lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen - rapport av sis-medel (27 maj...

7/26/2019 Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen - Rapport av SIS-medel (27 maj 2016)

1/128

Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

Del 2 projektets andra r

Olikheten r normen nr alla ska med

Ett tvrigt projekt som har syftat till att ta

ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar skolutveckling,

samt att strka koppling mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat.

Utgngpunkter har varit de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.

Skolfrvaltningen i Mlndals StadProjektledare Christer Ferm

Projektsamordnare Gunilla Almgren Bck

Std- och Utvecklingsenhetens projektteam

maj 2016

http://www.skolutvecklingmolndal.net


2/128

"


3/128

#

InnehllsfrtecknigInledning$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$ %

1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andra r 2015"""""" #

2 Bakgrund och projektbeskrivning""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%

Projektorganisation Styr och stdkedja$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$ &&Central styrning med lokal anpassning$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &"Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKF $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$ Processledarutbildning och kollektivt aktionslrande$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &'Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &%Projektbudget 2014$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &(Projektbudget 2015$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &(

3 Syfte och ml """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $#)*+,-,./012+ 3456 78,9:1.1-9;09+,02< 9=9>+30>.9: *+,:903?+>9@>*+A:5.1- 983 7,B3C0, 5B,012+8A? .1:5@2+,.1-$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &D&$ E>,@:>@,:*05.>+> $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &D

"$ F,8A+99:*05.>+> G5+20,9:0/< /,87+99.81 8A? /,0:>.:H $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &IE/+A.7.A+,02+ 345 /4 A+1>,05 1.*4 8A? +1?+>91.*46 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ &JMlgrupp$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ "&Medverkande frskolor och skolor$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$ "&

4. Genomfrande och resultat""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" &&Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende? """"""""""""""""""""""""""""""""""" ##

Strukturkvalitet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ "#Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niver"""""""""""""""""""""""""""""""" #$

Arenor fr samarbete: Nav och ntverk"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #%Skoldatatek IKT och inkludering """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&

Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insats"""""""""""""""""""""""""""""""""" #&

Chefsmten en centralt organiserad insats """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&Processledarutbildning en centralt organiserad insats""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #&Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet? """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #'

Resultat p frskole- och skolniv """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" #()*+,-,./0 123/-4+ """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $5-Chefers insikter om processledarrollen """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $6-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$

Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ #'Processkvalitetet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ #(

Ledarskap p alla niver i organisationen """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&

Elevhlsans personal involveras """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'Professionsutveckling """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektret""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $'-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $(

Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet) """"""""""""""""""""""""""""""""""" %#-kat barn- och elevinflytande """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" %#-Utveckling av barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social) """"""""""""""""""""""""""""""""""""" %7

Resultat Dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 76Enheternas tankar om dokumentation """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 7%Spridningsprocess och skapande av beprvad erfarenhet""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 7&

Projektet avsg att f med alla enheter i Skolfrvaltningen. Hur ser denna process ut?"""""""""""""""""""""" 7'Sammanfattning av resultat (processkvalitet och dokumentation)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ %I

5. Analys"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" '$


4/128

'

Teoretiska utgngpunkter$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (&

Analys av strukturkvalitet """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" '(

Analys av processkvalitet"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ')Att leda processer i en inkluderande frskola och skola$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (I

Hantera problem/utmaningar tv sidor av samma mynt$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ (JVilka frdigheter/frmgor frmjar inkludering?$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ D"Barn- och elevinflytande$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ IKBarn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social)$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ I&Analys av dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ $$$ I'

6. Sammanfattande analys och lrdomar en stam av beprvad erfarenhet""""""""""""""""" )#Lrdomar tas med in i nya projekt/insatser.$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ J"

Kontakter """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *(

Bilaga 1 Exempel p frgestllningar i uppstartsfasen""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *+

Bilaga 2 Utdrag ur Elevhlsoplan""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" *'Bilaga 3 Utvrdering av kollegialt lrande projektets frsta r"""""""""""""""""""""""""""""""""" *#

Bilaga 4 Film """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%(

Bilaga 5 Lrande ntverk och ntverksnav i SKF"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $%*

Bilaga 6 Kritisk vn """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$$

Bilaga 7 Reflektionsfrgor infr enheternas rapportskrivning och presentationer"""""" $$(

Bilaga 8 PBS vs ActionLearning och Coaching"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $$#

Bilaga 9 Fyrfltare verktyg fr reflektion"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&%

Bilaga 10 Kraftfltsanalys""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&$

Bilaga 11 Intervju/samtalsguide avslutande seminarium"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&&

Bilaga 12 Budgetuppfljning """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $&(


5/128

%

InledningDenna skrift bygger p texter, bilder och film svl intern dokumentation som publik

dokumentation som har producerats under tv rs tid. Dokumentationen har samlats internt i

Google Drive och externt p webbsidan skolutvecklingmolndal.net. Tillsammans med de

medverkande skolornas och frskolornas rapporter och filmade presentationer underseminarier har underlaget varit en ovrderlig minnesbank som har mjliggjort denna

sammanfattande rapport. Min ambition har varit att lyssna in projektledare, alla medverkande

frskolor och skolor, centrala Std- och utvecklingsenhetens projektteam, frvaltningsledning

samt vriga aktrer som Specialpedagogiska skolmyndigheten Per Skoglund och Gteborgs

Universitet Berner Lindstrm. Som central skolutvecklare har jag frmst varit involverad p

tre av tio medverkande enheter. Vidare har jag varit involverad i de flesta delar i

organisationen som beskrivs i rapporten.

Projektledare och Utvecklingschef fr detta omfattande arbete r Christer Ferm. Finansiering

har gjorts mjligt bland annat genom SIS-medel (Srskilda insatser i skolan) frn

Specialpedagogiska skolmyndigheten, dr jag som projektsamordnare tillsammans medprojektledare formulerade anskningar av medel fr 2014 samt fr 2015.

Styrgrupp och referensgrupp fr arbetet r frvaltningsledningen samt externa aktrer enligt

ovan. Projektet har ocks haft en samordnare fr processledarutbildningen, Camilla

Rudevrn, skolutvecklare och IKT-samordnare Anders Karlsson, filmare Anders Eriksson

samt skolutvecklare Kristofer Skogholm och Anette Eskilsson. Fler medverkande i

projektteamet finns nmnda i den frsta rapporten och under kontakter.

Fokus i utvecklingsarbetet ligger p att skapa beprvad erfarenhet kring vilka faktorer som

gynnar skolutveckling och inkludering. Jag har upprepade gnger gtt igenom

dokumentationen och analysen har fregtts av kodning, kategoriseringar fr att dreftermeningstolkas. Lrandet utvecklas hela tiden och skriften bildar underlag fr vidare reflektion

och analys. Lrdomar som har gjorts tas med som viktiga faktorer i verksamhetsutveckling

och kompetensutveckling i framtida utvecklingsinsatser inom Skolfrvaltningen.

Stort tack till alla som gjort detta utvecklingsarbete mjligt, och ett srskilt tack till de tio

enheternas chefer och personal. (Medverkande enheter nmns nedan.)

Rapporten kompletteras med bilagor frfattade av utvecklingschef och filmare. Rapporten r

godknd fr publicering av projektledare och utvecklingschef Christer Ferm.

/Gunilla Almgren BckSkolutvecklare/specialpedagog/projektsamordnare

Frfattare till rapporten

Mlndal, maj 2016


6/128

(

terkoppling frn Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sverigeskommuner och landsting (SKL)

Skolverket har mottagit er redovisning av utvecklingsinsatsen Lrande ochinflytande p riktigt

Vi har med stort intresse lst er redovisning och tycker att ert arbete i alla delar

r anmrkningsvrt intressant.

Er systematiska skolutveckling med barn/elever som subjekt r mycket

intressant och den utvecklingsplan ni arbetar fram br kunna vara av nationellt

intresse nr Skolverket under 2015 har i uppdrag att i samverkan med

skolhuvudmn utarbeta nationella skolutvecklingsprogram.

Ni har en utmrkt spridning av era erfarenheter och de ntverk ni skapar i

arbetet r ett mycket gott exempel p samverkan.

Skolverket december 2014

Tack fr en informativ och intressant

projektredovisning.

Vi kommer att hnvisa till ert arbete som ett lrande exempel nr

kommuner str infr ett liknande processarbete.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, januari 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en rapport med rekommendationer

fr svensk skolutveckling. Utvecklingsarbetet Lrande och Inflytande p riktigt, nr olikhet

r normen r ett exempel som lyfts fram.

Se sidan 25 i rapporten, och under flik Lrmilj p hemsidan.

SKL, mars 2016

http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskning/huvudmannensexpertradforskolutveckling.8429.html

Nedan fljer en sammanfattning av projektets andra r.


7/128

D

1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andrar 2015

Forskningsbaserad, systematisk verksamhetsutveckling som frmjar inkludering ochlrande och involverar all personal p 10 enheter.

Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med

Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet m.fl. i syfte att

ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som

strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapar en

mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet

och gemenskapen.

Utvecklingsarbetet omfattar vardagsverkligheten i fyra frskolor, tre lg- ochmellanstadieskolor och tre hgstadieskolor. Projektet har utforskat ett gemensamt ramverk

som gr att applicera p allt vi gr i den systematiska verksamhetsutvecklingen p alla niver

i organisationen. Projektet mynnar ut i en stam av beprvad erfarenhet presenterat i

strukturkvalitet och processkvalitet som frmjar inkludering och lrande vilket beskrivs i den

sammanfattade analysen.

Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade

om:

a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.

P frgan vad de medverkande enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en

utomstende svarar de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr

verksamhetsutveckling, att tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt

sprkbruk samt bygga en reflekterande kultur som involverar alla och leder till handling och

utveckling av pedagogisk verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och

utvrderas av verksamheten kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla

barn och elevers delaktighet och lrande s att de kan pverka sin vardag.

Paraplyet p framsidan har varit symbol fr projektet. Bilden togs fram i brjan av projektets

frsta r. Syftet var att skapa frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra

begrepp har varit centrala och dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet).

Spetsen p paraplyet visar riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.

Denna pilotid utvecklades till fyra fokusomrden fr hela Skolfrvaltningen.

Starten av projektet innebar ett tolkningsutrymme (autonomi= en dimension av delaktighet)

fr de medverkande enheterna vilket syftade till att frmja allas delaktighet i hur

utvecklingsarbetet skulle utformas. Enheterna tog fram egna fokusomrden inom ramen fr

projektet. De visualiserade och utvecklade organiseringen p enheten.


8/128

I

Proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv ledningFr att f fart p utvecklingen krvdes att enheternas utvecklingsarbete drevs i en kollektiv

organisering med tydlig ledning och gemensam riktning, vilket har byggts upp under

projektren genom projektets gemensamma insatser och processledarutbildning. Detkollegiala lrandet har utvecklats i form av aktionslrande och pedagogisk dokumentation

samt involverat barn och elever, dvs. ett kollektivt arbete som har syftat till att frmja

inkluderande lrmiljer dr centrala omrden och begrepp r likvrdighet, tillgnglighet

(fysisk, pedagogisk social) och delaktighet. I detta sammanhang har film varit ett

betydelsefullt verktyg fr att frmja reflektion och skapa beprvad erfarenhet.

Vi har erfarit att det kollegiala lrandet r en frutsttning fr utvecklingen av barn och

elevers lrmiljer. Samtidigt r en central frgestllning i hur hg grad det kollegiala lrandet

pverkar arbetet i barn- och elevgrupper. Under det andra ret av projektet har

Skolfrvaltningen utvecklat aktionslrande arbetsstt, kritiska vnner dr skolor besker

skolor, pedagoger gr lrande besk hos varandra osv. Vidare har pbrjats ett frdjupatsamarbete mellan Utvecklingsenheten och Elevhlsan dr centrala delar omfattas av

deltagande observation som i direkt anslutning fljs upp med lrande samtal i arbetslag eller

skolans ledningsgrupp. Detta r exempel p ett proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv

ledning, tydliggr Per Skoglund (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).

En viktig del i arbetet r att definiera/skapa en gemensam frstelse fr inkludering och bryta

ner ordet i olika komponenter som likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.Nr vi undersker inkluderande processer i projektet s r det mot bakgrund av ett

gemenskapsorienterat- och individorienterat perspektiv. Ls mer under teoretiskautgngspunkter.

Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivet

behver strkas och ges std p alla niver i organisationen. Detta innebr att pedagoger

inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet utan ett proaktivt std och

bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).

Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa

och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman har

identifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i rapporten dr genomfrande och resultat

samt analys har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt

dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet. En sammanfattning finns beskriven

efter varje omrde. Som underlag fr analysen har ett omfattande material med texter, bild

och filmer anvnts. Se under analysdelen och nedan.


9/128

J

Dokumentation som underlag fr beskrivning av genomfrda aktiviteter och analys-En halvrsavstmning dr en skriftlig versikt gjordes av vilka aktiviteter som var igng,

skulle pbrjas eller frndras.

-Skriftliga manus till presentationer genomfrda under fyra gemensamma seminarier frdeltagande enheter. Lrdomar sammanfattades efterhand under ret. Seminarier filmades.

-Filmade aktiviteter p frskolor/skolor.

-Tv seminarier dr varje enhet digitalt har presenterat sina aktiviteter och lrdomar i maj

2015 och i december 2015.

-Enheternas skriftliga rapporter (maj 2015 och dec 2015).

-Filmad Fokusgruppintervju med alla enheter i januari 2016 (chef och ngon pedagog frn

varje enhet deltog).

P webbsidan finns mycket av arbetet dokumenterat i text, bild och film samt en tidslinje.

http://www.skolutvecklingmolndal.net.

Om alla skall med behvs ett helhetsgrepp i en organisation.

Kompetensutveckling som en trtbit utan koppling till organisering, ledning och

styrning ger begrnsade effekter.

Christer Ferm, utvecklingschef

Taggar: likvrdighet, tillgnglighet, delaktighet, inkludering, lrande, inflytande, systematisk

skolutveckling, pedagogisk digital kompetens, olikheten r normen, IKT, samverkan,

kollegialt lrande, aktionslrande, aktionsforskning, praktik och forskning, agilt ledarskap,

systematiskt kvalitetsarbete, professionsutveckling, proaktivt std, lrmilj, film som std i

skolutveckling, beprvad erfarenhet


10/128

&K

2 Bakgrund och projektbeskrivningBakgrunden till projektet r att Skolfrvaltningen sg behov av att strka likvrdighet i

bemtande av alla elever i termer av kad frmga att se och frst dessa, vilket utgr

grunden fr tillgnglighet, dvs. anpassningar av pedagogik och fysisk och social milj inom

och mellan skolor samt att hja mluppfyllelsen.Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade

om:

a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.

b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.

Inom ett tidigare projekt utvecklades forskarcirklar dr forskare frn Gteborgs Universitet

tillsammans med centrala skolutvecklare ledde grupper av pedagoger som hade olika fokus

t.ex. IKT och specialpedagogik. Grupperna bestod av 5-6 personer och chefer var inte

involverade. En central lrdom frn projektet var att den kompetens som pedagoger i de olika

grupperna utvecklade stannade kvar som individuell kompetens utan ngon strre spridning

p den egna enheten. Det ledde fram till att detta projekt/utvecklingsarbete skulle omfatta all

personal p varje medverkande enhet.

Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med

Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet i syfte att ta ett

helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som

strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapa en

mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet

och gemenskapen och dr arbetsstt med digitala lrverktyg anvnds som en naturlig del iverksamheten.Utvecklingsarbetet har involveratfyra frskolor, tre lg- och

mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor.

Utgngspunkten r ett styrt system med lokal anpassning med fokus p de professionellas

lrande med barnet/eleven som vgvisare. Olikheten r normen str fr att Alla skall med i

en frskola/skola fr alla. Det r d avgrande om vi frstr varandras olika behov bde vad

det gller kommunikation, lrande osv. s att olikheter blir mjligheter.

Arbetet har byggts kring en vergripande organisation p olika niver enligt projektdesign

och en organisationsskiss1vilka har tagits fram i samverkan mellan Mlndals

utvecklingsenhet och Gteborgs Universitet. Designen omfattas av utveckling av ledarskap,profession och praktik.

Krnan i arbetet r arbetsplatsbaserad med kollektiv kunskapsuppbyggnad och inkluderande

processer och std p och mellan olika niver i organisationen.

I inledningen av utvecklingsarbetet fick varje enhet formulera sina utmaningar fr att frmja

lrande och delaktighet fr alla elever. Varje enhet granskade ven sin organisation och valde

hur den bst kunde se ut fr att driva utvecklingsarbetet.

1http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektdesign.html


11/128

&&

Frgor som stlldes var t.ex.

Vilka omrden ska underskas/utvecklas/frndras/gras om frn grunden?

Vilka frgor finns kring omrdet och hur kan det som ska

underskas/utvecklas/frndras definieras?

Hur kan avgrnsningar gras?Vilka frutsttningar finns fr att komma vidare (tid, resurser osv. )?

Centralt konstruerades en organisation fr att stdja lokala processer. Det centrala stdet till

enheter innebar inte enbart att resurser riktades som ett direkt std utan organiserades ven fr

att indirekt stdja enheternas processer genom att enhetsbaserade processledare fick

utbildning. Projektledaren har som std haft bde en styrgrupp (frvaltningsledning och

externt std), en central utvecklingsgrupp med bland annat projektsamordnare och en roll fr

samordning av processledarutbildning.

Projektsamordning har bland annat bidragit till att hlla i och hll ut i arbetet, att strukturera

och tydliggra, sammanfatta och lyfta fram lrande och utmaningar i samverkan med filmare

och projektteam, under gemensamma seminarier fr alla medverkande enheter samt

dokumentera erfarenheter i tv rapporter varav detta r del 2.

Seminarier och enheternas lrdomar har filmats och enheterna har beskrivit lrdomar i

berttande texter. Texter och film r centralt i arbetet med att skapa beprvad erfarenhet.

Dokumentation enligt ovan finns tillgnglig p http://www.skolutvecklingmolndal.net

Projektorganisation Styr och stdkedjaInom projektet har processledarrollen p enheterna utvecklats, ven benmnt processtdjare.

Processtdjare ses som en av nycklarna till framgng i frndringsarbetet i samverkan medenheternas chefer. Under projektets gng blev det frstelrare som hade denna roll. I ngra

fall var frstelrare ven specialpedagoger. Alla ger dock skolutvecklingen och den egna

motivationen och drivkraften r avgrande.

Utver detta har den centrala skolutvecklarens roll respektive forskarens roll varit att bidra till

att stdja lokala processer. Projektdesign:

Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet

(forskning och vardagspraktik)

Kunskapsutveckling som nav: individuell kompetensutveckling,

verksamhetsutveckling, forskning.

En dubbelriktad process: top-down och bottom-up.


12/128

&"

SKF= Skolfrvaltningsledning

SUE=Std- och utvecklingsenheten Skolfrvaltningen Mlndals stad (projektteamets centrala

skolutvecklare)

GU=Gteborgs Universitet (forskare)

FLG=Frvaltningsledningsgrupp

SPSM=Specialpedagogiska skolmyndigheten

Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivetbehvde strkas och ges std p alla niver.Detta innebr att pedagoger inte sjlva kanskapa likvrdighet, tillgnglighet och

delaktighet utan ett proaktivt std och bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).

Vi ville pga. av detta fortstta att frdjupa och strka kopplingen mellan praktik, beprvad

erfarenhet och forskningsresultat och frmja systematisk skolutveckling i samverkan med

Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet. Utgngspunkter

r de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.

Central styrning med lokal anpassningGlenn Hultman vid Linkpings Universitet satte ord p vrt utvecklingsarbete med denna

rubrik.

Skolutvecklareoch forskare har givit std i den lokala processen av utvecklingsarbetet genom

att mta varje enhets utvecklingsgrupp och chef/rektor.

Skolutvecklare, forskare och enheter har dessutom mtts under seminarier kontinuerligt fr att

lra av och med varandra.

Fr en mer detaljerad beskrivning av projektorganisations s hnvisas till webbsidan.



13/128

Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKFEn symbol fr projektet utvecklades i brjan av projektets frsta r. Syftet var att skapa

frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra begrepp har varit centrala och

dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet). Spetsen p paraplyet visar

riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.

En handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har

genomfrts med ett digitalt system: Hypergene.

Under projektets andra r har frvaltningsledningen formulerat fokusomrden fr hela

Skolfrvaltningen (SKF) fr att frmja en gemensam framtidsbild med en tydlig riktning i

verksamheten. Paraplyets vrdeord/ledstjrnor sammanfattades i fyra fokusomrden:

Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)

Delaktighet och inflytande

IKT och digital kompetens

Ledarskap

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck

Gunilla Almgren Bck berttar om projektet, paraplyidn och delaktighet i en film.2

"[email protected] M53-,+1 NBA: 83 /,8C+:>+>< /0,0/5=.2+1 8A? 2+50:>.-?+>6 ?>>/6OO:8,>0$1@O%E"


14/128

&'

Processledarutbildning och kollektivt aktionslrandeFlera processledare p varje enhet har deltagit i en utbildning som leds av centrala

skolutvecklare. Utbildningen handlar dels om metoder fr samtal mellan pedagoger som gr

att diskussioner lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv kopplat till teori och styrdokument.

Dessutom om kunskaper om analysarbete, dvs. hur pedagogiska utmaningar medfrgestllningar om praktiken ska kunna dokumenteras i lrmiljn och bearbetas genom

reflektion osv. Arbetet startade upp under frsta projektret och har under det andra ret

utvecklats vidare t.ex. genom handledning p handledning. Ls mer i resultatdelen.

Nedan visas en bild3p aktionslrandet i processgrupperna. Det innebr ett systematiskt

skande efter goda handlingsalternativ utifrn verksamhetens behov och r en form av

erfarenhetslrande. Det r ett vetenskapligt stt att arbeta med skolutveckling och svarar mot

skollagens skrivning om en skola p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.

Frutom kollegialt lrande har barnen och eleverna involverats i syfte att lta deras tankar

pverka skolutvecklingen, dvs. ett kollektivt aktionslrande.

"Kollegialt samarbete som fokuseras p elevernas lrande

kan hjlpa lrarna att integrera nytt lrande med rdande praktik."4

!Klla: Rnnerman (2012), Aktionsforskning i praktiken. Bildbearbetning: Gunilla Almgren Bck

'/Helen Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer frlrares professionsutveckling.


15/128

&%

Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014)

Kartlggning av respektive enhets nulge och upplevda behov av fokusomrde fr

utveckling.

Organisationsskisser togs fram fr att visualisera organisering och optimeraresursanvndning samt organisering och uppstart av processgrupper p respektive

enhet.

Std av lokala processer samt kompetensutveckling: Centrala skolutvecklare och

utvecklingschef startade upp olika insatser enligt organisationsskissen.

(Processledarutbildning, mten med chefer, och seminarier fr alla enheter osv. )

Multimodal pedagogisk dokumentation kom igng: text, bild, film.

Kommunikationskanaler konstruerades.

Strukturer fr tid, rum och interaktion byggdes parallellt med att innehllet fokuserades och

utmanades. Det kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kom igng.

Skolutvecklare och forskare trffade utvecklingsgrupper p respektive enhet och uppdrag

definierades. En gemensam bild brjade ta form kring:

-Vad r det vi frsker stadkomma inom projektet?

Varje enhet frdjupade och utvecklade arbetet inom sina respektive fokusomrden. Kollegialt

lrande frdjupades, gemensamt sprk utvecklades, lrande besk pbrjades p sina hll

liksom pedagogisk dokumentation med IKT med syfte att utveckla frhllningsstt och

konkret arbete i barn/elevers lrmilj.Pedagoger i processgrupperna formulerade olika typer av frgor med skarljuset instllt p

generell forskning eller p att underska den egna praktikens frhllningsstt och

lraktiviteter. Arbetet fljdes kontinuerligt upp och olika verktyg fr analys brjade anvndas.

Det framkom att olika roller i projektet behvde frtydligas i synnerhet forskarnas roll.

KommunikationskanalerProjektsamordnare och filmare byggde upp en organisation fr kommunikation och

dokumentation av projektet. Syftet var att tillvarata och frdla lrdomar, flja och utveckla

arbetet p alla niver i den vergripande organisationen samt frn enheterna. Arbetet startadesupp i samverkan med projektledare, Mlndals Skolfrvaltnings kommunikatr och

projektteam. Mlndals Skolfrvaltnings kommunikationsstrategi gav std i hur vi skulle

arbeta.

Minnesanteckningar har dokumenterats och delats mellan frvaltningsledning,

referensgrupp/styrgrupp och projektteam i Google Drive.

Extern kommunikation har skett via webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net som i

sin tur kopplades till en facebooksida och twitter.


16/128

&(

Medverkande frskolor och skolor har frt egen dokumentation bde internt och externt via

en lnk frn ovan angivna webbsida.

Spridning av lrdomar tog fart bde inom och mellan enheter samt p och mellan olika niver

i den vergripande organisationen.

Projektets andra r tar avstamp i de vunna erfarenheterna vilka beskrivs i den frsta

rapporten.5

Projektbudget 2014Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 800 000 kr*

Skolverket bidrag 225 000 kr

Mlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och

Utvecklingsenheten 6samt externa aktrer.

*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog samt processledare/stdjare

Projektbudget 2015Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 935 000 krMlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och

Utvecklingsenheten 7samt externa aktrer.

*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog/ processledare/stdjare

%?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>,0//8,>+,$?>35(?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>>+03$?>35D?>>/6OOPPP$9:85@>*+A:5.1-3851205$1+>O/,8C+:>>+03$?>35


17/128

&D

3 Syfte och ml Att ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad/underskande

verksamhetsutveckling som strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet

och forskningsresultat samt skapa en mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla

barn och elever kan vara delaktiga i lrandet och gemenskapen och dr arbetsstt meddigitala lrverktyg anvnds som en naturlig del i verksamheten.

Att prva, analysera och dokumentera erfarenheter och lrdomar utifrn skapande av

beprvad erfarenhet fr att utvinna gemensamma faktorer som genomsyrar hela styr-

och stdkedjan.

Utifrn ovanstende bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt genom att

samla, synliggra, sprida/dela, utprva, dokumentera och analysera lrande exempel

med hjlp av text, bild och film.

Kunskapsutvecklingen frmjas inom bde ledarskap, profession och praktik:

-Personlig utveckling genom reflektion.

-Professionell kompetens/handlingsfrmga genom aktionslrande med barn/elever som

vgvisare

-Produktion av kunskap genom projektteamets dokumentation, enheters rapporter,

gemensamma seminarier, film, webbsidan skolutvecklingmolndal.net osv.

#$%

,-./0/12345. 6789 :;/


18/128

&I

&" H/;D.


19/128

&J

G2.D1:1D./35. 678 27 D.4A/38 41-7 ;DB .4B.A


20/128

"K

-Gruppniv (barn-elevgrupper)Pedagog ska ge std fr att utveckla:

1. Strukturer/resurser:Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl. barn/elever

som resurser).

2a. Process:

-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det

pverka utveckling av verksamheten.

- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av lrmiljn.

-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.

2b. Dokumentation och analys av lrmiljn med hjlp av digitala lrverktyg


21/128

"&

MlgruppBarn och elever i behov av srskilt std utifrn identifierade behov p samtliga enheter inom

Skolfrvaltningen.

Det handlar t.ex. om elever i ls- och skrivsvrigheter och elever med diagnoser inom NPF8.

Projektet inriktar sig p att n alla barn och elever genom strategisk skolutveckling som

frmjar likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet fr alla.

-Pedagoger och chefer p tio enheter

Medverkande frskolor och skolor

Almsskolan

Barnsjvgens frskola

Brattsskolan

Eklanda 1 frskola

Fgelstens frskola

Hallenskolan

Heljereds frskola

Rvekrrskolan

Streteredskolan Toltorpskolan

Karta ver medverkande frskolor och skolor finns hr: http://korta.nu/1S2

Varje enhet har bidragit med skriftliga rapporter och filmade presentationer.

Se webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net under respektive enhet.

Konkreta exempel frn enheternas rapporter, filmade presentationer och intervjuer lyfts in i

denna vergripande och sammanfattande rapport.

IQ+@,8/9=:.0>,.9:0 7@1:>.8191+29B>>1.1-0,


22/128

""

4. Genomfrande och resultat

Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende?P frgan vad enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en utomstende svarar

de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr verksamhetsutveckling, att

tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt sprkbruk samt bygga en

reflekterande kultur som involvera alla och leder till handling och utveckling av pedagogisk

verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och utvrderas av verksamheten

kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla barn och elevers delaktighet

och lrande och centralt r att lyssna in barn och elevers tankar s att de kan pverka sin

vardag.

Fr att frmja systematisk skolutveckling och enheters frmga att inkludera alla i lrande

och gemenskap har flera frndringar genomfrts vilket har lett till mnga lrdomar och

positiva resultat. Effekter kan bland annat mrkas nr det gller kad trygghet svl blandbarn som vuxna, samsyn och frbttrad likvrdighet inom och mellan enheter.

Efter tv r menar flertalet enheter att de har utvecklat nya tankar, handlingar och vanor.

ven barn/elever kan bertta att frndringar har skett. Det finns flera exempel p detta vilket

har filmats. Barnens/elevernas berttelser om frndringar kan ses som ett kriterium p

utveckling och att ngot har blivit en vana i den pedagogiska vardagen.

Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa

och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman haridentifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i detta kapitel dr genomfrande och

resultat har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt dokumentation,

och skapande av beprvad erfarenhet.


23/128

"#

StrukturkvalitetGenomfrande och resultat

Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niverFrvaltningsledningen har skapat nya mtesplatser (nav och ntverk) mellan personal ver

enhetsgrnserna vilket beskrivs nedan. Strukturen syftar till att svl tydliggra styrning och

ledning samt att ge proaktivt std fr utveckling. Organiseringen pverkar processer avseende

kommunikation, lrande och delaktighet oavsett vilken niv i organisationen det gller och

bidrar till att ge std och trygghet samt frmja inkludering p alla niver. Med inkluderingavses likvrdighet, tillgngliga anpassade lrmiljer (fysisk, pedagogisk, social) och

delaktighet t.ex. inflytande.

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck

(Bilden som visar skolniv r hmtad ur Toltorpskolans dokumentation)

#&'(Effektiva strukturer & resursanvndning svl centralt som lokalt fr attstimulera utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.


24/128

"'

Arenor fr samarbete: Nav och ntverkFrvaltningsledningen har skapat en ny mtesplats som benmns som Nav. Hr mter

frvaltningsledningen samordnare fr 14 olika ntverk i Skolfrvaltningen, tv gnger per

termin, bland annat ntverkets samordnare fr Specialpedagogiskt forum, samordnare frFrstelrare och samordnare fr ntverket Milj och hlsa. Navet r ett verktyg fr dialog

och styrningsamtidigt som det r en arena fr ledningen att lyssna in verksamhetens tankar

och hlla sig ajour med det inre arbetet. Ett lrande av och med varandra har startats som

hittills frmst har handlat om att bertta fr varandra om pgende arbete och att digitalt

presentera vad som grs i olika ntverk samt att ledningen har kunnat tydliggra styrning

avseende skolfrvaltningens fokusomrden. Kontakter har kunnat knytas mellan samordnare

fr olika ntverk.

Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.

Ntverket Specialpedagogiskt forumInom ntverket Specialpedagogiskt forum s medverkar en rektor och Elevhlsans chef. Detta

leder till att frvaltningsledningen ven via ntverkens forum kan bidra och lyssna in hur

arbetet utvecklas.

Ml fr Specialpedagogiskt forum under 2015-2016 r:

1. Frmja systematisk skolutveckling och likvrdighet kring tgrdsprogramsprocessen fr

elever i behov av srskilt std samt beskriva den samlade beprvade erfarenheten (inom och

mellan skolor)

2. Kvalitetsskring och utveckling av inkluderande arbetsstt och frhllningsstt

Arbetet bedrivs processinriktat med lrgrupper och olika moment som prvas p den egna

enheten mellan mtestillfllena. Allt finns dokumenterat p ntverkets blogg:

-Specialpedagogiskt forum i Mlndal9

Inom ntverket har lrgrupperna bland annat reflekterat kring srskilt std utifrn

Skolinspektionens reflektionsfrgor10, diskuterat och reflekterat utifrn en fyrfltsmodell (se

bilaga) samt intervjuat varandra kring tgrdsprogramsprocessen. Intervjuerna har filmats och

delas inom ntverket fr att frmja lrande och likvrdighet mellan enheterna osv.

Arbetet har ocks innefattat att definiera delaktighet och i det arbetet har skriften Delaktighet

ett arbetsstt anvnts. Samma skrift har ocks anvnts fr att diskutera och lsa om

utforskande elevintervjuer och aktivitetsobservationer. Skriften r utgiven av

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).11

J?>>/6OO9/+A78,@33851205$P++;5=$A83O&K?>>/6OOPPP$9:85.19/+:>.81+1$9+O9*OR02S8A?S*0-5+21.1-OT,01S;,.9>S>.55S38C5.-?+>OE0,9:.5>S

9>82OE0,9:.5>S9>82ST,0-8,S78,S,+75+:>.81O &&?>>/6OOPPP$9/93$9+O9*OE>82S.S9:8501OU.55-01-5.-?+>OV+50:>.-?+>O


25/128

"%

Under projektets frsta r gjordes en filminspelning som finns bde p ntverkets och

projektets webbsida. Filmen handlar om tillgnglig lrmilj och frelsare r Catrin

Tufvesson som vid tillfllet fr inspelningen arbetade p SPSM.

Arbete med tgrdsprogramsprocessen r systematiskt kvalitetsarbeteSom en del i att frmja likvrdighet har ntverket Specialpedagogiskt forum arbetat med atttydliggra tgrdsprogramsprocessen som systematiskt kvalitetsarbete. I samband med detta

skapades en bild fr att visa p processen. Se nedan.

Bild: Gunilla Almgren Bck; fritt utifrn text i

Skolverket, Stdinsatser i Utbildningen

Som ett std gllande tgrdsprogramsprocessen har ngra skolor i frvaltningen testat en

Stdmodul i Unikumdr processen synliggrs och tgrdsprogram hanteras digitalt.

Ntverket r obligatoriskt men som samordnare kan jag konstatera att ett par enheter deltar

och bidrar endast sporadiskt och ngon enhet har endast varit med ngon enstaka gng.

Ls mer om nav och ntverk i bilaga 5.


26/128

"(

Skoldatatek IKT och inkluderingDetta r ett huvudmannauppdrag som ligger under Std- och utvecklingsenheten. Fr att

frmja likvrdighet inom och mellan skolor s har frvaltningsledningen fattat beslut om att

tillgngliggra ljudbcker fr samtliga elever. Tjnsten innefattar relevanta lromedel fr

grundskolans elever samt en del sknlitteratur. Utver detta ges lsstd p olika modersml.Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insatsMtesplatser fr enheter, chefer och processledare frmjar en reflekterande kulturProjektledare beskriver fljande:

De seminarier vi har anordnat under de senaste tv ren i projektet gav mycket delande av

bde positiva erfarenheter och dilemman.

Att vi stllde krav p dokumentation och presentation infr andra, har enligt deltagarna

tvingat dem att reflektera, dokumentera och presentera.

Vi hade ocks regelbundna chefsmten med de deltagande 10 enheternas chefer.

Webbplatsen, som vr projektsamordnare och vr filmpedagog underhll, uppdateradesregelbundet. Detta var ett stt att dela med oss av erfarenheter under resan och f lrdomar

och upplgg transparent fr vriga enheter i Mlndal och Sverige.

Projektledare/utvecklingschef

En kommentar som flldes under det sammanfattande seminariet i december 2015 var:

Intressant att reflektera ver hur frskolans, lg- och mellanstadiets respektive hgstadiets

historik och traditioner pverkar vad som redovisas. Det r sllan lrare tvingas stta ord p

vad man gr och nr man gr det blir det verkligen tnkvrt.

Frvaltningsledning

Chefsmten en centralt organiserad insatsSyftet med dessa mten r att ledare ska lra av och med varandra fr att frmja likvrdighet

mellan enheterna och ka mluppfyllelse.

Olika perspektiv p skolutveckling, organisering och fokusomrden i utvecklingsarbetet har

lyfts fram och diskuterats fr att frmja analys av enhetens arbete.

Processledarutbildning en centralt organiserad insatsUtbildningen av processledare/-stdjare har utvecklats under det andra ret av projektet.

Syftet r att stdja verksamhetsutveckling i samverkan med enhetens chef och

utvecklingsgrupp.

Kopplingen mellan reflektion och handling r grundlggande. Lrgrupper/processgrupper har

arbetat med antingen ett gemensamt fokusomrde/tema p enheten eller olika processgrupper

har utforskat olika teman/omrden. Ngon enhet hade i starten individuella fokusomrden,

men detta arbetsstt vergavs och istllet formades ett gemensamt fokusomrde.

Processledarutbildningens uppstart finns dokumenterad p webbsidan. 12


&"http://www.skolutvecklingmolndal.net


27/128

"D

Nedan r hmtat och sammanfattat ur information om processledarutbildningen:

Funktionen processledare/-stdjare hjlper till att samordna utvecklingsinsatser p enheten till

nytta fr elever, barn i frskola/skola utifrn kommunala och nationella styrsystem. Inom

utbildningen har pedagoger ftt mjlighet att utveckla sin kompetens gllande samtalsmetodik

som exempelvis Coaching och Action Learning, grupprocesser och analys. De har ftt verktygfr att leda grupper och att dokumentera digitalt och anvnda olika uttrycksformer fr att

reflektera och kommunicera erfarenheter. Vidare har den egna frmgan i rollen som

processledare belysts utifrn framgngsfaktorer och dilemman samt behov av std i att leda

processer. Varje deltagare i utbildningen har haft

tillgng till en grupp om ca 6-8 pedagoger p sin egen enhet fr att kunna anvnda sitt

processledarskap/-stdjande p under pgende kompetensutvecklingsinsats.

Kompetensutvecklingsinsatsen har besttt i 8 halvdagar per omgng. Varje

efterfljande tillflle har flj upp hemlrande och pedagogerna har ftt handledning p

handledning exempelvis fr att dryfta den egna rollen som ledare och dilemman som kommer

upp i samband med att leda sina kollegor.

Flera enheter vittnar om att strukturer fr lrande kollegor emellan saknades vid projektstarten

i januari 2014. Ett tydligt resultat r att det gemensamma lrandet p enheterna har kommit

igng p de flesta av enheterna.

Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet?Hr fljer en sammanfattning:

Uppstart av projekt

Starten var abstrakt svrt att frst vad det handlade om.

Klargr tidigt vad projekt handlar om fre lsrsstart.

Bra att betona att det inte r ett projekt nnu en fluga utan verksamhetsutveckling.

Bra att avgrnsa med fokusomrden som r lokalt initierade.

Viktigt att synka ihop de enheter som har samma fokusomrde.

Bra att visuellt synliggra organisationen p enheten

Projektets organisationsmodell med seminarier och std av lokala processer

Bra att ha avstmningsfaser med gemensamma seminarier fr alla enheter.

Gemensamma seminarier med presentation och diskussion om lrdomar skapade

frvntningar.

Bra med input via forskning och litteratur

Den gemensamma helheten har frmjat likvrdighet genom mten mellan enheter.

Detta har gjort att den egna kulturen har speglats. Projektet har varit som en

gemensam samarbetskultur i sig.

Att mta andra enheter gr att man fr perspektiv p sig sjlv. Det bde strker och

utmanar den egna uppfattningen. Detsamma gller std av centrala skolutvecklare och

forskare i enheters utvecklingsgrupper p respektive enhet:


28/128

"I

Utifrnperspektivet lyfts fram som ett centralt moment fr att utmana invandatankegngar och handlingar:

Kulturen har utvecklats p den egna enheten genom att mta andra.Bra att ngon kommer utifrn och lyssnar och stller utmanande frgor.

Svrt att se sina egna framsteg.

Processen tappade fart nr det centrala stdet avtog

Resultat p frskole- och skolnivStarten av projektet innebar ett stort tolkningsutrymme13 fr de medverkande enheterna kring

fokusomrde fr utvecklingsarbetet inom ramen fr projektet.

De organisatoriska frutsttningarna p enheterna har utvecklats olika. Ngra ladeutvecklingsarbetet som ett sidospr, andra som huvudspr i befintlig organisation och

ytterligare en variant var att organisationen gjordes om frn grunden. Frmst dr man hade

lagt utvecklingsarbetet vid sidan av sin den ordinarie verksamheten kunde dilemman som tid

diskuteras under det frsta projektret. Detta avtog med tiden d utvecklingsarbetet ingick

som en naturlig del i verksamhetsutvecklingen.

Resultaten visar p:-Hllbar utveckling med organisering av ledning som r mindre srbar-Utvecklingsgrupper formasFlera chefer inom bde frskola och skola nmner att i inledningen av projektets frsta r s

saknades arbetslag och utvecklingsgrupp.

Idag finns specialpedagogisk kompetens i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper.

Projektet har varit katalysator fr att komma igng med ledningsgrupp.

Chef

Projektet har satsat p utvecklingspedagoger som har ingtt i respektive enhets

utvecklingsgrupp. Funktionen innebar att i samverkan med chef samordna arbetet och

dokumentera lrdomar i rapporter. Funktionen togs efterhand ver av frstelrare ochansvaret delades ofta. Som ett resultat av projektet s arbetar nu enheterna med

verksamhetsutveckling utifrn en organisering med utvecklingsgrupper. Dr ingr frutom

chefen ocks nyckelpersoner som specialpedagog,

frstelrare/utvecklingsledare/processledare.

autonomi= en dimension av delaktighet


29/128

"J

-Organisering av lrande och stdLr-/processgrupper har skapats men ocks omorganiserats under projektets gng utifrn

behov och dilemman som har identifierats och lsts. Ngon enhet startade med en

processledare p skolan. Chefen p skolan menar att det var fr srbart med en processledareoch frndringsarbetet tog fr lng tid. Detta ledde till att man

lt utbilda fler processledare i samband med att projektet har utvidgats till att omfatta all

personal som p vriga medverkande enheter.

Ngon enhet har gjort om organisationen frn grunden och anvnder befintliga resurser idag

p ett annat stt n i brjan av projektet. Skolan benmner organisationsmodellen som

mentorskap vilket innebr att:

tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna

ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No,

lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven ivarandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass.

Den ovan beskrivna organisationsfrndringen medfrde att stmningen p enheten blev

smre till en brjan och man satsade p att strka och utveckla relationerna. Efterhand har

personalen erfarit mnga vinster med den nya organisationen t.ex. att samarbetet med

fritidspedagogerna utvecklas. Detta har lyfts fram frn andra skolor som ett dilemma, dvs. att

tid saknas fr samarbete mellan yrkesgrupperna i skola och fritidshem. Under det andra

projektret ser man organisationsmodellen inte bara som organisationsfrndring utan

frhllningssttetutvecklasgenom att samsyn och pedagogiska samtal var ndvndigt dman arbetade med samma elever. Rektor omorganiserade trots att motstnd frekom. Idag

tycks personalen njd med organisationen som beskrivs som hllbar enligt nedan:

om rektor skulle sluta s kan organisation fungera och fortlpa nd

pedagog

Skolan lyfter ocks fram positiva effekter av regelbunden konsultation av Elevhlsans

skolpsykolog. Det har inneburit ett std till pedagoger att se och frst elever i behov av

srskilt std.


30/128

#K

KL/1A1


31/128

#&

-Chefers insikter om processledarrollenProcessledarrollen har inte varit helt oproblematisk ptalas av bde chefer och pedagoger.

Exempelvis cirkulerade tankar som:

Nu har det blivit sm cheferp enheten.Chef

Man trodde frst som processledare att det var vi som skulle leda projektet, men sen frstod

man efterhand att alla skulle vara med och allas sikter r viktiga.

Det r ju det som r delaktighet.

Pedagog

Processledare kunde uppfattas som om chefen ansg att de var med vrda, och detta ledde till

avundsjuka bland frskollrare, sger chef.

Dessa tankegngar frsvann d man s smningom frstod att alla ger och har ansvar frprocessen av skolutveckling.

Resan frn att ha varit en i gruppen som leds av ngon annan till att sjlv bli den som leder,

inspirerar, ifrgastter och utmanar visade sig vara svrare n mnga trodde uttrycks av

personal. Detta ledde till flera olika insikter hos t.ex. chefer:

Chefers insikter om tydlighet kring funktionen processledare/-stdjare

Tydliggr rollen som processledare frn start och frvntningar p uppdraget:

Jag hade behvt vara tydligare med deras roll

Val av processledare: Pedagoger med olika kompetenser som r frndringsbengna,

har legitimitet och kan leda sina kollegor.

Viktigt att rtt personer r processledare som har legitimitet, och som kan leda

men som ocks fr utbildning och handledning.

Prioritera och avstt tid fr mten i lr-/processgrupper:

Ledarskapet omfattas av att prioritera uppgifter i verksamheten, och mtena i

processgrupper har prioriterats ven om vikarier har krvs eftersom det i det lnga

loppet gynnar barnen/eleverna nr verksamheten anpassas och utvecklas. De

pedagogiska mtena har bidragit till en gemensam frstelse fr utvecklingsprocessen

och kontinuitet pongteras fr att hlla i processerna.


32/128

#"

Srbart med enenda processledare drfr utbildades fler p respektive enhet. Ngra

menar enligt ovan att det r bra med tv processledare i varje lrgrupp.

De flesta chefer nmner vrdet av utvecklingsgrupp och processledare som leder och

samordnar lrgrupper/processgrupper som omfattar all personal. Det leder till attavlasta chefen nr fler driver processer uttrycks av ngra. Chefer sger ocks:

Jag har vgat slppa kontrollbehovet efterhand.


33/128

##

-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper! Framgngsfaktorerna r enligt personal:

Tydligt ledarskap och flera processledare

Delaktighet i lrgrupp men ocks individuellt ansvar (lta sig ledas, leda sig sjlv

och leda andra) Tydliga ml och delml

Gemensamma vrden

Tid: tta mten, minst varannan vecka fr att hlla liv i processerna

Tydlig samtalsstruktur

Stdstrukturer fr kommunikation/interaktion

Verktyg fr samtal som frmjar demokratiska arbetsprocesser t.ex.fokusgrupp

Verktyg fr reflektion och analys t.ex. trippellogg

Kvittera i slutet av mten fr att frmja gemensam frstelse

Ta beslut om nsta steg frn samtal till aktion Synliggra enhetens process visuellt, t.ex. med tidslinje, rshjul

Tydlig dokumentation t.ex. dela erfarenheter i Unikum och/eller sociala medier

Utvrdera

Lsa gemensam litteratur

En framgngsfaktor blev att alla mten avslutades med att varje deltagare redogjorde fr

sitt nsta steg i utvecklingen, vad som skulle gras till nsta gng.

PedagogExempel p upplevda dilemmanPedagoger anger att man vill hantera dagordningen sjlva under mten dvs. att chefen inte ska

stta dagordningen. Nr chefen stter dagordningen s leder det till att flera knner tvng att

delta i processgrupperna, sger pedagoger.

Nsta steg enligt medverkande enheter r t.ex. att

Utbilda fler processledare

Antal deltagare i process-/lrgrupper har varierat p enheterna: ka antalet pedagoger

i lr/processgrupperna frn 3-4 st till 4-6 st. eftersom det r srbart om ngon uteblir. Fundera kring hur man involverar alla p en enhet med mnga personal jmfrt med

en liten enhet. r det skillnader och isfall vilka?

-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper-Nya strukturer fr barn- elevinflytande hller p att vxa fram.

-Ny organisering som gr ifrn klasslrarskap till mentorskap/Co-teaching.

-Ny organisering, rutiner kring bedmning osv. hller p att vxa fram i och med att

frvaltningsledningen tog ett beslut om en gemensam lrplattform.

Ls mer om detta under kapitlet om processkvalitet.


34/128

#'

Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar)

! Frvaltningsledning har skapat frutsttningar att mtas mellan enheter genom

organisering i nav och ntverk vilket syftar till att lra av och med varandra fr att

strka likvrdighet och delaktighet/inflytande i styr- och stdkedjan frn huvudman tillarbete i barn- och elevgrupper. Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.

! Ntverket Specialpedagogiskt forum har frmjat kvalitetsskring av

tgrdsprogramsprocessen vilket bland annat har lett till att visualisera processen som

ett kontinuerligt proaktivt och systematiskt kvalitetsarbete dr det frsta steget handlar

om att lyssna in elever och vrdnadshavare.

! Projektet/utvecklingsarbetet kan betraktas som centralt styrt med lokal anpassning14

Centralt styrt utifrn de gemensamma utvecklingsomrdena som r beslutade inom

Skolfrvaltningen. Autonomi (tolkningsutrymme), en dimension av delaktighet medmjligheter att vlja och ta egna beslut, har varit angelget svl fr utformning av

enheternas fokusomrden som pedagogernas arbete i process-/lrgrupper och i

barn/elevgrupper.

En tydlig riktning i hela Skolfrvaltningen har varit ett std i avgrnsning av

utvecklingsomrden. Visualisering av organiseringen p enheter har synliggjorts och

utvecklats p enheterna i olika grad.

! Att involvera hela enheter med dess chefer har varit en framgngsfaktor vilket

framkommer exempelvis i enheternas beskrivning av en gemensam kultur som harbrjat vxa fram.

! Central resursanvndning: en byggnadsstllning konstruerades under projekttiden.

Detta har inneburit att:

Centrala skolutvecklare och forskare har gett std och utmaning i lokala

processer under kontinuerliga mten med enheters utvecklingsgrupper.

Vid gemensamma seminarier fr alla enheter har det har funnits frvntningar

p att alla ska bidra till det gemensamma lrandet genom kommunikation ochdokumentation. De olika enheterna har ocks blivit speglade av andra enheter

utifrn.

Processledarutbildning har strkt och utvecklat pedagogiskt ledarskap. Rollen

som processledare har problematiserats, se resultatet. Struktur fr arbete i

process-/lrgrupper har vuxit fram p enheterna. Processledare har hjt sin

kompetens att leda och stdja pedagogiska utveckling, vilket br stdja

chefens arbete.

14Citat: Glenn Hultman, Linkpings Universitet


35/128

#%

Projektets organisering har bidragit till ett fruktbart utifrnperspektiv vid

mten i olika grupperingar.

!Organisering av resurser p enheterna. Enheters chefer har frmjat:

Att utvecklingsgrupper har skapats eller frstrkts p enheterna med pedagoger

med olika kompetenser och med uppdraget processledning. Specialpedagogisk

kompetens finns i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper p enheter.

Att enheters utvecklingsgrupper arbetar kontinuerligt med skolutveckling.

Pedagogers mjligheter att utveckla verksamheten genom kollegialt lrande,

genom att ge bde strukturella frutsttningar och tid att g utbildning inom

processledning.

En organisering som pverkar arbetet i barn/elevgrupper. Ls mer i avsnittet

om Praktiken utveckling av pedagogisk verksamhet.

! Pedagoger har utvecklat sin frmga att leda andra, leda sig sjlva och lta sig ledas.

Ls mer i kapitlet om processkvalitet.

Frutsttningar fr ledning och std har strkts p alla niver i organisationenHllbar ledning och utveckling p enheterna har strkts genom att utvecklingsgrupper har

skapats och en ny funktion som processledare/-stdjare har tydliggjorts och utvecklats. Delat

pedagogiskt ledarskap stdjer chefen. Viktigt att funktionen definieras p enheten av chefen.

Pedagogers olika kompetenser i utvecklingsgrupper bidrar till olika perspektiv p

verksamhetsutvecklingen.Kritiska punkter r chefsbyten och fr f processledare.

Frutsttningar fr en gemensam samarbetskultur har frmjatsChefer och pedagoger vittnar om betydelsen av att flera enheter har deltagit i

utvecklingsarbetet genom att de har ftt andra gon p sin egen verksamhet.

Arbetet p enheterna r organiserat i processgrupper som samlas kring gemensamma

fokusomrden och utvecklar demokratiska arbetsprocesser osv.

Utvecklingsmaskin

Strukturella frutsttningar m.m. har inom projektet betecknats som en utvecklingsmaskin.Vi har dock iakttagit att verksamhetsutveckling i hg grad handlar om drivkrafter dr

kommunikation, lrande och delaktighet r centralt i en lrmilj dr mnskliga behov r

tillgodosedda. I detta sammanhang har exempelvis kontinuitet och trygghet lyfts fram.


36/128

#(

ProcesskvalitetetGenomfrande och resultat

Gemensam riktningEn handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har

genomfrts med ett digitalt system: Hypergene. Fr att frmja en gemensam framtidsbild

inom skolfrvaltningen med tydlig riktning i verksamheten har frvaltningsledningen tagit

fram fyra fokusomrden fr 2015 och hller fortsatt fast vid dessa omrden:

Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)Delaktighet och inflytande

IKT och digital kompetens

Ledarskap

Den gemensamma frstelsen kring projektet har frmjats genom illustrationer t.ex. paraplyet

som anvndes under projektets frsta r. Allteftersom blev det tydligt att enheterna sjlva

formade sina egna bilder fr utvecklingsarbetet.

Ledarskap p alla niver i organisationenInom olika ntverk dr arbetsformen lrgrupper anvnds s finns behov av att fortsatt

utveckla frmga att leda grupper vilket gr att detta r ett angelget utvecklingsomrde.

Inom projektet noteras resultat som visar p utveckling i positiv riktning avseende detta.

Ett demokratiskt ledarskap som frmjar delaktighet och inflytande r under utveckling vilket

vi tolkar som frmga att:

- Lta sig ledas.

- Leda sig sjlv

- Leda andra15

Agilt ledarskap med demokratiska arbetsprocesser-Metoder fr skolutveckling och arbetsstt i barn/elevgrupp har utvecklats genom en agil

ledning. Det innebr att bde projektteam och enheterna kontinuerligt har fljt upp och styrt

om under processens gng vilket gr att planerade aktiviteter kan ha frndrats.

15Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe. Howdoes inclusion benefit all? inLa nouvelle revue de ladaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre2014

Skoglund. P. (2014b) Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt pAktualitetskonferensen 2014 Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.

Forskningsbaserad/underskande systematisk verksamhetsutveckling utifrn

gemensam riktning med fokus p inkludering(likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet t.ex. inflytande).


37/128

#D

-Personal fretrder demokratiska vrden och handlar/agerar i enlighet med demInom projektet finns flera exempel p att man bde fretrder demokratiska vrdenoch ocks

handlar i enlighet med dem. Exempel:

Projektteamet (central resurs) lyssnade in deltagarnas tankar om vad man ansg varviktigt nr processledarutbildningen formades. Detta genomfrdes med verktyget

fokusgruppvning och utifrn resultatet formades utbildningen.

Ett exempel frn enheterna r att man i hgre grad lyssnar in barn/elevers tankar och

lter detta pverka verksamhetens utformningbde i frskolan och skolan. Vidare

lyssnar man in barn/elever i hgre grad vid utvrderingar av verksamheten med hjlp

av loggbcker osv.

P en enhet nmns rutiner dr olika frgestllningar som diskuteras i skolans

utvecklingsgrupp gr vidare till process-/lrgrupper och till eleverna och sen tillbaka

igen i syfte att lyssna in olika tankar.

Elevhlsans personal involverasSamverkan mellan Utvecklingsenhet och Elevhlsans professioner har kommit igng inom

utvecklingsprojektet TeachLearnvilket har sin grund i detta projekt. Ls mer om detta

under rubriken Lrdomar som tas med i nya projekt/insatser. Vidare framhller i synnerhet

en enhet vrdet av att kontinuerligt involvera Elevhlsans psykologer i proaktiva och

stdjande utvecklingsprocesser av den pedagogiska praktiken. Se nedan under Handledning.

ProfessionsutvecklingQ+201 ;+9:,.*9 5B,2830, :,.1- :855+-.05> 5B,012+ /4 +1?+>+,10 @12+, 2+> 7W,9>0 8A? 2+>012,0 /,8C+:>4,+>$

-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektretEfter projektets frsta r gjordes en sammanfattning och analys av vad de medverkande

enheterna lyfte fram kring framgngsfaktorer och dilemman nr det gllde arbetet i

processgrupper.

Framgngsfaktorer som lyftes fram handlade om vikten av systematik och struktur p mten,

verktyg fr samtal och analys samt att digitala verktyg t.ex. film frmjade det kollegialalrandet. Dilemman handlade om tid, om att greppa ver fr mycket, bristfllig

dokumentation och olika frhllningsstt och frstelse fr utvecklingsarbetet. Utver detta

konstaterades att man generellt sett hade svrt att skilja mellan grande och lrande.

Exempelvis noterades detta d tidslinjer anvndes i dokumentationen det fick inte bli ett

kalendarium. Ls mer i bilaga 3.


38/128

#I

-Olika typer av underskande frgorCentrala insatser har under bde r ett och r tv avsett att inspirera till aktionslrande/

aktionsforskning som r ett stt att bedriva kollegialt lrande. Centrala moment r d att som

praktiker stlla frgor om praktiken, iscenstta en handling, flja processen och reflektera

ver vad som dr sker.

16

Under det frsta ret noterades att enheterna stllde sig olika typer av underskande frgor.

Det var frgor som riktades mot egen undervisning/verksamhet eller frgor som handlade om

forskning inom ett visst omrde rent generellt. Hr konstaterades att tyngdpunkten lg

antingen i teori eller i egen praktik. Ngra resonerade utifrn att implementera forskning

och andra att underska sin egen verksamhet och eget frhllningsstt. Idag har de flesta

tyngdpunkten i att utg ifrn den egna verksamheten, men koppling mellan teori och praktik

efterstrvas.

-Behov avtydligare koppling mellan arbete i lrgrupper och arbete i barn/elevgrupper

Efter projektets frsta r konstaterades ocks att det fanns behov p flera enheter att tydligarekoppla arbetet i lr-/processgrupper med den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med

barn/elever. Detta ledde till att frmja aktionslrande och lrande besk nnu mer under

projektets andra r. Ls mer i bilaga 6 kritisk vn.

-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret

-Frn individperspektiv till enhetsperspektiv en dubbelriktad process

Projektet har tydliggjort att var och en mste ta ett eget individuellt ansvar genom att deltaoch bidra till det gemensamma lrandet/helheten samt utveckla sin frmga att lta sig

ledas, leda sig sjlv och leda andra.

Det kollegiala lrandet har kopplats till enheternas fokusomrden som p ngra enheter har

varit gemensamt frn brjan, men ngra enheter startade i ett individuellt lrande dr varje

pedagog kunde ta upp dilemman i processgrupperna. Idag menar man p samma enhet att

man har en frndrad syn p en lrande organisation dr det r viktigt att man problematiserar

tillsammans: frn individperspektiv till enhetsperspektiv.

Pendeln svnger ocks tillbaka frn enhetsperspektiv till individperspektiv genom att var ochen mste ta ansvar fr sin egen professionella utveckling: en dubbelriktad process.

Denna utvecklingsresa handlar mycket om att varje individ har gjort sin inre resa.

Projektet har satt ljuset p att skolutveckling inte bara handlar om barnens och elevernas

lrmilj utan att var och en har ett eget ansvar av personlig utveckling genom att reflektera

kring hur det man gr och sger pverkar den lrmilj som man ingr i.

16(Rnnerman 2012)Aktionsforskning i praktiken


39/128

#J

Viktigt att alla tar ansvar fr de gemensamma mlen. Alla gr inte det, menar ngra

pedagoger, och man ppekar att det kan bero p att enhetens fokusomrde inte hade tagits

fram gemensamt.

Kan man bedriva skolutveckling utan att stta ljuset p sig sjlv?

Gruppen har frsttt vikten av att ta ett eget ansvar fr att vara gare av processen

Frn individperspektiv till enhetsperspektiv nmndes frst som ett begrepp nr vi i projektet

ville organisera lrande som skulle omfatta all personal p en enhet istllet fr utbildningar

dr ngra frn varje enhet deltog (vilket ofta stannade i individuellt lrande).

Uttrycket har ftt fler innebrder eftersom det kan appliceras ven p enheternas arbete.

-Frn yta till djup = frn vardagsprat om grande till lrandeDetta var en intention som har funnits hela tiden i projektet. De flesta menar att arbetet i

process- lrgrupper har gjort att diskussioner har lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv

kopplat till teori och styrdokument, dvs. en kad medvetenhet kring varfr man gr som

man grbde kopplat till frhllningstt, metoder och arbetsstt i barn- och elevgrupper.

Personal menar att de har utvecklat frstelse fr sin praktik och hur arbetet hnger ihop med

aktuellt fokusomrde.

Fr att det ska bli meningsfullt behver vi se att aktiviteterna vi genomfr ingr i ettsammanhang.

Hg medvetenhet om varfr man gr som man gr

Vi r medvetna om att vi ifrgastter fr att frst, inte fr att ifrgastta individen

lrdomar vxer fram

-kad gemensam begreppsfrstelse och samsynGenom sprket/kommunikation utvecklas kunskap.

Enheter har arbetat med sprksttning att ha ord fr det som sker samt utveckla gemensam

frstelse fr ord som t.ex. delaktighet och inflytande.

Vi har brjat bena ut huruvida det finns skillnader

mellan begreppen delaktighet och inflytande

och vilka dessa r isfall?

Vi r mer enade nu, som ett gemensamt team.

Vid problem kan vi arbeta fram en lsning.


40/128

'K

-Aktionslrande har utvecklats

Lrandet stannar inte vid samtal utan man undersker sinpraktik genom att ta samtalet vidare till aktion/handling i barn-

elevgrupp.

Ngot som gr att applicera p allt vi gr en utvecklingsmaskin

Ett generellt resultat av de reflekterande dialogerna r en kad handlingsberedskap och fokus

p mjliga lsningar. Arbetsformen kan anvndas men innehllet kan bytas ut:

Arbetet i processgrupperna fortgr men innehllet byts ut.

Vi har skapat en bra verksamhetsutvecklingsform

-Gemensamt frhllningssttEtt konkret resultat av de reflekterande dialogerna r att det blev synligt att man arbetade

mycket olika p tv olika avdelningar i frskolan nr det gllde att ta emot frldrar i

tamburen (en avdelning gjorde det och en gjorde det inte) Frldrarna brjade prata om varfrdet var s olika vilket medfrde att pedagogerna pratade sig samman kring ett gemensamt

agerande.

All personal mste frst vad de gr och varfr

(chef)

-En gemensam reflekterande kultur r under utvecklingDetta har frmjats t.ex. genom insatser inom processledarutbildningen och kontinuerlig

trning i praktiken, och mnga framhller vrdet av den gemensamma reflektionen fr att

kunna utveckla och anpassa verksamheten fr alla barn och elever.

Utvecklingsresan har gtt frn att ha fokus p granden till fokus p frhllningsstt

och varfr man gr som man gr

Viktigt med den inre reflektionen hos var och en att bygga en reflekterande kultur.

En kultur hller p att utvecklas s gr vi hr.

Uttalande av chefer


41/128

'&

Man skulle kunna uttrycka det som att tankar blir till ord, ord blir till begrepp/klar innebrd

som blir till medveten handling och handling blir s smningom till vanor, nya vanor.

-Gemensamma vrdenlyfts fram ssom: allas delaktighet, barnen som vgvisare/ta barnens

perspektiv, skapa goda relationer, ett hjrta mste finnas i verksamheten,olikheten rnormen.

-Arbetssttet frmjar gruppers sociala relationerDet kollektiva arbetssttet frmjar sociala relationer och gemenskap. P olika stt arbetar

enheterna fr att involvera alla t.ex. genom olika aktiviteter dr man involverar bde personal

och elever vid EU-resor eller i arrangemang av en grdsfest (som elever planerade).

Knner stolthet ver de resultat som synliggrs.

Flera enheter beskriver hur de har kommit varandra nrmare. Det rder mindre prestige ochhgre trygghet bland personalen och att man vgar komma med lite ogenomtnkta spontana

ider. Stmningen och klimatet p arbetsplatsen lyfts fram och man vgar visa det som man r

bra p samt vgar gra fel, sger pedagoger. Man knner sig kompetent och betydelsefull

som mnniska. och man stolt ver det man presterar, vilket synliggrs under samtal, lrande

besk och via dokumentation.

Detta leder i sin tur fram till att man:

-Vgar utmana varandra mer och stlla frgorSom nmnts ovan har man kommit varandra nrmare, en kad trygghet i lrgrupperna ochman vgar utmana varandra mer med klargrande och konstruktiva frgor som anger en

riktning framt.

Pedagoger beskriver hur de ibland har varit oense t.ex. nr det gller samsyn kring om elevers

delaktighet behver utvecklas eller om de redan r delaktiga:

Det lrde oss att vi ibland behver omformulera frgan fr att motivera en frndring.

Ett konkret resultat r att man vgar vara mer sjlvkritisk och ge kritik till sina kollegor.

Vi vgar prova nya arbetsstt

Vi r inte rdda fr att misslyckas.

Vga misslyckas och vga lyckas


42/128

'"

Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet)

Resultat kan ses enligt ovan nr det gller att kvalitetsnivn har hjts avseende ledning och

professionsutveckling. Hur ser det d ut nr det gller utveckling av den pedagogiska

praktiken i barn- och elevgrupper? En utmaning som har identifierats redan under projektets

frsta r har handlat om i hur hg grad arbetet i processgrupper/lrgrupper pverkar arbetet i

barn-/elevgrupper.

Nedan ges exempel p resultat utifrn vad enheterna berttar kring fljande ml:

-kat barn- och elevinflytandeUnder det frsta ret av projektet konstaterades att barn och elevers tankar fngades in p

olika stt genom filmade intervjuer och enktunderskningar.P ngra skolor ochfrskolor hade barn och elever involverats i arbetet med att dokumentera. Exempelvis hade

tv enheter pbrjat arbeten som liknar arbetssttet PhotoVoicevilket innebar att barn sjlva

tog bilder med iPad. Drefter berttade barnen om vad de tnkte och knde i relation till densituation som bilderna visade. GoPro kameror som pedagoger burit p huvudet d

verksamheten varit igng har givit dem std i att se olika lraktiviteter med barnens gon.I frskolan reflekterade pedagogerna kring vilka barn som har inflytande. Exempelvis

anvndes GoPro kameror fr att analysera barns talutrymme i matsituationen.

Genom att se p filmen kunde man konstatera att barnen hade ftt olika mycket talutrymme.

Inom frskolan upptckte man att barns inflytande mest fanns i den fria leken och nstan

inget i den styrda leken. Detta ville man frndra vilket har gjorts under projektets andra r.

Ml p gruppnivStrukturer/resurser:

Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl.barn/elever som resurser).

Process:

-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det

pverka utveckling av verksamheten.

- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av

lrmiljn.

-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.


43/128

'#

Barnens delaktighet har kat nr de ges tolkningsutrymme i lraktiviteter:

Inflytande tolkade man frst som fri lek, men nu innefattas alla delar i verksamheten

Pedagoger i frskolan har brjat lyssna in barnens tankar vid planering av verksamheten. Ettexempel r att barn intervjuades fr att vara med och pverka uppbyggnad av en atelj.

Personalen har kritiskt granskat sin frmga attaktivt lyssnap barnen just in time. Fratt utvrdera detta s hade pedagogerna prlor i sin ena ficka p klderna och fr varje gng

man bemtte ett barn med aktivt lyssnande s flyttade man en prla till en annan ficka p sina

klder. Detta ledde till att man noterade hur mnga gnger som man hade varit aktivt

lyssnande och p s stt blev man mer medveten om sitt eget agerande. Man frgade sigocks varfr och nr man sger nej till barnen:

Vill barnen leka p taket s blir det nej, men vad r det barnen frgar om,

r det att komma upp i luften, se himlen,kan vi gra p ngot annat stt fr att tillmtesg barnen?

Alla har dock inte varit positivatill barnens reella inflytande utan detta ifrgasattes i brjanav en del av personalen:

ska de f gra som de villellerska vi inte stta grnser lngre.

Pedagog

Pedagogerna konstaterar att:

Man har inte helt samsyn kring vad barnen kan och br vara delaktiga i.

Ytterligare effekter av barnens inflytande r att man utgtt ifrn barnens intressenochskapat mindre grupper fr olika aktiviteter t.ex. arbete med konstruktion. Barnens tankar

om detta har dokumenterats i text och bild.

Inom skolan nmns att en del personal uppfattade det som att eleverna redan hade inflytande,

men man funderade p hur eleverna skulle bli medvetna om sitt reella inflytande s att de

sjlva kunde knna delaktighet. Bland annat berttar man vid en skola att tidigare varelevrdet i fokus fr elevinflytande, men nu har man via sin nya organisation kontinuerligt

brjat lyssna in elever genom en arbetsgng med dialogkedja frn ledningsgrupp viaprocessgrupper/arbetslag till elever och tillbaka igen.Skolan beskriver ocks att elevernatas med i olika utvrderingsprocesser. Arbetet har lett till en hgre medvetenhet attinvolvera eleverna och ta vara p deras sikter fr att utveckla verksamheten.

Ett exempel bland fritidspedagoger r att de arbetade fram en planering kring delaktighet och

inflytande som utgick ifrn LGR 11, avsnittet om Normer och vrden fr att frmja barnens

inflytande under fritidsverksamheten. Ett annat exempel r hur eleverna fick mjlighet att

arrangera en grdsfest/marknad dr de planerade och genomfrde olika aktiviteter.


44/128

''

Elever som har arbetat med genrepedagogik och skapande av multimodala texter i form av e-

bcker som publiceras i ett e-bibliotek, fick under projektets frsta r uttrycka sig kring

skolans arbetsstt. Exempel p elevkommentarer kan hras i en film som finns p projektets

webbsida.

17

En skola genomfrde en enktunderskning under frsta projektret riktad till elever i k 4 fr

att hra deras sikter om den nya organisationen med mentorskap. Enkten handlade om

elevernas syn p den nya organisationen med mentorskap18:

"Det knns som om man fr lrare

som alla tycker att just sina mnen r de roligaste

och d blir lektionerna roligare"

Elev

Mentorerna anvnder loggbcker dr elever varje vecka fr uttrycka sina tankar om sinsituation i skolan.

Olika verktyg har enligt ovan anvnds fr att frmja barn och elevers inflytande. Ytterligare

kan nmnas lrplattformen Unikumsom anvnds av samtliga enheter.Med hjlp av Unikum fr eleverna bland annat std med att lrandet synliggrs, att stta ord

p sitt eget lrande och f frstelse fr betygen, sger pedagoger. Det har lett till att eleverna

reflekterar mer kring sitt eget lrande och vad de har behov av att utveckla, vilket

lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen - rapport av sis-medel (27 maj...

Documents