- särskilt stor satsning på skolan

ETT VÄXJÖ SOM HÅLLER IHOP

Förslag till budget för Växjö kommun 2017 och verksamhetsplan för 2018-2019

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

1

Innehållsförteckning

Vår vision ............................................................................................................................................. 2

Arbete och företagande .................................................................................................................. 4

Barn och utbildning ......................................................................................................................... 8

Bygga och bo .................................................................................................................................... 12

Demokrati och mångfald............................................................................................................. 15

Miljö, energi och trafik ................................................................................................................. 18

Stöd och omsorg ............................................................................................................................. 22

Trygghet, säkerhet och folkhälsa ............................................................................................. 26

Uppleva och göra ........................................................................................................................... 29

Växjö kommun som arbetsgivare ............................................................................................ 32

Växjö kommuns ekonomi ........................................................................................................... 35

Ekonomisk redogörelse .............................................................................................................. 36

Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 47

2

Vår vision

Ett Växjö som håller ihop

Växjö kommun är en bra kommun att leva i. Många vill bo och verka här och det välkomnar vi.

Växjö växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det är en

god grund att bygga vidare på. Men det finns också mycket i Växjö som kan bli bättre. Klyftorna

mellan växjöborna ökar, våra barn och unga lär sig inte tillräckligt i skolan och alldeles för

många medborgare står utan arbete.

Ett jämlikt Växjö når längre än ett Växjö som behöver tampas med de problem som ojämlikheten

skapar. Fler i arbete skapar mer resurser för oss alla att dela på. Alla växjöbor kommer att kunna

leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro när vi förmår att bygga Växjö kommun helt och

jämlikt.

För att lyckas med det investerar vi i en bättre skola för Växjös barn och unga. Det är där

framtiden börjar. Växjö ska vara en skolkommun i världsklass. Inte för rankingens egen skull

utan för barnen och ungdomarnas skull. De barn som växer upp i Växjö ska få alla möjligheter att

lära sig, både idag och i framtiden. Det är den mest långsiktigt hållbara investeringen vi kan göra.

Regeringens välfärdsmiljarder ger 70 miljoner kronor till Växjö kommun. Det gör att

utgångsläget för finansieringen av Växjös välfärd är bättre än på länge. Statsbidragen

tillsammans med en skattehöjning på 13 öre skapar en långsiktigt hållbar budget för Växjö

kommun. På det sättet kan vi säkra finansieringen av Växjö kommun över tid och hålla i

satsningen på skolan.

För att klara skolan och välfärden även i framtiden behövs en politik för fler jobb.

Arbetslösheten i riket sjunker och det är en utveckling som Växjö både kan och ska leda. Att ha

ett jobb ger ekonomisk frihet och möjlighet till personlig utveckling för var och en av oss. Vår

målsättning är att det ska råda full sysselsättning i Växjö kommun. Därför satsar vi på

framtidsinvesteringar i bostäder och klimat, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag

och kompetens och matchning för att rusta växjöborna att ta de jobb som växer fram. Ingen ung

ska gå arbetslös i mer än 30 dagar.

Många vill bo i Växjö, men alla som vill bo här får inte plats. Det måste förändras, och det snabbt.

Växjö bygger mycket, men för den som saknar bostad är det en klen tröst. Ska Växjö fortsätta att

växa och utvecklas måste byggandet ta ytterligare fart. Det ska byggas minst 800 nya hem om

året och det ska tas krafttag för att pressa bygg- och boendekostnader så att fler har råd att bo i

de nya bostäder som byggs. Det är en av de viktigaste nycklarna för fortsatt framgång för Växjö.

Växjö ska fortsätta att utvecklas som Europas grönaste stad. I Växjö kommun ska alla kunna leva

ett bra liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Grön omställning

ska förenas med social och ekonomisk utveckling och Växjö kommun ska vara ett föredöme på

miljöområdet. Miljöarbetet är en långsiktig överlevnadsfråga, men att utveckla morgondagens

klimatsmarta lösningar kan samtidigt bli en av konkurrensfördelarna för Växjös näringsliv i

framtiden. Växjö kommuns miljöprogram är ledstjärnan för att leva upp till våra högt ställda

ambitioner på miljöområdet.

3

Med vårt budgetförslag är vi redo att ta över styret för Växjö kommun. Genom att skapa ett

Växjö som håller ihop ges alla växjöbor, oavsett bakgrund, möjlighet att leva ett bättre liv, samt

att känna frihet och framtidstro. Budgeten utgör en god grund för att fortsätta att bygga ett

Växjö som är rättvist, jämlikt och grönt.

4

Arbete och företagande

Fler jobb minskar klyftorna

Arbete är grunden för Växjös välstånd, men det har också ett inneboende värde. Ett gott arbete

kan utmana och utveckla, ge dig möjlighet att pröva din kreativitet och din kunskaps gränser,

förbättra livet för andra och utveckla vårt samhälle. Arbete ger gemenskap, trygghet och

ekonomisk frihet att forma ditt eget liv, samtidigt som arbetslöshet kan krossa drömmar och

minska livsmöjligheter. I Växjö kommun ska alla ha möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar.

Därför är kampen för full sysselsättning vår främsta uppgift.

Resultatmål

Ingen under 25 år ska gå arbetslös i mer än 30 dagar

Andelen öppet arbetslösa ska minska

Andelen förvärvsarbetande efter fyra års vistelsetid i Sverige ska öka

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad

gymnasieutbildning ska öka

Andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal vuxenutbildning ska öka

Företagsklimatet i Växjö ska förbättras

Antalet arbetstillfällen utanför Växjö stad ska öka

Prioriteringar

För att minska arbetslösheten ska sysselsättningsfrågor vara prioriterade i alla Växjö kommuns

förvaltningar och bolag. Att åtgärda ungdomsarbetslösheten har speciellt hög prioritet och ingen

ung i Växjö kommun ska gå utan jobb, utbildning eller praktik längre än 30 dagar. Alla tänkbara

redskap och lösningar för att nå full sysselsättning ska användas.

Unga som inte har klarat skolan och utrikes födda är de som idag har det svårast att ta sig in på

arbetsmarknaden. Därför krävs kraftfulla åtgärder för att underlätta för dessa grupper att

komma i arbete och minska klyftorna mellan människor och grupper i samhället. Ett Växjö som

håller ihop är starkare än ett Växjö med stora klyftor.

Trots att arbetslösheten i Växjö kommun är högre än snittet i landet har många arbetsgivare

svårt att hitta personal med rätt kompetens. Därför är utbildning och kompetensutveckling

avgörande om vi ska kunna förbättra matchningen och nå full sysselsättning. Växjö kommun ska

utbilda för framtiden och bejaka det livslånga lärandet genom att jobba aktivt med

uppdragsutbildningar, yrkeshögskola, bristyrkesutbildningar och annan typ av vuxenutbildning.

Så får fler medborgare möjlighet att bredda sin kompetens och rusta sig för det moderna

arbetslivet. Inom vissa yrkesgrupper, till exempel undersköterskor, är behovet av personal med

rätt kompetens så pass stort att kommunen måste starta utbildning på egen hand utan att vänta

in staten. Insatser kopplade till kompetenshöjning och matchning är särskilt viktiga i samband

med varsel och omstruktureringar.

Dagens allt mer kunskapsintensiva samhälle ställer högre krav på att människor ska kunna

förnya sina kunskaper och färdigheter senare i livet. Därför är regeringens satsningar på att

bygga ut och utöka rätten till vuxenutbildning väldigt välkomna. För att möta dessa satsningar

5

behöver Växjö kommun en stark kommunal vuxenutbildning. Den kommunala

vuxenutbildningen i Växjö bedrivs av kompetenta och hängivna lärare som håller hög kvalitet på

undervisningen och effektivitet i utförandet. Det har resulterat i att Växjö idag inte har någon kö

till vuxenutbildningen som drivs i kommunal regi, och skulle det behövas bedöms en utökning

av platserna också vara möjlig. Dessutom möjliggör en kommunal vuxenutbildning ett nära

samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildningen, vilket är viktigt

för att fler snabbt ska kunna komma i arbete.

Växjö kommun ska ta del av regeringens satsning på traineejobb för att ge Växjös unga möjlighet

att få in en fot på arbetsmarknaden, samtidigt som de får en yrkesutbildning på gymnasial nivå

inom ett yrke där det idag råder brist på arbetskraft. Genom traineejobben inom omsorgen, och

genom att erbjuda plats på de utbildningar som skapas genom dessa till de som idag är

tidsbegränsat anställda inom omsorgen utan rätt utbildning, kan Växjö kommun säkra behovet

av undersköterskor framöver.

För att fler långtidsarbetslösa ska kunna få ett riktigt jobb med en avtalsenlig lön ska Växjö

kommun använda sig av regeringens satsning på extratjänster i välfärden. Dessa extratjänster

ska erbjudas i samtlig kommunal verksamhet och samtal ska omgående påbörjas med de

fackliga organisationerna för att säkerställa att de används där de kommer till bäst nytta.

Arbetet med nystartsjobb ska fortsätta och det ska göras upp en tydlig plan för hur satsningen

ska se ut även framåt i tiden. Till exempel bör det gå att kombinera nystartsjobb med utbildning.

För att den ungdom som är under 25 år och saknar gymnasieutbildning ska kunna få

ekonomiskt bistånd ska ett lokalt utbildningskontrakt tecknas. Utbildningskontraktet syftar till

att arbetslösa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en

gymnasieutbildning. Inom ramen för ett utbildningskontrakt ska det vara möjligt att studera på

heltid, men det ska också vara möjligt att kombinera deltidsstudier med arbete eller praktik

utifrån de individuella förutsättningarna. Intern service inom nämnden för arbete och välfärd är

en alternativ väg till sysselsättning för de som av olika orsaker står allra längst ifrån den

ordinarie arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har av regeringen fått ett tydligt uppdrag att samverka med kommunerna

och Växjö kommun ska i alla delar underlätta en sådan samverkan. Växjölöftet är ett bra

exempel på hur samarbetet kan bedrivas för att minska arbetslösheten. Vi ska även utveckla

samarbetet med Försäkringskassan och intensifiera samarbetet med Region Kronoberg och

Linnéuniversitetet.

Växjö behöver en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Tillväxt och jobbskapande ska

prioriteras i alla kommunens verksamheter och målet är att Växjö ska vara en kommun som

ligger i topp när det gäller företagsklimat.

Kommunen har en viktig roll för att stödja, stimulera och utveckla näringslivet. Det gäller både

för företag som redan är etablerade i vår kommun och företag som vill etablera sig. Genom ett

aktivt nätverksarbete ska vi marknadsföra Växjöregionen, stärka dess attraktivitet och locka nya

kommuninvånare och framgångsrika företag.

6

Växjö kommun ska främja utvecklingen av ett dynamiskt och kunskapsintensivt näringsliv.

Eftersom Växjö är motorn för ekonomisk utveckling i länet påverkar vårt agerande inte bara

växjöborna, utan hela regionen. Genom ökad samverkan mellan politik, näringsliv och akademi

kan vi stärka Växjö som ett centrum för innovationer så att fler företag och entreprenörer kan

utveckla sina idéer till framgångsrika produkter och tjänster som också är hållbara för

framtiden. Det utvecklar både samhället och ekonomin och ger fler jobb till växjöborna. Ett

framgångsrikt exempel på gott samarbete mellan olika myndigheter och näringsliv är Framtid

Kronoberg. Vi vill att deras samarbete med näringslivet ska utvecklas och att fler unga utan

sysselsättning ska få tillträde till den verksamheten.

Växjö ska attrahera nyetableringar samt stimulera och underlätta för nyföretagande, bland

annat genom att långsiktigt säkra tillgången på industri- och verksamhetsmark och

tillhandahålla lokaler till en rimlig hyra att erbjuda nystartade företag. Många små och

medelstora företag har stor potential att bidra till ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning

i kommunen, därför ska särskilda insatser riktas mot dessa. Växjö kommun har en viktig roll för

att garantera fungerande kommunikationer och infrastruktur, vilket är särskilt viktigt för att ta

tillvara den potential som finns på landsbygden. Ett nytt stationsläge för höghastighetsjärnvägen

är en planeringsförutsättning till dess definitiva beslut i frågan är fattade.

Särskilda insatser ska göras kopplade till kompetenshöjning, kompetensväxling och kvinnors

företagande. Företagsfabriken i Videum Science Park har en viktig roll för nyföretagandet och

ska ges möjlighet att växa. De ska också ha ett särskilt ansvar för att beakta jämställdhet och ska

ägna mycket kraft åt att få fram livskraftiga företag inom forskning och utveckling (FoU).

Växjö kommun ska främja det sociala entreprenörskapet för att alla kommuninvånare ska få

möjlighet att försörja sig själva och vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Det sociala

entreprenörskapet ska vara en naturlig del i att finna vägar till arbete och sysselsättning för

personer som under lång tid befunnit sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Växjö ska

ligga i framkant när det gäller samverkan och partnerskap mellan den ideella sektorn och

kommunen.

Växjö ska vara en internationellt attraktiv mötesplats med ett världsledande miljöarbete, ett

kreativt näringsliv och stolta invånare. Växjöregionen har flera framgångsrika kluster som

bygger på samverkan, såväl mellan företag som mellan företag, universitet och samhälle. Genom

dessa kan vi utveckla starkt växande branscher. Arbetet med att bilda kluster och locka nya

etableringar till regionen ska särskilt inriktas på IT, e-handel, logistik, miljöteknik, grön turism

och gröna näringar.

Växjö kommun ska aktivt medverka i och målmedvetet satsa på verksamhet som ökar Växjös

attraktionskraft. Utnämningen till Matlandethuvudstad ska fortsätta att användas för att stärka

besöks- och livsmedelsnäringen och utveckla en grön matprofil. Medel avsätts för

stamnätsutbyggnad, så att hela kommunen inom några år ska ha tillgång till bredband. 2018 ska

90 procent av befolkningen ha möjlighet till bredband med kapacitet om minst 100Mbit/sekund.

Det är en investering som ger möjligheter till boende och företagande i hela kommunen. Alla

kommundelar ska även ha goda möjligheter till service och infrastruktur.

7

För att främja en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kommunen ska arbetet med att

ställa sociala krav vid upphandling utvecklas och fokus ska ligga på att skapa

anställningsmöjligheter för personer som är långtidsarbetslösa eller uppbär ekonomiskt

bistånd. Vita jobb-modellen för upphandling ska användas för att motverka lönedumpning och

dåliga villkor för företag som är entreprenörer åt kommunens förvaltningar och bolag.

Inom kommunens verksamheter ska det beredas plats för praktikanter och projektanställda.

Alla nämnder och styrelser ska fortsätta att tillhandahålla praktikplatser motsvarande minst fem

procent av de anställda. Alla ungdomar ska från det år de slutar årskurs 9 i grundskolan till det

år de påbörjar årskurs 3 i gymnasiet erbjudas feriejobb under sommaren.

Ett genomtänkt och prioriterat mångfaldsarbete är en förutsättning för att skapa ett kreativt och

dynamiskt samhälle som ger möjlighet för både mänsklig och ekonomisk utveckling. I Växjö ska

alla invånares kompetens och förmåga tas tillvara. Därför behöver samverkan kring etablering

och integration stärkas, både inom kommunkoncernen och med berörda myndigheter. Genom

att strukturerat och systematiskt kartlägga, bedöma och värdera nyanländas faktiska kunskaper,

färdigheter och förmågor kan fler snabbare komma i rätt jobb, antingen direkt efter validering

eller genom att personen lotsas till en kompletterande utbildning och/eller praktikplats. SFI-

undervisningen bör drivas i kommunal regi så att väl sammansatta grupper kan skapas och

individuella behov tillgodoses i större utsträckning.

Smaland Airport fyller en viktig funktion för näringslivet i regionen. Växjö kommun ska fortsätta

att vara en ägare till flygplatsen, men gärna tillsammans med näringslivet. Målet är att Smaland

Airport på sikt ska bära sina egna kostnader.

8

Barn och utbildning

Färre barn i förskolegrupperna

Framtiden börjar i skolan. Därför ska Växjö kommun ha en skola med fokus på kunskap och

lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och nå sin fulla potential.

Utbildning är ett av de viktigaste verktygen för människors personliga frihet och utveckling, men

också för samhällets utveckling och vår gemensamma välfärd. När alla människor, oavsett

bakgrund, får möjlighet till en god utbildning utjämnas livschanserna och vi lägger grunden för

ett Växjö som håller ihop. Därför vill vi satsa på mindre klasser, tidiga insatser, skickliga lärare

och en jämlik skola.

Resultatmål

Antalet barn/elever i förskolegrupperna och klasserna i de lägre årskurserna ska minska

Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka

Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ska öka

Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska öka

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ska minska

Andelen med godkända resultat från SFI-utbildning ska öka

Prioriteringar

För att alla barn och elever ska bli sedda, hörda och förstådda och få den tid de behöver med

lärare och pedagoger ska antalet barn i såväl förskolegrupperna som klasserna i de lägre

årskurserna minska. Det finns en tydlig koppling mellan att eleverna klarar kunskapsmålen i

grundskolan och att de har mycket kontakt med lärare i förskolan och på lågstadiet. Ju tidigare

insatser, desto större effekt. Därför är det centralt att öka personaltätheten och minska

förskolegrupperna och klasserna i de lägre årskurserna. Mindre klasser och barngrupper ger

också en bättre arbetssituation för de som jobbar i Växjös skolor och förskolor.

Alla elever i Växjö ska ha rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, oavsett sociala och

ekonomiska hemförhållanden. Efter flera år av ökande klyftor mellan Växjös elever och en

obalans mellan skolornas förmåga att utveckla elevernas kunskapsresultat behöver arbetet med

att öka likvärdigheten på Växjös skolor intensifieras och resurser i form av stöd, skickliga lärare

och rektorer sättas in där de bäst behövs. Resursfördelningen ska vara anpassad till elevers

olika behov och förutsättningar och fler speciallärare och specialpedagoger ska anställas. Skolan

ska också erbjuda stimulans och utvecklingsmöjligheter för de elever som har särskilt goda

förutsättningar eller är högpresterande i något ämne.

Utbildningsnämnden ska fortsätta utveckla lärandet utifrån ett 1-20 årsperspektiv för att ge

goda förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande och en sammanhållen verksamhet med

helhetsgrepp för att alla Växjös elever ska klara skolan. Detta för att se till att insatser görs tidigt,

samordnat och långsiktigt och att det blir bra övergångar mellan olika stadier och

verksamhetsformer. Allt utvecklingsarbete ska grundas i vetenskap och beprövad erfarenhet.

För att Växjös barn och unga ska få en bra utbildning måste skolledare, lärare och pedagoger ges

bättre förutsättningar och deras profession stärkas. Växjös lärare är proffs och måste få fokusera

9

på lärandet och på att utveckla undervisningen. Därför ska utbildningsförvaltningen i samråd

med lärarna och skolledarna se över vilken typ av administration som kan underlättas eller

göras av någon annan så att lärarna och skolledarna får mer tid över till sitt kärnuppdrag.

I dagsläget står Växjös skolor och förskolor inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera

personal med rätt utbildning och kompetens till verksamheterna. Därför är det helt avgörande

att vi vidtar åtgärder för att vara en attraktiv arbetsgivare. En viktig del i det är att satsa på

kompetensutveckling för både pedagoger och skolledare.

Förskolan är viktig för barns utveckling och lägger grunden för det lärande som fortsätter resten

av livet. Barn med särskilda behov ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver.

Kompetensen hos alla pedagoger ska utvecklas för att undervisa barn och elever i behov av stöd.

Kompensatoriska satsningar i förskolan är avgörande för hur det senare kommer att gå för

barnet i skolan. Kontinuitet i skolgången är extra viktigt för de som är i behov av särskilt stöd.

Idag är det allt fler människor som har anställningar med oregelbunden arbetstid och många

växjöbor jobbar helger, kvällar och nätter. När arbetsmarknaden och människors behov

förändras måste välfärden vad gäller tillgång till barnomsorg också anpassas. Därför vill vi att

det ska erbjudas barnomsorg på alla de tider då människor arbetar, för att på så sätt öka

tryggheten för både föräldrar och barn.

Vi ser positivt på regeringens satsning på elevhälsan och vill fortsätta prioritera en stärkt och

likvärdig elevhälsa i vår kommun. Arbetet med att motverka den psykiska ohälsan i skolan ska

särskilt prioriteras.

Måltidssituationen för Växjös barn och unga har också stor betydelse för elevernas hälsa, sociala

gemenskap, trivsel och lärande, och sett ur ett längre perspektiv kan det bidra till att lägga grund

för hälsosamma och miljövänliga matvanor och ett positivt förhållningssätt till mat. Därför är det

viktigt att måltiden och måltidsupplevelsen uppmärksammas och utvecklas. Överskott som

uppstår på grund av effektiviseringar i måltidsorganisationen ska användas till att höja

kvaliteten på måltiden.

Satsning på baskunskaperna är avgörande för kunskapsutvecklingen i alla ämnen, därför ska

Växjös skolor införa en läsa-skriva-räkna-garanti. Garantin ska säkerställa att det stöd eller

särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid så att varje elev från lågstadiet kan få med sig

läsförståelse, skrivförmåga och grundläggande matematikkunskaper.

Genom att möjliggöra lovskola och sommarskola kan vi öka elevernas möjligheter att nå målen i

både grund- och gymnasieskolan. Läxhjälpen som erbjuds på skolorna idag bör utvecklas och

attrahera fler. Enskilda skolledares och lärares initiativ för att öka måluppfyllelsen ska

uppmuntras.

En stor del av Växjös barn deltar i fritidshemmens verksamhet. Denna förlängning av skoldagen

ska användas på bästa sätt, varför möjlighet till extra satsningar på fritidshem och fritidsgårdar

ska ses över. Fritidshemmens pedagogik ska ses som komplement till grundskolans och på så

sätt verka hand i hand för att utveckla barnens lärande. Därför måste gruppstorlekarna ses över

även här.

10

Skolorna i Växjö kommun ska vara avgiftsfria. Alla barn och unga ska gå i skolan på samma

villkor. Eftersom kultur och idrott är viktigt för barn och ungas utveckling vill vi införa en

fritidsbank, det vill säga utlåning av fritidsprylar, där barn och unga ska kunna låna olika typer

av utrustning för att ges möjlighet till ett rikt fritidsliv. Vi vill också se till att kulturskolan är till

för alla oavsett inkomst. En utredning för att se över möjligheterna till en maxtaxa för kultur och

fritidsaktiviteter för barn och ungdomar ska göras.

Skolan har ett stort ansvar för att stå upp för demokratins principer och alla människors lika

värde och se till att eleverna utvecklar såväl medborgerliga kunskaper som färdigheter, till

exempel att kunna lyssna på andra, känna solidaritet och tillit och tänka kritiskt och

självständigt. Genom en god psykosocial miljö och ett demokratiskt förhållningssätt ökar vi

tryggheten och motverkar odemokratiska uttryck, mobbing, rasism och andra former av

kränkande behandling. Vi vill att samtliga Växjös skolor och skolgårdar ska vara tillgängliga och

trygga för alla.

Landsbygdsskolorna gör att Växjö är en attraktiv kommun för barnfamiljer även utanför staden

Växjö. Dessa skolor behålls och utvecklas så länge det finns ett relevant elevunderlag. Region

Kronoberg ska uppmanas att se över möjligheten till fria resor inom hela länet för barn och

ungdomar. En sådan satsning skulle underlätta tillgängligheten i hela kommunen och ge

kommunens barn och unga möjlighet att ta del av fritidsaktiviteter och skolor i hela länet. Vi

skapar också en tidig koppling till bussen som ett vardagligt sätt att transportera sig. Det är en

viktig del i byggandet av Europas grönaste stad.

Under de senaste åren har utbudet av utbildningar ökat och arbetsmarknaden förändrats. För

att alla elever ska kunna göra medvetna och hållbara val och för att undvika kostsamma avhopp

och programbyten behöver studie- och yrkesvägledningens roll stärkas och kvaliteten höjas.

Genom Navigatorcentrum kan ungdomar som befinner sig helt utanför skolan och som saknar

fullständiga betyg få stöd att se sina framtidsmöjligheter.

Samarbetet mellan skolan och näringslivet ska stärkas och särskilda insatser bör göras på de

yrkesförberedande programmen. Konceptet med Ung Företagsamhet (UF) är viktigt och ska

stöttas och samarbetet med Linnéuniversitetet ska utvecklas. För att ytterligare stärka de

yrkesförberedande programmens attraktivitet ska högskolebehörighet bli standard på alla

program på Växjös kommunala gymnasieskolor.

Teknik och digitala verktyg är en naturlig del av vårt samhälle och har en växande betydelse.

Därför är det är viktigt att alla barn och elever har likvärdig tillgång till dessa och att den

pedagogiska, digitala kompetensen hos all skolpersonal höjs, både vad det gäller teoretiska och

praktiska kunskaper. Genom att bidra till Teknikens hus kan vi både stärka den tekniska

kompetensen och skapa ett centrum för samverkan mellan teknikföretag i regionen och tekniska

utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå.

För att barn och föräldrar som behöver stöd ska få det så tidigt som möjligt behöver samarbetet

mellan utbildningsförvaltningen och förvaltningen för arbete och välfärd utökas. Växjö kommun

ska ha en god beredskap att ta emot ensamkommande flyktingbarn och utveckla arbetssätt för

att underlätta en snabb etablering. Genom Landningsbanan kartläggs nyanlända barn och

11

elevers kompetenser och kunskaper för att underlätta skolgång och etablering, men också för att

ta reda på om det finns särskilda behov som kan mötas genom tidiga insatser. Särskilda

satsningar ska riktas till de unga som kommer in sent i utbildningssystemet.

Växjö kommun ska arbeta aktivt med insatser för ökad trygghet och säkerhet i och i nära

anslutning till utbildningsförvaltningens verksamheter. Vi vill se säkerhetshöjande insatser när

det gäller såväl trafik som brand, hot, våld och social oro. Samtliga barn och ungdomars

försäkringsskydd ska på sikt utökas med en sjukförsäkring så att föräldrarnas inkomst inte blir

avgörande för vilken typ av försäkringsskydd våra barn och ungdomar har. Alla platser där barn

vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, ska vara helt giftfria.

Dagens allt mer kunskapsintensiva samhälle ställer högre krav på att människor ska kunna

förnya sina kunskaper och färdigheter senare i livet. Därför är utbildning och

kompetensutveckling en viktig faktor för att få bukt med den höga arbetslösheten och se till att

fler känner sig delaktiga i samhället. Växjö kommun ska arbeta aktivt med

uppdragsutbildningar, yrkeshögskoleplatser och andra typer av vuxenutbildning, och Växjö

kommun ska fortsätta att ha en stark kommunal vuxenutbildning. Det möjliggör bland annat ett

nära samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildningen, vilket är

viktigt för att fler snabbt ska kunna komma i arbete.

Kvaliteten på utbildningen i svenska för invandrare (SFI) ska vara god och utbildningen ska

utformas efter varje individs olika behov och förutsättningar. Växjö kommun ska arbeta för

förbättrade möjligheter att validera tidigare kunskaper och utbildning. SFI-utbildning med

möjlighet till barnomsorg ska anordnas för föräldralediga. Vi accepterar ingen kö till SFI-

utbildningen, utan vill att alla ska erbjudas plats inom en månad.

12

Bygga och bo

Växjö bygger vi tillsammans

Att Växjö växer innebär att fler behöver någonstans att bo i vår kommun. Därför måste vi snabbt

komma igång att bygga ännu fler bostäder så att både nya och gamla invånare kan välja mellan

attraktiva boenden med olika upplåtelseformer och hitta bostäder som passar olika skeden i

livet. Men för att Växjö kommun ska kunna fortsätta expandera och växa räcker det inte att det

byggs många nya bostäder, vi måste också se till att alla växjöbor kan hitta en bostad som de har

råd att bo i.

Målet att Växjö ska vara Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens fysiska utveckling

och planering. En hållbar utveckling av människornas möjligheter att bo där de vill ställer stora

krav på den strategiska planeringen. Växjö ska byggas så att segregationen motverkas och ha

god beredskap för fler bostäder, näringsliv, offentlig service, infrastruktur och rekreation.

Resultatmål

Det ska byggas minst 800 nya bostäder per år

De kommunala bostadsbolagen ska ha en beredskap för att bygga minst 400 bostäder

per år

Antalet byggrätter i antagna detaljplaner ska inte understiga 3 000

Boendesegregationen ska minska

År 2020 ska 50 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad

Prioriteringar

Växjö utvecklas bäst när det finns variationsrika bostadsområden och stor möjlighet till

rörlighet på bostadsmarknaden. Alla ska ha möjlighet att bo i bra bostäder till rimliga kostnader

i en trygg och stimulerande boendemiljö. Därför vill vi se en bostadspolitik som motverkar

segregationen och skapar ett Växjö som håller ihop. Hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter

och egnahem ska byggas i en varierad blandning i varje bostadsområde, men mångfalden ska

också gälla verksamheter. Boende, service, kontor och handel ska finnas i samma område liksom

möjlighet till lek och spontanidrott. Så bygger vi en funktionsblandad stad med plats för alla.

För att underlätta för fler att bygga mer och i snabbare takt ska stadsbyggnadskontoret och

planeringskontoret kontinuerligt se över eventuella regelförenklingar som kommunen kan göra

för att underlätta för byggare att snabbt få spaden i marken och börja bygga. Köerna till både

hyreslägenheter och till kommunala villatomter ska kortas och utbudet av lägenheter måste

anpassas till såväl behovet som efterfrågan. Regeringens investeringsstöd för små och billiga

hyresrätter ska utnyttjas för att växjöborna ska få ta del av fler sådana lägenheter.

Kommunen äger bra områden och det finns plats för Växjö att växa om bara viljan finns. Därför

ska vi se till att vi har en fortsatt god planberedskap, att tillgången på mark säkras genom

förvärv i hela kommunen och att vi snabbt kommer igång och bygger på den mark som redan är

detaljplanelagd. Nya detaljplaner som tas fram ska erbjuda flexibilitet för intresserade byggare

och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av marken och en effektiv exploateringsprocess. Det ska

13

tas fram planer som både möjliggör förtätning av befintlig bebyggelse och byggnation på nya

utbyggnadsområden.

Prisnivån i nyproduktion innebär en utmaning när det gäller att skapa förutsättningar för att alla

växjöbor ska kunna hitta en bostad de har råd att bo i. Det som framförallt saknas är hyresrätter

med överkomliga hyror. Därför är målsättningen att 50 procent av det som byggs ska vara

hyresrätter. Vi behöver också pressa kostnaderna för nyproduktion för att kunna erbjuda bra

bostäder med rimliga boendekostnader. Det gör vi bland annat genom att se över de kommunala

markpriserna, anslutnings- och exploateringsavgifterna och borgensavgifterna för de

kommunala bolagen. Vi vill även se över kalkylmodellen för hyressättning i de kommunala

bolagen. Vi ska se till att vi har förutsägbara planavgifter, pröva att bygga i större serier,

använda oss mer av livscykelanalyser och upphandla till kvadratmeterpriser. Vi ska se över

möjligheten att upplåta mark med tomträtt istället för via markköp vid byggnation av

hyresrätter och pröva att vid vissa tillfällen ställa krav på en viss maxhyra vid markanvisning.

De kommunala bostadsbolagen är ett av Växjö kommuns viktigaste redskap för att bygga goda

bostäder med rimliga boendekostnader. Allmännyttan har ett lagstadgat samhällsansvar och

den viktigaste delen av det samhällsansvaret är att bidra till bostadsförsörjningen i kommunen.

Därför är målet att de kommunala bostadsbolagen ska skaffa sig beredskap för att kunna bygga

400 nya bostäder per år. Bolagen ska i huvudsak bygga hyresrätter, men ska också ha möjlighet

att bygga både bostadsrätter och bostäder med äganderätt. De kommunala bostadsbolagen ska

lägga kraft på att bygga istället för att sälja och kraven på avkastning och utdelning för de

kommunala bolagen ska gås igenom och revideras så att de blir relevanta både för det enskilda

bolaget och för kommunen som ägare.

För att utveckla hyresrätten som boendeform, men också förbättra transparensen när det gäller

hur hyrorna sätts och hur hyresstrukturen ser ut med avseende på olika

bruksvärdesegenskaper, ska de kommunala bostadsbolagen tillsammans med privata

fastighetsägare och Hyresgästföreningen arbeta för att utveckla systemet för hyressättning.

Växjö kommun ska arbeta aktivt för att förebygga boendesegregationen genom att skapa goda

förutsättningar för människor med olika bakgrund att mötas i vardagen. Våra orter och

bostadsområden ska präglas av variation och Växjö kommun ska verka för att utveckla nya

former för boende, till exempel hyrköp, kooperativa boendeformer och byggemenskaper. För att

underlätta ombildning till bostadsrätter i områden där hyresrätten är dominant ska möjligheten

till kommunal borgen utredas. Kommunen bör också stötta de människor som kan tänka sig att

själva göra en arbetsinsats för att hålla nere boendekostnaderna.

Alla nya bostadsområden ska omfattas av ett kvalitetsprogram som garanterar ett hållbart

byggande. Växjö ska fortsätta bygga i trä och träbyggnadsstrategin ska uppnås. Vi ser gärna fler

passivhus med trästomme. Europas grönaste stad bör ligga i täten när det gäller att minska

klimatutsläpp och energianvändning från bostadsfastigheter. I takt med att staden förtätas

inventerar vi grönområden och gör dem attraktiva både för motion och för rekreation. Vi ser

gärna att nya metoder för att tillvarata dagvatten och partiklar utvecklas och att det blir fler

gröna tak och väggar i staden. Framtidens Växjö måste byggas hållbart, och en hållbar stad är en

tät stad. Genom att ta tillvara de fördelar det innebär att bo nära service och kollektivtrafik

skapas en stad där bilen tar mindre utrymme.

14

Hela Växjö kommun ska vara attraktiv som bostadsort och bostadsbyggande ska ske i hela

kommunen. Därför bör det finnas detaljplanelagd mark för såväl villor som flerbostadshus i alla

kommunens orter. För att utveckla de mindre tätorterna måste den kommunala servicen

fungera i hela kommunen och varje orts unika kvaliteter tas tillvara. Efterfrågan på nya

lägenheter i tätorter utanför staden ska tillgodoses och tillgången till byggbar mark i tätorterna

ska öka. Översiktsplanerna för orterna utanför Växjö ska uppdateras kontinuerligt och arbetet

med att göra torg och samlingsplatser mer attraktiva ska fortsätta.

Bostäder och utemiljöer bör vara tillgängliga för alla från början. Ingen ska behöva flytta för att

det saknas en hiss eller för att en tröskel är för hög. De kommunala bostadsbolagen ska

tillgänglighetsmärka det befintliga likväl som det nybyggda beståndet. På Boplats Växjö ska det

vara enkelt att se om en lägenhet är tillgänglig eller inte.

För att Växjö ska fortsätta vara en attraktiv kommun att bo och leva i behöver kommunen ha en

levande och ständigt pågående dialog med såväl medborgare som akademi, företag och andra

organisationer om kommunens utveckling och hur vi ska få fler bostäder.

Med en ökande andel äldre i befolkningen ställs nya krav på utveckling av bostadsbeståndet. Ett

bra boende och olika typer av stöd i boendet betyder mycket för berörda invånares fortsatta

självständighet och livskvalitet. Genom att fler äldre får tillgång till bostäder anpassade efter

deras behov kan deras hälsa och välmående stärkas, vilket inte bara bidrar till ökat

välbefinnande utan också kan bidra till att motverka den väntade ökningen av kommunernas

kostnader för äldreomsorg. Utvecklingen av olika boendealternativ som ökar valmöjligheterna

och därmed äldre hushålls rörlighet på den lokala bostadsmarknaden ska stimuleras och Växjö

kommun ska verka för att det tillskapas både seniorbostäder och trygghetsboenden.

Studenter som söker sig till Växjö ska alltid kunna finna en bostad här. Därför vill vi se att en

bostadsgaranti för studenter införs. Det är också viktigt att fortsätta dialogen om Campus

utveckling och hur universitetets integrering i staden kan fortsätta.

För att göra det lättare att söka och få bostad i Växjö ska VKAB arbeta för att även privata

hyresvärdar ska anslutas till kommunens bostadsförmedling. I syfte att stärka framförallt ungas

möjligheter att få en egen bostad och utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre bör

möjligheten att erbjuda så kallade kompiskontrakt för unga ses över.

De mest utsatta, hemlösa och bostadslösa, bör få en bostad först. En bostad skapar

förutsättningar för att sedan arbeta vidare med andra problem.

Växjös expansion ställer höga krav på strategisk planering och samordning mellan förvaltningar

och bolag för att möta växande behov av bostäder, lokaler för både kommunal verksamhet och

företagande, infrastruktur och rekreation. Vi behöver ta ett helhetsansvar för stadens utveckling

såväl när det kommer till helt nya bostadsområden som när det gäller förtätning av redan

befintliga områden.

15

Demokrati och mångfald

En kreativ och öppen kommun

I Växjö kommun ska alla människors olikheter, kompetens och skaparkraft tas tillvara. Vi

välkomnar personer med olika bakgrunder och tillhörigheter. Människor med skiftande

erfarenheter bidrar till ett rikt och varierat Växjö. Makt och inflytande ska delas rättvist och det

offentliga samtalet ska präglas av öppenhet och delaktighet. Mångfald är en förutsättning för att

Växjö ska bli en bra plats att leva på och Växjö kommun ska aktivt verka för att mångfalden ses

som en positiv tillgång för samhällsutveckling och att alla människor känner sig välkomna till

kommunen. Ett systematiskt och strukturerat arbete för ökad demokrati och mångfald är

avgörande för att Växjö ska utvecklas på ett sätt som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt

hållbart. Det finns starka krafter som motverkar mångfald och därför måste vi tillsammans

arbeta för ett sammanhållet Växjö – ett Växjö som håller ihop.

Resultatmål

Andelen växjöbor som upplever att Växjö kommun är tillgänglig och ger ett bra och

professionellt bemötande ska öka

Tillgängligheten i Växjö kommun ska öka

Andelen växjöbor som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor

ska öka

Andelen invånare som upplever att de utsätts för diskriminering ska minska

Andelen verksamheter som tagit fram och som arbetar aktivt med mätbara

verksamhetsspecifika mål i syfte att uppnå effektmålen i mångfaldsprogrammet ska öka

Prioriteringar

Öppenhet och mångfald är avgörande för att en plats ska vara attraktiv, kreativ och dynamisk.

Därför ska Växjö kommun verka för att utjämna maktskillnader och motverka alla former av

diskriminering. Ingen växjöbo ska utsättas för diskriminerande behandling på grund av kön,

ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, normbrytande funktionsvariation,

sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Mångfaldsprogrammet ska bli hela organisationens ansvar att genomföra. Varje nämnd och

styrelse har ansvar för att mångfaldsprogrammet blir utgångspunkten för en handlingsplan, som

ska hållas aktuell. Uppföljning av kommunens verksamhet behöver ytterligare belysa och

analysera om alla växjöbor, oavsett kön, social eller etnisk bakgrund har lika möjligheter. Beslut

inom alla bolag och förvaltningar ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv och all statistik som

handlar om individer ska presenteras och analyseras efter kön. Arbetet med

mångfaldscertifiering av verksamheter ska fortsätta. Utbildning av personal inom till exempel

skola och omsorg ska ske fortlöpande. Rätten att få vara den jag vill, såväl i skrift som i uttryck,

ska värnas.

Dialog med föreningslivet ska vara en naturlig del av kommunens verksamhet. Det gäller elevråd

och ungdomsorganisationer, pensionärsråd och pensionärsorganisationer. Det gäller

samhällsföreningar, sockenråd och utvecklingsgrupper. Det gäller idrotts- och

kulturorganisationer och företagarorganisationer. Föreningslivet i Växjö ska stimuleras att

16

arbeta aktivt med mångfald, tillgänglighet och jämställdhet och växjöbor i hela kommunen ska

ha goda möjligheter att göra sina röster hörda.

Direktmötena ska utvärderas och utvecklas, och speciellt prioriterat är att utveckla rutiner för

barn och ungdomars kontakter med kommun och beslutsfattare. Barnrättsperspektivet ska

stärkas genom inrättande av en barnrättsstrateg. Resultaten av LUPP-enkäten (lokal uppföljning

av ungdomspolitiken) ska beaktas och användas i utvecklingen av kommunens verksamheter.

Växjö kommun ska utveckla ytterligare metoder och former för ökad dialog med invånarna.

I Växjö kommun ska medborgarna ha goda möjligheter till insyn och inflytande för att kunna

delta i den demokratiska beslutsprocessen. Därför ska kommunens tjänster och service vara lika

tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla som bor i vår kommun. Vi vill se

ytterligare ett medborgarkontor. All information från Växjö kommun ska vara tydlig, enkel att ta

del av och lätt att förstå. Exempel på åtgärder för att öka tillgängligheten till information är

användning av talsyntes och lättläst språk. Kommunfullmäktiges sammanträden har

teckentolkats på försök under 2015 och 2016, och under 2017 ska satsningen permanentas så

att alla kommunfullmäktiges sammanträden teckentolkas. Möjligheterna att träffa och samtala

med ansvariga politiker och tjänstemän ska vara goda och e-postadresser och telefonnummer

ska finnas tillgängliga på kommunens hemsida.

Samtliga bolag och förvaltningar ska se till att de lokaler där kommunen bedriver verksamhet är

tillgängliga för alla och Växjö kommun ska verka för att tillgängliggöra fler lokaler och platser

runt om i hela kommunen. Samverkansråden med handikapporganisationerna ska vara en

motor i det arbetet. Vid upphandling av varor och tjänster ska det ställas krav på att dessa är

tillgängliga för alla, oavsett funktionsuppsättning.

Alla ska ha möjlighet att engagera sig i föreningslivet och politiken. Hela resan från hemmet till

sammanträdesrum ska vara tillgänglig. Det betyder bland annat att Lagen om stöd och service

(LSS) ska fortsätta vara en rättighet och att ledsagare ska finnas att tillgå.

Kommunens kommunikation ska ge en korrekt och informativ bild av Växjö. Utvärderingar och

resultat från brukarundersökningar ska visas på webbplatsen för att medborgarna själva ska

kunna skaffa sig en uppfattning om verksamheters kvalitet. Alla nämnder och styrelser ska ta

fram e-tjänster för att öka servicen till medborgarna och förbättra tillgängligheten. Växjöbornas

skrivelser ska besvaras inom fem arbetsdagar.

I Växjö kommun finns många invånare med rötter i andra länder och kulturer. Kommunen ska

verka för att alla nyinflyttade medborgare ska tas emot väl. De som behöver stöd och hjälp för

att komma in på arbetsmarknaden ska få det. För att även den som är nyanländ ska ha möjlighet

att förstå och delta i samhällsutvecklingen ska undervisning i samhällskunskap erbjudas.

Landningsbanan är en bra verksamhet som ska stärkas och utvecklas.

Det civila samhällets engagemang ska tas tillvara genom möjligheten att ställa upp som

vänperson, vänfamilj eller fadder till nyanlända. Initiativ som ”låna en svensk” är mycket

välkomna. Föreningslivet ska också engageras i mottagandet.

17

Växjö kommun ska arbeta aktivt med och ha en positiv inställning till internationellt samarbete

och utbyten.

18

Miljö, energi och trafik

Aktivt miljöarbete i Europas

grönaste stad

I Växjö kommun ska alla kunna leva ett bra liv utan att försämra förutsättningarna för

kommande generationer. Växjö kommun ska förena grön omställning med social och ekonomisk

utveckling och alltid sträva efter att vara ett föredöme på miljöområdet. Alla delar av vår

verksamhet ska drivas och utvecklas med hänsyn till klimat, miljö och användande av

naturresurserna såväl lokalt som globalt. När vi bygger samhället ska mark, vatten och övrig

fysisk miljö användas på ett sätt som är resurssnålt och ekologiskt uthålligt. Om det uppstår

intressekonflikter väljer vi alltid att agera i enlighet med vad som är långsiktigt hållbart. Växjö

kommun ska bli fri från fossila bränslen och farliga ämnen i mat och miljö. Grunden för

miljöarbetet i Växjö kommun är vårt ambitiösa miljöprogram.

Resultatmål

Se ”Mål 2017” i Miljöprogrammet för Växjö kommun (enligt bilaga 1)

Prioriteringar

Miljöarbetet är en viktig och bärande del av Växjö kommuns varumärke och något vi alla kan

vara mycket stolta över. Det är bra att Växjö växer och vi ska se till att den expansionen sker på

ett ekologiskt uthålligt sätt. En del i det är att göra det enkelt och smidigt att gå, cykla och åka

kollektivt i Europas grönaste stad. För att klara det måste nya beteenden uppmuntras. Den unga

generationen bör stimuleras att välja kollektivtrafik genom fria eller rabatterade resor. Därför

ska Region Kronoberg uppmanas att se över möjligheten till fria resor inom hela länet för barn

och ungdomar.

Kollektivtrafiken ska ges företräde i stadstrafiken och gator som trafikeras av bussar ska vara

huvudleder. Det ska vara enkelt, snabbt och prisvärt att åka kollektivt. Flera investeringar i

kollektivtrafiken möjliggörs genom regeringens satsning på stadsmiljöavtal. Växjö kommun ska

också stötta bildelningsprojekt och samåkning för att minska den totala biltrafiken. För att

nyinflyttade växjöbor snabbt ska kunna bekanta sig med möjligheterna till klimatsmarta

transporter ska erbjudandet om en månads gratis busskort till nyinflyttade kompletteras med

ett erbjudande om att gratis få låna en elcykel under en månad.

För att klara Växjös mål om transporter i enlighet med den beslutade transportplanen behöver

människors resvanor förändras. Växjö kommun har fantastiska förutsättningar att bli en riktig

cykelstad då avstånden är korta och det redan finns gott om cykelbanor. Det befintliga

cykelvägnätet ska knytas ihop och hålla hög kvalitet och cykel- och gångtrafikanter ska

prioriteras vid både investeringar och underhåll av vägnätet. Vi vill att cykelkulturen ska främjas

och att Växjö kommun ska låna ut cykelkärror på förskolor och erbjuda Växjöborna att testa

elcyklar. Även framkomligheten och trafiksäkerheten ska förbättras och Växjö kommun kan lära

av andra för att förbättra säkerheten i rondeller.

19

I och med utvecklingen av kulturstråket får Teatertorget en allt mer central roll. Därför ska

användningen av Teatertorget utredas i syfte att skapa mesta möjliga mervärde för växjöborna.

Växjö kommun ska verka för att minska biltrafiken i stadskärnan, och en del i det är att tillskapa

ett parkeringshus på kvarteret Fabriken. Ett elektroniskt parkeringsledningssystem ska införas

för parkeringarna på Norrtull, kvarteret Fabriken och parkeringshuset i WTC. Genom skyltning i

ett tidigt skede kan bilister snabbare lotsas till en ledig parkeringsplats så att de slipper

cirkulera runt centrala staden i jakt på en parkering. På så sätt kan vi förbättra tillgängligheten

och servicen för invånare och besökare i centrala Växjö, samtidigt som miljön förbättras genom

en minskning av buller och avgaser.

Växjö kommun ska ha Europas bästa vatten både i kranarna och i sjöarna. En gammal miljöskuld

betalas tillbaka genom att vi använder en del av kommunens egna kapital för att restaurera

Bergundasjöarna. Växjösjöarna ska vara badbara och ha god ekologisk status.

Växjö kommuns negativa påverkan på Östersjön ska upphöra. Alla enskilda avlopp som inte

lever upp till kraven måste åtgärdas. Miljö- och hälsoskyddsnämndens prioritering av de

enskilda avloppen ska fortsätta och arbetet med att förverkliga VA-planen ska intensifieras. Den

övergripande VA-planen ska garantera att investeringarna i VA-nätet är tillräckliga för att både

nybyggen och äldre områden ska leva upp till högt ställda miljökrav.

Hanteringen av dagvatten ska förbättras och reningen ska göras mer effektiv. Dagvattnet ska ses

som en resurs i planering och byggande av vår gröna stad. Förslag på hur fler dagvattenkanaler

kan göras synliga ska tas fram och prövas i syfte att berika stadsmiljön, förbättra

vattenkvaliteten i de omgivande sjöarna och öka kapaciteten för att ta emot dagvatten.

För att stärka naturvården i kommunen ska vi skapa en naturvårdsgrupp där natur- och

fritidsorganisationer får möjlighet att agera bollplank när det gäller kommunens

planeringsarbete. Grönstrukturprogrammet gäller i planering av nya områden och förändringar

av gamla. Tillgång till grönytor är viktigt för alla växjöbor, och i synnerhet för barn och unga. Det

ger goda förutsättningar för en aktiv fritid och en mer attraktiv stad. Fler av kommunens

förvaltningar ska delta i planeringsarbetet och både kultur- och fritidsförvaltningen ska

integreras på ett tidigt stadie.

Östrabo stadsodling ska utvecklas och stadsnära odling på fler ställen ska uppmuntras. Det är

viktigt att Växjö kommun för en dialog med medborgarna om miljöfrågorna och hur Växjö ska

kunna utvecklas som Europas grönaste stad. Växjöborna ska vara stolta över sin gröna stad.

Växjö kommunkoncern ska arbeta aktivt med att minska sin egen påverkan på miljö och klimat

och alla förvaltningar och bolag ska se till att bli miljödiplomerade. Vid all upphandling ska vi

ställa samma miljökrav som gäller för kommunens egen verksamhet. Genom att arbeta med

nudging som metod ska Växjö kommun påverka människors beteende i en mer miljövänlig och

hållbar riktning. För att uppmuntra näringslivet i vår kommun att arbeta ännu mer aktivt med

miljöfrågorna ska Växjö kommun bli utfärdare av miljödiplomering.

I Växjö kommuns kök ska det lagas god och näringsriktig mat från grunden och inköp av

ekologiska och närproducerade råvaror av god kvalitet och låg miljöpåverkan ska prioriteras.

Genom att i första hand se till att kök som byggs eller renoveras blir tillagningskök lägger vi

20

grunden för en resurseffektiv måltidsorganisation med minskat matsvinn och mindre

klimatpåverkan. Alla kommunens kök ska KRAV-certifieras och vid representation ska

kommunen alltid välja KRAV-certifierade restauranger. Information om hur restauranger har

klarat kommunens inspektioner ska vara tillgängligt för medborgarna och de som har klarat sig

bra ska framhållas som föredömen. Växjö kommun ska verka för att Växjös medborgare ökar

andelen ekologiska och närproducerade livsmedel och minskar konsumtionen av kött.

Växjö kommun ska arbeta i enlighet med den antagna avfallsplanen och planera för att införa

ytterligare fraktioner vid hämtning av avfall hos växjöborna. Genom att utveckla och göra

återvinningscentralen på Häringetorp mer tillgänglig kan den bidra till en effektiv insamling av

avfall för att hålla Växjö rent.

Växjö kommun ska vara drivande i utvecklingen av en cirkulär ekonomi och också bjuda in fler

aktörer att medverka i det arbetet. En del i det är den återbruksby som ska byggas vid

återvinningscentralen på Norremark. Den ska bli ett flaggskepp för cirkulär ekonomi och en

inspirerande och funktionell mötesplats för företag, organisationer, akademi, kommuner och

andra som vill jobba med att styra avfallshanteringen mot ökad återanvändning,

materialåtervinning och renare fraktioner. Växjö kommunkoncern ska öka mängden återbrukat

material i den egna verksamheten.

Som ett led i att minska förbrukningen av primärenergi och öka produktionen av grön el ska

fjärrvärme och fjärrkyla vara fortsatt prioriterade i Växjö kommun. Lågtempererad fjärrvärme

med högisolerade rör ska provas och ett försöksprojekt med fjärrvärmedrivna vitvaror ska

startas. Returtemperaturen ska utnyttjas, vilket ökar basen för produktion av grön el.

Kommunen ska avsätta plats för odling med hjälp av värme från fjärrvärmenätet. VEAB ska

fortsätta att påverka olika aktörer för att utveckla systemet för inmatad och uttagen el på nätet.

Växjö kommun är på god väg med produktion av småskalig el från solceller och fortsätter att

stötta vindkraft och vattenkraft.

Klimat- och miljöperspektivet ska vara ständigt närvarande i stadsplaneringen och utbyggnad

ska ske på ett sätt som minskar resbehovet och underlättar transporter med gång, cykel och

kollektivtrafik.

Alla av kommunen planerade grävarbeten ska ha ett tydligt slutdatum som ska kommuniceras

till medborgarna. För att säkerställa slutdatumet hålls ska alla upphandlingar eller avtal om

upplåtelse för att gräva innehålla kraftiga vitesklausuler vid försening.

All nybyggnation ska vara energieffektiv och användandet av förnybara material, huvudsakligen

trä, ska öka, liksom förekomsten av gröna tak och väggar. Hänsyn till energi- och miljöfrågorna

ska tas i byggnaders hela livskedja, såväl när det gäller planering, byggnation, drift, underhåll

och reparationer. För att minska klimatpåverkan bör uppvärmning av byggnader ske med lägsta

möjliga primärenergianvändning.

Dagens ålderdomliga och icke-miljövänliga gatubelysningsteknik ska snarast bytas ut mot

energisnål LED-armatur. Det minskar både energiförbrukningen och driftskostnaderna för

gatubelysningen. Starten ska ske på gång- och cykelvägar.

21

Tillgången till digital kommunikation är avgörande för Växjö kommuns utveckling, och genom

ändringar i aktieägaravtalet för Wexnet och en kraftfull nyemission ges Wexnet möjlighet att

vara den aktör som möjliggör digital kommunikation i hela kommunen. Alla kommunens

invånare ska garanteras möjlighet till bredband av hög kvalitet, både i staden och på

landsbygden.

Växjö kommun ska arbeta strategiskt med att göra Växjö fritt från farliga ämnen och kemikalier

så att varken miljö eller människor påverkas negativt, och med särskilt fokus på barnens vardag.

Alla platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, ska vara helt giftfria.

Miljötillsyn är en viktig del för att uppnå Växjö kommuns miljömål och en hållbar utveckling.

Avgiftstäckningsgraden för miljötillsynen ska öka.

22

Stöd och omsorg

Frihet att välja för människor i

omsorgen

Alla växjöbor som är i behov av stöd och omsorg ska få ett gott bemötande och ha möjlighet till

inflytande över de insatser som ges. Välfärden ska ge frihet och trygghet åt varje människa, så

att vi alla kan färdas väl genom livet. När omsorgen fungerar väl håller den samman

generationer, utjämnar livsvillkor och bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling. Växjö

kommuns insatser för människor i behov av stöd och omsorg ska leda till att alla kan leva ett

gott liv, oavsett ålder eller funktionsvariation.

Resultatmål

Brukartiden ska öka

Personalkontinuiteten ska förbättras

Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka

Omsorgstagarnas nöjdhet med särskilda boenden, hemvård och omsorg om personer

med normbrytande funktionsvariation ska öka

Andelen hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska

Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av

god kvalitet

Prioriteringar

I Växjö kommun ska omsorgstagarna själva ha möjlighet till inflytande över de insatser som ges.

Genom att omsorgstagarna själva får vara med och bestämma vad som ska göras, hur det ska

göras, när det ska göras och av vem det ska göras ökar känslan av frihet och trygghet. Denna

inställning ska gälla oavsett vad en person har för ålder, krämpor eller funktionsvariation.

Genom införande av förenklad biståndsbedömning med flexibla timmar ska alla medborgare

över 75 år få rätt till 8 timmar hemtjänst per månad och själva få avgöra vad de timmarna ska

innehålla. Det innebär att en person som uppnått en viss ålder själv kan avgöra när hen är i

behov av hemtjänst i form av enklare service eller trivselinsatser och enkelt få tillgång till dessa.

Med enklare ansökningsförfarande och mindre detaljstyrning av insatserna ökar de äldres

möjlighet att bestämma över sina liv, samtidigt som personalen får mer utrymme att använda

sin erfarenhet och sitt yrkeskunnande för att tillsammans med den äldre planera

hemtjänsttiden. Det ger också mindre administration för förvaltningen och gör att resurserna

kan användas till det som de är avsatta för, nämligen till insatser och service för växjöborna. Alla

växjöbor över 85 år ska dessutom ha rätt till en plats på särskilt boende och till färdtjänst utan

särskild prövning.

För att ytterligare öka omsorgstagarnas valfrihet bör Växjö kommun erbjuda profilboenden som

särskilt boende. Utbudet av aktiviteter ska successivt bli större och i det bör föreningslivet

engageras i betydligt högre utsträckning.

23

Måltiden är en viktig kvalitetsfaktor och av stor betydelse för omsorgstagare i Växjö kommun.

Maten som lagas och serveras ska vara välsmakande, näringsrik och hälsofrämjande och inköp

av ekologisk och närproducerad mat ska prioriteras. I vår måltidsvision lagas maten från

grunden och nära de som äter den. Måltiden ska vara en positiv helhetsupplevelse, där rummet,

mötet och maten samspelar. Utbudet av maträtter ska successivt bli större. Överskott som

uppstår på grund av effektiviseringar i den nya måltidsorganisationen ska användas till att höja

kvaliteten på måltiden.

Det används fortfarande för mycket och för många mediciner bland äldre. Därför ska

medicineringen gås igenom regelbundet i syfte att minska mängden medicin som ges till de

äldre, och därmed också biverkningarna.

Det är en självklarhet att äldre par, om båda vill, ska ha rätt att bo tillsammans på äldreboendet.

Omsorg och stöd ska utformas med respekt för och hänsyn till personers olika bakgrunder och

behov. De anställdas språkkunskaper ska tas tillvara och äldre bör ha rätt att tala och bli

förstådda på sitt modersmål.

För både personalens och omsorgstagarnas skull är det viktigt med en god personalkontinuitet

och ökad brukartid inom omsorgen. En välutbildad, motiverad och frisk personal är avgörande

för att vi ska kunna hålla en hög kvalitet på omsorgen i Växjö kommun. Därför är satsningar på

ökad frisknärvaro, fortbildning och andra personalfrämjande åtgärder nödvändiga. Inte minst

för att öka intresset för vårdutbildningar och vårdyrken för framtidens rekrytering.

Omsorgsyrkenas status ska också höjas genom att arbetsvillkoren förbättras. Växjö kommun ska

vara en modern arbetsgivare som erbjuder rätt till heltid, som gör heltid till norm och som

jobbar för att avskaffa användandet av delade turer.

Bemanningen i äldreomsorgen ska öka och vi välkomnar regeringens satsning på det området.

Växjö kommun ska se till att det är god tillgång på praktikplatser inom omsorgsverksamheten

och vi ska ta del av regeringens satsning på traineejobb inom omsorgen och arbeta för att hitta

bra lösningar för de anställda att kombinera arbete med utbildning. Omsorgsnämnden ska

under året arbeta med att ta fram en egen uppdragsutbildning för undersköterskor. Den ska

tillsammans med traineejobben användas också för att erbjuda de som idag arbetar på våra

boenden eller i hemtjänsten utan undersköterskeutbildning möjlighet att få formell kompetens.

Växjö kommun ska tillämpa ett preventivt arbetssätt inom omsorgen. Delvis för att det är

långsiktigt kostnadseffektivt och därför samhällsekonomiskt motiverat, men framför allt handlar

det om att de äldre kan få ett gott och självständigt liv under en längre tid. Exempel på områden

där vi behöver arbeta förebyggande är äldres risker att råka ut för fall, trycksår, undernäring och

dålig munhälsa. God och näringsrik mat, fysisk aktivitet och starka sociala nätverk kan verka

förebyggande mot ohälsa. En annan förebyggande åtgärd som ska vidtas är att utöka Växjö

kommuns hjälpmedelssortiment så att behövande kan få tillgång till fler viktiga hjälpmedel.

Omsorgsnämnden ska se över hur stödet till anhörigvårdarna kan bli bättre. Ett önskemål som

framkommit är hjälp att hitta rätt i kommunens organisation. Det arbetet ska ske tillsammans

med kommunens kontaktcenter. Genom inrättandet av en servicelots ska individer kunna få

hjälp att hitta rätt sorts hjälp eller stöd från till exempel kommunen, företag eller organisationer.

24

Med en ökande andel äldre i befolkningen ställs nya krav på att utveckla bostadsbeståndet. Ett

bra boende och olika typer av stöd i boendet betyder mycket för äldres fortsatta självständighet

och livskvalitet. Genom att fler äldre får tillgång till bostäder anpassade efter deras behov kan

hälsan och välmåendet stärkas, vilket inte bara bidrar till ökat välbefinnande utan också kan

bidra till att motverka den väntade ökningen av kommunernas kostnader för äldreomsorg. Fler

boendealternativ behöver utvecklas och utgångspunkten ska vara att människor är olika och har

olika behov, men att det ska finnas boendeformer som möter allas behov. På Hovslund ska

framtidens boende för äldre utvecklas i samband med ett äldrecenter. Växjö kommun ska aktivt

verka för att det tillskapas både seniorbostäder och trygghetsboenden.

Växjö kommun ska arbeta för att öka äldres möjlighet till delaktighet och föra dialog med äldre

medborgare och deras anhöriga för att bättre möta de önskemål som finns vad gäller

boendeformer och de särskilda boendenas närmiljö i form av exempelvis trädgårdar. Ledorden

för all stöd och omsorg är trygghet och inflytande över vardagen, oberoende av en persons ålder

och fysiska eller psykiska problem.

Satsningar på välfärdsteknik, e-hälsa och olika typer av stöd via nätet ska prioriteras i syfte att

hitta mer effektiva arbetssätt och ge ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för

omsorgstagarna. Arbetet med Bo-IT ska fortsätta och de som önskar testa olika typer av IT-stöd

ska ges den möjligheten. Arbetet med att utveckla IT-lösningar även på landsbygden ska

utvecklas och på så sätt underlätta kvarboende för de som önskar det.

Många äldre som behöver stöd i vardagen möter både den kommunala omsorgen och regionens

hälso- och sjukvård. För att ge den enskilde kontinuitet och trygghet även i skiftet av och mellan

givare av vård eller omsorg är det viktigt att samverkan med Region Kronoberg fördjupas.

Ambitionen är att rutinerna och samverkan ska vara så etablerade och smidiga att

omsorgstagaren inte märker om ansvaret övergår från en huvudman till en annan. För att höja

omsorgskvaliteten för den enskilde och öka tryggheten för omsorgstagarens anhöriga är det

viktigt att också fortsätta samverka med anhörigföreningarna.

Genom individuella stödinsatser för människor med normbrytande funktionsvariation ska

kommunen främja förutsättningarna till ett självständigt, meningsfullt och oberoende liv. Även

här är det prioriterat med en ökad samverkan mellan kommun och region, men också med olika

brukarorganisationer. Det gör det möjligt att garantera god omsorg och att använda våra

resurser så effektivt som möjligt. För personer med normbrytande funktionsvariation behövs

fler och utvecklade sysselsättningsinsatser.

De kommunala bostadsbolagen ska tillgänglighetsmärka det befintliga likväl som det nybyggda

beståndet. På Boplats Växjö ska det vara enkelt att se om en lägenhet är tillgänglig eller inte.

Hemmaplanslösningar för stöd och boende för barn och unga samt missbruksvård ska utökas.

Det betyder att kommunen istället för att köpa plats på en ofta mycket dyr institution ordnar

platser på hemmaplan och i egen regi. Sådana lösningar är motiverade när behandlingen på

hemmaplan ger bra resultat. Fler hemmaplanslösningar gör det också möjligt för kommunen att

själv kvalitetssäkra insatsen.

25

Växjö kommun ska jobba aktivt gentemot unga som riskerar social utslagning genom att

prioritera förebyggande och trygghetsskapande insatser, stärka fältorganisationen och öka

samverkan med andra berörda aktörer. "Barnen bästa" är idag ett vedertaget arbetssätt när det

gäller tidiga insatser med barnperspektivet i fokus. Detta arbete ska utvecklas och komma allt

fler barn och familjer till del. Arbetet med unga vuxna med tidigare missbruk och omfattande

utanförskap ska prioriteras och utvecklas. Växjö kommun ska ha nolltolerans mot illegala droger

och verka för att bruket av legala droger, som alkohol och tobak, minskar. Missbruksvården ska

utvecklas med möjlighet till fler hemmaplanslösningar och samarbetet med Region Kronoberg

ska fördjupas. Ett arbete med sociala investeringsfonder ska påbörjas, och dessa ska främst

användas för tidiga insatser för barn och unga.

Det ställs höga krav på arbetslösas aktivitet och därför är det viktigt att se över vad som ingår i

normen för det ekonomiska biståndet. En viktig förutsättning för att kunna söka arbete är

tillgång till dator och internet. Därför bör kostnader för dator och internetuppkopplingen ingå i

det ekonomiska biståndet.

Växjö kommun ska bli bättre på skuldrådgivning och korta köerna till densamma. Får

växjöborna hjälp snabbt kan många personliga tragedier förhindras. Alla som har behov av god

man eller förvaltare och har rätt till det bör erbjudas det inom rimlig tid. Därför tillförs mer

resurser till överförmyndarnämnden.

Människor som söker hjälp av socialtjänsten är i utsatthet. Det sociala arbete som görs ska syfta

till att minska utsatthet bland både barn och vuxna. Målet är naturligtvis en egen försörjning,

men för många är vägen dit lång och varje människas personliga utveckling måste få vara just

personlig. Här görs redan idag mycket bra socialt arbete. Detta arbete måste få ta ännu mer plats

och stärkas

26

Trygghet, säkerhet och folkhälsa

Minskade sociala klyftor ökar

tryggheten

Invånarna i Växjö kommun ska inte bara känna sig trygga och säkra utan också vara det. För att

åstadkomma det ska vi driva ett aktivt risk- och säkerhetsarbete och samarbeta med olika

aktörer för att förebygga brottslighet och olyckor. De sociala och ekonomiska klyftorna ska

minskas, både för att öka tilliten, tryggheten och tillväxten, men också för att det är det mest

verkningsfulla medlet för en bättre folkhälsa. Växjöbornas möjlighet till ett tryggt liv och en god

hälsa ska inte påverkas av yttre faktorer som klass, kön eller etnicitet. Därför är satsningar på

arbete, bra utbildning för alla, integration och värnandet av den generella välfärden avgörande

för att skapa mer trygghet för växjöborna.

Resultatmål

Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka

Antalet brott ska minska

Andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ska minska

Konsumtionen av alkohol och tobak ska minska och debutåldern höjas

Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag ska öka

Prioriteringar

Fattigdom, segregation och ojämlikhet leder till ökade motsättningar, minskad tillit och riskerar

att öka brottsligheten och otryggheten. Därför ska ojämlikheten i livsvillkor i kommunen

kartläggas och åtgärder för att göra Växjö till en kommun som håller ihop ska tas fram i

samarbete med praktiker och forskare. Klyftorna mellan växjöborna ska minska och

barnfattigdomen ska bort.

Folkhälsa påverkas i hög grad av klass och kön. För att fler ska få bättre förutsättningar att leva

ett friskare liv måste skillnaderna i livsvillkor mellan växjöborna minska. Mötesplatser som

knyter samman människor med olika bakgrunder ska utvecklas och kommunen ska samarbeta

med både medborgare och föreningslivet för att minska klyftorna. Folkhälsoperspektivet ska

finnas med i alla beslut som påverkar växjöbornas hälsa och livskvalitet.

Det finns en stor medvetenhet om att det ofta lönar sig, både mänskligt och ekonomiskt, att ge

rätt stöd i rätt tid. Ändå kan det vara svårt att synliggöra i det kommunala budget- och

planeringsarbetet. Genom att inleda ett arbete med sociala investeringsfonder kan vi utveckla

kommunens verksamhet med fokus på förvaltningsövergripande samverkan för att på sikt

minska risken för långvarig arbetslöshet och fånga både mänskliga och ekonomiska vinster i att

arbeta med tidiga och förebyggande insatser. Arbetet ska främst inriktas på att förebygga

negativ utveckling hos barn och unga och investera i insatser som bidrar till bra förutsättningar

för dem. De långsiktiga effekterna för både växjöborna och kommunens ekonomi av de sociala

insatserna ska noggrant analyseras i syfte att få bättre underlag för beslut om användningen av

kommunala medel.

27

Växjö kommun ska fortsätta att vara medlem i det nationella nätverket Healthy Cities som

arbetar med forskning och samhällsplanering för bättre folkhälsa. Genom medlemskapet får

kommunen kunskaper till att förbättra och utveckla kommunens eget folkhälsoarbete.

Växjö kommun ska samarbeta med många olika aktörer för att förebygga brottslighet och öka

kommuninvånarnas säkerhet. Arbetet mot våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas.

Det brottsförebyggande arbetet och brottsbekämpningen ska också fokusera på brott som begås

på nätet, då allt mer av trakasserier, sexuella övergrepp, hot, hat och stöld av identitet idag sker

där. Lokala handlingsplaner ska upprättas för att motverka både hedersrelaterat våld och

våldsbejakande extremism.

Alla förvaltningar och bolag i Växjö kommun ska aktivt medverka i det systematiska

säkerhetsarbetet. Vi ska arbeta förebyggande med att identifiera och i största möjliga mån

åtgärda risker och sårbarheter. Skydd av verksamhet som är av särskild betydelse för

växjöbornas liv och hälsa och samhällets grundläggande funktioner ska prioriteras. För

medborgarnas skull är det också viktigt att kommunen har tecknat rätt försäkringsskydd.

Vi lever idag i ett informationssamhälle där större mängder information än någonsin tidigare

bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Mycket av informationshanteringen utförs

dessutom i allt högre grad med stöd av IT, och inte sällan över Internet. Detta innebär ökade

risker i form av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Därför

är det viktigt att Växjö kommun bedriver ett proaktivt och systematiskt arbete med

informationssäkerhet. Det är avgörande för att andra ska kunna känna förtroende för Växjö

kommun och den verksamhet vi bedriver. Bristande informationssäkerhet kan få konsekvenser i

form av att verksamheten inte kan bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, bristande

skydd för den personliga integriteten samt störningar i samhällsviktig verksamhet.

Värends räddningstjänst ska finnas med som en naturlig samarbetspartner i

samhällsplaneringen för att förebygga olyckor och kriser. Räddningstjänsten ska stärka sitt

förebyggande arbete för ökad trygghet. Nya metoder ska prövas för att rekrytera fler

deltidsbrandmän och kombinationstjänster i kommunen där vi redan vid rekrytering söker efter

personal som har möjlighet att vara deltidsbrandman ska prövas. En utredning ska göras för att

hitta lämplig plats och mark för en ny räddningstjänststation och för att beräkna både kostnader

och nytta för kommunens medborgare.

Antalet som skadas eller dör av olyckor ska minska. Särskilt prioriterat är arbetet mot

barnolycksfall. Kommunen ska också arbeta aktivt för att minska antalet självmord. För att göra

det behövs både ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, det vill säga insatser som berör stora

delar av befolkningen, samt ett perspektiv av individinriktade insatser.

Stadsplaneringen ska genomsyras av en medvetenhet om hur den fysiska miljön påverkar

säkerheten, den upplevda tryggheten och människors hälsa. Belysning kring gång- och

cykelvägar och parker ska utformas på ett sätt som främjar trygghet och säkerhet. De oskyddade

trafikanterna ska prioriteras, särskilt barnen. En medveten och jämställdhetsinriktad

stadsplanering är viktig för att öppna de offentliga rummen för alla kommunens invånare.

Kvinnor påverkas och begränsas mer än män av otrygga utomhusmiljöer. Buskage, dålig

28

belysning, folktomma platser och så kallade slutna rum, som till exempel gångtunnlar och

avsides cykelvägar, upplevs ofta som otrygga av kvinnor. Otrygga utomhusmiljöer i hela vår

kommun måste rustas upp och jämställdhetsperspektiv genomsyra all stadsplanering.

Delaktigheten ska öka i frågor kring trygghet och säkerhet, som boinflytande, enkäter och

trygghetsvandringar. För att alla elever ska känna sig trygga i skolan ska trygghetsvandringar

genomföras på samtliga skolor och skolgårdar. Grannsamverkan ska uppmuntras för att öka

tryggheten, både i stadens kvarter och på landsbygden.

Varje natt sover människor i Växjö i bilar, under presenningar och i trappuppgångar. Det ska

finnas ett akutboende för att alla människor ska få ett riktigt tak över huvudet.

Vårt klimat förändras och vi ser redan idag följder i form av extrema väder och översvämningar.

Klimatanpassning ska vara en naturlig del av kommunens strategiska planerings- och

miljöarbete för att förebygga och minimera negativa effekter av klimatförändringarna.

Växjö kommun ska bedriva en god tillsyn och kontroll av miljöfarlig verksamhet, livsmedel och

hälsoskyddsverksamheter. De senaste årens omfattande bedrägerier inom livsmedelsområdet

ökar kraven på en effektiv livsmedelskontroll med avseende på livsmedelsbrott. I högre grad

behöver livsmedelskontrollen kunna upptäcka sådana brott och se till att livsmedel som inte

uppfyller lagstiftningens krav tas bort från marknaden.

Vi ska verka för hälsosamma livsmiljöer och en långsiktig hållbarhet. Miljöolyckor ska

förebyggas genom tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Luft- och bullerfrågorna ska

uppmärksammas och det ska vara tryggt att använda dricksvatten i kommunen. God

lokalstandard, fungerande ventilation och god livsmedelshygien ska vara självklarheter inom

kommunkoncernens verksamhet.

Växjö kommun ska ha nolltolerans mot illegala droger och verka för att bruket av legala droger,

som alkohol och tobak, minskar. Tillkomsten av fler drogfria mötesplatser ska främjas.

29

Uppleva och göra

Alla barns rätt till en aktiv fritid

Alla växjöbor ska ges förutsättningar till höjd livskvalitet genom ett aktivt liv och en meningsfull

fritid. Därför ska föreningslivet i Växjö kommun stimuleras och det ska finnas plats för både

bredd- och elitidrott, deltagar- och utövarkultur. Alla oavsett ålder, kön, funktionsvariation,

socioekonomisk bakgrund eller etnisk tillhörighet ska ges goda möjligheter till idrotts- och

fritidsutövande, men särskild prioritet bör läggas vid barn och unga. Så gör vi Växjö till en

attraktiv och kreativ växtplats.

Resultatmål

Andelen barn som deltar i föreningslivet eller på andra sätt har en aktiv fritid ska öka

Föreningar som får bidrag av Växjö kommun ska ha en jämställd och jämlik verksamhet

Antalet som besöker eller deltar i evenemang i Växjö kommun ska öka

Antalet medborgare som har högst 300 meter till park-, naturområden eller

spontanidrottsplatser ska öka

Användandet av idrottsytorna i Växjö kommun ska öka

Prioriteringar

Nya metoder ska utvecklas för att öka barn och ungdomars möjligheter att ta del av och utöva

kultur- och fritidsverksamheter och bredda gruppen som gör det. Därför ska införandet av en

maxtaxa för kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i Växjö kommun utredas. Det

ska finnas goda möjligheter till en aktiv fritid även för den som söker andra alternativ än det

föreningsorganiserade.

I takt med att Växjö växer ökar behovet av nya ytor för kultur och idrott i hela kommunen.

Därför ska planering för framtida verksamhetsytor för kultur och idrott vara en naturlig och

viktig aspekt såväl vid utveckling av befintlig stadsmiljö som vid nybyggnation. Som ett led i

folkhälsoarbetet och för att få fler ungdomar att idrotta ska byggandet av spontan- eller

näridrottsplatser prioriteras liksom bostadsnära spår och leder. Växjös potential att utvecklas

som friluftskommun ska tas till vara. Därför ska kultur- och fritidsnämnden ingå i planprocessen

så att dessa aspekter tas med från början.

Föreningsbidragen ska ses över och förändras ur ett klass- och genusperspektiv för att främja

mångfalden. Det är viktigt att vi ställer krav på de föreningar som mottar föreningsbidrag, och

det gäller även när ytterligare pengar tillförs elitidrotten och våra arenor. För att ytterligare

pengar ska betalas ut krävs att också elitidrottarna deltar aktivt i arbetet för att fler Växjöbor

ska kunna aktivera sig eller ta del av Arenastadens aktiviteter. Även bidragen till pensionärs-

och handikapporganisationer ska förändras så att mångfalden stimuleras.

Araby Park Arena har idag blivit en naturlig mötesplats, speciellt för många unga och människor

som bor i området. För att ta tillvara arenans potential som samlande punkt behöver den byggas

ut och utvecklas. Vi vill också utreda tillskapande av mötesplatser i form av anläggningar för

idrott och kultur på Teleborg och i Lammhult. Skateparken vid Spetsamossen har blivit en succé

och utvecklingen att göra området till en mötesplats för alla ska fortsätta.

30

Både bredd- och elitidrott ska få plats i Växjö kommun. Elitidrotten ökar Växjö kommuns

attraktionskraft och Arenastaden ger potential för en mångfald av evenemang. Breddidrotten

ger alla medborgare möjlighet att engagera sig.

Användandet av våra kommunala idrottsytor ska öka. Vid omläggningar av fotbollsplaner ska

konstgräsbeläggningar prioriteras för att maximera nyttjandegraden. Möjlighet för föreningar

att utnyttja kommunens bilpool för resor med ungdomslag, kvällar och helger ska utredas.

Arbetet med en ny bad- och simhall ska fortsätta. Ingången är att simhallen ska vara

sammanhållen så att motionssim, simskola, tävlingsbassänger och andra bad ligger på samma

ställe. Simhallen ska byggas med både växjöbornas behov och simsportens behov i fokus. Även

Idrottshuset ska rustas upp och ge plats åt ett antal olika föreningar.

Ridsporten är en stor och viktig ungdomsidrott i Växjö. Många av de ridsportanläggningar som

finns i Växjö är slitna och nergångna och behovet av att rusta upp dem är stort. Ridsportens

förutsättningar måste bli bättre och vi ska komma tillrätta med de problem klubbarna upplever.

Vi vill se en satsning på bandyn och skridskoåkningen i kommunen. Därför ska vi investera i en

ny kylanläggning på Åbys konstfrusna bandybana för att på så sätt skapa bättre förhållanden för

bandyklubbarna och samtidigt säkerställa att Växjös barn och unga får möjlighet att åka

skridskor, oavsett hur gröna vintrarna är.

I Växjö ska alla oavsett funktionsvariation kunna ta del av ett rikt utbud av kultur- och

fritidsaktiviteter. Arbetet med att göra kommunens badplatser tillgängliga ska fortsätta.

Föreningslivet har signalerat att det råder brist på bra lokaler till en rimlig hyra. En naturlig

mötesplats idag är Bergendalska gården (BG) och vi vill se över möjligheterna att bygga till BG

för att skapa ett föreningarnas hus. En inventering av lokaler som redan finns och hur de

används bör göras. En utveckling av BG skulle också kunna möjliggöra för en ytterligare något

mindre konsertarena, något som saknas i Växjö idag. Ett utvecklande av musiken, föreningarnas

hus och konsertyta ska göras tillsammans med de ungdomar och personal som arbetar där.

Vi vill utveckla Växjö som en kreativ och kulturell växtplats och därigenom främja

kulturturismen. Vi vill utreda Regionteaterns framtida placering och behovet av ett

Scenkonstens hus med professionell dansscen. Ringsberg/Kristineberg ska utvecklas till en

kreativ zon för kultur, näringsliv och urban odling där även en vägg för växjöborna att göra sina

egna muralmålningar skulle passa bra. Kulturstråket som idag går från Ringsberg/Kristineberg

ner mot staden bör utvecklas till att också gå till Araby Park Arena för att på så sätt ytterligare

binda ihop viktiga kulturinstitutioner i staden.

Vi vill fortsätta att utveckla stadskärnans attraktivitet och samarbetet med Växjö Citysamverkan.

Ett steg i det arbetet är att möjliggöra fri tillgång till wifi i stadskärnan. Omvandlandet av

Teatertorget till en nod i det utvecklade kulturstråket och att göra ”gårdsgata” av korsningen

Storgatan-Västra Esplanaden kan också höja stadskärnans attraktivitet ytterligare. Offentliga

rum, såväl i staden som på landsbygden, ska uppmärksammas.

31

Evenemang i Växjö ger positiva och samhörighetsskapande kultur- och idrottsupplevelser till

kommunens invånare och stärker Växjös attraktivitet och identitet som en stad att besöka, bo

och verka i. Därför ska Växjö kommun underlätta för arrangörer så att antalet evenemang kan

öka ytterligare i hela kommunen. Etablerade kulturarrangemang som Kulturnatten och Vårstad

ska vidareutvecklas och satsningen på Scenssommar ska fortsätta för att stärka Växjö som

sommarstad.

Biblioteken är viktiga för det livslånga lärandet, men särskilt viktiga för barn och ungas lärande.

Vi ser gärna bibliotek på oväntade platser och i nya former. Ett sätt är att skapa fler digitala

bibliotek och att se över möjligheten till mobila lösningar. Samtliga bibliotek ska vara

tillgängliga, och genom att tillföra språkresurser skapar vi förutsättningar för fler nyanlända att

ta del av bibliotekens utbud. Vi vill också sätta fokus på litteraturen genom att utveckla och

stärka sättet att använda böcker i olika sammanhang utanför biblioteket. Ett exempel kan vara

att låta Växjö Citysamverkan samarbeta med biblioteket för att få ut barnböckerna till kaféer i

stadskärnan.

Växjö är känt som en fristad att skriva i och vi ska fortsätta att ta emot fristadsförfattare. Det fria

ordets hus ska vara en mötesplats för det fria ordet, oavsett om det uttrycks i skrift, bild, dans

eller musik. Huset ska erbjuda en kreativ och pedagogisk verksamhet som är forsknings och

behovsgrundad. Det fria ordets hus ska bli en självklar mötesplats där frågor om både

yttrandefrihet och demokrati ska dryftas flitigt. Extra viktigt är att engagera Växjös barn och

unga i dessa diskussioner, därför ska våra skolor i större utsträckning ta del av vad Det fria

ordets hus har att erbjuda.

Vi ska stödja och samverka med föreningar och kulturinstitutioner som förvaltar och utvecklar

vårt kulturarv och fortsätta satsningen på den framgångsrika Kulturparken. Museet är en viktig

del av Växjös kulturliv. Emigrantinstitutet ska göras tillgängligt och verksamheten ska utvecklas.

32

Växjö kommun som arbetsgivare

Heltid ska vara norm

Kompetensförsörjningen ska säkras och därför måste Växjö kommun vara en attraktiv

arbetsgivare dit många söker sig. Andelen nöjda medarbetare ska öka och långtidssjukfrånvaron

ska minska.

Resultatmål

Andelen som arbetar heltid i kommunens verksamhet ska öka

Andelen med tidsbegränsad anställning ska minska

Sjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska

Sammansättningen bland personalen inom varje förvaltning och bolag ska i ökande grad

spegla den i befolkningen

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska

Kommunen erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl jämfört med

andra arbetsgivare

Prioriteringar

Vi vet att personalen och deras kompetens är avgörande för att vi ska kunna utveckla och hålla

en hög kvalitet på Växjö kommuns verksamheter. Därför ska Växjö kommun aktivt arbeta för att

vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver att personalen i kommunens verksamheter får goda

arbetsvillkor, möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att utöva och utveckla sin

profession. En tydlig styrning och ledning av verksamheten ger bättre förutsättningar för

personalen att ägna sig åt sin kärnverksamhet och leder till bättre hushållning med resurser.

Utvecklingen av kort- och långtidssjukskrivningar ska följas upp noggrant. Hälso- och

friskvårdsinsatserna ska fortsätta att utvecklas och vi ska arbeta för att minska stressen för våra

anställda. De som jobbar i Växjö kommun ska känna att de har makt och inflytande över sin

arbetssituation och alla anställda bör erbjudas möjligheten att kunna välja kortare arbetstid i

stället för löneökning. Kommunhälsan ska ha en tidig roll i rehabiliteringsärenden och inom 45

sjukdagar genomföra bedömning av arbetsförmågan. Medarbetarenkäten är ett bra

mätinstrument och indikator över kommunen som arbetsgivare. Den ska genomföras varje år

och omfatta alla förvaltningar och bolag.

Växjö kommun ska ta 25 miljoner kronor av det egna kapitalet och inrätta en omställningsfond

för att på ett bra sätt hitta nya möjligheter för anställda som av olika anledningar inte kan

fortsätta sitt nuvarande jobb. Medarbetare som arbetat länge för kommunen ska inte köpas ut,

utan erbjudas annat arbete med nytt och individuellt anpassat innehåll.

Mångfald inom personalen ska prioriteras. Målet är att sammansättningen bland personalen

inom varje förvaltning och bolag ska spegla sammansättningen i befolkningen. För att skapa

könsblandade arbetsplatser ska särskilda ansträngningar göras för att få sökanden av det

underrepresenterade könet vid nyanställning. Med en aktiv personalpolitik ska vi verka för

jämställdhet och få fler personer med utländsk bakgrund på ledande positioner.

33

Genom satsningar på kompetensutveckling och fortbildning kan vi möjliggöra personlig och

yrkesmässig utveckling för våra anställda, stärka kvaliteten i våra verksamheter och Växjö

kommuns attraktivitet som arbetsgivare. Medarbetarnas möjlighet till vidareutveckling och

rörlighet inom hela koncernen ska främjas för att vi ska få behålla den bästa kompetensen hos

oss. Vår strävan efter jämställdhet och mångfald genomsyrar även detta område. Därför ska

utbildning och kompetensutveckling användas för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor

och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare på olika positioner.

För att utveckla verksamheterna och skapa en kreativ och positiv arbetsmiljö som bidrar till

ökad trivsel och bättre hälsa behöver satsningar göras för att klara försörjningen av chefer och

utveckla ledarskapet. Vi ser gärna att fler karriärsteg inrättas, liksom interna aspirantprogram

där medarbetare får testa chefskap i mindre skala. Vi vill också öka möjligheterna att bredda

eller specialisera sig, eftersom karriär inte bara handlar om att klättra uppåt. Arbetsrotation och

interna karriärcentra kan bidra till ökad rörelse inom organisationen.

Att anställning på heltid blir norm i alla Växjö kommuns verksamheter är en viktig

framtidsfråga. Om fler medarbetare arbetade heltid, skulle rekryteringsbehoven kunna minska,

jämställdheten öka och Växjö kommuns attraktivitet som arbetsgivare stärkas. Heltidsarbete ska

vara den gängse formen vid nyanställningar och Växjö kommun ska ta fram en handlingsplan för

ökad heltidssysselsättning. För att förverkliga ambitionen att göra heltid till norm krävs

kraftfulla och seriösa satsningar på en bättre arbetsmiljö.

Tillsvidareanställning ska vara huvudregel i Växjö kommun och tiden en person kan arbeta med

tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning ska begränsas till 12

månader. Med ambitionen att avskaffa delade turer ska användandet av dessa i Växjö kommuns

verksamhet kartläggas och konsekvenserna av ett avskaffande utredas.

Växjö kommun kommer behöva rekrytera hundratals nya medarbetare de närmaste åren, både

på grund av pensionsavgångar och behov av att expandera verksamheterna. Särskilt stora är

utmaningarna inom förskola, skola och omsorg. För att säkra personalförsörjningen krävs ett

aktivt och strategiskt arbete. Åtgärder ska vidtas för att använda personalens kompetens på rätt

sätt, bredda rekryteringen till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation, använda

tekniken bättre samt skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att möta

rekryteringsutmaningen, bättre ta tillvara nyanländas kompetens och korta vägarna till arbete

ska Växjö kommun bedriva ett aktivt arbete med validering, praktik och kompletterande studier.

En annan lösning kan vara att Växjö kommun startar egna uppdragsutbildningar där behov

finns.

Traineetjänsterna ska användas för att säkra tillgången till utbildade undersköterskor och

mentorstjänster ska införas inom omsorgen för att stärka sjuk- och undersköterskorna i deras

arbete. För de som läser omvårdnadsprogrammet ska kommunen garantera sommarjobb. De

som saknar formell kompetens för att arbeta som undersköterska ska erbjudas möjlighet att

skaffa sig behörighet genom utbildningsinsats.

Växjö kommun ska ta del av regeringens satsningar på höjda lärarlöner och arbeta aktivt när det

gäller att prioritera lärares löner framöver. Personalen som arbetar i våra förskolor och

fritidshem ska erbjudas arbetskläder för utomhusbruk.

34

Växjö kommun ska arbeta aktivt med rekrytering och marknadsföring av arbete inom

kommunkoncernen. Genom att vara synliga och visa på potentialen som finns inom våra

verksamheter lockar vi fler att söka arbete hos oss. Särskilt viktigt är att synas på ungas arenor

genom att erbjuda feriejobb, praktikplatser och exjobb, men också genom att finnas med på

mässor och rekryteringsdagar och i sociala medier. För att minska förekomsten av

könssegregerade arbetsplatser ska särskilda insatser göras för att locka underrepresenterade

grupper och därigenom bredda rekryteringsbasen. Växjö kommun ska aktivt arbeta för att

komma i kontakt med de som utbildar sig inom bristyrken, så att de lättare kan lockas och

knytas till kommunens verksamheter.

En bra och genomtänkt introduktion ger goda ambassadörer och snabbare startklara

medarbetare. Därför är det en viktig fråga att jobba med för Växjö kommun. Genom att

säkerställa att alla nyanställda erbjuds en bra introduktion ger vi våra medarbetare de bästa

förutsättningarna att göra ett bra jobb, visar på vår personalpolitik och skapar en helhetssyn i

organisationen. För att intressera fler att arbeta för Växjö kommun ska en god introduktion

också erbjudas för praktikanter och studentmedarbetare.

Arbetet med att uppnå jämställda löner ska fortsätta. Genom årliga lönekartläggningar ska vi

undersöka och säkra att kvinnor och män som gör samma typ av jobb också har likvärdig lön.

Vid upphandlingar ska det ställas krav på att personalen i det upphandlade företaget får rätt till

samma arbetsvillkor som Växjö kommuns egen personal. Det handlar till exempel om

kollektivavtalsenliga villkor, meddelarfrihet och rätt till heltid. Vita jobb-modellen för

upphandling ska användas för att motverka lönedumpning och dåliga villkor för företag som är

entreprenörer åt kommunens förvaltningar och bolag.

35

Växjö kommuns ekonomi

Det egna kapitalet ska

inflationssäkras

Växjö kommuns ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Varje generation ska ta

ansvar för sina kostnader. Kommunens ekonomi är starkt beroende av konjunkturen. Det

medför att vi måste ha stora överskott i goda tider för att kunna möta de sämre tiderna utan att

behöva göra dramatiska åtgärder i verksamhet eller skatteuttag.

Finansiella mål för god ekonomisk hushållning

Målet för god ekonomisk hushållning är att inflationssäkra det egna kapitalet över en

konjunkturcykel på sju år

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Ingen under 25 år ska gå arbetslös i mer än 30 dagar

Antalet barn/elever i förskolegrupperna och klasserna i de lägre årskurserna ska minska

Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka

Det ska byggas minst 800 nya bostäder per år

36

Ekonomisk redogörelse: Budget år 2017 med plan för 2018-2019 FINANSIELLA MÅL KOPPLADE TILL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Kommunens eget kapital ska inflationssäkras över en konjunkturcykel (7 år). I högkonjunktur

bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Det är inte

önskvärt att kommuner och landsting tvingas till alltför omfattande besparingar i en

lågkonjunktur och därmed förstärker konjunktursvängningarna.

Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning måste fullmäktige därför medvetet

och tydligt öronmärka överskott för att i lågkonjunktur kunna möta eventuella tillfälliga

kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar.

Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska, sett över tiden, till 100 procent täckas

genom avgifter

Sjuårscykeln fram t.o.m. 2017 beräknas inflationen till 5,7 procent. Det innebär att det egna

kapitalet 2017 ska uppgå till 2 786 miljoner kronor. Det egna kapitalet 2017 beräknas uppgå till

2 950 miljoner kronor, en ökning med 11,9 procent.

SKATTEINTÄKTER, UTJÄMNING, STATSBIDRAG MM

Skatteintäkter åren 2017-2019

Utdebiteringen för Växjö kommun uppgår 2017 till 20:32. Det är en ökning med 13 öre jämfört

med 2016. År 2018 höjs utdebiteringen med 25 öre och uppgår då till 20,57. För 2019 beräknas

oförändrad utdebitering. Genomsnittlig utdebitering i riket för primärkommuner är 20:75 för

2016.

Skatteunderlagsprognosen bygger på följande förutsättningar:

Årlig procentuell förändring

2015 2016 2017 2018 2019

Timlöner 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 Arb. Timmar kalenderkorr. 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7

Arbetslöshet 15 -74 år* 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5

BNP, kalenderkorr. 3,8 3,5 2,5 2,0 2,1

KPI 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1

Skatteunderlag 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 * Procent av arbetskraften Kommunalekonomisk utjämning

Statligt utjämningsbidrag

Från och med 2005 har det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersatts av

ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften.

Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att

kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade

37

nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Beräkningen av bidraget för åren 2017-19 bygger på

en befolkningsökning med 1 100 personer per år 2016-18 och att Växjös skatteunderlag ökar

lika med riket.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommunen opåverkbara faktorer som mäter

strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen skall inte kompensera för skillnader i

servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Växjö har, jämfört med riket, gynnsamma

strukturella förhållanden i de flesta delmodeller vilket innebär att kommunen betalar en avgift.

Avgiften beräknas uppgå till 127 miljoner kronor. Från och med 2017 erhåller kommunen inget

införandebidrag.

LSS-utjämning

Utjämningssystemet är mycket känsligt för förändringar i den underliggande verksamhets-

statistiken vilket kan leda till att bidraget förändras kraftigt mellan åren. Beloppen för 2017 och

framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i april 2016.

Kommunal fastighetsavgift

2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift.

Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Kommande år ska

den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas

till det ursprungliga beloppet 2008.

Ovan redovisade förutsättningar ger följande intäkter/kostnader (mkr):

2016 2017 2018 2019

Allmän kommunalskatt 3 617 3 837 4 062 4 237

Statligt utj.bidrag 727 770 790 803

Regl.bidrag/avgift -3 -27 -52 -78

Kostnadsutjämning -137 -127 -129 -131

Införandebidrag 5 Strukturbidrag 0

Kom. fastighetsavgift 142 145 148 151

LSS-utjämning 38 36 37 38

4 389 4 634 4 856 5 020 FINANSNETTO

Kommunens överlikviditet lånas i första hand ut till de helägda kommunala bolagen. Lånen

förfaller successivt under perioden.

Finansnettot har beräknats med hänsyn till att kommunen inte lånar ut egna pengar till de

kommunala bolagen. Andra faktorer som påverkar finansnettot är investeringar, den befintliga

utlåningen till de kommunala bolagen, förskottering av infrastruktursatsningar,

resultatförsämringar och förväntat ränteläge. I beräkningen ingår också kommunens låneskuld.

Borgensavgiften ökar i och med att de kommunala bolagen måste låna externt.

38

Återbäringen från Kommuninvest kommer att minska framåt i tiden. Den har varit ett sätt att få

medlemmarna att betala in större andelar i föreningen och föreningen har sedan kunnat öka

soliditeten i bolaget genom ökning av aktiekapitalet.

För 2017 ingår 18 miljoner kronor och därefter 15 mkr/år i återbäring. 2015 erhöll kommunen

30 miljoner kronor i återbäring från Kommuninvest och för år 2016 beräknas kommunen

erhålla ca 15 miljoner kronor i återbäring.

I finansnettot 2015 och 2016 ingår utdelning från de kommunala bolagen bland annat

försäljning av aktier i Bixia och Prowind.

Utfall Prognos Budget Plan Plan

Mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Finansnetto 24 20 20 20 20

Borgensavgift mm 36 32 44 44 44

Återbäring Kommuninvest

30 15 18 15 15

Utdelning kommunala bolag

57 100 5 5 5

147 167 87 84 84

Kommunens nämnder och styrelser debiteras intern ränta för kapital som investeras i

anläggningar, inventarier m.m. Internräntesatsen är 2,5 procent enligt SKL:s rekommendation.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER ÅR 2017

Som grund för den nämndvisa planeringen framställs vissa gemensamma planeringsför-

utsättningar, såsom befolkningsutveckling, bostadsbyggande, lönerevision, lokala planer m m.

Utgångspunkt för budgeten år 2017 är innevarande års budget, justerad med ev. under året

beslutade verksamhetsförändringar. Hänsyn tas till hur riksdagsbeslut och det samhälls-

ekonomiska läget i övrigt påverkar ekonomin. Dessutom tas hänsyn till de slutsatser som kan

dras av bokslutet 2015 och de utfallsprognoser som föreligger innevarande år.

Personal- och kostnadsutveckling

Personalkostnaderna, som för 2016 beräknas uppgå till 3,1 miljarder kronor, utgör den tyngsta

utgiftsposten i kommunens samlade budget och svarar för ca 67 procent av nettokostnaden. På

den kommunala arbetsmarknaden löper vissa löne- och kollektivavtal tillsvidare, medan

merparten löper fram till april 2016. Beräkningarna för 2017-2019 är enligt regeringens

bedömning i vårpropositionen, drygt 3 procent per år.

Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn

till inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster

och beakta i sina internbudgetar.

39

Förändringar år 2017-19 jämfört med 2016

Nämnder och styrelser tillförs ca 167 miljoner kronor 2017 för demografi, ökade lokalkostnader

och ny verksamhet utöver kompensation för ökade lönekostnader. Ett omvandlingstryck på

totalt 25 miljoner kronor är utlagt 2017.

Förändring jmf med 2016, tkr 2017 2018 2019 - = tillskott till nämnd/styrelse Byggnadsnämnd

Omvandlingstryck 86 86 86

Kommunfullmäktige Omvandlingstryck 84 84 84

Resurstillskott -400 -400 -400

-316 -316 -316

Kommunstyrelse Omvandlingstryck 3 080 3 080 3 080

Resurstillskott -4 000 -4 000 -4 000 Måltidsorganisationen -40 000 -40 000 -40 000 varav:

Borttagen besparing (-20 000)

Demografi (-10 000)

Ambitionshöjningar (Eko/närproducerat. (-7 000)

KRAV-cert. Kompetensutv. Ledningsorg. mm)

Transporter (-2 000)

Kapitalkostnad (-1 000)

-40 920 -40 920 -40 920

Kultur- och fritidsnämnd Omvandlingstryck 1 033 1 033 1 033

Resurstillskott -9 100 -9 100 -9 100

-8 067 -8 067 -8 067

Miljö- och hälsoskyddsnämnd Omvandlingstryck 62 62 62

Nämnd för arbete och välfärd Omvandlingstryck 2 383 2 383 2 383

Resurstillskott -14 500 -14 500 -14 500

-12 117 -12 117 -12 117

Omsorgsnämnd Omvandlingstryck 7 574 7 574 7 574

Resurstillskott -2 500 -2 500 -2 500

5 074 5 074 5 074

Teknisk nämnd Omvandlingstryck 793 793 793

Resurstillskott Östrabo -700 -700 -700 Minskat anslag 5 000 5 000 5 000

5 093 5 093 5 093

Utbildningsnämnd Omvandlingstryck 10 229 10 229 10 229

Resurstillskott -124 000 -153 500 -153 500

-113 771 -143 271 -143 271

Valnämnd

Resurstillskott

-1 500

40

Värends räddningstjänst Resurstillskott - 1 200 -1 200 -1 200

Överförmyndarnämnd Omvandlingstryck 30 30 30

Resurstillskott -1 000 -1 000 -1 000

-970 -970 -970

Ofördelat anslag

-14 000 -30 000 Nämnder och styrelser får full kompensation för den löneökning som parterna kommer överens

om.

INVESTERINGAR

Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det är således

respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som skall genomföras.

Nämnden beslutar om investeringar upp till 10 miljoner kronor och ska upprätta interna

anvisningar för beslut och hantering av investeringsprojekt. För bruttoinvesteringar i

exploateringsområden gäller beloppsgränsen 20 miljoner kronor. Investeringar som

överstiger 10 miljoner kronor skall beslutas av kommunfullmäktige. Detta gäller även

investeringar i lokaler som nämnden för sin verksamhet hyr av ett kommunalt bolag eller annan.

Investeringar i nya exploateringsområden ska på sikt finansieras med försäljningsinkomster. De

ökade driftkostnaderna till följd av investeringar i VA-verksamhet och avfallshantering täcks

med avgifter. Övriga investeringar finansieras till största delen med skattemedel.

FINANSIELL ANALYS

För att beskriva Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning

används analysmodellen RK. RK-modellen bygger på fyra olika perspektiv; Resultat, Kapacitet,

Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på olika finansiella nyckeltal, vilka

har till uppgift att belysa ställning och utveckling av kommunens ekonomi.

Resultat och kapacitet

Bokslut Prognos Budget

Mkr 2015 2016 2017 Årets resultat + 82 - 5 + 14 Växjö kommun budgeterar år 2017 ett resultat på + 14 miljoner kronor. Kommunen har 909

miljoner kronor avseende justerade överskott till och med 2015 att möta tillfälliga

intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl. Det innebär

således ett handlingsutrymme för kommunen.

Den procentuella ökningen av nettokostnaderna har varit större än ökningen av skatteintäkter,

generella statsbidrag och utjämningssystemet under perioden 2011-15. Det är en utveckling

som på sikt är ohållbar. Orsaken till underskottet 2016 är nedskrivning av biogasanläggningen

med 10 miljoner kronor. Resultaten för 2015-17 prognostiseras till +91 miljoner kronor.

41

Nettokostnadsutveckling Bokslut Prognos Budget Procent 2015 2016 2017

Vht/skatt+st 98,0 100,1 99,7 En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader

och intäkter. Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar, pensionskostnader och

finansnetto, budgeteras att ta knappt 100 procent i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag år

2017. Det är 0,4 procentenheter lägre än prognosen för 2016 men 1,7 procentenheter högre än

bokslut 2015.

Det finansiella målet att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel uppfylls åren

2017-2019. Om inflationen uppgår till 1 procent så motsvaras det av ett resultatkrav på ca 30

mkr.

Investeringsvolym

Under 2017-19 beräknas nettoinvesteringar om 165 miljoner kronor per år. Utfallet för 2015

uppgick till 175 miljoner kronor och för 2016 beräknas 168 miljoner kronor. Anledningen till de

höga investeringarna tidigare år är byggandet av biogasanläggning, medfinansiering av

infrastruktur och initialt ökade exploateringsutgifter för bl.a. Vikaholm, Bäckaslöv och

Stationsområdet. Över tiden överstiger inkomsterna de ökade exploateringsutgifterna.

Höga investeringar innebär en likviditetsbelastning och försämrat finansnetto.

Skattefinansiering av investeringar

När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter

och statsbidrag för att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel.

Kan kommunen egenfinansiera investeringarna under året så stärks den långsiktiga

betalningsberedskapen i form av förbättrad soliditet.

Bokslut Prognos Budget Mkr 2015 2016 2017

Årets resultat + 82 - 5 + 13 Årets avskrivningar + 164 + 132 + 124

SUMMA + 246 + 127 + 137 Nettoinvesteringar 175 168 168 Försäljning anl. tillg. 10 2 2

SUMMA 185 170 170

Skattefin.grad % 133 75 81

På grund av lägre resultat så klaras inte finansieringen av investeringarna med egna medel trots

att investeringsvolymen minskat mot tidigare år. Investeringar i verksamhetslokaler görs

företrädesvis av de kommunala bolagen, och kostnaden för detta kommer i form av hyror.

42

Soliditet Bokslut Prognos Budget Procent 2015 2016 2017

Soliditet 54,6 54,3 54,3 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse

21,6 22,8 24,2

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor

del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten är beroende av två

faktorer: resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna.

För att få ett mer relevant mått vid beräkningen av soliditeten bör hänsyn tas till de

pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.

Kommunen måste ha ett positivt resultat med en strikt reglerad investeringsvolym för att klara

av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Sker inte detta lämnas en

skuldsättning som måste finansieras av kommande generationer. Att soliditeten inkl.

ansvarsförbindelsen ökar beror på att ansvarsförbindelsen beräknas sjunka med 70 miljoner

kronor om året.

Risk och kontroll

Balanslikviditet

Bokslut Prognos Budget Procent 2015 2016 2017

Balanslikviditet 137,2 135,3 134,3 Balanslikviditet exkl. sem.löneskuld

167,6 165,3 163,9

Balanslikviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Kommunens

balanslikviditet, d v s omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder, budgeteras till

ca 134 procent år 2017. Vid värdet 100 klaras precis de kortfristiga åtagandena. Exkluderas

intjänad semester och okompenserad övertid från skuldsidan, eftersom det inte är särskilt

troligt att allt kommer att omsättas inom det närmaste året, så uppgår balanslikviditeten till 164

procent.

Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten, av

kreditmöjligheten i koncernkontot.

Skuldsättningsgrad och räntebärande skulder

Bokslut Prognos Budget Procent 2015 2016 2017

Total skuldsättningsgrad 45,4 45,6 45,7 - varav avsättningsgrad 5,9 6,3 6,7

- varav kortfristig skuldsättningsgrad

18,0 17,9 17,8

Räntebärande skulder 21,5 21,4 21,2

43

Växjö kommun har en förhållandevis låg skuldsättningsgrad, d.v.s. avsättningar, kortfristiga och

långfristiga skulder i relation till totala tillgångar. Orsaken till detta är att kommunens bolag

äger i stort sett samtliga verksamhetslokaler. Bolagens förvärv av dessa från kommunen, samt

gjorda investeringar, har främst finansierats genom lån med kommunal borgen som säkerhet.

De senaste åren har skuldsättningsgraden ökat och beräknas uppgå till 45,7 procent 2017.

Orsaken till ökningen är att långfristiga lån har upptagits på 600 miljoner kronor för utlåning till

SEB som en del i finansieringen av Sandvik 3. Vidare så har långfristiga lån upptagits avseende

den nya vattenförsörjningen från Bergaåsen samt för utlåning till föreningar inom Arenastaden

för byggnation av nya arenor m.m.

Borgensåtagande

Kommunens borgensåtagande är betydligt över genomsnittet i landet och uppgår till ca 7,6

miljarder. Växjö kommun har valt att bedriva en stor del av sin verksamhet i bolagsform.

Drygt 99 procent av borgensåtagandet är beviljat till kommunens helägda bolag. Någon större

risk avseende detta borgensåtagande föreligger inte eftersom bolagen genomgående har en

stark och stabil ekonomi.

Känslighetsanalys

Växjö kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom en känslighetsanalys. I tabellen

nedan framgår hur olika händelser var för sig påverkar den kommunala ekonomin. Små

förändringar kan innebära stora belopp, vilket visar hur viktigt det är att det normalt sett finns

marginaler när budgeten fastställs.

Mkr Belopp

Löneförändring med 1 % inkl PO 34

Förändrad utdebitering med 1kr 179

Medelskattekraftsförändring 1 % 38

Prisförändring med 1 % på ext varor o tjänster 20

Förändrade taxor med 1 % 4

Byggnadsinvesteringsförändring med 10 mkr 1

Storleken på de resurser som kommunen erhåller eller betalar till staten i utjämningssystemen

är beroende av befolkningens storlek. För 2017 är det befolkningen den 1 november 2016 som

avgör resursernas storlek. Det beräknade nettobeloppet per invånare år 2017 sammanfattas i

nedanstående tabell.

Kronor per invånare

Garanti inkomstutjämning 50 545

Kostnadsutjämning - 1 431

Regleringsbidrag - 303

LSS-utjämning 408

Kom. fastighetsavgift 1 625

Summa 50 844

En befolkningsförändring på 100 personer fler eller färre än prognostiserat förändrar resultatet med ca 5 mkr.

44

RESULTATRÄKNING

(Belopp i Mkr)

Utfall Prognos Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019

Verksamhetens kostnader och intäkter

-4 077 -4 430 -4 582 -4 811 -4 976

Avskrivningar

-164 -132 -124 -126 -128

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

-4 241 -4 562 -4 706 -4 937 -5 104

Skatteintäkter

3 398 3 617 3 836 4 062 4 237

Generella statsbidrag och utjämning

778 773 797 794 783

Finansnetto

147 167 87 84 84

RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER

82 -5 14 3 0

Extraordinära poster

0 0 0 0 0

ÅRETS RESULTAT

82 -5 14 3 0

(varav taxefinansierad vht)

(-8) (1) (0) (0) (0)

(varav biogas)

(-3) (-13) (0) (0) (0)

BALANSRÄKNING

(Belopp i Mkr)

Utfall Prognos Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

4 060 4 093 4 137 4 176 4 213

Materiella

1 903 1 921 1 947 1 971 1 993

Finansiella

2 157 2 172 2 190 2 205 2 220

Omsättningstillgångar

1 329 1 311 1 301 1 285 1 268

SUMMA TILLGÅNGAR

5 389 5 404 5 438 5 461 5 481

EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR, SKULDER

Eget kapital

2 942 2 937 2 951 2 954 2 954

varav årets resultat

82 -5 14 3 0

Avsättningar

316 341 366 391 416

Skulder

2 131 2 126 2 121 2 116 2 111

Långfristiga

1 162 1 157 1 152 1 147 1 142

Kortfristiga

969 969 969 969 969

SUMMA EGET KAPITAL

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 389 5 404 5 438 5 461 5 481

45

KASSAFLÖDESANALYS

(Belopp i Mkr)

Utfall Prognos Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019

Årets resultat

82 -5 14 3 0 Justering för ej likviditetspåverkande poster

Av- och nedskrivningar

164 132 124 126 128

Avsättningar

33 25 25 25 25

Realisationsvinst/förlust

0 0 0 0 0

Medel från vht före förändring av rörelsekapital

279 152 163 154 153

Förändring kortfristiga fordringar

99 0 0 0 0

Förändring förråd

-1 0 0 0 0

Förändring kortfristiga skulder

46 0 0 0 0

MEDEL DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

423 152 163 154 153

Nettoinvesteringar materiella anl.tillgångar

-154 -152 -152 -152 -152

Försäljning materiella anl.tillgångar

8 2 2 2 2

Förvärv finansiella anl.tillgångar

-31 -15 -18 -15 -15

Försäljning finansiella anl.tillgångar

2

MEDEL INVESTERINGSVERKSAMHETEN

-175 -165 -168 -165 -165

Nyupptagna lån/ amortering

195 -5 -5 -5 -5

Förändring långfristiga fordringar

-217 0 0 0 0

MEDEL FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

-22 -5 -5 -5 -5

ÅRETS KASSAFLÖDE

226 -18 -10 -16 -17

46

DRIFTBUDGETRAMAR 2017-19

(Belopp i tkr)

Utfall Budget Budget Plan Plan

NÄMND/STYRELSE 2015 2016 2017 2018 2019

Byggnadsnämnd 10 580 14 504 14 418 14 418 14 418 Kommunfullmäktige inkl. revisorer 13 192 13 583 13 899 13 899 13 899

Kommunstyrelse 361 868 358 383 399 303 399 303 399 303

Kultur- och fritidsnämnd 177 995 179 707 187 774 187 774 187 774

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 9 079 10 240 10 178 10 178 10 178

Nämnd för Arbete & Välfärd 391 176 423 861 435 978 435 978 435 978

Omsorgsnämnd 1 306 405 1 377 165 1 372 091 1 372 091 1 372 091

TN Teknisk förvaltning 126 030 135 852 130 759 130 759 130 759

TN Parkeringsköp 0 0 0 0 0

TN Teknisk produktion -5 997 0 0 0 0

TN Skog, natur 4 045 4 100 4 100 4 100 4 100

TN Biogas 3 385 5 000 0 0 0

TN Avfallshantering -6 026 0 0 0 0

TN VA-verksamhet 14 008 0 0 0 0

Utbildningsnämnd 1 686 625 1 765 771 1 879 542 1 909 042 1 909 042

Värends räddningstjänst 55 825 57 133 58 333 58 333 58 333

Valnämnd 169 175 175 1 675 175

Överförmyndarnämnd 4 762 4 898 5 868 5 868 5 868

4 153 121 4 350 372 4 512 418 4 543 418 4 541 918

Ofördelat resurstillskott

14 000 30 000

4 153 121 4 350 372 4 512 418 4 557 418 4 571 918

* TN skog och natur beräknas ge underskott med 4,1 mkr 2017.

47

Miljöprogrammets mål Utfall 2015 Mål 2017 Mål 2020

1

I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedel vara minst 80 procent av de totala livsmedelsinköpen senast år 2020.

54 % 62 % 80 %

2 Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 25 procent senast år 2020.

mellan 4 % och 12 %

13 % 25 %

3

Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler, ska vara uppnått senast 2020.

Inventering påbörjad

Rutiner inarbetas

Inga produkter/ tjänster

4 Växjö kommun som koncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år 2016.

Utkast finns

Plan finns Plan finns

5 Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna.

Avveckling påbörjad

Avveckling avklarad

Avveckling avklaras

6 I Växjö kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter sortera ut sitt matavfall senast år 2020.

84 % 90 % 90 %

7 Hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska till 180 kg/inv och år senast år 2020.

187 kg/inv 184 kg/inv 180 kg/inv

8 Det avfall från återvinningscentralena som skickas till förbränning ska minska till 85 kg/inv och år senast år 2020.

99 kg/inv 93 kg/inv 85 kg/inv

9

I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå, plus en avfallsfraktion till.

Rutiner införda

100 % 100 %

10 Miljötillsyn ska bedrivas på samtliga verksamheter där det finns ett tillsynsbehov enligt miljöbalken senast år 2020.

90 % 90 % 100 %

11

Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god ekologisk status med avseende på fosforhalten senast år 2020.

90 μg fosfor/l vatten

80 μg fosfor/l vatten

20 μg fosfor/l vatten

12 Den hårdgjorda ytan på Västra marks verksamhetsområde ska minska med minst 600 m2 mellan år 2013 och 2020.

1627963 m2

1627963 m2

1627363 m2

13

Dagvattenreningen med avseende på fosfor i Växjö ska förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön senast år 2020.

216 kg fosfor

185 kg fosfor

120 kg fosfor

14 Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst senast år 2016

Planering påbörjad

100 % 100 %

15 I Växjö kommun ska minst 5000 avloppsanläggningar ha godtagbar rening senast år 2020.

3809 st 4200 st 5000 st

16 I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs senast år 2020.

0 borttagna

1 borttaget

8 borttagna vandrings-

Bilaga 1

48

vandrings- hinder

vandrings- hinder

hinder

17 I Växjö stad ska andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar öka till 95 procent senast år 2020.

90,5 % 92 % 95 %

18 Växjö kommun ska ha arbetats fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år 2016.

Riktlinjer påbörjade

Riktlinjer finns

Riktlinjer finns

19 Det ska finnas ett sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön samt Toftasjön senast år 2020.

15114 meter kvar

8500 meter kvar

0 meter kvar

20 Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 400 hektar senast år 2020.

364 hektar 375 hektar

400 hektar

21 Överallt i Växjö kommun ska årsmedelvärdet av kvävedioxid understiga 15 μg/m3 luft.

14 μg/m3 luft

15 μg/m3 luft

15 μg/m3 luft

22

Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 200 ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering senast år 2020.

103 st 140 st 200 st

23

I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen per invånare minska med 65 procent mellan år 1993 och 2020. Växjö kommun ska vara fossilbränslefri senast år 2030.

2014: -49% -60 % -65 %

24 Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 2020.

2014: 10491 ton CO2

4000 ton CO2

0 ton CO2

25 I Växjö kommun ska 50 procent av all kommunal nybyggnation vara träbaserad senast år 2020.

50% 35 % 50 %

26 I Växjö kommun ska energianvändningen per invånare minska med 20 procent mellan år 2008 och 2020.

2014: -11,5%

-14 % -20 %

27 I kommunala fastigheter ska den totala energianvändningen/m2 minska med 20 procent mellan år 2010 och 2020.

-5 % -14 % -20 %

28 Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara minst 4500 MWh senast år 2020.

2728 MWh 2800 MWh

4500 MWh

29 I Växjö kommun ska biltrafiken minska till högst 630 mil per invånare och år senast år 2020.

2014: 660 mil/inv

642 mil/inv

630 mil/inv

30 Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent med kollektivtrafik senast år 2020.

Inte beräknat

Inget delmål sätts 2017

37 % gång & cykel, 10 % kollektivtrafik

Bilaga 1