MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN

2007:15 ISSN 1654-0247

Trender i ämnesval hos magisteruppsatser inom kunskapsorganisation 1995-2005

En innehållsanalys

CHARLOTTA GYLLSTRÖM

© Charlotta Gyllström Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats

– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

2

Svensk titel: Trender i ämnesval hos magisteruppsatser inom kunskapsorganisation 1995-2005 : en innehållsanalys

Engelsk titel: Subject trends in Swedish knowledge organization master theses

published between 1995-2005: a content analysis Författare: Charlotta Gyllström Kollegium: 2 Färdigställt: 2007 Handledare: Jan Buse Abstract: The aim of this study is to establish whether there are any specific

trends in master theses concerning knowledge organization. To identify the past and current trends a method of content

analysis has been applied to 110 theses over a time period of ten years. The results of this study show that there is an increasing interest in subjects concerning for example the evaluation of retrieval effectiveness in search engines on the Internet. A subject which was popular in the late 1990:s was information technology and its different applications. This subject has since that time decreased in popularity. The dominating area of study during the studied time period is classification research, which has received a relatively constant interest during the time period as a whole.

Nyckelord: kunskapsorganisation, trender, ämnesval, innehållsanalys

3

Innehållsförteckning

1 Inledning och problemformulering .................................................... 5

1.2 Syfte, frågeställningar och avgränsningar ........................................................................ 5 1.2.1 Syfte .......................................................................................................................... 5 1.2.2 Frågeställningar ......................................................................................................... 6 1.2.3 Avgränsningar ........................................................................................................... 6

1.3 Disposition ....................................................................................................................... 7 2 Tidigare forskning.............................................................................. 7 3 Teoretisk bakgrund............................................................................. 9

3.1 Vad är biblioteks- och informationsvetenskap? Ämnets etablering och utveckling i Sverige.................................................................................................................................... 9 3.2 B& I:s historiska utveckling.......................................................................................... 10 3.3 Vad är KO - kunskapsorganisation?............................................................................... 11 3.4 Ämnesområden inom KO.............................................................................................. 14 3.5 KO och vetenskapsteori ................................................................................................. 14

4 Material och metod .......................................................................... 15 4.1 Material .......................................................................................................................... 15 4.2 Metod ............................................................................................................................. 16

5 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom KO...................... 18

5.1 År 1995........................................................................................................................... 18 5.1.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1995 ... 18

5.2 År 1997........................................................................................................................... 18 5.2.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1997 ... 19 5.2.2 Sammanställning av resultat för år 1997................................................................. 20

5.3 År 1999........................................................................................................................... 21 5.3.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1999 ... 21 5.3.2 Sammanställning av resultat för år 1999................................................................. 23

5.4 År 2001........................................................................................................................... 24 5.4.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2001 ... 24 5.4.2 Sammanställning av resultat för år 2001................................................................. 26

5.5 År 2003........................................................................................................................... 27 5.5.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2003 ... 27 5.5.2 Sammanställning av resultat för år 2003:................................................................ 30

5.6 År 2005........................................................................................................................... 31 5.6.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2005 ... 32 5.6.2 Sammanställning av resultat för år 2005................................................................. 35

6 Resultat ............................................................................................. 37

6.1 Sammanfattning: Dominerande ämnesområden inom kunskapsorganisation ............... 39 6.1.1 De mest förekommande ämnesvalen under den undersökta tidsperioden 1995-2005: utveckling över tid............................................................................................................ 41 6.1.2 De mest populära ämnesvalen totalt sett under tidsperioden .................................. 44

4

7 Diskussion ........................................................................................ 45 7.1 Vilka ämnesområden är dominerande i magisteruppsatser inom kunskapsorganisation under tidsperioden 1995 – 2005? ......................................................................................... 45 7.2 Vilka eventuella trender kan urskiljas ifråga om ämnesval?.......................................... 46 7.3 Vilka ämnen har ökat/minskat i popularitet under den aktuella tidsperioden och vad kan vara orsaken till eventuella förändringar? ............................................................................ 47

8 Sammanfattning ............................................................................... 48 Källförteckning.................................................................................... 49 BILAGA: alfabetisk lista över analyserade titlar ............................... 51

5

1 Inledning och problemformulering Kunskapsorganisation är en central del av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Kunskapsorganisation, eller KO som ämnesområdet brukar benämnas, handlar om hur man på bästa sätt kan representera och organisera information så att denna kan återfinnas. Kunskapsorganisation innefattar bland annat katalogisering, indexering och klassifikation, men även informationssökning och informationsåtervinning. Den tekniska utvecklingen under framför allt tiden efter 1990, då Internet slog igenom, har förändrat mycket av förutsättningarna för forskning inom kunskapsorganisation. Jag tycker därför att det skulle vara av intresse att undersöka hur forskningen inom kunskapsorganisation ser ut idag, och vilka ämnesområden som är dominerande på magisternivå. Min undersökning är en så kallad metastudie över magisteruppsatser som publicerats mellan åren 1995-2005. Mitt huvudsakliga syfte är att säga någonting om de trender som råder inom kunskapsorganisationsforskningen på magisternivå, främst ifråga om ämnesval. Eftersom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap är ett relativt ungt akademiskt ämne och forskningen därmed är ganska ny, kan det vara av intresse att se vilka trender som råder på akademisk grundnivå idag, för att förhoppningsvis kunna säga någonting om i vilken riktning forskningen inom kunskapsorganisation är på väg. Avsikten med studien är att få en överblick över KO:s profil i magisterarbeten vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan. 1.2 Syfte, frågeställningar och avgränsningar Nedan presenteras syftet med studien och de frågeställningar som jag har valt. Jag kommer även att förklara hur jag har valt att avgränsa min undersökning. Därefter följer en disposition över hur uppsatsen är upplagd. 1.2.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en karakteristik av kunskapsorganisationsforskningen på magisternivå genom att analysera ämnesval hos magisteruppsatser publicerade mellan åren 1995-2005.

6

1.2.2 Frågeställningar

• Vilka ämnesområden är dominerande i magisteruppsatser inom kunskapsorganisation under tidsperioden 1995-2005?

• Vilka eventuella trender kan urskiljas ifråga om ämnesval? • Vilka ämnen har ökat/minskat i popularitet under den aktuella tidsperioden och vad

kan vara orsaken till eventuella förändringar?

1.2.3 Avgränsningar För att se vilka trender som finns inom kunskapsorganisationsforskningen är det lämpligt att studera magisteruppsatser, som ofta är trendkänsliga och gärna introducerar nya ämnen till framtida forskning. Jag har valt att inte ta med forskningsartiklar och avhandlingar i min studie. Anledningen är att det ännu inte publicerats tillräckligt många doktorsavhandlingar i ämnet för att man ska kunna dra några slutsatser om tendenser ifråga om ämnesval. Resultatet skulle därför kunna bli missvisande. Jag skulle ha kunnat välja att inkludera tidskriftsartiklar i min studie, men undersökningen skulle då ha kunnat bli alltför omfattande. Jag har valt att endast studera magisteruppsatser som publicerats vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, för att begränsa antalet uppsatser. Jag har endast undersökt de uppsatser som hör till kollegium två; kunskapsorganisation, samt de uppsatser som bedömts falla inom ämnesområdet kunskapsorganisation, då uppgift om kollegietillhörighet saknats. Avgränsning i tid: Jag har valt att undersöka åren 1995-2005. Anledningen är att jag vill se vilken utveckling som skett under den valda tidsperioden mot bakgrund av den allmänna tekniska utvecklingen. Orsaken till att jag har valt att börja studien med år 1995 är att det är första året som magisteruppsatser publiceras vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, då magisterutbildningen just hade införts vid denna tidpunkt.

7

1.3 Disposition Den här studien inleds med ett avsnitt som behandlar tidigare forskning inom området. Därefter följer en teoretisk bakgrund där biblioteks- och informationsvetenskapens utveckling presenteras. Sedan följer en genomgång av de olika delar som tillsammans utgör delområdet kunskapsorganisation, samt en presentation av ämnets historiska utveckling. Jag kommer även att diskutera kunskapsorganisation och vetenskapsteori. Sedan följer en presentation av det material som ingår i studien och den metod som jag har valt att använda. Därefter följer den huvudsakliga undersökningen och analysen av dokumenten, i vilken jag tilldelar varje dokument en ämneskategori. Resultatet av analysen kommer att åskådliggöras med diagram för att underlätta förståelsen av materialet. I det avslutande diskussionsavsnittet kommer jag att besvara mina inledande frågeställningar och redovisa mina slutsatser. 2 Tidigare forskning Maj Klassons undersökning om biblioteksforskning i Sverige från 1990 behandlar forskningen i Sverige under åren 1900-1988.1 Resultaten av undersökningen visar att forskning om B&I-tjänster är det största ämnesområdet. På andra plats kommer forskning om informationsanskaffning /informationssökning (information seeking). Till den här kategorin hör användarstudier. Forskningsområdet lagring och återvinning (storage and retrieval) ligger på fjärde plats i materialet. Metoden som använts i undersökningen är innehållsanalys. En liknande finsk undersökning har gjorts över biblioteksforskningen. Kalervo Järvelin och Pertti Vakkari har undersökt vetenskapliga artiklar som publicerats under åren 1965-1985. Enligt författarna är de mest slående förändringarna under den undersökta tidsperioden att inriktningen på forskningen inom ämnesområdet information storage and retrieval förändrats. Tidigare var intresset stort för forskning inom klassifikation och indexering, men under perioden minskar forskningen inom detta område från 22 % till 6 % av de undersökta artiklarna. Istället ökar under den här perioden intresset för att forska inom delområdet retrieval från 4% till 13%. 2 Ett samarbete mellan flera nordiska forskare resulterade i en undersökning kallad Library and Information science research in the Nordic Countries 1965-89. De länder som ingick i undersökningen var Danmark, Finland, Sverige och Norge.3 En jämförelse mellan de olika länderna visar på ganska små skillnader, även om Danmark och Finland forskade mer inom ämnesområdet information storage & retrieval än vad Sverige och Norge gjorde vid den här tiden. Endast delar av ovanstående undersökningar är aktuella för min studie, eftersom de genomfördes för ett antal år sedan. Det kan ändå vara intressant för min studie att se vilka

1 Klasson, Maj (1990). Biblioteksforskning i Sverige 1900-1988. 2 Järvelin, Pakkari & Vakkari, Pertti (1992) The evolution of library and information science 1965-1985. 3 Järvelin m.fl. Library and information science research in the nordic countries 1965-89.

8

förändringar som har skett sedan de här undersökningarna genomfördes, och vilken slags forskning som tidigare har varit den dominerande. Exempelvis tar Klasson även upp s.k. specialarbeten på bibliotekshögskolan, och konstaterar att majoriteten av ämnesvalen har anknytning till litteraturvetenskap, vilket är intressant att notera som en jämförelse med min egen undersökning. Internationellt sett har en rad undersökningar inom området biblioteksforskning genomförts under senare år. Det stora flertalet av dessa består av analyser av tidskriftsartiklar. Exempelvis har Leif Kajberg vid Kungliga Bibliotekshögskolan i Köpenhamn genomfört en undersökning av två olika tidskrifter som utgivits i Danmark. De analyserade artiklarna är från åren 1957-1986. Resultatet av analysen visade att det fanns ett påtagligt intresse för forskning kring praktiskt biblioteksarbete, medan intresset för de teoretiska aspekterna av biblioteks- och informationsvetenskap var litet.4 I en kanadensisk studie från år 2004 analyserades ett stort antal artiklar från 91 olika LIS-tidskrifter. Resultatet visade att ämnesområdet Information Access & Retrieval representerade den högsta andelen forskningsartiklar.5 I.C. McIlwaine har skrivit en för mitt vidkommande intressant artikel från år 2003 om de rådande trenderna inom kunskapsorganisationsforskningen. Hon har koncentrerat sin undersökning till de artiklar som publicerats i tidskrifter och konferenstryck under de föregående fem åren. McIlwaine understryker att viktiga frågor inom KO-forskningen idag berör information retrieval. Intresset har ökat för frågor som rör automatisk klassifikation och användningen av artificiell intelligens, AI, som ett verktyg för återvinning. Ett av målen är enligt McIlwaine att underlätta återvinningen av information på Internet. Hon menar att detta har stor betydelse för alla som är intresserade av hur man återvinner information och hur man organiserar kunskap.6 Det finns en del skrivet om kunskapsorganisation som ämnesområde, bland annat har den danske professorn Birger Hjörland skrivit några användbara artiklar. I Fundamentals of Knowledge Organization förklarar han vad kunskapsorganisation är och KO:s historiska utveckling.7 Hjörland har även skrivit en artikel kallad Library and information science: practice, theory and philosophical basis.8 I den artikeln belyser han olika aspekter av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Han diskuterar även vilka teorier som används inom ämnet, och pekar på det faktum att det saknas fullgoda teorier som är specifika för ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Pontus Johansson har skrivit en magisteruppsats där han undersöker svensk kunskapsorganisationsforskning 1990-2002.9 I undersökningen ingår magisteruppsatser, artiklar och avhandlingar. Hans metodologiska tillvägagångssätt skiljer sig från min undersökning, då han valt att utifrån vissa sökord välja ut sitt undersökningsmaterial, vilket han sedan undersöker med hjälp av ett kodschema. Hans undersökning kan sägas vara en

4 Kajberg, Leif (1996) A content analysis of Library & Information Science Serial Literature Published in Denmark, 1957-1986. 5 Koufogiannakis, Denise (2004) A Content Analysis of Librarianship Research. 6 McIlwaine, I.C. (2003), Trends in knowledge Organization Research. Knowledge Organization 30 (2), s. 75-78. 7 Hjörland, Birger (2003) Fundamentals of Knowledge Organization. 8 Hjörland, Birger (2000) Library and information science: practice, theory and philosophical basis. 9 Johansson, Pontus (2006) Svensk kunskapsorganisationsforskning 1990-2002, BHS/ Magisteruppsats.

9

studie över klassifikationsforskningens utveckling. Resultatet visar att studier som handlade om representation av dokument tillhörde den största kategorin. 3 Teoretisk bakgrund 3.1 Vad är biblioteks- och informationsvetenskap? Ämnets etablering och utveckling i Sverige Biblioteks- och informationsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne. Centrala frågeställningar berör förmedlingen av information som är lagrad i någon form av dokument. Det kan handla om bibliotek och om informationsförsörjning och informationssystem. De senaste årens ökade informationsutbud i samhället och utvecklingen på det datatekniska området har bidragit till ämnets expansion.10 Närliggande ämnen är t.ex. medie- och kommunikationsvetenskap och datavetenskap. Delområden inom biblioteks- och informationsvetenskap är bl.a. kunskapsorganisation, lagring och sökning av information, och bibliotek eller andra informationssystem och dess användare. Metoderna som används inom ämnet kommer främst från samhällsvetenskap och humaniora och ibland från teknik/naturvetenskap. 11 Bibliotekarieutbildningen i Sverige har förändrats från att ha varit en yrkesutbildning till att bli en akademisk utbildning. 1993 infördes magisterexamen i ämnet. Kraven på forskningsanknytning har ökat, och ämnet etablerades vid denna tid även som forskarutbildningsämne i Sverige. 12 Biblioteks- och informationsvetenskap är känt under en rad olika namn internationellt, bl.a följande13:

• Library Science/ Library Studies • Information Science/ Information Studies • Documentation/Documentation Studies/ Documentation Science • Library and Information Science (LIS) • Library, Documentation and Information Studies.

ASIS14 har definierat begreppet information science på följande sätt: ”Information science is concerned with the generation, collection, organization, interpretation, storage, retrieval, dissemination, transformation and use of information, with particular emphasis on the applications of modern technologies in these areas. As a discipline, it seeks to create and structure a body of scientific, technological and systems knowledge related to the transfer of information. It has both pure science (theoretical) components, which inquire into subject without regard to application, and applied science (practical) components, which develop services and products.”15

10 Höglund, Lars. Biblioteks-och informationsvetenskap som studie- och forskningsområde, s. 2. 11 Höglund, s. 3. 12 Höglund, s. 3. 13 Hjörland, Library and information science: practice, theory and philosophical basis, s. 501-534. 14 American Society for Information Science. 15 Hjörland, Library and information science: practice, theory and philosophical basis, s. 501 f.

10

Det är intressant att jämföra detta med exempelvis Lars Höglunds ämnesbeskrivning för biblioteks- och informationsvetenskap: ”… ämnet har sin utgångspunkt i problem kring förmedling av information eller kultur som är lagrad i någon form av dokument. Inom ämnet studeras den process, som beroende på syfte och innehåll kan benämnas informationsförsörjning eller kulturförmedling samt bibliotek och andra institutioner med en likartad funktion som medverkar i denna process. Ämnet har anknytningar till en rad andra discipliner inom såväl samhällsvetenskap, humaniora och teknik.”16 I den senare ämnesdefinitionen betonas ordet dokument. Det rör sig inte enbart om traditionella tryckta dokument utan begreppet innefattar även elektroniskt lagrade dokument, och dokumentliknande information. Enligt Höglund gör betoningen på dokument att ämnet skiljer sig från närliggande områden som t.ex. datalogi och kommunikationsvetenskap. 17 De internationella utbildningarna i vad vi kallar biblioteks- och informationsvetenskap väljer att betona olika aspekter av ämnet. En del fokuserar på användningen av IT, och föredrar följaktligen beteckningen informationsvetenskap. Andra, som forskar inom bibliotekshistoria, vill hellre förknippas med biblioteksvetenskap.18 Vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibiotekshögskolan finns fyra inriktningar att välja mellan, som betonar olika aspekter av ämnet, från de traditionellt kulturpolitiska aspekterna till informationsteknik. 3.2 B& I:s historiska utveckling Världens äldsta bibliotek låg i Syrien, där man hittat lertavlor från ca 2600-2300 f.Kr. Det berömda biblioteket i Alexandria grundades ca år 300 f.Kr. och här tros ha funnits över 700 000 papyrusrullar. Ambitionen var att samla all dokumenterad kunskap. 19 Forskning om bibliotekshistoria är den äldsta delen av biblioteksforskningen. Forskningen under 1900-talet och fram till 1960-talet är främst bok- och bibliotekshistorisk forskning. Det genomfördes visserligen en del användarstudier redan på 1940-talet. Men det var först på 1960-talet som behovet av biblioteksforskning började uppmärksammas. Terminologin började förändras och begrepp som information retrieval, indexering, precision och recall m.fl. blev mer vanligt förekommande. 20 På 1970-talet fortsatte datoriseringsarbetet. Ett nationellt bibliotekssystem, LIBRIS, utvecklades och fungerade som en databas för forskningsbiblioteken.

16 Höglund, s. 6. 17 Höglund, s. 6. 18 Hjörland, Library and infornation science: ,practice, theory and philospohical basis, s. 509. 19 Höglund s. 4. 20 Höglund s. 4.

11

Utvecklingen har gått fort och idag finns t.ex. fulltextdatabaser och Internet som möjliggör ett virtuellt bibliotek vilket användaren kan nå elektroniskt, oberoende av var man befinner sig. Begrepp som avstånd och rum är upplösta. Böcker och tidskrifter är emellertid fortfarande de huvudsakliga medier som används.21 Samhällets utveckling leder till att vi får alltmer komplexa behov av information. Det stora överflödet av information gör att kraven på informationssystemen ökar. Informationssystemen ska kunna hjälpa oss att hitta relevant information. 22 3.3 Vad är KO - kunskapsorganisation? Kunskapsorganisation, eller KO, är en del av huvuddisciplinen biblioteks- och informationsvetenskap.23 Hjörland skriver att KO betyder att man organiserar information bibliografiskt, i t.ex. citationsindex, fulltextdatabaser och på Internet. Informationsvetenskapens uppgift är att hitta det bästa sättet att organisera informationen, och att på bästa sätt återvinna informationen, vilket kan göras med hjälp av tekniker som genererats inom Information Retrieval, IR. 24 LIS fick sin status som ämne år 1876 när Melvin Dewey gav ut sitt klassifikationssystem, och vid samma tidpunkt grundades de första biblioteksskolorna. Sedan dess har utvecklingen resulterat i vissa teoretiska framsteg, t.ex. Cutter´s Rules (1904) och på senare tid naturligtvis informationsteknologin. Hjörland anser att det finns fem stadier i KO:s utveckling, och att dessa stadier bygger på teknologiska framsteg och inte i så hög grad på ämnets teoretiska utveckling.25 De fem stadierna i KO:s utveckling är:

1. Manuell indexering och klassifikation i bibliotek och referensarbete

Att organisera och katalogisera böcker har en lång historisk tradition med rötter i antiken. På medeltiden sågs kataloger troligtvis som ett sätt att få en överblick över sina samlingar, och inte som ett hjälpmedel för att söka information om ett visst ämne. En professionalisering av klassifikationen och indexeringsarbetet uppstod ca 1876 då, som tidigare nämnts, Melvin Dewey publicerade sitt klassifikationssystem, Dewey Decimal Classification, och grundandet av informationsvetenskapen i och med framväxten av biblioteksskolor.26 Informationsvetenskapens viktigaste tidiga namn var bl.a. Melvin Dewey (1851-1931), Charles A. Cutter (1837-1903), Henry E. Bliss (1870-1955) och S.R Ranganathan (1892-1972).27 De principer som grundlades under denna tid anses fortfarande vara viktiga för ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.28

21 Höglund, s.4-5. 22 Höglund, s. 5. 23 Johansson, s. 7. 24 Hjörland, Birger, Fundamentals of Knowledge Organization, s.87-88. 25 Hjörland, s. 88 f. 26 Hjörland, s. 88-89. 27 Johansson, s. 7. 28 Hjörland, s. 89.

12

2. Dokumentation och vetenskaplig kommunikation Dokumentationsrörelsen utvecklades från ca år 1895. Den grundades av Paul Otlet (1868-1944) och Henri Lafontaine (1854-1943). 1905-1907 publicerades den första utgåvan av UDC, Universal Decimal Classification. American Documentation Institute grundades 1937 och ändrade senare sitt namn till American Society for Information Science (ASIS). Hjörland anser att det är svårt att beskriva den exakta skillnaden mellan bibliotek och dokumentation. Dokumentalisterna var inte så intresserade av biblioteken och dess samlingar. De intresserade sig istället för bibliografisk kontroll, vetenskaplig kommunikation och vetenskaplig dokumentation. Dokumentalisterna såg sig, enligt Hjörland, som mer serviceinriktade, mer tekniskt orienterade och mer avancerade än bibliotekarier. De traditionella bibliotekarierna var orienterade mot humaniora, medan dokumentalisterna intresserade sig för teknologi och vetenskap. Dokumentalisten Bernal grundade användarstudierna 1948, och bibliometrin vidareutvecklades av Bradford vid samma tid. Den här perioden kännetecknas enligt Hjörland av en betoning på modern teknologi och en mer vetenskaplig attityd till att lösa problem och uppnå mål. Det här stadiet i KO:s utveckling lade grunden för den senare utvecklingen av bibliografiska online databaser.29 3. Informationsåtervinning och lagring (information storage and retrieval) med hjälp av

datorer (ca 1950-) Datavetenskapens utveckling ska enligt Hjörland inte förväxlas med biblioteks-, dokumentations-, och informationsvetenskapens utveckling. Datavetenskapen växte fram som teoretisk disciplin på 1930-talet, långt innan de moderna datorerna fanns. Grundarna var logikerna Alonso Church (1903-1995), Kurt Gödel (1906-1978), Stephen C. Kleene (1909-1994), Emil Post (1897-1954) och Alan Turing (1912-1954). De här personerna hade stort inflytande på datavetenskapens utveckling men är enligt Hjörland ändå inte direkt sammanbundna med KO:s historiska utveckling. Detta beror på att datavetenskapen har andra mål jämfört med biblioteksvetenskapen. Biblioteksvetenskapen strävar efter att optimera användandet av dokumenterad kunskap, enligt Hjörlands mening. Ett biblioteks främsta syfte är att erbjuda åtkomst till information. Biblioteksvetenskapen är inte koncentrerad på att skapa algoritmer, utan på att tillgängliggöra dokument. 30 Med introduktionen av datorerna på 1950-talet blev biblioteks- och informationsvetenskapen influerat av den nya teknologin. Det ansågs av många att biblioteks- och informationsvetenskap måste bli en del av datavetenskapen. Många ville närma sig datavetenskapen. På 1960-talet etablerades databaser som Chemical Abstracts och MEDLINE. Boolska sökningar blev möjliga och man mätte precision och recall. Detta var mycket viktiga framsteg inom dokumentåtervinningen. IR som forskningsområde inleddes med experiment på 1950-talet.

29 Hjörland, s.89. 30 Hjörland, s. 89-90.

13

4. Citationsbaserad återvinning (1963-) Enligt Hjörland är detta ett mycket ett viktigt framsteg i KO:s utveckling inom IR. Det innebär att man har möjlighet att återvinna dokument utifrån de citationer dessa har. Konceptet ”nätverk av dokument” blir nu fokus inom KO. Pionjärer inom området bibliometri är bl.a. Mike M. Kessler (1965), Miranda Lee Pao och Dennis B. Worthen (1989). Även Birger Hjörland har bidragit med forskning inom området.31 5. Fulltext, hypertext och Internet (ca 1990-) Introduktionen av Internet, vilken ägde rum i början av 1990-talet gjorde att människor plötsligt fick tillgång till en mycket stor mängd information, vilken blev sökbar i ett otal kombinationer.32 Detta skapade många nya möjligheter men även nya problem, till exempel blev fullständig recall nästan omöjlig att uppnå. De så kallade rankningsvariablerna blev föremål för forskning i syfte att de mest relevanta dokumenten skulle hamna högst upp i rankningslistan. 33

Hjörland anser att det är viktigt att inse att den ovanstående beskrivna utvecklingen till stor del har drivits framåt av den teknologiska utvecklingen. Detta är enligt Hjörland inte tillfredsställande för disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap, som har ambitionen att vara en vetenskap som producerar generella teorier och principer.34 Vad är då KO? Enligt Hjörland koncentrerar man sig inom KO på lagrandet och återvinnandet av information. Smiraglia betonar även han att lagrandet och återvinnandet av information är en väsentlig del av KO. Han skriver till exempel: ”Scholars working in the domain of knowledge organization are engaged in understanding the phenomena of knowledge and knowledge-artefacts. In particular, we seek to comprehend the natural orders of knowledge phenomena, and to impose order on knowledge artefacts so as to facilitate their storage and retrieval.”35

31 Hjörland s.91. 32 Hjörland s. 91 f. 33 Johansson s. 8. 34 Hjörland, s. 92. 35 Smiraglia, Richard (2001). Further progress toward theory in knowledge organization, s. 45.

14

3.4 Ämnesområden inom KO ”Tårtmodellen” är en modell över de olika ämnesområden som ingår i kunskapsorganisation. I denna modell ingår följande delar:36

• Dokumentstruktur. (Dokumentets interna återfinningssystem, typologi, innehållsförteckning, register, referenser, fotnoter, möjlighet till fritextsökning, passage retrieval.)

• Dokumentanalys. (Kunskapsformer, discipliner, ämnen, dokumentformer, målgrupper, titel, författarskap, utgivare, fysiska och formella karakteristika. Självanalyser inom ämnet kunskapsorganisation.)

• Representation. (Bibliografisk beskrivning, ordningsföljd och termer eller koder för beskrivning av form och innehåll i relation till ett indexeringsspråk, läran om indexeringsspråk och katalogiseringsstandard.) Här ingår bibliografisk beskrivning, klassifikation & klassifikationssystem samt indexering, tesaurus och ämnesordslista.

• Lagring. (Återfinningssystem och dess typologi, funktion, element och struktur. Studier över olika informationssystem.)

• Återfinning. (Sökmetoder, sökspråk, rankningsmetoder, evalueringsmetoder.) • Användarstudier. Sökbeteende och sökresultat som kan användas vid produktion och

beskrivning av dokument.

3.5 KO och vetenskapsteori Det har historiskt sett saknats en överordnad teori inom biblioteks- och informationsvetenskap och KO. 37 Enligt Smiraglia har teoribyggandet inom KO gått från pragmatism till empirism. Panizzi (1841), Cutter (1876) och Dewey (1876) utvecklade pragmatiska verktyg som kataloger och klassifikationssystem. Det här kan ses som början på utvecklingen av formell teori inom KO. Panizzi var den förste som såg konstruktionen av en katalog som mer än att enbart registrera böckernas fysiska egenskaper. Panizzi ansåg inte att en katalog som har som enda uppgift att lista innehållet, objekten, i katalogen, var användbar. För att vara användbar måste en katalog på ett tydligt sätt identifiera de arbeten som ingår, så att användaren kan få hjälp med att hitta det denne söker. Detta är en pragmatisk princip, som gjorde att katalogen inte enbart blev en inventering över dokument, utan ett modernt redskap för att kunna återvinna dokument.38 Empirismen växte fram under 1950- och 60-talet då man inom information retrieval började använda sig av experimentella metoder för att förbättra återfinningseffektiviteten.39 Hjörland påpekar att det är ett välkänt faktum att biblioteks- och informationsvetenskap saknar bra teorier. Detta beror enligt Hjörland på att det mesta arbetet som utförs inom

36 Johansson, s. 16. 37 Johansson, s. 8. 38 Smiraglia, Richard P. The progress of theory in knowledge organization, s. 330 ff. 39 Johansson, s. 8 f.

15

området är av en pragmatisk karaktär, vilket gör det svårt att tillämpa vetenskaplig analys och generaliseringar. Ofta används teorier från övriga samhällsvetenskaper.40 4 Material och metod 4.1 Material Mitt material består av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation som publicerats vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås mellan åren 1995-2005. Materialet är tillgängligt i den uppsatsdatabas som finns för utbildningen. Antalet uppsatser inom kunskapsorganisation som ingår i min undersökning är 110. Följande år kommer att undersökas under tidsperioden 1995-2005: 1995, 1997, 1999, 2001, 2003, 2005. Detta innebär ett nedslag vartannat år under den angivna tidsperioden, totalt sex nedslag. Det är tydligt att antalet publicerade magisteruppsatser inom kunskapsorganisation har ökat drastiskt. Särskilt tydlig är ökningen från år 2001 till år 2005.

Figur 1. Fördelning av det totala antalet magisteruppsatser per år (%)

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

1995 1997 1999 2001 2003 2005

Övrigt

KO

Antalet magisteruppsatser har ökat stadigt sedan år 1995. Det totala antalet magisteruppsatser har nästan dubblerats från år 2001 till år 2003, från 64 stycken år 2001 till 120 stycken år 2003. År 2005 publicerades störst antal uppsatser, totalt 141 stycken, varav ca 24 % tillhör ämnesområdet kunskapsorganisation. Figur 1 visar att år 1995 och år 1997 är andelen KO-uppsatser relativt litet, 15 % och 16 %.

40 Hjörland, Library and information science: practice, theory and intellectual basis, s. 501-531.

16

År 1999 är andelen 23 % och år 2001 19 %. Sedan ökar andelen KO-uppsatser till 25 % år 2003.

4.2 Metod Efter insamlingen av de dokument som ska ingå i min studie kommer jag att klassificera dokumenten. Klassifikationen görs för att kunna se vilket ämnesområde inom KO respektive studie tillhör. Jag kommer att tilldela varje dokument en ämneskategori baserat på dess innehåll. För att avgöra dokumentets innehåll kommer jag att utgå från dokumentets titel, dess abstract och nyckelord. Jag kommer även att notera årtalet då dokumentet publicerades. Jag kommer alltså att notera:

• Ämneskategori inom KO • Tidpunkt för dokumentets publicering

Den metod jag kommer att använda mig av är innehållsanalys. Villkoret för att kunna genomföra en sådan analys är enligt Bergström och Boréus att texterna har något gemensamt, och att de bedöms på ett liknande sätt.41 De texter som jag kommer att analysera har en gemensam faktor: de är magisteruppsatser inom KO. Vidare kommer de att bedömas likadant, och klassificeras utifrån sina egenskaper. Maj Klasson skriver angående innehållsanalys som metod, att innehållsanalys är ett sätt att synliggöra materialets innehåll. Maj Klasson menar att man som forskare bland annat ska iaktta följande föreskrifter:42

• Det material som ingår i analysen ska vara väl definierat • Kategorierna som materialet ska inplaceras i ska vara väl avgränsade och tydliga • Om man avser att bearbeta materialet statistiskt ska samma dokument inte kunna

inplaceras i mer än en kategori Klasson menar att man vid innehållsanalys kan gå tillväga på i princip två sätt. Det första går ut på att man arbetar underifrån, syntetiskt. Genom att utgå från en samling data bygger man upp en kategorisering underifrån och låter den växa fram under insamlingen och bearbetningen av materialet. Klasson skriver att ”man ritar en karta på ett tidigare okänt område för nya betraktare.” Klasson påpekar att det här tillvägagångssättet lämpar sig för forskningsområden som fortfarande inte är helt kända. De problem som enligt Klasson kan uppstå är till exempel att man kan missa forskningsområden som inte är representerade i den egna samlingen. Det andra tillvägagångssättet går ut på att man analytiskt bryter ner materialet i delområden. Den här metoden kan enligt Klasson användas om forskningsområdet redan är väl definierat. Då kan man använda sig av redan färdigkonstruerade kategorischeman. Detta kan enligt Klasson jämföras med att ”man får kartan i handen och börjar orientera.” Klasson pekar på att

41 Bergström & Boréus (2000), Textens mening och makt: metodbok för samhällsvetenskaplig textanalys, s. 49 f. 42 Klasson, s. 25 f.

17

problemet med detta tillvägagångssätt är att man genom att pressa in materialet i någon annans karta riskerar att för det egna materialet unika frågor inte passar in i mallen.43 Jag kommer att, utifrån mitt material, konstruera kategorier utifrån de ämnesområden som finns representerade. Denna metod benämns av Klasson som syntetisk, d.v.s. man bygger upp kategoriseringen underifrån. Detta innebär att man låter kategoriseringen växa fram under insamling och bearbetning av materialet. Genom att notera vad Klasson benämner som ”upplevt innehåll” skapas konkreta grupper av fakta. Dessa grupper kan sedan samlas ihop till större grupper för att beskriva forskningsområdet. Klasson liknar denna metod vid att rita en karta på ett tidigare okänt område. 44 (En alternativ metod är ett färdigt kategorischema. Jag valde att inte använda mig av ett sådant eftersom jag ville fånga upp så många olika ämnen som möjligt.) På detta sätt kommer jag att kunna göra en ämnesklassificering av varje enskilt dokument. Jag kommer inte att placera ett dokument i mer än en kategori, för att undvika problem med en statistisk bearbetning av resultatet. Notera att jag avser att göra ämneskategorierna så smala som möjligt för att kunna synliggöra de olika ämnesvalen, i syfte att upptäcka trender och tendenser. Klassificeringen av dokumenten kommer att göras utifrån dokumentens abstract, titel, och vid behov utifrån själva dokumenten. De analyserade dokumenten kommer att listas i en bilaga.

43 Klasson, s. 25-26. 44 Klasson, s. 25-26.

18

5 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom KO 5.1 År 1995 Jag har avgjort från fall till fall vilka dokument som tillhör ämnesområdet kunskapsorganisation, eftersom detta inte finns angivet i form av kollegietillhörighet. 5.1.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1995 1. Att skapa eller möta efterfrågan?: organisation och verksamhet i ett regionalt bibliotekssystem: en attitydutvärdering av Bibliotek Gävleborg Ämneskategori: Bibliotekssystem 2. Inspiration av information: om informationssökning i estetiska ämnen vid en folkhögskola Ämneskategori: Informationssökning 3. Tillblivelsen av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek” Ämneskategori: Klassifikationssystem År 1995 är det endast 3 av totalt 20 dokument som faller inom ramen för delområdet kunskapsorganisation. Dokumenten fördelar sig i följande ämneskategorier:

• Bibliotekssystem (1) • Informationssökning (1) • Klassifikationssystem (1)

På grund av det låga antalet publicerade dokument detta år är det svårt att dra några slutsatser om olika ämnens popularitet detta år. Jag kan emellertid konstatera att ämneskategorierna informationssökning, bibliotekssystem och klassifikationssystem finns representerade i materialet. 5.2 År 1997 Totalt antal magisteruppsatser år 1997 är 93, varav 15 är studier inom kunskapsorganisation, det vill säga ca 16 %.

19

5.2.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1997 Jag har avgjort från fall till fall vilka dokument som tillhör ämnesområdet kunskapsorganisation, eftersom detta inte finns angivet i form av kollegietillhörighet. 1. Utvärdering av automatiserade bibliotekssystem – en jämförelse mellan teori och praktik Ämneskategori: Automatiserade bibliotekssystem 2. En studie av interaktion och användarbeteende i ett IR-system för design av användargränssnitt. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ämneskategori: IR-system 3. Informationsteknik i utbildningen vid institutionen Bibliotekshögskolan höstterminen 1982- vårterminen 1995 Ämneskategori: IT 4. Bortom ”trial and error”. En experimentell studie av informativa hjälpmeddelanden i en hypertext- och nyckelordsbaserad databas för barn Ämneskategori: Databas 5. Informationsförsörjningen till landstingens FoU-enheter Ämneskategori: Informationsförsörjning 6. Folkbibliotekens användning av Byggdok - databaserna: en kvalitativ och en kvantitativ undersökning Ämneskategori: Databas 7. Underlag för revision av UDK i Sverige, exemplifierat genom ämnena religion och konst Ämneskategori: Klassifikationssystem 8. Informationsförsörjning inom fiskesektorn i SADC - regionen: en undersökning av forskares och tjänstemäns informationsförsörjning Ämneskategori: Informationsförsörjning 9. Det elektroniska biblioteket: en undersökning av definitioner och förändring Ämneskategori: Elektroniskt bibliotek

20

10. IT och multimedia på bibliotek – några bibliotekariers erfarenhet av IT och deras inställning till multimedia Ämneskategori: IT 11. Informationsteknik på Nationalbiblioteket och Universitetsbiblioteket i Namibia Ämneskategori: IT 12. IT-satsningar i Tranås Ämneskategori: IT 13. Nätverksbaserade informationssystem, standardprotokoll ANSI Z39.50/ OSI SR Ämneskategori: Informationssystem 14. Lösenord till framtidens bibliotek: en jämförelse mellan Ronneby och Sölvesborg folkbibliotek när det gäller IT– utveckling och bibliotekets roll i informationssamhället Ämneskategori: IT 15. Utveckling av Intranät på Pharmacia & Upjohn, Helsingborg: Informationsspridning med hjälp av WWW teknologi Ämneskategori: Intranät 5.2.2 Sammanställning av resultat för år 1997

• Automatiserade bibliotekssystem (1) • Databaser (2) • Elektroniskt bibliotek (1) • Informationsförsörjning (2) • Informationssystem (1) • Intranät (1) • IR-system (1) • IT (5) • Klassifikationssystem (1)

21

0%5%

10%15%20%25%30%35%

Autom

. Bibl.

System

Databa

ser

Elektr

onisk

a bibli

otek

Inform

ations

försö

rjning

Inf.sy

stem

Intran

ät

IR- s

ystem

IT

Klass

ifikati

onss

ystem

Figur 2. Andel dokument per ämneskategori 1997 (%)

Figur 2 visar att det finns ett påtagligt intresse för informationsteknologi och dess tillämpningar, bl.a. på bibliotek och i utbildningen vid Bibliotekshögskolan. Informationsförsörjning, informationssystem, automatiserade bibliotekssystem, intranät och databaser är andra närliggande ämneskategorier detta år. Värt att notera är att intresset för klassifikationssystem är förhållandevis litet; endast en studie berör detta ämne. 5.3 År 1999 16 av totalt 68 publicerade dokument detta år bedömdes tillhöra ämnesområdet kunskapsorganisation, det vill säga ca 23 %. 5.3.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 1999 Jag har avgjort från fall till fall vilka dokument som tillhör ämnesområdet kunskapsorganisation, eftersom detta inte finns angivet i form av kollegietillhörighet. 1. De viktigaste händelserna inom katalogiseringen 1961-1998 Ämneskategori: Katalogisering

22

2. Scientometrins kognitiva struktur: en författarcociteringsanalys Ämneskategori: Scientometri 3. Svesöks omarbetande av huvudgrupperna ur Klassifikationssystem för svenska bibliotek, SAB – systemet. Ämneskategori: klassifikationssystem 4. Efter IR: en studie av kriterier för utvärdering av information på Internet Ämneskategori: utvärdering av information på Internet 5. bibliotekarier.it. Folkbibliotekarie om sin användning av den nya informationstekniken Ämneskategori: Informationsteknik, IT 6. En bild säger mer än tusen ord: en litteraturstudie kombinerad med fältstudier av tre svenska digitala bilddatabaser Ämneskategori: Bildindexering 7. www som referensverktyg: en undersökning av tolv folkbibliotek i Västra Götalands och Hallands län Ämneskategori: Internet som referensverktyg 8. Från webb till text, från användare till läsare. Om att skapa mening av texter på webben utifrån poststrukturalistiska textteorier. Ämneskategori: Texter på Internet 9. Svenska kataloger på webben – en undersökning av samarbetsmöjligheter mellan sex nationella katalogtjänster Ämneskategori: Ämneskataloger på Internet 10. Naturligt språk: från fri vokabulär till språklig analys hos sökmotorerna på www. Ämneskategori: Sökmotorer på Internet 11. Internet i dagspressen: en undersökning av hur Internet framställts i svensk dagspress under 1990-talet Ämneskategori: Internet i dagspressen 12. IR på webben: En undersökning av effektiviteten hos tre frågebaserade söktjänster Ämneskategori: Söktjänster på Internet, återvinningseffektivitet

23

13 Att bryta sig loss från SAB – klassifikationen Ämneskategori: Klassifikationssystem 14. Om bokhandel via Internet. En deskriptiv uppsats med studier och jämförelser av bokhandlar på Internet Ämneskategori: Bokhandel via Internet 15. ”Att angöra en brygga”: Kommunikation mellan bibliotek och systemleverantör, kravspecifikationer som metod vid förvärv av automatiserade bibliotekssystem Ämneskategori: Automatiserade bibliotekssystem 16. Dublin Core: ett schema för metadata Ämneskategori: Dublin Core Värt att notera är det till synes stora intresset för ämnesområden inom IT och Internet detta år. Jag har valt att samla dessa ämnen i en gemensam övergripande kategori, Internet & IT. I denna kategori ingår följande: Bokhandel via Internet, Ämneskataloger på Internet, Texter på Internet, Internet som referensverktyg, Informationsteknik, Söktjänster på Internet (återvinningseffektivitet), Sökmotorer på Internet, Utvärdering av information på Internet, Internet i dagspressen. 5.3.2 Sammanställning av resultat för år 1999

• Automatiserade bibliotekssystem (1) • Bildindexeing (1) • Dublin Core (1) • Internet & IT (9) • Katalogisering (1) • Klassifikationssystem (2) • Scientometri (1)

24

Fig. 3. Antal dokument per ämneskategori 1999 (%)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Automati

serad

e bibli

oteks

syste

m

Bildin

dexe

ring

Dublin

Core

Intern

et & IT

Katal

ogise

ring

Klass

ifikati

onss

ystem

Sciento

metri

Figur 3. Andel dokument per ämneskategori 1999 (%) Figur 3 visar att kategorin Internet & IT dominerar starkt, följt av Klassifikationssystem och till sist enstaka spridda ämnesområden som Katalogisering, Bildindexering, Scientometri och Automatiserade bibliotekssystem. 5.4 År 2001 12 av totalt 64 publicerade dokument detta år det vill säga ca 18 %, tillhör kunskapsorganisation. 5.4.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2001 1. Nyhetssöktjänster på webben: En utvärdering av News Index, Excite News Search och Ananova Ämneskategori: Utvärdering av söktjänster på Internet

25

2. Bibliotekskatalogens utveckling i Sverige från medeltid till nutid – sedd ur ett institutionsteoretiskt perspektiv Ämneskategori: Bibliotekskatalogens utveckling 3. Hälsa på webben. Utvärdering av interaktiva svenska hälsosajter för allmänheten. Ämneskategori: Utvärdering av webbsidor 4. Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen Ämneskategori: Klassifikationssystem 5. En undersökning av LIBRAs OPAC utifrån två perspektiv Ämneskategori: OPAC 6. Hur söker noviser information? En studie av novisers tillvägagångssätt vid informationssökning Ämneskategori: Informationssökning 7. Klassifikation på webben Ämneskategori: Klassifikation 8. Den manliga heterosexuella normen. En analys av SAB - systemet utifrån ett feministiskt och queerteoretiskt perspektiv Ämneskategori: Klassifikationssystem 9. Relationen mellan utformningen av digitala bibliotek och användarnas behov. En intervjustudie vid Göteborgs universitets digitala bibliotek. Ämneskategori: Digitala bibliotek 10. Kontrollerat och okontrollerat språk. En litteraturstudie i informationsåtervinning i databaser. Ämneskategori: Informationsåtervinning 11. En studie av ämnesklassifikationssystemet Outline. Ämneskategori: Ämnesklassifikationssystem 12. Kan det vara hypertext? Ett försök att analysera en månglineär, flersekventiell pappersburen text som hypertext Ämneskategori: Hypertext

26

5.4.2 Sammanställning av resultat för år 2001 Ämneskategorier:

• Bibliotekskatalogens utveckling (1) • Digitala bibliotek (1) • Hypertext (1) • Informationsåtervinning & Informationssökning (2) • Klassifikationssystem (3) • OPAC (1) • Utvärdering av söktjänster på Internet (1) • Utvärdering av webbsidor (1) • Ämnesklassifikationssystem (1)

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Bibliot

ekska

taloge

ns ut

veck

ling

Digitala

bibli

otek

Hypert

ext

Inform

ation

såter

vinnin

g & In

formatio

nssö

kning

Klassifi

katio

nssys

tem OPAC

Utvärde

ring a

v sök

tjäns

ter på

Inter

net

Utvärde

ring a

v web

bsido

r

Ämne

sklas

sifika

tions

system

Figur 4. Andel dokument per ämneskategori 2001 (%)

Antalet dokument inom kunskapsorganisation är år 2001 endast tolv. Figur 4 visar att ämneskategorin klassifikation & klassifikationssystem har störst antal dokument, följt av

27

Informationsåtervinning & informationssökning. Övriga ämnen är t.ex. digitala bibliotek och utvärdering av webbsidor. 5.5 År 2003 5.5.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2003 1. Originalskrift i flerspråkiga bibliotekskataloger Ämneskategori: Katalogisering 2. Elektronisk publicering: vetenskapliga dokument med åtkomst via webben Ämneskategori: Elektronisk publicering 3. Automatisk textsammanfattning: en experimentell studie Ämneskategori: Automatisk textsammanfattning 4. Flerspråkiga Tesaurer: Att uttrycka ett och samma begrepp utifrån skilda kulturer och olika språk Ämneskategori: Tesaurer 5. Konsistens vid indexering av skönlitteratur för barn och ungdom Ämneskategori: Indexering 6. Det relativa värdet av ämnesingångar i databaser: Variationer mellan discipliner Ämneskategori: Databaser 7. Konvertering från UDK till SAB Ämneskategori: Klassifikationsssystem 8. Dublin Core i praktiken: En undersökning av hur Dublin Core används inom fem svenska söktjänster Ämneskategori: Dublin Core 9. Klassifikationens roll på www: en studie av webmiljöns påverkan på klassifikationens principer och funktioner Ämneskategori: Klassifikation på webben

28

10. Organisation av pop- och rocksamlingar i Sverige: en värderingsfråga? Ämneskategori: Organisation av musik 11. Nationalbibliografin: en komparativ studie över musikområdet i Norges, Sveriges och Danmarks nationalbibliografier Ämneskategori: Nationalbibliografier 12. Förändringar inom kunskapsorganisation vid ett museibibliotek: Etnografiska museets bibliotek i Stockholm Ämneskategori: Kunskapsorganisation 13. ASB lika med SAB? En jämförelse av dokumenttitlar i de båda klassifikationssystemen Ämneskategori: Klassifikationssystem 14. Arkiv, bibliotek och museer: en jämförelse av katalogiseringselement vid tre minnesinstitutioner. Ämneskategori: Katalogisering 15. Den särskilda kvinnan: En feministisk analys av Universella Decimalklassifikationen Ämneskategori: Klassifikationssystem 16. Gränssnitt, användbarhet och sökmotorer: ett experiment Ämneskategori: Sökmotorer 17. Utvärdering av ett IR-system i en informationssökningsprocess ett holistiskt perspektiv Ämneskategori: IR-system 18. Query expansion med hjälp av en elektronisk tesaurus i en bibliografisk online-databas Ämneskategori: Query-expansion 19. Klassifikationssystem för en medicinhistorisk samling en jämförande studie av SAB och NLM Ämneskategori: klassifikationssystem 20. Praxis och praktik i flerspråkiga tesaurer Ämneskategori: Tesaurer 21.Organisering av bibliotekssamlingar i Medelhavsområdet ca 2500 f. Kr. – 400 e.Kr.

29

Ämneskategori: Organisering av bibliotekssamlingar i antiken 22. Folkbibliotek och källkritik på Internet: en deskriptiv studie av folkbibliotekens granskning av webbplatser Ämneskategori: Källkritik på Internet 23. Digitala bibliotek i den svenska biblioteksdiskursen Ämneskategori: digitala bibliotek 24. En studie av evalueringar av webbaserade söktjänsters återvinningseffektivitet Ämneskategori: Återvinningseffektivitet 25. Vägen till information på webbplatser en utvärdering av sökstödet på studera.nu Ämneskategori: Informationssökning 26. Vad ligger till grund för användares relevansbedömningar?: En litteraturundersökning Ämneskategori: relevansbedömning 27. Ontologier i kunskapsorganisation. Vägen från tesaur till den semantiska webben Ämneskategori: Ontologier 28. Katalogisering och presentation av film på bibliotek Ämneskategori: Katalogisering 29. Ämnessökningar med kontrollerad vokabulär och naturligt språk: en jämförande studie med felanalys. Ämneskategori: Ämnessökningar 30. Den dolda disciplinen: en domänanalytisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS: med bibliografi Ämneskategori: Ämnesrepresentation Antal inom kunskapsorganisation år 2003: 30 av totalt antal: 120 = 25 %

30

5.5.2 Sammanställning av resultat för år 2003:

• Automatisk textsammanfattning (1) • Databaser (1) • Digitala bibliotek (1) • Elektronisk publicering (1) • Dublin Core (1) • Indexering (1) • Informationssökning (1) • IR-system (1) • Katalogisering (3) • Klassifikationssystem (5) • Kunskapsorganisation (1) • Källkritik på Internet (1) • Nationalbibliografier (1) • Ontologier (1) • Organisering av bibliotekssamlingar (1) • Query-expansion (1) • Relevansbedömning (1) • Sökmotorer (1) • Tesaurer (2) • Återvinningseffektivitet (1) • Ämnesrepresentation (1) • Ämnessökningar (1)

31

0%2%4%6%8%

10%12%14%16%18%

Autom

atisk

texts

amman

fattni

ng

Databa

ser

Digitala

biblio

tek

Dublin

Core

Elektr

onisk

public

ering

Index

ering

Inform

ations

sökn

ing

IR-sy

stem

Katal

ogise

ring

Klass

ifikati

onss

ystem

Kunsk

apso

rganis

ation

Källkr

itik på

Inter

net

Nation

albibli

ograf

ier

Ontolog

ier

Organis

ering

av bi

bliotek

ssam

lingar

Query-

expa

nsion

Releva

nsbe

dömnin

g

Sökm

otorer

Tesa

urer

Återvi

nning

seffe

ktivite

t

Ämne

srepre

senta

tion

Ämne

ssökn

ingar

Figur 5. Andel dokument per ämneskategori 2003 (%) Sammanställningen av resultatet för år 2003 visar på en stor spridning i ämnesval detta år. Figur 5 visar att kategorin klassifikationssystem är det mest frekventa ämnesvalet, följt av katalogisering. Därefter följer tesaurer. Övriga ämneskategorier, exempelvis digitala bibliotek, har vardera ett dokument knutet till sig detta år. 5.6 År 2005 Totala antalet magisteruppsatser: 141 Antal magisteruppsatser inom kollegium två: 34 (vissa tillhör två kollegium) 34 av 141 = 24 % av dokumenten inom kollegium två; kunskapsorganisation.

32

5.6.1 Ämnesklassifikation av magisteruppsatser inom kunskapsorganisation år 2005 1. Google Scholar eller Scirius för vetenskapligt material på webben? En utvärdering och jämförelse av återvinningseffektivitet. Ämneskategori: Återvinningseffektivitet (jämförande studie) 2. Att hitta rätt: bibliotekariers utveckling av referensarbete Ämneskategori: Referensarbete 3. Länkanalys: En undersökning av ett biblioteks– och informationsvetenskapligt delfält Ämneskategori: Länkanalys 4. Queryexpansion med böjningsvarianter och uppbrytning av sammansättningar Ämneskategori: Queryexpansion 5. Informationsförmedlingen till Försäkringskassans handläggare Ämneskategori: Informationsförmedling 6. En komparativ litteraturstudie av olika termkällor för query expansion Ämneskategori: Queryexpansion 7. Man irrar runt i katakomberna: Studenters informationssökning och relevansbedömning under rapportskrivande Ämneskategori: Informationssökning 8. E-böcker – ett nytt sätt att läsa. En undersökning av digitala böcker i folkbibliotek. (kollegium 1+2) Ämneskategori: E-böcker 9. Barnanpassade söktjänster på Internet Ämneskategori: Söktjänster på Internet 10. Bildregistrering i teorin och praktiken: Mid-Manhattan Picture Collection och Kungliga bibioteket. Ämneskategori: Bildregistrering 11. Hur tre epistemologiska diskurser och hur synen på kunskapsorganisation inom dem manifesteras i text.

33

Ämneskategori: Epistemologiska diskurser 12. Dokumenthantering i företag och organisationer: En fallstudie på Volvo cars i Uddevalla. Ämneskategori: Dokumenthantering 13. Evaluering av webbaserade söktjänster: Google, MSN Search & Yahoo! Ämneskategori: Evaluering av söktjänster 14. Kungliga bibliotekets klassifikationssystem över den svenska samlingen år 1887. Ämneskategori: Klassifikationssystem 15. På väg mot en elektronisk era: En fallstudie av automatiseringen på Makerere University Library, Kampala, Uganda Ämneskategori: Automatisering (fallstudie) 16. Homosexualitet i tre klassifikationssystem under tre decennier: ett queerteoretiskt perspektiv på SAB, UDK och DDC. Ämneskategori: Klassifikationssystem 17. Lexikonbaserad Cross-Language Information Retrieval: utvärdering av queryeffektivitet Ämneskategori: Queryeffektivitet 18. Kunskapsteori och kunskapsorganisation: En diskursanalys Ämneskategori: Epistemologi (diskursanalys) 19. Globala och lokala sökmotorer: en utvärdering av Google, MSNSearch och SveSök. Ämneskategori: Utvärdering av sökmotorer 20. Referenser i informationsåtervinning: utvärdering av en sökstrategi för citationsindex. Ämneskategori: Sökstrategi/ informationsåtervinning 21. Den kombinerade effekten av query-expansion och query-strukturer på återvinningseffektiviteten i ett probabilistiskt system Ämneskategori: Queryexpansion 22. Informationssökning i elektroniska informationskällor - Valmöjligheternas vånda. Ämneskategori: Informationssökning

34

23. Organisation av populärmusik online- en komparativ studie av ett folkbiblioteks OPAC och en e-butiks online-katalog. Ämneskategori: Organisation av musik 24. Kinesisk klassifikation: daoistiska, konfucianska och maoitiska influenser i fem kinesiska klassifikationssystem Ämneskategori: Klassifikationssystem 25. Internetbokhandelns rekommendationssystem – en undersökning av Amazon.com´s Similar Items. Ämneskategori: Internetbokhandel/ rekommendationssystem 26. Syntes och struktur i SAB förr och nu: En studie av avdelningen för språkvetenskap genom den första, fjärde och den sjunde upplagan. Ämneskategori: Klassifikationssystem 27. Passage Retreival – en studie av index Ämneskategori: Passage Retrieval 28. Hur effektiva är de egentligen?: en evaluering av tre webbaserade söktjänster Ämneskategori: Evaluering av söktjänster 29. Weblogindex: En studie av weblogindex utifrån Lancasters processmodell över traditionell indexering. Ämneskategori: Weblogindex 30. Indexeringskonsistens: En litteraturgenomgång och en undersökning i LIBRIS Ämneskategori: Indexering 31. EU om olagligt och skadligt innehåll på Internet. En diskursteoretisk analys Ämneskategori: Informationsförmedling 32. Intranät och dokumenthantering vid ett mindre till medelstort företag - En fallstudie Ämneskategori: Dokumenthantering 33. Bildåtervinning för alla: Att tillgängliggöra bildsamlingar för en bred och icke-specificerad användargrupp Ämneskategori: Bildåtervinning

35

34. Kontextbaserad utveckling av klassifikationssystem: Värdet av ett användarperspektiv i en beståndsorganiserande process på specialbibliotek Ämneskategori: Klassifikationssystem 5.6.2 Sammanställning av resultat för år 2005 Förekommande ämneskategorier och antal dokument i respektive kategori (liknande kategorier har slagits samman till större grupper):

• Anpassade söktjänster på Internet (1) • Automatisering (1) • Bildregistrering (1) • Bildåtervinning (1) • Dokumenthantering (2) • E-böcker (1) • Epistemologi (2) • Indexering (1) • Informationsförmedling, informationssökning & informationsåtervinning (5) • Klassifikationssystem (5) • Länkanalys (1) • Organisation av musik (1) • Passage retrieval (1) • Queryeffektivitet & Queryexpansion (4) • Referensarbete (1) • Rekommendationssystem för Internetbokhandel (1) • Weblogindex (1) • Återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster & utvärdering av sökmotorer (4)

36

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

Anpas

sade

söktjä

nster

på In

terne

t

Automati

serin

g

Bildreg

istrer

ing

Bildåter

vinnin

g

Dokum

entha

nterin

g

E-böcke

r

Epistem

ologi

Index

ering

Inform

ations

förmed

ling, in

formatio

nssö

kning

& i...

Klassifi

katio

nssys

tem

Länk

analy

s

Organis

ation

av m

usik

Passa

ge re

trieva

l

Querye

ffektiv

itet &

Que

ryexp

ansio

n

Rekom

menda

tions

syste

m för In

terne

tbokh

ande

l

Referen

sarbe

te

Web

logind

ex

Återvin

nings

effek

tivitet

, eva

luerin

g av s

öktjä

nster

..

Figur 6. Andel dokument per ämneskategori 2005 (%) Figur 6 visar att de mest frekvent förekommande ämneskategorierna är Informationsförmedling, informationssökning & informationsåtervinning och klassifikationssystem. Därefter följer kategorierna Återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster & utvärdering av sökmotorer samt Queryeffektivitet & Queryexpansion. Bland resterande ämneskategorier som vardera representeras av 1-2 dokument återfinns exempelvis kategorierna e-böcker (1) och epistemologi (2).

37

6 Resultat Sammanställning av resultat för åren 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005. Det totala antalet analyserade dokument uppgår till 110. Följande ämneskategorier har identifierats under hela den undersökta tidsperioden: 1995

• Bibliotekssystem (1) • Informationssökning (1) • Klassifikationssystem (1)

1997

• Automatiserade bibliotekssystem (1) • Databaser (2) • Elektroniskt bibliotek (1) • Informationsförsörjning (2) • Informationssystem (1) • Intranät (1) • IR-system (1) • IT (5) • Klassifikationssystem (1)

1999

• Automatiserade bibliotekssystem (1) • Bildindexering (1) • Dublin Core (1) • Internet & IT (9) • Katalogisering (1) • Klassifikationssystem (2) • Scientometri (1)

2001

• Bibliotekskatalogens utveckling (1) • Digitala bibliotek (1) • Hypertext (1) • Informationsåtervinning & Informationssökning (2) • Klassifikation & klassifikationssystem (3)

38

• OPAC (1) • Söktjänster på Internet (1) • Utvärdering av webbsidor (1) • Ämnesklassifikationssystem (1)

2003

• Automatisk textsammanfattning (1) • Databaser (1) • Digitala bibliotek & elektronisk publicering (2) • Dublin Core (1) • Indexering (1) • Informationssökning (1) • IR-system (1) • Katalogisering (3) • Klassifikationssystem & klassifikation (5) • Kunskapsorganisation (1) • Källkritik på Internet (1) • Nationalbibliografier (1) • Ontologier (1) • Organisering av bibliotekssamlingar (1) • Queryexpansion (1) • Relevansbedömning (1) • Sökmotorer (1) • Tesaurer (2) • Återvinningseffektivitet (1) • Ämnesrepresentation (1) • Ämnessökningar (1)

2005

• Anpassade söktjänster på Internet (1) • Automatisering (1) • Bildåtervinning & bildindexering (2) • Dokumenthantering (2) • E-böcker (1) • Epistemologi (2) • Indexering (1) • Informationsförmedling, informationssökning & informationsåtervinning (5) • Klassifikationssystem (5) • Länkanalys (1) • Organisation av musik (1) • Passage retrieval (1) • Queryeffektivitet & Queryexpansion (4) • Referensarbete (1) • Rekommendationssystem för Internetbokhandel (1)

39

• Weblogindex (1) • Återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster & utvärdering av sökmotorer (4)

6.1 Sammanfattning: Dominerande ämnesområden inom kunskapsorganisation År 1995 År 1995 finns endast tre dokument inom kunskapsorganisation, och de ämnesområden som finns representerade är bibliotekssystem (1), informationssökning (1) och klassifikationssystem (1). År 1997 År 1997 dominerar IT. Det finns ett tydligt intresse för informationsteknikens roll på bibliotek. 5 dokument av totalt 15 publicerade dokument tillhör denna kategori, d.v.s. 33 %. Mindre populära ämnesval är t.ex. klassifikationssystem ( endast ett dokument av totalt 15 publicerade dokument hör till denna kategori, d.v.s. knappt 7 %). År 1999 Även år 1999 finns ett påtagligt intresse för både Internet och IT i de publicerade dokumenten, 9 av totalt 16 publicerade dokument tillhör detta ämnesområde, d.v.s. 56 %. På andra plats följer ämnesområdet klassifikationssystem som nu ökat något, även om intresset för klassifikation fortsatt är relativt lågt med endast två dokument av sammanlagt 16 publicerade dokument, d.v.s. ca 12 %. År 2001 Detta år finns ett ökande intresse för klassifikationssystem; 3 av totalt 12 publicerade dokument berör detta ämne, d.v.s. 25 %. Andelen dokument som berör informationsåtervinning och informationssökning är 2 av 12 ( ca 17 %). Dokument som berör utvärdering av webbsidor, digitala bibliotek och utvärdering av söktjänster på Internet står för 8 % vardera av det totala antalet dokument inom kunskapsorganisation detta år. År 2003 Klassifikationssystem är dominerande ( 5 av 30 publicerade dokument, d.v.s. ca 17 % tillhör denna kategori.) Dokument som behandlar katalogisering står för 3 av totalt 30 publicerade dokument detta år, d.v.s. 10 %. Andelen dokument som berör digitala bibliotek är 2 av totalt 30 publicerade dokument, d.v.s. ca 7 %. Andelen dokument som berör tesaurer är 2 av totalt 30 publicerade dokument, d.v.s. ca 7 %. Värt att notera är att andelen dokument som behandlar informationssökning bara är 1 ( 3 %), liksom andelen dokument som berör återvinningseffektivitet ( 3 %). Ett ämne som tidigare inte förkommit i mitt material är queryexpansion, som detta år representeras av 1 dokument ( 3 %).

40

År 2005 Informationsförmedling, informationssökning och informationsåtervinning är den dominerande kategorin tillsammans med klassifikationssystem. Dessa båda kategorier består vardera av 5 av totalt 34 publicerade dokument, d.v.s. ca 15 % vardera. Ett annat populärt ämnesval är ämnen som berör återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster och utvärdering av sökmotorer ( 4 av totalt 34 publicerade dokument detta år, d.v.s. ca 12 %.) Antalet dokument som behandlar queryeffektivitet och queryexpansion är 4 av totalt 34 publicerade dokument, d.v.s. 12 %. Det betyder att detta ämnesval har ökat från endast 3 % år 2003 till 12 % år 2005, och därmed visat en markant ökning på kort tid. Intresset för e- böcker är ganska litet, endast 1 av 34 dokument, d.v.s. 3 % av ämnesvalen behandlar detta ämne, en minskning från föregående år. Figur 7 visar fördelningen av de dominerande ämnesområdena under respektive årtal.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

1995 1997 1999 2001 2003 2005

Bibliotekssystem

Informationssökning

Klassifikationssystem

Internet & IT

Informationsförmedling,informationssökning &informationsåtervinning

Figur 7. Dominerande ämnesområden under respektive årtal (%)

41

6.1.1 De mest förekommande ämnesvalen under den undersökta tidsperioden 1995-2005: utveckling över tid 1. Delområdet Klassifikationssystem

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1995 1997 1999 2001 2003 2005

Klassifikationssystem

Övriga ämneskategorierinom KO

Figur 8. Ämneskategorin Klassifikationssystem: utveckling över tid (%) Figur 8 visar att det finns tydliga skillnader i ämneskategorin Klassifikationssystem mellan de olika åren. Andelen dokument uppgår till ca 25 % år 2001, för att sedan minska till 17 % år 2003. Intresset för ämnesområdet ökade från år 1997 till år 2001, för att sedan minska år 2003 och 2005.

42

2. Delområdet Internet & IT + delområdet återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster och utvärdering av sökmotorer på Internet + delområdet elektroniska bibliotek, elektronisk publicering och e- böcker Jag har valt att visa dessa närbesläktade kategorier i ett gemensamt diagram. För att tydliggöra vilka dokument som handlar om evaluering av sökmotorer och återvinningseffektivitet på Internet har jag valt att ha detta ämne i en separat kategori. I kategorin Internet & IT ingår övriga ämnen som har anknytning till IT & Internet, t.ex. dokument som handlar om informationsteknik på bibliotek, utvärdering av webbsidor och källkritik på Internet. Här ingår även länkanalys, anpassade söktjänster och studier rörande Internetbokhandlar. Jag har valt att visa kategorin elektroniska bibliotek, elektronisk publicering och e- böcker för sig, för att tydligare kunna se vilka eventuella trender som finns i ämnesval.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1995 1997 1999 2001 2003 2005

Övrigt

E- böcker, elektroniskpublicering ochelektroniska bibliotek

Återvinningseffektivitet &Utvärdering av sökmotorer

Internet & IT

Figur 9. Fördelning av ämnen som behandlar IT och Internet: utveckling över tid (%) Figur 9 visar att från ett obefintligt intresse år 1995 ökar intresset för Internet & IT - relaterade ämnen dramatiskt de påföljande åren, och intresset är störst under år 1999, för att sedan sjunka drastiskt. Intresset för e-böcker är störst under 2001 och 2003, för att sedan minska något. Intresset för återvinningseffektivitet och utvärdering av sökmotorer på Internet har ökat från en relativt låg nivå 1999, till att bli dominerande år 2005.

43

3. Delområdet Informationssökning, informationsförmedling & informationsåtervinning Här ingår den tidigare identifierade kategorin Informationssökning, informationsförmedling & informationsåtervinning. Som en jämförelse har jag valt att även visa de närbesläktade kategorierna IR - system, Automatiserade bibliotekssystem, Informationsförsörjning, Databaser, Intranät, Queryexpansion & queryeffektivitet och Passage Retrieval. Fördelningen mellan dessa ämnen över tid visas i diagrammet nedan.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1995 1997 1999 2001 2003 2005

Övrigt

Queryexpansion &queryeffektivitetPassage Retrieval

Intranät

IR-system

Inf. försörjning

Inf. sökn., inf.förm. &inf.återv.Databaser

Automatiseradebibliotekssystem

Figur 10. Informationssökning, informationsförmedling och informationsåtervinning i jämförelse med närbesläktade ämneskategorier (%) Figur 10 visar att ämneskategorin Automatiserade bibliotekssystem var populär under den första delen av den undersökta tidsperioden. Under den senare delen av tidsperioden, från 2001, försvinner intresset för detta ämnesområde helt. Under den senare delen av den undersökta tidsperioden finns ett nyvaknat intresse för queryexpansion och queryeffektivitet som inte funnits tidigare. Detta ämnesområde har ökat dramatiskt sedan 2003, och finns inte alls med under tidigare år. Passage retrieval är en ny ämneskategori för år 2005.

44

6.1.2 De mest populära ämnesvalen totalt sett under tidsperioden 1995 – 2005

0%2%4%6%8%

10%12%14%16%18%

Klass

ifikati

onss

ystem

Intern

et

Inf. F

örm., in

f. Sök

n. & in

f.åter

v.

Återvin

nings

effek

tivitet

, eva

lueri..

IT

Katal

ogise

ring

Digitala

biblio

tek, e

lektro

nisk p

ub...

Querye

xpan

sion &

Que

ryeffe

ktiv...

Figur 11. De mest frekvent förekommande ämneskategorierna under tidsperioden 1995-2005 Figur 11 visar att totalt sett är andelen dokument som behandlar ämneskategorin Klassifikationssystem störst under hela den undersökta perioden. Därefter följer ämnen som behandlar Internet. I denna ämneskategori ingår söktjänster på Internet, länkanalys, bokhandel via Internet, källkritik på Internet, sökmotorer, utvärdering av webbsidor, utvärdering av information på Internet, Internet som referensverktyg, texter på Internet, ämneskataloger på Internet och Internet i dagspressen. Därefter följer dokument som behandlar informationsförmedling, informationssökning och informationsåtervinning. Jag har valt att ha en särskild kategori för återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster och utvärdering av sökmotorer. Ämneskategorin IT är den femte största under tidsperioden, men intresset för IT har en topp på slutet av 1990-talet för att därefter svalna betydligt. Under den senare hälften av den undersökta tidsperioden finns inget intresse för detta ämne längre. Katalogisering och ämnen rörande digitala bibliotek tilldrar sig ett jämnstort intresse. En ämneskategori som visserligen är ganska liten totalt sett över hela tidsperioden är queryeffektivitet och queryexpansion. Det är emellertid intressant att notera det starka intresset för detta ämne år 2005, då största andelen av det totala antalet dokument inom detta ämnesområde publicerades (4 av 5 dokument).

45

7 Diskussion Jag ska försöka besvara följande frågor som jag ställde inledningsvis:

• Vilka ämnesområden är dominerande i magisteruppsatser inom kunskapsorganisation under tidsperioden 1995-2005?

• Vilka eventuella trender kan urskiljas ifråga om ämnesval? • Vilka ämnen har ökat/minskat i popularitet under den aktuella tidsperioden och vad

kan vara orsaken till eventuella förändringar?

7.1 Vilka ämnesområden är dominerande i magisteruppsatser inom kunskapsorganisation under tidsperioden 1995 – 2005? Totalt sett är ämnesområdet klassifikationssystem dominerande under de undersökta åren. Dessa studier handlar om klassifikationssystem; främst de olika klassifikationssystemens uppbyggnad och utveckling. Därefter följer studier som är Internet-relaterade, som exempelvis utvärdering av webbsidor och utvärdering av information på Internet. På tredje plats totalt sett över tidsperioden återfinns studier som behandlar informationsförmedling, informationssökning och informationsåtervinning. Här ingår dokument som behandlar exempelvis studenters informationssökning, informationssökning i elektroniska informationskällor och förmedling och återvinning av information. En annan förhållandevis stor kategori, som återfinns på fjärde plats, är studier rörande återvinningseffektivitet, evaluering av söktjänster och utvärdering av sökmotorer på Internet. Här ingår exempelvis studier som undersöker och jämför olika sökmotorers återvinningseffektivitet. Därefter följer ämnesområdet IT, vilket är förhållandevis stort sett över hela tidsperioden, även om intresset för IT, som kommer att diskuteras längre fram, var övergående, och främst koncentrerat till en period i slutet av 1990-talet. Här ingår exempelvis studier om informationsteknikens framtida roll på bibliotek. Ämnesområdet katalogisering har totalt sett tilldragit sig ett ganska litet intresse under den undersökta tidsperioden. I denna kategori återfinns studier som exempelvis handlar om katalogiseringens historiska utveckling. Intresset för digitala bibliotek och e-böcker har visserligen varit ganska litet totalt sett över tidsperioden, men ändå relativt konstant.

46

Intresset för queryexpansion och queryeffektivitet är inte heller så stort sett över hela tidsperioden, men, vilket kommer att diskuteras längre fram, ett plötsligt intresse för detta ämne uppstod i slutet av den undersökta tidsperidoden, från år 2003 till år 2005, vilket gjort att ämnesområdet totalt sett hör till de mer frekvent förekommande. De dominerande ämnesområdena har skiftat från år till år under den studerade tidsperioden, och antalet publicerade dokument har ökat dramatiskt, främst på senare år. År 1995 publicerades ett mycket litet antal dokument, endast 3 stycken, vilket kan jämföras med år 2005, då 34 dokument publicerades (inom kunskapsorganisation). Studier rörande Internet och framför allt IT var dominerande från 1997-1999. Från år 2001 ökade intresset för studier rörande klassifikation och klassifikationssystem, medan intresset för IT minskade betydligt. År 2005 finns ett jämnstort intresse för studier rörande klassifikation och klassifikationssystem jämfört med studier rörande informationssökning, informationsförmedling och informationsåtervinning. Evaluering av återvinningseffektivitet tilldrog sig ett också ett jämförelsevis stort intresse detta år, liksom studier rörande queryeffektivitet och queryexpansion. 7.2 Vilka eventuella trender kan urskiljas ifråga om ämnesval? Trenderna inom ämnesvalen kan urskiljas genom att jämföra olika ämnesområdens utveckling över tid. En tydlig trend på senare år är intresset för att utföra studier kring ämnesområdena queryeffektivitet och queryexpansion. Dessa ämnen dyker upp i mitt material första gången år 2003, och har ökat dramatiskt år 2005. Tidigare år finns inget intresse för att utföra studier inom queryeffektivitet och queryexpansion. Tidigare år, fram till 1999, har det funnits ett märkbart stort intresse för så kallade automatiska bibliotekssystem. Detta intresse varade främst under en period i slutet av 1990-talet. Under samma tidsperiod var intresset för informationsteknikens möjligheter mycket stort, och det dominerande antalet studier rörde IT. Man intresserade sig till exempel för hur IT skulle påverka biblioteken och bibliotekariens nya roll som IT-bibliotekarie. Detta kan kanske förklaras med det stora intresset i samhället i stort för informationsteknikens möjligheter vid denna tid. Intresset för e-böcker, digitala bibliotek och elektronisk publicering är som störst under 2001 och 2003, för att sedan minska något år 2005. En tydlig trend är det ökande intresset för evaluering av återvinningseffektivitet. Dessa studier jämför olika sökmotorer för att utvärdera återvinningseffektiviteten. Studierna inom detta ämnesområde har ökat från en mycket låg nivå 1999 till en nivå på 12 % år 2005. Det finns ett konstant ökande intresse för detta ämnesområde sedan år 2001.

47

Andelen studier som behandlar klassifikationssystem är störst, 25 %, år 2001, för att sedan sjunka något. Det är intressant att notera ett visst intresse på senare år för studiet av kinesiska klassifikationssystem (2005) och klassifikationssystem i mångkulturella samhällen (2001). 7.3 Vilka ämnen har ökat/minskat i popularitet under den aktuella tidsperioden och vad kan vara orsaken till eventuella förändringar? Ämnen som har ökat i popularitet på senare tid är studier rörande evaluering av återvinningseffektivitet hos sökmotorer på Internet samt studier rörande queryexpansion och queryeffektivitet. Ämnen som har minskat i popularitet är exempelvis studier rörande automatiska bibliotekssystem och studier rörande IT, som var populärast under 1997-1999. Det är svårt att spekulera kring orsakerna bakom de förändringar som ägt rum. Orsaken till förändringarna kan till viss del bero på den tekniska utvecklingen i samhället. Intresset för IT var exempelvis som störst under 1990-talet. Andra tänkbara orsaker är influenser från undervisningen. Det är också tänkbart att studenter influerar varandra och väljer liknande ämnen, till exempel studier av klassifikationssystem, som kan göras utifrån många olika synvinklar beroende på den enskildes intresseinriktning. Att utföra studier kring olika sökmotorers återvinningseffektivitet har blivit mer intressant på senare år, sannolikt till följd av att Internetanvändningen har ökat och fått en större betydelse i människors dagliga liv. Sammanfattningsvis kan sägas att vissa ämnen har ökat i popularitet medan andra helt har försvunnit. Tänkbara orsaker till dessa förändringar kan jag givetvis endast spekulera i, men det är tydligt att den allmänna tekniska och samhälleliga utvecklingen samt Internets växande betydelse har spelat en viss roll i sammanhanget.

48

8 Sammanfattning Studien visar att totalt sett är ämneskategorin Klassifikationssystem dominerande under de undersökta åren. I denna kategori ingår studier som behandlar klassifikationssystemens uppbyggnad och utveckling. Studier rörande Internet, framför allt IT, var dominerande från år 1997-1999. Från år 2001 ökade intresset för studier rörande klassifikation och klassifikationssystem, medan intresset för IT minskade. En tydlig trend på senare år är intresset för att utföra studier kring ämnesområdena queryeffektivitet och queryexpansion. Tidigare år, fram till 1999, har det funnits ett märkbart stort intresse för så kallade automatiska bibliotekssystem. Detta intresse varade främst under en period i slutet av 1990-talet. I slutet av 1990-talet var intresset för informationsteknikens möjligheter stort, och det dominerande antalet studier rörde detta ämnesområde. Man intresserade sig till exempel för hur IT skulle påverka biblioteken och bibliotekariens nya roll som IT-bibliotekarie. Detta kan kanske förklaras med det stora intresset i samhället i stort för informationsteknikens möjligheter vid denna tid. En tydlig trend är det ökande intresset för evaluering av återvinningseffektivitet de senaste åren. Dessa studier jämför olika sökmotorer för att utvärdera återvinningseffektiviteten. Studierna inom detta ämnesområde har ökat från en mycket låg nivå 1999 till en nivå på 12 % år 2005. Det finns ett konstant ökande intresse för detta ämnesområde sedan år 2001. Andelen studier som behandlar klassifikationssystem är ca 25 % år 2001, för att sedan sjunka till 17 % år 2003. Det är värt att notera ett visst intresse på senare år för studiet av kinesiska klassifikationssystem (2005) och klassifikationssystem i mångkulturella samhällen (2001). Ämnen som har ökat i popularitet på senare tid är studier rörande evaluering av återvinningseffektivitet hos sökmotorer på Internet samt studier rörande queryexpansion och queryeffektivitet. Ämnen som har minskat i popularitet är exempelvis studier rörande automatiska bibliotekssystem och studier rörande IT, som var populärast under 1997-1999. Det finns flera tänkbara orsaker bakom dessa förändringar, men troligtvis har den allmänna tekniska utvecklingen i samhället samt framväxten av Internet haft en bidragande effekt på den ökande populariteten hos ämnesval som exempelvis jämförande studier av olika sökmotorers återvinningseffektivitet.

49

Källförteckning

Tryckta källor Bao, Xue-Ming (2000). An analysis of the Research Areas of the Articles Published in C & RL and JAL between 1990 and 1999. College & Research Libraries, November 2000, p. 536-544. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur Hjörland, Birger. Library and information science: practice, theory and philosophical basis. Information Processing & Management, Volume 36, Number 3, May 2000, pp. 501-531. Hjörland, Birger (2003). Fundamentals of Knowledge Organization. Knowledge Organization 30, 2003, No 2, p. 87-109. Johansson, Pontus (2006). Svensk kunskapsorganisationsforskning 1990-2002. BHS – Magisteruppsats 2006:66. Borås : Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Kajberg, Leif (1996). A Content Analysis of Library and Information Science Serial Literature Published in Denmark, 1957-1986. Library & information science research, 1996, vol. 18, No1, pp. 25-52. Kim, Sun-Jin & Jeong, Dong Y (2006). An analysis of the development and use of theory in library and information science research articles. Klasson, Maj (1990). Biblioteksforskning i Sverige: en innehållsanalys av svensk biblioteksforskning1900-1988; Svensk biblioteksforskning, nr 4; 1990; s. 3-83. Koufogiannakis, Denise & Slater, Linda (2004). A content analysis of librarianship research

Journal of Information Science, Vol. 30, No. 3, p. 227-239. Smiraglia, Richard P.(2002). The progress of theory in Knowledge Organization. Library Trends; Winter 2002, Vol. 50 Issue 3, p. 330- 349. McIlwaine, I.C. (2003). Trends in Knowledge Organization Research. Knowledge Organization 30, 2003, No 2, p. 75-84.

Vakkari, P., Aarik, H., Järvelin, K., Kajberg, L. , & Klasson, M., Forskning inom biblioteksvetenskap och informatik i Norden. En komparativ studie av social och kognitiv institutionalisering av forskningen samt dess allmänna drag i de nordiska länderna på basen av forskningspublikationerna. NORDINFO publikation, 24, Helsingfors: Nordinfo.

Vakkari, P. & Cronin, B. (1992). Conceptions of Library and Information Science. Historical, empirical and theoretical perspectives. London: Taylor Graham.

50

Elektroniska källor Borås Academic Digital Archive (BADA) http://dspace.bib.hb.se/dspace/ [kontrollerad 2007-02-05] Höglund, Lars (1999). Biblioteks- och informationsvetenskap som studie- och forskningsområde. Kompendium vid BHS, Högskolan i Borås. http://www.hb.se/bhs/personal/larshoglund/lh-ht00.doc [kontrollerad 2007-02-05]

51

BILAGA: alfabetisk lista över analyserade titlar

”Att angöra en brygga”: Kommunikation mellan bibliotek och systemleverantör, kravspecifikationer som metod vid förvärv av automatiserade bibliotekssystem Dublin Core: ett schema för metadata (1999) Arkiv, bibliotek och museer: en jämförelse av katalogiseringselement vid tre minnesinstitutioner. (2003) ASB lika med SAB? En jämförelse av dokumenttitlar i de båda klassifikationssystemen (2003) Att bryta sig loss från SAB – klassifikationen (1999) Att hitta rätt: bibliotekariers utveckling av referensarbete (2005) Att skapa eller möta efterfrågan?: organisation och verksamhet i ett regionalt bibliotekssystem: en attitydutvärdering av Bibliotek Gävleborg (1995) bibliotekarier.it. Folkbibliotekarie om sin användning av den nya informationstekniken (1999) Bibliotekskatalogens utveckling i Sverige från medeltid till nutid – sedd ur ett institutionsteoretiskt prespektiv (2001) Bildåtervinning för alla: Att tillgängliggöra bildsamlingar för en bred och icke-specificerad användargrupp (2005) Bortom ”trial and error”. En experimentell studie av informativa hjälpmeddelanden i en hypertext- och nyckelordsbaserad databas för barn (1997) De viktigaste händelserna inom katalogiseringen 1961-1998 (1999) Den dolda disciplinen: en domänanalytisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS: med bibliografi (2003) Den kombinerade effekten av query-expansion och query-strukturer på återvinningseffektiviteten i ett probabilistiskt system (2005) Den manliga heterosexuella normen. En analys av SAB - systemet utifrån ett feministiskt och queerteoretiskt perspektiv (2001) Den särskilda kvinnan: En feministisk analys av Universella Decimalklassifikationen (2003) Digitala bibliotek i den svenska biblioteksdiskursen (2003) Dokumenthantering i företag och organisationer: En fallstudie på Volvo cars i Uddevalla. (2005) Dublin Core i praktiken: En undersökning av hur Dublin Core används inom fem svenska söktjänster (2003) Efter IR: en studie av kriterier för utvärdering av information på Internet (1999) En bild säger mer än tusen ord: en litteraturstudie kombinerad med fältstudier av tre svenska digitala bilddatabaser (1999) En studie av evalueringar av webbaserade söktjänsters återvinningseffektivitet (2003) En studie av interaktion och användarbeteende i ett IR-system för design av användargränssnitt. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. (1997) En studie av ämnesklassifikationssystemet Outline. (2001) En undersökning av LIBRAs OPAC utifrån två perspektiv (2001) EU om olagligt och skadligt innehåll på Internet. En diskursteoretisk analys. (2005) Evaluering av webbaserade söktjänster: Google, MSN Search & Yahoo! (2005) Folkbibliotek och källkritik på Internet: en deskriptiv studie av folkbibliotekens granskning av webbplatser (2003) Folkbibliotekens användning av Byggdok- databaserna: en kvalitativ och en kvantitativ undersökning (1997)

52

Från webb till text, från användare till läsare. Om att skapa mening av texter på webben utifrån poststrukturalistiska textteorier. (1999) Förändringar inom kunskapsorganisation vid ett museibibliotek: Etnografiska museets bibliotek i Stockholm (2003) Globala och lokala sökmotorer: en utvärdering av Google, MSNSearch och SveSök. (2005) Google Scholar eller Scirius för vetenskapligt material på webben? En utvärdering och jämförelse av återvinningseffektivitet (2005) Gränssnitt, användbarhet och sökmotorer: ett experiment (2003) Homosexualitet i tre klassifikationssystem under tre decennier: ett queerteoretiskt perspektiv på SAB, UDK och DDC. (2005) Hur effektiva är de egentligen?: en evaluering av tre webbaserade söktjänster (2005) Hur söker noviser information? En studie av novisers tillvägagångssätt vid informationssökning (2001) Hur tre epistemologiska diskurser och hur synen på kunskapsorganisation inom dem manifesteras i text. (2005) Hälsa på webben. Utvärdering av interaktiva svenska hälsosajter för allmänheten. (2001) Indexeringskonsistens: En litteraturgenomgång och en undersökning i LIBRIS (2005) Informationsförsörjning inom fiskesektorn i SADC- regionen: en undersökning av forskares och tjänstemäns informationsförsörjning Det elektroniska biblioteket: en undersökning av definitioner och förändring(1997) Informationsförsörjningen till landstingens FoU-enheter (1997) Informationssökning i elektroniska informationskällor - Valmöjligheternas vånda. (2005) Informationsteknik i utbildningen vid institutionen Bibliotekshögskolan höstterminen 1982- vårterminen 1995 (1997) Informationsteknik på Nationalbiblioteket och Universitetsbiblioteket i Namibia (1997) Inspiration av information: om informationssökning i estetiska ämnen vid en folkhögskola (1995) Internet i dagspressen: en undersökning av hur Internet framställts i svensk dagspress under 1990-talet (1999) Internetbokhandelns rekommendationssystem – en undersökning av Amazon.com´s Similar Items. (2005) Intranät och dokumenthantering vid ett mindre till medelstort företag - En fallstudie (2005) IR på webben: En undersökning av effektiviteten hos tre frågebaserade söktjänster (1999) IT och multimedia på bibliotek – några bibliotekariers erfarenhet av IT och deras inställning till multimedia (1997) IT-satsningar i Tranås Nätverksbaserade informationssystem, standardprotokoll ANSI Z39.50/ OSI SR (1997) Kan det vara hypertext? Ett försök att analysera en månglineär, flersekventiell pappersburen text som hypertext (2001) Katalogisering och presentation av film på bibliotek (2003) Kinesisk klassifikation: daoistiska, konfucianska och maoitiska influenser i fem kinesiska klassifikationssystem (2005) Klassifikation på webben (2001) Klassifikationens roll på www: en studie av webmiljöns påverkan på klassifikationens principer och funktioner (2003) Klassifikationssystem för en medicinhistorisk samling en jämförande studie av SAB och NLM (2003) Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen (2001) Kontextbaserad utveckling av klassifikationssystem: Värdet av ett användarperspektiv i en beståndsorganiserande process på specialbibliotek (2005)

53

Kontrollerat och okontrollerat språk. En litteraturstudie i informationsåtervinning i databaser. (2001) Konvertering från UDK till SAB (2003) Kungliga bibliotekets klassifikationssystem över den svenska samlingen år 1887. (2005) Kunskapsteori och kunskapsorganisation: En diskursanalys (2005) Lexikonbaserad Cross-Language Information Retrieval: utvärdering av queryeffektivitet (2005) Lösenord till framtidens bibliotek: en jämförelse mellan Ronneby och Sölvesborg folkbibliotek när det gäller IT– utveckling och bibliotekets roll i informationssamhälle (1997) Nationalbibliografin: en komparativ studie över musikområdet i Norges, Sveriges och Danmarks nationalbibliografier (2003) Naturligt språk: från fri vokabulär till språklig analys hos sökmotorerna på www. (1999) Nyhetssöktjänster på webben: En utvärdering av News Index, Excite News Search och Ananova (2001) Om bokhandel via Internet. En deskriptiv uppsats med studier och jämförelser av bokhandlar på Internet (1999) Ontologier i kunskapsorganisation. Vägen från tesaur till den semantiska webben (2003) Organisation av pop- och rocksamlingar i Sverige: en värderingsfråga? (2003) Organisation av populärmusik online- en komparativ studie av ett folkbiblioteks OPAC och en e-butiks online-katalog. (2005) Organisering av bibliotekssamlingar i Medelhavsområdet ca 2500 f. Kr. – 400 e.Kr. (2003) Passage Retreival – en studie av index (2005) Praxis och praktik i flerspråkiga tesaurer (2003) På väg mot en elektronisk era: En fallstudie av automatiseringen på Makerere University Library, Kampala, Uganda (2005) Query expansion med hjälp av en elektronisk tesaurus i en bibliografisk online-databas (2003) Referenser i informationsåtervinning: utvärdering av en sökstrategi för citationsindex. (2005) Relationen mellan utformningen av digitala bibliotek och användarnas behov. En intervjustudie vid Göteborgs universitets digitala bibliotek. (2001) Scientometrins kognitiva struktur: en författarcociteringsanalys (1999) Svenska kataloger på webben – en undersökning av samarbetsmöjligheter mellan sex nationella katalogtjänster (1999) Svesöks omarbetande av huvudgrupperna ur Klassifikationssystem för svenska bibliotek, SAB – systemet. (1999) Syntes och struktur i SAB förr och nu: En studie av avdelningen för språkvetenskap genom den första, fjärde och den sjunde upplaga (2005) Tillblivelsen av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek” (1995) Underlag för revision av UDK i Sverige, exemplifierat genom ämnena religion och konst (1997) Utveckling av Intranät på Pharmacia & Upjohn, Helsingborg: Informationsspridning med hjälp av WWW teknologi (1997) Utvärdering av automatiserade bibliotekssystem – en jämförelse mellan teori och praktik (1997) Utvärdering av ett IR-system i en informationssökningsprocess ett holistiskt perspektiv (2003) Vad ligger till grund för användares relevansbedömningar?: En litteraturundersökning (2003) Weblogindex: En studie av weblogindex utifrån Lancasters processmodell över traditionell indexering. (2005)

54

www som referensverktyg: en undersökning av tolv folkbibliotek i Västra Götalands och Hallands län (1999) Vägen till information på webbplatser en utvärdering av sökstödet på studera.nu (2003) Ämnessökningar med kontrollerad vokabulär och naturligt språk: en jämförande studie med felanalys. (2003)