Kandidatuppsats 

Offline Viewer

En digital lösning för förbättring av användbarhet i offline-arbete

Författare: Karl Löfquist Handledare: Susanna Nordmark Examinator: Jorge Zapico Termin: VT20 Ämne: Medieteknik Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2ME30E

Abstrakt Ett antal kundföretag till Combitech upplever i nuläget suboptimala lösningar för arbete offline. I detta arbete kommer en potentiell Offline Viewer-klient att undersökas i förhållande till tidigare offline-lösningar som tillhandahållits av Combitech. En Offline Viewer-klient är tänkt att installeras på en digital enhet som fördelaktligen är bärbar. Klienten förväntas ha två huvudfördelar som detta arbete fokuserat på. Fördelarna är automatiskt uppdaterad information när klienten är uppkopplad till internet samt möjlighet till synkronisering av innehåll som användaren själv väljer för tillgänglighet offline. För att testa hur dessa fördelar skulle kunna implementeras i en framtida klient har ett iterativt prototyparbete genomförts tillsammans med användartester för varje prototyp. Studiens slutresultat indikerar att en Offline Viewer har potential att vara väsentligt mer användbar i jämförelse med tidigare lösningar. En del nackdelar och konsekvenser kunde till viss del identifieras men i det stora hela visade undersökningen att fördelarna väger upp för nackdelarna.

Nyckelord Offline Viewer, offline data, offline-synkronisering av data, tilldelning av användarspecifik data, lokal databas, prototyparbete, design-based research, Combitech, användartest, medieteknik.

Tack Jag vill inledningsvis tacka Christofer Hellqvist på Combitech som har varit engagerad i mitt arbete och ställt upp som handledare och bollplank. Jag vill även ge ett stort tack till de övriga anställda på Combitech som har agerat testpersoner och på så vis möjliggjort genomförandet av denna studie, trots ofördelaktiga omständigheter. Slutligen vill jag tacka min handledare Susanna Nordmark från Linnéuniversitetet för den vägledning och för det stöd hon har bidragit med.

Innehållsförteckning

Kandidatuppsats

Abstrakt

Nyckelord

Tack

Innehållsförteckning

Bilagor

Inledning 1

Bakgrund 1

Syfte och problemformulering 2

Disposition 2

Hypotes 3

Frågeställning 3

Teori 4

WOPRE 4

ESMS 5

Smart Client 6

Designteori 6

Användbarhet 7

Metod 8

Avgränsningar 8

Förstudie 9

Användartest och utvärdering 9

Offline Viewer 10

Visning av information 10

Tilldelning av endast användarrelevant data 12

Resultat 13

Förstudie 13

Användartest 1 14

Användartest 2 15

Användartest 3 16

Analys 20

Fördelar 20

Nackdelar 20

Konsekvenser 22

Diskussion 22

Reflektioner 22

Arbetsprocessen 23

Lösningsförslag för flera användare av samma enhet 23

Fortsatt arbete 24

Avslutning 25

Källförteckning 26

Bilagor Bilaga 1 - Specifikation från Combitech

Bilaga 2 - Förstudie - Expertgrupp

Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data

Bilaga 4 - Prototyp 1 - Offline Viewer - Sync

Bilaga 5 - Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data

Bilaga 6 - Prototyp 2 - Offline Viewer - Personalized data

Bilaga 7 - Prototyptest 3 - Kombinerad funktionalitet

Bilaga 8 - Prototyp 3 - Offline Viewer - Combined Functions

1. Inledning Som inledning till arbetet presenteras i denna sektion uppsatsens huvudproblematik och den tilltänkta lösning som arbetet sedan vidare ämnar undersöka. Därpå följer en beskrivning av arbetets syfte och disposition som en redogörelse för hur uppsatsen är uppbyggd. Till sist presenteras den hypotes som tagits fram innan undersökningens officiella början och den frågeställning som arbetet syftar till att kunna besvara.

1.1 Bakgrund I Sverige har det mobila data- och telenätet växt fram i takt med med mobil- och smarttelefonens utveckling. År 1992 kom Globala System for Mobile Communications vilket gjorde mobilsystemet digitalt (Bjärvall 2011). Det går nu att vara mobilt uppkopplad i stora delar av landet utan behov av tillgång till stationärt Wi-Fi. I vissa delar av landet finns det dock fortfarande områden där en mobil uppkoppling inte är tillgänglig av olika anledningar. Enligt Post- och telestyrelsen (2018) täcks ungefär 77-84% av Sveriges yta av en mobilnätstäckning som medger 10 Mbit/s. De områden som riskerar sämre eller ingen anlsutning är exempelvis områden som är ovanligt glesbefolkade eller områden där miljön på olika vis kan begränsa en mobilanslutning. Enligt en undersökning genomförd av Opensignal Limited. (2016) är Sverige dessutom ett av de tio länder med bäst mobiltäckning av de nittiofem länder som undersöktes. Detta tyder alltså på att mobiltäckningen i de flesta andra länder är sämre än i Sverige. Programmet UpTime används av kundföretag världen över och kräver internetuppkoppling. Därför kan avsaknaden av en säker och stabil internetuppkoppling utgöra ett problem. UpTime, som utvecklas och underhålls av Combitech, är uppdelat i två delar; Authoring och Viewers. I Authoring-delen kan företag författa diverse dokumentation om industriella komponenter. Dokumentationen kan vara exempelvis användarmanualer, elscheman eller reservdelskataloger. Företagen kan också distribuera denna information genom Viewers; applikationer i mobilen eller på webben där information presenteras men inte redigeras. Dessa Viewers kräver en internetuppkoppling för att fungera men de används av kunder som vid tillfällen befinner sig på avlägsna platser där internet inte alltid är tillgängligt Ett problem med systemet är alltså att användare behöver vara uppkopplade för att komma åt information i samtliga Viewers. Kunder till Combitech som använder sig av UpTime är exempelvis Saab och Volvo. Saab tillverkar och underhåller bland annat militär utrustning och kan därför behöva komma åt information från UpTime på platser där en uppkoppling inte alltid är tillgänglig, exempelvis utomlands och på avlägsna platser såsom skogar, öknar eller till havs. Volvo underhåller exempelvis maskiner till gruvdrift och i gruvor kan en

1

mobiluppkoppling givetvis vara mycket begränsad. Även Volvo har en del av deras verksamhet baserad utomlands vilket i sig innebär att en internetuppkoppling inte kan tas för givet. Combitech och UpTime har haft vissa kundspecifika lösningar för offline-användning tidigare men företaget erbjuder ingen allmängiltigt lösning som täcker alla behov. Baserat på ovanstående information och antaganden vore det därför intressant att undersöka en offline-lösning för UpTime menad att förbättra användbarheten i offline-arbete. I denna text kommer den tilltänkta lösningen att refereras till som Offline Viewer och arbetet kan ses som ett prototypbaserat förarbete till en framtida teknisk lösning. I Offline Viewern är tanken att kunder ska kunna komma åt information offline som för närvarande endast är tillgänglig vid en internetuppkoppling (se 4. Offline Viewer för detaljerad beskrivning). Combitech har tidigare erbjudit lösningar som, sedda ur ett användarperspektiv, inte har varit optimala. Exempelvis har USB-minnen skickats ut till användare med uppdaterade informationsdatabaser och programvaror en gång i kvartalet. Det har inte heller varit optimalt att en användare får hela databasen tilldelad till sig när denne bara är i behov av en liten del av den. Användarna har i vilket fall bara kunnat visa den information som de är berättigade till. Det skulle alltså vara lämpligare att användarna endast blir tilldelade specifik data som är relevant för just dem, för att minska på den mängd information som de behöver hämta vid varje uppdatering.

1.2 Syfte och problemformulering Syftet med arbetet är att undersöka hur en offline-lösning som en Offline Viewer potentiellt kan förbättra användbarheten för de kunder till Combitech som behöver arbeta med UpTime offline. Problemet som är i fokus för arbetet handlar om hur Combitech för tillfället inte erbjuder en för användare helt tillfredsställande lösning på hur dessa kan använda sig av information från UpTime i en situation eller miljö där internetuppkoppling saknas.

1.3 Disposition I detta arbete kommer först arbetets hypotes och frågeställning att presenteras. Därefter kommer ett antal tidigare arbeten att presenteras. Dessa arbeten anses vara relevanta för detta arbete eftersom de har undersökt ungefär samma typ av koncept som detta arbete avser att undersöka. Efter presentationen av tidigare arbeten följer en förklaring av hur Offline Viewern i nuläget är tänkt att fungera rent tekniskt. Därefter följer en metodbeskrivning över vilka datainsamlingsmetoder som avses användas för att kunna besvara detta arbetes frågeställning. Påföljande avsnitt handlar om de resultat som införskaffades och därefter en analys av hur resultaten kan tolkas och vilka slutsatser som kan dras. Avslutningsvis följer ett diskussionsavsnitt där en reflektion över arbetets process tar plats samt påföljande arbete diskuteras. Efter arbetets huvudsakliga avsnitt följer en källhänvisning samt bilagor.

2

1.4 Hypotes Med utgångspunkt i problemformuleringen och efter inledande diskussion med Combitech gällande önskemål från deras sida fastställdes följande hypotes.

De fördelar som antas kunna observeras med en Offline Viewer jämfört med tidigare lösningar är:

● Inget behov av kvartalsuppdateringar av databasen via USB-minnen eller liknande ○ Eliminering av tidskrävande/omständliga procedurer vid uppdatering ○ Tillgång till information som är mer aktuell (oftare uppdaterad)

● Användare får tillgång till information som är relevant för just dem istället för att få tillgång till en större mängd information där de endast använder en del

Även vissa nackdelar förväntas kunna identifieras i den tilltänkta Offline Viewern:

● Ovana hos användare ○ Användare kan vara främmande för hur ett system som Offline Viewer

fungerar, vilket skulle kunna generera viss skepsis ● Beroende av aktuell Viewer

○ Om någonting går fel, exempelvis i publikationen av information från Authoring till en Viewer, kan felet även övergå till Offline Viewer. Detta på grund av hur beroendekedjan antagligen kommer behöva struktureras (se Figur 1)

Figur 1. Flödesdiagram över UpTimes tilltänkta beroendekedja.

1.5 Frågeställning Med hypotesen fastställd kan följande frågeställning utrönas:

3

- Vilka fördelar, nackdelar och konsekvenser i användbarhet kan identifieras hos den

potentiella lösningen Offline Viewer jämfört med de tidigare lösningar som Combitech implementerat?

Nästa sektion utgör en redogörelse av tidigare forskning som på olika vis är relevant för det arbete som ska genomföras.

2. Teori För att hitta tidigare forskning som är relevant för arbetet har två artikelsökningar gjorts i två olika databaser, OneSearch och Google Scholar. Dessa sökningar resulterade slutligen i fyra olika artiklar som tillsammans med två böcker om designprinciper (se 2.4 Designteori) och interaktionsdesign (se 2.5 Användbarhet) utgör den teoretiska basen för denna uppsats. Böckerna är relevanta för att motivera vissa designval i prototyperna och för att kunna definiera begreppet ‘användbarhet’. Det artikelurval som gjordes kan motiveras med de kopplingar som finns mellan dem. Kao et al. (2010) och Kao et al. (2011) är två artiklar där den senare bygger vidare på arbetet från den tidigare. Vidare skriver Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (2015) om både Shabani, Çiço och Dikas (2012) och Kao et al. (2011) arbeten för att kunna jämföra dessa med arbetet de själva presenterar. Eftersom artiklarna är sammanlänkade kan en kort introduktion till området presenteras och vid intresse finns möjlighet till att undersöka detta mer detaljerat. Givetvis finns det fler artiklar i ämnet men just dessa valdes eftersom de ansågs täcka in en stor del av det som undersökts inom området de senaste åren. Sökning 1 - OneSearch

● Alla fält - Sökord - offline Och - Alla fält - Fras - data synchronization

● 311 träffar

2.1 WOPRE I en artikel relaterad till problemet med offline-användning och synkronisering beskriver Kao et al. (2011) en webbaserad plattform med möjlighet att utveckla och publicera webbapplikationer som stödjer offline-tjänster, innehållsanpassning och synkroniseringsmöjligheter. Författarna (ibid) identifierar problemet med plattformsberoende utveckling för mobilapplikationer och desktopapplikationer och föreslår sedan webbaserade applikationer som en lösning. Däremot är ett problem med webbapplikationer att de inte kan exekveras offline. Kao et al. hävdar att den plattform de har utvecklat, Web-based, Offline-able, and Personalized Runtime Environment (WOPRE), är en lösning på detta problem. Målet med WOPRE är att applikationer ska kunna publiceras på en online-marknad

4

likt Apples App Store eller Googles Android Market för att kunna installeras av användare. Dessa applikationer ska vara plattformsoberoende och vara fullt eller delvis funktionella i ett offline-läge. Offline-läget är tänkt att stödjas genom två olika API:n i HTML5; Web Storage och Web SQL Database. Författarna (ibid) hävdar dock att vid tidpunkten som artikeln skrevs stöds inte HTML5 av alla webbläsare och därför används Google Gears som en tillfällig lösning och är tänkt att bytas ut vid ett senare tillfälle mot HTML5:s API:n. Eftersom HTML5:s API:n nu är implementerat hos i princip samtliga webbläsare (W3Schools, u.å) skulle det kunna vara användbart att utnyttja dessa i detta arbetet. Enligt specifikationen från Combitech (se Bilaga 1 - specifikation från Combitech) är dock SQLite mer önskvärt för den framtida lösningen och därför bör detta vara prioritet. Användning av HTML5:s API:n kan ses som en reservplan vid eventuella hinder. I en tidigare artikel menar Kao et al. (2010) att på grund av begränsade resursmöjligheter på mobila enheter har antalet applikationer som levererar information över internet ökat. Författarna menar dock att eftersom den mobila intenetanslutningen är instabil och lättrubbad av miljön omkring användaren finns det ett behov av att erbjuda offline-lösningar. Kao et al. (ibid) föreslår ett ramverk de har utvecklat för offline-webbsurfande som en lösning på problemet. I artikeln framställs offline-lösningen på samma vis som tidigare redovisat i beskrivningen av WOPRE-systemet. Sökning 2 - Google Scholar

● Sökfras: offline data synchronization Inte inkluderat: Patent & citat Anpassad tidsintervall: 2010 och framåt Sorterat efter relevans

● Ungefär 26 400 träffar

2.2 ESMS I en tredje artikel skriver Shabani, Çiço och Dika (2012) om en algoritm de har utvecklat för att möjliggöra offline-arbete på ett system kallat Electronic Student Management System (ESMS) på Pristinauniversitetet i Kosovo. Eftersom ESMS ofta drabbades av problem i form av anslutningsstörningar utvecklade författarna (Shabani, Çiço och Dika. 2012) till artikeln en teknisk lösning där användare av systemet kan fortsätta arbeta även om anslutningen till internet bryts. Författarna påstår att systemet stödjer offline-arbete som sedan, vid internetuppkoppling, synkroniseras med databasen. Shabani, Çiço och Dika (ibid) avslutar med ett konstaterande om att deras lösning förhöjde användarnas tillit till systemet eftersom detta nu inte var totalt beroende av internetuppkoppling.

5

2.3 Smart Client Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (2015) refererar i en fjärde artikel tillbaka till Kao et al. (2011) och menar att deras lösning, WOPRE, har flera nackdelar. Däribland att modifierad eller tillagd information som användare interagerat med eller skapat i ett offline-läge inte synkroniseras. Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (2015) påpekar också säkerhetsriskerna vid utveckling av ett system som Shabani, Çiço och Dikas (2012) ESMS. Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (2015) skriver i sin tur om ett förslag till en förbättring av Insurance Policy Management System (IPMS) genom att införa en klientmodell som de kallar för ‘smart client’-modellen. En ‘smart client’ som emellanåt är uppkopplad till internet menar författarna använder sig av en lokal applikation tillsammans med en lokal databas och kräver på så vis ingen internetuppkoppling av användaren för att komma åt information. Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (ibid) påstår att ett system uppbyggt enligt modellen ‘smart client’ tillåter användare att fortsätta använda systemet även om enhetens internetuppkoppling bryts. Detta är möjligt på grund av den lokalt synkroniserade databasen som är en spegling av originaldatabasen. När en användare interagerar med den lokala databasen sparas användarens ändringar eller tillägg lokalt och synkroniseras senare, när användaren återigen har tillgång till en internetuppkoppling, med originaldatabasen. Slutligen menar Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (ibid) att detta system kan bidra till en ökning i användarnas produktivitet och effektivitet. På samma vis som Rohini, Jagadish och Swarna Jyothi (2015) beskriver ‘smart client’-modellen är också Offline Viewern tänkt att konstrueras. En lokalt tillgänglig ‘spegling’ av originaldatabasen agerar ersättare när internetuppkopplingen bryts. Vid ändringar som görs i originaldatabasen under tiden en användare är offline och nyttjar den lokala databasen kan ändringarna synkroniseras med användarens lokala databas så fort enheten i fråga ansluts till internet.

2.4 Designteori I sin bok The Design of Everyday Things skriver Norman (2013), tidigare vice ordförande för Apple Advanced Technology Group, bland annat om olika designprinciper och riktlinjer som är menade att vara till hjälp för i princip alla tillfällen där någonting ska designas. Han tar också upp kognitiva och beteendevetenskapliga aspekter kring hur människor tänker kring och interagerar med teknologi. Bland annat så betonar Norman (2013, s. 145-146) vikten i att ta hänsyn till kulturella konventioner och exemplifierar hur ett dörrhandtag på en dörr för de flesta människor betyder att det kan användas för att öppna dörren. Däremot skulle ett likadant handtag på en vägg för de flesta inte betyda att väggen går att öppna. Därför har arbetet med prototyperna låtits inspireras (se 6.2 Nackdelar & Figur 9) av andra applikationer eller program som erbjuder liknande funktionalitet som en Offline Viewer är tänkt att göra (se 4. Offline Viewer).

6

Däribland finns exempelvis Spotifys ‘Ladda ned’-funktion som tillåter en användare att synkronisera en spellista så att denne kan lyssna på låtarna i spellistan även om användaren inte är uppkopplad till internet. Norman (2013, s. 74 - 122) tillägnar även ett kapitel åt att beskriva skillnaden mellan vad han kallar ‘knowledge in the head’ och ‘knowledge in the world’. Norman menar att ‘knowledge in the head’ är sådant som vi människor har lärt oss sedan tidigare. Det vi kan minnas, helt enkelt. ‘Knowledge in the world’ menar Norman dock är indikatorer och andra ledtrådar runt omkring oss till hur vi kan interagera med vår omvärld. Han argumenterar också för hur man som designer bör balansera behovet av dessa på ett korrekt vis. Författaren (ibid) menar exempelvis att ‘knowledge in the world’ bara är användbart när det finns tillgängligt på rätt plats och vid rätt tillfälle och att ‘knowledge in the head’ ofta är flyktigt och att man som designer därför inte bör förlita sig för mycket på att en användare ska komma ihåg information.

2.5 Användbarhet Preece, Rogers och Sharp (2019) skriver i sin bok Interaction Design: beyond human-computer interaction om bland annat användarupplevelse, användbarhet, gränssnitt och olika principer kring olika typer av interaktioner. Författarna beskriver även hur man som designer bör gå tillväga genom hela designprocessen, från tidig datainsamling till slutlig utvärdering. Preece, Rogers och Sharp (2019) beskriver termen ‘användbarhet’ som ett sätt att försäkra sig om att en interaktiv produkt är lätt att lära sig samt vara effektiv och trevlig att använda. Författarna menar att användbarhet är nedbrutet i sex olika användbarhetsmål. Dessa är effektivitet (effectiveness), produktivitet (efficiency), säkerhet (safety), nytta (utility), inlärning (learnability) och minnesvärde (memorability). Enligt Preece, Rogers och Sharp (ibid) utgör alltså dessa mål en slags mall för att kunna bedöma en interaktiv produkts användbarhet. I korthet sammanfattar Preece, Rogers och Sharp (2019) samtliga användbarhetsmål enligt följande. Effektivitet handlar enligt författarna övergripande om hur bra en produkt är på att utföra det den är till för. Produktivitet innebär hur väl produkten stödjer användaren i utförandet av dennes uppgifter. Säkerhet syftar till en produkts förmåga att skydda en användare från potentiellt farliga omständigheter eller oönskade situationer. Nytta menar författarna är till vilken grad som en produkt tillhandahåller rätt typ av funktionalitet för att en användare ska kunna utföra det denne vill eller behöver göra. Inlärning är hur lätt eller svår en produkt är för en användare att lära sig. Till sist skriver författarna om minnesvärde vilket de menar är hur lätt eller svårt det är för en användare att komma ihåg hur en produkt fungerar.

7

3. Metod För att kunna svara på frågeställningen användes två olika datainsamlingsmetoder; användartest och fokusgrupper. Notera att ordet ‘testpersoner’ kommer att användas framöver i metodavsnittet och uppsatsen för att beskriva de personer som deltog i studien samt för att inte förväxla dessa med slutanvändare. Avsnittet inleds med en redogörelse över de avgränsningar som behövts göras för att hålla arbetet på en realistisk nivå samt på grund av rådande omständigheter. Därefter presenteras de båda datainsamlingsmetoderna och det argumenteras för varför just dessa anses lämpliga för den här typen av undersökning.

3.1 Avgränsningar Testpersonerna som deltog i undersökningen är anställda på Combitech. Dessa har olika arbetsroller inom företaget: teknikinformatör, projektledare, systemutvecklare och resultatenhetschef. Detta är vad som fanns att tillgå eftersom de tilltänkta slutanvändarna främst verkar utomlands och därmed är svårare att få kontakt med. Beslutet påverkades också av antagandet att fokusgruppen och användartesterna skulle ske i form av fysiska möten. Varför detta inte blev fallet förklaras i ett senare stycke. I diskussionsavsnittet (se 7.1.1 Arbetsprocessen) kommer det att tas hänsyn till att testpersonernas svar och agerande kan vara påverkade av deras koppling till Combitech och att de möjligen är mer tekniskt insatta än tilltänkta slutanvändare, etcetera. Arbetet är också begränsat till att fokusera på två potentiella fördelar med en Offline Viewer: synkronisering av data som kan användas offline och personalisering av denna data. Dessa områden har valts eftersom de dels ansågs vara de mest relevanta funktionerna i en Offline Viewer men dessa antogs även vara tidsmässigt lämpliga för arbetets omfång. All kontakt med respondenter har skett på distans via verktyget Zoom med hänsyn till Folkhälsomyndighetens (HSLF-FS 2020:12, 1-2) allmänna råd och föreskrifter kring den rådande spridningen av det nya coronaviruset COVID-19. Verktyget har även varit till hjälp bland annat genom inspelningsmöjligheter och skärmdelning i realtid. Användartesterna genomfördes av en testperson som på Combitech arbetar som teknikinformatör. Denna person valdes eftersom testpersonens arbetsuppgifter liknar slutanvändares till viss del. Samtidigt som testpersonen utförde de uppgifter som gavs under användartestet var testpersonens skärm hela tiden synlig för de övriga deltagarna. En risk med denna metod är att testpersonen agerat annorlunda än i en situation där denne varit själv med prototypen. Exempelvis kan det inneburit att testpersonen inte frågat om det var något som denne tyckte var oklart eftersom denne inte ville framstå som ‘dum’ inför de andra testpersonerna och moderatorn.

8

3.2 Förstudie För att kunna jämföra hur testpersoner upplever det nuvarande läget jämfört med den tilltänkta Offline Viewern genomfördes en förstudie. Förstudiens syfte var att ge en bättre inblick i hur testpersonerna upplever den nuvarande arbetssituationen. Förstudien utgjordes av en typ av fokusgrupp (expertgrupp) där testpersoner från Combitech utfrågades angående det nuvarande offline-läget och vad de anser om systemet. De fick också komma med önskemål om de hade några förslag gällande hur de tycker att systemet kan förbättras. Att använda just fokusgrupper valdes för att motarbeta en av de stora nackdelarna som generellt kan observeras hos intervjuer: Att de tar lång tid att planera, genomföra och analysera (Robson & McCartan, 2016, s. 286-287). I fokusgrupper kan intervjuer ta plats med flera respondenter samtidigt och anses av författarna Robson & McCartan (2016, s. 299) vara en högst effektiv metod för att samla in kvalitativ data. Författarna (ibid) menar dessutom att metoden är relativt billig, flexibel och snabb att sätta ihop. Gray (2018, s. 461) påstår vidare att fokusgrupper, till skillnad från intervjuer, ger möjlighet till samverkande uppbyggnad av data genom att respondenter kan ge egna perspektiv på åsikter uttryckta av andra.

3.3 Användartest och utvärdering För att utvärdera olika designval i förhållande till användbarhet (se 2.5 Användbarhet för definition) och för att demonstrera en möjlig ny lösning på offlinesynkronisering av relevant data för testpersoner inkluderade undersökningen ett iterativt prototyparbete. Detta enligt principen om Design Based Research (DBR) som The Design-Based Research Collective (2002) menar är en forskningsmetod som innebär användarcentrerade cykler av design, tester och analyser. Preece, Rogers och Sharp (2019) beskriver DBR som en forskningsmetod där olika typer av deltagande designmetoder används. Deltagande designmetoder är designmetoder där tilltänkta användare får vara med att ta del av designprocessen genom exempelvis användartester eller andra typer av feedbacksessioner. Totalt genomfördes tre iterationer bestående av användartest och uppföljning i form av fokusgrupper. Första iterationen fokuserade på synkronisering av data och den andra iterationen handlade om att fördela endast relevant data till användare. Den tredje och sista iterationen undersökte båda av de tidigare nämnda förväntade fördelarna hos Offline Viewern och hur båda funktionerna fungerar tillsammans. För att förtydliga inkluderade varje iteration följande moment: En digital prototyp av relativt ‘high fidelity’ testades av utvalda testpersoner genom att en testperson fick en länk till en prototyp och sedan delade sin skärm genom verktyget Zoom så att samtliga deltagare kunde se denna. Testpersonen fick instruktioner till olika uppgifter som

9

denne använde prototypen till för att lösa och bads att tänka högt. Testpersonen observerades under tiden. Vid tillfällen fick testpersonerna frågor för att kontrollera ifall det var tydligt för dem vad prototyperna ämnade att förmedla. En typ av observeringsmetod valdes eftersom Robson & McCartan (2016, s. 320) menar att en signifikant fördel med observering är dess direkthet. Författarna (Robson & McCartan 2016, s. 320-321) framhäver dock också att observatören i sig kan ha stor inverkan på själva observationen. Detta är något som tas hänsyn till vid den slutliga analysen av den insamlade datan. Observationen var direkt, informell och strukturerad vilket enligt författarna innebär att moderatorn direkt kunde se vad testpersonen gjorde, att observationen inte var begränsad till att fokusera på endast ett fåtal aspekter och att observatören inte har försökt delta i gruppen av testpersoner utan snarare observerat utifrån. Samtliga prototyper togs fram i det webbaserade prototypverktyget Figma. Detta verktyg valdes eftersom det är gratis att använda och kan simulera ett flöde där en användare navigerar mellan olika ‘sidor’ likt hur en användare kan använda en webbläsare för att navigera på webbplatser. Efter användartesten hölls en diskussion med de närvarande för att ta reda på hur testpersonerna upplevde prototypen och hur de jämför den i förhållande till nuvarande lösningar eller till tidigare prototyper. Frågorna anpassades efter föregående användartest vilket i sin tur baserades på vilken prototyp som testades.

4. Offline Viewer För att förtydliga hur en Offline Viewer är tänkt att fungera kommer detta avsnitt att så detaljerat som möjligt beskriva Offline Viewerns tilltänkta funktionalitet. Observera att Offline Viewerns funktionalitet i nuläget är helt hypotetiskt och ingenting gällande Offline Viewern är fastställt eller bestämt från Combitechs sida. Observera att eftersom prototypernas gränssnitt och layout överlag inte var det som avsågs testas i denna undersökning baserades samtliga prototypers gränssnitt på den redan existerande UpTime Web Viewer.

4.1 Visning av information Offline Viewern är tänkt att vara en klient som installeras på en bärbar enhet såsom laptop, smarttelefon eller surfplatta. För att använda klienten krävs det att en användare loggar in med användarnamn och lösenord. Om det är första gången klienten används måste enheten ha uppkoppling till internet och användaren måste finnas registrerad i huvuddatabasen för Viewers, vilken Offline Viewern i detta läge är beroende av. När enheten är uppkopplad till internet fungerar klienten ungefär som en vanlig Viewer förutom när det gäller den information som användaren har rätt till att visa (se 4.2 Tilldelning

10

av endast användarrelevant data). En användare har alltså en viss mängd tillgänglig information som denne kan visa och använda i sitt arbete (se Figur 2).

Figur 2. Vad som antas vara ett vanligt flöde i Offline Viewern. Figuren föreställer en del av första prototypen. Här presenteras tre stadier där klienten har internet uppkoppling. I första stadiet väljer användaren att interagera med den enda tillgängliga rubriken. I andra stadiet väljer användaren första kapitlet under rubriken. Tredje stadiet visar informationen som är tillgänglig under första kapitlet (censurerat på grund av känslig information). En användare kan välja att synkronisera samtliga kapitel under en rubrik för åtkomst till dessa i ett offline-läge. Om en användare har synkroniserat informationen under en rubrik kan användaren använda sig av den informationen på samma vis som om klienten varit uppkopplad till internet (se Figur 3).

Figur 3. Ett offline-flöde som sker på liknande vis som i figur 2. Figuren föreställer en del av första prototypen. De tre stadierna följer samma struktur som visas i figur 2. Observera skillnaderna hos Wi-Fi-symobolerna i övre högra hörnet. Även det grafiska elementet för att synkronisera information är gråmarkerat eftersom det inte är möjligt att ta bort den information som visas i ett offline-läge. När användaren återfår uppkoppling efter att ha varit offline och det har tillkommit ny information i originaldatabasen som är relevant för användaren får användaren en notifikation om detta (se Figur 4). En grön meddelanderuta med vit text berättar för användaren att ny information har tillkommit och en röd prick visar var den nya informationen finns. Användaren kan nu navigera sig fram till den nytillkomna informationen på samma vis som demonstreras i Figur 2.

11

Figur 4. Nytillkommen information meddelas. Figuren föreställer en del av första prototypen. Ny information som är relevant för användaren har tillkommit i originaldatabasen och användaren får en notifikation för detta i form av en grön meddelanderuta med vit text samt en röd prick som indikerar var den nya informationen finns.

4.2 Tilldelning av endast användarrelevant data Att tilldela en användare information som är specifik för denne handlar i detta fall om information som kommer att existera i en lokal databas som finns på klientens aktuella enhet. Vid installationen av klienten kommer användaren behöva välja en sedan tidigare registrerad användare alternativt registrera en ny användare som ska ha rättigheter att synkronisera information offline. Detta innebär att alla användare som finns registrerade i originaldatabasen kommer att kunna logga in på klienten i ett online-läge. Samtliga användare kan endast visa den information som de har rättigheter till att visa (se Figur 5).

12

Figur 5. Olika användare kan logga in på klienten i ett online-läge för att visa information som är tillgängligt för just dem. Detta regleras av användarspecifika rättigheter som tilldelats varje användare vid registrering. Figuren föreställer en del av andra prototypen. Däremot kan endast den valda användaren logga in på klienten i ett offline-läge (se Figur 6). Den användare som valts är alltså också den enda användaren som kan synkronisera information för offline-bruk. På så vis kan det säkerställas att den information som synkroniseras och sparas i den lokala databasen endast är sådant som användaren kan visa i online-läget vilket i sin tur är begränsat av dennes användarrättigheter.

Figur 6. Det övre användarflödet demonstrerar en användare som loggar in i offline-läget och visar tillgänglig information. Det undre demonstrerar hur det ser ut när en användare som inte finns registrerad i den lokala databasen försöker logga in i offline-läget. Figuren föreställer en del av andra prototypen. Med Offline Viewerns tilltänkta funktionalitet presenterad följer en metodbeskrivning där arbetets undersökningsprocess beskrivs.

5. Resultat I detta avsnitt presenteras de resultat som samlats in under respektive datainsamlingstillfälle. Både förstudiens och de påföljande användartesternas resultat redogörs för med syfte att presentera den insamlade datan som i nästföljande avsnitt analyseras och tolkas.

5.1 Förstudie En förstudie (se Bilaga 2 - Förstudie - Expertgrupp) genomfördes för att införskaffa bakgrundskunskap kring det rådande problemet. I sessionen deltog en moderator och tre

13

testpersoner från Combitech. Deras respektive roller på företaget är teknikinformatör, projektledare och systemutvecklare. I förstudien bekräftades de tidigare misstankarna kring användarnas upplevda problem gällande uppdatering av information i deras nuvarande offline-lösning. För att exemplifiera: Kunden Volvo använder för tillfället ett program som utvecklas och underhålls av Combitech som kallas Prosis. I Prosis offline-lösning kan användare få tillgång till information som de kan ha med sig i sin enhet, även när internetuppkoppling saknas. För att uppdatera användarnas information skickar Volvo ut ett USB-minne ungefär en gång varje kvartal. Vid detta tillfället behöver användare ofta lämna in sin enhet till en teknikavdelning som sköter uppdatering av information och Prosis-programvara via det utskickade USB-minnet. Nackdelarna som kan identifieras i denna process är att information hos användaren uppdateras relativt sällan och det finns risk för att användare använder sig av felaktig eller föråldrad information vid offline-arbete. Det kan även ses som en nackdel att en användare inte kan använda sig av sin enhet medans den är inlämnad för uppdatering. Det visade sig även att alla användare av Prosis blir tilldelad all information i databasen men att en enskild användare endast kan visa en mindre del av denna. Vad som kan visas av användaren beror på användarens tilldelade behörigheter. Nackdelen i detta fall kretsar kring att det tar onödig tid att hämta den överflödiga informationen som ändå inte kan visas. I en tilltänkt Offline Viewer skulle detta fenomen också kunna bli ett problem eftersom man säkert kan anta att en lokal databas inte har obegränsat med lagringsutrymme och därför riskerar att nå sin maxgräns med tiden. Detta skulle i sin tur kunna leda till att en användare går miste om nytillkommen, relevant information.

5.2Användartest 1 Ett användartest (se Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data) för den första prototypen genomfördes med fyra deltagare, inklusive moderator. Testpersonernas respektive roller på företaget är resultatenhetschef/projektledare, teknikinformatör och systemutvecklare. Den första prototypen (se Bilaga 4 - Prototyp 1 - Offline Viewer - Sync) avsåg att testa ett tilltänkt användningsflöde för en applikation som har möjlighet att visa information online samt synkronisera information som användaren själv väljer för visning offline. Testet genomfördes genom att en deltagare, vars roll på företaget är teknikinformatör, fick ta del av en länk till den digitala prototypen som skulle testas. Testpersonen öppnade länken och delade sin skärm med resten av gruppen. Testpersonen fick därefter olika uppgifter som var framtagna för att visa prototypens tilltänkta funktionalitet och testpersonen ombads att ‘tänka

14

högt’ när uppgifterna genomfördes. Även några korta kontrollfrågor ställdes under tiden och efter själva testet hölls en kort diskussion kring hur prototypen upplevdes. Testet visade att testpersonerna inte hade några problem med att förstå prototypens koncept. Däremot visade det sig att teknikinformatören som genomförde testet var van vid att navigera på ett annat sätt än vad som var implementerat i prototypen. Detta kommer att åtgärdas till nästa prototyptest. Testpersonerna ansåg också att funktionen som visade på konceptet att användarna själva kan välja vilken information som ska vara tillgänglig offline var värdefull. Detta ansågs vara något som antagligen är önskvärt i de flesta användarfall. En testperson förklarade dock att det kan finnas situationer där bestämmelser kring offline-tillgänglig information sker på en högre företagsnivå för att kunna motarbeta mänskliga fel. När det kommer till prototypens funktionalitet påpekade en testperson att det antagligen inte är fördelaktigt att applikationen ‘låser sig’ vid synkronisering av ny offline-tillgänglig data eftersom detta potentiellt kan ta förhållandevis lång tid om det är mycket data som ska synkroniseras. I prototypen uppkommer en laddningsskärm som blockerar all annan interaktion när en användare klickat på knappen för offlinesynkronisering av aktuell information. Testpersonen föreslog istället någon form av statuslinje som representerar hur långt processen har kommit från det att användaren har valt offlinesynkronisering tills dess att innehållet är synkroniserat för offline-användning. Detta för att en användare ska kunna fortsätta använda klienten även om ett bakgrundsarbete i offlinesynkronisering sker. Testpersonens åsikter är något som kommer att tas hänsyn till vid utveckling av slutprototypen.

5.3 Användartest 2 Inför andra användartestet (se Bilaga 5 - Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data) skapades en ny prototyp med syfte att testa funktionalitet kring tilldelning av endast användarspecifik information i ett offline-läge i den tilltänkta Offline Viewern. Testet genomfördes med fyra deltagare; en moderator och tre testpersoner. Testpersonernas respektive roll på företaget är teknikinformatör, projektledare och systemutvecklare. Prototypen (se Bilaga 6 - Prototyp 2 - Offline Viewer - Personalized data) justerades efter den återkoppling som mottogs under första prototyptestet. Exempelvis så lades extra navigationsmöjligheter till för att anpassa prototypen efter det beteende som observerades hos testpersonen under det första användartestet (se Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data). Detta beteende var att testpersonen i första hand vände sig till de ikoner som denne är van att använda vid navigering i systemet. Justeringen kan tyckas vara irrelevant i förhållande till det som avsågs testas eftersom huvudfokuset för prototypen egentligen låg i att testa funktionen för tilldelning av endast användarrelevant data. Däremot valdes detta att åtgärdas eftersom syftet med undersökningen som helhet är att förbättra användbarheten generellt

15

jämfört med de tidigare lösningar som implementerats. För att koppla valet till Preece, Rogers och Sharps (2019) användbarhetsmål (se 2.5 Användbarhet) anses åtgärden ha förenklat inlärning (learnability), eftersom prototypens funktionalitet blev mer lik UpTime Web Viewers som testpersonen var van vid att använda. Även prototypens minnesvärde (memorability) kan antas öka av samma anledning. Även produktiviteten (efficiency) kan antas förbättras på grund av att det handlar om tillagd funktionalitet som stödjer användaren i utförandet av dennes uppgifter. Användartestet visade att tilldelningen av endast användarrelevant data till en lokal databas för bruk offline var önskvärt eftersom detta signifikant förenklar distributionsprocessen. Nuvarande process innebär USB-stickor som, hos en tekniskt ansvarig avdelning på kundföretagen, använts för att installera uppdateringar i såväl användares lokala databaser men också systemprogramvara. Nackdelen med denna process är främst att den tar lång tid att utföra, speciellt om företaget har många anställda vars enheter behöver uppdateras. Varje användare står också utan tillgång till sin enhet under tiden som denna är inlämnad för uppdatering vilket kan påverka användarnas arbetsflöde. Testet visade också på ett potentiellt problem som till viss del skulle motverka fördelen med att tilldela endast relevant data till en användares lokala databas. Problemet uppstår ifall en enhet skulle behöva stöd för offline-arbete för fler än en användare. Detta skulle kunna innebära att två eller flera olika användare behöver tillgång till olika typer av information offline och därmed skulle mer data behöva sparas i en lokal databas än vad som är nödvändigt för en enskild användare. Problemet kommer inte att tas hänsyn till inför utvecklingen av en slutprototyp eftersom för att testa de olika lösningsförslagen (se 7.1.2 Lösningsförslag för flera användare av samma enhet) som föreslogs (se Bilaga 5 - Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data) bedöms det krävas mer arbete än vad som är möjligt att lägga ner med tanke på tidsplanen. Problemet anses också vara av lägre prioritet eftersom det inte beräknas gälla samtliga användare utan snarare en minoritet. Det är dock relevant att ta hänsyn till inför en framtida vidareutveckling av Offline Viewer.

5.4 Användartest 3 Inför det tredje användartestet skapades en slutlig prototyp (se Bilaga 7- Prototyptest 3 - Kombinerad funktionalitet) med syfte att testa den kombinerade funktionaliteten av de båda tidigare testade funktionerna, alltså både offline-synkronisering och endast tilldelning av användarrelevant data. Testet genomfördes med fyra deltagare; en moderator och tre testpersoner. Testpersonernas respektive roll på företaget är teknikinformatör, projektledare och systemutvecklare. Den slutprototyp som togs fram inför testet anpassades på olika vis baserat på de båda tidigare användartesten. Exempelvis så testades en annan visuell feedback vid den simulerade

16

synkroniseringen av data. Denna nya typ av feedback var menad att vara mindre påflugen och att vara icke-låsande av övrig funktionalitet i klienten (se Figur 7). Det testades också att visa användaren samtliga rubriker knutna till all information som användaren har rätt till att se, även när användaren är offline. Dock gråmarkerades de rubriker som användaren inte har valt att synkronisera för offlinebruk (se Figur 8). Båda de beskrivna anpassningarna gjordes efter förslag som uppkom under första användartestet (se Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data) men den sistnämnda är även i enlighet med Normans (2013 s. 74 - 122) teori om att man som designer bör undvika att belasta användarens minne där det är möjligt (se 2.4 Designteori). Detta eftersom användaren då slipper att själv komma ihåg samtliga online-tillgängliga informationsrubriker när denne går offline. Istället kan användaren direkt och tydligt se alla rubriker i offline-läget och även upptäcka ifall det är någon informationsrubrik som användaren har glömt att synkronisera för tillgänglighet offline. Även en mindre omskrivning av felmeddelandet som dyker upp om en användare misslyckas med att logga in i klientens offline-läge gjordes efter förslag som uppkom under andra användartestet (se Bilaga 5 - Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data).

17

Figur 7. Jämförelse mellan visuell feedback på synkroniseringsprocess. Upptill: Prototyp 1. Helskärmsladdning som förhindrar all interaktivitet tills processen är färdig. Nedtill: Prototyp 3. Progressionsfält med text undertill som lyder ‘Synkroniserar…’. En typ av visuell feedback som är tänkt att inte förhindra övrig interaktion.

18

Figur 8. Prototyp 3 i ett offline-läge. Rubriken ‘Ledningsanv. 120D’ visas men är gråmarkerad och går inte att navigera till eftersom användaren inte valt att synkronisera rubrikens underliggande information för offlinebruk. Under det tredje användartestet (se Bilaga 8 - Prototyp 3 - Offline Viewer - Combined Functions) uppstod två olika åsikter om huruvida att visa även otillgängliga, utgråade rubriker kunde ses som en fördel eller nackdel. En testperson argumenterade för att detta var fördelaktigt eftersom det blir lättare för en användare att få en överblick över den data som användaren har tillgänglig och kan därför snabbt se ifall viktig information som borde finnas tillgänglig offline inte gör det eller om irrelevant data, som inte planeras att användas för tillfället, har synkroniserats. Användaren kan då möjligtvis hinna åtgärda problemet innan det är för sent. En annan testperson föreslog att den spegling som görs av originaldatabasen när klienten är online kan bli utdaterad under tiden klienten är offline och uppdateringar sker i originaldatabasen. Detta innebär att användaren riskerar att visas en föråldrad bild av originaldatabasen; exempelvis rubriker som kan ha uppdaterats eller tagits bort helt. Dessutom kommer nytillkomna rubriker inte att visas för användaren. Under testet påpekade en testperson också ett potentiellt problem med prototypens navigering. Testpersonen spekulerade kring ett scenario där det tillkommer större mängder information och antog att flik-systemet potentiellt kan bli otillräckligt för att visa en användares alla tillgängliga rubriker som leder till informationsavsnitt. Även diskussioner kring huruvida mängden som användaren kan synkronisera är lagom eller inte uppstod. En testperson menade att det kan finnas olika situationer där olika nivåer av valbarhet kan vara passande. Ibland vill en användare kanske helt slippa att tänka själv och ibland vill användaren ha mer detaljerade valmöjligheter än de som finns för tillfället i prototypen (se 4.1 Visning av information). Testpersonen föreslog istället en form av trädstruktur med noder som användaren kan markera för offlinesynkronisering.

19

6. Analys För att kunna komma fram till en slutsats gällande frågeställningen kommer resultatet jämföras med de punkter som initialt listades i hypotesen (se 1.4 Hypotes). Avsnittet är uppdelat i fördelar, nackdelar och konsekvenser.

6.1 Fördelar Den första potentiella fördelen i hypotesen handlar om Offline Viewerns förmåga att uppdatera information och programvara när klienten är uppkopplad mot internet. En sådan funktion konceptualiserades, prototypades och testades under första användartestet vilket visade att funktionen skulle underlätta för användare genom att göra nuvarande uppdateringsprocesser överflödiga. Detta skulle i sin tur göra att en användare inte behöver lämna ifrån sig sin enhet till en tekniskt ansvarig avdelning när uppdateringar ska ske och på så vis skulle användaren vara mer effektiv i sitt arbete. Den förväntade fördel som handlar om att en användare får tillgång till information som är mer aktuell (se 1.4 Hypotes) kan möjliggöras ifall implementationen av Offline Viewer sker på ett liknande vis som demonstrerat i prototyperna. Detta eftersom de demonstrerade funktionerna avser att uppdatera användarens information och programvara vid en internetuppkoppling. För att dra nytta av fördelen förutsätts givetvis att uppdateringar släpps oftare än en gång per kvartal och att användarens klient är uppkopplad till internet oftare än en gång per kvartal. Studien tyder på att den antagna fördelen med att användare får tillgång till endast relevant information (se 1.4 Hypotes) kan förverkligas. Detta baserat på resultaten efter de två första användartesten. Koncepten som innebär att en användare själv kan välja vilken information som ska vara tillgänglig offline i kombination med att klienten är begränsad till endast en användare med synkroniseringsmöjlighet gör att den lokala databasen i teorin endast kommer att innehålla information som är relevant för användaren som är innehavare av enheten i fråga.

6.2 Nackdelar Undersökningen kunde inte fastställa ifall den initialt förväntade nackdelen som handlar om eventuell ovana hos användare (se 1.4 Hypotes) kan bekräftas eller dementeras. Användartesten (se 5.2 Användartest 1 & 5.3 Användartest 2) visade att testpersonerna inte hade några större svårigheter med att förstå prototypernas koncept. Detta visade sig till viss del bero på designval i prototyperna där funktionaliteten representeras genom grafiska element som valdes eftersom de representerar liknande funktionalitet i andra program eller system som testpersonerna var vana vid att använda sedan tidigare. Norman (2013, s. 145) påstår att människor ofta förstår en potentiell aktion genom konventioner (se 2.4 Designteori). Norman (ibid) ger ett exempel på hur dörrhandtag ger oss ett intryck av att de

20

är greppbara men att de används för att öppna dörrar är något som vi har lärt oss genom kulturella konventioner. På grund av dessa konventioner valdes exempelvis en text och en strömbrytarsymbol som interaktionselement för offlinesynkronisering av information eftersom Spotify, en välkänd musikströmningstjänst, använder sig av ett liknande element för att deras användare ska kunna ladda ner spellistor lokalt för att kunna lyssna på dessa offline (se Figur 9). Å andra sidan visade frågor under användartesten att prototyperna inte till fullo lyckades kommunicera exakt hur prototypens tilltänkta funktionalitet såg ut. Ett exempel ur det andra användartestet:

Så synkroniseringen är gjord innan man loggar in, så att säga, eller när... I vilket läge synkroniseras datan? Synkroniseras datan nu när man klickar ur online-symbolen eller har man valt det sedan tidigare, för att synkronisera så att säga?

Teknikinformatör

En annan aspekt att ta hänsyn till är att eftersom testet genomfördes med testpersoner som inte är slutanvändare är det fortfarande osäkert om en implementering av en tilltänkt Offline Viewer skulle vara lika accepterad av just slutanvändare. Det är exempelvis fel att anta att slutanvändare har samma erfarenheter när det kommer till offlinesynkronisering som testpersonerna har vilket i detta fall kan konstateras ha haft en påverkan på resultatet. Det är också oklart i nuläget om, och i så fall hur mycket, annorlunda testpersonerna agerade eftersom de visste att de var under observation. Det är möjligt att testpersonerna hade gjort fler misstag eller vågat prova sig fram på ett annat vis ifall de inte hade blivit observerade eller inte vetat om att de observerades.

Figur 9. Exempel på användning av liknande grafiskt element som hos andra, välkända program. Vänster: Klickbart element i Spotify för att ladda ner spellistor för offline-lyssning. Höger: Klickbart element som förekommer i detta arbetets prototyper för simulering av offline-synkronisering av information. En annan nackdel som initialt förväntades handlar om informationsflödet i en tilltänkt Offline Viewer (se 1.4 Hypotes). Det antogs då att Offline Viewern antagligen behöver vara utformad utefter Rohini, Jagadish och Swarna Jyothis (2015) föreslagna ‘smart client’-modell (se 2.3 Smart Client) och därför ha kontakt med originaldatabasen för UpTime Web Viewer för att den lokala databasen ska kunna skapa en spegling av nya uppdateringar som sker i denna. Detta antagande är fortfarande det som verkar mest logiskt men det har visat sig att även

21

andra teoretiska lösningar finns. En av dessa skulle vara att ha en separat databas dedikerad till Offline Viewern. Å ena sidan skulle detta eventuellt undvika potentiella problem i den annars förväntade beroendekedjan. Å andra sidan kan det anses överflödigt att skapa en ny databas som är nästintill identisk med originaldatabasen endast för detta syfte.

6.3 Konsekvenser En potentiell konsekvens som inte förutsågs men uppkom under andra användartestet (se 5.3 Användartest 2) kretsar kring ett hypotetiskt scenario där fler än en användare behöver använda sig av samma enhet där en Offline Viewer-klient är installerad. Om fler än en användare behöver använda klienten offline på samma enhet kan detta innebära att mer information än vad som är nödvändigt för en enskild användare behöver synkroniseras till enhetens lokala databas. Vid ett sådant scenario kan fördelen med att synkronisera endast användarrelevant information tyckas motarbetas till viss del. Ett par lösningsförslag på problemet diskuterades under användartestet (se 7.1.2 Lösningsförslag för flera användare av samma enhet).

7. Diskussion Efter genomförd undersökning och analys av resultatet kan det konstateras att studien tyder på att de fördelar som förväntades av Offline Viewern kunde identifieras efter användartest där de fördelaktiga funktionerna demonstrerades i ett funktionsflöde. I jämförelse med nuvarande lösningar skulle därmed funktionerna, om de implementeras på ett korrekt vis, innebära en förbättring i användbarhet. De förväntade nackdelarna kunde inte med säkerhet bekräftas eller dementeras. Den förväntade nackdel som handlar om potentiella problem i en prenumerationskedja är fortfarande förväntad vid en implementation av Offline Viewern fram tills dess att en bättre lösning identifierats. Den förväntade nackdel som handlar om initial ovana hos användare kan varken bekräftas eller dementeras. I användartesten visade testpersonerna inga större svårigheter med att tolka gränssnittet eller funktionsflödet. Det är däremot inte korrekt att anta att de användare som testat prototyperna är helt representativa av slutanvändarna eftersom testpersonerna antas exempelvis ha tidigare erfarenheter av UpTime och vara mer tekniskt intresserade. Även en konsekvens som inte förutsågs tidigare kunde identifieras. Denna innebär att i ett scenario där flera användare behöver använda samma enhet (och alla användare har separata användarkonto) kan fördelen med att endast tilldela varje användare användarrelevant information motarbetas.

7.1 Reflektioner Undersökningen genomfördes vid en tidpunkt som kan tituleras som långt ifrån optimal för användartester och fokusgrupper. På grund av den rådande coronaviruspandemin har flera

22

Combitech-anställda jobbat hemifrån i perioder vilket har försvårat och fördröjt processerna med att ta kontakt med eventuella testpersoner och genomförandet av undersökningen. Detta har påverkat datainsamlingen genom att färre testpersoner än önskat har kunnat delta och att datainsamlingstillfällena har fått skjutas framåt i tid, vilket i sin tur har begränsat arbetets felmarginaler.

7.1.1 Arbetsprocessen

Den rådande pandemin har till viss del motarbetat fördelen med att fokusgrupper kan ta plats med fler respondenter samtidigt där en samverkan av respondenter bidrar till uppbyggnaden av data genom att ge egna perspektiv på åsikter uttryckta av andra (se 4.2 Förstudie). Detta eftersom deltagarantalet i fokusgrupperna inte blev så stort som initialt planerat, vilket i sin tur gjorde att mångfalden av yrkesroller i fokusgrupperna inte blev lika varierad som önskat. Som tidigare nämnt (se 3.1 Avgränsningar) var det en testperson som genomförde samtliga användartest under tiden som de övriga deltagarna kunde följa vad som hände genom att den aktiva testpersonen delade sin skärm. Detta skulle kunna ha inneburit en viss prestationsbias för den aktiva testpersonen på så vis att denne inte ville framstå som ‘dum’ och därför kanske inte frågade frågor om något var oklart och kanske var mindre benägen att testa sig fram i prototyperna för att minimera risken att göra ‘fel’. För arbetets skull har det inte heller varit optimalt att inte ha tillgång till faktiska slutanvändare. De testpersoner som har deltagit i undersökningen kan antas har varit mer insatta i både tekniken som föreslås och företaget i sig än en slutanvändare är. Exempelvis så kom två testpersoner in på samtalsämnen kring säkerhetsaspekten av den tilltänkta Offline Viewern och vilka tredjepartsaktörer som erbjuder tabellkryptering i databaser etcetera. Detta antas inte ha skett, åtminstone inte på samma detaljnivå, hos en fokusgrupp bestående av endast slutanvändare.

7.1.2 Lösningsförslag för flera användare av samma enhet

Problemet som framträdde under andra användartestet och som handlar om flera användare per enhet (se 5.3 Användartest 2) skulle eventuellt kunna lösas genom att en Offline Viewer nyttjar användargrupper och på så vis ger varje användargrupp offline-tillgång till en viss typ av information. Detta föreslogs under användartestet eftersom de användare som behöver använda samma enhet troligtvis har liknande arbetsuppgifter. Lösningen resulterar dock i att en enskild användare riskerar att bli tilldelad mer information än vad som är nödvändigt och det skulle också innebära att användaren går miste om fördelen med att denne fritt kan välja vilken information som ska vara tillgänglig offline. En annan möjlig lösning på problemet hade varit att tömma den lokala databasen varje gång en ny användare begär offline-användning för att ackommodera för den nya användarens offline-behov. Detta hade dock inneburit att synkroniseringar hade behövt ske mer frekvent

23

vilket antagligen resulterat i mer väntetid för en användare och på så vis, i sin utsträckning, sämre användarvänlighet.

7.2 Fortsatt arbete För en potentiell vidareutveckling av konceptet Offline Viewer skulle man kunna tänka sig att man utvecklar en acceptabel lösning på användningsfallet där flera användare använder sig av samma enhet. Möjligen skulle någon form av kompromiss mellan de båda tidigare föreslagna lösningarna (se 7.1.2 Lösningsförslag för flera användare av samma enhet) kunna fungera, åtminstone som en testbar lösning. Givetvis återstår det också att utveckla Offline Viewer som en mer komplett och testbar klient som kan levereras till kunder för insamling av feedback från faktiska slutanvändare. Förhoppningsvis kan detta arbete ligga till grund för någon typ av mall inför utvecklingen av en sådan klient. I de prototyper som har testats har datamängden medvetet varit låg för att rikta fokus på den funktionalitet som avsetts testas. Som en testperson påpekade i det tredje användartestet (se 5.4 Användartest 3) och även delvis i första användartestet (se Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data) kan det bli problematiskt att visa rubriker som flikar på det viset som prototypernas navigering har gjort när användarens informationsmängd ökar. Ett alternativ skulle kunna vara att en användare får välja ett begränsat antal ‘favoritflikar’ som alltid visas. På så vis kan en användare anpassa navigeringen till att alltid visa de avsnitt som är mest och/eller oftast relevant. Utöver detta skulle någon typ av separat navigeringsmeny kunna implementeras så att en användare kan lokalisera övriga informationsavsnitt. En sådan typ av meny implementerades för testning i de två senare prototyperna (se Figur 10). Detta är ett område som kan undersökas vidare i ett fortsatt arbete.

Figur 10. En alternativ navigeringsmeny som öppnas när en användare klickar på menyikonen ovanför fliknavigeringen.

24

7.3 Avslutning Efter slutförd undersökning kan det konstateras att en Offline Viewers potentiella fördelar har möjlighet att överväga de tänkbara nackdelar och konsekvenser som kunnat identifieras med klienten. Därav skulle det vara av intresse för Combitech att investera resurser i ett projekt som ämnar resultera i en liknande klient för att kunna erbjuda ett alternativt system med bättre användbarhet. Eftersom inga tester har gjorts med slutanvändare är det dock rekommenderat att göra en mer djupgående studie innan ett utvecklingsprojekt startas. Det är givetvis slutanvändarna själva som bäst vet hur deras arbetssituation ser ut och vad som är viktigt för dem i en potentiell Offline Viewer. Med detta sagt är förhoppningen givetvis att denna undersökning inte ska ha varit i onödan utan att den fortfarande kan vara av värde för företaget vid ett framtagande av en klient framtagen för offline-användning.

25

Källförteckning Bjärvall, Katarina. 2011. Mobiltelefonens historia – teknikfluga gjorde succé. Populär Historia. 18 mars. Gray, David E. 2018. Doing Research in the Real World. 4. uppl. London: SAGE Publications Ltd. HSLF-FS 2020:12. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Kao, Yung-Wei., Chow, Tung-Hing & Yuan, Shyan-Ming. 2010. Offline Web Browsing for Mobile Devices. Journal of Web Engineering 10 (1): 21-47. https://www.riverpublishers.com/journal/journal_articles/RP_Journal_1540-9589_1012.pdf (Hämtad 2020-01-29). Kao, Yung-Wei., Lin, ChiaFeng., Yang, Kuei-An & Yuan, Shyan-Ming. 2011. A Web-based, Offline-able, and Personalized Runtime Environment for executing applications on mobile devices. Computer Standards & Interfaces 34 (1): 212-224. https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0920548911000869 (Hämtad 2020-01-29). Norman, Donald. 2013. The Design of Everyday Things - Revised and Expanded Edition. Cambridge: The MIT Press. Opensignal. 2016. Global State of Mobile Networks(August 2016). Opensignal Limited. https://www.opensignal.com/reports/2016/08/global-state-of-the-mobile-network (Hämtad 2020-02-21). Patil, Rohini., R M, Jagadish & Swarna Jyothi, L. 2015. Offline Data Synchronization in IPMS. International Journal of Research in Information Technology (IJRIT) 3 (5): 307-311. https://708e8bd3-a-bb6ad6f3-s-sites.googlegroups.com/a/ijrit.com/papers/may5/V3I586.pdf?attachauth=ANoY7cp-HOm_jNLNR0Yc7enW-AjJBQHzKyKqXNNvqM1jiBuVu-xl7PFdU3e0svrvY1d82M0uHwYj3PC3xInmpaT3vz6OZh1nqAjw_vVjFscFVaAz7hZ3lcefgQH07XaqcT6JXYKHY-yxz0qTJETcXs5RFhmM3rzO2BXZ0KPHcXYcv1iJHW9al_vdt4aF4BvxDom0maUYkpeEVNpZCUOtwXhX1BtymRyIpg%3D%3D&attredirects=2. (Hämtad 2020-02-21). Post- och telestyrelsen. 2018. PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2017 - PTS-ER-2018:7. Post- och telestyrelsens webbplats.

26

https://pts.se/sv/dokument/rapporter/telefoni/2018/pts-mobil--och-bredbandskartlaggning-2017---pts-er-20187/. (Hämtad 2020-02-02). Preece, Jenny., Sharp, Helen & Rogers, Yvonne. 2019. Interaction Design: beyond human-computer interaction. 5. uppl. Chichester: WILEY. Robson, Colin & McCartan, Kieran. 2016. Real World Research. 4. uppl. Chichester: John Wiley & Sons Ltd. Shabani, Isak., Çiço, Betim & Dika, Agni. 2012. Solving Problems in Software Applications through Data Synchronization in Case of Absence of the Network. IJCSI International Journal of Computer Science Issues 9 (3): 10-16. http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.402.6404&rep=rep1&type=pdf. (Hämtad 2020-01-31). The Design-Based Research Collective. 2002. Design-Based Research: An Emerging Paradigm for Educational Inquiry. Educational Researcher. 32 (1): 5-8. http://www.designbasedresearch.org/reppubs/DBRC2003.pdf. (Hämtad 2020-02-21). W3Schools. U. å. HTML5 Web Storage. https://www.w3schools.com/html/html5_webstorage.asp. (Hämtad 2020-03-19)

27

Bilagor

Bilaga 1 - Specifikation från Combitech Download content

● ”Spotify”-liknande funktion att välja content ● Synka content när man är uppkopplad mot server ● Behöver kunna vara uppkopplad mot både server och lokalt i samma viewer

Download web

● Hålla lokal webb (programvaran) synkad med senast publicerad webb ● Ska webben installeras eller ”bara” ligga lokalt ● Det behöver finnas en utan installation men kan begränsa funktionalitet (t ex

automatisk nedladdning vid uppstart av maskin) ● Hur hanterar man multipla lokala installationer?

Databas SQL Lite är önskvärt men inget krav för uppsatsens skull Sökindex Genereras det lokalt eller ska det skickas med vid synkning

28

Bilaga 2 - Förstudie - Expertgrupp Förstudie - Expertgrupp

Boka en timme och 45 minuter till 2 timmar. 1. Introduktion

a. Presentation. Vem är jag? Vad gör jag här? Varför? b. Tekniska formaliteter

i. Fråga om inspelning (zoom) ii. Förklara hur det kommer gå till, deltagare har rätt att lämna.

iii. Redogör för hur informationen används. 1. Svaren kommer behövas kopplas till er roll på företaget, inte

namn. c. Introducera mitt arbete och dess process.

2. Frågor a. Inledning med några enklare frågor.

i. “Hur jobbar ni med UpTime?” och “Ni som jobbar i UpTime Web, hur kan ert arbete skilja sig (om det skiljer sig) från de ‘riktiga’ slutanvändarna?”.

b. Gå över på offline-situationen. i. “Händer det att ni behöver arbeta utan internetuppkoppling?”

ii. Vid ja: “Hur löser ni det?”. Vid nej: “Hur går de som behöver arbeta offline tillväga?”.

iii. “Vad är era åsikter om den aktuella offline-lösningen?” iv. “Vilka önskemål har ni gällande den nuvarande lösningen för

användning av UpTime offline?”. v. “Är det någon aspekt gällande den nuvarande lösningen som ni tycker

funkar bra och borde finnas kvar?”. Om ja: “Vilka?” 3. Avslut

a. Wrap-up. Utrymme för övriga tankar och åsikter. “Övriga tankar/frågor?”. b. Tacka för deltagande. Informera om vidare möten. c. Stänga av ljudinspelning (OBS: inte för tidigt!).

Anteckningar Presentation offline. Inte Produktion. UpTime 3. Volvo 4 per år. Varje vecka - online. Volvo skickar USB. 10.000 användare. Serviceverkstäder. Förenkla processen. Förenkla distributionen. Offline klient som kan gå online och synka sig själv. Paketen som distribueras. Alla får all information men det som inte används döljs. Krävande för datorn. 2008 - webblösning. wpf/wcf lösning 2010. Niklas Norling. Prosis offline/Prosis. Prosis offline/Prosis är en specialiserad för volvo och deras önskemål. Bra med specifik information. Enkla val. Hitta lätt. Lagom mycket information. Serienummer. Kunder är nöjda med presentation av informationen. Online versionen är flexibel. Mekanikern kan skicka in

29

synpunkter som snappas upp och rättas till. Reflektion - Volvo är en komplicerad kund. Reflektion - Säkerhetsaspekt. Oracle 11 express. Kommit ut en ny version med möjlighet till tabellkryptering. Sql server. Visningsverktyg. Scania.

Transkribering Deltagare: Moderator Respondent 1 - Teknikinformatör Respondent 2 - Projektledare Respondent 3 - Systemutvecklare *Förstudie start* Moderator: Jag kommer utveckla tre stycken prototyper. Den första kommer handla om att synka innehåll liksom offline, så att man kan använda det offline i UpTime Web. Den andra kommer fokusera lite mer på funktionen där en enskild användare får personaliserad data, alltså just information som är relevant för just den kunden liksom eller den användaren, och den tredje kommer att vara en liten mix av båda två. Så en liten slutprototyp liksom där båda funktioner ska visas eller presenteras på något vis. Ehm ja, det är väl det. Har ni några frågor så här direkt som vi kan klarna upp eller? Vi kör igång? Respondent 1: Kör på! Moderator: Kör på. Respondent 1: Mm Moderator: Ehm ja, då tänker jag lite så här: Ehm… Ni jobbar lite, eller “ni” det är kanske mest du (Respondent 1) kanske den här gången. Eh du jobbar ju lite med UpTime? Respondent 1: Jajemen! Moderator: Eh I… och UpTime Web Liksom? Respondent 1: Ja, framförallt produktion och köra ut information ur det då, generellt mest tryckfiler men… Jag producerar manualer i UpTime. Moderator: Okej, mm. Respondent 1: Men primärt för tryck då iochmed att det är få kunder som har någon annan distributionskanal.

30

Moderator: Primärt för tryck, ja. Ehm… alltså liksom det… För, som jag har förstått det så jobbar kunder också, alltså andra utanför eh... kan också jobba med UpTime liksom… Respondent 1: Ja, precis. Moderator: Ja, eh… Hur skulle du säga att ditt arbete skiljer sig från kanske de andra som jobbar med det liksom på före… andra företag och sådär? Respondent 1: Det är väl mer det där att när någonting inte… När jag inte vet hur någonting fungerar eller jag tycker någonting fungerar knasigt så går jag bort och knackar en utvecklare på ryggen och frågor de hur de har tänkt där. Annars så är det ju… Moderator: Ja. Respondent 1: Mer eller mindre samma arbetssätt, just att producera informationen. Moderator: Mm. Respondent 1: Eh, det kan skilja i vissa fall då om vi säger som det sitter på Saab Training som då är ett kundsystem som supporteras genom Support and Services, där sitter vi ju fyra/fem teknikinformatörer och producerar samtidigt och varje person av oss kan jobba då med kanske fem/sex olika projekt internt just där då så där är det väldigt, väldigt mycket korta puckar och mycket återanvändning. Eh, sen sitter jag ju internt här och jobbar åt kund i vårt interna mot ITAB som gör kassadiskar eh, och där sitter jag ju och jobbar helt själv och har full koll på informationen och det är ganska… Vi har tre publikationer som vi underhåller i det UpTime systemet där det då är ganska lite information. Moderator: Mm. Ja. Respondent 1: Så det, det är väl två sidor av det. Moderator: Okej. Eh… Ja. Det… Händer det någon gång att du behöver jobba utan internetuppkoppling? Respondent 1: Eh… Moderator: Eller offline? Respondent 1: Jag tänkte säga: Det skulle ju kunna vara fördelar ibland att kunna göra det. Moderator: Ja?

31

Respondent 1: Men jag kan ju inte göra det så att behovet uppstår inte. Ja, om… Moderator: Nej, nej. Men jag tänker, du… För du sitter kanske mest… Eller det, det är bara min uppfattning iallafall att… Respondent 1: Man behöver ju i regel eh… Underlag som du har liksom på nätverket. Moderator: Ja. Respondent 1: Och du behöver ha tillgång till din mail så att när man producerar informationen… Moderator: Mm? Respondent 1: Så har man ju sällan kanske möjligheter att ha bara ett system offline. Moderator: Ja. Respondent 1: Utan du skulle behöva ha så många system så det blir ohållbart. Däremot kan man ju tänka sig att den informationen vi gör åt Training till exempel, den används ju av en slutkund… Moderator: Mm? Respondent 1: Som köper utrustningen och de kan ju då åka ut på en skjutbana ute i skogen där det inte finns internet. Moderator: Ja, precis. Respondent 1: Och det, det är ju många kunder som har produkter som går i miljöer där internet är en våt dröm, där man kanske kan åka några timmar och komma till ett, till en modemuppkoppling i bästa fall, en gång i veckan. Moderator: Ja. Respondent 1: Så att eh… Att visa informationen sen för en slutkund, då är ju en offline-lösning ofta relevant. Moderator: Mm. Mm. Absolut. Ehm… Och då undrar jag lite: okej, men om det då finns de som behöver arbeta, för jag vet att det f… Det finns några… Lösningar på problemet. Eh… (Respondent 2), du verkar ha lite koll på detta va?

32

Respondent 2: Ja. Moderator: Hu- Hur gör då de som, liksom, behöver jobba offline? Respondent 2: Vi har nog inga som producerar information offline. Moderator: Okej. Respondent 2: Om det är det du far efter. Vi har ju, om man säger, när det gäller Volvo som… Som Volvo C:s så har de ju en offline lösning för presentation av material. Moderator: Ja. Respondent 2: Men inte produktion. Moderator: Inte produktion, nej. Respondent 2: Nej. Den… Den lilla delen, om man får kalla det “produktion”, är att man… Man kan skapa lokal… Lokala noteringar och… Och information om du i serviceinstitutioner och annat tycker att: “Här behöver jag skriva notering till mig själv”. Det kan man skapa lokalt och sen, vid tillfälle, synka till eh… Den centrala databasen. Men det är genom ett väldigt enkelt gränssnitt, just noteringar synkas via XL-fil, i princip, som man exporterar och sen importerar i modersystemet. Så jag skulle inte vilja kalla det produktion men… Moderator: Nej, nej. Men just presentation eh… av information och sådant, hur… Hur gör de det då? Respondent 2: Eh… Där finns det ju eh… Det är ju inte i den senaste versionen av UpTime då men i tidigare plattformen, UpTime 3, så… Det som eh… Det är ju uppbyggt i flera steg men… I just Volvo fallet så… Så, den data som presenteras via eh… Och i offlineläge kommer från olika källor så det finns… En del produceras i UpTime och sen finns det annan information som produceras i andra system så… Det finns ett verktyg som ligger emellan då, kan man säga, som både importerar från externa källor in till vår centrala databas och sen är det här verktyget också då ansvarigt för att exportera ut det gemensamma innehållet från externa källor och UpTime ut till den här offline-lösningen då. Sen själva offline-lösningen i sig är en klient eh… Applikation som… Och man installerar databas och importerar databas och allting då på den här offline-klienten. Så det är ju en ganska, det är ju en ganska tung set-up, om man säger så. Det blir mycket… Du har alla delarna som… Som online-servern har fast du kör allting på en lokal klient då. Moderator: Okej.

33

Respondent 2: Eh… Det som är specifikt, eller som är speciellt är väl just att den här programvaran som är ansvarig för att exportera informationen har ju mycket logik för att klara att göra… I online så klarar den att göra inkrementella uppdateringar som då körs veckovis, över helgen oftast, men just de här offline-paketen som skickas ut till serviceverkstäder, och andra intresserade, de genereras bara fyra gånger per år och så trycks det upp… Tidigare trycktes det upp på sex till åtta DVD-skivor då medans det numera är på USB-sticka. Moderator: Just det. Respondent 2: Så distributions, eller frekvensen på distributionen av offline-paket är fyra per år just nu då. Moderator: Mm. Respondent 2: Medans inkrementella uppdateringar av online sker varje vecka. Moderator: Varje vecka. Ja. Yes. Eh… Mm, okej. Så det… Är det… Det är alltså Combitech som skickar ut eh… De här USB, eller missförstod jag? Respondent 2: Det görs ju från kundens håll så det är Volvo… Moderator: Det är Volvo? Respondent 2: Ja. Moderator: Okej. Mm. Respondent 2: Så vi, vi har ju bara… “Bara” men vi har ju… Vi förser dem ju med programvaran, så att säga, sen har de… Kör de all… Alla processer. Moderator: Okej, okej. Då… Då är jag med. Eh… Yes. Eh… Om man tänker på den här eh… Volvos offline-lösning då ehm… Vad… Ja, nu… Ja. Hur ska jag formulera? Har ni… Alltså finns det några önskemål… Ja, det är klart det finns. Respondent 2: Ja. Moderator: Åh, svårt detta blev. Eh… Ja. Ni har önskemål gällande förbättring av detta systemet då, antar jag? Respondent 2: Ja, det kan man ju säga. Kunden har ju sina önskemål och vi driver ju dem internt också, givetvis.

34

Moderator: Ja. Respondent 2: Och det handlar ju mycket om… Dels är det såhär; det är ju ungefär tio tusen abonnenter av den här offline-lösningen. Moderator: Det är så många som använder den alltså? Respondent 2: Ja, runt om i världen. Moderator: Oj. Respondent 2: Och i just Volvo-fallet, men det gäller ju säkert väldigt många branscher och företag, så är ju användarna av systemet är inte eh… systemanvändare, om man säger så, utan det här är ju serviceverkstäder och det är ju eh… Det är ju oftast personer som primärt inte jobbar med dator som huvudverktyg utan helt andra verktyg, så att säga. Så, så en… Ett önskemål är ju en förenkling av hela processen att distribuera och tillhandahålla informationen för, som det ser ut nu, så… Många av de abonnenterna ute i världen, de kommer ju in med sina datorer, eller på något sätt får hjälp via IT-avdelningar och annat, att sköta de här uppdateringarna och när de då har datorn på… När datorn är på verkstaden, så att säga, så har de ju inte tillgång till den ute i sin serviceverkstad så det är ju, det är lite av ett problem om, om den processen är för långsam, så att säga. Moderator: Ja. Respondent 2: Så förenkling av distributionen är ju ett önskemål och det kan man ju dela upp i flera delar. En del skulle ju kunna vara om du har en offline-klient som vid behov kan gå online och synka sig själv eh… Det vill säga att när… För de har ju internet ofta. Sen ibland är de nere i gruvorna och servar en grävmaskin eller en dumper eller vad det är. Men, jag menar, ibland är de ju på marknivå, har internet, givetvis, och då skulle den här klienten kunna synka sig själv: Få ny data och en ny version av programvaran, om så behövs. Och då skulle ju inte heller den här serviceteknikern behöva kunna så mycket om det utan det ska ju naturligtvis ske som en vanlig uppdatering av dator gör. Det är ju en del i det hela och sen så är det ju också så att paketen som distribueras är ju… Alla får all data. Det innebär att även om du är en verkstad som bara servar grävmaskiner så har du all information kopplad till dumprar och hjullastare och… Det blir liksom ingen… Det finns inget sätt att… Att “skära” i informationen på något bra… Utan man gör en full release och det är den som används. Sen så har du ju rättighetsstyrning istället som gör att du som användare får bara se en del av informationen men all information skickas ut. Moderator: Okej, okej. Mm.

35

Respondent 2: Eh… Och det är ju en… Jag menar, ur distributions… Ska man ha en online synk och man ska ha ett annat sätt att distribuera informationen så är det ju naturligtvis viktigt att inte skicka mer information, kanske, än… än vad som är nödvändigt då så då är ju det ett intressant önskemål, går det att liksom eh… Respondent 1: Ja, det där kan ju också bli en säkerhetsfråga. Respondent 2: Ja. Precis. Respondent 1: Beroende på… Alltså just det där att inte släppa ut informationen så den ligger baklänges till någon som kan hacka och så vidare. Respondent 2: Mm. Nej, men det är absolut… Så är det. Så det är ju också ett… Ett önskemål eh… Ja. Sen… Ja, det finns ju givetvis fler men… Men en stor… Distributionen är en stor del, inkrementella, eller “skräddarsydda” uppdateringar till… Till mottagarna är ju en del, så att säga då. Att man inte får mer än man ska ha. Moderator: Ja. Yes, precis. Respondent 2: Sen kan man ju alltid… Det… Som jag sa innan: Det är ju… I det här fallet så installeras det ju en Oracle-databas, det installeras en klient-server och en klientapplikation, det installeras kanske någon tredjeparts… För att titta på bilder och annat så att det är ju en… Det är ju en fullskalig lösning fast för en enskild klient. Det man upptäcker nu, kan jag tycka, är att det kräver mycket resurser av datorn och det kräver eh… Respondent 1: Licenser. Respondent 2: Ja, licenser av än det ena, än det andra men… Men just att för den enskilda användaren som inte är så intresserad av datorer utan vill hålla ordning på sina maskiner så är det ju… Det är en tung grej liksom. Så där finns säkert också utvecklingspotential att göra en mycket enklare lösning. Respondent 1: Ja, just det. Respondent 2: För slutanvändaren. Moderator: Mm. Respondent 2: Eh… Vi förlitar oss ju, till exempel, på… Eller, vi är tvungna att förlita oss på, och haft väldigt mycket problem genom åren med den installer som skeppas med Oracle då. Den har varit… I och med att det är en gratisversion så är den en eh… Supporten för den

36

är ju inte riktigt som… Som man kunde önska och där är det ju så; fungerar det så fungerar det. Fungerar det inte så finns det ingen hjälp att få. Moderator: Ja, okej. Då är det kört liksom? Respondent 2: Ja, det kan det vara. Då får man hänvisa till att “Ja, men har ni supporterade operativsystem och supporterade datorer” och allt, vad det skulle kunna vara “så ska det fungera” och då lägger vi ju tid på att försöka få det att funka men… Men sen kan vi också vara tvungna att säga: “Nej, men i den miljön du kör där så kommer inte det här att fungera. Det är utanför vår kontroll.” Moderator: Ja. Respondent 2: Så att det är ju… Och det löser man ju naturligtvis med “System Requirements” eller så, att det finns specar på vad som är… Vad som är rekommenderat och så vidare eh… Men där finns det ju också potential och vi… Och, så att säga göra det tillgängligt för en större skala genom att ha… full kontroll på alla delar. Moderator: Mm. Respondent 2: Mm. Moderator: Mm. Eh… Har det liksom… Har ni tittat på någon annan typ av lösning tidigare? Alltså… Eller, hur länge har det… Har det funkat på detta viset… liksom? Respondent 2: Såhär har det ju varit väldigt länge. Eh… Nu minns jag inte exakt men 2008 så var det ju en webblösning eh… Men sen gick det ju över till att vara en wpf/wcf-lösning någon gång 2009/2010, tror jag. Moderator: Okej. Respondent 2: Och så har det ju sett ut sedan dess, i stort sett. Intakt. Moderator: Ja. Respondent 2: Det byggs ju på med fler komponenter och nyare versioner av… Av programvaran, förstås, men i stort sett samma lösning. Moderator: Mm.

37

Respondent 2: Om eh… Vilka andra lösningar som har undersökts och… Så skulle jag nog vilja hänvisa dig till (namn på medarbetare) här som är på vår enhet som har suttit… Eller, som är utvecklare i Prosis, som det heter då. Moderator: Okej. Respondent 2: Eh… För han är… Han och kunden tror jag har diskuterat olika sätt att lösa speciellt det här med eh… Inkrementella uppdateringar av informationen istället för att alltid skicka ut hela. Eh.. det har… Den diskussionen vill jag minnas har förts. Moderator: Mm. Eh… Och kan du förklara lite kort bara vad “Prosis” innebär? Respondent 2: Ja, Prosis är den viewern som… Som är själva… “Prosis Offline” heter den offline-viewern då och sen “Prosis” heter online-viewern. Moderator: Okej. Respondent 2: Så det är själva… Den klienten som… Som visar datan. Moderator: Yes. Perfekt. Tack. Respondent 2: Ja. Moderator: Ehm… eh… Vi ska se… Är det någonting med det här ny… Nuvarande systemet då som ni tycker… Funkar bra liksom? Eller som användarna tycker funkar bra, som ni har hört, som ni gärna vill… Spara, liksom? Är det någon aspekt? Respondent 2: Ja, det finns ju många delar som är bra. Det som… Det blir lite specifikt efter… Den här Prosis Online och Prosis Offline är ju en… En Volvo C-produkt, kan man ju säga, det är vi som utvecklar den men till Volvo så den är ju väldigt specialiserad för deras behov och önskemål. Eh… Så det blir… Respondent 1: Fordonsvärlden är ju lite speciell. Respondent 2: Ja. Respondent 1: Kan man ju säga, alltså även tunga fordon. Det är ju mycket… Alltså… Variantstyrningar: Hur det är utrustat, hur… När den är byggd, vilken variant av en viss komponent sitter på den beroende på… En kombination av andra varianter, och så vidare, som är extremt relevant på den typen av fordon jämfört med kanske en kassadisk där du ser om du har en kontanthanteringsenhet eller inte. Det är ganska få tillbehör och konfigurationsmöjligheter som man behöver hålla reda på.

38

Moderator: Mm. Respondent 1: Det är väl lite sånt som är det som de tycker är bra, misstänker jag, på… På Volvo. Respondent 2: Mm. Absolut. Och… Respondent 1: Erfarenhetsmässigt, av fordonskunderna, så är det det största problemet: Att veta vilken… Vilken av de här tre styckna informationerna med samma titel är det som gäller för den maskinen jag står på just nu. Moderator: Ja, okej. Respondent 1: Gissar jag. Moderator: Ehm… Okej, så det är… Har jag förstått det rätt om att ni tror att kunden tycker att det är bra med specifik information eh… Detaljerat… Detaljerad beskrivning liksom? Av just eh… Vad sa du? Respondent 2: Ja, det är ju… Filtrerings funktionen för att filtrera informationen utifrån vad de har framför sig, liksom. Respondent 1: Ja, att snabbt komma till rätt. Respondent 2: Ja. Moderator: Okej. Respondent 1: Att få ner till enkla val. Det handlar ju återigen här om en… En person som inte sitter i en dator varje dag utan på nå… På enkla sätt hitta snabbt ner till den information som faktiskt var det man ville ha. Respondent 2: Mm. Moderator: Okej, ja. Precis. Så liksom sök… Att kunna hitta lätt liksom? Respondent 1: Ja, visa lagom mycket information också. Moderator: Ja.

39

Respondent 2: Mm. Det är ju… Serienummerstyrning finns ju på en hel del av informationen så… För en annan så ser man ju liksom helheten men för serviceteknikern som står där med en specifik maskin framför sig, med ett specifikt serienummer, matar in det serienumret och får relevant information kopplat till just den individen. Nu är det inte… Långt ifrån all information i… I det här systemet är ju individanpassat men… Men en hel del är det också. Och det är ju en… En bra “feature”, så att säga, och det är ju någonting som kommer mer och mer, att de vill ha individspecifik information. Moderator: Ja. Respondent 1: Verktyg… Verktygen på alla sidor av… Blir ju bättre på detta nu. Man har bättre möjligheter att hålla reda på hur saker och ting är byggda för att tillverkningsprocessens system och sånt är ihopkopplat på ett bättre sätt mot konstruktionsunderlag och så vidare så att… Moderator: Mm. Respondent 1: Pro… Försörjningskedjan av den typen av information har ju förbättrats oerhört de senaste åren. Respondent 2: Mm. Moderator: Mm. Respondent 2: Så… Nej men de är… Jag tror generellt, som vi har varit inne på, kan man nog summera det som att de är nöjda med presentationen av informationen. Hur de hittar det de behöver och den information som är där är ju, så att säga, komplett i någon mening. Sen har de också… Ja, vad ska man säga, de… Det är ganska kort väg från det att de önskar en ny, så att säga, informationstyp eller koppling till det att den finns ute i… Så att säga, för slutkund eller så. Respondent 1: Om man hittar ett fel så går det fort att rätta upp det, helt enkelt. Respondent 2: Ja, ja. Moderator: Okej, men om… Alltså går det även om databasen bara uppdateras… Alltså såhär, en gång i kvartalet eller vad det var… Respondent 2: Nej, nej så är det ju. Det… Det är helt riktigt. I offline-lösningen så är det ju… Det blir ju vid nästa utskick, så att säga. Men… Moderator: Ja, juste. Men ni tänker online…

40

Respondent 2: Men online är ju lite snabbare respons. Det finns ju ett feedbacksystem för att återmata tankar och idéer kring alla instruktioner och när de väl är ute på verkstäderna och upptäcker att “jamen det här kan man inte göra i den här ordningen” eller “Här står det fel vridmoment” eller vad det nu skulle kunna vara så… Respondent 1: Ja, just det. Respondent 2: Så kan de återmata detta. Respondent 1: Det går… Det går enkelt för mekanikern att föra in sina synpunkter och skicka det till Volvo på ett sätt som gör att de förstår vad han… Vad han tyckte. Respondent 2: Ja. Moderator: Mm. Respondent 1: De får lite sammanhang i… “Den här kommentaren gjordes där”. Respondent 2: Mm. Ja, det är ju… Respondent 1: För det… Det är väl lite sånt ni bifogar också, så att man ser..? Respondent 2: Oja. Respondent 1: Vad som har hänt runt omkring? Inte bara “här är det felstavat”? Respondent 2: Nej, precis. Nej men det är ju… Det skickas ehm… Och det är ju också en positiv funktion i det här systemet, att det finns länkhantering in till detaljerad nivå. Så ser du ett dokument framför dig med profiler och språk och annat och skapar en länk på det så kommer ju nästa person till exakt samma stycke, så att säga. Eller samma del som följer länken då. Så att sådana… Sån information är ju med i den här återmatningsfunktionaliteten. Moderator: Mm. Respondent 2: Så det… Det är bra. Moderator: Ja. Yes, amen vad bra. Eh… Mm. Nämen jag kanske inte hade så mycket mer då, faktiskt, utan det var nog… Lite det hela. Nu vet jag lite mer. Respondent 2: Mm.

41

Moderator: Ehm… Jag sk… går bara igenom och läser här så ser jag att jag inte har missat någonting som var relevant. Ehm… Nej. Det var nog det. Respondent 2: Mm. Respondent 1: Eh en… En liten reflektion här som jag tänker på, det är ju… Volvo är ju en komplicerad kund. Respondent 2: Mm. Moderator: Ja. Respondent 1: Vi har ju andra kunder som är betydligt lättare, ur en filtreringssynpunkt då att… Respondent 2: Mm. Respondent 1: Och eh… Och sen kan det ju även vara så att… Om vi säger informationen kan ju vara väldigt fragmenterad i UpTime när vi författar den. Moderator: Mm. Respondent 1: Och det kan… Kan ju både vara en styrka och en risk eh… i en offline-visning. Så att man tänker på att försöka… Du kan ju göra… Nyttja det då som en fördel att bara vis… Liksom, man navigerar sig väldigt långt ner och får ganska lite information varje gång men, beroende på vad du har för verktyg så kanske du vill ha en högre översikt och se mer information. Eh… Du kanske inte vill… Om vi säger: Du sitter på en semi-offline-lösning så kanske du vill in… Låta bli att ladda bilder tills du vet att “det är det här jag vill ha” och lite sånt där, skulle man kunna tänka då om man får prestandaproblem. Moderator: Mm. Respondent 1: Eh… Men lite sådana möjligheter kanske för en användare att på något sätt kanske göra lite val för hur han personligen gillar att eh… Hitta informationen för där är man lite olika så att det kan… Det kan finnas lite olika vägar där, tror jag. Att det kunde göra verktyget mer eh… Så att säga, användbart för lite olika kundfall och olika användare. Moderator: Okej, ja. Jättebra. Ehm… Respondent 1: För att man… Man tänker i lite olika banor. Moderator: Ja.

42

Respondent 2: Mm. Moderator: Alltså, ja… Tänker du… Tänker du… Alltså va… Med “val” liksom vad… Vad menar du? Respondent 1: Ja men om vi säger nu… Det finns ju… En… En van användare av en Volvo manual, till exempel. Moderator: Ja. Respondent 1: Han vet att när han ska jobba med bromsar och ABS-system så ska han gå till grupp 593. Moderator: Mm. Respondent 1: Eh… Och då… Då finns det ett nummersystem som för den nya mekanikern är rena rappakaljan. Moderator: Ja. Respondent 1: Eh… Där han då vill ha rubriker, han kanske vill ha en… En guide där han får… Ställs inför fem val i taget eller… Alltså så… För att, liksom, jobba sig rätt. Moderator: Mm. Respondent 1: Medans en annan användare, han vill se hela trädet och se alla val direkt för att sen kunna ju… “Ah, det är dit ner jag ska”. Moderator: Ja. Respondent 1: Lite sådär… Man är lite olika för jag kan reagera, i vissa fall, på… Alltså, just man söker information. Ibland så måste man klicka igenom tusen olika dialogrutor med olika val. Moderator: Mm. Respondent 1: Innan man får se någonting. Man skulle bara vilja se hela listan i textform. Moderator: “Hoppa” dit direkt, liksom?

43

Respondent 1: Ja. Och… Medans andra tycker att det är jättebra med att se bilder. Jag lackade ur på Spotify:s webbgränssnitt häromdagen för att jag kunde inte få en list-vy över låtar, utan det var en massa albumomslag. Jamen det är nog inte det som var intressant just då. Moderator: Nej, just det. Respondent 1: Så att man kanske försöker hitta ett par olika, man behöver ju inte ta alla möjliga, men några olika ingångar till att kanske navigera till informationen… Skulle kunna… Beroende på hur mycket tid som finns. Moderator: Ja. Precis. Respondent 1: Det är ju… Det är ju som vanligt, när man är i en normal värld, att man behöver t… Blir tvungen att prioritera och anpassa sig till verkligheten. Moderator: Ja, så är det ju. Jamen det är bra. Bra input. Respondent 1: Ja, det är ju… Det är ju nu den ska komma. Moderator: Ja, verkligen. Absolut. Så är det. Ehm… Ja, nämen jag är nog med på vad du menar där. Eh… Är det någon annan som har någon tanke eller åsikt… Kring detta? Respondent 2: Ehm… En ytterligare reflektion kring nuvarande system är ju att det är ganska eh… Lägger du vantarna på en sån här offline-klient, alltså själva laptopen så är inte informationen sådär våldsamt svår att läsa ut. Moderator: Okej. Respondent 2: Nu är det ju bara releasad information så det är ju inte ehm… Men… Men det kan ju vara nog så hemligt ändå. Respondent 1: Det är… Det är… Det är ju fortfarande copyright:ad information. Respondent 2: Ja. Respondent 1: Ur ett kundperspektiv: Volvo lägger ju… Det är inte lite pengar de lägger på att plocka fram sina manualer och… Respondent 2: Nej.

44

Respondent 1: Som du säger då: Är man lite… Lite duktig på data så kan man fort konvertera det som finns på “burken” till andra format. Respondent 2: Precis, så… Så just… Önskemålet eller möjligheten att… Att se till så den informationen är säkrad på klienten även om den klienten kommer på avvägar. Moderator: Mm. Respondent 2: Krypterad information och på olika sätt… Gömd, så att säga. Moderator: Just det. Så en lite bättre säkerhetsaspekt…? Respondent 2: Ja, nu har ju vi… I just det här fallet så har vi ju förlitat oss då, eller varit tvungna att luta oss mot den Oracle 11 Express som är den… Gratisversion av Oracle. Det finns inga möjligheter att ha en licensierad version på 10.000 klienter, det är alldeles för dyrt. Nu finns det… Äntligen, då, finns det en Oracle 18 Express som har kommit ut, det stora hoppet, och i den här senaste versionen så finns alltså tabellkryptering som en feature i databasen. Moderator: Okej. Respondent 2: Så när vi släpper den nuvarande Prosis Offline-lösningen med den nya Oracle-databasen så kommer vi ju ha möjlighet i alla fall att kryptera innehållet i databasen då. Så det blir ju ett lyft i det hänseendet men… Men tidigare har det ju varit, vad ska man säga… Okrypterad information. Respondent 3: I de nyare Viewers har vi ju eh… SQL-server istället. Respondent 2: Ja, precis. Respondent 3: Och den har väl kryptering, den lilla? Motsvarande? Respondent 2: Ja. Nämen det är ju en… En… Ytterligare en del att titta på, naturligtvis, om man vill att eh… Informationen ska ju vara säkrad så till vida att inte vem som helst kanske kan logga in och det ska vara säker autentisering av användare och så vidare men… Vad man har rätt att se och så men… Men även om maskin… Eller ska säga, datorn som sådan kommer på avvägar så ska den ju inte vara så lätt att bryta sig in i. Moderator: Mm. Respondent 2: Själva informationen heller.

45

Moderator: Nej, just det. Respondent 2: Det är en viktig punkt eftersom att offline innebär ju att den är offline på en dator och, gissningsvis kanske en bärbar eller någon annan device. Moderator: Ja. Respondent 2: Som ju är tänkt att vara flyktig. Moderator: Mm, precis. Respondent 2: Inte bakom lås och bom. Moderator: Ja. Yes, nämen det är bra. Eh… Toppen. Respondent 1: Eh… Om du vill har jag visningsverktyg som jag kan visa för dig, för Scanias produktinformation, vid tillfälle. Moderator: Mm. Ja, det kan ju absolut vara intressant. Respondent 1: Bara liksom se en lösning. Moderator: Ja, ja. Det kan det absolut vara, intressant, tror jag. Så det gör jag gärna. Respondent 2: Har du… Har du visat den för fler eh..? Respondent 1: Det har jag inte gjort. Jag kom på det nu. Jag satt och tittade på ikonen på desktopen. Vill ni se så är det bara att komma bort. Respondent 2: Ja, jag bara tänker (namn på medarbetare) och kanske du (Respondent 3) och andra var intresserade? Respondent 3: Mm. Respondent 2: *Ohörbart* Jag vet inte. Respondent 1: Nej men det heter Scania Multi. Det är ju deras Prosis. Respondent 2: Ja. Ja, sidospår men… Moderator: Ja.

46

Respondent 1: Ja men ni… Ni får ta en studie… En studiepromenad bort till andra sidan kontoret. Respondent 3: Precis. Moderator: Ja, eh… Ja. Nämen, om det var det… Ni får… skicka ett mail eller någonting ifall det är något annat ni kommer att tänka på. Respondent 2: Ja. Moderator: Om ni inte har något mer just nu? Respondent 1: Nej. Moderator: Ehm… Jag tänkte kanske ett… Nästa möte, eventuellt, eh… Kommer vi titta lite på en prototyp. Ehm… Som jag kommer att anpassa lite efter vad vi har pratat om idag. Kanske… Har ni tid redan nästa vecka? Det är ju påsk och sånt. Respondent 2: Mm. Moderator: Men jag… Respondent 1: Det… Det ser inte helt omöjligt ut, för min del. Moderator: Nej. Respondent 2: Nej. Respondent 3: Jag har inga planer på… Att fara iväg någonstans. Moderator: Nej. Eh… Respondent 2: Nej, det ska nog gå bra. Moderator: Jag vet inte vilka som är röda dagar och sånt nu exakt men… Respondent 1: Det är fredag nästa vecka som är röd och måndag veckan efter. Moderator: Det är bara det? Ja, okej. Respondent 2: Ja.

47

Respondent 3: Ja, okej. Då ska jag vara iväg då. Moderator: Ja okej då, okej då. Eh… Men kanske eventuellt onsdag nästa vecka? Respondent 1: Det ser rimligt ut. Respondent 2: Ja. Moderator: Kanske ungefär vid samma tid? Eller vid tio? Respondent 1: Ja, ta det efter fikat. Det är bättre. Moderator: På eftermiddagen? Respondent 1: Nej men på förmiddagen, vid tio. Moderator: Jaja, ja. Vid tio… Jag vet att det är lite stand-up och sånt då kanske, eventuellt? Respondent 1: Ah. Moderator: Eh… Men ja, kanske elva då? Ja, vi kan se. Respondent 2: Ja. Respondent 1: Mm. Moderator: Ehm… Men tack så mycket för att ni ville vara med. Respondent 1: Tack själv, det ska bli spännande. Moderator: Ehm… Ja. Det ska bli kul. Och eh… Jag stänger av inspelningen nu. *Förstudie slut*

48

Bilaga 3 - Prototyptest 1 - Synkronisering av data Prototyptest 1 - Synkronisering av data

1. Introduktion

a. Tekniska formaliteter i. Fråga om inspelning (zoom)

ii. Förklara hur det kommer gå till, deltagare har rätt att lämna. iii. Redogör för hur informationen används.

1. Svaren kommer behövas kopplas till er roll på företaget, inte namn.

b. Introducering till prototypens koncept och fokus. c. Skicka länken och be någon (Kanske *namn på teknikinformatör*, om han är

där) att öppna den och dela skärm. Tänk högt!

2. Uppgifter. a. Nu är du en användare som har loggat in på en lokal klient av UpTime Offline

Viewer. Du har lite information just nu om bärgningsbandvagn 120D. Ingångssidan är gjord för att likna UpTime Web Viewer och de vita kvadraterna uppe till höger ska symbolisera ikoner. Lägg också märke till Wi-Fi-symbolen som inte finns i Web Viewern. Denna är till för att simulera när programmet går offline eller online.

i. Vänligen gå till “Instruktionsbok 120D”. b. Här ser ni några olika avsnitt i instruktionsboken. Vänligen gå till “Inledning”. c. Här kan ni se konkret information som är relaterad till inledningen av

instruktionsboken för bärgningsbandvagn 120D. Vänligen gå tillbaka till avsnittsmenyn i föregående steg.

d. Uppmärksamma texten “Innehåll tillgängligt offline” och symbolen bredvid. Vad säger detta dig?

i. Klicka på Wi-Fi-symbolen. e. Vad tänker ni kring klientens nuvarande stadie?

i. Gå till startsidan. f. Klicka på Wi-Fi-symbolen igen för att simulera att gå online. g. Vad tänker ni kring vad som hände? h. Nytt innehåll har tillkommit. Var tror ni att ni kan hitta det nya innehållet?

i. Klicka dig fram till det nya innehållet. i. Gå till avsnittsmenyn för Repbok Del 1 120D. j. Klicka på texten “Innehåll tillgängligt offline” eller symbolen bredvid. Vad

tänker ni hände nu? k. Klicka på Wi-Fi-symbolen för att simulera att gå offline. l. Om du vill kan du klicka runt lite för att undersöka klientens nuvarande stadie.

49

m. Gå tillbaka till avsnittsmenyn för Repbok Del 1 120D och klicka på Wi-Fi-symbolen för att simulera att gå online igen.

n. Klicka på texten “Innehåll tillgängligt offline” eller symbolen bredvid och sedan på Wi-Fi-symbolen igen.

o. Vad tänker ni om klientens nuvarande stadie och informationsutbud?

3. Diskussion a. Några direkta tankar eller reflektioner? b. Upplevde ni prototypen som svår på något vis? c. Jag har funderat på det där med val av information som du nämnde i fredags,

Bosse. Är det värdefullt för en användare att själv kunna välja vad som ska synkroniseras för tillgänglighet offline, tror ni?

d. Kanske skulle det kunna finnas en inställning för att automatiskt synkronisera allt nytt innehåll för de som vill ha all information tillgängligt hela tiden?

e. Var det något speciellt i användningsflödet som ni lade märke till, något som stod ut på något sätt (bra eller mindre bra)?

4. Avslut

a. Wrap-up. Utrymme för övriga tankar och åsikter. “Övriga tankar/frågor?”. b. Tacka för deltagande. Informera om vidare möten. c. Stänga av ljudinspelning (OBS: inte för tidigt!).

Anteckningar Tänker direkt på ikonen över texten. Klickar på “tillbaka-pilen” Meny-knappen igen. Bra med indikering på enskilda flikar. Svar på frågor: 2b. - Det är en knapp för att välja att innehållet ska bli tillgängligt offline. Det är en rimlig nivå av information som synkas. 2e. - Då är man väl offline. Kontrollera att innehållet finns offline. 2g. - Någonting har uppdaterats och repbok del 1 har tillkommit. Röda ringen indikerar att något har hänt. 2h. - Repbok del 1 2j. - Någon typ av synkronisering. Orimligt snabbt men ändå. Kanske inte borde låsa applikationen, synkroniseringen bör ske i bakgrunden.

50

2o. - Då försvann repboken ur det som är tillgängligt. Där skulle man kunna tänka att en rubrik är utgråad istället för att något är helt borta. Men samtidigt är det kanske dumt att visa något som inte finns.

3. - På det stora hela är det som man förväntar sig. Hade gärna kunnat navigera längre ner i trädstrukturen. Inser att det är mer en visualisering. Sökfunktion. Backfunktion viktigt. Backpil. Skulle kunna tänka mig att det kan bli problem med flikarna om man har många publikationer tillgängliga. Annat sätt att visa det? Hur hanterar man många flikar? Funkar rätt bra. Begränsade möjligheter. Om man klickar fel är det lätt att hitta rätt. Tillgänglighet offline. Det är värdefullt att välja vilken information man vill ha med sig offline. Skalbar, och kunna fungera i ett mindre sammanhang. I större organisationer vill man kanske styra vilken information. Skönt att slippa förvirring. Bra att kunna välja vad som ska prioriteras i nedladdningsväg. Är det möjligt för användaren eller beroende på kund? I stora organisationer vill man inte låta användare kunna göra fel. Jobba sig nedåt i strukturen. Någon typ av innehållsförteckning när man klickar på meny-knappen. När det blir mycket information kan man kanske utnyttja meny-knappen? Kanske välja favoritflikar som alltid visas? Övrigt: inget

51

Bilaga 4 - Prototyp 1 - Offline Viewer - Sync https://www.figma.com/proto/X3Q4BI8SGpFXpBKqFSabp0/Offline-Viewer-Sync?node-id=5%3A0&scaling=contain

52

Bilaga 5 - Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data Prototyptest 2 - Tilldelning av endast personlig data

1. Introduktion

a. Tekniska formaliteter i. Fråga om inspelning (zoom)

ii. Förklara hur det kommer gå till, deltagare har rätt att lämna. iii. Redogör för hur informationen används.

1. Svaren kommer behövas kopplas till er roll på företaget, inte namn.

b. Introducering till prototypens koncept och fokus. c. Skicka länken och be någon (Kanske *namn på teknikinformatör*, om han är

där) att öppna den och dela skärm. Tänk högt!

2. Uppgifter. a. Just nu är du en användare i ett online-läge av Offline-viewer-klienten. Under

hela testet använder du dig av samma enhet för att utföra samtliga uppgifter. i. Vänligen logga in.

b. Navigera dig fram till inledningen av instruktionsboken. c. Logga ut igen genom att först klicka på profil-ikonen uppe till höger. d. Välj en annan valfri användare genom att klicka på textfältet för “Username”.

i. Du kan klicka på fältet flera gånger för att välja användare. Logga sedan in.

e. Som ni ser så kan olika typer av användare se olika typer av information. Klienten är uppkopplad och kan därför komma åt en extern databas där all information finns lagrad. Några oklarheter än så länge?

f. Är det på ett ungefär såhär online-klienten fungerar just nu i verkligheten också? Typ Prosis?

g. Vänligen logga ut och klicka sedan på Wi-Fi-symbolen ovanför textfältet för “Username”.

h. Klienten är nu inte längre uppkopplad till internet. Enheten som du använder tillhör en elektriker. Den information som han behöver ha tillgång till har han fått och kunnat synkronisera offline.

i. Logga in och kika runt. Logga ut igen. j. Vänligen byt användare genom att klicka på textfältet för “Username” och

logga in. k. Vad blev resultatet och varför, tror ni?

3. Diskussion

a. Några direkta tankar eller reflektioner?

53

b. Upplevde ni prototypen som svår på något vis? c. Var den uppvisade funktionaliteten ungefär som ni hade tänkt er? d. Om nej: Vad skiljde sig? e. Vilka potentiella fördelar ser ni med den här typen av “approach” jämfört med

den som finns? f. Var det något speciellt i användningsflödet som ni lade märke till, något som

stod ut på något sätt (bra eller mindre bra)?

4. Avslut a. Wrap-up. Utrymme för övriga tankar och åsikter. “Övriga tankar/frågor?”. b. Tacka för deltagande. Informera om sista mötet. c. Stänga av ljudinspelning (OBS: inte för tidigt!).

Anteckningar Respondenten påpekar att han sedan tidigare användartest har fått en uppfattning om hur man navigerar. Respondenten lägger märke till att instruktionsboken i första läget inte är tillgänglig offline. Respondenten uppfattar att han har tillgång till annan data eftersom han har loggat in som en annan användare. Fråga efter steg 2.h: Så synkroniseringen är gjord innan man loggar in, så att säga, eller när... I vilket läge synkroniseras datan? Synkroniseras datan nu när man klickar ur online-symbolen eller har man valt det sedan tidigare, för att synkronisera så att säga? Efter svar på frågan samt en demonstration verkar respondenten ha förstått den bakomliggande tanken. Respondenten uppfattar därefter att han inte är online längre och att han ändå har tillgång till viss information. Svar på frågor: 2.e - Inget oklart. Profilering med möjlighet att koppla olika rättigheter till olika användare. 2.f - Ja, det kan man säga. 2.k - Antingen är det fel användare. Vi är ju inte online så vi kan inte kolla om användaren har behörighet. Han har inte loggat in på den här enheten innan och skapat något offline-innehåll. Det är så jag tolkar det. Respondenten uttrycker att han tror det är vanligt att en användare behöver vara online för att registrera sig och välja vad som ska vara tillgängligt online (Förmodad felsägning. Respondenten antas ha menat “offline”).

54

3.a - Jag tänkte det sista. I termer om prosis. När du installerar ditt offline-paket så finns det en default-användare som är giltig för alla. Den har väldigt lite data som den kan visa. Själva abonnemanget sen är att du betalar för en användare med mer information. Två sätt att synka ner den användarens rättigheter, antingen online via en tjänst på inloggningsrutan eller så kan du få en licensfil med användarrättigheter som gör att man kan göra det offline. Alltså liknande det som visats i prototypen. Du visade att den inte finns i den lokala. Tänkte du att den visste om att användaren fanns fast i den globala? Man skiljer inte på om rättigheten är felaktig? Det är samma felmeddelande oavsett anledning till att han inte finns?

● Projektledare frågar: Ser vi något problem i att synka flera användares information till samma enhet? Då finns ju ändå information som en viss användare inte har tillgång till på den lokala databasen. Sårbarhet att lägga för mycket data lokalt.

● Teknikinformatör svarar: Det är intressant. Jag tänker också på datamängder. Jag kan

tänka mig ett scenario i verkligheten. Där tror jag det är mer rimligt att man har en användare, och sen är den ikryssad, liksom “logga in automatiskt” och så ser man till att det är mycket data på den där enheten man har för att visa sin information snarare än att man använder många olika användare, tror jag.

● Projektledare igen: För i så fall skulle det kunna vara att synka ner en användare till

den lokala databasen innebär egentligen att “sopar” det som finns och synkar ner den nya användarens data. Det skulle kunna vara någon variant men jag vet inte.

● Teknikinformatör: Det beror ju också på om det är en handhållen enhet, som en

“platta” eller det kan ju vara en stationär dator på en satellitverkstad där man då har olika användare som jobbar lite olika dagar. Det finns nog olika “use-cases” där, beroende på vilka kunder man pratar om.

Konfigurerbarhet. Olika kunder. Säkerhet? Datautrymme? Idag finns det ganska bra krypteringar i databaser. 3.b - Ganska rakt fram. Inga revolutionerande nyheter med inloggning och användarhantering. Man kan alltid fila på felmeddelande, tydlighet. Spontan reflektion: “‘Databas’: Det skiter en användare i”. Under utveckling vill man ju ha tydlighet. Ex: “Du

55

har stavat fel i lösenordet” men i normalfallet ska det ju helst inte stå någonting. Bra att det står “den här användaren är inte tillgänglig offline”. Då förstår man lite vad man ska göra. Kanske en uppmaning att gå online och synka ner din användare eller någonting.

● Systemutvecklare påpekar: Men vid en sådan uppmaning måste ju offline-systemet veta att det finns en sådan användare online.

● Projektledare: Nej, för när du är online och loggar in och det står att inte användaren finns (lokalt) så får man väl acceptera det.

● Systemutvecklare: Ja, det är ju ena sättet. Andra är ju att den vet om vem som finns (tillgänglig lokalt).

● Teknikinformatör flikar in: Ja men du får ju inte reda på om du felstavat lösenordet eller användarnamnet i windows väl, till exempel?

3.c - Det var vad jag förväntat mig. 3.e - Att ta med sin maskin och information till olika ställen där man inte har uppkoppling. Ersätta pärmar med en enhet. Packningsproblematik, exempelvis i stridsvagnar. Projektledare: Jag vet inte riktigt om det framgick i din modell här men Prosis Offline fungerar ju så att du får all data och det läggs på din klient men via din användare så ser du bara delar av den. Förhoppningen med en vidareutveckling är att man faktiskt bara lägger den data som användaren har på enheten så att man synkar liksom aldrig mer data än den personen eller den användaren har rätt till. Flera användare på samma enhet. Blir det problem? Mer data i en lokal databas än vad just en enskild användare har rätt till. Gissningsvis är det ju användare inom samma organisation så det är sannolikt inte ett problem. Fördelaktigt distrubutionsmässigt. Process som förenklas. USB-stickor och dessförinnan CD-skivor. Igenkänningsfaktor i hur det fungerar, vilket är fördelaktigt. Funktion för att “ladda ner allt jag har rätt till” hade varit bra. Också någon kompakt vy för att få en översikt över vad som är nedladdat och vad som inte är nedladdat (Synkat till offline eller inte). 3.f - Inget utöver det som vi har pratat om.

56

4.a - Tillägg: Prosis - rättigheter är ofta kopplade till en organisation. Har användargrupper med samma rättigheter. Kan vara relevant att fundera över.

57

Bilaga 6 - Prototyp 2 - Offline Viewer - Personalized data https://www.figma.com/proto/joliJ99Sk10lAXaZJhJCFv/Offline-Viewer-Personalized-data?node-id=1%3A2&scaling=min-zoom

58

Bilaga 7 - Prototyptest 3 - Kombinerad funktionalitet Prototyptest 3 - Kombinerad funktionalitet

1. Introduktion

a. Tekniska formaliteter i. Fråga om inspelning (zoom)

ii. Förklara hur det kommer gå till, deltagare har rätt att lämna. iii. Redogör för hur informationen används.

1. Svaren kommer behövas kopplas till er roll på företaget, inte namn.

b. Introducering till prototypens koncept och fokus. c. Skicka länken och be någon (Kanske *namn på teknikinformatör*, om han är

där) att öppna den och dela skärm. Tänk högt!

2. Uppgifter. a. Just nu är du en användare i ett onlineläge av Offline-viewer-klienten. Du kan

få börja med att logga in. b. Klicka på menyikonen och navigera till “Elschema 120D”. c. Klicka på texten eller symbolen för att synkronisera innehållet. Det

uppdaterade synkroniseringskonceptet är baserat på feedback från föregående test. Tanken är att detta sätt inte ska låsa applikationen (Vilket inte kunde demonstreras på ett riktigt vis på grund av begränsningar i prototypverktyget).

d. Navigera sedan till “Ledningsanv. 120D”. Notera att detta innehåll inte är offline-synkroniserat.

e. Använd därefter bakåt-knappen för att navigera tillbaka till startsidan. f. Du kan härifrån klicka på Wi-Fi-symbolen för att simulera att klienten mister

internetuppkoppling. g. Vad ser du och vad tänker du? h. I denna prototyp testas konceptet att en användare kan överblicka vilken typ

av information denne har rätt till att se men bara kunna visa detaljer kring den information som har synkroniserats i förväg. Tankar kring fördelar/nackdelar?

i. Logga ut genom att klicka på profil-ikonen. j. Klicka på textfältet för “Username” för att byta användare och klicka på logga

in. k. Flera användare på samma klient togs inte hänsyn till i denna prototyp.

3. Diskussion

a. Några direkta tankar eller reflektioner? b. Upplevde ni prototypen som svår på något vis? c. Vad tycker ni om slutresultatet?

59

d. Tror ni att ett liknande program skulle vara mer fördelaktigt för slutanvändare än nuvarande lösning?

e. Identifierat hittills: i. Fördel: Slopa tidskrävande uppdateringsprocesser

ii. Fördel: Tilldela endast användarrelevant data iii. Nackdel: Eventuella säkerhetsrisker som indirekt kanske kan påverka

användarupplevelsen. iv. Konsekvens: Flera användare kan innebära motverkande av tilldelning

av endast användarrelevant data. f. Tankar kring dessa punkter?

4. Avslut

a. Wrap-up. Utrymme för övriga tankar och åsikter. “Övriga tankar/frågor?”. b. Tacka för deltagande. c. Stänga av ljudinspelning (OBS: inte för tidigt!).

Anteckningar ● Det uppkommer en fråga från teknikinformatören efter steg 2b: “Vad betyder rött och

blått och vitt här? Är det någon logik eller är det...?”

● Testpersonen antar sedan att de olika färgmarkeringarna har med tillgång till information att göra. Efter förklaring av hur konceptet är med menyn (hierarki/struktur) så kommer testpersonen med förslag: “Där skulle jag nog vilja ha dels lite fetstilt på fonten på det som är överskrifter, för det är man van vid. Sen skulle man kunna fundera på att vänsterjustera och göra indrag för att ge en tydligare uppfattning om struktur. Men det kan ju också skapa problem med långa texter sen.”

● Testpersonen föreslår också funktioner för att expandera/krympa hela menyn

samtidigt och för snabbnavigering med siffertangenter (Tryck på ‘5’ för att komma till ‘5. Kraftöverföring’).

Bra att man ser att det är på gång (progressionsmätare till synkroniseringen). Testpersonen uttrycker sig positivt gällande back-funktion som lagts till på bakåt-knapp. Dock noterar han att den fungerar trots att den ibland är utgråad. Efter 2k. - Teknikinformatör uttrycker att det är rimligt. Handhållna enheter har ofta en universalanvändare. Alla använder samma inloggning. Systemutvecklare föreslår en Offline Viewer som är server som synkar mot online vid tillfällen. Sedan kör man ett lokalt nätverk där resterande enheter är uppkopplade. ‘Deployar’ egen server på sitt lokala nät. Kanske för militärt bruk - fältreparationsplats med lokal server.

60

Svar på frågor: 2.g - Testpersonen uppfattar vad prototypen vill förmedla och tycker det är tydligt. Bara information om elschema är tillgänglig offline. Avsnittet om ledningsanvisningar är otillgängligt. Testpersonen uttrycker däremot också att ett ställningstagande lär behöva göras när mer data läggs till. Kanske det då bara är lämpligt att se det som är tillgängligt för stunden. 2.h - Projektledare poängterar att om det tillkommer information eller om information tas bort under tiden som en användare är offline kommer detta inte presenteras under användarens offline-användning. Det användaren får se under en offline-session är egentligen bara en ögonblicksbild av vad användaren hade tillgång till när denne gick offline. Informationen kan bli utdaterad snabbt. Teknikinformatör menar att en fördel är att man som användare kan se ifall man har glömt att synkronisera ett informationsavsnitt som är viktigt just nu. Den funktionen får man dock också ifall man bara visar den information som synkroniserats men det kanske inte är riktigt lika tydligt. Risken är att det blir väldigt jobbigt när det kommer mycket rubriker om man inte gör någon prioriteringsordning. 3.a - Man kommer springa på saker som uppstår när man slussar in en massa data. Hur administreras användarrättigheter? Anpassning i hur man navigerar rätt. Hur hanteras stående format i mobiltelefon? Beroende på hur dokumentationen är utformad så kanske det kan vara mer översiktligt att se bild och text när man har en handhållen enhet i stående format. 3.b - Teknikinformatören upplevde det som svårt att förstå menyns rubrikindelning. Inte helt intuitivt. Van vid klassiskt ‘träd’ med noder och grupperingar. 3.c - Teknikinformatör poängterar att det finns mer funktionalitet som bör testas i ett format likt prototypen. Exempelvis hur användare interagerar med text och bilder (zoom/kopiering etc.), avsnittsindelningar och länkar/navigering. Projektledare tillägger: Användaren vet nog ganska ofta vart han ska och den transporten bör underlättas i detalj. Exempelvis man kanske kan komma åt avsnitt 5 genom att trycka på 5-tangenten. Kunder har ofta en logiskt uppdelning av informationen. Filtrering osv. 3.d - Teknikinformatör säger: om nuvarande lösning är pärmar: Ja. Det är inte så många alternativa offline-lösningar som kan jämföras med. Projektledare tillägger: Lite funderingar kring hur man väljer vad som ska vara tillgängligt offline. I prototypen har vi en knapp på den översta nivån. Ibland kanske man ska kunna slippa tänka själv och ibland kanske man ska kunna välja mer detaljerat. Mer ur en trädstruktur där man kan kryssa för noder? Kanske man inte ens ska behöva välja?

61

Teknikinformatör: Det finns rätt så många metoder att profilera och märka upp information. En sådan här Viewer bör vara dynamisk. Hur informationen är författad bör ge olika möjligheter. Någon typ av anpassningsbarhet. 3.f - Inget ytterligare. Projektledare poängterar: Det är en otrolig fördel att tilldela användare endast relevant information. Om du jobbar med en viss maskin är du inte intresserad av information tillhörande andra typer av maskiner. Stora mängder information vilket kan göra att det tar längre tid att söka. En annan säkerhetsaspekt: Att det är rätt information som du får. Teknikinformatör: Användaren får allt som organisationen har rätt till. Infrastruktur uppåt? Exempelvis Saab - kör många system i en databas. Kund köper delar av dessa? Riktade exporter. Projektledare igen: Materialet som uppdateras är relevant. Detta är en fördel som väger tungt. Naturligtvis är det bättre också av utrymmesskäl.

62

Bilaga 8 - Prototyp 3 - Offline Viewer - Combined Functions https://www.figma.com/proto/loTiHdpGHgWsaq5l2VDIbW/Offline-Viewer-Combined-Functions?node-id=1%3A71&scaling=min-zoom

63