artisterna laddar införlilla melodifestivalen

daniel harding: ”ingen av oss vet vad som kommer att hända ikväll”, sid 3gurgin bakircioglu: ”boken får mig att skrika av ilska men också av glädje”, sid 9 sigrid edsenius: ”alkolåsen ger ökad trygghet för alla”, sid 5stina oscarson: ”vilket slöseri med vår kreativitet”, sid 4

för dig som jobbar med sveriges radio Ring så spelaR vi

Hasse tellemaR sände 840 pRo-

gRam. sid 12.radio #8

tidningen17 maj 2013

redo för final

2 / aktuellt

tack för alla svar... / För ett par veckor sedan genomförde vi en enkätundersökning bland alla företagets medarbetare för att få veta vad ni tycker om internkommunikationen via Radiotidningen och intranätet. Det är jättekul att så många gillar det vi gör, 6 av 10 svarar att vi gör ett bra eller mycket bra jobb. Läs mer om resultatet på sidan 3. På lördag tävlar Robin Stjernberg i Eurovision Song Contest i Malmö inför en fullsatt arena och miljontals radiolyssnare och tv-tittare. Samtidigt övar en grupp några år yngre barn och ungdomar ihärdigt på sina framträdanden inför finalen i Lilla Melodifestivalen den 6 juni. Vår reporter Maria Edlund och fotograf Stina Gullander har träffat de hårt jobbande unga artisterna. / Redaktionen

Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef. Prenumerationsärenden: mass@srf.se. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! radiotidningen@sverigesradio.se – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses!

lyssnarsiffror /

unga lyssnar mer än de trornästan 4 av 10 tonåringar lyssnar på sveriges radio enligt ny lyssnarstatistik. mätningarna visar också att P3 är landets andra största ra-diokanal, men nästan hälften av ungdomskana-lens publik är äldre än 35 år.

P3 är jämte Mix Megapol landets näst största radiokanal med 16 procent i räckvidd. Kanalen fokuserar på att nå publiken mellan 20 och 34 år, idag är nästan hälften över 35 år. I Storbritannien har BBC Radio One ändrat spellistan för att få ton-åringarnas föräldrar att byta kanal och på så sätt fånga den unga publiken. Men det är inte rätt väg att gå för P3 anser kanalchefen Tomas Granryd.

– Vi försöker inte ”skrämma bort” de äldre lyssnarna från P3 och över till P4, utan satsar is-tället på att nå ut till de yngre genom vårt val av programledare och musik. Däremot upplever vissa att det finnas ett glapp mellan P3 och P4, där det finns de som känner sig för gamla för P3 och för unga för P4. Det är intressant att titta närmare på, säger Tomas Granryd.

De nya publiksiffrorna för årets första kvartal visar att tonåringarna fortfarande är en svårfångad publik. Men det finns tydliga och intressanta skill-nader mellan de olika mätmetodernas resultat. Enligt PPM* lyssnar nästan 4 av 10 tonåringar på Sveriges Radio under en vanlig dag, jämfört med resultatet från Cati-mätningarna* per telefon där endast 2 av 10 tonåringar uppger att de har lyss-nat på Sveriges Radio. Möjliga förklaringar kan vara att familjen lyssnar på Sveriges Radio hemma vilket registreras av PPM-mätaren och att tonår-ingarna dessutom själva i undersökningar i efter-hand uppger att de lyssnat mer på reklamradio och mindre på Sveriges Radio än vad de faktiskt har gjort.

/ jenny mattsson

sörbäcksgatan är på många sätt en typisk gata i malmö, här bor alla sorters människor

och man kan fixa det mesta på fem minuter.” juan havana, programledare på din gata apropå att sörbäcksgatan tog hem titeln ”malmös bästa gata”.

37 procent av tonåringarna lyssnar på P3 men nästan hälften av kanalens publik är över 35. foto: bror jansson

På gång

just nu

På måndag den 20 maj anordnar P1 en kväll om tolerans, i Stockholm. Fyra gäster får femton minuter var att tala om ämnet

utan att bli avbrutna eller motsagda. Möt Åsa Nil-sonne, Margot Wallström (bilden), Barbara Hen-dricks och David Lazar på Södra Teaterns stora scen klockan 19 och direkt i P1.

vem blir lyssnarnas sommarpratare? Fram till den 20 maj kan man lyssna och rösta på de åtta bidragen med rubriker som ”Han vägde bara ett kilo”, ”Fröken Malins känsla för gödsel” och ”Hur lurad kan man bli?”.

Varje dag under filmfestivalen i cannes summerar Kinos Roger Wilson och Lisa Bergström dagens filmupp-levelser i Cannes-podden i Sveriges Radio Play. Dessut-om sänder Kino från Cannes fredag 17 och 24 maj 14.03 i P1. Nytt för i år är Kino-talkshow som sänds den 21 maj 15.03 i P1.

22-23 maj samlas alla nyhetschefer inom Sveriges Radio i Stockholm för vårens ge-mensamma möte.

bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle, Ekorrn satt i granen. Det är 70 år sedan Alice Teg-nér, hela Sveriges vismamma, gick bort. Producenten Christina Tobeck har skapat en dokumentärserie om denna mångsidigt begåvade kvinna. Del 1 i en serie om 6 pro-gram sänds den 26 maj klockan 14 i P2.

juan Havana har själv bott på sörbäcksgatan. foto: sanna dolck

nina glans har utsetts till ny utbudsansvarig för P1. hon ersätter cecilia bodström, som i februari utsågs till biträdande programdirektör.

ny bas för P1

* Publikmätningar görs via två metoder. PPM-mätningar görs av rikssända kanaler i åldrarna 12-79 år och mäter faktiskt lyssning via en apparat som personen bär på kroppen, medan Cati-mätningar av lokala sändningar sker via telefonintervjuer med personer 9-79 år gamla.

3 / aktuellt

bildt lyfte lurenatt carl bildt ringde upp ring P1 för att berätta varför sverige inte skriver på ett förbud mot kärnvapen sågs inte med blida ögon på ekot. bildt uppmärksammar det hela på twitter.

Mittflödets dialog väcker både glädje och irritationi mars mejlades en enkät ut till alla medarbetare med 16 frågor om Radiotidningen och intranätet. Av de 452 medarbetare som svarat tycker en majoritet att Radiotidningen och intranätet är bra eller helt okej. På frågan om hur man håller sig informerad om vad som händer i företaget svarade de flesta: kollegor, därefter möten, chefen, in-tranätet eller annat som till exempel veckobrev. En klar majoritet, över 80 procent (av de som svarat) tycker att det är tillräckligt med 3-4 nyheter per dag på intranätets förstasida och de flesta tycker att nyheterna är relevanta och aktuella.

Ungefär 60 procent tycker att Radiotidningen är bra eller mycket bra, 70 procent tycker att in-tranätet är ok, 22 procent tycker inte alls om det. På påståendet: ”jag hittar oftast det jag söker på intranätet” svarade 50 procent att de hittar det de söker i någon grad. Nästan 30 procent hittar det de söker i hög grad.

Hälften av de som svarat vill ha Radiotidningen i pappersform varannan vecka precis som idag, en fjärdedel vill ha den en gång i månaden och unge-fär lika många vill inte ha den alls.

Cirka två tredjedelar läser regelbundet intranä-tets mittflöde, en tredjedel gör det inte. Men det kom mängder av fritextsvar om mittflödet. Allt från: ”roligt att få inblick i vad andra gör” och ”skapar samhörighet” till ”värdelöst och ointres-sant babbel som inte tillför ett dugg”. De flesta av de 452 som svarat har även nån gång själva kom-menterat i mittflödet, i en nyhet eller i en grupp man tillhör.

/ eva ericsson-rydberg

intranätet /

1 2 3 4 5 ”den enkla sifferuppgiften är på många sätt en journalistisk snuttefilt, som man håller fast vid även om man innerst inne vet att dess relevans kan ifrågasättas.”

Martin Jönsson, bitr programdirektör, skriver på Medieormen om journalistikens förhållande till statistiken.

”dans gör mig ärligt talat perplex”daniel harding, sveriges radios symfoniorkes-ters chefsdirigent, vill nå ut med den klassiska musiken till fler än de som vanligtvis besöker konserthusen. nu intar han dansens hus.

Den 17 maj dirigerar han Sveriges Radios Symfo-niorkester i Harrison Birtwhistles Earth Dances på Dansens hus i Stockholm.

– Jag tycker att det är viktigt att det förekom-mer samarbeten mellan de olika kulturinstitutio-nerna i stan. Vi besökte Dansens hus och tänkte spontant ”vad kan vi göra här?”. Ingen av oss vet vad som kommer hända den här kvällen, det kom-mer bli ett äventyr, men jag är säker på att det kommer bli fascinerande.

Planen är att först ge en konsert med Birtwhist-les Earth Dances i Berwaldhallen, sedan åker Ra-diosymfonikerna omedelbart till Dansens hus och framför verket en gång till men nu med dansare på scen. Det rör sig om improviserad dans – eve-nemanget är en del av street dance-festivalen Urban Connection.

Earth Dances kan läsas både som ”jordens danser” och ”jorden dansar”. Daniel Harding förklarar:

– Det är ett mycket speciellt stycke om jorden och hur jordskorpans olika lager rör sig, en idé om att de här rörelserna är en sorts dans. Något som ju sker i en, för en människa, otroligt låg hastighet. Men som ändå resulterar i jordbävningar och vul-kanutbrott, som ju är naturliga produkter av pla-netens långsamma rörelser. Detta passar mycket bra ihop med dans. Det är väldigt komplex musik, så det finns inget utrymme för oss i orkestern att göra anpassningar till dansarna – dansen måste verkligen följa musiken. Så spelmässigt blir det nog inte en så annorlunda upplevelse, men det

kommer ändå bli en väldigt intressant upplevelse. Jag har aldrig jobbat med dans tidigare.tycker du om dans?

– Ärligt talat är dans något som gör mig per-plex. Jag tycker om att titta på dans, just för att det är förvirrande. Ibland kan jag se dans och tycka att dansen är fantastisk och musiken fasci-nerande, men jag förstår inte alltid sambandet. Det gör mig galen, jag vill lära mig mer om det här språket – för dans är ett otroligt vackert språk. Dessutom har min dotter bestämt sig för att bli balettdansös, så jag måste nog lära mig mer om det, haha.

är det inte samma sak med musik – det är ett väldigt abstrakt språk, som inte alla förstår? och som gör att vissa känner sig lite rädda för klassisk musik?

– Ja. Men så är det med alla språk. Vi förstår inte andra språk spontant och automatiskt, inte ens vårt eget modersmål – det tar många år för ett barn att lära sig. Och man plockar inte upp en bok med persisk poesi om man inte kan persiska. Men om man lär sig språk så öppnar sig fantastiska världar – om man lär sig franska eller tyska så kan man läsa underbara saker. Och musik eller dans fungerar på samma sätt.

/ nicholas ringskog ferrada-noli

daniel harding /

den 17 maj dirigerar Daniel Harding Sveriges Radios Symfoniorkester i Dansens hus i Stockholm. Ny chans att höra dem i Berwaldhallen den 18 maj.foto: mattias aHlm

6 7 8 9 0

i korthet

lync /

bättre samarbete på ny plattform

omvärld /

svt får böta för fel i festupphandling

nominering /

rallyrep har prischans

För att stärka Lync som samarbetsplatt-form byts det nuvarande systemet ut mot Lync 2013. Det sker inom någon vecka. Här följer några av nyheterna:Konferens via mobilapp med både röst och bild. Konferens via vanlig telefon. I

videokonferenser kan man se 5 personer samtidigt med HD kvalitet. För externa som inte har Lync finns nu Lync Webapp som fungerar i en vanlig webläsare på PC och Mac. Möjlighet att ringa Skypeanvändare (kommer efter sommaren). Enklare layout. Byta ljud-källa under pågående konferens.

SVT bröt mot upphandlingsreglerna i samband med sin personalfest på Waterfront i Stockholm i september. Det konstaterar Förvaltningsrätten, som dömer SVT till böter på 210 000 kronor. Konkurrensverket,

som anmälde upphandlingen, ansåg att SVT gjort fel som inte gjorde separata upphand-lingar av mat och dryck respektive av lokal för festen. Konkurrensverket har även anmält upphandling-en av Sveriges Radio-festen i höstas. Det ären-det är ännu inte prövat av Förvaltningsrätten.

Radiotidningens reportage om P4 Värmlands sändningar under Rally Sweden har blivit nominerat i kate-gorin Bästa arbetsplatsreportage i personaltidningsbranschens redak-törsförening RIM:s tävling.

Reportaget publicerades i Radiotidningen nr 3 2013 och gjordes av reporter Anna-Lena Walmsley och fotograf Mattias Ahlm. Vin-naren tillkännages på prisut-delningen den 23 maj.

meningslösa möten är slöseri med tid färre möten och en platt organisation kan ha bidragit till en bättre arbetsmiljö på radiotea-tern. det är radioteaterchefen stina oscarson övertygad om. hon började med att avskaffa ledningsgruppen.

Radioteatern är en av de arbetsplatser på Sveriges Radio som markant har förbättrat sina resultat i medarbetarundersökningen jämfört med för några år sedan. En ledstjärna i arbetet har varit att ta till vara det alla är bäst på, se var lusten ligger och bygga organisationen utifrån det.

– För mig är det lustfyllda i ledarskap att försö-ka hitta den organisation och struktur som funkar bäst gentemot det man ska göra, och det är ett ständigt sökande. Vi är inte alls hemma, men det är roligt att det är bra resultat i medarbetarunder-sökningen. Även om jag tycker att sådana under-sökningar är förenklade, säger Stina Oscarson.

Enligt Stina Oscarsons definition är en konst-närlig teater en verksamhet där alla är involverade. Inte bara de som traditionellt betraktas som konst-närlig personal, utan alla – regissörer, producenter, dramaturger, administratörer och tekniker ska vara inblandade i besluten om till exempel repertoar.

– Min absoluta övertygelse är att det gör allt arbete lättare och att det vi berättar blir bättre om alla är med på det. Tankarna om vad vi gör och varför, vill jag ska omfatta alla som jobbar här. Det minskar klyftor, vi får fler perspektiv och det tar bort så många frågetecken.

Bland det första hon gjorde var att avskaffa led-ningsgruppen. En teater med ungefär 25 personer behöver inte det, anser hon.

– I slutändan är det jag som är ansvarig utgi-vare även om jag har en ledningsgrupp. Det är bättre att det finns en direkt länk till mig, inte yt-terligare ett lager, en barriär att ta sig igenom.

En ledningsgrupp sitter och fattar beslut och får mer makt än kollegor. Risken är att de börjar använda information som maktmedel. Och det är det absolut sämsta i en organisation.

Möten var en annan stötesten för Stina Oscarson. – När jag kom hit tänkte jag: ”Vilka möten be-

höver den här verksamheten?” Vi kokade ner allt till essensen. Man måste veta varför man är på ett möte.

Nu har Radioteatern en halvdag i månaden då alla är med och då handlar det inte om adminis-tration eller information.

– Då har vi det långsiktiga samtalet om kon-sten, samhället, det som bär en teater. Jag kan inte fatta hur man skapar möten där man mest rapporterar saker och inte kommer vidare. Vissa jag möter gör inte annat än går på möten, då hin-ner man ju inte jobba. Jag kan bli galen på plane-ringskonferenser. Fy sjutton vilket slöseri med vår kreativitet

Men det gäller att effektivisera på rätt saker. Inte på det konstnärliga samtalet, eller det spon-tana mötet. För det är där det uppstår något.

– Vi har faktiskt börjat prata mer med varandra nu när vi har färre möten. Jag tror det beror på ett litet underskott på information.

/ ulrica bengtsdotter

radioteatern /

sedan stina oscarson kom till radioteatern har antalet möten minskat och arbetslusten ökat.foto: stina gullander

christer i P3 firar tio år i etern genom att ge sig ut på turné. redaktionen sänder direkt inför publik från tre platser under månadsskiftet maj-juni:nöjesfabriken i karlstad den 31 maj, scharinska i umeå den 1 juni och Pustervik i göteborg den 5 juni.

turnéliv

4 / aktuellt

”vi har lyckats få street credibility”Din Gatas Danina Mahmutovic berättade om kanalen på en Eurosonic-konferens i början av maj.

läs mer om lync 2013 och mobilappen på intranätet.

esc med norén och kjellman

radarparet carolina norén och björn kjellman.

Carolina Norén leder ESC-finalen i P4 den 18 maj kl. 21.00. Vid sin sida har hon expertkommentatorn Björn Kjellman. Carolina har programlett alla finaler sedan 1999 och det här är hennes andra finalsändning från Sverige.

– Jag laddar upp genom att lyssna på alla länders bidrag och göra research om varje land. Jag försöker hitta udda och kul information om artisterna att berätta i sändning.

alkolås /

”ökad trygghet för alla”

jag är mer rädd för fästingar och journalister än för vargar.”

/ Cecilia Sterner Birke berättar för Erik Blix i P4 Extra om hur hon skrämde iväg en varg från tomten i Österlen i Skåne.

it’s a live feeling about this. i love when this happens.”

/ PP3:s programledare Linnea Wikblad när David Cross, från komediserien Arrested Development, har sönder stolen i studion. Intervjun fortsätter under skratt och gnissel.

tisdag är den tråkigaste dagen på hela veckan. det finns un-

dersökningar som visar att 11.45 på tisdagen är det tråkigaste tillfället på hela veckan. det är en sån här dag som dras fram på en likvagn. så hur råder man bot på det?”

/ Henrik Martinell och Per Qvarnström på P4 Halland försöker lätta upp stämningen en tråkig tisdagsmorgon.

att starta en bil med alkolås tar inte mer tid. det handlar bara om rutiner, menar Peter bressler.foto: mattias aHlm

5 / aktuellt

50 emil fyller jämtden 23 maj 1963 började astrid lindgren skriva de allra första raderna om emil i lönneberga och senare samma år gavs första emil-boken ut. srf musikcentrum och research- och arkivcentrum har sammanställt böcker, artiklar och skivor med och om jubilaren.

för den som redan har makt och inflytande är det väldigt lätt att anpassa sig till sociala medier.

lyssnar människor på dig annars, så kommer de att följa dig på twitter eller facebook” forskaren nils gustafsson, som genom sin avhandling vid lunds universitet visat att sociala medier inte ökar demokratin i samhället.

HöRtpå

Radio

i början av året installerades alkolås på prov i alla sveriges radio-bilar i område öst. hittills har ingen blåst rött och försöket har tagits emot positivt.Sigrid Edsenius jobbar med nyheter på P4 Kalmar och kör bil dagligen. Hon har inget emot att det finns alkolås i bilarna, även om hon medger att det grymtades lite på redaktionen inledningsvis.

– Jag tycker att det är en bra åtgärd faktiskt. Det känns som en ökad trygghet för alla medar-betare. hur då?

– Jo, men om det skulle finnas någon som har alkoholproblem så är det ju skönare för alla om man vet att den personen inte kan köra bil, säger Sigrid Edsenius.

Agneta Ericson, projektledare för pilotprojektet med alkolås, understryker att syftet med att införa alkolås inte var att hitta folk med alkoholproblem. Utan det handlar mer om vilka signaler Sveriges Radio som företag sänder ut.

– Alkolås blir allt vanligare i Sverige, så det är ett naturligt steg för oss eftersom våra medarbe-tare kör mycket bil. Alkolåsen visar också omgiv-

ningen att Sveriges Radio är ett företag där det är självklart att medarbetarna inte kör onyktra i tjäns-ten, säger Agneta Ericson.

Innan låsen installerades fick alla som kör bil inom område Öst information om hur alkolåsen funkar. Man fick också skriva på ett avtal om att man tagit del av Sveriges Radios alkoholpolicy och bilpolicy, samtidigt som man fick kvittera ut ett eget munstycke till alkolåsen.

– Det har varit väldigt odramatiskt. Man måste hålla reda på sitt lilla munstycke, som har en för-måga att försvinna på skrivbordet men förutom det så tar alkolåsen inte mer tid, säger Sigrid Ed-senius.

Hon får medhåll av kollegan Peter Bressler.– Det handlar om att ha rutinen att första trycka

på startknappen, ta på sig bältet, därefter blåsa. Så det tar inte längre tid. Men du ska inte vara stressad när du sätter dig.

Efter sommaren ska projektgruppen med Ag-neta Ericson i spetsen göra en utvärdering. Om rekommendationen kommer att bli att alkolås ska införas i hela företaget kan hon inte svara på ännu.

/ anna-lena Walmsley

jag har aldrig förr sett en män-niska som kan trycka in mer

snus än jag i munnen. den tävlingen vann eskil.”

/ P3:s Emma Knyckare är storsint mot motståndaren och landsbygdsministern Eskil Erlandsson efter Sveriges Radio-lagets förkrossande seger i Lantzkampen i P1.

jag hoppas på en sedin-effekt i den meningen att de kliver in

och lyfter hela laget.”/ Expressens Magnus Nyström i Radio-

sportens hockey-VM-podd. Han tycker att Sveriges insats hittills i hockey-VM är snudd på en överkorsad geting.

Finalen i Lilla Melodifes-tivalen den 6 juni sänds i både P4 och SVT. Förra helgen samlades finalisterna i Stockholm för att slipa på sina framträdanden i en artistskola.

talanger På tillväxt

Under artistskolans första dag står dans på schemat och ar-tistcoachen Tine Matulessy lär finalisterna hur de ska röra sig till sina låtar. Hon förklarar att man måste framföra låten med känsla,

inte bara sjunga. Att de ska tänka på vad texten handlar om och uttrycka det med kroppen. Tine berättar att hon ska jobba med artisterna en och en.

– Vi är två, säger kompisarna Mimi Bergman och Märta Körlqvist från Göteborg.

– Ja, det är klart. Vi jobbar låt för låt, förtydli-gar Tine Matulessy.

Klara Sundin från Skellefteå är först ut i dans-studion. Precis som de andra finalisterna har hon skrivit sin låt själv, en ballad. Tine säger till Klara att hon ska tänka sig att hon berättar texten för någon när hon sjunger verserna, så att sången når ut till publiken. När refrängen kommer vill hon att Klara ska göra sig större och sträcka upp armen i luften för att förstärka att låten ändrar karaktär. Klara mimar till sin låt framför de stora speglarna och Tine står bredvid och gestikulerar, instruerar och uppmuntrar.

– Bra, precis så! Nu kommer refrängen, ta för dig, ropar Tine Matulessy.

Artistskolan spelas in av produktionsbolaget Pampas till ett program som ska sändas i SVT i anslutning till Junior Eurovision Song Contest i

Kiev den 30 november. Den som vinner finalen på Gröna Lund den 6 juni representerar Sverige i den stora finalen. Emelie Kjellgren från Pampas ber Tine att återigen förklara för Klara – men framför allt för tv-tittarna – hur hon ska förstärka låtens budskap med kroppen. Kamerakillen får med det på band och tv-teamet är nöjda med inspelningen av Klaras danscoachning.

Klara berättar att hon älskar musik och att hon började gråta när hon fick veta att hon var en av 24 unga talanger, mellan 12 och 15 år, som gått vidare till audition, av 330 inskickade bidrag. Av dem gick sedan åtta låtar vidare till final.

– Det spelar ingen roll för mig om jag vinner eller inte. Det är jättecoolt att ha kommit så här långt, säger Klara Sundin.

Tv-inspelning innebär många omtagningar och det är mycket som ska spelas in. Förutom dans-repetitionerna görs inslag med programledaren Behrang Miri, när deltagarna pratar med varandra medan de väntar och korta intervjuer med var och en. Inslagsproducenten Gry Jansen instruerar barnen vartåt de ska titta och hur de ska bygga ut sina svar så att det blir begripligt för tittarna. Hon säger att de ska vara precis som vanligt och inte bry sig om kameran. Men det är nästan onödigt, de verkar helt obekymrade om den.

I pauserna gör Klara Börjeson från produktions-bolaget Munck inslag som ska sändas i Junior i P4 inför finalen. Hon följer Vilhelm Buchaus från

artistcoachen tine matulessy förklarar för finalisterna att man måste framföra låten med känsla, inte bara sjunga.

6 / lilla melodifestivalen

text / maria edlundfoto / stina gullander

talanger På tillväxt

Hur var det att sitta i juryn?

carolina norén, Programledare

”att välja bort är alltid svårt”– Jag älskar musiktävlingar och tycker att det är kul att få vara med och påverka. Som jurymedlem hoppas jag alltid att också upptäcka en ny stjärna! I år skulle vi gärna ha skickat fler till final. Jag tycker deltagarna är beundransvärda som vågar gå upp på scenen och sjunga inför oss tre i juryn. Det är en sak att gå in och köra för en fullsatt lokal, men inför tre kri-tiska åhörare – det är respekt! Det svåraste är alltid att i slutfasen tvingas välja bort någon favorit.

tine matulessy, artistcoach

”de är så modiga”– Det är alltid svårt att välja utav alla bidrag och välja ut ett fåtal av många begåvade, särskilt när det gäller barn. Men jag gillar att jobba med barn och att hjälpa dem i den här hårda världen. Det slår mig varje år att många är så proffsiga fast de är så små och inte har hunnit göra så mycket innan. Att de är så modiga. Vi sit-ter vid ett jurybord och uppträdandena filmas. De kliver in och bara kör som att det är den na-turligaste sak i världen.

janne lundkvist, musikProducent

”jag oroar mig för att de som inte går vidare lägger av”– Det som etsat sig fast hårdast efter jury-arbetet är alla dessa bra låtar och talanger som var på vippen att gå vidare i tävlingen. Svårast var att vinka adjö till personliga favoriter som de övriga i juryn inte trodde på, för självklart fanns det åsik-ter som gick isär.Jag oroar mig för att ungdomarna lägger ner musiken när de inte gick vidare.

fråga /

Sigtuna och Mathilda Lindström från Vimmerby lite extra.

– Min låt handlar om olycklig kärlek. Men jag har aldrig upplevt det, jag bara skrev om det, sä-ger Vilhelm Buchaus.

Mathilda Lindström tycker att det är roligt att träffa andra som håller på med musik.

– Hemma är det inte alla som förstår vad man gör, här förstår alla, säger hon och berättar att hon har stött på en del avundsjuka.

– Men de riktiga kompisarna gläds på riktigt.När barnen sitter i fikarummet och väntar på

sin tur att gå in till Tine i dansstudion känns det som att de redan är kompisar. De skojar och skrat-tar, pratar om hur långa de är och ställer sig rygg mot rygg och jämför. Någon frågar hur långa skoldagar de andra har, en annan när folk fyller

år och en tredje var alla bor. Vilket för samtalet in på dialekter och uttryck som används i olika delar av landet, från Skellefteå till Småland, Göteborg, Skåne och Stockholm. Säger ni ”kex” eller ”tjex”, ”laakrits” eller ”lákrits”? En diskussion som sedan fortsätter i hur många klädaffärer det finns där man bor och hur lång tid det tog för alla att ta sig till Hornsgatan där artistskolan huserar.

Några är förstås tystare och lite blyga men stämningen blir snabbt uppsluppen och avslapp-nad. Tilda Anvemyr från Västerås säger att hon pratade med två av finalisterna på provsjungning-en men att de andra är nya bekantskaper.

– Det här är människor som man alltid kommer komma ihåg, säger hon. känner du inte av någon konkurrens?

– Nej, vi gör det här tillsammans, tävlingen tar vi sen, säger Tilda Anvemyr.

finalisterna i 2013 års tävling:”för alltid och en dag” med vilhelm buchaus. ”lycka” med mathilda lindström.”kämpa” med mazen awad. ”var dej själv!” med mimi bergman och märta körlqvist.”det är dit vi ska” med elias elffors elfström. ”jag är en ros” med klara sundin. ”nivå från topp till tå” med rami sadawi. ”för alltid” med tilda anvemyr.

”om jag vinner kommer jag inte att göra sverige besviket”, säger mazen awad från Helsingborg som tävlar med låten ”kämpa”.

tv-teamet spelar in i dansstudion när tine matulessy visar klara sundin hur hon ska förstärka låtens budskap med kroppen.

finalen av lilla melodifestivalen, som går av stapeln på gröna lund den 6 juni, direktsänds i P4 och sänds i svt i november.

inslagsproducenten gry jansen pratar med finalisterna under en paus. Hon säger att de ska vara precis som vanligt och inte bry sig om kameran.

min låt handlar om olycklig

kärlek. men jag har aldrig upplevt det, jag bara skrev om det.”

7

carolina norén, tine matulessy och janne lundkvist satt i lilla melodifesti-val-juryn och vaskade fram nio lyckliga finalister från de 24 bidrag som gick vidare till audition.

”Förbannade jävla skitsystem”

redaktion 3.0 /

teknikstress /

Snabbare, enklare, smartare. När ett nytt system ska säljas in blir det ofta halle-lujastämning. I verkligheten kan det bli tvärtom – krångligare, långsammare och

sämre. Det menar Jonas Söderström, föreläsare och författare till boken ”Jävla skitsystem”.

För det handlar inte bara om att lära in nytt, utan lika mycket om att lära sig av med det gamla. Och musarm och skärmstrålning är inte längre de enda problemen.

– Det finns en sån övertro på att tekniken ska lösa alla problem. Och en väldigt stark och ag-gressiv IT-industri som lever gott på det, säger Jonas Söderström.

Jonas Söderström kallar sig även ”användbar-hetsguru” och i hans presentation på Skyddsom-budsdagarna i Stockholm finns en bild från ett vanligt kontor – förutom att det sitter tjocka soff-kuddar längs väggarna. Kuddar som de anställda kan slå på för att få ur sig sin frustration när tek-niken skiter sig. Andra bilder visar hopplöst fula exempel på system där text försvinner och är fel-stavad, rutorna som ska fyllas i är utspridda över hela skärmen och man sitter som ett frågetecken. Vad gör jag i nästa steg? Eller är det mig det är fel på? Är jag för gammal, för korkad? Det är ju så pinsamt när man inte längre hänger med. Ingen bra känsla när man samtidigt förväntas jobba tills man är 70, konstaterar Jonas Söderström, och fortsätter:

– Det är hur enkelt som helst att ladda ner en app och genast börja använda den. Men systemen på arbetsplatserna släpar efter. I företag och orga-nisationer använder medarbetarna lydigt det som finns. Ett kommersiellt företag som har en värde-lös hemsida och en hopplös beställningsprocess går i konkurs!

Antalet system som vi förväntas jobba i har full-komligt exploderat. På Sveriges Radio använder en vanlig reporter i genomsnitt 30 olika. Vad gör det med oss? En riksomfattande undersökning från Arbetsmiljöverket visar att under de senaste 15 åren har dubbelt så många svenskar känt av psykiska påfrestningar på jobbet på grund av den rekordsnabba digitaliseringen och införandet av olika tekniska system. System som är helt olika, ofta ologiska, för långsamma och ibland direkt oanvändbara. Men de införs ju för att avlasta oss.

Vad gör man när de tekniska systemen bara blir ytterligare en ”pålaga” som tar tid från det van-liga arbetet?

– Man kan inte säga att ett system i sig alltid är dåligt, det kan vara perfekt för en enskild verksamhet. Men precis som det finns en sys-temarkitekt med övergripande ansvar så behövs det någon som bevakar användbarheten och som dessutom har verklig makt. Vem ser till att det blir användbart i slutänden? Det saknas ofta, menar Jonas Söderström.så vad kan man göra?

– Ta tillbaka kontrollen, säger Jonas Söder-ström. Kartlägg, ta reda på hur systemen är utfor-made och om ni gör rätt saker. Det som behövs är fler experter på användbarhet, IT-pedagoger helt enkelt. Nu får vi istället ett mellanskikt med teknikbyråkrater som sitter på all makt.

/ eva ericsson-rydberg

sveriges radio står inför ett systemskifte när det gäller de redaktionella verktygen. Projek-tet redaktion 3.0 berör stora delar av företa-get de närmaste åren och de nya verktygen ska vi sen leva med i många år. michael ber-gek jobbar med redaktion 3.0. han var också med och lyssnade på jonas söderströms pre-sentation ”jävla skitsystem”.

vad tar du särskilt med dig från föreläsningen?– Förankringen i organisationen. Här kan man

aldrig göra för mycket. Jonas menar att de flesta

organisationer faller platt för teknikbyråkrater som tar beslut om vilka system vi ska arbeta med. Så gör inte vi. Och varningsflaggan för ett enda system behöver vi heller inte bekymra oss över. Så blir det inte heller, säger Michael Bergek.

– Självklart är tekniken viktig men fokus är det redaktionella arbetet. Vi ska frigöra tid från dagens stundtals knöliga arbetsmetodik för att istället lägga resurser på kvalitet och kreativitet med ett sammanhållet flöde från planering till arkivering, fortsätter Michael Bergek.

tomi lehikoinen, skyddsombud, lyssnade också på föreläsningen. Han menar att frågor om IT, teknikstress och den belastning som det medför borde tas med i medarbetarenkäten.

– Inga frågor ställdes om hur vi upplever våra IT-verktyg. Om vi bara ser på varje funktion och hur den enskilt fungerar så finns en risk att vi mis-sar något. Hur bra ett system än är, minskar dess värde om det inte fungerar väl ihop med andra funktioner. Det borde vara av intresse för företa-get att fundera över hur våra IT-system uppfattas som helhet.

förankring och helhetssyn är a och o

under de senaste 15 åren har dubbelt så många svenskar känt av psykiska påfrestningar på jobbet på grund av den rekordsnabba digitaliseringen och införandet av olika tekniska system. foto: mikael andersson

8 / arbetsmiljö

Varför anpassa sig till undermålig teknik? Det är dags att ta kontrollen över systemen, hävdar föreläsaren Jonas Söder-ström, expert på använd-barhet.

/ eva ericsson-rydberg

förra veckan startade metropol 93,8 läs-kampanjen Passa boken. under sex veckor tar kanalen hjälp av artister och andra kän-disar för att inspirera unga stockholmare att läsa böcker. gurgin bakircioglu, en av programledarna på metropol, har valt bo-ken ”vem är svensson” av colette van luik.

– jag läser ”vem är svensson” för att den ger en bra, samlad bild av oss svensk-ar. visste du att de lyckligaste i sverige är de som ber till gud någon gång i veckan? minst lyckliga är de som festar några gång-er i veckan. vad säger det om alkoholkultu-ren och vad säger det om trons betydelse i vårat sekulära samhälle? det här är den enda boken som kan få mig att skrika av ilska men också av glädje.

hur går kampanjen?– boksatsningen går på högvarv, över

200 personer har börjat läsa nu och vi föl-jer upp dem på olika plattformer för att försäkra oss om att vi inte bara skickat ut böcker utan att de öppnas.

– för mig känns den här kampanjen vik-tig eftersom att jag kommer från turkiska delen av kurdistan där böcker censureras och förläggare arresteras. vi lever just nu i ett land som är paradiset på jorden när det gäller fri bokkonsumtion och produktion och det är så jävla fett!

/ anna-lena Walmsleyfoto / mattias ahlm

ta chansen att bli lobbyist!jobbet som de nordiska public service-bolagens intressebeva-kare i bryssel är ledigt. mari ing-ves från finland, som nu lämnar tjänsten efter åtta år, berättar varför man bör söka jobbet som hennes efterträdare.

– Jobbet går ut på att bevaka de nordiska public service-bola-gens intressen i EU-metropolen. Det finns regler på EU-nivå som kan påverka public servicebolagen på områden som är livsviktiga för vår existens – till exempel finan-sieringen och distributionen, våra möjligheter att nå alla med vårt innehåll, i enlighet med det upp-drag vi fått av samhället. vad krävs av en person som har det här jobbet?

– Personen förutsätts vara väl förtrogen med EU. Men det är minst lika viktigt att vara väl insatt i public service-broadcasting, vad det är och hur vardagen ser ut i den värld vi lever i idag. Det är drömjobbet för den som är utåtriktad och har stor social kom-petens.

/ ulrica bengtsdotter

PASSA BOKEN, GURGIN!

hallå där / helen hellströmerny kommunikationschef på sveriges radio och ansvarig utgivare för radiotidningen. du tar plats i direktionen, vad kommer du att jobba med där?

– Jag kommer framförallt ansvara för kommunikations-frågor, strategiskt och operativt. Några huvudfrågor är att fortsätta stärka varumärket (som är starkt), utveckla den kommunikativa organisationen och arbetet med att nå mål-grupper som idag inte är så aktiva lyssnare. vad är viktigast när det gäller kommunikation?

– Det viktigaste inom kommunikation är att lyssna. Att lyssna till vad alla målgrupper vill ha, lyssnarna, medarbe-tarna, ja alla intressenter av Sveriges Radio, och därige-nom få bästa genomslagskraft på det man förmedlar.

många på sr är ju journalister, är journalister bra på kommunikation?

– Journalister är naturligtvis väldigt skickliga på att skriva, tala och förklara komplexa frågor för en bred målgrupp. Men kommunikation är ju så mycket mer, som till exempel internkom-munikation och strategisk extern företagskom-munikation, vilket jag har stor erfarenhet av. vad lyssnar du helst på på radio?

– Jag är en allätare. Nyheter, dokumentärer, underhållning, mycket musik och inte minst sport är jag oerhört svag för.

Helen Hellströmer är chef för kommunika-tionsavdelningen, som ingår i Enheten för ana-lys och kommunikation.

/ jenny mattsson

9 / noterat

tack!Ett stort tack till alla som var med och firade min sista dag på jobbet. Efter drygt 41 år som studiotekniker och DC-operatör växlar jag nu in på ett nytt spår i livets bana.

/ thomas lundkvist, dc

cilla bänkö laut vellupt aeculparum fugit, non tum volorero doluptaquid quiae aspe no harcia volorem harcia volorem.

uPPhovsrättsnämnden /

41 personer får pengar i årefter upphovsrättsnämndens möten om fördelningen av 2013 års ersättningar, kom den fram till att dels 33 anställda får vardera 15.000 kr. dels att i år även åtta därutöver delar på 32.000 kronor.Det var i år rekordmånga ansökningar – 230 stycken – dessutom de flesta både innehållsrika och väldokumenterade.

15 000 kr vardera får följande 33 medarbetare (utan inbördes ordning): Tomas Ramberg, Ekot – George Wood, SR International – Lena Nord-lund, Vetenskap – Jonna Berglund, SR Sörmland – Alexandra Svedberg, SR Jönköping – Anna-Karin Ivarsson, Ekot – Anna Olofsson, SR Göte-borg – Milan Djelevic, Ekot – Maria Ridderstedt, Ekot – Jon Norberg, SR Dalarna – Thomas Sarri, Sameradion – Mikael Olsson, SR Malmö – Su-sanne Björkman, Dokumentär/Samhälle – Maths Broborg, SR Musik – Tor Sigvardson, SR produk-tionsteknik – Anna Burén, SR Västerbotten – Pia Diaz Bergner, SR Västerbotten – Julia Blomberg, SR Malmö – Niklas Skagerlind, SR Kalmar – Brita-Lena Ekström, Ekot – Lars-Gunnar Olsson, SR Värmland – Liisa Pavilainen, Sisuradio – Kenneth Gellzén, SR Effektarkiv – Martin Jönsson, P3 Stockholm – Johannes Rosendahl, SR Dalarna – Augustin Erba, Radioteatern – Lena Birgersdot-ter, SR Malmö – Anneli Dufva, Kultur – Katarina Wikars, Kultur – Per-Erik Rosén, SR Ekonomi och teknik – Katarina Gunnarsson, Ekot – Marcus Er-iksson, Ekot – Marie Jansson, Radioteatern.

Följande åtta – som skrivit boken ”Sociala medier – en handbok för journalister” delar på 32 000 kronor (4 000 kr vardera) :

Christian Gillinger, Digitala Medier – Helena Sahlén, Digitala Medier – Johan Ljungström, Kommunikationsavdelningen – Jonas Edlund, SR Örebro – Marie-Louise Kristola, Veten-skap – Nicklas Malmberg, SR Sjuhärad – Tove Svenonius, Ekot och Yasmine El Rafie, Digitala Medier. Pengarna utbetalas på junilönen.

Upphovsrättsnämnden har bestått av ord-förande Martin Dyfverman, SR Örebro (utsedd av SR) – Anders Wikström, Unionen och SR Västerbotten – Monica Palmeborn, Unionen och SR Göteborg – Bengt Höglind, SJF och SR Värmland samt Li Hellström, SJF och SR Ekot.

Nämnden använder för sin bedömning kriterier som handlar om programmet/pre-stationens kvalitet och egenart, om det ger fördjupad kunskap om omvärlden eller är ett väsentligt bidrag till yttrandefriheten och även om det kommer efter en längre tids anställ-ning.

Nästa möjlighet att ansöka blir efter årsskif-tet 2013/2014 och meddelas på intranätet och i Radiotidningen. Mer information och exem-pel på vad man kan söka för finns på intranä-tet, sök på ”Upphovsrätt”. Om man inte lyck-ats i år kan det löna sig att fortsätta att söka.

/ martin dyfvermanordförande i uPPhovsrättsnämnden inom sr

upphovsrättsnämnden består av, från vänster: martin dyfverman, monica Palmeborn, bengt Höglind, anders Wikström och li Hellström. foto: stina

gullander

Levande skildringar i krisens spår

Iett år har en grupp medarbetare på olika redaktioner runt om i Sveriges Radio arbe-tat med den stora ekonomisatsningen. Hur

påverkas vi, välfärden och demokratin av det som händer i världsekonomin har varit huvud-frågan. Resultatet är fantastisk, originell och agendasättande public service-journalistik.

Hoppas att de kunskaper som alla inblanda-de skapat åt sig själva kommer att finnas kvar och göra nytta i nya sammanhang.

Ekonomisatsningen har handlat i hög grad om människor; människor som tycker, tänker och påverkas av krisen och dess effekter. Det har handlat om hur de som sagts upp i Hylte-bruk ska hitta nya jobb, och att det finns ett samband mellan varsel i Vislanda och ett av krisen sänkt husbyggande i England. Ett annat exempel är berättelsen av hur Söderhamns kommun skickar arbetslösa ungdomar till Norge för att de skulle få jobb, som blev en nyhet över hela världen.

Det gjordes punktinsatser, som en veckas granskning av krisen på akutsjukhusen och kartläggningen av samtliga överbeläggningar under några vårddagar. Liksom sändningarna från Peking i samband med det kinesiska ledarskiftet, och tre veckors reportageresa längs E45:an som berättade om inlandets glesbygdsverklighet.

En särskild del har varit att belysa hur unga människor påverkats av krisen, och det gjordes reportage från fem europeiska länder och en specialsändning om unga européers faktiska svårigheter att bli vuxna.

Det har varit oerhört kul att följa hur pro-jektet trängt fram i radion och på webben, hur det sömlöst vuxit in i både P1, P3 och P4 lokalt, och material har gått i alla riktningar från reportrar på olika platser och redaktioner i landet, var och en med sin speciella kunskap om publik och journalistik. Ni som varit med har visat att vi med hjälp av våra inbördes olik-heter skapat unika, levande journalistiska av-tryck. Det visar hur bra vi är när vi samarbetar och korsbefruktar journalistiken. Tack alla ni!

just nu….Njuter jag allt emellanåt av Sveriges Radios nya förstasida. Den visar upp hela den spän-nande olikheten som finns mellan alla de helt olika sorters nyheter som görs av oss – olika platser, olika ämnen, oli-ka tonläge. Bredd, djup och mångfald med hög kvalitet – det är public service!

/björn löfdahl, Programdirektör

10 / anslagstavla

bostäder /

lägenhet i göteborg bytes mot stockholmFantastisk 2:a i centrala Gbg bytes mot motsvarande i Stockholm. Mejla: louise.jacobson1@gmail.com

bostad sökes i höst!Julia Crowell flyttar till Stockholm för prov-anställning i flöjtstämman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Julia har behov av bostad senast fr o m 8 september 2013.Kontakt: juliacrowell@gmail.com

DAB+ och trovärdigheten– svar till Janne Petersson

debatt /

välkomna till presskonferensen för årets sommarpratare!Plats: radiohusparken i stockholmtid: onsdag 29 maj kl. 13.00Vid regn/dåligt väder flyttas presskonfe-rensen till Studio 4 och då finns det tyvärr ingen plats för medarbetare att närvara.

lediga jobb /

Sommar, sommar, sommar...

nyhetsreporter/sändare till P4 värmlandTjänsten är ett vikariat på heltid tom 31 mars 2014. Tillträde 1 september 2013. Ansök senast 26 maj. Mer info: kanalchef Ulla Walldén 054-777 26 54 eller Maritha Widlund, personalspecialist, 023- 77 77 24. Fackliga frågor: Hedvig Nilsson SJF 054-777 26 46, Åsa Wisborg, Unionen 08-784 48 09, Evert van Berkel Saco 08 - 784 50 00.

Programledare till morgonpro-gram P4 skaraborgTjänsten är en programanställning året ut, med möjligheter till förlängning. Önskat tillträdesdatum är i slutet av augusti. Ansök senast 26 maj. Mer info: kanalchef Daniel Rundqvist på 0500-773001, programchef Jörgen Nyman 0500-773002 eller personal-specialist Ann Andersson på 031-837501. Fackliga frågor: Marthina Stäpel SJF eller Anders Jernquist Unionen. Båda nås via 0500-773000. SACO nås via e-post, saco@sr.se.

utbildningssamordnare till kompetensavdelningenKompetensavdelningen behöver förstärk-ning med en medarbetare som kan leda olika utvecklingsprojekt inom framförallt P4 och sociala medier. Tjänsten är en visstids-anställning och omfattar heltid. Tillträde runt 1 september 2013 och t o m 30 april 2014. Placeringsort Stockholm. Ansök senast 19 maj 2013. Mer info: kontakta Camilla Alfredsson, chef för kompetensav-delningen, mobil 0768-79 73 88 För frågor kring din ansökan kontakta Agneta Eric-son, personalspecialist tel. 08-784 97 43. Fackliga frågor besvaras av Ulrika Hyllert, Journalistförbundet, Åsa Wisborg, Unionen eller Sara Asplund, Saco. Du når samtliga via växeln tel. 08-784 50 00.

Programledare/reporter för-middag till P4 sörmlandTjänsten är en programanställning med start den 12 augusti fram till den 31 december 2013. Ansök senast 20 maj 2013. Mer info: programchef Jenny Roxberger, 016-161640

eller kanalchef Kent Nilsson, 016-161620. Fackliga frågor: Per Thyrén, Journalist-förbundet, 016-161645 eller Lars Lundin, Unionen, 016-161653. SACO kontaktas på saco@sr.se.

reporter till P4 kristianstadTjänsten är ett vikariat under perioden 26 augusti-31 december 2013 med placering i Kristianstad. Ansök senast 19 maj. Mer info: Tor Danielsson, Nyhetschef, tel 044-77 512 78 eller Jenny Sandgren, Kanalchef, 044-77 512 40 eller Astrid Bergön, Personalspe-cialist, tel 040-666 55 93. Fackliga frågor: Rickard Sturesson (SJF), tel 044-77 512 75 eller Fredrik Brofalk (Unionen), tel 044-77 512 62. SACO nås via e-post, saco@sr.se.

Webbredaktör till P4 gävle-borgTjänsten är en programanställning med om-fattning 100 % . Varaktigheten är ett år med möjlighet till förlängning. Tillträde i sommar alternativt senast i augusti. Placeringsort Gävle. Ansök senast 19 maj. Mer info: ka-nalchef Leif Eriksson 026 - 66 65 61 eller Maritha Widlund, personalspecialist, tel 023- 77 77 24. Fackliga frågor: Tomas Fors-man, SJF och Mikael Andersson, Unionen som båda nås på 026- 66 65 00 samt Evert van Berkel, Saco som nås via 08 - 784 5000.

intressebevakare till nordiska public service-bolagen i brysselIntressebevakare till nordiska public service-bolagen i Bryssel. Tjänsten är en visstids-anställning under en period om två år, med möjlighet till ett års förlängning. Tjänsten blir ledig 1 oktober 2013, men vi ser gärna att arbetet påbörjas redan i augusti med en övergångsperiod av parallellt arbete tillsammans med den nuvarande medarbe-taren. Ansök senast 20 maj 2013. För frågor kring tjänsten kontakta Jan Petersson, di-rektör för enheten Analys och kommunika-tion, tel. 08-784 50 13eller Agneta Ericson, personalspecialist, 08-784 97 43. Fackliga frågor: Ulrika Hyllert, Journalistklubben, Åsa Wisborg, Unionen eller Sara Asplund, Saco. Samtliga nås via växeln 08-784 50 00.

11 / anslagstavla

under rubriken ”allt bygger på trovärdighet” skriver sr:s analys- och kommunikationsdirek-tör janne Petersson i nr 5 av radiotidningen om dab+ att han ”med trovärdighet vill bygga förtroende”. tyvärr lyckas han inte så bra. Janne har nämligen alldeles fel när han fortsätter:

”Många har redan valt DAB+ som ersättare för FM. Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Nederlän-derna, Danmark och Norge.”

Nej Janne, inget land i världen har stängt av FM och bara 2 av dina 6 länder har valt DAB+.

Fakta enligt DAB-lobbyisterna i världsorganisa-tionen WorldDMB är följande:

• Storbritannien sänder i gamla DAB, har inga kända planer på att byta till DAB+ och fortsätter sända parallellt i FM.

• Tyskland sänder lokalt och regionalt både i DAB och DAB+ och inga beslut finns om att gå över till enbart DAB+.

• Danmark byter till DAB+ först 2019 och bara om lyssningen på gamla DAB då är tillräckligt hög. Sänder vidare i FM.

• Norge slår av FM 2017 men bara om hårda villkor om hög DAB-lyssning då uppfylls. Sändar-företagen bestämmer själva om de vill sända i DAB eller DAB+.

• Nederländerna har beslutat att gå över till DAB+ i höst, men sänder vidare i FM.

• Schweiz sänder i DAB+ sedan förra året, men fortsätter parallellt med FM.

Tyvärr är den digitala radioverkligheten kom-plicerad och ska SR med ”trovärdighet bygga för-troende” för DAB+ måste våra talesmän hantera fakta med samma krav på saklighet som SR ställer på sitt eget programutbud. Annars är risken stor att det går för DAB+ som det gjorde för DAB.

/ Per gulbrandsenansvarig Producent för dab-kanalen P2 världen

och Programserien P2 dokumentär

svar till Per gulbrandsen:

du har rätt Per, det är viktigt med trovärdig-heten, inte bara i radio utan också i en krönika i Radiotidningen. Jag borde ha skrivit DAB och DAB+. De länder som varit ute tidigt fortsätter med DAB tills vidare. Nya länder väljer den mer effektiva DAB+. När jag skrev ”som ersättare för FM” menar jag just det. Inte att de redan har lämnat FM men att de valt DAB eller DAB+ för att ersätta FM över tid.

Det viktiga är att det finns en fortsatt tro på behovet av marksänd radio och att digitalradio ger fördelar, både när det gäller den europeiska radions möjlighet att utvecklas och minskad kost-nad i ett längre tidsperspektiv.

/ jan Petersson, direktör enheten för analys och kommunikation

”hallå? vem är det jag talar med?” Inledningen på samtalen i Ring så spelar vi är en radioklassiker. Många är de svenskar som förväntansfullt har vän-tat in att just deras landskap och slutsiffra i telefon-numret ska lottas fram, så att det äntligen kan bli deras tur att ringa och kanske, kanske komma fram på telefon till programmet.

Hasse Tellemar var programledare för Ring så spelar vi under en lång rad år. Från1969 till pensio-nen 1988 hann han sända 840 program. Tellemar, som gick bort i oktober 2012, blev en av Sveriges Radios allra mest folkkära profiler och en förebild för yngre kollegor som sände ring in-program. Han var en mästare på att lotsa de nervösa inring-arna genom programmet och ge dem chansen att svara på de ofta kluriga frågorna. Spänningen steg ju fler skivor som låg i potten. Ingen ville svara fel på en fråga i direktsänd radio när både vänner och arbetskamrater lyssnade. Men även den som missade på frågan fick höra sin önskemelodi och få chansen att uttala orden ”tack, det var roligt att komma fram”.

Vid starten 1968 var Lasse Hamberg program-ledare. Det sägs att han hade bett vänner och bekanta att vara beredda vid telefonerna under premiärprogrammet på annandag påsk, i händelse av att det inte skulle vara tillräckligt många lyss-nare som ringde in. Oron var obefogad, Ring så spelar vi blev succé direkt och snart var det riktigt svårt att komma fram i telefonkön, även om man hade rätt slutsiffra i telefonnumret.

ingen riktig lördag utan ring så sPelar vi

– Det var väldigt högtidligt vid premiären. Vår vice avdelningschef visade sig, vilket hon aldrig gjorde annars, berättar arkivmedarbetaren Lennart Bergendahl i en sändning inför 40-årsjubileet för programmet, 2008.

Lennart fanns på plats i grammofonarkivet och laddade skivor till Ring så spelar vi tillsam-mans med Kjäll Fröderberg och Kjell Ahlkvist när programmet drog igång 1968. Söksystemen har utvecklats rejält genom åren. Idag är största delen av grammofonarkivet digitaliserat och all sökning görs via digitala register. 1968 var det vinylskivor och stenkakor som gällde och sökningen skedde med hjälp av kortregister där man kunde söka på antingen artist eller låttitel.

Efter Hasse Tellemar har flera kända radioprofi-ler lett Ring så spelar vi: Mona Krantz, Tord Carls-son, Lasse Swahn och den nuvarande programle-daren Lisa Syrén. De klassiska slutsiffrorna är kvar som hjälp att sålla bland alla som vill ringa in till programmet. Men nu kan man även tävla på web-ben under veckan och vinna en chans att ta sig förbi hela telefonkön på lördagen och knipa några av de fortfarande så åtråvärda minuterna i ett av radions mest populära program.

Lyssna och läs mer på SR Minnen.

/ jenny mattsson

12 / årtalet Posttidning b

1971

Bilden är från omslaget till Röster i Radio TV nr 35 1971. Bilden är beskuren.FOTO / BERTIL S-SON ÅBERG