Om mentorskap, mnesfokus och skolutveckling p Toltorpsskolan!!Syfte!Inledningsvis var syftet med projektet att f en samsyn runt eleven och skapa en rd trd i de olika mnena p skolan, och inom de skapande verksamheterna p fritids. Som en fljd av detta ville vi ocks utveckla och renodla vr kommunikationsplattform; Unikum. Mlsttningen var att skapa en gemensam organisation, dr eleven var i centrum.!Att den enskilda skolan r tydlig i frga om ml, innehll och arbetsformer r en frutsttning fr elevers och vrdnadshavares rtt till inflytande och pverkan (Lgr 11)!!

Under processens gng har dremot syftet med projektet delvis frndrats. Det blev agilt! Genom olika tillflligheter s har vi idag en ny organisationsmodell dr mentorskapet r i fokus, vilket ocks har blivit projektets fokus. Fortfarande r dock eleven i centrum och mlsttningen r att skapa en likvrdig skola dr varje elev utvecklas efter sina frutsttningar och samtidigt stimuleras att anvnda hela sin frmga (Lgr 11).!!Toltorpsskolan!Skolan r en F- 5 skola med 281 elever. Skolan r tvparallellig skola med tv klasser/rskurs. Den ligger i ett natursknt villaomrde som grnsar till Gteborg. Skolan har nyligen ftt mnga av sina lokaler renoverade vilket har gynnat lrmiljn och infrandet av mentorskapet p skolan.!Alla elever p skolan har var sin iPad och alla klassrum frn k 1-5 r utrustade med en Smartboard.!!Bakgrund!Kravet p lrarbehrighet kommer f till fljd att den traditionella organisationsmodellen med klassfrestndarskapet mste frndras. Det r skolans skyldighet att, frn och med r 2015, enbart ha legitimerade lrare. Eller s kan man se att det r elevernas rttighet att f bli undervisade av behriga lrare med rtt mneskompetens. D det r ytterst ovanligt att dagens lrare har en sdan bredd i sin behrighet att de ensamma kan ansvara fr alla mnen i en klass blir skolan tvungen att frndra sin organisationsmodell.!

Redan hsten 2014 gjordes en organisationfrndring dr lrarbehrigheten kom i fokus dremot behll vi fortfarande klassfrestndarskapet. Oftast var organisationen sdan att man som klassfrestndare hade sin huvudsakliga undervisning i sin klass men att man ven undervisade i ngot mne i sin mnesbehrighet i parallellklassen. Dessutom var en tredje lrare kopplad till klasserna som delade sin tjnst mellan parallellklasserna. Huvudansvaret fr klassen lg dock fortfarande p klassfrestndaren.!En frdel med detta arbetsstt blev att man sparade planeringstid d man undervisade fler elever, men i frre mnen. Det medfrde att lrarna i strre utstrckning blev mneslrare, vilket i sin tur synliggjorde behovet av att skapa en strre samsyn runt mnena. Drav fokus p mnesgrupperna.!!Under vrterminen 2014 blev det emellertid tydligt att organisationen behvde frndras ytterligare. Dels blev arbetsbelastningen inom arbetslaget ngot snedfrdelad s lnge klassfrestndarskapet fortfarande fanns kvar, dels uppstod behovet av ett gemensamt frhllningsstt runt eleven. Om alla elever ska f mjlighet att mtas utifrn sina individuella frutsttningar s behvs ett kollektivt lagarbete. Drmed uppstod behovet av en ny organisationsmodell; mentorskapet.!!!Genomfrande av mentorskapet!I slutet av vrterminen bestmdes den nya organisationsmodellen dr tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No, lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven i varandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass. !Man har tillsammans i arbetslaget ett gemensamt ansvar fr hela elevgruppen i en rskurs men lrarna har ett srskilt ansvar som mentor fr en tredjedel av eleverna. Varje vecka finns ocks mentorstid inlagd p schemat d man kan utnyttja tiden fr att fokusera p just sina mentorselever. Mentorn hller kontakten med hemmet med sina mentorselever och hller ocks i utvecklingssamtalet fr dessa elever.!!I samband med skolstarten genomgick skolan en vergripande renovering fr k 3-5 vilket utvecklade lrmiljn och mjliggjorde fler rum i rummet. Detta gav goda frutsttningar fr mentorskapet och det kollegiala lrandet i en ny studiemilj.!!Delaktighet, IKT och olikheten r normen!Parallellt med mentorskapet har vi ocks drivit en process med att utveckla delaktigheten p skolan. En del personalfrndringar medfrde en viss turbulens bland personalgruppen i slutet av vren 2014, det gjorde att det blev ndvndigt att utveckla samarbetet och f en strre delaktighet p skolan.!Skolstarten brjade med att vi deltog p ett seminarie om konflikthantering i grupper utifrn FIRO-modellen samt att vi diskuterade begreppen kommunikation, globalisering och delaktighet. !!Vi kom bl.a gemensamt fram till ett beslut om att bara anvnda Unikum som digital kommunikationskanal dels mellan vrdnadshavarna, eleverna och skolan, dels inom skolan. Genom att alla anvnder samma lrplattform s gynnas ocks mjligheten till en kad delaktighet fr personalen. Men framfrallt ger det mjlighet till en kad likvrdighet fr eleven d vi inom Unikum kommunicerar p samma sprk.!!!

En annan faktor som kade knslan av delaktighet var matematiklyftet. Genom matematiklyftet fr lrarna mjlighet att trffas och utveckla det kollegiala lrandet inom verksamheten. D en majoritet av lrarna har matematikbehrighet s innebr det ocks att en majoritet av lrarna mts p matematiklyftet. !!Ytterligare en faktor r Kina-projektet. Skolan deltar under lsret 2015 i ett Atlas-projekt i samarbete med Jinan, Kina. Fr att projekt skulle f genomslag och genomsyra hela verksamheten s beslutades att vi skulle ta med minst en lrare/arbetslag. Det har samtidigt ocks kat knslan av samhrighet och delaktighet. !!Mentorskapet som organisation skapar ocks goda frutsttningar fr kad delaktighet bland personalen d man numera har delat helhetsansvar fr elevgruppen. Nr man inte lngre har tv klassfrestndare och en extra-lrare utan en organisation dr varje mentor r lika viktig och lika betydelsefull fr elevgruppen s har varje mentor ocks lika stort inflytande och lika stort ansvar fr undervisningen. !Det ger en strre delaktighet fr alla.!!!Processgrupperna och mneslagsledarna!Processgrupperna utgick frn brjan frn mneslagsledarna som genom processledartrffarna p Torrekulla skulle f verktyg fr att utveckla mnesgrupperna. !!D projektet tog en annan (agil) vndning med fokus p mentorskapet s blev inte lngre processledarnas roll s betydelsefull. Dessutom s frndrades personalgruppen vilket fick till fljd att flera av dem som var processledare inte lngre var aktuella som mneslagsledare. Drfr blev tyvrr inte processledarnas roll riktigt s som det var tnkt. !!Nu nr mentorskapsmodellen har implementerats p skolan s knns det terigen viktigt att f en samsyn runt mnena, drfr har vi nu skapat en ny organisationsmodell med delvis nya mneslagsledare.!

!Det r dock viktigt att ppeka att processgrupperna nd inte varit frgves, eftersom trffarna p Torrekulla har gett inspiration som utvecklat det kollegiala lrandet och mentorskapet p Toltorpsskolan.!!!Det systematiska kvalitetsarbetet!Under projektets gng har vi dokumenterat vra lrdomar p skolbloggen; skolutvecklingtoltorp.wordpress.com . Vi har ven genomfrt en enkt som delvis finns publicerad p bloggen. En viktig frga var s klart om hur man ser p mentorskapet. Och till vr gldje r resultatet verlag bra. Ngot som dock tydliggjordes var svrigheten att gra fritidshemmen och frskoleklassen delaktiga i projektet. !

Nr vi diskuterat och arbetat med begreppen kommunikation och delaktighet har vi utgtt frn fljande modell:!

Resultatet gllande utvecklingsomrden nr det gller delaktigheten p skolan kan illustreras i fljande modell:!

!!!Vi har ven gjort ngra intervjuer med eleverna angende mentorskapet och fick fljande respons:!!"Det r bra fr man har olika lrare som r bra p olika saker"!!!"Det bsta r att ven om alla lrare r bra, s undervisar de p olika stt och d trttnar man inte s ltt"!!"Jag tycker det r sknt med en mentor som man vet att man kan g till om man vill prata om ngot"!!"Den enda nackdelen jag kan komma p r att mentorn inte riktigt kan bertta p utvecklingssamtalen hur det gr fr mig i de andra mnena, eftersom mentorn mest knner till hur det gr fr mig i sitt mne"!!"Om en lrare r sjuk eller borta och man kommer i brk med ngon i klassen p rasten, d kan man g och bertta det fr de andra mentorerna. Och d knner de oss och frstr vad som r problemet och kan hjlpa. Till skillnad frn en vikarie som inte fattar nt"!!"Det blir liksom lite annorlunda under dagen d man mter nya lrare s man trttnar inte s ltt"!!"Det knns som om man fr lrare som alla tycker att just sina mnen r de roligaste och d blir lektionerna roligare"!!!"Allts, om man har samma lrare en hel dag, eller hel vecka s fr man ju ont i ronen av att bara hra en enda rst!

Lrdomar och utvecklingsomrden!Mentorskapet r som organisationsmodell fortfarande p bebisstadiet. Vi har arbetat knappt tre mnader med denna organisation, drfr r det fortfarande svrt att se effekterna av arbetssttet. Ngot som vi dock redan har upplevt r vikten av att implementera modellen i hela personalgruppen. Samarbetet inom arbetslaget blir n viktigare, liksom vilket frhllningsstt man har till varandra som mentorer. Lrarna r inte lngre ensamma kaptener i sitt klassrum. Det r ocks viktigt att man talar med en rst! mot svl vrdnadshavare som elever. Om man som pedagog tror p organisationen, tror ocks eleverna p den, liksom vrdnashavarna.!!Ett annat viktigt utvecklingsomrde r hur vi ska inkludera fritids i organisationen med mentorskap. Trots att ven deras organisation frndrats d de alla idag arbetar runt samma elevgrupp hela dagen s knner sig inte de lika delaktiga i organisationen.!!

Det finns en nskan om att lrare och fritidspedagoger tillsammans under t.ex en studiedag skulle kunna f mjlighet att diskutera elevgruppen och d fokusera p bde elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling. Detta r ocks ngot som efterfrgats av eleverna. De vill i strre utstrckning f en samlad bild av sin kunskapsutveckling. !!Det synliggr ocks vikten av att ha en samsyn runt bedmningen av eleven, drfr har det ter igen blivit aktuellt att utveckla mnesgrupperna och bedmningsverktygen i Unikum. En konsekvens av detta r att vi startat en IKT-grupp p skolan som har som ansvar att utveckla anvndandet av vra digitala verktyg och Unikum.!!Positiva effekter av mentorskapet!Konkreta effekter av mentorskapet r att vi denna termin har frre krnkningar och en upplevd knsla av strre trygghet i arbetslagen. Mnga lrare r vervgande positiva till

mentorskapet som organisationsmodell. Dels har arbetsbrdan blivit jmnare och mer rttvis, dels kan pedagogen frdjupa sig inom sina mnen d man undervisar i frre mnen. Det i sin tur gr att lektionerna blir mer lustfyllda fr eleven. Ytterligare en konsekvens r att det skapar en strre variation i undervisningen, vilket ocks upplevs positivt av mnga elever. !!!Hjer mentorskapet elevernas mluppfyllelse?!Om man lser Skolinspektionens rapport: Framgng i undervisningen - en sammanstllning av forskningsresultat som std fr granskning p vetenskaplig grund i skolan s kan vi se att det finns intressanta belgg fr att mentorskapet faktiskt hjer elevernas mluppfyllelse.!

!Mentorskapet innebr att eleverna har tre lrare vilket ger strre frutsttningar att sedd av minst en pedagog vilket gynnar mjligheten till goda relationer. !Goda relationer mellan lrare och elever och hga frvntningar frn lrarens sida p samtliga elever har visat sig ha pvisbar betydelse i detta sammanhang.!Det r ocks ngot som eleverna lyfter: "Jag tycker det r sknt med en mentor som man vet att man kan g till om man vill prata om ngot!!Mentorskapet medfr ocks att man som lrare kan fokusera p frre mnen vilket ger ett strre djup och bredd i mnet.! Framgngsrika lrare har goda mneskunskaper och god didaktisk kompetens och frmga att balansera dessa s att de skapar ett sammanhang och en rd trd fr elevernas lrande visar forskningen.!Och som eleverna ppekar: "Det knns som om man fr lrare som alla tycker att just sina mnen r de roligaste och d blir lektionerna roligare.!!Mentorskapet ger mjlighet fr lraren att frdjupa sig inom sina mnen och att skapa en varierad undervisning:!I forskningen om lrares yrkesutvande framhlls att genom en omfattande och rik undervisningsrepertoar och en frmga att variera och anpassa undervisningens form och innehll till skilda kontexter och elevernas olika frutsttningar lggs grunden fr att eleverna ska uppn goda resultat.!Och som en elev sa: "Det bsta r att ven om alla lrare r bra, s undervisar de p olika stt och d trttnar man inte s ltt.!!nnu en aspekt av mentorskapet r de gynnsamma effekterna av det kollegiala lrandet d man dels r inne p varandras lektioner, dels r fler som samverkar runt en gemensam elevgrupp. Samverkan mellan lrare har ocks visat sig vara en faktor av vikt. Betydelsen har lyfts fram av professionella lrare med hga frvntningar p varandra, som tillsammans reflekterar ver sitt arbete.!

!Mentorskapet har ocks gjort att man kan arbeta med individualisering och inkludering p ett helt annat stt d man numera r tre lrare som ser eleverna. Det ger en strre helhetssyn p eleven och medfr att man kan p ett enkelt stt kan organisera undervisningen s att en lrare kan undervisa en mindre grupp som behver extra std medan den andra lraren undervisar den strre gruppen. Hr r lraren en resurs fr eleven. Eller som Kerstin Gransson skriver p Skolverket (http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/inkluderande-skola-1.173803): !!Skolan ska knnetecknas av en demokratisk gemenskap, dr alla elever r delaktiga, en milj dr elever har mjlighet att utvecklas och lra sig och dr olikheter ses som en tillgng.!!Hur vi vill utveckla mentorskapet p Toltorpsskolan!Som vi tidigare nmnt r det viktigt att inkludera fritidsverksamheten i vr organisationsmodell. Vi vill ocks gra en systematiks kvalitetsutvrdering bland elever och vrdnadshavare fr att ta till vara p deras tankar och sikter om mentorskapet. Det blir ocks ett redskap fr hur vi kan strka vr organisation och undervisning. !Vi kommer ocks att utforska nya stt att anvnda vra digitala lromedel. !Till vren kommer vi dessutom att ter igen att stta fokus p mneslagen och dra nytta av varandras kompetenser fr att utveckla det kollegiala lrandet. P s stt kommer vi frstrka samsynen och den kade likvrdigheten p enheten.!!Toltorpsskolans vision:!Globalisering, hllbar utveckling och olikheten r normen!Redan innan projektet arbetade vi med hllbar utveckling och globalisering. Som jag tidigare har nmnt s har infrandet av mentorskapet mjliggjort att frutsttningarna r synnerligen goda fr att t.ex globaliseringsprojektet med Kina ska kunna genomsyra hela verksamheten under detta lsr. !!Hllbar utveckling handlar om ekonomisk, ekologisk och social hllbarhet. Mentorskapet handlar tminstone om ekonomisk och social hllbarhet i en organisation. !Medan forskningen pekar ut ngra specifika kompetenser hos lraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krvs ocks en organisation som skapar tydlighet och struktur och dr det finns kollegiala samtal om ml, vrderingar och bedmning av resultat som rektor driver. (Skolinspektionen, 2010)!!Begreppet olikheten r normen r numera ett vedertaget begrepp p skolan. Innebrden i begreppet handlar om likvrdighet och att synliggra varandras likheter och olikheter. Och att hnsyn ska tas till elevernas frutsttningar och behov (Lgr 11). Mentorskapet har p riktigt medfrt att vi anvnder varandra som resurs fr att mta individens behov. Genom att vara flera pedagoger i arbetslaget r vi fler som ser och mter eleven efter elevens individuella frutsttningar. D vi ofta r tv lrare i en klass finns mjligheten att ge elever srskilt std, dels fr de elever som av olika anledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen, dels fr de elever som behver stimulans fr att utveckla hela sin frmga (Lgr 11). Genom mentorskapet r lrare och fritidspedagoger varandras resurser i klassrummet. Det gynnar eleven.!

!!!!!!!!!!