stockholms universitet sociologiska institutionen/elinolsson_2004_hedersomn.pdfmånga...

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Sociologiska institutionen

OLIKA VÄRDERINGAR?

KÖNSSKILLNADER I BARNS OCH UNGDOMARS YRKESVÄRDERINGAR OCH

SJÄLVSKATTADE SKOLÄMNESFÖRMÅGOR UR ETT SOCIALISATIONSPERSPEKTIV

Elin Olsson

Examensarbete inom studieprogrammet med

inriktning mot utredningssociologi

Vårterminen 2004

Handledare: Jan O. Jonsson

Bihandledare: Sara Brolin Låftman

Sammanfattning En av de förklaringar som brukar ges till könssegregeringen i utbildning och yrke är att män och

kvinnor har olika preferenser och begåvningar. Skillnaderna anses uppkomma i tidig ålder och

påverkas av olika socialisationsprocesser. Uppsatsens syfte är därför att studera könsskillnader i

barns och ungdomars yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor ur ett socialisations-

perspektiv med fokus på föräldrarnas roll i socialisationen.

Data för analyserna är hämtade från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes år 2000

där 1304 barn mellan 10 och 18 år deltog. Minst den ena av barnets föräldrar deltog även i

stud ien.

Fyra hypoteser har formulerats utifrån teoribildning och tidigare forskning på området. Den

första hypotesen avsåg könsskillnader i yrkesvärderingar ur två dimensioner: hur viktigt det i ett

framtida yrke är att arbeta med människor respektive tjäna mycket pengar. Hypotesen var att

flickor i högre grad än pojkar värderar att arbeta med människor, medan det omvända antogs för

aspekten att tjäna mycket pengar. Hypotesen fick stöd då signifikanta könsskillnader fanns.

Den andra och tredje hypotesen var att flickor skattar sin förmåga högre i traditionellt

kvinnliga skolämnen, medan pojkar skattar sin förmåga högre inom manliga. Båda hypoteserna

fick stöd, då en större andel flickor än pojkar angivit traditionellt kvinnliga ämnen som de ämnen

de betraktar sig duktigast i, medan det omvända gällde för traditionellt manliga ämnen. Flickor

skattade dessutom generellt sin förmåga i svenska högre än pojkar, medan pojkar skattade sin

förmåga i matematik högre än flickor. Könstraditionaliteten i yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor visade sig vara starkare för ungdomar i högstadiet och på gymnasiet än i

grundskolans årskurs 3-6.

Den fjärde hypotesen var att barn till föräldrar med könstraditionella könsmönster själva har

mer könstraditionella yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor. Egenskaper i

föräldrarnas könsmönster som testades var bland annat uppdelning av hushållsarbete, faderns

föräldraledighet och könstypiskhet i föräldrarnas yrke. Regressionsanalyserna visade i princip

bara signifikanta effekter för könstraditionaliteten i de skolämnen pojkar angivit sig duktigast i.

Två huvudsakliga förklaringar till resultatet diskuteras. Den första förklaringen är att föräldrars

inverkan i socialisationen av sina barn inte är så stark, utan att andra aktörer som kompisar, skola

och massmedia är viktigare för förmedlingen av bilder av manligt och kvinnligt. Den andra

förklaringen är att bristande validitet och reliabilitet kan vara ett problem i studien, varför

ytterligare studier av ämnet föreslås.

Innehållsförteckning

1. Inledning .....................................................................................................................................1

1.1 Syfte och frågeställningar .......................................................................................................2

1.2 Avgränsningar och begreppsförklaringar................................................................................2

2. Teori och tidigare forskning......................................................................................................3

2.1 Könsroller, genus och socialisation ........................................................................................3

2.2 Könsmönster i barns och ungdomars yrkesvärderingar ..........................................................5

2.3 Könsmönster i barns och ungdomars självskattade skolämnesförmågor ...............................6

2.4 Yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor ur ett socialisationsperspektiv.......9

3. Hypoteser ..................................................................................................................................11

4. Metod.........................................................................................................................................13

4.1 Datamaterial..........................................................................................................................13

4.2 Variabelbeskrivning ..............................................................................................................14

5. Analys och resultat ...................................................................................................................20

5.1 Könsfördelning för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor ......................20

5.2 Yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor relaterat till föräldrarnas

könsmönster ................................................................................................................................25

6. Diskussion .................................................................................................................................28

7. Referenser.................................................................................................................................35

Bilaga 1. Beskrivning av skolämneskodning .............................................................................40

1

1. Inledning I Sverige finns en tydlig utbildnings- och yrkessegregering mellan könen. Inom utbildnings-

väsendet fortsätter kvinnor idag i lika stor utsträckning som män till högre utbildning, men

många utbildningsområden är tydligt könssegregerade, både i val av gymnasieprogram och på

universitet och högskolor. Kvinnor väljer i högre grad ämnesområden som språk, beteende-

vetenskap, medicin, vård och omsorg samt estetiska ämnen. Män väljer istället i större

utsträckning ämnen som datavetenskap, fysik, matematik och teknik (Jonsson 1997; SCB 2003a).

På arbetsmarknaden råder både en vertikal och horisontell segregering. Män har generellt högre

positioner än kvinnor, och kvinnor finns i större utsträckning inom områden som hälso- och

sjukvård samt socialt arbete medan män finns i olika tillverkningsyrken (Jonung 1997; Meyerson

& Petersen 1997). Även om de flesta kvinnor i Sverige idag förvärvsarbetar, har de fortfarande

huvudansvaret för hushållet och barnen. Kvinnor gör merparten av allt hushållsarbete och tar ut

den största delen av föräldraförsäkringen. Kvinnor arbetar dessutom i större utsträckning deltid

än männen (Ahrne & Roman 1997; SCB 2002; SCB 2003b).

När, var och hur uppkommer denna arbetsfördelning mellan könen? Ett flertal teorier har

formulerats för att förklara och förstå könssegregeringen i utbildning och yrke (till exempel

humankapitalteorin, rational choice och olika diskrimineringsteorier, se bl.a. Cajes 1988; England

& Farkas 1986; Jonung 1997). Ofta beskriver teorierna specifika faktorer som viktiga för delar av

yrkessegregeringen. För att förstå hela det komplexa samspelet bakom yrkes- och

utbildningssegregeringen mellan könen är det svårt att använda en enda enskild teori (Jonung

1997).

En av de aspekter som vissa teorier utgår ifrån är att män och kvinnor har olika preferenser

och begåvningar (Jonung 1997). Många menar att tydliga könsskillnader i olika preferenser

grundläggs och existerar redan hos små barn (Colley 1998; Fagrell 2000). Två områden där detta

kan studeras är ungas värderingar av olika yrkesegenskaper samt vilka skolämnen de intresserar

sig för och presterar bra i. En skiljelinje som beskrivits mellan pojkars och flickors yrkes-

värderingar är att flickor i större utsträckning än pojkar tycker att det är viktigt att arbeta med och

hjälpa människor, medan det är något vanligare bland pojkar att värdera statusfaktorer och att

tjäna mycket pengar (Erez, Borochov & Mannheim 1989; Karlsen 2001; Post & Williams 1996;

Sellers, Satcher & Comas 1999; Wernersson 1983). Könsskillnader i prestation, men främst

intresse, för olika skolämnen har också påvisats. Ämnen som traditionellt anses intressera flickor

är språk och estetiska ämnen, medan matematik och naturvetenskap anses intressera pojkar.

2

Forskning har visat att flickor tenderar att underskatta sin förmåga i traditionellt manliga

skolämnen, medan pojkar tenderar att underskatta sin förmåga i traditionellt kvinnliga (Colley

1998; Wernersson 1977, Whitehead 1996; Öhrn 2002).

Men varför har flickor och pojkar olika preferenser och intressen? För att förklara

könsskillnaderna i barns och ungdomars yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor,1

hänvisar många till olika socialisationsteorier, där barnet får en bild av vilka arbetsuppgifter och

ansvarsområden som tillhör respektive kön (Eccles 1994; Konrad m.fl. 2000; Tenenbaum &

Leaper 2002; Wernersson 1977). Bilderna anses förmedlas både genom samhället i stort och mer

specifikt genom skolan, media och familjen. Särskilt föräldrarna anses av flera representera en

konkret bild av betydelsen av kön, genom bland annat deras utbildning och yrke samt uppdelning

av förvärvs- och hushållsarbete (England & Farkas 1986; Wernersson 1972). Föräldrarnas

könsmönsters inverkan på barnens könstraditionalitet har däremot inte lika starkt empiriskt stöd,

då relativt få studier har gjorts, och dessutom med skiftande resultat.

1.1 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att studera eventuella könsskillnader i barns och ungdomars yrkesvärderingar

och självskattade skolämnesförmågor ur ett socialisationsperspektiv.

Först studeras följande frågor: Hur ser könsfördelningen ut för yrkesvärderingar respektive

självskattade skolämnesförmågor hos barn och ungdomar? Skiljer sig könsfördelningarna åt för

olika åldersgrupper?

Sedan kopplas yrkesvärderingarna och skolämnesförmågorna till ett socialisationsperspektiv

där föräldrarnas betydelse fokuseras. Har barn till föräldrar med traditionell uppdelning av

förvärvs- och hushållsarbete själva mer könstraditionella yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor?

1.2 Avgränsningar och begreppsförklaringar

De barn och ungdomar som studeras är mellan 10 och 18 år.

Begreppet yrkesvärderingar2 avser här värderingen av olika egenskaper som ingår i ett yrke.

De yrkesvärderingar som kommer att studeras är avgränsade till två dimensioner; hur viktigt man

upplever att det är att arbeta med människor respektive tjäna mycket pengar.

1 För definition av begreppen se avsnitt ”Avgränsningar och begreppsförklaringar” nedan. 2 Jämför med engelskans ”job values” alternativt ”work values”. Dunér (1972) använder sig av de svenska termerna yrkesvärden och yrkesvärderingar.

3

Med självskattade skolämnesförmå gor avses här respondentens egen skattning av vilket/vilka

skolämnen han/hon anser sig duktig i, samt av sin förmåga i matematik och svenska.

När kön och könsskillnader diskuteras (se utförligare resonemang nedan under rubriken

”Könsroller, genus och socialisation”), kommer begreppet genus att användas för att tydliggöra

att det är socialt konstruerade könsskillnader som avses. Traditionella könsmönster och

könstraditionalitet kommer att användas för att benämna de egenskaper och beteenden som

brukar förknippas med manligt respektive kvinnligt genus.

2. Teori och tidigare forskning 2.1 Könsroller, genus och socialisation

I många av de studier av könsskillnader som gjorts av framförallt olika yrkesvärderingar, men

även av självskattning i olika skolämnen, har skillnaderna förklarats teoretiskt i termer av

könsroller och socialisation (se t.ex. Eccles 1994; Konrad m.fl. 2000; Tenenbaum & Leaper

2002; Wernersson 1977). Begreppet könsroll används för att synliggöra att kön inte enbart är en

biologisk egenskap, utan att det till det biologiska könet även hör ett socialt kön, som innehåller

regler och normer för hur kvinnor och män bör tänka, känna och bete sig (Larsson 1996). Synen

på det sociala könet som en könsroll har kritiserats av främst feministiska forskare, bland annat

för att vara för statiskt, för att det framställer individen som för passiv och för att det osynliggör

maktförhållanden mellan könen. Ytterligare kritik är att könsrollbegreppet implicerar att det finns

ett sant biologiskt kön, som det sociala könet (könsrollen) hängs på. Detta ger sken av att

könsrollen är något som man kan gå in i och ut ur, och att det finns en sann inre biologisk kärna

(Connell 2003; Francis 1998; Hirdman 1988).3 Många har istället övergått till att använda

begreppet genus (Åsberg 1998). När kön och könsskillnader diskuteras här kommer därför

begreppet genus, snarare än könsroller, att användas för att tydliggöra att det är socialt

konstruerade könsskillnader som avses.4

Innebörden i begreppet genus är här hämtad från Yvonne Hirdmans beskrivning av genus i

genussystemet (Hirdman 1988; 1990; 2001). Hirdman menar att det sociala och biologiska könet

3 En del kritiker av könsrollsbegreppet kritiserar även socialisationsbegreppet på liknande grunder. Till exempel menar poststrukturalister att diskurser och språket skapar genus, där individen på ett mer aktivt sätt är deltagande i utformningen av genus, till skillnad från socialisationen som ger sken av en process som individen passivt utsätts för (se t.ex. Kamler 1999). 4 Med undantag för när de studier som använt begreppet könsroll i tidigare forskning om barns och ungdomars yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor refereras.

4

är komplext invävda i varandra och inte går att särskilja, och för att benämna detta använder hon

begreppet genus. Synen på vad som är manligt respektive kvinnligt är uppbyggd av dikotomier,

där det manliga och kvinnliga hålls isär och det manliga står över det kvinnliga. Dessa två

logiker, isärhållningen och mannen som norm, manifesteras i ett genussystem som genomsyrar

samhället (ibid.).

Flera menar att det speciellt är kvinnans reproduktionsansvar och arbetsfördelningen av

hushållsarbete och förvärvsarbete mellan könen som är grunden till synen på manligt och

kvinnligt. Eftersom kvinnor generellt har huvudansvaret för barn och hushåll, förknippas

kvinnlighet med vårdande egenskaper, sociala kontakter och i viss mån altruism. Mannens

starkare koppling till förvärvsarbete bidrar till en bild av manlighet där karriär, status och hög lön

ingår (Colley 1998; England & Farkas 1986; Hirdman 1988; Konrad m.fl. 2000; Wernersson

1977; Whitehead 1996). I denna uppsats kommer begreppen traditionella könsmönster och

könstraditionalitet att användas för att benämna ovanstående syn på kvinnlighet och manlighet.

Innehållet i genus (och även könsroller), det som förknippas med kvinnlighet och manlighet,

anses till stor del förmedlas genom olika socialisationsprocesser 5 (England & Farkas 1986;

Hirdman 1988). Socialisationen kan ske på olika nivåer; från makro- till mikronivåer (Eccles

1994; Tenenbaum & Leaper 2002).

På makronivå beskrivs samhället i stort som förmedlare av könsnormer. Här har den köns-

differentierade arbetsmarknaden tagits upp som en möjlig orsak till skillnader i yrkesvärderingar.

Differentieringen förmedlar en bild till barnen om vilket kön som finns i vilken typ av yrke, och

detta kan påverka vilket yrke barn identifierar sig med (Wernersson 1983).

Det finns även andra arenor på makronivå där socialisation kan ske. Skolan och massmedia är

exempel på två områden som kan påverka barns och ungdomars uppfattningar om kön och genus

(Tenenbaum & Leaper 2002; Wernersson 1977). Hur ett skolämne presenteras i skolan genom till

exempel kurslitteratur samt lärarens kön och inställning till ämnet, är faktorer som kan påverka

synen på vissa skolämnen som typiskt manliga respektive kvinnliga (Wernersson 1977; Öhrn

2002).

Socialisationen kan även förekomma på mikronivå, där familjen och föräldrarna ofta anges

som centrala socialisationsagenter. Socialisationen i familjen kan dels ske mer eller mindre

medvetet genom könsspecifik uppfostran, där olika beteenden förstärks och uppmuntras, medan

5 Exakt hur och varför denna förmedling går till finns det ett flertal, främst psykologiska, teorier kring, t.ex social learning theory, gender schema-theory och social kognitiv teori (se t.ex; Helve 1993; Kohlberg 1966; Mischel 1966; Wernersson 1972).

5

andra tonas ned (Konrad m.fl. 2000; Wernersson 1983). Dels kan socialisationen ske genom de

roller som föräldrarna representerar. Utifrån det genus som föräldrarna har förmedlas en bild av

könets innebörd till barnet.6 Arbets- och ansvarsfördelningen av hem- och yrkesarbete ger en bild

av hur kvinnan och mannen förhåller sig till olika arbetsuppgifter, och detta kan påverka barnets

syn på vilken roll män och kvinnor har i hemmet och på arbetsmarknaden. Även föräldrarnas

yrken kan vara aspekter som påverkar barnet (England & Farkas 1986; Konrad m.fl. 2000;

Wernersson 1983).

De ovan beskrivna nivåerna i socialisationen kan ses som sammanvävda, då till exempel de

normer som finns i samhället förmodligen påverkar föräldrarnas genus och uppfostran av barnet

(Wernersson 1983). Flera menar att det kan vara svårt för föräldrar att ge en annan bild av genus

än de som dominerar i samhället, och det råder ingen enighet om vilken inverkan föräldrar har i

socialisationsprocessen (Tenenbaum & Leaper 2002).

2.2 Könsmönster i barns och ungdomars yrkesvärderingar

Barns och ungdomars yrkesvärderingar har undersökts i en mängd olika studier, både i Sverige

och i andra länder, och resultaten är i många fall likartade. Då barn och ungdomar tillfrågas om

vilka framtida yrken de önskar sig, är yrkena i hög grad typiska för respektive kön (Fagrell 2000;

Francis 1998; Miller & Budd 1999). I en intervjuundersökning från London där 140 barn i

åldrarna sju till elva år tillfrågades om vilket yrke de önskade sig när de slutar skolan, valde

flickorna i större utsträckning konstnärliga eller omvårdande yrken, medan pojkarna i större

utsträckning angav att de ville bli idrottsmän, forskare eller affärsmän (Francis 1998).

Då barn och ungdomar tillfrågas om hur viktiga olika aspekter i ett framtida yrke är, tenderar

pojkar i högre grad än flickor ange att olika statusfaktorer, som lön och karriärmöjligheter är

viktiga. Flickor anger i högre grad än pojkar att olika sociala och altruistiska faktorer, som att

arbeta med och hjälpa andra människor, är viktiga (Dunér 1972; Erez m.fl. 1989; Karlsen 2001;

Post & Williams 1996; Sellers m.fl. 1999; Wernersson 1983). Studier har även påvisat liknande

könsskillnader i yrkesvärderingar hos vuxna (t.ex. Gamberale, Sconfienza & Hagström 1996;

Marini m.fl. 1996).

I en metaanalys av studier i USA mellan 1970 och 1998 analyserades 40 olika dimensioner av

yrkesvärderingar hos barn, ungdomar och vuxna. De största könsskillnaderna i alla ålders-

6 I dessa teorier förutsätts det ofta att föräldrarna är sammanboende och av olika kön. Då föräldrarnas roll i socialisationen analyseras här kommer därför enbart barn som bor med båda sina (heterosexuella) biologiska (eller adoptiv-) föräldrar att ingå, se vidare under metodavsnittet.

6

kategorier fanns i värderingen hur viktigt det är att arbeta med människor följd av att hjälpa

andra, där kvinnor och flickor värderat de två dimensionerna högre än vad män och pojkar gjort. I

värderingen av att tjäna mycket pengar fanns en liten men signifikant könsskillnad, där männen

och pojkarna värderat detta högre. Skillnader mellan barn i olika årskurser fanns även, där köns-

skillnaderna hos yngre barn (låg- och mellanstadiet) inte var lika stora som hos de äldre barnen

(högstadiet och gymnasiet) (Konrad m.fl. 2000). Även i en stor norsk studie (SISS) av barn och

ungdomar påvisades liknande åldersskillnader då åldersgrupperna 11, 16 och 19 år jämfördes

(Sjöberg 1988).

Det råder däremot inte samma enighet om könsskillnaderna i yrkesvärderingar över tid har

ökat, minskat eller är stabila, då olika studier har kommit fram till olika resultat (Konrad m.fl.

2000; Marini m.fl. 1996; Post & Williams 1996).

2.3 Könsmönster i barns och ungdomars självskattade skolämnesförmågor

Då könsskillnader i barns och ungdomars självskattade skolämnesförmågor undersöks, kan

förklaringar hämtas både från könsskillnader i preferenser för, och prestation i, olika skolämnen. 7

När prestation i olika skolämnen har studerats har vissa könsskillnader påvisats. I Sverige har

flickor generellt högre slutbetyg än pojkar både från grundskolan och gymnasiet. I årskurs nio är

det bara i ämnena idrott och teknik som pojkarna generellt har högre betyg än flickorna. På

gymnasiet har flickorna högre slutpoäng på alla program (Skolverket 2003).8

Betyg som mått på begåvning är dock omtvistat, och vissa förespråkar istället olika typer av

test (Wernersson 1988). I två kunskapsöversikter från Skolverket rapporteras att pojkar

traditionellt anses prestera bättre på spatiala test, medan flickor anses prestera bättre på verbala.

Både internationella och svenska studier visar att pojkar presterar något bättre på test i matematik

och naturorienterande ämnen, än flickor. Skillnaderna anges vara störst i fysik 9, medan inga

större skillnader påvisats i biologi. Prestationsskillnaderna mellan könen var större hos äldre än

hos yngre barn. Könsskillnaderna, särskilt i matematik, har emellertid kritiserats för att vara små;

till stor del överlappar pojkarnas och flickornas resultat varandra, och kön förklarar en liten del

av variationen i prestation. Till exempel är socialgruppsskillnader i prestation betydligt större än

7 Den största delen av forskningen av könsskillnader i skolämnen är koncentrerad kring naturvetenskap och matematik (Wernersson 1988; Öhrn 2002). 8 Med undantag för fordonsprogrammet där pojkar har högre betygspoäng (andelen flickor är 2 procent), samt det individuella programmet där betygspoängen är lika för pojkar och flickor. 9 En studie av könsskillnader i prestation på centralprov i fysik, visar att det finns könsskillnader inom ämnet fysik, där flickor presterade bättre än pojkar på uppgifter som behandlade elektronik (Ramstedt 1996).

7

könsskillnaderna. Viss forskning pekar även på att könsskillnader i prestation över tid har

minskat (Wernersson 1988; Öhrn 2000).

För att förklara könssegregerade utbildningsval anses inte begåvning och lämplighet vara

tillräckliga förklaringsfaktorer. I en svensk studie av komparativa fördelar (en elevs betyg i natur-

vetenskapliga ämnen relativt betygen i samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen), kunde

dessa förklara mellan 10 och 30 procent av könssegregeringen till teoretiska gymnasielinjer, men

en stor del av variationen kvarstod som oförklarad (Jonsson 1999). Flera hävdar att flickor och

pojkar i större utsträckning väljer gymnasieprogram efter sin könstillhörighet än efter sin

begåvning. Detta förklaras med att många skolämnen är förknippade med manlighet respektive

kvinnlighet, och att flickor och pojkar värderar dem olika och intresserar sig för dem i olika hög

grad (Colley 1998; Eccles 1994; Sandqvist 1995; Whitehead 1996; Öhrn 2000).

Flera studier från Storbritannien och Sverige visar liknande resultat då barn och ungdomar får

värdera olika skolämnen som manliga respektive kvinnliga och själva ange favoritämnen.

Generellt anses kemi, fysik, matematik, IT, teknik, träslöjd och idrott som manliga ämnen, och de

är även i högre grad favoriserade av pojkar. Ämnen som värderas kvinnliga och i hög grad

favoriseras av flickor är språk, estetiska ämnen (bild, musik och drama), syslöjd och

hemkunskap. En del studier anger även religion och historia som skolämnen förknippade med

flickor (Colley 1998; Colley & Comber 1994; Wernersson 1977, Whitehead 1996; Öhrn 2002)

Studier som försöker besvara varför vissa ämnen anses som manliga och kvinnliga har

koncentrerat sig på inställningen och värderingen av olika skolämnen. Bland annat har köns-

skillnader i hur viktiga olika skolämnen anses vara av pojkar och flickor studerats. Pojkar i

gymnasiets avgångsklasser anser enligt den internationella studien TIMMS att det är något

viktigare än flickor att prestera bra i naturvetenskapliga ämnen och matematik (Skolverket 1998).

Studier har även visat att flickor generellt anser att matematik är mindre användbart än vad pojkar

anser (Colley 1998; Eccles 1994). Detta kan bero på att flickor och pojkar värderar olika

användningsområden.

I en svensk kvalitativ intervju- och observationsstudie av högstadieungdomars värderingar av

vad som är viktigt hos ett ämne, anger flickor att det är viktigt att det de studerar är relevant för

det egna eller för andras liv, medan pojkar värderar tillverkning och att syssla med ting (Staberg

1992). Dimensionerna att arbeta med saker eller människor återfinns i flera studier. I en studie av

Archer & Macrae (1991) undersöktes 60 brittiska 11- till 12-åringars uppfattningar av skolämnen.

Flickorna ansåg att manliga ämnen var svåra och komplicerade, medan typiskt kvinnliga ämnen

8

sågs som enkla. Pojkarna ansåg att manliga ämnen var intressanta och att de handlade om saker,

medan kvinnliga ansågs tråkiga och att handla om människor. I flera andra studier har liknande

resultat funnits då relationer mellan skolämnen och framtida yrken studerats. Barn och ungdomar

uppfattar att karriärer med kopplingar till matematik och fysik innehåller få sociala kontakter men

hög lön, medan ämnen som leder till yrken inom socialt arbete och utbildning innebär låg lön

men många sociala kontakter (Colley 1998; Eccles 1994; Morgan, Isaac & Sansone 2001; Post &

Williams 1996; Sjöberg 1988). Det har alltså påvisats en koppling mellan ämnes- och

yrkesvärderingar, där flickor värderar kontakt med människor och att hjälpa andra högre, medan

pojkar värderar att arbeta med saker och göra karriär. Detta kan påverka vilka ämnen och yrken

pojkar och flickor favoriserar (Colley 1998).

Både den tendens att vissa könsskillnader i prestation förekommer, men framförallt pojkars

och flickors olika intresse för skolämnen, och ämnenas märkning som manliga respektive

kvinnliga, har angivits som förklaringar till att pojkar och flickor skattar sina ämnesförmågor

olika (Eccles 1994; Skolverket 1996)

Flera studier, både svenska och internationella, har visat att flickor och pojkar med samma

betyg skattar sin förmåga i skolämnen olika. Främst har skillnader i matematik studerats, där

pojkar tenderar att överskatta sin förmåga relativt betygen, medan flickor underskattar sin

förmåga (Catsambis 1994; Eccles 1994; Jacobs m.fl. 2002; Jakobsson 2000; Sandqvist 1995;

Skolverket 1996). I brittiska studier har även könsskillnader i engelska och idrott studerats, där

flickor skattar sig bättre i engelska, medan pojkar skattar sig bättre i idrott (Jacobs m.fl. 2002). En

svensk studie har studerat barns och ungdomars självrapporterade problem att läsa och skriva, där

pojkar överskattade problemen något, medan flickorna underskattade dem (Sandqvist 1995). De

studier som även studerade åldersskillnader har däremot kommit fram till olika resultat om

könsskillnaderna ökar eller minskar med ålder (se t.ex. Eccles, Jacobs & Harold 1990; Jacobs

m.fl. 2002; Skolverket 1996).

Sammanfattningsvis har små könsskillnader i prestation och begåvning påvisats, medan

könsskillnaderna i preferenser och intresse är större. Synen på ämnen som kvinnliga och manliga

anses påverka barns och ungdomars egen skattning av förmåga i olika skolämnen, där pojkar

överskattar sin förmåga i traditionellt manliga ämnen och underskattar den i kvinnliga, medan det

omvända gäller för flickor.

9

2.4 Yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor ur ett socialisationsperspektiv

Många av de ovan refererade studierna av könsskillnader i yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor har angivit olika typer av socialisationsteorier som tänkbara teoretiska

förklaringar till könsmönstren. Men det är inte lika många som har gjort några försök för att

empiriskt testa förklaringarna. Eftersom socialisationen ses som en komplex process är det svårt

att testa annat än delar av den.

Skolan ses, som tidigare nämnts, som en del i socialisationen. Det är främst könsskillnader i

olika aspekter av skolämnen som har relaterats till förhållanden i skolmiljön, som lärares

inställningar till ämnet, skolböckers innehåll samt sam- och särundervisning (Colley 1998; Dryler

1998, Wernersson 1977). Till exempel har lärares betygssättning undersökts i en stor svensk

studie. Elever med könsotraditionella provresultat (pojkar som presterade bättre i verbala test än

matematiska, och flickor som presterade bättre i matematiska än verbala) hade i mindre

utsträckning betyg som motsvarade provresultaten, jämfört med elever med mer traditionella

provresultat. Resultatet tolkas som att lärare tenderar att underskatta könsotraditionella förmågor

(Sandqvist 1995).

Föräldrarnas roll i socialisationen har testats utifrån flera aspekter. Ur ett psykologiskt

perspektiv har föräldrar som identifikationsobjekt samt deras interaktion med sina barn

undersökts. Eccles m.fl. visar i en brittisk longitudinell studie att föräldrar överskattar pojkars

förmåga och underskattar flickors i traditionellt manliga ämnen (matematik och idrott), medan

det omvända gäller för kvinnliga ämnen (engelska). Vidare uppmuntras flickor i högre grad att

läsa och upprätthålla olika sociala kontakter, medan pojkar uppmuntras att ägna sig åt idrott och

datorer (Eccles m.fl. 1990; Eccles 1994). I den internationella studien TIMMS uppger pojkar i

gymnasiets avgångsklasser i högre grad än flickor att de upplever press/stöd från föräldrar och

kamrater att prestera bra i naturvetenskapliga ämnen (Skolverket 1998). I två svenska studier av

ungdomars utbildningsval relaterat till deras föräldrars utbildningsval visas att identifikationen

inte bara sker med föräldern av samma kön. Således kan till exempel en far med natur-

vetenskaplig, och därmed könstraditionell, utbildning påverka sin dotter att också välja natur-

vetenskapligt, i hennes fall ett könsotraditionellt val (Bengtsson 2001; Dryler 1998).

Föräldrars attityder till jämställdhet och könsroller ses också som en del i socialisationen av

barns uppfattningar om manligt och kvinnligt. Studier har visat att barn till föräldrar med

traditionella attityder till könsroller själva tenderar att ha traditionella yrkesvärderingar. I en

nyligen utförd metaanalys av 43 artiklar analyseras föräldrars attityder till könsroller i samhället

10

och hos sig själva (”gender schemas”) relaterat till deras barns könsrollsattityder och

yrkesvärderingar. Barn till föräldrar med traditionella könsrollsuppfattningar tenderade att ha mer

traditionella uppfattningar om kön och yrkesvärderingar, jämfört med barn till föräldrar med mer

jämställda attityder. Sambanden var starkare för äldre barn (Tenenbaum & Leaper 2002).

I ovan refererade studie av Eccles m.fl. tenderade de föräldrar som ansåg att män generellt har

större begåvning i traditionellt manliga ämnen (och vice versa) i högre grad felskatta sina barns

skolämnesförmågor och ange förmågorna mer traditionellt än vad testresultat och betyg visade.

Föräldrarnas uppfattning av barnets förmåga i skolämnen hade även samband med barnets egen

uppfattade förmåga, kontrollerat för betyg (Eccles m.fl. 1990).

I en panelstudie från USA intervjuades 245 mödrar år 1956 och deras döttrar 35 år senare.

Mödrarnas attityder till könsroller och uppfattningar av sig själva som hemmafru eller

förvärvsarbetare 1956 hade signifikanta samband med döttrarnas attityder till könsroller och

arbetsidentitet 1988 (Moen, Erickson & Dempster-McClain 1997).

Förutom attityder har även olika egenskaper hos föräldrarna som till exempel arbetsfördelning

av förvärvs- och hushållsarbete studerats. Den bild av könets innebörd som föräldrarna förmedlar

kan påverka barnets uppfattning av genus. Bland de egenskaper som ska fånga könsmönster hos

föräldrarna har särskilt moderns koppling till förvärvsarbete studerats, speciellt i studier där

hemmafruar är relativt vanliga. Resultaten från studier av kopplingen mellan föräldrars

könsmönster och barns könstraditionalitet är dock inte helt samstämmiga.

I ovan refererade panelstudie av 245 mödrar-döttrar-par hade moderns förvärvsarbetsgrad, till

skillnad mot hennes attityder, inte något samband med dotterns yrkesidentitet (Moen m.fl. 1997).

I en studie baserad på samma datamaterial som används här (Barn-LNU 2000), fanns inga

signifikanta samband mellan föräldrarnas attityder till att män och kvinnor bör dela på ansvar för

hushållsarbete och barnansvar och barnens attityder till att vuxna ska dela på hushållsarbetet. Inte

heller föräldrarnas uppdelning av hushållsarbete hade några signifikanta effekter på barnens

attityder. De döttrar vars mödrar var högutbildade och arbetade heltid hade däremot mer

jämställda attityder än andra döttrar. Även de söner som uppfattade att det är viktigt att de hjälper

till hemma hade mer jämställda attityder (Evertsson 2004).

Jonsson (1997) har med data från Levnadsnivåundersökningen 1981 studerat könssegregering

i utbildningsvalet till gymnasiet för 3630 personer födda mellan 1915 och 1966. Utbildningsvalet

har relaterats till föräldrarna som könsrollsmodeller genom tre dimensioner av könsotypiskhet

hos föräldrarna: moderns grad av anknytning till förvärvsarbete, om modern eller fadern hade ett

11

könsotypiskt arbete samt om modern hade högre klassposition än fadern. Inga samband mellan

könsotypiskhet i utbildningsval och könsotypiskhet hos föräldrarna kunde påvisas.

I en studie i USA av 202 pojkar och flickor mellan 13 och 14 år fanns ett samband mellan

mödrarnas arbetssituation och döttrarnas preferenser. De döttrar vars mödrar arbetade heltid

önskade i högre grad att själva arbeta heltid då de blev vuxna, jämfört med de flickor vars mödrar

inte arbetade heltid (Post & Williams 1996).

I en svensk longitudinell studie av ett representativt urval, undersöktes barn och ungdomar

med otypiska skolämnesprestationer (pojkar som presterar bättre på verbala test än spatiala, och

flickor som presterar bättre på spatiala än verbala). De otypiska flickorna skilde sig från de

otypiska pojkarna och de typiska barnen, genom att de i högre grad hade en fader som var

närvarande i skolarbetet, och en moder med längre utbildning än fadern (Sandqvist 1995).

Studier av föräldrars könsmönsters inverkan på sina barns yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor har sammanfattningsvis inte något starkt empiriskt stöd då förhållandevis få

studier har gjorts,10 och skiftande resultat erhållits.

3. Hypoteser

Utifrån genomgången av teori och tidigare forskning kring könsskillnader i barns och ungdomars

yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor, och deras kopplingar till socialisation,

formuleras fyra hypoteser.

Tidigare forskning visar på könsskillnader i barns och ungdomars yrkesvärderingar, där flickor

är mer orienterade mot att arbeta med människor och pojkar är mer orienterade mot hög status

och att tjäna mycket pengar. Utifrån detta formuleras den första hypotesen:

Hypotes 1. Könsskillnader i yrkesvärderingar

1:1 Flickor anser i högre grad än pojkar att det är viktigt att arbeta med människor i

ett framtida yrke

1:2 Pojkar anser i högre grad än flickor att det är viktigt att tjäna mycket pengar i ett

framtida yrke

10 Mig veterligen har inte föräldrars könsmönsters inverkan på barns yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor testats empiriskt i någon större utsträckning, särskilt jämfört med den mängd av studier som teoretiskt ger dessa förklaringar.

12

Enligt tidigare forskning är vissa skolämnen förknippade med manlighet respektive kvinnlighet,

och könsskillnader i hur barn och ungdomar skattar sin egen förmåga i flera skolämnen har

påvisats. Språk och olika estetiska ämnen har beskrivits som kvinnliga, medan matematik, teknik,

kemi, fysik, data och idrott beskrivits som manliga. Detta leder fram till två hypoteser:

Hypotes 2. Könsskillnader i självskattade skolämnesförmågor

2:1 En större andel flickor än pojkar anser att de är duktiga i traditionellt kvinnliga

skolämnen (språk, estetiska ämnen, hemkunskap och syslöjd)

2:2 En större andel pojkar än flickor anser att de är duktiga i traditionellt manliga

skolämnen (matematik, naturvetenskap, teknik, data, idrott och träslöjd)

Hypotes 3. Könsskillnader i skattning av förmåga i svenska och matematik

3:1 Flickor skattar sin förmåga i svenska högre än vad pojkar gör

3:2 Pojkar skattar sin förmåga i matematik högre än vad flickor gör

Flera hävdar teoretiskt att socialisation och föräldrarnas ank nytning till förvärvs- och

hushållsarbete påverkar barnens könstraditionalitet, även om få har testat det empiriskt och

resultaten är skiftande. Föräldrarnas roll i socialisationen kommer här att testas genom hypotes

fyra:

Hypotes 4. Föräldrarnas könsmönster kopplat till barnens yrkesvärderingar och

självskattade skolämnesförmågor

4:1 Barn till föräldrar med otraditionella könsmönster i förvärvsarbete och utbildning

har mer otraditionella yrkesvärderingar och självskattningar, än barn till föräldrar

med traditionella könsmönster.

4:2 Barn till föräldrar med otraditionella könsmönster i hushållsarbete och

barnansvar har mer otraditionella yrkesvärderingar och självskattningar, än barn till

föräldrar med traditionella könsmönster.

Eftersom de flickor och pojkar som ingår i studien har olika åldrar (10-18 år), och tidigare

forskning har visat på åldersskillnader i könstraditionalitet, kommer könsfördelningarna för

yrkesvärderingar och skolämnesförmågor även att belysas ur ett åldersperspektiv. Men på grund

av att tidigare resultat pekar i olika riktningar om huruvida könstraditionaliteten ökar eller

13

minskar med åldern, och på grund av att huvudsyftet med denna uppsats inte är att studera

åldersskillnader, formuleras ingen specifik hypotes om åldersskillnader.

4. Metod

Först kommer könsfördelningar för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor att

analyseras med hjälp av procentfördelningar och sambandsmått.11 Därefter kommer köns-

traditionalitet i yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor hos barnen att relateras till

könsmönster hos föräldrarna. Detta kommer att göras med multivariata analysmetoder (ordinary

least square (OLS) samt logistisk regression) med hjälp av datorprogrammen SPSS (Statistical

Package for Social Sciences) och Stata. För att studera om pojkar och flickor påverkas olika av

föräldrarnas könsmönster kommer analyserna att vara uppdelade efter barnens kön. I analyserna

kommer två dimensioner av föräld rarnas könsmönster att studeras: förvärvsarbete (förvärvsarbete

och utbildning) och hemarbete (hushållsarbete och barnansvar). Detta kommer att göras i tre

modeller: en där förvärvsarbetsdimensionen ingår, en där hemarbetsdimensionen ingår och en där

båda ingår.

4.1 Datamaterial

Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000).12 Undersökningen har

tidigare genomförts åren 1968, 1974, 1981 och 1991 och syftet är att samla information om olika

aspekter av individers levnadsvillkor. LNU består av ett riksrepresentativt urval (en promille) av

den vuxna befolkningen i Sverige där respondenten har intervjuats i sitt hem. Vid den senaste

undersökningen intervjuades även de barn mellan 10 och 18 år som ingick i intervjupersonens

hushåll13 (Barn-LNU). Information om barnen finns således både direkt från barnet och från

förälderns intervju. I de fall huvudrespondenten hade en partner har denne ombetts besvara en

postenkät. Information om föräldrarna finns därför från den intervjuade föräldern och i många

fall även från den andre föräldern genom enkätsvar.

Barnen intervjuades med hjälp av en freestyle (Walkman) med inspelade frågor och ett

svarshäfte med förtryckta svarsalternativ där barnet själv fyllde i svaren. Totalt deltog 1304 barn

från 878 olika familjer (svarsfrekvensen var 85 procent). Urvalet till Barn-LNU är i stort sett

slumpmässigt, men urvalssannolikheten skiljer sig åt beroende på familjesituation (barn i

11 Gamma används för variabler på ordinal skalnivå och chi-2 för variabler på nominal skalnivå. 12 För en utförligare beskrivning av datamaterialet, se Jonsson m.fl. 2001 samt http://www.sofi.su.se/LNU2000/. 13 Barn med delat boende måste bo minst en tredjedel av tiden hos intervjupersonen för att ingå i urvalet.

14

tvåföräldershushåll har till exempel dubbelt så stor chans att bli valda jämfört med barn som lever

med en förälder). När barn från olika familjetyper analyseras och procentsatser anges, korrigeras

detta med hjälp av konstruerade vikter.14 Eftersom det i många fall finns fler än ett barn i

familjerna, finns ett urvalsberoende och robusta standardfel används därför i regressionerna.15

När könsfördelningar i yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor analyseras,

kommer alla barn i urvalet att ingå. Då könstraditionalitet hos barnen ska relateras till föräldrarna,

bygger uppgifter om föräldrarnas könsmönster i stor utsträckning på relationer mellan dem båda

(till exempel uppdelning av hushållsarbetet). Detta förutsätter att de inte är separerade och att de

är av olika kön. Därför kommer urvalet i regressionsmodellerna att begränsas till de barn som bor

med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar (n=1000). För att konstruera vissa variabler

som ska mäta könsmönster hos föräldrarna krävs dessutom att partnern har besvarat enkäten

(n=883).

4.2 Variabelbeskrivning

Beroende variabler

För att studera könsfördelningen för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor har

frågor från det formulär16 som barnen besvarat använts. Dessa frågor har även använts för att

konstruera variabler som ska mäta könstraditionalitet i barnens svar.

För att studera könsfördelningen för yrkesvärderingar har två delfrågor använts: ”Hur viktigt

tycker du att följande saker är: Att du får ett jobb där du tjänar mycket pengar? Att du får ett jobb

där du arbetar med människor?”. Svaren är angivna på en fyrgradig skala från ”mycket viktigt”

till ”inte viktigt alls”. För att mäta könstraditionalitet i yrkesvärderingar har de två svaren

jämförts med varandra.17 Tre grupper har bildats: de som svarat att det är viktigare att tjäna

mycket pengar relativt att arbeta med människor, de som svarat att det är viktigare att arbeta med

människor samt de som svarat att det är lika viktigt. En dummyvariabel har sedan konstruerats

14 Vikterna är konstruerade utifrån antalet vuxna (1-4) som barnet bor tillsammans med. Ett barn som bor med en ensamstående förälder har vikten 1, medan ett barn som bor med två vuxna har vikten 0,5. Barn med växelvis boende, och vars föräldrar har bildat nya familjer, har vikten 0,33 eller 0,25 beroende på om en eller båda föräldrarna har nya partners. 15 Ett antagande i regressionsanalys är att observationerna är oberoende av varandra. Eventuella samband mellan barn som bor i samma familj kan resultera i att standardfelen felskattas något. Robusta standardfel tar hänsyn till detta och är robusta mot eventuella korrelationer mellan observationer i samma familj. 16 Formuläret finns i Jonsson m.fl. 2001 samt på internetadressen http://www.sofi.su.se/LNU2000. 17 Notera att de två yrkesvärderingarna inte nödvändigtvis behöver stå i motsats till varandra. Ett yrke kan innebära både hög lön och kontakt med människor. Genom att jämföra värderingarna skiljs dock de, som värderar det ena högre än det andra, ut.

15

där de flickor som anser att det är viktigare att tjäna mycket pengar, samt de pojkar som anser att

det är viktigare att arbeta med människor har kodats som icke könstraditionella i kontrast till de

som svarat tvärtom eller att det är lika viktigt.

För att studera könsskillnader i självskattad skolämnesförmåga har två olika aspekter

undersökts: vilka skolämnen barnet själv anser sig duktig i, samt skattad förmåga i svenska och

matematik. För den första aspekten har en fråga där barnet själv skrivit vilket eller vilka ämnen

som han/hon anser sig duktigast i använts (”Vilket eller vilka ämnen i skolan tycker du att du är

duktigast i?”). En dummyvariabel för varje ämne har sedan konstruerats (se bilaga 1). För att

mäta könstraditionalitet i ämnessvaren har de olika skolämnena kodats som ”flickämnen”,

”pojkämnen” eller ”könsblandade ämnen”. Indelningen bygger på tidigare forskning om vilka

ämnen som förknippas med kvinnlighet respektive manlighet och favoriseras av pojkar och

flickor. Men eftersom alla skolämnen som barnen angivit inte finns nämnda i tidigare forskning,

och det för vissa ämnen inte råder enighet om i vilken utsträckning det är ett pojk- eller

flickämne, har även könsfördelningen för angivna bästa ämnen i detta material använts. De

ämnen där könsfördelningen för de som angivit skolämnet är skevare än 60/40 procent och/eller

en signifikant större andel av det ena könet har angivit ämnet, har klassats som flick- respektive

pojkämnen. De ämnen som inte har en tydlig könsmärkning är kodade som könsblandade ämnen

(se tabell 5 s. 22 och bilaga 1 för vilka ämnen som har kodats till pojk-, flick- respektive blandade

ämnen).

Många barn har angivit flera skolämnen och alla har därför placerats på en femgradig skala

efter hur könstraditionella det eller de ämnen de angivit är:

1. Bara könsotraditionella skolämnen

2. Blandade och könsotraditionella skolämnen

3. Blandade och/eller både könstraditionella och –otraditionella skolämnen

4. Blandade och könstraditionella skolämnen

5. Bara könstraditionella skolämnen

För den andra aspekten av självskattad skolämnesförmåga, har en fråga där barnet på en

femgradig skala angivit hur duktig han/hon anser sig vara i dels matematik, dels svenska använts

(”Jämfört med dina klasskamrater, hur duktig tycker du att du är i följande ämnen”). För att skilja

ut de som skattat sig olika bra i de två ämnena har de två svaren jämförts och tre grupper skilts ut:

16

de som angivit att de är duktigare i matematik än svenska, de som angivit sig duktigare i svenska

än matematik samt de som har svarat att de är lika duktiga i båda ämnena. För att mäta köns-

traditionalitet har en dummyvariabel konstruerats där de flickor som anser sig duktigare i

matematik, samt de pojkar som anser sig duktigare i svenska har kodats som könsotraditionella i

kontrast till de som svarat tvärtom eller att de är lika duktiga.18

Könsfördelningen för de beroende variabler som används i regressionsanalyserna presenteras i

tabell 1.

Tabell 1. Beroende variabler för barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar. Fördelning i procent (avrundade) över indikatorer på könstraditionalitet hos barnen uppdelat på kön. Antalet som ingår i varje variabel (n) anges även. Flickor

(%) Pojka r

(%) n

Barnet har angivit att könsotraditionella yrkesvärderingar är viktigare är traditionella

33

16

979

Barnet har som bästa skolämne/n angivit: Bara könsotraditionella ämnen Blandade och könsotraditionella ämnen Blandade och/eller könstraditionella och –otraditionella ämnen Blandade och könstraditionella ämnen Bara könstraditionella ämnen

12 14 46 13 15

5 8 37 21 29

995

Barnet har angivit sig bättre på ett könsotraditionellt ämne än ett traditionellt (svenska/matematik)

19 23 998

Bakgrundsvariabler

För att kunna relatera ovan beskrivna könstraditionalitet i yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor till föräldrarnas könsmönster, har jag använt uppgifter från främst intervjun

av den ena föräldern, men även uppgifter från enkäten som partnern (den andre föräldern)

besvarat. Variablerna är tänkta att mäta könstraditionalitet i moderns och faderns könsmönster

genom deras anknytning till, och uppdelning av, förvärvs- och hushållsarbete.

Om modern arbetar heltid är en dummyvariabel som har skapats av information från intervjun

där respondenten har uppgivit sin egen och partnerns ordinarie veckoarbetstid. De mödrar som

arbetar 35 timmar eller mer i veckan har kodats som heltidsarbetande, i kontrast till de som

förvärvsarbetar färre timmar.

18 Jämför med andra studier där förmågor i olika skolämnen ställs mot varandra, t.ex. studier av komparativa fördelar som förklaring till könssegregerade utbildningsval i Jonsson (1999) och Sandqvist (1995) studie av ”verbala pojkar” och ”matematiska flickor” som benämns könsotraditionella då de presterar bättre på verbala tes t än matematiska och vice versa.

17

Könstypiskhet i föräldrarnas yrke har beräknats genom en variabel där andelen av samma kön

i moderns respektive faderns yrke använts. Yrkesindelningen bygger på nordisk yrkes-

klassificering, NYK, och uppgifter om könssammansättning bygger på data från Folk- och

bostadsräkningen 1990, FoB90.

Variabeln modern har längre utbildning än fadern är skapad genom en dummyvariabel där de

mödrar som har tre eller fler utbildningsår mer än fadern är kodade ett.19 Uppgifter om

föräldrarnas antal utbildningsår är skapad av information från intervjun respektive enkäten där de

besvarat hur många år deras ”sammanlagda skol- och yrkesutbildning på heltid varat”.

Om fadern har varit föräldraledig för barnet är en dummyvariabel som konstruerats utifrån

information från intervjun. Den intervjuade föräldern har i dagar eller månader angivit dels sin

egen, dels barnets andre förälders längd på föräldraledigheten för barnet. De fäder som har varit

föräldralediga i tre månader eller mer är kodade ett.20

För att få en bild av uppdelningen av hushållsarbetet har moderns andel av hushållsarbetet

beräknats. Den intervjuade föräldern har angivit dels hur många timmar per vecka det

sammanlagt i hushållet ägnas åt tre olika typer av hushållssysslor (”matinköp, matlagning och

disk”, ”tvätt, strykning och annan klädvård” samt ”städning”), dels hur många av dessa timmar

föräldern själv står för. I skapandet av variabeln har även hänsyn tagits till om, och i så fall hur

många timmar, någon utanför hushållet utför hushållssysslor i barnets/föräldrarnas hem.

En annan aspekt av hushållsarbete är de traditionellt manliga områdena som reparation och

underhåll. Den intervjuade föräldern har angivit dels hur många timmar per vecka det

sammanlagt i hushållet ägnas åt reparationsarbete av bostad och fordon, och dels hur många av

dessa timmar föräldern själv står för. Utifrån denna information har en variabel där moderns

andel av reparationsarbetet beräknats, och en dummyvariabel har konstruerats där de mödrar som

gör hälften eller mer av reparationsarbetet är kodade ett, och de som gör mindre än hälften är

kodade noll.21

Även föräldrarnas uppfostran av barnet, och hur mycket barnet uppmanas att hjälpa till i

hushållsarbetet, kan påverka föreställningar om manligt och kvinnligt. Flickor som uppmanas att

hjälpa till hemma uppmuntras in i ett traditionellt könsmönster, medan det motsatta gäller för

19 Gränsen på tre år har valts på grund av att jag anser att ett eller två års differens i utbildningsår inte är en tillräcklig stor skillnad i utbildningsnivå. 20 En dummyvariabel, istället för än en kontinuerlig, har valts då majoriteten av fäderna inte har tagit ut mer än 10 dagar av föräldraledigheten. 21 Spridningen i moderns andel av reparationsarbetet är liten varför en dummyvariabel, snarare än en kontinuerlig, har skapats.

18

pojkar. Hur noga det är att barnet hjälper till hemma är en dummyvariabel skapad av

information om barnets egen uppfattning (utifrån Barn-LNU). Barnet har på en fyrgradig skala

angivit hur noga det är att hjälpa till hemma (”Hur noga är det hemma hos dig med följande

saker: Att du hjälper till hemma”). En dummyvariabel har konstruerats där de barn som svarat att

det är ”mycket noga” eller ”ganska noga” har kodats ett, och de som svarat ”inte så noga” eller

”inte noga alls” är kodade noll.22

Moder respektive fader anser att delat ansvar för hushållsarbete och barn är ett bra förslag.

På en femgradig skala har föräldrarna i intervjun respektive enkäten angivit hur bra de anser

förslaget att ”satsa på ett samhälle där männen tar lika stort ansvar som kvinnorna för barn och

hushåll” är. En dummyvariabel har gjorts där de som svarat att det är ett ”mycket bra” eller

”ganska bra” förslag är kodade ett och de som svarat ”varken bra eller dåligt”, ”ganska dåligt”

eller ”mycket dåligt” är kodade noll.23

I analyserna används även några kontrollvariabler som inte är baserade på föräldrarnas

könsmönster, men som kan tänkas påverka resultatet.

Könsfördelningarna för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor är, utöver en

fördelning för samtliga barn, även uppdelad i tre årskursgrupper: grundskolans årskurs 3-6 och

7-9 (högstadiet) samt gymnasiets 1-3, efter den årskurs som barnet går i. 24 Årskursindelning

snarare än åldersgrupper har främst valts på grund av att vissa ämnen bara läses i vissa årskurser.

I de multivariata analyserna av könstraditionalitet används dock barnets ålder som kontroll-

variabel.

Eftersom förekomst av småbarn i hushållet kan påverka moderns hushålls- och

förvärvsarbetstid (Flood & Gråsjö 1997) har en dummyvariabel konstruerats för om det enligt

vuxenintervjun finns barn mellan 0 och 6 år i hushållet.

Vidare kontrolleras för samhällsklass då det i vissa studier har visat sig betydelsefullt för hur

könstraditionellt flickor och pojkar väljer och önskar sig yrken och utbildningar. Barn i familjer

22 Trots att denna indelning innebär att merparten kodas till ett (se tabell 2), finner jag det mer teoretiskt hållbart att särskilja de som tycker att det är noga respektive inte noga, än att till exempel skilja ut de som svarat att det är ”mycket noga” från övriga. En dummyvariabel där de som svarat ”mycket noga” har ändå skilts ut och testats, men inga signifikanta effekter i regressionsanalyserna kunde påvisas . 23 Även här finner jag det mer teoretiskt hållbart att särskilja de som tycker att det är ett bra förslag från de som anser att det inte ett bra förslag, trots att denna indelning innebär att merparten kodas till ett (se tabell 2). Analyser med en dummyvariabel där enbart de som svarat ”mycket bra förslag” har ändå skilts ut och testats, men inga signifikanta effekter kunde påvisas. 24 Fyra barn som slutat skolan är inte medtagna i indelningen. Ett barn går egentligen i grundskolans årskurs två, men ingår i årskursgruppen 3-6.

19

från lägre samhällsklasser har generellt mer traditionella könsmönster och preferenser än barn i

familjer från högre samhällsklasser (Bengtsson 1983; Dryler 1998; England & Farkas 1986;

Karlsen 2001). Variabeln är skapad efter den socio -ekonomiska indelningen (SEI) och principen

för dominansordning (se utförligare beskrivning i Jonsson m.fl. 2001).

I tabell 2 visas deskriptiva uppgifter för de bakgrundsvariabler som ingår i regressions-

analyserna.

Tabell 2. Bakgrundsvariabler för barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar. Procent anges för kategoriska variabler och aritmetiskt medelvärde samt standardavvikelse inom parentes för kontinuerliga variabler. Antalet som ingår i varje variabel (n) anges även. Procent/

medelvärde n

Kön Pojkar Flickor

50% 50%

1000

Ålder 13,5 år (2,5) 1000

Barn 0-6 år i hushållet 15% 1000

Samhällsklass Högre tjänstemän Mellan och lägre tjänstemän Jordbrukare och företagare Arbetare

28% 30% 16% 27%

994

Modern arbetar heltid (≥ 35 timmar/vecka)

53% 874

Andel kvinnor i moderns yrke

Andel män i faderns yrke

0,72 (0,28)

0,73 (0,25)

989

991

Modern har längre utbildning (≥ 3 år) än fadern

18% 860

Fadern tagit ut 90 dagar eller mer av föräldraledigheten

14% 979

Moderns andel av hushållsarbetstiden

0,73 (0,2) 963

Modern gör hälften eller mer av reparationsarbetet

20% 837

Viktigt att barnet hjälper till hemma (enligt barnet)

79% 997

Moder anser det vara ett mycket eller ganska bra förslag att dela på ansvar för hushållsarbete och barn

Fader anser det vara ett mycket eller ganska bra förslag att dela på ansvar för hushållsarbete och barn

83%

76%

930

893

20

I tabell 3 visas fördelningar för de bakgrundsvariabler som används då alla barn, oavsett

familjetyp, analyseras.

Tabell 3. Bakgrundsvariabler för alla barn, oavsett familjetyp, i materialet. Andel i procent för varje kategori, samt antal som ingår i variabeln (n) anges. Procenten är viktade och avrundade. Procent n Kön Pojkar Flickor

49 51

1304

Årskurs Grundskola årskurs 3-6 Grundskola årskurs 7-9 Gymnasiet årskurs 1-3

45 33 22

1300

5. Analys och resultat

5.1 Könsfördelning för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor

Yrkesvärderingar

Resultatet för hur viktiga de två yrkesvärderingarna (att arbeta med människor och tjäna

mycket pengar), anses vara bland pojkar och flickor, redogörs för i tabell 4.

Totalt är det en något större andel flickor än pojkar som anser at t det är viktigt att arbeta med

människor, men sambandet är inte signifikant.25 Då yrkesvärderingarna hos barn i olika årskurs-

grupper däremot studeras, är det framförallt i grundskolans årskurs 3-6 som inga större

könsskillnader finns. Både i högstadiet och på gymnasiet har en betydligt större andel flickor än

pojkar angivit att det är viktigt att arbeta med människor.

Av både pojkarna och flickorna har merparten (runt 90 procent) svarat att det är viktigt att

tjäna mycket pengar. Det är däremot en större andel pojkar än flickor som har värderat detta

”mycket viktigt”. Könsfördelningen och sambanden ser liknande ut även då barnen delas in i de

tre årskursgrupperna. Den främsta skillnaden är sambandets styrka som är starkare i de högre

årskurserna, där framförallt en större andel flickor anser att det inte är viktigt att tjäna mycket

pengar.

När svaren för de två yrkesvärderingarna jämförs med varandra, och de som värderat den ena

aspekten högre än den andra urskiljs, anses det generellt vara viktigare att tjäna mycket pengar än

att arbeta med människor. Detta gäller både för flickor och pojkar, men andelen pojkar som

25 Signifikansnivån är satt till 5%, det vill säga då det i texten står att något är statistiskt signifikant är det signifikant på 5-procentsnivån.

21

svarat så är större än andelen flickor. På motsvarande sätt är det en större andel flickor än pojkar

som har värderat att det är viktigare att arbeta med människor än att tjäna mycket pengar. När

barn i olika årskursgrupper jämförs, återfinns mönstret bland de som går på högstadiet och i

gymnasiet, medan könsskillnaderna är små för barn i årskurs 3-6.

Tabell 4. Procentuell fördelning av yrkesvärderingar. Könsfördelning för samtliga barn (n=1295-1299) samt uppdelat i tre årskursgrupper: grundskolans årskurs 3-6 och 7-9 samt gymnasiets årskurs 1-3. Alla barn, oavsett familjetyp, är inkluderade. Procenten är viktade och avrundade. Samtliga Grundskola

årskurs 3-6 Grundskola årskurs 7-9

Gymnasium årskurs 1-3

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Hur viktigt är det att du får ett jobb där du arbetar med människor?

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte så viktigt Inte viktigt alls

35 45 17 3

33 39 22 5

34 44 19 2

44 36 17 3

34 46 17 3

24 46 26 6

37 44 15 4

26 38 27 10

Gamma (-) 0,10 0,12 (-) 0,24* (-) 0,30* Hur viktigt är det att du får ett jobb där du tjänar mycket pengar?

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte så viktigt Inte viktigt alls

38 51 10 1

51 41 7 2

42 50 8 1

56 36 7 2

39 50 10 1

52 41 5 1

26 53 16 5

39 49 11 1

Gamma 0,23*** 0,22* 0,25* 0,27* Barnet har svarat att det är viktigare att få ett jobb där man…

…arbetar med människor

24°°°

16

20

20

23°°°

9

35°

19 …tjänar mycket pengar 33°°° 44 35 38 37° 50 24°°° 46

*** p ≤ 0,001 ** p ≤ 0,01 *p ≤ 0,05 °°° Könsskillnaderna signifikanta på 0,1%-nivå °° 1%-nivå ° 5%-nivå.

Sammanfattningsvis är könstraditionaliteten i yrkesvärderingar i detta material inte särskilt

stor för barn som går i årskurs 3-6, men i högstadiet och på gymnasiet är en större andel flickor

än pojkar orienterade mot att arbeta med människor, medan en större andel pojkar än flickor är

orienterade mot att tjäna mycket pengar.

Självskattade skolämnesförmågor

Resultatet från frågan om vilket eller vilka skolämnen barnet anser sig duktigast i redogörs för i

tabell 5, där antalet barn som har angivit de olika skolämnena, samt hur stor a ndelen flickor är av

de som angivit ämnet visas. 26

26 Könsfördelningen i materialet är tämligen jämnt (flickorna utgör 51%), så denna procentredovisning bör inte vara missvisande.

22

Tabell 5. Fördelning av det eller de skolämnen som barnen angivit sig duktigast i. Totalt antal som angivit skolämnet samt andelen flickor av de som angivit ämnet, dels för samtliga årskurser, dels uppdelat på årskurs 3-6, 7-9 samt gymnasiet. Samma barn kan ha angivit flera ämnen varför summeringen överstiger n. Alla barn, oavsett familjetyp, är inkluderade. Procenten är viktade och avrundade. Samtliga Grundskola

årskurs 3-6

Grundskola årskurs 7-9

Gymnasiu m årskurs 1-3

Skolämnen

Totalt antal som valt

ämnet

Varav andel flickor (%)


ämnet

Varav andel flickor

(%)


ämnet

Varav andel flickor

(%)


ämnet

Varav andel flickor

(%)

”Flickämnen”

Svenska SpråkA Syslöjd Bild Hemkunskap Musik

422 94 31

184 62 98

63*** 71*** 88*** 71*** 62 61

236 17 11 79 11 37

59*** 60 83 71*** 57 63

124 55 17 77 50 43

69*** 69 90* 71*** 63* 70*

62 22 1

28 1

18

62 85** 0 71 0 42

”Pojkämnen”

Matematik Idrott Fysik Kemi Teknik Data Träslöjd

550 499

45 49 17 18 9

46* 42*** 26* 23*** 33 20 0*

330 206

2 1 1 2 4

47 44 50 0 100 50 0

138 188

30 28 8 4 5

45 39*** 33 19*** 25 33 0

82 105

13 20 8

12 0

42 44 13* 36 25 14 -

”Blandade ämnen”

Engelska SOB Historia Religion Samhällskunskap Geografi OÄC NOD Biologi

459 128

59 17 25 46 10 73 29

51 52 48 56 43 40 60 45 56

217 39 17 6 1

29 10 31 0

46 40 25 33 100 47 60 44 -

188 83 17 7 4

12 0

35 21

57 58 44 75 50 29 - 44 50

84 6

25 4

20 5 0 7 8

50 33 64 67 36 33 - 75 75

n 1285 650 593 300 427 218 265 132 *** Könsskillnaderna är signifikanta på 0,1% nivå **= 1% -nivå *= 5%-nivå. A Främst franska, tyska och spanska. B Samhällsorienterande ämnen. C Orienteringsämnen. D Naturorienterande ämnen.

För flera av skolämnena finns signifikanta och tydliga könsskillnader över alla årskurser.27

Svenska, språk (främst franska, tyska och spanska), syslöjd och bild är ämnen som flickor i högre

grad än pojkar har angivit. Även bland de som angivit hemkunskap är flickor överrepresenterade

(62 procent), men könsskillnaden är inte signifikant. Flickor har även sammantaget angivit musik

27 Notera att för vissa ämnen och i vissa årskurser är antalet som valt ämnet så få att inga vidare slutsatser om könsfördelningen kan dras.

23

i större utsträckning än pojkar, med undantag för gymnasiet, där flickorna utgör 42 procent av de

som valt ämnet.

Pojkar har i signifikant högre grad än flickor angivit matematik, idrott, fysik, kemi och

träslöjd. Det är även en större andel pojkar som angivit teknik (67 procent) och data (80 procent),

men antalet som angivit ämnena är få och könsskillnaderna är inte signifikanta. Matematik är det

skolämne som flest barn har angivit sig duktiga i, och könsfördelningen i matematik är jämnare

än i de andra ”pojkämnena”. Totalt utgör flickorna 46 procent av de som valt matematik, där

andelen flickor är mindre i de högre årskurserna. Pojkar har, som tidigare nämnts, i högre grad

valt de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi, men i biologi finns inga signifikanta eller

stora könsskillnader. Bland de barn som har angivit den mer övergripande benämningen NO

(naturorienterande ämnen) där kemi, fysik och biologi ingår, är andelen flickor något mindre än

andelen pojkar, men könsskillnaden är inte signifikant.

För de samhällsvetenskapliga ämnena historia, religion, samhällskunskap samt den

övergripande benämningen SO (samhällsorienterande ämnen) finns inga tydliga eller signifikanta

könsskillnader. I geografi som både har samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig anknytning,

är andelen flickor något mindre än andelen pojkar, särskilt på högstadiet, men det är få som har

angivit ämnet. Ämnesförkortningen OÄ (orienteringsämnen) , som också innehåller samhälls-

vetenskapliga och naturvetenskapliga inslag, är det bara 10 barn som har angivit (där andelen

flickor är något högre än andelen pojkar). Bland de som har angivit engelska är könsfördelningen

tämligen jämn i alla årskurser.

Den andra aspekten av självskattade skolämnesförmågor som har analyserats är barnets egen

skattning av sin förmåga i två skolämnen. Tabell 6 visar könsfördelningen för hur duktiga barnen

anser sig vara i matematik och svenska.

När samtliga barn analyseras har en signifikant större andel flickor än pojkar skattat sig

duktiga i svenska. Även när barnen delas in i tre årskursgrupper är andelen flickor som skattat sig

duktiga i svenska större än andelen pojkar, även om skillnaderna inte är signifikanta.

En signifikant större andel pojkar än flickor har skattat sig duktiga i matematik . Då de tre

årskursgrupperna studeras finns dock vissa skillnader. I årskurs 3-6 är könsfördelningen tämligen

jämn. I högstadiet har däremot en större andel pojkar än flickor skattat sig mycket duktiga i

matematik, samtidigt som en större andel flickor än pojkar har skattat sig ganska dåliga i

24

matematik. Även i gymnasiet finns könsskillnader, där en större andel pojkar skattat sig duktiga i

matematik, men i gymnasiet är de, till skillnad från på högstadiet, inte signifikanta.

Tabell 6. Procentuell fördelning av barnens skattning av egen förmåga i matematik och svenska. Könsfördelning för samtliga barn (n=1299) samt uppdelat i tre årskursgrupper: grundskolans årskurs 3-6 och 7-9 samt gymnasiets årskurs 1-3. Alla barn, oavsett familjetyp, är inkluderade. Procenten är viktade och avrundade.

Samtliga Grundskola årskurs 3-6

Grundskola årskurs 7-9

Gymnasium årskurs 1-3

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska

Mycket duktig Ganska duktig Varken duktig eller dålig Ganska dålig Mycket dålig

28 54 15 3 0

21 52 24 3 1

33 55 11 2 0

26 55 16 3 1

26 56 14 4 0

18 54 25 2 1

21 50 25 4 1

15 44 37 4 0

Gamma = -0,19*** -0,18 -0,21 -0,19 Matematik

Mycket duktig Ganska duktig Varken duktig eller dålig Ganska dålig Mycket dålig

22 47 22 7 2

27 47 20 4 1

29 53 14 3 1

31 52 13 4 1

13 49 27 9 2

27 45 24 2 2

21 30 31 12 7

22 39 30 7 3

Gamma = 0,14* 0,03 0,27*** 0,15 Barnet har angivit sig vara bättre på…

…svenska

39°°°

25

31°

22

44°

28

47°°°

26 …matematik 20°°° 32 22° 30 16°°° 36 25 32

*** p ≤ 0,001 ** p ≤ 0,01 *p ≤ 0,05 °°° Könsskillnaderna signifikanta på 0,1% -nivå °° 1%-nivå ° 5%-nivå.

När svaren på de två frågorna jämförs, och de som värderat sig olika bra i svenska och

matematik skiljs ut, har flickor i högre grad skattat sig duktigare i svenska än i matematik, medan

pojkar i högre grad skattat sig duktigare i matematik än svenska. Detta mönster återfinns i alla tre

årskursgrupper. I högstadiet finns de största könsskillnaderna i matematik; andelen som skattat

sig duktigare i matematik är minst för flickor på högstadiet, medan den där är störst för pojkar. På

gymnasiet är skillnaderna i svenska som störst.

25

5.2 Yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor relaterat till föräldrarnas

könsmönster

I följande analyser kommer barnens könstraditionalitet i yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor att relateras till föräldrarnas könsmönster, och enbart de barn som bor med

båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar kommer att ingå. 28

Yrkesvärderingar

Då föräldrars könsmönsters effekt på könstraditionaliteten i deras barns yrkesvärderingar här

analyseras med logistisk regression, är ingen av effekterna signifikanta (se tabell 7).29

Tabell 7. Könsotraditionella yrkesvärderingar. Logistisk regression med robusta standardfel av föräldrars könsmönster och könsotraditionalitet i barns yrkesvärderingar, där oddskvoter visas. Barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar. Analyserna är uppdelade på flickor (n=309) och pojkar (n=296). Flickor

Pojkar

Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 1 Modell 2 Modell 3

Ålder

1,02

1,02

1,02

0,88

0,88

0,88 Barn 0-6 år i hushållet 0,71 0,71 0,69 1,44 1,22 1,32 Samhällsklass Högre tjänstemän Mellan och lägre tjänstemän Jordbrukare och företagare Arbetare (ref.)

0,71 0,88 1,01 1,00

0,66 0,75 0,99 1,00

0,63 0,79 1,02 1,00

2,02 0,53 0,33 1,00

1,79 0,44 0,30 1,00

1,88 0,49 0,35 1,00

Förvärvsarbete

Modern arbetar heltid

0,91

0,86

2,03

1,96 Andel kvinnor i moderns yrke 0,59 0,57 0,97 0,99 Andel män i faderns yrke 1,22 1,29 2,01 2,30 Modern längre utbildning än fadern 0,89 0,83 0,82 0,84 Hemarbete

Fadern har varit föräldraledig för barnet

0,97

1,03

0,89

0,97 Moderns andel av hushållsarbetstiden 0,35 0,33 0,22 0,38 Modern gör ≥ 50% av reparationsarbetet 1,02 1,06 0,78 0,88 Viktigt att barnet hjälper till hemma (enligt barnet)

1,24 1,31 1,27 1,32

Moder anser att delat ansvar för hushållsarbete och barn är ett bra förslag Fader anser att delat ansvar för hushållsarbete och barn är ett bra förslag

0,98 0,97

0,94 0,95

0,58 1,34

0,54 1,44

Konstant

0,66

1,00

1,33

0,41

3,25

0,82

Pseudo R2

0,01 0,01

0,02

0,10

0,10

0,12 *** p ≤ 0,001 ** p ≤ 0,01 *p ≤ 0,05 28 De könsfördelningar för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor som presenterades i föregående avsnitt, där alla barn i materialet ingick, är liknande även då enbart de barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar väljs ut. 29 Analyser har även gjorts där barn i årskurs 3-6 har uteslutits ur analysen, där de med traditionella istället för otraditionella yrkesvärderingar har valts ut, samt där bara de med traditionella och otraditionella yrkesvärderingar har ingått i dummyvariabeln. Inga av analyserna har påvisat några signifikanta effekter.

26

Ingen av de indikatorer på könstraditionalitet i könsmönster hos föräldrarna, varken ur

dimensionen förvärvs- eller hemarbete, verkar alltså ha någon signifikant påverkan på köns-

traditionaliteten i barnens yrkesvärderingar. Följaktligen förklarar de tre modellerna, särskilt för

flickorna, en mycket liten del av variationen i könstraditionalitet i yrkesvärderingar.

Självskattade skolämnesförmågor

När föräldrarnas könsmönster relateras till barnens självskattade skolförmågor, görs detta i två

analyser. I den första används könstraditionaliteten i det eller de skolämne/n som barnen angivit

att de är duktigast i.

Ingen av indikatorerna för föräldrarnas könsmönster har någon signifikant effekt på

könstraditionaliteten i de skolämnen som flickorna har angivit (se tabell 8).

Tabell 8 . Könsotraditionalitet i de skolämnen barnet angivit sig duktigast i. Linjär regression med robusta standardfel av föräldrars könsmönster och könsotraditionalitet i de skolämnen barnen angivit sig duktigast, där regressionskoefficienter visas. Barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar. Analyserna är uppdelade på flickor (n=305) och pojkar (n=288). Flickor

Pojkar


Ålder

-0,04

-0,03

-0,04

-0,02

0,00

-0,01 Barn 0-6 år i hushållet 0,01 -0,02 0,03 -0,06 0,04 0,02 Samhällsklass Högre tjänstemän Mellan och lägre tjänstemän Jordbrukare och företagare Arbetare (ref.)

0,12 -0,11 -0,31 0,00

0,14 -0,02 -0,27 0,00

0,16 -0,05 -0,28 0,00

0,17 -0,12 0,20 0,00

0,11 -0,16 0,31 0,00

0,13 -0,16 0,26 0,00

Förvärvsarbete


0,17

0,21

-0,32*

-0,38* Andel kvinnor i moderns yrke 0,35 0,33 -0,61* -0,55* Andel män i faderns yrke 0,03 0,03 -0,31 -0,12 Modern har längre utbildning än fadern 0,00 0,04 0,54*** 0,57*** Hemarbete

Fadern har varit föräldraledig för barnet

0,22

0,21

0,33

0,37 Moderns andel av hushållsarbetstiden 0,80 0,84 -1,19* -1,41*** Modern gör ≥ 50% av reparationsarbetet -0,09 -0,11 0,39* 0,24 Viktigt att barnet hjälper till hemma (enligt barnet)

-0,05 -0,09 0,27 0,29*


0,09 0,13

0,10 0,15

-0,14 -0,10

-0,19 -0,16

Konstant

3,20***

2,74***

2,44***

3,24***

3,03***

3,96***

R2

0,03 0,04

0,05

0,09

0,09

0,16 *** p ≤ 0,001 ** p ≤ 0,01 * p ≤ 0,05

27

För pojkarna är däremot flera av regressionskoefficienterna signifikanta. Andelen kvinnor i

moderns yrke, om modern har längre utbildning än fadern samt moderns andel av hushållsarbetet,

ger signifikanta effekter i alla tre modellerna. Detta innebär att ju mer könstypiskt yrke mödrarna

har och ju större andel av hushållsarbetet som modern gör, desto mer traditionella är de

skolämnen som pojkarna angivit sig duktiga i. De pojkar vars mödrar har längre utbildning än

fadern, har angivit mer otraditionella skolämnen än andra pojkar. Ovanstående effekter stödjer

därmed hypotes fyra: pojkar vars föräldrar har otraditionella könsmönster har otraditionella

självskattade skolämnesförmågor. Ytterligare två effekter går i hypotes fyras riktning: de pojkar

vars mödrar gör hälften eller mer av reparationsarbetet i hemmet samt de pojkar som uppfattar att

det är viktigt att de hjälper till hemma, har angivit mer otraditionella skolämnen än andra pojkar.

Men effekterna är enbart signifikanta i modell två respektive tre. Moderns heltidsarbete är den

enda indikatorn som ger en signifikant effekt som går i motsatt riktning till hypotes fyra, då de

söner vars mödrar arbetar heltid har mer traditionella självskattningar än söner till mödrar som

arbetar deltid. För pojkarna förklarar modellerna mellan 9 och 16 procent av variationen i

könstraditionalitet.

När det andra sättet att mäta könstraditionalitet i självskattade skolämnesförmågor analyseras

(skattning av förmåga i svenska relativt matematik), finns två signifikanta samband (se tabell

9).30 De flickor som uppfattar att föräldrarna tycker att det är viktigt att de ska hjälpa till hemma,

har i mindre utsträckning angivit att de är bättre i matematik än svenska, jämfört med flickor som

inte uppfattar att det är viktigt. Effekten är signifikant i båda de modeller som variabeln ingår i,

och går i hypotes fyras förväntade riktning. Det gör även den andra effekten, då döttrar till fäder

som varit föräldralediga i större utsträckning har angivit sig bättre i matematik än svenska.

Effekten är däremot bara signifikant i modell två. Modellerna förklarar således en liten del av

variationen i flickornas könstraditionalitet, runt 8 procent. För pojkarna är ingen av effekterna

signifikanta.

30 Analyser har även gjorts där barn i årskurs 3-6 har uteslutits ur analysen, där de med traditionella istället för otraditionella värderingar av förmåga har valts ut samt där bara de med traditionella och otraditionella värderingar har ingått i dummyvariabeln. Inga av analyserna har påvisat några signifikanta effekter, med undantag för pojkars uppfattning av hur viktigt det är att de hjälper till hemma, där effekterna var signifikanta i de två senare analyserna.

28

Tabell 9. Könsotraditionalitet i skattning av förmåga i svenska/matematik . Logistisk regression med robusta standardfel av föräldrars könsmönster och könsotraditionalitet i barns skattning av egen förmåga i svenska/matematik, där oddskvoter visas. Barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar. Analyserna är uppdelade på flickor (n=309) och pojkar (n=296). Flickor

Pojkar


Ålder

1,05

1,06

1,06

0,97

0,96

0,96 Barn 0-6 år i hushållet 0,95 1,18 1,23 0,75 0,83 0,76 Samhällsklass Högre tjänstemän Mellan och lägre tjänstemän Jordbrukare och företagare Arbetare (ref.)

1,61 1,85 0,49 1,00

1,43 1,94 0,52 1,00

1,62 1,95 0,52 1,00

1,46 1,26 1,67 1,00

1,43 1,46 1,85 1,00

1,38 1,22 1,61 1,00

Förvärvsarbete


0,78

0,85

0,77

0,67

Andel kvinnor i moderns yrke 1,84 2,37 1,35 1,24 Andel män i faderns yrke 0,69 0,77 0,52 0,45 Modern har längre utbildning än fadern 1,18 1,24 1,12 1,22 Hemarbete

Fadern varit föräldraledig för barnet

2,17*

2,00

0,80

0,77

Moderns andel av hushållsarbetstiden 1,11 1,05 0,50 0,39 Modern gör ≥ 50% av reparationsarbetet 0,53 0,53 0,62 0,54 Viktigt att barnet hjälper till hemma (enligt barnet)

0,36*** 0,33*** 1,70 1,71


1,16 0,92

1,18 0,91

0,81 1,04

0,82 1,02

Konstant

0,07*

0,13

0,09

0,53

0,55

1,35

Pseudo R2

0,03

0,07

0,08

0,02

0,02

0,04 *** p ≤ 0,001 ** p ≤ 0,01 *p ≤ 0,05

6. Diskussion Det övergripande syftet i denna uppsats har varit att studera eventuella könsskillnader i barns och

ungdomars yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor ur ett socialisationsperspektiv.

För detta formulerades fyra hypoteser vilka diskuteras nedan. En sammanställning av

hypoteserna och deras eventuella stöd presenteras i slutet av diskussionen (tabell 10).

Uppsatsens första syfte var att studera könsfördelningar för yrkesvärderingar och självskattade

skolämnesförmågor.

Hypotes ett, det vill säga att flickor i högre grad än pojkar anser att det är viktigt att arbeta med

människor, medan pojkar i högre grad anser att det är viktigt att tjäna mycket pengar, får stöd av

resultaten. I detta material har flickor i större utsträckning än pojkar angivit att det är viktigt att

arbeta med människor i ett framtida yrke, även om könsskillnaden bara är signifikant för barn på

29

högstadiet och i gymnasiet. Pojkar, i alla åldersgrupper, har i större utsträckning än flickor

angivit att det är viktigt att tjäna mycket pengar.

För att testa könsskillnader i självskattade skolämnesförmågor formulerades den andra

hypotesen, det vill säga att flickor i högre grad än pojkar anser sig vara duktiga i traditionellt

kvinnliga ämnen som språk, syslöjd, hemkunskap och estetiska ämnen, medan pojkar i större

utsträckning anser sig vara duktiga i traditionellt manliga ämnen som matematik, naturvetenskap,

teknik, data, idrott och träslöjd. De flesta skolämnen som enligt tidigare forskning anses

traditionellt manliga och kvinnliga visar liknande könsskillnader i detta material.

En större andel flickor än pojkar har angivit sig duktiga i olika språkämnen, med undantag för

engelska där könsfördelningen var jämn. Detta mönster återfinns delvis på universitet och

högskolor där kvinnodominansen bland de som läser engelska (60 procent) inte är lika stor som

bland de som läser till exempel franska och spanska (73 respektive 71 procent) (Skolverket

2003). Estetiska ämnen anses traditionellt kvinnliga och fler flickor har här angivit musik och

bild. Även ämnen som härrör från traditionellt kvinnliga sysslor, som syslöjd och hemkunskap,

har fler flickor angivit.

Pojkarna har i större utsträckning angivit sig duktiga i kemi, fysik, teknik, data, idrott och

träslöjd. Ämnena anses traditionellt manliga, och många har naturvetenskapliga och tekniska

inriktningar. I biologi, som också är ett naturvetenskapligt ämne, finns däremot inga klara

könsskillnader. En förklaring till detta kan vara att biologi, i större utsträckning än övriga natur-

vetenskapliga ämnen, anses handla om människor, växter och djur snarare än livlösa ting, vilket i

tidigare forskning har visats intressera och motivera flickor (Archer & Macrae 1991; Staberg

1992). I matematik som traditionellt har betraktats som ett manligt skolämne, finns signifikanta

könsskillnader. Däremot är skillnaderna inte så stora som i övriga ”pojkämnen”, vilket överens-

stämmer med tidigare forskning som visat att könsskillnader i matematik är både små och

avtagande (Wernersson 1988; Öhrn 2002).

I de samhällsvetenskapliga skolämnena finns inga stora könsskillnader, även om de

traditionellt skulle kunna klassas som kvinnliga ämnen då de i stor utsträckning handlar om

människor. Sammantaget ger resultaten stöd till hypotes två.

Även hypotes tre, det vill säga att flicko r skattar sin förmåga i svenska högre än pojkar och att

pojkar skattar sin förmåga i matematik högre än flickor, formulerades för att testa könsskillnader

i självskattade skolämnesprestationer. I analyserna får hypotesen stöd då signifikanta köns-

skillnader i flickors och pojkars skattningar av sin egen förmåga i svenska respektive matematik

30

finns. Även när självskattningarna i svenska respektive matematik ställs mot varandra, har flickor

generellt skattat sig bättre i svenska än matematik, medan pojkar har skattat sig bättre i

matematik än svenska.

Resultaten från de tre första hypotesprövningarna överensstämmer med tidigare resultat från

liknande studier på området (se t.ex. Eccles 1994; Karlsen 2001; Post & Williams 1996;

Sandqvist 1995). Vad barn och ungdomar värderar som viktigt i ett framtida yrke och hur de

skattar sin egen förmåga i olika skolämnen är fortfarande till stor del typiska för respektive kön.

Om dessa värderingar kommer att vägleda barn och ungdomar i deras framtida studie- och

yrkesval, indikerar resultaten på en stabilitet i utbildnings- och yrkessegregeringen mellan könen.

I uppsatsens första syfte ingick även att studera eventuella åldersskillnader i köns-

fördelningarna för yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor, även om ingen

specifik hypotes formulerades utifrån detta. Eftersom denna studie är en tvärsnittsstudie, och inte

longitudinell, bör det påpekas att skillnaderna i de olika årskursgrupperna teoretiskt kan vara en

effekt av olika födelsekohorter.

För både yrkesvärderingar och skolämnesförmågor finns skillnader i könsfördelningarna för

de olika årskurserna, där barn som går i årskurs 3-6 är mindre könstraditionella än de som går i

högstadiet och på gymnasiet. Mest traditionella yrkesvärderingar finns i gymnasiet, medan mest

traditionella skolämnesförmågor snarare finns i högstadiet. Resultatet kan tolkas som att yngre

barn inte hunnit utveckla samma medvetenhet som äldre barn och ungdomar om vilket typ av

yrke och skolämne som överensstämmer med deras kön och genus. Enligt flera socialisations-

teorier anses könsskillnader öka med åldern, och vara speciellt stora i puberteten då köns-

identiteten blir särskilt viktig (Jacobs m.fl. 2002). Samtidigt har studier visat att barn redan i

förskoleåldern har könstraditionella uppfattningar om vilket kön som bör utföra vilken typ av

yrke (Fagrell 2000; Francis 1998). Hur könstraditionaliteten, i till exempel utbildningsval,

förändras med åldern, är en aspekt som skulle kunna utredas vidare.

Uppsatsens andra syfte var att koppla könstraditionaliteten i barns och ungdomars yrkes-

värderingar och självskattade skolämnesförmågor till föräldrarnas könsmönster. För detta

formulerades hypotes fyra, det vill säga att barn till föräldrar med otraditionella könsmönster i

högre grad har könsotraditionella yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor.

Generellt kunde få eller inga samband påvisas mellan föräldrars könsmönster och deras barns

könstraditionalitet. Det främsta undantaget är könstraditionaliteten i de skolämnen som pojkar

angivit sig duktiga i, där flera signifikanta effekter av föräldrars könsmönster ur både hem- och

31

förvärvsarbetsdimensionerna finns. Föräldrarnas uppdelning av såväl hushållsarbete som

reparationsarbete samt sönernas egen uppfattning av hur viktigt det är att hjälpa till hemma, är

aspekter som verkar ha samband med pojkars könstraditionalitet. Även könstypiskheten i

moderns yrke och om hon har längre utbildning än fadern framstår som aspekter som påverkar

könstraditionaliteten i de skolämnen pojkarna angivit.

En av indikatorerna på föräldrarnas könsmönster har däremot en motsatt effekt till den

förväntade, då pojkar vars mödrar arbetar heltid har angivit mer könstraditionella skolämnen. En

tänkbar förklaring till detta kan vara att söner i familjer där modern arbetar heltid har starkare

koppling till sina fäder (och svagare till sina mödrar) då modern inte är hemma i lika stor

utsträckning som i familjer där hon arbetar deltid. Detta skulle kunna bidra till att sönerna relativt

sett påverkas mer av och umgås mer med sina fäder och därmed blir mer könstraditionella. För att

kunna utreda sambandet krävs dock fler analyser.

Förutom för könstraditionaliteten i de skolämnen pojkar angivit sig duktigast i har föräldrars

könsmönster även signifikanta effekter på könstraditionaliteten i flickors skattning av sin

förmåga i svenska respektive matematik. Två aspekter ur hemarbetsdimensionen verkar ha

samband med flickors skattningar: faderns uttag av föräldraledighet och flickornas egna upp-

fattningar av hur viktigt det är att de hjälper till hemma.

Men det är framförallt för pojkar som de signifikanta effekterna av föräldrarnas könsmönster

finns. En möjlig förklaring till de fler sambanden för pojkarna skulle kunna hämtas från en

brittisk studie av 324 elevers val till A-level. 31 De pojkar som hade valt traditionellt manliga

skolämnen hade i större utsträckning mer könstraditionella uppfattningar om skolämnen, framtida

yrken och könsroller än de pojkar som valt kvinnliga ämnen. Några liknande samband för

flickorna fanns inte; stereotypa attityder till kön fanns i lika stor utsträckning hos de flickor som

valt traditionellt manliga som kvinnliga ämnen (Whitehead 1996). Om det finns liknande mönster

i detta material, skulle variabeln traditionella skolämnen, i större utsträckning för pojkar än för

flickor, kunna mäta könstraditionalitet även på andra områden. Detta kan i så fall vara en

förklaring till att föräldrarnas könsmönster har fler signifikanta effekter för pojkar än för flickor

då könstraditionalitet i skolämnen analyseras. Detta är en aspekt som skulle kunna studeras

närmare genom att konstruera fler indikatorer på könstraditionalitet hos barn och ungdomar och

analysera sambandet mellan dem för flickor respektive pojkar.

31 Ungefär motsvarande svenskt gymnasium.

32

En närbesläktad förklaring till att föräldrarnas könsmönster framförallt hade effekter på

pojkars könstraditionalitet, är att flickor kan ha starkare incitament än pojkar att gå emot det som

anses traditionellt kvinnligt, då många traditionellt kvinnliga sysslor och yrken har lägre status än

manliga (England & Farkas 1986; Hirdman 2001). I detta material är pojkar generellt mer

könstraditionella än flickor (se tabell 1, s. 16), vilket kan vara ett uttryck för flickors starkare

incitament att bryta könstraditionaliteten. De starkare incitamenten kan medföra att flickor inte

påverkas i lika stor utsträckning av sina föräldrars könsmönster, då andra aspekter kan motivera

och påverka dem. Detta medför även att en dotter till en könstraditionell mor antingen kan

identifiera sig med henne och därmed upprätthålla isärhållningen av könen och genussystemet,

eller ta avstånd från hennes könstraditionella beteende eftersom det generellt är lågt värderat. En

pojke kan däremot vara mer beroende av otraditionella könsmönster hos föräldrar för att själv bli

könsotraditionell, då det inte finns lika starka incitament utanför familjen för pojkar att bryta

könstraditionaliteten. Detta kan sammanfattningsvis leda till att flickors beteende blir svårare att

predicera utifrån föräldrarnas könsmönster.

Ovan har främst analyserna av föräldrars könsmönster och könstraditionaliteten i de

skolämnen pojkar angivit sig dukigast i diskuterats. I övriga analyser var i princip inga av

effekterna av föräldrars könsmönster signifikanta. Framförallt två olika tolkningar av detta

resultat kan göras.

Den första tolkningen är att föräldrars könsmönster inte påverkar barnets könstraditionalitet i

någon större utsträckning. Även om många teorier postulerar ett sådant samband, finns det inte

något starkt empiriskt stöd för det i tidigare forskning (se t.ex. Dryler 1998; Jonsson 1997).

Andra aktörer än föräldrarna kan vara viktiga i socialisationen, där till exempel massmedias,

kamraters och skolans betydelse framhävts. Det har även framhållits att det som förälder kan vara

svårt att ge en annan bild av innebörden i att vara man och kvinna, än de bilder som förmedlas på

samhällsnivå (Tenenbaum & Leaper 2002; Wernersson 1977)

Den andra tolkningen av resultatet som kan göras är att det är svårt att undersöka och mäta

könstraditionalitet hos barn och könsmönster hos föräldrar. Nedan diskuteras några aspekter av

reliabiliteten och validiteten i denna studie.

Spridningen av svaren för yrkesvärderingar och barnets egen skattning av sin förmåga i

matematik och svenska är liten, där de flesta svar är koncentrerade runt två eller tre

svarsalternativ. För att få ut relevant information och fånga de som svarat olika på frågorna

ställdes de två yrkesvärderingarna respektive självskattningarna mot varandra. Det kan diskuteras

33

om det är rätt att benämna de flickor som har värderat att få ett yrke där man tjänar mycket

pengar högre än att arbeta med människor som könsotraditionella, då dessa utgör en större andel

av flickorna än de som svarat att arbeta med människor är viktigare. Fler svarsalternativ skulle

kanske lett till en större spridning av svaren, och de båda variablerna hade inte behövts ställas

mot varandra. Men å andra sidan är det svårt att få hög reliabilitet när man ska mäta attityder och

värderingar; hur viktigt man värderar något, eller hur man värderar sin egen förmåga, kan lättare

än andra egenskaper (som t.ex. kön) se olika ut vid olika tillfällen. Dessutom kan det eventuellt

finnas könsskillnader i svarsmönster (t.ex. att pojkar tenderar att svara mer extremt än flickor).

Att jämföra svaren och skilja ut de som har svarat olika på frågorna kan vara ett sätt att delvis

komma runt detta.

Till skillnad från yrkesvärderingarna och skattning av egen förmåga angavs de skolämnen som

barnen ansåg sig duktigast i på en blank rad. Föräldrarnas könsmönster hade framförallt

signifikanta samband med denna variabel. Detta skulle kunna tyda på att de två andra variablerna

inte mäter könstraditionalitet lika bra.

Ett problem som kan finnas då könstraditionalitet i skolämnen har analyserats här, är att det är

skattning av egen förmåga i olika skolämnen som undersökts. Eftersom könsskillnader i intresse,

snarare än prestation, har framhållits som viktiga differentieringsmekanismer och det är i intresse

som de största könsskillnaderna finns, skulle en fråga som mer uttryckligen handlade om favorit-

ämnen och intresse kanske varit ett bättre mått på könstraditionalitet.

Ett annat problem då könstraditionalitet ska mätas är att benä mna något som traditionellt

manligt respektive kvinnligt. Innehållet i genus och vad som anses manligt och kvinnligt är inte

en gång för alla bestämt, utan under förändring, och detta bör man ha i åtanke då egenskaper ska

klassas som könstraditionella.

Då föräldrarnas könsmönster ska mätas kan dels andra egenskaper än de som här har tagits

upp vara relevanta för barnen, dels kan könsmönstren vara mer komplexa och svåra att mäta. Till

exempel kan könstraditionella egenskaper hos föräldrarna som barnen direkt utsätts för vara mer

relevanta (vem av föräldrarna som hjälper barnet med vilka typer av läxor, lagar barnets

cykelpunktering, tröstar barnet o.s.v.). Komplexiteten i könsmönster kan till exempel finnas i

skillnader mellan föräldrar som trivs och vantrivs i de könsmönster som de befinner sig i. Två

mödrar som arbetar deltid kan förmedla olika budskap om den ena trivs med det, medan den

andra hellre skulle ha arbetat heltid. En annan aspekt är att då föräldrarnas könsmönster här har

34

analyserats har bara barn som bor med båda sina biologiska (eller adoptiv- ) föräldrar ingått.

Försök att inkludera könsmönster för föräldrar i andra familjetyper skulle kunna göras.

Även storleken på stickprovet kan ha en viss inverkan på resultatet. Om fler barn och

ungdomar intervjuats, och därmed ingått i regressionsanalyserna, skulle man med större säkerhet

kunna visa på mönster och skillnader, och med största sannolikhet skulle fler effekter bli

signifikanta.

Sammanfattningsvis anser jag att den fjärde hypotesen, som antog ett samband mellan

föräldrars könsmönster och barns könstraditionalitet, inte får något stöd av resultaten, då få

signifikanta samband fanns. Men på grund av att föräldrars könsmönster ändå visade sig ha

betydelse för (framförallt) pojkars könstraditionalitet i de skolämnen de ansåg sig duktigast i, och

med tanke på att könstraditionalitet och könsmönster kan mätas på flera andra sätt, anser jag att

analyser av andra indikatorer som försöker fånga könstraditionalitet och könsmönster bör göras.

Tabell 10. Sammanställning av hypoteser och deras eventuella stöd.

1 Könsskillnader i yrkesvärderingar

1:1 Flickor anser i högre grad än pojkar att det är viktigt att arbeta med människor i ett framtida yrke

1:2 Pojkar anser i högre grad än flickor att det är viktigt att tjäna mycket pengar i ett framtida yrke

Stöd

2

Könsskillnader i självskattade skolämnesförmågor

2:1 En större andel flickor än pojkar anser att de är duktiga i traditionellt kvinnliga skolämnen (språk, estetiska ämnen, hemkunskap och syslöjd)

2:2 En större andel pojkar än flickor anser att de är duktiga i traditionellt manliga skolämnen (matematik, naturvetenskap, teknik data, idrott och träslöjd)

Stöd

3 Könsskillnader i skattning av förmåga i svenska och matematik

3:1 Flickor skattar s in förmåga i svenska högre än vad pojkar gör

3:2 Pojkar skattar sin förmåga i matematik högre än vad flickor gör

Stöd

4 Föräldrarnas könsmönster kopplat till barnens yrkesvärderingar och självskattade skolämnesförmågor

4:1 Barn till föräldrar med otraditionella könsmönster i förvärvsarbete och utbildning har mer otraditionella yrkesvärderingar och självskattningar, än barn till föräldrar med traditionella könsmönster.

4:2 Barn till föräldrar med otraditionella könsmönster i hushållsarbete och barnansvar har mer otraditionella yrkesvärderingar och självskattningar, än barn till föräldrar med traditionella könsmönster.

Ej stöd

35

7. Referenser

Ahrne, G. & Roman, C. (1997). Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. SOU 1997:139. Stockholm: Fritzes Archer, J. & Macrae, M. (1991). ”Gender-perceptions of school subjects among 10-11 year-olds”. British Journal of Educational Psychology. Vol. 61(1) s. 99-103 Bengtsson, M. (1983). Identifikation, kön och klass. Föräldraidentifikation hos kvinnliga naturvetare och humanister i relation till föräldrarnas utbildning, yrke och klassposition samt till föräldrarnas dominansrelation i familjen. Psykologi i tillämpning nr 3. Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur Cajes, N. (1988). Studievalet ur den väljandes perspektiv. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis Catsambis, S. (1994). “The Path to Math: Gender and Racial-Ethnic Differences in Mathematics Participation from Middle School to High School”. Sociology of Education. Vol. 37(3) s. 199-215 Colley, A. (1998). ”Gender and subject choice in secondary education” i Radford, J. Gender and Choice in Education and Occupation. London: Routledge Colley, A. & Comber, C. (1994). ”Gender Effects in School Subject Preferences: A Research Note”. Educational Studies. Vol. 20(1) s. 13-19 Connell, R. W. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos Dryler, H. (1998). Educational Choice in Sweden. Studies of the Importance of Gender and Social Contexts. Akademisk avhandling nr. 31. Stockholm: Institutet för social forskning Dunér, A. (1972). Vad skall det bliva? Undersökningar om studie- och yrkesvalsprocessen. Stockholm: Allmänna förlaget Eccles, J. S.; Jacobs J. E. & Harold, R. D. (1990). “Gender Role Stereotypes, Expectancy Effects and Parents’ Socialization of Gender Differences”. Journal of Social Issues. Vol. 46(2) s. 183-201 Eccles, J. S. (1994). ”Understanding Women’s Educational and Occupational Choices: Applying the Eccles et al. Model of Achievement-related choices”. Psychology of Women Quarterly. Vol. 18(4) s. 585-609 England, P. & Farkas, G. (1986). Households, Employment and Gender: A Social, Economic and Demographic View . New York: Aldine de Gruyter

36

Erez, M.; Borochov, O. & Mannheim, B. (1989). ”Work Values of Youth: Effects of Sex or Sex Role Typing?”. Journal of Vocational Behaviour. Vol. 34(3) s. 350-366 Evertsson, M. (2004). Facets of Gender. Analyses of the Family and the Labour Market . Akademisk avhandling nr. 61. Stockholm: Institutet för social forskning Fagrell, B. (2000). De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om manligt och kvinnligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS förlag Flood, L & Gråsjö, U. (1997). ”Tid för barn, tid för arbete” i Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138. Stockholm: Fritzes Francis, B. (1998). Power plays. Primary school children’s constructions of gender, power and adult work. London: Trentham Books Gamberale, F.; Sconfienza, C. & Hagström, T. (1996). Värderingar och förhållningssätt till arbete bland ungdomar i Sverige. En kartläggning av ett representativt urval. Arbete och hälsa 1996:19. Solna: Arbetslivsinstitutet Helve, H. (1993). ”Socialization of attitudes and values among people in Finland”. Young. Vol. 1(3) s. 27-39 Hirdman, Y. (1988). ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr. 3/88 s. 49-63 Hirdman, Y. (1990). ”Genussystemet” i Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlag Hirdman, Y. (2001). Genus- det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber Jacobs, J. E.; Lanza, S.; Osgood, D. W.; Eccles, J. S. & Wigfield, A. (2002). “Changes in Children’s Self-Competence and Values: Gender and Domain Differences across Grades One through Twelve”. Child Development. Vol. 73(2) s. 509-527 Jakobsson, A. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspektiv. En studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Jonsson, J. O. (1997). Hur ska vi förklara könsskillnader i utbildningsval? ur SOU 1997:137. Särtryck 39, Institutet för social forskning Jonsson, J. O. (1999). ”Explaining Sex Differences in Educational Choice: An Empirical Assessment of a Rational Choice Model”. European Sociological Review. Vol. 15(4) s. 391-404 Jonsson, J. O.; Östberg, V. med Evertson, M. & Brolin Låftman, S. (2001). Barns och ungdomars välfärd. SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes

37

Jonung, C. (1997). ”Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män” i Persson, I. & Wadensjö, E. (red.) Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockholm: Fritzes Kamler, B. (1999). ”Beyond Socialization: Critical Frameworks for the Study of Early Childhood” i Kamler, B. (red.) Constructing Gender and Difference. Critical Research Perspectives on Early Childhood. Cresskill: Hampton Press Karlsen, U. D. (2001). ”Some Things Never Change: Youth and Occupational Preferences”. Acta Sociologica. Vol. 44(3) s. 243-255 Kohlberg, L. (1966). ”A Cognitive-Developmental Analysis of Children’s Sex-Role Concepts and Attitudes” i Maccoby, E. (red). The Development of Sex Differences. California: Stanford University Press Konrad, A. M.; Ritchie, J. E.; Lieb, P. & Corrigal, E. (2000). ”Sex Differences and Similarities in Job Attribute Preferences: A Meta-analysis”. Psychological Bulletin . Vol. 126(4) s. 593-641 Larsson, L. (1996). Feminismer. Lund: Studentlitteratur Marini, M. M.; Fan, P.-L.; Finley, E. & Beutel, A. M. (1996). ”Gender and Job Values”. Sociology of Education. Vol. 69(1) s. 49-65 Meyerson, E. M & Petersen, T. (1997). ”Finns det ett glastak för kvinnor? En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990” i Persson, I. & Wadensjö, E. (red.) Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockholm: Fritzes Miller, L. & Budd, J. (1999). ”The Development of Occupational Sex-role Stereotypes, Occupational Preferences and Academic Subject Preferences in Children at Ages 8, 12 and 16” Educational Psychology. Vol. 19(1) s. 17-35 Mischel, W. (1966). ”A Social-Learning View of Sex Difference in Behaviour” i Maccoby, E. (red). The Development of Sex Differences. California: Stanford University Press Moen, P.; Erickson, M. A. & Dempster-McClain, D. (1997). ”Their Mother’s Daughters? The Intergenerational Transmission of Gender Attitudes in a World of Changing Roles”. Journal of Marriage and the Family. Vol. 59(2) s. 281-293 Morgan, C.; Isaac, J. D. & Sansone, C. (2001). ”The Role of Interest in Understanding the Career Choices of Female and Male College Students” Sex Roles vol. 44(5/6) s. 295-320 Post, P. & Williams, M. (1996). ”Career and Lifestyle Expectations of Rural Eight-grade Students: A Second Look”. Career Development Quarterly, Vol. 44(3) s. 250-258 Ramstedt, K. (1996). Elektriska flickor och mekaniska pojkar. Om gruppskillnader på prov – en metodutveckling och studie av skillnader mellan pojkar och flickor på centrala prov i fysik. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

38

Sandqvist, K. (1995). ”Verbal Boys and Mathematical Girls – family background and educational careers”. Scandinavian Journal of Education Research. Vol. 39(1) s. 5-36 SCB (2002). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Örebro: Statistiska Centralbyrån SCB (2003a). Utbildningsstatistisk årsbok 2003, tabeller. Stockholm: Statistiska centralbyrån SCB (2003b). Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Levnadsförhållanden rapport 99. Stockholm: Statistiska centralbyrån Sellers, N.; Satcher, J. & Comas, R. (1999). ”Children’s Occupational Aspirations: Comparisons by Gender, Gender Role Identity and Socioeconomic Status”. Professional School Counseling. Vol 2(4) s. 314-318 Sjöberg, S. (1988). “Gender and the image of science”. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 32(2) s. 49-60 Skolverket (1996). Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matematik? En longitudinell studie av betydelsen av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i grundskolan. Stockholm: Liber Skolverket (1998). TIMMS. Kunskaper i matematik och naturvetenskap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser. Skolverkets rapport nr 145. Stockholm: Liber Skolverket (2003). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003. Del 1 - betyg och utbildningsresultat. Skolverkets rapport 226. Stockholm: Skolverket Staberg, E. (1992). Olika världar skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Umeå universitet Tenenbaum, H. R. & Leaper, C. (2002). ”Are Parents’ Gender Schemas Related to Their Children’s Gender-Related Cognitions? A Meta-Analysis”. Developmental Psychology. Vol. 38(4) s. 615-630 Wernersson, I. (1972). Socialisation och skola. Några teoretiska utgångspunkter. SOS-projektet nr 3. Rapport 82. Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet Wernersson, I. (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Wernersson, I. (1983). Könsroller och tidiga föreställningar om yrkesval. Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet Wernersson, I (1988). Olika kön samma skola? En kunskapsöversikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation. Vad säger forskningen? F 89:1 Stockholm: Skolöverstyrelsen

39

Whitehead, J. M. (1996). ”Sex stereotypes, gender identity and subject choice at A-level” Educational Research. Vol. 38(2) s. 147-160 Åsberg, C. (1998). ”Debatten om begreppen - ’genus’ i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980-1998”. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr. 2/98 s. 29-41 Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket

40

Bilaga 1. Beskrivning av skolämneskodning De skolämnen som barnet har angivit sig duktigast i var i det befintliga datasetet redan kodade till

ett antal dummyvariabler. Men eftersom innehållet i många av variablerna var brett, har jag valt

att specificera vissa.

Bland de som angivit slöjd har de som svarat syslöjd skilts från de som svarat träslöjd. För de

som enbart svarat slöjd har inte någon dummyvariabel skapats.

För vissa ”skolämnen” som angivits (t.ex. ”elevens val” och ”roliga timmen”) har inte någon

variabel skapats.

Flera har angivit sammanfattande benämningar som ”NO” (naturorienterande ämnen), ”SO”

(samhällsorienterande ämnen) och ”OÄ” (orienteringsämnen), men inte specificerat vilket eller

vilka ämnen som avses. Dessa har inte registrerats som om de hade angivit de olika ämnena som

ingår i förkortningen, utan istället har dummyvariabler för NO, SO och OÄ skapats. De som

däremot har angivit ett specifikt ämne inom t.ex. NO, har kodats till detta ämne, och inte till den

sammanfattande benämningen.

De som har angivit olika språk (med undantag för svenska och engelska) har kodats till en

gemensam dummyvariabel för språk. I huvudsak är det språken franska, tyska och spanska som

ingår i variabeln.

För klassningen av könstraditionella skolämnen har följande val gjorts: specialämnen och

tillval i gymnasiet (till exempel ”servering”, ”svetsteknik” och ”fordonsteknik”) ha r kodats till

pojk-, flick- eller könsblandade skolämnen efter könsfördelningen på gymnasieprogrammet

(skevare än 60/40 procent har klassats som könstraditionell). De som svarat ”alla ämnen” eller

liknande, har registrerats som att de svarat könsblandade ämnen (både traditionella och

otraditionella skolämnen).

stockholms universitet sociologiska institutionen/elinolsson_2004_hedersomn.pdfmånga...

Documents