skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i ... · skyddat boende för våldsutsatta...

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland

Ingrid Gustavsson

Meddelandeserien 2008:2

1 Sammanfattning ........................................................................................

2 Bakgrund ................................................................................................. 3

2.1 Inledning ........................................................................................... 3

2.2 Uppdrag ............................................................................................ 6 2.2.1 Bakgrund till uppdraget ................................................................ 6

2.3 Metod ................................................................................................. 7

3 Definition av och grundantaganden om våld i nära relationer ............. 9

3.1 Definition av våld ........................................................................... 10 3.1.1 FN:s definition av våld mot kvinnor .......................................... 10 3.1.2 Alternativ Til Vold:s (ATV, Olso), definition av våld ............... 10 3.1.3 FN:s Barnkonvention från 1989 om barn och våld .................... 11

3.2 Olika former av våld ...................................................................... 12

3.3 Definition av ”nära relationer” ..................................................... 14

3.4 Grundantaganden om våld i nära relation ................................... 15

3.5 Barnperspektivet ska vara överordnat ......................................... 16

4 Generella aspekter på Skyddat boende ................................................. 20

4.1 Definition skyddat boende ............................................................. 20

4.2 Vilka behöver ett skyddat boende med personal dygnet runt? .. 21

4.3 Behov hos våldsutsatta kvinnor och barn .................................... 22 4.3.1 Våldsutsatta kvinnor ................................................................... 23 4.3.3 Våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld ................................. 27

4.4 Vårdfläta och vårdval .................................................................... 30 4.4.1 Behov av olika typer av boende ................................................. 32

4.5 Statistik ............................................................................................ 32

4.6 Nuvarande lagstiftning och regelverk .......................................... 34

4.7 Hur har andra gjort? ..................................................................... 36

5 Hur ser läget ut i Halland för våldsutsatta med behov av skyddat boende? ..................................................................................................... 43

6 Förslag ................................................................................................... 48

Referenser ................................................................................................. 56

1

1 Sammanfattning Regering och riksdag, både den nuvarande och den förra, har uppmärksammat kvinnofrid/våld i nära relationer. Det pågår ett flertal satsningar inom området. Regering och riksdag har tydligt visat på behovet av ambitions- och kvalitetshöjning när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn. Uppdraget i den här utredningen är att undersöka förutsättningarna för ett skyddat boende med personal för våldsutsatta i Hallands län. Utredningen har genomförts med hjälp av intervjuer med aktörer på området, studiebesök på kvinnojourer, kommunala skyddade boenden och kriscentra, samt litteraturstudier. Länets kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, polismyndigheten och åklagarmyndigheten har varit uppgiftslämnare. Definitioner och grundantaganden om våld i nära relationer redovisas i kapitel tre. Det behöver finnas ett differentierat utbud av boendealternativ för de kvinnor och barn som är utsatta för våld i sina nära relationer. Behoven varierar mellan olika kvinnor och barn. Skydd och omhändertagande avpassat till de mer traumatiserade kvinnorna och barnen som har stort skydds- och omhändertagande behov saknas idag i länet. Lagstiftningen har skärpts sedan 20070701 och innebär ett större åtagande för socialtjänsten när det gäller att ge möjligheter till den våldsutsatta kvinnan att förändra sin situation. Barnen är offer för brott och de ska uppmärksammas som varande i behov av stöd och hjälp.

2

Om du lever med våld i nära relationer i Halland idag kan du i princip endast erbjudas boende på hotell eller kvinnojour i den akuta situationen. Kvinnojouren påtalar att barnens situation i kvinnojourernas boenden är otillfredsställande och att kvinnor med funktionshinder och/eller missbruksproblematik ej kan beredas plats. Utredningen resulterar i ett förslag om hur ett skyddat boende med personal dygnet runt kan organiseras i Hallands län.

Ingrid Gustavsson

13 februari 2008

3

2 Bakgrund

2.1 Inledning Regering och riksdag, både den nuvarande och den förra, har uppmärksammat kvinnofrid/våld i nära relationer. De har tydliggjort ansvar, skärpt lagstiftningen inom området och det pågår nu en kraftig satsning av ekonomiska medel för att höja ambitionsnivån, kvaliteten samt utöka insatserna till våldsutsatta i nära relationer. I SoU 2006:65 (”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor”) framhölls vikten av att socialtjänsten fortsätter att utveckla metoder för det förebyggande arbetet och för stödet till våldsutsatta kvinnor.

”Socialtjänsten bör särskilt uppmärksamma barns situation när det förekommer våld i familjen, kvinnor som har behov av ett skyddat boende ska ha rätt till detta. Detta behöver dock inte alla gånger innebära skyddat boende i den egna kommunen. Kvinnor med funktionshinder och kvinnor med missbruksproblem ska ha en större tillgång till skyddat boende, än vad som är fallet i dag. Kommunerna kan behöva gå samman länsvis eller i andra grupperingar för att lösa situationen med skyddat boende, på samma sätt som gjorts beträffande ungdomar som utsatts för hedersrelaterat våld. På länsnivå bör man kartlägga behovet för att kunna anpassa insatserna efter de behov som finns”.

I IMS-rapporten ”Utfall och effekter av sociala metoder för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer” som kom i slutet av 2006 dras slutsatsen att det finns verkningsfulla arbetssätt. Det gäller åtgärder som är kopplade till skyddat boende. Man

4

konstaterar att kvinnor utsatta för våld i nära relationer är en heterogen grupp med olika behov. Flera av behandlingsinsatserna gäller kvinnor i en socialt utsatt situation, andra gällde kvinnor som led svårt av posttraumatiskt stressyndrom. Andra kvinnor var mer välbeställda. Vissa kvinnor hade varit utsatta för grovt våld andra för lindrigt. Vissa hade lämnat mannen, andra önskade förändra relationen så att hon kunde fortsätta äktenskapet. Kvinnor med så olika behov behöver olika slag av insatser. IMS rapporten framhåller att skyddat boende är en viktig insats i svenska sammanhang. Flera studier av dem som granskats har visat att de kvinnor som vistats i skyddat boende och i det sammanhanget fått särskilda insatser visat tydliga indikationer på det skyddade boendets positiva effekt. Effekterna på längre sikt är ökad livskvalitet, ökat upplevt socialt stöd, minskat psykiskt våld och depression. Regeringen beslutade 2007-11-15 om en handlingsplan mot våld i nära relationer. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper.

I slutet av 2007 öppnades på uppdrag av regeringen en ny stödtelefon för våldsutsatta kvinnor, Kvinnofridslinjen (020-505050), ett kostnadsfritt nummer som inte syns på telefonräkningen. De som ringer får vara anonyma och de som svarar har tystnadsplikt. Stödtelefonen är bemannad dygnet runt av utbildad personal. Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnofridslinjen, menar att mörkertalet när det gäller våld i nära relation är mycket stort, skillnaderna mellan olika län beror ofta på hur väl rättsväsendet och andra delar av samhället arbetar med

5

frågan. Ett aktivt och framgångsrikt arbete leder ofta till att fler vågar anmäla. Kvinnofridslinjen invigdes den 4 december och fick under de två första veckorna ta emot över 1 000 samtal, eller ungefär 70 samtal per dygn. Stödtelefonen är bemannad dygnet runt av utbildad personal, som ger personligt stöd och information om de lokala hjälpinsatser som finns. Regering och Riksdag har tydligt angett inriktningen. Kvinnor med funktionshinder och missbruksproblematik nämns särskilt. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med ett flertal uppdrag att utarbeta allmänna råd/riktlinjer/utvärderingar för arbetet med våld i nära relationer. När det gäller dokumentation/sekretess kommer den utredningen att vara klar under hösten 2008. IMS har uppdrag att ta fram utvärderingar av insatser till barn, kvinnor och män. Arbetet beräknas vara klart 2010-2011.

”Han griper tag om hennes nackhår. Dunkar ner hennes huvud i tallriken och kör runt ansiktet bland sås, nötstek och potatis. Linda får blodsmak i munnen. Om det är hennes eget blod eller stekens går inte att avgöra. Under alla omständigheter blir hon sittande med ansiktet i maten tills han har lämnat rummet. Han bör inte se henne sådan. Det skulle bara göra honom mer äcklad”.

Ur Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst Våld i nära relationer skapar känslor på individnivå hos barn och vuxna av bland annat skuld och skam. Även på samhällsnivå väcks känslor. Ämnet har fått stort utrymme i medierna och väcker engagemang. Det behöver ske satsningar på den vårdfläta som kan erbjuda hjälp att stoppa våldet till både män, kvinnor och barn som lever med våld i nära relationer. Genom att lindra skadeverkningar och utveckla kunskapsbaserade behandlingsmetoder kan vi öka möjligheterna till trygghet och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling.

6

Denna utredning handlar om skyddat boende med personal för våldsutsatta i nära relationer.

2.2 Uppdrag Uppdraget är att undersöka förutsättningarna för ett skyddat boen-de med personal för våldsutsatta i Hallands län. Utredningen syftar till att presentera alternativa former, organisation, finansiering och lokalisering av ett Skyddat boende i Halland. Utredningen skall resultera i ett förslag som ska underställas samtliga huvudmän för ställningstagande.

2.2.1 Bakgrund till uppdraget Under våren 2007 träffades ett regionalt nätverk för kvinnofrid/familjerelaterat våld för att utveckla arbetet i länet med våld i nära relationer. I nätverket ingick representanter från samtliga kommuner i länet, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, polismyndigheten, länsstyrelsen och åklagar-myndigheten. Vid sitt första möte (2006-02-16) beslutade nätverket att formera mindre arbetsgrupper, vilkas uppgift är att formulera förslag på fortsatt arbete inom fyra olika områden; skyddat boende, barnrättscentrum, insatser för män och kompetensutveckling för personal. De tre förstnämnda områdena resulterade i de tre nu pågående utredningarna på Region Halland.

För att skapa förutsättningar till ett skyddat boende med de kvalitativa krav som är rimliga att ställa, framstod det som önskvärt att pröva möjligheterna till en regional samverkan. Ingen av Hallands kommuner ansåg att det var möjligt att driva en sådan verksamhet på egen hand.

7

Akutläkaren koncentrerar sig på patientens (Lindas) näsa som han försiktigt undersöker. Brott på näsbenet medför under alla omständigheter smärtor och obehag men patienten har haft tur, slaget har träffat underkanten av näsbenet, så det är den nedersta delen av benet som gått av. ”Hur gick det till?” ”Fall på hal gångstig” svarar sjuksköterskan ”Jaså” säger läkaren, väl medveten om att den vanligaste orsaken till brott på näsbenet är slagsmål. Högst sannolikt har patienten blivit utsatt för våld av sin partner, men det angår ju inte honom. Han vänder sig till patienten. ”Räkna med omkring 4 veckor. Antingen du behöver opereras eller inte. Och håll dig borta från ishala stigar i fortsättningen” ler han mot patienten innan han lämnar undersökningsrummet för nästa patient.

Ur Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst

2.3 Metod Utredningen har gjorts med hjälp av intervjuer med utvalda företrädare för några av de olika verksamheter som idag är verksamma i landet. Kommunalt och ideellt drivna skyddade boenden har besökts. Uppsala kommuns kommunala skyddade boende, Stockholms stads Kriscentrum för kvinnor (boendet), Alla kvinnors hus i Stockholm som drivs av en frivilligorganisation, Göteborgs stads skyddade boende, Malmö stads skyddade boende, Gryning Vård AB, Mannergården i Kungsbacka som är ett skyddat boende för flickor med hedersrelaterad problematik, Kvinnojourerna i länet och i Jönköping. Intervjuer har genomförts med företrädare för kommunerna i Hallands län. Studier av litteratur, tillgänglig dokumentation från skyddade boenden och information från webbsidor har inhämtats.

8

Utredningen har delrapporterats efterhand i det regionala nätverket i länet, till socialchefer/motsvarande i länets kommuner, samt till socialnämndspresidierna i länet. Länets kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården i Halland, Polismyndigheten och åklagarmyndigheten har varit uppgiftslämnare. I slutfasen har huvudmän och aktörer fått lämna synpunkter på utredningens innehåll och formuleringar när det gäller definitioner och grundantaganden om våld.

9

3 Definition av och grundantaganden om våld i nära relationer Vad som avses med begreppen ”Våld” och ”Nära relation” kan vara viktigt att tydliggöra. I kapitlet tas även grundantaganden om våld upp. Socialstyrelsen talar i ”Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor. Slutredovisning”(2002) om att forskare inom området i allt högre grad använder en ekologisk förklaringsmodell till våld i nära relationer. Den innebär en förståelse för samspelet mellan personliga, situationsbetingade, och sociokulturella faktorer. Enligt denna ekologiska modell är det inte en enstaka faktor som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande faktorer.

Struktur Samhälle Relationen

Gärningsmannen som individ

Struktur: Normer, acceptans av våld, maskulina ideal, rigida könsroller Samhälle: Påfrestande sociala förhållanden, gruppnormer legitimerar våldet, isolering av kvinna och familj Relationen: Bristande förmåga att hantera relationer, äktenskaplig konflikt, mannen tar kontroll och fattar beslut Individen: Bevittna våld i uppväxthemmet, bristande omvårdnad i barndomen, individualpsyk. faktorer, missbruk

Ur SoS ”Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor”, 2002

10

3.1 Definition av våld

3.1.1 FN:s definition av våld mot kvinnor FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993 och skrevs under av Sverige som medlemsstat. I deklarationens första artikel definieras våld mot kvinnor.

”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Detta innebär att våldet omfattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i hemmet och i samhället.”

Enligt deklarationen är mäns våld mot kvinnor ett historiskt uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan könen, vilket bidrar till att kvinnor fortsätter att tvingas in i en underordnad ställning gentemot män.

”Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa alla former av våld mot kvinnor”

3.1.2 Alternativ Til Vold:s (ATV, Olso), definition av våld Per Isdal, en av grundarna och f.d. ledare för ATV, definierar det mer allmänna begreppet ”våld” i sin bok ”Meningen med våld” (2002).

”Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, smärtar skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra

11

något mot sin vilja och/ eller att avstå göra något den vill”.

Den här definitionen inrymmer även våld utövat i samkönade relationer samt av kvinnor mot män. Mäns våld mot kvinnor är dock vad vi vet idag det mest förekommande. Mot denna bakgrund kommer jag fortsättningsvis att benämna den våldsutsatta vuxna som kvinnan.

3.1.3 FN:s Barnkonvention från 1989 om barn och våld FN:s barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling och skrevs även den under av Sverige som medlemsstat. Detta är egentligen ingen definition av våld mot barn. I deklarationens 19:de artikel definieras däremot barnets rättigheter att slippa utsättas för våld i någon form och staternas skyldigheter att vidta åtgärder.

”1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.”. ”2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande.”

12

3.2 Olika former av våld Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt. Nedan följer en beskrivning av hur de olika typerna av våld kan se ut. Beskrivningar av hur olika former av våld tar sig uttryck finns i flera snarlika varianter. Utredarna för de tre pågående projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, ”Barnahus”, ”Skyddat boende” och ”Kriscentrum för män”, har valt att använda Per Isdals formuleringar. Isdal ser våldet som en funktionell handling, en handling som har ett mål och målet är att påverka andra personer. Våld förknippas vanligen med rent fysiska handlingar som slag, sparkar, knivhugg, pistolkulor etc. Men Isdal menar att begreppet måst utvidgas till att omfatta alla slags handlingar som påverkar andra människor genom att de vållar smärta, skrämmer eller kränker. Han delar in de olika våldsformerna i fem undergrupper:

Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Psykiskt våld Latent våld

Fysiskt våld Fysiskt våld innebär ett brett spektrum av handlingar, t ex hålla fast, knuffa, skaka, nypa, slå med eller utan tillhygge, sparka, knivhugga, skjuta. Fysiskt våld kan resultera i allt från en mer kortvarig smärta till dödsfall.

Sexuellt våld Sexuellt våld kan innebära sexuellt trakasseri, sexuell påtryckning, tvång att utföra sexuella handlingar man inte önskar, tvång att ha sex med andra personer, föremål eller djur. Isdal menar att det sexuella våldet kanske är den mest

13

nedbrytande våldsformen, därför att den drabbar vår mest privata och sårbara sida. Materiellt våld Materiellt våld riktas mot ting eller föremål och syftet kan vara att skrämma eller att förstöra föremål som är värdefulla för den som utsätts. Det materiella våldet kan handla om att slå i dörrar eller väggar, krossa föremål eller möbler, riva sönder kläder, kasta saker m.m. Psykiskt våld Per Isdal delar in det psykiska våldet i sju undergrupper:

- Direkt hot: yttranden om vad som kommer att ske med våld om en person inte gör som man önskar.

- Indirekt hot: sätt att förmedla en möjlig fara eller en konsekvens om våld. Indirekt hot kan t ex uttalas som diffusa yttranden eller genom att använda kroppen, rösten, blicken.

- Degraderande och förödmjukande beteende: beteenden som är menat att såra eller kränka en annan människa psykiskt. Den vanligaste formen utgörs av kränkande ord eller uttryck. Degraderande beteende avser agerande som förminskar eller sårar en annan människa. Förödmjukande beteende avser att sätta en annan person i dålig dager eller få denna att uppträda på ett för denna förödmjukande sätt – t ex offentligt eller inför barnen.

- Kontroll: med makt eller hot ta eller kräva kontroll över någon annans liv eller delar av det. Kontroll innebär en begränsning av andras frihet och det kan t ex gälla tid, aktivitet, information, social kontakt, klädsel, uppförande och vanor. En vanlig form är utfrågning eller förhör där ena partnern måste redogöra för att denna gjort, vem man träffat och vad man varit. Kontroll av ekonomi och information är också en vanlig form.

14

- Utagerande svartsjuka: svartsjuka som i sig själv skrämmer och kränker eller används för att styra och kontrollera någon annan. Det kan användas som förevändning för att plåga eller straffa partnern.

- Isolering: direkt eller indirekt påtryckning för att begränsa rörelsefriheten och livsrummet. Med hot om sanktioner isoleras de som utsätts från kontakt med omvärlden, vänner eller familj. Det är ett ganska vanligt fenomen där det förekommer relationsvåld. Partnern kan hindras från att gå ut, ha vänner, gå till arbetet, träffa sina föräldrar och syskon m.m. Isolering är ett slags frihetsberövande och kan också vara ett sätt att dölja annan typ av våld. Den som utsätts för isolering blir mer och mer ensam med och beroende av förövaren.

- Emotionellt våld: beteende som är inriktat på att få andra att känna sig små, dåliga eller oviktiga, t ex negligering, konstant brytande av löften och avtal och nedlåtande behandling.

- Latent våld: fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Risken för våld styr den andres beteende. Har det tidigare förekommit t ex fysiskt våld i en relation kan den som utsätts uppvisa ett ständigt pågående strategiskt agerande för att undvika nytt våld.

3.3 Definition av ”nära relationer” I SoU 206:65 (”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor”) definition av ”nära relation”:

Med ”nära relationer” menas här att mannen – gärningsmannen – är kvinnans partner eller före detta partner, dvs. nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän. I relation till vissa grupper av kvinnor, exempelvis kvinnor med funktionshinder och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, kan denna krets vidgas.

15

Utredarna för de tre projekten inom området våld i nära relationer ”Barnahus”, ”Skyddat boende” och ”Kriscentrum för män” har valt att använda ett utvidgat begrepp. Nära relationer kan således även gälla föräldrar, styvföräldrar, barn, syskon, släktingar eller andra närstående eftersom det inte kan uteslutas att våld förekommer även i dessa konstellationer.

3.4 Grundantaganden om våld i nära relation För att arbeta med våld i nära relationer behöver man vara överens om vissa grunder. En dialog bör föras mellan samverkansparter när gemensamt arbete ska startas upp för att lägga en grund för en samsyn. Utredarna för de tre projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, ”Barnahus”, ”Skyddat boende” och ”Kriscentrum för män”, har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om våld i nära relationer. Följande grundantaganden har inspirerats av Utvägs, ”Våga se kunna handla”, Alternativ til Volds olika litteratur, Maria Erikssons bok ”Barn som upplever våld - nordisk forskning och praktik” samt länsstyrelsernas tolkning av FN:s barnkonvention. Våld kan förklaras utifrån många olika perspektiv. Det är ett individuellt, relationellt, strukturellt/könsrelaterat, kulturellt och samhälleligt problem. Komplexiteten bör beaktas för att fånga problemet i sin helhet. Både ifråga om kunskapsbas och insatser skall motsvarande helhetssyn eftersträvas. För att våld ska upphöra måste man arbeta på flera nivåer:

Förebygga - för att förekomsten av våld ska minska. Arbeta för att upptäcka våld och möjliggöra förändring –

för att förhindra att våld upprepas.

16

För att lyckas behövs en överenskommelse om organisationen för samarbetet mellan olika aktörer, professionella såväl som frivilligorganisationer. Grundantaganden om våld: Våld är i grunden en olaglig handling som man måste ta

avstånd ifrån och arbeta emot. Våld är en valbar handling som har alternativ och som alltid

är utövarens ansvar. Våld är skadligt för alla inblandade och det bör alltid

betraktas som en säkerhetsrisk. Grundantaganden om vad som befrämjar förändringsprocesser och att våld upphör: Våldet ska benämnas Kraften till att förändras hämtas från en persons tankar om

hur han/hon tror sig om att kunna fungera i framtiden dvs. människors föreställning om vilka de vill vara och inte idéer om vilka de är.

Jämställdhet är en viktig grund för att olika former av våld inte skall utövas i parrelationer.

Stöd, respekt och empati, till både offer och förövare istället för fördömande och moraliserande.

Tilltro till människors förmåga att ta kontroll över sina liv. Förmåga bland samhällets aktörer att organisera hjälp så att

förtroende och trygghet kan skapas snarast möjligt.

3.5 Barnperspektivet ska vara överordnat Utredarna för projekten på Region Halland inom området våld i nära relationer, ”Barnahus”, ”Skyddat boende” och ”Kriscentrum för män”, har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om barnperspektivet.

17

I länstyrelsernas utredning ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd” (2003-109-1) beskrivs och tolkas FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) har identifierat fyra huvudprinciper. Artiklarna i konventionen relaterar till varandra och tillsammans formar de en attityd till barn som man skulle kunna kalla konventionens barnsyn. Rättigheterna i konventionen gäller varje barn utan åtskillnad

av något slag. Artikeln innebär också att samhället aktivt ska verka mot alla former av diskriminering.

Den andra principen (artikel 3) slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen om barnets bästa utgör värdegrunden vid tolkningen av övriga artiklar.

Den tredje grundprincipen (artikel 6) att barn har rätt till liv och utveckling, innebär bl.a. att barn har rätt till optimal fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling som ska tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds för ett självständigt liv. Barnet har följaktligen rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans.

Den fjärde grundprincipen (artikel 12) är barnets rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa respekteras. De ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Barnets bästa bör komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, detta vare sig åtgärderna vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndig-heter eller lagstiftande organ. Innebörden i formuleringen är att barnets bästa alltid ska beaktas men inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande. Barnets bästa ska emellertid väga tungt när beslut som rör barn fattas. Då andra intressen tillåts väga tyngre

18

krävs att beslutande myndigheter kan visa att de relevanta intressena i det enskilda fallet har vägts samman. Beslutande myndigheter bör därför så långt det är möjligt ha försäkrat sig om att barnets bästa har kommit med i avvägningen och redovisats i beslutsprocessen. Två av Barnkonventionens huvudprinciper, principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få sin åsikt beaktad i förhållande till sin ålder och mognad, finns införda i socialtjänstlagen.

”När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” (1 kap. 2 § SoL) ”När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.” (3 kap. 5 § SoL)

Varför behöver då vikten av att socialt arbete bör bedrivas utifrån ett barnperspektiv understrykas? Det främsta skälet är att barn inte själva kan göra sig hörda. De är den svagare parten och samhället kan sägas ha en moralisk skyldighet att bevaka den svagare partens intressen. Föräldrarna till utsatta barn är inte heller starka, men de har åtminstone starkare ställning än barnen. Vad som är barnets bästa måste bedömas utifrån en vuxen persons perspektiv, kunskaper och erfarenheter.

Barnkonventionen anger en syn på barn som självständiga individer med egna rättigheter. Därför är våra grundantaganden om barn som lever med våld i sina nära relationer att de är särskilt utsatta och att barnperspektivet ska vara överordnat.

19

Detta innebär: Barns rätt till skydd innebär att inför varje åtgärd skall det

övervägas om åtgärden ökar barnets trygghet eller om den utgör en risk för barnet.

Barns rätt till delaktighet i samtliga processer som påverkar deras liv betyder att barn har rätt till information om vad som planeras och görs för och med dem och deras familj. Barnet skall ges möjlighet att uttala sig om planerna och genomförandet.

Barns rätt till rättvis del av resurserna innebär att dessa skall konkretiseras i personer, tid och plats avsedda för barnen.

Alla åtgärder ska ses i ett säkerhetsperspektiv. En reflektion över insatserna så att inte riskerna ökar för de utsatta måste hela tiden pågå.

20

4 Generella aspekter på Skyddat boende

4.1 Definition skyddat boende Varken i SOU (2006:65 ”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor”) eller Propositionen (2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor) har någon definition av skyddat boende formulerats. Socialtjänstens begrepp ”skyddat boende” kan exempelvis innebära vandrarhem, enklare hotell eller kvinnojour. Detta skydd bygger på att den som utövat våldet inte känner till den aktuella adressen. Till boendet kan ibland viss tillsyn knytas. Begreppet ”skyddat boende” i den här utredningen avser:

Boende med personal dygnet runt Personal med adekvat utbildning Känd adress, lätt tillgänglig Säkert utformad lokal Personal som gör säkerhetsbedömningar och har

samarbete med polisen som gör risk/farlighetsbedömningar av den våldsutövande.

Personal som ger: Omhändertagande Stöd Råd Återupprättande samtal Praktisk hjälp i den akuta krisen Hjälp att upprätta handlingsplaner tillsammans med

kvinnan och de myndigheter som behöver samverka. Barnens situation uppmärksammas genom ett särskilt

ansvar

21

”Vägen till schavotten är värre än själva schavotten. Rädslan för döden värre än dödsögonblicket och taxifärden hem är allra värst. Lindas tänder skallrar i munnen, kallsvetten bryter fram under sidentyget, och hon måste flera gånger be chauffören att köra in till kanten så att hon kan offra det sista av maginnehållet. Hon smiter inte, kan inte röra sig ur fläcken, ber inte chauffören om hjälp. Måste bara följa med sin bödel in i det mörklagda huset.”


4.2 Vilka behöver ett skyddat boende med personal dygnet runt? Våldsutsatta kvinnor/mammor och barn i behov av hög grad

av skydd och psykosocialt omhändertagande i den akuta krisen.

Kvinnor med missbruksproblematik och funktionshinder som är utsatta för våld i sina nära relationer.

Syftet är att:

Stoppa pågående våld Minska våldets skadeverkningar Påskynda återhämtningen Påbörja förändringsprocessen

Graden av skydd och graden av psykosocialt omhändertagande i den akuta krisen fordrar bedömning av kompetent personal. Personer utsatta för hedersrelaterat våld med krav på hög grad av skydd behöver självklart skyddat boende. Malmö startade vid årsskiftet 2006/2007 ett skyddat boende, Embla, för den här målgruppen. Erfarenheterna från Embla är att det inte går att placera personer med högt skyddsbehov i Malmö. Det finns olika grader även när det gäller hedersrelaterad problematik. Många unga kvinnor är tillräckligt skyddade på Embla, en stor fördel är

22

att de kan gå kvar i sin skola. Vissa av de boende vågar dock inte gå ut. De stannar därför bara i väntan på annan lösning. Malmö vänder sig till Kruton och Gryning Vård AB vid sådana behov. Embla har sex platser för unga kvinnor 16-22 år. Västra Götalands Regionens vårdbolag Gryning vård AB har en annan modell med stor flexibilitet både vad gäller utformningen av det skyddade boendet, där de har ett nätverk av olika lösningar fördelade över landet. Detta har visat sig effektivt när det gäller att upprätta det fysiska skyddet. Se den utvärdering som gjorts av Maren Bak, för Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hallands kommuner använder redan idag Gryning vård AB för placering av personer med hedersrelaterad problematik i de fall det inte är möjligt att lösa situationen inom den egna kommunen. Enligt Malmös erfarenheter kan behovet av skydd (geografiskt avstånd) vara olika för olika individer.

4.3 Behov hos våldsutsatta kvinnor och barn Regeringens skrivelse (”Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer” 2007/08:39) tar upp sex insatsområden. Ett av områdena är ”ökat skydd och stöd till våldsutsatta”. Utgångspunkten att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning för att kunna åtnjuta mänskliga rättigheter. Vidare hänvisas till Barnkonventionens artikel 19 som slår fast att barn har rätt till skydd mot alla former av våld, såväl fysiskt som psykiskt. Barn som bevittnar våld av eller mot närstående vuxna är offer för brott. I de fall barn är offer för eller på annat sätt berörs av sådant våld som står i fokus i regeringens handlingsplan, måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar. Det ökade skyddet och stödet innebär att det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för de som är i behov av det. Alla brottsoffer ska

23

bemötas på ett professionellt sätt, oavsett var i landet de bor. Kommunerna har enligt lag ansvar för att brottsoffer får den hjälp och det stöd de behöver. Kommunerna ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller övergrepp av närstående kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation. Även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är viktigt att ta hänsyn till att barns behov kan se annorlunda ut än vuxnas.

”Redan innan han har börjat staplar han ursäkterna. Det är hennes eget fel, hon driver honom till det, hon har sig själv att skylla. När han slänger av sig kavajen, lossar slipsen, kavlar upp skjortärmarna och känner det frigjorda adrenalinet stimulera nervsystemet, öka pulsen och höja blodtrycket håller han redan på att förvandlas till en helt annan. Till monstret, hustrumisshandlaren, som han annars inte vill kännas vid. Han är utom sig och helt borta, och det som sker upplever han som en film…. Det är inte han som sparkar henne tills han inte orkar mer. Det är inte han som får hennes högra öga att svullna upp och blodet att rinna över hennes förvridna ansikte. Det är inte han som bryter hennes långfinger genom att bända det bakåt tills hon skriker så högt att han får ont i huvudet. Och det är inte han som svettdrypande sliter sönder hennes röda sidenklänning medan han tar henne bakifrån… Ändå är det hans fru, Linda som vaknar efter att ha svimmat än en gång och som med de sista resterna av självbevarelsedrift flyr från huset och den oskyldigt sovande maken.

Kungamordet av Hanne-Vibeke Holst

4.3.1 Våldsutsatta kvinnor Claes-Otto Hammarlund skriver i boken ”Bearbetande samtal” att den traumatiska krisen avser en reaktion på en yttre händelse av sådan exceptionell art och grad att vi upplever vår fysiska

24

existens, sociala identitet, vår trygghet och/eller våra livsmål allvarligt hotade. Det inbegriper endera en av två orsaksfaktorer:

1, det har inträffat en exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion, eller

2, det har ägt rum en betydande förändring av

livssituationen, vilket medför en bestående försämring av livsvillkoren, vilket i sin tur resulterar i en anpassningsstörning.

Psykisk stress är en reaktion inom individen som kan leda till immunisering dvs. minskad känslighet eller sensibilisering dvs. stegrad känslighet för t.ex. bilder, ljud, tankar som är förknippade med händelse som orsakat psykisk stress. Att vara förälder och lida av immunisering eller sensibilisering blir en svårighet och en ytterligare belastning för barnen vars förälder inte kan möta/se/känna barnens behov fullt ut i sin akuta kris. När den psykiska stressen utgörs av: Hot består den inre reaktionen av ångest. Förlust blir den adekvata reaktionen sorg. Ansvar (t.ex. att vara förälder och därmed ha inflytande på

händelseförloppet) medför en existentiell eller moralisk kris vilket leder till skuld.

Kränkning (t.ex. våld, skandal, upplevd vanmakt) ger skam.

Efter ett trauma har personen ett större genuint behov av att återvinna känslan av sammanhang snarare än att få avreagera sig. Detta betyder att det inte räcker med ett avlastningssamtal. Det är viktigt med integrering, den drabbades känsla av sammanhang respektive upplevd kontrollförlust är mycket viktiga komponenter i återhämtningsarbetet.

25

Den våldsutsatta kvinnan kan uppleva sin värld som suddigare, det är svårt att fatta beslut, gråtattackerna kommer när hon minst anar det och är ibland våldsamma. Hon är rädd, förvirrad och ledsen. Minnesstörningar försvårar det dagliga livet, hon har ofta ont i kroppen/huvudet, skäms, är orolig och får ofta ångest.

Vanliga skador kan även beskrivas så här: Psykiska skador Fysiska skador Depression Blåmärken Förvirring Avskrapad hud Allvarliga sömnstörningar Näsfrakturer Mardrömmar tandskador/ käkfrakturer Humörsvängningar revbensfrakturer Ätstörningar Krossad lever och mjälte Ängslan Skador på underarmarna Panikattacker (p.g.a. att kvinnan försökt Vanföreställningar skydda ansiktet) Självmordsbenägenhet Oförmåga att fatta beslut för sig själv och barnen. Varför stannar misshandlade kvinnor? Eva Lundgren prof. i sociologi vid Uppsala universitet har beskrivit våldets normaliseringsprocess.

Våldets normaliseringsprocess börjar alltså med ett normalt liv som genom smärre kränkningar i vardagen mot kvinnan övergår till en total övervakning, som inledningsvis ger sken av omsorg men slutligen är en total isolering av henne från alla andra än just mannen som börjar slå henne.

Från ett kärleksförhållande övergår dessa relationer, som trots stora mörkertal, inte är det normala för något existerande samhälle, i en allt våldsammare relation. Våldet blir ett normalt inslag i kvinnans liv och hon övertar mannens förklaringar om

26

orsakerna till varför han slår henne som sina egna, då hon inte har tillgång till någon annan att prata med. Det som ursprungligen är kränkningar av hennes person, blir sanningar om hennes person och hon lär sig att förstå att han slår henne för att hon antingen behöver det eller för att hon tvingar honom eller rentav lurar honom att slå henne. Våldet sägs då vara fullständigt internaliserat eller normalt i relationen. I detta läge, slutstadiet i våldets normaliseringsprocess har den misshandlande mannen blivit så stor, så stor och våldets verklighet har blivit den enda verkligheten för kvinnan. Och hon är då i allmänhet helt utan egen viljekraft, oförmögen att välja, tillintetgjord som person och redo att dö. Typiska inslag i denna negativa utveckling är mannens växlande mellan ris och ros initialt, vilket i slutskedet huvudsakligen består av negativ kränkande kritik.

Övergången från uppvaktning till övervakning och slutligen isolering, samt mannens ånger förknippad med sorgeuttryck och ansvarsöverförande på kvinnan som misshandlats kombineras med löften om en bättre framtid "om du bara...".

Omvärlden kan iaktta ett avvecklingsförlopp hos kvinnan där hon allt oftare avbryter sociala förbindelser, uteblir från arbetet, minskar sitt psykiska engagemang i andra än maken och barnen.

Sammanfattningsvis kan sägas att den vuxna kvinnan avvecklas och barnets utveckling avstannar helt eller delvis. I bägge fallen är det fråga om samma psykosociala förlopp som vid tortyr under fångenskap.

4.3.2 När på dygnet uppstår behovet? Det ter sig rimligt att anta att kvinnornas behov av hjälp i många fall ser olika ut under respektive efter kontorstid. Frivilligorganisationerna på området har erfarenhet av att kvinnorna primärt söker hjälp dagtid då hon kan agera mer ostört,

27

eftersom mannen eller hon själv är på sitt arbete eller dylikt. Erfarenheter visar också att kvinnan främst söker stöd och hjälp när hon är på väg att lämna mannen. Kvinnan kan med andra ord ha föreberett sitt uppbrott under en länge tid. Lämnandet kan växa fram gradvis, även om det som blir vändpunkten - då tanke blir till handling - kan komma hastigt och dramatiskt, kanske i samband med en våldshändelse eller med en plötslig insikt som förändrar allt. Om misshandeln sker kvälls- eller nattetid är det framför allt polisen hon kontaktar. Kriscentrum för kvinnor i Malmö, som har en jourtelefon öppen dygnet, berättar att de kvinnor som söker kontakt med kriscentrat gör detta framför allt under dagtid. Däremot har de kvinnor som bor på centret ett stort behov att tala med någon under nattetid, när barnen sover och tankarna kommer. Tillgängligheten dygnet runt ses som en viktig del i det stödjande arbetet. Man kan fundera över vad det innebär för en kvinna i de fall socialtjänsten placerar henne på hotell och liknande, likaså att många kvinnojourer och andra typer av jourlägenheter är helt obemannade under kvällar och nätter.

4.3.3 Våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld Ami Arnell och Inger Ekbom skriver i sin bok ”och han sparkade mamma”, (Rädda Barnen 1999) om barn som bevittnar våld i sina familjer. Trauma innebär att barnet är med om en plötslig yttre dramatisk händelse som utlöser olika fysiska och psykiska reaktioner. Ett barn som under lång tid bevittnar våld i sitt hem utsätts för ett långvarigt trauma. För att stå ut med den ångest och skräck som detta innebär tvingas barnet att utveckla olika strategier. Tillvaron är ofta oförutsägbar och kaotisk. Hemmet som skulle vara en trygg och säker plats blir det ställe där de mest skrämmande händelser utspelar sig. En del barn lever med ett reellt dödshot

28

hängande över sig. Hoten kan handla om att pappa ska döda mamma, sig själv och/eller hela familjen. För att stå ut med att bevittna våld under många år utvecklar barnet olika psykiska försvar. Dessa kan vara förnekande, projektion, eller isolering av känslor. Dissociation är ett annat försvar som innebär att man värjer sig mot obehagliga minnesbilder genom att ”koppla bort” den outhärdliga händelsen. När barnet inte får möjlighet att bearbeta kan det leda till att barnet som vuxen bland annat får svårt att förstå när en situation är farlig och att lämna i tid. Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) är en psykiatrisk diagnos. Ibland kan barn som bevittnar extremt våld utveckla symtom på den diagnosen med exempelvis starka symtom av t.ex. påträngande minnesbilder, plötsliga förnimmelser av rädsla, ett undvikande beteende och tvångsmässig uppmärksamhet på hot och faror i omgivningen. För att avgöra om barn lider av PTSD eller inte krävs kunskap om problemets varaktighet och styrka samt vilka symtom som barnet har. Det kan vara svårt att veta vad barnet plågas av. Många barn är tysta och berättar ingenting. Ett barn som lever med våld i sin familj har ofta en inre verklighet som präglas av:

• Ilska • Påträngande minnesbilder

• Dålig impulskontroll • Rädsla • Koncentrationssvårigheter • Katastrofkänslor • Passivitet • Ångest • Psykosomatik • Isolering • Depression • Skuldkänslor • Otrygghet • Sömnsvårigheter • Hjälplöshet • Kort framtidsperspektiv

29

Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld i de nära relationerna påverkas olika av våldet. Vissa påverkas mer än andra beroende på barnets förutsättningar; ålder, kön, karaktären på våldet (grovhet, frekvens), levnadsförhållanden, personliga egenskaper. Dr Kjerstin Almkvist, forskare inom folkhälsovetenskap, Karlstad Universitet, har tillsammans med psykolog Anders Broberg skrivit boken ”Barn som bevittnat våld mot mamma”. Boken grundar sig på en studie om kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer i Göteborg. Den beskiver tre grupperingar av barn med olika reaktioner där det gemensamma är att de bevittnat våld mot mamma. De tre grupperingarna är 1, Barn med psykiska symtom som kan inordnas i diagnosen PTSD. 2, Barn med omfattande skada i sin personlighetsutveckling där den aggressiva benägenheten dominerar. 3, Inte så svårt skadade barn men som har behov av att prata och bearbeta sina upplevelser. Författarna beskriver de olika gruppernas behov enligt följande: Grupp 1 Det finns utvecklade behandlingsmetoder för traumatiserade barn. För att barn som kommer till skyddat boende ska få tillgång till adekvat behandling behöver det finnas barnpsykologer och barnläkare som är knutna till det skyddade boendet och som samverkar med kompetent behandlingspersonal t.ex. inom barn- och ungdomspsykiatrin. Grupp 2 För att undvika negativ personlighetsutveckling krävs varaktig och intensiv behandling. Barn- och Ungdomspsykiatrin bör vara

30

den samhällsaktör som har kompetensen och ansvaret även för denna grupp. Grupp 3 Olika typer av grupp och krisinterventioner är de insatser som bäst lämpar sig för dessa barn. Insatsen ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. Möjligen kan barnhälsovården vara en aktör på området. Almkvist och Broberg påtalar att barnen inte bara behöver ovanstående. Behandlingsformer för mammor (föräldrar) och barn behöver erbjudas. Samspelet mellan mamma och barn har skadats av den traumatiska situation de befunnit sig i och många behöver behandling tillsammans för att förändra samspelet sinsemellan. Det behöver utvecklas och införas sådana former i behandling. I all handläggning av brottet våld mot kvinnor i nära relation måste konsekvenserna för barnen uppmärksammas. Almqvist och Broberg konstaterar dessutom att nödvändiga behandlingsresurser inte når fram till mammor och barn på kvinnojourer idag. Kvinnojourerna står för en viktig och angelägen samhällsinsats, som de idag ofta på frivillig väg fullgör med otillräckliga resurser. Verksamhet, bemanning och lokaler lämnar fortfarande mycket att önska ur barnperspektiv (jämför med till exempel hur barnmedicinska och barnpsykiatrins avdelningar med självklarhet är inredda idag). Kvinnojourerna själva lyfter fram den svåra situation som många barn har på kvinnojourer och de försöker driva på utvecklingen att synliggöra dessa barns situation.

4.4 Vårdfläta och vårdval Gryning Vård AB använder begreppet vårdfläta för att beskriva hur insatserna går i varandra. Till skillnad från begreppet

31

vårdkedja, där insatser avlöser varandra, är en fläta byggd av olika strimmor av insatser som kan löpa parallellt och samtidigt bilda en enhet. Skyddat boende är en tidsmässigt avgränsad och tillfällig insats och är beroende av att det finns en fungerande vårdfläta av insatser och stödfunktioner. I de fall kommunen inte kan erbjuda detta bör detta ges som eftervård från det skyddade boendet. Det är viktigt att boendetiden inte blir längre än nödvändigt. Detta förutsätter goda kontakter med bostadsföretag och socialtjänstens kvinnofrid för lämplig eftervård. Margareta Hydén, prof. i socialt arbete vid Stockholms universitet, skriver i socionomen nr ett 2008 ”alla kvinnor vill bli fria från våld, men att komma dit är en komplicerad process som inte enbart består i att lämna mannen. Misshandlade kvinnor har ett stort hjälpbehov som de har svårt att få tillgodosett. Det finns evidensbaserade metoder för kvinnor utsatta för våld, tex i anslutning till skyddat boende. Varje behandlingsprogram måste dock göra anpassningar till varje särskild kvinna eftersom behoven är så skiftande.

”Det skyddade boendet är redan överbelagt men kvinnan som lämpas ur en taxi på pingstdagen vid halvfemtiden på morgonen är i så eländigt skick att hon som har jouren utan betänkligheter skriver under en taxinota och tar emot henne fast kvinnan inte är nykter. Jouren skriver: Medelålders kvinna av högre samhällsklass, antagligen gift med en man i framskjuten ställning. Långvarig misshandel. Våldet har tagit sig fysiskt och psykiskt uttryck. Misstanke om alkoholmissbruk, ev. begynnande alkoholskador. Röker. Saknar nätverk. Är nedbruten men uppfattar sig inte som våldsdrabbad. Kvinnan är den typ av klient som det inte förekommer flest av på skyddade boenden. De tar oftast in på hotell istället.


32

4.4.1 Behov av olika typer av boende Det är önskvärt med ett mer differentierat utbud av boendelösningar som erbjuder olika grad av skydd och omhändertagande. En lösning som framförts är att erbjuda våldsutövaren ett boende i de fall säkerhetsbedömningen visar att det är en trygg lösning. En del kvinnor kan vara så traumatiserade att de behöver ett boende med personal dygnet runt, andra klarar sig själva i högre utsträckning och kanske mer eller mindre endast behöver ett tillfälligt ”tak över huvudet”. För en del kvinnor kan ett tillfälligt boende hos en vän eller släkting vara den bästa lösningen. Vissa kvinnor behöver ett boende med mycket starka skyddsåtgärder, medan andra är betydligt mindre hotade. Socialtjänsten ansvarar för att göra en bedömning av kvinnans behov av stöd och insatser och utifrån denna bedömning välja den typ av insats som är mest lämplig. Missbruksproblematik och funktionshinder ställer ytterligare krav på verksamheten genom de särskilda behov som dessa kvinnor har.

4.5 Statistik Statistiken är bristfällig när det gäller våld i nära relationer. Våldet ”kodas” inte i den officiella statistiken från socialtjänst, sjukvård och psykiatri. Kvinnojoursverksamheten i Hallands län ger en viss fingervisning om att det lika ofta handlar om barn som vuxna när det gäller skyddat boende i vårt län. Bristerna i statistiken gör att det finns skäl att anta att det finns stora mörkertal. 2006 bodde 71 kvinnor och 87 barn på länets kvinnojourer.

33

Anmälda brott - Bekant med offret misshandel, grov misshandel och grov kvinnofridskränkning mot kvinna >15 år

År År År År År År År År

Hallands län 2000 2001 2002 2003 2004 2005 20062007 prel.

Misshandel inkl.grov 348 339 346 443 418 410 477 514

Grov kvinnofridskränkning 46 47 49 56 51 63 87 96

Källa: BRÅ Med grov kvinnofridskränkning avses här brott mot 4 kap 4a§ Brottsbalken. Om en man utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med för upprepade kränkningar som till exempel misshandel, olaga hot, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång kan han dömas för grov kvinnofridskränkning. Från och med år 1999 redovisas detta brott separat i statistiken vilket bör beaktas då man ser till vissa övriga våldsbrott och dess utveckling. Studien ”Barn som bevittnat våld mot mamma” K Almqvists och A Brobergs studie av kvinnor och barn som vistas på kvinnojour i Göteborg visar att:

95% av barnen befann sig i lägenheten när mamma misshandlades.

77% av barnen befann sig i samma rum. 45% av barnen hade direkt fysiskt kontakt med

någon av föräldrarna. 62% av barnen hade utsatts för misshandel av den

man som slagit mamma.

Ungefär en fjärdedel av barnen hade utsatts för grovt och upprepat våld.

34

Studien ”Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” Utredningsinstitutet HANDU har genomfört en rikstäckande studie som syftar till att ge ökad information om den specifika sårbarhet och utsatthet som finns bland kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har slumpmässigt valts ut ur fem olika handikappförbund. Kvinnorna som deltagit i undersökningen har huvudsakligen funktionsnedsättning som gör att de har svårt för att fly, försvara sig och orientera sig rumsligt i en hastigt uppkommen situation. Totalt 1063 kvinnor har svarat. En tredjedel (33 %) uppger att de har erfarit hot, våld, eller sexuella trakasserier från män. Av de svarande är det 20 % som nu bor, eller tidigare har bott tillsammans med en man som utsatt dem för våld hot eller sexuella övergrepp. Få av dem har fått eller sökt professionellt stöd från samhällets olika instanser. Totalt 14 % av samtliga svaranden, har en eller flera gånger fått fysiska skador av män som utsatt dem för våld eller sexuella övergrepp.

”Det är svårt att veta vad man ska göra för att man skäms också så att man kan inte säga något till sin mamma eller kontaktperson. Alla tjejer borde få hjälp. Folk i vården och så måste lära sig att se när något har hänt, för det är svårt att beskriva och säga själv. Tänk om dom inte tror på mig när jag berättar”

En kvinna i HANDU studien

4.6 Nuvarande lagstiftning och regelverk En ny lagstiftning trädde i kraft från och med den 1 juli 2007. Den nya lagen skärper kraven på kommunerna. En av de insatser som nämns i propositionen är skyddat boende. Propositionen anger inga krav på utformningen av ett sådant, men det framgår tydligt att kommunerna ska bistå kvinnor och barn som har behov av stöd och hjälp. Vidare anges att socialtjänsten därmed bör ”ha såväl

35

egen kompetens som handlingsberedskap för att kunna söka upp och hjälpa utsatta kvinnor”. I sammanhanget nämndes att tillgång till frivilliga insatser i kommunen inte kunde anses som tillräckligt. Vidare framgick i propositionen att socialtjänsten borde bli mer uppmärksam på situationer där det kan förekomma våld i hemmet, även om den hjälpsökande kvinnan inte direkt berättar om detta. Kriscentrum i Stockholm lyfts fram som ett exempel på vad socialtjänsten kan göra i form av skyddat boende för utsatta kvinnor och deras barn. Information anpassad efter kvinnans behov och uppsökande verksamhet lyfts fram som viktiga uppgifter för socialtjänsten. I författningskommentarerna till lagen anges att med uttrycket ”är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp i hemmet” avses en kvinna som lever eller har levt tillsammans med en man som systematiskt utsätter henne för misshandel och andra övergrepp. Det anges att socialnämnden på ett tidigt stadium ska kunna erbjuda olika former av hjälpinsatser. Socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor regleras framförallt i Socialtjänstlagen. Den paragraf som är särskilt relevant när det gäller kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är 5 kap.11§ SoL (2001:453) som ändrades 2007-07-01

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som har varit vittne till våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

36

Övriga aktuella paragrafer finns redovisade i bilaga 1.

4.7 Hur har andra gjort? Kommunerna har lång tradition av att få hjälp av frivilligarbetare på Kvinnojourer när det gäller kvinnor och barn utsatta för våld i nära relationer. De kommuner som själva driver skyddade boenden med personal är lätt räknade. Under utredningen har fyra kommunala boenden besökts från Uppsala i norr till Malmö i söder. Kommunala skyddade boende med någorlunda jämförbart befolkningsunderlag för Hallands län är Siri i Uppsala och Kriscentrum för kvinnor i Malmö. Uppsala SIRI Ägare: Uppsala kommun(ca 200 000 inv.) Platser: 12 både enrumslägenheter á 24 eller 15

kvadratmeter (självhushåll) Beläggning i snitt: 7-9 kvinnor med barn (50 % av kvinnorna i

boendet är utlandsfödda kvinnor, mindre än hälften har barn)

Personal: 11 årsarbetare (13 personer) Finansiering: Verksamheten finansieras av kommunen och

har en budget på 6 730 000:- Siri säljer platser till fem angränsande kommuner i mån av utrymme. Kostnader per plats för köpande kommun är 2000:-/kvinna/natt och 600:-/barn/natt (beloppen gäller 2006) Personalbemanningen är högre på dag- och kvällstid medan

en anställd arbetar under nätter och helger. När det gäller barnens skolgång och skolresor ordnas det

med buss eller taxi efter bedömning av socialtjänsten och

37

mamman gemensamt. Barnen kan ha upp till 16 mil till skolan.

Det finns en särskilt avdelad anställd som har ansvar för barnen.

Metodmässigt görs säkerhetsbedömningar. Polisen använder riskbedömningsinstrumentet SARA. Samtalsmodellen ”Trappan” (5 p utbildning Ersta Sköndal för barn och våld i nära relation) används för samtalen med barnen.

När det gäller hot har kvinnojouren i Uppsala ofta blivit hotad medan det kommunala boendet Siri ännu inte blivit det. Det händer att någon av dem som utövat våld mot någon av de boende ringer till det skyddade boendet. De får då veta att det inte är tillåtet att ringa. Efter förklaring har gränserna respekterats. Siri avviker från de övriga kommunala skyddade bonden som besökts. Boendet är byggt med två olika skalskydd samt sluss och helt skyddad innergård. Detta gör att kvinnor med mycket hög grad av skyddsbehov kan vistas på Siri. Boendet ligger i närheten av en större skola vilket gör att det för det mesta är mycket folk i rörelse vid busshållplatsen. När det gäller taxiresor till och från skolan samarbetar taxiföretaget på så vis att man har begränsat antalet chaufförer. Personalgruppen består av socionomer som ansvarar för handlingsplaner, samtal, utbildning till kvinnorna och kontakter med myndigheter och som arbetar dagtid samt behandlings-assistenter som arbetar med krisomhändertagande, praktisk hjälp och finns tillgängliga även utanför kontorstid.

Malmö Kriscentrum Ägare: Malmö stad ( ca 270 000 inv.) Platser: Nio platser i kollektiv miljö (självhushåll)

38

Avvisade elva kvinnor/mån 2006. Ca en fjärdedel av de boende var under 22 år och hade hedersrelaterad problematik (år 2006)

Personal: Tolv årsarbetare (inkluderar samtalsmottagning på dagtid) en socialpedagog, en lärare och tio socionomer

Finansiering: Verksamheten finansieras av kommunbidrag: Anslag för 2006 var 7 098 000:-

Embla: I början av 2007 startade ett särskilt skyddat boende för hedersrelaterat våld för unga kvinnor under 22 år. Det har sex platser.

Kriscentrum för kvinnor (skyddat boende) i Malmö gör en

bedömning av kvinnans skyddsbehov vid den första kontakten och avgör på basis av denna om det är lämpligt att hon flyttar in på Kriscentrum eller om hon är i behov av en annan typ av boende.

Kriscentrum har en innergård där barnen kan leka relativt skyddat och ”som vanligt”.

Vistelsen är ”utan bistånd” och bygger på självhushåll. Alla barn som bevittnat våld/utsatts för våld anmäls till

socialtjänsten. Mamman läser anmälan innan den skickas in. Malmö vill särskilt framhålla sin mamma-barn grupp som ett

viktigt inslag i vistelsen. Det finns även en kvinnogrupp som har till syfte att bygga nätverk.

Erfarenheter från Malmö är att det är svårt att lösa situationen för de psykiskt funktionshindrade som är i behov av skydd. För personer med missbruksproblem finns ett särskilt boende i Malmö stad.

39

Under utredningen har även andra skyddade boenden med personal dygnet runt besökts. Alla kvinnors hus, Stockholm Alla kvinnors hus är ett ideellt drivet skyddat boende med personal dygnet runt. De pekar på vikten av att lyssna mycket på barnen. Särskild

ansvarig bör finnas för barnen som ger dem en chans till ökad kunskap och förståelse för sin familjs situation, att lätta på skuld och skam samt att ge möjlighet att få sina känslor och upplevelser bekräftade.

Personal som arbetar i ett skyddat boende behöver ha

utbildning om våld i nära relationer. Stockholms stad Kriscentrum i Stockholm (skyddat boende) pekar på vikten

av kompetent personal. Socionomer kan ibland vara för akademiska. Det är viktigt med förståelsen för vikten av praktiska frågor och omhändertagande. Det är inte heller bra med för ung personal. De som jobbar med skyddat boende kan hellre vara lite äldre, men framförallt får de inte bli rädda och/eller förfärade över kvinnornas berättelser.

De flesta barnen i boendet har någon neuropsykiatrisk diagnos. Utmaningen för personalen har varit att det är köer till dem som ska ge hjälp till barnen. Det har stressat Barnteamet på kriscentrum som har haft svårigheter att hantera denna samhällets resursbrist eftersom konsekvenserna för barnen blivit så påtagliga.

Göteborg Kriscentrum för kvinnor erbjuder telefonrådgivning alla

dagar, dygnet runt, personligt tidsbeställda samtal samt ett skyddat boende. Efter avslutad kontakt skall kvinnor ha

40

kunskap om och redskap för att skydda sig och sina eventuella barn mot fortsatt våld och hot.

I det skyddade boendet finns plats för 12 kvinnor och medföljande barn. Fem av platserna drivs i kollektiv form. Där finns personal tillgänglig dygnet runt. I samma lokaler finns även sju separata lägenheter (etta med pentry) för ett mer självständigt boende. Där finns personal tillgänglig viss tid varje dag. I lägenheterna bor oftast pensionärer, kvinnor som jobbar och kvinnor med äldre tonåringar. Boendet är tidsmässigt begränsat till två månader (möjlighet till fyra månader efter bedömning)

Förutsättningar för att bo på KCK är att det finns ett behov av skyddat boende. Man ska vara myndig och skriven i Göteborg. Inget missbruk får förekomma. Ingen kommer anonymt. Personalen träffar alltid kvinnan före inflyttningen. Träffen sker utanför boendet och är ett bedömningssamtal. Personalen tar ställning till suicidrisk, aktivt missbruk, föräldraförmåga eller om kvinnan saknar boende men inte har något egentligt skyddsbehov.

Boende i kollektivet kostar 375 kr/dygn, barn 150 kr/dygn. Boende i lägenhet kostar 300 kr/dygn för hela familjen. Kvinnan står själv för matkostnaden och övriga utgifter. Detta innebär i praktiken att kvinnorna erhåller ekonomiskt bistånd, ingen har hittills haft råd att själv bekosta boendet.

Under boendetiden får kvinnan och barnen hjälp med att bearbeta sina upplevelser och att starta en process för att återuppta ett fungerande liv. Personalen utgör ett psykologiskt stöd, hjälper till med kurativa insatser och även med mer konkret praktisk hjälp.

2006 fanns det totalt 106 kvinnor i boendet. I de fall kvinnan har barn och väljer att återvända till

våldsutövaren går anmälan till socialtjänsten. 10 % av kvinnorna i boendet återvänder till den som misshandlat.

Metodiken i boendet bygger på miljöterapi. Barnsamtal erbjuds, de bygger på Trappanmodellen. Pappan tillfrågas

41

inte om barnsamtalen. Både mor och barn får ett enskilt samtal inom det första dygnet.

På tre år har boendet haft två incidenter. En man som försökt hämta sitt barn och en man som åkte med hissen upp. De påtalar vikten av ett bra säkerhetssystem. Själva har de t.ex. kamera i hissen, därefter är det säkerhetsdörrar och sluss. Känner ingen den person som finns i slussen släpps personen inte in i boendet.

Kvinnojour Kvinnojourer anser generellt att det är dags att kommunerna tar sitt ansvar. De pekar framförallt på barnens situation. Jourerna har inte den bemanning och kompetens som krävs, det finns eldsjälar som arbetar mycket men de nya grupper som regeringen pekar på (missbruk/funktionshinder) kan inte få hjälp i frivillig- organisationens regi. Kvinnojourernas verksamhet borde säkras och tillföras nödvändiga resurser så att såväl barnen som kvinnornas behov tillgodoses om kommunerna ska fortsätta att lita till kvinnojourerna. Målet måste vara att barnens situation på kvinnojourerna förbättras. Kvinnor med missbruk och psykiskt funktionshinder bör beredas plats i större utsträckning än nu. Kvinnojouren har inga möjligheter att hjälpa dessa grupper. De boenden som besökts under utredningen har alla haft någon typ av särskild informationsbroschyr som lämnas till barnen där det antecknas ”när jag kom, när jag åkte och vart jag kan ringa”. Enligt Maria Eriksson ( Mäns våldsutövande – barn upplevelser, 2006) arbetar de skyddade boenden som deltar i hennes kartläggning både med ett miljöterapeutiskt arbetssätt och med stöd i vardagen, så att barnen får en rimlig tillvaro under tiden på det skyddade boendet. Barnen och mamman har var sin kontaktperson. Mamman har ansvaret för sina barn men barnen behöver även en egen insats. Den första insatsen är att barnen så

42

snabbt som möjligt ska få ett informativt samtal om vad det är för ställe de kommit till och varför de är där. Nästa steg är en individuell samtalskontakt och ev. också deltagande i gruppverksamhet. Vardagliga aktiviteter framhålls som viktiga, att dagen får en struktur och att barnen får komma ifrån mamma ibland (tex utflykter). Skolgången är viktig. Kritik riktas mot socialtjänsten som anses för passiv när det gäller barns rätt till skolgång. Utflyttnings- och avslutningsceremonier är ett viktigt inslag i insatsen. Kort sammandrag: Ett skyddat boende avser boende med adekvat utbildad

personal som kan ge möjligheter till både yttre och inre trygghet.

Kvinnor och barn med skyddsbehov och behov av psykosocialt krisomhändertagande behöver skyddat boende med professionell personal som finns tillgänglig även kvällar och helger och som är kompetent att möta och tillgodose både den vuxnas och barnets behov.

Kvinnor med missbruksproblematik/funktionshinder behöver beredas plats i större omfattning än vad som görs idag.

Kortfattad teoribildning om normaliseringsprocessen, trauma och kriser för våldsutsatta kvinnor och barn har redovisats.

Behovet av vårdfläta och valmöjligheter för insatsformer från berörda myndigheter har klargjorts.

Statistiken pekar bland annat på att det är lika många barn som vuxna som bor i skyddade boenden och att även funktionshindrade blir utsatta.

Det är främst i storstadsregionerna som kommunala skyddade boenden byggts upp.

Det stöd som samhället kan organisera och ge till kvinnan när hon tar steget att fly har självklart stor betydelse för hur hon vågar/klarar att fullfölja den förändringsprocess som kan bli början på ett nytt och tryggare liv.

43

5 Hur ser läget ut i Halland för våldsutsatta med behov av skyddat boende? Hittills har vi gått igenom övergripande och generella behov/aspekter. Nu är det dags att titta närmare på hur det ser ut i Hallands län. För att ta reda på hur underlaget bedöms i Hallands län ställdes frågor till socialtjänsten i respektive kommun, kriminalvårds-myndigheten, åklagarkammaren, polismyndigheten, Landstingets närsjukvård, vuxenpsykiatri samt barn och ungdomspsykiatrin. Eftersom våld i nära relation inte går att hitta i den officiella statistiken från de flesta av de berörda myndigheterna tillfrågades de om att göra bedömningar utifrån sin uppfattning om kvantitet. Vi har försökt att få in bedömning från huvudmännen om omfattning om våld i nära i halland/kommunen. Detta har vi gjort eftersom den offentliga statistiken inte urskiljer våld i nära relation. Vi har inte fått in uppgifter från alla huvudmän trots påstötningar och de bedömningar som inkommit är av strakt skiftande kvalitet. Vi har därför funnit att det i princip är omöjligt att uttala sig om omfattningen, om våld i nära relation i halland vilket vi beklagar. Man kan tolka detta faktum på flera sätt. En trolig är att klienter/patienter/brukare fortfarande inte regelmässigt tillfrågas vid utredningen/anamnesupptagningen om våld i nära relationer. En annan är att de kvinnor som söker sig till kvinnojouren och som inte kontaktar socialtjänsten, utan istället återvänder hem. Kontakter med enskilda handläggare i olika kommuner i länet stöder tankarna om kunskaps- och rutinbrister både när det gäller upptäckt och erbjudande om skydd.

44

SOU 2006:65 ”Att ta ansvar för sina insatser” påtalar att kvinnor inte vågar nämna för socialtjänsten om våldet de lever med. Detta för att de är rädda för att barnen ska bli omhändertagna. Samma gäller för polisanmälan. Polisen i Halland efterlyser anmälningar och menar att socialtjänsten borde anmäla i större utsträckning. Flera social-sekreterare, som jag pratat med, menar att de mycket sällan överväger att anmäla till polisen, eftersom det skulle äventyra kontakten med kvinnan. Kommunerna Förutom att kommunerna använder kvinnojourer kan följande boendeformer erbjudas till våldsutsatta.

• Kungsbacka: Hotell, vandrarhem, kursgård/folkhögskola, jourfamilj för mamma/barn.

• Varberg: Hotell, riktlinjer att inte placera barn utanför det sociala nätverket är antagna.

• Falkenberg: Har förutom hotell även planer på lägenhet för korttidsboende. Kan vara i en utslussningsfas efter skyddat boende eller om skyddsbehovet bedöms tillgodosett med denna typ av åtgärd.

• Halmstad: Hotell, vandrarhem, Kan erbjuda tre tillsynslägenheter med viss tillsyn (projekt under 2008).

• Hylte: Hotell eller vandrarhem. • Laholm: Hotell eller vandrarhem.

45

Hallands Kvinnojourer har tillsammans totalt tre heltidstjänster. Antalet aktiva frivilliga som arbetar som jourpersoner på sin fritid är: Kungsbacka 8 jourkvinnor

4 Jourmän Varberg 14 jourkvinnor Falkenberg 9 jourkvinnor Halmstad 5 jourkvinnor Totalt finns det i länet 40 frivilligarbetare som jourarbetar på kvinnojourerna.

Kvinnojouren erbjuder lägenhetsboende med viss tillsyn, ibland bor flera kvinnor i samma lägenhet. Falkenberg 2-3 kvinnor med barn/ 4 utan barn Halmstad 3 kvinnor med barn Kungsbacka 1 kvinna med barn/ 2 utan barn Varberg 3 kvinnor med barn Totalt i länet finns det plats för max 10 kvinnor med barn. Under 2006 bodde det totalt 87 barn och 71 kvinnor på länets kvinnojourer. Maria Gellert (ordf. kvinnojouren Halmstad) skriver i sin projektrapport ” Att ta fram policys och riktlinjer för kvinnojourernas arbete” (2006), om kvinnojourernas verksamhet att:

”Barn på kvinnojour har uppmärksammats allt mer den senaste tiden. Faktum är att det bor nästan lika många barn som kvinnor på en kvinnojour” och ”Flertal kvinnojourer har numera barnansvariga. Dessa kan hjälpa barnen med läxläsning, se till att ordna aktiviteter, eller helt enkelt avlasta mamman så att hon kan bearbeta sina upplevelser. Det är inte alltid det finns barn på jouren, då får den barnansvarige arbeta med förebyggande insatser.”

46

I Halland finns även en Tjejjour. Den fungerar rådgivande/opinionsbildande och har inget boende. Den sociala jouren som servar fyra av länets sex kommuner har mellan 80-100 anrop per månad. 55 % av alla anrop rör barn och ungdom och bland de anropen finns även kvinnofridsärenden. Våld i nära relation/kvinnofridsärenden har ingen särskild statistik. Chefen för den sociala jouren uppger att kvinnofridsärenden är ”vanligt förekommande”. I första hand är det polisen som kontaktar med behov av ett säkert boende. Kvinnojouren är det första alternativet. När Kvinnojouren har fullt placeras kvinnan och barnen på hotell i avvaktan på insats från respektive kommun.

Läget i Halland när det gäller skyddat boende är att de våldsutsatta som får hjälp lämnas ensamma i mycket hög utsträckning. Det stöd som finns att tillgå är i princip endast på kontorstid. Kvällar och helger kan kvinnan och barnet få kontakt med jourperson på kvinnojouren. Flera aktiva inom kvinnofrid samt ordf. för länskvinnojouren pekar på den utsatthet det är att vara ensam i så stor utsträckning under de första ångestladdade veckorna när kvinnan ska börja sin vandring mot återupprättelse. Det är många som inte har något nätverk att vända sig till i inledningsfasen. Ofta kan nätverket så småningom aktiveras eller byggas upp. I de fall det finns barn med i bilden verkar kvinnojourerna och kvinnofridssamordnarna vara överens om de brister som finns d.v.s. att barnen situation måste uppmärksammas. De är i en akut kris, förstår inte alltid vad det är som hänt och behöver bemötas för sin egen skull. Ett gott omhändertagande skapar större förutsättningar för återhämtning. Kvinnojourerna påpekar kvalitetsfrågan, barnperspektivet och att det idag inte finns platser för funktionshindrade eller kvinnor med missbruksproblem.

47

Polisen i Halland håller för närvarande på med en översyn av hur man organiserar sitt arbete med våld i nära relationer. I samband med utredningen, där man har intervjuat ett stort antal personer inom myndigheten, har utredaren bland annat ställt frågor om hur handläggarna på polisen och deras chefer ser på behovet av skyddat boende. En majoritet av de tillfrågade anser att det behövs ett skyddat boende. När kvinnan ska lämna polisen efter en anmälan/ett ingripande särskilt på kvällstid behövs någon att lämna över till menar polisen. Det är viktigt att bli mött av en person och inte bara få tak över huvudet. (Uppgifterna från utredare Jan-Erik Andersson 2008-02-11.) Tanken att kvinnor får skylla sig själva, att de själva satt sig i situationen framförs som förklaring (från socialarbetare) till att det inte är mer utbyggt än det är idag. Man jämför med utvecklingen av insatser för personer med beroendeproblem där det idag är självklart att erbjuda insatser på olika nivåer. Nedan följer några citat från kommun- och landtingsanställda i länet.

”de våldsutsatta kvinnorna kan inte räkna med stöd av samhället……kvinnorna förväntas på något sätt stå över sina egna psykiska symtom på våldet och se till att ta hand om barnen”. ”Systemet har problem. En man kan slå barnets mamma men ändå bedömas vara en bra pappa.” ”Socialtjänsten, BUP och Närsjukvården frågar inte systematiskt om våld.” ”Charmiga män och ord som står mot ord blir stora problem för kvinnor som är rädda, osäkra och nedbrutna.”

48

6 Förslag Trots uppmaningen i SoU (Att ta ansvar för sina insatser 2006:65) att länsvis kartlägga behovet för att kunna anpassa insatserna har jag inte hittat någon annan region som gjort detta. De kommuner som startat skyddade boenden har startat utan kartläggning. SoU skriver även att kommuner kan behöva gå samman länsvis eller i andra grupperingar för att lösa situationen med skyddat boende. Enligt utredarens uppfattning är behovet tillräckligt stort för att motivera ett skyddat boende i länet. Lagen har stärkts. Kunskapen inom området ökar, vilket leder till att behovet synliggörs alltmer. Kvinnojourerna pekar på den utsatta situation som barnen har på kvinnojourerna idag. Med de resurser som jourerna förfogar över finns det inga möjligheter att svara upp mot behovet. Kvinnojourernas roll är viktig och funktionell för de kvinnor som i stor utsträckning klarar sig själva. Kvinnor med funktionshinder eller kvinnor med missbruks-problematik kan inte beredas plats på kvinnojourer. Syftet med att inrätta ett skyddat boende för våldsutsatta med behov av hög grad av skydd och psykosocialt omhändertagande är att ge yttre trygghet och omhändertagande för att möjliggöra inre trygghet och utveckling för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Idag används framförallt hotell, vandrarhem och kvinnojour för länets våldsutsatta kvinnor och deras barn. Platser inom t.ex. Gryning Vård AB köps in när det gäller framförallt hedersrelaterat våld. De rekommendationer som getts från statens sida är just rekommendationer. Det är därmed upp till kommunerna i länet att

49

ta ställning till behovet av ett skyddat boende med personal och om/hur det i så fall ska drivas i länet. Ett skyddat boende är alltid en avgränsad tillfällig lösning i en akut situation. För att det skyddade boendet ska ha möjlighet att uppfylla sin funktion krävs att det i princip aldrig är helt fullt. Det måste finnas plats när det behövs för den enskilda kommunen. Vidare är eftervården en avgörande del i vården. När bedömningar görs om säkerhet/risk samt grad av traumatisering hos kvinna och barn kan vårdbehovet differentieras. Att tillhandahålla lägenhet för mannen vars familj behöver skyddas i ett akut läge är ett alternativ till att flytta familjen/barnen som bör övervägas. När säkerheten och behovet av omhändertagande i den akuta krisen inte kan tillgodoses genom tillhandahållande av lägenhet/kvinnojour för den våldsutsatta är ett skyddat boende med personal ett måste. Anledningar att flytta kvinna och barn är Att våldsutövaren inte går med på att flytta. Att säkerheten inte är tillgodosedd. Att den utsatta (som är mamma) bedöms vara i sådan kris att

barnens behov av trygghet och säkerhet i den akuta situationen inte kan tillgodoses eller att den utsattas behov av stöd och trygghet behöver tillgodoses.

Det är endast från en av Hallands kommuner, Falkenberg, som tjänstemän har påtalat behov av boende för kvinnor med missbruksproblematik. Få av aktörerna har påtalat något behov av plats i skyddat boende för våldsutsatta med någon form av funktionshinder. Min bedömning är att de kvinnorna och deras behov ännu inte är tillräckligt synliggjorda i Hallands län. Det finns därför anledning att till det skyddade boendet knyta en eller två särskilda ”lägenheter” för ändamålet. Att på detta sätt bereda

50

platser för en särskild grupp kan också underlätta för de barn som behöver ha husdjur med sig till det skyddade boendet. Utvärdering av det skyddade boendets verksamhet bör genomföras efter tre år. Vidare bör verksamheten noga följas av särskilt tillsatt grupp med representanter för intressenterna under samma period. Det skyddade boendets uppdrag : Kompetenscenter för länet när det gäller skyddsbedömningar

och trauma bedömningar. Följa metodutveckling/forskning inom området Utveckla samarbete med för det skyddade boendet, den

utsatta kvinnan och barnen viktiga myndigheter och funktioner

Tillvarata och utveckla samarbetet med respektive kommuns eftervård för kvinnan och barnen för att skapa en funktionell vårdfläta.

Tillvarata och utveckla samarbetet med kvinnojourerna i länet. Att i samarbete ge kvinnan den grad av skydd hon behöver. Viss tillsyn = kvinnojour, högre grad av omhändertagande = skyddat boende.

Samtalsmottagning både för grupp och individ för de som inte kan beredas detta i hemkommunen.

Det skyddade boendets konskekvenser: Det bereds plats för personer med missbruk/psykiskt

funktionshinder och som lever med våld i sina nära. Saknas i dag i länet

Utökat skydd och omhändertagande för traumatiserade våldsutsatta kvinnor och barn. Möjlighet till samtal med professionell personal även kvällar och helger.

Att kvaliteten ska öka, ”rundgången” ska minska och att fler ska kunna välja att leva utan våld. Detta kan öka trycket på kommunerna t.ex. vad gäller eftervård, att på relativt kort tid

51

kunna hjälpa till med lägenhet för att inte kvinnan och barnen ska behöva bo längre tid än nödvändigt på det skyddade boendet.

Barnens situation kan uppmärksammas på ett mer tillfredställande sätt. Detta i sin tur kan leda till ökat tryck på BUP att ta emot barn för traumabearbetning mm.

Depressionerna hos våldsutsatta kan minska Samarbetet med andra professionella t.ex. skola, kommer att

behöva utvecklas. Placering på skyddat boende är en råd- och stöd insats. Platser: Förslag maximalt 10 platser. En av dessa som

ständigt ledig ”akutplats”. Två till tre av platserna är utformade så att de är avskilda och kan användas av kvinnor med missbruks-problematik och/eller psykiskt funktionshinder och kvinnor med barn som har husdjur som inte kan lämnas kvar hemma.

Hur få plats: Kvinnan och barnen kan komma till boendet

på olika sätt, via myndigheter t.ex. sociala jouren eller socialtjänsten. Hon kan även komma på eget initiativ. Personalen på boendet gör bedömningar av skyddsbehov/behov av stöd före inflyttningen.

Var: Viktigast är att boendet är väl utformat ur

säkerhets synpunkt, att det ligger centralt där det rör sig många andra personer naturligt, att det finns innergård där barnen kan leka utan för stora risker.

Boendet: Ska vara tidsbegränsat.

Ska ha olika storlekar på minilägenheterna (15

52

och 25 kvadrat) rum med pentry. I gemensamt utrymme finns vardagsrum, kök och matrum. För personalen finns särskilt personalrum. Särskilda lägenheter för missbruk/psykiskt funktionshindrade. Boendet ska vara handikappanpassat.

Skolgång: Resp. skola står för barnets resor till och från

skolan om det är möjligt att gå kvar. Skydds-bedömning görs av föräldern tillsammans med aktuella aktörer.

Journal: Boendet för inga journaler. Anmälan: Boendet gör anmälan till respektive

socialtjänst när så krävs. Statistik: Boendet för avpersonifierad statistik för

uppföljning och utvärdering. Kostnader: Driftskostnader ca 6, 7 milj. Investeringar ca 760 000:-

Se bilaga 2 Beräkning av kostnader Organisation: Avtal mellan kommuner Personal: Max 11 årsarbetare, med adekvat utbildning.

Förslag är tre socionomer (varav en chef) som arbetar kontorstid med någon kvällstjänst /vecka med ansvar för samtal, myndighets- kontakter mm, och åtta socialpedagoger eller likvärdig utbildning som arbetar schemalagt med krisomhändertagande och socialt stöd.

53

Lokal: Cirka 400 kvadratmeter. Lokalen ska vara säker.

Samverkan: Eftervård i samverkan med resp. kommun.

Samverkan med myndigheter och frivillig-organisationer. Det skyddade boendet har ett ansvar för upparbetande av de externa kontak-ter som gagnar kvinnor och barn. Barnahuset konsulteras för barn som bevittnat våld/varit utsatta för våld för samråd och handlingsplaner för insatser till barnet. När det gäller kvinnan har det skyddade boendet ansvar att i handlingsplanen för kvinnan planera för efter-vård om inte socialtjänsten är inkopplad. Önskvärt med liknande samråd för kvinnan som ges för barnet på barnahus. Kan vara något som det skyddade boendet bygger upp.

Utbildning/handledning: Personalen ska ha tillgång till

kontinuerlig handledning. Utbildning ska ske regelbundet för att säkerställa hög kvalitet och professionalism.

Metod: Säkerhetsbedömning/kartläggning av våldet.

Samarbete med Polisen för riskbedömningar enligt till exempel SARA. Kris och Stödsamtal för kvinnor och barn enskilt och i grupp samt mamma/barn, Rådgivning, kontaktetablering med för kvinnan och barnen viktiga enheter/personer.

Plats för andra kommuner: Platser kan i mån av utrymme

erbjudas till angränsande kommuner. Med tanke på resvägen till skolan för barnen på det

54

skyddade boendet i Uppsala, (upp till 16 mil) kan det ur ett barns perspektiv vara så skönt att våldet upphör att 16 mil till skolan inte upplevs som något problem. (Om man utgår från Falkenberg blir 16 mil en räckvidd från Kungälv i norr till Lund i söder och Jönköping/Värnamo/Ljungby i öster.

Fördelningen av kostnader föreslås utgå från ett basbelopp som är lika för samtliga medverkande kommuner. Summan föreslås bli 150 000 kronor i ett förstärkt basbelopp för det första verksamhetsåret. Detta innebär 900 000 kronor. För kommande verksamhetsår föreslås basbeloppet uppgå till 100 000. Kostnader per huvudman År 1 Huvudman Basbelopp Andel drift totalt Laholm 150 000 546 000 696 000Halmstad 150 000 2 156 000 2 306 000Hylte 150 000 252 000 402 000Falkenberg 150 000 966 000 1 116 000Varberg 150 000 1 351 000 1 501 000Kungsbacka 150 000 1 729 000 1 879 000Totalt 900 000 7 000 000 7 900 000 Kostnader per huvudman År 2 Huvudman Basbelopp Andel drift totalt Laholm 100 000 499 200 599 200Halmstad 100 000 1 971 200 2 071 200Hylte 100 000 230 400 330 400Falkenberg 100 000 883 200 983 200Varberg 100 000 1 235 200 1 335 200Kungsbacka 100 000 1 580 800 1 680 800Totalt 600 000 6 400 000 7 000 000

55

Under utredningstiden på Region Halland tog en kommunal chef kontakt med mig och berättade om sin egen resa från våld till frihet. Hon ville berätta om vad som gjort skillnad för henne. Det var en av hennes dåvarande arbetskamrater som en dag frågade henne rakt på sak ”Slår han dig?” Den frågan var starskottet. Hennes budskap är: Tveka inte att fråga!

56

Referenser Alternativ Til Vold Webbsida

Arnell, Ami och ”och han sparkade mamma….” Ekbom, Inger möte med barn som bevittnar våld i sina

familjer, 2006

ATV Små vitner till vold, 2007

Bak, Maren Utvärdering av Grynings skyddade boende för personer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. 2007

Broberg/Almkvist Barn som bevittnat våld mot mamma. Göteborgsstad

Erikson M, red Barn som upplever våld, nordisk forskning och praktik . 2007

Eriksson, M Mäns våldsutövande- barns upplevelser en kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. 2006

FN:s barnkonvention

Gellert Maria Projektrapport kvinnojour ”att ta fram policys och riktlinjer för kvinnojourernas arbete” 2006

Hammarlund Claes Otto Bearbetande samtal, 2001

HANDU Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007

Heimer Gun m.fl. Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. RiksKvinnoCentrum 2006

Holst Hanne-Vibeke Kungamordet, 2006 IMS rapport Frihet och familj - en uppföljning av

skyddade boenden för personer som hotas av hedersrelaterat våld. 2007

57

Utfall och effekter av social metoder för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer IMS2006-110-27

Lundgren Eva Våldets normaliseringsprocess, 2004

Proposition Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor 2007/07:38

Regeringens skrivelse Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 2007/08:39

Regering och riksdags webbsidor

Socialstyrelsen Barn i skuggan av våldet, 2002 När mamma blir slagen (Att hjälpa barn

som levt med våld i familjen), 2005

Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor, Slutredovisning. 2002

Socialstyrelsens webbsida

Socionomen Nr 1 2008, Facktidskrift för kvalificerat socialt arbete.

SOU Att ta ansvar för sina insatser 2006:65 (socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor)

Sveriges Kommuner och Landsting Mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

2006

Utväg Skaraborg Våga se kunna handla, 1996

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Halland

Ingrid Gustavsson

Meddelandeserien 2008:2

Region Halland, Box 538, 301 80 HALMSTAD Besöksadress: Högskolan i Halmstad, K-huset

Tel: 035-17 98 00 Fax: 035-17 98 98

E-post: [email protected]

skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn i ... · skyddat boende för våldsutsatta...

Documents