sid 1 (68) kursplaner inom utbildningsvetenskaplig … · • pedagogiskt ledarskap, sociala...

Umeå Universitet Umeå School of Education

2010-06-18 Ansökan examenstillstånd Grundlärare åk 4-6

Sid 1 (68)

Åk 4-6- preliminära kursplaner

Samtliga kursplaner är preliminära och innehåller titel, omfattning, nivå, huvudsakligt

innehåll i punktform, kortfattade beskrivningar av utbildningens uppläggning och

examination samt ett urval av huvudsaklig litteratur. Under hösten 2010 kommer

kursplanerna att färdigställas inom ramen för Umeå School of Educations beställningsarbete.

Som ett komplement till kursplanerna bifogas därför den kravspecifikation av innehållet i

utbildningarna som Umeå School of Education har beslutat om för respektive utbildning.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning kan i

utbildningsstrukturen vara uppdelad men redovisas här mer sammanhållet. Genomgående

redovisas kursplaner enligt följande:

Utbildningsvetenskaplig kärna I, 28,5 högskolepoäng • Kunskap undervisning och lärande I, 10 högskolepoäng • Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng • Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna II, 24 högskolepoäng • Kunskap undervisning och lärande II, 10 högskolepoäng • Bedömning för lärande, 14 högskolepoäng Utbildningsvetenskaplig kärna III, 7,5 högskolepoäng - avancerad nivå • Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning I, 1,5 högskolepoäng • Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning II, 10 högskolepoäng • Att undervisa, 10 högskolepoäng Verksamhetsförlagd utbildning III, 22,5 högskolepoäng- avancerad nivå

Kursplaner inom ämnesområden

relevanta för verksamheten

Kursplaner inom

Utbildningsvetenskaplig kärna och

Verksamhetsförlagd utbildning

I-III relevanta för verksamheten



Sid 2 (68)

Övriga ämnen Svenska för åk 4-6, 30 högskolepoäng Matematik för åk 4-6, 30 högskolepoäng Engelska för åk 4-6, 30 högskolepoäng Val av andraämne för åk 4-6 om 30 högskolepoäng Samhällsorientering för åk 4-6, 30 högskolepoäng Naturorientering för åk 4-6, 30 högskolepoäng

Valbara praktiskt-estetiska ämnen för åk 4-6 om 30 högskolepoäng Examensarbete, 30 högskolepoäng- avancerad nivå



Sid 3 (68)

USEs kravspecifikation för kurser i åk 4-6. USE:s grundsyn

Kurser ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för undervisning i den

inriktning som avses och den övriga verksamhet som är förbunden med det läraruppdrag

som utbildningen avser. Med inriktning avses såväl verksamhetsinriktning som

ämnesinriktning. Kursförslagens struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom

studentens utveckling av sådana ledarskapsförmågor som krävs för lärarrollen.

Kursförslag ska innehålla internationella perspektiv och i övrigt vara så planerade att

överblick, kritiskt förhållningssätt och självständig aktions- och bedömningsförmåga

utvecklas (jfr lärandemål för generell examen på avancerad nivå samt aktuell

yrkesexamen)

Förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör

inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom

lärarutbildningen genom att ställa höga krav, hålla ett högt studietempo, ge mycket eget

ansvar och kontrollera det genom examination.

Kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna

kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk

utvärdering och kvalitetsutveckling av undervisningen.

Kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av såväl ämnes- som

utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs i USEs utbildningar

IKT som teknik, innehåll, social och lärande arena skall beaktas och kommenteras i

kursförslag

Synpunkter som framkommit under hearingar december 2009 – februari 2010

Återkoppling skall alltid ske vid bedömning av den lärarstuderandes prestationer

Under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU II och III skall universitetsläraren

besöka studenten och genomföra trepartssamtal mellan universitetslärare, student,

handledare.Umeå School of Education

Utvärderingar av kurser skall följas upp.

Ämnesinnehållet skall vara relevant i förhållande till förskolans, grundskolans och

gymnasieskolans ämnesbeskrivningar och kursplaner.

Kursförslagen skall tydligt visa på den specifika yrkeskompetens som kursen avser

utveckla relaterat till examensordningen krav.

Kursförslag skall integrera ämne och ämnesdidaktik.

Övriga underlag av relevans för kursförslag:

1. Lärarexamen, SFS nr: 1993:100

2. Länk till läroplan, http://www.skolverket.se/sb/d/46

3. Länk till avsedd kursplan för grundskolan och gymnasieskolan,

http://www.skolverket.se/sb/d/165

4. Länk till Skolverkets startsida rubriken Reformer i skolan,

http://www.skolverket.se/?d=none&Button1=V%E4lj





Sid 4 (68)

UK I-Kunskap och lärande I, 10 högskolepoäng

Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx

Högskolepoäng: 10 högskolepoäng

Kurskod: 6xxxxx

Ansvarig institution:

Medverkande institution/-er och omfattning:

Huvudområde:

Nivå: Grundnivå

Fördjupning i förhållande till examensfordringar:

Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Förskola, Grund- och Ämneslärarprogrammets samtliga inriktningar och

Yrkeslärarprogrammet

Fastställande

Kursen är inrättad av Umeå School of Education och kursplanen är fastställd av Xxxxxxxxxxxx

fakulteten xxxx-xx-xx. Kursplanen gäller från 2011-xx-xx.

Innehåll

- Kunskaps- och vetenskapsteori

- T.ex. kunskap, sanning, förståelse, goda skäl, olika former av kunskap,

kunskapstraditioner och kunskapskvaliteter

- uppfattningar om vetenskapens natur och förändring, objektivitet och allsidighet,

vetenskap versus pseudovetenskap, vetenskap och genus

- Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder samt

- Principer för att kritiskt granska informationskällor

- Att tolka och hantera forskningsresultat

- Argumentation: att analysera och värdera argument utifrån hållbarhet och relevans

- Teorier om utveckling, lärande och undervisning - Utvecklingspsykologiska perspektiv - Lärande och former för lärande: t.ex. informellt – formellt lärande - Lärarens kunskapsuppdrag - Didaktik och läroplansteori, t.ex. styrning – frihet, - undervisningsmetoder

- Introduktion av Kompetensuppföljning inkl portfolio

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga



Sid 5 (68)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Förkunskapskrav

Undervisningens uppläggning

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och

förmågor.

Tillgodoräknande

Övriga föreskrifter

Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen

Under din studietid ska du ha

utvecklat;

Under denna kurs kommer du att

utveckla kompetens inom;

Kunskap och förståelse Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

Färdighet och förmåga Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

Värderingsförmåga och

förhållningssätt

Enligt examensbeskrivning Förkortat enligt FSR i kursförslag

Kurslitteratur

Bjereld, Ulf, Demker, Marie och Hinnfors, Jonas. (2902). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Eriksson, Inger (red.) (2009). Uppdrag undervisning – kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur

Imsen, Gunn (2010). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2:a upplagan, Stockholm: Thales, 2003.

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling

Liedman, Sven-Eric (2002). Ett oändligt äventyr. Stockholm : Bonnier.

Lundgren, Ulf P, Säljö Roger & Liberg Caroline (red.) (2010). Lärande Skola Bildning. Grundbok för

lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

Långström, Sture & Viklund, Ulf (2010). Metoder : undervisning och framträdande. Lund:

Studentlitteratur.

Newby, Peter. (2010). Research Methods for Education

http://www.amazon.co.uk/Peter-Newby/e/B001KEAXPM/ref=ntt_athr_dp_pel_1



Sid 6 (68)

UK I- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Förskola, Grund- och Ämneslärarprogrammets samtliga inriktningar och

Yrkeslärarprogrammet

Fastställande



Innehåll

- Skolans, samhällets och demokratins värdegrund - Demokratins grunder: definitioner, mekanismer och former - Mänskliga rättigheter och människosyn: - Etiska teorier och lärares yrkesetik - Grundläggande perspektiv, t.ex. jämställdhet, likabehandling - Styrdokument som bärare av värdegrund, värdegrundsformuleringars religiösa och

historiska bakgrund - Lärarens samhälleliga och demokratiska uppdrag

- Etnicitet, mångfald och urbefolkningsfrågor

- T.ex. etnicitet och identitet, kulturella mönster, historiska och samtida kulturmöten, utbyte mellan kultursfärer, urfolkens historia, kulturer och samhällen med ett särskilt fokus på samerna

- Barn- och ungdomars uppväxtvillkor och kultur som förutsättning för undervisning och lärande - T.ex. livsvillkor, hälsa, kön, värderingar, fritid, sexualitet, medier/nätkulturer






Förkunskapskrav



Sid 7 (68)


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen

Under din studietid ska du ha

utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur.

Adams, Maurianne (red) 2007, Teaching for diversity and social justice.

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups.

Axelsson, Per och Sköld, Peter (red), 2005, Ett folk, ett land : Sápmi i historia och nutid.

Cole, Mike, 2006, Education, equality and human rights: issues of gender, ´race´, sexuality,

disability and social class.

Corsaro, William A (2005). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press MERAD?

Englund, Tomas (2004). Skolan och demokratin? På väg mot en skola för deliberativa samtal? I

Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och

övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Fredrickson, George M (2005). Rasism – en historisk översikt.

Hobson, John, M., 2007. Västerlandets österländska rötter (Lund; Studentlitteratur).

Grönvik, L. & Söder, M (red.) (2008). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet.

Malmö: Gleerup.

Hammarlund, Karl-Gunnar & Nilsson, Tomas (2006). A Case of Identities. Göteborgs universitet



Sid 8 (68)

Larsson, Hans Albin (2003). Från Illusion till konkretion? Om förutsättningar för demokratifostran i

skolan och lärarutbildningen. I Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) Demokrati och lärande. Om

valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Lorentz, Hans (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, I. & Andersson, I. (2001). What is Social Justice in Swedish Education Today? International

Journal of Inclusive Education, 5 (2-3) s.257-263

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsöversikt - Nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm



Sid 9 (68)

UK I- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och

konflikthantering, 8,5 högskolepoäng


Högskolepoäng: 8,5 högskolepoäng

Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Förskola, Grund- och Ämneslärarprogrammets samtliga inriktningar

Fastställande



Innehåll

– Läraruppdraget – Att vara ledare och att vara ledare i klassrummet: – Mitt eget ledarskap – Grupprocesser – Det heterogena klassrummets innebörder och krav med utgångspunkt i t.ex klass, kön,

etnicitet, funktionshinder och identitet – Bemötande, samtalsmetodik, kommunikation och konflikthantering – Specialpedagogiska perspektiv

(Till kursen knyts VFU-kursen Att vara lärare om 1,5hp)








Sid 10 (68)

Förkunskapskrav


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser

Specifika lärarkompetenser i

kursen

Under din studietid ska

du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.

Nilholm, C (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur

Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan. Stockholm : Liber.

Persson, B. (2001). Barns olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber

Temanr Specialpedagogisk forskning. Pedagogisk Forskning i Sverige. 12 (2) (2007)

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber.



Sid 11 (68)

UK II - Kunskap undervisning och lärande II, 10 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Grundlärarprogrammet, inriktning åk 4-6

Fastställande



Innehåll

- Vetenskapsgrenar - Tvärvetenskap – mångvetenskap - Kunskapsutveckling och ämneskonstruktioner inom akademi och skola - Undervisning på basis av vetenskap, konst och erfarenhet - Vetenskapligt skrivande - Utbildningshistoria: utbildningsväsendets framväxt och förändring; lärarollens förändring;

olika pedagogiska inriktningars betydelse för utbildningsväsendet - Utbildningens styrning, organisation och villkor - Specialpedagogiska analyser och metoder

(Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive

inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet. Under kursen genomförs inslag kring röst- och

talvård)








Sid 12 (68)

Förkunskapskrav


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Andreasson, I. (2008) Elevplanen som text. Acta Universitetis. Göteborgs universitet

Hartman, Sven ((2011). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk

undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur

Lidensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2002). Utbildningsreformer och politisk styrning. Göteborg: HLS

Förlag

Linde, Göran (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur

Richardsson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria : skola och samhälle förr och nu, 7:e uppl. Lund

2004.



Sid 13 (68)

UK II - Bedömning för lärande , 14 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

- Modeller för bedömning och centrala begrepp som reliabilitet och validitet - Motiv för bedömning och elevers motivation - Formativ bedömning: - teoretiska grunder för formativ bedömning - tolkning av lärandemål - betydelsen av ämnesspecifika begrepp,

begreppsbildning och begreppsuppfattningar

– att identifiera och belägga kunskap (fråge- och provkonstruktion) - effektiv feedback - self-regulated learning/självreglerat lärande - gruppen som resurs (peer-assessment, peer-assisted learning) – Modeller för utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring – Perspektiv på nationella och internationella studier om undervisning och elevers resultat – Metaperspektiv på arbetsmetoden inom utbildningen med Kompetensuppföljning – (Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I – II och anknyts distinkt till respektive

inriktning/ämne. Kursen är knuten till huvudämnet.)







Sid 14 (68)


Förkunskapskrav


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Andersson, Håkan (2010). Skriftliga omdömen- den senaste innovationen i svensk skolpolitik.

Pedagogiska institutionen

Boud, D (2002). Sustainable Assessment: Rethinking assessment for the learning society. Studies in

Continuing Education, 22 (2), 151-167

Elstad, E & Sivesvind, K (red) (2010). PISA- sannheten om skolen? Universitetsforlaget.

Formative Assessment. Improving learning in Secondary Classrooms. OECD: Center of Educational

Research and Innovation. (2005)

Hult, A. & Olofsson, A (red) ( utgivning 2011). Utvärdering och bedömning i skolan. Natur & Kultur

Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför.. Myndigheten för skolutveckling



Sid 15 (68)

Lindström, Lars & Linberg, Viveka (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och

utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.

Pettersson, A (2007). Sporre eller otyg – Om bedömning och betyg. Malmö: Lärarförbundet

Ryan, Kathrerine & Shepard, Lorrie (2008) (Eds.) The future on Test-based Educational

Accountability. New yourk: Routledge.

Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan – implementeringsinsatser.

Skolverket (2010). Dnr U/2008/4180/S

URL: http://www.skolverket.se/

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket (2009). Kunskapsöversikt om betydelsen

av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.



Sid 16 (68)

UK III - Profession och vetenskap, 7,5 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Avancerad nivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

- Skoljuridik - Utvärdering och utvecklingsarbete/skolutveckling - Mitt lärarskap - Kompetensuppföljning och utvärdering av portfolio

(Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I – II och ska syfta till att gjuta samman

utbildningens alla delar. Kursen är knuten till huvudämnen)






Förkunskapskrav


Examination



Sid 17 (68)


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Adlerton, Emma & Ståhlhammar Jessica. (2008). Juridik i skolan : en handbok för lärare. Malmö :

Gleerup

Ball, Stephen J. (2003). The teacher's soul and the terrors of performativity. Journal of Educational

Policy, 18(2). (s.215-22)

Berg, Gunnar & Sherp, Hans Åke (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för

skolutveckling.

Bronäs, Agneta & Selander, Staffan (red.) (2006).Verklighet, Verklighet. Teori och praktik i

lärarutbildning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell. (2002) Respekt för läraryrket lärares yrkesspråk och yrkesetik. [Ny, rev. och uppdaterad utg.]. Stockholm : HLS förl.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2026

Stensmo, Christer (2008). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur

Svensk författningssamling (SFS). Skollag (1985:1100). Ändrad t o m 2010:252

Utbildningsdepartementet

URL. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1985:1100

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2026

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1985:1100



Sid 18 (68)

VFU I - Att vara lärare, 1,5 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Förskollärarprogrammet, Grund- och Ämneslärarprogrammets samtliga

inriktningar

Fastställande



Innehåll

För förskollärare

Kursen syftar till att ge studenten en upplevelse av att känna på och agera som förskollärare

under en kort tid till stöd för ett samtal om studentens lämplighet och personliga utveckling

För Grundlärarprogrammet

Kursen syftar till att ge studenten en upplevelse av att känna på och agera som lärare i

förskoleklass och åk 1-3 alt. åk 4-6 alt fritidshem under en kort tid till stöd för ett samtal om

studentens lämplighet och personliga utveckling

För ämneslärarprogrammet

Kursen syftar till att ge studenten en upplevelse av att känna på och agera som ämneslärare i

åk 7-9 alt. gymnasieskolan under en kort tid till stöd för ett samtal om studentens lämplighet

och personliga utveckling








Sid 19 (68)

Förkunskapskrav


Studenten följer den lokala/lokale lärarutbildaren under en arbetsvecka och genomför ett antal enklare valda pedagogiska aktiviteter med speciell tonvikt på bemötanden , grupprocesser och ledarskapets betydelse

Examination

Examination sker genom en skriftlig redovisning samt genom att studenten genomför ett reflekterat

samtal kring intresse och lämplighet för yrket

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Skall kompletteras



Sid 20 (68)

VFU II - Att undervisa, 6 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Studenten genomför under handledning viss övningsundervisning i skolan på vilken studenten ges

utvecklande feedback. Inblick i och deltagande i lärarens övriga arbetsuppgifter ingår också. Kursen

behandlar skolans uppdrag och arbetssätt med betoning på undervisning i svensk-, matematik- och

engelska.






Förkunskapskrav


Examination



Sid 21 (68)

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter

kontinuerligt under hela kursen. I bedömningen läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att

självständigt och i dialog kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer samt

genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina teoretiska och praktiska

didaktiska kunskaper. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i

enlighet med kursens förväntade studieresultat

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Skall kompletteras



Sid 22 (68)

VFU III - Läraryrkets dimensioner, 22,5 högskolepoäng


Högskolepoäng: 18, 5 högskolepoäng

Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:



Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Kursen innehåller en större grad av självständig utövning av undervisning på vilken studenten ges

utvecklande feedback. Studenten följer i övrigt lärarens övriga arbetsuppgifter.

Under kursens andra del ökas studentens ansvar för genomförandet och här skall studenten utföra

lärarens samtliga uppgifter

Under VFU bedöms den studerandes sociala och didaktiska kompetens samt förmåga att leda en

elevgrupp. Särskild vikt läggs särskild vid den studerandes förmåga att planera, genomföra och

utvärdera undervisning samt vid den studerandes förmåga att bearbeta kursens innehåll. Den lokale

lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade

studieresultat





Förkunskapskrav




Sid 23 (68)

Examination

Tillgodoräknande

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter

kontinuerligt under hela kursen. För betyget godkänd läggs i bedömningen vikt vid den studerandes

förmåga att självständigt och i dialog kunna tillämpa planering och dokumentation i

lärandesituationer samt genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina

teoretiska och praktiska didaktiska kunskaper. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat

bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Skall kompletteras



Sid 24 (68)

Kärnämnen åk 4–6 I – Svenska för 4–6, 30 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: 30 högskolepoäng

Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande

Kursen är inrättad av Umeå School of Education och kursplanen är fastställd av NN fakulteten xxxx-

xx-xx. Kursplanen gäller från 2011-xx-xx.

Innehåll

Ämneskunskap:

Att kommunicera i tal och skrift språk och kommunikation

tala, lyssna och berätta

tal-, läs- och skrivutveckling

läs- och skrivundervisning och lärande

läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

textgenrer, att läsa och skriva i alla

ämnen

textproduktion/skrivprocess

språk, kön och etnicitet

svenska som andraspråk

funktionell grammatik

barn- och ungdomslitteratur

Text, språk och medium ett vidgat/sammansatt språk- och

textbegrepp


bild,teater och film

IKT

Ämnesdidaktik:

undervisning och lärande; metoder, arbetsformer,

undervisningsstrategier

estetiska uttryck

läromedel, dokumentation,

bedömning

kopplat till:

Att kommunicera i tal och skrift språk och kommunikation –



Sid 25 (68)

tala, lyssna, läsa, skriva

läs- och skrivundervisning och lärande

läsförståelse


textgenrer

högläsning

bok- och textsamtal

skrivprocess

svenska som andraspråk

läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Text, språk och medium barn- och ungdomslitteratur bild, teater, film,

pedagogisk användning av IKT






Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och grupparbete.

Examination


förmågor.

Tillgodoräknande



Sid 26 (68)


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Svenska som andra språk och vidgat språkbegrepp

Andersson, Fia; Löthagen, Annika; Sohlgren, Karin : Pärlor på svenska : böcker för barn och

ungdomar med svenska som andraspråk. 3., omarb. uppl. : - Lund : BTJ förlag, 2007

Gibbons, Pauline. 2006. Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för

och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.

Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger : Svenska som andraspråk : i forskning, undervisning och

samhälle Lund : Studentlitteratur, 2004 - 768 s. ISBN: 91-44-01108-3 (inb.) Libris: 9615393 23 s

Jonsson, Carin : Läsningens och skrivandets bilder : en analys av villkor och möjligheter för barns läs-

och skrivutveckling Umeå : Fakulteten för lärarutbildning, 2006 - 318 s, valda delar s 31-76, 201-270

Kursplaner i svenska som andraspråk, grundskolan och gymnasiet: www.skolverket.se

Ladberg, Gunilla : Skolans språk och barnets : att undervisa barn från språkliga minoriteter Lund :

Studentlitteratur, 2000 - 230 s. ISBN: 91-44-01296-9 Libris: 7275282 224 s

Myndigheten för skolutveckling (2003). Faktisk fantasi- barns språkutveckling genom skapande.

Stockholm: Skolverket/Fritzes.Nauclér, Kerstin, 2001. Ett andraspråksperspektiv på lärande – en

introduktion. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande.

Sigma förlag. S. 7-15.

Nauclér, Kerstin : Ett andraspråksperspektiv på lärande - en introduktion. I Nauclér (red). Symposium

2000 : ett andraspråksperspektiv på lärande Stockholm Sigma, 2001

Läs och skriv

Barone, Diane M. Narrowing the Literacy Gap: What works in High Poverty Schools? New York: The

Guilford Press, 2006

Barton, David; Literacy. An introduction to the Ecology of Written Language. Oxford: Blackwell

Publishers Ltd, 1994

http://www.skolverket.se/



Sid 27 (68)

Bergh Nestlog, Ewa. Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolan s mellanår.

Växjö:Växjö universitet, institutionen för humaniora, 2009

Bergöö, Kerstin: Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv.

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, 2009.

Elbro, Carsten: Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber, 2004

Ewald, Annette: Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö:

Malmö högskola, 2007

Frost, Jørgen : Läsundervisning och läsutveckling. Jakobsson, Ulrika 1. uppl. : - Lund :

Studentlitteratur, 2009 - 220 s. ISBN: 978-91-44-05215-1 Libris: 11434192 90 s

Hedeboe, Bodil: Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext. Stockholm:

Hallgren & Fallgren

Jonsson, Carin : Skriva och läsa - hur lär man sig det? Går det att skriva sig till läsning? Ingår i

Skolverkets/Multimediabyråns kompetensutvecklingsmaterial: Resa i språkmiljöer. "Barn skriver sig

till läsning". http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/sprakmiljoer/Mariebergskolan-Umea 2008

Keene, Ellin Oliver: Zimmermann, Susan; Jakobsson, Ulrika; Fihn, Carina : Tankens mosaik : om

mötet mellan text och läsare. Göteborg : Daidalos, 2003

Lindö, Rigmor : Den meningsfulla språkväven : om textsamtalets och den gemensama

litteraturläsningens möjligheter Lund : Studentlitteratur, 2005 - 224 s. ISBN: 91-44-03883-6 Libris:

9933802

Löthagen, Annika & Jessica Staaf: Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling. Stockholm:

Hallgren & Fallgren, 2009

Molloy, Gunilla: När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur

Skolverket: Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk, 2000

Strömqvist, Siv: Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur, 2007

Tornberg, Ulrika: Språkdidaktik. Malmö: Gleerups, 2009

Trageton, Arne : Att skriva sig till läsning : IKT i förskoleklass och skola. Nilsson, Björn 1. uppl. : -

Stockholm : Liber, 2005 - 199 s. ISBN: 91-47-05236-8 (korr.) z 47-05236-8 Libris: 9799728 190 s

Vacca, Richard. T: Content area reading. Literacy and learning across the Curriculum. Pearson

International Edition, 2009

Winch, Gordon et al. Literacy.South Melbourne, Australia: Oxford University Press, 2006

http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/sprakmiljoer/Mariebergskolan-Umea%202008



Sid 28 (68)

Kärnämnen 4–6 II – Matematik för 4–6, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Fördjupade kunskaper om de reella talen och räkneoperationerna på dessa

Fördjupade kunskaper kring de geometriska begrepp som behandlas i grundskolans

Fördjupade kunskaper kring de statistiska begrepp som behandlas i grundskolan

Fördjupade kunskaper i grundläggande algebra och funktioner

matematikundervisning och lärande

matematikutveckling

metoder, undervisningsstrategier

bedömning

tekniska och laborativa hjälpmedel/läromedel

matematiksvårigheter

styrdokument, internationella ramverk och utvärderingar






Förkunskapskrav



Sid 29 (68)

Undervisningens uppläggning Undervisningens uppläggning


Examination


förmågor.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Beckmann, Sibylla (2005). Mathematics for elementary teachers. Pearsson, Addison-Wesley

Brekke,Gaard, Gronmo, LivSissel &Rosén, Bo (2000). Kartlegging av matemaikkforståelse. Oslo:

Utdanningsdirektoratet

*Hattie, John; Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research

77(1), 81-112

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första

skolåren hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och kultur (165s)

Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare Lund:

Studentlitteratur (308 s)

Mc Intosh Alistair (2008). Förstå och använda tal - en handbok. Göteborg, NCM, Göteborgs

universitet (244 s)

Myndigheten för skolutveckling (2007). Matematik - en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och

bedömning. Stockholm: Liber (68 s)



Sid 30 (68)

*Nicol, David, J; Macfarlane, Dick, Debra (2006). Formative assessment and self-regulated learning: a

model and seven principles of good feedback practice. Studies in Higher Education,

31(2), 199-218.

*Rolheiser, Carol; Ross, John A. Student self-evaluation: what research says and what practice shows.

www.cdl.org/resource-library/articles/self_eval.php?type=subject&id=4

Rystedt, Elisabet, & Trygg Lena (2009). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? NCM,

Göteborg: Göteborgs universitet (70 s)

*Schunk, Dale, Pintrich, Paul, Meece, Judith (2008). Motivation in Education, theory, research, and

applications. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education.

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning Rapport 2009:5. www.skolinspektionen.se

Skolverket (2000). Analysschema i matematik för skolår 6-9. Stockholm: Liber (44 s)

Skolverket (2008). Kursplaner och betygskriterier 2000 – andra reviderade upplagan 2008.

Skolverket. Stockholm: Fritzes. (117 s)

Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007. Skolverkets analysrapport till

323. Stockholm: Fritzes

Utbildningsdepartementet (2005). Läroplan för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lpo 94. Skolverket

Wiliam, Dylan och Marnie Thompson (2007) Five “Key Strategies” for Effective Formativ

Assessment. NCTM. www.nctm.org/news/content.aspx?id=11474

*Har föreslagits som litteratur i UVK, Bedömning för lärande, om de kvarstår inom UVK kan *-

litteraturen(4 titlar) betraktas som referenslitteratur

http://www.cdl.org/resource-library/articles/self_eval.php?type=subject&id=4

http://www.skolinspektionen.se/

http://www.nctm.org/news/content.aspx?id=11474



Sid 31 (68)

Kärnämnen åk 4–6 III – Engelska för 4–6, 30 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Ämneskunskap:

Ämneskunskaperna ska utgöras av grundläggande kunskaper, utöver gymnasienivå inom

engelskans huvudområden: kommunikativ förmåga i tal och skrift, innefattande språklig

säkerhet och språkliga strategier samt kunskap om kulturer där engelska används. Kultur-

och samhällsstudier med projektarbete i målspråksland.

Ämnesdidaktik:

Barns lärande och språkutveckling

Kommunikativa färdigheter

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

Lyssna och läsa – reception

Språkliga strategier i tal och skrift

Interkulturell förståelse och kommunikation

Engelska i och utanför skolan

Språk och digitala medier






Förkunskapskrav



Examination



Sid 32 (68)


förmågor.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Huvudsaklig litteratur: Engelska för 4-6, 30 högskolepoäng

Thern-Bertéus, Birgit, Engelsk ljudlära, Högskolan i Kristianstad, 1993

Grammatikkompendium som tillhandahålles av institutionen. (100 s.)

Brewster, Jean & Ellis, Gail. (2003). The Primary English Teacher´s Guide. Harlow: Pearson Education Limited.

Burman, Anders, English in Action, Ekelunds förlag AB, 1996 (104 s.)

Estling-Vannestål, Maria & Lundberg, Gun (2010) Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur

Lee McKay, Sandra. (2002). Teaching English as an International Language. Oxf

Lightbown, Patsy M och Spada, Nina, How Languages are Learned, Oxford University Press, senaste

upplagan (192 s.).

Lundahl, Bo. (2009). Engelsk språkdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Pinter, AnnaMaria. (2006). Teaching Young Language learners. Oxford: Oxford University Press.

Skolverket. (2010-2011). Diagnostiskt material för undervisning och lärande i engelska F-6. Under utarbetande vid Göteborgs universitet.

Skolverket (2010) Förslag till kursplan i engelska för grundskolans årskurser 1-9. www.skolverket.se

Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. www.skolverket.se

Skolverket (2008) Engelska. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. www.skolverket.se






Sid 33 (68)

Skolverket. (2005). Europeisk språkportfolio 6-16 år. www.skolverket.se

Wright, Andrew. (1995). Storytelling with Children. Oxford: Oxford University Press.

Ämnesprov i engelska för skolår 5 (kommand: årskurs 6). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och metodik

http://www.ipd.gu.se/enheter/sol/nafs/exempel_provuppgifter/engelska_ak5_exempeluppg/

Oxford Advanced Learner´s Dictionary. 7th edition. Oxford: Oxford University press.

Kompendier som tillhandahålles av institutionen

Ett antal barn- och ungdomsböcker samt några skönlitterära böcker på engelska (ca 1000 sid).

Referenslitteratur:

Ljung, Magnus-Ohlander, Sölve, Gleerups engelska grammatik, Lund; Gleerups, senaste upplagan.

(373 s.)

Ljung, Magnus-Ohlander, Sölve, Övningsbok till Gleerups engelska grammatik , svårare versionen,

senaste upplagan


http://www.ipd.gu.se/enheter/sol/nafs/exempel_provuppgifter/engelska_ak5_exempeluppg/



Sid 34 (68)

Samhällsorientering för åk 4–6, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Ämneskunskap (15hp):

Samhälle och livsvillkor, historiskt och idag. (barn, familj, demokrati, ekonomi, hållbar utveckling,

mångkultur) ur olika perspektiv. (makt, kön, klass och etnicitet)

Människans försörjning, historiskt och idag. (näringsliv, samhällsresurser och fördelning)

Politik, etik, juridik och makt, historiskt och idag.

Centrala religiösa uttrycksformer, kulturmöten och livsfrågor, historiskt och idag.

Hållbar utveckling och globala överlevnadsfrågor, historiskt och idag.

Geografiska och miljömässiga faktorer

Ämnesdidaktik (15hp):

Elevens livsvärld och lärande i relation till människans livsvillkor, religiösa fenomen och

samhällsförändringar.

Elevens livsvärld och lärande i relation till geografiska och miljömässiga livsvillkor.

Elevens livsvärld och lärande i relation till möten med kulturer och religioner i en föränderlig omvärld.

Urval och transformation av undervisningsinnehåll relaterat till bl. a styrdokument och elevens frågor

och livsvärld.



Sid 35 (68)






Förkunskapskrav



Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Ungdom, kultur, miljö, internationellt

Andersson, Mette, Lithman, Yngve & Sernhede, Ove (eds) (2005). Youth Otherness and the Plural

City: modes of belonging and social life. Göteborg: Daidalos. (Sid. 9-24, 75-105).

Collier Paul (2008) The Bottom Billion – Why the Poorest Countries Are Failing and What Can Be

Done About it. Oxford University Press

McNeill, John R. : Någoting är nytt under solen: nitton hundratalets miljöhistoria. SNS, 2003

Moyo, Dambisa (2010) Dead Aid – Why aid is not working and how there is another way för Africa. London Penguin Books



Sid 36 (68)

Carlsson, Helena (2006) Same och lapp. I tid och otid. Skellefteå Ord & visor förlag

Geografi

Møller, Jens-Peter (2000) Geografididaktik – perspektiv och exempel. Stockholm, Liber.

Östman, Peter et al. (2000) Geografi. Människan, resurerna och miljön A+B. Stockholm, Almqvist &

Wiksell.

Vilby, Knud (2001) Den globala resan : marginalisering och miljöhot.Lund : Studentlitteratur,

Religion

Andersson & Sander (red.) (2009) Det mångreligiösa Sverige : ett landskap i förändring. Lund:

Studentlitteratur, (Andra reviderade upplagan), s 37-122 .

Gilhus, Ingvild Saelid & Lisbeth Mikkelsen (2006). Nya perspektiv på religion. Stockholm: Natur & Kultur. (Sid 9-124). Haddad, Yvonne et al (eds) (2003) Religion and Immigration. Christian, Jewish and Muslim Experiences in the United States. Altamira Press.

Historia

Heywood Colin (2005) Barndomshistoria. Lund Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (2000), Historia som tema och gestaltning . Lund, Studentlitteratur.

Melin Jan et al (2003), Sveriges historia. Stockholm Prisma Berggren L, Greiff, M (2009) En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund, Studentlitteratur

Samhällskunskap

Collste, Göran (2004), Globalisering och global rättvisa. Lund : Studentlitteratur

Diamond, Jared (2005) Undergång. Civilisationernas uppgång eller fall. Stockholm : Norstedts Förlag Pan Pettersson, Olof (2009) Vår demokrati, Stockholm, SNS Förlag Molin Okin, Susanne (2002) Mångkulturalism, kvinnor i kläm? Daidalos.

Didaktik

Borgström, Britt-Marie (2003): Tidsresan. Lek och fantasi som pedagogisk metod. Nordiska museets

förlag.

Dahlin, Bo (2003) Om undran inför livet - Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund

Studentlitteratur

Dahlin, Bo m fl (2002) Besjälat lärande- skisser till en fördjupad pedagogik. Lund Studentlitteratur

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2009). Undervisning i teori och praktik.



Sid 37 (68)

Fountain, Susan; Nilsson, Björn (1997): Att undervisa för utveckling : en pedagogisk resurs för global

medvetenhet. Lund : Studentlitteratur

Vinterek, Monica. ”Fakta och fiktion i undervisningen”, i Tidskrift för lärarutbildning och forskning,

Nr. 4, 2000. Se länk: http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/lofunr4_2000.pdf

Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red), (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (Sid. 12-39, 109-133).

Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

samt kursplanen (finns på webben: www.skolverket.se).

Internetadresser

www.sna.se (Sveriges nationalatlas)

http://www.skolverket.se/styr/index.shtml (kursplaner och läroplan)

http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/lofunr4_2000.pdf


http://www.sna.se/

http://www.skolverket.se/styr/index.shtml



Sid 38 (68)

Naturorientering för 4–6, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Ämneskunskap (15hp):

Miljö, teknik och människa

Naturvetenskapliga förklaringsmodeller

Teknik och naturvetenskap i vardagen, t.ex. ljud och ljus, elektricitet, rörelse, materiens kretslopp, förnybara bränslen, livscykler, frögroning, djur och växter i närmiljön, djurs beteenden.

Biologin i naturen, t.ex. fotosyntes, ämnens kretslopp

Kropp och hälsa, t.ex. friskvärd, organsystem, pubertet och sexualitet

Den naturvetenskapliga världsbilden förr och nu samt universums och jordens historia

Hållbar utveckling - miljökunskap, ekosystem, biologisk mångfald, energisystem, energiflöden

Teorier om livets uppkomst

Den levande organismens byggnad och funktion från molekylär nivå till organnivå

Astronomi och rymden

Vardagens kemi Ämnesdidaktik (15hp):

Begreppsbildning och modelltänkande i de naturvetenskapliga ämnena.

Teorier och praktiska exempel på hur undervisning kan utgå från samt utveckla elevers

intresse av och kunskaper i naturvetenskap i åk 4-6.

Teorier och praktiska exempel på olika undervisningsmetoder, exempelvis tematisering,

problemlösning, undersökningar, experiment och exkursioner.

Praktiska exempel samt teorier om hur utomhusmiljön och friluftspedagogik kan utgöra

utgångspunkt i lärandet av naturvetenskap.

Teorier och praktiska exempel på utvärdering, dokumentation samt kommunikation av elevers

kunskapsutveckling i naturvetenskap i åk 4-6

Bedömning och betygsättning i de naturvetenskapliga ämnena i åk 4-6



Sid 39 (68)

Praktik och teori gällande planering, genomförande och utvärdering av undervisning i

naturvetenskap som eget arbetsområde eller integrerat i andra arbetsområden i åk 4-


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt







Förkunskapskrav



Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Kurslitteratur

Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya

idéer. Lund: Studentlitteratur.

Skoog, Inga-Britt (2001). Teknikens värld – flickors värld. Akademisk avhandling. Lärarhögskolan i

Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, HLS

förlag



Sid 40 (68)

Brügge, Birgitta; Glantz, Matz; Sandell, Klas (red). (2007). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber

(264 s.)

Elfström, Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och

naturvetenskap – upptäcka, utforska och lära. Stockholm: Liber AB.

Gallas, Karen ( 1995), Talking Their Way Into Science. Hearing children’s questions and theories,

responding with curricula. Teacher Collage, Columbia University, New York and

London: Tachers Collage Press

Hewitt, Paul m.fl.(2007). Conceptual integrated science. London: Addison-Wesley. (668 s.)

Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof; Wohlin, Ammi (red).(2004). Utomhusdidaktik. Lund:

Studentlitteratur. (209 s.)

Löfgren, Lena ( 2009). Everything has its processes, one could say. A longitudinal stydy following

students´ideas about transformations of matter from age 7 to 16. Malmö: Malmö

högskola. (504 s.)

Magntorn, O. & Helldén, G. (2005). Student-Teachers’ Ability to Read Nature: Lund: Reflections on their own learning in ecology. International Journal of Science Education, 27 (10), 1229-1254. Magntorn, O. & Helldén, G. (2006). Reading Nature- experienced teachers’ reflections on a teaching sequence in ecology: implications for future teacher training NorDiNa (5), 61-81

Vikström, Anna (2005): Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och

lärande I grundskolans biologi. Luleå: Luleå tekniska universitet.

NoTnavet: Kemiskafferiet

http://www.skolutveckling.se/notnavet/kemi/kemiskafferiet.shtm

Nordlab:http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/trialunits.html

Näs, Helena & Ottander, Christina (2008). Student reasoning while investigating plant material

NorDiNa 4(2), 178-191

Sjöberg, Staffan (1997). I uppfinnarens verkstad. Uppsala: reklam & katalogtryck. (144 s.).

Gällande styrdokument för grundskolan www.skolverket.se

http://www.skolutveckling.se/notnavet/kemi/kemiskafferiet.shtm



Sid 41 (68)

Musik för åk 4–6 I, 15 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

·Kommunikation med musik

·Barns musikaliska utveckling

·Barns kreativa inlärningsstrategier samt musikaliska uttryck

·Bruksspel och ackompanjemang på gitarr/piano.

·Sång, kör och ensemble

·Skapande med musik, text och rörelse

·Musik och IKT

·Betydelsen av musik för barns lärande

·Att planera, organisera, leda och genomföra musikaliska aktiviteter i årskurs 4–6

·Att analysera och reflektera över arbetet i ett didaktiskt perspektiv

· Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande visa




Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, workshops,

laborationer/tillämpningsövningar, individuellt arbete, grupparbete och handledning.

Examination


förmågor.



Sid 42 (68)


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur Allmänt estetiska ämnen i skolan Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen. (finns för utskrift på www.mah.se). Marner, Anders (2005). Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå, Umeå universitet. Pramling Samuelsson, Ingrid, Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm : Norstedts akademiska förlag, 2008 - Vetenskapsrådets rapportserie (2006). Uttryck, intryck, avtryck - lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. ISBN 1651-7350 Vygotskij, Lev Semenovic (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg : Daidalos Musik Artikelkompendier och arbetsmaterial för de olika områdena inom momentet. Institutionen för estetiska ämnen. Gren, Katarina, Nilsson, Birger, Musikskatten; Tips- och idébok. Mölndal 1998. Musikförlaget Lutfisken AB. 280 s. Gren-Nilsson (1990). Kompa enkelt på gitarr. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB. 64 s Hanken, Ingrid Maria, Johansen, Geir: Musikkundervisningens didaktikk. Oslo : Cappelen akademisk forl., Cop. 1998 - 242 s. Håkansson, Karin; Andersson, Andreas (2005) Hiphopboken. Stockholm: Gehrmans Musikförlag

Johansson, Leif : Ensembleledning : ledarskap i mindre musikgrupper Lund : Studentlitteratur, 2005 - 181 s.

http://www.mah.se/



Sid 43 (68)

Lindholm, Marian & Sundqvist, Johan (2002). Da Capo. Musik för åk 5. Hestra: Isabergs förlag. Lindholm, Marian & Sundqvist, Johan (2002). Da Capo.Musik för åk 3 – 4. Hestra: Isabergs förlag. Läroplan och kursplaner i musik samt musikrelaterade program. Skolverket: http://skolverket.se Sandberg, Ralf; Heiling, Gunnar; Modin, Christer : Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) : musik. Stockholm : Skolverket : b Fritzes [distributör], 2005 - 196 s. Söderman, Johan & Folkestad, Göran (2008). Kunskap genom rap. Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism. I: Pedagogisk forskning i Sverige, 2008, årg, 13, Nr 1.

http://skolverket.se/



Sid 44 (68)

Musik för åk 4–6 I–II, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll Musik för åk 4–6 I (15hp)

· Kommunikation med musik

· Arbetsformer och arbetssätt för utvecklande av kreativa musikaliska metoder och tekniker

· Barns musikaliska utveckling.

· Barns kreativa inlärningsstrategier samt musikaliska uttryck

· Bruksspel och ackompanjemang på gitarr/piano.

· Sång, kör och ensemble

· Musik och IKT

· Skapande med musik och text, arrangering och komposition

· Betydelsen av musik för barns lärande

· Att planera, organisera, leda och genomföra musikaliska aktiviteter i årskurs 4–6

· Att analysera och reflektera över arbetet i ett didaktiskt perspektiv

Musik för åk 4–6 II (15hp) Kursen fördjupar de konstnärliga färdigheterna i Musik för åk 4–6 I. Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande visa




Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, workshops,

laborationer/tillämpningsövningar, individuellt arbete, grupparbete och handledning.

Examination



Sid 45 (68)


förmågor.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur Allmänt estetiska ämnen i skolan Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen. (finns för utskrift på www.mah.se). 285 s. Marner, Anders (2005). Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå, Umeå universitet. (144 s.) Marner, Anders (2000). Kreativitet - några perspektiv. I Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 2/3 Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning Pramling Samuelsson, Ingrid, Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm : Norstedts akademiska förlag, 2008 - 160 s. Vetenskapsrådets rapportserie (2006). Uttryck, intryck, avtryck - lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. ISBN 1651-7350 Vygotskij, Lev Semenovic; Öberg Lindsten, Kajsa : Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg : Daidalos, 1995 - 111 s. Ängquist, Lisa (2000). Kreativitet - ett historiskt perspektiv. I Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 2/3 Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning Musik Artikelkompendier och arbetsmaterial för de olika områdena inom momentet. Institutionen för estetiska ämnen. Gren, Katarina, Nilsson, Birger, Musikskatten; Tips- och idébok. Mölndal 1998. Musikförlaget Lutfisken AB. 280 s. Gren-Nilsson (1990). Kompa enkelt på gitarr. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB Hanken, Ingrid Maria, Johansen, Geir: Musikkundervisningens didaktikk. Oslo : Cappelen akademisk

http://www.mah.se/



Sid 46 (68)

forl., Cop. 1998 - 242 s. Johansson, Leif : Ensembleledning : ledarskap i mindre musikgrupper Lund : Studentlitteratur, 2005 - 181 s. Klingfors, Gunno. (2003). Retro.nu – nya perspektiv på musikens historia. Stockholm: Liber Lindholm, Marian & Sundqvist, Johan (2002). Da Capo. Musik för åk 5. Hestra: Isabergs förlag. Lindholm, Marian & Sundqvist, Johan (2002). Da Capo.Musik för åk 3 – 4. Hestra: Isabergs förlag. Läroplan och kursplaner i musik samt musikrelaterade program. Skolverket: http://skolverket.se Nilsson, Bo (2003). ”I can alway make another one!” – Young musicians creating music with digital tools. I: Sam Leon (red) Musicianship in the 21st century. Issues, Trends & Possibilities. The Rocks, Sidney: Australian Music Center. Sandberg, Ralf; Heiling, Gunnar; Modin, Christer : Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) : musik. Stockholm : Skolverket : b Fritzes [distributör], 2005 - 196 s. Väkevä, Lauri (2010) Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 2010, 27:1 (59 – 70)

http://skolverket.se/



Sid 47 (68)

Bild för åk 4–6 I–II, 30 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Bild för åk 4–6 I (15hp)

Kommunikation med bild

Tekniker och metoder inom två- och tredimensionell bild

Bildframställning och grundläggande kunskaper om bildmässiga uttrycksmedel

Barns bildutveckling och perceptuella förmåga

Bilders innehåll, utformning och funktioner

Tolkning och analys av barn- och ungdomskulturens bilder ur ett makt- köns och etnicitetsperspektiv

Bildens och visualiseringens betydelse för konkretisering av stoff i olika ämnesinnehåll

Betydelsen av bildskapande för barns lärande

Att planera, organisera, leda och genomföra undervisning i bild i årskurs 4–6

Att analysera och reflektera över arbetet i ett didaktiskt perspektiv

Bild för åk 4–6 II (15hp) Kursen fördjupar de konstnärliga färdigheterna i Bild för åk 4–6 I. Förväntade studieresultat





Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, laborationer och grupparbete.

Kursarbetet genomförs både i grupp och individuellt, i såväl lärarledda som självständiga former. IKT-

inslag förekommer kontinuerligt.



Sid 48 (68)

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt visuellt genom uppvisade

färdigheter och förmågor.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Allmänt estetiska ämnen i skolan Alerby, Eva; Jórunn Elídóttir, Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund : Studentlitteratur, 2006. 224 s. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen. (finns för utskrift på www.mah.se). 285 s. Lindgren, Monica, Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Göteborg, 2006

Marner, Anders (2005). Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå, Umeå universitet. (144 s.) Pramling Samuelsson, Ingrid, Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm : Norstedts akademiska förlag, 2008 - 160 s. Vetenskapsrådets rapportserie (2006). Uttryck, intryck, avtryck - lärande, estetiska uttrycksformer

och forskning. ISBN 1651-7350 Vygotskij, Lev Semenovic; Öberg Lindsten, Kajsa : Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg : Daidalos, 1995 - 111 s. Bild för 4–6 II Bendroth Karlsson, Marie: Bildskapande i förskola och skola. Lund : Studentlitteratur, 1998 - 232 s. Berefelt, Gunnar : ABSe om bildperception. Stockholm : Centrum för barnkulturforskning, 1997 - 72 s. Eriksson, Yvonne; Göthlund, Anette : Möten med bilder : analys och tolkning av visuella uttryck. Lund : Studentlitteratur, 200. 180 s. Fagerholm, Erik, Abramson, Lars (red.) (2006), Filma bättre, Malmö: Liber



Sid 49 (68)

Gullberg- Öhman, Lisa, Movere att sätta kunskap i rörelse, en analys av ett ämnesintegrerat arbete i bild och samhällskunskap. Malmö: Holmbergs, 2006. 142 s. Hansson, Hasse, Karlsson, Sten- Gösta, Nordström, Gert Z: Seendets språk- ett exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur, 2006.179 s. Karlsson, Sten-Gösta; Lövgren, Staffan: Bilder i skolan. Lund : Studentlitteratur, 2001 - 256 s. Kelby, Scott : Photoshop CS3 för digitalfotografer Adobe Photoshop CS3 för digitalfotografer. Sundbyberg : Pagina, 2007. 474 s. Kleiner, Fred S. och Mamiya, Christin (2006), Gardner´s Art Through The Ages A Concise History, Belmont, Calif., USA: Thomson Wadsworth, s. 345-435. Löfstedt, Ulla : Barns bildskapande : teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping : Jönköping Univ. Press, 2004 - 54. Marner, Anders; Örtegren, Hans : (2008) Bild – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm : Myndigheten för skolutveckling Sisefsky, Jan. (1995) Om färg. Västerås: ICA bokförlag, s 34-59. Kompendium köpes från institutionen. Skolverket: Kursplan 2000 i Bildämnet. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=11&id=2087&extraId= Parsons, Michael John : How we understand art :b a cognitive developmental account of aesthetic experience. Cambridge : Cambridge U.P., 1987. 159 s. Tidskriften Foto (2007), Digitala systemkameraskolan (red. Jan Almlöf). Beställes genom Tidskriften Foto, Allers förlag. Wetterholm, Hans: En bildpedagogisk studie: Lärare undervisar och elever gör bilder. Studia

psychologica et paedagogica. Series alltera. No 158. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola,

2001.

Åsén, Gunnar (2006), ”Varför bild?”, i Lundgren, Ulf P., Uttryck, intryck, avtryck. Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006, Stockholm Uppsala: Vetenskapsrådet, Uppsala universitet, s. 107-122. http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H Referenslitteratur Klarén, Ulf. (1996) Vad färg är. Stockholm: HLS förlag

Koblanck, Henriette; Westberg, Thure, Typografi och grafisk design. Stockholm : Bonnier utbildning, 1997 ; (Arlöv – 216 Warshaw, Josie (2004) Prismas stora Keramikbok, Prisma,Stockholm

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=11&id=2087&extraId

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=11&id=2087&extraId

http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H

http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H



Sid 50 (68)

Slöjd åk 4–6 I, 15 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Slöjdprocesser: introduktion; från idé till färdiga resultat

Estetisk kommunikation

Hantverk: arbeta med färg, form, teknik och material

Hantverk-textil: fiber, garn och tyg – utforskande arbete, sömnad för grundskolan

Hantverk-trä och metall: handverktyg, grundläggande tekniker

Material och tillverkning i relation till hållbar utveckling

Formgivning

Kreativitet: introduktion; teori och workshop

Säkerhet i slöjdsalen

Kulturarv och kulturyttringar

Genusperspektiv på slöjd






Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier,

hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, tematiska studier, problem- och processinriktat

arbetssätt och grupparbete. Kursarbetet genomförs både i grupp och individuellt, i såväl lärarledda

som självständiga former. IKT-inslag förekommer kontinuerligt.

Examination





Sid 51 (68)


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Didaktisk litteratur

Borg, Kajsa & Lindström, Lars (2008). Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd. Stockholm :

Lärarförbundets förlag

Gustavsson, Bernt (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur

Hasselskog, Peter (2009). "Slöjdämnet och genus.” KRUT nr 133/134

Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber

Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Artikelkompendium. Institutionen för estetiska ämnen.

Textil

Arvidsson, Harry, Johansson, Svante & Persson, Ethel (2002) Säker arbetsmiljö i textilslöjd och

textila utbildningar. Solna : Ekelund

Bertilsson, Cecilia & Hellmark, Mats (2008) Grön design. Stockholm : Naturskyddsföreningen

Brieditis, Katarina (2000). Lust att sticka. Stockholm: Natur och Kultur

Gibson, Linda, Leijer, Dagmar & Knox, Laura (2007) Sy kläder: [nya grundboken i klädsömnad :

praktiska anvisningar steg för steg]. Wahlström & Widstrand

Kjellberg, Anders & Bay Pedersen, Gitte (2005). Sy : den kompletta sömnadshandboken. Västerås

Lindén Ivarsson, Anna-Stiina, Brieditis,Katarina & Evans, Katarina (2004) Do Redo : konsten att

slakta en tröja. Stockholm : Alfabeta/Anamma

Munters, Ninni (1989). Textil materiallära. Liber Utbildning AB



Sid 52 (68)

Nilson, Karl Gustaf (1999). Färglära: KG Nilsons färglära. Stockholm : Carlsson

Paetau Sjöberg, Gunilla (2009). Tova. Stockholm: Natur & Kultur

Wallin, Karin. (1997). Brickvävda band. Kompendium. Umeå: Inst. f. estetiska ämnen.

Wallin, Karin. (1997). Flätade och vävda band. Kompendium. Umeå: Inst. f. estetiska ämnen.

Trä- och metall

Dahlgren, Torbjörn, Wiström, Magnus & Wistrand, Sven (2004). Nordiska träd och träslag.

Stockholm : Stift. ARKUS. 4. Rev. uppl.


Scott, Ernest, Eklöf, Margareta & Mårtensson, Hans (1990). Stora snickarboken. Västerås: ICA

Sundqvist, Jögge, Skeidsvoll, Jostein & Nordin, Annika (2002). Slöjda i trä. Stockholm : Natur och

kultur



Sid 53 (68)

Slöjd för åk 4–6 I–II, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Slöjdprocesser: från idé till färdig produkt/gestaltning, reflektion och dokumentation

Hantverk: fördjupning och tillämpning av hantverket från kurs I

Slöjd i relation till hållbar utveckling

Formgivning

Kreativitet: teori och workshop

Säkerhet i slöjdsalen

Kulturarv och kulturyttringar, nationellt och internationellt

Genusperspektiv på slöjd

Orientering i forskning på området slöjd






Förkunskapskrav


Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier,

hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, tematiska studier, problem- och processinriktat

arbetssätt och grupparbete. Kursarbetet genomförs både i grupp och individuellt, i såväl lärarledda

som självständiga former. IKT-inslag förekommer kontinuerligt.



Sid 54 (68)

Examination




Kurslitteratur

Didaktisk litteratur

Birgerstam, Pirjo (2000). Skapande handling : om idéernas födelse. Lund : Studentlitteratur

Borg, Kajsa & Lindström, Lars (2008) Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd. Stockholm :

Lärarförbundets förlag

Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett

utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Ung kultur resurscentrum vid region

Värmland.

Hasselskog, Peter (2010). Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen. Göteborg: Institutionen för

mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet, diss.

Artikelkompendium. Institutionen för estetiska ämnen.

Textil

Arvidsson, Harry, Johansson, Svante & Persson, Ethel (2002) Säker arbetsmiljö i textilslöjd och

textila utbildningar. Solna : Ekelund

Bertilsson, Cecilia & Hellmark, Mats (2008) Grön design. Stockholm : Naturskyddsföreningen

Brieditis, Katarina (2000). Lust att sticka. Stockholm: Natur och Kultur

Gibson, Linda, Leijer, Dagmar & Knox, Laura (2007) Sy kläder: [nya grundboken i klädsömnad :

praktiska anvisningar steg för steg]. Wahlström & Widstrand

Kjellberg, Anders & Bay Pedersen, Gitte (2005). Sy : den kompletta sömnadshandboken. Västerås

Lindén Ivarsson, Anna-Stiina, Brieditis,Katarina & Evans, Katarina (2004) Do Redo : konsten att

slakta en tröja. Stockholm : Alfabeta/Anamma

Lundell, Laila & Windesjö, Elisabeth (2005) Stora vävboken. Västerås: ICA bokförlag

Munters, Ninni (1989). Textil materiallära. Liber Utbildning AB


Paetau Sjöberg, Gunilla (2009). Tova. Stockholm: Natur & Kultur

Wallin, Karin. (1997). Brickvävda band. Kompendium. Umeå: Inst. f. estetiska ämnen.

Wallin, Karin. (1997). Flätade och vävda band. Kompendium. Umeå: Inst. f. estetiska ämnen.



Sid 55 (68)

Trä-och metall

Dahlgren, Torbjörn, Wiström, Magnus & Wistrand, Sven (2004). Nordiska träd och träslag.

Stockholm : Stift. ARKUS. 4. Rev. uppl.


Scott, Ernest, Eklöf, Margareta & Mårtensson, Hans (1990). Stora snickarboken. Västerås: ICA

Sundqvist, Jögge, Skeidsvoll, Jostein & Nordin, Annika (2002). Slöjda i trä. Stockholm : Natur och

kultur

Abbot Mike (1996). Green Woodwork. Guild of masters craftstman publications ltd.



Sid 56 (68)

Dans och rörelse för åk 4–6 I, 15 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Uttryck och gestaltande förmåga

Dans- och rörelsepedagogisk lek

Kroppsuppfattning, rumsuppfattning och motorik

Dans och genus

Kreativitet, skapande och kommunikation

Danshistoria

Dansstilar

Integrering av dans och rörelse i skolans pedagogiska verksamhet. Förväntade studieresultat





Förkunskapskrav

Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops,

laborationer/tillämpningsövningar, individuellt arbete, grupparbeten och handledning.

Examination


förmågor.




Sid 57 (68)

Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Allmänt estetiska ämnen i skolan Alerby, Eva; Jórunn Elídóttir, Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund : Studentlitteratur, 2006. 224 s. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen. (finns för utskrift på www.mah.se). 285 s. Lindgren, Monica. Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Göteborg: Art Monitor, 2006. 213 s. Marner, Anders (2005). Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå, Umeå universitet. (144 s.) Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (Red.). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur, 2009. 270 s. Vetenskapsrådets rapportserie (2006). Uttryck, intryck, avtryck - lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. ISBN 1651-7350 Vygotskij, Lev Semenovic; Öberg Lindsten, Kajsa : Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg : Daidalos, 1995 - 111 s. Weissenrieder, Elisabeth : Skapandets kraft : för kunskap och utveckling. Stockholm : Runa, 2008 -

173 s.

Dans för 4-6 Bresler, Liora (Ed.), Knowing Bodies, Moving Minds. Towards Embodied Teaching and Learning. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, 2004. 223 s.

Ericson, Gertrud : Dans på schemat: beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne Lund: Studentlitteratur, 2000. 135 s. Gard, Michael (2008). When a boy´s gotta dance: new masculinities, old pleasures. Sport, Education and Society, 13, (2), 181-193.

Grönlund, Erna & Wigert, Anne (Red.). Röster om danspedagogik. Stockholm: Carlssons, 2004. 230 s.

Jagtøien, Greta Langlo; Hansen, Kolbjørn; Annerstedt, Claes; Claesson, Ulf; Handrum, Ragna : Motorik, lek och lärande. 1. uppl. : - Göteborg : Multicare ; Oslo, 2002. 244 s.



Sid 58 (68)

Lilian, Karina. Fridans: den modernistiska dansens utveckling. Solna: Naturia, 1989. 97 s.

Lindqvist, Anna (2007). Dansens plats i skolan. Tradition, utveckling och lärande i Skellefteå kommun. Umeå: Umeå universitet, 2007. 142 s.

Lindqvist, Anna. Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Umeå: Umeå universitet, 2010. 165 s. NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. (2008). Dans i skolan – en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan (Delrapport 1). Örebro: Örebro universitet, NCFF.

Nordberg, Marie (red.). Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber, 2008. 224 s. Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling, Niklas & Wallerstedt,

Cecilia. Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag, 2008. 160 s.

Sjöstedt Edelholm, Elisabet & Wigert, Anne. Att känna rörelse – en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlsson, 2005. 86 s.

Smith-Autard, Jacqueline M. The Art of Dance in Education. London: A & C Black Publishers, 2002. 227 s.

Thulin, Karin. Alla dessa rum. Om skapande, rörelse, lek och dans. Stockholm: Carlssons, 2007. 133 s. Ängquist, Lisa. Dansande ungdom – en etnologisk studie. Lund: Studentlitteratur, 2006. 129 s.



Sid 59 (68)

Dans och rörelse för 4–6 I–II, 30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:


Fastställande



Innehåll

Dans för åk 4–6 I (15hp)

Uttryck och gestaltande förmåga

Dans- och rörelsepedagogisk lek

Kroppsuppfattning, rumsuppfattning och motorik

Dans och genus

Kreativitet, skapande och kommunikation

Danshistoria

Dansstilar

Integrering av dans och rörelse i skolans pedagogiska verksamhet.

Dans för åk 4–6 II (15 hp) Kursen fördjupar de konstnärliga färdigheterna, genusperspektiv och danshistoria för 4-6 I. Förväntade studieresultat





Förkunskapskrav

Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops,

laborationer/tillämpningsövningar, individuellt arbete, grupparbeten och handledning.



Sid 60 (68)

Examination


förmågor.


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Allmänt estetiska ämnen i skolan Alerby, Eva; Jórunn Elídóttir, Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund : Studentlitteratur, 2006. 224 s. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen. (finns för utskrift på www.mah.se). 285 s. Lindgren, Monica. Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Göteborg: Art Monitor, 2006. 213 s. Marner, Anders (2005). Möten och medieringar. Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Monografier Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå, Umeå universitet. (144 s.) Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (Red.). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur, 2009. 270 s. Vetenskapsrådets rapportserie (2006). Uttryck, intryck, avtryck - lärande, estetiska uttrycksformer

och forskning. ISBN 1651-7350 Vygotskij, Lev Semenovic; Öberg Lindsten, Kajsa : Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg : Daidalos, 1995 - 111 s. Weissenrieder, Elisabeth : Skapandets kraft : för kunskap och utveckling. Stockholm : Runa, 2008 -

173 s.

Örtegren, Hans & Marner, Anders. En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett

mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2003. 137 s.

Dans 4-6 Bodland, Karin (Red.). Spår av dans. Människan, konsten och kunskapen. Karlstad: Karlstad



Sid 61 (68)

universitet, 2004. 85 s. Boman, Birgit (1986). Isadora Duncan och den svenska barndansen. Stockholm: B. Boman, 1986. 48 s. Bond, Karen E. & Stinson, Susan W. (2000). ”I Feel Like I´m Going to Take Off!”: Young People´s Experiences of the Superordinary in Dance. Dance Research Journal, 32, (2), 52-87.

Duesund, Liv. Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber, 1996. 175 s. Engel, Lis. Dans, dans, dans. Ideer og teori i praksis. København: Frydenlund, 2007. 126 s. Gard, Michael (2006). Men who dance & the Art of Masculinity. New York: Peter Lang, 2006. 236 s.

Hjort, Madeleine. Dans i världen. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1993. 335 s. Larsson, Håkan, Redelius, Karin & Fagrell, Birgitta (2007). ”Jag känner inte för att bli… en kille”. Om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 16, (2), 113-138.

Lindqvist, Anna. Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Umeå: Umeå universitet, 2010. 165 s. Shapiro, Sherry B. Toward Transformative Teachers: Critical and Feminist Perspectives in Dance Education. In Sherry B. Shapiro (Ed.), Dance, Power and Difference. Critical and Feminist Perspectives on Dance Education. Champaign. IL: Human Kinetics, 1998. 194 s.

Styrke, Britt-Marie. Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965. Umeå: Umeå universitet, 2010. 245 s.

Stinson, Susan W. (2005). The Hidden Curriculum of Gender in Dance Education. Journal of Dance Education, 5, (2), 51-57.

Thomas, Helen. The Body, Dance and Cultural Theory. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2003. 262 s.



Sid 62 (68)

Drama I för åk 4-6, 15 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Grundlärarprogrammets inriktning åk 4-6, 240 hp

Fastställande



Innehåll

- Drama som kommunikation och uttrycksform

- Drama som pedagogisk metod

- Dramatiska uttryck och verkningsmedel

- Röst och tal

- Grundläggande drama- och teaterpedagogiska metoder och teorier

- Fysiskt och muntligt berättande samt olika former av dramatiska berättartekniker

- Dramatisk gestaltning av stoff i olika ämnen

- Drama, t.ex. forumspel och rollspel, som metod för arbete med socialt samspel, problemlösning och konflikter

- Att planera, organisera, leda och genomföra drama- och teaterarbete med elever i fritidshem, samt att analysera och reflektera över arbetet ur ett didaktiskt perspektiv

- Att analysera och reflektera över arbetet i ett didaktiskt perspektiv







Sid 63 (68)


Förkunskapskrav


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Skall kompletteras

Eskild, Hilde och Hambro, Benedicte (2005). Snick och snack en praktisk bok om muntligt berättande.

Stockholm Liber AB.

Fleming, Michael (1998). Starting drama teaching. London: David Fulton publishers.

Lundqvist Falk, Åsa (1998). Klassrummet en plats för lek lust och mening. Umeå: Umeå Universitet .

Nilsson, Björn och Waldemarsson, Anna-Karin (1994). Kommunikation –samspel mellan människor.

Lund: Studentlitteratur.

F Sternudd, Mia Maria. Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra dramapedagogiska

perspektiv-dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala studies in Education 88. Uppsala universitet.



Sid 64 (68)

Drama II för åk 4-6, 15 högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx


Kurskod: 6xxxxx



Huvudområde:

Nivå: Grundnivå


Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Grundlärarprogrammets inriktning åk 4-6, 240 hp

Fastställande



Innehåll

Kursen fördjupar de konstnärliga färdigheterna i relation till Drama I

- Drama som kommunikation och uttrycksform

- Drama som pedagogisk metod

- Dramatiska uttryck och verkningsmedel

- Röst och tal

- Grundläggande drama- och teaterpedagogiska metoder och teorier

- Fysiskt och muntligt berättande samt olika former av dramatiska berättartekniker

- Dramatisk gestaltning av stoff i olika ämnen

- Drama, t.ex. forumspel och rollspel, som metod för arbete med socialt samspel, problemlösning och konflikter

- Att planera, organisera, leda och genomföra drama- och teaterarbete med elever i fritidshem, samt att analysera och reflektera över arbetet ur ett didaktiskt perspektiv

- Att analysera och reflektera över arbetet i ett didaktiskt perspektiv






Sid 65 (68)



Förkunskapskrav


Examination


förmågor.

Tillgodoräknande


Generella

lärarkompetenser


kursen


du ha utvecklat;






förhållningssätt


Kurslitteratur

Skall kompletteras

Ett kompendium om simuleringar och rollspel, Simuleringar Teorier och metodtips, sammanställt av

Anders Bek.

Hansson, Yngve (2004). Simuleringar för lärande och insikt. Stockholm: Gothia (150 s).

Jackson, Tony (1993) 2 rew ed. Learning through theatre – new perspectives on theatre in education.

placeCityLondon: Routledge 295 s)

Mellberg, Britt-Marie (2000) : Rörelselek : en metod att stimulera barns utveckling. Stockholm : Liber



Sid 66 (68)

O´Neill, Cecily & Lambert, Alan (1991).Drama Structures A practical handbook for teachers.

Portsmouth: Heinemann Educational Books, Inc.

Olofsson, Birgitta (1996) : De små mästarna : om den fria lekens pedagogik. Nycander, Maud Stockholm : HLS.

Sjöstedt-Edelholm, Elisabet; Wigert, Anne (2005) : Att känna rörelse : en danspedagogisk metod.

Stockholm : Carlsson.



Sid 67 (68)

Examensarbete –30 högskolepoäng



Kurskod: 6xxxxx


Huvudområde:



Utbildningsområde:

Betygsgrader:

Programtillhörighet: Grundlärarprogrammets inriktning åk 4-6

Fastställande



Innehåll

Examensarbetet syftar till att sammanlänka utbildningens olika delar – ämnesstudier, ämnesdidaktik,

utbildningsvetenskaplig kärna och VFU – med den kommande yrkesverksamheten och ska svara mot

utbildningens examensmål.

Kursen ska resultera i författandet av ett självständigt vetenskapligt arbete/uppsats som

kursdeltagarna ska försvara vid ett granskande seminarium. I uppsatsen kan varierande tonvikt läggas

vid utbildningens olika aspekter, exempelvis vad avser relationen mellan ämnesinnehåll och

ämnesdidaktik, liksom kopplingen till utbildningsvetenskaplig kärna, men samtliga aspekter bör vara

beaktade.

Vid gestaltande examensarbete

Utöver ovanstående innehåller kursen ett gestaltande arbete utifrån valda frågeställningar med ett

didaktiskt syfte relevant för estetiska läroprocesser och de estetiska ämnenas respektive fält.




visa fördjupad kunskap om relevant teori och metod i relation till det studerade

ämnet/ämnena och ämnesdidaktiken samt i relation till Utbildningsvetenskaplig kärna och

VFU

visa goda kunskaper om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder

visa fördjupad förståelse kring relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

och dess betydelse för yrkesutövningen


visa fördjupad förmåga att självständigt formulera forskningsproblem inom området som

anknyter till fronten för relevant teori och tillämpning



Sid 68 (68)

visa fördjupad förmåga till planering och genomförande av en vetenskaplig studie samt analys

av insamlad information i förhållande till studiens syfte. Förmåga att bedöma etiska aspekter i

vetenskapligt arbete skall visas

visa fördjupad färdighet att självständigt författa och försvara en vetenskaplig uppsats i

enlighet med etablerade vetenskapliga normer gällande språkbruk och formalia


visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt reflektera över det egna forskningsarbetet

och bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen,

ämnesområden och ämnesdidaktik.

visa fördjupad förmåga att självständigt genomföra kritisk granskning av och sätta in andras

arbete i ett vidare teoretiskt och praktiskt perspektiv samt föreslå en utveckling av hur ett

aktuellt problemområde alternativt kan behandlas.

visa fördjupad förmåga att på ett konstruktivt sätt såväl ge som ta emot kritik samt visa

fördjupadförmåga till dialog om innebörden av vetenskapligt arbete.

Dessutom gäller för gestaltande examensarbeten

För godkänd kurs skall den studerande utöver ovanstående dessutom kunna:

genomföra en gestaltning och vetenskaplig undersökning inom valda frågeställningar där

didaktiskt syfte, teoretisk analys och gestaltning integreras.

Förkunskapskrav


Undervisningen består av introduktion, handledning såväl gruppvis som individuell, litteraturstudier

samt seminarier.

Examination

Examination sker genom att den studerande försvarar sin uppsats samt opponerar på en annan

kursdeltagares uppsats vid ett granskande seminarium.

Vid gestaltande examensarbete

För godkänd kurs i gestaltande examensarbete krävs att den studerande deltagit aktivt vid de

obligatoriska seminarierna, presenterat och försvarat ett gestaltande examensarbete där såväl den

gestaltande som den vetenskapliga delen behandlas. Innehållet i arbetet ska motsvara de förväntade

studieresultaten samt att studenten genomfört en godkänd opposition på ett annat arbete.

Tillgodoräknande


Kurslitteratur

Kurslitteratur är specifik för varje inriktning och ämnesområde

sid 1 (68) kursplaner inom utbildningsvetenskaplig … · • pedagogiskt ledarskap, sociala...

Documents