Omvårdnadsåtgärder för kvinnor med urininkontinens

- en litteraturstudie

Nursing interventions for women with urinary incontinence

- a literature study

Kristin Bryntesson

Karolin Nygren

Fakultet: Hälsa, Natur– och teknikvetenskaper

Ämne/Utbildningsprogram: Examensarbete i omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet

Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå 15hp

Handledarens namn: Anita Waller och Diana Widmark

Examinatorns namn: Anna Josse Eklund

Datum: 2014-05

Sammanfattning

Titel: Omvårdnadsåtgärder för kvinnor med urininkontinens – en litteraturstudie

Nursing interventions for woman with urinary incontinence- a literature studie

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Kristin Bryntesson och Karolin Nygren

Handledare: Anita Waller och Diana Widemark

Sidor: 23

Nyckelord: Urininkontinens, kvinnor, sjuksköterska, omvårdnadsåtgärder.

Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem främst hos kvinnor som påverkar

kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper

angående vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid urininkontinens och visa ett

respektfullt bemötande till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att

belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens. Metoden var en

litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och

CINAHL. Granskningen av artiklarna byggde på Polit och Becks niostegsmodell som

förklarar hur en litteraturstudie är uppbyggd. Artiklarna valdes ut och studerades noga

med en granskningmall från Polit och Beck. Elva kvantitativa artiklar svarade mot

syftet och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resulatet framkom i fyra

huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med

hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt

akupunktur. Bäckenbottenträning visade sig vara den mest använda åtgärden för

kvinnor med urininkontinens tätt följt av blåsträning. Akupunktur gav bra effekt för

behandling av urininkontinens. Varierande resultat gällande positiva och negativa

aspekter framkom genom alla kategorier. Slutsats: Oavsett vilka åtgärder som utfördes

visade samtliga artiklar i litteraturstudien på ett minskat urinläckage.

Innehållsförteckning

Introduktion ...................................................................................................................... 4

Urinblåsans anatomi ..................................................................................................... 4

Urininkontinens ............................................................................................................ 4

Befintlig behandling vid urininkontinens hos kvinnor ................................................. 6

Omvårdnad .................................................................................................................... 7

Problemformulering ...................................................................................................... 7

Syfte .............................................................................................................................. 7

Metod ................................................................................................................................ 8

Litteratursökning ........................................................................................................... 8

Inklusionskriterier & exklusionskriterier ...................................................................... 9

Urval ........................................................................................................................... 11

Databearbetning .......................................................................................................... 11

Etiska överväganden ................................................................................................... 11

Resultat ........................................................................................................................... 12

Bäckenbottenträning ................................................................................................... 12

Bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok ...................................................... 14

Fysisk aktivitet ............................................................................................................ 15

Blåsträning med hjälp av blåsdagbok ......................................................................... 15

Akupuktur ................................................................................................................... 15

Diskussion ...................................................................................................................... 17

Resultatdiskussion ...................................................................................................... 17

Metoddiskussion ......................................................................................................... 19

Klinisk betydelse ......................................................................................................... 20

Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................... 21

Slutsats ........................................................................................................................ 21

Referenslista ................................................................................................................... 22

Bilaga 1- artikelmatris

4

Introduktion

Urininkontinens är ett stort hälsoproblem för befolkningen. I Sverige beräknas omkring

500 000 personer ha urininkontinens (Statens beredning för medicinsk utvärdering

[SBU] 2000). Risken att drabbas av urininkontinens ökar med stigande ålder. Under

senare år har problemet blivit mer synligt och aktuellt för allmänheten, vilket har

bidragit till att fler uppsöker vård för sin urininkontinens (Milsom 2010) vilket medför

att arbetsbelastningen och vårdtyngden för vårdpersonalen ökar (SBU 2000). Kostnader

gällande behandling, hjälpmedel och utredning har således ökat markant (Milsom

2010).

Urinblåsans anatomi

Urinblåsan fungerar som en reservoar och kan till utseendet liknas vid en ballong.

Utseendet varierar beroende på fyllnadsgraden då den antingen är insjunken med en

mindre mängd urin eller utspänd med en större mängd urin. Urinblåsan är en muskel

som består av glatt- och tvärstrimmig muskulatur som är belägen i bäckenet. Blåsan

hålls på plats med hjälp av ligament. Vid en fyllnadsgrad på cirka 200 milliliter skickas

en signal upp till hjärnan som sedan skickar tillbaka signalen att det snart är dags att

tömma blåsan och vi börjar känna oss kissnödiga men kan hålla oss en stund till. När

blåsans innehåll uppgår till 400-500 mililiter sker normalt urintömningen (Martini &

Bartholomew 2010), även kallat miktion (Sand et al. 2007). När trycket i urinblåsan

ökar slappnar de inre och yttre slutmusklerna i urinblåsan av vilket leder till

urintömning. Mellan miktionerna är trycket i blåsan lågt jämfört med urinröret där

trycket är betydligt högre. Om urinblåsans tryck blir högre än trycket i urinröret kan

läckage förekomma (Martini & Bartholomew 2010).

En normal dygnsdiures, som innebär den mängd som en människa kissar under ett dygn

(Lindskog 2005), ligger på hos vuxna runt ungefär 1600 milliliter +/- 350 milliliter. Det

har visat sig att mängden urin ej ökar med åldern däremot ändras miktionsmönstret

(Asplund 2002) Vanligen tömmer en medelålders person blåsan dubbelt så många

gånger på dagen som på natten, medan en person över 65år tömmer blåsan lika många

gånger dagtid som nattetid (Asplund 2002).

Urininkontinens

Ordet urininkontinens definierades i en artikel av Xu et al. (2013) som otäthet av urin

mer än två gånger i veckan. I en annan artikel av Sørbye et al. (2009) definierades ordet

som läckage mer än en gång i veckan. Även kateterisering ansågs vara en form av

urininkontinens (Sørbye et al. 2009).

Det finns olika typer av urininkontinens. Överaktiv blåsa, OAB (Overactive Bladder)

innebär ett ökat antal miktioner med eller utan urinträngningar. Uppskattningsvis har

ungefär sjutton procent av kvinnor i Europa samt i USA någon gång i livet drabbats av

symtom som går att koppla till en överaktiv blåsa. Miller och Hoffman (2006) menade

5

att en överaktiv blåsa är en normal del av åldrandet och att det drabbar fler kvinnor

tidigare i livet jämfört med män (Miller & Hoffman 2006).

Stressinkontinens eller ansträngningsinkontinens definieras som ofrivilligt läckage vid

ansträngning, hosta eller vid nysning. Med trängningsinkontinens menas ett plötsligt

uppkommet behov av att kissa som sedan ofta följs av ofrivilligt läckage.

Blandinkontinens definieras av ofrivilligt läckage i samband med brådska samt

ansträngning, hosta eller nysning. Enures förklaras som ofrivillig urinavgång. Nattlig

enures betyder således ofrivillig urinavgång nattetid. Urininkontinens kan även vara

situationsbundet vilket betyder att läckaget kan förekomma vid vissa specifika

situationer exempelvis vid samlag eller då man skrattar, det senare nämda benäms som

fnissinkontinens (Abrams et al. 2003).

Några riskfaktorer som leder till urininkontinens är hög ålder, övervikt, vaginal

förlossning (Maserejian et al. 2013), tunga lyft samt rökning (Milsom 2010). Andra

orsaker som leder till urininkontinens kan vara sjukdomar som exempelvis stroke, UVI,

hjärtsjukdom, Parkinsson, demens, diabetes och MS (Sørbye et al. 2009).

Vid diagnostisering av urininkontinens tas en tydlig anamnes av patientens

sjukdomshistoria där patienten får svara på frågor angående symtom som denne har

upplevt från urinvägarna. Relevanta undersökningar som miktionslista, bukstatus samt

gynekologisk undersökning utförs. När en miktionslista fylls i ska värden som tidpunkt,

urinmängd, läckage samt läckage vid aktivitet antecknas. Med hjälp av en miktionslista

är det möjligt att identifiera vilken typ av urininkontinens som patienten lider av. När

bukstatus kontrolleras undersöker vårdpersonal buken efter eventuella ömheter, ärr och

resistenser. Vid gynekologisk undersökning inspekteras vaginan för att eventuella

förändringar ska kunna upptäckas (Mörlin 2010).

Urininkontinens påverkar människans välbefinnande, livskvalitet samt det sociala och

sexuella samlivet (Albers-Heitner et al. 2011; Monz et al. 2005). Kvinnor upplever

urininkontinens som ett känslomässigt och privat ämne och kan kopplas till både skam

och skuldkänslor (Hellström 2003). I Europa och USA tyckte kvinnorna att

urininkontinens var svårt att leva med eftersom det påverkade vardagslivet negativt och

begränsade dem i sin livssituation. De undvek sociala sammanhang som resor och

träning och såg alltid till att ha en toalett tillgänglig (Monz et al. 2005). En del kvinnor

stannade hemma och isolerade sig på grund av sin urininkontinens (Monz et al. 2005;

Jackson 1997) och de hygieniska problem som följde symtomet (Abrams et al. 2003).

(Monz et al. 2005; Jackson 1997). Det upplevdes också störande att behöva gå upp

under natten för att byta inkontinenshjälpmedel och kläder (Teunissen et al. 2006).

Urininkontinens accepteras mer hos äldre kvinnor än hos yngre kvinnor, då symtomet

anses tillhöra det normala åldrandet hos många människor. Yngre kvinnor drabbas

främst på ett socialt plan, då det inte är lika accepterat att drabbas av urininkontinens i

unga år (Jackson 1997).

6

Befintlig behandling vid urininkontinens hos kvinnor

Behandling av urininkontinens delas upp i två kategorier: icke kirurgisk och kirurgisk

behandling.

Icke kirurgisk behandling kan bestå av bäckenbottenträning, vilket innebär att

bäckenbottenmuskulaturen successivt tränas upp med hjälp av avslappning respektive

kontraktion (Siu et al. 2003). Biofeedback är en annan typ av behandling där patienten

informeras om sina kroppsfunktioner för att sedan lära sig att kontrollera dem.

Beteendemodifikation går ut på att förändra livsstil och eventuellt ändra de

miljöförhållanden som finns, exempelvis sina toalettvanor (Abrams et al. 2003).

Blåsträning är ytterligare en behandlingsmetod som innebär att urinmängden ska hållas

kvar i blåsan under en längre period för att på så sätt töja urinblåsan. Då kvinnor med

urininkontinens ofta tömmer blåsan i förebyggande syfte, ska blåsträningen vara ett

hjälpmedel som kan användas för att minska miktionerna. Vid blåsträning ska patienten

följa ett schema där specifika tider för toalettbesök står angivna. Patienten ska helst inte

uppsöka toalett innan bestämd tid (Bergström & Larsson 2003).

Vid medicinsk behandling av urininkontinens finns det olika läkemedelsalternativ. Inom

gruppen antikolinergiska läkemedel förekommer bland annat två olika typer av

läkemedel som används aktivt vid urininkontinens vilka är oxybutynin och tolterodin

(Dede et al. 2012). Antikolinergiska läkemedel är en grupp som hämmar acetylkolinets

effekter vid de perifera och centrala nervsystemet vilket också leder till att de blockerar

det parasympatiska nervsystemet (Simonsen et al. 2004). I urinblåsan finns receptorer

belägna, så kallade muskarinreceptorer, som ingår i det parasympatiska nervsystemet

och som har till uppgift att känna av när blåsan töjs ut och är redo för tömning.

Antikolinergiska läkemedel binder till muskarinreceptorerna och bidrar till olika

reaktioner (Dede et al. 2012). Oxybutynin minskar spänningen av den glatta

muskulaturen i urinblåsan vilket leder till att blåsans volym kan öka utan förekomst av

trängning och läckage. Läkemedlet finns i tablettform och depotplåster. Tolterodin

används vid ökade miktionsfrekvenser och trängningar som exempelvis överaktiv blåsa

(FASS 2012). Läkemedlet meför att blåsans kapacitet ökar vilket bidrar till färre

trängningar och miktionsfrekvenser (Simonsen et al. 2004). Det finns som filmdragerad

tablett eller depotkapsel i varierande styrka. Tolterodin har två mycket vanligt

förekommande biverkningar som muntorrhet samt huvudvärk (FASS 2012).

I Sverige kan inkontinenshjälpmedel fås på recept och är då kostnadsfritt, efter att

patienten genomgått en utredning. Konsumtionen av hjälpmedel så som absorberande

inkontinensskydd kan relateras till graden av inkontinens samt till antalet inkontinenser.

Användandet av hjälpmedel sågs i större utsträckning hos äldre personer (Samuelsson et

al. 2001).

Kirurgisk behandling används då de andra metoderna inte fungerar samt vid

problematisk inkontinens (Ulmsten & Norlén 2003). Ett behandlingsalternativ som är

vanligt bland kvinnor är laparoskopisk kolposuspension. Vid laparoskopisk

kolposuspension sutureras den främre vaginalväggen och fästs i Cooper´s ligament.

Denna metod kan tillämpas som laparoskopiskt titthål eller som ett öppet buksnitt

(Gumus et al. 2013).

7

Omvårdnad

Beskrivet i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (2005) utgör begreppet

omvårdnad största delen av sjuksköterskans profession (Socialstyrelsen 2005). I Svensk

sjuksköterskeförenings (2010) värdegrund för omvårdnad beskrivs fyra områden inom

omvårdnad som är sjuksköterskans huvuduppgifter: främja och bibehålla hälsa,

förhindra sjukdom samt motverka ohälsa och lidande.

För att uppnå en god omvårdnad ska sjuksköterskan utföra ett gott arbete genom att visa

omsorg och respekt utifrån människans autonomi, vilket innebär att patientens

självbestämmande beaktas. Vården ska ges till alla oavsett vilka hälsotillstånd

patienterna befinner sig i (Socialstyrelsen 2005).

Patienter och närstående ska känna sig delaktiga och respekterade i relationen med

sjuksköterskan (Svensk sjuksköterskeförening 2010). Urininkontinens kan påverka

människors välbefinnande, livskvalitet och sociala liv (Albers-Heitner et al. 2011). För

att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten krävs det att denne rättar sig efter

kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor. I den beskrivs förutsättningarna runt ett bra

och respektfullt bemötande mellan sjuksköterska och patient. För att sjuksköterskor ska

kunna tillgodose patienters behov ska kunskap om individens hälsotillstånd identifieras

för att bra och effektiva omvårdnadsåtgärder ska kunna utföras (Socialstyrelsen 2005).

Patienter har inte alltid kunskap om hur de ska kunna förbättra sin inkontinens samt hur

de kan få tag på den information som de är i behov av (Paterson et al. 2003). Det är då

viktigt att som sjuksköterska ge tydlig information och undervisning till patienter och

närstående. Information ska ges på ett sådant sätt att patienten förstår vad som sägs.

Sjuksköterskan ska självständigt utföra omvårdnadsprocessen, vilket innefattar

observation, bedömning, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering,

genomförande och utvärdering av omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen 2005). I

yrkesrollen utförs ständigt förbättringar gällande omvårdnaden genom evidensbaserad

kunskap (International council of nurses [ICN] 2007).

Problemformulering

Urininkontinens har visat sig vara ett vanligt förekommande problem framförallt hos

kvinnor och kan påverka deras välbefinnande. Urininkontinens medför att vårdtyngden

ökar och därmed också arbetsbelastningen för personalen. Detta gör att sjuksköterskor

idag möter patientgrupper med dessa typer av problem och måste således ha god

kunskap om urininkontinens för att möta patienterna på bästa sätt. Studien ska ge

kunskap om omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens i deras

utsatta situation.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor

med urininkontinens.

8

Metod

En litteraturstudie innebar att en sammanställning av studier gjordes utifrån ett

problemområde som författarna valt. Efter valt problemområde skulle all litteratur bestå

av forskning som var vetenskaplig och aktuell i form av artiklar som är kvalitativa eller

kvantitativa som sedan kritiskt granskats (Forsberg & Wengström 2013; Polit & Beck

2011). Vid denna litteraturstudie användes Polit och Beck (2011) niostegsmodellen som

är en metod som grundar sig till hur en litteraturstudie ska vara uppbyggd. Se figur 1.

Figur 1. Niostegsmodellen av en litteraturstudie, fri översättning (Polit & Beck 2011).

Litteratursökning

I steg 1 i Polit och Becks (2011) niostegsmodell utformade författarna ett syfte till

litteraturstudien. Databaserna som användes till artikelsökningen var PubMed och

CINAHL, steg 2 (se figur 1).

PubMed lägger vikten på medicinsk forskning som främst baseras på vetenskapliga

artiklar medan CINAHL till största delen koncentrerar sig på omvårdnadsforskning

(Forsberg & Wengström 2013). I steg 3 söktes material i de olika databaserna och

likvärdiga sökord användes. Orden söktes först var för sig och sedan i kombination med

varandra. Sökordet urinary incontinence valdes av författarna då de inkluderade alla

typer av urininkontinens.

I PubMed användes sökorden female, urinary incontinence, nurs* och intervention.

Female, urinary incontinence och intervention användes som MeSH- terms och nurs*

var en fritext sökning. Enbart female gav 2 360 102 träffar. Urinary incontinence

resulterades i 14 467 träffar. De tredje sökordet nurs* påvisade 22 12 80 artiklar. Sista

sökordet intervention resulterade i 215 459 träffar. Därefter kombinerades sökorden

med varandra och det gav slutligen 95 artiklar efter begränsning som passade in på

syftet. Författarna valde sökordet nurs med trunkering (*) för få med alla typer av

ändelser.

1. Formulera

syfte och

frågeställningar.

2. Välja databaser och nyckelord.

3. Sök och identifiera material.

4. Välj bort artiklar som ej är

relevanta.

5. Granska materialets titel

och abstrakt.

6. Läs artiklarnas resultat och granska mot

studiens syfte.

7. Kritiskt granska datan.

8. Analysera och samordna

information. Söka efter kategorier.

9. Sammanställ data.

9

I databasen CINAHL användes sökorden female, urinary incontinence samt

intervention. Female samt urinary incontinence söktes som major headings och

intervention söktes som fritext. Ordet female valdes istället för women, då endast

female var ett ämnesord. Female gav 732 853 träffar. Urinary incontinence resulterade i

5 365 artiklar. Intervention påvisade 95 437 träffar. Sökorden kombinerades därefter

med varandra och resulterade slutligen i 59 träffar efter begränsningarna gällande

inklusion samt exklusionskriterier gjorts. Resultatet av båda sökningarna ses i tabell 1.

Inklusionskriterier & exklusionskriterier

Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle vara vuxna kvinnor över arton

år. Språket på artiklarna skulle vara på svenska och engelska. Artiklarna skulle vara från

år 2004-01-01 till 2014-01-21. Peer review var också en inklusionskriterie som

användes. Exklusionskriterier som tillämpades var artiklar som innehöll andra

sjukdomsperspektiv än urininkontinens och artiklar som handlade om

urologisjuksköterskor/ uroterapeuter.

10

Tabell 1. Sökningar i databaser & manuella sökningar

Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed

1.(MeSH) Female

2 360 102

2.(MeSH)Urinary incontinence 14 437

3. ”Nurs*” 220 830

4. (MeSH) Intervention 214 785

1 AND 2 9514

1+2 AND 3 750

1+2+3 AND 4

Cinahl

95 40 4 4

1.(MH) Female 508 534

2.(MH) Urinary incontinence 2 716

3.Intervention 69 218

1 AND 2 1 457

1+2 AND 3

Manuella sökningar

59 11^ 6 6

1

Totalt 11

”Nurs*”=trunkering ^ = 2 externa dubletter mellan databaserna

(MH) = Major heading

11

Urval

I Urval 1 gav sökningen 95 träffar i PubMed och 59 träffar i CINAHL. Detta resulterade

i 154 artiklar som författarna granskade genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt, för

att identifiera om artiklarna motsvarade studiens syfte. Efter denna bearbetning återstod

51 artiklar i urval 1. Av de 51 kontrollerade artiklarna fanns två externa dubbletter i

PubMed och CINAHL vilket slutligen resulterade i 49 artiklar efter urval 1.

I Urval 2 granskades artiklarna i sin helhet för att säkerställa att de svarade på

uppsatsens syfte. Då återstod det tio artiklar. Andledning till att 39 artiklar föll bort var

att inriktningen på artiklarna inte enbart handlade om kvinnor eller att artiklarna

fokuserade på kvinnors upplevelser av urininkontinens istället för åtgärder.

En manuell sökning genomfördes för att komplettera artiklarna.

I Urval 3 använde författarna en granskningsmall från Polit och Beck (2011), “Guide to

an Overall Critique of a Quantitative Research”, för att kontrollera kvalitéten på

artiklarna, steg 7 (se figur 1). Efter den sekundära granskningen kvarstod elva artiklar

som alla höll god kvalitet.

Databearbetning

I steg 8 i Polit och Becks (2011) niostegsmodell bearbetades och analyserades

materialet.

Författarna delade upp artiklarna och läste hälften var. Resultatet av artiklarna lästes ett

flertal gånger för att få en överblick av innehållet. När detta moment var avslutat

växlade författarna artiklarna med varandra, då alla artiklar skulle granskas av båda

parter.

Författarna använde överstrykningspennor i olika färger samt post-it lappar för att

markera betydande meningar och få en bra överblick av materialet. Meningar som

valdes ut diskuterades och bearbetades mellan båda parter. Efter detta genomfördes en

analys av textmaterialet vilket innebar att den information som författarna hittat,

noggrant skulle anordnas och kategoriseras. Analysprocessen innebar att materialet

kunde göras mer kortfattad (Backman 2008). De meningsbärande enheterna

sammanställdes för att se likheter och skillnader och då kunde kategorier urskiljas, steg

9 (se figur 1).

Etiska överväganden

Författarna till uppsatsen har beaktat ett etiskt förhållningssätt under hela uppsatsens

tillkomst. I möjligaste mån lades egna värderingar åt sidan vid läsning av artiklarna för

att inte påverka resultatet. Redovisning av resultatet ska vara objektivt, alla resultat i

artiklarna ska framföras oavsett resultat. Vid översättning av artiklarna från engelska till

svenska använde författarna ett svensk-engelskt lexikon och internetsidorna Google

translate och tyda.se för att inte översättningen skulle förvrängas och misstolkas. Vid

översättning användes Google translate för att få en övergripande förståelse av texten.

Vidare översattes enstaka ord via tyda.se. Efter översättning av materialet lästes texten

igenom ett flertal gånger på engelska för att jämföra författarnas egna översättning med

översättningen från Google translate så att sammanhanget tydligt kunde tolkas. Det var

också ett kriterie i urvalsprocessen att studierna som valdes ut ska ha granskats av en

etisk forskningskommitté (Forsberg & Wengström 2013).

12

Resultat

Omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens har mynnat ut i tre

huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med

hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt

akupunktur. Kategorierna har författarna valt att presentera i figur 2 nedan. Resultatet

utgår ifrån elva vetenskapliga artiklar där samtliga är kvantitativa. Artiklarna

åskådliggörs i en matris (se bilaga 1).

Figur 2. Valda kategorier.

Bäckenbottenträning

I studien av Perrin et al. (2005) deltog sju kvinnor. Kvinnorna skulle utföra

bäckenbottenträning tre gånger per dag i tolv till femton veckor. I resultatet framkom att

inkontinensen förbättrades genom ett minskat antal urinläckage, en minskad mängd urin

vid läckagen samt en minskning av trängningssymtom. I studien sågs ingen skillnad i

antalet tömningar under en tjugofyra timmars period efter träning. Studien visade även

att flertalet av kvinnorna var obekväma med övningarna då de ansågs vara för svåra att

utföra. Under träningens gång lärde sig kvinnorna dock hur övningarna skulle utföras

korrekt (Perrin et al. 2005).

Borello-France et al. (2008) utvärderade 28 kvinnor i en grupp som utförde

bäckenbottenträning fyra gånger per vecka samt en annan grupp som utförde

bäckenbottenträning en gång per vecka. Båda grupperna tränade i en period om nio till

tolv veckor. Resultaten baserades på vägning av inkontinensskydd vilket användes som

mätmetod för att undersöka om mängden urin ökat eller minskat efter träningsperioden.

Antalet läckage per vecka samt mängden urin vid urinläckagen hade minskat i båda

träningsgrupperna. Det var ingen större skillnad i resultatet om kvinnorna tränade fyra

gånger eller en gång i veckan.

Omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens

Bäckenbotten träning

Bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok

Fysisk aktivitet Blåsträning med

hjälp av blåsdagbok

Akupunktur

13

I studien av Hung et al. (2011) tränade en grupp kvinnor under en fyra månaders period

och gjorde då cirka 26 knipövningar per dag. 22 kvinnor av 23 deltagande förbättrades i

sina inkontinens symtom medan en person botades. Vinkeln och rotationen av

blåshalsen visade på liten till måttlig förändring vid träningstillfället samt en hög

förbättring gällande blåshalsens rörlighet. Förändringen sågs ej vid vila. Den vaginala

kontraktionsstyrka vilket innebar att ett mätinstrument uppmätte muskelstyrkan i

vaginan, förbättrades markant efter bäckenbottenträning samt även den maximala

vaginala åtstramningen där det högst uppmätta muskeltrycket sågs (Hung et al. 2011).

I en studie av Kondo et al. (2007) mättes vaginaltrycket före och efter ett

träningsprogram för att kunna jämföra eventuella förändringar. Den vaginala

kontraktionsstyrkan förbättrades markant vid jämförelse före träningens start och åtta år

efter att träningen initierats. Även vägning av inkontinensskydd gjordes för att se

skillnaden i läckage före och efter träning och visade på signifikanta skillnader i ett

minskat antal urinläckage samt en minskad mängd urin vid läckagen. Av studiens 79

deltagare botades tretton kvinnor helt från sin urininkontinens medan arton deltagare

visade en förbättring på 50 procent. 33 kvinnor visade ingen förbättring angående

antalet urinläckage samt mängden urin vid läckagen utan låg kvar på samma mätvärden

som vid studiens start. Några av kvinnorna försämrades ytterligare i sin urininkontinens

(Kondo et al. 2007).

Bäckenbottenträning utfördes av 56 deltagande kvinnor i studien av Lee et al. (2005).

Mätningar av vaginaltrycket gjordes innan träningens start. I resultatet framkom att den

vaginala kontraktionsstyrkan ökade från vecka ett till vecka sexton hos 36 procent av

kvinnorna. Vid vecka nio utvärderades kvinnorna första gången under dess pågående

träning. Resultatet visade att 34 procent av kvinnorna förbättrats i sina

inkontinenssymtom. Den slutliga utvärderingen genomfördes efter sexton veckors

träning och visade en minskning av antal urinläckage hos 50 procent av deltagarna. En

kvinna försämrades i sina symtom gällande mängden urinläckage, vid vecka nio under

studiens gång (Lee et al. 2005).

I en randomiserad studie deltog 64 kvinnor som delades in i en kontrollgrupp som ej

utförde bäckenbottenträning och en träningsgrupp som utförde bäckenbottenträning

under en fyra månaders period. Signifikanta förbättringar kunde konstateras gällande

symtomen av urininkontinens. Av kvinnorna i behandlingsgruppen visade 96,7 procent

att de hade botats helt eller förbättrat sina symtom, jämfört med kontrollgruppen där

66,6 procent av deltagarna visade tecken på förbättring. Träningsgruppen visade en

förbättring av läckagen vid vägning av inkontinensskydd medan kontrollgruppen ej

gjorde detta. Båda grupperna visade en minskning av antalet tömningstillfällen per dag,

antalet läckage per dag minskade endast i träningsgruppen. Det maximala vaginala

trycket ökade i träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen (Hung et al. 2010).

I studien av Liebergall-Wischnitzer et al. (2005) tränades två olika typer av

knipövningar. I ena gruppen utfördes bäckenbottenträning som en behandlingsmetod,

vilket efter träningens slut resulterade i att 95 procent av de 29 deltagande kvinnorna

visade på en minskad volym vid urinläckagen. För att utvärdera träningens effekt

vägdes bindor eller blöjor före träningens start och efter träningens slut. Framsteg kunde

14

även ses gällande muskelstyrkan. I andra gruppen utfördes knipövningar enligt Paula1

metoden av 30 kvinnor. I Paula gruppen hade urinläckaget hos kvinnorna minskat i

genomsnitt från dryga åtta gram till cirka tre gram, mätt med hjälp av vägning av

inkontinensskydd. Muskelstyrkan visade även på en förbättring vid träning av metoden

(Liebergall-Wischnitzer et al. 2005).

I en randomiserad studie av Soo-Cheen et al. (2008) deltog 68 kvinnor. Kvinnorna

tränade bäckenbottenträning. Uppföljning skedde tre samt sex månader efter avslutad

behandling. Efter tre månaders uppföljning sågs ingen skillnad mellan grupperna vad

gällde förbättring av symtomen. Efter sex månaders uppföljning sågs en förbättring i

behandlingsgruppen angående antalet tömningstillfällen nattetid, tömningsfrekvensen

samt trängningssymtomen (Soo-Cheen et al. 2008).

Samtliga studier visade överhängande någon typ av förbättring gällande

bäckenbottenträning som visade sig vara effektiv gällande en ökat styrka i

bäckenbottenmuskulaturen, en minskning av urinläckagen samt en längre tid mellan

miktionerna och har då visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för urininkontinens

hos kvinnor ( Perrin et al. 2005; Borello-France et al. 2008; Hung et al. 2011; Kondo et

al. 2007; Lee et al. 2005; Hung et al. 2010; Liebergall-Wischnitzer et al. 2005; Soo-

Cheen et al. 2008).

Bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok

En blåsdagbok är ett hjälpmedel som kvinnorna kan tillämpa för att dokumentera sitt

miktionsmönster. I blåsdagboken dokumenteras varje miktionstillfälle, mängden urin

vid miktionerna samt vätskeintaget. Detta för att kvinnorna ska lära sig se hur

miktionsmönstret ter sig samt hur de kan ändra sitt beteende för att minska symtom som

exempelvis läckage (Lee et al. 2005).

I en studie av Lee et al. (2005) fyllde deltagarna i en blåsdagbok före och efter träning

av bäckenbottenmuskulaturen. Träningen visade en förbättring i blåsfunktionen vid

granskning av deltagarnas blåsdagböcker. Förbättringarna skedde mellan vecka ett och

vecka nio och visade på en ökad dag- och nattvolym oberoende av deltagarnas

vätskeintag under dygnet. Blåsdagboken ledde till en reducering av mängden urin samt

antal urinläckage. Det framkom även att trängning- och ansträngningsläckagen

minskade (Lee et al. 2005).

I en studien av Borello-France et al. (2008) deltog 28 kvinnor som utvärderades före

och efter bäckenbottenträning, med hjälp av en blåsdagbok. En skillnad sågs vid

träningen mellan de kvinnor som ej fyllt i dagboken korrekt jämfört med de kvinnor

som fyllt i dagboken rätt under hela studien. Detta resulterade i att de deltagare som fyllt

i dagboken felfritt visade på en större förbättring i sina symtom jämfört med de kvinnor

som ej fullföljt ifyllnandet av blåsdagboken (Borello-France et al. 2008).

1 Paula metoden är en metod som grundas på kroppens egna fallenhet att självläka. Övningarna innebär

att ringmuskulaturen runt alla kroppens öppningar aktiveras vid kontraktion efterföljt av vila. Metoden

används för att läka, förbättra livskvaliteten samt för att förädla sina förmågor (Liebergall-Wischnitzer et

al. 2005)

15

Bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok har visat sig vara en behandlingsmetod

som gör att deltagarna lättare kan förstå och se mönster gällande sin urininkontinens.

Metoden visar bland annat en reduktion gällande antalet läckage (Borello-France et al.

2008; Lee et al. 2005).

Fysisk aktivitet

I studien av Sackley et al. (2008) deltog 34 deltagare som delades upp i en

kontrollgrupp samt i en behandlingsgrupp. Deltagarna utförde rörelseträning

innehållande ansträngningsträning där styrka, balans och uthållighet ingick som ett

kontinensfrämjande hjälpmedel. Efter behandlingen hade endast sju av sexton deltagare

som ingick i interventionsgruppen urinläckage. I kontrollgruppen där endast vanlig vård

utfördes på deltagarna läckte nio av sexton deltagare urin före studien och därefter nio

av femton efter studien. Fem av deltagarna skulle fortsätta träningen efter studiens slut,

sex deltagare rapporterade att de fått användning av en ny kroppsdel som de ej tidigare

visste fanns. Tre deltagare upplevde träningen som negativ eftersom de drabbades av

trötthet, obehag och bristande motivation (Sackley et al. 2008).

Fysisk aktivitet har således visat på en minskning gällande antalet urinläckage (Sackley

et al. 2008).

Blåsträning med hjälp av blåsdagbok

I en studie av Perrin et al. (2005) deltog sju kvinnor som utöver bäckenbottenträning

även utövade blåsträning och utvärderade detta med hjälp av en blåsdagbok. Resultatet

visade på svårigheter att fylla i en blåsdagbok. Ofta glömdes dagboken bort, speciellt

när personerna var bortresta. Då kvinnorna i början av studien fyllde i sina

blåsdagböcker kunde ett medelvärde på cirka fyra urinläckage per dag noteras. Efter

träningen sågs ett minskat antal läckage från fyra till två urinläckage per dag med hjälp

av blåsträning. Tömningsmönstret för fem av kvinnorna låg på en normal nivå, vilket

innebär mellan fem till åtta tömningstillfällen per dag. Två av kvinnorna instruerades att

ändra sina toalettvanor genom att undvika att kissa i förebyggande syfte. Detta

resulterade således i att en av dessa två kvinnor kissade färre gånger per dag jämfört

med tidigare. Två andra kvinnor rapporterade att de väntat för länge innan de kissade

vilket ledde till fler urinläckage. En mer frekvent tömning av blåsan minskade antalet

läckage (Perrin et al. 2005).

Blåsträning med hjälp av blåsdagbok resulterade i en minskning i antalet urinläckage.

Dock ses inte blåsdagbok som ett bra hjälpmedel i studien. Sammanfattningsvis ses

endast blåsträning som en bra behandlingsmetod för urininkontinens utifrån denna

studie (Perrin et al. 2005).

Akupuktur

I en studie av Engberg et al. (2009) randomiserades deltagarna i två grupper, en

behandlingsgrupp respektive en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick reell

akupunktur till skillnad från kontrollgruppen som fick placebobehandling,

tillvägagångsättet och utförandet av behandligen var lika i båda grupperna. I

16

behandlingsgruppen användes akupunkturnålar som fördes in på olika ställlen av

kroppen, på ett djup mellan 20-40 mm. Nålarna fördes in och justerades manuellt. I

placebogruppen användes trubbiga akupunkurnålar likt vanliga akupunkturnålar till

utseendet. Skillnaden var att placebonålarna åkte in i handtaget på nålen vid kontakt

med huden vilket innebar att huden inte punkterades. Nålarna hölls på plats av

dubbelhäftande tejp. I båda grupperna utfördes behandlingarna under samma tidsperiod,

även insticksställena var detsamma. Behandlingsgruppen visade förbättringar gällande

urinläckage varje dag i en vecka efter behandling. Fyra veckor efter behandlingen sågs

endast en liten förbättring jämfört med vecka ett i antalet urinläckage, även

tömningsfrekvensen minskade i större utsträckning jämfört med kontrollgruppen.

Merparten av deltagarna rapporterade trötthet som ett symtom efter behandlingen.

Övriga biverkningar som uppkom i den aktiva akupunkturgruppen var bland annat

huvudvärk, illamående, yrsel och små blödningar vid insticksstället (Engberg et al.

2009).

I en annan randomiserad studie av Kim et al. (2008) var handakupunktur en åtgärd som

användes vid urininkontinens, vilket visade på en signifikant minskning i antalet

miktioner samt en mindre mängd urin vid urinläckagen. Den vaginala

kontraktionsstyrkan ökade i behandlingsgruppen, även det högst uppmätta vaginala

kontraktionstrycket ökade signifikant i behandlingsgruppen. Skillnader gällande antalet

miktioner, mängden urin vid läckagen samt antalet urinläckage mellan grupperna kunde

tydligt ses i samtliga utvärderingar (Kim et al. 2008).

I båda studierna har akupunktur således visat sig vara en effektiv behandlingsmetod vid

urininkontinens (Kim et al. 2008; Engberg et al. 2009).

17

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor

med urininkontinens. Resultatet grundas på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Kategorier som uppkom under litteraturstudien var bäckenbottenträning med

underkategorin bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet,

blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt akupunktur. Av resultatet framkom det att

bäckenbottenträning var den mest använda åtgärden för kvinnor med urininkontinens.

Varierande resultat gällande positiva och negativa effekter framkom i alla kategorier.

Resultatdiskussion

Som sjuksköterska är det viktigt att känna till att bäckenbottenträning är en metod att

använda för behandling av urininkontinens. I de granskade artiklarna visade resultaten

att kvinnorna kunde tillämpa bäckenbottenträning för att behandla sin urininkontinens

(Kondo et al. 2007; Lee et al. 2005; Hung et al. 2010; Hung et al. 2011; Perrin et al.

2005; Soo-Cheen et al. 2008; Liebergall-Wischnitzer et al. 2005; Borello-France et al.

2008). I litteraturstudiens resultat visades förbättringar gällande urinläckage hos

kvinnorna med hjälp av bäckenbottenträning i studierna av Kondo et al. (2007) och

Hung et al. (2010). Resultatet styrks i en äldre studie av Alewijnse et al. (2003) som

visade på en förbättring i kvinnors urinläckage vid bäckenbottenträning. Även McLean

et al. (2013) och Pereira et al. (2011) som inte uppkom vid författarnas litteratursökning

visade på en förbättring gällande kvinnornas urinläckage. I litteraturstudiens resultat

visade studien av Kondo et al. (2007) att några kvinnor helt botats från sin

urininkontinens med hjälp av knipövningar, något som kunde styrkas i studien av

Junginger et al. (2013) där 31 kvinnor av 55 deltagande helt botats eller förbättrats i sin

urininkontinens. Junginger et al. (2013) studie inkluderades ej i denna litteraturstudies

resultat då studiernas sökord inte överrensstämde med varandra. Hung et al. (2011) och

Soo-Cheen et al. (2008) visade i litteraturstudiens resultat att antalet tömningatillfällen

minskade vilket kunde styrkas i en äldre studie av Alewijnse et al. (2003) som visade

samma resultat.

Studierna visade även att ett fåtal kvinnor ej förbättrats i sina symtom (Kondo et al.

2007; Junginger et al. 2013). I Kondo et al. (2007) försämrades några kvinnor

ytterligare i sin urininkontinens efter bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning har

således visat både goda, negativa eller inga effekter alls. Trots några negativa resultat

tycks ändå bäckenbottenträningen vara en bra behandlingsmetod som hjälpte kvinnorna

i sin urininkontinens.

I litteraturstudiens resultat beskrev Perrin et al. (2005) att deltagarna fick muntlig

information angående bäckenbottenträning. Flertalet av kvinnorna beskrev svårigheter

att utföra knipövningarna då de var osäkra på hur de skulle gå till väga. I en annan

studie av Gallo och Staskin (1997) användes kassettband och muntlig information som

komplement till knipövningarna. Här visade resultatet på att kasettband gjorde det

lättare för deltagarna att utföra övningarna jämfört med muntlig information. Till

skillnad från muntlig information som givits kunde kassettbandet enkelt spelas upp igen

om kvinnorna kände sig osäkra eller hade glömt något moment (Gallo & Staskin 1997).

Författarna anser att variationen gällande litteraturstudiens resultat kan bero på hur

18

informationen givits och menar då att muntlig information lättare kan glömmas bort

jämfört om deltagarna fått skriftlig information eller inspelad information.

I litteraturstudiens resultatet framkom det att den vaginala kontraktionsstyrkan ökade

markant när bäckenbottenträning utfördes under en längre tidsperiod (Kondo et al.

2007). Liknande resultat kunde ses i studien av Lee et al. (2005) där kvinnorna utförde

bäckenbottenträning under en kortare tidsperiod. Detta visar att den vaginala

kontraktionsstyrkan förbättrades oberoende av träningsperiodens längd. Detta styrks i

studien av Castro et al. (2008) som ej ingick i litteraturstudiens resultat samt i studien av

Pereira et al. (2011) där samma träning utfördes, vilket även där visade på en förbättrad

styrka i bäckenbottenmuskulaturen. Av detta kan författarna dra slutsatsen att träningens

tidsperiod inte påverkar resultatet oavsett om träningen utförs under fyra veckor eller

sex veckor.

Blåshalsens vinkel och rotation ändrades vid bäckenbottengymnastik och återgick till en

mer eller mindre normal position (Hung et al. 2011). Detta kunde även bekräftas i

litteraturen av Weström et al. (2005) som beskrev att blåsan och blåshalsen stärks efter

bäckenbottenträning. Ytterligare en studie som styrker detta visade en förbättring i

blåshalsens position vid träning av muskulaturen (McLean et al. 2013). Författarna

ställer sig frågan om det finns ytterligare forskningsresultat som kan styrka eller

bestrida Hung et al. (2011) resultat gällande förbättringar i blåshalsens vinkel och

rotation.

Sackely et al. (2008) kunde i denna litteraturstudie visa att fysisk träning förbättrade

kvinnornas inkontinens gällande ett minskat antal urinläckage. Detta överensstämmer

med Liebergall-Wischnitzer et al. (2005) studie där kvinnor deltog i olika

motionsaktiviteter, vilket resulterade i färre urinläckage. Sackley et al. (2008) och

Liebergall-Wischnitzer et al (2005) resultat kunde styrkas i studien av Vinsnes et al.

(2012) som visade en förbättring av deltagarnas urinläckage vid fysisk aktivitet där de

bland annat tränade balans och muskelstyrka. Vinsnes et al. (2012) studie har som

kriterie att enbart inkludera kvinnor som är i behov av daglig hjälp, något som inte helt

motsvarar författarnas syfte och är därför ej en del av litteraturstudiens resultat. En

studie som inriktade sig mer på kvinnornas dagliga behov av hjälp relaterat till

urininkontinens istället för enbart behandling av urininkontinensen som författarnas

litteraturstudie handlar om. Författarna drar slutsatsen att fysisk aktivitet visade sig vara

en bra metod för att behandla urininkontinens.

I litteraturstudiens resultat sågs en minskning av antalet läckage per dag vid blåsträning

med hjälp av blåsdagbok (Perrin et al. 2005) vilket även kunde styrkas i en äldre studie

av Subak et al. (2002) där en reduktion av antalet urinläckage per dygn kunde bekräftas.

Ytterligare en äldre studie som styrker resultatet visade på ett minskande antal

urinläckage (Locher et al. 2001). Det framkom även av litteraturstudiens resultat att inga

kvinnor helt botades i sin urininkontinens efter blåsträning. Många av studiernas

deltagare upplevde att deras inkontinensbesvär blev bättre av blåsträning (Perrin et al.

2005). I studien av Subak et al. (2002) visade en stor del av kvinnorna att de blev botade

i sina symtom gällande urinläckagen med hjälp av blåsträning. Författarna drar

slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat att blåsträning är en användbar åtgärd vid

urininkontinens.

19

Det framkom i litteraturstudiens resultat att akupunktur var en åtgärd som visade på

förbättring beträffande urininkontinens hos kvinnor. Antalet tömningstillfällen

minskade vilket synliggjordes i studierna av Engberg et al. (2009) och Kim et al.

(2008). Även antalet läckage per dag förbättrades (Engberg et al. 2009), mängden urin

per läckage minskade och vaginalstyrkan i bäckenbottenmuskulaturen stärktes (Kim et

al. 2008). Resultaten kunde styrkas i en annan forskningsstudie av Emmons och Otto

(2005) där akupunktur utövades, en studie som inte inkluderades i litteraturstudiens

resultat utifrån de sökord författarna valde att söka på. Kvinnor randomiserades till en

reell akupunkturgrupp eller en placebogrupp. Behandlingsgruppen visade förbättring på

läckagefrekvensen. Den maximala blåskapaciteten ökade vilket resulterade i en förhöjd

tömningsvolym (Emmons & Otto 2005). Resultatet gällande akupunktur som

intervention styrks även i studien av Bergström et al. (2000), en studie som inte är inom

ramen för författarnas inklusionkriterier, som visade på minskade trängningssymtom,

minskat antal tömningstillfällen samt förbättringar angående antalet läckage (Bergström

et al. 2000).

I litteraturstudiens resultat framkom det i artikeln av Engberg et al. (2009) att

biverkningar förekom till följd av akupunkturbehandlingen i form av huvudvärk,

trötthet, illamående, yrsel samt små blödningar vid insticksstället. Liknande resultat

sågs i en annan studie av Emmons och Otto (2005) där blödningar och blåmärken

uppstod och deltagarna kände obehag relaterat till nålarnas placering. Detta kunde inte

Bergström et al. (2000) påvisa i sin studie, då deltagarna ej upplevde några biverkningar

eller komplikationer efter behandling med akupunktur. Författarna saknar en

uppfattning om biverkningar är mer vanligt eller inte vid akupunkturbehandling.

Litteraturstudiens resultat beträffande akupunktur visade sig ge en god effekt.

Metoddiskussion

En litteraturstudie innebär att ett valt ämne studeras med hjälp av aktuell forskning som

sedan sammanställs. Den aktuella forskningen består av vetenskapliga artiklar som

bearbetas och analyseras (Forsberg & Wengström 2013). I litteraturstudien användes

Polit och Becks (2011) niostegsmodell som metod. Ett kritiskt tänkande samt träning i

databassökning är delar som beskrivs i denna typ av metod. Författarna anser att

niostegsmodellen skapar en tydlig struktur för hur en litteraturstudie ska vara uppbyggd.

Sjuksköterskan förbereds således för sitt kommande yrke, för att lättare kunna söka

aktuell och relevant kunskap (Polit & Beck 2011)

Databassökningarna utfördes i PubMed och CINAHL som fokuserar på

omvårdnadsforskning. Resultatet begränsades gällande antalet artiklar då endast två

databaser användes. Om sökningen utgått från fler databaser kunde ett större antal

betydelsefulla artiklar ha använts i resultatet, vilket skulle kunna påverkat

litteraturstudiens resultat. I PudMed användes female, urinary incontinence och

intervention som MeSH termer samt nurs* som söktes i fritext. I CINAHL söktes orden

female och urinary incontinence som headings och intervention som fritextsökning.

Sökordet female var ett ämnesord till skillnad från women som var en fritextsökning,

vilket resulterade i att sökordet women valdes bort. Författarna valde då att använda

ordet female, då ämnesord ger ett tydligare resultat. Hade andra oprövade sökord som

20

till exempel kvinnors erfarenheter av att behandla sin urininkontinens valts, kunnde det

innebära att annan ny kunskap lyfts fram gällande åtgärder vid urininkontinens.

Artiklarnas titlar och abstrakt lästes i urval ett för att urskilja adekvat information som

kunde relateras till författarnas syfte. Den här typen av granskning kunde göra att

betydelsefull information fallit bort. Då författarna efter urval 2 inte var säkra på om

antalet artiklar skulle räcka, då en av artiklarna inte kunde läsas i sin helhet, utan fick

köpas, visste inte författarna om denna artikel kunde användas efter granskningen.

Beslutet togs därför att genomföra en manuell sökning för att säkerställa antalet artiklar.

Artiklarna i litteraturstudien var engelskspråkiga vilket resulterade i svårigheter

gällande översättningar, trots användandet av lexikon. När texten översattes kunde lätt

feltolkningar uppstå. Då författarna endast använt sig av kvantitativa artiklar som

tillämpat olika mätinstrument kunde resultatet lätt tolkas med hjälp av bland annat

tabeller och på så sätt kunde misstolkningar av texten i större utsträckning undvikas.

Författarna har noggrant analyserat artiklarnas resultat för att kunna urskilja kategorier.

Detta har gjorts med hjälp av Polit och Becks (2011) niostegsmodell som lägger vikten

på kategorisering för att på ett effektivt sätt få fram tydliga kategorier. Trovärdigheten

ses i litteraturstudien eftersom författarna genom hela analysen varit noggranna i sin

artikelgranskning då genom att både enskilt och gemensamt läst artiklarnas resultat och

enbart samlat in data som svarat på syftet. Trots att Polit och Becks (2011)

niostegsmodell ses som trovärdig belyses även negativa aspekter bestående av att

författarnas förståelse kan påverka analysarbetet genom att omedvetet inkludera sina

egna tolkningar utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper, vilket kan förvränga

resultatet (Polit & Beck 2011).

Författarna ställde sig frågan om annan kunskap lyfts fram om sökningarna gjorts på

annat språk till exempel på tyska eller spanska, då inklusionskriterierna enbart

innefattade språken svenska och engelska. Trots att detta kan ses som en nackdel menar

författarna att val av engelska artiklar även kan vara till en fördel. Detta då flertalet

människor i världen kan engelska vilket gör att materialet lätt kan spridas och läsas av

alla.

Författarna har endast hittat enstaka artiklar om akupunktur som en åtgärd vid

urininkontinens, och därför undrar författarna om en sökning med fokus på akupunktur

hade givit en annan bild över kunskapsområdet.

Klinisk betydelse

Författarna har valt att studera urininkontinens hos kvinnor vilket är ett vanligt

förekommande problem som sjukvårdspersonal ofta stöter på. Litteraturstudien visar på

olika omvårdnadsåtgärder vid urininkontinens som både sjukvårdspersonal och

allmänheten kan ha nytta av. Urininkontinens medför en stor kostnad för samhället

vilket gör det viktigt att försöka minska kostnaderna, så att en mindre mängd

inkontinenshjälpmedel används. Då bäckenbottenträning, blåsträning och fysisk

aktivitet kan utföras vart och när som helst och är helt kostnadsfritt är det bra att som

sjuksköterska rekommendera denna metod till kvinnorna för att behandla sin

urininkontinens

21

Förslag till fortsatt forskning

Författarna menar att det finns en betydande risk att urininkontinens kommer att öka i

framtiden relaterat till en högre ålder hos befolkningen. Mer forskning behövs för att

hitta nya metoder som lättare kan användas för att hjälpa kvinnorna i deras utsatta

situation. Då studiens resultat visat på att akupunktur var en bra men inte så omfattande

och vanlig behandlingsmetod, skulle författarna vilja se mer forskning gällande

akupunktur och dess inverkan på urininkontinens. Författarna menar att mer kunskaper

gällande akupunkturens effekter på urininkontinens behövs. Ett annat

forskningsalternativ skulle vara att screena kvinnor över en viss ålder för att fånga upp

dem i ett tidigare skede i sina symtom innan en fullt utvecklad urininkontinens

uppkommit, och på det sättet kanske kunna minska kostnaderna gällande

inkontinenshjälpmedel.

Slutsats

Författarna drar slutsatsen från studien att sjuksköterskan har ett stort ansvar kring

patienter med urininkontinens. Genom god kunskap angående omvårdnadsåtgärder vid

urininkontinens kan sjuksköterskan i ett tidigt skede hjälpa fler kvinnor i sin utsatta

situation. I litteraturstudien framkom en rad olika omvårdnadsåtgärder som kan

tillämpas på kvinnor med urininkontinens.. Föreliggande litteraturstudie visade att

bäckenbottenträning är en av de vanligaste och mest använda åtgärderna vid

urininkontinens. Bäckenbottenträning visade på mest förbättring, men det fanns även de

kvinnor som blev försämrade. Blåsträning visade sig vara ännu en effektiv metod för att

behandla urininkontinens. Akupunktur är en åtgärd som även den visat sig ha en bra

effekt, med få biverkningar. Trots detta ses inte akupunktur som en vanligt använd

åtgärd vid urininkontinens. Oavsett vilka åtgärder som utfördes visade alla artiklar i

litteraturstudien på ett minskat urinläckage.

22

Referenslista

Abrams, P., Cardozo, L., Fall, M., Griffiths, D., Rosier, P., Ulmsten, U., Van

Kerrebroeck, P., Victor, A. & Wein, A. (2003). The standardisation of terminology in

lower urinary tract function: report from the standardisation sub-committee of the

International Continence Society. Urology. 61 (1), 37-49.

Albers-Heitner, P., Lagro-Janssen, T.A., Joore, M.M., Berghmans, B.L., Nieman, F.F.,

Venema, P.P., Severens, J.J. & Winkens, R.R. (2011). Effectiveness of involving a

nurse specialist for patients with urinary incontinence in primary care: results of a

pragmatic multicentre randomised controlled trial. International Journal of Clinical

Practice, 65 (6), 705-712.

Alewijnse, D., Metsemakers, J.F., Mesters, I.E. & Van den Borne, B. (2003).

Effectiveness of pelvic floor muscle exercise therapy supplemented with a health

education program to promote long-term adherence among women with urinary

incontinence. Neurourology and urodynamics, 22 (4), 284-295.

Asplund, R. (2002). Nokturi och nattlig polyuri bland äldre. Behandling viktig för att

höja patientens livskvalitet och minska skaderisker. Läkartidningen, 44 (99), 4370-

4373.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, H. & Larsson, G. (2003). Blåsträning vid idiopatiskt trängningssyndrom. I

Norlén, L. & Siltberg, H. (red.) Hålla tätt 19 ledande specialister om

diagnostik,behandling och psykologi vid inkontinens och överaktiv blåsa. Täby: Pfizer.

s.75-85.

Bergström, K., Carlsson, C.P., Lindholm, C. & Widengren, R. (2000). Improvement of

urge- and mixed-type incontinence after acupuncture treatment among elderly women –

a pilot study. Journal of the autonomic nervous system, 79 (2-3), 173-180.

Borello-France, D., Downey, P., Zyczynski, H. & Rause, C. (2008). Continence and

quality-of-life outcomes 6 months following an intensive pelvic-floor muscle exercise

program for female stress urinary incontinence: a randomized trial comparing low- and

high-frequency maintenance exercise. Physical Therapy, 88 (12), 1545-1553.

Castro, R.A., Arruda, R.M., Zanetti, M.R., Santos, P.D., Sartori, M.G. & Girão, M.J.

(2008). Single-blind, randomized, controlled trial of pelvic floor muscle training,

electrical stimulation, vaginalcones, and no active treatment in the management of stress

urinary incontinence. Clinics, 63 (4), 465-472.

Dede, H., Dolen, I., Dede, F.S. & Sivaslioglu, A.A. (2012). What is the success of drug

treatment in urge urinary incontinence? What should be measured?.Archives of

Gynecology and Obstetrics, 287 (3), 511-518.

Emmons, S.L. & Otto, L. (2005). Acupuncture for overactive bladder: a randomized

controlled trial. Obstetrics and gynecology, 106 (1), 138-143.

23

Engberg. S., Cohen, S. & Sereika, S. (2009). The efficacy of acupuncture in treating

urge and mixed incontinence in women: a pilot study. Journal Of Wound, Ostomy &

Continence Nursing, 36 (6), 661-670.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och

kultur.

Gallo, M.L. & Staskin, D.R. (1997). Cuse to action: pelvic floor muscle exercise

compliance in women with stress urinary incontinence. Neurourology and urodynamics,

16 (3), 167-177.

Gumus, I.I., Surgit, O. & Kaygusuz, I. (2013). Laparoscopic single-port Burch

colposuspension with an extraperitoneal approach and standard instruments for stress

urinary incontinence: Early results from a series of 15 patients. Minimaly invasive

therapy & allied technologies, 22 (2), 116-121.

Hellström, L. (2003). Psykosociala synpunkter. I Norlén, L. & Siltberg, H. (red.) Hålla

tätt 19 ledande specialister om diagnostik,behandling och psykologi vid inkontinens och

överaktiv blåsa. Täby: Pfizer. s. 19-25.

Hung, H.C., Hsiao, S.M., Chih, S.Y., Lin, H.H. & Tsauo, J.Y. (2010). An alternative

intervention for urinary incontinence: retraining diaphragmatic, deep abdominal and

pelvic floor muscle coordinated function. Manual Therapy, 15 (3), 273-279.

Hung, H.C., Hsaio, S.M., Chih, S.Y., Lin, H.H. & Tsauo, J.Y. (2011). Effect of pelvic-

floor muscle strengthening on bladder neck mobility: a clinical trial. A Clinical Trial.

Physical Therapy, 91 (7), 1030-1038.

International council of nurses [ICN]. (2007). ICN:s etiska kod för sjusköterskor.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pd

f [2013-12-20].

Jackson, S. (1997). The patient with an overactive bladder - symtoms and quality of life

issues. Urology. 50 (6A), 18-22.

Junginger, B., Seibt, E. & Baessler, K. (2013). Bladder-neck effective, integrative

pelvic floor rehabilitation program: follow-up investigation. European journal of

obstetrics, gynecology, and reproductive biology. Ahead of print. Doi 10.1016/j.ejogrb.

Kim, J.H., Nam, D., Park, M.K., Lee, E.S. & Kim, S.H. (2008). Randomized control

trial of hand acupuncture for female stress urinary incontinence. Acupuncture & electro-

therapeutics research, 33 (3-4), 179-192.

Kondo, A., Emoto, A., Katho, K., Ozawa, H. & Kamihira, O. (2007). Long-term results

of the pelvic floor muscle training for female urinary incontinence: an 8-years transition

tree and predictive parameters. Neurourology and urodynamics, 26 (4), 495-501.

24

Lee, C., Johnson, C. & Chiarelli, P. (2005). Women´s waterworks: evaluating an elderly

intervention for incontinence among adult women. Australian & New Zeeland

Continence Journal, 11 (1), 11-16.

Liebergall-Wischnitzer, M., Hochner-Celnikier, D., Lavy, Y., Manor, O., Arbel, R. &

Paltiel, O. (2005). Paula method of circular muscle exercises for urinary stress

incontinence - a clinical trial. International Urogynecology Journal and Pelvic Floor

Dysfunction, 16 (5), 345-351.

Lindskog, B.I. (2005). Medicinsk miniordbok. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Locher, J.L., Goode, P.S., Roth, D.L., Worrell, R.L. & Burgio, K.L. (2001). Reliability

assessment of the bladder diary for urinary incontinence in older women. The journals

of gerontology. Serie A, biological sciences and medical sciences, 56 (1), 32-35.

Läkemedelsindustriföreningen (2012). FASS: Förteckning over humanläkemedel.

Stockholm: Läkemedelsindustriföreningens Service AB (LIF).

Martini, F. & Bartholomew, E. (2010). Essentials of anatomy & physiology. San

Francisco: Benjamin Cummings.

Maserejian, N.N., Minassian, V.A., Chen, S., Hall, S.A., McKinlay, J.B. & Tennstedt,

S.L. (2013). Treatment status and risk factors for incidence and persistence of urinary

incontinence in women. The International Urogynecological Journal. Ahead of print.

DOI 10.1007/s00192-013-2288-3.

McLean, L., Varette, K., Gentilcore-Saulnier, E., Harvey, M.A. & Sauerbrei, E. (2013).

Pelvic floor muscle training in women with stress urinary incontinence causes

hypertrophy of the urethral sphincters and reduces bladder neck mobility during

coughing. Neurourology and urodynamics, 32 (8), 1096-1002.

Miller, J. & Hoffman, E. (2006). The causes and consequences of overactive bladder.

Journal Of Women's Health (15409996), 15 (3), 251-260.

Milsom, I. (2010). Epidemiologi och samhällseffekter. I Altman, D., Falconer, C. &

Zetterström, J. (red.) Urogynekologi. Lund: Studentlitteratur. s. 17-23.

Monz, B., Pons, M.E., Hampel, C., Hunskaar, S., Quail, D., Samsioe, G., Sykes, D.,

Wagg, A. & Papanicolaou, S. (2005). Patient-reported impact of urinary incontinence.

Results from treatment seeking women in 14 European countries. Maturitas, 52 (2), 24-

34.

Mörlin, B. (2010). Klinisk diagnostik. I Altman, D., Falconer, C. & Zetterström, J.

(red.) Urogynekologi. Lund: Studentlitteratur. s. 43-56.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

Paterson, J., Bunn, S., Kowanko, I., Van Loon, A., Stein, I. & Pretty, L. (2003).

Selection of continence products: perspectives of people who have incontinence and

their carers. Disability and rehabilitation, 25 (17), 955-963.

25

Pereira, V.S., Correia, G.N. & Driusso, P. (2011). Individual and group pelvic floor

muscle training versus no treatment in female stress urinary incontinence: a randomized

controlled pilot study. European journal of obstetrics, gynecology, and reproductive

biology, 159 (2), 465-471.

Perrin, L., Dauphinée, S.W., Corcos, J., Hanley, J.A. & Kuchel, G.A. (2005). Pelvic

floor muscle training with biofeedback and bladder training in elderly women: a

feasibility study. Journal of Wound, Ostomy, and Continence Nursing, 32 (3), 186-199.

Polit, F.D. & Beck, T. C. (2011). Nursing research: Generating and Assessing Evidence

for Nursing Practice. New York: Lippincott Williams & Wilkins.

Sackley, C., Rodrigues, N., Van den Berg, M., Badger, F., Wright, C., Besemer, J., Van

Reeuwijk, K. & Van Wely, L. (2008). A phase 2 exploratory cluster randomized

controlles trial of a group mobility training and staff education intervention to promote

urinary continence in UK care homes. Clinical Rehabilitation, 22 (8), 714-721.

Samuelsson, E., Månsson, L. & Milsom, I. (2001) Incontinence aids in Sweden: users

and costs. BJU International, 88 (9), 893–898.

Sand, O., Sjaastad, O V., Haug, E. & Bjålie, J G. (2007). Människokroppen: fysiologi

och anatomi. Stockholm: Liber.

Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi. 2,

Sjukdomar och behandling. Stockholm: Natur och kultur.

Siu, L.S., Chang, A.M., Yip, S.K. & Chang, A.M.Z. (2003). Compliance with a pelvic

muscle exercise program as a causal predictor of urinary stress incontinence amongst

Chinese women. Neurourology and urodynamics, 22 (7), 659-663.

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjusköterska.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf [2013-12-20].

Soo-Cheen, N.G., Tzu-Li, L., Su-Jung, C., Hui-Lung, T., Shu-Woan, H. & Gin-Den, C.

(2008). Nursing intervention to enhance efficacy of home practice of pelvic floor

muscle exercises in treating mixed urinary incontinence. International Urogynecology

Journal and Pelvic Floor Dysfunction, 19 (5), 637-642.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2000). Behandling av urininkontinens:

Urininkontinens hos äldre: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU)

Subak, L., Quesenberry, C., Posner, S., Cattolica, E. & Soghikian, K. (2002). The Effect

of Behavioral Therapy on Urinary Incontinence: A Randomized Controlled Trial.

Obstetrics & Gynecology, 100 (1), 72–78.

Svensk sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. [Elektronisk].

Tillgänglig:http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/Vardegrund

.for.omvardnad.web.pdf [2013-12-20].

26

Sørbye, L., Finne-Soveri, H., Ljunggren, G., Topinkova, E., Garms-Homolova, V.,

Jensdóttir, A. & Bernabei, R. (2009). Urinary incontinence and use of pads - clinical

features and need for help in home care at 11 sites in Europe. Scandinavian Journal Of

Caring Sciences, 23 (1), 33-44.

Teunissen, D., Van Den Bosch, W., Van Weel, C. & Lagro-Janssen, T. (2006). ‘‘It can

always happen’’: The impact of urinary incontinence on elderly men and women.

Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24 (3), 166-173.

Ulmsten, U. & Norlén, L. (2003). Kirurgisk behandling. I Norlén, L. & Siltberg, H.

(red.) Hålla tätt 19 ledande specialister om diagnostik,behandling och psykologi vid

inkontinens och överaktiv blåsa. Täby: Pfizer. s. 103-113.

Vinsnes, A.G., Helbostad, J.L., Nyrønning, S., Harkless, G.E., Granbo, R. & Seim, A.

(2012). Effect of physical training on urinary incontinence: a randomized parallel group

trial in nursing homes. Clinical intervention in aging. Ahead of print. Doi

10.2147/CIA.S25326.

Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U.B. (2005). Obstetrik och

gynekologi: klinik och vård. Lund: Studentlitteratur.

Xu, D, & Kane, R.L. (2013). Effect of urinary incontinence on older nursing home

residents' self-reported quality of life. Journal of the American Geriatrics Society. 61

(9), 1473-1481.

1

Bilaga 1 Artikelmatris

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Borello-France, D., Downey, P.,

Zyczynski, H. & Rause, C.

2008

Continence and quality-of-life

outcomes 6 months following an

intensive pelvic-floor muscle exercise

program for female stress urinary

incontinence: a randomized trial

comparing low- and high-frequency

maintenance exercise.

Utvärdera kontinens och livskvalitet,

en 6 månaders uppföljning efter

utskrivning. Utvärdera effekten av låg

respektive hög frekvens vid

bäckenbottenträning under en 6

månaders period.

Kvantitativ. Randomiserad

kontrollerad studie.

Deltagare= 28 kvinnor. Bortfall= 16 st.

Kvinnorna delades in i två grupper där

hälften av deltagarna skulle träna

liggandes och andra hälften ståendes

samt i liggande kroppsställning. Ena

gruppen tränade en gång i veckan

medan andra gruppen tränade fyra

gånger i veckan.

Resultatet visar på skillnad i antal

läckage per vecka och volymen av

urinläckagen under vägning av

inkontinenshjälpmedel som var ganska

små och ej signifikant olika mellan de

två träningsgrupperna. Några av

kvinnorna lämnade in en komplett

ifylld blåsdagbok efter sex månaders

uppföljning som kunde utvärderas.

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Engberg, S., Cohen, S. & Sereika, S-

M.

2009

The efficacy of acupuncture in treating

urge and mixed incontinence in

women: a pilot study.

Det primära syftet var att undersöka

underlaget för att göra en större

randomiserad studie angående om det

fanns preliminära bevis för att

akupunktur kan vara effektivt för att

minska urininkontinens hos kvinnor

med trängnings eller blandinkontinens.

Kvantitativ. Pilotstudie. Ramdomiserad

dubbelblindteknik.

9 deltagare deltog. Bortfall: 54.

Av de nio kvinnor som deltog genom

hela studien visade merparten en

förbättring i akupunkturgruppen från

vecka ett till fyra. I placebogruppen

visade två femtedelar på förbättring

första veckan efter behandling. Vidare

försämrades merparten av deltagarna i

sina symtom mellan vecka ett och

fyra.

2

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Hung, H., Hsiao, S.., Chih, S., Lin, H.

& Tsauo, J.

2010

An alternative intervention for urinary

incontinence: Retraining

diaphragmatic, deep abdominal and

pelvic floor muscle coordinated

function.

Undersöka effekten av behandling av

kvinnor med stress eller

blandinkontinens med djup diafragma

träning samt bäckenbottenträning.

Kvantitativ. Randomiserad

kontrollerad studie.

Deltagare= 64 Kvinnor. Bortfall= 175.

Två frågor gällande urininkontinens

ställdes för att säkerställa typen av

urininkontinens och göra kvinnorna

behöriga till att delta i studien. Av

resultatet delades kvinnorna

slumpmässigt in i en kontrollgrupp och

träningsgrupp.

Resultatet visade att fler deltagare i

träningsgruppen rapporterade att de var

botade eller förbättrade i sina symtom

jämfört med kontrollgruppen.

Deltagarna i båda grupperna minskade

tömningsfrekvensen per dag. Maximala

vaginala trycket visade på förbättring.

Tiden mellan miktionera ökade efter

fyra månader.

Det visade ingen skillnad efter

behandlingen mellan de båda

grupperna i minskning av mängden

urin och urinläckage.

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Hung, HC., Hsiao, SM., Chih, SY.,

Lin, HH. & Tsauo, JY.

2011

Effect of pelvic-floor muscle

strengthening on bladder neck

mobility: a clinical trial.

Syftet med studien var att utreda

effekterna av bäckenbottenträning

angående blåshalsens rörlighet, för

kvinnor med stressinkontinens eller

blandinkontinens.

Kvantitativ. Singelgrupp, pretest-

posttest.

Deltagare= 23 kvinnor med bland och

stressinkontinens deltog. Inget bortfall

redovisas. Kvinnorna fick information

angående anatomin och fysiologin

gällande urinblåsan samt information

angående urininkontinens.

Undervisning i bäckenbottenträning

samt inspektion av muskelstyrka.

Efter ett fyra månaders

träningsprogram ökade blåshalsens

vinkel, rotation och rörlighet vid

bäckenbottenträning. Effekten av

bäckenbottenträning var liten till

måttlig gällande blåshalsens vinkel och

rotation och hög gällande blåshalsens

rörlighet. Några kvinnor botades och

förbättrades i sin urininkontinens.

Bäckenbottenmuskelstyrkan samt den

vaginal åtstramningen visade på

förbättring.

3

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Kim, JH., Nam, D., Park, MK., Lee.

ES. & Kim, SH.

2008

Randomized control trial of hand

acupuncture for female stress urinary

incontinence.

Utvärdera effekten av handakupunktur

som behandling på kvinnor med

stressinkontinens.

Kvantitativ. Randomiserad

kontrollerad pilot studie.

Deltagare= 52 kvinnor diagnostiserade

med stressinkontinens som

rekryterades till studien. Bortfall= 0.

Den experimentella handakutpunktur

gruppen minskade sin urininkontinens

signifikant i frekvens och mängd

jämfört med placebogruppen där ingen

förbättring sågs. Vaginalstyrkan ökade

i experimentella gruppen till skillnad

från placebogruppen där ingen

förbättring sågs.

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Kondo, A., Emoto, A., Katho, K.,

Ozawa, H. & Kamihira, O.

2007

Long-term results of the pelvic floor

muscle training for female urinary

incontinence: an 8-year transition tree

and predictive parameters

Efter åtta år utvärderas 79 kvinnor som

utfört bäckenbottenträning.

Behandlingens framgång och

misslyckande analyserades samt en

identifiering av parametrar gynsamma

för behandlingen gjordes.

Kvantitativ. Frågeformulär med slutna

frågor angående urininkontinens.

Deltagare= 79 kvinnor. Bortfall= 50.

Av 79 kvinnor som deltog genom hela

studien var 31 personer nöjda med

behandlingen medan 48 personer var

missnöjda. Några kvinnor ansåg sig

botade medan andra förbättrades i sin

urininkontinens. Muskel

kontraktionsstyrkan visade på

förbättring efter

bäckenbottenträningen.

4

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Lee, C., Johnson, C. & Chiarelli, P.

2005

Women´s waterworks: evaluating an

elderly intervention for incontinence

among adult women.

Syfte med studien var att analysera

kvinnor med ansträngning, trängning

och blandinkontinens i ett

åtgärdsprogram.

Kvantitativ studie. Experimentell

randomiserad kontrollerad studie.

Deltagare= 56 kvinnor fullföljde hela

studien på sexton veckor. Bortfall = 34.

Kvinnorna blev uppdelade i två

grupper, en behandlingsgrupp och en

fyra veckors väntelistegrupp.

Resultatet kan inte jämföras mellan

grupperna, då det sattes ihop till ett

enda resultat. Inkontinenssymtomen

förbättrades efter träningen. De mått

som uppmätts gällande styrkan i

bäckenbottenmuskulaturen visade på

förbättring. Volymen vid

miktionstillfällena ökade under dygnet

trots att vätskeintaget ej förändrats.

Blåsfunktionen förbättrades med hjälp

av blåsdagboken.

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Liebergall-Wischnitzer, M., Hochner-

Celnikier, D., Lavy, Y., Manor, O.,

Arbel, R. & Paltiel, O.

2005

Paula method of circular muscle

exercises for urinary stress

incontinence--a clinical trial.

Bestämma effektiviteten av Paula

metoden för stressinkontinens

Kvantitativ. Randomiserad

kontrollerad studie. Kvinnorna delades

upp i två grupper.

Deltagare= 59 kvinnor. Bortfall= 61.

Resultatet visade att merparten av

deltagarna i båda grupper fick en

signifikant ökning av styrkan i

bäckenbottenmuskulaturen. En

minskning i volymen vid urinläckage

sågs.

5

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Perrin L, Dauphinée SW, Corcos J,

Hanley JA, Kuchel GA.

2005

Pelvic floor muscle training with

biofeedback and bladder training in

elderly women: a feasibility study.

Det primära syftet med denna studie

var att bestämma hur ett kliniskt försök

av bäckenbottenträning samt

biofeedback i kombination med

blåsträning var möjligt för kvinnor med

urininkontinens som fyllt 75.

Kvantitativ. Före och efter

multicenterstudie.

Deltagare= 7 kvinnor. Bortfall= 9.

Deltagarna undervisades gällande

urinmätning, vägning av

inkontinensskydd samt hur en tre

dagars blåsdagbok skulle fyllas i. De

träffade urologen och fick med ett

träningsprogram hem. Studiens längd

var mellan tolv-femton veckor.

Resultatet visade att många av

deltagarna ville få mer information

angående bäckenbottenträning. De

flesta kvinnor tyckte att övningarna var

svåra att genomföra men blev

lättare under studiens gång. Resultatet

av träningen visade att antalet läckage,

antalet trängningstillfällen samt antalet

tömningstillfällen minskade.

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Sackley, C., Rodrigues, N., Van den

Berg, M., Badger, F., Wright, C.,

Besemer, J., Van Reeuwijk, K. & Van

Wely, L.

2008

A phase II exploratory cluster

randomized controlled trial of a group

mobility training and staff education

intervention to promote urinary

continence in UK care homes.

Kan kontinensen hos vårdtagarna på

äldreboende bli positivt påverkad av

träning och utbildning som åtgärder?

Kvantitativ. Fas två pilotstudie,

explorativ randomiserad kontrollerad

studie.

Deltagare: 32. Bortfall: 2.

Resultatet visade på förbättring mellan

grupperna i antalet läckage. Några

deltagare rapporterade negativa

erfarenheter så som trötthet,

obekvämdhet vid träning och en

minskad motivation till träning.

6

Författare, årtal, titel Syfte Metod Huvudresultat

Soo-Cheen, Ng., Tzu-Li, Lin., Su-Jung,

C., Hui-Lung, T., Shu-Woan, H. &

Gin-Den, C.

2008

Nursing intervention to enhance

efficacy of home practice of pelvic

floor muscle exercises in treating

mixed urinary incontinence

Utvärdera effekten av

omvårdnadsåtgäder för att förbättra

bäckenbottenprogram i hemmiljön.

Kvantitativ. Randomiserad

kontrollerad studie med frågeformulär.

Deltagare= 68 kvinnor. Bortfall=145

Enkät. Deltagarna fick utbildning i

anatomin om bäckenbotten, urinblåsan

och urinröret. De fick instruktioner hur

de skulle utöva bäckbottenövningarna

hemma.

Symtom av frekvens, nattdiures,

trängningsinkontinen visade på bättre

resultat i studiegruppen jämfört med

kontrollgruppen. Det syntes ingen

skillnad mellan grupperna gällande en

minsking av symtom efter tre månaders

träning. Efter en sexmånaders

träningsperiod sågs däremot en

minskning av symtom mellan

grupperna.