion K:80 andra att-satsen, samt att avslå motionerna K:79 och K:80 första och tredje att-satserna.

Linjetrafik inom riket

K:81 Linjetrafik inom riket Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag har ett stort europeiskt bussföretag tagit stora marknadsdelar av expressbusstrafiken. Detta företag köpte upp ett gammalt svenskt expressbussföretag för att sedan lägga ner det, därefter "erbjöds" de anställda jobb hos deras underentreprenörer. Företagets affärside bygger "på partnerskap" mellan bussföretaget och deras underentreprenörer som kör trafiken. Bussföretaget äger inga fordon, kör inga bussar själva. Det startades som en dataplattform som säljer resor till deras priser och sedan ska underentreprenörerna vara med och dela på både vinster/förluster. Detta företag har redan konkurrerat ut de flesta andra bolag i Europa med sina låga priser. Bussbolag som kör för dem pressas stenhårt av låga ersättningar och försök till fusk med avtal, löner till förare. De kör även med utländskt registrerade fordon och utländska förare på svenska linjenätet.


259

Jag/Vi yrkar

att Kommunal i ansökan om linjetillstånd kräver att den som har tillståndet ska driva merparten av trafiken med egna fordon och egen personal. att Kommunal i ansökan om linjetillstånd kräver att det ska framgå i ansökan vilka underentreprenörer man avser att använda sig av. att Kommunal kräver att den som bedriver busstrafik inom riket måste göra det med svenskregistrerade fordon och personal med svenskt kollektivavtal. att Kommunal kräver att den som bedriver busstrafik inom riket även ska betala svenska skatter, avgifter, arbetsgivarkostnader för trafiken som bedrivs.


Utlåtande över motion K:81 I motion K:81 yrkas att Kommunal ska kräva: • I ansökan om linjetillstånd ska den som har tillståndet driva merparten av trafiken med egna fordon och egen personal. • I ansökan om linjetillstånd kräver att det ska framgå i ansökan vilka underentreprenörer man avser att använda sig av. • Att den som bedriver busstrafik inom riket måste göra det med svenskregistrerade fordon och personal med svenskt kollektivavtal. • Att den som bedriver busstrafik inom riket även ska betala svenska skatter, avgifter och arbetsgivarkostnader för trafiken som bedrivs. I yrkandet menar motionären att det finns bussbolag inom beställningstrafiken vars affärsidé bygger på att erbjuda resor på en digital plattform genom partnerskap med andra bussbolag som underentreprenörer utan att själva äga fordon eller ha anställd personal för denna busstrafik där vinster eller förluster delas mellan parterna. Detta har lett till så pass hård konkurrens att bussbolag har konkurrerats ut. De bussbolag som finns kvar pressas hårt av låga ersättningar som lett till försök till fusk med förarnas avtal och löner. Motionären menar även att utländskt registrerade fordon och utländska förare kör i Sverige. Ett bussföretag kan starta linjetrafik i likhet med vad motionären beskriver. För att få köra sådan linjetrafik krävs dels tillstånd från Transportstyrelsen. Om ett bussföretag ämnar bedriva denna trafik med underentreprenör ska varje underentreprenör söka tillstånd från tidigare nämnd myndighet. Dessutom behövs även tillstånd från regionala kollektivtrafikmyndigheten som har till ansvar att planera och samordna kollektivtrafiken inom sin region samt samordna denna mellan olika regioner. Ett bussföretag som ämnar bedriva trafik med underentreprenör ska även anmäla detta till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. På frågan om utländska fordon har Transportstyrelsen en ny tillämpning från och med den 1 juli 2018 av reglerna kring anmälan av utländska fordon i yrkesmässig trafik. Huvudregeln är att ett fordon som brukas i Sverige ska registreras i vägtrafikregistret. Det finns undantag för fordon som förs in i Sverige för att tillfälligt brukas i landet. Transportstyrelsen har gjort bedömningen att tillfälligt kan innebära en månad. Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på att företag som verkar inom Sverige ska ha kollektivavtal för att garantera schyssta villkor för förarna och för de som arbetar inom bussbranschen. Kommunal jobbar i dag hårt för att få till stånd dessa kollektivavtal med de aktörer som finns och verkar i Sverige. Förbundsstyrelsen har också samma syn som motionären att en bussaktör som bedriver verksamhet i Sverige ska betala skatter, avgifter och arbetsgivaravgifter.


260


att bifalla motion K:81 andra och tredje att-satserna, att anse motion K:81 fjärde att-satsen besvarad, samt att avslå motion K:81 första att-satsen.

Digitalt färdskrivarkort vid all busskörning

K:82 Obligatoriskt användande av digitalt färdskrivarkort vid all busskörning Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag har Sverige ett nationellt undantag från skyldigheten att använda digitalt färdskrivarkort. Undantaget gäller linjetrafik vars linjesträckning ej överstiger 50 km. Dessa fordon behöver då ej utrustas med digital färdskrivare, och är fordonet utrustat med sådan skrivare är det ändå inte färdskrivarpliktigt. Det betyder att föraren inte behöver använda färdskrivarkort. Färdskrivarkortet sparar förarens alla aktiviteter under minst 28 dagar. På linjer hos bussbolag där kravet att använda dessa kort inte finns på grund av linjens längd, är det vanligt förekommande att förare samt även bussbolag fuskar med arbetstider, raster med mera. Det är för att det inte finns något exakt verktyg att då kontrollera att lagen följs. Det är även förekommande att förare som i sitt ordinarie arbete inte behöver använda dessa kort jobbar extra på lediga dagar hos andra bolag som ej heller kollar detta. Det betyder att föraren i stort sett kan fritt bryta mot lagstiftningen om vila med mera eftersom ingen har någon koll på hur mycket föraren arbetar. Med detta beteende riskerar föraren både sin och sina resenärers säkerhet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal kraftfullt kräver att nationella undantaget för användande av färdskrivarkortet slopas, och att färdskrivarkort ovillkorligen ska användas vid all busskörning.


K:83 Läsare för digitala färdskrivarkort med programvara Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag när fackligt förtroendevalda misstänker brott mot kollektivavtalet begångna av olika bussbolag så begär de ut tjänstgöringslistor med mera. Då gömmer sig ofta bussbolaget bakom PUL och vägrar lämna ut info på annat än namngivna medlemmar. I dag så används digitala färdskrivarkort där förarens samtliga aktiviteter ska eller kan bokföras på beroende på vilken typ av trafik medlemmen kör. Även om medlemmen kör fordon som ej är färdskrivarpliktiga, så är dessa ändå utrustade med sådana. Hade Kommunal införskaffat läsare med programvara för digitala förarkortens tolkande, hade Kommunal utan hinder kunnat bevisa vilka fel mot avtalets regler företagen har använt sig av, åtminstone de senaste 28 dagarna. Har vi då medlemmar som utsätts för press, så kan vi slippa begära ut deras listor utan bara kopiera deras kort. Informationen på kortet är juridiskt bindande enligt gällande lagstiftning. Granskningen skulle kunna ske snabbt och alla brott mot avtalet skulle genast bli synliga med rätt programvara inställd på rätta parametrar.


261

Jag/Vi yrkar

att Kommunal införskaffar digitala färdskrivarkortsläsare inklusive rätt programvara till samtliga avdelningar som organiserar bussförare. att Kommunal införskaffar digitala färdskrivarkortsläsare till de trafiksektioner som finns eller till avdelningar som organiserar bussförare.


Utlåtande över motionerna K:82 och K:83 I motion K:82 yrkas att Kommunal kraftfullt kräver att nationella undantaget för användandet av färdskrivarkort slopas och att färdskrivarkort ovillkorligen ska användas vid all busskörning. I motion K:83 yrkas att Kommunal införskaffar digitala färdskrivarkortsläsare inklusive rätt programvara till samtliga avdelningar som organiserar bussförare. Motionären yrkar även på att Kommunal införskaffar digitala färdskrivarkortläsare till de trafiksektioner som finns eller till avdelningar som organiserar bussförare. Sverige har i dag ett nationellt undantag för skyldigheten att använda digitalt färdskrivarkort på linjetrafik som inte överstiger 50 kilometer. Motionären menar att det är vanligt förekommande med fusk bland bussbolag med arbetstider, raster med mera på linjesträckning, ej överstigande 50 kilometer, där det saknas krav på digitalt färdskrivarkort. Enligt artikel 3 i förordning 561/2006/EG är fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer, undantagna från kravet på digitalt färdskrivarkort. Undantaget är generellt, det vill säga att det gäller samtliga EU-medlemsstater. Sverige kan inte ensamt införa ett allmänt krav på digitala färdskrivare utan att förordningen förändras. En EU-förordning innebär att den Europeiska lagstiftningen måste tillämpas direkt på det sätt som lagstiftning är beslutad om i varje medlemsstat. Ett EU-direktiv är till skillnad från en EU-förordning en minimilagstiftning där varje medlemsstat själva antar sina lagar om hur tillämpningen av den Europeiska minimilagstiftningen ska ske ut. En svensk lag som är baserat på ett direktiv kan alltså innehålla regler som är bättre än ett EU-direktiv. Även om förordningen innebär att den svenska staten inte kan besluta om att upphäva undantaget om färdskrivare för bussar med en linjes längd överstigande 50 kilometer finns det inget som hindrar ett bussföretag om att själva besluta om att använda (digitala) färdskrivarkort. Motionären beskriver även att det är förekommande att förare som i sitt ordinarie arbete inte behöver använda dessa kort kan jobba extra på lediga dagar hos andra bolag som inte heller kontrollerar detta. Det betyder att föraren i stort sett fritt kan bryta mot lagstiftningen om vila med mera eftersom ingen har någon kontroll på hur mycket föraren arbetar. Motionären menar att när fackligt förtroendevalda misstänker brott mot kollektivavtalet så begär de ut tjänstgöringslistor med mera. Då händer det att arbetsgivaren vägrar lämna ut information på annat än namngivna medlemmar. I dag används digitala färdskrivarkort där förarens samtliga aktiviteter ska eller kan bokföras beroende på vilken typ av trafik som medlemmen kör. Motionären anser att om Kommunal införskaffat läsare med programvara för digitala förarkortens tolkande hade Kommunal utan hinder sett vilka fel gällande kollektivavtalet företaget gjort. Just nu pågår det ett intensivt arbete på europanivå för att förändra reglerna om bland annat cabotagetrafik, viloregler, färdskrivare och miljöregler i det så kallade mobilitetspaketet. I mitten av januari 2019 fattar Europaparlamentet beslut om huruvida de ska ställa sig till mobilitetspaketet. Efter detta kommer förslaget med stor sannolikhet att hamna i en så kallad trialog, det vill säga en förhandling mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet för att utarbeta ett förslag till förordningstext.


262

Förbundsstyrelsen delar motionärens problematisering av riskerna när det gäller fusk med kör- och vilotidsreglerna. Förbundsstyrelsen menar också att problemen som motionären lyfter avseende bisyssla är ett arbetsmiljöproblem och i slutändan ett arbetsgivarproblem. En arbetstagare/förare som vill utöva en bisyssla, i detta fall köra för ett annat bolag, måste som huvudarbetsgivare ge sitt godkännande för en sådan aktivitet så att inte arbetstagarens/förarens aktivitet inverkar menligt på huvudanställningen. (Huvud)arbetsgivaren har en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att riskinventera och sedan bedöma dessa risker tillsammans med det lokala skyddsombudet huruvida det är lämpligt att ha en sådan bisyssla för att inte riskera sin, passagerares eller tredje persons säkerhet. Kommunals skyddsorganisation kan på respektive arbetsplats kräva att frågan om bisyssla ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet om dessa bisysslor ses som ett arbetsmiljöproblem. Kommunal kan inte heller besluta om vilken utrustning som ska finnas i bussarna. Förbundsstyrelsen anser att det ska finnas kontroller och påföljder för de arbetsgivare som bryter mot de kör- och vilotider som finns. Kommunal har inte möjlighet att köpa digitala färdskrivarkortsläsare med rätt programvara till alla avdelningar. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal inte heller kan köpa färdskrivarkortläsare med rätt programvara till de trafiksektioner som finns i Kommunal.



Bostadspolitik

K:84 Motion för en god bostadspolitik Enskild medlem, sektion Privat Vård och Omsorg, Kommunal Stockholms län

Nyckeln till en fungerande välfärd är kopplad till hemmet. Därför behöver vi en god bostadspolitik som är rättvis för alla boendeformer. I dag är det tyvärr så att det inte finns något stöd till hyresrätter medan olika former av ägda boenden har 54 miljarder i statsstöd. Detta har gett en situation som är mycket svår, inte minst för många av våra medlemmar som bor i hyresrätt. Det är därför av stor vikt att Kommunal verkar för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik med utgångspunkt i allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad.

Jag/Vi yrkar

att driva frågan att stat och kommun värnar om den allmännytta som finns kvar så att den inte säljs ut eller ombildas till bostadsrätter. att verka för att kommuner går ihop för att pressa priset på byggandet i gemensamma upphandlingar.

att Kommunal verkar för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik. Motionen bifalles av avdelningen.


263

Utlåtande över motion K:84 I motion K:84 yrkas att driva frågan att stat och kommun ska värna om den allmännytta som finns kvar så att den inte säljs ut eller ombildas till bostadsrätter. Motionären yrkar vidare att verka för att kommuner går ihop för att pressa priset på byggandet i gemensamma upphandlingar och att Kommunal verkar för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik. Motionären lyfter att nyckeln till en fungerande välfärd är kopplad till hemmet och att det är viktigt för Kommunal att verka för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik med utgångspunkt i allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. I Kommunals stadgar § 2 står det att: ”Kommunals huvudsakliga uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt.” Och att ”Kommunal ska även arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv.” Att ha rätt och möjlighet till en bostad till en rimlig kostnad, som motionären skriver, är en fråga som Kommunal har drivit på olika sätt de senaste åren. Mot bakgrund av ett nytt parlamentariskt läge i riksdagen och steg mot en allt mer marknadsliberal bostadsmarknad anser dock förbundsstyrelsen att Kommunal bör arbeta med frågan mer aktivt. Kommunal tog tillsammans med Hyresgästföreningen 2015 fram rapporten Lång dags färd mot jobb. I rapporten konstateras bland annat att 44 procent av medlemmarna bodde i eget hus, ungefär 36 procent bodde i hyresrätt och 17 procent i bostadsrätt. Drygt 3 procent bodde i någon tillfällig boendeform, såsom andrahandskontrakt, inneboende eller boende hos anhörig eller förälder. Bland medlemmarna i Kommunal i någon av de tre storstäderna – Stockholm, Göteborg och Malmö – bodde mer än varannan i hyresrätt, nästan var fjärde i bostadsrätt och knappt 17 procent i eget hus. Andelen som bodde i tillfälligt boende var drygt 7 procent i storstäderna. För ungdomar var andelen betydligt högre – av dem som är födda 1980 eller senare bodde drygt 14 procent i olika former av tillfälligt boende. En fjärdedel önskade att de bodde närmre arbetet. I dag lägger de hushåll i Sverige som bor i hyresrätt i snitt 28,2 procent av sin inkomst på hyran. Boendekostnaden för de som bor i bostadsrätt är 20,2 procent av den disponibla inkomsten. I Stockholms län, där bostadssituationen är som mest angelägen, har snittpriset för en bostadsrätt ökat från 12 818 kronor per kvadratmeter år 1997 till 72 765 kronor per kvadratmeter år 2017. Antalet hyresrätter i länet har under samma period minskat från 449 881 till 380 520 hyresrätter. Samtidigt har befolkningen i Stockholms län ökat med cirka 30 procent. (SCB, 2017) Den nya regeringen har kompromissat och en liberalisering av hyressättningen på nyproduktion föreslås att införas. I Stockholm har det nya styret (mellan Alliansen och MP) beslutat att sälja ut ännu fler hyresrätter. De insatser som i dag görs politiskt för att lösa bostadskrisen riskerar att förvärra ojämlikheten på bostadsmarknaden. Bostadsbristen är stor och grupper med låga inkomster har det redan i dag svårt. Inriktningen på politiken är generella liberaliseringar, regelförenklingar och skattelättnader som riktas mot byggbolag som samtidigt inte vägs upp av konkreta initiativ för att stärka jämlikheten och medborgarnas möjligheter att efterfråga hyresrätter. Medlemmarna i Kommunal har svårt att efterfråga nyproducerade hyresrätter på grund av hyresläget. Den nya politiken kommer sannolikt inte att förbättra den situationen. Det är många aktörer som är aktiva i att driva frågan om en jämlik bostadspolitik. Kommunal kan hitta samarbetspartners i LO, som bland annat driver bostadsfrågan i samband med Jämlikhetsutredningen och underlagsrapporten Har vi råd att bo här från 2018, men även Byggnads, Hyresgästföreningen, Arenagruppen och Bostad 2030 beroende på frågans inriktning.

263

Utlåtande över motion K:84 I motion K:84 yrkas att driva frågan att stat och kommun ska värna om den allmännytta som finns kvar så att den inte säljs ut eller ombildas till bostadsrätter. Motionären yrkar vidare att verka för att kommuner går ihop för att pressa priset på byggandet i gemensamma upphandlingar och att Kommunal verkar för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik. Motionären lyfter att nyckeln till en fungerande välfärd är kopplad till hemmet och att det är viktigt för Kommunal att verka för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik med utgångspunkt i allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. I Kommunals stadgar § 2 står det att: ”Kommunals huvudsakliga uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt.” Och att ”Kommunal ska även arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv.” Att ha rätt och möjlighet till en bostad till en rimlig kostnad, som motionären skriver, är en fråga som Kommunal har drivit på olika sätt de senaste åren. Mot bakgrund av ett nytt parlamentariskt läge i riksdagen och steg mot en allt mer marknadsliberal bostadsmarknad anser dock förbundsstyrelsen att Kommunal bör arbeta med frågan mer aktivt. Kommunal tog tillsammans med Hyresgästföreningen 2015 fram rapporten Lång dags färd mot jobb. I rapporten konstateras bland annat att 44 procent av medlemmarna bodde i eget hus, ungefär 36 procent bodde i hyresrätt och 17 procent i bostadsrätt. Drygt 3 procent bodde i någon tillfällig boendeform, såsom andrahandskontrakt, inneboende eller boende hos anhörig eller förälder. Bland medlemmarna i Kommunal i någon av de tre storstäderna – Stockholm, Göteborg och Malmö – bodde mer än varannan i hyresrätt, nästan var fjärde i bostadsrätt och knappt 17 procent i eget hus. Andelen som bodde i tillfälligt boende var drygt 7 procent i storstäderna. För ungdomar var andelen betydligt högre – av dem som är födda 1980 eller senare bodde drygt 14 procent i olika former av tillfälligt boende. En fjärdedel önskade att de bodde närmre arbetet. I dag lägger de hushåll i Sverige som bor i hyresrätt i snitt 28,2 procent av sin inkomst på hyran. Boendekostnaden för de som bor i bostadsrätt är 20,2 procent av den disponibla inkomsten. I Stockholms län, där bostadssituationen är som mest angelägen, har snittpriset för en bostadsrätt ökat från 12 818 kronor per kvadratmeter år 1997 till 72 765 kronor per kvadratmeter år 2017. Antalet hyresrätter i länet har under samma period minskat från 449 881 till 380 520 hyresrätter. Samtidigt har befolkningen i Stockholms län ökat med cirka 30 procent. (SCB, 2017) Den nya regeringen har kompromissat och en liberalisering av hyressättningen på nyproduktion föreslås att införas. I Stockholm har det nya styret (mellan Alliansen och MP) beslutat att sälja ut ännu fler hyresrätter. De insatser som i dag görs politiskt för att lösa bostadskrisen riskerar att förvärra ojämlikheten på bostadsmarknaden. Bostadsbristen är stor och grupper med låga inkomster har det redan i dag svårt. Inriktningen på politiken är generella liberaliseringar, regelförenklingar och skattelättnader som riktas mot byggbolag som samtidigt inte vägs upp av konkreta initiativ för att stärka jämlikheten och medborgarnas möjligheter att efterfråga hyresrätter. Medlemmarna i Kommunal har svårt att efterfråga nyproducerade hyresrätter på grund av hyresläget. Den nya politiken kommer sannolikt inte att förbättra den situationen. Det är många aktörer som är aktiva i att driva frågan om en jämlik bostadspolitik. Kommunal kan hitta samarbetspartners i LO, som bland annat driver bostadsfrågan i samband med Jämlikhetsutredningen och underlagsrapporten Har vi råd att bo här från 2018, men även Byggnads, Hyresgästföreningen, Arenagruppen och Bostad 2030 beroende på frågans inriktning.


264

För att lösa bostadskrisen måste dock ett helhetsgrepp tas. Allt från planering, marktillgång, finansiering och byggande måste reformeras utifrån en helhetssyn och med ett tydligt mål att lösa bostadskrisen. Förbundsstyreslen är helt överens med motionären i den problemformulering som lyfts fram, men vilken typ av insatser och opinionsbildning som ska drivas av Kommunal behöver analyseras vidare. Arbetet bör ha sin utgångspunkt i rapporten Lång dags färd mot jobb och de förslag som Kommunal lyfter, varav den allra mest centrala är ”Den svenska modellen på hyresmarknaden ska försvaras och utförsäljningen av den kommunala allmännyttan stoppas.”


att bifalla motion K:84 första och tredje att-satserna, samt att avslå motion K:84 andra att-satsen.

Skolans huvudmannaskap

K:85 Angående skolan Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Då den svenska enhetsskolan (en enhetlig skolform och organisation med enhetliga utbildningsmål för alla elever på en angiven nivå) infördes 1962, innebar den ett stort framsteg för att arbetarklassens barn skulle få en likvärdig utbildning. Denna skola har allt eftersom avvecklats med det ”fria skolvalet” och ”skolpengen”. Vinstdrivande skolor tillåts nu undandra resurserna från närskolors verksamhet och för de i dem som bäst skulle behöva en kvalitativt god skola. Alla har ju inte samma förutsättningar eller utgångspunkt, och i det nämnda fallet drabbar detta i första hand arbetarklassens barn. Det fria skolvalet bidrar stort till segregation, i det att barn och ungdomar till välutbildade och mer välsituerade föräldrar tar med sig sina respektive skolpengar/resurser när de gör sina skolval och flyttar ifrån närskolor i oattraktiva områden till privata vinstdrivande skolor. Arbetarklassens barn blir kvar och får minskade möjligheter till en god start i livet. De resurser som arbetarklassen bekostat/bekostar, undandras deras egna barn för att gå rakt ned i fickan på de kapitalister som driver skolorna. Ett första steg mot att åter göra den svenska skolan bra, rättvis och effektiv är att förbjuda vinstdrivande och privata skolor, avskaffa det fria skolvalet och garantera en likvärdig skola med en enhetlig läroplan över hela landet. Att effektivt investera i skolorna och arbeta för att avståndet mellan lärarna och arbetarna minskar. En socialistisk skola, som ju inte ryms inom ramen för kapitalism kräver en planerad ekonomi och en tät sammankoppling mellan skola och arbetsplatser, så att varje elev kan lära känna olika arbetsprocesser och få förståelse för alla aspekter av samhället och värdet av dessa. En socialistisk skola kan skapa allsidigt utvecklade personligheter, just eftersom den underställs människans behov, i stället för kapitalismens.

Jag/Vi yrkar

att kraftfullt säga nej till den privata skolsektorn och privatskolor - för att alla våra medlemmars barn och ungdomar ska få bästa möjliga resurser och tillgång till ett rättvist och likvärdigt utbildningssystem.

att verka för att återta skolan och hela utbildningsväsendet i statlig regi. Motionen avslås av avdelningen.


265

Utlåtande över motion K:85 I motion K:85 anser motionären att Kommunal ska säga nej till privata skolor och den privata skolsektorn samt att skolan ska förstatligas för att likvärdigheten ska kunna öka. Skolan är grundläggande för att skapa lika möjligheter och ett bättre samhälle för alla. Enligt OECD:s återkommande PISA-undersökningar är elevens socioekonomiska bakgrund en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat. Skollagen slår fast att utbildningen ska vara likvärdig och läroplanerna för förskolan och skolan gäller samtliga skolor i hela landet – oavsett driftsform för skolan. Orsakerna till ojämlikheten i skolan ligger både i själva skolan och utanför dess väggar vilket betyder att det behövs insatser för att kompensera för den ojämlikhet som råder utanför skolan, i det omgivande samhället och att resurser behöver fördelas efter elevernas behov. Inte skolornas. Resursfördelningssystemet är i dag mer uppbyggt för att garantera lika villkor mellan fristående och kommunala skolor än för att garantera jämlikheten mellan elever. Det behöver reformeras för att likvärdigheten ska kunna öka i utbildningssystemet. Det gäller också förekomsten av vinstsyftande skolor, som tjänar pengar på att öka skolsegregationen genom att locka till sig resursstarka elever. På kongressen 2013 beslutades att Kommunal ska verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Kommunals förbundsstyrelse har slagit fast att det finns en inneboende konflikt mellan vinstdrift och andra välfärdspolitiska målsättningar, samt att skattepengar som är avsedda att användas till vård, skola och omsorg ska gå till välfärden och inte till vinster, eller på andra sätt lyftas ut ur verksamheten. Den nyligen tillträdda regeringen ska enligt januariavtalet arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan och förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan ska undersökas.



Kunskap om arbetsmiljöbrott

K:86 Övre instans för att överklaga Arbetsdomstolens domar Enskild medlem, sektion Teknik, Kommunal Väst

De flesta allvarliga arbetsplatsolyckor utreds aldrig och de som utreds leder sällan till fällande domar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att öka kunskapen om arbetsmiljöbrott bland nämndemän i Tingsrätten.


Utlåtande över motion K:86 I motion K:86 yrkas att Kommunal verkar för att öka kunskapen om arbetsmiljöbrott bland nämndemän i Tingsrätten. Yttrandet bygger på motionärens konstaterande om att de flesta allvarliga arbetsplatsolyckor aldrig utreds och att de som utreds sällan leder till fällande domar. Men vad kan detta bero på och vilken är den bästa vägen till en förändring?


266

I LO:s och förbundens gemensamma riktlinjer för fackligt agerande vid allvarliga arbetsplatsolyckor, Skarpt läge, finns resonemang som kan ge rimliga förklaringar. Där kan man dra slutsatser om att det grundläggande problemet kan vara brister i dokumentation vid stunden för arbetsplatsolyckans inträffande, vid skarpläget. En saklig och utförlig dokumentation av skarpläget har stor betydelse både som bevismaterial i domstol och som underlag för de åtgärder som måste vidtas för att liknande olyckor inte ska upprepas. Brister i dokumentation kan uppstå på grund av brister i kunskap hos myndigheter, till exempel polis eller ambulanspersonal som är först på plats. ”En polis vet sällan vilka frågor som skulle behöva ställas och till vem eller vilka, vilken dokumentation som skulle behöva efterfrågas – eller vilka föreskrifter och andra regler som gäller för arbetsmiljön”, står det i dokumentet. Lösningen på sådana problem, menar LO och förbunden, skulle vara att skyddsombudet genomför en egen utredning om en allvarlig arbetsplatsolycka, som ett naturligt led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Man menar att det ofta är lättare för skyddsombud och andra lokala fackliga företrädare än för polisen att få detaljerade uppgifter om olyckan och orsakssambanden. Vidare påpekas i dokumentet att faran i att överskatta myndigheternas kompetens och att samtidigt underskatta den egna förmågan leder till misstaget att passivt vänta på ”någon annan”. Alldeles för ofta slutar det med att åklagare lägger ned förundersökningar i brist på bevis, ofta kan det ha gått 1-1,5 år efter olyckan. Om facket börjar agera först då, kan det vara för sent eftersom många ärenden kan bli preskriberade. När det har gått lång tid efter olyckan, har detaljerna dessutom glömts bort och det är svårt att återskapa händelseförloppet och reda ut orsakssambanden. Det var denna självkritiska insikt som ledde fram till dokumentet Skarpläge, som innehåller handlingsplaner för skyddsombud och strategier och handlingsplaner för resten av den fackliga organisationen: Vem gör vad, på vilken facklig nivå, med mera. Förbundsstyrelsen anser att bättre kunskap i Kommunals egen organisation och bättre stöd till den lokala skyddsorganisationen är en bättre väg att gå för att förebygga allvarliga arbetsplatsolyckor och arbetsmiljöbrott. Både i Skarpt läge och i Kommunals arbetsmiljöstrategidokument Rätt arbetsmiljö finns riktlinjer och handlingsplaner för hela organisationen.



L - Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor Nolltolerans mot mobbning

L:1 Nolltolerans mot mobbning Enskild medlem, sektion Möckeln, Kommunal Västra Svealand

Nolltolerans mot all mobbning, utanförskap eller förminska någon.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska motverka all slags mobbning och utanförskap i hela organisationen. Motionen bifalles av avdelningen.


267

Utlåtande över motion L:1 I motion L:1 yrkas att Kommunal ska motverka all slags mobbning och utanförskap i hela organisationen. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens synpunkter att det inte är värdigt en facklig organisation att det förekommer att vi inom organisationen mobbar, förminskar eller försätter någon i utanförskap. Kommunal har under kongressperioden tagit fram en ny handlingsplan – Handlingsplan för mångfald – Lika behandling, sammanhållning, styrka. Handlingsplanen beskriver Kommunals mångfaldsarbete på arbetsplatsen, i organisationen och i rollen som arbetsgivare och ska vara ett verktyg för att motverka det som motionären nämner med mobbning, utanförskap eller att förminska någon. De frågor som handlingsplanen prioriterar är kränkningar och trakasserier samt diskriminerande särbehandling, det vill säga detsamma som motionären avser. Arbetet är just nu i full gång med att få handlingsplanen att bli ett aktivt verktyg på Kommunals alla nivåer. Kommunal försöker ge alla fackliga företrädare och anställda kunskaper och verktyg för att göra organisationen fritt från alla former av diskriminering. Som ett led i detta tog Kommunal under 2017 fram ett ”Förhållningssätt” som alla som håller i aktiviteter ska använda sig av som ett verktyg för att se till att ingen kränkande särbehandling förekommer vid Kommunals aktiviteter. Arbetet mot alla former av trakasserier, kränkningar, mobbning och utanförskap är ett ständigt pågående arbete, och vi behöver återkommande jobba med olika verktyg och arbetssätt för att motverka att mobbning och utanförskap finns i Kommunal. Det arbetet kommer fortsätta fortlöpande på olika sätt för att uppfylla nolltolerans mot mobbning inom organisationen.


att bifalla motion L:1.

Jämlika löner

L:2 Organisera kvinnor Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

På grund av ojämlikhet i lönesättningen inom Kommunals områden, vill vi att Kommunal sätter stort fokus på att entusiasmera och engagera fler kvinnor att bli medlemmar. Ju fler vi är tillsammans, desto mer kan vi påverka. Skillnaden mellan utländska män och kvinnor kontra svenska är också alltför stor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals kvinnor får högre lön. Motionen bifalles av avdelningen.

L:3 Organisera fler kvinnor för jämlik lönebild Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

På grund av ojämlikheten i lönesättning mellan män och kvinnor inom Kommunals områden, vill vi att Kommunal sätter stort fokus på att entusiasmera och engagera fler kvinnor att bli medlemmar. Ju fler vi är tillsammans, desto mer kan vi påverka. Skillnaden mellan utlandsfödda män och kvinnor kontra svenska är också alltför stor.

Jag/Vi yrkar

att kongressen ställer sig bakom motionen. Motionen bifalles av avdelningen.


268

Utlåtande över motionerna L:2 och L:3 I motionerna L:2 och L:3 yrkas att Kommunals kvinnor får högre lön, och att Kommunal organiserar fler kvinnor. Kommunals största utmaning handlar om medlemsrekrytering och höjd organisationsgrad. Kommunal befinner sig i ett allvarligt läge där organisationsgraden sjunker, medlemsrekryteringen måste öka drastiskt. Det är avgörande för vår förmåga att leverera fackliga segrar, att vara starkare förhandlare och erbjuda konkret medlemsnytta. Medlemsrekrytering ska genomsyra alla nivåer och aktiviteter i Kommunal. Det finns inte en lösning för att Kommunal ska växa och öka organisationsgraden. Vi behöver arbeta med medlemsrekrytering på flera flanker samtidigt och med uthållighet. För att lyckas krävs tydlighet, uthållighet, fokus, ledarskap, mod och kompetenta och engagerade förtroendevalda och anställda som arbetar mot mätbara och välkända mål. Vår medlemskår och rekrytering speglar de anställdas sammansättning när det gäller kön, däremot har Kommunal utmaning att spegla medlemskåren när det gäller förtroendevalda och etnisk bakgrund. Hösten 2018 antog förbundsstyrelsen en ny handlingsplan som beskriver Kommunals mångfaldsarbete på arbetsplatsen, i organisationen och i rollen som arbetsgivare. Handlingsplanen belyser särskilt diskrimineringsgrunden etnicitet. Ett särskilt fokus finns på representation och på arbetsplatserna, där unga medlemmar och medlemmar med utländsk bakgrund lyfts fram. Förutom att värva unga och de med utländsk bakgrund, är det särskilt viktigt att också värva dessa grupper till skydds- och arbetsplatsombud. Viktigt för medlemsrekryteringen är självklart lönepolitiken. Kommunal har tre lönepolitiska mål oavsett yrke och arbetsgivare: • Yrkesutveckling • Löneutveckling • Rätt lön Detta genomsyras av att skapa stöd för jämställda löner och höja lönerna i kvinnodominerade branscher och naturligtvis frågan om rätt till heltid. Det innebär att vi inte jobbar för speciella kvinnolöner eftersom det är kopplat till kvinnodominerade branscher, inom dessa branscher är både män och kvinnor lågavlönade.


att bifalla motionerna L:2 och L:3.

N - Tidningen Kommunalarbetaren Granskning av annonser

N:1 Granskning av annonser före införande Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Jag tillhör en liten yrkesgrupp inom Kommunal, Fotvårdsspecialist/fotterapeut, och vi har under många år kämpat för en nationell kursplan för YH-utbildningen till Medicinsk fotterapeut. Vi är många som reagerat på att KA tar in annonser från privata utbildare med icke godkända utbildningar och avsaknad av kvalitetskontroll. Regioner, landsting och kommuner som anställer oss medlemmar i Kommunal kräver adekvat utbildning

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ställer krav på KA att granska annonser från privata utbildare, så att den svarar på de utbildningskrav som ställs på Kommunals medlemmar vid anställning.



269

Utlåtande över motion N:1 I motion N:1 yrkas att Kommunal ställer krav på tidningen Kommunalarbetaren (KA) att granska annonser från privata utbildare, så att annonserna speglar de utbildningskrav som ställs på Kommunals medlemmar vid anställning. KA är en självständig tidning och en del av LO:s Mediehus. Tidningen KA har en annonspolicy och är öppen för annonser på samma vis som de allra flesta svenska tidningar. Annonser kan öka tidningens läsvärde och ger intäkter som minskar medlemmarnas kostnader för tidningen. KA:s policy är ett levande dokument som diskuteras och används aktivt inför varje publicering. Ansvarig utgivare granskar varje annons i förväg. Det händer att tveksamma annonser stoppas eller nekas plats. KA tar inte in annonser med främlingsfientligt, könsförnedrande eller annat kränkande innehåll. Tidningen tar inte heller in annonser med reklam för tobak och alkohol. I KA:s annonspolicy finns redan i dag en hel del begräsningar, och som självständig tidning är det den ansvariga utgivaren som har det slutgiltiga avgörandet för vilka annonser som ska tas in.


att avslå motion N:1.

Tidningen Kommunalarbetaren

N:2 Varför Kommunalarbetaren? Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Kommunal har en tidning som många uppfattar ska vara en medlemstidning. Jag träffar många medlemmar som frågar hur man kan bli av med prenumerationen av tidningen eftersom man inte tycker den är tillräckligt bra i sin information, och att artiklarna inte är vad man vill ha. Själv kan jag bli fundersam till många av artiklarna. Det är alldeles för mycket av ”intern navelskådning” tycker jag. Ska vi ha en medlemstidning, så ska det var inspirerande för alla våra medlemsyrken. Inte som det har varit eller som tidningen nu gör att man försöker svartmåla förbundet, och då indirekt medlemmarna i förbundet. Jag har inga problem att man som journalist även ska granska vårt förbund, men det kan inte vara tidningens huvudsyfte. Jag anser att Kommunal behöver en stark facklig tidning som inspirerar och ger korrekt information till medlemmarna. Därför tycker jag att man ska se över syftet med tidningen och om man ska fortsätta finansiera tidningen med medlemspengar. Skulle vilja se en bred undersökning hur våra förtroendevalda samt medlemmar uppfattar innehållet i tidningen.

Jag/Vi yrkar

att det genomförs en undersökning vad förtroendevalda samt medlemmar tycker om tidningen och att resultatet redovisas på förbundsmötet 2020. att förbundsstyrelsen lämnar ett förslag huruvida Kommunal ska fortsätta sin finansiering på förbundsmötet 2020.

att förbundsstyrelsen lämnar förslag på hur man kan utveckla innehållet 2020. Motionen bifalles av avdelningen.


270

N:3 Prenumeration Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Många medlemmar vill inte ha tidningen Kommunalarbetaren, så det borde finnas ett enkelt sätt att kunna avsäga sig prenumerationen, och kanske satsa mer på en digital version, alternativt ha länkar till olika reportage på vår hemsida. För om medlemmarna inte vill ha tidningen och bara slänger den är det inte ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att fortsätta skicka ut tidningen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal gör så att det är enkelt att tacka nej till tidningen Kommunalarbetaren. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna N:2 och N:3 I motionerna N:2 och N:3 yrkas att en undersökning görs om vad läsarna tycker om tidningen Kommunalarbetaren (KA), framtida finansiering av KA och att styrelsen lämnar förslag på hur innehållet i KA kan utvecklas och detta ska tas upp på förbundsmötet 2020 samt att Kommunal ska göra det enkelt att tacka nej till tidningen KA. I den åtgärdsplan som togs fram efter krisen 2016 påpekades att det saknades ägardirektiv från Kommunal i de bolag man har. I detta sammanhang berörs KA. Kommunals förbundsstyrelse beslutade därför våren 2018 att tillsätta en utredning med uppgift att uppdra åt förbundskontoret att ta fram ”ägarpolicy/direktiv” för Mediehuset och Kommunalarbetaren. Utgångspunkten för att ta fram dessa direktiv/policy är att Kommunalarbetaren behåller sin journalistiska självständiga roll. För att ta fram detta genomförs en medlemsundersökning/ läsarundersökning bland Kommunals medlemmar samt intervjuer med ett antal förtroendevalda och ombudsmän i Kommunal. Förutom att undersöka vad medlemmarna tycker om tidningen, så ska det också genomföras analyser kring trender och fakta vad gäller andra tidningar. Allt detta ska ligga som underlag för direktiv om framtida ägarstyrning. Uppdraget ska redovisas till förbundsstyrelsen våren 2019 och styrelsen tar därefter beslut om direktiv/policy för tidningen. Vad gäller den andra frågan om att tacka nej till KA, så är det i dag möjligt att höra av sig till Kommunal och tala om att man inte vill ha någon tidning. Det ger dock ingen reducering på medlemsavgiften.


att anse motionerna N:2 första och andra att-satserna samt N:3 besvarade, samt att avslå motion N:2 tredje att-satsen.


271

O - Organisationsfrågor Värvning av nya medlemmar

O:1 Information för att värva nya medlemmar Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

Detta vill vi skicka vidare till kongressen: Mera information till alla Kommunals medlemmar på till exempel e-mail eller genom våra arbetsplatsombud/skyddsombud. Det blir då lättare att vidarebefordra information till ickemedlemmar för att värva som nya medlemmar. Ju fler vi blir desto starkare blir vi att förbättra och utveckla våra arbetsvillkor.

Jag/Vi yrkar

att detta skickas vidare till kongressen. Motionen bifalles av avdelningen.

O:2 Värvning av nya medlemmar Enskild medlem, sektion Enköping-Håbo, Kommunal Mitt

Arbetsplatsombudens roll ska utvecklas till att denna får mer och större uppgifter som har kommit fram under den nya grundutbildningen. Stor vikt läggs på att värva nya medlemmar för arbetsplatsombuden. Ett sätt för Kommunal att få arbetsplatsombuden att värva fler medlemmar är att denne får något för uppgiften. På samma sätt som Kommunal använder kampanjer för att locka medlemmar, så kan Kommunal vända sig till arbetsplatsombuden med en bonus för varje värvad medlem.

Jag/Vi yrkar

att arbetsplatsombuden får bonus för varje värvad medlem. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna O:1 och O:2 I motion O:1 yrkas att mer information ska gå direkt till medlemmar, arbetsplatsombud och skyddsombud på arbetsplatsen. Detta för att enklare kunna sprida information om Kommunal i syfte att underlätta värvning av medlemmar. I motion O:2 yrkas att arbetsplatsombud belönas med bonus för varje värvad medlem som ett sätt att öka motivationen för uppgiften. Motionären till O:1 uttrycker en önskan om mer information till både medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatsen. Förbundsstyrelsen uppskattar engagemanget och viljan att beskriva medlemskapet för den som ännu inte valt att gå med. Under den gångna kongressperioden har förbundets utvecklingsarbete dels inneburit direktinformation till medlemmar via branschbrev men också information genom aktuella kampanjer i sociala medier och tv-reklam. Förbundsstyrelsen uppmuntrar avdelningar och sektioner att fortlöpande sprida aktuell information till berörda medlemmar på arbetsplatserna. Förbundsstyrelsen anser även att förbundskontorets enheter bör fortsätta att utveckla vägar att sprida information samt söka nya vägar att kommunicera kring värdet av medlemskapet med medlemmar och potentiella medlemmar.


272

Motionären till motion O:2 yrkar att det införs en bonus till arbetsplatsombud per värvad medlem. Kommunal har genom åren genomfört flera kampanjer för att få upp farten på värvningen. Det har gjorts i olika former, både av förbundskontoret och av avdelningarna själva med bonus som belöning ibland. Förbundsstyrelsen poängterar att eftersom Kommunal är en förening där alla, både medlemmar och förtroendevalda, behöver hjälpas åt i rekryteringen anser förbundsstyrelsen att en permanent bonus till en viss grupp förtroendevalda både skulle slå orättvist och tappa effekt på sikt. Uppgiften att värva medlemmar till vår förening ingår i alla förtroendeuppdrag. Förbundsstyrelsen har höga förväntningar på arbetsplatsombudens bidrag i värvningsarbetet då närvaron på arbetsplatsen ger dem chansen att snabbt involvera sina nya arbetskamrater i den fackliga gemenskapen på arbetsplatsen. Förbundsstyrelsen anser dock att det är positivt med korta kampanjer som görs vid särskilda tillfällen för att öka inflödet och trigga igång värvningslusten.


att anse motion O:1 besvarad, och att avslå motion O:2.

Ungverksamheten

O:3 Unga under 30 år Enskild medlem, sektion Västmanland, Kommunal Bergslagen

Jag är ungansvarig på min sektion och är snart 30 år. Jag tycker att det är superviktigt med ungfrågor och att få in de yngre på sektionerna, och att få de yngre medlemmarna att bli mer aktiva medlemmar. Jag anser att 30-årsgränsen borde höjas till minst 35 år när det gäller ungansvariga samt unga medlemmar. Då jag mött många när jag värvat nya medlemmar, samt befintliga medlemmar, så känner sig väldigt många diskriminerade gällande sin ålder då man tycker att man fortfarande är ung. Ungverksamheten är viktig för Kommunal och det är viktigt att den är för unga medlemmar. I Kommunal räknas du som ung tills du fyller 30 år. Det innebär att du i ditt medlemskap betraktas som ung i ca 13 år om du blir studerandemedlem vid 17 års ålder. Det engagemanget som väcks under tiden som ung är viktigt att ta tillvara på i organisationen även efter 30-årsdagen i andra typer av uppdrag och frågor. Det är även viktigt att då lämna plats åt nya unga som får en möjlighet att utveckla sig och organisationen utifrån sina tankar, idéer och sin livssituation.

Jag/Vi yrkar

att åldern för ungverksamheten höjs från 30 år upp till 35 års ålder. Motionen avslås av avdelningen.

O:4 Obligatoriskt med ungverksamhet på sektionsnivå Enskild medlem, sektion Kommunal Mönsterås, Kommunal Sydost

Eftersom det i dagsläget inte finns någon obligatorisk punkt i verksamhetsplanen på sektionsnivå innehållande ungverksamhet, så innebär det att vi inte heller når ut med det fackliga arbetet på arbetsplatsen till våra unga medlemmar. Detta innebär i förlängningen att färre unga engagerar sig, och medlemsantalet bland unga inte kommer att öka lika mycket som om det vore en prioriterad fråga. Genom att prioritera bort ungverksamheten gör man indirekt en bortprioritering av alla under 30.


273

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för en starkare ungverksamhet på sektionsnivå genom att sätta in en obligatorisk punkt i verksamhetsplanen för detta. att genom att satsa mer på unga i vår förening visar vi också tydligt vår solidaritet och tro på alla människors lika värde mot samtliga medlemmar. att ge medlemmar chansen att engagera sig i ung ålder ökar kompetensen och ger oss långsiktigt en starkare fackförening.


O:5 Motion angående att höja ungdomsåldern till 35 år Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst

Vi ser att det är problematiskt att vara aktiv ung medlem inom Kommunal i dag då vi har en gräns på 30 år för att räknas som ung, medan LO har en gräns på 35 år. I dag har Kommunals aktiva unga medlemmar en snittålder på 26 år, vilket ger dem endast fyra år att vara ung medlem och aktiv, vilket är en väldigt kort tid. Vi ser att vi tappar fler aktiva unga medlemmar genom det här. En höjd ålder till 35 år tror vi skulle hjälpa Kommunal att generellt få fler aktiva medlemmar. Genom det så når vi målet med visionen "Viktiga jobb, värda att älska, dygnets alla timmar" mycket snabbare och enklare.

Jag/Vi yrkar

att åldern att räknas som ung i Kommunal höjs till samma som LO har, det vill säga 35 år.


Utlåtande över motionerna O:3, O:4 och O:5 I motion O:3 samt O:5 yrkas att åldern för att räknas som ung i Kommunal höjs från 30 till 35 år. I motion O:4 första att-satsen yrkar motionären att Kommunal ska verka för en starkare ungverksamhet på sektionsnivå genom att sätta in en obligatorisk punkt i verksamhetsplanen för detta, i andra att-satsen yrkar motionären att genom att satsa mer på unga i vår förening visar vi också tydligt vår solidaritet och tro på alla människors lika värde mot samtliga medlemmar, och i tredje att-satsen yrkar motionären att ge medlemmarna chansen att engagera sig i ung ålder ökar kompetensen och ger oss långsiktigt en starkare förening. Förbundsstyrelsen beslutade redan 2015 när riktlinjer för Kommunals framtida verksamhet för unga togs att för att visa att vi menar allvar med att föryngra och låta yngre ta plats behövs en åldersgräns på 30 år. Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att vi genom att satsa på unga i vår förening visar vår solidaritet och tro på alla människors lika värde. I november 2017 beslutade förbundsstyrelsen om en ny strategiplan för Kommunals ungverksamhet som omfattar hela organisationen. Det innebär att det ska finnas en verksamhetsplan och budget för hur verksamheten ska bedrivas både lokalt och centralt. Strategiplanen har resulterat i att det finns lokala ungkommittéer i avdelningarna. Från ungkommittéen finns det en adjungerad ledamot i avdelningsstyrelsen och ungverksamheten börjar ta form. Centralt finns det en central ungkommitté och från denna finns det en adjungerad förbundsstyrelseledamot. Ungverksamheten strävar, genom riktade informationsinsatser, mot att öka medvetenheten och engagemanget hos både unga på arbetsplatsen och på gymnasieskolorna.


274

Förbundsstyrelsen anser att 30 år är en väl avvägd åldersgräns för att vara aktiv i ungverksamheten. När man är 30 år kan man ha hunnit yrkesarbeta under ganska många år. För att ungverksamheten ska fungera bra är det viktigt att den drivs av unga. Detta så att andra unga medlemmar kan identifiera sig med dem som driver de fackliga frågor som är viktiga för unga. Genom att unga själva får möjlighet att driva frågor, både i ungverksamheten och i resten av Kommunal, blir Kommunal trovärdiga och vi visar att vi menar allvar med att vi vill förnyas. Kommunal ska på många olika sätt uppmuntra och möjliggöra för medlemmar upp till 30 år att engagera sig i Kommunal. Det innebär att det ges möjlighet att vara aktiv i skolinformationsverksamheten, LO:s ungverksamhet och i det löpande fackliga arbetet. Erfarna fackliga företrädare ska vara coacher och mentorer och dela med sig av sin erfarenhet. Ungkommittéerna ska fungera som en referensgrupp till avdelningen i olika frågor.


att avslå motionerna O:3, O:4 första att-satsen och O:5, samt att anse motion O:4 andra och tredje att-satserna besvarade.

Delaktighet för förtroendevalda arbetsplatsombud

O:6 Engagerade medlemmar Enskild medlem, sektion Möckeln, Kommunal Västra Svealand

Låt engagerade medlemmar vara delaktiga i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att engagerade medlemmar tas tillvara i organisationen. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion O:6 I motion O:6 yrkas att engagerade medlemmar tas till vara i organisationen. Motionären vill att medlemmar och förtroendevalda ska vara delaktiga i Kommunal. Det är en uppfattning som förbundsstyrelsen delar till fullo. Förbundsstyrelsen har tagit fram styrdokument kring fackligt arbete på arbetsplatsen med syftet att öka inflytandet och ge tydligt mandat till medlemmar och förtroendevalda att påverka på arbetsplatserna. Medlemmarna på arbetsplatsen utgör kärnan i Kommunal. Det är på arbetsplatsen, bland medlemmar och arbetsplatsombud, där allt startar. Den drivkraften för att förända och förbättra är Kommunals viktigaste grunduppdrag.


att bifalla motion O:6.

Medlemsinflytande i Kommunal

O:7 Avveckla sektionerna Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

I dag är det alldeles för få medlemmar som besöker sektionerna.


275

Jag/Vi yrkar

att arbetsuppgifterna läggs på avdelningens ombud. att Kommunal Direkt räcker för medlemmarna. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.

O:8 Ombudsmännens roll i förbundet Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Ombudsmännens roll i förbundet.

Jag/Vi yrkar

att ombudsmän ska få kunskap och utbildning i hur man bemöter medlemmar och förtroendevalda.

att ombudsmän inte ska ha ensam makt att ta ifrån fullmakt från förtroendevalda.

att när en fullmakt att företräda medlemmar ska dras in av ombudsmän ska det först utredas grundligt med medlemmarnas perspektiv i fokus, och sedan ska det beslutas av närmaste avdelningsstyrelsen med underlaget om vad man har kommit fram till vid utredningen. att ombudsmän endast ska kunna dra tillbaka fullmakt om medlemmarna saknar förtroende för företrädaren eller om hen har brutit mot stadgarna eller Kommunals värdegrund.


O:9 Allas lika värde Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

I alla sammanhang och på alla nivåer i vår organisation framhålls arbetsplatsombudens viktiga roll. Jag har hört förbundsordförande säga att AO är Kommunals ryggrad. När det gäller förmåner, arvoden med mera, så behandlas inte fackligt förtroendevalda lika beroende på vilken nivå uppdraget ligger på. Skillnader mellan avdelningarna hur fackligt förtroendevalda behandlas finns också, vilket inte borde få förekomma i en facklig organisation

Jag/Vi yrkar

att Kommunal arbetar för alla behandlas lika och får samma förmåner oavsett på vilken nivå uppdraget ligger. att Kommunal arbetar för att fackligt förtroendevalda behandlas lika oavsett vilken avdelning man tillhör.



276

O:10 Medlemsinflytande i Kommunal Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Medlemsinflytande i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar ska ha rätt att välja sina fackliga företrädare i alla led i organisationer, både nominera och rösta fram dessa. att medlemmar ska kunna rösta fram sina fackliga företrädare på ett demokratiskt sätt i alla led. att den fackliga förtroendevalde som har stort förtroende bland medlemmar också ska kunna få fullmakt att företräda medlemmar i alla frågor oavsett vad anställda tjänstemän/ombudmän tycker om personen.

det ska kunna bildas klubbar i alla led i organisationen enlig demokratiska processen. Motionen avslås av avdelningen.

O:11 Medlemsinflytande i Kommunal Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Medlemsinflyttande i Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att alla medlemmar ska kunna driva sina egna frågor på arbetsplatserna med stöd av kunniga företrädare.


Utlåtande över motionerna O:7-O:11 I motion O:7 första att-satsen yrkas att arbetsuppgifterna läggs på avdelningens ombud, och i andra att-satsen att Kommunal Direkt räcker för medlemmarna. I motion O:8 första att-satsen yrkas att ombudsmän ska få kunskap och utbildning i hur man bemöter medlemmar och förtroendevalda. I andra att-satsen yrkas att ombudsman inte ensam ska ha makt att ta ifrån fullmakt från förtroendevalda. I tredje att-satsen yrkas att när en fullmakt att företräda medlemmar ska dras in av ombudsman, ska det först utredas grundligt med medlemmarnas perspektiv i fokus, därefter ska det beslutas av närmaste avdelningsstyrelse med underlaget, om vad man kommit fram till vid utredningen. I fjärde att-satsen yrkas att ombudsman ska kunna dra tillbaka fullmakt om medlemmen saknar förtroende för företrädaren eller om hen brutit mot stadgarna eller Kommunals värdegrund. I motion O:9 första att-satsen yrkas att Kommunal arbetar för att alla behandlas lika och får samma förmåner oavsett på vilken nivå uppdraget ligger, och i andra att-satsen yrkas att Kommunal arbetar för att fackligt förtroendevalda behandlas lika oavsett vilken avdelning man tillhör. I motion O:10 första att-satsen yrkas att medlemmar ska ha rätt att välja sina fackliga företrädare i alla led i organisationer, både nominera och rösta fram dessa. I andra att-satsen yrkas att medlemmar ska kunna rösta fram sina fackliga företrädare på ett demokratiskt sätt i alla led. I tredje att-satsen yrkas att den fackliga förtroendevalda som har stort förtroende bland medlemmar också ska kunna få fullmakt att företräda medlemmar i alla frågor oavsett vad anställda tjänstemän/ombudsmän tycker om personen. I fjärde att-satsen yrkas att det ska kunna bildas klubbar i alla led i organisationen enligt demokratiska processen.


277

I motion O:11 yrkas att alla medlemmar ska kunna driva sina egna fackliga frågor på arbetsplatserna med stöd av kunniga företrädare. Fackligt arbete på arbetsplatsen är en av Kommunals mest angelägna frågor. Medlemmar och dess arbetsplatsombud ska själva kunna driva sina frågor. Förbundsstyrelsen vill möjliggöra för medlemmarna att i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka sin arbetssituation genom att bilda arbetsplatsorganisationer. Det kan röra sig om såväl klubbar/arbetsplatsklubbar som förhandlingsorganisationer eller andra grupperingar. Sektionerna har en viktig roll i Kommunal. Deras uppgift är bland annat att vara fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen behjälpliga, rekrytera medlemmar och se till att arbetsplatser utser arbetsplatsombud och skyddsombud. Erbjuda utbildningar och bilda opinion är andra uppgifter som sektionerna har. Kommunal Direkt är ett utmärkt komplement till sektionerna där medlemmar kan få råd och stöd. Förbundsstyrelsen ser vikten av bra bemötande och förhållningssätt oavsett var man befinner sig i organisationen. Kommunal har ansvar för att fackliga företrädare och ombudsmän har kompetens för de frågor de ansvarar för. Rollen som ombudsman bygger på förtroende från såväl medlemmar som från organisationen. Ombudsmannarollen innebär att verkställa, stå upp för och vara lojal mot kongressens, förbundsstyrelsens och övriga demokratiskt fattade beslut. Det ingår i ombudsmannens uppgifter att förhandla, stödja, utveckla och utbilda förtroendevalda. Det är ombudsmän som kan delegera och ge förhandlingsfullmakt till de förhandlingar som ligger utanför arbetsplatsombudens ställningsfullmakt. Bedömningen görs utifrån den kompetens och de förutsättningar den förtroendevalda har. Varje avdelning är egen juridisk person, vilket innebär att varje enskild avdelning har rätt att besluta om sin verksamhet, arvoden med mera. Enligt stadgarna kan arvode utges till avdelningsstyrelse och till avdelningens revisorer under förutsättning att beslut fattas innan val görs till dessa uppdrag. Arvode till förbundsstyrelse och förbundsrevisorer fastställs på kongressen i enlighet med stadgarna. Vissa riktlinjer, exempelvis ersättning för förlorad arbetsförtjänst, utbildningsarvode med mera som är beslutade av förbundsstyrelsen, gäller dock hela förbundets verksamhet i såväl avdelningar som sektioner. Gemensamma uppdragsbeskrivningar för de olika uppdragen som finns i Kommunal är ett annat exempel på vad som är beslutat och gäller i alla avdelningar och sektioner. Förbundsstyrelsen anser att det är svårt att få en exakt likabehandling bland alla förtroendevalda då förmåner kan betyda olika saker och avdelningarna själva kan fatta beslut enligt gällande regelverk. Förbundsstyrelsens mål är att förtroendevalda ska behandlas så lika som möjligt. Stadgarna reglerar de demokratiska processerna i Kommunal. I Kommunal finns två viktiga demokratiska principer: direkt och representativ demokrati. Den direkta demokratin gäller vid val på arbetsplatser, till sektioner och till avdelningens representantskap. Där väljer medlemmarna sina företrädare via direktval. Den representativa demokratin, de av medlemmarna valda fackliga företrädare, väljer representanter till avdelningsstyrelse och till förbundets beslutande organ. Dessa två principer är de som generellt gäller för hur demokratin är uppbyggd i föreningslivet i Sverige.


att anse motionerna O:9 andra att-satsen och O:11 besvarade, samt att avslå motionerna O:7, O:8, O:9 första att-satsen och O:10.


278

Obligatorisk informationsdag för nyanställda

O:12 En obligatorisk facklig informationsdag för nyanställda Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Sydväst

En obligatorisk informationsdag för nyanställda som tar upp fackets historia samt fackets verksamhet i nutid.

Jag/Vi yrkar

att informera nyanställda om fackets historia samt nutid. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion O:12 I motion O:12 yrkas att informera nyanställda om fackets historia samt nutid. Motionären vill att det införs en obligatorisk informationsdag för nyanställda. Den ska ta upp fackets historia samt fackets verksamhet i nutid. Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att det är mycket viktigt att informera alla nyanställda om fackföreningens historia samt medlemskapets värde. Om anställda på arbetsplatserna har goda kunskaper om fackets roll och värdet av ett medlemskap i Kommunal kan de mycket bättre driva sina egna frågor på arbetsplatserna. En sådan information kan erbjudas alla nyanställda, men den kan inte vara tvingande. Förbundskontoret har tagit fram ett introduktionsmaterial som kan användas som stöd till att informera alla nyanställda medarbetare samt potentiella medlemmar. Det finns för nedladdning på Kommunals intranät.


att anse motion O:12 besvarad.

Arbetsplatsklubbar

O:13 Fackklubbar Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst

Jag tycker att Kommunal ska ha facklubbar på arbetsplatserna. Detta skulle innebära att vi som fackklubb skulle vara mer närvarande på våra arbetsplatser. Med en stark fackklubb skulle det bli ett starkare fack runt om på våra arbetsplatser.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ha fackklubbar på sina arbetsplatser. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion O:13 I motion O:13 yrkas att Kommunal ska ha fackklubbar på sina arbetsplatser. Motionären vill att Kommunal ska ha fackklubbar på sina arbetsplatser. Motionären menar att det skulle innebära att de som fackklubb skulle vara mer närvarande på sina arbetsplatser. Med en stark fackklubb skulle det bli ett starkare fack runt om på arbetsplatserna.


279

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och vill uppmuntra och säkerställa att medlemmar och arbetsplatsombud själva ska kunna driva sina frågor på arbetsplatsen. Det är förbundsstyrelsens vilja att medlemmarna i så hög grad som möjligt ska kunna påverka sin egen arbetssituation på arbestplatserna. Förbundsstyrelsen vill förenkla och möjliggöra för flera alternativ så att klubbar som omfattar flera sektioner också möjliggörs. Det är då avdelningen som fattar beslut om det ska bildas en klubb som omfattar flera sektioner. Sektionen fattar beslut om bildandet av klubb, om den enbart omfattar medlemmar i en sektion. Avdelningarna ska verka för att arbetsplatsorganisationer bildas utifrån medlemmarnas önskemål och där förutsättningar finns eller om organisatoriska förhållanden så kräver. Sektionsstyrelsen alternativt avdelningsstyrelsen beslutar om bildande av arbetsplatsorganisationer. Dessa kan vara klubb/arbetsplatsklubb, förhandlingsorganisation eller av annan gruppering. De driver det fackliga arbetet på arbetsplatsen enligt de riktlinjer som finns. Vilken arbetsplatsorganisation som passar bäst på arbetsplatsen inom sektionens verksamhetsområde avgörs i samråd mellan medlemmarna på arbetsplatsen och sektionen eller avdelningen. Sedan är det medlemmarna på arbetsplatsen som väljer sina företrädare enligt de riktlinjer som finns. De utsedda företrädarna fördelar sina uppgifter inom sig. Förbundsstyrelsen vill understryka att det som är gemensamt för alla arbetsplatsorganisationer, oavsett form och struktur, är att de engagerar och aktiverar medlemmarna på arbetsplatsen. Det är de som tillsammans med de förtroendevalda på arbetsplatsen driver det fackliga arbetet.



Regionala branschklubbar inom privat personlig assistans

O:14 Branschklubb Sektion, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län

Vi är Sveriges största fackförbund. Vi organiserar hundratals olika yrken och förhandlar över 70 olika kollektivavtal. Vi har tiotusentals kompetenta fackliga aktivister som tillsammans med våra medlemmar skapar trygga arbetsplatser och flyttar fram våra positioner på svensk arbetsmarknad. Vi ska vara stolta över allt vi gör och allt vi gjort i över hundra år av facklig kamp. Men vi ska inte låta historien bromsa en progressiv utveckling när vi står inför nya och svåra utmaningar. Det är nu tjugo år sedan privatiseringsvågen tog fart. Arbetsplats efter arbetsplats har upphandlats och sålts ut till företag med skiftande seriositet. Medan kärnan av fackligt förtroendevalda blev kvar med kommun och landsting som arbetsgivare. Med det menar vi inte att våra kamrater inte har viljan att förstå den verklighet som våra medlemmar inom privat verksamhet har, men det är inte alltid vår organisationsform tillåter det. I bästa fall blir sektionernas verksamhet splittrad mellan olika branscher som sällan möts. Geografiskt organiserade sektioner har sin grund i hur arbetsgivaren är organiserad. Om vi på allvar vill ge privatanställda kommunalare samma förutsättningar som kommun och landstingsanställda att organisera och bygga starka arbetsplatser, behöver vi en facklig struktur anpassad efter en privatiserad verklighet. Lyckligtvis är vi inte ensamma om att organisera lönearbetare anställda i privata och kooperativa företag. Bland de fackförbund som har högst förtroende bland medlemmar och allmänhet återfinns SEKO, IF-Metall, Handels och Unionen, gemensamt för fackförbunden är att de har starka klubbar, såväl lokalt, regionalt som centralt. Organisationsformen ger en röd tråd från arbetsplats till förhandlingar och avtalstecknande. Det ger makt åt dem som ska ha den. 279

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och vill uppmuntra och säkerställa att medlemmar och arbetsplatsombud själva ska kunna driva sina frågor på arbetsplatsen. Det är förbundsstyrelsens vilja att medlemmarna i så hög grad som möjligt ska kunna påverka sin egen arbetssituation på arbestplatserna. Förbundsstyrelsen vill förenkla och möjliggöra för flera alternativ så att klubbar som omfattar flera sektioner också möjliggörs. Det är då avdelningen som fattar beslut om det ska bildas en klubb som omfattar flera sektioner. Sektionen fattar beslut om bildandet av klubb, om den enbart omfattar medlemmar i en sektion. Avdelningarna ska verka för att arbetsplatsorganisationer bildas utifrån medlemmarnas önskemål och där förutsättningar finns eller om organisatoriska förhållanden så kräver. Sektionsstyrelsen alternativt avdelningsstyrelsen beslutar om bildande av arbetsplatsorganisationer. Dessa kan vara klubb/arbetsplatsklubb, förhandlingsorganisation eller av annan gruppering. De driver det fackliga arbetet på arbetsplatsen enligt de riktlinjer som finns. Vilken arbetsplatsorganisation som passar bäst på arbetsplatsen inom sektionens verksamhetsområde avgörs i samråd mellan medlemmarna på arbetsplatsen och sektionen eller avdelningen. Sedan är det medlemmarna på arbetsplatsen som väljer sina företrädare enligt de riktlinjer som finns. De utsedda företrädarna fördelar sina uppgifter inom sig. Förbundsstyrelsen vill understryka att det som är gemensamt för alla arbetsplatsorganisationer, oavsett form och struktur, är att de engagerar och aktiverar medlemmarna på arbetsplatsen. Det är de som tillsammans med de förtroendevalda på arbetsplatsen driver det fackliga arbetet.



Regionala branschklubbar inom privat personlig assistans

O:14 Branschklubb Sektion, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län

Vi är Sveriges största fackförbund. Vi organiserar hundratals olika yrken och förhandlar över 70 olika kollektivavtal. Vi har tiotusentals kompetenta fackliga aktivister som tillsammans med våra medlemmar skapar trygga arbetsplatser och flyttar fram våra positioner på svensk arbetsmarknad. Vi ska vara stolta över allt vi gör och allt vi gjort i över hundra år av facklig kamp. Men vi ska inte låta historien bromsa en progressiv utveckling när vi står inför nya och svåra utmaningar. Det är nu tjugo år sedan privatiseringsvågen tog fart. Arbetsplats efter arbetsplats har upphandlats och sålts ut till företag med skiftande seriositet. Medan kärnan av fackligt förtroendevalda blev kvar med kommun och landsting som arbetsgivare. Med det menar vi inte att våra kamrater inte har viljan att förstå den verklighet som våra medlemmar inom privat verksamhet har, men det är inte alltid vår organisationsform tillåter det. I bästa fall blir sektionernas verksamhet splittrad mellan olika branscher som sällan möts. Geografiskt organiserade sektioner har sin grund i hur arbetsgivaren är organiserad. Om vi på allvar vill ge privatanställda kommunalare samma förutsättningar som kommun och landstingsanställda att organisera och bygga starka arbetsplatser, behöver vi en facklig struktur anpassad efter en privatiserad verklighet. Lyckligtvis är vi inte ensamma om att organisera lönearbetare anställda i privata och kooperativa företag. Bland de fackförbund som har högst förtroende bland medlemmar och allmänhet återfinns SEKO, IF-Metall, Handels och Unionen, gemensamt för fackförbunden är att de har starka klubbar, såväl lokalt, regionalt som centralt. Organisationsformen ger en röd tråd från arbetsplats till förhandlingar och avtalstecknande. Det ger makt åt dem som ska ha den.


280

En av Kommunals kanske mest svårorganiserade, och därmed utsatta branscher, är personlig assistans. Det är i stort sett omöjligt att besöka arbetsplatserna och de skydds-/arbetsplatsombud vi rekryterar verkar med bilan hängande över huvudet. På sektion och avdelning ska sedan alla 230 yrken samarbeta och då blir den i minoritet den som drar det kortare stråt. Vi inser att ett förslag om regional och central klubb för privatanställda personliga assistenter är en utmanande idé, men vi är övertygade om att en strukturförändring måste till när det gäller detta område. Vi är beslutsamma om att klubbar är en av de rätta vägarna att gå för ökad organisationsgrad, medlemsinflytande och demokrati.

Jag/Vi yrkar

att kongressen ger avdelningarna Bergslagen, Stockholm och Västra Svealand i uppdrag att starta regionala branschklubbar inom privat personlig assistans. att kongressen ger branschklubbarna inom privat personlig assistans förhandlingsmandatet i MBL-frågor. att kongressen ger förbundskontoret i uppdrag att starta en central branschklubb inom privat personlig assistans. att kongressen ger sektionerna i berörda avdelningar i uppdrag att starta företagsklubbar inom privat personlig assistans med förhandlingsmandat motsvarande AO/SO.


O:15 Branschklubb. Sektion, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län


280

En av Kommunals kanske mest svårorganiserade, och därmed utsatta branscher, är personlig assistans. Det är i stort sett omöjligt att besöka arbetsplatserna och de skydds-/arbetsplatsombud vi rekryterar verkar med bilan hängande över huvudet. På sektion och avdelning ska sedan alla 230 yrken samarbeta och då blir den i minoritet den som drar det kortare stråt. Vi inser att ett förslag om regional och central klubb för privatanställda personliga assistenter är en utmanande idé, men vi är övertygade om att en strukturförändring måste till när det gäller detta område. Vi är beslutsamma om att klubbar är en av de rätta vägarna att gå för ökad organisationsgrad, medlemsinflytande och demokrati.

Jag/Vi yrkar

att kongressen ger avdelningarna Bergslagen, Stockholm och Västra Svealand i uppdrag att starta regionala branschklubbar inom privat personlig assistans. att kongressen ger branschklubbarna inom privat personlig assistans förhandlingsmandatet i MBL-frågor. att kongressen ger förbundskontoret i uppdrag att starta en central branschklubb inom privat personlig assistans. att kongressen ger sektionerna i berörda avdelningar i uppdrag att starta företagsklubbar inom privat personlig assistans med förhandlingsmandat motsvarande AO/SO.


O:15 Branschklubb. Sektion, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län



281

En av Kommunals kanske mest svårorganiserade och därmed utsatta branscher är personlig assistans. Det är i stort sett omöjligt att besöka arbetsplatserna och de skydds-/arbetsplatsombud vi rekryterar verkar med bilan hängande över huvudet. På sektion och avdelning ska sedan alla 230 yrken samarbeta och då blir den i minoritet den som drar det kortare stråt. Vi inser att ett förslag om regional och central klubb för privatanställda personliga assistenter är en utmanande idé, men vi är övertygade om att en strukturförändring måste till när det gäller detta område. Vi är beslutsamma om att klubbar är en av de rätta vägarna att gå för ökad organisationsgrad, medlemsinflytande och demokrati.

Jag/Vi yrkar

att förbundskontoret skriver ett komplement till riktlinjerna om klubbar för hur en lokal, regional och central klubbverksamhet ska kunna samverka så att en röd tråd bildas mellan medlemskap och företrädarskap. att alla klubbledamöter är anställda hos en privat arbetsgivare inom privat personlig assistans.


Utlåtande över motionerna O:14 och O:15 I motion O:14 första att-satsen yrkas att kongressen ger avdelningarna Bergslagen, Stockholm och Västra Svealand i uppdrag att starta regionala branschklubbar inom privat personlig assistans. I motion O:14 andra att-satsen yrkas att kongressen ger branschklubbarna inom privat personlig assistans förhandlingsmandatet i MBL-frågor. I motion O:14 tredje att-satsen yrkas att kongressen ger förbundskontoret i uppdrag att starta en central branschklubb inom privat personlig assistans. I motion O:14 fjärde att-satsen yrkas att kongressen ger sektionerna i berörda avdelningar i uppdrag att starta företagsklubbar inom privat personlig assistans med förhandlingsmandat motsvarande AO/SO. I motion O:15 yrkas att förbundskontoret skriver ett komplement till riktlinjerna om klubbar för hur en lokal, regional och central klubbverksamhet ska kunna samverka så att en röd tråd bildas mellan medlemskap och företrädarskap, samt att alla klubbledamöter är anställda hos en privat arbetsgivare inom privat personlig assistans. Motionärerna beskriver att en av Kommunals mest svårorganiserade branscher är personlig assistans. Förbundsstyrelsen delar motionärernas bild av en bransch med stora fackliga utmaningar. Fackligt arbete på arbetsplatsen är grunden för Kommunals fackliga verksamhet. Det innebär att medlemmar och arbetsplatsombud själva ska kunna driva sina egna frågor på sina arbetsplatser med stöd och samverkan av sin organisation. Förbundsstyrelsen vill att medlemmarna i så hög grad som möjligt kan påverka sin arbetssituation. Men förbundsstyrelsen är medveten om att det är olika lätt att bedriva facklig verksamhet på arbetsplatsen beroende på bransch, ja faktiskt näst intill omöjligt inom personlig assistans. Förbundsstyrelsen vill förenkla och möjliggöra för flera alternativ för arbetsplatsorganisationer. De är olika grupperingar som driver det fackliga arbetet på arbetsplatsen enligt de riktlinjer som finns. De kan vara klubb/arbetsplatsklubb, förhandlingsorganisation eller annan gruppering.


282

Avdelningarna ska verka för att arbetsplatsorganisationer bildas utifrån medlemmarnas önskemål och där förutsättningar finns eller om organisatoriska förhållanden så kräver. Sektionsstyrelsen eller avdelningsstyrelsen beslutar om bildande av arbetsplatsorganisationer. Arbetsplatsorganisationerna rekommenderas den organisation som arbetsplatsen eller arbetsgivaren har. Det kan innebära att flera sektioner blir involverade. Syftet är hela tiden medlemsinflytande i organisationen och i det fackliga arbetet. Det är viktigt att Kommunal inte sätter upp hinder som begränsar medlemmarnas engagemang och drivkrafter. Kommunal ska hjälpa till att förverkliga medlemmarnas önskemål, men också verka för att arbetsplatsorganisation byggs om det organisatoriskt krävs eller om medlemmarna vill. Varje arbetsplats behöver organisera sig så att medlemsinflytande och delaktighet finns i de fackliga frågorna, oavsett var besluten fattas. Det medför att arbetsplatsorganisationer kan se ut på olika sätt. Hur de ser ut beror på om det är en eller flera arbetsplatser hos en arbetsgivare, arbetsplatser inom samma avdelning eller om verksamheten hos arbetsgivaren finns på flera orter i landet. Kommunal har olika begrepp för denna typ av organisation, bland annat förhandlingsorganisation, samverkansorganisation eller företagsorganisation. I samråd mellan sektion/avdelning och medlemmarna på arbetsplatsen avgörs vilken arbetsplatsorganisation som passar bäst. Det är sektionen eller avdelningen som ansvarar för och fattar beslut om bildandet. Medlemmarna väljer företrädarna i arbetsplatsorganisationen enligt de riktlinjer som finns. De utsedda företrädarna fördelar sina uppgifter inom sig. Gemensamt för alla arbetsplatsorganisationer är att de ska engagera och aktivera medlemmar. Medlemmarna tillsammans med de förtroendevalda driver det fackliga arbetet och företräder medlemmarna enligt de riktlinjer som finns. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ökad organisationsgrad, medlemsinflytande och demokrati är viktigt och menar att detta redan möjliggörs inom ramen för arbetsplatsorganisation. Förbundsstyrelsen ser positivt på innovativa arbetssätt. För att dessa ska vara lyckosamma krävs kommunikation mellan berörda avdelningar och sektioner.


att avslå motionerna O:14 och O:15.

Företagsorganisationer inom trafikbranschen

O:16 Avskaffande av företagsorganisationer inom trafiken Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag har flera av våra stora bussbolag företagsorganisationer. Syftet med dessa är att kunna ha en facklig organisation som speglar företagets organisation med centrala och lokala samverkansavtal. Tyvärr ser vi som förare hur flera fackliga företrädare använder dessa som språngbräda in till bättre betalda arbeten som tjänstemän hos arbetsgivarna. Dessa organisationer används även för att "låsa in fackligt förtroendevalda" och kunna göra lokala och centrala överenskommelser. Dessa vill arbetsgivaren driva igenom för att kunna skaffa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrenter.

Jag/Vi yrkar

att dessa företagsorganisationer upplöses. att lokal överenskommelser lokalt och konkurrensneutrala. Motionen avslås av avdelningen.


283

Utlåtande över motion O:16 I motion O:16 yrkas att dessa företagsorganisationer upplöses, och att lokala överenskommelser lokalt och konkurrensneutrala. Motionären beskriver att det i dag finns flera stora bussbolag som har företagsorganisationer. Syftet med företagsorganisationer är att ha en facklig organisation som speglar företagets organisation med samverkansavtal i alla led. Motionären menar att flera fackliga företrädare kan gynnas personligen av företeelsen, och att dessa organisationer kan låsa in förtroendevalda att göra lokala och centrala överenskommelser som ger arbetsgivaren konkurrensfördelar. Förbundsstyrelsen ser stora fördelar med att ha företagsorganisationer. Det skapar en enhetlighet för medlemmarna inom hela företaget oavsett var i landet arbetsplatsen finns. När Kommunal samordnar sig får vi kraften att förändra och förbättra för medlemmarna. Kommunal behöver därför fler arbetsplatsorganisationer som följer arbetsgivarens struktur. Det är viktigt att företrädarna från Kommunal har förtroendet från medlemmarna. Därför ska företrädarna vara arbetsplatsombud på sina arbetsplatser. Kommunals förtroendevalda och anställda ska alltid ha medlemmarnas intressen i fokus. Medlemmarna ska inte uppleva att de går arbetsgivarens ärenden. Det är också nödvändigt att arbetsplatsombuden, oavsett på vilken nivå, ser till att medlemmarna är informerade och känner delaktighet. Förbundsstyrelsen ser att fackligt engagemang kan vara en god grund för annat arbete. Att ha facklig kunskap och erfarenhet ses ofta som meriterande och Kommunal ska inte stå i vägen för människors utvecklings- eller karriärmöjligheter, oavsett om det är inom de fackliga organisationerna eller på arbetsgivarsidan. Kommunals roll är att se till att medlemmarna har goda anställningsvillkor och vi eftersträvar branschneutrala avtal med övertygelsen om att det gynnar våra medlemmar. Medlemmarnas intressen ska alltid vara i fokus.


att avslå motion O:16.

Anställning av regionala fackliga ombud

O:17 Anställa RFO Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Jag, som många andra RFO, känner att en anställning hos Kommunal, eller i alla fall få alternativet till att bli anställd av Kommunal som RFO, skulle vara viktigt. Jag tror att det skulle skapa en bättre förutsättning gällande arbetsmiljön, men också få bättre koll på hur uppdraget/anställningen utförs. Det uppfattas ibland som ett moment 22 då man är mellan sitt arbete och uppdrag. Det gör det svårt att se vem som har ansvar för olika frågor som arbetsmiljö, sjukskrivningar, löneutveckling och så vidare.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska erbjuda RFO-anställning som ett alternativ.

att det på detta sätt gör det mer konkret om skyldigheter samt rättigheter ifrån arbetsgivare likaså den anställde. att det i längden gör organisationen mer kraftfull då det finns personer som verkligen brinner för Kommunals värderingar/uppdraget/anställningen och inte gör detta för att slippa sitt jobb.



284

Utlåtande över motion O:17 I motion O:17 yrkas att Kommunal ska erbjuda Regionalt fackligt ombud (RFO) anställning som ett alternativ och att det på detta sätt gör det mer konkret om skyldigheter och rättigheter ifrån arbetsgivare likaså den anställde, samt att det i längden gör organisationen mer kraftfull då det finns personer som verkligen brinner för Kommunals värderingar/uppdraget/anställningen och inte för att slippa sitt jobb. Motionären beskriver att om RFO får anställning alternativt erbjuds anställning skulle bättre förutsättningar skapas när det gäller arbetsmiljön. Det skulle också ge också bättre koll på hur uppdraget/anställningen utförs. Vem som ansvarar för olika frågor som exempelsvis löneutveckling, sjukskrivning, arbetsmiljö kan ibland vara svårt att veta. RFO:s uppdrag är i första hand att bygga fackliga strukturer på arbetsplatsen. I uppdragets natur ingår att på sikt sträva efter att RFO-uppdraget ska upphöra. Förtroendemannalagen gäller då fackligt arbete bedrivs på arbetsplatsen och det är viktigt för Kommunal att det fackliga arbetet i så stor utsträckning som möjligt sker på arbetsplatserna och av medlemmarna. RFO ska arbeta för att medlemmarna utser arbetsplatsombud och skyddsombud. Kommunal tar kostnaderna för RFO-verksamheten och RFO har ett tydligt uppdrag att bygga fackliga strukturer på arbetsplatserna så att medlemmarna på arbetsplatserna har inflytande. RFO-verksamheten har bidragit till att privatanställda medlemmars villkor har fått större utrymme i Kommunal, vilket är positivt. Medlemmar som är privatanställda behöver få än mer inflytande och större påverkansmöjligheter på sina arbetsplatser och i Kommunal. Förbundsstyrelsen anser att mer fackligt arbete på arbetsplatserna är den väg vi behöver gå för att få fler medlemmar att engagera sig i att förbättra sina arbetsvillkor. Medlemmarna själva ska avgöra vad som behöver förändras på arbetsplatsen och hur de vill driva det arbetet framåt. När fackliga företrädare har utsetts, sköts många fackliga frågor på arbetsplatsen av arbetsplatsombud/förtroendevalda på arbetsplatsen. I dessa fall tas kostnaderna över av arbetsgivaren där de förtroendevalda är anställda. Sektionens fackliga företrädare och ombudsmän har då en stödjande roll till de nya förtroendevalda. Därmed blir arbetsplatsens frågor kvar på arbetsplatsen i så stor utsträckning som möjligt. Förbundsstyrelsen anser att RFO ska ha en bra miljö att verka i. Därför ska de involveras när avdelningar och sektioner upprättar handlingsplaner enligt dokumentet Hur kan vi hantera den fackliga vardagen och vara ett stöd för varandra i det fackliga arbetet?. En del av de svårigheter som motionären beskriver kan förhindras om RFO inte har uppdraget på heltid utan har en fot kvar på sin ordinarie arbetsplats. Förbundsstyrelsen värnar om att det fackliga arbetet på arbetsplatserna i så stor utsträckning som möjligt sköts av förtroendevalda. Förbundstyrelsen anser att RFO även fortsättningsvis bör vara ett förtroendeuppdrag och inte en anställning.



Regionala skyddsombud/regionala fackliga ombud

O:18 Alla medlemmar lika värde Enskild medlem, sektion Skola-service Stockholm, Kommunal Stockholms län

Den regionala verksamheten (RFO+RSO) är väldigt kostsam för Kommunal eftersom den fackliga tiden som avsätts till förhandlingar, medlemsärenden, rehabilitering, arbetsmiljöarbete, att vara stöd till arbetsplatsombud plus skyddsombud bekostas av Kommunals medlemsavgifter. Detta gör att våra medlemmar på enskilt drivna verksamheter får en lägre servicenivå än de inom kommuner och landsting.


285

Jag/Vi yrkar

att förbundet ska ta fram en strategi för att de privata arbetsgivarna ska bekosta tiden för förhandlingar med mera som de är skyldiga att ha enligt lag och avtal. att förbundet ska ge större ekonomisk ersättning till de avdelningar med många enskilt drivna verksamheter. att Kommunal jobbar för att få in i ersättning för fackligt uppdrag i kollektivavtalen där vi har många små arbetsgivare.


Utlåtande över motion O:18 I motion O:18 yrkas att förbundet ska ta fram strategi för att de privata arbetsgivarna ska bekosta tiden för förhandlingar med mera som de är skyldiga till enligt lag och avtal, att förbundet ska ge större ekonomisk ersättning till de avdelningar med enskilt drivna verksamheter samt att Kommunal jobbar för att får in ersättning för fackligt uppdrag i kollektivavtalen där vi har många små arbetsgivare. I motionen beskrivs att den regionala verksamheten är kostsam, vilket kan innebära att medlemmar på enskilt drivna verksamheter får en lägre servicenivå än medlemmar anställda av kommuner och landsting. Förbundsstyrelsen menar att i Kommunals uppdrag ingår att skapa förutsättningar för medlemmar att engagera sig och utöva fackligt inflytande på arbetsplatsen, oavsett arbetsgivare. På många arbetsplatser som drivs i privat regi finns förutsättningar för arbetsplatsombud/skyddsombud eller arbetsplatsklubb/förhandlingsorganisation att sköta MBL (medbestämmandelagen) förhandlingar och driva arbetsmiljöärenden. I sådana fall blir FML (förtroendemannalagen) tillämplig för förtroendevalda på arbetsplatsen. Det finns också många små/mindre arbetsplatser där förutsättningarna för att bygga fackliga strukturer är svårare. På dessa arbetsplatser är sektionens fackliga företrädare, Regionala fackliga ombud (RFO) och Regionala skyddsombud (RSO) verksamma tillsammans med medlemmarna. FML (förtroendemannalagen)/AML (arbetsmiljölagen) är tillämplig för RFO/RSO men det är den fackliga organisationen som står för kostnaderna. Kongressen 2016 antog Översynsutredningens rapport. Fokus för RFO ska vara att bygga fackliga strukturer på privat drivna verksamheter, rekrytera arbetsplastombud/skyddsombud och medlemmar. RFO kan endast utses och verka på arbetsplatser där arbetsplatsombud saknas. Kommunal har försökt få till stånd att arbetsgivarna ska stå för större del av kostnaderna för det regionala fackliga arbetet. Arbetsgivarna saknar intresse för detta och anser att förtroendemannalagen (FML) är tillräcklig. SAF-LO (SAF numera Svenskt Näringsliv) har ett utvecklingsavtal sedan 1985, som ger rätt att arbeta med fackliga frågor för anställda i företaget och som rör förhållandet till arbetsgivaren. Närmare tillämpning av utvecklingsavtalet ska regleras lokalt. Då förutsättningar saknas för att få skrivningar i avtalen som motionären önskar, anser förbundsstyrelsen att det är desto viktigare att medlemmar på arbetsplatsen ges möjlighet att driva sina fackliga frågor och arbetsmiljöfrågor i så stor utsträckning som möjligt. Då medlemmarna på arbetsplatsen arbetar och driver sina egna fackliga frågor och arbetsmiljöfrågor innebär det att förtroendemannalagen (FML) blir tillämplig och arbetsgivaren får ta större del av kostnaderna. Sektionsföreträdare och ombudsmän kan då stödja och coacha förtroendevalda på arbetsplatsen. Kommunal har kostnader för regional verksamhet för såväl ombudsmän som för RFO/RSO, då RFO/RSO är avdelningsuppdrag är det avdelningarna som har kostnaderna för den verksamheten.


286


att anse motion O:18 första och tredje att-satserna besvarade, samt att avslå motion O:18 andra att-satsen.

Utredning om regionala skyddsombud kan delas in i olika yrkesområden

O:19 Regionala skyddsombud för trafikpersonal Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Regionala skyddsombud, RSO, har i dag stora ansvarsområden. Ett regionalt skyddsombud kan ha dels ett stort geografiskt område, men också ha det regionala ansvaret för många olika yrken. Ett RSO med sin yrkeserfarenhet inom barnomsorgen har troligen svårt att sätta sig in i problemen som uppstår hos medlemmar inom trafiken och tvärtom. De regioner som har flera RSO har ofta delat på ansvarsområdena, men då en blir borta på grund av sjukdom eller semester är den som ersätter inte alls insatt i problematiken. En vaktmästare från en grundskola kan inte ersätta en med stor erfarenhet från trafik. Att få hjälp och stöd vid ett skyddsstopp, så kallat 6:6-stopp, blir svårt. Det vore mer optimalt om regionala skyddsombud kan inrikta sin specialitet inom yrkesområden, och då en blir frånvarande kan stöd fås från en annan RSO med annan geografisk hemvist. Jag är övertygad om att arbetsmiljöfrågorna kommer att få mer fokus i och med att det inrättas olika grupper för olika yrkesgrupper inom vår organisation. Jag är också övertygad om att det blir lättare att få medlemmar att bli engagerade i lokala arbetsmiljöfrågor om även de lokala skyddsombuden kunde ha en organisation som utgick från yrket/yrken än som nu över hela vår medlemsbredd. Min erfarenhet som lokalt skyddsombud och som lokal facklig företrädare säger mig att mina arbetskamrater inom trafiken vill engagera sig inom trafiken och påverka där. Inte inom förskola eller omsorg. Det vore därför bra och uppskattat om arbetsmiljöfrågorna kunde samsas inom några olika grupper. Exempelvis en grupp för skyddsombud inom trafik, en annan grupp för förskola och skola och en tredje för vården och omsorgen. Vid en sådan fördelning kan även kostnader för möten och utbildningar sänkas då mycket av tiden på ett möte/konferens/kurs är för frågor som härrör från andra yrken och inte är aktuella för andra yrkesgrupper. Ibland kan det behövas samla ihop skyddsombud för att kunna nå ut med aktuella frågor exempelvis när Haverikommissionen kom med sin rapport efter den tragiska bussolyckan våren 2017. Då hade vi som var skyddsombud inom trafiken verkligen ett behov av att få stöta och blöta de förändringar som Haverikommissionen ville ha. Dessa frågor var ju aktuella endast för just medlemmarna vid busstrafikföretagen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska utreda om regionala och lokala skyddsombud kan delas in i olika yrkesområden inom organisationen. att Kommunal snarast ska inrätta lämplig organisation utefter yrkesområden för samtliga skyddsombud. att utreda hur regionala skyddsombud kan ersätta varandra utefter yrkesområden i stället för geografiska områden.



287

Utlåtande över motion O:19 I motion O:19 yrkas att Kommunal ska utreda om regionala och lokala skyddsombud kan delas in i olika yrkesområden inom organisationen, att Kommunal snarast ska inrätta lämplig organisation utefter yrkesområde för samtliga skyddsombud och att utreda hur regionala skyddsombud ska ersätta varandra utefter yrkesområden i stället för geografiska områden. I motion O:19 yrkar motionären att Kommunal ska utreda om regionala skyddsombud, RSO, i dag har stora ansvarsområden. Ett regionalt skyddsombud kan ha dels ett stort geografiskt område, men också ha det regionala ansvaret får många yrken. Motionären anger även att ett RSO med sin yrkeserfarenhet inom barnomsorgen troligen har svårt att sätta sig in i problem som uppstår hos medlemmar inom trafiken och tvärtom, samt att det blir lättare att få medlemmarna engagerade i lokala arbetsmiljöfrågor om även de lokala skyddsombuden kunde ha en organisation som utgick från yrket/yrken än som nu över hela vår medlemsbredd. År 1942 infördes begreppet skyddsområde. Detta var ett resultat av en överenskommelse mellan SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv) och LO. Bakgrunden till beslutet var att skyddsombuden inte alltid visste vilka arbetstagare de skulle företräda. Nu skulle varje skyddsombud ha ett skyddsområde. Det behövdes en ordning i det lokala arbetsmiljöarbetet. Skyddsombuden skulle känna till, det vill säga vara väl förtrogna med riskerna inom sina respektive skyddsområden. Ett skyddsområde skulle inte vara större än att skyddsombuden kände förtrogenhet med arbetsförhållandena inom området. Skyddsombudet skulle företräda de arbetstagare som arbetade inom området. Vi indelningen av skyddsområden skulle hänsyn tas till arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållanden i övrigt. Detta infördes i 1949 års Arbetarskyddskungörelse. På arbetsplatser där olika yrkesgrupper arbetar så kan skyddsombud utses inom varje grupp av arbetstagare inom arbetsstället, beroende på vilken praxis som utvecklats inom branschen. Det är viktigt att ett skyddsombud eller regionalt skyddsombud är väl förtrogen med de arbetsförhållanden som finns inom ombudets skyddsområde. Ett regionalt skyddsombud kan utses för ett avgränsat område som identifieras genom branschtillhörighet eller avtalsområde och avgränsas geografiskt. Syftet med regionala skyddsombud var att de skulle få förutsättningar att nå ut med effektiva insatser till företag med otillräckliga skyddsorganisationer. I prop. 1989/90:19 framgår att huvuduppgiften för ett regionalt skyddsombud är att aktivera det lokala skyddsarbetet. Det är i dag upp till respektive avdelning att se till så att den regionala skyddsombudsverksamheten fungerar på ett tillfredställande sätt, där de regionala skyddsombuden har den speciella kunskap som behövs, om de arbetsförhållanden som råder inom sitt skyddsområde. Förbundsstyrelsen anser att det redan i dag finns en möjlighet att dela in skyddsombud och regionala skyddsombud utefter yrkesgrupper.



Medlemsmöten på arbetstid

O:20 Medlemsmöte på arbetstid Enskild medlem, sektion Kommunal Vimmerby, Kommunal Sydost

Vi önskar att vi får gå på medlemsmöte på arbetstid. Vi som jobbar inom den offentliga sektorn har ofta svårt att kunna delta i de fackliga mötena då vi jobbar mycket kvällar. Oftast är ju dessa möten förlagda kvällstid. Så vi tycker det vore bra för både arbetsgivaren och medarbetarna att ha aktiva medlemmar.


288

Jag/Vi yrkar

att vi ska få delta i fackliga medlemsmöten på arbetstid. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion O:20 I motion O:20 yrkas att vi ska få delta i fackliga medlemsmöten på arbetstid. Motionen beskriver svårigheter att delta på fackliga möten, då offentliga sektorn är öppen 24:7. Fackliga möten är oftast förlagda på kvällstid. Det innebär att det alltid finns medlemmar som är i tjänst, då mötena är förlagda och det hindrar medlemmarnas engagemang. Motionären anser att det är bra för både arbetsgivare och medarbetare att ha aktiva medlemmar. Förbundsstyrelsen ser gärna att sektionerna arrangerar möten på arbetsplatserna, gärna på olika tider och på arbetstid om det är möjligt. Vissa kollektivavtal har redan i dag inskrivet att medlemmarna får ha viss tid facklig information på arbetstid. Det finns inget som hindrar att Kommunal och arbetsgivarna gör en överenskommelse om att medlemmar får delta på medlemsmöten under arbetstid.



Reseersättning vid medlemsmöten

O:21 Reseersättning för medlemsmöten Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Jag tillhör en sektion med stort geografiskt område. Vi har fått nej från avdelningen att kunna erbjuda buss för medlemmarna till medlemsmöten r/t skattetekniska skäl.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder möjlighet till ekonomisk ersättning för medlemmar till medlemsmöten. att sektioner kan anordna bussresa/tågresa/resa med egen bil för medlemmar som har långt till medlemsmötet.

Utlåtande över motion O:21 I motion O:21 första att-satsen yrkas att Kommunal utreder möjligheten till ekonomisk ersättning för medlemmar till medlemsmöten, och i andra att-satsen att sektioner kan anordna bussresa/tågresa/resa med egen bil för medlemmar som har långt till medlemsmötet. Detta är en motion som bör ställas till avdelningen då det är avdelningen som beslutar om sektionernas ekonomi. Att en reseersättning till medlemsmöten kommer att vara skattepliktig som motionären påpekar är helt korrekt. Det faktum att en ersättning är skattepliktig gör den dock inte omöjlig att betala för avdelningen, däremot blir det ganska dyrt om ersättning ska utgå för resor i samband med sektionsmöten. När det gäller att arrangera resor till medlemsmöten anser förbundsstyrelsen att även detta faller inom avdelningens ansvarsområde och inte bör beslutas av kongressen.




289

Tydliggör organisationsstrukturen

O:22 Utveckla Kommunal som organisation! Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Jönköping, Kommunal Sydväst

Kommunal tappar i organisationsgrad, vilket är väldigt allvarligt. För att vända denna trend är det viktigt att förbundet ser över hur vi som fackförening arbetar på olika plan. Mycket bra förändringsarbete har gjorts och är på gång. Ett problem med organisationen, som jag upplever som förtroendevald, är att den demokratiska strukturen i förbundet är för mycket toppstyrd utan förankring hos sektioners förtroendevalda och inte minst medlemmarna. Förbundsledningen/förbundsstyrelsen tar beslut om olika saker utan att undersöka vad det får för konsekvenser för förtroendevalda längst ut i organisationen och för medlemmar. Som förtroendevalt huvudskyddsombud tycker jag att det känns märkligt att vi som organisation inte själva lever upp till Föreskriften 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Som skyddsombud och huvudskyddsombud påtalar jag nästan dagligen för arbetsgivaren om vikten av denna föreskrift. Att innan förändringar ska genomföras ska det göras riskbedömning, göras åtgärdsplaner på de eventuella risker som upptäcks och åtgärderna ska följas upp. Min bild är att det inte finns rutiner för detta i vår egen organisation. Jag tycker att det blir mycket märkligt att vi inte lever upp till det som vi kräver av vår motpart arbetsgivaren. Våra medlemmar och förtroendevalda längst ut i organisation måste känna att de har inflytande, delaktighet och påverkansmöjligheter över sin organisation Kommunal. Min övertygelse är att detta kommer få positiva bieffekter för Kommunal, bland annat gällande organisationsgraden.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utarbetar en struktur där beslut av dignitet ska hanteras enligt principen i Föreskriften 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete: Riskbedömning vid förändring.


O:23 Tydliggöra organisationsstrukturen Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Kommunal är, och ska förbli, en demokratisk förening. Det innebär att vi har styrelser som fattar beslut och anställd personal vars uppgift är att utföra fattade beslut och sedan rapportera tillbaka till styrelsen. I delar av landet ser vi i dag en förskjutning av denna fundamentala processordning. En del av detta skulle kunna vara att föreningen arbetat med en maktförskjutning från styrelser till anställda. En förskjutning som det är hög tid att vända. En viktig del i detta tror jag ligger bland annat inom våra utbildningar. I dag har vi utbildningar som syftar till förtroendeuppdrag, men styrs och hålls helt av anställd personal. Vidare ser vi också att sektioner och avdelningar upplever sig ”överkörda” av ombudsmän. Det finns också ibland oklarheter om var, faktiskt, olika direktiv kommer ifrån. Mot bakgrund av detta föreslår jag att organisationsstrukturen tydliggörs.


290

Jag/Vi yrkar

att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för att tydliggöra och stärka styrelseledamöter och andra förtroendevalda i rollen som förtroendevald och beslutsfattare. att tydliggöra och fastslå rutiner, med hänvisning till beslut och protokoll, när nya direktiv kommer ut till avdelningar och sektioner om var beslutet/besluten är tagna. att förbundsstyrelsen plockar fram en handlingsplan med tillvägagångssätt för hur man som förtroendevald ska agera vid upplevelser om att man blir överkörd av anställd personal eller att man som förtroendevald inte hittar/får reda på var beslutet är taget.


Utlåtande över motionerna O:22 och O:23 I motion O:22 yrkas att Kommunal ska utarbeta en struktur där beslut av dignitet hanteras enligt principen i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga Kommunal ska göra en riskbedömning vid beslut som påverkar förtroendevalda. I motion O:23 yrkas att förbundsstyrelsen ska tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra och stärka styrelseledamöter och andra förtroendevalda i rollen som beslutsfattare. I andra att-satsen yrkas att rutiner ska fastslås och tydliggöras. När direktiv skickas till avdelningarna ska det framgå var besluten är fattade. I motion O:23 tredje att-satsen yrkas att förbundsstyrelsen tar fram en handlingsplan med tillvägagångsätt för hur man som förtroendevald ska agera vid upplevelser om att bli överkörd av anställd personal eller att man som förtroendevald inte hittar/får reda på var besluten är tagna. Förbundsstyrelsen håller med motionären i motion O:23 om att Kommunal är och ska förbli en demokratisk förening. Kommunal är en ideell organisation där både förtroendevalda och anställda verkar. Oavsett roll eller uppdrag arbetar alla tillsammans för att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i sin förening. Det är ett gemensamt arbete att se till att Kommunal når de fastställda målen. Kongressen är Kommunals högst beslutande organ där förtroendevalda fattar inriktningsbeslut. Att inskränka denna rätt på grund av att riskbedömningar ska göras vore olyckligt. För att omfattas av arbetsmiljölagen ska det finnas ett anställningsförhållande, så AFS:s föreskrifter gäller inte för förtroendevalda. Däremot anser förbundsstyrelsen att förtroendevalda ska ha en bra miljö att verka i och har fattat beslut att avdelningar ska göra handlingsplaner i samtliga sektioner en gång om året för att säkerställa det. I denna handlingsplan kan sektionerna lyfta den fråga som tas upp i motion O:23 tredje att-satsen. Det är avdelningsstyrelsen som är ansvarig för att sektionerna har förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Anställda i Kommunal följer och utför de beslut som är fattade av de beslutande organen. Förbundsstyrelsen anser det är olyckligt att det finns förtroendevalda som känner sig överkörda i organisationen och förutsätter att de vid dessa tillfällen tar upp och reder ut frågan med dem som berörs, alternativt med dennes närmaste chef. Medlemmarna i Kommunal vinner inte på att det finns ett vi och dem i organisationen. Alla anställda och förtroendevalda är viktiga och har olika roller som kompletterar varandra för att vi ska nå bästa möjliga resultat. Arbetssättet i Kommunal innebär att det är styrelsen som fattar besluten. De anställdas uppgift är att verkställa beslut och bistå med underlag för framtida beslut för att utveckla organisationen. I Kommunal finns styrelser för 240 sektioner, 13 avdelningar och en förbundsstyrelse. Det kan såklart leda till att man tolkar beslut och direktiv på lite olika sätt.


291

Därför tror inte förbundsstyrelsen att problemen som beskrivs i motionen undanröjs med en arbetsgrupp som ska tydliggöra och stärka förtroendevalda eller att tydliggöra rutiner. Men vi behöver bli bättre på att tydligt kommunicera syftet med de beslut som tas till de berörda.


att anse motion O:23 andra och tredje att-satserna besvarade, samt att avslå motionerna O:22 och O:23 första att-satsen.

Förtroendevaldas arbetsmiljö

O:24 Arbetsmiljö Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Den interna arbetsmiljön för förtroendevalda och anställda inom förbundet.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar ska uppleva att Kommunal är ett fackförbund med en god intern arbetsmiljö för alla anställda och förtroendevalda inom förbundet.

att förtroendevalda ska ha en god, säker och hälsosam arbetsmiljö inom förbundet.

alla förtroendevalda och anställda inom förbundet ska känna sig trygga att förbundet har riktlinjer för en säkert god arbetsmiljö. att förbundet ska ha klara riktlinjer för en god arbetsmiljö för alla anställda oavsett bolag Kommunal äger och för alla förtroendevalda inom förbundets område i hela landet.


O:25 Arbetsmiljö Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Den interna arbetsmiljön för förtroendevalda/anställda inom förbundet.

Jag/Vi yrkar

att principerna i arbetsmiljölagen ska gälla för alla förtroendevalda.

att förbundets alla förtroendevalda och anställda ska känna till vem som är ansvarig för arbetsmiljön inom organisationen.


Utlåtande över motionerna O:24 och O:25 I motion O:24 yrkas att medlemmar ska uppleva att Kommunal är ett fackförbund med en god intern arbetsmiljö för alla anställda och förtroendevalda inom förbundet, att förtroendevalda ska ha en god, säker och hälsosam arbetsmiljö inom förbundet, att förtroendevalda och anställda inom förbundet ska känna sig trygga att förbundet har riktlinjer för en säker god arbetsmiljö samt att förbundet ska ha klara riktlinjer för alla anställda oavsett bolag Kommunal äger och för alla förtroendevalda inom förbundets område i hela landet. I motion O:25 yrkas att principerna i arbetsmiljölagen ska gälla för alla förtroendevalda, och att förbundets alla förtroendevalda och anställda ska känna till vem som är ansvarig för arbetsmiljön inom organisationen.


292

Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att den interna miljön för de förtroendevalda och anställda i Kommunal ska vara god. Kongressen 2016 beslöt att bifalla två motioner angående att förbättra arbetsmiljön för de förtroendevalda. Under kongressperioden har förbundsstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp som fått i uppdrag att ta fram förslag på verktyg och riktlinjer för hur miljön för de förtroendevalda på sektionsnivå ska säkerställas. I arbetsgruppen har deltagare från både avdelningar och sektioner deltagit. En workshop med sektionsföreträdare har också genomförts. Utifrån arbetsgruppens förslag beslutade förbundsstyrelsen hösten 2018 att fastställa ett antal riktlinjer som ska underlätta för de fackliga företrädarna att verka i Kommunal. Riktlinjerna tydliggör avdelningarnas ansvar för att säkerställa sektionernas arbetssätt och förutsättningar utifrån fattade beslut. I detta ingår att avdelningen säkerställer de fackliga företrädarnas rättigheter enligt arbetsmiljölagen gentemot arbetsgivaren. Riktlinjerna fastställer vidare att avdelningarna tillsammans med respektive sektion tar fram handlingsplaner för respektive sektionsexpedition för att underlätta vardagen för de fackliga företrädarna som finns där. Dessa handlingsplaner ska uppdateras årligen. Förbundsstyrelsen vill också göra tydligt att arbetsmiljölagen är en lagstiftning som beskriver förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen är inte tillämplig på förhållandet mellan Kommunal och förtroendevalda eftersom inget anställningsförhållande föreligger. Trots detta har förstås Kommunal som organisation ett ansvar för de förhållanden som de fackliga företrädarna har i förbundet. När det gäller de anställda i Kommunal så arbetar arbetsgivaren tillsammans med de fackliga organisationerna med ett strategiskt arbetsmiljöarbete, och när det gäller de bolag som ägs av Kommunal så är de skyldiga att beakta Kommunals policys och riktlinjer.


att anse motionerna O:24 och O:25 andra att-satsen besvarade, samt att avslå motion O:25 första att-satsen.

Inga förtroendevalda på heltid

O:26 Förtroendevalda Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst

Jag tycker inte att man ska vara ifrån sitt ordinarie arbete längre än max tre år, då kommer man bort ifrån allt som har med bland annat arbetsmiljön att göra. Välj in nya och nytänkande medlemmar, så att alla får sin chans.

Jag/Vi yrkar

att alla medlemmar får samma chans. att man inte ska komma ifrån sitt arbetsliv/yrke. Motionen avslås av avdelningen.

O:27 Inga förtroendevalda på heltid Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Det är viktigt att fackligt förtroendevalda förstår och är väl insatt i den verklighet som medlemmarna som har valt dem befinner sig i. När förtroendevalda inte längre jobbar kvar på arbetsplatserna, utan i stället utför sitt/sina uppdrag på heltid så försämras den förståelsen. Och när vi har förtroendevalda som gör detta år efter år, så befinner sig dessa i praktiken i en annan verklighet än sina forna arbetskamrater.


293

Detta leder naturligen till ett avstånd mellan den förtroendevalde och de hen representerar. Vi anser att detta är en bidragande orsak till att förtroendet för de fackliga organisationerna inte är så högt som det borde vara. Att göra en begränsning så att de förtroendevalda måste jobba kvar på sitt jobb på deltid skulle göra att de lever kvar i samma verklighet som medlemmarna, vilket skulle stärka Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals förtroendevalda inte får utföra sitt/sina uppdrag på heltid, utan ska arbeta minst 20 procent av sin tid på den arbetsplats hen blivit förtroendevald på.


Utlåtande över motionerna O:26 och O:27 I motion O:26 yrkar motionärerna att alla medlemmar får samma chans och att man inte ska komma ifrån sitt arbetsliv/yrke. I motion O:27 yrkar motionären att Kommunals förtroendevalda inte får utföra sitt/sina uppdrag på heltid utan ska arbeta minst 20 procent av sin tid på den arbetsplats hen blivit förtroendevald på. Motionärerna beskriver en problematik där Kommunals förtroendevalda inte längre har förankring på sin arbetsplats eller i sitt yrke, utan har sitt uppdrag på heltid, år efter år. Motionären i O:27 menar att det begränsar den förtroendevaldes möjlighet att förstå den verklighet som medlemmarna de ska representera finns i. Detta kan bidra till att förtroendet för de fackliga organisationerna inte är så högt som det borde vara. Motionären i O:26 tycker att man inte ska vara ifrån sitt ordinarie arbete längre än max tre år, då det gör att man kommer bort från allt som har med bland annat arbetsmiljö att göra. Förbundsstyrelsen ser såsom motionärerna vikten av att Kommunals företrädare har en god förankring till sin arbetsplats och sitt yrke. Det är en förutsättning för att kunna företräda medlemmarna. Det blir dessutom lättare för den enskilde att återgå till sitt ordinarie arbete om man inte blir omvald. Förbundsstyrelsen konstaterar att det redan i dag är möjligt att välja nya företrädare på samtliga poster när mandattiden löper ut. Det i sig är en form av begränsning. Om kongressen skulle besluta om en fastställd maxtid för uppdrag, anser förbundsstyrelsen att den inskränker medlemmarnas inflytande och rättighet att välja sina företrädare. Några av Kommunals avdelningar har redan beslut om att förtroendevalda i avdelning och sektion inte får ha sina uppdrag på hundra procent. Förbundsstyrelsen ser positivt på detta och delar uppfattningen att förtroendevalda ska ha en fot kvar på sin arbetsplats. Detta kan ske på olika sätt. Förbundsstyrelsen ställer sig dock tveksam till att fastställa en viss procent som förtroendevalda ska arbeta på sin arbetsplats.



Facklig app

O:28 En facklig app där medlemmar är individuellt registrerade Enskild medlem, sektion Trafik, teknik, djur & natur, Kommunal Skåne

I och med att vår yrkesgrupp, bussförare, inte har en arbetsplats där de sakligt kan diskutera önskemål angående sina arbetsuppgifter och regler kring dessa då förarna arbetar enskilt under sina ibland långa arbetspass. Det är svårt att komma samman för dem att tala om behov i denna branschorganisation.


294

En facklig app där medlemmarna är individuellt registrerade med sina anställningsnummer skulle innebära ett märkbart lyft i sin ställning till AG. På många arbetsplatser syns en märkbar försämring mellan (AT) arbetstagarna och (AG) arbetsgivarna. De fackliga representanterna som ska värna om AT får det svårare i sina roller och intresset att bli medlem sjunker. Tanken om en mobil app för AT kommer att ha en avgörande roll vid frågeställningar och beslutsfattning då appen bland annat ska ha en funktion som röstningsapp. Till exempel en fråga rörande ramtider eller semesterdagar eller ändringar i avtal som rör AT ska till att behandlas, och som innan beslut tas, ska frågan ställas till AT, och att de därmed kan påverka sina arbetsrutiner med sitt inflytande via röstappen. I enlighet med demokratisk ordning så har alla rätt att säga sitt och tycka till. Det mest solidariska som Kommunal kan göra är att visa ett genuint intresse och utrusta denna kår av bussförare med en mobil röstapp. Det skulle ge förarna en röst genom ett tryck på mobilen i frågor som rör deras arbete. Det skulle ge medlemmarna en känsla av ett faktiskt deltagande och engagemang, vilket i sin tur skulle generera fler medlemmar i ett numera sinande förbund. Kommunal skulle underlätta sitt arbete med hjälp av denna röstapp. Kommunal måste satsa på denna yrkesgrupp. De utför ett ansvarsfullt arbete i stad och land. Antalet resande med buss i Sverige dygnet runt är väldigt många. Att använda mer moderna hjälpmedel än det som finns att tillgå i dag skulle skynda på och förstärka Kommunal i avtalsförhandlingar med hjälp av antalet röstande i sakfråga. Lösning: Det sitter ett antal studenter på KTH i Stockholm som skulle kunna utföra denna app som ett projekt. Vi är ett stort antal förare som önskar få en röstapp.

Jag/Vi yrkar

att KTH i Stockholm ska tillverka röstappen som ett utbildningsprojekt, jag har förslag till personer på plats.


Utlåtande över motion O:28 Motionären vill att KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) ska tillverka en RöstApp för bussförare och utrusta denna yrkeskår med en sådan app i syfte att öka delaktighet, engagemang och stödja värvning av potentiella medlemmar. Förbundsstyrelsen konstaterar att motionen stämmer väl överrens med förbundets intentioner gällande det fackliga arbetet på arbetsplatsen. Det arbetet sker med fokus på medlemmarna på arbetsplatsen, deras yrkes- och kompetensutveckling samt arbetsvillkor. Förbundsstyrelsen vill också poängtera att kongressen 2016 beslutade i tilläggsyrkande att förbundsstyrelsen ska tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna till en app utifrån medlemmarnas behov och fokus. Det arbetet pågår. En sådan app skulle ha bredare målgrupp och större användningsområde än det specifika som motionären lyfter.




295

Synliggörande av andra yrkesgrupper

O:29 Det finns fler yrken än undersköterskor i Kommunal Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Blekinge, Kommunal Sydost

Jag jobbar i en förvaltning på sjukhuset i Karlskrona som heter Landstingsservice. I min förvaltning finns det många yrkesgrupper som är med i Kommunal. Bland annat vaktmästare, lokalvårdare, kock/kokerskor, servicepersonal, elektriker, bilförare, förrådsarbetare, kyltekniker, målare, snickare, trädgårdsanläggare etc. Under de senaste åren har i princip alla de här grupperna inte blivit sedda av Kommunal centralt. Vi får ofta höra: Vi vet hur bra ni jobbar för oss på sektionen, men vad gör Kommunal för oss centralt? När ska vi bli sedda? När är det vår tur att ta del av en lönesatsning? Vi här på sektionen kan bara göra vårt bästa för att de ska känna sig sedda, men vi behöver draghjälp av Kommunalt centralt.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal synliggör andra yrkesgrupper än undersköterskor.

att Kommunal verkar för att andra grupper än undersköterskor får ta del av lönesatsningar.


Utlåtande över motion O:29 I motion O:29 yrkas att Kommunal synliggör andra yrkesgrupper än undersköterskor, och att Kommunal verkar för att andra grupper än undersköterskor får ta del av lönesatsningar. Det är viktigt menar förbundsstyrelsen att alla Kommunals medlemmar oavsett yrkestillhörighet upplever medlemsnytta och att Kommunal är relevant i deras liv och yrkesliv. För att uppnå det finns flera olika beslut tagna som rör utveckling av kommunikation centralt och lokalt. I verksamhetplanen för 2019 som förbundsstyrelsen har antagit beskrivs fokus på att bredda kärnkommunikationen till alla medlemmar genom utveckling av välkomstkedjan. I kärnkommunikationen ligger också att lyfta frågor och information som är yrkesöverskridande och därför intressant för större delar av medlemskåren. Modellen medlemsresan utvecklas i syfte att värva, lojalisera och engagera medlemmar i alla yrkesgrupper och är viktig i målet om att fler medlemmar ska välja att ta uppdrag som förtroendevald. Direktkommunikationen genom digitala yrkesanpassade utskick har stärkts. Genom sociala medier synliggörs fler yrkesgrupper i större utsträckning än tidigare. Bland annat genom satsningen på Instagram takeover där Kommunals Instagramkonto övertas av medlemmar inom en mängd olika yrken. Fackliga framgångar från många olika yrken samlas också in och sprids i olika kanaler. Förbundsstyrelsen vill också lyfta att det i linje med beslut på föregående kongress nu finns fler anställda kommunikatörer på avdelningarna, vilket ökar förutsättningarna att synliggöra fler olika yrkesgrupper lokalt. För att ytterligare stärka kommunikationen lokalt finns stöd i form av mallar och underlag som lätt kan anpassas efter olika yrken på lokal nivå. Förbundsstyrelsen menar att motionärens önskemål tillgodoses inom ramen för utvecklingen av kommunikationsfrågor centralt och lokalt.


296

I motion O:29 yrkas också att Kommunal verkar för att andra grupper än undersköterskor får ta del av lönesatsningar. Förbundsstyrelsen menar att det är oerhört viktigt att alla medlemmar, oavsett yrke, upplever att Kommunal arbetar för att ständigt förbättra deras löner och villkor men vill tydliggöra att den undersköterskesatsning som motionären hänvisar till i andra att-stasen var unik. Det var nödvändigt att någon yrkesgrupp fick gå före för att lyckas med att minska värdediskrimineringen för våra yrkesgrupper jämfört med industriarbetare.



Medlemskap i SEKO

O:30 Trafiken ska flyttas till SEKO Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag så upplever de flesta medlemmar i trafiken att vi inte hör hemma i Kommunal. De flesta av oss jobbar hos privata arbetsgivare. Vi arbetar med trafik, resenärer och vår verksamhet är långt ifrån Kommunals kärnverksamheter. De flesta förtroendevalda jag mött ger uttryck för precis samma sak. Kommunal begriper inte trafik och vi har inget i Kommunal att göra.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att få till ett LO-beslut på att trafiken ska flyttas till SEKO där vi hör hemma.


O:31 Spårvagnsförare ska föras över till SEKO Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag är spårvagnsförare den enda yrkeskategorin av alla som jobbar med spårbundentrafik som omfattas av Kommunals avtalsområde. I Kommunals medlemsregister finns det inte ens en kategori som heter spårvagnsförare, utan de bokförs under något helt annat. Att jobba med spårbunden trafik omfattas av helt annan lagstiftning än till exempel bussförarna. Denna yrkesgrupp har mest gemensamt med lokförare, tunnelbaneförare och dessa tillhör i dag SEKO.

Jag/Vi yrkar

att spårvagnsförarna flyttas till SEKO där de har sin naturliga hemvist. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motionerna O:30 och O:31 I motion O:30 yrkar motionärerna att Kommunal verkar för att få till ett LO-beslut på att trafiken ska flyttas till SEKO där vi hör hemma. I motion O:31 yrkas att spårvagnsförarna flyttas till SEKO där de har sin naturliga hemvist. Uppdelningen av arbetsmarknaden mellan LO-förbunden har varit och är en effektiv modell för att förhindra konkurrans mellan förbunden, hindra arbetsgivare att välja förbund samt hindra statlig inblandning. Den första organisationsplanen antogs på LO-kongressen 1912. Planen beskriver uppdelningen av arbetsmarknaden mellan förbunden enligt förbundsprincipen. Principen innebär att alla anställda på en arbetsplats ska tillhöra samma förbund oavsett vad man är anställd som. Arbetsgivarens huvudsakliga verksamhet styr vilket förbund som ska teckna avtal och organisera medlemmarna.


297

Från 1980-talet har antalet privatanställda medlemmar i förbundet ökat från runt 15 000 till dagens 150 000. Kommunal och övriga LO-förbund har anpassat gränsdragningen efter utvecklingen på svensk arbetsmarknad. På LO-kongressen 2012 beslutades om den plan som gäller i dag. Tre LO-förbund organiserar arbetare inom trafiken. Det är Kommunal, SEKO och Transport. SEKO har avtals- och organisationsrätten på det statliga området. Transport har avtalsrätten för beställningstrafik (buss) samt taxi och landsvägstransporter. Kommunal har avtalsrätt och organiserar medlemmar inom linjetrafik (buss) som ägs av kommuner och landsting/regioner. Verksamheterna bedrivs mestadels av privata företag genom upphandling. Motionärerna skriver att Kommunals lokala företrädare inte kan trafik som verksamhet och på grund av detta ska all trafik, och i synnerhet spårvagnsförare, vara medlemmar i SEKO. Förbundsstyrelsen ser inte att det är ett generellt problem. Förbundet har organiserat det fackliga arbetet inom trafiken med fackliga företrädare, klubbar och sektioner. Alla medlemmar är Kommunal och tillsammans gör vi organisationen. Som medlem har man alltid möjlighet att välja sina fackliga företrädare alternativt se till att man själv blir vald att företräda sina arbetskamrater.



Utbildning för chefer

O:32 Utbildning Enskild medlem, sektion Arjeplog/Arvidsjaur, Kommunal Norrbotten

Jag har önskemål om att Kommunal hade någon utbildning för chefer. Detta på grund av att det finns medlemmar i Kommunal som är chefer.

Jag/Vi yrkar

att utbildning kan genomföras. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion O:32 I motion O:32 yrkar motionären att utbildning kan genomföras. Motionären vill att Kommunal har en utbildning för medlemmar som har anställning som chefer. Förbundsstyrelsens och Kommunals mål med utbildningar är att säkerställa kompetensen hos medlemmar och förtroendevalda. Utbildningarna ska också ge goda kunskaper om organisationen och rollen de har som företrädare i Kommunal. När de går en av Kommunals utbildningar ges också kunskap om ledarskapet i Kommunal. Ett ledarskap som de får genom sitt uppdrag i Kommunal. De som genom sin anställning är chefer eller på något sätt har ett ledarskap i rollen som anställd ska få sin kunskap och kompetens tillgodosedd av arbetsgivaren.




298

P - Förbundsadministration och verksamhet Kommunals vision

P:1 Kommunals Vision Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

I dag lyder Kommunals vision "Viktiga jobb värda att älska dygnets alla timmar". I denna syftar man tydligt till att jobben är det viktiga som vi ska älska, inte medlemmarna som utför jobben. "Viktiga jobb värda att älska", med detta fokus blir medlemmarna åsidosatta. Kommunals fundament i föreningen blir åsidosatt till förmån för deras yrke. Vi ska älska vårt jobb, till vilket pris som helst, skulle en tolkning kunna vara av nuvarande vision. Kommunal behöver en vision som fokuserar på medlemmar och arbetsvillkor, inte på att älska jobbet till vilket pris som helst. Kan vi ordna bra villkor och en schysst arbetsmiljö, kommer vi att älska jobbet och andra kommer att älska det jobb vi gör. Men utifrån nuvarande vision behövs varken medlemmar eller bra arbetsvillkor, bara någon älskar jobbet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals nya vision lyder "Stommen i välfärdsSverige, avlönad och uppskattad för de statusfyllda jobb vi gör, dygnet runt, året runt." att förbundsstyrelsen, vid avslag på första att-satsen, utser en arbetsgrupp till att plocka fram en ny vision med fokus på medlemmarna och arbetsvillkoren.


P:2 Kommunals vision ”Viktiga jobb värda att älska - dygnets alla timmar” Enskild medlem, sektion Sotenäs, Kommunal Väst

Kommunal är ett kvinnodominerat förbund men många medlemmar som arbetar med omvårdande uppgifter. Traditionellt ses dessa arbetsgrupper som människor med extra mycket ”känsla” för sitt arbete och för brukarna, eller kanske barnen man arbetar med på förskolan. Vi har även en hel del medlemmar som arbetar med djur och natur på olika sätt. Arbeten som allmänheten betraktar som så roliga och stimulerande, att de ofta undrar om personalen får betalt för att de arbetar, eller om de utför sina arbetsuppgifter ideellt. Vi vet att traditionellt manliga arbetsområden är mer välbetalda. Till stor del för att man där inte lägger in känslor av kärlek för sina arbetsuppgifter som försvagar i en löneförhandling. Vi måste bli bättre på detta även inom Kommunal! Visst ska vi älska våra jobb, men vi ska bli respekterade när vi utför dem!

Jag/Vi yrkar

att visionen ändras till ”Viktiga jobb värda att respektera - dygnets alla timmar”. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna P:1 och P:2 I motion P:1 yrkas att Kommunals vision ska omformuleras till ”Stommen i välfärdsSverige, avlönad och uppskattad för de statusfyllda jobb vi gör, dygnet runt, året runt”. Vid avslag på första att-satsen yrkas att förbundsstyrelsen utser en arbetsgrupp till att ta fram en ny vision med fokus på medlemmarna och arbetsvillkoren. I motion P:2 yrkas att visionen ändras till ”Viktiga jobb värda att respektera – dygnets alla timmar”. Kommunals nuvarande vision – som är formulerad: ”Viktiga jobb, värda att älska, dygnets alla timmar” beslutades på extrainsatt förbundsmöte hösten 2012.


299

Kommunals förbundsstyrelse är enig med motionärerna om att det är dags att se över dokument som beslutades för mer än fem år sedan. Det har hänt mycket sedan våren 2012. Ett stort förändringsarbete pågår i hela vår organisation för att Kommunal ska bli en ännu starkare fackförening. Vi har gjort en omfattande målgruppsanalys som bland annat lett till en ny kommunikationsplattform och ett delvis nytt tilltal, och inom ramen för det pågående förändringsarbetet anser förbundsstyrelsen att det är naturligt att se över alla övergripande styrdokument. Formerna för det arbetet är en fråga som förbundsstyrelsen får återkomma till.


att anse motionerna P:1 och P:2 besvarade.

Kommunals löften

P:3 Kommunals löften Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Kommunals löften - alltid på din sida, ger väldigt stora förväntningar som vi inte alltid kan uppfylla. För om vi inte har stöd i lagar och avtal, kan medlemmen uppleva att det är vi som sviker, inte förutsättningarna. Samma med sloganen Vi tar fajten. Många medlemmar upplever att Kommunal bara kämpar för vissa av sina medlemmar. Jag tror det är bättre att vi säger vi gör allt vi kan för alla medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ändrar på sina löften så att de inte ger för stora förhoppningar som ibland inte kan uppnås.


Utlåtande över motionen P:3 I motionen P:3 yrkas att Kommunal ändrar sina löften så att de inte ger för stora förhoppningar som ibland inte kan uppnås. Ett omfattande förändringsarbete pågår inom hela vår organisation för att göra Kommunal till en ännu starkare fackförening. Syftet är att möta medlemmarnas utmaningar, såväl nuvarande som framtida. Ett exempel på förändringsarbetet är den stora målgruppsanalys som genomfördes 2015/2016 och som resulterat i en ny kommunikationsplattform och delvis ett nytt tilltal. Förbundsstyrelsen är enig med motionären om att det är viktigt att alla delar i en varumärkesplattform stödjer den riktning som Kommunal vill röra sig i. Förbundsstyrelsen vill lyfta att det pågående förändringsarbetet naturligt kommer innebära en översyn av fler övergripande styrdokument.


att anse motion P:3 besvarad.

Medlemskap

P:4 Förändra Enskild medlem, sektion Förskola/skola i Göteborg, Kommunal Väst

Det vill vi förändra. Mer information till alla Kommunals medlemmar på till exempel mail eller till våra arbetsplatsombud/skyddsombud. Lättare att sedan skicka vidare till ickemedlemmar att bli medlemmar. Ju fler vi blir ju starkare blir vi att utveckla och förbättra arbetsvillkoren. Detta vill vi skicka vidare till kongressen.


300

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ändrar sina idéer mer. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:4 Medlemmen vill att det ska skickas mer information till medlemmar och till förtroendevalda. Detta för att lättare kunna sprida informationen vidare till icke-medlemmar och andra intresserade. Medlemmen har förstått att Kommunal har större möjligheter att påverka genom att vi blir fler medlemmar och får en större styrka. Därför vill medlemmen att Kommunal ska ändra sina idéer mer. Förbundsstyrelsen delar motionärens synpunkter om att Kommunal behöver få en större styrka, och en av de pusselbitar som behövs är mer information till alla Kommunals medlemmar och förtroendevalda. Kommunal är inne i ett förändringsarbete, där vi kommunicerar allt mer. Exempelvis får alla förtreondevalda ett mail varannan vecka med en värvningspepp. Varje utskick av dessa värvningspepp har som mål att väcka tanken och visa på nya sätt att få fler att vilja vara medlemmar i vår förening. Vi kommunicerar allt mer med alla medlemmar bransch- och yrkesvis. Detta för att visa på vad vi gör just för deras yrke och bransch. Vi skickar också information till alla medlemmar om nya tjänster och förmåner som hen fått tack vare sitt medlemskap i Kommunal. Exempel på detta är tjänsterna Trampolin och Kommunal, Balans och hälsa. Utöver detta pågår arbetet med att ta fram en app enligt tidigare kongressbeslut.



Reklam

P:5 Bioreklam Enskild medlem, sektion Kristianstad/Kommun, Kommunal Skåne

Efter att ha varit på bio den senaste tiden så ser jag att Kristianstads kommun har bioreklam om vilken bra arbetsgivare och arbetsplats detta är. Jag tycker att Kommunal borde ha en bioreklam just för att människor ska se att vi finns överallt.

Jag/Vi yrkar

att kunna synas och höras. att människor ska veta att vi finns. att alla ska kunna ta del av enkel reklam. att nå fram till icke medlemmar. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:5 I motion P:5 yrkas att Kommunal genom bioreklam ska kunna synas och höras, att människor ska veta att vi finns, att alla ska kunna ta del av enkel reklam och att vi på detta sätt ska nå fram till icke-medlemmar.


301

Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om vikten av att synas och höras och att nå fram till potentiella medlemmar. Köpt media, som till exempel bioreklam, är ett viktigt verktyg för detta. Kommunals kommunikationsenhet har i uppdrag att producera och köpa reklam i olika medier och kanaler utifrån syfte och målgrupp. Det har avsatts medel för att genomföra stora satsningar på att nå ut till exempel i TV och på olika digitala plattformar. Alla insatser som görs mäts, analyseras och utvärderas för att säkerställa maximal utdelning gällande räckvidd och effekt. Bioreklam kan i framtiden mycket väl vara ett inslag i de kommunikationsaktiviter vi gör. Detta måste beslutas om med hänseende till målsättning och målgrupp och anpassning till den specifika aktivitet det handlar om. Kommunikationsenheten gör regelbundet mätningar av anseende, kännedom och mediegenomslag. Dessa ligger till grund för både kommunikationsenhetens och kanslistabens arbete med medlemskommunikation, marknadsföring och opinionsbildning. Sammanfattningsvis håller förbundsstyrelsen med motionären om att synlighet i media är viktigt, men också att det ligger inom ramen för kommunikationsenhetens uppdrag att säkerställa att vi väljer rätt kanaler för att nå våra fastställda mål.



Medlemsförmåner

P:6 Rabatt på biobiljett – förmån Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

I dagsläget erbjuder Kommunal bland annat rabatt på hyrbilar och hotell. Detta kan vara svårt att använda med familjen i vardagen. En mer vardaglig medlemsförmån skulle kunna vara rabatt på biobiljetter. Att Kommunal erbjuder 35 kronor i rabatt per biljett, och att man max kan köpa till exempel åtta stycken per månad och medlem. Denna medlemsförmån skulle göra det lättare att rekrytera fler medlemmar, när man nu ser en trend att många inte går med i facket eller avslutar sitt medlemskap.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför rabatt på biobiljett till sina medlemmar på 35 kronor, med max åtta biljetter per månad och medlem.


P:7 Rabatt på biobiljetter Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne

I dagsläget erbjuder Kommunal rabatter bland annat på hyrbil, färgbutiker, hotell med mera. Dessa kan vara svåra att ta del av som familj i vardagen. En mer vardaglig förmån skulle kunna vara rabatt på biobiljetter. Denna medlemsförmån skulle kunna göra det lättare att värva nya medlemmar. Att erbjuda 35 kronor per biljett och ett max antal biljetter per familj och månad.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en rabatt på 35 kronor på en biobiljett och att man får köpa max fem biljetter per familj och månad.



302

Utlåtande över motionerna P:6 och P:7 I motion P:6 yrkas att Kommunal ska införa en rabatt på 35 kronor per biobiljetter med ett maxantal på åtta biljetter per månad, och i motion P:7 yrkas att Kommunal inför en rabatt på 35 kronor på en biobiljett och att man får köpa max fem biljetter per familj och månad. Erbjudande som motionärerna anser skulle vara både uppskattat och värvande. Kommunal har i dag genom samarbetet inom LO Mervärde en mängd olika rabatter. LO Mervärde har tidigare varit i kontakt med SF Bio (nuvarande Filmstaden). Tyvärr fanns inget intresse från deras sida att ingå i något avtal om rabatter. Kommunal som ensamt förbund skulle förmodligen ha ännu mindre möjligheter att förhandla fram en rabatt. Om Kommunal som förbund skulle ta kostnaden för den föreslagna rabatten om 35 kronor, skulle det innebära att vi skulle börja köpa och sälja biobiljetter. Något som förbundsstyrelsen inte tycker är förenligt med Kommunals uppdrag och stadgar. Förbundsstyrelsen tycker, eftersom det är några år sedan de fick förfrågan, att ska Kommunal lyfta frågan i LO Mervärde och ge dem uppdraget att kontakta Filmstaden för att undersöka om det i dag finns ett intresse från deras sida.


att avslå motionerna P:6 och P:7.

Medlemsvård

P:8 Medlemsvård Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst

Medlemsvård är viktig för att behålla medlemmar. Vi har ett stort behov av att rekrytera nya då vi vet att organisationsgraden sjunker, men att endast satsa på rekrytering hjälper inte upp allt. Vi vet att många lämnar som inte ser medlemskapets värde. Vid en medlemsaktivitet var fokus på att dela ut "fina" saker, till exempel ryggsäck till nyinskrivna medlemmar, medan de som var medlemmar sedan tidigare endast fick ett paket plåster och en nyckelring. Den som varit medlem sedan länge blev irriterad och en lång diskussion uppstod.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar till exempel får biobiljett eller blomstercheck efter medlemskap i fem år.


Utlåtande över motion P:8 I motion P:8 yrkas att medlemmar till exempel får biobiljett eller blomstercheck efter medlemskap i fem år. Förbundsstyrelsen tycker att motionären berör en mycket viktig fråga och att allt för många medlemmar inte ser medlemskapets värde. Kommunal har och ska ha fokus på att värva fler medlemmar men lika viktigt är att de som valt ett medlemskap i Kommunal också väljer att stanna kvar i Kommunal. Det är då vi kan nå framåt i frågan om att höja organisationsgraden. Det pågår ett arbete med att ta reda på orsakerna till varför medlemmar som skulle kunna vara kvar väljer att lämna Kommunal. Orsakerna kan variera och kräver olika åtgärder. Förbundsstyrelsen tycker därför att de som arbetar med dessa frågor även ska få titta på om, vad och när en eventuell gåva skulle öka känslan av medlemsnytta för dem som är medlemmar


att avslå motion P:8.


303

Friskvårdskort som medlemsförmån

P:9 Friskvårdskort som medlemsförmån Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

I och med att man i vårdyrket gör många tunga lyft dagligen som sliter på leder och muskler, främst rygg, armar och ben. För att förebygga skador och ohälsa, så borde varje medlem ha rätt till att kunna gå till ett gym eller gå på ett gympapass. I dag är många gymkort dyra och i ett lågavlönat jobb som vårdyrket är, så kan det vara svårt att ha råd med detta. Jag tycker att det borde finnas en medlemsförmån som gör att man får lite rabatt på ett gymkort.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att kunna få fram en medlemsförmån som ger rabatt på gymkort.


Utlåtande över motion P:9 I motion P:9 yrkas att Kommunal verkar för att kunna få fram en medlemsförmån som ger rabatt på gymkort. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att många av medlemmarna har yrken som på olika sätt sliter på kroppen och att träning är ett bra sätt att förebygga skador och ohälsa. Alla medlemmar har heller inte förmånen att få friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare och olika former av träningskort kostar en hel del. I dag har medlemmarna genom LO Mervärde 15 procent rabatt hos ACTIC, men de finns inte tillgänga för alla medlemmar. Därför bör Kommunal verka för att hitta fler aktörer som vill ge rabatter.



Massage som medlemsförmån

P:10 Medlemsförmån – rabatt till massör Enskild medlem, sektion Kommunal Karlskrona, Kommunal Sydost

I och med att man i vårdyrket gör många tunga lyft dagligen som sliter på leder och muskler, främst rygg, armar och ben. För att förebygga skador och ohälsa, så borde varje medlem ha rätt till att få massage av en professionell massör. I dag är många massörer dyra och i ett lågavlönat jobb som vårdyrket, så kan det vara svårt att ha råd med detta. Jag tycker att det borde finnas en medlemsförmån som gör att man får lite rabatt till att gå till en massör. Många tjänstemän har i dag massörer som kommer ut till deras arbetsplatser och masserar. Jag tycker att detta borde vara något som även Kommunals medlemmar borde få.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att få ihop en medlemsförmån som gör att medlemmar får rabatt till att gå till en massör.

att Kommunal verkar för att en massör ska komma ut till arbetsplatserna. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.


304

Utlåtande över motion P:10 I motion P:10 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att få ihop en medlemsförmån som gör att medlemmar får rabatt till att gå till massör, och i motion P:10 andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att en massör ska komma ut till arbetsplatserna. Ansvaret för att förebygga skador och ohälsa ligger på både arbetsgivare och den enskilde individen. Att gå på massage kan vara ett sätt att förebygga skador och ohälsa. En del medlemmar har möjlighet att använda friskvårdsbidrag för att få massage, men alla har kanske inte den möjligheten. Förbundsstyrelsen tycker som motionären att Kommunal kan verka för att undersöka om det är möjligt att få fram någon form av rabatter för detta, och att detta görs inom ramen för LO Mervärde. Däremot anser förbundsstyrelsen att frågan om att en massör ska komma ut till arbetsplatsen är en fråga som måste drivas och hanteras lokalt gentemot de olika arbetsgivarna.



Avtal med Länsförsäkringar om medlemslån

P:11 Medlemsförmån Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Jag vill att Kommunal utreder möjligheten att ingå avtal med Länsförsäkringar så att de kan erbjuda medlemslån såsom Swedbank och Nordea gör. Nu när vi inte ska använda Nordea, ser jag gärna att man tar in en annan bank så att medlemmarna har en valfrihet att välja, speciellt när Swedbank kräver att man flyttar sitt lönekonto till dem om man ska få medlemslån. Länsförsäkringar är dessutom kundägt och flertalet av dem är våra medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder möjligheten att ingå avtal med Länsförsäkringar bank om möjlighet till medlemslån.


Utlåtande över motion P:11 I motion P:11 yrkas att Kommunal utreder möjligheten att ingå avtal med Länsförsäkringar bank om ett nytt medlemslån, eftersom vi avslutat vårt samarbete med Nordea. Förbundstyrelsen håller med motionären om att det bör finnas ett alternativ till det medlemslån som vi har med Swedbank i dag. Det är bra att det finns mer än ett alternativ till denna medlemsförmån. Medlemslånen är en förmån som vi förhandlat fram gemensamt inom förbunden i LO. I skrivande stund har LO:s styrelse tagit beslut om att ge i uppdrag till LO Mervärdes styrelse att teckna avtal om ett nytt medlemslån med Entercard. Denna medlemsförmån kommer att lanseras och marknadsföras under våren 2019.




305

Kommunalapp

P:12 Medlemskort som app Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne

För att underlätta för medlemmar att kunna använda sina medlemsförmåner som är kopplade till Kommunalkortet, så skulle det finnas en möjlighet att ha medlemskortet i en app. Det gör det lättare för medlemmarna att snabbt se de erbjudande som finns, och samtidigt hade hundratusentals medlemskort sluppit skickas ut.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals medlemskort ska finnas som app. Motionen bifalles av avdelningen.

P:13 Kommunal app Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Det vore bra om Kommunal har en app med sina medlemsförmåner, se gärna på Hyresgästföreningen. Det blir mer överskådligt och enklare att hitta vilka förmåner man har på sin ort samt nationellt.

Jag/Vi yrkar

att starta en app med Kommunals förmåner, där man lätt kan se vilka förmåner vi har och var de finns.

att man i appen kan söka både lokala och nationella erbjudanden. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motionerna P:12 och P:13 Motionärerna yrkar i motionerna P:12 och P:13 att Kommunals medlemskort ska finnas som en app och att Kommunal ska ta fram en app med Kommunals förmåner, där man lätt kan se medlemsförmåner kopplade till Kommunalkortet samt att det är möjligt att i appen söka både lokala och nationella erbjudanden. Förbundsstyrelsen hänvisar till det beslut kongressen fattade 2016 om att införa en app. En app är under utveckling och förväntas finnas tillgänglig under 2019. Vilka funktioner appen ska innehålla och vilka funktioner som ska kunna läggas till allt eftersom samt vilken målgruppen är som den riktar sig mot undersöks just nu samtidigt som den utvecklas under första kvartalet 2019. Bland annat genomförs djupintervjuer med ett antal förtroendevalda. Det ligger i planen att införliva medlemsförmåner i appen men det är oklart i vilken utsträckning och hur funktionen ska utformas. När det gäller motion P:12 att-sats att Kommunals medlemskort ska finnas som app menar förbundsstyrelsen att det ingår i uppdraget att undersöka om det är möjligt och informerar också om att önskemål om förändringar rörande medlemskortet är en fråga som ligger hos LO, där det just nu pågår diskussioner om hur man kan realisera ett digitalt medlemskort.




306

Motionsrätt

P:14 Gäller den allmänna motionsrätten inte för medlemmar utan BankID? Enskild medlem, sektion Malmö/Sydväst, Kommunal Skåne

Ett antal av våra medlemmar har kommit in med kongressmotioner i pappersform. Vi har blivit klara över att alla motioner måste lämnas in via Mina sidor där man loggar in med sitt BankID. Det borde finnas en möjlighet för medlemmar utan BankID att vara med och påverka inför Kommunals kongress. Gäller den allmänna motionsrätten inte för medlemmar utan BankID? Vi hoppas att förbundsstyrelsen kan hitta en möjlighet för alla Kommunals medlemmar att skicka in motioner inför kongressen, även de som inte har BankID.

Jag/Vi yrkar

att förbundsstyrelsen hittar en möjlighet för alla Kommunals medlemmar att skicka in motioner inför kongressen.


P:15 Gäller den allmänna motionsrätten inte för medlemmar utan BankID? Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Ett antal av våra medlemmar har kommit in med kongressmotioner i pappersform. Vi har blivit klara över att alla motioner måste lämnas in via Mina sidor där man loggar in med sitt BankID. Det borde finnas en möjlighet för medlemmar utan BankID att vara med och påverka inför Kommunals kongress. Gäller den allmänna motionsrätten inte för medlemmar utan BankID? Vi hoppas att förbundsstyrelsen kan hitta en möjlighet för alla Kommunals medlemmar att skicka in motioner inför kongressen, även de som inte har Bank ID.

Jag/Vi yrkar

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att hitta en möjlighet för alla Kommunals medlemmar att skicka in motioner inför kongressen.


Utlåtande över motionerna P:14 och P:15 I de båda motionerna ställs frågan om inte den allmänna motionsrätten gäller för medlemmar utan Bank-ID. Svaret på frågan är att motionsrätten gäller för alla medlemmar oavsett om de har Bank-ID eller inte. Rätten att skriva motion till förbundets kongress vilar på förbundets stadgar § 21, Mom 7. Möjligheten att lämna in en motion via ett digitalt system fanns redan till kongressen 2016. Sedan dess har systemet utvecklats ytterligare och numera hanteras det via Mina Sidor, vilket kräver inloggning med Bank-ID. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att göra det lättare för medlemmar att lämna in motioner för att på så sätt öka möjligheten att påverka, samtidigt som hanteringen av detsamma på sektions- och avdelningsnivå ska underlättas. I motionerna sägs det också att ”Vi har blivit klara över att motioner måste lämnas in via Mina Sidor”, vilket kräver inloggning med mobilt Bank-ID. Vid en närmare granskning av hur utvecklingen av systemet kommunicerats till avdelningarna kan man få en förståelse för att hanteringen har missuppfattats.


307

Stadgarna beskriver inget om det praktiska tillvägagångssättet med motioner. Det enda ställe där vi beskriver motionshanteringen utifrån både det traditionella sättet att skriva en motion och den nya möjligheten att göra det digitalt är i Administrativ handbok för sektioner. Där beskrivs det tydligt att motion kan lämnas digitalt eller skriftligt, och även hur en skriftlig motion ska hanteras. I de utskick som förbundskontoret gjort inför årets kongress har tyvärr inte de båda alternativen beskrivits tydligt. Det mesta i dessa cirkulär handlar om hur digitala motioner ska hanteras. I cirkulären står det ”Från och med den 8 januari till och med den 31 augusti 2018 har medlemmarna möjlighet att skriva in motionerna i ett webbaserat formulär via Mina Sidor på kommunal.se”. Detta har lett till missuppfattningar såväl på förbundskontoret som i lokalavdelningar. Bristen på tydlighet om vad som gäller har lett till missförstånd och missuppfattningar om att det numera bara skulle finnas ett alternativ för medlemmar, sektion eller avdelning att lämna motion till förbundets kongress har tyvärr spridit sig i organisationen. Förbundsstyrelsen anser att utvecklingen att underlätta för medlemmar att lämna motioner är en mycket viktig fråga för en demokratisk organisation, och det utvecklingsarbetet som gjorts kring motionshanteringen har endast handlat om att förenkla och anpassa processen till det digitala samhälle vi och medlemmarna är en del av i dag. Att minska medlemsinflytandet genom att ta bort möjligheten att skriva en motion för hand har aldrig varit aktuellt. Förbundsstyrelsen beklagar missuppfattningen som uppenbarligen uppstått och konstaterar samtidigt att de båda motionerna visar på hur viktig den interna kommunikationen är och hur lätt missförstånd uppstår. När det gäller möjligheten att påverka förbundets verksamhet genom att skriva motioner till kongressen, får det inte råda någon tveksamhet om hur det går till och vilka sätt som finns att göra det. Till kommande kongress måste information om vad som gäller vara både tydlig och lättillgänglig både för vår interna organisation och för den enskilde medlemmen.



Formulering av motioner

P:16 Motionens inlämnande Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

På kongressen förekommer det ibland motioner som inte går att ta ställning till på grund av deras formulering eller dylikt. Detta är ett problem för den enskilde medlemmen, en inlämnad motion ska alltid beslutas om. Har medlemmen skrivit den felaktigt, så ska detta rättas till innan det går till beslut om frågan. För varje motion som lämnas in är det en medlems åsikt som ligger bakom. Denna ska ovillkorligen tas till vara.

Jag/Vi yrkar

att avdelning, förbund innan kongressen kontaktar medlemmen så att den inlämnade motionen omformuleras, så att den kan gå till beslut även om denna omformulering sker efter motionstiden utgång.


Utlåtande över motion P:16 I motion P:16 yrkas att avdelning, förbund innan kongressen kontaktar medlemmen så att den inlämnade motionen omformuleras, så att den kan gå till beslut även om denna omformulering sker efter motionstidens utgång. Motionen tar sin utgångspunkt i det faktum att motioner ibland avslås på grund av att de är felformulerade. Problemet är välkänt och det kan handla om formuleringar antingen i den beskrivande texten och/eller i att-satserna. Det går ofta att förstå eller ana vad motionären vill beskriva i sin motion, det vi ibland kallar motionens andemening.


308

Förbundet har i dag en rutin för motionshantering som bland annat beskrivs i Administrativ handbok för sektioner. Rutinen tar sikte på att redan när en motion når en sektion ska motionären kontaktas om det behövs för kompletterande uppgifter om sektionen anser att det behövs. Detta är ett arbetssätt som förbundsstyrelsen vill värna om. Att kontakta en medlem om en motionstext och/eller dess att-satser för en förklaring eller ett förtydligande är ett tillvägagångssätt som inkluderar medlemmen och ökar förståelsen för motionsskrivandet. Vidare anser förbundsstyrelsen att dagens rutin omfattar såväl sektion och avdelningskontor när det gäller möjligheten att justera en motionstext tillsammans med motionären. Enligt stadgarna ska motioner vara förbundsstyrelsen tillhanda sex månader innan kongressen. Syftet med denna regel är att skapa utrymme för att hantera motionerna. Det handlar om att sortera och fördela motionerna för att därefter ge tid för förbundskontoret att skriva utlåtande över motionerna. När utlåtandena är klara ska förbundsstyrelsen ges tid att hantera såväl motioner som förslag till utlåtande. När förbundsstyrelsens behandling är klar ska material förberedas för utskick till ombuden fyra veckor innan kongressen. Det finns ingen begränsning för när en motion kan lämnas alternativt skickas in av den som har motionsrätt. Förbundsstyrelsen anser därför inte att det vore lämpligt att även förbundskontoret ska involveras i den process som gäller för motionshantering i dag. Det skulle kunna uppfattas som en överprövning av motionärens förslag, och även av sektionens eller avdelningens insats i den nu gällande processen.



Återkoppling på motioner

P:17 Medlemmars motioner Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Till kongressen sänds motioner från både förbund och enskilda medlemmar. När ett år gått från förra kongressen och förbundet redovisar hur beslut handläggs, så är bilden solklar vilka prioriteringar som sker på förbundskontoret. Det är som regel så att förbundets förslag prioriteras högre än medlemmars. Min förhoppning är att kongressen sänder en tydlig signal till förbundet att sådant agerande inte är acceptabelt. Kommunal är och ska vara en medlemstyrd organisation och då är det medlemmarnas motioner som ska prioriteras högre, åtminstone likvärt och inte som det görs nu. Förstår att det finns vissa egenintressen hos förbundet, men detta är inte okej. Så när förbundet redovisar verkställande av beslut, så ska en delegat kunna kontrollräkna och konstatera att de är flera motioner från medlemmar som är verkställda än motioner från förbundet.

Jag/Vi yrkar

att förbundet prioriterar medlemmars motioner likvärdigt som deras egna förslag. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:17 I motion P:17 yrkas att förbundet prioriterar medlemmars motioner likvärdigt som deras egna förslag. Motioner till Kommunals kongress skrivs antingen av en enskild medlem eller av sektion, alltså av en medlem själv eller av medlemmar ihop. Till kongressen kan också förbundsstyrelsen lägga fram rapporter med förslag till beslut, vilka behandlas på samma sätt som motioner på kongressen.


309

Förbundsstyrelsen skriver utlåtande till kongressen med förslag om en motion ska bifallas, besvaras eller avslås. När kongressen är slut så görs en sammanställning över alla beslut som kongressen fattat. Därutöver görs ett dokument med bifallna motioner. Detta är sedan ett styrande dokument som förbundskontor och avdelningar arbetar utifrån. Hur långt arbetet har kommit i dessa frågor redovisas på förbundsmötet årligen och till förbundsstyrelsen två gånger per år. Att i ett sådant dokument ha noteringar om vem som lagt förslagen skulle kännas värderande. Har en motion bifallits av kongressen så ska den verkställas.



Återkoppling av motioner på Mina sidor

P:18 Återkoppling motioner Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

Det är jättebra att man kan skriva motioner via nätet. Det vore ännu bättre om man kan få återkopplingen på vilket svar kongressen ger på motionen via Mina sidor, för att man ska veta vad utslaget blev och kanske med motivering till beslutet.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ger återkoppling på skrivna motioner via medlemmens Mina sidor. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion P:18 I motion P:18 yrkas att Kommunal ger återkoppling på skrivna motioner via medlemmens Mina sidor. Motionären tycker att det är positivt att det går att skriva in motioner via nätet. Men önskar samtidigt att återkoppling på kongressens svar sker till respektive motionär via samma system. (Mina Sidor) Förbundsstyrelsen vill upplysa om att det finns en sådan funktion inbyggd i systemet. På Mina sidor kommer motionären att kunna utläsa om motionen är bifallen, avslagen eller ansedd besvarad. Funktionen utvecklades 2017 och kommer användas för första gången under/efter denna kongress. Motiveringen till beslutet kommer däremot inte att visas, utan återfinns i kongressens protokoll, eller får inhämtas från avdelning/sektion.



Annan ordning för motionsbehandling

P:19 Prova en annan ordning för motionsbehandling i syfte att öka medlemmars inflytande


Vårt sätt att behandla motioner både på representantskap, förbundsmöte och kongress är otympligt och fyrkantigt. Vårt sätt är att behandla motionärens yrkanden. Många gånger är det så att andemeningen i motionen kan man långtgående hålla med, men yrkanden är formulerade på ett sätt som gör att dessa yrkanden är omöjliga att bifalla.


310

Vårt förslag är att i stället för att behandla motionärens yrkanden så vill vi att man ska behandla styrelsens utlåtande till motionen. Detta sätt att hantera motioner skulle kunna ge motionären större inflytande och också skapa dialog mellan styrelsen och medlemmar/ombud. Detta skulle också innebära att man tillsammans kan uppnå beslut som gynnar medlemmar och deras arbetsvillkor. Vi vill att vi i Kommunal Stockholms län skulle få möjlighet att prova detta sätt under en kongressperiod, under två förbundsmöten och påföljande kongress samt på vårt eget representantskap.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal Stockholms län får prova en motionsordning enligt ovan. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:19 I motion P:19 yrkas att Kommunal Stockholms län får prova en motionsordning enligt ovan. I motionen anser motionären att vårt sätt att hantera motioner i organisationen är både otympligt och fyrkantigt, detta oavsett vilken nivå i organisationen motionen behandlas på. Motionären anser att i stället för att behandla motionens yrkande, ska styrelsens utlåtande över densamma behandlas i det beslutande forumet. Kommunal har under många år utvecklat möjligheten för medlemmar att påverka förbundet genom att såväl underlätta möjligheten för medlem att lämna in motioner, som att försöka underlätta och effektivisera hanteringen av motioner för sektion och avdelningskontor. Förbundsstyrelsen anser att utvecklingen att underlätta för medlemmar att lämna motioner är en mycket viktig fråga för en demokratisk organisation. Hur Kommunal som organisation ska hantera motioner finns bland annat beskrivet i Administrativ handbok för sektioner. Där framgår mycket tydligt att sektionen ska läsa motionerna och eventuellt kontakta motionären för kompletterande uppgifter om man anser att det behövs. Detta är ett arbetssätt som förbundsstyrelsen vill värna om. Att kontakta en medlem om en motionstext och/eller dess att-satser för en förklaring eller förtydligande är ett tillvägagångssätt som inkluderar medlemmen och ökar förståelsen för motionsskrivandets ädla konst. Att då införa ett arbetssätt som skulle överlåta behandlingen av en medlems motion till att i stället utgå från utlåtandet från berörd styrelse över motionen är inte en utveckling av medlemsinflytandet. I motionen anges också att om styrelsens utlåtande blir det som behandlas, så skulle det ge motionären större inflytande och skapa dialog mellan styrelse och medlemmar/ombud. Genom den nuvarande ordningen hur en motion ska hanteras när den når sektionen tas verkligen hänsyn till motionärens vilja, och redan i dag avger avdelningskontoret bifall eller avslag till motionen. Förbundsstyrelsen anser att den ordning för hantering av motioner som förbundet har i dag är till fylles. Vidare anser förbundsstyrelsen att det inte skulle gynna medlemsinflytandet att frångå motionärens andemening med motionen. Däremot kan säkert sektion och avdelningskontor utveckla och förbättra hanteringen av de motioner som det råder osäkerhet om beträffande just vad som är motionärens andemening med motionen.




311

Kongress/förbundsmöte

P:20 Förlänga kongressen till fem dagar Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Den senaste kongressen var fyra dagar och då med en så kallad nattmangling. Det betyder att uttröttade ledamöter ska sitta och besluta fast de är fullständigt slut. Då kan förbundet som planerar beslut flytta dessa frågor till sena natten och hoppas på att uttröttade delegater lättare följer förbundets rekommendation. Eftersom Kommunal är/ska vara en medlemsstyrd organisation så är detta förfarande förkastligt.

Jag/Vi yrkar

att kongressen förlängs till fem dagar så att alla medlemmars motioners beslut tas av lika pigga, alerta delegater, och att detta bekvämlighetshål för obekväma motioner tilltäpps.


Utlåtande över motion P:20 I motion P:20 yrkas att kongressen förlängs till fem dagar så att alla medlemmars motioners beslut tas av lika pigga, alerta delegater, och att detta bekvämlighetshål för obekväma motioner tilltäpps. I Kommunals stadgar finns reglerat att det är förbundsstyrelsens uppgift att planlägga och kalla till kongress. Att förbereda en kongress är en mycket lång process. Det handlar om allt från motionshanteringens olika moment till olika logistikfrågor som ska planeras och lösas. Det innebär att beroende på vad och hur mycket som ska behandlas på kongressen, kan förbundsstyrelsen utöka eller minska antal dagar. Om antal dagar för kongressens genomförande fastställs i stadgarna innebär det att möjligheten att kunna förkorta eller förlänga en kongress försvinner. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att möjligheten finns att kunna planera en kongress utifrån det rådande läget, och på så sätt kunna påverka hur lång kongressen bör vara. Att i stadgarna fastställa antalet kongressdagar anser förbundsstyrelsen skulle begränsa möjligheten att titta på nya arbetsformer med syftet att göra kongressarbetet mer effektivt och stimulerande under de dagar vi samlas. Att låsa fast sig vid ett bestämt antal dagar för kongressens genomförande kan få till följd att vi tar mer tid i anspråk än läget kräver, och att vi i stället för att vara effektiva får fylla ut tiden. En situation som förbundsstyrelsen inte tror skulle uppskattas av ombuden och som skulle innebära stora kostnader. Förbundsstyrelsen är medveten om att så kallade nattmanglingar har förekommit. Det är dock inget som förbundsstyrelsen uppmuntrar och än mindre planerar för.



Handikappanpassade lokaler på kongress

P:21 Handikappanpassade kongresser Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Vid förra kongressen var det uppenbart att alla delegater inte kunde få samma möjlighet att uttala sig. Det fanns en delegat som hade svårt att gå och därför inte kunde lämna en replik på kongressen. Kongressen godkände nämligen inte att handburen mikrofon användes, och delegaten klarade inte av att just då ta sig upp för trappan till podiet.


312

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska verka för att alla lokaler, verksamheter med mera är tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer.


Utlåtande över motion P:21 I motion P:21 yrkas att Kommunal ska verka för att alla lokaler, verksamheter med mera är tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Förbundsstyrelsen anser att det som motionen beskriver ytterst handlar om en demokratifråga. Alla ska kunna delta i arrangemang, möten och konferenser som anordnas av Kommunal på lika villkor. Lokalerna ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rullator eller käpp. Detsamma gäller personer som har nedsatt syn eller nedsatt hörsel. Kommunal ska, som motionären yrkar, verka för att alla lokaler, verksamheter med mera är tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer.


att bifalla motion P:21.

Teckenspråkstolkning

P:22 Teckenspråkstolkning samt textning av kongress, förbundsmöten och samtliga filmer som Kommunal använder sig av i reklam, sociala medier med flera


På den senaste kongressen steg jag upp och talade. Till min stora förvåning så exkluderade Kommunal en hel del medlemmar på grund av medlemmars hörselnedsättning.

Jag/Vi yrkar

att kongresser, förbundsmöten, filmer, alltså alla filmer som Kommunal presenterar i reklam, sociala medier, direktsändningar, ska tolkas till teckenspråk och textas.

att viktig information ska teckentolkas på hemsidan och i sociala medier.

att döva/hörselskadade medlemmar ska ha samma tillgång till Kommunal som hörande medlemmar.


Utlåtande över motion P:22 I motion P:22 yrkar motionären att kongresser, förbundsmöten och samtliga filmer som Kommunal presenterar i reklam, sociala medier och direktsändningar, ska tolkas till teckenspråk och textas, att viktig information ska teckentolkas på hemsidan och i sociala medier och att döva/hörselskadade medlemmar ska ha samma tillgång till Kommunal som hörande medlemmar. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att ingen medlem blir exkluderad eller hindrad från att ta del av kommunikation på grund av funktionsnedsättning. Motionären hänvisar till ett specifikt tillfälle under en tidigare kongress där det inte tagits hänsyn till medlemmars hörselnedsättning. Förbundsstyrelsen beklagar det inträffade, men vill lyfta att när det finns kännedom om behovet säkerställs att alla medverkande vid kongresser och förbundsmöten obehindrat kan ta del av det som sägs.


313

Motionären listar i första att-satsen upp ett antal kanaler och kommunikationsinsatser till exempel film och yrkar på att dessa ska tolkas till teckenspråk och textas. Som standard görs i dagsläget majoriteten av vår rörliga produktion med textning. Förbundsstyrelsen menar att det i de flesta fall räcker för att säkerställa att döva/hörselskadade kan ta del av informationen. Motionären yrkar också i den första att-satsen att även direktsändningar ska tolkas till teckenspråk och textas. Här menar förbundsstyrelsen att det måste övervägas inför varje tillfälle då det är svårt att se att det finns ett generellt behov av att ta del av alla förekommande direktsändningar. Motionären yrkar i andra att-satsen att information ska teckentolkas på hemsidan och i sociala medier. Här menar förbundsstyrelsen att det räcker med att säkerställa att texten är utformad så att den är lätt att förstå och ta till sig. En generell erfarenhet är att när vi låter klarspråk (lätt svenska) genomsyra alla våra texter så når vi ut till många. Under 2018 fick vi också pris för bästa tillgängliga hemsida ifråga om enkelt språk och layout. Motionären yrkar i tredje att-satsen att döva/hörselskadade medlemmar ska ha samma tillgång till Kommunal som hörande medlemmar. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att all kommunikation är utformad så att den är tillgänglig och lätt att ta till sig för alla medlemmar. Det ligger i kommunikationsenhetens uppdrag att utforma kommunikation på bästa sätt utifrån syfte och målgrupp.



Underhållning på kongress

P:23 Kvällsunderhållningen på kongressmiddagen Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

På den senaste kongressmiddagen (den sänds inte på nätet) så stod Alcazar för underhållningen på kvällen. Tidigare år har det varit andra stora svenska artister. Att Kommunal lägger så mycket pengar på någon promille av samtliga medlemmar, ger en dålig eftersmak i munnen. Jag och en annan delegat lämnade middagen senast med knutna nävar i fickan. Vi är ett låglönförbund där de flesta medlemmar kämpar för att få ihop sin vardag och många skulle aldrig ha råd att kunna gå på en krogshow med Alcazar. Då anser förbundet att det är korrekt att gynna vissa speciellt utvalda medan merparten aldrig någonsin kommer i närheten av en sådan exklusiv show.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal använder en måttlighet vid införskaffande av kvällsunderhållning på kongressen. att de kopplar ihop kvällsunderhållningen med sitt kulturstipendium så att mottagaren får som en del i detta även underhålla på middagen.


Utlåtande över motion P:23 I motion P:23 yrkas att Kommunal använder en måttlighet vid införskaffandet av kvällsunderhållning på kongressen, och att de kopplar ihop kvällsunderhållningen med sitt kulturstipendium så att mottagaren får som en del i detta även underhålla på middagen.


314

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att kritiskt granska hur vi använder våra pengar. Efter granskningen av Kommunal 2016 har en rad åtgärder vidtagits utifrån Kommunals åtgärdsplan. Vi har kritiskt granskat vad vi lägger pengarna på och det omfattar även kongressen. Att genomföra en kongress kräver en lång planering. Det innebär att det är svårt att koppla ihop kulturstipendiet med kvällsunderhållningen eftersom vi inte vet vem eller vilka som får stipendiet när planeringen för kongressen pågår. Vi vet heller inte om de som tilldelas stipendium utövar kulturinslag som skulle passa till kvällsunderhållning.


att bifalla motion P:23 första att-satsen, och att avslå motion P:23 andra att-satsen.

Digitala reseräkningar

P:24 Reseräkning Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst

I dagens reseräkning för Kommunal så måste medlemmar med förtroendeuppdrag fylla i den för hand och posta in till sin respektive avdelning. Detta innebär att man måste ha frimärken som man ibland får köpa själv från egen kassa då man inte har tillgång till sin avdelning eller sektion. Jag föreslår därför en digitalisering av reseräkningen, där man fyller i alla uppgifter digitalt och signerar dem med sitt BankID. Man slipper då frimärken och lägga breven i postlådan och i stället hamnar reseräkningen direkt på sin avdelning. Det är dags att Kommunal forsätter hänga med i utvecklingen.

Jag/Vi yrkar

att digitalisera reseräkningen med hjälp av BankID. Motionen bifalles av avdelningen.

P:25 Reseräkning Enskild medlem, sektion Hörby/Kommun, Kommunal Skåne

Vi lägger ner mycket tid på utbildningar/möten med att fylla i dessa blanketter. Tid som jag anser vi skulle kunna lägga på utbildningsmaterialet eller syftet till varför vi träffas i stället. Vi skulle kunna göra det smidigare och effektivare i dag med att fylla i reseräkningarna både för medlemmen men även för Kommunal. Kan det se ut såhär: Reseräkningen kan ligga på Mina sidor där det mesta är förtryckt utifrån mina uppgifter. Jag fyller i det jag behöver för att kunna godkänna genom mobilt BankID sen samkörs denna med deltagarlistan.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder aktuell reseräkning om den kan göras digital. att Kommunal utreder om reseräkningen går att lägga in på Mina sidor. att Kommunal utreder om reseräkningen kan kopplas till Kommunalappen. Motionen bifalles av avdelningen.


315

Utlåtande över motionerna P:24 och P:25 I motion P:24 yrkas att reseräkningar ska digitaliseras med hjälp av BankID. I motion P:25 yrkas i första att-satsen att Kommunal utreder om reseräkningar kan göras digitala, i andra att-satsen att Kommunal utreder om reseräkningar går att lägga in på Mina sidor och i tredje att-satsen att utreda om reseräkningar kan kopplas till Kommunal-appen. Kommunal strävar efter att digitalisera reseräkningarna i så hög grad som möjligt. Dels för att spara pengar på att hantera de cirka 70 000 reseräkningarna digitalt i stället för manuellt, men också ur ett miljöperspektiv. En utredning pågår redan nu med inriktning att digitalisera så många av reseräkningarna som är möjligt. Hur detta ska ske rent tekniskt är ännu inte fastslaget, varför det är svårt att bestämma att inloggning ska ske med BankID, att reseräkningen ska gå att lägga in på Mina sidor eller kopplas till Kommunal-appen.


att avslå motion P:24, och att anse motion P:25 besvarad.

Ersättningsförfarandet i Kommunal

P:26 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst

Den som har förtroendeuppdrag utanför sin egen arbetsplats får "ersättning för förlorad arbetsförtjänst" av Kommunal om hen begär sådan genom att fylla i, underteckna och lämna in reseräkning till Kommunal. Den som har sådana förtroendeuppdrag måste begära ersättning dag för dag som hen utför uppdrag. Det finns en månadsrapport för att underlätta. Tiden det tar mellan inlämnande av reseräkning/månadsrapport är minst två veckor. Man kan inte begära ersättning i förväg(förstås?!). Om man utfört uppdrag en hel månad kan man alltså tidigast begära ersättning månadens sista dag. Räkningar brukar behöva betalas kring den 28:e i månaden. Då har man inte fått några pengar och kan inte betala. Alternativt skickar man in begäran om ersättning två veckor innan månaden är slut. Då kan man få cirka två veckors betalning i tid. Det räcker knappast till att betala alla räkningar som ska betalas i slutet av månaden. Med kommunalares löner alternativt Kommunals lägstabelopp går det inte ihop. Man blir ekonomiskt beroende av nära och kära för att klara sin situation, eller får ta en kontokredit om man saknar bättre bemedlade anhöriga. Går det ihop med Kommunals politik, värderingar, människosyn med mera att den som lägger merparten av sin tid/heltid/mer än heltid i den fackliga kampen ska behandlas så av sin egen förening? För att ingen förtroendevald behöver hamna i den ovan beskrivna ekonomiska situationen så yrkar vi enligt följande att-sats.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ordnar en form för utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst som är likadan som utbetalningar av månadslön, och att denna garanteras förtroendevald som det vill säga det system som finns, vill ha det.



316

Utlåtande över motion P:26 I motion P:26 yrkas att Kommunal ordnar en form för utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst som är likadan som utbetalningar av månadslön, och att denna garanteras förtroendevald som det vill säga det system som finns, vill ha det. Detta skulle innebära att del av ersättningen betalas ut som förskott så att man den 25:e i månaden får hela månadens beräknade ersättning utbetalad. Syftet med detta är att man ska få samma flöde på utbetalningarna som man har i sin ordinarie anställning. Detta förfaringssätt strider mot principen för förlorad arbetsförtjänst där tanken är att det är den förlust man har haft som ska ersättas. Att börja förskottera ersättning för antagande om kommande förluster av arbetsinkomst är vanskligt. Detta kräver dessutom en ökad administrativ insats då förskotten måste bevakas och eventuellt korrigeras. De nya reglerna om Arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI) orsakar också en del problem gällande hantering av förskott. Det finns möjligheten till utbetalning av reseräkning en gång per vecka. Skriver man sina räkningar kontinuerligt så bör inte så stora differenser mot lön uppstå. Förbundet arbetar med att hitta digitala lösningar för reseräkningshanteringen. När detta kommer till stånd kan processen snabbas upp väsentligt och problemet blir då mindre.



Avbetalningsplan för betalning av medlemsavgiften

P:27 Medlemsvärvning i alla ära – skapa även bättre förutsättningar att behålla medlemmar

Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

LO-förbunden har under flera års tid tappat i facklig organisationsgrad. Kommunal utgör tyvärr inget undantag. Om vi inte lyckas vända trenden, kommer det i förlängningen att innebära att vi kommer att förlora alla landvinningar som vi uppnått under 100 år av facklig kamp. Den svenska modellen bygger på att det finns starka arbetsmarknadsparter som klarar av att komma överens om reglerna på arbetsmarknaden. En stark organisationsgrad ger oss inte bara en bra löneutveckling och ett bra skydd i kollektivavtalet, utan utgör även en styrka för att påverka politiken i den riktning som gagnar våra medlemmar. Med försämrad organisationsgrad, följer försämrade kollektivavtal, men även sämre möjligheter att påverka politiken. Fem veckors semester, föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen, lagen om anställningsskydd och mycket annat som vi på senare år kommit att ta för givet kan komma att bli ett minne blott. Kommunal har jobbat medvetet för att värva medlemmar. Det behövs! Men vi behöver bli bättre på att behålla de medlemmar vi har. En särskild utsatt grupp är våra medlemmar som är sjukskrivna eller arbetslösa. Många av dem har svårt att betala sin medlemsavgift i tid, vilket resulterar i att vi förlorar många medlemmar.

Jag/Vi yrkar

att förändra stadgarna i syfte att möjliggöra en avbetalningsplan som erbjuds medlemmar som är på väg att uteslutas på grund av bristande betalning.



317

Utlåtande över motion P:27 I motion P:27 yrkas att stadgarna ska förändras i syfte att möjliggöra en avbetalningsplan som erbjuds medlemmar som är på väg att uteslutas på grund av bristande betalning. Enligt stadgarna ska medlemsavgiften vara betald inom tre månader. Om medlem kommit efter med betalning av medlemsavgift finns redan i dag en process i förbundets administration som möjliggör att en avbetalningsplan kan upprättas. När en avbetalningsplan upprättas sker det utifrån en viss restriktivitet och utifrån fastställda direktiv. Avbetalningsplanen ska vara upprättad så att hela skulden ska vara inbetald inom sex månader. Uppföljning av avbetalningsplan sker manuellt varje månad. Avbetalningsplanen upprättas i samråd med medlem och handläggare på Medlemscenter. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att vi behöver bli bättre på att behålla de medlemmar vi har. Det är därför viktigt att de administrativa processerna kontinuerligt utvärderas och granskas för att förbättras.



Retroaktiv återbetalning av medlemsavgift

P:28 A-kassa - sjukskrivning Enskild medlem, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst

När man har varit sjukskriven en viss period behöver man anmäla till Kommunal, men efter exempel två års sjukskrivning och man sedan fortsätter vara sjukskriven och ej anmäler det till Kommunal, så bör man betala hela summan för a-kasseavgift. Men när man kontaktar Kommunal då man av någon anledning inte visste eller glömt bort att anmäla sjukskrivningsperiod på nytt, så kan inte pengarna läggas som tillgodo för nästa period eller att man får tillbaka summan man betalat in för mycket. Tyvärr för människor som är sjukskrivna en längre period blir det bortkastat med pengar och dyrt i längden.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal verkar för att oavsett hur långt tidsmässigt det har gått att pengarna läggs till som tillgodo för nästkommande månad som ska betalas eller att man får tillbaka pengarna på sitt konto.


Utlåtande över motion P:28 I motion P:28 yrkas att Kommunal verkar för att oavsett hur långt tidsmässigt det har gått att pengarna läggs till som tillgodo för nästkommande månad som ska betalas eller att man får tillbaka pengarna på sitt konto. Kommunal hade fram till den 31 maj 2017 en generös inställning till återbetalning av medlemsavgifter. Om en medlem angav retroaktivt att hen hade haft en förändring som innebar en lägre avgiftsnivå, för en viss period eller om det var permanent, litade vi på medlemmen och avgifterna återbetalades. Detta oavsett tidpunkt för förändringen eftersom det inte fanns någon gräns för hur långt bakåt i tiden återbetalningen kunde ske. Under 2016 återbetalade Kommunal medlemsavgifter för närmare 10 miljoner kronor. Det föranledde att förbundskontoret gjorde en utredning där man jämförde hur flera andra LO-förbund och även Unionen hanterade frågan. Flertalet av dessa fackförbunds rutiner var att betala tillbaka max tre månader från det att medlemmen anmält någon form av ledighet. Mot bakgrund av detta beslutade Kommunal om en hanteringsordning likvärdig den som övriga förbund tillämpar. Dessutom ska man ta i beaktande de administrativa kostnader som tillkom för hanteringen.


318

Den nya rutinen anger att retroaktiv återbetalning av avgift kan ske efter att medlem anmält frånvaro. Vid sjukfrånvaro gäller återbetalning av avgift från det datum medlem anmält det till Kommunal, dock längst två månader bakåt i tiden. Undantag från ovanstående är om Kommunal på något sätt påverkat att registrering inte gjorts trots medlemmens anmälan. Att återinföra rutinen att retroaktivt återbetala ersättning utan tidsbegränsning, alternativt lägga tillgodo, skulle förutom en betydande intäktsförlust även innebära en ökad administrationskostnad. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att vi gemensamt försöker att fånga upp medlemmar som kan ha rätt till en lägre avgiftsnivå. Det personliga ansvaret att ta reda på villkoren och rapportera förändringar är stort.



Medlemssystem kopplat till avgiftsnivåer

P:29 Medlemssystem kopplat till avgiftsklasser Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

Sedan de nya avgiftsklasserna infördes är det upp till medlemmen att uppdatera sin inkomst för att medlemsavgiften ska vara rätt. Däremot uppdateras avgiftsklassen inte när sektionerna lägger in ny lön efter lönerevisionen. Detta resulterar i att Kommunal förlorar intäkter som vi skulle kunna göra bra verksamhet för. Det vore därför önskvärt att det fanns en automatisk koppling mellan ny lön och korrigering av eventuellt ny avgiftsklass.

Jag/Vi yrkar

att även sektionen ska kunna korrigera rätt lön med rätt avgiftsklass. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:29 I motion P:29 yrkas att även sektionen ska kunna korrigera rätt lön med rätt avgiftsklass. Det avgiftssystem som Kommunal i dag har antogs på kongressen 2013 och har därmed varit i bruk i fem år. Avgiftssystemet består av sex avgiftsnivåer baserade på den genomsnittliga totala bruttoinkomsten föregående år, det vill säga i den ingår även ob, jour och beredskap. Den lön som läggs in i medlemssystemet är den framförhandlade månatliga lönesumma våra medlemmar har. Hittills har Kommunals tanke om medlemsavgiften varit att ur ett solidariskt och rättviseperspektiv bör ob, jour och beredskap inräknas i avgiftsberäkningen då detta är inräknat i många medlemmars grundlön. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften bör vara så konstruerad att den så långt som möjligt tillämpas lika för alla medlemmar. De administrativa processerna gör i dag gällande att inkomstförfrågan skickas ut en gång per år, svaret skickas till Skanningscentralen och läses automatiskt in i medlemssystemet. Det sker ingen manuell uppdatering av inkomstförfrågan i dag. Förbundsstyrelsen föreslår, för det fall kongressen beslutar om andra grunder för bedömning av avgiftsnivå, att en utredning tillsätts för en översyn av tekniska och administrativa åtgärder som tar hänsyn till motionärens yrkande.




319

Insyn i medlemssystemet KomMed

P:30 Medlemsavgiften baseras på lönerevisionen Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst

Eftersom våra medlemsavgifter i dag baseras på medlemmens ärlighet, så tycker jag att den borde baseras på lönerevisionsunderlaget i stället. Tyvärr vill jag påstå att förbundet tappar en hel del medlemsavgifter med att inte kunna samköra medlemssystemet mot avgiftsklassificeringen. Jag önskar därför att stadgarna medger att en samkörning av systemen medges.

Jag/Vi yrkar

att stadgarna medger insyn i medlemssystemet för att basera medlemsavgiften på detta.


Utlåtande över motion P:30 I motion P:30 yrkar motionären att stadgarna medger insyn i medlemssystemet för att basera medlemsavgiften på detta. Det avgiftssystem som Kommunal i dag har antogs på kongressen 2013 och har därmed varit i bruk i sex år. Avgiftssystemet består av sex avgiftsnivåer baserade på den genomsnittliga totala bruttoinkomsten föregående år, det vill säga i den ingår även ob, jour och beredskap. Hittills har Kommunals tanke om medlemsavgiften varit att ur ett solidariskt och rättviseperspektiv bör ob, jour och beredskap inräknas då detta är inräknat i många medlemmars grundlön. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften bör vara så konstruerad att den så långt som möjligt tillämpas lika för alla medlemmar. Den lön som i dag läggs in i medlemssystemet är den framförhandlade månatliga lönesumma våra medlemmar har. I medlemssystemet läggs även den genomsnittliga totala bruttoinkomsten in. Medlemssystemet förser sedan vårt avgiftssystem med uppgifterna och där beräknas den avgiftsnivå som medlem får.



Medlemsavgiften i KomMed

P:31 Medlemsavgift ska synkas med inlagd lön i medlemssystemet Enskild medlem, sektion H A V, Kommunal Vänerväst

Många medlemmar tror att om rätt lön ligger i medlemssystemet så dras rätt medlemsavgift, men så är inte fallet då du som medlem måste anmäla rätt avgiftsklass.

Jag/Vi yrkar

att när rätt lön läggs in i medlemssystemet så regleras även avgiftsklass. att du som medlem enkelt kan gå in på Mina sidor och byta avgiftsklass. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen.


320

Utlåtande över motion P:31 I motion P:31 yrkas att när rätt lön läggs in i medlemssystemet så regleras avgiftsklass, och att medlem enkelt ska kunna gå in på Mina sidor och själv byta avgiftsklass. Det avgiftssystem som Kommunal har i dag antogs på kongressen 2013 och har därmed varit i bruk i fem år. Avgiftssystemet består av sex avgiftsnivåer baserade på den genomsnittliga totala bruttoinkomsten föregående år, det vill säga i den ingår även ob, jour och beredskap. Den lön som i dag läggs in i medlemssystemet är den framförhandlade månatliga lönesumma våra medlemmar har. Förbundsstyrelsen förstår motionärens tanke med enklare hantering på Mina sidor. Däremot anser förbundsstyrelsen att det skulle innebär en försvårad administrativ hantering samt för medlemmen svårare att förstå vilken nivå som ska gälla om medlemmen själv ska ange vilken avgiftsnivå hen ska tillhöra. Förbundsstyrelsen föreslår, om kongressen beslutar om andra grunder för bedömning av avgiftsnivå, att tillsätta en utredning för tekniska och administrativa åtgärder som tar hänsyn till motionärens yrkande.


att bifalla motion P:31 första att-satsen, och att anse motion P:31 andra att-satsen besvarad.

Översyn av processen med bristande betalning

P:32 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst

Som sektionsföreträdare så ringer jag till våra medlemmar utifrån åtgärds- och varningslistor. De medlemmar som är på dessa listor har bristande betalning som kan vara många år tillbaka i tiden. Jag har hittat brister från 2014 och framåt. Jag vet att när ny avgift betalas så staplas skulden. Medlemmen får brev hela tiden att de har en skuld. Det är inte alltid så enkelt att förklara detta för medlemmarna. Alla dessa utskick kostar ju en hel del pengar som skulle sparas om man beslutar enligt förslaget.

Jag/Vi yrkar

att förbundet ser över detta.

att skulden skrivs av efter påminnelser i exempelvis sex månader under förutsättning att man kan se att avgiften fortsättningsvis betalas in som den ska.


Utlåtande över motion P:32 I motion P:32 yrkas att Kommunal ser över processen kring bristande betalning, och att medlems avgiftskuld skrivs av efter påminnelser i exempelvis sex månader, under förutsättning att man kan se att avgiften fortsättningsvis betalas in som den ska. Motionären beskriver att det inte alltid är lätt att förklara för medlemmen att när medlemmen betalar avgift så staplas skulden. Förbundsstyrelsen anser att administrationen vid frågor rörande medlemskap ska vara snabb, korrekt och så långt som möjligt tillämpas lika för alla medlemmar. All kommunikation och information med medlemmar ska upplevas som begriplig och tillgänglig.


321

Processen motionären beskriver ingår i förbundets administration kring medlemsavgiften. De administrativa processerna utvärderas och granskas kontinuerligt för att förbättras. En rad förbättringsåtgärder har vidtagits. Till exempel har brev och avier som skickas ut i kravrutinen förtydligats så att den totala skulden redovisas i ett och samma brev. I redovisningen framgår vilka avgifter som saknas. Anledningen till att medlem hamnar i skuld kan ha många orsaker, men ofta handlar det om att medlemmen har haft avdrag för avgiften via sin lönutbetalning och när förändringar sker i anställningen kan det medföra att lön inte längre utbetalas från den arbetsgivare som är registrerad i systemet. När det händer övergår medlemsavgiften till att betalas via inbetalningskort. Det är därför viktigt att vi har rätt uppgifter i KomMed. I den utarbetade kravrutinen skickas inbetalningskortet månaden efter att avdraget inte har verkställts. Innan systemet med stapling kunde en medlem bli utesluten för bristande betalning trots att avgifter inkommit efter skuldmånad och då få dessa aviseringar återbetalda när bristande betalning verkställdes. Detta skapade stor förvirring bland medlemmarna och Kommunal fattade därför beslut om att inbetalda avgifter ska hamna på första tomma månad. Det ansågs som ett enklare sätt att förklara att ett medlemskap kräver tolv inbetalda avgifter per år. Kommunal har därför valt att stapla avgifter. Medlemmarnas likabehandling är en stark avvägning när regler för hur avgifter ska hanteras. Stapling är en sådan funktion som gör att vi hjälper medlemmar att få tid att komma ikapp en avgift som medlemmen kommit efter med. Det är viktigt att informera om det i samtal med medlemmen som har hamnat i skuld. I KomMed kan man följa inbetalningar för att kunna inhämta kunskap om medlems inbetalningar inför samtal med medlemmen. Undantag från denna princip bör endast göras då det kan motiveras av särskilda skäl, och bör användas restriktivt för att inte urholka trovärdigheten och solidariteten i avgiftssystemet. Att skriva av skulden efter ett antal månader är inte rätt väg att gå. Förbundsstyrelsen anser inte att motionärernas yrkanden är så angelägna att ytterligare avsteg bör göras.


att anse motion P:32 första att-satsen besvarad, och att avslå motion P:32 andra att-satsen.

Hantering av medlemsavgiften

P:33 Underlätta medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Västerås, Kommunal Bergslagen

Kommunal tappar många medlemmar på grund av bristande betalning. En anledning till det tror jag är ett krångligt inbetalnings- och påminnelsesystem. Nästa månads räkning kommer i början av månaden, påminnelsen för föregående månad kommer i mitten av månaden, med samma OCR-nummer. Detta gör att det är svårt att förstå vilken räkning som ska betalas och vad påminnelsen betyder.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal utreder möjligheten att förenkla avgiften och påminnelseavgiften för våra medlemmar.



322

Utlåtande över motion P:33 I motion P:33 yrkar motionären att Kommunal utreder möjligheterna att förenkla avgiften och påminnelseavgiften för våra medlemmar. Motionären anser att en anledning till att många medlemmar blir uteslutna på grund av bristande betalning beror på det krångliga inbetalnings- och påminnelsesystem som Kommunal har. Det aviseringssystem som Kommunal har i dag innebär att i början av månaden går aviseringen ut för innevarande månad med sista betalningsdag i slutet av innevarande månad. För de medlemmar som har en skuld, det vill säga de medlemmar som inte har betalat in sin avgift eller enbart betalat in en del av tidigare månaders avgifter, får i mitten av månaden en påminnelseavisering. På påminnelseaviseringen finns den samlade skulden oavsett månad. Påminnelseaviseringen går ut två månader efter varandra, och därefter inträffar risken att bli utesluten på grund av bristande betalning. Efter många års önskemål om att införa unika OCR-nummer för varje medlem, och därmed underlätta för medlemmarna vid inbetalning, infördes unika OCR-nummer i december 2017. För några medlemmar som har en skuld kan det, som motionären skriver, vara svårt att förstå vilken räkning som ska betalas. Dock innebär det att båda avierna måste betalas för att skulden ska regleras. När skulden är reglerad sker bara en avisering i början av månaden. Förbundsstyrelsen anser att det aviseringssystem som Kommunal har i dag med avisering för innevarande månad, och en påminnelse för tidigare månader, är ett hållbart sätt att ta in avgiften på i dagsläget. Kommunal arbetar ständigt med att se över hur vi kan underlätta och göra det enklare och mer förståeligt för medlem då hen betalar sin avgift.



Medlemsavgift via autogiro

P:34 Autogiro Enskild medlem, sektion Södra Dalarna, Kommunal Bergslagen

Jag tycker att nya medlemmar direkt ska få autogiro och aktivt själv få avsäga det, så att åtgärds- och varningslistorna inte blir en väg för ofrivillig uteslutning då många är vikarier och så vidare. Nu när vi ska jobba med medlemstappet så tror jag att detta täpper till rätt mycket medlemstapp.

Jag/Vi yrkar

att medlemsavgift via autogiro införs. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion P:34 I motion P:34 yrkas att medlemsavgift via autogiro införs. Regler om autogiro kan man hitta i lagen om betaltjänster (2010:751). Den bygger ursprungligen på ett EU-direktiv (det första betaltjänstdirektivet från 2010), och uppdaterades utifrån bestämmelserna i det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) den 1 maj 2018.


323

För att få ett gällande autogiro krävs att personen skriver under ett medgivande till autogiro som då tillåter att banken på begäran av en viss betalningsmottagare tills vidare får göra uttag från hens konto för betalning vissa dagar. För att tjänsten ska komma igång ska också banken godkänna att det konto hen angett får användas för autogiro, och betalningsmottagaren ska godkännas som användare av autogiro. Motionären anser att nya medlemmar direkt ska få autogiro och själv aktivt få avsäga sig det. Kommunal har använt autogiro som betalsätt sedan 2001 och de administrativa processerna gör gällande att återkommande kampanjer genomförs för att utöka användandet som betalsätt.



Digitala utbetalningsavier

P:35 Utbetalningsavier digitalt Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen

Det finns redan i dag ett kongressbeslut om att pappersutskrifter ska göras dubbelsidigt, och förbundet har även tagit beslut om att vi i största möjliga mån ska åka kollektivt ur ett miljöhänseende. Det är inte försvarbart att vi får underrättelse om utbetalning i kuvert, varken ekonomiskt eller ur ett miljöhänseende.

Jag/Vi yrkar

att förbundet inför digitala specifikationer. Motionen bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:35 I motion P:35 yrkas att förbundet inför digitala specifikationer avseende utbetalning av ersättning från Kommunal. Kommunal strävar efter att digitalisera i så hög grad som möjligt. Dels för att spara pengar på hantering och porto, men också ur ett miljöperspektiv. Vad gäller de anställda på Kommunal så har detta redan skett med start från och med januari 2019. Lösningen har här blivit att de anställda får sin lönespecifikation digitalt via Kivra, men att den också finns tillgänglig i Hogia PBM. Nästa steg är att se över hanteringen gentemot de förtroendevalda i Kommunal. En diskussion har redan inletts på Kommunals Ekonomicenter för att lösa detta. Det man måste ta hänsyn till är att alla inte har de tekniska hjälpmedel som behövs för att detta ska kunna genomföras för samtliga. Strävan är dock att kunna digitalisera så långt som möjligt.



Hantering av varnings-/åtgärdslistor

P:36 Varningslista/åtgärdslista sektionernas ansvar Enskild medlem, sektion Boden, Kommunal Norrbotten

Kommunal har fokus på att värva nya medlemmar för att öka medlemsantalet för att få en ännu större organisationsgrad. Det vi glömmer är medlemsvården. Våra befintliga medlemmar glöms bort och faller sedan ur systemet via åtgärdslista och varningslista. Vi på sektionerna sitter i dagsläget bakbundna i att vi inte får ringa efter dessa listor, för att det ska förbundet göra, vilket vi ser på sektionerna att det inte blir gjort på bästa sätt.


324

Vi släpps i stället in på utträdeslistan, men då är det redan för sent. Det blir vi på sektionerna som ska städa upp det som inte förbundet gjort bra. Låt de sektioner som har möjlighet, göra jobbet från början i stället. Vi som känner till medlemmarna och medlemmarna har förtroende för oss som sitter på sektionen. Vi på sektionerna har även inblicken om arbetsgivaren till exempel bytt bank eller annat som kan vara till stor betydelse för medlemmarna.

Jag/Vi yrkar

att sektionsföreträdarna som har möjlighet får ringa till varnings-/åtgärdslistan.

att förbundet lämnar tillbaka uppgiften i samråd med sektionen/avdelning att ringa till varnings/åtgärdslistorna.

att rutiner för medlemsvård ses över. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion P:36 I motion P:36 yrkas att sektionsföreträdarna som har möjlighet får ringa på varnings-/åtgärdslistan, att förbundet lämnar tillbaka uppgiften i samråd med sektion/avdelning att ringa på varnings- och åtgärdslistorna samt att rutiner för medlemvård ses över. De senaste åren har ett stort antal medlemmar uteslutits ur Kommunal på grund av bristande betalning. Det har haft stora konsekvenser för Kommunals medlemsutveckling. Att kontakta medlemmar som ligger efter med betalning har därför varit en arbetsuppgift som traditionellt utförts av sektionsföreträdare. Som ett led i att minska bristande betalning gjordes det under 2018 ett projekt med en central ringfunktion för ett antal pilotavdelningar. Fördelarna med en central ringfunktion är flera. Dels blir det mer rationellt. Flödena och servicen blir desamma, samt att sektionerna kan fokusera på värvning och inflödet av medlemmar. Projektet har nu permanentats och ingår nu i den ordinarie verksamheten. Den har till uppgift att kontakta medlemmar som av någon anledning hamnat efter med betalningen. Det handlar om att uppdatera väsentliga uppgifter, så medlemmar inte riskerar att förlora sitt medlemskap på grund av ofullständig information i medlemssystemet. Andra strategier är att fler medlemmar själva ska kunna ändra sina uppgifter eller gå över till autogiro. Motionären yrkar även att rutiner för medlemsvård behöver ses över. Förbundsstyrelsen håller med motionären i det. Allt fler medlemskap är korta, flera medlemmar lämnar oss inom ett år. Att bygga relation med nya och gamla medlemmar är avgörande för oss som förening. Vi ser nu över olika välkomstkedjor, både det som kan ske digitalt, men även i personliga möten. Där är sektionsföreträdare och arbetsplatsombud nyckelpersoner.



Medlemssystemet KomMed

P:37 Medlemssystemet KomMed organiserat utifrån CFAR-nummer är inte optimalt

Sektion, sektion SLSO Sjukvård Norr, Kommunal Stockholms län

Kommunal har organiserat KomMed utifrån CFAR-numret på arbetsstället. (CFAR-nummer är Statistiska Centralbyråns åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen). Det gör det omöjligt att söka medlemmarna utifrån arbetsplats eftersom det på ett arbetsställe kan finnas flera olika arbetsgivare på samma CFAR-nummer. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att registrera ett CFAR-nummer på varje arbetsplats.


325

Kommunals behov är bland annat att via arbetsplatser söka medlemmar. Exempel. I dag är det medlemmar som arbetar inom Stockholmsgeriatriken som finns registrerade under CFAR-nummer Lsf (Landstingsstyrelsens förvaltning) som är det arbetsställe som har registrerats med CFAR-nummer för den adressen. Ett annat exempel är Universitetssjukhuset Karolinska och Huddinge där olika arbetsplatser finns registrerade på samma CFAR-nummer, men arbetsplatserna tillhör olika arbetsgivare, både offentliga och privata.

Jag/Vi yrkar

att förbundet utreder om det finns ett annat sätt att organisera medlemssystemet KomMed på. att förbundet tar fram ett sökverktyg där det går att identifiera medlemmarna utifrån arbetsplats.


Utlåtande över motion P:37 I motion P:37 yrkas att förbundet utreder om det finns ett annat sätt att organisera medlemssystemet KomMed på, och att förbundet tar fram ett sökverktyg där det går att identifiera medlemmarna utifrån arbetsplats. Förbundet anser att det nuvarande medlemssystemet uppfyller de behov organisationen har i dag. I medlemssystemet KomMed finns en mycket välutvecklad sökfunktion där användaren kan söka fram medlemmar per arbetsplats- eller per enhetsnivå. Vid registrering av en arbetsplats som har fler verksamheter kan arbetsplatsen delas upp i enheter. Det innebär att informationen om arbetsplatsen blir sökbar på en mer detaljerad nivå. Förbundsstyrelsen är medveten om att systemet ibland uppfattas som ineffektivt. Detta anser förbundsstyrelsen till stor del kan förklaras med hur registreringen i systemet sker. Det är ytterst viktigt att arbetsplatsstrukturen registreras på rätt sätt, och detsamma gäller hur och var en medlem registreras. Det är direkt avgörande att registreringen görs så exakt som möjligt för att systemet ska fungera maximalt.



Byte av fackförbund

P:38 Byta fackförbund Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt

Om man byter arbetsgivare som har kollektivavtal, så ska jag som medlem tillhöra det fackförbund som har förhandlingsrätten med arbetsgivaren. Det måste bli enkelt att byta fackförbund, något man ska kunna göra på alla fackförbunds hemsida, gäller även A-kassan. I dag ska man begära utträde och inträde via blanketter, väldigt förlegat, gynnar ej medlemskap i facket.

Jag/Vi yrkar

att byta fackförbund ska kunna göras via hemsida för att underlätta för medlemmen. att byta A-kassa ska kunna göras via hemsida för att underlätta för medlemmen. Motionen avslås av avdelningen.


326

Utlåtande över motion P:38 I motion P:38 yrkar motionären att byte av fackförbund ska kunna göras via hemsida för att underlätta för medlemmen samt att byta A-kassa ska kunna göras via hemsida för att underlätta för medlemmen. Precis som motionären skriver är det viktigt att vara medlem i det fackförbund som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Genom medlemskapet är man med och påverkar lön och villkor på arbetsplatsen. Det är i dag enkelt att söka medlemskap i Kommunal. På förbundets hemsida fyller den sökande i en blankett som skickas elektroniskt. Det går också att ringa till Kommunal Direkt alternativt skicka ett sms för att bli uppringd. Systemet för att bli medlem och/eller få kontakt har utvecklats efter synpunkter från medlemmar. Byte till ett annat fackförbund görs i dag via två kontaktvägar. Ett till nuvarande förbund där medlemmen begär utträde och ett till det nya förbundet där man ansöker om medlemskap. I dag finns ingen koppling mellan fackförbunden som gör det möjligt att bara kontakta ett förbund för att få både in- och utträde reglerat. Systemet bygger på säkerhet för individen men också på att varje organisation är sin egen. Både fackförbunden och a-kassorna fungerar på samma vis. Ett byte ska bara kunna göras av individen själv och inte genom organisationen.



Ombudsmannarollen

P:39 Tjänstemannaansvar Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag upplevs detta att vissa ombudsmän är maktfullkomliga, och att förtroendevalda ofta är utlämnade till ombudsmännen godtycke. Framför man kritik, så leder det som regel inte till någon åtgärd alls. Det är ombudsmännen själva som leder och fördelar arbetet mellan sig själva. Har man som förtroendevald haft oturen att dra en nitlott, så sitter man där med Svarte Petter och kan inget göra.

Jag/Vi yrkar

att ombudsmän som inte tillvaratar medlemmarnas intresse ska kunna avskiljas från sin tjänst.

att lokalkontorschefen och ombudsmän är underställda den lokala avdelningen.

att ombudsmän som gör avtal, förhandlingar som orsakar medlemmar liknande eller ekonomisk skada ska kunna ställas till svars. att anställda eller förtroendevalda inom Kommunal som inte följer Kommunals värderingar omedelbart ska kunna befrias från sin tjänst/sitt uppdrag.


Utlåtande över motion P:39 I motion P:39 första att-satsen yrkas att ombudsmän som inte tillvaratar medlemmarnas intresse ska kunna avskiljas från sin tjänst, i andra att-satsen yrkas att lokalkontorschefen och ombudsmän är underställda den lokala avdelningen, i tredje att-satsen yrkas att ombudsmän som gör avtal, förhandlingar som orsakar medlemmar liknande eller ekonomisk skada, ska kunna ställas till svars, och i fjärde att-satsen att anställda eller förtroendevalda inom Kommunal, som inte följer Kommunals värderingar omedelbart ska kunna befrias från sin tjänst/sitt uppdrag.


327

Avdelningens lokalkontorschef och ombudsmän anställs av förbundsstyrelsen i samråd med avdelningen som även aktivt deltar i rekryteringen. Anställningen bygger på att den person som kan komma i fråga som ombudsman har byggt upp ett förtroende i Kommunal. Ombudsmännen och lokalkontorscheferna har med några få undantag innan anställningen lång erfarenhet som fackliga företrädare i Kommunal. Avdelningens ombudsmän ska biträda avdelningsordföranden i den fackliga verksamheten och i övrigt fullgöra de uppgifter som åläggs ombudsmannen. Lokalkontorschefen är chef över avdelningens ombudsmän och ansvarar för arbetsmiljön för ombudsmännen. Detta innebär bland annat att lokalkontorschefen leder och fördelar arbetet i samråd med ombudsmännen så att en bra arbetsfördelning kan uppnås i avdelningen. När det gäller om någon ska befrias från sin tjänst så gäller de arbetsrättsliga regler som gäller på övriga arbetsmarkanden även för ombudsmän i Kommunal. Ombudsmännen omfattas av kollektivavtal tecknat mellan ombudsmännens förtroenderåd och Kommunal. I fall där förtroendevalda uppenbart åsidosatt sina åligganden eller på annat sätt förverkat förtroendet kan avdelningen fatta beslut om att skilja den förtroendevalde från uppdragen. Detta beslut ska godkännas av förbundsstyrelsen.


att anse motion P:39 första, tredje och fjärde att-satserna besvarade, samt att avslå motion P:39 andra att-satsen.

Fler ombudsmän och RFO/RSO

P:40 Fler ombudsmän och RFO/RSO Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Som AO/SO har det blivit svårare att få hjälp av ombudsmän/RFO/RSO. Deras arbetsbelastning är alltför hög och det är svårt att få tag på dem när jag behöver hjälp och handledning i mitt fackliga arbete, något som påverkar mitt förtroende hos medlemmarna. Kommunal är en organisation med många olika yrkesgrupper med många olika kollektivavtal. Därför behövs det fler ombudsmän/RFO/RSO som kan hjälpa till med olika frågor. Många AO/SO jobbar fackligt på sin fritid för att hinna med att sätta sig in i olika lagar och avtal på grund av att det är svårt att få tag i en ombudsman/RFO/RSO som snabbt kan hjälpa till. Detta kan göra det svårt att rekrytera nya AO/SO och de som redan är det hoppar av då arbetsbördan blir för stor.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ser till att det finns fler ombudsmän som har möjlighet att vara tillgängliga för AO/SO. att varje sektion ska ha minst en ombudsman på plats och inte på 20-30 mils avstånd från AO/SO.


P:41 Flera ombudsmän till sektioner Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt

Jag är facklig förtroendevald i Uppsala/Trafik sedan många år tillbaka och ingår i en företagsorganisation. Jag, mina fackliga kollegor och våra medlemmar har märkt av en negativ utveckling efter inskränkningar av antalet ombudsmän till sektioner. Många gånger behöver vi hjälp och vägledning av vår fysiska ombudsman som kan vårt avtal och våra yrkesfrågor. Detta är inte alls bra.


328

Jag/Vi yrkar

att det ska vara lätt att få tag i ombudsman och Sektion Uppsala ska ha en egen ombudsman på plats minst tre dagar i veckan.

att vi som jobbar inom trafik ska ha tillgång till en ombudsman som kan vårt avtal.

Utlåtande över motionerna P:40 och P:41 I motionerna P:40 och P:41 yrkas att Kommunal ska se till att det finns fler ombudsmän som har möjlighet att vara tillgängliga för AO/SO, att varje sektion ska ha minst en ombudsman på plats minst tre dagar i veckan och inte på 20-30 mils avstånd från AO/SO, att det ska vara lätt att få tag i en ombudsman och att de som jobbar inom trafiken ska ha tillgång till en ombudsman som kan deras avtal. Förbundsstyrelsen håller med om att det är viktigt att ombudsmän ska kunna stötta AO och SO och att samarbetet mellan anställda (ombudsmän) och förtroendevalda är av avgörande betydelse för Kommunal. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att ombudsmännen i första hand ska stötta och leda sektionerna och de förtroendevalda, så att de kan skapa förutsättningar för ett bra fackligt arbete på arbetsplatserna. Samtliga avdelningar i Kommunal arbetar för att ombudsmännen ska kunna stötta sektionerna på bästa sätt, men det är klart att bland annat geografiskt avstånd påverkar det praktiska arbetet. I dag blir det också allt mer vanligt att arbeta på distans med hjälp av videomöten med mera. Förbundsstyrelsen anser ytterst att det är lokalkontorschefens uppgift att leda och fördela arbetet, så att arbetsbelastningen blir jämn och att sektionerna kan få det stöd de behöver. Antalet anställda (inklusive ombudsmän) i Kommunal har ökat under ett antal år och det är en utveckling som inte är långsiktigt, ekonomiskt hållbar. Det har därför genomförts ett antal insatser för att, under ordnade former, vända utvecklingen. Det sista året har antalet anställda minskat något. Det är en nödvändig förändring om Kommunal ska fortsätta att vara ett starkt fackförbund med en bra ekonomi och en budget i balans. Det är därför inte ekonomiskt försvarbart att kraftigt öka antalet ombudsmän.


att avslå motionerna P:40 och P:41.

Förtroendevalda ombudsmän

P:42 Förtroendevalda ombudsmän Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Ombudsmännen är som bekant inte förtroendevalda utan anställda av Kommunal. Anledningen till att det förhåller sig så är framför allt att man vill förhindra att ombudsmännen ska befinna sig i en beroendeställning gentemot den motpart man förhandlar med. Därmed så får vi ombudsmän som inte behöver oroa sig för några eventuella repressalier, och som orädda kan driva (igenom) medlemmarnas krav, både i förhandlingar om centrala kollektivavtal och i andra lokala frågor. Ungefär så är det tänkt att fungera. Det är ingen hemlighet att det finns ett ganska stort missnöje bland medlemmarna när det gäller vad ombudsmännen åstadkommer i framför allt de centrala förhandlingarna om kollektivavtal. Att ombudsmännen inte driver de frågor som medlemmarna vill, att de inte tar fajten för medlemmarna. Missnöjets storlek skiljer sig säkerligen mellan de olika branscherna, men bland till exempel bussförarna vet vi att det är stort. En av anledningarna till att ombudsmännen inte driver frågorna så kraftfullt som medlemmarna anser att de borde göra, beror troligtvis på att ombudsmännen lever och arbetar långt ifrån medlemmarnas verklighet. Vi anser att om vi i stället hade förtroendevalda ombudsmän, som kommer från den verklighet som medlemmarna lever under i de olika branscherna, så skulle de ha bättre och större förståelse för de olika frågor som är viktiga för medlemmarna. Därmed skulle de ha samma förståelse som medlemmarna för hur viktigt det är att driva (igenom) medlemmarnas krav.


329

Jag/Vi yrkar

att Kommunals ombudsmän ska vara förtroendevalda som nomineras och väljs av medlemmarna i demokratiska val.


Utlåtande över motion P:42 I motion P:42 yrkas att Kommunals ombudsmän ska vara förtroendevalda som nomineras och väljs av medlemmarna i demokratiska val. Förbundskontorets ombudsmän anställs av förbundsstyrelsen. Avdelningarnas ombudsmän anställs av förbundsstyrelsen i samråd med avdelningen som även aktivt deltar i rekryteringsförfarandet i samarbete med förbundskontorets personalenhet. Anställningen bygger på att den person som kan komma ifråga som ombudsman har byggt upp ett förtroende i organisationen. De allra flesta ombudsmän har lång erfarenhet i Kommunal som förtroendevalda fackliga företrädare. Förbundets ombudsmän, tillsammans med övriga anställda, utgör och ska utgöra den stabilitet som har att bistå den demokratiskt valda delen i det gemensamma arbetet inom förbundet. Därtill kommer att ombudsmän ska säkra förbundets kontinuitet över tid. När det gäller förhandlingar om de centrala kollektivavtalen så är det förbundsstyrelsen som fattar beslut om ett avtal ska antas eller inte. I de förhandlingar som genomförs innan ett avtal blir klart så utser förbundsstyrelsen en avtalsdelegation där flertalet av ledamöterna är medlemmar som arbetar inom berört avtalsområde. Denna avtalsdelegation biträds vid förhandlingarna av ombudsmän. Det är avtalsdelegationen som ger sin rekommendation till förbundsstyrelsen om avtalet ska antas eller inte.



Handläggning av medlemsärenden

P:43 Formalia viktigare än hjälpen till medlemmen Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Det finns avdelningar där ombudsmän eller andra tjänstemän har tagit fram ärendemallar för de AO/SO som lämnar in medlemsärenden eller andra frågor som behöver handhas av avdelningens ombudsmän. Det finns även fall där ombudsmän hotat med att vägra handha ärendet om inte "rätt mall används". Då är det plötsligt det enskilda arbetsplatsombudet som ska förbereda ärendet för förhandling. Detta är ungefär lika dumt agerande av den enskilda avdelningen som om det är brottsoffret i en rättegång som ska göra sakframställan i rätten. Fullständigt huvudlöst agerande av den enskilda avdelningen. Det viktigaste med ett ärende är att medlemmen som drabbats får hjälp. Det är det enda ovillkorliga kravet. Sedan om det enskilda AO skriver ett eget mail eller lämnar in händelsen handskrivet på ett dasspapper, så ska medlemmen ovillkorligen få hjälp. Det är avdelningens ombudsmän som ska förbereda ärendet, söka lagrum, avtalsbrott samt göra den skriftliga sakframställan, precis som åklagaren gör för brottsoffret. Jag önskar att kongressen påtalar för förbundet att befalla denna motion att det alltid är medlemmens ärende, medlemmens intresse som ska vara till grund för ombudsmännens agerande, inte vilket formulär eller blankett som använts. För även ett ärende handskrivet på dasspapper ska ovillkorligen handläggas av avdelningen.


330

Jag/Vi yrkar

att det är avdelningen som förbereder ärendet, inte det enskilda platsombudet.

att ombudsmän som vägrar handha ärenden som inte "skrivits på rätt mall" ska anmälas för tjänstefel och avskiljas från sin tjänst.

att det alltid ska vara medlemmarnas intressen som ska prioriteras före formalia.

att det är avdelningen som tar fram all information för att ärenden ska kunna handläggas och det är alltså inte det enskilda arbetsplatsombudets ansvar.


Utlåtande över motion P:43 I motion P:43 yrkas att det är avdelningen som förbereder ärendet, inte det enskilda platsombudet, att ombudsmän som vägrar handha ärenden som inte ”skrivits på rätt mall” ska anmälas för tjänstefel och avskiljas från sin tjänst, att det alltid ska vara medlemmarnas intressen som ska prioriteras före formalia och att det är avdelningen som tar fram all information för att ärendet ska kunna handläggas, och detta är alltså inte det enskilda arbetsplatsombudets ansvar. Motionären menar att det är avdelningen som ska ta fram all information i medlemsärenden. För att Kommunal ska kunna företräda medlemmarna på ett korrekt och rättssäkert sätt behöver vi alla hjälpas åt att samla in information. Enskilda arbetsplatsombud kan vända sig till sin sektion/sitt förhandlingsteam för att få stöd och hjälp eller lämna över ärendet till sektionen alternativt förhandlingsteamet. De allra flesta ärenden uppstår på sektionsnivå och kan sedan eventuellt drivas vidare på avdelningsnivå. För att detta ska kunna göras på ett för medlemmen rättssäkert sätt, är det av största vikt att avdelningskontoret får tillgång till vad som har gjorts från sektionen och när det har gjorts. Dessutom behövs tillgång till eventuell dokumentation i ärendet. För att underlätta för sektionen och dess företrädare finns mallar som ska användas. Syftet är att minimera att misstag sker och att spara tid, så att medlemmen kan få en så snabb hantering som möjligt av sitt ärende. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att medlemmen får hjälp. För att medlemmen ska få den bästa hjälp och att medlemmens rättssäkerhet värnas, anser förbundsstyrelsen att den hjälpen måste ske på ett professionellt sätt, och där är dokumentationen av ett ärende mycket viktig. När det gäller att skilja en arbetstagare från en anställning anser förbundsstyrelsen att det, oavsett vem det berör, ska ske utifrån de arbetsrättsliga reglerna.



Ombudsmannautbildning på fler orter

P:44 Ombudsmannautbildning Enskild medlem, sektion Halmstad Regionen, Kommunal Sydväst

Kommunal bör vara en fackförening som värnar om jämlikhet och mångfald. Därför borde det göras enklare att utbilda sig till ombudsperson/ombudsman. Som jag har förstått det finns endast denna utbildning i Stockholm. Detta försvårar för en person som till exempel mig som bor i Halmstad, ensamstående förälder på heltid med barn i skolåldern. En person som mig kan inte söka en sådan utbildning av praktiska skäl. Det känns inte rätt. Vi bör vara en inkluderande fackförening. Därför bör ombudsmannautbildning även finnas på andra orter i landet. I alla fall i Göteborg, Malmö och en eller två större orter i norra delen av Sverige.


331

Jag/Vi yrkar

att ombudsmannautbildning startas i Göteborg. att ombudsmannautbildning startas i Malmö. att möjligheten till att starta ombudsmannautbildning på fler orter i landet undersöks. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen.

Utlåtande över motion P:44 I motion P:44 yrkas att ombudsmannautbildningen ska finnas på fler orter i landet. Förbundsstyrelsen delar helt uppfattningen om att Kommunal ska vara en inkluderande fackförening och att vi ska göra det som är möjligt för att underlätta för föräldrar att kunna kombinera arbete och föräldraskap. Den ombudsmannautbildning som Kommunal har i dag är en LO-övergripande utbildning som har funnits i många år. Utbildningen genomförs två gånger per år och pågår i fem månader. Det är en mycket uppskattad utbildning, vilket bland annat beror på det tvärfackliga upplägget där ombudsmännen träffar ombudsmän från andra LO-förbund. I nuläget använder 13 av 14 LO-förbund sig av utbildningen. Av praktiska skäl är det svårt att genomföra utbildningen på flera olika orter och vi ser inte heller att det kommer att kunna göras framöver. Vi vill ha en samlad och samordnad ombudsmannautbildning som ger alla samma förutsättningar i sitt yrke. Kommunal har däremot gjort olika insatser för att underlätta för de ombudsmän som har gått utbildningen och som har haft särskilda behov utifrån sitt föräldraskap eller sin familjesituation.



Krav på YKB-utbildning för ombudsmän

P:45 Krav på Ykb-utbildning för ombudsmän som hanterar trafiken Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag så möter trafikare mer eller mindre som regel ombudsmän med nästan obefintlig kunskap om vilka regler, förordningar som gäller för trafiken. Ett skräckexempel är en ombudsman som kontaktar en bekant privat som jobbar hos bussbolaget för att få det förklarat när ombudsmannen i fråga inte kunde gällande lagstiftning som omfattar trafiken och är en stor del i det dagliga arbetslivet för oss i trafiken. YKB = Yrkeskompetensbevis

Jag/Vi yrkar

att för att en ombudsman ska få hantera trafikfrågor ska ombudsmannen ifråga som ett minimum genomgått 35 timmars fortsättningsykb.



332

Utlåtande över motion P:45 I motion P:45 yrkas att det ska ställas krav på ombudsmän att ha genomgått 35 timmars fortsättningsykb för att få hantera trafikfrågor. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att ombudsmännen generellt har en bred och djup kunskap inom många olika områden. I Kommunal, till skillnad från många andra fackföreningar, rekryteras ombudsmän nästan uteslutande från våra egna yrkesgrupper. Det är en ordning som har fungerat väl och som Kommunal kommer fortsätta att driva. Det finns många fördelar med att ha ombudsmän som har egen erfarenhet från de branscher de ska jobba med. Anställningen bygger på att den person som kan komma i fråga som ombudsman har byggt upp ett förtroende i Kommunal. Avdelningens ombudsmän har med några få undantag, innan anställningen, lång erfarenhet som fackliga företrädare i Kommunal. Ombudsmän behöver hålla sig uppdaterade i de branscher de jobbar med. Förbundsstyrelsen ser därför inte att det är praktiskt möjligt att säkerställa en viss bransch- eller yrkesutbildning för samtliga ombudsmän som jobbar med aktuell bransch, i enligt med det som motionären föreslår. Ombudsmännen arbetar dessutom tillsammans med förtroendevalda och i vissa fall är det den förtroendevalde som har den djupare branschkunskapen.



Ombudsmän med särskild kompetens inom specifikt yrkesområde

P:46 Ombudsmän med särskild kompetens inom yrkesområdet Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag möter vi ofta ombudsmän som faktisk är rejält okunniga inom de olika yrkena inom Kommunal. De flesta yrken i dag omfattas även av andra regelverk, lagstiftningar, europeiska lagstiftningar inom EU med mera. Att våra ombudsmän ibland är riktigt okunniga inom området gör att arbetsgivare kan dribbla bort ombudsmannen. Detta är ibland ett stort problem som gör att våra medlemmar blir lidande

Jag/Vi yrkar

att alla yrken ska ha ombudsmän med speciell kompetens inom just det yrket, är det små yrkesgrupper så ska det finnas rikstäckande ombudsmän för dessa yrken.


Utlåtande över motion P:46 I motion P:46 yrkas att alla yrken ska ha ombudsmän med speciell kompetens inom just det yrket, är det små yrkesgrupper ska det finnas rikstäckande ombudsmän för dessa yrken. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen om att ombudsmännen ska ha en erfarenhet från, och kunskap om, de branscher som Kommunals medlemmar arbetar i. Kommunal har därför valt att i normalfallet rekrytera ombudsmän bland förtroendevalda med gedigen branschkunskap och yrkeserfarenhet. Förbundsstyrelsen menar samtidigt att det ofta finns flera aspekter att väga in vid rekrytering av ombudsmän. Personalenheten är inblandad i rekryteringen av ombudsmän och arbetet sker enligt en särskild ordning i syfte att hitta rätt person. Vi är ofta beroende av att ha ombudsmän med djupa kunskaper inom områden som arbetsmiljö, organisering, avtal och förhandlingar. Det är dessutom viktigt att hela tiden arbeta för en bra könsfördelning bland ombudsmän och att det finns ombudsmän med en annan etnisk bakgrund.


333

Förbundsstyrelsen ser därför inte att det är möjligt att slå fast att alla yrken ska ha ombudsmän med speciell kompetens inom ett specifikt yrkesområde eller att det ska finnas rikstäckande ombudsmän för samtliga yrken.



Utredning om ombudsmännens fackliga tillhörighet

P:47 Fackförening för Kommunals anställda ombudsmän Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Stockholms län

Kommunal är i första hand en fackförening vars syfte är att tillvarata medlemmarnas intressen. För att säkerställa, utveckla och driva medlemmarnas frågor och den fackliga verksamheten har förbundet anställda ombudsmän. I dag är ombudsmännen hänvisade till den fackförening som också är deras arbetsgivare. Denna del av Kommunal kallas förtroenderådet. Förtroenderådets representanter utses av ombudsmännen och förhandlar anställningsvillkor och liknande. Kommunal är och ska vara en god arbetsgivare. Upplägget med att anställda ska organiseras av den fackförening som är tillika arbetsgivare har fördelar och nackdelar. Nackdelarna kan exempelvis bli kännbara när anställda ombudsmän hamnar i konflikt med sin arbetsgivare, eller när det är arbetsgivaren tillika ”facket” som ska ställa sig bakom ”fackklubben” i exempelvis en rättstvist. Det är även till nackdel då avtalsvillkor ska förhandlas då det inte finns en motpart som kan driva ärenden om Kommunal som arbetsgivare inte följer det avtal som är framförhandlat. LO skriver: ”Medlemmar i facket har bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö än dem som inte är med. Det gäller allt från arbetstider till hälsa, säkerhet och skydd mot trakasserier. Medlemmar i facket står inte ensamma, utan kan få hjälp att rätta till missförhållanden”. Detta förutsätter att fackföreningen är en del av LO-familjen. Det är inte våra ombudsmäns förtroenderåd.

Jag/Vi yrkar

att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över ombudsmännens möjlighet att organisera sig i Handels, vilka konsekvenser det kan få för Kommunal som arbetsgivare samt vilka för- och nackdelar det kan ge för ombudsmännen.


Utlåtande över motion P:47 I motion P:47 yrkas att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över ombudsmännens möjlighet att organisera sig i Handels, vilka konsekvenser det kan få för Kommunal som arbetsgivare samt vilka för- och nackdelar det kan ge för ombudsmännen. Förbundsstyrelsen håller helt med om att upplägget med att anställda ska organiseras av den fackförening som är tillika arbetsgivare har för- och nackdelar. Flera av de problem som beskrivs i motionen kan uppstå, även om förbundsstyrelsen anser att upplägget har fungerat väl över tid. Ombudsmännen företräds av förtroenderådet och det finns en väl fungerande partsrelation mellan förtroenderådet och arbetsgivaren Kommunal. Systemet har fungerat, även när mer komplexa frågor har avhandlats. Ett exempel på det är när arbetsgivaren Kommunal införde en ny lönemodell, baserat på arbetsvärdering. Förbundsstyrelsen anser att fördelarna är fler än nackdelarna. Ombudsmannayrket är en förtroendeanställning, som bygger på lojalitet och engagemang, och det är därför naturligt att vara medlem i sin egen organisation.


334

Förbundsstyrelsen kan också konstatera att en stor majoritet av LO:s förbund har samma ordning som Kommunal.



Anseendet i Kommunal

P:48 Anställda och förtroendevalda alltid ansiktet utåt i samhället Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Anställda och förtroendevalda ska alltid vara ansiktet utåt i samhället.

Jag/Vi yrkar

att anställda i förbundet och förtroendevalda alltid ska vara ansiktet utåt i vårt samhälle, både på konferenser och vid övernattningar när det handlar om alkoholkonsumtionen, även om den är köpt med sina egna pengar. att anställda i förbundet och förtroendevalda alla tider ska vara förebilder i alla sina förtroendeuppdrag, både inom och utanför förbundet, och följa Kommunals ändamål och värdegrund.


Utlåtande över motion P:48 I motion P:48 yrkas att anställda och förtroendevalda alltid ska vara ansiktet utåt i samhället, vara förebilder i sina uppdrag och följa Kommunals ändamål och värdegrund. Förbundsstyrelsen instämmer helt med innehållet i motionen. Både anställda och förtroendevalda i Kommunal har ett ansvar att agera på ett sätt som gynnar Kommunal som förening och som förbund. Kommunal har varit med om en stor förtroendekris och man har de sista åren sett över många frågor som handlar om anseende och beteenden. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att det är ett långsiktigt arbete som ständigt måste prioriteras. I det arbetet är det avgörande hur varje enskild person, både anställda och förtroendevalda, agerar och det är vår uppfattning att vi i dag föregår med gott exempel. I motionen tas alkoholfrågan upp och det är en av många viktiga frågor där Kommunal som fackförbund ständigt granskas och där vi måste agera på ett korrekt sätt. Det finns många andra frågor som är lika viktiga för anseendet och som Kommunal hela tiden bevakar, till exempel Resereglemente för Kommunal.



LO:s ekonomiska ersättning för RSO-verksamheten

P:49 LO:s ekonomiska ersättning för RSO-verksamhet Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

Avdelningarnas RSO-verksamhet utförs och betalas av avdelningarna. När sedan avdelningarna rapporterar/sammanställer till förbundet, så stannar pengarna som kommer från LO för RSO-verksamheten i förbundets budget.


335

Målet med RSO-verksamhet är att de privatanställda medlemmarna ska få stöd/hjälp på ett likvärdigt sätt som i offentlig sektor med arbetsmiljöfrågor. Dessutom ska RSO-verksamheten syfta till att bevaka att arbetsgivarna bedriver ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Varje avdelning redovisar utifrån utförd verksamhet på helår till förbund för att sedan sammanställas och redovisas till LO. Denna redovisning borde utgöra ett underlag för att avdelningarna sedan ska erhålla medel tillbaka från förbundet. En arbetsgrupp borde tillsättas med uppdraget att ta fram förslag på fördelningsmodell av dessa centrala medel. Genom att ge tillbaka medel till avdelningarna bidrar förbundet centralt till att säkra upp en RSO-verksamhet i enlighet med LO:s uppdrag.

Jag/Vi yrkar

att avdelningarna ska erhålla de medel som kommer från LO till förbundet för RSO-verksamheten. att en arbetsgrupp tillsätts för att ta fram en fördelningsmodell hur de centrala medlen ska fördelas till avdelningarna.


Utlåtande över motion P:49 I motion P:49 första att-satsen yrkas att avdelningarna ska erhålla medel som kommer från LO till förbundet för RSO-verksamheten. I motion P:49 andra att-satsen yrkas att en arbetsgrupp tillsätts för att ta fram en fördelningsmodell för hur de centrala medlen ska fördelas till avdelningarna. Motionären anger att målet för RSO-verksamhet är att privatanställda medlemmar ska få stöd/hjälp på ett likvärdigt sätt som i offentlig sektor med arbetsmiljöfrågor. Motionären anger även att varje år så redovisas utifrån utförd verksamhet på helår till förbundet för att sedan sammanställas och redovisas till LO. Saltsjöbadsavtalet som ingicks mellan SAF och LO 1938 gav uttryck för en önskan om att parterna själva skulle reglera sina förhållanden utan statens iblandning. Den första överenskommelse som SAF och LO ingick i saltsjöbadsandan gällde regler för den lokala skyddsombudsverksamheten. I en instruktion som bildade överenskommelsen fick skyddsombuden uppgifter som i dag skulle betraktas ingå i arbetsgivarens ansvarsområde. LO var inte nöjd med överenskommelsen utan krävde ytterligare lagstiftning. LO:s kommitté för olycksfallsförsäkring och arbetarskyddsfrågor hade i en skrivelse till Socialdepartementet begärt att de lokala fackliga organisationerna skulle ha rätt att utse särskilda skyddsombud för ett bestämt geografiskt område. Dessa skulle inte vara anställda på arbetsstället. Efter en remissrunda så tillstyrkte regeringen förslaget om regionala skyddsombud. Dessa skulle dock utses med stöd av Tillsynsmyndighetens medgivande. Regeringen framhöll att utseende av regionala skyddsombud inte fick hindra arbetstagarna att utse egna skyddsombud. Resultatet blev att rätten att utse regionala skyddsombud infördes i 1949 års arbetsskyddslag och kungörelse. Syftet var att de regionala skyddsombuden skulle utses på rörliga arbetsplatser med tillfälliga anställningar, där aktiva, skyddsombud kunde få problem vid ny- eller återanställning.


336

År 1971 fanns det drygt 72 000 arbetsställen med skyddsombud. Antalet anställda på dessa arbetsplatser var nästan 2 miljoner. Det fanns också ca 170 regionala skyddsombud. Det fanns ett önskemål om att öka antalet skyddsombud och ett sätt var att utveckla den regionala skyddsombudsverksamheten. Bakgrunden till önskemålet var att det fanns ett behov av att utveckla en lokal skyddsorganisation även på mindre arbetsplatser och detta var något som de regionala skyddsombuden kunde bidra med. Ändringen som gjordes 1973 i lag om arbetarskyddsavgift innebar att de regionala skyddsombudens främsta uppgift blev att aktivera det lokala skyddsarbetet. LO-förbunden menade att kostnaderna för den regionala skyddsombudsverksamheten hade ökat under 80-talet och att bidragen ej hade ökat i motsvarande riktning utan förbunden fick nu själva tillskjuta medel. De regler som gällde innebar att huvudorganisationerna fick ansöka om medel. Den utredning som tillsattes 1987 föreslog ett nytt bidragsystem som syftade till att värna om de som redan hade en verksamhet och som hade beviljats medel. Resultatet blev att en viss procentsats 10,5 procent av Arbetsmiljöfondens intäkter skulle gå till den regionala skyddsombudsverksamheten till och med 1995. Den borgerliga regeringen tog i början av 90-talet ett initiativ till en utredning vars uppgift var att undersöka kunskapsspridning genom arbetslivsområdet. De regionala skyddsombuden sågs som ett led i denna kunskapsspridning. I uppdraget ingick att beakta Arbetsmiljöfondens finansiering av de regionala skyddsombuden. Bakgrunden till detta var att Svenska Arbetsgivareföreningen och Statens Arbetsgivarverk ansåg att det var fel att verksamheten skulle finansieras genom arbetsgivaravgift. Verksamheten hade finansierats med stöd av Arbetsmiljöfonden och under åren 1993/1994 betalade fonden ut 84 miljoner kronor till detta. Utredningens förslag presenterades våren 1994 och förslaget gick ut på att Arbetsmiljöfondens stöd till de regionala skyddsombuden tillsvidare skulle vara kvar. LO och förbunden tog under 1980-1990-talen beslut om grunder för föredelningens bidrag för den regionala skyddsombudsverksamheten. Fördelningsprinciperna innebar att en grundläggande princip var att ta hänsyn till de arbetsmiljörisker som finns i de olika branscherna, det vill säga arbetsskador, olycksfall och sjukdomar. Arbetsgruppen utarbetade grunderna för fördelningen av bidrag till förbunden. Fördelningen byggde på att indela förbunden i tre olika grupper. För dessa tre olika grupper bestämdes det om ett antal arbetsställen som ett heltidssysselsatt regionalt skyddsombud kunde antas hinna med under ett år. Antalet kunde naturligtvis variera inom förbunden men hänsyn taget till bland annat geografiska förhållanden. Det var emellertid arbetsgruppens uppfattning att dessa förhållanden utjämnades inom respektive förbund. Uppfattningen av svårighetsgrad i branscherna/förbunden erhålls genom tillgänglig arbetsskadestatistik men även genom en subjektiv bedömning som var grundat på den branschkännedom som arbetsgruppens ledamöter representerade. Förbunden indelades i tre grupper som i sin tur delades i hur många arbetsställen det fanns per heltidssysselsatt regionalt skyddsombud. Fram till år 2002 så föredelade Kommunal ut medel för den regionala skyddsombudsverksamheten till avdelningarna. Anledningen till att man tog bort detta var att förbundet anställde regionala skyddsombud som skulle vara verksamma på respektive avdelning. År 2016 konverterades de tjänsterna till ombudsmän med särskilda arbetsmiljöuppgifter. LO:s styrelse tog beslut i januari 2015 om att tillsätta en utredning för att undersöka hur det befintliga systemet med fördelningsnycklar mellan förbunden för de statliga medlen till RSO-verksamheten fungerar, och vid behov rekommendera ett alternativt system för att tydliggöra regelverket för RSO-verksamheten inklusive redovisningen och för att se över juridiken kring RSO-verksamheten. Utredningen tog fram en fördelningsnyckel som ska gälla från januari 2019. Fördelningsnyckeln innehåller åtta parametrar på hur medlen för den regionala skyddsombudsverksamheten ska fördelas mellan LO-förbunden.


337

Antal företag med 1-9 anställda. Denna parameter ger ett relevant mått på antalet mikroföretag vilka kräver särskilda behov av RSO-besök. Antal företag med 10-49 anställda. Denna parameter ger ett relevant mått på det totala behovet av RSO-verksamheten. Antal anställda i företag 1-9. Denna parameter ger ett relevant mått på det totala behovet av RSO-verksamheten. Antal anställda i företag 10-49. Denna parameter ger ett relevant mått på det totala behovet av RSO-verksamheten. Rörlig verksamhet. Denna parameter lyfter fram extra behov för RSO-verksamheten där anställda arbetar på arbetsplatser med stor rörlighet. Underlaget är 2015 års uppskattning av respektive förbund, avseende procent rörlig verksamhet. Anmäld sjukskrivning mer än 90 dagar. Denna parameter ger ett relevant mått på omfattningen av långvarig sjukskrivning. Underlaget är av AFA Försäkring lämnade uppgifter om totala antalet för respektive förbunds avtalsområde. Anmäld arbetssjukdom. Denna parameter ger ett relevant mått på omfattningen av anmälda arbetssjukdomar. Underlaget är av AFA Försäkring lämnade uppgifter om totala antalet för respektive förbunds avtalsområde. Anmälda arbetsolycksfall. Denna parameter ger ett relevant mått på omfattningen av anmälda arbetsolycksfall. Underlaget är av AFA Försäkring lämnade uppgifter om totala antalet arbetsolycksfall, exklusive färdolycksfall, för respektive förbunds avtalsområde. Förbundsstyrelsen anser för det första att på grund av att det inte finns anställda regionala skyddsombud, så ska förbundet, skyndsamt ta fram en fördelningsnyckel för hur de regionala skyddsombudsmedlen ska fördelas mellan förbund och avdelningar. Förbundsstyrelsen anser för det andra att det är viktigt att avdelningarna har en väl fungerande regional skyddsombudsverksamhet och håller med motionären i sin beskrivning i motionen om att Kommunal ska ge tillbaka medel till avdelningarna så det bidrar till att säkra upp RSO-verksamheten.



Upphandling av revisionsbyrå

P:50 Upphandling av revisionsbyrå Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län

PWC har allt oftare dykt upp i mycket negativa ordalag den senaste tiden. Det är svårt att se att företaget följer våra värderingar och etiska regler. PWC:s agerande i Europa och i u-länder har kommit i dagens ljus genom debatten om Nya Karolinska sjukhuset, där företaget aktivt har verkat, och dessvärre även lanserat OPS-lösningen, som en ekonomisk modell för att bygga världens modernaste sjukhus som troligen även är världens dyraste. PWC har innan NKS lanserat modellen i framför allt England, där staten nu får gå in och köpa tillbaka sjukhus för att driftkostnaderna eskalerar. Som följd av detta har man fått minska på antalet personal som arbetar med själva vården. I Lesotho, där PWC hade sina fingrar i syltburken, går över hälften av landets sjukvårdsbudget till att uppehålla ett enda sjukhus som är byggt enligt modellen OPS.


338

Hittills har det varit viktigt för oss att det bolag vi anlitar för revisionstjänster har kollektivavtal. Men det är väldigt tydligt att det inte räcker, utan företaget måste också granskas utifrån hur de uppför sig. Med det i åtanke fyller PWC inte med sitt agerande Kommunals värdegrund eller etik. Nästa steg för Kommunal måste vara att seriöst överväga ett byte av revisionsbyrå.

Jag/Vi yrkar

att komplettera upphandlingsunderlag med uppförandekod så att det fungerar med Kommunals värdegrund/etik.


Utlåtande över motion P:50 I motion P:50 yrkas att det i upphandlingsunderlaget av revisionsbyrå ska finnas en uppförandekod så att det överensstämmer med Kommunals värdegrund och etik. I den upphandling av revisorer, som genomförts under 2018/2019, så har Kommunal i sin offertförfrågan och kravspecifikation tagit med de etiska krav man ställer på de leverantörer som kommer in med offerter i upphandlingen. Dessa krav överensstämmer med Kommunals värdegrund och etik. Kraven kommer att tas med i avtalet mellan Kommunal och den revisionsbyrå som väljs. Revisionsbolaget förväntas i dessa etiska krav att leva upp till kraven i de internationella konventioner och överenskommelser Sverige har undertecknat. Konventioner och överenskommelser som avses är främst: - Konventioner om de mänskliga rättigheterna, - Barnkonventionen, - Internationella miljökonventioner, - Konventioner mot mutor och korruption, - Följa svensk lag, i synnerhet svensk skatte- och arbetsrättslagsstiftning och att ha tecknat kollektivavtal. Skulle vald leverantör bryta mot ovanstående kommer förbundet ha möjlighet att avbryta samarbetet.



Kommunals fastigheter

P:51 Kommunals fastigheter Enskild medlem, sektion Privat Vård och Omsorg, Kommunal Stockholms län

Nyckeln till en fungerande välfärd är kopplad till hemmet. Därför behöver vi en god bostadspolitik som är rättvis för alla boendeformer. I dag är det tyvärr så att det inte finns något stöd till hyresrätter, medan olika former av ägda boenden har 54 miljarder i statsstöd. Detta har gett en situation som är mycket svår, inte minst för många av våra medlemmar som bor i hyresrätt. Det är därför av stor vikt att Kommunal verkar för att samhället återtar ansvaret för en god bostadspolitik med utgångspunkt i allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Vi yrkar därför att Kommunal tar beslut:


339

Jag/Vi yrkar

att vi i Kommunal själva föregår med gott exempel i samband med renoveringar av våra fastigheter, så att det inte blir onödigt dyra lyxsaneringar som drabbar våra medlemmar/hyresgäster.


Utlåtande över motion P:51 I motion P:51 yrkas att Kommunal föregår med gott exempel i samband med renoveringar av Kommunals fastigheter, så att det inte blir onödigt dyra lyxsaneringar som drabbar medlemmar/hyresgäster. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ett bra boende till rimlig kostnad är viktig del av en fungerande välfärd. Bostadspolitiken ska värna om hyresrätten som boendeform. Kommunals förbundsstyrelse har under senare år beslutat om såväl ny policy som ägardirektiv gällande förbundets fastigheter. Av policyn framgår att huvudmotivet för Kommunals ägande av fastigheter är att detta är en viktig del av förbundets kapitalplaceringar för att säkra konfliktfondens värde. Fastigheterna ska bidra till en långsiktigt stabil och bra avkastning för de medel som förvaltas. Inom ramen för uppdraget att skapa god avkastning ska Kommunal bidra till samhällsnytta genom byggande och förvaltande av hyresfastigheter. Som ett led i detta har Kommunal under de senaste åren själv, men även tillsammans med Byggnads, investerat i ett antal byggprojekt där hyresrätter med normal standard byggts. Hyrorna sätts efter överenskommelse med Hyresgästföreningen. Då Kommunal är långsiktiga ägare av sina fastigheter är det viktigt att såväl nybyggnation som renoveringar görs miljövänligt med hållbara material av god kvalitet. Detta utan att standarden blir onödigt hög och dyr. Bra och miljövändliga materialval är en viktig del i den löpande skötseln av fastigheterna. Som exempel kan nämnas att vid renovering av kök finns ett ”standardkoncept” som används. Vill hyresgästen därutöver välja högre standard får det ske som hyresgästens tillval vilket läggs på hyran. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att Kommunal inte ska bidra till lyxsaneringar eller omotiverat hög standard vid nyproduktion.



Konferensanläggningar

P:52 Sälja Marholmen Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

Redan förra kongressen lämnade jag in en motion om att Kommunal ska avyttra denna anläggning. Jag anser att det inte finns, har funnits eller kommer att finnas skäl för att behålla en sådan anläggning. Den ligger inte speciellt strategiskt till i Roslagen, är på tok för dyr för externa kunder. Dess enda överlevnad är att Kommunal själva använder den. Att äga en sådan anläggning kan knappast vara förenligt med god medlemsnytta.

Jag/Vi yrkar

att Marholmen säljes. Motionen bifalles av avdelningen.


340

Utlåtande över motion P:52 I motion P:52 yrkas att Kommunal ska sälja konferensanläggningen Marholmen då denna anläggning inte är strategisk i verksamheten. Motionen var, som motionären också nämner, uppe på föregående kongress. Där beslutades att behålla anläggningen och göra en ordentlig genomlysning av verksamheten. Förbundsstyrelsen har beslutat om ägardirektiv som ligger till grund för hur verksamheten i bolaget bedrivs. Styrelsen för Marholmen Hotell och Konferens AB bedriver verksamheten utifrån dessa direktiv. En gång om året avrapporterar VD och styrelseordförande till förbundsstyrelsen. Verksamheten har under de tre år som gått sedan föregående kongress genomgått en rad förändringar. Verksamheten har delats upp i två olika bolag, HB Lyran och Marholmen Hotell och Konferens AB. HB Lyran äger fastigheterna Solö 1:5 och Solö 1:15 där konferensanläggningen ligger som drivs av Marholmen Hotell och Konferens AB. Uppdelningen har gjort att det blir enklare att följa upp kostnader för verksamheten. En ny VD för Marholmen Hotell och Konferens AB har anställts och de båda bolagen har tillsatt nya styrelser. Under perioden 2016-2018 har omsättningen höjts från 32 miljoner kronor till 49 miljoner kronor. Tillväxten har skett genom privatkunder (hotell och SPA) och externa konferensgäster, medan Kommunals egen verksamhet har minskat. Vid den värdering av fastigheterna som gjorts under hösten 2018 så har värdet på anläggningens fastigheter ökat med 20 miljoner kronor jämfört med värderingen år 2016, detta beroende på att konferensverksamheten nu klarar att leverera marknadsmässiga hyresinbetalningar till fastighetsägaren. Själva konferensverksamheten beräknas göra ett mindre underskott 2018, ca 1 miljon kronor, men då bör man ta med i beräkningen att hyra för anläggningen under 2018 uppgått till 5 miljoner kronor. Prognosen för 2019 är att Marholmen Hotell och Konferens AB kommer att gör ett överskott och samtidigt kunna betala en omsättningsbaserad hyra på cirka 5,8 miljoner kronor till HB Lyran. Resultatet för HB Lyran ser för 2018 ut att bli ett överskott och prognosen för 2019 visar även den på ett positivt resultat. Förbundsstyrelsen ser till skillnad från motionären ett värde i att ha en egen konferensanläggning även om man är tydlig med att det ska vara en anläggning som själv klarar av sina drifts- och löpande underhållskostnader.



Bedriva verksamhet i Kommunal regi

P:53 Att bedriva verksamhet i Kommunals regi Enskild medlem, sektion Malmö/Vård och Omsorg, Kommunal Skåne

Under många år har Kommunal lagt ner mycket tid och resurser för att plocka fram jättebra utredningar som visar hur man kan arbeta med heltid som rättighet, bra schema utan delade turer och att driva god vård/omvårdnad inom ramen för god arbetsmiljö, rättvisa löner med mera.

340

Utlåtande över motion P:52 I motion P:52 yrkas att Kommunal ska sälja konferensanläggningen Marholmen då denna anläggning inte är strategisk i verksamheten. Motionen var, som motionären också nämner, uppe på föregående kongress. Där beslutades att behålla anläggningen och göra en ordentlig genomlysning av verksamheten. Förbundsstyrelsen har beslutat om ägardirektiv som ligger till grund för hur verksamheten i bolaget bedrivs. Styrelsen för Marholmen Hotell och Konferens AB bedriver verksamheten utifrån dessa direktiv. En gång om året avrapporterar VD och styrelseordförande till förbundsstyrelsen. Verksamheten har under de tre år som gått sedan föregående kongress genomgått en rad förändringar. Verksamheten har delats upp i två olika bolag, HB Lyran och Marholmen Hotell och Konferens AB. HB Lyran äger fastigheterna Solö 1:5 och Solö 1:15 där konferensanläggningen ligger som drivs av Marholmen Hotell och Konferens AB. Uppdelningen har gjort att det blir enklare att följa upp kostnader för verksamheten. En ny VD för Marholmen Hotell och Konferens AB har anställts och de båda bolagen har tillsatt nya styrelser. Under perioden 2016-2018 har omsättningen höjts från 32 miljoner kronor till 49 miljoner kronor. Tillväxten har skett genom privatkunder (hotell och SPA) och externa konferensgäster, medan Kommunals egen verksamhet har minskat. Vid den värdering av fastigheterna som gjorts under hösten 2018 så har värdet på anläggningens fastigheter ökat med 20 miljoner kronor jämfört med värderingen år 2016, detta beroende på att konferensverksamheten nu klarar att leverera marknadsmässiga hyresinbetalningar till fastighetsägaren. Själva konferensverksamheten beräknas göra ett mindre underskott 2018, ca 1 miljon kronor, men då bör man ta med i beräkningen att hyra för anläggningen under 2018 uppgått till 5 miljoner kronor. Prognosen för 2019 är att Marholmen Hotell och Konferens AB kommer att gör ett överskott och samtidigt kunna betala en omsättningsbaserad hyra på cirka 5,8 miljoner kronor till HB Lyran. Resultatet för HB Lyran ser för 2018 ut att bli ett överskott och prognosen för 2019 visar även den på ett positivt resultat. Förbundsstyrelsen ser till skillnad från motionären ett värde i att ha en egen konferensanläggning även om man är tydlig med att det ska vara en anläggning som själv klarar av sina drifts- och löpande underhållskostnader.



Bedriva verksamhet i Kommunal regi

P:53 Att bedriva verksamhet i Kommunals regi Enskild medlem, sektion Malmö/Vård och Omsorg, Kommunal Skåne

Under många år har Kommunal lagt ner mycket tid och resurser för att plocka fram jättebra utredningar som visar hur man kan arbeta med heltid som rättighet, bra schema utan delade turer och att driva god vård/omvårdnad inom ramen för god arbetsmiljö, rättvisa löner med mera.


341

Min motion är att Kommunal i egen regi ska starta upp antingen ett vårdboende, förskola eller personlig assistansföretag där man driver ett vinstföretag med alla dessa föresatser utan ett större vinstintresse än vad regeringen kommit fram till i den senaste utredningen. Detta för att kunna bevisa sanningen i utredningarna, men givetvis också smälla alla dessa olika privata företag på fingrarna som uppenbarligen bara försämrar arbetsförhållanden och vettig försörjningsmöjlighet för våra medlemmar för att kunna få ut så hög avkastning som möjligt. Jag är helt övertygad om att detta också är ett sätt som medlemmarna kan uppskatta att vi placerar pengar i, då det faktiskt gynnar dem, eftersom det då genererar arbetstillfälle till vårt eget kollektivavtalsområde. Vi blir en banbrytande facklig organisation om vi visar, både nationellt och internationellt, att Kommunals utredningar och tankesätt går att implementera i arbetsgivarens område och dessutom vara bättre på det.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal startar upp en verksamhet antingen i förskola/skola, äldrevården eller inom personlig assistansverksamhet för att kunna driva verksamhet på för våra medlemmar optimalt sätt, samt som en investering av resurser.


Utlåtande över motion P:53 I motion P:53 yrkas att Kommunal startar upp en verksamhet antingen i förskola/skola, äldrevården eller inom personlig assistansverksamhet för att kunna driva verksamhet på för våra medlemmar optimalt sätt, samt som investering av resurser. Motionären lyfter fram att Kommunal i utredningar visat att det är möjligt att driva god vård/omvårdnad utan att ge avkall på goda arbetsvillkor och menar att Kommunal ska ”bevisa sanningen i utredningarna” genom att starta upp verksamhet i egen regi och själva praktisera dessa idéer. En fackförenings kärnuppgift är att företräda arbetstagarnas intressen gentemot arbetsgivarna. Centrala arbetsuppgifter är därmed att organisera medlemmar, teckna avtal och företräda medlemmarna på arbetsplatserna. Det är organisationsgraden som ger styrka till en fackförening. Det är därför oroande att den fackliga organisationsgraden har gått ned sedan mitten på 1990-talet. I syfte att vända denna trend och bygga Kommunal starkare pekade förbundsledningen, direkt efter kongressen 2016, ut tre centrala utmaningar: 1) Medlemsnyttan måste öka. 2) Kommunal ska bli en starkare aktör i samhällsdebatten – allmänhetens förtroende för Kommunal måste höjas. 3) Kommunal behöver bli fler medlemmar och organisationsgraden måste höjas. I en tid när såväl fackförenings- och partsmodellen utmanas är det viktigt att Kommunal fokuserar på dessa utmaningar. Det finns dessutom många exempel på att det är svårt för en facklig organisation att bedriva kommersiell verksamhet. Det torde vara särskilt svårt inom de verksamheter som en fackförening organiserar eftersom rollerna att vara arbetsgivare och företräda arbetstagarna blandas. Med det sagt så är det givetvis eftersträvansvärt att de förslag kring till exempel arbetets organisering som Kommunal utarbetar genomförs. Det finns dock andra sätt än att förbundet ska inta rollen som arbetsgivare, exempelvis nära samarbete med arbetsgivare kring dessa frågor.




342

Införande av ansvarsnämnd

P:54 Ansvarsnämnd Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst

I dag hösten 2018 så hamnar ett kommunalt bolag i blåsväder på grund av dåliga fordon som går på räls. Under ett par års tid har fler och fler förare sagt upp sig på grund av omänskliga villkor med mera. Flera av dem har ställt sig frågan: Vad gör facket? Det finns företagsorganisationer som tillsammans med arbetsgivaren åker runt och talar lokala fackliga till rätta, som ett sorts korståg. Det finns medlemmar som trots flertalet motioner till avtalet gång på gång upplever hur de blir överkörda. Det finns fackligt förtroendevalda som har problem och vänder sig till avdelningen och endast möts av okunskap, oförståelse, ovilja att hjälpa till. Det finns lokala fackliga som skaffat sig positioner som gör att de slipper jobba och med arbetsgivarens goda minne har väldigt frikostigt fackligt. Fria resor för uppdraget, förmånliga hotellboenden med mera, men i gengäld förväntas vara lite lagom kampvilliga, ge och ta. Efter ett långt liv som fackligt förtroendevald och medlem har man mött en hel del skräckexempel. När man sedan tar upp detta med avdelningen, eller ibland även med förbundet, så tystas det ner för det upplevs som att varumärket Kommunal är så viktigt att skydda. På flera grupper på sociala medier lyfts en helt annan bild upp av vår förening. Det hade då varit mycket bra att kunna hänvisa till en funktion där den medlemmen (även förtroendevalda) kunde få sitt ärende prövat av en oberoende och icke kommunalanknuten nämnd. Jag tänker mig en oberoende nämnd bestående av oberoende jurister och några ombudsmän från andra förbund. Dessa skulle då kunna pröva samt begära ytterligare granskning av ärendena för att se vad som hänt. Sedan ska ärendet prövas om agerandet är förenligt med: Medlemmarnas intresse Kommunals stadgar Gällande lagstiftning Kommunals värdegrund God föreningssed Nämnden ska kunna: Fria - Ärendet är korrekt hanterat. Begära handledning - De som handhaft ärendet har brustit i kunskap. Begära granskning - Det är något i den avdelningen, funktionen som inte fungerar tillfredsställande. Begära åtgärder - Ärendet är felhanterad och medlemmen har rätt i sin sak. Framföra allvarlig kritik - Ärendet är felhanterat genom försumlighet, brott mot ovanstående och ska leda till åtgärd mot den som begått felet.

Jag/Vi yrkar

att en ansvarsnämnd införs inom Kommunal. Motionen avslås av avdelningen.


343

Utlåtande över motion P:54 I motion P:54 yrkas att Kommunal inför en ansvarsnämnd för prövning av ärenden. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal har duktiga medarbetare, både ombudsmän och tjänstemän. Vi har en tydlig och väl fungerande organisation med chefer som leder och fördelar arbetet. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att problem ska hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen, vilket givetvis sker i Kommunal. Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till att det finns en möjlighet att lyfta sitt missnöje med anställda eller förtroendevalda, men man anser att den möjligheten finns redan i dag. Ombudsmannen arbetar tillsammans med förtroendevalda, och med övriga anställda på Kommunal, utifrån stadgar, lagar och förordningar och alltid på medlemmens sida. Det är möjligt att rikta kritik eller missnöje till en avdelning, eller till berörda personer på förbundskontoret, och det finns dessutom en visselblåsarfunktion som kan användas för att rapportera eller anmäla frågor anonymt.



Policy för gåvor

P:55 Gåvor Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Vi utgår ifrån att de flesta av de förtroendevalda som har engagerat sig fackligt gjort det av övertygelse och för att de vill förbättra situationen för sig och sina kamrater på sin arbetsplats, och kanske även för alla på hela arbetsmarknaden. Att vara fackligt förtroendevald är något mycket viktigt och hedervärt. Den förtroendevalde representerar så mycket mer än sina kamrater och medlemmar. Den representerar även de värderingar och den kamp som generationer av fackligt aktiva kämpat för. Detta är många gånger ett tungt ansvar, och vederbörande får i sitt uppdrag inte sällan utstå påhopp och obehag. Det finns mängder av förtroendevalda som slitit i åratal, kanske decennier, för medlemmarnas skull. Naturligtvis är allt detta viktigt att visa erkännande och tacksamhet för, inte minst när en sådan eldsjäl väljer att ”kliva av”. Dock tycker vi att det går till överdrift och att uppvaktnings- och avtackningsgåvorna blivit för vidlyftiga när det börjar handla om tusentals kronor. Vi ska komma ihåg att det är medlemmarnas pengar som bekostar detta. Vi tvivlar inte det minsta på att medlemmarna tycker att det är försvarbart att förbundet visar sin uppskattning för ett väl utfört arbete, men det räcker med en blombukett för att visa sin uppskattning. Vi anser att Kommunals uppvaktnings- och avtackningsreglemente ska ändras, så att det blir ett slut på slöseriet med medlemmarnas pengar på presenter för tusentals kronor per förtroendevald som uppvaktas eller avtackas. Inte heller ska det köpas några julklappar för medlemmarnas pengar. Vi anser att det räcker med en blombukett som gåva, både vid avtackning, uppvaktning på 50-årsdag och för uppmuntran av de arbetsplatsombud som varit förtroendevalda i sex år.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ändra i uppvaktnings- och avtackningsreglementet så att alla de som enligt reglementet ska avtackas eller uppvaktas ges en gåva bestående av en blombukett.



344

Utlåtande över motion P:55 I motion P:55 yrkas att Kommunal ska ändra uppvaktnings- och avtackningsreglementet så att alla de som enligt reglementet ska avtackas och/eller uppvaktas ska få en gåva bestående av en blombukett. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal har ett stort ansvar gentemot medlemmarna för att resurserna används på ett för verksamheten effektivt och riktigt sätt. Syftet med nuvarande regler för representation och gåvor är att tydliggöra när representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner är lämpligt och i vilken omfattning. Motionären hänvisar i sin text till att uppvaktning av förtroendevalda går till överdrift. Det reglemente som förbundsstyrelsen beslutat är främst riktat till anställda i sin roll som arbetsgivare. Det finns dock ett stycke som handlar om förtroendevalda, där Kommunal kan uppvakta ledamot i styrelse med blommor vid 50-årsdag samt vid uppdragets upphörande. I övrigt uppvaktar Kommunal inte förtroendevalda. Utöver detta finns det avdelningar som har beslutat om egna uppvaktningsregler för förtroendevalda. Förbundsstyrelsen anser att om man vill förändra i avdelningens reglemente får man motionera till sitt representantskapsmöte. Det är inga beslut som kongressen kan fatta.



Samarbete med nätverket Schysst resande

P:56 Kommunalare – Semestra med ansvar! Sektion, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län

Som medlemmar, förtroendevalda och anställda i Kommunal kan vi alla vara stolta över att tillhöra en fackförening som vilar på en stark värdegrund. Utöver den fackliga kärnverksamheten, verkar Kommunal för att skapa bättre förutsättningar och liv för våra medlemmar i hela samhället. Som en del av arbetarrörelsen deltar vi även internationellt för att i solidaritet backa arbetare världen över. Vi ska sträcka på oss för det arbetet. Ibland kan det finnas anledning att blicka inåt, som kommunalare är det självklart att vi alltid använder företag som har kollektivavtal när vi köper tjänster, äter på restaurang eller fikar. Men lever vi upp till värdegrunden när vi reser? Vet vi att vi bor på hotell som betalar rätt lön till personalen? Eller åker vi till länder där fackföreningar är olagliga och mänskliga rättigheter kränks? Nätverket Schysst resande är ett samarbete mellan Hotell- och Restaurangfacket, Union to Union, Unionen, Childhood, Fair Action, IOGT-NTO-rörelsen, RealStars och Svenska kyrkan. De strävar efter att fler ska resa etiskt. Det vill säga till exempel undvika arrangörer som behandlar sin personal illa och som inte betalar skatt i landet de verkar i. Men också att tänka efter innan vi åker på semester till länder utan alkoholkultur, men som semestrande européer exporterar dit tillsammans med knark och prostitution. För oss sticker det i ögonen när förtroendevalda och anställda i Kommunal lägger upp bilder på sociala medier när de semestrar på all-inklusive i diktaturer eller länder som behandlar arbetare som skräp.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inleder ett samarbete med Schysst resande för att folkbilda kommunalare i konsekvenserna av ett oansvarigt semesterliv.



345

Utlåtande över motion P:56 I motion P:56 yrkas att Kommunal inleder ett samarbete med Schyst resande för att folkbilda kommunalare i konsekvenserna av ett oansvarigt semesterliv. Förbundsstyrelsen delar motionärens synpunkter om vikten av att resa på ett hållbart sätt. Kommunals förbundsstyrelse tog beslut om ett nytt resereglemente till kongressen 2016 där hållbarheten är i fokus. Detta reglemente ska följas av anställda och förtroendevalda när de har ett uppdrag. Utgångspunkten i Kommunals reglemente är: ”Det är därför viktigt att planera, administrera och genomföra resorna/övernattningarna på ett så kostnadseffektivt och miljövänligt sätt som möjligt. Givetvis ska företag med kollektivavtal nyttjas så långt detta är möjligt”. Kommunal som organisation kan främst arbeta med hur anställda och förtroendevalda reser på ett hållbart sätt i tjänsten/uppdraget. Hur Kommunals medlemmar reser är ett mer långsiktigt och större opinionsbildningsarbete utanför Kommunals grunduppdrag. Men både anställda och förtroendevalda har i grunden sitt uppdrag utifrån ett förtroende. Därför måste såväl anställda som förtroendevalda alltid företräda Kommunal på ett hållbart sätt, såväl det gäller resor i yrket som privat. Nätverket Schyst resande arbetar för att turismen ska bidra till en hållbar utveckling. Det är en oerhört viktig fråga såväl för människor som för miljön. Kommunal är medlemmar i Union till Union som samordnar det internationella fackliga utvecklingssamarbetet i fackföreningsrörelsen. Union to Union är medlemmar i Schyst resande och förbundsstyrelsen tycker att det är rätt nivå för ett medlemskap.



Q - Övriga frågor Digital röstning på kongress

Q:1 Digital omröstning på samtliga motioner, ärenden med mera på kongressen


Efter att ha följt kongressen tidigare så finns det tydliga tendenser hos vissa avdelningar och delegater. Dessa röstar som regel alltid enligt förbundets rekommendation oberoende vilka motioner det är. Man kan se dessa delegater stiga upp och säga "avdelning xxx stödjer förbundets förslag" in tills det blir absurt. Självklart kan det vara så att de okritiskt stödjer allt förbundet tycker. Däremot finns risken att det finns en "dold piska" från ombudsmän, ordförande och andra i avdelningen som ställer press, krav på hur delegaterna ska rösta. Att alltid rösta digitalt gör att ingen ser hur den enskilde delegaten röstar, så då blir det en friare röstning utan att delegater känner sig iakttagna, bevakade. Efter kongressen skulle man då kunna sammanställa hur varje avdelning röstat i varje fråga. För då ser medlemmar hur den egna avdelningen röstat, och har man då delegater i en avdelning som konstant röstar enligt förbudet och inte hur medlemmarna velat, så har man möjlighet att kunna byta ut dem till nästa gång. De sitter ju där enbart för att företräda avdelningens medlemmar och inte förbundet.


346

Jag/Vi yrkar

att det alltid ska användas digital röstning på kongressen.

att det efter kongressen ska redovisas hur varje avdelning (ej enskild ledamot) röstat i varje enskild fråga.


Utlåtande över motion Q:1 I motion Q:1yrkas att det alltid ska användas digital röstning på kongressen, och att det efter kongressen ska redovisas hur varje avdelning (ej enskild ledamot) röstat i varje enskild fråga. Motionären beskriver att det finns tendenser att kongressombud alltid röstar enligt förbundsstyrelsen, och att det finns en risk för att ombuden utsätts för press på hur de ska rösta. Förbundsstyrelsen delar inte motionärens farhågor, utan menar att uppdraget som kongressombud är ett uppdrag som kräver rejäla förberedelser och ett stort intresse för frågorna som behandlas. Det är mycket material som ska läsas in. Det är bland annat motioner och utlåtanden, verksamhetsberättelse och budgetprognos. Handlingar som ska behandlas på kongressen behöver diskuteras med arbetskamrater och andra ombud. Med dessa diskussioner som grund ska ombuden bilda sig en egen uppfattning i frågan, det finns alltså inga ”bundna mandat.” Kongressombuden företräder hela förbundet och inte bara sin lokalavdelning. Frågor avgörs som regel med ja-rop från kongressen. Presidiet ska då avlyssna kongressens vilja. Om något ombud anser att presidiet har hört fel, är det möjligt att begära votering genom att ropa ”Votering”. Det leder till att ombuden får ta ställning till de olika förslagen igen genom att räcka upp sina ombudskort. Utifrån det kan kongressordföranden konstatera vilket förslag som vunnit. Även digital rösträkning kan förekomma i sådana fall när det är svårt att avgöra vilket förslag som fått majoritet. Förbundsstyrelsen anser att denna form endast bör användas i sådana situationer då tidigare röstningar inte gett tydliga utslag. Däremot sker enligt stadgarna alla personval med sluten omröstning, om inte kongressen enhälligt beslutar att valet kan göras öppet, med acklamation (bifallsrop). Det vanliga är att om antalet kandidater är detsamma som de antal som ska väljas, sker valet med acklamation. Är kandidaterna fler, sker i regel ett slutet val med hjälp av det digitala systemet. Med hänvisning till ovanstående anser förbundsstyrelsen att det inte finns någon anledning att införa en regel som innebär att alla beslut som kongressen ska fatta och som kräver omröstning ska göras digitalt. Detsamma gäller yrkandet om att alla beslut ska redovisas på hur varje avdelning röstat i varje enskild fråga.


att avslå motion Q:1.

Digital röstning på årsmöten

Q:2 Digital röstning Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Kronoberg, Kommunal Sydost

För att flera ska kunna få möjlighet att rösta på årsmötet på sektionsnivå, tycker jag att Kommunal ska göra det möjligt att kunna rösta digitalt. Sedan sektionssammanslagningarna har det blivit svårare för medlemmar att komma till årsmöten på grund av långa resvägar. Därför borde detta ses över med digital röstning.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska införa digital röstning till årsmöten. Motionen bifalles av avdelningen.


347

Utlåtande över motion Q:2 I motion Q:2 yrkas att Kommunal ska införa digital röstning till årsmöten. I motionen anser motionären att Kommunal ska göra det möjligt att rösta digitalt på sektionernas årsmöte. Som skäl till detta anges de långa resvägar som kan bli aktuella för medlemmarna i samband med sektionssammanslagningar. I förbundets stadgar § 23, Mom 14, avsnitt Nomineringar och val, regleras hur val till förtroendeuppdrag som ska göras på sektionsnivå ska hanteras. Där beskrivs såväl nomineringsförfarandet som hur själva valet ska göras. När det gäller val ska det göras på sektionens årsmöte eller genom allmän omröstning. Just begreppet "allmän omröstning" gör det redan i dag möjligt att tillämpa en digital omröstning. Begreppet "allmän omröstning" är inget nytt i stadgarna. Förbundsstyrelsen är dock medveten om att denna möjlighet mycket sällan har använts i Kommunal för att genomföra val. Däremot finns det bland annat exempel där en avdelning provat att ha en rådgivande omröstning digitalt när det gällde att utse avdelningens kongressombud. Det ska dock noteras att det enligt stadgarna är avdelningens representantskap som ska hantera ett sådant beslut och eventuell omröstning. Förbundsstyrelsen skulle gärna se flera försök där avdelningarna låter sektionerna prova digital omröstning av förtroendeuppdrag som enligt stadgarna ska förrättas på sektionens årsmöte. Däremot anser förbundsstyrelsen att det inte är möjligt att fatta ett generellt kongressbeslut om ett sådant förfarande som föreslås i motionens att-sats. Förbundsstyrelsen anser att detta är en fråga som respektive avdelning måste hantera.


att anse motion Q:2 besvarad.

Friskvård ska ingå i medlemsavgiften

Q:3 Friskvård ska ingå i medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Malmö/Förskola Skola, Kommunal Skåne

Då det inte finns lagstiftad eller centralt kollektivavtalad skyldighet för arbetsgivare att erbjuda friskvårdsförmåner, är det alltså upp till varje arbetsgivare att besluta om detta ska erbjudas de anställda. Kommunals medlemmar arbetar inom branscher där axlar, ryggar, ben, knän, höfter och handleder tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt. Genom att inkludera ett friskvårdsbidrag i medlemsavgiften kommer Kommunal att förebygga och sänka sjuktalen.

Jag/Vi yrkar

att ett friskvårdsbidrag ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Motionen avslås av avdelningen.

Utlåtande över motion Q:3 Motionär vill att ett friskvårdsbidrag ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Kommunal håller med motionären om att alla anställda borde få friskvårdsbidrag. Det finns i dag enligt skattereglerna möjlighet för arbetsgivare att ha skattefria personalförmåner, där friskvårdsbidrag är en av dessa. Att de just är skattefria är kopplat till att det lämnas i ett arbetsgivare-/arbetstagarförhållande, det vill säga till anställda. Om Kommunal som en idéorganisation skulle lämna ett liknade bidrag för medlemmar, så blir den förmånen inte längre skattefri utan ska då förmånsbeskattas av mottagaren. Det skulle dessutom kraftigt påverka den redan i dag så priskänsliga medlemsavgiften på ett negativt sätt. Frågan om att medlemmar ska få friskvårdsbidrag bör därför även fortsättningsvis drivas förhandlingsvägen med arbetsgivarna.


348

Som medlem i Kommunal har man ett medlemskort som ger en rad olika rabatter. Dessa förhandlas fram i samarbete med de andra LO-förbunden inom ramen för LO Mervärde. Redan i dag finns ett uppdrag att löpande söka bra rabatter inom området hälsa och friskvård.



Karens för fackliga företrädare som blir arbetsgivare

Q:4 Karenstid Enskild medlem, sektion Umeå Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Företeelsen att fackligt förtroendevalda går över till arbetsköparsidan och blir chefer och tjänstemän över medlemmarna är minst sagt problematiskt. Vi i vår sektion blev utsatt för detta lokalt när vår före detta ordförande helt plötsligt hoppade över till arbetsköparsidan och blev vår trafikchef. Ett annat exempel är när Kommunals centrala person i samorganisationen för Nobina i Sverige våren 2014 från en dag till en annan började som hög tjänsteman på Nobinas huvudkontor. De negativa konsekvenserna av denna företeelse är många. Den kanske viktigaste är att medlemmarnas tillit för de förtroendevalda försämras radikalt, kanske till och med helt upphör. En annan är att en person som fått massvis med information i förtroendeställning, senare i en annan yrkesroll kan använda den informationen gentemot enskilda medlemmar. Ytterligare en är att dessa personer kan använda den kunskap de har om hur den fackliga organisationen fungerar som ett vapen mot oss. Den senare är anledningen till att karenstiden bör gälla inom samma bransch och inte bara på den arbetsplats man varit förtroendevald på. Att man inte kan förhindra någon från att ta en anställning är vi förstås fullt medvetna om. Men att skriva in en paragraf om detta i stadgarna och upprätta ett etikkontrakt skulle, åtminstone på ett symboliskt plan, visa vad vi anser om sådana här beteenden, och troligen skulle det avskräcka en del personer som av fel anledning hade tänkt sig att bli fackligt förtroendevald.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en karenstid på två år innan förtroendevalda kan bli arbetsköparens representant, det vill säga tjänsteman i den bransch man verkat som förtroendevald. att införandet av en karenstid på två år görs i form av ett etikkontrakt som alla förtroendevalda måste förbinda sig till för att kunna bli valda.


Q:5 Karens för fackliga som blir arbetsgivare Sektion, sektion Norr, Kommunal Stockholms län

Under de senaste åren så har en arbetsgivare värvat två fackligt förtroendevalda att bli representanter för arbetsgivaren. Detta har resulterat i att Kommunal som organisation och framför allt mot våra medlemmar på arbetsplatsen. Inom vissa branscher så är detta vanligt och bör ses som ett problem. Senast arbetsgivaren värvade vår förhandlingsansvarig, så valde han att avsäga sig alla uppdrag inom förbundet på en fredag, och började motpartsarbetet hos arbetsgivaren nästkommande måndag. Medlemmarna känner misstro gentemot organisationen och flera har valt att lämna Kommunal på grund av detta.


349

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en karens för förtroendevalda innan de kan representera arbetsgivaren.


Utlåtande över motionerna Q:4 och Q:5 I motion Q:4 yrkas att Kommunal inför en karenstid på två år innan förtroendevalda kan bli arbetsköparens representant, det vill säga tjänstman i den bransch man verkat i som förtroendevald, samt att införandet av en karenstid görs i form av ett etikkontrakt som alla förtroendevalda måste förbinda sig till för att kunna bli valda. I motion Q:5 yrkas att Kommunal inför en karens för förtroendevalda innan de kan representera arbetsgivaren. Motionärerna beskriver ett problem som uppstår när tidigare fackliga företrädare har fått anställning som chefer på samma arbetsplats som de tidigare varit verksamma på som fackliga företrädare. Detta upplevs ha fått negativa konsekvenser för medlemmarna på arbetsplatserna. Förbundsstyrelsen har förståelse för den frustration som medlemmarna på arbetsplatsen beskriver när en facklig företrädare använder sina fackliga kunskaper emot dem. Men precis som motionären till motion Q:4 beskriver så kan Kommunal inte förbjuda någon att söka och få ett annat arbete. Förbundsstyrelsen menar vidare att de förtroendevalda som en gång fått medlemmarnas förtroende att företräda dem borde inse att de inte ska använda detta emot dessa när de får en annan befattning. Det är dock inget förbundsstyrelsen ser att vi kan råda bot på med ett etikkontrakt. Det handlar om den enskildes moral och etik.


att avslå motionerna Q:4 och Q:5.

Medlemsförmåner

Q:6 Medlemsförmåner Enskild medlem, sektion Stockholm Mitt, Kommunal Stockholms län

Medlemsförmåner.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ska ha en kö för alla bostäder man äger och följa riktlinjer som finns för samtliga förvaltare av bostäder. att Kommunals medlemar ska kunna hyra stugor med mera för 50 procent lägre pris än övriga. att man skapar en fond där medlemmar som har det dåligt ekonomisk ska kunna söka ett räddningsbidrag vid behov och under svåra omständigheter i deras privatliv. att semesterbidraget ska utökas till 3 000 kronor och ska ses över för att det ska komma till fler medlemmar som har behov.



350

Utlåtande över motion Q:6 I motion Q:6 yrkar motionären i första att-satsen att Kommunal ska ha en kö för de bostäder som Kommunal äger, och följa riktlinjer som finns för samtliga förvaltare av bostäder. Som konsekvens av bland annat den mediala granskning som gjordes av Kommunal år 2016, fastställde Kommunals förbundsstyrelse en helt ny policy gällande fördelning av lägenheter våren 2016. Av policyn framgår att huvudmotivet för Kommunals ägande av fastigheter är att detta är en viktig del av förbundets kapitalplaceringar för att säkra konfliktfondens värde. Fastigheterna ska bidra till en långsiktigt stabil och bra avkastning för de medel som förvaltas. Ett annat, mer underordnat motiv, till fastighetsinnehaven är att underlätta rekrytering av ombudsmän till förbundskontoret genom att erbjuda bostad om personen bor utanför Stockholmsregionen. Det kan avse permanent flytt till Stockholm eller pendlarlägenhet som nyttjas under arbetsveckorna. I de fall en ledig lägenhet inte behövs för rekryteringsbehov lämnas den sedan 2016 till Bostadsförmedlingen för förmedling. De fastigheter förbundet helt eller delvis äger utanför Stockholm uthyrs genom den förvaltare Kommunal anlitar och följer de riktlinjer som används av den kommunala bostadsförmedlingen. Att som motionären yrkar i andra att-satsen låta förbundet rabattera uthyrning av stugor med 50 procent till Kommunals medlemmar skulle bli otroligt dyrt. Låt oss anta att 250 000 medlemmar utnyttjar förmånen och att en stugvecka subventioneras med 4 000 kronor, då blir Kommunals subvention 1 000 000 000 kronor. Därutöver så skulle det med säkerhet betraktas som en skattepliktig förmån för medlemmen och för Kommunal medföra att vi måste betala sociala avgifter för förmånen. Förbundsstyrelsen anser inte att detta är ett rimligt förslag. Att som motionären yrkar i tredje att-satsen skapa fonder för medlemmar som har det svårt ekonomiskt är nog så behjärtansvärt, men kostar även detta ganska mycket pengar som måste tas från övrig verksamhet eller som en höjning av medlemsavgiften. Dessutom skapar det en administration som också måste bekostas. Förbundsstyrelsen anser att detta inte är en verksamhet som Kommunal bör syssla med. När det gäller ”semesterbidrag”, som yrkas i fjärde att-satsen, så är det ett, i den mån det finns, ett lokalt beslutat bidrag som hanteras av avdelningen och dess representantskap. Förbundsstyrelsen anser att denna fråga inte bör avgöras av kongressen.


att avslå motion Q:6 första, andra och tredje att-satserna, samt att anse motion Q:6 fjärde att-satsen besvarad.

Pensionssparande i medlemsavgiften

Q:7 Medlemskapets mervärde Enskild medlem, sektion Kommunal Nybro, Kommunal Sydost

För att öka attraktionen i att vara medlem i Kommunal tänker jag mig att en viss del av medlemsavgiften går till ett individuellt pensionssparande enligt samma princip som när hemförsäkringen blev en del av förmånen av medlemskapet. Alla vi medlemmar har olika prioriteringar och vanor i livet. En del avsätter själv pengar till sin egen pension medan andra inte anser sig ha råd, inte kommer igång, skjuter det på framtiden eller inte bryr sig. Om det i medlemsavgiften avsätts ett pensionssparande, så får medlemmen en direkt individuell nytta av att vara med i facket. Det gör skillnad gentemot de icke-anslutna, och framför allt förbättrar det tillvaron då medlemmen blir pensionär.

Jag/Vi yrkar

att en del av medlemsavgiften används till ett nytt pensionssparande för medlemmen. Motionen avslås av avdelningen.


351

Utlåtande över motion Q:7 I motion Q:7 yrkas att en del av medlemsavgiften används till ett nytt pensionssparande för medlemmen. Motionären tar upp en mycket viktig fråga om pensionsnivån för många lågavlönade kvinnor som jobbat i offentlig verksamhet. Detta är frågor som Kommunal lyft i ett flertal rapporter under senare år som Vad får en LO-medlem i pension, Pensionen en kvinnofälla och Efter sista löneutbetalningen. Kommunal driver utifrån den ekonomiska situationen för många pensionärer att det ska ske en reformering av den allmänna pensionen, så att färre blir beroende av garantipensionen och att den allmänna pensionen höjs. För Kommunal är det en absolut prioritet att den allmänna pensionen höjs, det skulle gynna Kommunals medlemmar på bästa sätt. Kommunal har redan i dag ett brett utbud i medlemspaketet med bland annat hemförsäkring och olycksfallsförsäkring. Man kan dessutom göra flera tillägg för att skräddarsy försäkringspaket efter behov. Då inga särskilda lösningar finns för privat pensionssparande i dag är det dock inget alternativ. Förbundsstyrelsen anser att det i dagsläget inte är aktuellt att lägga in pensionssparande i medlemsavgiften då medlemsavgiften skulle bli allt för hög, och då det inte heller finns några gynnade försäkringar för pensionssparande.



Tolkhjälp

Q:8 Tolkhjälp Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

Då Sverige de senaste åren mottagit många flyktingar och även andra invandrare, har många av dem blivit medlemmar i Kommunal. Problemet för oss som arbetar på sektionerna är att vi inte förstår varandra.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ordnar en lättåtkomlig tolkhjälp för sektions- och avdelningsbruk.

Utlåtande över motion Q:8 I motion Q:8 yrkar motionären att Kommunal ordnar en lättåtkomlig tolkhjälp för sektions- och avdelningsbruk för att det ska vara lättare att förstå och kommunicera med medlemmar som har annat modersmål än svenska. Förbundstyrelsen vill lyfta att det finns viss tolkhjälp att få i dag till exempel via kommunerna. Vissa avdelningar har egen tolkservice och Kommunal Direkt har flera medarbetare som behärskar olika språk, och kan i viss utsträckning genomföra telefonrådgivning med medlemmar på deras eget modersmål. Det finns däremot ingen centralt anlitad tolkförmedling. Behovet ser också olika ut i olika delar av landet. Förbundsstyrelsen avser därför att låta förbundet centralt utreda om det är möjligt och lämpligt att teckna ett samarbetsavtal med nationellt tolkföretag eller om det finns andra alternativ.


att anse motion Q:8 besvarad.


352

Förändrad hantering av medlemsavgiften

Q:9 Förändrad hantering av medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Väst Västerbotten, Kommunal Västerbotten

Det är många medlemmar i Kommunal, spridda över hela riket, och även över alla politiska förhållningssätt. Vidare är Kommunal inom en del sektorer det enda fackförbundet som organiserar de anställda. Därav föreslås att hanteringen av medlemsavgiften förändras så att enskild medlem kan göra ett val om dennes medlemsavgift ska få användas för stöd till politiska partier eller ej.

Jag/Vi yrkar

att hanteringen av medlemsavgiften förändras så att enskild medlem kan göra ett val om dennes medlemsavgift ska få användas för stöd till politiska partier eller ej.


Utlåtande över motion Q:9 I motion Q:9 yrkas att hanteringen av medlemsavgiften ändras så att enskild medlem kan göra ett val om dennes medlemsavgift ska få användas för stöd till politiska partier eller ej. I motionen lyfter motionären att det är många medlemmar i Kommunal, spridda över hela riket, och även över alla politiska förhållningssätt. Kommunals viktigaste uppdrag är att bevaka och utveckla medlemmarnas villkor och möjligheter. Men allt kan inte påverkas förhandlingsvägen. Det är anledningen till att vi arbetar fackligt-politiskt. Förbundsstyrelsen har full respekt för att medlemmar antingen inte är intresserade av politik, röstar på ett annat politiskt parti eller har ett politiskt engagemang i någon annan organisation eller politiskt parti, utifrån en demokratisk grundsyn. Det är viktigt att understryka att alla som jobbar inom de yrken vi organiserar är välkomna som medlemmar i Kommunal. Kommunals arbetar för att påverka alla partier men Socialdemokraterna är det parti som står Kommunal närmast. Förbundstyrelsen beslutar årligen om hur Kommunals gemensamma resurser ska användas i verksamhetsplan och budget. Under 2018 gav Kommunal ett stöd på 50 öre per medlem och månad till Socialdemokraterna. Detta kommer att upphöra från år 2020. Att varje enskild medlem ska kunna välja om medlemsavgiften ska få användas för stöd till politiska partier kan kanske låta sympatiskt, men vilka partier skulle det i så fall gå att välja mellan? Hur stor del av medlemsavgiften skulle det handla om? Förbundstyrelsen anser att den nuvarande ordningen att besluta om hur intäkterna från medlemsavgifterna ska användas även fortsättningsvis ska beslutas av förbundsstyrelsen och inte av enskilda medlemmar.



ART

NR

978

91 7

479

787

9 M

OTI

ON

S- O

CH U

TLÅT

AND

EHÄF

TE,

KON

GRE

SS 2

019.

KO

MM

UN

AL 2

019.

motions- och utlåtandehäfte€¦ · motions c tlåtandehäfte ongres 019 4 a:8 medlemsavgiften...

Documents