Rapport Lrmilj och inflytande Skolans pedagoger befinner sig p olika stllen i processen med Lrmilj och inflytande. Detta dokument r formulerat utifrn utvrderingar i processgrupperna samt utifrn hur vi i utvecklingsgruppen tolkar och upplever situationen. Beskrivning av enheten Rvekrrsskolan r en 40 r gammal skola med elever i k. F-6. Hr arbetar ca 25 pedagoger med ungefr 250 elever. I huset finns ocks en srskola men denna ingr ej i projektet. Beskrivning av syfte och ml Fokusomrde Skolan har valt att arbeta med elevinflytande och delaktighet genom den fysiska lrmiljn. Efter att alla hade ftt sga sitt, bde pedagoger och elever, var den fysiska lrmiljn det som de allra flesta ville fokusera p. Den skolbyggnad vi har r gammal och motsvarar inte dagens behov. Vi eftersker en lrmilj som passar dagens undervisning dr eleverna knner mer delaktighet och kan ha ett strre inflytande. Vi stller oss (ocks) frgan varfr eleverna uttrycker att de inte knner nmnvrd delaktighet eller har inflytande ver sin skolsituation trots att vi pedagoger upplever att de har det. Syftet Syftet med arbetet r:

att ka elevernas delaktighet och inflytande ver sin skolsituation. att skapa strre frstelse hos eleverna om vad delaktighet och inflytande r. att ka pedagogernas frstelse fr varfr eleverna inte upplever att de r delaktiga

och har inflytande.

Ml Vren 2014 formulerade Utvecklingsgruppen fljande ml:

En mer stimulerande, inkluderande och utvecklande lrmilj p Rvekrrsskolan. Vi brt ner detta ml i delmlen:

En strre medvetenhet hos eleverna om deras utveckling och delaktighet i lrandet. Ett kat ansvar fr den fysiska miljn.

En kad medvetenhet om den fysiska lrmiljns betydelse fr den pedagogiska och sociala utvecklingen.

Koppling till styrdokument Fljande tv formuleringar i Lroplanen fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011 frenar Rvekrrsskolan fokusomrden med Skolverkets riktlinjer: Det r inte tillrckligt att i undervisningen frmedla kunskap om grundlggande demokratiska vrderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och frbereda eleverna fr att aktivt delta i samhllslivet. Den ska utveckla deras frmga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvrdering av den dagliga undervisningen och f vlja kurser mnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin frmga att utva inflytande och ta ansvar. (Lgr11, s.8) Skolans ml r att varje elev:

Tar ett personligt ansvar fr sina studier och sin arbetsmilj, Successivt utvar ett allt strre inflytande ver sin utbildning och det inre arbetet i

skolan, och Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin frmga att arbeta i

demokratiska former. (Lgr 11, s.15)

Genomfrande Vi har en utvecklingsgrupp som trffas en gng i veckan. Samtliga pedagoger i utvecklingsgruppen r processledare/utvecklingsledare. Vi har tre processgrupper (fritidspedagoger, pedagoger k.f-3 samt pedagoger k. 4-6) som samlas var fjrde vecka. Till varje trff har vi en bestmd uppgift, t.ex. litteraturlsning eller en uppgift med eleverna. Under trffarna diskuterar vi genomfrd uppgift. Tidslinje Arbetets gng har dokumenterats p en tidslinje, Se bilaga 1 Tidslinje ver arbetet med Lrmilj och inflytande. Digitala lrverktyg Digitala lrverktyg som har anvnts fr att p olika stt dokumentera och synliggra processen bde i utvecklingsgruppen och arbetslagen:

Protokoll Veckobrev Foton med fre- och efterbilder Ljudfiler med intervjuer Film Skolstil fr att hra vad man skrivit. Lrlogg och blogg i Unikum

Barnens / elevernas tankar och sikter har tagits tillvara

Vi samlar in elevernas sikter i olika sammanhang. Vi har omrstningar i demokratiska former fr att se om frslagen gr att genomfra. P fritids finns nu en organiserad verksamhet dr eleverna kan vlja bland flera

aktiviteter som de sjlva varit med och bestmt om. Analys (erfarenhet och lrdomar) Skolan har gjort fljande erfarenheter under arbetets gng: Tydliga framgngsfaktorer

Pedagogernas frstelse fr vad inflytande och delaktighet kan innebra har utvecklats.

Vi upplever en kad motivation hos elever inom omrden dr de har varit tydligt delaktiga.

Arbetet med delaktighet har blivit tydligare hos flera pedagoger i planering och det fortlpande arbetet.

Vi har ftt upp gonen fr lrmiljns pverkan och hur den skulle kunna utformas Den fysiska lrmiljn har frndrats p flera stllen, med hjlp av elevernas tankar

och ider. Projektet har bidragit till att arbetslagmtena r mer strukturerade och att det finns

en tydlig agenda fr vad som tas upp. Samt en protokollmall fr att underltta och tydliggra dokumentation av olika mten.

Det har blivit tydligt att vi ibland missar sjlvklara situationer d eleverna tankar borde ha tagits tillvara. T.ex. Filmen med elever visades i olika sammanhang utan att dessa elever var tillfrgade.

Tydliga dilemman Det finns en svrighet att driva en process vidare nr man inte har mlet klart fr sig.

Mlet var inte tydligt d vi startade arbetet i processgrupperna. Vi gick in i projektet med olika frstelse. Mnga nskade att arbeta med den fysiska

lrmiljn eftersom skolan r gammal och lokalerna behver rustas upp. Arbetet med delaktighet och inflytande upplevs ibland som ett spr vid sidan om

den ordinarie undervisningen. Detta kan bero p att det har varit en otydlig koppling mellan vrt valda fokusomrde fysiska lrmiljn och projektets fokus delaktighet och inflytande.

Fr lng tid mellan mtena har medfrt att vi ibland fick starta frn noll . Vi prioriterar inte kollegiala samtal som utgr frn dokumentation av barnens arbete. Det rder en oskerhet kring dokumentationen och dess omfattning. Det r svrt att

f till ett systematiskt kvalitetsarbete nr vi inte har en tydlig dokumentation.

Projektet har varit s agilt s att vi har tappat formen och frlorat sikte p mlet. Skolans pedagoger har inte ett gemensamt arbetsstt i arbetet med Lrmilj och

inflytande. Mnga pedagoger knner sig pressade av lroplanens kunskapskrav och centrala

innehll. Det kan vara svrt att avgra vad och hur mycket eleverna ska f inflytande ver

eftersom pedagogen har ansvaret fr verksamheten. Mnga pedagoger knde sig uppgivna d de frstod att det inte fanns strre

ekonomiska resurser till frndring av den fysiska lrmiljn.

Frhllanden som kan innebra bde framgng och dilemman Nr elever kommer med sina tankar och ider s utmanas vi pedagoger i vra tankar

om hur ett klassrum och en undervisning ska se ut. Behovet av kontroll utmanas. Pedagogerna utmanas i att problematisera sitt eget frgivettagande.

Elevernas har mnga gnger nskeml som r svra att uppfylla. D krvs diskussioner, kopplade till styrdokumenten, om vad en bra lrmilj r.

Lrdomar som vi tar med oss och frgestllningar som vckts under arbetets gng Det r viktigt att lgga en solid grund, utvrdera var och ens frfrstelse, innan man

drar igng ett utvecklingsarbete. Viktigt med en gemensam dokumentmall som kan anvndas vid alla typer av

mtessituation. Hur kunde utvecklingsgruppen gjort syftet tydligare, med frankring i

styrdokumenten, fr att skapa en strre frstelse och motivation hos pedagogerna? Vilka arbetsstt kan vi utveckla fr att ka elevernas knsla av delaktighet och

inflytande? Hade en uppstart med en gemensam Pedagogisk planering hjlpt oss till gemensam

frstelse? Hur kan vi arbeta fr att plocka in kursplaneml i ett valt temaarbetet istllet fr att

utg ifrn mlen och sen planera lektionerna. Hur fr vi till fler kollegiala samtal? Mycket tid gr t till andra punkter som ska betas

av. Hur gr vi det tydligare fr eleverna nr de r delaktiga och har inflytande? I vilket forum kan vi dela med oss av goda exempel p nr elever r delaktiga?

Litteratur Lgr11 Forskning i klassrummet Lrande och fysisk milj. En kunskapsversikt om samspelet mellan lrande och fysisk milj i frskola och skola.