TEMARESORDOKUMENTATION AV TEMARESORNA FREDAGEN DEN 27 MAJ 2016

INNEHÅLL

Temaresa nr 1 ______________________________________________________________________ 3Turistföretagande på Östergarnslandet – hur kan landsbygden utvecklas med hjälp av turism?Temaresa nr 2 ______________________________________________________________________ 4Nyskapande livsmedelsförädling och nya samarbeten – lokal matproduktionTemaresa nr 3 _____________________________________________________________________ 5Samarbete och livsmedel som utvecklingsfaktorTemaresa nr 4 _____________________________________________________________________ 6Storsudret – en himla turTemaresa nr 5 _____________________________________________________________________ 7Levande kyrka på landsbygden – om samarbete mellan socknar, människor och verksamheterTemaresa nr 6 _____________________________________________________________________ 8Hästnäringen på Gotland: Från embryo till VMTemaresa nr 7 _____________________________________________________________________ 9Skogsresan Temaresa nr 8 _____________________________________________________________________ 10Att vårda landsbygdens äldre bebyggelse – för en levande kulturmiljöTemaresa nr 9 _____________________________________________________________________ 11Lokala drycker som tillväxtfaktorTemaresa nr 10 ___________________________________________________________________ 12Fiber – så gjorde vi på GotlandTemaresa nr 11 ___________________________________________________________________ 13Fårö – Bergmans fristad i utvecklingTemaresa nr 12 ___________________________________________________________________ 14Entreprenörskap på landsbygden – möt några av Fårös starka kvinnor Temaresa nr 13 ___________________________________________________________________ 15Närkar som samverkar – utvecklingsbolag i centrumTemaresa nr 14 ___________________________________________________________________ 16Fiske och vatt enbruk – fi skerinäringen en resurs på många sätt Temaresa nr 15 ___________________________________________________________________ 17Konsthantverk – ett riktigt arbete?Temaresa nr 16 ___________________________________________________________________ 18Helt enkelt en grön resa med energiTemaresa nr 17 ___________________________________________________________________ 19Natur och kultur som tillväxtmotorTemaresa nr 18 ___________________________________________________________________ 20Ullindustri 2020Temaresa nr 19Resan ställdes inTemaresa nr 20Resan ställdes inTemaresa nr 21 ___________________________________________________________________ 21Turism skapar arbete året runt – men hur gör man på vintern?

SIDAN 2

Turistföretagande på Östergarnslandet – hur kan landsbygden utvecklas med hjälp av turism?Östergarnslandet beläget på Gotlands östra sida bjöd deltagarna på både ett fantastiskt landskap och intressanta

möten med företagare och eldsjälar från trakten.

”Intressant blandning av turismföretagande med bra tid för samtal. Promenaden

mellan skolan och Borgvik en verklig höjdpunkt!”

RESEDELTAGARE

Temaresa nr 1

TEXT: Martina Staxäng och Tora Lundin FOTO: Martina Staxäng

Med på bussen fanns resenärer från hela Sverige samt mer långväga besökare från bland annat Estland, Armenien, och Skott land. Första stop-pet gjordes vid några så kallade bondestugor och strax däreft er anlände vi till Sjaustru fi skeläge

där Eva Tivell berätt ade om sitt arbete med att lyft a fram Gotlands vandringsleder och vilka möjligheter dett a innebär för turismen i området, året runt.

Stopp nummer tre skedde vid vackra Sandviken och Östergarn Strand. Tidigare var anläggningen ett kollo för barn, men idag drivs det vidare av Östergarns idrott sklubb. Dessa erbjuder boende för besökare och en lång och inbjudande sandstrand för badsugna sommargäster. Här bjöds det också på kaff e och hembakat samt möjlighet att vandra längs stranden och njuta av landskapet.

Eft er en tur genom Herrvik blev nästa stopp ett prästänge nära Östergarn kyrka. Här bjöds vi på en riktig festmåltid med långbord uppdukade på ängen och bland annat helstekt lamm och gotlands-dricka på menyn. Spänningsmätt ad underhållning erbjöds när guidens två sorkar (pojkar) gjorde upp i gutniska lekar. Grenarna som avhandlades var bland annat stang, rövkrok och perk. De två sönerna var oft a jämna vilket gav ökat nöjesvärde för gästerna som ivrigt hejade på i kraft mätningarna.

Mätt a och belåtna fortsatt e vi sedan vidare till skolan i Östergarn där det i dag inte längre hålls någon skolverksamhet. I stället är byggnaden en lokal samlingsplats där en mängd olika verksamheter och aktiviteter bedrivs. Därifrån vandrade vi sedan vidare ner till dagens sista stopp; Katt hammarsvik och Borgvik. Här bedrivs ho-tell och pensionat i fantastiska och anrika omgivningar och ägaren Björn berätt ade om verksamheten som bedrivs samt om platsens händelserika historia.

Eft er de många stop-pen och den fl ödande kunskapsförmed-lingen var resans deltagare nöjda, men också ganska möra. Kan tänkas att många nog började sakna sina huvudkuddar när dagens sista kopp kaff e serverades. Lägligt nog var det då dags att hoppa upp i bussen en sista gång för att gemensamt färdas tillbaka till Visby. Guiderna delade med sig av sina sista kuriosa och tackade sedan vänligen för sig, varpå de fi ck varma och långa applåder. Resedel-tagarna verkade alla mycke t glada och imponerade över den så lärorika och trivsamma resan.

SIDAN 3

Nyskapande livsmedelsförädling och nya samarbeten – lokal matproduktionDet var en näst intill fullsatt buss som gav sig ut på de gotländska vägarna för att besöka

lokala matproducenter och deras företag.

Temaresa nr 2

TEXT OCH FOTO: Sofi e Faijermo

Första stoppet blev på Stafva Gård, där Patrik och Inger välkomnade oss. Alla samlades i möteslokalen som låg i mejeribyggnaden med fönster ut mot mejeriproduktio-nen. Patrik och Inger berätt ade hur den dagliga verk-samheten fungerar och hur de har kommit fram ti ll den

punkt där de är idag.

I företaget fi nns det nu ett mejeri där de mestadels producerar mjölk och ost. Men de har även även ett bryggeri och uthyrning av lokaler för andra entreprenörer i närområdet. Inger belyste att en viktig fras för företagare är att ”tänka om och hitt a nya sätt ”. Patrik visade upp bag in box-förpackning för mjölk som en av deras senaste nytänkande idéer som har gjort succé. Eft eråt blev det mingel och

provsmakning på gårdens egen ost och äppelmust som gav alla besökare ett leende på läpparna.

Däreft er rullade bussen vidare till Ejmunds gård som är en produktionsgård av nötkött och drivs av familjen på gården i sjätt e generationen. Märtha, en av familjemedlemmarna, förklarade att gården är den första i Sverige som har blivit klimatcertifi erad av Svenskt Sigill. Alla bussmedlemmar gjorde en tripp ut i det öppna och luft iga stallet för att titt a på djuren och kalvarna, och kamerorna gick varma. Vi tog också en runda i den

fi na gårdsbutiken där familjen säljer sitt kött . Ejmunds visade sin gästvänlighet och välkomnade oss in i deras trädgård för att äta gril-lad hamburgare i bröd. Självklart var kött et från gården. Det blev ett trevligt lunchmingel där nya bekantskaper skapades.

Bussens tredje stopp blev på Widegrens gård som producerar ekolo-giska morött er och drivs av två unga bröder, Jakob och Olof. Jakob vallade in besökarna i maskinhallen där han hade förberett med en uppställd tv och Powerpoint. Han blev snabbt övertalad att fl ytt a ut tv:n så att gruppen kunde stå utomhus i det sköna vädret. Jakob berätt ade om brödernas företag och hur de har hamnat där. Grup-pen fascinerades av entreprenörernas tankesätt , hur de rekryterar ungdomar att arbeta i företaget och får dem att stanna. Jakob berät-tade att de framförallt använder sig av erfarenheterna av teamwork inom idrott en. Deltagaren Johanna utryckte att ”det är intressant att

höra deras unga nytän-kande och engagemang, framförallt i att rekry-tera ungdomar att jobba på sommaren, som visar tydliga positiva resultat”.

Färden gick vidare till en kaff estund hos drift bolaget Gotland Grönt Center AB. Bolaget driver jordbruket, går-den och lantbruksutbildningar. Här fi nns också ett företagskluster som samlokali-serar fl era av de gröna näringarnas serviceorganisationer och före-tag. Visionen är att stärka och ge de gröna näringarna på Gotland en god framtidsutveckling, och därmed även bidra till att utveckla den gotländska landsbygden.

Deltagarna var överens om att dagen hade bjudit på intressanta be-sök, god mat och ett utökat kontaktnät där kunskaper och erfaren-heter delades med varandra.

SIDAN 4

Dagen började med en bussresa till Gotlands östra sida. Under resan fi ck deltagarna möjlighet att uppleva den vackra naturen som fi nns på Gotland. De fi ck även lyssna till fl era historiska berätt elser samt olika samarbetsprojekt på Östergarnslandet

för att utveckla bygden.

Första stoppet var på Skags gård, som bedrivit morotsodling i fl era generationer. Tillsammans med klucku tei som är ett gotländskt ord för förmiddagsfi ka fi ck deltagarna möjlighet att provsmaka moröt-ter som förvarats i kylrum och behållit sin söta och goda smak. De fi ck kunskap om hur odling av morött er skiljer sig mellan Gotland och fastlandet och att sandjorden skapar goda förutsätt ningar för morött er. Det var ett mycket trevligt studiebesök som gav mersmak hos deltagarna att själva börja odla morött er, palsternacka och andra goda rotfrukter. Resan gick vidare till Rommunds Fårgård i Gammelgarn som har ungefär 460 får. På gården fi nns en mycket fi n gårdsbutik som erbjuder gårdens egna fårskinn och andra livsmedel från ön, såsom salmbärssylt och slånbärsvinäger. Under besöket diskuterades globala förhållanden för jordbruksverksamheter och olika hinder och möjligheter.

Fyllda av inspiration fortsatt e vi resan till ett mycket vacker got-ländskt änge. Deltagarna fi ck avnjuta helt grillat lamm, gotlands-dricke och bli underhållna med gotländska lekar och musik. Det var

Temaresa nr 3

TEXT OCH FOTO: Kristin Halvarsson

Samarbete och livsmedel som utvecklingsfaktorEn grupp förväntansfulla människor samlades tidigt på morgonen för att utforska Gotlands samverkansprojekt och

den kulinariska matkulturen.

mycket uppskatt at att få ta del av olika tradi-tioner ifrån ön. Eft er lunchen gjorde vi ett besök hos Nygarn Utvecklingsbolag AB och fi ck lyssna på Gunnar Bendelin som berätt ade om bygdens samverkansprojekt.

Däreft er fi ck vi en presentation av hur 50 hushåll i Herrviksområdet gått ihop för att anlägga ett kollektivt VA-nät. Gotlands vatt enbrist har inte undgått någon och det var många som blev intresserade av arbetets framgång. Eft er en grundlig genom-gång var det dags för otendag, som är det gotländska ordet för eft ermiddagsfi ka. Fikat serverades på Katt hammarviks Rökeri och restaurang, Salteriet, som blivit ett modernt fi skrökeri.

Dagen avslutades med en vacker solnedgång över Visby och ring-muren. Ett vackert minne som deltagarna kommer ta med sig eft er en fartfylld och inspirerande temadag på Gotland under Lands-bygdsriksdagen 2016.

SIDAN 5

På bussresan från Visby till Storsudret fi ck vi äran av att bli guidade av två inbitna öbor med stor kunskap om såväl historia som geologi i Storsudret.

Temat på resan var utvecklingsbolag, och vi fi ck se ett antal exempel på framgångsrika sådana.

Under vårt första stopp fi ck vi se hur fyra ideella föreningar och fyra företag har bildat ett gemensamt utvecklingsbolag som utvecklar hamnen i Burgsvik. Bland annat har de byggt en bastu och en sam-lingslokal för såväl den fasta befolkningen som turister.

Roliga historier på Grå GåsenVi blev senare serverade en god lunch i samma lokal som det popu-lära programmet ”Så mycket bätt re” spelas in. Där fi ck vi även ta del en mängd roliga historier om de kända deltagarna, av ägaren till Grå Gåsen som pensionatet heter.

Resan gick sedan vidare mot Gotlands sydligaste udde där vi fi ck be-söka den vackra Körsbärsträdgården. Gården har en vacker trädgård och fi na vita enkla byggnader där det både inuti byggnaderna och i trädgården fi nns konst av gotländska, nationella och även interna-tionella konstnärer.

Det sista stoppet gjordes på Vamlingbo prästgård som är en av Gotlands mest välbevarade prästgårdsmiljöer, och hit lockas cirka

Storsudret – en himla turStorsudret är samlingsnamnet på fem av de sydligaste gotländska socknarna.

Och en av temaresorna besökte det området

Temaresa nr 4

TEXT OCH FOTO: Sanna Sulander

”Det är kul att se att off entliga medel har lett till konkreta

resultat”

30 000 besökare varje sommar. Prästgården ägs av Heligholm ut-veckling AB som är ett svb-bolag, alltså bolag med särskild vinstbegränsning. Prästgården är byggd under 1700-talet. Nu är prästgården ett centrum för konst och naturupplevelser, liksom museum och café.

En tanke när Heligholm Utveckling AB köpte prästgården var att skapa bestående arbetstillfällen på Storsudret. Exemplet Heligholm Utveckling AB ger en mycket positiv bild av hur denna typ av aktiebolagsmodell kan fungera på ett hållbart och långsiktigt sätt . Bolaget har bland annat etablerat Gotlands enda Naturum på prästgården, och även ett informations- och utbild-ningscentrum om Östersjön har startats upp här.

SIDAN 6

Temaresa nr 5

TEXT OCH FOTO: Tina Thorsell

V i började vår resa vid Almedalen där vi fi ck en kort historiebeskrivning av ön innan vi klev på bus-sen och styrde mot Bro kyrka, en romansk kyrka från 1100-talet. Karaktäristiskt för romansk stil är de rundade formerna. Kyrkan byggdes om under

1200–1300-talen och då i lite mer spetsig, gotisk stil. Byggnaden går i lite rosa ton på grund av färg från rosa korallfossil. Inuti var kyrkan från början otroligt färgstark, men på 1700-talet omkalkades den till vitt . Bänkarna på vänster sida är något lägre än de högra och dett a beror på att kvinnor förr satt till vänster och män till höger.

Idag används kyrkan fl itigt till bland annat dop, men också till mer innovativa tillställningar. Tack vare kyrkans fantastiska akustik hålls oft a konserter här och på lördagar brukar kyrkans ungdomar hålla housemässa med DJ och rökmaskin. Som ett första steg får blivande konfi rmander delta i en pilgrimsvandring för att sedan övernatt a i kyrkan. Till jul ordnas det med långdans mellan kyrk-bänkarna. Här uppmuntras engagemang och man tycker det är vik-tigt att ge ungdomarna utrymme för kreativitet och innovationer.

Levande kyrka på landsbygden – om samarbete mellan socknar, människor och verksamheterGotland vimlar av kyrkor. Detta beror på att folket på ön var rika under medeltiden och det krävdes inte mer än att

några få familjer gick ihop för att bygga en kyrka. Därför ligger kyrkorna mycket tätt.

Idag fi nns 92 medeltida kyrkor som fortfarande används.

Eft er besöket i Bro kyrka styrde vi mot Lärbro, men på vägen dit stannade vi till vid Hångers Källa. Det är en hälsokälla vars vatt en sägs ha en föryngrande eff ekt. Givetvis drack jag och många andra en stor kopp i hopp om att en och annan ryn-ka skulle slätas ut, men mina barn på sju och ått a år ville absolut inte smaka.

Kyrkligt nytänkFramme i Lärbro bjöds vi på fi ka medan vi lyssnade till ky rkoherde Martina som berätt ade om den nyligen genomförda samman-slagningen av sju församlingar som numera bildar Norra Got-lands pastorat med hela 25 kyrkor varav 24 är från medeltiden. Sammanslagningen har inneburit mycket pusslande och mer bilkörning, men också fått positiva konsekvenser tack vare det utbyte och samarbete som fl er kollegor innebär.

Nyfödda barn inom pastoratet får ett 30 sekunders hembesök där en välkomstpåse innehållande information om dopet samt en pek-bibel, överlämnas. Dett a har bidragit till ett ökat antal dop. Därför har man även infört en ”konfa-kasse” till alla blivande konfi rman-der. Den innehåller nytt ig information om konfi rmationen, lite partyprylar samt en personlig hälsning och även den har tagits emot positivt bland invånarna.

Den tredje och sista kyrkan vi stannade till vid, var Othems kyrka som eft er sammanslagningen har blivit ett samlingsställe och en utgångspunkt för samtliga klockare och vaktmästare. Vår kyrkliga resa avrundades med en pilgrimsvandring light (endast två kilome-ter) innan vi hoppade på bussen för att åka tillbaka till Visby strand.

SIDAN 7

Någon säger att ”dit har jag velat åka ända sedan jag var liten och läste vitnosböckerna”. Stundtals känns besöken på gårdarna som att kliva in i miljöer tagna ur hästböcker för barn, men vi får också höra om slitet och det hårda arbetet bakom drömmarna.

”Hur kan en galen gotlänning tro man ska till VM med allt det här vatt net runtomkring?” Det är Maria Johansson från Marias hästeri, som även är vår guide under dagen, som ställt sig frågan. I en redan tuff bransch är utgångsläget på en ö ytt erligare en svårighet att övervinna.

Att hästbranschen är hård får vi erfara redan under resans första stopp på Visbytravet. Micke Cedergren är proff stränare inom travet och berätt ar både om en svår ekonomisk situation och om de påfrestningar arbetet innebär för kroppen. Resorna till tävlingar på fastlandet är tidskrävande och dyra, framförallt för att färjornas avgångstider inte matchar med när loppen går.

På Mannegårde driver Anna seminstation. Stona som tas emot är från Gotland, men fryst semin kommer från hela världen, något som ibland är problematiskt om transporten blir försenad. Stallet är ljust och luft igt med väl genomtänkta ytor. Anna är glad över att de byggde ordentlig från början. Trots att verksamheten går bra och de är nöjda med fj olårets resultat har Anna ett arbete vid sidan av för att få ihop ekonomin.

Temaresa nr 6

TEXT OCH FOTO: Linn Eriksson

Hästnäringen på Gotland: Från embryo till VM Temaresan tar sin början i ett gråmulet och regnigt Visby, men i luften ligger spänd förväntan. Det är framförallt

besöket på Lojsta hed det pratas om.

Fram mot lunch har solen kommit fram och Gotland visar upp sig från sin bästa sida. Under busstu-rerna berätt ar Maria om de andra hästverk-samheter som fi nns på Gotland och vad vi ser utanför fönstret. Buss-chauff ören Tore fl ikar in med fakta och historier och vi får höra det Gotländska bandet Smaklösa.

Westernridning på ÄnggårdeHos Lisa Lindgren på Änggårde kretsar verksamheten kring wes-ternhästarna och är den enda på Gotland som erbjuder mat, boende och ridning på samma ställe. På gården fi nns ett bed&breakfast och en restaurang med fullständiga rätt igheter där vi bjuds på fantas-tiskt god lunch innan bussen går mot Marias egen gård. Hästarna och VM-satsningen är i fokus, men verksamheten vilar på många fl er ben än så, något som hon demonstrerar med sitt russekipage.

Till sist når resan fram till Lojsta hed och det fi nns gott om tid att hälsa på hästarna innan de släpps ut på sommarbete. Vi återvänder till Visby med insikten att ön inte bara är omgivet av ett hav utan också att ”Gotland är som ett myllrande hav av hästar”.

”Hur kan en galen gotlänning tro man ska till VM med allt det här vatt net runtomkring?”

SIDAN 8

Temaresa nr 7

TEXT OCH FOTO: Ida-Maria Olofsson

V i får en härlig introduktion om Gotlands landskap och historia av vår guide som själv är skogsägare. Förväntan bland deltagarna är hög, delvis för att rese-närerna räknat med att det inte fi nns skog i sådan stor utsträckning på Gotland. ”Gotland är väl som Öland,

platt och omringat av enebuskar”.

Vårt första stopp blir i Fole. Här informeras vi om Gotlands nya biogasanläggning. Fole ligger i Gotlands norra inland och är till stor del en skogbeväxt slätt bygd. Biogasanläggningen startades 2009 av kyrkan, skogsägarföreningen och LRF. Richard Hansson kommer in i bussen för att informera om arbetet med anläggningen. De har håll-barhetsperspektiv och använder fl is och råvaror/rester från närom-rådet som bildas till biogas. Vi fortsätt er mot Krampbro där vi träff ar Göran Appelqvist som driver Österby Brädgård. Här får vi kliva av och se produktionen av gärdsgårdar. Vi tar en promenad genom en skog och kommer fram till en lanthandel där vi möts med fi ka.

Barbro Fohlin berätt ar om hur lanthandeln köptes av hennes för-äldrar och att de har nischat sig på garn. Det är många som pendlar mellan Visby och Slite som stannar till för att handla.

Skogsresan Vår resa börjar i ett historiskt Visby med gamla anrika byggnader, och vi kommer fara en bra bit för att ta oss ut till

Gotlands rika skogslandskap.

År 1992 var det en stor brand på Gotland i området Torsburgen, Kräklingbrobranden. Branden är norra Europas största brand hit-tills. Den tog med sig cirka 10 000 hektar skogsmark. Vi får ta del av hur arbetet eft er branden gått till och vad som ännu inte har fung-erat. Landskapet där branden ägde rum är torrt och det kommer att ta tid innan det växer skog här igen, men engagemanget har och är fortfarande stort bland befolkningen. Däremot har vissa områden blivit brandreservat och har besökts av arkeologer och forskare för undersökningar.

Snickeri med lokala råvarorVi får sedan hälsa på hos en gård en bit bort där sonen i gårdsfamil-jen har ett snickeri. Joel Persson driver snickeriet och hans ideal är att materialet till det han tillverkar ska komma från egen skog. Om han måste kan han tänka sig att sträcka sig över till grannsocknen.

Vi åker sedan vidare för en eft erlängtad lunch. Vi kommer till Östergarn och här är det musik, helt grillat lamm, ́ gotlandsdricku´ och de gotländska traditionella spelen som står på agendan. Runt omkring oss är allt väldigt grönt och vi befi nner oss mitt i ett gam-

malt änge. Gotlandsängarna är något utöver det vanliga och det är många som kämpar för att bevara dem. Vi promenerar igenom ett grönt, fi nt landskap med trevliga, från de norra delarna av landet, an-norlunda skogar.

Vårt sista besök på resan är i Sojde, där vi återigen möts med fi ka och drivna människor. I Sojde utvinner man tjära på gammalt traditionellt vis. Det är den äldre generationen som står för dett a projekt. Processen att utvinna tjära är speciell och här får man ta del av den och får mycket kunskap med sig. Att utvinna tjära på gammalt vis är nu förtiden ovanligt. På Gotland har man behållit dett a i kultursyft e, och att som resenär får ta del av dett a är något unikt.

Utöver alla dessa besök vi gjorde under resan så fi ck vi ta del av landskapet vi färdades igenom med buss. Vi fi ck höra allmän gotländsk historia, men även historia om skogen på Gotland. Vi fi ck besöka ett par av Gotlands omnämnda kyrkor och vi fi ck se den gotländska skogen vi inte trodde fanns. Vi tog del av hur man arbetar med skogen på Gotland, vem som äger skogen på Gotland samt hur man kan bruka skogen på ett hållbart och nytänkande vis.

SIDAN 9

Temaresa nr 8

TEXT OCH FOTO: Camilla Ståhl

Första stoppet på resan var museijärnvägen i Dalhem, där en historik över uppgång och fall av den gotländska järn-vägen drogs. Deltagarna fi ck även höra berätt elsen om hur Föreningen Gotlandståget skapades och deras inspi-rerande arbete med återuppbyggandet av järnvägarna på

Gotland. Sedan var det dags att kliva på dressinen som förde alla till Roma kungsgård, men också tillbaka i tiden till 1900-talets andra hälft , vilket fl era deltagare kände igen sig i.

Andra stoppet var Valls kyrka vars äldsta del är från 1200-talet. Just nu pågår en omfatt ande renovering av kyrkan. En viktig fråga gäl-lande just dett a och liknande fall i äldre bebyggelse, är energifrågan. Hur ska man arbeta för att motverka att byggnader inte förstörs? Dessa frågor har studerats och forskats kring på Uppsala Universi-tets campus Gotland.

Eft er Valls kyrka bar det av till Norrbys kulturreservat som ägs av Gotlands museum eft er att det testamenterades till museet av den sista ägaren. På gården bedrivs också praktisk undervisning i kul-turvård. Man arbetar utifrån att bevara gården såsom den såg ut när den sista ägaren samt hennes bröder bodde där. Eft er en intressant och lärorik rundtur inuti huset och på gården avnjöts en god lunch bestående av hamburgare vars bröd kom från bageriet i närheten.

Eft ersom interiören i Valls kyrka var under renovering gjordes ett besök i Garde kyrka på väg till sista stoppet hos Stefan Hause på

Att vårda landsbygdens äldre bebyggelse – för en levande kulturmiljöJust denna resa hade temat vård av äldre bebyggelse på landsbygden. Den lockade ett fl ertal medverkande och förde

dem ut på fl era intressanta delmål. Bussresan inleddes med en introduktion av anordnarna

av resan och en redogörelse av schemat för dagen.

Bjerges i Lau. Även här fi ck deltagarna ta del av den intressanta och lärorika histo-rian som fi nns kring äldre byggnader, nu om Stefan Hauses gård.

Gården har en lång histo-ria, med start i 1600-talet då gården kom till genom delning mellan syskon och fram till idag, även om det inte bedrivits någon jordbruksproduktion sedan 1950-talet. Trots det är gården och markerna runtomkring en mycket levande plats med många vackra växter och byggnader. Bostadshuset uppfördes från 1700-talet, och har renoverats på 1800-talet, under vilket århundrande resten av gårdens byggnader byggdes.

Resan avslutades med applåder från de nöjda deltagarna som alla fått lära sig någonting nytt om äldre bebyggelse eller fått återuppleva gamla minnen. Kort sagt skulle man kunna säga att resan gick som på räls.

SIDAN 10

Temaresa nr 9

TEXT: Viktor Vesterberg FOTO: Marek Jönsson

Lokala drycker som tillväxtfaktorResan med lokala drycker som tema samlade dryga tjugo deltagare. Första stoppet bjöd på gotlandsdricka, kaffe

och bulle vid ett vackert fi skeläge.

Däreft er besöktes en vinmakare som berätt ade om många olika aspekter av att driva företag på lands-bygden och om tillverkningen av både jästa och destillerade drycker. Under hela resan bjöd de två guiderna Marek och Sven på guidning av det

gotländska landskapet.

Vid det tredje stoppet bjöds på lunch som serverades i en bygdegård längs vägen. Resan gick vidare till det anrika sockerbru ket i Roma som idag i huvudsak rymmer whisky-tillverkning. Men det fi nns även andra företag som utnytjar lokalerna, bland andra Gotlands-snus. En mycket intressant och entusiasmerande guidning hölls av en av bussturens egna guider, Marek Jönsson.

Nästa stopp var Stafva gård, där vi pratade med människorna bakom Hallvede Musteri och Barlingbo Bryggeri. Vi fi ck också lite information om de andra producenter som delar lokaler med ovan-stående. Peter Brennwalld som driver Hallvede Musteri förevisade sitt mobila musteri och delade med sig av sina tankar om företa-

gande på landsbygden. Johny frånBarlingbo Bryggeri visade upp bryggeri-utrustning och “tap-room”. På allmän förfrågan ut-fördes även en uppvis-ning i den gotländska sporten rövkrok. Natur-ligtvis vann den gotländska guiden matchen.

Åsa Ringlöv, en av deltagarna, tyckte att resan visade upp genuin lokal produktion, att servicen var bra och att lunchen var god. Eva-Lisa Eriksson som också deltog, tyckte att det var intressant och givande med de olika bryggerier och liknande som besöktes.

SIDAN 11

Temaresa nr 10

TEXT OCH FOTO: Alma Larsson

Fiber – så gjorde vi på GotlandDet var ett gäng glada fi berentusiaster som gav sig iväg på en temaresa genom det vackra och

fi berfyllda gotländska landskapet.

Resans värdar och guider var Anne och Gunilla som både privat och i sina yrken arbetat med den gotländ-ska fi berutbyggnaden. Anne jobbar sedan 1995 som bredbandsansvarig på region Gotland och Gunilla på länsstyrelsens landsbygdsenhe t med bredband och

naturbete. Med på resan var också Tommy som varit med från start med fi berutbyggnaden och som deltagit i pilotprojektet Sockennät.

Första anhalten var fl ygplatsen utanför Visby, där de sista nyin-fl ugna deltagarna plockades upp. Däreft er tog bussen riktning mot Roma kungsgård. Väl framme guidades deltagarna till utomhus-scenen i Roma klosterruin och däreft er bjöds det på kaff e, macka och matnytt iga fakta om hur uppstarten av det snart färdigbyggda gotländska fi bernätet gått till. Det startade som ett pilotprojekt som fokuserade på två socknar, en i norr och en i söder. Därifrån har utbyggnaden spridit sig och snart fi nns fi ber över hela ön, bortsett från Visby och fyra socknar som ska vara klara i år.

Däreft er satt e fi berbussen riktning mot det kulturhistoriska Bungemuseet och mellanlandade vid en nod, som ser ut som en typ utav elskåp där fl era olika fi beranslutningar kopplas samman. Dett a var uppskatt at och för fl era en ny upplevelse. Lunchen serverades utomhus vid Bungemuseet och deltagarna fi ck ta sig en titt på både gotlandsfår och äldre byggnader.

Fiber i praktikenPå väg mot nästa anhalt, en faktisk fi beranläggningsplats, stan-nade bussen vid forskningsstationen Ar. Här fi ck deltagarna titt a på

anläggningen och dess fi beranslutning. Till-baka inne i bussen berätt ade Tommy från IP-Only om olika tekniker, svå-righeter och faktiska lösningar för att gräva ner fi berkabel och alla deltagare fi ck ta sig en titt på hur tekniken som placeras under mark ser ut. Framme vid anläggningsplatsen fi ck vi träff a de som jobbar med att bygga fi bernätet och ta ytt erligare en titt in i en färg-glad fi berkabel.

Eft ermiddagskaff et serverades vid rauken Jungfrun i Lickershamn.

Slutdestination och sista anhalt var Visby. På vägen dit presente-rades exempel på de möjligheter fi berutbyggnaden skapat. Ett av dessa är att gå danskurs hos en danslärare i Stockholm via Skype två gånger i veckan i Hejde bygdegård, ett annat är att sommargästerna kommer tidigare och stannar längre. Framme vid slutdestinatio-nen fi ck deltagarna ta sig en titt på hur en asfaltsväg kan se ut eft er att metoden micro trenching använts, ett smalt spår med mörkare asfalt döljer den nylagda fi berkabeln. Metoden är eff ektiv, skapar inga köer och påverkar bara en liten del av vägen.

SIDAN 12

Temaresa nr 11

TEXT: Jennifer Botos FOTO: Sara Sjöberg

Fårö – Bergmans fristad i utvecklingKnappt en timmes bussfärd tar det från Visby Strand till Fåröfärjan. Resans första stopp blir på Lansa Gård,

som drivs av familjen Gabrielsson. Gården har 200 djur.

Försäljningen avser främst får- och lammkött , andra deli-katesser samt skinnförsäljning som sker i gårdsbutiken. Slakten och förädlingen sker på gården. Slakteriet är Gotlands enda gårdsslakteri som byggdes till år 2014.

Färden går vidare genom det karga Fårölandskapet till Bergmancentret och Fårö Museum. Här möts vi av Kerstin Karlström som står välkomnande med nybryggt kaff e och karde-mummabullar. Kerstin berätt ar anekdoter kring Bergmans arbete och hans stora förälskelse i Fårö. Eft er introduktionen som sker i biografen går vi vidare till utställningen i Bergmancentret. Här kan man se arbetet och infl uenserna bakom Bergmans fi lmatiseringar, men även Bergmans nära relation till fåröborna och den ömsesidiga kärlek som fi nns mellan honom och invånarna.

Deltagaren Agneta Wiklund-Hedberg tycker att informationen på Bergmancentret var givande.

– Mycket fi na anekdoter berätt ade av Kerstin Karlström, om Bergman och fåröbornas nära relation till varandra. Upplägget var varierat, mycket positivt överraskande att vi fi ck en heltäckande bild av Fårö och Bergmancentret samt det gotländska lantbruket.

Bergmancentret och Fårö MuseumNästa stopp sker på galleri och butik Lauter på den vackra Bles-sellska Gården. Här fi nns glas-och keramikkonst tillverkade av konstnären Eva Darpö. Försäljningen sker i gårdens galleri som vi får ta oss en titt i.

Eft er besöket i galle-riet åker vi vidare till raukarna. Trots det småduggande regnet var upplevelsen mycket angenäm och en välbehövlig eft er-middagsfi ka serverades vid ankomst.

Det sista stoppet på Fårö blev lämpligt nog vid Fårö kyrkogård. Här besökte vi mäster-regissören Ingmar Bergmans och hans hustru Ingrid Bergmans gravplats. Denna kyrkogård omgavs av en otrolig havsutsikt och den pitt oreska Fårö kyrka som man når via den stora huvudvägen mellan Broa och Fårö Fyr.

SIDAN 13

Temaresa nr 12

TEXT: Johanna Blidfors BILD: Grym Sara Sjöberg

Entreprenörskap på landsbygden – möt några av Fårös starka kvinnor Tillsammans med guiden Kristina och hennes medhjälpare Sara lämnar en välfylld buss Visby hamn för

att besöka några av Fårös starka kvinnor.

Under resan mot Fårö inspireras vi av historien om Wilhelmina Skogh, en svensk entreprenörskvinna som var uppväxt på Fårö och verksam under den senare hälft en av 1800-talet och in på 1900-talet.

Första stoppet på vår resa blir bageriet Sylvis dött rar, som drivs av Lisa Blochmann och hennes syster Barbro. Bageriet är ett av Fårös mest välbesökta turistmål. Systrarna har drivit bageriet i 22 år och under säsongen sysselsätt er det cirka 25 ungdomar på Fårö, de fl esta från trakten. Lisa säger att genom att låta ungdomar som bor på Fårö jobba i bageriet så är det större chans att de fortsät-ter att bo på ön. Hon berätt ar vidare att utöver bageriet är hon också fritidspolitiker, har varit med och startat en förskola på Fårö, är engagerad i fl yktingmott agande och ser till att familjen är självför-sörjande på grönsaker. När det startades ett asylboende i Fårösund bestämde Lisa sig för att engagera sig genom att samla in kläder och saker som de som bor där behöver och har arrangerat utfl ykter för de asylsökande som bor i Fårösund. Eft er dett a inspirerande möte tar bussen sikte på Stora Gåsemora. Innan avfärd skall självklart klucku tei avhandlas, Sylvis dött rars nybakade kardemummabullar och en kopp kaff e fyller syft et mer än väl.

Mellan två stopp med starka fårökvinnor, får vi träff a en betydelse-full man. Per O Berling berätt ar om ”vägen fram till ett reningsverk” på Fårös reningsverk. Informationen och rundturen togs glatt emot.

Stora GåsemoraTredje stoppet på utfl ykten är Stora Gåsemora. Vi möts av Hanna Dagerås, Camilla Lundberg och Birgitt a du Rietz. Birgitt a är nit-tonde generationen på gården och den tidigare mjölkgården drivs numera som kursgård. Varje sommar arrangeras här konserter, ti-digare år har de haft artister som Bo Kaspers orkester, Lars Winner-bäck och Miriam Bryant. Hanna driver restaurangverksamhet på

Stora Gåsemora sedan 2013 och lagar sin mat på lokala råvaror. Hennes företag job-bar tillsammans med Birgitt as som fi xar mat till konferenser, bröllop och julbord. Camilla, till sist, hyr in sin tur-ridningsverk-samhet på Stora Gåsemora. Hon arrangerar turridning och bedriver lite avel sedan sex år tillbaks, har sex anställda och ett sjutt iotal islandshästar. De tre kvinnorna driver sina verksamheter parallellt med varandra och samarbetar så mycket som möjligt. För att transportera besökarna anlitar de det lokala Fårö Cab, vilket gynnar ytt erligare en lokal företagare på ön.

Nu är det dags för lunch och den serveras i Fårös bygdegård. Inne i bygdegården möts vi av dukade bord och doft en av lammfärsbiff ar med ramslökssås som smakar lika gott som det doft ar.

Mätt a och glada beger vi oss vidare till Bergmancenter. Vi möts av Kristina Karlsson som är ordförande i Bergmancenter och Bergmangårdarnas styrelser. År 2008 lades Fårö gamla skola ner och 2011 startades Bergmancenter upp i dessa lokaler. På centret bedrivs arbetet med att förvalta och förmedla arvet eft er Ingmar Bergman. Här blir det fi ka med kaff e, kaka och en chans att se Bergmanutställningen. Bussen fylls på nytt och resan hemåt tar vid. Ett sista mindre stopp görs vid kyrkogården där Ingmar Bergman ligger begravd tillsammans med sin fru Ingrid Bergman. Trött a, men mätt a glada och belåtna tackar deltagarna för en intressant och inspirerande temaresa med härliga applåder i bussen.

SIDAN 14

Temaresa nr 13

TEXT: Tove Lager FOTO: Anders Lindström

Närkar som samverkar – utvecklingsbolag i centrumVi möts av vår bussvärd som hjärtligt hälsar alla välkomna vid bussen. När vi lämnar ett regnigt Visby berättar han

om staden och dess historia. Vi kör en liten sväng i Visby innan vi åker vidare mot vårt

mål, När, där de boende kallas för Närkar.

När vi gör vårt första stopp har Visbys regn bytt s mot strålande solsken och blå himmel. Vi kör till en parkering som tycks ligga mitt ute på en äng och blir avsläppta för att promenera den sista biten över en bro.

På andra sidan bron ligger en mäktig amfi teater. När man sitt er i den har man utsikt över vatt net och några kor som kikar på oss över en gärdesgård. Sitt andes i själva amfi teatern får vi historien om hur am-fi teatern kom till berätt ad för oss av de lokala eldsjälar som såg till att hela bygden blev delaktig i byggandet, och det är tydligt att teatern utgjort en sammansvetsande kraft i bygden. Bland annat säger de att ”Det var egentligen inga problem att få folk att hjälpa till” och att det var en ”folkrörelse inom socknen”. Besöket på amfi teatern gjorde att man blev väldigt intresserad av att komma och se en föreställning och sälla sig till de totalt cirka 40 000 åskådare som teatern haft sedan 2005.

En av de mest intressanta aspekterna med teaterbygget är hur bygden tjänar på verksamheten trots att alla arbetar ideellt. De som besöker de olika showerna och teatrarna bor några nätt er i bygden och handlar i den lokala butiken.

Vi lämnar teatern imponerade över arbetet som gjorts och nöjda eft er gott fi ka. Nästa gång vi kliver av bussen är vi hos utvecklings-bolaget Virudden Utveckling AB. Då befi nner vi oss i den gamla skolbyggnaden som köptes 2008 av utvecklingsbolaget när skolan lades ned. Byggnaden används idag som företagshus och aktivi-

tetscentrum. Utveck-lingsbolaget har även varit engagerat i fl era projekt som bland annat att hålla stranden ren, starta ett gym och bygga nya lägenheter i det gamla församlingshemmet. Allt tillsammans med andra lokala föreningar.

Eft er att ha lärt oss om utvecklings-bolaget bjuds en panel av lokala aktörer upp på scenen. Bland annat deltar den lokala banken, golff öreningen och en representant för den lokala matbutiken. De svarar på frågor om sina respektive verksamheter och besöket avslutas med intressanta frågor och diskussioner.

Under dagen när jag vandrar omkring bland deltagarna hörs kom-mentarer som: ”Jag är så inspirerad” och ”Otroligt välorganiserat och professionellt”, och när jag frågar om vad de tar med sig från dagen är svaren bland annat att ”allt är möjligt, man har väldigt mycket makt i sin egen hand”. Många tyckte att Närkarnas mott o: ”Om ingen annan gör det så gör vi det själva” var väldigt imponeran-de. Resan var oerhört givande och inspirerande, likaväl som den var trevlig. Vi fi kade utomhus vid en fyr, hade solsken hela dagen, tog en promenad för att titt a på de nybyggda bostäderna och fi ck massor med spännande information berätt at för oss av vår bussvärd under tiden i bussen. Deltagarnas nöjdhet märks tydligt i slutet när alla som vi träff at under dagen blir avtackade i bussen innan hemfärd med entusiastiska applåder.

”Om ingen annan gör det så gör vi det

själva”

Bilden är fr ån ett annat tillfälle

SIDAN 15

Temaresa nr 14

TEXT OCH FOTO: Martina Nilsson

Fiske och vatt enbruk – fi skerinäringen en resurs på många sätt Det faller ett lätt duggregn när vi lämnar Visby för en resa om fi ske och vattenbruk. Allan Blom, husbehovsfi skare,

och en av våra värdar för dagen hälsar oss välkomna i bussens mikrofon. Han är kunnig inom många områden, inte

bara fi ske visar det sig under resan.

Kräklingbon och kräft odlaren Kjell Gustavsson är vår första anhalt. Vi passerar Roma, det har slutat regna och gula rapsfält lyser utanför fönstret. I en damm stor som en sjö odlar Kjell fl odkräft or sedan 1988. Gotland är det enda stället i Sverige utan kräft pest,

vilket gör det ypperligt för kräft odling. Odlingen är experimentell i många hänseenden.

– Det är ju roligt att prova, säger Kjell. Deltagarna ställer frågor av olika slag, och Kjell svarar engagerat. Innan vi åker v idare bjuder frun Eva på kräft röra.

Vid Syssne Fiskebutik blir vi bjudna på kaff e och kaka – klucku tei. Monica Nordin berätt ar om verksamheten. På sommaren kan man köpa rökt fi sk och äta på papperstallrikar vid träborden utanför. Året om säljer Monika bland annat klassisk gotländsk krydd- och lökströmming. Innan vi åker vidare titt ar vi in i det lilla fi skemuseet.

På väg mot Herviks fi skeläger titt ar solen fram, och vi åker ”den tjusige vägen” längs kusten. I juni blommar blåelden här. I Hervik träff ar vi bland annat Fred Klingvall som är båtentusiast i Öster-garn-Gammelgarns hembygdsförening. I ett båthus titt ar vi på Adolf Bratt , en räddningsbåt som hembygdsföreningen fi ck ta över då räddningsstationen i Hervik lades ned på 80-talet.

Eft er en snabb toalett paus är det dags för lunch.

– Eller middag säger vi, säger Allan som liksom många andra gotlän-ningar är noga med att hålla på det gotländska.

I Östergarns Prästänge har det dukats upp långbord och vi blir bjudna på gotlandsdrikku och helgrillat lamm. Eft er maten besöker vi Rodarve bygdegård. Här framför ladugården står gubbarna från Hervik vid en fi n gammal tremänning och provar ut de nya seglen i solen. ”Kungen av Hervik” byggdes 1899 och blir väl omhänderta-gen. Det blir vi med, det bjuds på kaff e och hembakt. På gården fi nns ett fi skemuseum i en liten bod, med noggrant uppställda fi skered-skap från svunna tider. En sjölejontand går runt i gruppen och vi väger den i handen. Den är tyngre än vi tror.

Sista stoppet – en gäddfabrikSista stoppet på resan är den gäddfabrik vi fi ck höra talas om redan under morgonen, och nu ska vi alltså få se den. Lasse Vallin leder oss runt Österby myr till in- och utsläppet. Gäddfabriken förbätt rar gäddornas möjligheter att överleva från yngel till vuxen, genom att optimera produktionen på naturlig väg. Lasse är mycket kunnig på området och arbetar för Sportfi skarna.

På vägen tillbaka är alla trött a, men nöjda.

– Det var bra, men inte riktigt vad jag hade tänkt mig, säger en av deltagarna, och menar att de många delar av historia som vi fått del av under dagen var oväntad, men mycket intressant.

Och chauff ören Ronny, han ska hem till sitt nyfödda föl.

SIDAN 16

Temaresa nr 15

TEXT OCH FOTO: Hanna Wickström

Konsthantverk – ett riktigt arbete?En tidig morgon i ett regndisigt Visby avgick en busslast med förväntansfulla deltagare för temaresan

”Konsthantverk – ett riktigt arbete?” Bussresan inleddes med en visning av ringmuren och

dess många historier återberättade av de tre resevärdarna.

Resan tog sig sedan vidare till mellersta Gotland och första stoppet var vid Niko Caspers Smedja i Stafva. Där välkomnades deltagarna med en varm eld brin-nande i smedjan och Nikos inspirerande berätt elser om sitt smide. I Smedjan tar fi gurer som drakar, äng-

lar och sniglar form, men även i bokens värld återfi nner man dessa fi gurer i en saga från Visby.

Eft er kaff e och bulle så gick resan vidare till Barbro Sandells tex-tilbutik i Norrlanda. Där mött es deltagarna av tyger tryckta med mönster från 1700-talet i olika färger och former. Här fi ck deltagar-na ta del av en spännande berätt else om både Barbros resa, men även resan som katt untryckaren Tobias Lang gjort, vilket resulterat i de mönster som Barbro trycker på dukar, gardiner, servett er med mera.

Glasblåsarshow med JennieEft er en händelserik och morgon så gick bussfärden vidare till glasstudion Big Pink i Norrlanda där vi mött es av Jennie Olofsson. Här fi ck deltagarna en riktig show där Jennie visade hur man blåste glas i olika former som till exempel en glasblomma i den varma och mysiga glasstudion. En god lunch gav ny energi till deltagarna under

Jennies skådespel med glaset. Under glasblåsningen berätt ade Jennie om glasblåseri och att starta företag som ung konsthantverkare på landsbygden.

Eft er besöket i studion gick turen vidare till Ulla Ahlbys butik i Viklau med leralster i olika former som exempel-vis svart lergods gjort från svartgodsbränning. Ute i trädgården fi ck vi först en fi kapaus med goda bakverk och sedan följde historien om hur Ulla började med att dreja och bränna svart lergods och hur hon gör ett pris för svensk-amerikanska handels-kammaren. .

Många tankar och utt ryck om hur det är att leva och verka som konsthantverkare på landsbygden har väckts hos deltagarna under denna resa. Nio timmars intressanta, ta nkeväckande och roliga besök resulterade i en Bus-batt le som alla klarade med bravur, med alla rätt . En prisutdelning med priser från de fyra konsthantver-karna delades ut till deltagarna i bussen. Temaresan avslutades med en rungande applåd i bussen för den fantastiskt välordnade och väl genomförda resa av resevärdarna.

”Där mött es deltagarna av tyger tryckta med mönster

fr ån 1700-talet…”

SIDAN 17

Temaresa nr 16

TEXT OCH FOTO: Ida Säfström

Helt enkelt en grön resa med energiResans tema är grön energi och det innebär allt från fl isbrännare till solceller och biogas. En funktionär

välkomnar oss och meddelar att utfl ykten förhoppningsvis ”inte bara kommer att lära oss om energi utan också

ge energi”.

Första stoppet är hos Gotland Grönt Centrum i Lövsta. Vi lär oss om deras sätt att arbeta som nav för många olika typer av verksamhet er och gör en rundvandring i området där företag och utbildningar med fokus på naturbruk och gröna näringar samsas om lokaler.

Andra stoppet blir i Vänge där vi bjuds på fi ka hos Ola och Annika Wiman som driver GOT Fire värmesystem. Ola berätt ar om sina erfarenheter som företagare, vikten av goda kontakter och innova-tion: ”Det dyker ständigt upp nya tankar om bätt re produkter”. Han menar att bioenergi är något som både kan gynna miljön och skapa många fasta jobb.

Eft er en påtår på kaff et gör vi en presentationsrunda som visar att de cirka 35 deltagarna kommer från många olika bakgrunder. Gemen-samt för många är intresset för just energifrågor och hållbarhets-frågor kopplat till landsbygd. Nya samtal sätt s igång på väg tillbaka bussen och sorlet tyder på att det fi nns mycket att prata om.

Våra tre funktionärer är antingen uppvuxna eller boende sen långt tillbaka på Gotland. Med stort engagemang sätt er de sin egen prägel på stunderna mellan våra stopp och inslagen tycks vara mycket uppskatt ade av resenärerna.

Kickan och Per visar oss sin gård i När där det fi nns möjlighet till boende och deltagande i olika typer av arrangemang som årligen lockar många besökare. På gården fi nns både veteranbilar och en elbil och vi pratar om möjligheten att kombinera nytt a med intresse och hobby. Per själv berätt ar om sin entusiasm runt energieff ektivi-sering och beskriver närmare solcellerna som täcker hela taket på en lada inklusive en nybyggd lokal för toalett er. På denna sida av ön, i sydost, skiner solen både oft a och just idag och vi bjuds på lunch, saff ranspudding och kaff e på ett trädäck precis vid Närkån där paret har cafélokal.

Resan fortsätt er ut till kusten där vi passerar vindkraft sverk medan vår busschauff ör berätt ar om dessa och planerna på att bygga nya snurror med högre kapacitet. Vi beger oss sedan norrut och gör vårt sista stopp vid en biogasanläggning i Bro där Rickard och Erik be-rätt ar om sitt sätt att ta vara på avfall från både hushåll och lantbruk för att omvandla det till energi.

Slutligen återvänder vi till Visby. Med nya bekantskaper, tankar och erfarenheter lämnar deltagarna bussen med varma tack och vänliga kommentarer. Nya kunskaper och möten tycks precis som fl is, sol, vind eller avfall kunna ge upphov till energi!

SIDAN 18

Temaresa nr 17

TEXT OCH FOTO: Jonatan Fogel

Natur och kultur som tillväxtmotorResan startade från Visby och gick söderut mot Mästerby. Under resans gång presenterades landskapets olika

karaktärer, funktioner och nyttjande, där vi började i skogslandskap och sedan kom ut på

slätterna med åker och ängar.

På Gotland tillämpas fortfarande gamla jordbruksmeto-der så som slått erängar, vilket resulterar i artrika miljöer med en god ekologisk status.

Första stoppet gjordes på Mästerby änge som är ett kulturlandskap vars form skapas av traditionella

brukningsmetoder för ängar. På Gotland är änge en varierad växtlighet i olika nivåer, vilket skiljer sig från fastlandets betydelse av äng där växtligheten oft ast är på en nivå. Till följd av bruknings-metoderna bibehålls en artrikedom och en jordbrukskultur. Mästerby änge är en populär sommaratt raktion med bland annat relativt nya hus som är byggda med gammal teknik, och utan spik – förutom i taket.

Däreft er gick färden vidare till Norrbys kulturreservat där vi bjöds på klukku tei, vilket är förmiddagsfi ka på gutamål. När klukku tei avnjutits bjöds vi på en presentation och rundvandring av gårdens historia och nuvarande funktion som museum för ett jordbruk från 1930–40-talet.

Resan gick vidare mot Gräne gård som är en av Gotlands största

äggproducenter, där vi möts av nykokt kajplökssoppa. Förutom ägg-produktionen har de restaurerat gårdens gamla kvarn till en sällskapsyta och pub med fi beranslutning. Utöver dett a har de startat en food truck där de tillagar omelett wraps på gårdens ägg, som vi fi ck avnjuta till lunch.

Tågresa i gammal stilNästa anhalt på resan var en resa i sig. Den utgjordes av en tågresa i gammal stil, på den restaurerade järnvägen mellan Roma och Hes-selby. Stationen i Roma är ett år gammal och utgörs av ett gammalt stationshus från Visby. Roma är en gammal knutpunkt för tåg på Gotland, där många tåg gick till sockerbruket i Roma. Järnvägen har varit i drift i två år och det har varit ett stort intresse med 15 000 sålda biljett er under 2015. För två år sedan när första tågen rullade så var det de första sedan 1960. Projektet att restaurera järnvägen är en inspirerande historia som kommit till stånd tack vare en stor portion lokalt engagemang och olika EU-bidrag. Vid slutstation Hesselby bjöds vi på otndag (gutamål) i form av en utsökt gotländsk pannkaka (saff ranspannkaka) med mullbärssylt och grädde.

Sista stoppet gjordes vid Roma klosters pastorat, eller även kallad Dalhems kyrka, vilket är Romas största kyrka. Vi fi ck en guidning om kyrkans historia och nuvarande aktiviteter.

SIDAN 19

Temaresa nr 18

TEXT OCH FOTO: Jennie Bergvall Lindström

Ullindustri 2020Med i bussen på denna utfl ykt var människor från landets alla håll och kanter – och från andra delar av Europa. Vi

resenärer hade alla olika erfarenhet och kunskap om dagens huvudämne, nämligen ull.

Det första stoppet var på den vackra lammgården Graute Gård i Hejnum som ägs av paret Jenny och Kjell Nilsson. Gården är känd för sina prisbelönta fårskinn som går under namnet silver curls. Eft er en fi kapaus i parets mysiga gårdscafé gavs tid och rum

för de nyfi kna resenärerna att ställa frågor och samtala kring allt från fårskötsel och ullkvalitet till mer etiska frågor så som djurhälsa och kött produktion i sin helhet.

Under bussresorna gavs matnytt ig och stundvis förbluff ande infor-mation om den svenska ullen, exempelvis det faktum att endast fyra procent av den ull som blir till, faktiskt tas tillvara. Dett a lade sedan grunden för det inspirerande mötet med paret Jenny Andersson och Hans Bulthuis som med sitt ulltvätt eri (som väntas öppna nu i dagarna) sett det som saknats på ullmarknaden idag och de möjlig-heter som faktiskt fi nns kring ullen som råvara. Potentiella använd-ningsområden som diskuterades var ull som isolering, i byggnads-material, som gödsel och till och med som plåster för brännskador.

Något som gör ulltvätt eriet ännu mer speciellt, förutom den kreativitet och det innovationstän-kande som här går att fi nna, är det faktum att det är det enda i sitt slag i hela Norden.

Ett mycket uppskatt at besök var även Gotlands Strumpfa-brik som ägs och drivs av Ulrika Ek. Här fi ck vi insyn i hur mycket som ska till innan en strumpa faktiskt blir en strumpa och varför en kvinna med en välbe-tald chefspost väljer att sadla om till textilkonstnär.

Väl tillbaka i Visby avslutades resan med ett besök till Barbro Lomakkas studio där hon berätt ade om hur hon arbetar för att skapa eft erfrågan på ullen genom att använda det som material i produkter för off entlig miljö.

Med mycket mer kunskap, nya tankar och förhoppningar gick se-dan de mycket nöjda, glada, mätt a och totalt utmatt ade deltagarna hem till respektive hotell för en stunds vila innan kvällens upptåg. Personligen kände jag mig uppfylld av beundran och en ännu större nyfi kenhet för de färgstarka, modiga och kreativa företagare vi träff at under dagen. Med inspirerande människor som dessa kan en landsbygd inte kallas för något annat än rik och levande.

SIDAN 20

Temaresa nr 21

TEXT OCH FOTO: Linn Appelgren

Turism skapar arbete året runt – men hur gör man på vintern?Den här temaresan handlade om turism och hur man kan skapa arbete året runt, en fråga som kan vara något

av en utmaning på en ö där största delen av besöksnäringen koncentreras under

sommarhalvåret.

V id lunchtid hoppade vi in i bussen och begav oss iväg mot vår första anhalt. Reseledare för dagen var Katarina Krusell och Maria Larsson som berätt ade allsköns anekdoter och fascinerande gotländsk historia.

Första stoppet var Krusmyntagården, en örtt rädgård, vackert belä-gen vid havet. Krusmyntagården producerar och säljer kryddor och kryddblandningar. Eft er en presentation av gården och dess historia avnjöt vi en god lunch i restaurangen och strosade runt i örtagården innan det var dags att fara vidare. Strax innan klockan två anlände vi till Tjäuls gård. Där mött e vi Berra Magnusson som visade runt på gården och berätt ade om sin verksamhet. På Tjäuls gård driver Berra och hans fru Ulrika Pett ersson hotell, de arrangerar musik-evenemang och äventyrsresor samt älskar hästkraft er av alla slag. På gården fi nns såväl hästar som motorcyklar och alla är en del av verksamheten.

Lampor och delikatesserVårt nästa stopp var Tempo i Stenkyrka, en aff är som startats på initiativ av engagerade i bygden. Vi mött e Micke Erixon, en av eld-själarna bakom aff ären som berätt ade om hur idéen till aff ären vuxit fram och vilka utmaningar och möjligheter de stött e på när de för-verkligade den. Eft er en god fi ka hoppade vi återigen in i bussen och åkte vidare mot Väskinde där vi mött e Jonas Kling och Jane Odell

som drivit lampfabrik på Gotland sedan 25 år tillbaka. Vi kikade på de vackra lamporna och sedan promenerade vi bort längs vägen till vårt sista stopp – Gotlands delikatesser. Ludwig Balassa och Arla Löthberg startade företaget 2010 då de ville satsa på delikatesser utan till-satser. Vi fi ck provsmaka många godsaker och många passade på att köpa med sig lite gott hem.

Eft er en intressant och lärorik eft ermiddag var det dags att bege sig tillbaka. Vi hoppade på bussen och kom tillbaka till Visby strax innan klockan fem. Besöken var inspirerande och gav mersmak. Dock saknades förslag på hur man som företagare kan skapa arbete hela året. Gotland är en ö med speciella förutsätt ningar. Den inten-siva besöksnäringen under sommarhalvåret genererar inkomster som gör att företagen kan livnära sig året runt, trots kraft ig nedgång i omsätt ningen under vinterhalvåret. Denna förutsätt ning är inte en självklarhet i andra landsbygdsområden och där krävs andra strategier för att klara sig även på vintern.

SIDAN 21

helasverige.se

info@helasverige.se

#helasverigeskaleva

Facebook.com/HelaSverige

Twitter.com/HelaSverige

Instagram.com/helasverigeskaleva#

Stortorget 7, 111 29 Stockholm