Satsa på dig själv med fler i facket

3

Du har det viktigaste fackliga uppdraget av alla. Så sträck på dig och var stolt! Som medlemsvärvare är du med och ser till att vi tillsammans blir starkare, både på arbetsplat-serna och i samhället.

Jag är övertygad om att det bästa du kan ta med dig när du ska värva är ditt engagemang och din tro på facket som en överlägset bra idé och en kraft för förändring. Som vär-vare behöver du inte ha svar på alla frågor – men du måste brinna för facket. Är du själv engagerad är det lätt att över-tyga andra om hur viktigt det är att vara medlem.

När jag värvar utgår jag från att människor vill gå med för att göra skillnad och påverka, inte bara för att få hjälp när det krisar. Jag gick själv med i facket för att jag ville förbättra på min arbetsplats. De flesta människor jag mö-ter har, precis som jag, en massa åsikter om vad som är bra och dåligt i arbetslivet, och vad som kan förändras. Det in-tresset och den viljan ska vi ta vara på!

Vi måste nå ut till fler unga människor – det är en ödes-fråga. Många ungdomar jag träffar står utanför facket av den enkla anledningen att ingen har frågat om de vill vara med! Nu är det dags att fråga dem.

Många unga är vana att ifrågasätta, vilket kanske kan kännas jobbigt när du ska värva till facket. Men det är bra att bli ifrågasatt, även om det ställer höga krav på dig som värvar – eller kanske just därför! För det tvingar dig att väs-sa dina argument och verkligen prata om meningen med facket. Jag försöker att inte gå i försvar, utan istället väl-komna ifrågasättandet och säga ”Du borde verkligen gå med i facket och ta chansen att göra något åt det du tycker är dåligt! Vi behöver fler medlemmar som du – medlemmar som ifrågasätter.”

Jag försöker alltid koppla ihop fackliga värderingar och ideologi med aktuella frågor på arbetsplatserna. Det finns

Du är viktigast!många frågor att starta en diskussion kring. Är det rättvist att så många tvingas jobba deltid här på ditt jobb? Vem tjä-nar egentligen på din osäkra anställning? Är det okej att arbetsgivaren själv har makten att bestämma – eller borde du och dina arbetskamrater ha mer att säga till om? I för-längningen, vilket samhälle vill vi ha?

Vad jag vill förmedla är att allt går att förändra, och ju fler som arbetar mot samma mål desto enklare och snabbare når vi det. När man diskuterar problem på arbetsplatsen är det viktigt att samtidigt prata om hur man genom att bli med-lem och aktivera sig i facket själv kan få makt att förändra. Att facket ger oss styrka att gå från ord till handling och bekämpa osäkra anställningar, ofrivilliga deltider, stressad arbetsmiljö och ta makten över arbetsvillkoren.

Det personliga samtalet är grunden i det fackliga arbe-tet, det gör vår förening starkare. Här startar varje föränd-ring. Nu måste vi samtala med många fler än tidigare, och på andra ställen än enbart arbetsplatserna. Vi måste ut i samhället och möta våra framtida medlemmar på gator och torg, badplatser och stormarknader. Bara fantasin sät-ter gränser för var vi kan värva. Men ett som är säkert är att vi måste organisera många fler – och därför är ditt upp-drag det viktigaste.

I din hand håller du ett material från LO som kan göra det lättare för dig att värva. Jag hoppas du kommer att ha nytta av det.

Lycka till. Vi ses kanske på ett torg någonstans!

Lisa Björckfackligt aktiv

4

Facket behövs och är till för att tillvarata medlemmarnas intressen på arbets-platsen. Det vet du som är fackligt aktiv.

Den fackliga grundidén är att om du och dina kompisar på jobbet sluter er samman i en förening, ett fack, och gemensamt kräver bättre villkor blir det svårare för arbetsgivaren att säga nej.

Om alla arbetsgivare ställs inför samma krav blir det lättare för varje enskild ar-betsgivare att säga ja. Arbetsgivarna kan fortsätta att konkurrera på lika villkor .

En arbetsgivare som kan anställa på sämre villkor får konkurrensfördelar med lägre lönekostnader än övriga arbetsgivare. Det ökar pressen på löntagare vid andra arbetsplatser att gå med på lägre löner för att behålla jobben.

Att begränsa lönekonkurrensen mellan olika arbetsplatser gäller också ar-betsplatser som saknar medlemmar. Annars kan anställda på dessa arbetsplatser ställas inför valet att arbeta med lägre lön för att rädda jobben.

Om avtalet bara skulle gälla för medlemmar riskerar anställda påtryckningar från arbetsgivaren att inte gå med i facket. Arbetsgivaren skulle ha ett ekono-miskt intresse att motverka facket och att de anställda blir medlemmar.

Det skulle flytta oss hundra år tillbaka i tiden när det var vanligt att anställ-ningsavtal hade som villkor att inte vara med i fackföreningen. En baklänges-vandring i historien mot allt sämre villkor.

För att slippa vandringen bakåt och i stället gå framåt mot anställningar med bättre villkor behöver fler arbetsplatser kollektivavtal. Avtal som måste beva-kas av många medlemmar i facket för att kunna upprätthållas, tillämpas och förbättras.

Vem om inte du och jag ska värva medlemmarna?

Varför det är viktigt att vara många i facket

5

Medlemskapets värdeAtt vara ensam räcker sällan långt, att sluta sig samman med andra med gemen-samma värderingar och intressen räcker längre.

Som medlem i en fackförening kan du känna trygghet och få stöd vid pro-blem med arbetsgivaren. Du får möjlighet till inflytande, kan förbättra villko-ren för dig och dina arbetskamrater, tillfälle att delta i studier och utvecklas som människa och löntagare.

Styrkan får du genom kompisarna på jobbet. Dina drömmar kan uppfyllas utan att trampa på andra. Fackföreningen bygger på att tillräckligt många ser den gemensamma nyttan av medlemskapet. Att medlemmarna tillsammans hävdar sina intressen mot arbetsgivaren.

Du har ett gemensamt intresse med dina kompisar på jobbet som har liknande arbetsuppgifter. Schysta arbetsvillkor med så hög lön som möjligt.

Medlemskapets värde beskrivs ibland som ett utbyte mellan medlemmen och facket, vad medlemmen får av facket för avgiften. Det gör det svårare att förstå fackets verkliga uppdrag och medlemskapets sanna värde.

Värdet är inte vad var och en får utan vad medlemmarna tillsammans kan uppnå. Fackföreningen knyter samman löntagarna på arbetsplatsen. Dels genom gemensamma värderingar om allas lika värde och ett jämlikt samhälle, dels ge-nom en materiell nytta av bättre arbetsvillkor med högre löner.

Vem vill ge dig det om arbetsgivaren kan få någon billigare? Arbetsgivarens vilja att hitta någon att jobba till så låg lön som möjligt behöver inte vara snål-het eller illvilja. Låga kostnader är arbetsgivarens intresse.

För att du och dina arbetskamrater ska få bra villkor med så hög lön som möj-ligt är det nödvändigt att många står bakom kraven. Bästa sättet att visa det är att alla är med i facket.

Kraven förhandlas med arbetsgivaren och villkoren skrivs in i ett kollek-tivavtal. Kollektivavtalet är din garanti för att arbetsgivaren inte ska kunna få någon att arbeta med sämre villkor och att du inte behöver gå ned i lön för att behålla jobbet.

Det är facket och ingen annan som skriver kollektivavtal med arbetsgivaren. Utan fack – inget kollektivavtal, och utan kollektivavtal – ingen garanti för lön och andra arbetsvillkor.

Hur du kan argumentera för medlemskap

6

Bemöta påståendenVar lyhörd, lyssna på invändningar och försök att förklara den fackliga idén, fack-ets grunder. Allt går inte att svara på, be då att få återkomma.

Med din argumentation vid medlemsvärvning kan du försöka få den som ifrå-gasätter att själv finna svaren. Svar som du kan hjälpa till att ge.

Försvara inte facket och avgiften genom medlemsförmåner utan försök att mer offensivt få till ett samtal om vad facket egentligen är. För samtalet om den enskilde på arbetsplatsen, vad facklig organisering är och kan betyda för arbe-tets villkor.

Diskutera mindre förhållandet mellan medlemmen och facket, mer relationen mellan medlemmen och arbetsgivaren. Det intressanta är inte vad medlemmen får av facket för avgiften, utan vilken lön och andra villkor medlemmen kan få av arbetsgivaren när man organiserar sig och arbetar fackligt.

Du som kommer att informera om facket får säkert höra ifrågasättande på-ståenden. Det kan vara bra att känna till några av de vanligaste och hur de kan bemötas.

Argumentationen nedan är en vägledning och kan behöva anpassas efter per-son och situation. Det viktiga är att få igång ett samtal, ha en öppen dialog.

”Att svara rätt är svårt, att svara klokt är svårare.

Svårast är att svara så att den som frågar finner svaret själv.”Ur ”Löftet” av Ingemar Göransson och Anna Holmgren.

7

PlånboksargumentetVad har du för lön? Säg att du har 100 kronor i timmen. Tänk sedan att chefen säger till dig att det finns de som står i kö utanför arbetsplatsen villiga att ta ditt jobb för 80 kronor. Du får ett krav att gå ner till 80 kronor för att behålla jobbet. Kan chefen göra så? Nej, inte om det finns ett avtal (kallas kollektivav-tal för att det gäller för flera) som ni i föreningen, facket, har med arbetsgivaren. I detta exempel är medlemskapet värt 20 kronor (eftersom du inte behöver gå ned i lön från 100 till 80 kronor) gånger en vanlig arbetsmånad på 175 timmar – är lika med 3 500 kronor. Tre och ett halvt tusen i månaden!

Kommentar

Plånboksargumentet är inte vad du får av facket för avgiften utan vad du kan få för villkor av

arbetsgivaren. Om du och dina arbetskamrater går samman i föreningen och ställer krav! Till

exempel om årliga löneökningar som facket förhandlar fram. Fastnar diskussionen på avgif-

ten kan du berätta om hur mycket som går till förhandlingar, studier, arbetsmiljöarbete och

medlemsförsäkringar.

Facket är för dyrt!

Utan kollektivavtal

skulle jag ha

högre lön!

LöneskyddsargumentetMed kollektivavtal behöver ingen arbeta för lägre lön än vad avtalet säger. Det kan finnas de som får ut mer än avtalslönen. Kollektivavtalet sätter ingen gräns uppåt för lönen. Avtalet är bara ett golv som inte får underskridas, inte ett hin-der för högre lön. Arbetsgivaren kan betala högre löner.

Kommentar

Med löneskyddsargumentet kan du berätta om kollektivavtalet som ett skyddsnät, en trygg-

het för var och en, utan hinder för lön över den avtalade lönen. Avtalet ger också mer pengar

vid sjukdom och olycksfall i arbetet och pensionen blir högre.

8

KonkurrensargumentetDu har inte 100 kronor i timmen för att du är så bra – du har det för att dina ar-betskamrater inte kan tänka sig att jobba för 99 kronor. Det har de lovat varandra och skrivit avtal med arbetsgivaren om. Fick arbetsgivaren bestämma skulle du säkert ha lägre lön. Det hade tvingat fler att arbeta på lika dåliga villkor. Arbets-givaren skulle då kunna anställa till lägre löner och konkurrera ut fackets med-lemmar. Så hade det blivit om inte kollektivavtalet gällt även för dig. Facket för inte din talan, men du omfattas ändå av avtalet. Därför har du inte lägre lön.

Kommentar

Minimilön inskriven i lag – vanligt i många andra länder – ger betydligt lägre löner än den

svenska modellen med kollektivavtal där lönerna förhandlas fram mellan fack och arbetsgi-

vare.

Jag har ju

samma lön utan att

vara med i facket!

Jag behöver inget ombud utan förhandlar

hellre för mig själv!

Själv är bästa dräng-argumentetDu är inte bara stark utan också smart när du är med i facket utan att behöva något ombud. Ett vanligt missförstånd är att arbetsgivaren inte får betala högre lön än kollektivavtalet. Så är det inte, avtalet lägger bara ett golv. I svåra tider när arbetsgivarna drar ned på verksamheten är det inte dumt att ha medlemmar som tillsammans i en förening bevakar gemensamma intressen. Du är stark i dag, men är du det i morgon?

Kommentar

Varför har intresseorganisationer som Motormännen, Hyresgästföreningen och Villaägarna

medlemmar? Inte beror det på att Motormännens medlemmar är dåliga på bilkörning och att

ta hand om sina bilar, snarare tvärtom. Och det är de aktiva, kunniga och medvetna hyresgäs-

terna och husägarna som är med i Hyresgästföreningen och Villaägarna. Facket hör också till

organisationerna där starka och kompetenta går samman för att bevaka gemensamma intres-

sen och tillsammans driva frågor.

9

SosseargumentetFackliga frågor och politik hör ihop. Med arbetsgivaren kan facket förhandla fram kollektivavtal för bättre villkor med högre lön, men för att påverka lagen krävs ett politiskt inflytande. Det gäller såväl lagstiftning om arbetslivet som skola, vård och omsorg. Socialdemokraterna stöder facket och har möjlighet att bilda regering. Därför samarbetar facket med Socialdemokraterna och finns i partiets ledning. Facket försöker genom opinionsbildning påverka andra partier att fatta bra beslut som gynnar löntagarna.

Kommentar

Det finns medlemmar i facket och sådana som ännu inte har blivit tillfrågade, andra som tve-

kar och inte har hunnit bestämma sig samt några som aldrig kommer att bli medlemmar. De

sistnämnda är emot facket i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet. Även om du inte

får med dem är det sällan bortkastad tid att ta diskussionen. Dina argument kan få andra att

lyssna.

Facket står för

nära sossarna!

Facket är bara skit

och gör ingenting!

Missnöjd med facket-argumentetHur tror du det skulle vara om facket inte fanns? Bättre?!? Fråga inte vad facket kan göra för dig, utan vad du kan göra i facket. Facket är inte i första hand någon annan, facket är du och dina kompisar på jobbet. Om du tycker som du tycker, så är du antagligen rätt person att göra saker bra. Facket går man inte med för att man är nöjd, facket går man med för att man är missnöjd och vill förändra.

Kommentar

Ilskan över förhållanden på arbetsplatsen kan ibland gå ut över facket. Men bara medlemmar

kan påverka facket. Den klagandes frustration kanske kan botas med ett ansvarsfullt förtro-

endeuppdrag?

10

KorttidsargumentetDet spelar ingen roll om din anställning är lång eller kort. Ska du byta arbets-plats tar du medlemskapet med dig eller kan få ett övergångsbevis till annat för-bund. Råkar du illa ut eller behöver hjälp kan facket bara företräda dig om du är medlem. Medlemmarna i facket behöver dig också. En hög organisationsgrad ger styrka och trovärdighet. Kompisar på jobbet som inte är med riskerar fack-ets inflytande och därmed möjligheter till bättre arbetsvillkor.

Kommentar

Människor med tillfälliga anställningar som ännu inte har gått med i facket är framtida med-

lemmar. Kanske har ingen tidigare intresserat sig för den anställde och ställt frågan om att

gå med i facket. Viktigt är därför att lyssna och försöka sätta sig in i individens situation och

eventuella framtidsplaner.

Jag ska bara jobba

här en kort tid!

Facket behövdes

kanske förr men nu är

det nya tider som kräver

nya lösningar!

Nya tider-argumentetSom löntagare kan vi alltid få fördelar genom att vara eniga och förhindra kon-kurrens mellan oss. Facket kommer att finnas därför att löntagarna tjänar på att ha en fackförening. Globaliseringen med förändringarna på arbetsmarkna-den gör sammanhållningen och tryggheten än viktigare. Facket jobbar aktivt för att hindra dumpning av löner och övriga arbetsvillkor genom att hjälpa och stödja arbetare från andra länder höja sin nivå. Tvingas de att jobba med sämre villkor utsätts vi för lönekonkurrens.

Kommentar

Visst är det nya tider, mycket har förändrats. Levnadsstandarden har stigit och arbetarna fått

det bättre. Lönerna är mycket högre än förr. Men ordning och reda med kollektivavtal och för-

handlingar mellan organiserade parter behövs oavsett konjunktur på den svenska arbets-

marknaden. Arbetsgivare och politiska motståndare vill splittra oss genom att säga att facket

är omodernt och inte längre behövs.

11

FörsäkringsargumentetFörsäkringar och lön är hushållsekonomi. Lönen ger pengar i handen, medan försäkringen är ett löfte om pengar om något händer. Genom att vara många i facket kan försäkringspremierna hållas nere. På så sätt kan de av oss som bäst behöver, men kanske inte har råd, vara försäkrade. En annan stor fördel är att medlemsförsäkringarna i facket upphör bara om du lämnar medlemskapet, med-an arbetsgivarens motsvarande försäkringar slutar att gälla vid arbetslöshet el-ler om du byter jobb.

Kommentar

En del arbetsgivare, både större och mindre, ingår avtal med försäkringsbolag om gruppför-

säkringar för företagets anställda som en anställningsförmån. Arbetsgivarens alternativ till

hemförsäkring och olycksfall på fritiden kanske kan vara lika bra som fackets motsvarande

medlemsförsäkringar, men det är svårt att veta. För vem kontrollerar, tolkar och jämför ar-

betsgivarens försäkringsalternativ? Och lämnar vidare information om höjda premier och

försämrade villkor? Medlemsförsäkringarna förhandlas av facket och du kan när som helst få

information om dem från en försäkringsrådgivare i facket. Facket är med och tar fram innehåll

och premier. Med arbetsgivarens alternativ till medlemsförsäkringarna blir det också problem

om anställningen upphör, försäkringen övergår då från att vara en gruppförsäkring till en helt

individuell. Byter du fackförbund så är det enklare. Du får det nya förbundets försäkringar

som ofta är desamma. Skälet att vi har Folksam är att priset kan sättas lågt med många för-

säkrade och att vi har inflytande och full insyn.

Facket ska bara

syssla med löner och

inte med medlems­försäkringar!

12

Mål och målgrupperFörutsättningarna för din medlemsvärvning kan vara olika. Du kan vara på din egen arbetsplats eller på annan. Arbetsplatsen kanske saknar medlemmar och kollektivavtal. Medlemsvärvningen kan bli en del av en skyddsrond eller ett uppsökeri av unga.

Facket i vardagen är att diskutera vad facket är till för, varför vi vill att alla ska vara med och att så många som möjligt är aktiva. Medlemsvärvning är en uppgift för dig som fackligt aktiv.

Det gemensamma målet är att öka organisationsgraden.För att höja organisationsgraden måste vi fråga alla nya på en arbetsplats om de

vill bli medlemmar i facket. Löftet till varandra är att var och en ska få frågan.Självklart ska vi även försöka att få med dem som varit anställda en tid, men

av olika skäl ännu inte är medlemmar eller kanske för en tid sedan har lämnat medlemskapet. Löftet då måste vara att fråga alla medlemmar som begär ut-träde, eller slutar betala avgift, varför de gör det.

Oorganiserade ska informeras om att de har nytta av fackföreningen. Att styr-ka uppnås tillsammans i föreningen. Att kollektivavtal kan ge alla arbetstagare schysta villkor på jobbet. Och att bra avtal kräver en hög organisationsgrad.

Det måste vara tydligt att den kollektiva styrkan ger varje enskild medlem en starkare ställning och att våra yrken kräver yrkeskunskaper och utbildning. Facklig organisering och kollektivavtal på varje arbetsplats – det är så det ska vara. Och det är bara vi i facket som kan se till att det blir så.

Två målgrupper är särskilt i fokus. Unga under 25 år som inte är med i facket och de över 45 år. De unga ska få en positiv bild av facket för att sedan gå med som medlemmar den dagen de börjar arbeta. De lite äldre ska antingen förmås att stanna kvar eller gå med.

Ska vi lyckas krävs dels att värdet av det fackliga medlemskapet blir tydligt, dels en ökad facklig närvaro och tillgänglighet. Det handlar om medlemskapets värde och facket i vardagen.

Inför medlemsvärvning

13

PlaneringInnan du går igång och medlemsvärvar kan det vara bra att tänka igenom var-för du själv gick med i facket. Vilka är dina bästa argument i dag? Skriv ned dem här och ta del av andras argument på www.gåmedifacket.nu/värvare.

Att fackföreningen behövs på arbets-platsen tycker de flesta. Men vad har facket betytt för dig och din person-liga utveckling? Skriv om betydelsen och jämför med andras erfarenheter på www.gåmedifacket.nu/värvare.

Fackföreningsrörelsen ska också vara en kraft att räkna med i den ständiga omvandlingen av samhället. Vad kan vi göra bättre? Vilka förändringar vill du vara med om? Här finns plats för dina visioner.

På din egen arbetsplats är det fackliga arbetet i vardagen viktigast. Finns en klubb söker du stöd i den, är du kontaktombud på arbetsplats utan klubb kan du få hjälp av din fackliga avdelning. Försök att hålla dig informerad om förbundets material och utbildningar om medlemsvärvning. Ett sätt att hålla sig uppdate-rad är att regelbundet gå in på förbundets hemsida.

Innan medlemsvärvning på annan än din egen arbetsplats bör du kontrollera några saker med din fackliga avdelning eller sektion: Finns kollektivavtal och någon förtroendevald på arbetsplatsen som du kan prata med? Hur är organi-sationsgraden? Vilka försäkringar kan vara aktuella? Finns entreprenadföretag eller inhyrda från bemanningsföretag på arbetsplatsen? Försök att fråga om de är medlemmar i någon fackförening.

14

ArbetsplatsenAtt få någon att lyssna börjar med att du själv är lyhörd. Medlemsvärvning för-utsätter en dialog.

För ett samtal kan det vara bra att inleda med några frågor: Hur trivs du här? Vad är det bästa med ditt jobb och din arbetsplats? Vad skulle kunna vara bättre om du fick bestämma?

När du talar om fackföreningen så försök att ge egna konkreta exempel på vad som har förhandlats fram på arbetsplatsen, till exempel löneökningar, sub-ventionerad lunch, företagshälsovård, förbättrad arbetsmiljö, arbetsskor och skyddskläder.

Att engagera och värva de nya på arbetsplatsen bör genomföras efter en plan. Men förutsättningarna för facklig introduktion av nyanställda är olika i fack-föreningsrörelsen.

Det finns stora arbetsplatser med fungerande klubb och rutiner för hur facklig introduktion ska genomföras. Och små arbetsplatser där det kanske aldrig före-kommit en organiserad facklig introduktion. För sådana är det förbundsavdel-ningen som har ansvaret att organisera uppsökeri och välkomstinformation.

Där det finns kollektivavtal bör strävan vara en överenskommelse med arbets-givaren om att nyanställda ska hälsas välkomna av en facklig representant helst första arbetsdagen. En framsträckt hand och sedan ett längre informationstill-fälle efter några dagar där nyanställda får ta del av argumenten för medlemskap. I avtalet kan stå något om tiden för facklig introduktion.

Utgångspunkten är att medlemskapet är aktivt. Fackföreningen är en folk-rörelse. Medlemmarna ska vara medskapande, de beslutar inte bara om mål och inriktning för verksamheten utan genomför den också till största delen.

Vid information till nyanställd kan påpekas att platsen där facket finns är arbetsplatsen. Medlemmarna bär organisationen, inte tvärtom. Det är lätt att hamna i en situation där medlemmarna ser facket som något annat, ”dom där i facket” eller ”du som är facket”.

Våra främsta uppgifter som förtroendevalda är att organisera medlemmar och att teckna kollektivavtal. Därför är det viktigt att utveckla arbetsformer för medlemsvärvningen och se till att så många som möjligt omfattas av avtalet.

Motivera medlemskapet utifrån insikten att det inte går att köpa tjänster eller

Genomförande av medlemsvärvning

15

en löneökning av facket. Facket bygger på individens engagemang, ställnings-tagande och aktivitet.

Att få medlemmen att vilja lära sig mer och ta ansvar för sitt fackliga med-lemskap är en av de viktigaste uppgifterna för dig som fackligt aktiv. Ju fler medlemmar som har kunskap om det fackliga arbetet, desto lättare är det att bedriva facklig verksamhet på arbetsplatsen.

Berätta därför att det finns fackliga utbildningar som vänder sig till medlem-mar utan fackliga uppdrag. Uppmuntra och pusha!

Stöd i lag och avtalReglerna för arbetet som fackligt förtroendevald finns i lagen om facklig förtro-endemans ställning på arbetsplatsen och i avtal mellan facket och arbetsgivaren. Det kan både vara centrala avtal och lokala avtal som omfattar en arbetsplats eller en arbetsgivare.

Enligt förtroendemannalagen paragraferna 6 och 7 har du rätt till den ledig-het som behövs för uppdraget, och rätt att få lön från jobbet när ledigheten av-ser facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen.

Den fackliga verksamheten behöver heller inte alltid vara direkt knuten till den egna arbetsplatsen, till exempel centrala förhandlingar och avtalskonfe-renser. Även en del av den fackliga utbildningen räknas som facklig verksam-het och en förtroendevald kan ha rätt till ledighet för fackligt arbete också på andra arbetsplatser än den egna.

InträdesansökanHa alltid med dig inträdesblanketter vid medlemsvärvning eller vid andra fack-liga uppdrag. Den fackliga informationen kan resultera i att människor vill gå med.

Berätta vad som kommer att hända med den ifyllda inträdesansökan. Hjälp till med blanketter och papper som ska fyllas i. Erbjud medlemmen att delta i en medlemsutbildning och bjud in till nya samtal.

Längst bak i denna broschyr finns en intresseanmälan till facket som kan vara en hjälp för att skapa en kontakt med en framtida medlem.

16

Begrepp som kan vara bra att känna till

OrganisationsgradMed organisationsgrad menar vi an-delen av arbetarna som är organise-rade i något LO-förbund. Andelen är inte detsamma som antalet. Andelen uttrycks i procent av dem som vi kan organisera. Den genomsnittliga orga-nisationsgraden i LO-förbunden var 72 procent våren 2008.

SolidaritetSolidariteten förenar jämlika, mänskli-ga värderingar med en materiell nytta, ett gemensamt egenintresse. Arbets-löshetsförsäkringen är ett exempel.

Som arbetslös är du inte själv skyldig till din arbetslöshet, den kan drabba vem som helst. Därför ska alla dela på risken att bli arbetslös genom att bidra till försäkringen. En gemensam värde-ring om allas lika värde, men också en insikt om att de som har jobb tjänar på att arbetslösa har en hög ersättning. En låg ersättning kan tvinga arbetslösa, för att klara sig, ta jobben till lägre lön. Ju högre a-kassa, desto högre löner, ef-tersom arbetsgivaren inte kan erbjuda lägre lön än a-kassan. Det är alltså i de arbetandes intresse att försvara en hög a-kassa.

En liknande ömsesidighet gäller ut-anför arbetslivet. När du sitter i styrel-sen för bostadssamfälligheten, är lin-jedomare i ungarnas fotbollsklubb och

låter den i jaktlaget som inte orkar gå i drevet sitta på ett bekvämare pass är det för att du delar värderingar med de andra i sammanslutningen. Men du gör det också för att du själv tjänar på att arbeta tillsammans med andra om ditt boende, att någon vuxen måste vara linjedomare så varför inte du och vetskapen om att du själv en dag inte kommer orka gå i drevet.

Solidaritet är alltså inte detsamma som välgörenhet eller att vara snäll. Välgörenhet bygger på olika status och beroendeställning, och snäll kan man vara ändå. Solidaritet är att hjälpa för att kunna få hjälp när du själv behöver.

KollektivavtalKollektivavtalet är ett annat exempel på solidaritet. Ingen behöver förhandla själv om löner, arbetstider och ersätt-ningar. Tillsammans möter vi arbets-givaren och blir starkare.

Avtalet är ingen medlemsförmån utan ett sätt att reglera marknaden, att se till att ingen arbetsgivare får kon-kurrensfördelar med lägre lönekostna-der än övriga arbetsgivare.

Kollektivavtal har vi för att allt ska kunna förbättras och inget ska kun-na försämras. Det är bara arbetsgivare som inte tecknat avtal som kan göra upp om sämre villkor med enskilda an-ställda än vad som gäller i branschen.

17

Kollektivavtalet är en överenskom-melse som stöder seriösa arbetsgivare. Avtalet gäller lika för alla arbetsgivare inom en bransch och motverkar osund konkurrens och svartjobb. Det ger ord-ning och reda på arbetsmarknaden.

Varför finns inte kollektivavtal över-allt? Den vanligaste orsaken är att ar-betsplatsen är liten och att ingen har tänkt på att fråga, alla tror kanske att det finns. På andra ställen tror någon att det inte är så viktigt eller vill inte bråka med arbetsgivaren.

Men att vara utan avtal är att jobba naken om något händer och då bestäm-mer arbetsgivaren nästan allt vid oe-nighet. Lagen säger att arbetsgivaren är tvungen att följa ett kollektivavtal som finns, men säger inte att kollektivavtal måste finnas.

De anställda på arbetsplatsen måste med stöd av sin fackförening kräva att arbetsgivaren ska teckna avtal. Finns inga medlemmar ska facket ändå kräva avtal. Annars riskeras den svenska mo-dellen med starka kollektivavtal som ger alla löntagare och arbetsgivare i samma bransch liknande förutsättningar.

På de flesta arbetsplatser är det re-dan klart eftersom många arbetsgiva-re är med i en arbetsgivarorganisation och facket och arbetsgivarna har träf-fat ett centralt avtal som gäller lika hos alla dessa arbetsgivare. Om arbetsgi-varen inte är med i en arbetsgivaror-ganisation måste avtalet träffas direkt

mellan arbetsgivaren och facket. Det kallas hängavtal, hänger på det centra-la avtalet, och har samma innehåll.

Lokala avtal är inte detsamma som hängavtal. Ett lokalt avtal är ett av-tal på en arbetsplats inom ramen för ett centralt avtal. Det lokala avtalet innehåller ofta en fördelning av löne-ökningar i en pott från en central för-handling.

FörsäkringarFacket är inget försäkringsbolag och som medlemsvärvare behöver du var-ken vara expert eller säljare av försäk-ringar. Men försäkringar och pensio-ner är en del av medlemskapets värde som kan vara bra att känna till: för-säkringar och avtalspension i kollek-tivavtalet samt medlemsförsäkringar.

Gemensamt för alla centrala kollek-tivavtal är att de täcker sjukdom, ar-betsskada, arbetslöshet, dödsfall i yr-kesverksam ålder och ålderspension.

Avtalsförsäkringarna och avtals-pensionen omfattar alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal. Var-för finns kollektivavtal om dessa an-ställningsförmåner? Varför betalar ar-betsgivarna förutom lön och sociala avgifter också avtalsförsäkringar och avtalspension? Och hur lyckas facket behålla och förbättra förmånerna?

Svaret är ett stort antal medlemmar, att vi är många i facket. Förhandlingar är en fråga om styrka, styrkan kom-

18

mer från en hög organisationsgrad. Den som inte är med i facket riskerar styrkan och i förlängningen trygghe-ten på arbetsplatsen.

Väldigt få av oss klarar sig genom hela arbetslivet utan att råka ut för något otrevligt. Du kan bli sjuk, råka ut för en arbetsskada eller förlora job-bet. Den vanligaste otrevligheten är sjukdom. Det behöver inte vara något dramatiskt som förlänger sjukperioden utöver de två veckor när arbetsgivaren betalar sjuklön.

Det kan vara förskolebarnet som kommer hem med ett ovanligt illa-sinnat virus som däckar en efter en i familjen, varvid du kan vara den som får lunginflammation eller någon an-nan följdsjukdom på kuppen. Eller att du gör något roligt på fritiden och det inte går fullt så bra som planerat. Olyckan är framme och du blir tvung-en att stanna hemma från jobbet tills den skadade kroppsdelen läkt.

Reglerna skiljer sig åt mellan kollek-tivavtalen, men en tumregel är att den kompletterande ersättningen ger un-gefär tio procent extra utöver ersätt-ningen från Försäkringskassan.

En del sjukskrivningar beror på ar-betet: En olycka på arbetsplatsen, på vägen dit eller därifrån, eller att job-bet ger upphov till en arbetssjukdom.

Varje år anmäls tiotusentals arbets-olyckor och arbetssjukdomar av vilka de flesta beror på belastning och för-

slitning. Ett mörkertal finns; fler ska-das på jobbet än som anmäler arbets-skada. Det är dumt, eftersom du kan få extra ersättning vid arbetsskada ge-nom kollektivavtalet. Det är fler som får ersättning från kollektivavtalets arbetsskadeförsäkring än genom För-säkringskassans lagstiftade försäkring.

Arbetslöshet är arbetslivets dilem-ma som alla kan råka ut för. Förutom att bevaka turordningsregler har fack-föreningsrörelsen tagit på sig uppgif-ten att de anställda ska få så bra stöd som möjligt under omställningen från ett arbete till ett annat. Därför finns avgångsbidrag och omställningsstöd.

Trevligare är att de flesta av oss blir föräldrar. Det finns bestämmelser om föräldrapenningtillägg i centrala och lokala kollektivavtal som nyblivna för-äldrar kan använda sig av för att för-stärka ekonomin utöver föräldrapen-ningen.

Alla som arbetat i Sverige har rätt till allmän pension. Det är den som Försäkringskassan betalar ut och som varje år sammanställs i det orange ku-vertet. Många får en chock när de ser hur lite det blir.

Men den allmänna pensionen är inte hela sanningen. Kollektivavtalet garanterar en extra pension. Den kall-las avtalspension eller tjänstepension och är i hög grad skälet till att de som går i pension i dag har en högre lev-nadsstandard än sina föräldrar.

19

Du som är medlem i facket har också medlemsförsäkringarna. För-säkringar som ingår i medlemskapet och sådana som kan tecknas med ra-batt. Information om vilka som gäller på arbetsplatsen kan fås från förbun-dens försäkringsrådgivare.

FörsäkringsrådgivareAlla LO-förbund har försäkringsrådgi-vare som kan ge medlemmar hjälp och stöd, både i akuta försäkringsärenden och om du bara behöver svar på en frå-ga. Försäkringsrådgivare är ett fackligt uppdrag oftast vid sidan av ett vanligt arbete på arbetsplatsen.

Som medlemsvärvare kan du föra följande resonemang med framtida medlemmar: Har du pengar att häm-ta? Alla som omfattas av kollektivav-tal kan ha det. Därför finns medlems-kvarten. Under försäkringskvarten går du och försäkringsrådgivaren igenom olika försäkringsfrågor som är aktuel-la för dig. Du har möjlighet att ställa frågor och få information om avtals-försäkringarna, avtalspensionen och medlemsförsäkringarna, liksom hjälp med exempelvis skadeanmälningar. Det spelar ingen roll om du finns på en arbetsplats eller är arbetslös, för-äldraledig, långtidssjuk eller stude-rande.

På små arbetsplatser kan det hända att det inte finns någon försäkrings-rådgivare. Förbundsavdelningen kan

upplysa om vilka försäkringsrådgivare som finns i närområdet. Medlemmen kan också boka en försäkringskvart på www.lo.se.

RättshjälpDen som är medlem kan alltid vända sig till sitt lokala fack (klubb, avdel-ning, sektion) för att få hjälp, stöd och råd. Det kan vara problem med arbets-givaren, någon avtals- eller medlems-försäkring, Försäkringskassan, Arbets-förmedlingen eller annan myndighet.

Problem med arbetsgivaren löser det lokala facket oftast direkt vid för-handlingsbordet. Men ibland går det riktigt snett. Medlemmen kan få juri-diska problem som har samband med jobbet, exempelvis vid felaktig uppsäg-ning, ersättning för sjukdom eller ar-betsskada, eller att medlemmen inte får ut sin lön.

Den som är medlem i ett LO-för-bund har då möjlighet till facklig rätts-hjälp. Det innebär att medlemmen – om inte förbundet har egen juridisk avdelning – kan få hjälp av en kvalifi-cerad jurist hos fackets egen juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd AB.

Ett mål om anställningsskydd kostar inte sällan 200 000 kronor i rättegångs-kostnader. Vilken arbetstagare skulle våga ta risken att driva ett sådant mål och riskera att få betala själv? Facklig rättshjälp är en kostnadsfri förmån. Facket betalar till och med motpartens

20

kostnader om ärendet går till domstol och medlemmen förlorar målet.

Fackets hjälptelefon 020-56 00 56Fackets 020-nummer hjälper till med intresseanmälningar och slussar frågor om facket och försäkringar till rätt för-bund. Numret är gratis att ringa, men är inget kostnadsfritt medlemskap.

Hjälptelefonen svarar varje sommar på frågor från unga om första jobbet. Den är öppen hela året som en resurs i facket och det går också att e-posta på 020.560056@lo.se.

Jag vill ha mer information från facket.

Namn Personnummer

Adress Postnummer Postadress

Telefonnummer Mobilnummer

E-post

Arbetsplats Kommun

Anställd som

Talongen skickas till följande avdelning:

Avdelning Fackförbund

Datum Uppsökare

Intresseanmälan – fackligt medlemskap

KV

ITT

EN

S

Om

jag

inte

hör

av

fack

et in

om tr

e ve

ckor

så

hör j

ag a

v m

ig ti

ll:

Nam

nTe

lefo

nnum

mer

En historia som på ett enkelt

sätt visar på vad ett medlem-

skap i ett fackförbund är värt,

är den om de 14 smeder som

bildade en av Sveriges första

fackföreningar. En dag samlas

de runt ett köksbord och kon-

staterar att deras arbetsvillkor

är usla.

De skriver ner sina tankar:

– Våra löner är för låga.

– De få ören jag får räcker

knappt till mat för barnen.

– Barnen hinner vi inte träffa

ändå, vi jobbar ju jämt.

– Vi måste få bättre betalt.

– Och ledigt åtminstone en

gång i veckan.

Sedan lovar smederna

varandra att ingen av dem ska

arbeta för lägre lön än 22 öre i

timmen och att ingen av dem

ska arbeta på söndagar, vad

arbetsgivaren än kommer att

hota eller frestas med.

De tar ett papper och skriver

ner kraven på höjd lön och

längre ledighet. Nästa dag går

de alla till arbetsgivaren och

kräver att han ska skriva under

deras villkor. Arbetsgivaren

går med på att betala 20 öre i

timmen och ge dem en ledig

söndag. Sedan skriver både

smederna och arbetsgivaren

under papperet med villkoren.

De har genomfört sin första

förhandling och papperet är

deras första avtal.

LO jobbar efter samma princip

än i dag. Avgörande för vår

styrka är att vi är många och

att vi håller ihop. Och även de

fackliga kraven har förändrats

sedan den där dagen då

smederna samlades, är grund-

idén den samma. Vi behöver

din hjälp. Du behöver andras

hjälp.

Mer information hittar du på

www.gåmedifacket.nu.

Du tjänar på facket

Du tjänar på att vara med i facket. Det är budskapet i denna broschyr för medlemsvärvning.

Broschyren berättar om medlemskapets värde och hur du kan argumentera för facket. Begrepp som solidaritet och kollektivavtal förklaras genom exempel.

”Satsa på dig själv med fler i facket” är tänkt att användas av fackligt aktiva inför möten med framtida medlemmar. Den lämpar sig på alla fackliga utbildningar och för självstudier.

www.lo.seisbn 978-91-566-2502-2

© L

ands

orga

nisa

tion

en i

Sve

rige

20

08

Foto

: Kri

stia

n Po

hl

Gra

fisk

form

: LO

O

rigi

nal:

Mac

Gun

nar –

Info

rmat

ion

& M

edia

Tr

yck:

LO

-Try

cker

iet,

Sto

ckho

lm 2

00

8 i

sbn

978

-91-

566

-250

2-2

lo 0

8.1

2 50

0 11

.02

500

14.0

6 50

0