rapport gemensam infrastruktur för utbildning …...rapport 1 / 46 2014-05-27 dnr v 2013/1001...

Pedagogisk utveckling och interaktiv lärande

Maria Sunnerstam

RAPPORT 1 / 46

2014-05-27 dnr V 2013/1001

Utbildningsnämnden

Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på ”blended learning”

Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att

bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Arbetsgruppen redovisar här

förslag på hur en universitetsgemensam stödjande struktur kan utformas med avseende på IT-tjänster,

utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support. Arbetsgruppens beredningsarbete

överlämnas i form av nedanstående sammanfattning samt två arbetsrapporter som bifogas, dels en

ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, dels en rapport där frågor om ansvarsfördelning och

implementering behandlas.

Arbetsgruppens förslag utgår från att stora salar ägs och förvaltas av campusområdet samt att mindre

undervisningssalar ägs och förvaltas av respektive institution. Vidare utgår arbetsgruppens förslag från

att ett universitetsgemensamt projekt kan inledas årsskiftet 2014/15 och pågå under en femårsperiod.

En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits och att dessa kan disponeras av projektet.

Arbetsgruppen föreslår

att införandet av en universitetsgemensam stödjande struktur för nätburen undervisning avse-

ende IT-tjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support inledningsvis

utgår från de nio scenarier som arbetsgruppen beskrivit i arbetsrapporterna

att tjänster relaterade till de olika scenarierna, i tillämpliga fall, ”paketeras” i form av bas- och

tilläggstjänster

att ambitionen med en till två stora salar per campusområde och utrustade enligt specifikation

i arbetsrapporterna är en lämplig omfattning

att mindre salar och/eller studio utrustas utifrån respektive institutions specifika önskemål

att licenser, programvaror, individuell utrustning i form av kamera/webbkamera, mikrofoner,

headset etcetera ingår som en del av införandeprojektet

att utbildning och support av personal ingår i den femåriga satsningen

att genomförandet bör ske i projektform, men att arbetet utförs ”inom linjen”

att projektet tydliggör hur ansvaret för utbildning och support ska fördelas

att beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014

att universitetsdirektören fattar det formella beslutet om kommande projektorganisation

att former för förvaltning av undervisningsnära system bör utredas i särskild ordning där ett

förslag är att samla flertalet undervisningsnära system under samma systemägare

2

Innehåll

Inledning .................................................................................................................................................. 3

Delrapport 1 ............................................................................................................................................. 5

Bakgrund ............................................................................................................................................. 5

Arbetsgruppen ..................................................................................................................................... 5

Principer för arbetsgruppens förslag ................................................................................................... 6

Universitetets gemensamma infrastruktur ........................................................................................... 6

Scenarier för verksamhetens behov ..................................................................................................... 7

Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning ...................................................................... 7

Ekonomisk kalkyl ................................................................................................................................ 9

Fortsatt arbete .................................................................................................................................... 11

Delrapport 2 ........................................................................................................................................... 12

Universitetsgemensam infrastruktur .................................................................................................. 12

Universitetets kommunikations- och medieplattform ....................................................................... 12

Behov och önskemål ......................................................................................................................... 13

Förutsättningar för kommande satsning ............................................................................................ 16

Genomförande ................................................................................................................................... 21

Fortsatt utvecklingsarbete.................................................................................................................. 22

Bilagor 1-12

3

Inledning

Dagens möjligheter att arbeta med nätburen undervisning har öppnat nya dörrar i

undervisningssammanhang. Inom de flesta former av högre undervisning erbjuds numer en stor del av

undervisningsmaterialet via webbaserade lärplattformar eller motsvarande. Formerna för undervisning

kan därmed variera och kurser erbjudas såväl inom campus, på distans eller i så kallad ”blandad”

form.

Förändrade undervisningsformer ger ökade möjligheter till flexibelt lärande och stöd för livslångt

lärande. Trender som MOOCs och Flippade klassrum är exempel på uttryck för detta. Den variation av

funktioner för att distribuera, kommunicera och dela kunskap och erfarenheter som finns idag, är där-

med långt ifrån 1900-talets korrespondenskurser som också var distansburna men då i form av

”vanlig” posthantering. Nätburen undervisning handlar om så mycket mer än ren distribution av ett

kunskapsinnehåll. Idag ställs helt nya krav på att det ska vara möjligt att, även digitalt, dela kunskap

vilket betyder att mer kraft måste läggas på inte bara IT-miljön men även på pedagogiska, väl genom-

tänkta kurs- och programupplägg.

Inom flera av de svenska universiteten pågår ett arbete med att ta fram strategier för e-lärande. Som

exempel kan nämnas Lunds universitet, http://elarandemooc.blogg.lu.se/, Linköpings universitet,

http://www.liu.se/pedagogiskaspranget/rapporter/1.463344/Endigitaliseradvrld.pdf och Lunds

universitet, https://mp.uu.se/web/info/vart-uu/uniovergrprojekt/e2014

Mot bakgrund av aktuella diskussioner inom universitetet1, beslutade Utbildningsnämnden att inför

vårterminen 2014 tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppdrag att konkretisera hur ett fortsatt arbete

med att utveckla den gemensamma infrastrukturen kan utformas i ett 5-års-perspektiv. Uppdraget har

varit att utifrån dagens nivå föreslå hur infrastrukturen kan byggas ut avseende IT-tjänster (bas- och

tillvalstjänster), utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar), undervisningslokaler och

undervisningsnära support. I uppdraget har också ingått att ta fram en ekonomisk kalkyl och föreslå en

ansvarsfördelning samt plan för genomförande under en kommande femårsperiod, dnr v2013/1001

(bilaga 1)2.

Begreppet infrastruktur för nätburen undervisningen ska i denna rapport ses som ett samlingsbegrepp

för tekniker som gör det möjligt för lärare att använda olika digitala resurser i sin undervisning. Till

exempel koppla upp sig mot trådlöst nätverk eller att ha tillgång till de möjligheter en lärplattform kan

erbjuda. Infrastrukturen bör också erbjuda stöd för inspelning av en föreläsning, eller inspelning av ett

undervisningsmoment eller en instruktion som man vill spara för att senare på ett enkelt sätt kunna

distribuera materialet till sina studenter. En infrastruktur bör också innefatta stöd för att till exempel

direktsända (streama) en föreläsning till studenter som inte kan delta på plats och/eller att kunna

kommunicera med studenter på distans. Vid behov bör också finnas tillgång till videokonferenssystem

för exempelvis nationella eller internationella samarbeten med andra lärosäten.

1 Se även :

Vision 2020, http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf

Föreläsning i medieströmmen, http://pil.gu.se/digitalAssets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--

mmen_120320.pdf

IT-strategi 2014-2020, http://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1471/1471626_it-strategi-beslutad.pdf 2 Se även http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/

http://elarandemooc.blogg.lu.se/

https://mp.uu.se/web/info/vart-uu/uniovergrprojekt/e2014

http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf

http://pil.gu.se/digitalAssets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--mmen_120320.pdf


http://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1471/1471626_it-strategi-beslutad.pdf

http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/

4

Arbetsgruppen har under knappt fem månader haft ett bitvis intensivt arbete med att ta fram underlag

och sammanställa de som vi sett som rimliga i förhållande till de förutsättningar som finns inom

universitetet och som här presenterats. Arbetet har fört våra olika delar av verksamheten närmare

varandra då vi tvingats försöka förstå våra respektive roller, uppdrag och incitament för framtida

utveckling. Att arbeta med förslag på utveckling av gemensam infrastruktur för nätburen undervisning,

är en komplex fråga med ganska suddiga konturer. Arbetsgruppen kan konstatera att det samarbete

som i samband med denna rapport har inlett mellan Fastighetsenheten, Sektionen för Medieteknik,

Ekonomienheten, IT-enheten och PIL-enheten, har varit mycket lärorikt och att vi nu, inom respektive

del av organisationen står rustade och motiverade i ett fortsatt arbete med att bygga en

universitetsgemensam infrastruktur för nätburet lärande.

5

Delrapport 1

Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001

2014-03-01

För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning,

Maria Sunnerstam

Arbetsgruppen Gemensam infrastruktur för nätburen undervisning har fått i uppdrag att redovisa för-

slag på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning avseende:

IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster)

Utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar)

Undervisningslokaler

Undervisningsnära support

samt att

Lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015, och 2016, senast 2014-03-01

Föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en

kommande femårsperiod, senast 2014-05-15

Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men

omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor.

Härmed redovisas den första delen av arbetsgruppens uppdrag, ekonomisk kalkyl.

Bakgrund

Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp för att se över

universitetets behov av adekvat infrastruktur samt stöd- och supportorganisation för fortsatt utveckling

av nätbaserad utbildning (blended courses) och IT-stöd i utbildningen (bilaga 1). Bakgrunden till

beslutet är, dels uppmaningen att öka utbudet av nätbaserade fristående kurser,

(http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf) dels arbetsrapporten Föreläsning i

medieströmmen, (http://pil.gu.se/digitalAssets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--

mmen_120320.pdf) där det konstateras att universitetets befintliga infrastruktur för nätburen undervis-

ning är otillräcklig.

Arbetsgruppen

Utbildningsnämnden beslutade att arbetsgruppen ska bestå av representanter för Fastighetsenheten,

sektionen för Medieteknik, IT-enheten samt PIL-enheten. Följande personer ingår i arbetsgruppen:

Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare)

Svante Eriksson, PIL-enheten

Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur

Erik Lundberg, Medieteknik

http://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf



6

Freddy Magnusson, Fastighetsenheten

Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad)

Arbetsgruppen har haft sju möten: Stort fokus har lagts på att forma en gemensam syn på hur

infrastrukturen kan utvecklas. Följande frågor har diskuterats: Definition av uppdraget, verksamhetens

behov och exempel på användarscenarier, matchning av lokaler och videokonferensutrustning (se

separat bilaga ”Inventering videokonferenssystem”) samt eventuell övrig teknik, infrastrukturen

anpassad till lärares behov, kostnadsuppgifter, avstämning scenarier och kostnadskalkyl. Mötesanteck-

ningar samt arbetsdokument finns samlade i en GUL-aktivitet.

Utöver arbetsmöten har delar av arbetsgruppen även informerat och diskuterat uppdraget i möte med

campuschefer, besökt de lokaler på Medicinarberget (bilaga 2) som nyligen utrustats med

videokonferensanläggning enligt universitetsgemensam standard samt informerat och diskuterat frågan

i möte med nätverket Samverkande IT-pedagoger.

Arbetsgruppens representanter har, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, hjälpts åt att

arbeta fram kostnadsuppskattningar för olika tjänster. I syfte att tydliggöra delar i rapporten finns en

bilaga (bilaga 3) med terminologi och förklaringar.

Principer för arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen har utgått från ett antal principer vid framtagandet av förslaget. Följande principer har

arbetsgruppen baserat förslaget på:

1. Insatsen som görs skall bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som

finns på universitetet.

2. Insatsen skall minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver

använda.

3. Insatsen skall förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen.

Universitetets gemensamma infrastruktur

Inom universitetet finns idag en väl utbyggd infrastruktur för trådlöst och fast nätverk, en förutsättning

för fortsatt arbete med nätburen undervisning.

För två år sedan, 2012, gjorde dåvarande IT-ledning en utredning inför upphandling av universitets-

gemensam medie- och kommunikationsplattform. Upphandlingen resulterade i att Cisco

kommunikationsplattform (bilaga 4) nu har implementerats inom delar av universitetet.

Kommunikationsplattformen förvaltas av sektionen för Medieteknik, som ligger inom Service-

enheten, området Infrastrukturstöd. Kommunikationsplattformen används idag i första hand för resfria

möten. Ett arbete pågår för att integrera kommunikationsplattformen med InfoGlue i syfte att förenkla

publicering av filmer på universitetets webb-sidor. Kommunikationsplattformen kan byggas ut med

olika tjänster, vissa av dem finns redan tillgängliga men i begränsad omfattning:

stöd för gemensam videoportal (Show and Share)

http://medarbetarportalen.gu.se/web_publishing/instructions/grunderna/komponenter/video-

galleri/

tjänst för inspelning och direktsändning (Jabber) http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfria-

moten/cisco-jabber/

webkonferensverktyg (WebEx). Ännu ej implementerat.

http://medarbetarportalen.gu.se/web_publishing/instructions/grunderna/komponenter/videogalleri/

http://medarbetarportalen.gu.se/web_publishing/instructions/grunderna/komponenter/videogalleri/

http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfria-moten/cisco-jabber/

http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfria-moten/cisco-jabber/

7

Scenarier för verksamhetens behov

En infrastruktur för nätburen undervisning innebär i praktiken att hela universitetet ska erbjuda

lättillgängliga miljöer där lärare kan utnyttja olika tekniker för nätburen undervisning. Lärare ska i sin

undervisningssituation inte möta onödiga hinder i form av tekniska och administrativa procedurer.

Universitets undervisningslokaler, stora föreläsningssalar, mindre undervisningssalar samt seminarie-

och grupprum, ska i så hög grad som möjligt vara standardiserade, anpassade och utrustade i samklang

med den universitetsgemensamma infrastrukturen.

En utbyggd infrastruktur möjliggör en flexibel användning av universitetets miljöer för såväl fysiska

som distansbaserade möten. Lärare och studenter ska kunna mötas i lärmiljöer som inte kräver special-

kunskaper eller särskilda behörigheter utöver det universitetsgemensamma GU-kontot.

Arbetsgruppen har utarbetat ett antal scenarier (bilaga 5) som kortfattat beskriver olika typer av behov

inom verksamheten. Bilaga 6 (bifogas separat) innehåller ett utökat material där även förslag på utrust-

ning beskrivs.

I korthet har arbetsgruppen utgått från följande scenarier:

1. Föreläsning i sal

a. En-vägs- eller två-vägskommunikation med studenter på distans.

Direktsändning och/eller möjlighet till visning på begäran.

b. Två-vägs-kommunikation med studenter samlade i grupp på distans vilket ställer höga

krav på anpassning av utrustning och lokaler.

c. Föreläsare på distans med studenter i sal på campus.

2. Webinar med fler inslag av och kanaler för interaktivitet, än en föreläsning. Till exempel chat,

fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etc.

3. Seminarium, mindre grupper och god kvalitet för två-vägs-kommunikation. Mindre

föreläsningssalar med möjlighet att spela in och spara exempel samt förklaringar från

whiteboard/interaktiv skrivtavla.

4. Handledning, där lärare och student inte sitter fysiskt i samma lokal.

5. Studentgrupp-arbeten, möjlighet till samarbetsytor för studenter. Forum där lärare ej deltar.

6. Inlämning av multimedialt studentarbete. Möjlighet för studenter att dokumentera till exempel

videomaterial och göra det tillgängligt för sin lärare.

7. Förinspela och redigera utbildningsmaterial enligt modell Flipped classroom.

8. Mycket god kvalitet. Läraren spelar in i en studio.

9. Digital examination, studenter skriver sina tentor digitalt.

Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning

Hörsalar

Arbetsgruppens förslag bygger vidare på befintlig infrastruktur, vilket innebär att det sker en

standardisering av utrustning och teknik för att förenkla för pedagoger och studenter.

8

Figur 1 Konceptuell bild över hur hörsalar kan användas

Lärosalar

För lärosalar (mindre salar) är förslaget utformat så att man kan använda sig av befintlig infrastruktur

men också vara mer flexibel att använda andra typer av tjänster som finns tillgängliga för pedagoger

och studenter.

Figur 2 Konceptuell bild över hur lärosalar kan användas

9

Studio samt Digital examination

I studio kommer pedagogen att ha tillgång till utrustning, teknik och anpassad lokal för att kunna

skapa och redigera utbildningsmaterial och publicera dessa till studenter. Avseende digital examinat-

ion finns två möjliga scenarior. I det ena fallet används studenternas egna datorer, i det andra fallet

tillhandahåller universitetet datorer.

Figur 3 Konceptuell bild över Studio och tentamensal kan användas

Ekonomisk kalkyl

Den kalkyl som arbetsgruppen nu redovisar, se även separat bilaga 7 (Kalkyl digital pedagogik), kan

ge en god fingervisning om på vilken prisnivå olika typer av utrustning och licenser ligger. Dock är

det inte möjligt att ge en heltäckande bild av alla kostnader, frågan är alltför komplex och innehåller

en mängd avvägningar att ta hänsyn till i form av behov, kvalitet, omfattning och support- samt

utbildningsbehov. Till exempel ökar behovet av support och utbildning över tid, i den mån efterfrågan

och användning ökar.

Nedan följer ett förslag på kostnad för en generell insats. En insats som på ett påtagligt sätt höjer nuva-

rande standard och öppnar upp för flexibelt lärande där nätburen undervisning ingår som en naturlig

del.

10

Förslag till generell insats per campus

Typ av

sal Utrustning Stödjer scenario Storlek Antal Kostnad/år

Hörsal Konferensanläggning

Föreläsning i sal

50-150 6 1 075 000

kr Föreläsare på distans

Utöka sal

Lärosal Touchscreen Seminarium

Kamera Handledning <20 10 440 000 kr

Mikrofon

Studio

Inspelningsutrustning

Förinspela och redigera

utbildningsmaterial 1-2 1 195 000 kr

Kamera

Mikrofon

Dator

Drift

och

support

Inkluderar gemensamma kost-

nader för drift och support

samt övriga gemensamma

kostnader, se kalkyl.

440 000 kr

Totalt:

2 150 000

kr

Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100

st).

Generell gemensam insats

Insats Kostnad/år

Digital examination i tentamensal Viktoriagatan

(500 platser)

455 000 kr

Total kostnad: 455 000kr

Total kostnad för föreslagen insats:

5 campus á 2 150 000 kr: 10 750 000 kr (räknat 2,15 Mkr *5)

Digital examination: 455 000 kr

Total årlig kostnad: 11 205 000 kr

11

Fortsatt arbete

Arbetsgruppen kommer i nästa fas av uppdraget att ta fram förslag för implementering. Gruppen kom-

mer i det arbetet att utökas för att få med även representanter från varje campusområde samt studenter

och lärare samt från varje campusområde. I det fortsatta arbetet kan matrisen Inventering

videokonferenssystem (separat bilaga 8), utvecklas ytterligare. Målet är att inför arbetsgruppens

slutredovisning kunna presentera en plan för implementering matchad mot nuvarande utrustning, och

som stämmer överens med de önskemål som finns inom respektive campusområde.

12

Delrapport 2

Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001

2014-03-01

För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning,

Maria Sunnerstam

Universitetsgemensam infrastruktur

Den universitetsgemensamma infrastrukturen hanterar idag olika typer av stöd för nätburen under-

visning. Som exempel kan nämnas trådlöst nätverk, lärplattformen GUL och webb-konferens-verkty-

get Adobe Connect. Via Medieteknik kan man beställa videokonferenstjänster och även få hjälp att

producera högkvalitativa inspelningar http://www.gu.se/medieteknik/. Inom flera fakulteter har man

också utvecklat egna, fristående lösningar för att lärare ska kunna spela in och distribuera sina föreläs-

ningar.

Lärares möjligheter att arbeta med nätbaserad undervisning är väldigt olika beroende på vilken fakul-

tet och vilken institution man tillhör. Det är bara ett fåtal av universitetets undervisningslokaler som är

utrustade med den teknik som krävs för att lärare ska kunna spela in sin föreläsning. Det finns heller

inte idag någon färdig universitetsgemensam lösning för att enkelt och säkert kunna producera, direkt-

sända, lagra och länka till, exempelvis en föreläsning eller en instruktionsfilm som man vill använda i

sin undervisning. Därtill finns ett stort behov av utbildning och support, såväl pedagogisk som teknisk,

för att lärare ska kunna utveckla sin kompetens inom området.

Arbetsgruppen har i sin första delrapport redovisat ett antal olika scenarier för nätburen undervisning

som bygger på verksamhetens behov. Utifrån de scenarier som tagits fram gjordes också en grov

kostnadskalkyl som ger en indikation på kostnad för utveckling och införande av en utökad infrastruk-

tur http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/.

Scenarier

1. Föreläsning (fyra olika varianter)

2. Webinar

3. Seminarium

4. Handledning

5. Studentgrupp-arbeten

6. Inlämning av multimedialt studentarbete

7. Förinspelat och redigerat (modell Flipped classroom)

8. Mycket god kvalitet (studioutrustning)

9. Digital examination

Universitetets kommunikations- och medieplattform

Den kommunikations- och medieplattform som förvaltas inom sektionen för Medieteknik är, förenk-

lat, uppdelad i två delar. En kommunikationsdel (stödsystem för flervägskommunikation med fokus på

http://www.gu.se/medieteknik/

http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/

13

synkron kommunikation) och en distributionsdel (stödsystem för envägskommunikation med fokus på

asynkron kommunikation).

Kommunikationsdelen

Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och

uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av

videosessioner. Infrastrukturen medger tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade (kapa-

citeten är skalbar). Inspelningarna kan sedan med automatik överföras till GU Play (se nedan).

Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket innebär möjlighet att erbjuda användare

högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en iPad. Infrastrukturen har dessutom en

grundläggande integration med universitetets nya telefoniväxel, vilket gör att man enkelt kan ringa

från en vanlig telefon till ett videomöte. Integrationen håller på att utvecklas, då det i telefoniväxeln

även finns stöd för Jabber - förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfra-

strukturens jabbertjänst) samt även chat och telefoni- så kallad Unified Communications. Tanken är att

migrera befintliga Jabber video-användare till den nya miljön för att på det sättet ge tillgång till mer

funktionalitet. Kommunikationsplattformen är också möjlig att integrera mot andra externa

kommunikationssystem, exempelvis WebEx och/eller Microsoft Lync. Genom den typen av integrat-

ioner kan man på sikt skapa en flexibel helhetslösning.

Distributionsdelen (GU Play)

Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (SnS, databas och

videoportal). Det är en öppen plattform som tillåter videomaterial från ett flertal olika källor. Antingen

färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar

som kommer i ett automatiserat flöde från den kommunikationsinfrastruktur som beskrivs ovan eller

andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera. Servrarna tar hand om omkodning till

ändamålsenliga videoformat, leverans och katalogisering och medger även att direktsändningar från

traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen) sätts upp. Vid en utbyggnad

av inspelningsplatser (exempelvis utrustade lärosalar och studios) behöver antalet transkoderings-

servrar utökas från dagens 1 till åtminstone 2 – 3.Detta är nödvändigt för att hantera ett stort antal

omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från GU Play planerar och bygger Medieteknik just

nu integrationer via Show & Share’s APIer mot bland annat InfoGlue, GUL och andra gränssnitt för

universitetets användare.

Behov och önskemål

Inför den slutrapport som här presenteras har arbetsgruppen haft följande vägledande principer i sitt

arbete:

Insatsen som görs ska, i första hand, bygga vidare på befintlig infrastruktur för

videokommunikation som finns på universitetet men även andra lösningar ska beaktas.

Insatsen ska minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver an-

vända.

Insatsen ska förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen.

Arbetsgruppen ska i första hand se över lösningar för föreläsningar som ska

a) direktsändas (streamas) b) spelas in och lagras och c) sändas på begäran

Olika metoder för att följa upp och prioritera de behov som finns inom verksamhetens har tillämpats.

Ett sätt har varit att inom ramen för PIL-enhetens workshoppar och riktade insatser diskutera hur

14

lärare vill utveckla sitt arbete med filmade föreläsningar http://pil.gu.se/aktiviteter/.

Samma frågor har också diskuterats i Strategiskt IT-forum samt i PIL:s nätverk Samverkande IT-

pedagoger. Den 6 maj bjöd PIL-enheten in till ett dialogmöte med lärare som tidigare bidragit till

rapporten Föreläsningar i medieströmmen eller i andra sammanhang haft synpunkter och idéer. Den 8

maj fördes en dialog med utbildningsansvariga. De kommenterar vi samlat ger en god bild av den

variation av synpunkter och behov som finns inom verksamheten. Vi har därför valt att presentera ett

urval direkt här i rapporten:

Det är på vissa håll (tex inom Natfak) vanligt att lärare kommunicerar med skolklasser via

Skype. Läraren håller en kort föreläsning, sedan följer frågestund och diskussion.

När nya tjänster för inspelning, direktsändning, kommunikation, presenteras är det viktigt att

rikta informationen mot lärare - annars får man inget gehör.

Bra med möjlighet att anlita proffsföreläsare, via tex videokonferens.

Det är bra att universitetet satsar men lika viktigt att lärarna engageras i att använda utrust-

ningen.

Det krävs personer som kan jobba aktivt med att föra ut information och kunskap om sats-

ningen och även erbjuda support och utbildning.

Om GU ska profilera sig som ett universitet med nätburen undervisning bör detta tydliggöras i

handlingsplaner, resurser avsättas för teknologi och framför allt en omfattande utbildnings-

strategi av samtlig involverad personal.

Vi behöver utveckla utbildningsområdet med de digitala verktyg som finns.

Bärbara kameror i labb-salar måste kunna jacka in i befintlig infrastruktur. Odontologerna

arbetar med mikroskop med inbyggd kamera vid tex rotfyllningar. Studenterna följer behand-

lingen i intilliggande rum tillsammans med en handledare.

Studenterna får färre och färre undervisningstimmar och förväntas göra mer och mer arbete

enskilt och i grupp. Därför är det viktigt att de har en digital mötesplats för detta.

Intressant för samarbeten även utanför universitetet.

Vi arbetar delvis med det virtuella klassrummet men ganska många lärare uppfattar GUL som

en begränsning.

En väl fungerande infrastruktur ökar möjligheten att knyta ihop olika typer av kurser, nät-

distans- kvälls- dagtidskurser.

Utrustning nu är för svag, det tar tid att få igång små filmer och det hackar. Osäkerheten är för

stor.

Problemfri och fungerande teknik är A och O.

Möjligheten för studenter att lagra eget arbete borde finnas inom till exempel GU-box.

Viktigt att olika lösningar även är anpassade för mobila enheter.

Grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt att det finns support.

Det är mycket viktigt att lärare själva har kontroll över producerat undervisningsmaterial.

Forskning visar att väl utvecklade sökfunktioner ökar lärares användning av förproducerat

material som förvaras inom exempelvis en mediaserver.

Om lärare ska kunna nyttja resurser i form av Studio måste den finnas nära.

http://pil.gu.se/aktiviteter/

15

Alla lärare är inte intresserade. Det finns många uppfattningar och många av dessa är inte

positiva. Vi behöver utbilda/kompetensutveckla medarbetare i området. Det handlar om trygg-

het och kunskap.

Inom HumFak görs mycket inspelningar, främst för språkundervisning.

Att filma/dema tex matematik-uträkningar – är mycket användbart.

Om studenter sitter på distans måste de kunna se vad som pågår i lärosalen.

Alla scenarier är av intresse. Vi har mycket undervisning på alla nivåer, lärarutbildning och

lärarlyftskurser.

Studenter har behov av att kunna repetera, ta igen, jobba hemifrån…

Studenter har höga krav på tillgänglighet.

Fokusera inte för mycket på föreläsningsformatet. Universitetet måste också uppmuntra

innovativa lösningar med stöd för studenters egna bidrag till lärandet och kommunikationen

mellan lärare student.

Stöd för undervisning i form av labbar, studentgrupparbeten, simuleringar är viktigt.

Särskilda satsningar borde göras för innovativa lösningar.

Jämför dagens läge med övergången från OH-apparat till PowerPoint och digital projektor.

En grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt och att det finns support.

IT-support måste finnas med i kedjan för att kunna supporta de lösningar som tas fram.

Inom vissa institutioner finns det ingen erfarenhet alls av nätburen undervisning, därför finns

idag inte kompetens att avgöra vilka satsningar som bör göras.

Viktigt att ledningen uppmuntrar pedagogiskt nytänkande.

Arbeta med att anpassa och utveckla nuvarande lösningar för undervisningsbruk.

Driv den pedagogiska utvecklingen. Lyft och sprid goda exempel.

Scenarierna är intressanta för samarbeten även utanför universitetet.

Beakta även den 3:e uppgiften, att kunna sända pågående föreläsningar direkt skulle kunna

vara av stort allmänintresse.

Lärare har generellt mycket lite tid för att utveckla sin undervisning.

Att producera högkvalitativt förinspelat material kräver tid och blir därför kostsamt.

Det är viktigt att i en kommande satsning även aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska

tänkandet.

Konsensus runt vilka satsningar som bör göras går inte att få men om inte möjligheter skapas

kan heller inte användningen öka.

Utvecklingen går emot kortare inspelningar och ökade möjligheter till frågor och uppföljning.

Undvik breddinförande, arbeta enligt modellen Living lab, prova olika möjligheter och fortsätt

utveckla det som faller väl ut.

16

Förutsättningar för kommande satsning

Inom sektionen för Medieteknik förvaltas universitetets medie- och kommunikationsplattform

(http://www.gu.se/medieteknik/). Via plattformen hanteras den universitetsgemensamma tjänsten för

resfria möten3, se även http://resfri.gu.se. Till plattformen hör också en distributionsplattform där

föreläsningar kan kategoriseras och lagras för att senare sändas på begäran - GU Play. Alla tjänster är i

dagsläget dock inte fullt utvecklade och tjänsterna behöver också anpassas för att bättre fungera i

undervisningssammanhang.

Arbetsgruppens PIL-representanter har gått igenom, testat och kommenterat medie- och

kommunikationsplattformens olika funktionalitet ur ett lärarperspektiv. Sammanfattningsvis kan sägas

att det krävs ganska stora anpassningar för att uppnå verksamhetens krav på användarvänliga och

enkla tjänster. Som exempel kan nämnas behov av att utveckla gränssnitt, informationsmaterial,

utbildning och supportrutiner, rutiner för kontohantering etcetera (bilaga 1).

Inom universitetet används även Adobe Connect av många lärare för webbaserade

möten/webbkonferenser. Nackdelar med Adobe Connect är att ljudet ofta krånglar samt att de inspel-

ningar som görs, lagras på SUNET:s servrar och inte lokalt inom universitetet. Om man istället vill

satsa på en universitetsgemensam tjänst där allt material samlas på universitetets egna servrar, finns

det möjlighet att till medie- och kommunikationsplattformen även koppla en tjänst för webbkonferens

– WebEx med funktionalitet som till viss del motsvarar Adobe Connect. WebEx kommer att testas och

utvärderas för att se om den tjänsten kan ersätta eller komplettera Adobe Connect. SUNET kommer

inom kort att presentera en lösning för Lecture Capture4. Denna lösning kan också bli ett intressant

alternativ i en kommande satsning, särskilt för investeringar i mindre salar.

Lokaler och utrustning

I omorganisationen ”GU förnyas” som implementerades 2013 flyttades ansvaret för all typ av lokal-

service över till INFRA-området som ingår i Gemensamma förvaltningen. Den del av lokalservice

som utförs på plats i verksamheten och som rör lokalteknisk och traditionell vaktmästerisupport

indelades i campusområden.

Genom omdaningen har man möjliggjort en ökad samordning och specialisering av servicen samt

skapat förutsättningar för ett ökat lokalsamarbete över fakultets- och institutionsgränserna. Några

Campus är ännu bara i början av denna omdaning medan flera har kommit längre.

Processen har fortskridit genom att de flesta större undervisningslokaler, de så kallade ”INFRA 50+ -

salarna”, från och med 1 januari 2014 ansvarsmässigt flyttats över från institution till INFRA-området

och nyligen har en inventering av salarnas tekniska utrustningsnivå påbörjats här. Avsikten är att pla-

nera för kommande investeringar där behoven är som störst samt att se till så den tekniska ”lägsta-

nivån” höjs överlag. I övriga undervisningslokaler ligger investeringsansvaret alltjämt kvar hos

institutionerna.

3 Begreppet är en vidare benämning på ett flertal former av distansmötesteknik. Se Trafikverkets definition på

http://www.trafikverket.se/resfri/. 4 www.sunet.se

Lecture capture, definition: Lecture capture innefattar möjligheten att spela in och spara ner det förmedlade

innehållet från en föreläsning, konferens, seminarium eller liknande.

https://webmail.gu.se/owa/redir.aspx?C=UDleOrcMh0i4-cX-hkaDTHRSg_GcR9EITi-Tv4w_T0VLmmivYTTtyK1_6NiS9uQvDBZWRU_FX3A.&URL=http%3a%2f%2fresfri.gu.se

https://webmail.gu.se/owa/redir.aspx?C=UDleOrcMh0i4-cX-hkaDTHRSg_GcR9EITi-Tv4w_T0VLmmivYTTtyK1_6NiS9uQvDBZWRU_FX3A.&URL=http%3a%2f%2fwww.trafikverket.se%2fresfri

http://www.sunet.se/

17

Inom ramen för arbetsgruppens arbete har en inventering av installerade videokonferenssystem gjorts,

se bilaga 2. Denna visar att GU förfogar över 32 kända system som företrädesvis är placerade i mindre

konferensrum men de finns även placerade i några större salar, såsom SKF-salen på Handels, Karl

Kylberg- och Gösta Sandelssalarna på Sahlgrenska Akademien. De befintliga systemen kan i varie-

rande grad användas för nätbaserad undervisning och resfria möten.

Arbetsgruppen har även genomfört en första sondering vid samtliga campus för att röna ut vilka loka-

ler verksamheten tycker är mest lämpade att placera ut en kommande nätbaserad undervisningsteknik

i. Denna finns redovisad i bilaga 3.

Finansieringsmodell

En tänkbar satsning på infrastruktur för nätburen undervisning innefattar inte enbart investeringar av

utrustning utan påverkar också flera befintliga tjänster i infrastrukturområdets tjänstekatalog5 och

institutioner kostnadsmässigt. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ta hänsyn till de förutsättningar

som råder för att finansiera de olika delarna i en framtida satsning.

Följande förutsättningar finns för finansiering i en framtida satsning:

1. Balanserat kapital på central nivå inom utbildningsverksamheten (CBU) kan finansiera

investeringar, det vill säga avskrivningar av utrustning under en 5 års period. CBU-medel kan

också finansiera införandekostnader som kan betraktas som investering såsom utbildning och

kompetensutveckling av medarbetare, projektledning, installationskostnader m.m.

2. En gemensam insats per campusområde bör i möjligaste mån utgöras av bas-tjänster i området

för infrastrukturs tjänstekatalog.

3. En institutionsspecifik satsning finansieras av institutionen eftersom den påverkar kostnader

för tillvalstjänster och institutionens lokalkostnader. Respektive institution bör således till-

frågas och var med att bestämma kring önskad satsning för institutioner.

4. CBU-medel kan användas för att finansiera delar av en gemensam eller institutionsspecifik in-

sats genom bidrag med ett fast belopp.

Arbetsgruppen rekommenderar att satsningen delas upp i tre olika områden där man tar hänsyn till de

finansieringsmöjligheter som råder under de närmaste åren. Följande uppdelning föreslår arbets-

gruppen:

1. Projektering/införande

Följande delar bör ingå i denna del:

Projektledning och administration för att genomföra insatsen.

Utbildning och kompetensutveckling för lärare.

Utbildning av teknisk- och servicepersonal.

Framtagande och införande av rutiner och arbetssätt för service och support.

5 http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/gemensamma-

forvaltningen/infrastrukturstod/

http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/gemensamma-forvaltningen/infrastrukturstod/

http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/gemensamma-forvaltningen/infrastrukturstod/

18

2. Gemensam satsning i hörsalar (50+)

Den gemensamma satsningen rekommenderas enbart beröra de utbildningssalar där infraområdet står

som hyresgäst. Satsningen bör anpassas till respektive campus behov och önskemål i dessa salar och

enbart påverka etablerade bas-tjänster ekonomiskt.

Följande delar bör ingå:

Inköp av utrustning och licenser inklusive installation

Lokalanpassningar

Drift och teknisk support av utrustning.

Utbildning och support till målgruppen.

Finansiering av denna satsning:

Utökad kostnad för följande bas-tjänster i infras (området infrastruktur) tjänstekatalog:

o Utbildningssalar

o Resfria möten

o Bassupport IT

o Campusservice

Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut avskrivningskostnaden för insatsen.

3. Institutionsspecifik satsning i lärosalar (mindre salar och studio)

Den institutionsspecifika satsningen bör påverka framförallt tillvalstjänster i infraområdets tjänstekata-

log, men också i viss mån några bastjänster. Institutionerna bör således vara väl införstådda i hur och i

vilken omfattning tillvalstjänsterna påverkas och vara delaktiga i beslutet om en institutionsspecifik

satsning.

Följande delar bör ingå:

Inköp av utrustning och licenser inklusive installation

Lokalanpassningar

Drift och teknisk support av utrustning.

Utbildning och support till målgruppen.

Finansiering av denna satsning:

Inköp och installation beslutas av institutionen och belastar också denna.

Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut kostnaden för insatsen.

Utökning av kostnaden för befintliga tillvals- och bastjänster i infras tjänstekatalog. Följande

tjänster bör påverkas:

o Närsupport (tillval)

o Campusservice (bas)

o Bassupport IT (bas)

Lokalanpassningar finansieras inom institutionens ordinarie budgetram.

Arbetsgruppen har inte gjort en kalkyl på hur respektive tjänst (bas- och tillvalstjänst) påverkas ekono-

misk baserat på bifogad kostnadsuppskattning. Arbetsgruppen har enbart undersökt vilka typer av

kostnader som tillkommer vid en eventuell satsning samt de förutsättningar som finns för finansiering

av respektive kostnad. Diagrammen nedan visar övergripande hur arbetsgruppen tror att kostnaderna

19

kan finansieras i framtiden. Arbetsgruppen rekommenderar att finansieringsformerna för alla delar i en

eventuell satsning förankras och beslutas innan arbete påbörjas för att säkerhetsställa att det kan ske en

heltäckande satsning samt för att stödja verksamheten i så stor utsträckning som möjligt inom nätburen

undervisning.

Diagram 1. Tänkbar finansiering av införande/projekteringsdelen

20

Diagram 2. Tänkbar finansiering av gemensam satsning i campusområdenas salar (Infra).

Diagram 3. Tänkbar finansiering av satsning som är institutionsspecifik.

21

Genomförande

För att genomföra en satsning på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning krävs ett stort

mått av samordning mellan olika enheter. En tidsbegränsad satsning som finansieras med

universitetsgemensamma medel bör ske i projektform. Projektets arbetsgrupp bör i första hand bestå

av representanter från de olika enheter som ingår i utvecklingsarbetet. Vid överlämning till linjen finns

då redan rätt kompetens och kunskap för att driva arbetet vidare inom ramen för befintlig verksamhet.

När projektet ska överlämnas till förvaltning får det inte finnas oklarheter runt leveransen och vad som

ingår däri.

I uppdraget från Utbildningsnämnden framgår att en realisering av satsningen ska påbörjas år 2015

och pågå under en 5-årsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits. Beslut om

projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014. Universitetsdirektören före-

slås fatta det formella beslutet om kommande projektorganisation.

Vid införandet kommer i första hand Campusservice, Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik

och PIL-enheten att bli involverade. Uppdraget för respektive område bör ses över och anpassas så att

undervisningsrelaterade behov får det fokus som krävs inom ramen för genomförandet. Att utveckla

och anpassa medie- och kommunikationsplattformen utifrån lärares behov kommer att kräva extra

resurser inom sektionen för Medieteknik. För extra riktade utbildningsinsatser kommer ökade resurser

att krävas inom PIL. Även inom campusområdena kommer extra resurser att krävas för utbildning och

förstärkning av support-personal.

De tjänster som ska utvecklas bör paketeras så att en del av dem ingår i ett basutbud som kan erbjudas

inom samtliga fakultetsområden. För de institutioner som önskar göra specifika satsningar bör övriga

tjänster kunna paketeras och erbjudas som ett tillval, se även föregående kapitel. Det är viktigt att

kostnader för respektive paket; investering, återinvestering, drift och support är tydlig. Det måste

också klart framgå vem som äger och betalar för olika delar i satsningen. Extra satsning på utbildning,

pedagogisk såväl som teknisk ingår också som en självklar del i arbetet.

Införandet av den universitetsgemensamma infrastrukturen bör ske i en iterativ process. Införandet kan

därmed genomföras stegvis i dialog med de lärare och studenter som är målgrupp för satsningen. De

erfarenheter som görs förs tillbaka till projektet som vid nästa installation kan dra lärdom av tidigare

erfarenhet. En del av satsningen bör läggas i de salar som ägs och driftas av campusorganisationen, det

vill säga 50+ salar. För satsningar i mindre salar, som idag ägs och driftas av institutionerna, krävs ett

aktivt beslut/en beställning från institutionen för att en investering ska göras. Detta gäller också

eventuella investeringar i Studio (inspelningsmiljöer). Även andra investeringar kommer att krävas i

form av andra resurser för lärare och studenter, ej bundna till våra lokaler, såsom Programvaror (Cam-

tasia), nättjänster (WebEx, molntjänster ), headset, webbkameror med mera.

Det finns flera frågor av juridisk karaktär som också behöver hanteras inom ramen för ett kommande

projekt. Ett exempel är regler för gallring och arkivering av mediematerial och arbetsgruppen har där-

för inlett en dialog med Enheten för arkiv och registratur.

Lokalt stöd måste kunna erbjudas för ovana lärare som behöver hjälp på plats för att hantera olika

typer av utrustning. Inom sektionen för Medieteknik finns expertkunskap runt medie- och

kommunikationsplattformen och inom PIL-enheten finns stor kunskap och erfarenhet av lärarkårens

behov av utbildning och support. Ansvar för utbildning och support för lärarpersonal och

campuspersonal bör därför i ett kommande projekt klargöras och fördelas mellan sektionen för Medie-

teknik och PIL-enheten.

22

Fortsatt utvecklingsarbete

Användningen av undervisningsnära system ökar inom hela universitetet. Det handlar då inte enbart

om universitetsgemensamma system som Urkund, GUL, Adobe Connect med flera, utan också om

system som utvecklats och anpassats för ämnesspecifika områden och som används kanske endast för

en viss typ av utbildning. Det kan finnas anledning att se över behov och önskemål om en universitets-

gemensam funktion även för att kunna stötta lärares användning även av denna typ av system. I viss

mån finns säkert redan idag stöd att få via IT-enheten men möjligen finns behov av en större invente-

ring för att undersöka om detta stöd skulle kunna samordnas för att effektivisera exempelvis avtals-

skrivning, drift och support-frågor. Det bör här också finnas stort intresse av pedagogisk samordning

för erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsidéer. Denna fråga ligger inte inom ramen för

arbetsgruppens uppdrag men har identifierats under arbetets gång.

I den vardagsnära praktiken finns det en tendens till att undervisningsnära system blir någon annans

(”IT-folkets”) huvudvärk och att hanteringen av systemen, trots att det handlar om pedagogiska verk-

tyg, ses som något sekundärt, något som inte lärare behöver befatta sig med. Konsekvensen av en

sådan syn blir att undervisningsmaterial – om det är IT-baserat – inte anses vara lika viktigt som icke

IT-baserat undervisningsmaterial. En sådan syn riskerar att hämma universitetets utveckling av

nätbaserat lärande och av innovativ pedagogisk tillämpning.

Vad det gäller de universitetsgemensamma undervisningsnära systemen sköts idag drift,

systemförvaltning, support och utbildning delvis inom olika delar av organisationen. En del inom

Gemensamma förvaltningen och en del inom PIL. Även här kan det finnas anledning att se över fram-

tida organisation, kanske bör systemägarskap och ansvar för undervisningsnära system läggas ”när-

mare” slutanvändare för att utbildnings- och utvecklingsfrågor ska kunna prioriteras så att verksam-

heten/lärare i högre grad än idag tar ansvar och känner delaktighet i hur systemen förvaltas och

utvecklas.

Ett förslag är att i framtiden samla alla undervisningsnära system under samma systemägare. Som

exempel kan nämnas följande system:

Lärplattform

Plagiatkontroll

Webbkonferens/webinar

Lecture Capture (inspelning av föreläsningar)

Digital examination

Clickers/Mentometrar

samt även programvaror för interaktiva skärmar, skärminspelning etcetera.

Den här typen av system driftas i vissa fall både internt inom GU och av extern leverantör. I bilaga x

visas en modell för hur en sådan förvaltningsorganisation kan se ut. Modellen bygger på den

systemförvaltningsmodell som tidigare har introducerats inom universitetet och som även tillämpats

inom Utbildningsenheten (dåvarande Studentavdelningen). Modellen bör i så fall revideras för att följa

den systemförvaltningsmodell som för närvarande utarbetas inom IT-enheten.

23

Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på ”blended learning”

Ärendet

Beslut om tillsättning av en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för

nätburen undervisning.

Bakgrund

Det finns en stark förväntan från studenter, presumtiva studenter och från omvärlden i stort att uni-

versitetet i större utsträckning än idag ska kunna erbjuda kurser helt eller delvis nätburna. EU-

kommissionen har i ett meddelande – ”Opening Up Education” COM (2013) 654 )– pekat på behovet av

en ökad möjlighet att nätbasera utbildning i samtliga medlemsstaters samlade utbildningssystem inklusive

högre utbildning och pekat på detta som en väsentlig konkurrensfaktor.

Enligt Vision 2020 ska utbudet av fristående nätburna kurser öka vid Göteborgs universitet, men ten-

densen är snarare att de fristående kursernas antal minskar. Utbildningsnämnden konstaterade, i en

gemensam analys av utbildningsutbudet framtaget i oktober 2013 (V 2013/427), behov av att stärka

möjligheterna att ge kurser helt eller delvis nätburna, oavsett studieorganisatorisk form (fristående kurs

eller kurs inom utbildningsprogram). I en utlysning av utvecklingsmedel som Utbildningsnämnden

genomfört är ett av de prioriterade områdena fristående nätburna kurser.

Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande fick 2011 i uppdrag av rektor att utreda för-

utsättningarna för streaming och inspelning av föreläsningar. PIL-enheten presenterade i mars 2012 en

rapport med titeln ”Föreläsningar i medieströmmen” vari bland annat konstaterades dels att universitetet i

stor utsträckning saknar infrastruktur (teknik och lokaler) som möjliggör ökad nätburen undervisning, dels

att det finns stora möjligheter till kostnadseffektivisering i ökad samordning av infrastruktur för nätburen

undervisning; utredningen konstaterade också att det finns ett stort intresse, från samtliga delar av

verksamheten, att öka antalet nätburna föreläsningar.

Göteborgs universitet utreder för närvarande möjligheter, och förutsättningar för, att bedriva helt öppna

nätburna kurser, så kallade MOOCs (Massive Open Online Courses), vilket också antas kräva en utbyggd

infrastruktur.

Överväganden

En satsning på att stärka dagens infrastruktur för nätburen undervisning bör inte endast ha nät- och

distanskurser i sikte. Infrastrukturen ska utformas så att den stödjer varierade undervisningsformer, såväl

på campus som på nätet (”blended learning”).

Bilaga 1

Universitetsledningens stab Mats Edvardsson

FÖRSLAG TILL UPPDRAG

2013-12-04 dnr

24

Modernisering av infrastruktur för undervisning bör ses både i förhållande till nutida och till framtida

behov. Därför bör förutsättningar för skalbarhet övervägas, det vill säga att den ska kunna byggas ut efter

behov. Den bör även följa vedertagna standarder, vilket underlättar vid sambruk av utrustning på och

mellan campusområden, vid förebyggande underhåll och felavhjälpning, samt vid överväganden om vad

som bäst uppfyller universitetets krav på hållbarhet.

Institutionernas erfarenheter av och lärarnas arbete med nätburna undervisningsinslag är en av flera

utgångspunkter för val av infrastrukturlösningar. Därför bör man både beakta erfarenheter från utbildning

med nätstöd och de utvecklingsarbeten för nätburen undervisning som Utbildningsnämnden hösten 2013

beslutat stödja ekonomiskt.

Uppdrag

Mot ovanstående bakgrundsbeskrivning föreslås att en särskild arbetsgrupp ges i uppdrag att bereda

förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning.

Det uppdras till arbetsgruppen att redovisa förslag på hur en sådan gemensam infrastruktur kan utformas

avseende

IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster)

utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar)

undervisningslokaler

undervisningsnära support

samt att

lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, senast 2014-03-01

föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en

kommande femårsperiod, senast 2014-05-15.

Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men

omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor.

Arbetsgruppens arbetsformer och sammansättning

Arbetsgruppen bör fortlöpande stämma av sitt arbete med ordförande i utbildningsnämnden, PIL-en-

hetens chef, med ledningen för den gemensamma förvaltningen och med fakultetsledningarna på det sätt

arbetsgruppen finner lämpligt.

Sammansättningen av arbetsgruppen framgår av särskilt beslut.

Mats Edvardsson

25

Bilaga 2

26

Bilaga 3. Terminologi och förklaringar

1-vägs kommunikation Föreläsning som sänds via webben eller via den

universitetsgemensamma infrastrukturen. Lokalen är inte

anpassad för att frågor, från deltagare som deltar från annan

sal, ska kunna höras av alla.

2-vägs kommunikation Föreläsning som sänds via webben eller via den

universitetsgemensamma infrastrukturen. Deltagare, som

deltar från annan sal, kan under en föreläsning ställa frågor

som alla kan höra. Kommunikationen fungerar bra både

ljud- och bildmässigt.

Infrastruktur Universitetsgemensam standardiserad teknik som gör att

utrustningar inom samtliga campusområden ska kunna

kommunicera. Inom Göteborgs universitet bygger

infrastrukturen på ett gemensamt nätverk och en Media- och

kommunikationsplattform levererad av Cisco.

Show and Share En av komponenterna i universitetets infrastruktur.

Funktionaliteten kan närmast jämföras med YouTube.

Jabber En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Via

Jabber kan man ringa videosamtal och även göra

inspelningar.

WebEx En tjänst som ännu inte ingår i universitetets infrastruktur.

Webbkonferensverktyg som kan jämföras med Adobe

Connect Pro. Möjlighet att spara föreläsningar etcetera på

universitetets egna servrar.

Adobe Connect Pro Verktyg för webb-konferens. Levereras av SUNET.

Inspelade föreläsningar/möten lagras på en SUNET-tjänst.

SUNET Universitetens och högskolornas gemensamma organisation

och infrastruktur för nationell och internationell

datakommunikation SUNET erbjuder en rad olika

datatjänster.

Direktsändning Även kallat ”streaming”. När en föreläsning kan följas i

realtid via webben.

Visning på begäran När en föreläsning har spelats in och kan visas när som helst

via webben, till exempel via GUL.

27

Bilaga 4

Beskrivning av befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik.

Kommunikationsplattform:

Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och

uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av

videosessioner. Det är här vi pratar om tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade. Vi har

möjlighet att öka på till ytterligare tio inspelningar genom att köpa till portlicenser för inspelnings-

servrarna. Inspelningarna kan vi sedan med automatik överföra till distributionsplattformen (se

nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket ger oss möjlighet att ge våra med-

arbetare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en iPad. Infrastrukturen har dessutom

en grundläggande integration med vår nya telefoniväxel, vilket gör att vi enkelt kan ringa från en

vanlig telefon till ett videomöte. Den integrationen är vi på gång att bygga ut, då telefoniväxeln i sig

har stöd för Jabber med förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens

jabbertjänst) även chat och telefoni- sk Unified Communications. Tanken är att migrera de befintliga

jabber video-användarna till den nya miljön för att på det sättet ge dessa tillgång till mer funktionalitet.

Det är även här (mot kommunikationsplattformen) som vi vill koppla på WebEx för att kunna hantera

stora studentkullar.

Distributionsplattform (GU Play):

Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (databas och video-

portal). Det är en öppen plattform som låter oss komma med videomaterial från ett flertal olika källor

(antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt,

inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från kommunikationsplattformen eller andra

integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera). Servrarna tar hand om omkodning till bra video-

format, leverans och katalogisering, och medger även att vi sätter upp direktsändningar från tradition-

ella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen). Det är här jag pratar om att vi behö-

ver öka antalet transkoderingsservrar från dagens 1 till åtminstone 2 - 3 för att kunna ta hand om ett

stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från distributionsplattformen bygger vi

sedan integrationer via Show & Share’s API mot de gränssnitt där vi har våra tittare (InfoGlue, GUL,

informationsskärmar, IPTV m.m.).

WebEx (ännu ej implementerad inom GU)

Var tidigare enbart en on premise-lösning (=köp en webex-server och sköt den själv). Är numera en

molntjänst som Cisco lanserat först i USA i höstas och nu i vår även i europa. Tjänsten är möjlig att

integrera mot vår kommunikationsplattform, och licensmodellerna finns i ett antal varianter. Den

som är mest intressant för oss bygger på samtidigt påloggade ”hosts” (användare som kan skapa och

administrera ett mötesrum i tjänsten). Vi kan med den modellen ge samtliga anställda behörighet, men

betalar för hur användningen ser ut. Kapacitet för 100 samtidigt påloggade hosts och 100 deltagare per

möte kostar i häradet kring 300 000 kr per år. Om vi istället för traditionell streaming använder

WebEx kan vi enkelt och med hög säkerhet få tillgång till god kapacitet för att i direktsändning från en

28

videokonferensutrustad lärosal/hörsal (eller dator med webkamera) nå många samtidiga studenter i

många samtidigt pågående föreläsningar. Anser vi att vi behöver fler än 100 samtidiga deltagare i en

webex-session kan vi säkert hitta en licensform som ger oss det. WebEx-sessioner kan spelas in, och

enligt Atea och Cisco går det att bygga in automation så att inspelningarna skickas in i vår

distributionsplattform. Studenterna kan finnas antingen på sin dator, där behöver de enbart en vanlig

webbläsare och rätt länk för att komma in i mötet (kräver inte någon lokal installation eller särskild

licens) eller på en mobil enhet (iPhone/iPad/Android). I det senare fallet laddar studenten ner en

WebEx-app från AppStore/Android Market/Google Play. Läraren använder företrädesvis WebEx i sin

dator/mobila enhet eller ett videokonferenssystem för att kommunicera. Det går även att använda Jab-

ber för att koppla in sig i ett webex-möte.

Summering

Allt sammantaget skulle ge oss en helhetslösning där studenter och lärare har ett smörgåsbord av verk-

tyg som kan samverka i en helhet, och där vi sköter det mesta av filförflyttningar och tekniska

ställningstaganden "under huven”. Det blir mindre viktigt vad studenterna och/eller läraren använder

för utrustning (videokonferens, dator, mobil, vanlig telefon, jabber, webex) utan kan delta med de

förutsättningar de har.

29

Bilaga 5

Olika scenarier för nätburen undervisning

Här beskrivs några tänkbara scenarier med inslag av nätburen undervisning. För att veta vilket scena-

rio som är tillämpligt i ett visst fall kan man ställa följande frågor:

Var finns studenterna?

Hur många är studenterna på respektive plats?

Vilken teknik har studenten tillgång till på distans?

Var finns läraren?

Vilken typ av undervisning gäller det?

Behövs två-vägs-kommunikation eller räcker det med en-vägs?

Ska det direktsändas?

Ska det spelas in och visas på begäran?

Är användandet av inspelningen av engångs-karaktär eller kommer materialet att återanvändas

vid flera tidpunkter och i flera sammanhang?

1. Föreläsning i sal

Beroende på salens storlek och antalet studenter behövs olika stor kapacitet på utrustningen.

För en stor sal behövs fast utrustning. För en liten sal och få studenter kan eventuellt enklare teknik

och utrustning användas. Likaså om krav ej finns på två-vägs-kommunikation.

Mobil utrustning kan också vara aktuellt.

Salsföreläsning

Lärare i sal på campus.

Studenter i sal på campus och enskilt på distans.

Två-vägs-kommunikation.

Direktsändning och visning på begäran.

Beskrivning:

Föreläsning i en lärosal på campus för en kurs. Alla studenter som deltar i kursmomentet kan inte vara

på plats och därför vill läraren spela in och direktsända föreläsningen. Studenten ska ha möjligheta att

ställa frågor både i sal och på distans.

Variant: Salsföreläsning med utökad (speglad) sal

Lärare och studenter i sal på campus.

Studenter som inte får plats i "lärarsalen" sitter i en sal i närheten.

Studenter kan även befinna sig i en sal utanför campus t.ex. på ett annat campus eller annat

lärosäte.

Höga till mycket höga krav på möjlighet till två-vägs-kommunikation


Beskrivning:

I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i den mottagande/speglade salen vara av samma typ som

i "lärarsalen". Med speglad sal menas att studenter i denna sal ska kunna delta i föreläsningen på så

30

lika villkor som möjligt som studenterna i lärarsalen varför det ställs extra stora krav på hörbarhet och

att kunna ställa frågor.

Variant: Salsföreläsning med extern föreläsare

Föreläsaren befinner sig på distans på annan ort.

Studenter i sal på campus.



Beskrivning:

I en kurs ingår ett kursmoment där en gästföreläsare skall hålla föreläsningen på distans. Gästföreläsa-

ren är inte anställd på universitetet. Studenterna deltar från en lärosal på campus. Ex. lärarutbildningen

i engelska Brighton/Washington.

Variant: Mindre salar med 20-30 platser

Beskrivning:

Lärare håller mindre föreläsning, demonstration, ritar och berättar med hjälp av interaktiv skärm. Lära-

ren vill sedan spara ner arbetet (inklusive ljudupptagning) och kunna distribuera det till studenterna.

Lecture capture. Inspelning av skärmbild och av lärarens röst.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tillval för lokal som utrustas och inreds för nätburen föreläsning

Disputation

o Möjlighet att möblera för ett samtal mellan opponent och respondent

o Möjlighet att ha med opponent och betygskommittéledamöter på distans vilket kräver

anpassning av bildprojektioner mot respondent respektive publik och betygskommitté

o Möjlighet att bild- och ljudmixa

Paneldebatt

o Mikrofoner till paneldeltagare och moderator

o Mikrofoner till publik

o Möjlighet för åhörare på distans att ställa frågor

o Möjlighet att ha med paneldeltagare på distans

o Möjlighet att bild- och ljudmixa

Öppen populärföreläsning

o Webbsändning med många tittare

Externa användare

o Filmfestivalen GIFF

Bildmixning live

o Kräver bildmixer och kontrollrum

o Fjärrstyrning av kameror mm

Laboration, tex kamera i mikroskop vid tillfällen där studenter inte får/kan närvara i lokalen.

Alternativt bärbara kameror i labb-salar. Utrustningen måste kunna kopplas till befintlig

infrastruktur.

31

2. Webinar

Lärare och studenter sitter vid sina respektive datorer, på eller utanför campus.


Direktsändning eller visning på begäran.

Beskrivning:

Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning från sin arbetsdator (på campus eller på distans) där

studenter deltar på distans via egna datorer. Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till denna

samt kunna kommunicera med studenterna. Ett webinar innehåller fler inslag av och kanaler för

interaktivitet än en föreläsning. Till exempel inslag av chat, fildelning, omröstningar, gemensamma

anteckningar etcetera.

3. Seminarium

Lärare i lektionssal på campus

Studenter på campus och på distans


Beskrivning:

Läraren håller i ett seminarium, t.ex. ett litteraturseminarium, med en mindre grupp studenter på cam-

pus och med studenter som sitter vid sina respektive datorer på distans. Muntlig framställan och

diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett möte där några av mötesdeltagarna finns på campus och

andra i en verksamhet/ort utanför universitetet.

4. Handledning

Lärare på campus eller på distans

Student på distans

Två-vägs-kommunikation

Beskrivning:

Videomöte. God två-vägs kommunikation mellan två till tre parter. Möjlighet att visa ett dokument.

5. Studentgrupp-arbeten

Ingen lärare deltar

Studenter sitter enskilt eller i grupp på distans

Två-vägs-kommunikation

Beskrivning:

En mötesplats och ett samarbetsforum för studenter där man diskuterar och arbetar med texter eller

annan typ av redovisning. Ingen lärare närvarande.

6. Inlämning av multimedialt studentarbete

Studenten arbetar från sin egen dator

Beskrivning:

32

Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in dokumentation av kursmoment eller motsvarande där

dokumentationen består av digital media exempelvis inspelat videomaterial. Dokumentationen kan

vara examinerande. Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och kunna kommentera.

7. Förinspelat och redigerat enligt modell Flipped classroom.

God kvalitet

Läraren arbetar vid egen dator

Beskrivning:

Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett moment i kursen så att studenter kan ta del av materialet

vid valfritt tillfälle. Materialet är av mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video, bildspel med

lärarens röstkommentarer eller dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator och publicerar det till

kursens studenter.

Tre varianter är:

a) Bildspel, läraren talar in sin röst till en PP-presentation och sparar som en video.

b) Skärminspelning. Inspelad demo/instruktion av till exempel ett datorprogram som studenter

ska lära sig.

c) Videoinspelning med videokamera av en demonstration eller instruktion, till exempel

operationsmoment och inspelning av exkursionsområden.

8. Mycket god kvalitet

Läraren spelar in i en studio

Beskrivning:

Spela in (semi-)professionellt i studio. Lärare vill spela in lärmaterial där det finns krav på hög kvalitet

på bild och ljud. Materialet kan komma att publiceras för allmänhet eller till åhörare som ställer höga

krav på materialets kvalitet och materialet kommer att användas under flera år.

9. Digital examination

Pilotprojekt pågår.

Alternativ a. Universitetets skrivsal på Viktoriagatan utrustas med datorer.

Alternativ b. Studenterna tar med sin egen dator till valfri tentasal. Universitetet lånar ut extradatorer

till de som så önskar. Mjukvara låser studentens dator under tentamen.

33

Bilaga 6

Bilagor kopierade från Excel är svåra att läsa. Kontakta Maria Sunnerstam för mer information.

Motsvarar scenarier: Scenario-beskrivning Berörda tjänster och system AV-

utrustning i

salen för lokal

föreläsning

Teknisk fast utrustning.

Hårdvara i lokalen.

Mjuk- programvara Infrastruktur Lagringsmöjligheter Utbildningsbehov Supportbehov

Scenario 1.

Salsföreläsning. 1-vägs

kommunikation. Student

i sal och enskilt på

distans. Lärare i sal.

Endast läraren ska kunna höras (och synas).

Föreläsningen kan spelas in och sändas på

begäran. Vanligt idag och är mycket uppskattat av

studenter som kan ha haft förhinder. Detta

scenario täcker in olika förslag på enklare

alternativa lösningar.

Exempel: Jabber/ev.WebEx, Adobe

Connect, ev.Camtasia Relay

Projektor,

projektorduk,

högtalare och

dator,

styrsystem

(knappar o

styrdon).

Kamera/-or, mikrofon/-

er, anpassat styrsystem

1. Jabber, 2. Adobe

Connect, 3. Camtasia

Relay

Kommunikationspl

attform 2. SUNET

Adobe Connect, 3.

SUNET Camtasia

relay?

Kommunikationspla

ttform 2. SUNET, 3.

SUNET

Utbildning i form

av Workshop som

ges av tex

Medieteknik och

PIL

Krävs support

på plats och på

distans

Scenario 1a, 1b, 1c.

Salsföreläsning. 2-vägs-

kommunikation, lärare i

sal. Student i sal och

enskilt på distans.

Direktsändning eller

visning på begäran.

Föreläsning i lärosal på campus för en kurs. Alla

studenter som deltar i kursmomentet kan inte

finnas på plats och därför vill läraren spela in

föreläsningen och direktsända föreläsningen.

Student ska kunna ställa frågor och göra sig hörd

både i sal och på distans. Det senare med så god

kvalitet som möjligt utifrån den lokal/plats där

studenten befinner sig. 2-vägs kommunikation.

Kommunikationsplattform. Lagring via

Show and Share. Student på distans:

Jabber? WebEx?

Projektor-

duk,

projektor,

reglerbara

ljusförhållan

den,

anpassade

högtalare och

mikrofoner.

Styrsystem.

Kompatibla

videokonferens-system i

båda lärosalar i

följande standard: ITU.

H.323 och H264.

Anpassat styrsystem.

Om Jabber-klient

installeras på

studentens dator kan

2-vägs kommunikation

hanteras.

Kommunikationspl

attform

Lagring via

Show&Share (ingår i

Cisco-lösningen).

Central lösning via

IT-enhetens tjänst

NetUp.

Medieteknik ger

grundutbildning i

Kommunikationsp

lattformen til l

Campus-service-

personal (minst 2

per campus) som i

sin tur stöttar och

supporterar

föreläsande

lärare.

Videokonferens-

system kräver

endast viss

support. Utökat

samarbete krävs

mellan IT och

Campus-service.

Scenario 1a, 1b, 1c.

Salsföreläsning. Utökad

sal. Lärare och

studenter i sal.

Studenter som inte får

plats i "lärarsalen"

sitter i en sal i närheten.

I ett scenario med utökad sal ska utrustningen i

den mottagande salen vara av samma typ som i

"lärarsalen". 2-vägs-kommunikation ska fungera

men det kan innebära att mikrofon måste finnas

för student som vill ställa frågor.

Kommunikationsplattform. Lösningen

kräver att den utökade lärosalen är

utrustad med motsvarande

videokonferens-system.

Som ovan. Som ovan. _ Kommunikationspl

attform

Som ovan. Som ovan. Som ovan.

Scenario 1b.

"Speglad sal". Mycket

höga krav på 2-vägs-

kommunikation.

Studenter i den speglade salen ska kunna delta i

föreläsningen på samma villkor

(kvalitetsmässigt) som studenterna i den sal som

föreläsaren befinner sig i.

Som ovan. Som ovan.

Dessutom

ställer detta

höga krav på

salens

utformning

avseende ljud-

och ljus-

förhållanden.

Särskilda

investeringar

krävs för

anpassning/o

mbyggnation.

Som ovan. _ Kommunikationspl

attform.


Scenario 1c.

Salsföreläsning.

Til lsammans med extern

aktör. Läraren på

distans. Studenter

samlade i sal. 2-vägs-

kommunikation.

Lärare har en kurs där ett kursmoment är ett

flertal gästföreläsare från olika områden i

världen. Gästföreläsarna är inte anställda på

universitetet och skall hålla sina föreläsningar på

distans och där studenter deltar i lärosal på

campus. Ex. lärarutb. i engelska

Brighton/Washington.

Kommunikationsplattform. Lösningen

kräver att student- lärosalen är

utrustad med videokonferens-system.

För gästföreläsare krävs ti l lgång til l

samma typ av videokonferens-

utrustning. En alternativ lösning för

gästföreläsare på resande fot är

uppkoppling via Jabber-konto.

Som ovan. Som ovan. Jabberklient måste

förhandsinstalleras

på föreläsares dator

via webb-tjänst. I

dagsläget krävs x-

konto för detta. Ev.

ändring på G?

God bandbredd för

gästföre-läsare på

resande fot.


Scenario 7 och 8.

Förinspelat och

redigerat. Flipped

classroom. God kvalitet.

Lärare spelar in utbildningsmaterial för ett

moment i kursen så att studenter kan ta del av

materialet vid valfritt tillfälle. Materialet är av

mediekaraktär och kan vara inspelad röst, video,

bildspel med lärarens röstkommentarer eller

dylikt. Läraren spelar in materialet på sin dator

och publicerar det till kursens studenter. Tre

varianter förslås: a)Video (Inspelad

demo/instruktion i videoformat, av till exempel

operationsmoment. Inspelning av

exkursionsområden). b)Skärminspelning

(Inspelad demo/instruktion av till exempel ett

datorprogram som studenter ska lära sig.)

c)Bildspel (Bildspel där läraren spelar in sin

föreläsning till en PP-presentation.)

Produktion görs lokalt vid egen dator.

Distribution kan ske via Show and

Share.

Ej aktuellt. Ej aktuellt Några exempel: Power-

Point, Camtasia,

Premiere elements,

Movie-Maker.

Kommunikationspl

attform

Show and Share. PIL-workshoppar

ges idag för alla

tre varianter.

Kan kräva viss

support för

ovana

användare.

Scenario 8.

Visning på begäran.

Förinspelat och

redigerat. Flipped

classroom. Mycket god

kvalitet.

Spela in (semi-professionellt) i studio. Lärare vill

spela in lärmaterial för studenter eller allmänhet

och där det finns krav på hög kvalitet på bild och

ljud. Materialet kan komma att publiceras för

allmänhet eller till åhörare som ställer höga krav

på materialets kvalitet. Materialet kan behövas

spelas in i studio eller lokal som är optimerad för

ljud upptagning.

Produktion görs lokalt i studio.

Distribution kan ske via Show and

Share.

Jabber,

Adobe, etc.

Studio-miljö. Professionella

inspelnings-program.

Kommunikationspl

attform

Personal på plats

i studio som kan

utbilda och bistå.

Personal på

plats i studio

som kan utbilda

och bistå.

Scenario 2.

Webinar

Lärare håller en kurs och vill hålla en föreläsning

från sin arbetsdator (på campus eller på distans)

där studenter deltar på distans via egna datorer.

Läraren vill kunna visa ett bildspel och prata till

denna samt kunna kommunicera med

studenterna. 2-vägs kommunikation. Ett webinar

innehåller fler inslag av och kanaler för

interaktivitet än en föreläsning. Till exempel

inslag av chat, fildelning, omröstningar,

gemensamma anteckningar etcetera.

SUNET/Adobe Connect. Ej aktuellt. Webbkamera, eko-

släckande mikrofon

eller head-set, dator

(bärbar).

Adobe Connect. Kommunikationspl

attform

Ej aktuellt. PIL-workshoppar

ges idag i Adobe

Connect.

Kan kräva viss

support för

ovana

användare.

Scenario 3 och 3a.

Seminarium

En eller flera studenter med via nätet. En eller

flera med vid campus. Muntlig framställan och

diskussion. Lärare/studenter/forskare har ett

möte där några av mötesdeltagarna finns på

campus och andra i en verksamhet/ort utanför

universitetet. 2-vägs kommunikation.

Ej aktuellt. Stor

bildskärm,

högtalare.

Webbkamera, mikrofon,

dator (bärbar).

Olika alternativ:

Jabber, Adobe

Connect, Skype och

liknande

videomötestjänster.

God kvalitet på

datanätet.

Ej aktuellt. Introduktion för

lärare.

Kan kräva viss

support för

ovana

användare.

Scenario 4.

Handledning

Videomöte. 2-vägs kommunikation med två till

tre parter.

KOMP och Jabber. Ej aktuellt. Litet rum utrustat med

kommunikationsplattfor

m, alternativt på

arbetsrummet med

dator, webb-kamera och

mikrofon.

Jabber. God kvalitet på

datanätet.

Ej aktuellt. Jabber workshop

ges idag av

Medieteknik.

Kan kräva viss

support för

ovana

användare.

Scenario 6.

Redovisning/inlämning

av studentarbete.

Inlämningsuppgift. Studenten ska lämna in

dokumentation av kursmoment eller

motsvarande där dokumentationen består av

digital media exempelvis inspelat videomaterial.

Dokumentationen kan vara examinerande.

Läraren ska enkelt kunna ta del av innehållet och

kunna kommentera.

Show and Share. Ej aktuellt. Ej aktuellt. Til lgång til l Show and

Share för alla

studenter.

Kommunikationspl

attform

Show and Share. Instruktioner på

webben.

Hanteras inom

ramen för

befintlig student-

support.

Scenario 5.

Studentgrupp- arbeten

En mötesplats för studenter. Ingen lärare

närvarande.

Kommunikationsplattform.

Jabber/WebEx/Adobe Connect. Bokning

av virtuella mötesrum via

biblioteketet? Idag erbjuds fysiska

mötesrum.

Ej aktuellt. Webbkamera, mikrofon,

dator (bärbar).

Jabber. Alt. Adobe

Connect.

God kvalitet på

datanätet.

Ej aktuellt. Instruktioner på

webben.

Hanteras inom

ramen för

befintlig student-

support.

Scenario 9.

Digital examination.

Studenten skriver en tentamen digitalt mha av sin

egen dator i en skrivsal. Utredning pågår.

Kan erbjudas i gu-gemensam

tentamenssal alternativt i ordinarie

salar inom campus-området.

Ej aktuellt. Ej aktuellt. Idag finns flera olika

lösningar.

Kräver god kvalitet

på datanätet.

Til lräckliga

åtkomstpunkter/no

der för det trådlösa

datanätet. God

til lgång på eluttag i

lokalen.

Ej aktuellt. Introduktion för

lärare och

studenter.

Instruktion på

webben.

Kan kräva viss

support för

ovana

användare.

Anmärkning: Utökad sal = när befintlig sal inte räcker till för

antal studenter och studenterna befinner sig i

annan lokal. På campus eller länger bort.

Speglad sal = när den speglade salen

har höga krav på utrustning och

upplevelsen är att deltagarna sitter

nära. Kommunikation i ljud och bild är

av mycket hög kvalitet.

34

Bilaga 7

Sammanställning av kalkyler för lokaler för digital pedagogik

Årlig kostnad per campus

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Stor sal (> 50) 176 714 176 714 176 714 176 714 176 714

Lektionssal (< 50) 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476

Seminarierum 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476

Studio 195 000 195 000 195 000 195 000 195 000

Gemensamt inkl drift*) 599 349 606 465 376 372 383 488 390 605

Summa 1 058 016 1 065 132 835 039 842 155 849 271

*) Minskar efter År 5 eftersom de immateriel la anläggningarna då är avskrivning och återanskaffning är aktuel l t.

Årlig kostnad per lokaltyp


Stor sal (> 50) 211 970 212 389 198 854 199 272 199 691

Lektionssal (< 50) 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453

Seminarierum 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453

Studio 230 256 230 674 217 140 217 558 217 977

Tentasal 489 542 489 960 476 425 476 844 477 262

Summa 1 089 231 1 091 324 1 023 650 1 025 743 1 027 836

Digital examination i befintlig datorsal


Licens 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000

Drift och support 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

s Alla priser är i 2014 års nivå

s Kalkylen inkluderar inte lokalhyra eller övriga generella lokalkostnader så som lokalvård.

s Kalkylen bygger på 6 st hörsalar, 10 st seminarierum/lärosalar samt en studio inom respektive

campus (dock endast en tentasal)

s I kalkylen innehåller stor sal (> 50) 2-vägskommunikation

35

Föreläsningssal 50 + (2-vägskomm)

Utrustning Anskaffningsvärde, kr Avskrivningstid, mån År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Lokalanpassning 700 000 120 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000

(Elinstallation, mörkläggning mm)

Manöveranläggning 36 000 120 3 600 3 600 3 600 3 600 3 600

Ljudsystem 80 000 84 11 429 11 429 11 429 11 429 11 429

Presentationssystem 120 000 60 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000

Videokonferensutrustning 130 000 60 26 000 26 000 26 000 26 000 26 000

Installation (montering) 80 000 60 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000

Rackstativ 7 000 60 1 400 1 400 1 400 1 400 1 400

Skvallerskärm 30 000 60 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Motordriven filmduk 18 000 84 2 571 2 571 2 571 2 571 2 571

Belysning 40 000 120 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000

Hörslinga 12 000 84 1 714 1 714 1 714 1 714 1 714

166 714 166 714 166 714 166 714 166 714

Drift och support via campusservice 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Delsumma: 176 714 176 714 176 714 176 714 176 714

Andel av gemensamma kostnader tillkommer. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.

Gemensamma kostnader per lokal vid 17 st per campus + en tentasal 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977

Summa: 211 970 212 389 198 854 199 272 199 691

Lektionssal < 50 eller seminarierum


Interaktiv platt skärm 83 000 36 27 667 27 667 27 667 27 667 27 667

Stativ 10 000 84 1 429 1 429 1 429 1 429 1 429

Installation (montering) 5 000 36 1 667 1 667 1 667 1 667 1 667

Stationär dator 8 000 36 2 667 2 667 2 667 2 667 2 667

Möbel med stöldskydd för stationär dator 12 000 84 1 714 1 714 1 714 1 714 1 714

Kamera och mikrofon 10 000 36 3 333 3 333 3 333 3 333 3 333

38 476 38 476 38 476 38 476 38 476


Delsumma: 43 476 43 476 43 476 43 476 43 476



Summa: 78 732 79 151 65 616 66 034 66 453

36

Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100st).


Lokalanpassning 1 000 000 120 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000

(Elinstallation, 500 platser)

Nät 500 platser 170 000 84 24 286 24 286 24 286 24 286 24 286

DAFGU, 100 datorer 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000

Licens programvara 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000

444 286 444 286 444 286 444 286 444 286


Delsumma: 454 286 454 286 454 286 454 286 454 286

Digital examination i befintliga datorsalar eller med studenternas egna datorer i vanliga salar.



Digital examination - ny tentasal utrustad med 500 datorer


Lokalanpassning 1 000 000 120 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000

(Elinstallation, 500 platser)

Nät 500 platser 170 000 84 24 286 24 286 24 286 24 286 24 286

Lånedatorer, 500 st 2 500 000 36 833 333 833 333 833 333 833 333 833 333

DAFGU, 100 datorer 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000


1 277 619 1 277 619 1 277 619 1 277 619 1 277 619


Delsumma: 1 287 619 1 287 619 1 287 619 1 287 619 1 287 619

Andel av gemensamma kostnader tillkommer för båda varianterna. Hur mycket beror på hur många lokaler som de ska fördelas på.


Tentasal 489 542 489 960 476 425 476 844 477 262

Datasal 295 256 295 674 282 140 282 558 282 977 2 410 033 482 007

Studio


Lokalanpassning 50 000 120 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000

(Inredning, mörkläggning mm)

Teknik 200 000 60 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000

Licenser 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Lynda.com, utbildning 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000

75 000 75 000 75 000 75 000 75 000

Personal 0,2 HTE 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000

195 000 195 000 195 000 195 000 195 000



Summa: 230 256 230 674 217 140 217 558 217 977

37

Gemensamma kostnaderGemensamma kostnader som i princip är de samma oavsett hur många lokaler man satsar på. Kostnaderna fördelas lämpligen per lokal,

kan ev förfinas genom något nyckeltal som bättre beskriver vad som driver kostnaderna exempelvis bokad tid.

Utrustning/kostnadspost Belopp Avskrivningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Anmärkning/fråga:

Anpassning och integration till GUL 300 000 60 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år.

Implementering 360 000 60 72 000 72 000 72 000 72 000 72 000 Kan aktiveras som immateriell anläggningstillgång, skrivs då av på 5 år.

Projektledare (0,5 HTE)

Utökad leverans Medieteknik, utrustn 540 000 60 108 000 108 000 108 000 108 000 108 000

Utökad leverans Medieteknik, WebEx-tjänst 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000

Bygga upp support, riktad info mm, 2 HTE 1 200 000 1 200 000 1 200 000 0 0 0 I första hand under två inledande år.

Campusnära support, 1 HTE 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000

Central utbildning och support, 1 HTE 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000

Lagring 72 000 108 000 144 000 180 000 216 000

Lynda.com, utbildning 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000

3 032 000 3 068 000 1 904 000 1 940 000 1 976 000

Fördelat per lokal vid 17 st per campus + en tentasal) 35 256 35 674 22 140 22 558 22 977

Adobe Connect Pro 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000

Används redan idag. Kostnaden bygger på en andel av universitetets avgift till SUNET och ökar därmed inte med ökat antal användare. I framtiden bör denna kostnad

även fördelas till dessa lokaler/denna användning med en andel..

38

Bilaga 8 Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning

Beteckning Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel Inspelningsutrustning Stremingutrustning Övriga komponenter av vikt Installerad Total kostnad, ink. installation, ex moms Kontakt Ank. Mobil Mejladress

Haga (Handels)

Handels A6 Vasagatan 1 A6 Trolle Trollerummet Konferens 10 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels IEE Viktoriagatan 13 Plan 4 Konferens 10 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels SKF Vasagatan 1 SKF SKF-salen Hörsal c. 120 Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels D5 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 LifeSize Team 200 via Medieteknink via Medieteknink 2010 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Haga (Samfak)

Fastighet Haraldsgatan 5 347 Konferens 8 Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Life Size Camera 10k i kamera i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt 2011 90 000 :- Martin Planvall 6543 0709-831628 [email protected]

Rosenlund

Ped A1 172 A-hus pl 1 A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]

Ped A2 316 A-hus pl 3 A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2286 0708-601989 [email protected]

Ped B1 139 B-hus pl 1 B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2287 0708-601990 [email protected]

Ped B3 339 B-hus pl 3 B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2288 0708-601991 [email protected]

Ped Flyttbart mobilt system Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]

Vasa

HDK Göteborg HDK, pl 3 332 Konferens Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink Fredrik Svedberg 4857 [email protected]

HDK Steneby Konferens Cisco MX300 Anders Matsson 0531-71053 [email protected]

Kommunikationsenheten 542 Erik Dahlbergsg, pl 5 542 Konferens 10 Cisco SX20 mars 2014 95 000 :- Mikael Stoltz 1004 0705-836207 [email protected]

Näckrosen (ink Vasa sjukhus, CB)

Miljöenheten Aschebergsg 44 pl 3 Konferens Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Ulf Andersson 772 4966 0736-545402 [email protected]

GMV Aschebergsg 44 pl 3 1303 Miljöenhetens konferensrumKonferens 12 Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 i TV-skärm Cisco tandberg C20via Medieteknink via Medieteknink mobilt system april 2014 60 000:- Joakim Larsson 1871 0709-124166 [email protected]

HSM C501 Artisten, pl 5 C501 Konferens 8 Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink feb 2014 Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]

HSM EX60 artisten portabel 2 Cisco EX60 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]

Natfak ex Berget

Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]

Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]

Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink ?

BioEnv Botan Carl Skottsberg gata 22 B, plan 44229 B Blomman mötesrum 12 Life Size Express 220 Samsung 42 tum Life Size i systemet i TV-skärm ja via Medieteknink via Medieteknink 2010 ca 110.000 kr Sven Toresson 2507 031-7862507 [email protected]

Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink

Lovén Kristineberg Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Karl Anders Wallin 9505 0766-229505 [email protected]

Loven Tjärnö Nedersta våningen i Kursbyggnaden111 Nedre föreläsningssalenKonferens LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Lars Ove Loo 9628 0766-229628 [email protected]

Geovet Science Konferens Tandberg Edge 95MXP Christer Aronsson 5702 [email protected]

SA (ink. Lyktan och Natfak på Berget)

BioEnv Zoologen Zoologen 227B KonferensrummetKonferens 20 Cisco C40 NEC 55 tum HD 1080P via Medieteknink via Medieteknink 2012 158 138,00 Bernth Carlsson 3633 0766-183633 [email protected]

KCW Analogen Lyktan, plan 1 1034 Analogen Konferens 4 Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom 1 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 [email protected]

KCW Digitalen Lyktan, plan 1 1035 Digitalen Konferens 8 Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Medieteknik 2960 [email protected]

SA Carl Kylberg Medicinarlängan, pl 2 K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Cisco C40 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]

SA Gösta Sandels Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Cisco C40 NEC V552 (55 tum)2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]

Videohelpdesk Lyktan, plan 2 2057 Kontor 1 Cisco EX60 Ja via Medieteknink via Medieteknink jan 2013 Medieteknik 2960

Övrigt

Applied IT IT universitetet Konferens LifeSize Express 200 via Medieteknink via Medieteknink Michael Morin

Lokaler med 2-vägs videokonferensutrustning

"Eriks lista" Videokonferenssystem Total kostnad

Beteckning Systemenhet Skärm Skvallerskärm Projektor (-er) Dokumentkamera Kamera Mikrofoner Högtalare Manöverpanel InspelningsutrustningStremingutrustningÖvriga komponenter av viktInstallerad ink. installation, ex moms Byggnad, plan Rumsnr Populärnamn Salstyp Antal Kontakt Ank. Mobil Mejladress

BioEnv Zoologen Cisco C40 NEC 55 tum HD 1080P via Medieteknink via Medieteknink 2012 158 138,00 Zoologen 227B KonferensrummetKonferens 20 Bernth Carlsson 3633 0766-183633 [email protected]

Geovet Aulan Cisco C90 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]

HDK Göteborg Cisco MX300 via Medieteknink via Medieteknink HDK, pl 3 332 Konferens Fredrik Svedberg 4857 [email protected]

HDK Steneby Cisco MX300 Konferens Anders Matsson 0531-71053 [email protected]

KCW Analogen Cisco C20 Philips 46 tum Cisco 4x zoom 1 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan 1 1034 Analogen Konferens 4 Medieteknik 2960 [email protected]

KCW Digitalen Cisco C40 Philips 55 tum Cisco 12x zoom 2 i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknink Lyktan, plan 1 1035 Digitalen Konferens 8 Medieteknik 2960 [email protected]

Kulturvård Göteborg Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink Christer Aronsson 5702 [email protected]

Kulturvård Mariestad Cisco C40 via Medieteknink via Medieteknink ?

Miljöenheten Aver Media H100 via Medieteknink via Medieteknink Aschebergsg 44 pl 3 Konferens Ulf Andersson 772 4966 0736-545402 [email protected]

GMV Cisco Tandberg C20 nej nej Cisco tandberg C20 HDCisco tandberg C20 i TV-skärm Cisco tandberg C20 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system 01-apr 60 000:- Aschebergsg 44 pl 3 1303 Miljöenhetens konferensrumKonferens 12 Joakim Larsson 1871 0709-124166 [email protected]

SA Carl Kylberg Cisco C40 NEC V552 (55 tum) 2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Medicinarlängan, pl 2 K2320 Karl Kylberg Hörsal 108 Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]

SA Gosta Sandells Cisco C40 NEC V552 (55 tum) 2 st NEC PA 550W Elmo P30HD via Medieteknink via Medieteknink 550 000:- Medicinarlängan, pl 2 F2403 Gösta Sandels Hörsal 87 Daniel Johansson 0732-594326 [email protected]

Videohelpdesk Cisco EX60 Ja via Medieteknink via Medieteknink 01-jan Lyktan, plan 2 2057 Kontor 1 Medieteknik 2960

BioEnv Botan Life Size Express 220 Samsung 42 tum Life Size i systemet i TV-skärm ja via Medieteknink via Medieteknink 2010 ca 110.000 kr Carl Skottsberg gata 22 B, plan 44229 B Blomman mötesrum 12 Sven Toresson 2507 031-7862507 [email protected]

Fastighet Life Size Express 220 Sharp AQUOS, 3D TV Life Size Camera 10k i kamera i TV-skärm Ja via Medieteknink via Medieteknik okt-11 90 000 :- Haraldsgatan 5 347 Konferens 8 Martin Planvall 6543 0709-831628 [email protected]

Handels A6 Sony PCS-XG80 via Medieteknink via Medieteknink 2009 Vasagatan 1 A6 Trolle Trollerummet Konferens 10 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels IEE Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2009 Viktoriagatan 13 Plan 4 Konferens 10 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels SKF Lifesize via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 SKF Skf-salen Hörsal c. 120 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Handels D5 LifeSize Team 200 via Medieteknink via Medieteknink 2010 Vasagatan 1 D501 j/k Konferens 8 Kenneth Granskog 4431 0709-226695 [email protected]

Havsmiljö Kansli LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink

Lovén Kristineberg LifeSize Team 220 via Medieteknink via Medieteknink Stenhuset, plan 2 249B Konferensrum Konferens Karl Anders Wallin 9505 0766-229505 [email protected]

Loven Tjärnö LifeSize Team 221 via Medieteknink via Medieteknink mobilt system Nedersta våningen i Kursbyggnaden111 Nedre föreläsningssalenKonferens Lars Ove Loo 9628 0766-229628 [email protected]

Ped A1 172 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]

Ped A2 316 LifeSize Room 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2286 0708-601989 [email protected]

Ped B1 139 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2287 0708-601990 [email protected]

Ped B3 339 LifeSize Express 220 via Medieteknink via Medieteknink Svante Eriksson 2288 0708-601991 [email protected]

"Pontus Fagerströms lista"

Kommunikationsenheten 542 Cisco SX20 01-feb 95 000 :- Erik Dahlbergsg, pl 5 542 Konferens 10 Mikael Stoltz 1004 0705-836207 [email protected]

HSM c501 Cisco C40 01-feb c501 Konferens Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]

HSM EX60 Cisco EX60 1 Peter Midbjer 6313 0738-51 53 [email protected]

Applied IT LifeSize Express 200 Konferens Michael Morin

Geovet Science Tandberg Edge 95MXP Konferens Christer Aronsson 5702 [email protected]

Ped Flyttbart Svante Eriksson 2285 0708-601988 [email protected]

39

Bilaga 9

Test av Medie- och kommunikationsplattform. Nuvarande funktionalitet för

undervisningsändamål.

Test av Jabber och GU Play har gjorts inom PIL-enheten. Syftet har varit att se hur lösningen ser ut

idag och hur den kan anpassas för att användas i undervisningssammanhang. I första hand har scena-

rier för föreläsning testats.

Noteringar från testkörning inom PIL-enheten

Jabber fungerar inte bra via trådlöst nätverk, fast kabel krävs.

Ett antal olika seminarier har spelats in via Jabber. Dels i sal PILEN, A2311, där har inspelningar

fungerat bra. Dels i sal A2 330 där en interaktiv skärm nyligen installerats med Windows 8.1. Win-

dows 8.1 och PowerPoint 2013 i kombination med Jabber verkar inte kunna fungera. Efter ca 1 timme

visas felmeddelande “Minnesbrist, avsluta pågående program”.

Scenario 1. Spela in föreläsning (under förutsättning att lärarens egen dator används)

Dagens funktionalitet Kommentar

Lärare söker via webben upp sidan “Resfria möten”. En universitetsgemensam

webbsida riktad till

lärare, med information

om olika alternativa sätt

att spela in sin

föreläsning bör utarbetas.

1. Skaffa jabberkonto. Beställning sker via formulär på webbplatsen

resfri.gu.se. Inom ca 24 timmar kommer bekräftelse och information via

E-post. I mejlet finns också instruktioner om hur man laddar ner Jabber-

klient.

Det är önskvärt att alla

lärare automatiskt får

konto kopplat till x-

kontot. Om

licensieringsmodellen

inte tillåter detta är ett

acceptabelt alternativ att

man själv beställer konto.

Detta förutsätter att

information och hantering

är enkel och tillgänglig.

2. Jabber-klienten kan laddas ner antingen via DAFGU självbetjänings-

portal eller via webbsidan Resfria möten.

Det är idag inte självklart

för en lärare att gå via

webbsidan Resfria möten

när man vill spela in sin

föreläsning.

Jabber-klienten bör finnas

med i basutbudet för

40

DAFGU-datorer.

3. Läraren beställer ett Virtuellt mötesrum via resfri.gu.se

"Videokonferenstjänster". Beställningen görs via formulär. I formuläret

fylls i om man önskar endast inspelning eller även streaming (direktsänd-

ning). Starttid och sluttid samt datum för inspelningen, ska noteras.

Supporten har öppettider 9-17 varje dag och besvarar snabbt

förfrågningar. Bekräftelse kommer via mejl.

Webbsidan och benäm-

ningen “videokonferens-

tjänster” bör på ett tydli-

gare sätt rikta sig till

lärare.

Rutinen måste förenklas

så att läraren med kort

varsel och på egen hand

kan boka inspelning.

5. Läraren kan nu göra sin föreläsning/inspelning i lektionssalen. Starta

och logga in i Jabberapplikationen. Observera att datorn måste vara kopp-

lad till det fasta nätverket på GU. Trådlöst nätverk är inte tillräckligt. An-

slut och arrangera webbkamera och mikrofon (helst mygga) kopplade till

lärarens egna dator. Justera volym och testa mikrofon, kontrollera bild.

Ring upp det mötesrum som man fått hänvisning till via mejl. Testkör att

spela in till PP-presentationen. Rekommentationen är att dela ut hela

skrivbordet “entire screen” via jabber-inställningarna. När PP startas i

bildspelsläge, kommer ändå en fråga från jabber:

Rekommendationen är att välja “Cancel”. Detta gör att det även i fortsätt-

ningen är datorns skrivbord som delas ut. Då kan man fritt växla mellan

tex PP och webbsidor.

Eftersom inspelningen är

knuten till en fast start-

och sluttid så kan inte

läraren testa inspelningen

i förväg.

Ljud och bild kan dock

testas direkt i

Jabberklienten.

Många lärare har inte

tillgång till webbkamera

och mikrofon och vet inte

hur det används.

Det är idag inte möjligt

för en lärare att prova

testinspelning innan man

kör skarpt.

Det finns risk att läraren

tror att man spelar in allt

som görs via skrivbordet,

i själva verket spelas

endast PP-visningen in.

Efterarbete

a. Redigera (start och slut)

b. Publicera i GU Play

c. Länka in filmen i GUL

Hur kommer inspelningen till GU-play?

Hur får läraren tillgång till redigering i GU play?

41

Scenario 2. Inspelning av föreläsning i sal utrustad med konferenssystem

1. Hitta och boka en sal utrustad med universitetsgemensamt

konferenssystem kopplat till Cisco-plattformen som förvaltas inom

Medieteknik.

Det måste vara tydligt för lärare

och schemabokare hur man hittar

och bokar dessa salar.

2. Beställ inspelning av föreläsningen via Medieteknik. Läraren

beställer ett Virtuellt mötesrum via resfri.gu.se "Videokonfe-

renstjänster". Beställningen görs via formulär. I formuläret fylls i

om man önskar endast inspelning eller även streaming

(direktsändning). Starttid och sluttid samt datum för inspelningen,

ska noteras. Supporten har öppettider 9-17 varje dag och besvarar

snabbt förfrågningar. Bekräftelse kommer via mejl.

Webbsidan och benämningen

“videokonferenstjänster” bör på

ett tydligare sätt rikta sig till

lärare.

Rutinen måste förenklas så att

läraren med kort varsel och på

egen hand kan boka inspelning.

3. Komma i god tid till föreläsningssalen för att förbereda inspel-

ning och bekanta sig med konferensanläggningen.

Här krävs att läraren redan tidi-

gare fått en introduktion i hur

utrustningen fungerar. För ovana

användare krävs att

supportpersonal finns på plats

eller på distans.

4. Ta fram instruktionsmejl från medieteknik med adress att ringa

upp till det virtuella mötesrummet. Testa ljud och bild.

Kan man testa ljud och bild och

hur i så fall?

5. Föreläsningsinspelningen startas per automatik när den första

deltagaren/läraren går in i det virtuella mötesrummet. Läraren star-

tar sin PP på den dator som är inkopplad till konferenssystemet och

säkerställer att den läggs ut i videokonferensmötet.

Vad händer med inspelningen

om man måste börja om?

Avsluta och stäng ner mötesrummet.

Efterarbete




Hur kommer inspelningen till GU-play, automatiskt?

Hur får läraren tillgång till redigering i GU play?

42

Scenario 3. Inspelning av föreläsning i sal utrustad med universitetsgemensamt konferenssystem

enligt den modell som är uppbyggd på Sahlgrenska (Gösta Sandels och Carl Kylberg)

Boka lokalen. I lokalen finns ett förberett styrsystem

kopplat till konferenssystemet, med knappar för inspel-

ning, stopp etcetera.

Via styrsystemet kan man även ställa in kameror.

För vissa funktioner krävs en kod (tex inspelning?)

Hur inspelningen ska göras är redan för-

programmerat av Medieteknik och inga

extra inställningar behöver göras.

Hur får man tag i den kod som krävs för

vissa funktioner?

Håll föreläsningen. Var noggrann med att aktivera de

funktioner som krävs via styrsystemet. Tex vis-

ning/inspelning av datorns skrivbord.

Det är osäkert vilka funktioner styrsystemet

har. Finns manual?

Avsluta.

Efterarbete




Hur kommer inspelningen till GU-play? (Automatiskt?) Hur får läraren tillgång till redigering i GU

play? Kontakt med Medieteknik?

Scenario 4. GU play - test av att lagra, hämta upp, redigera och länka vidare sitt föreläsnings-

material

1. Kontakta Medieteknik för att få konto/åtkomst till GU play. Rutiner bör utarbetas.

2. Kontakta medieteknik så att filmen tillgängliggörs för dig som

lärare.

Rutiner bör utarbetas.

3. Medieteknik skickar mejl med länk till inspelningen. Rutiner bör utarbetas.

4. Logga in i GU play via länk och redigera din film. Redigeringsmöjligheter? (Instrukt-

ioner)

5. Kopiera länk till inspelningen för att kunna hänvisa till den

eller publicera den i GUL.

Instruktioner?

6. Logga in i GUL, bädda in länk i GUL. Fungerar till viss del.

43

Scenario 5. Föreläsning med deltagare/studenter på distans, två-vägs-kommunikation

För att delta i ett virtuellt mötesrum måste deltagare på distans ha ett Jabberkonto (eller motsvarande).

Studenter/Deltagare utan x-konto kan inte få Jabberkonton i dagsläget. Det finns endast för personer

med x-konto. Läraren kan hänvisa studenter/deltagare som aktivt ska delta på distans (max16?) till

Jabber gratiskonton. Länk till detta finns på resfri.gu.se under Jabber Video.

Läraren måste i förväg distribuera länk/adress till det virtuella mötesrummet till alla deltagare på

distans. Det kan man göra till exempel via GUL.

Om deltagare ska delta aktivt under föreläsning så måste läraren ha rutiner för att studenterna i förväg

ska kontrollera ljud o bild.

Scenario 6. Föreläsning med deltagare/studenter på distans. Envägs-kommunikation.

Om föreläsningen ska direktsändas (streamas) till studenter/deltagare måste läraren i förväg, vid bok-

ningen, beställa den tjänsten. Studenten kan då via en webbsida följa föreläsningen men kan inte aktivt

delta. Webbsidans adress erhålls vid bokning och distribueras av läraren.

44

Bilaga 10

Installerade videokonferenssystem inom universitetet

45

Bilaga 11

Campusförslag på salar

46

Bilaga 12

Exempel på systemförvaltningsmodell, förvaltningsdirektiv

Part

Nivå

Verksamhetsnära förvalt-

ning

IT-nära förvaltning Leverantörsförvaltning

Budgetnivå

Systemägare

Enhetschef/PIL

Bengt Petersson

Systemägare IT

Avdelningschef/ITS

Sören Ehrnberg

Systemägare Leverantör

VD

Michel Bajuk

Beslutsnivå

Systemförvaltare

Emma Breding

Systemförvaltare IT

Utförargrupps-ansvarig/ITS

Ricardo Berrio

Systemförvaltare Leverantör

Kundansvarig

Anders Ambrén

Operativ nivå Systemspecialister

Emma Breding, Minette

Henriksson, Sonja Bjelobaba,

Maria Nilsson

IT-specialister

Applikationsansvarig Tommi

Labermo, operativ drift

Jonas Börjesson, sup-

port/integrationer GULits-

gruppen

System- o IT-specialister

CDO

Paul Girgensohn

Utvecklare, PP ab

Forum

Arbetsuppgifter Deltagare Frekvens Kallar

Förvaltnings-

grupp GUL

- Planering

- Uppföljning

- Utveckling

- Beslut

- Emma Breding

- Minette Henriksson

- Sonja Bjelobaba

- Maria Nilsson

1 / vecka Systemförvaltare

Driftmöten

Extern leverantör

- Uppföljning

- Kravdialog

- Beslut

- Ping Pong AB

- Förvaltningsgrupp

- Utförargruppsansvarig ITS

- Applikationsansvarig ITS

1 / mån Systemförvaltare

Driftsmöten

Internleverantör

- Uppföljning

- Planering

- Systemförvaltare GUL

- Utförargruppsansvarig ITS

- Systemsamordnare

1 / mån Systemsamordnare

Avtalsmöten - Avtalsuppföljning - Systemägare

- Systemförvaltare

- Systemsamordnare

2 / år Systemförvaltare/

systemsamordnare

Referensgrupp

(finns ej idag)

- Utveckling

- Användardialog

- Systemförvaltare GUL

- Förvaltn grupp GUL

- Fak-/inst-representant

- ITB-representant

- Lärar-/studentrepresentant

2-4 / år Systemförvaltare

Nätverksmöte

PAUG

- Utveckling

- Kravdialog

- Ping Pong AB

- Förvaltningsgrupp GUL

- Lärosätesrepresentant/

Ping Pong-kund

2 / år Nätverks-ordförande

rapport gemensam infrastruktur för utbildning …...rapport 1 / 46 2014-05-27 dnr v 2013/1001...

Documents