Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna och de vuxenstuderande
SFS 2011:130
Presentatör
Presentationsanteckningar
Skolverket, skolinspektionen, specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skolverket – vad vi ska göra�Skolinspektionen – att det blir gjort�SPSM – stötta, så att alla får likvärdiga möjligheter att uppnå målen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten(SPSM)
Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga.
Det gör vi genom att• ge specialpedagogiskt stöd• erbjuda undervisning i specialskolor• utveckla och producera läromedel • fördela statsbidrag
Tillgänglighet handlar om mötet mellan
elev och lärmiljö
Presentatör
Presentationsanteckningar
Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet och inkludering. (Integrering- sammanfoga, fysisk placering Inkludering- mångfald, likvärdighet, delaktighet en process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgängligheten till lärande, kultur och samhälle samt minska exkludering i utbildningen (Unesco) Exkludering- avskilja, ställa utanför) (Inkludering • Det handlar om likvärdighet men olika vägar: "Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla." • Det handlar inte om en enskild lärares ansvar utan om allas ansvar: "Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. forsknings och utvecklingsrapport Det kanske viktigaste av allt för en tillgänglig utbildning är att alla som jobbar och är ansvariga för förskolor och skolor är medvetna om hur viktigt det är med tillgänglighet. Först då blir en likvärdig utbildning för alla möjlig. På alla sidor under ”Stöd i skolan” står tillgänglighet i fokus. Där får du tips och kan inhämta kunskap om pedagogiska strategier och om pedagogiska verktyg som kan stödja tillgängligheten inom din verksamhet. Organisation, grupp och individ När vi planerar och organiserar utbildning eller verksamhet behöver vi beakta de olika konsekvenserna på organisations-, grupp- och individnivå. Organisationsnivå: Prioriteringar i resurstilldelning Flexibel organisation Kompetensutveckling Samverkan Tillgång till specialistkunskap Gruppnivå: Materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler En social miljö som främjar samspel Ett positivt klassrumsklimat Positiva attityder till olikheter Flexibla pedagogiska strategier Anpassning av läromedel Individnivå: Lärande utifrån individens förutsättningar. Tillgänglighet i skolan styrs av olika lagar: Skollagen Arbetsmiljölagen Diskrimineringslagen (Integrering- sammanfoga, fysisk placering Inkludering- mångfald, likvärdighet, delaktighet en process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgängligheten till lärande, kultur och samhälle samt minska exkludering i utbildningen (Unesco) Exkludering- avskilja, ställa utanför)
Ny diskrimineringsgrund
Nytt förbud i diskrimineringslagen, träder i kraft den 1 januari 2015.
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska enligt en ny lagstiftning klassas som en form av diskriminering.
Vi får därmed tydligare rättighetsperspektiv.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering (AU8) Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar. Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar. Att se, tänka och agera ut ifrån ett rättighetsperspektiv kan vara svårt men absolut nödvändigt i arbetet med varje enskilt barns/elevs rätt till en tillgänglig utbildning så att det utvecklas så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar.
FunktionsnedsättningNedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
FunktionshinderDen begränsning som en funktionsnedsättning innebär för enperson i relation till omgivningen.
Socialstyrelsens terminologibank
Definitioner
6
Presentatör
Presentationsanteckningar
Skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder. Ingen är sin funktionsnedsättning, personen sätts främst ex. Lisa har en språkstörning, Kalle har dyslexi.
Individuellt/kategoriskt eller relationellt perspektivSvårigheter kan vara orsakade av de förhållanden, normer, värderingar och förväntningar som kännetecknar den verksamhet eleven befinner sig i.
• I det individuella/kategoriska perspektivet kopplas skolsvårigheter till brister hos elev, det är eleven som är problemet genom att avvika från det som anses normalt.
• I det relationella perspektivet ser man mer till det som uppstår i mötet mellan elev och omgivning, man fokuserar mer på samspel och interaktion mellan människor.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Alla barn och elever ska ges möjligheter att utvecklas så långt det är möjligt. För att nå dit behöver vi arbeta med våra attityder. Åtgärder/insatser påverkas av det perspektiv som råder. I det individuella/ kategoriska perspektivet kopplas skolsvårigheter till brister hos eleven, det är eleven som är problemet genom att avvika från det som anses normalt. I det relationella perspektivet ser man mer till det som uppstår i mötet mellan elev och omgivning, man fokuserar mer på samspel och interaktion mellan människor. Man talar inte om ”elev med särskilda behov” utan ”elev i behov av särskilt stöd” inte heller ”elever med svårigheter” utan ”elever i svårigheter”. Dessa små skillnader i uttryck speglar en skillnad i synsätt som förhoppningsvis påverkar det dagliga arbetet. Insikten om att alla barn och elever är olika blir styrande för hur vi utformar skolan. Alla måste ta sitt ansvar utifrån sin profession. Viktigt att omsätta styrdokumenten i det vardagliga arbetet, de ska vara ett rättesnöre för alla i verksamheten. Essunga kommun – utvecklingen kännetecknas av ett enträget arbete med att förbättra skolan, drevs inte som projekt med förstärkta resurser. Istället tolkade man styrdokumenten, tog del av relevant forskning, använde sig av beprövad erfarenhet som fanns hos personalen och utformade sin egen utvecklingsmodell. (Man kan läsa mer om detta i SPSM:s forskning- och utvecklingsrapport ”Inkluderande undervisning”- vad kan man lära av forskningen” författare Claes Nilholm, Malmö högskola och Kerstin Göransson, Mälardalens högskola.
Olika perspektiv- olika pedagogiska konsekvenser
Kan vi förändra eleven?
eller
Kan vi förändra lärmiljön?
Hur skapar vi en likvärdig skola?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Tillgänglighet kan man se som en handling, ett sätt att tänka och förhålla sig. Tillgänglighet är likabehandling i praktiken Hur ser vi på våra elever har avgörande betydelse för hur vi planerar undervisningen. Det är det enskilda barnets/ den enskilda elevens rätt som ska utgöra utgångspunkten och inte tvärtom, dvs utbildningssystemets rätt att få en viss typ av elever. I ett rättighetsbaserat perspektiv är det en otillgänglig skola som är problemet och inte barnet/eleven som vill vara där.
Tillgänglighetsmodellen
Individuell kunskapsutveckling
Fysisk miljö Pedagogisk miljö
Social miljö
Lärande
Samspel
SPSM, 2013
Presentatör
Presentationsanteckningar
(Visa boken) Presentation av värderingsverktyget- i handledningen beskrivs verktyget som kan vara till ett stöd i utvecklingsarbetet. Verktyget gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp runt inlärning och se vilka krav det ställer på undervisning och lärmiljöns utformning. Det kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet, i värdegrundsarbetet och i det pedagogiska samtalet, men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny-eller ombyggnation. Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar (miljöer) som utgår ifrån förutsättningar för lärande. När de tre hörnen samspelar optimeras barnets och elevens möjligheter till lärande.
TillgänglighetsmodellenFörutsättningar för lärande:Rätten till lärande, språk och kommunikation, kunskaper och värden, fysisk aktivitet, och motivation
Fysisk miljö:Rum för lärande
Auditiv miljö
Visuell miljö
Luftmiljö
Utemiljö
Social miljö:Delaktighet
Jämställdhet
Mångfald
Demokrati
Pedagogisk miljö:Strategier och stödstrukturer
Lärsituationer
Lärstilar
Lärverktyg
Hjälpmedel
Presentatör
Presentationsanteckningar
Dessa bildar tillsammans modellens fyra områden. Förutsättningar för lärande innehåller indikatorer som är de övergripande förutsättningarna som gör vårt lärande möjligt. Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån allas möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning, så att alla barn och elever utvecklas så långt som möjligt? Språk och kommunikation, alla kan inte tala men alla kan kommunicera vilket är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för inlärning. Kommunikativt utvecklande arbetssätt är av stor betydelse med tillgång till varierande sätt att kommunicera. (”Tänk på att” punkter i materialet) Den fysiska miljön innehåller de fysiska indikatorerna som behövs för att skapa rum för lärandet. Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla barn och elever behöver. Den fysiska miljön ska stödja lärandet inte stjälpa. Vår omgivning med ljus, ljud och rörelser påverkar oss på olika sätt. Vilken miljö var och en behöver varierar, men generellt kan sägas att alla mår bra av en omgivning där inga störningar sker. En störning kan vara ljud som upplevs so starka eller obehagliga på annat sätt. Det kan vara en bländande som som sticker i ögonen. Det kan var rörelser som drar uppmärksamheten till sig. Miljön ska präglas av trygghet och studiero. Se utförligare beskrivning i hl. Den social miljön innehåller de social indikatorerna som behövs för en fungerande samvaro för lärandet: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde? Att känna gemenskap med andra och att ingå i ett sammanhang är viktigt för alla. Behovet och viljan att träffas, utbyta erfarenheter och skapa gemenskap är viktigt för alla. Social tillgänglighet handlar därför främst om; tillgängliga aktiviteter, tillgängliga renor/ mötesplatser, tillgängliga ramar och regler för hur det ska fungera i gruppen, att innehållet i det som ska kommuniceras tillgängliggörs, att väcka nyfikenhet och skapa tillfällen för att förstå varandras perspektiv. ( Hänvisningar till lagen, se hl.) Den pedagogiska miljön innehåller de pedagogiska indikatorerna som behövs i olika former i lärandet: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla barn och elever kan tillgodogöra sig den? I lagen
Vårt fokus idag- tillgänglighet som vi tidigare nämnde. Tillgänglighet är en förutsättning för en bättre skola för alla elever. Är inte skolan tillgänglig funkar det inte. Tillgänglighet” knyts ofta till personer med funktionsnedsättning men - tillgänglighet gäller alla.
Webbaserat värderingsverktygFörskola och skola
• Kartläggning - webbaserat och pdf
• Handlingsplan - webbaserat och pdf
• Handledning - tryckt och pdf
www.spsm.se/varderingsverktyg
Presentatör
Presentationsanteckningar
Här definieras skola som grundskola/ särskola/ specialskola/gymnasium och fritidshem Stödmaterialet Värderingsverktyget riktar sig till chefer i verksamheten, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa. Utifrån tillgänglighetsmodellen har SPSM tagit fram ett digitalt värderingsverktyg . Den finns i tryckt form och kan beställas kostnadsfritt eller laddas ner som pdf. Själva värderingsverktyget finner ni på SPSM:s webbsida. Handledningen gäller både förskola och skola och kan beställas i bokform. Kartläggning och handlingsplan två versioner, en för förskola och en för skola.
Distansutbildning:
Tillgänglig utbildning – så gör vi det möjligtstart hösttermin 2014
Presentatör
Presentationsanteckningar
: Distansutbildningen; Tillgänglig utbildning – så gör vi det möjligt. Är en del av SPSM:s kursutbud. Syftet är att ge stöd i att leda och planera arbetet med tillgänglighet i verksamheten utifrån de två material vi presenterat här idag: SPSM:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning och DATE lärmaterial. Målgruppen är chefer i verksamheten, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsan. Webbseminarium???? Lägga till länkar
Eleverna lär sig om tillgänglighet
Elever får praktisera tillgänglighet
Eleverna agerar för ökad tillgänglighet
DATE lärmaterial för årskurs 4 - 9
www.DATE-larmaterial.se
Presentatör
Presentationsanteckningar
Stödmaterialet DATE lärmaterial (producerat av Handikappförbunden) riktar sig till elever och lärare i år 4-9. D –delaktighet, A-attityder, T-tillgänglighet, E-elever Syfte och mål: elever får lära sig om tillgänglighet praktisera (utöva) tillgänglighet agera för ökad tillgänglighet Materialet riktar sig till alla elever oavsett funktionssätt. Materialet finns i tryckt form och kan beställas kostnadsfritt eller laddas ner som pdf. Egen webb: www.DATE-larmaterial.se
HUR kan vi utveckla en tillgänglig utbildning
Formativ bedömning
Pedagogiskt ledarskap
Presentatör
Presentationsanteckningar
Viktigt att ställa frågan: tillgänglighet till vad? Vad vill vi undersöka? Vad har undersökningen för syfte? Vad ska vi använda resultatet till?
Formativ bedömning
• Bedömning för lärande- för elever, lärare• Framåtsyftande• Behöver integreras i undervisningen• Bedömning i nära anslutning till det pågående lärandet• Kontinuerlig och tät återkoppling av elevens lärande• Formar elevers och lärares lärande• Tolkar tecken av elevernas kunskaper, förmågor och färdighet• Eleverna är delaktiga i sitt lärande
P.Persson, 2014, Lnu
Presentatör
Presentationsanteckningar
Formativ bedömning är ett framgångsrikt sätt att leda eleven mot målen. Pedagogen och eleven ser på var eleven befinner sig i förhållande till syfte och kunskapskrav.
Formativ bedömning
Viktiga strategier-målen, undervisningen och bedömning i linje med varandra
• Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer• Att skapa synlig tecken på lärande• Att ge återkoppling som utvecklar lärandet• Att aktivera eleverna som resurser för varandra• Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer
Lundahl, 2012
Formativ bedömning utifrån en studie visar…
En skola utmärker sig positivt genom att• Lärarna samarbetar med varandra för att utveckla formativ
bedömning• Lärarna har kontinuerliga uppföljningsmöten kring elevernas
utveckling - leds av rektor som utmanar• Har rutiner för kontinuerlig återkoppling till eleverna• Eleverna är delaktiga i utformning av undervisning och hur
bedömning ska ske• Variation i undervisning och bedömning• Lärare är tillgängliga för eleverna• Rektor är en lärande ledare
P.Persson, 2014, Lnu
Presentatör
Presentationsanteckningar
Lärarna tydliggör lärandemål, kunskapskvalitet och betygsnivåer för eleverna. Lärarna är noggranna med att vara tydliga så att eleverna förstår vilka mål och kriterier de ska arbeta efter och vad som ska bedömas. Eleverna upplever att det sker en rättvis bedömning. På skolan skapas tydliga tecken på lärande för lärare och elever. Detta sker genom de kontinuerliga bedömningar som eleverna får med hjälp av de olika bedömningsverktyg som används, matriser, fördiagnos och målkriterier. Eleverna vet var de befinner sig i sin utveckling och vad nästa steg i lärandet är. Eleverna får kontinuerlig återkoppling på sitt lärande. Lärarna har arbetat fram en struktur så att varje elev får återkommande återkoppling i alla ämnen. Därutöver samlar rektor alla lärare en gång i månaden där varje elevs utveckling följs upp och eleverna får del av det lärarna sett genom ett dokument med pilar som anger om eleven har gått tillbaka i förhållande till tidigare betyg, om läget är oförändrat eller om eleven utvecklats positivt. Det är ett återkommande inslag på skolan att eleverna aktiveras som resurser för varandra. Kamratbedömningar och självbedömning förekommer på olika sätt, teknik är vanligt förekommande. Det skapas förutsättningar för eleverna att ta lärandet i egna händer då målen och kunskapskriterierna är kända hos eleverna, eleverna få kontinuerligt återkoppling på sin utveckling. Eleverna är delaktiga och kan påverka hur lärandet och bedömning ska ske, vilket de lärt sig genom återkoppling på hur de lär sig. Lärarna lyssnar på elevernas synpunkter och tar hänsyn till dem i genomförande och bedömning av undervisningen. ”Det är roligare att lära sig saker när man kan påverka”. Rektors ledarskap Rektors ledarskap utmärks av att göra lärarna delaktiga. Detta blir tydligt när rektor säger ”Vi bestämde oss”. Rektor har organiserat för återkommande uppföljningsmöten som hon leder. Alla lärare deltar och vid möten då bedömning diskuteras och hur skolan anpassa undervisning och bedömning utifrån elevernas förutsättningar. Rektor ger de lärare som kommit långt i arbetet med formativ bedömning möjlighet att sprida sitt arbetssätt till andra lärare på skolan. Lärarna beskriver att rektor har en förmåga att få alla lärare att fundera vidare och lära av varandra. Rektor ser vad lärare och elever behöver för att det formativa lärandet ska utvecklas till en god kvalitet, men även vad rektor själv behöver lära sig. Rektor kan i detta fall ses som en lärande ledare.
Timperley, 2013
Professionellt lärande
Presentatör
Presentationsanteckningar
Alla som ingår i processen, från politik till praktik, måste delta i undersökande och kunskapsbildande cykler, för att försäkra sig om att deras ansträngningar på ett effektivt sätt bidrar till att utveckla den typ av lärande för professionella och elever som verkligen gör skillnad. Det är då viktigt att ställa sig frågan huruvida metoder för att främja ett professionellt lärande är förenligt med en hållbar teori om professionalism. Lyckad problemlösning bygger på en lärandeprocess som rör sig både uppåt och nedåt genom systemets olika nivåer (Timperley, 2013) Det är rektor som ska skapa dessa förutsättningar för det kollektiva lärandet bland pedagogerna på skolan. Det är då viktigt att komma ihåg att skolledares vardag är fragmentarisk och karaktäriseras av många korta möten med ständiga avbrott, vilket kan missgynna ett mer systematiskt pedagogiskt arbete. Då rektor oftast är ensam i sin roll som skolledare på sin skola är det viktigt att även rektor får möjlighet till att utvecklas och lära i sitt uppdrag (Scherp, 2012).
TillgänglighetsmodellenFörutsättningar för lärande:Rätten till lärande, språk och kommunikation, kunskaper och värden, fysisk aktivitet, och motivation
Fysisk miljö:Rum för lärande
Auditiv miljö
Visuell miljö
Luftmiljö
Utemiljö
Social miljö:Delaktighet
Jämställdhet
Mångfald
Demokrati
Pedagogisk miljö:Strategier och stödstrukturer
Lärsituationer
Lärstilar
Lärverktyg
Hjälpmedel
Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete
Presentatör
Presentationsanteckningar
Värderingsverktyget kan vara till hjälp i det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt arbete för bästa resultat Att arbetet bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete, inget man gör "vid sidan av" var panelen rörande överens om. Björn Johnsson menade att kommuner som använder Värderingsverktyget kan få färre elever i behov av särskilt stöd. Bodil Båvner lyfte fram att arbete med tillgänglighet med hjälp av verktyget faktiskt kan hjälpa fler kommuner att följa lagen och därmed både kvalitets- och rättssäkra sin verksamhet´. Essunga kommun – (synvända) framgångsfaktorer; tolkade styrdokument, tog del av relevant forskning, använde sig av beprövad erfarenhet som fanns i personalkåren och utformade sin egen utvecklingsmodell.
- leda och samordna det pedagogiska arbetet- systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever
• Specialpedagogens roll (enligt examensordningen)- kvalificerad samtalspartner - rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda
- genomföra uppföljning och utvärdering- leda utveckling av det pedagogiska arbetet- möta behoven hos alla barn och elever
Presentatör
Presentationsanteckningar
Examensordning specialpedagog • …visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda • …visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever Tydliggöra spec. ped. roll se examensförordning. Styrs ofta av kollegers förväntningar, akuta situationer mm
www.spsm.se/tillganglighet
www.spsm.se
Presentatör
Presentationsanteckningar
Elev ”Skillnad att se vad man kan göra istället för att se vad man inte kan göra.” Tips från elev till pedagog, fråga”Okej vad kan jag göra för dig, vad bör jag tänka på” Pingvinerna kan på land framstå som komiska då de rör sig ovigt med vaggande gång men i sitt rätta element simmar och dyker de med stor skicklighet.
