sammanfattning teori web

7/28/2019 Sammanfattning Teori Web

1/5

Sammanfattning Teori WebProvet kommer att behandla;

Teori och Skerhet Internets historia Server och Klienter

Internets historia

Tim Berners Lee

Programmerade den frsta weblsaren 1990, 1991 var webben tillgnglig fr hela vrlden.

Sprket var HTML (HyperTextMarkupLanguage) som grundades p en tidigare variant SGML

(Standard Generalized Markup Langugage).

HTML 1 var grundat.

HTML 1

Enbart semantisk kod, dvs bara text inget utseende, det fanns inte kod fr att gra sidor snyggare

eller mer lttnavigerade som tex hoover beteende. Det fanns tex inte rubrikstilar, istllet fick man

ndra frg om man ville ha en rubrik.

Interfacet innehll inga bilder endast text.


2/5

HTML 2

HTML 2

Marc Anderson och Eric Bina skapare av Mosaic.

De hr tv figurerna skapade Mosaik 1993, den frsta grafiska weblsaren. D blev det mer

anvndarvnligt. Fr det mesta tycker anvndare om att SE saker istllet fr bara text.

taggen skapades s det skulle g att ta in bilder.

Tabeller och formulr infrdes

Man kom ocks p att anvnda sig av DOCTYPE fr frsta gngen. Dessvrre var det f som brydde

sig om att anvnda den.

Doctype r texten som fr det mesta ligger hgst upp i koden p sidan och frklarar hur din sida ska

se ut.

Doctype transitional r den doctype som fljer default i dreamwewaver. Den tillter dig att skriva lite

fel i koden, tex glmma att avsluta vissa taggar med /. Det r tilltet att anvnda design och

utseende med HTML tex


3/5

Doctype strict krver att du skriver ren kod och inte slarvar. Om du skriver efter strict har du drfr

strst koll p hur din sida verkligen ser ut i en weblsare. Strict tillter inte utseende i HTML kod.

Doctype frames anvnds inte vidare ofta lngre. Den medger att du anvnder dig av frames, dvs

sidan r indelad i mnga olika sidor. En standard som aldrig varit vidare effektiv och inte lngre

anvnds.

Exempel p hur webben kunde se ut 1995 med HTML 2.

Eftrsom CSS inte fanns fick man lsa layout med tabeller som var osynliga. Avstnd fixades med

genomskinliga bilder oftast Gif.

BrowserkrigetMosaic blev Netscape och under 90-talet utkmpades ett krig mellan Netscape och Microsofts

Internet explorer.

Explorer vann.

Det man kan sga om browserkriget var att det blev rtt rrigt och vad som sg bra ut p Netscape

kunde se riktigt illa ut p Explorer och motsatt.

Netscape tog fram JavaScript under den hr tiden. Med JavaScript fick man lite mer interaktivitet p

sidorna. Enklare animeringar och mjligheter att f feedback.

HTML 4 och CSS

Med HTML 4 ville man uttryckligen skilja design och utseende frn kod.

HTML = innehll

CSS = utseende

XML och XHTMLXML r en regel som utvecklats ur HTML. Skillnaden r att XML mste vara rtt skriven annars laddas

inte sidan p en weblsare.


4/5

XHTMLXHTML slog aldrig igenom. Den byggde p XML och HTML. Var tnkt att bli standard runt 2000.

Anledningen till att XHTML aldrig slog igenom var att sprket inte tolererade fel vidare bra.

JavaScript fungerade ocks dligt p XHTML.

HTML 5Istllet fr att satsa p XML och XHTML valdes att fortstta utveckla HTML.

HTML5 r inte frdig, vissa delar av den har infrts, medan andra nnu utvecklas.

Fr att nmna ngra olika element som r nya i HTML 5 r.

fr att underltta att lgga in videofiler eller flash i din websida.

fr spalter

RenderingslgenFramfrallt Internet Explorer var en weblsare som inte utvecklades p flera r och dr Internet

Explorer 7 inte fljde standard helt. Nr internet explorer 8 kom som i stort fljde standard blev det

problem att visa sidor som var skrivna fr ldre weblsare. Fr att lsa problemet infrdes sk

renderingslgen fr att korrekt visa websidor.

Quirkmode

I det hr lget frsker weblsaren f din sida att se ut som Explorer gjorde p 90-talet. Utan doctypeeller vldigt fel skriven docytpe hamnar din sida hr.

Almost standard mode

Det mesta ser rtt ut, hit kommer du med doctype transitional och frameset.

Standard Mode

Hr ser det ut som det ska. Fr att det ska funka behver du har rtt doctype.

CSS-hackMed ldre weblsare syntes inte alltid den nyaste CSS-koden p ett bra stt. Tex rundade hrn,kantlinjer som blev fel. Fr att lsa det skrev man sk hack.

Undvik hack det blir bara krngligt i ondan. Se till s folk fr anledning att offra de 3 minuterna det

tar att skaffa en ny weblsare.

CSS

CSS 1 slpptes redan i mitten p 90-talet. Fr att kunna styra layout p sidan. Var buggigt och

anvndes sllan.

CSS2Mindre buggigt kom runt 2000 och fram till 2010 var det vanligaste viset att styla sidor.


5/5

Std fr olika media, vi har ju tex anvnt media fr att f en anvndare att f sidan att se ut p ett

visst stt p en mobil.

Positionering av div (Static, fixed, relative och absolute) nu behvde inte lngre osynliga tabeller.

CSS 3Utvecklas nnu.

Fr att nmna ngra nya koder r

Box shadow, s du fr en skugga bakom vissa element.

Rundade hrn. mm

Om CSS kod

Du kan stta in CSS p tre stt.

1) Som en inline tex 2) i en style tag i headern. CSS-kod 3) lnka till en separat fil med css-kod

sammanfattning teori web

Documents