tromura del3

355 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010

Utgravingene i Skjærvika og Fjellvika, med feltsesongene 2009 og 2010, er en av de mest omfattende undersøkelsene som er utført av Tromsø Museum. De to andre undersøkelsene av et visst omfang, på Slettnes og på Melkøya, hører til samme geografiske område, og de ble alle gjennomført med utgangspunkt i Statoils planer om utbygging av gassanlegg på land.

I dette sluttkapittelet vil resultatene fra undersøkelsene i 2009 og 2010 bli oppsummert, og forsøkt satt inn i en litt større kontekst. Kapitlet deles opp i de forskjellige kronologiske periodene, med et generelt sammendrag, i tillegg til at spesielle resultater trekkes fram. Det blir fokusert på forskjellige typer boligkonstruksjoner, men også funntyper og typologi, samt topografiske og vegetasjonshistoriske forhold. Det vil også utføres enkle funnanalyser, og redegjøres for råstoffbruk. I delkapitlet om jernalder legges det vekt på produksjonen i hellegropene og hvilken ny kunnskap undersøkelsen av disse kan gi.

Inndelingen i de forskjellige kronologiske periodene er gjort med utgangspunkt i det som er etablert gjennom forskning og tidligere undersøkelser, bl.a. Olsen 1994 og Hesjedal et al. 1996. Med bakgrunn i nyere undersøkelser kunne grensene vært forskjøvet noe, men det ligger utenfor målsetninga med denne rapporten. Resultatene fra utgravingene i Skjærvika og Fjellvika indikerer likevel at periodene kan trekkes noe tilbake i tid i forhold til periodeinndelinga fra 1994. Materialet viser at det har vært intens aktivitet i flere overgangsfaser. Det er tatt utgangspunkt i at overgangen mellom eldre og yngre steinalder er omkring 4500 f.Kr., men det kan diskuteres om aktiviteten som ses i overgangsfasen mellom periodene kunne vært tatt med under yngre steinalder, slik at skillet mellom periodene var ca. 4800 f.Kr. Også skillet mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, ca. 1800 f.Kr. har mange dateringer, og materialet er her sett i sammenheng med resultater fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid.

For jernalder er periodeinndeling med romertid, folkevandringstid, merovingertid og vikingtid benyttet.

Erfaringer og resultaterUndersøkelsene ble utført med bruk av omfattende flateavdekking med gravemaskiner i kombinasjon med manuell avtorving. Torva ble fjernet fra praktisk talt alle flater, noen steder også i bergsprekker og

inn mot skrenter. Ei målsetting med å avdekke alle flater var å fange opp utendørsaktiviteter og andre typer strukturer enn boliger (kap. 3.1). Som resultatene viser har denne satsinga gitt en mer komplett oversikt over hvilke aktiviteter som har funnet sted. Med en så stor grad av avdekking kunne flere nye strukturer registreres, for eksempel gulvflater med svært vage strukturelementer. Det er tvilsomt om disse ville blitt oppdaget uten å avtorve hele området. Eksempler er S38 og S44 som ligger midt i Skjærvika Midtre. Her ga prøvestikking i 2005 mye mer vage resultater som kunne tolkes som spredt aktivitet.

Rullesteinsmassene var på mange måter ei utfordring i forhold til gjennomføring av utgravingene. Det ble fra starten lagt vekt på å forstå og dokumentere de stratigrafiske forholdene i kulturminnene på best mulig måte. Den relativt løse undergrunnen som følge av rullesteinenes størrelse og form, samt manglende løsmasser mellom steinene, medførte at en vertikal forflytning av jordmasser hadde funnet sted gjennom tiden. Dermed kunne det forventes at både funn og trekull flere steder var ute av kontekst. Erfaringa er likevel at aktiviteten de fleste steder hadde resultert i kompakte kulturlag med relativt faste masser, mens det i tilstøtende områder var minimalt med masser mellom rullesteinene. Man kan dermed anta at stratigrafien i selve kulturlagene ikke var for mye omrotet. De stratigrafiske relasjonene mellom kontekster for dateringer og funn bekrefter dette. I noen områder, og spesielt i Fjellvika, var det ekstra lite masser mellom rullesteinene. Flere av strukturene hadde en form som kunne ses i rullesteinsmassene, men manglet kulturlag eller andre masser og ga dermed svært liten informasjon gjennom funn og dateringer.

Strandlinjeforskyvninger i Fjellvika og SkjærvikaFor å etablere en forståelse av strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika har vi valgt å forholde oss til resultater fra Anders Romundsets nylige gjennomførte geologiske strandlinjeundersøkelser i Finnmark. Undersøkelsen har tatt utgangspunkt i bunnsedimenter fra flere kystnære innsjøer på Sørøya, Rolvsøya og Nordkinnhalvøya5 (Romundset 2011). Ved å analysere sedimenter med rester av skjell og alger har det vært mulig å avdekke når kystnære innsjøer ble skilt fra havet. Men også når

5. VURDERING AV RESULTAT

5 Disse undersøkelsene har klart å påvise Storegga tsunamien 8100-8200 BP (Romundseth og Bondevik 2011).


transgresjon (havet) har fylt dem opp igjen. Ved å datere overgangene fra saltvann til ferskvann, og visa versa, har man hatt mulighet til å generere en relativ forståelse av strandlinjeforskyvningene for blant annet Vest-Finnmark. Resultatene fra disse undersøkelsene viser at ytterkysten av Vest-Finnmark har vært isfri ca. 14.600 kal. BP (ca. 15 800 kal. f. Kr.). Videre forløper det en rask landheving fra 11000 til ca. 9500 kal. BP (ca. 10900 til 8800 kal. f. Kr). Det etterfølges av en transgresjon frem til ca. 7400 kal BP (ca. 5500 kal. f. Kr). Fra tapesmaksimum er det en jevn regresjon fram til i dag (Romundset 2011:2419).

I Jakob Møller programvare Sealev32 synes disse resultatene å passe best med isobaselinjene fra 12 til 10 (Møller http://geo.phys.uit.no/sealev/index.html). Imidlertid skiller Romunseths resultater seg fra Møllers kurver siden Romundsets undersøkelser viser at transgresjonen og tapesmaksimun er knappe 2000 år tidligere en hva man ser i Møllers resultater.

Resultatene fra Romundsets undersøkelser fra Sørøya passer godt med våre egne resultater (figur 5.2). Dateringene våre fordeler seg jevnt mellom 4-5 m over strandlinjekurven fra Sørøya (Romundset 2011:2409). Oversikten avdekker flere interessante trekk ved bosetningen i Skjærvika. Et

markert skille i høyde på ca. 5170 kal. BP (3200 f. Kr) representerer en stor endring i bosetningen fra terassen i Skjærvika Øvre, til øvre del av den store flata nede i Skjærvika (og Fjellvika). Bakgrunnen for denne brå endringen er fordi terrenget mellom 13 og 18 moh. heller i så stor grad at det ikke egner seg for bosetning. Det har resultert i at menneskene har måtte bosatt seg på platået i Skjærvika øvre helt frem til strandflata nedenfor ble beboelig. Når det nedre platået ble beboelig synes det som at man har foretrukket dette området.

Det at laveste strandlinje før transgresjonen ligger på ca 7, 5 meter over dagens havnivå innebærer at eldre steinalder bosetningen i Skjærvika sannsynligvis har holdt seg på platået i Skjærvika Øvre, altså fra 18 m og oppover.

Det er også verdt å merke seg at det i perioder med lite bosetning har vært mindre fokus på å bosette seg nært havet. En bakgrunn for dette kan være at midlertidig bosetning har var valgt å bo i huler og hellere lengere oppe i vikene. I perioder med mye aktivitet har bosetningen vært lokalisert nært havet.

Forundersøkelsen i 2005 valgte å forholde seg til Isobase 14 fra Møllers Sealev32. Det synes å passe dårlig med våre resultater. Det er fordi det meste av bosetningen yngre enn 4500 kal. BP (3200 kal. f. Kr.) da ville ligge ved flomålet eller under havet.

8000 4000 010 000 6000 20000

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Age (cal. yr BP)

)LS

M evoba m( noitavel

E

22

24

Lake 3 isol. 11,250-10,810

Lake 4 ingr.8170-7970

Lake 4 isol.6610-6400

Lake 4 isol. max. age11,070-10,250

Tapes beach ridge near Lake 4

2 dated driftwood logs

SØRØYA26

?Main shoreline isobase23 - 26 m a.s.l.

Figur 5.1. Kurve som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (illustrasjon: Anders Romundset 2011:2409).


5.1. EldrE stEinaldEr

Ingen av strukturene i Skjærvika eller Fjellvika har dateringer fra de første fasene av eldre steinalder. Den eldste aktiviteten fant sted i Skjærvika Øvre, i strukturene S31 og S32b, og var de eneste sporene etter aktivitet i eldre steinalder.

Dateringer og bruksfaserTil sammen er det 6 dateringer som faller innenfor fase 3 av eldre steinalder. Tre av dem er fra overgangen mellom eldre og yngre steinalder, og disse behandles her sammen med resultater fra eldre steinalder (figur 5.1.1). Den aller eldste daterte aktiviteten fant sted i S31 omkring 5700 f.Kr., tidlig i fase 3 av eldre steinalder. Dateringa hadde uklar kontekst, men kan stamme fra et ildsted med kort bruk.

De to neste dateringene er fra S32b og S31, og viser sannsynligvis til en samtidig bruk av disse strukturene, datert omkring 5500-5300 f.Kr. Trekullprøven i S32b er tatt nær en yngre trekullkonsentrasjon i bakre veggvoll, og har ikke nødvendigvis noe å gjøre med selve tuftekonstruksjonen. Tufta var likevel et gunstig sted å bosette seg på da berget skråner ned mot ei naturlig grop der gulvet senere ble anlagt. Omtrent samtidig var det aktivitet også i S31, og denne gangen kan aktiviteten knyttes til det nederste kulturlaget, under veggvollen.

Videre viser dateringene omkring 4800-4500 f.Kr. at ved overgangen til yngre steinalder var både S31 og S32b i bruk, men muligens ikke bebodd samtidig. Dateringa fra S32b er eldst av de to og kom fra kullområdet vest for tufta, i masser som trolig var ryddet ut av gulvområdet. Prøvene fra S31 er tatt i gulvområdets nederste lag.

Figur 5.2. Oversikt over dateringer og deres høyde over dagens nivå. Det gir en relativ oversikt over strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika. Under plottene er kurven som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (Romundset 2011:2409). Dateringene Kal. BP og Kal. f/e. Kr. er middelverdier.

0

5

10

15

20

25

50015002500350055006500 45007500 Ukal. BP.

Kal. f/e. Kr.1830 650 f. 575 e. 1430

Kal. BP5301375260037755170630074258300

6400 5480 4350 3200

6000 5800 5600 5400 5200 5000 4800 4600 4400 4200

Wk17723

Wk29918

Wk31262

Wk31271

Wk33070

Wk31275

Wk31261

Kalibrert e. Kr.

S31 Tuft

S32b Tuft

S31 Tuft

S32b Tuft

S31 Tuft

S31 Tuft

S31 Tuft Figur 5.1.1. Diagram som viser radiokarbon-dateringer fra eldre steinalder i Skjærvika.


Landkap og topografiPå den tida strukturene i Skjærvika Øvre var i bruk sto strandlinja mellom 9 og 10 m høyere enn i dag ved middelvannstand (figur 5.1.2). Ved høyvann dannet hele Skjærvika ei lang vik med svært gode landingsforhold i ly av bølger og vind. Aktiviteten foregikk på en terrasse noen meter høyere opp, helt innerst i den lange vika, og det flate partiet strakk seg mot nordøst fra terrassen. Terrenget var nokså bratt ned mot sjøen fra der boligene lå, og adkomsten var trolig lettest midt i vika. Midt på flata rant en liten bekk som ga tilgang til ferskvann. Høydedrag på begge sider av terrassen gjorde at området var relativt godt skjermet for vind.

Fra dette området var det enkelt å forflytte seg nordover og opp mot fjellet i øst.

Analyse av pollen hentet ut i Skjærvika hadde ikke dateringer så langt tilbake i tid som eldre steinalder. Resultater fra Melkøya viser imidlertid at det sannsynligvis var lokal skog på denne tiden, med forekomster av bjørk, or og furu (Jensen, 2004:277-278). Vegetasjonen ble påvirket av den menneskelige aktiviteten, og man kan anta at de som oppholdt seg i Skjærvika hugget ned trær for bruk til brensel og dermed tynnet ut skogen noe.

S42

S6S4

S3

S2a

S2b

S52

S33

S53

S47S46

12

13

31

7

37

14

19

36

15

35

16

19

1718

34

20

30

1

29

28

32

33

31

30

27

29

26

2

28

27

25

26

3

25

4

5

6

7

20

21

19

24

22

8

23

9

18

16

17

10

15

11

12

14

13

0 20

Meter

± CRV12

UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET

S30

S35

S22

S21

S20

S19

S27

S28

S38

S15

S18

S34

S31

S32aS32b

S44

S16S48

Struktur

Avtorvet område

Hav

Steinur og stormvoll

Stor stein og rasblokk

Berg

Rullestein i strand

Figur 5.1.2. Kart som viser topografien ved antatt strandlinje på ca. 9 meter over dagens strandlinje i Skjærvika i eldre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


BoligstrukturerDet var få spor etter boligstrukturer fra eldre steinalder. Dette henger sammen med at boflatene var gjenbrukt og at det ble anlagt nye hus i tuftene. Sporene etter de yngste bruksfasene i strukturene var dermed best bevart, med tydelige ildsted og gulvlag, og restene av den eldste bruken var ryddet ut og omrotet, spesielt i S32b. Funn av trekull og skjørbrente steiner i vollene, samt dateringene tyder dette. S31 hadde noenlunde urørte kulturlag, med mulig gulvflate på 3,5 x 2,5 m, og en veggkonstruksjon med stolper kan knyttes til bruksfasen i overgangen mellom eldre og yngre steinalder.

De tre husstrukturene på terrassen inneholdt alle lag med rullesteiner og grus, men i S31 var det et eldre kulturlag under et løsere lag med rullesteiner. Denne torvoverflata er ikke gjenfunnet i S32. Rullesteinsmassene kan være tilført til tuftene og planert ut for å lage ei gulvflate for bruk i husene. At massene ikke i samme grad er ryddet ut av gulvområdet i S31 kan ha med de topografiske forholdene å gjøre, eller at det ville ha ødelagt dreneringskanalen som var anlagt i den eldste fasen.

De vage restene etter bosetting i eldre steinalder gjør at vi ikke kan si noe sikkert om selve boligkonstruksjonene. Det kuperte terrenget rundt S31 og i bunnen av S32b tilsier at det ikke var snakk om solide huskonstruksjoner, men det kan ha vært lette konstruksjoner i form av gapahuk eller lignende.

Funntyper og råstoffFra de kontekstene som antas å være resultat av aktiviteter i eldre steinalder er det kun 487 enkeltfunn i litisk materiale. I tillegg er det samlet inn en del oker. All oker og de fleste funnene er fra S31 (tabell 5.1.1).

Karakteristisk for det eldste funnmaterialet i Skjærvika er gjenstandstyper som stikler, bor, flekker, mikroflekker, mikrolitter, bipolare kjerner, mikroflekkekjerner og tverrspisser (Olsen 1994: 31-34). Det ble til sammen funnet tre tverrpiler, en fra det eldste gulvlaget i S31 (lag 2B), og to fra S32b, også her de eldste lagene i gulvområdet (lag 4B og lag 6). I tillegg er det et retusjert avslag fra S31 som kan være forarbeid til en spiss. En av tverrspissene er skadet i eggen, mens en annen har en skråstilt egg. Alle tre har basisdeler som er likt tilhugd. Spissene er i fin kvartsitt og chert. Funn av mikroflekker viser sein mikroflekketradisjon i Finnmark. Kun et fåtall av kjernene fra S32 har små avspaltninger, og det er registrert to mikroflekkekjerner i S32a, uten at denne strukturen har dateringer fra eldre steinalder.

I S32b var det 3 stikler, en av disse var fra de eldste lagene (figur 5.1.3). Fire stikler er også funnet i S32a.

Tabell 5.1.1. Oversikt over gjenstandstyper i materialet fra eldre steinalder i Skjærvika.

1 2 Totalt %

Bor 1 1 0,21

Emne 1 1 0,21

Flekke 1 1 0,21

Kjerne 1 1 2 0,41

Kjernefragment 4 3 7 1,44

Mikroflekke 4 4 0,82

Mikrolitt 1 1 0,21

Retusjert avslag 4 2 6 1,23

Spiss 1 2 3 0,62

Stikkel 1 1 2 0,41

Avslag 386 73 459 94,25

Totalt 405 82 487 100

% 83,16 16,84 100 Figur 5.1.3. En stikkel i chert, funnet i nedre del av gulvlaget i S32b (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).


Kvarts og kvartsitt dominerer materialet fra eldre steinalder, med omtrent like store andeler på omkring 33-35 % (tabell 5.1.2). Det meste av kvartsitten er finkornet. S31 hadde større mengde kvarts og kvartsitt enn S32b (figur 5.1.4). Det er også en nokså stor andel chert i materialet, og den relative andelen av chert er størst i S32b. I tillegg var det små andeler av bergkrystall, skifer og flint i kontekstene fra eldre steinalder. Bergkrystall ble i hovedsak funnet i S31. De nederste lagene i S31 inneholdt ikke skifer. Skiferen fra lag 2A lå samlet og representerer en enkelthendelse. I S32b lå skiferen for det meste i lag 6, og kan være innblandet fra yngre gulvlag.

5.2. YngrE stEinaldEr i skjærvika og FjEllvika

Det meste av aktiviteten i yngre steinalder fant sted i Skjærvika, kun en av strukturene i Fjellvika var da i bruk. Aktiviteten var konsentrert på terrassen i Skjærvika Øvre, og i området helt i nord på det flate partiet i Skjærvika, i nordre del av Skjærvika Midtre. I tillegg til disse h en rekke dateringer fra overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid. All aktiviteten som fant sted i denne overgangsfasen beskrives under avsnittet om tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid (kap. 5.3).

DateringerStrukturene som har dateringer til yngre steinalder er S30, S31, S32a, S32b og S35 i Skjærvika Øvre, S19, S20, S21 og S27 i nordre del av Skjærvika Midtre og F8 i Fjellvika Vest (se figur 5.2.2). Resultatene tegner et bilde av at det var mindre aktivitet i periode 2 enn i de to andre periodene (figur 5.2.1). Det ser ut til å ha vært relativt kontinuerlig aktivitet fram til ca. 4000 f.Kr., deretter flater kurven ut. 11 dateringer viser en sammenhengende bruk mellom ca 4500 og 4250 f.Kr., tidlig i periode 1 av yngre steinalder. Fire av strukturene var i bruk i periode 1, to i periode 2 og fem i periode 3. Aktiviteten i de to eldste periodene av yngre steinalder foregikk i Skjærvika Øvre. Den yngste bruken i Skjærvika Øvre ses i dateringer fra S32a og S35, mellom 3500 og 3100 f.Kr.

Yngre steinalder, periode 1 og 2

Topografi

Strukturene i Skjærvika Øvre har vært brukt over lang tid, en periode på omtrent 2500 år. Husene var i vært i bruk lenge etter at havet har trukket seg tilbake et godt stykke ned Skjærvika, og sto omtrent 8-9 m høyere enn i dag (figur 5.2.2). Hellinga ned fra terrassen har ikke gjort det mulig å anlegge boligstrukturer lengre ned i de første periodene av yngre steinalder, fordi flata i nordre del av Skjærvika Midtre fortsatt lå under vann ved flo sjø. Terrassen har utgjort en begrenset plass til å sette opp boliger, noe som kan forklare den gjentatte bruken av tuftene. Skrentene på begge sider i Skjærvika har medført at adkomsten til sjøen trolig var innerst i vika.

Tabell 5.1.2. Oversikt over litisk råstoff fra eldre steinalder.

S31 S32b Totalt %

Bergkrystall 23 1 24 4,93

Chert 65 40 105 21,56

Flint 2 2 4 0,82

Kvarts 165 9 174 35,73

Kvartsitt 142 20 162 33,27

Skifer 8 10 18 3,70

Totalt 405 82 487 100

% 83,16 16,84 100

Figur 5.1.4. Diagrammet viser fordelingen av det litiske materialet mellom S31 og S32b.

0

100

200

300

400

500

S31 S32b

bergkrystall

chert

flint

kvarts

kvartsitt

skifer

Struktur

Antall


5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500

Wk27175Wk33060Wk27177Wk31257Wk17727Wk33058Wk33059Wk29911Wk31258Wk29908Wk31259Wk33061Wk33062Wk17729Wk33063Wk29909Wk17724Wk31269Wk29920Wk31265Wk29921Wk31260Wk33069Wk29916Wk31268Wk33066Wk33067Wk33068Wk31270Wk29917Wk17725Wk31274Wk31266Wk31276Wk31267Wk31264Wk29919Wk31263Wk31272Wk31273

Kalibrert f. Kr.

S31 Tuft

S32b TuftS32b Tuft

S31 TuftS32a TuftS32a TuftS32b TuftS32a TuftS32b TuftS32a TuftS31 TuftS32b TuftS30 AktivitetsområdeS30 AktivitetsområdeS30 AktivitetsområdeS32a TuftS30 AktivitetsområdeS31 TuftS31 TuftS32a TuftS32a TuftS32a TuftS32a TuftS35 Aktivitets�ateS21 TuftS21 TuftS21 TuftS19 TuftS21 TuftS21 TuftS27 TuftS20 TuftS27 TuftS27 TuftS20 TuftS20 TuftS20 TuftS27 TuftF8 TuftS20 TuftF8 Tuft

S33

S53

S47S46

12

13

31

7

37

14

19

36

15

35

16

19

1718

34

20

30

29

28

32

33

31

30

27

29

26

28

27

25

26

25

7

20

21

19

24

22

8

23

9

18

16

17

10

15

11

12

14

13

0 20

Meter

± CRV12


S24

S23

S55

S30

S35

S22

S21

S20

S19

S27

S28

S38

S15

S18

S34

S31

S32aS32b

S44

S16S48

S17b

S13S14

S11 S54

S17

S57

S45

S50

S49

Struktur

Avtorvet område

Hav



Berg

Figur 5.2.1. Diagram som viser kalibrerte radiokarbondateringer fra yngre steinalder.

Figur 5.2.2. Kart over Skjærvika med antatt strandlinje og daterte strukturer fra yngre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


0

500

1000

1500

2000

2500

S30 S31 S32a S32b

Struktur

Antall

Figur 5.2.3. Diagram som viser funnmengde fra periode 1 av yngre steinalder, fordelt på strukturer.

Tabell 5.2.1. Gjenstandstyper fra periode 1, fordelt på strukturer.

S30 S31 S32a S32b Totalt %

Bor 2 2 4 0,11

Emne 3 3 0,09

Emne, kniv 1 2 6 9 0,26

Emne, spiss 4 1 5 0,14

Emne, øks/meisl 1 3 4 0,11

Flekke 5 5 0,14

Kjerne 11 14 14 39 1,11

Kjernefragment 18 13 19 50 1,43

Kniv 2 8 1 11 0,31


Mikrolitt 3 3 0,09

Pimpstein 2 3 1 6 0,17

Retusjert avslag 5 7 5 17 0,49

Skraper 4 3 7 14 0,40

Spiss 1 1 0,03

Stikkel 5 4 3 12 0,34

Avslag 27 1998 715 576 3316 94,69

Totalt 27 2059 779 637 3502 100

% 0,77 58,80 22,24 18,19 100

Boligstrukturer/bruksfaser

S31, S32a og S32b er tufter med en viss likhet da de ligger plassert ut mot terrassekanten, og de har vært åpne ut mot kanten. Det er mulig konstruksjonen har lignet en gapahuk. I bakkant av S31 og i området mellom S32a og S32b var det tydelige veggvoller bestående av kompakte lag med fin sand og en del skjørbrente steiner. Veggene forøvrig var markert med middelsstore steiner, og inneholdt funn og trekull. Dette kan tyde på at bare deler av veggene besto av solide, tykke torvvegger, mens resten har bestått av stolper dekket av skinn e.l. I S31 var det tre tydelige stolpeskoninger i den østre delen av veggvollen. Alle tre tuftene hadde spor etter avfallsdynger på terrassekanten, like utenfor tuftenes åpninger. I S32b var det også en del avfall i form av trekull og avslag i veggområdet i sørøst. Gulvene i alle tre tuftene hadde planerte lag med rullesteiner. Gulvflatene var runde og rundovale, og størrelsen varierte mellom 2,5-3 m i bredde og 2,5-4 m i lengde. S32a var den største av de tre tuftene.

S31 besto tidlig i yngre steinalder av en boligkonstruksjon med solid vegg i nord og nordøst, anlagt inn mot berget i nordvest og sannsynligvis åpen mot terrassekanten i sør. Gulvet var ovalt, ca 2,5 x 2,5 m stort, med et sentralt ildsted. I S32b er det mulig at veggvollen i nordøst stammer fra denne bruksfasen. Gulvet, ca. 3,5 x 2,5 m hadde mest trekull i den vestlige delen, muligens var kun denne delen i bruk, eller et ildsted lå i den vestlige delen. Trekull fra bruksfasen fylte den øverste delen av kullgropa vest for gulvet.

I siste del av periode 1 ses boligen i S32a som ei gulvflate lenger enn 4 m nord-sør og ca. 3 m bredt, nedgravd i rullesteinsmasser i nord. Konstruksjonen var åpen mot vest, og hadde muligens et avfallsområde like sør for åpninga.

Den intensive bruken av ild i S30 viser utendørs aktiviteter. Fete jordmasser indikerer en form for aktivitet som involverte organisk materiale. I den sørlige delen av feltet er det en mulig teltring som kan stamme fra samme bruksfase. Det kan ha vært satt opp et enkelt vindskjul å oppholde seg i under aktiviteten lenger nord.

Funn periode 1

Den samlede funnmengden fra aktiviteter i periode 1 av yngre steinalder utgjør 4321 enkeltfunn, fordelt på 2360 undernummer. Av disse kommer de fleste funnene fra S31, og bare et fåtall fra S30 (figur 5.3.3).

Det litiske materialet utgjør 3502 enkeltfunn. Av dette er så mye som 94,69 % avslag. De største gruppene av gjenstandsfunn er kjernefragment og kjerner. 18 er katalogisert som uregelmessige, 5 koniske og 2 bipolare. To er kategorisert som mikroflekkekjerner. Videre er det en relativt mange retusjerte avslag, skrapere og stikler.


Kniver og forarbeid til kniver er det også en del av, til sammen 20 funn. De fleste er i skifer, kun en av knivene er i chert. Det er nokså likt fordelt mellom eneggede og tveeggede kniver. Det ses en tendens at de tveeggede kommer fra lag som er datert til den eldste delen av perioden.

Funnene består for øvrig av et fåtall av pimpstein, forarbeid til spisser, flekker, bor, emne til øks/meisel, andre emner, mikroflekker, mikrolitter og en spiss. De to spissemnene er i skifer, og er vanskelige å typebestemme, men begge har triangulært tverrsnitt. Den ene spissen er en tverrspiss fra lag 4B i S32b, et lag som kan representere utkast av

eldre masse fra gulvområdet. Alle mikrolitter og en av mikroflekkene er også fra den nedre delen av veggvollen, disse i S31, og kan også være fra et eldre, utryddet gulvlag. Flekkene er derimot funnet i det øverste gulvlaget i S31. Alle disse sistnevnte funntypene forbindes med eldre steinalder, og funnene stammer sannsynlig fra bruksfaser i siste fase av eldre steinalder som det er spor etter i begge strukturene.

Skrapere er funnet i lag 13B og en i lag 1B i S32a. To er i sort chert og en i transparent bergkrystall med røde tråder (figur 5.2.6). Også to av tre bor er i fin kvarts, men to av disse er funnet i yngre lag. Også de fleste av de seks skraperne i S32b var i sort finkornet chert eller kvartsitt. De er funnet i forskjellige lag.

Figur 5.2.4. Bipolar kjerne av sort chert, funnet i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Figur 5.2.5. Tveegget skiferkniv med rette egger, funnet i gulvet i S32a (foto: June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Figur 5.2.6. Skraper i bergkrystall, funnet nedre del av gulvlaget i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitets-museet).

Tabell 5.2.2. Steinråstoff fordelt på strukturene.

S30 S31 S32a S32b Totalt %

Bergkrystall 70 57 7 134 3,83

Chert 371 129 207 707 20,19

Flint 13 5 18 36 1,03

Jaspis 1 1 0,03

Kvarts 7 869 308 222 1406 40,15

Kvartsitt 16 579 119 84 798 22,79

Pimpstein 2 3 1 6 0,17

Sandstein 1 1 0,03

Skifer 4 153 158 98 413 11,79

Totalt 27 2059 779 637 3502 100


Kvarts er det litiske råstoffet som dominerer funnmaterialet fra periode 1, med 40,15 % (tabell 5.2.2). Det er også nokså store andeler av kvartsitt og chert, med hhv 22,79 % og 20,19 %. Skifer utgjør en relativt liten andel av materialet. Fordelingen mellom de forskjellige strukturene viser at den relative andelen av kvarts er størst i S32a (figur 5.2.7). S32b har en større andel av chert enn de to andre tuftene. Skifer utgjør en mindre prosentvis del av funnmengden fra S31 enn i de to andre strukturene.

Funn periode 2

Fra periode 2 av yngre steinalderen er det en mye lavere funnmengde enn fra periode 1. De fleste av disse funnene stammer fra den yngste bruksfasen i S32a. Det meste er av litisk materiale. Gjenstandstypene fordeler seg som i tabell 5.3.3, med flest kjernefragment, videre er det noen emner, kjerner og to skiferspisser, samt enkeltfunn av bor, bromme, mikroflekke, pimpstein, retusjert avslag og skraper. Den ene av spissene er et basisfragment av en nyelvspiss, funnet i gulvlaget i S32a. En spesiell skifergjenstand, en bromme eventuelt et anheng med rombisk tverrsnitt og hakk for å feste et snøre e.l., ble funnet i S32a (se figur 4.7.12). Mikroflekken er trolig innblandet fra eldre bruksfaser.

Kvarts utgjør størst mengde av det litiske materialet også i periode 2, men nå var det nesten like stor andel av skifer (tabell 5.2.4). Økninga av skifer i denne perioden er som forventet (Olsen, 1994:51). Chert og kvartsitt er bare funnet i mindre mengder i lag fra denne perioden.

Yngre steinalder, periode 3

Topografi

Området som var bosatt i periode 3, nordre del av Skjærvika Midtre, lå lunt til innerst og lengst nord på flata i Skjærvika (se figur 5.2.2). Strandflata var omkranset av relativt bratte skrenter på tre sider, og grenset mot havet i sør-sørvest. Ved et havnivå ca. 7-8 m høyere enn i dag utgjorde flata minst 30 m fra skrenten i nord til stranda. De fire hustuftene som var i bruk på denne tida dekket store deler av tilgjengelig areal i Skjærvika.

Boligstrukturer/bruksfaser

Strukturene som var i bruk i periode 3 av yngre steinalder var S19, S20, S21 og S27 i Skjærvika, og F8 i Fjellvika, var alle hustufter. Alle fire tuftene i Skjærvika viser spor av bruk tidlig i periode 3.

Figur 5.2.7. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.

0

500

1000

1500

2000

2500

S30 S31 S32a S32b

bergkrystall

chert

flint

jaspis

kvarts

kvartsitt

pimpstein

sandstein

skifer

Struktur

Antall


S32a S35 Totalt %

Bor 1 1 0,31

Bromme 1 1 0,31

Emne 9 9 2,74

Emne, kniv 1 1 0,31

Kjerne 5 5 1,52

Kjernefragment 10 10 3,05


Pimpstein 1 1 0,31

Retusjert avslag 1 1 0,31

Skraper 1 1 0,31

Spiss 2 2 0,61

Avslag 292 3 295 89,94

Totalt 324 3 327 100

% 99,09 0,92 100


S32a S35 Totalt %

Bergkrystall 22 22 6,71

Chert 57 1 58 17,68

Flint 1 1 0,31

Kvarts 100 1 101 30,79

Kvartsitt 47 1 48 14,63

Pimpstein 1 1 0,31

Skifer 97 97 29,57

Totalt 325 3 328 100


F8, S20 og S27 hadde yngre bruksfaser innenfor periode 3, og var i bruk samtidig i siste del av periode 3, den såkalte gressbakkenfasen.

De tre tuftene som lå på ei nord-sør orientert rekke i nordvest hadde alle tydelig nedgravde gulv omkranset av tykke veggvoller av store rullesteiner. For S20 og S21 kunne en yttergrense av veggvollen registreres, og vollen var mellom 1 og 2 m tykk. Husene så ut til å være anlagt ved at de store rullesteinene var blitt ryddet ut av gulvet, som deretter ble flatet ut med ei nedgraving på den høyestliggende siden i nordøst, og i tillegg i øst for S20 sitt vedkommende. Ingen av tuftene hadde bevarte ildsteder som kan knyttes til bruk i yngre steinalder, men det ble funnet kullholdige lag som kan være rester av ildsted. Alle tre tuftene hadde inngang i den sørlige enden ut mot midten av vika. Gulvet i disse tuftene var rundt til rundovalt, og målte 3,5-5 x 3-4 m.

S27 så ut til å ha hatt en mer avlang eller avrundet rektangulær utforming, og steinene i veggvollen var færre og mindre enn i de tre andre tuftene. Trolig var steiner også her blitt ryddet bort fra gulvet, og gulvet var noe nedgravd i nordøst og øst. Tufta hadde en inngang i øst, og to i sør. Det er mulig noen av disse tilhørte den yngre bruken av tufta. Størrelsen på gulvet i S27 var 7 x 4 m. Avgrensningen av kulturlaget datert til eldste del av periode 3 av yngre steinalder er uklar, og det er mulig at størrelsen på den eldste konstruksjonen lignet mer på tuftene vest for denne.

Den eldste bruken av F8 omfattet et enkelt ildsted i den nordvestre enden, og ei noe yngre datering fra overgangen til tidlig metalltid viser også bruk av den sørøstre delen av tufta. Det er mulig at også F8 i siste del av yngre steinalder var ei nokså lang tuft med rektangulær gulvflate. I S20 ble det funnet en plattform langs innsiden av veggen rundt hele gulvet. Plattformen kan være rester av et forhøyet område, men kan også representere en eldre veggvoll som ble liggende under ei utvidet gulvflate. Gulvet er større enn under den eldre bruken av tufta, men er nokså mye mindre enn gulvet i F8 og S27 fra samme periode. At husene får større gulvareal i siste del av periode 3 er ei utvikling som ses også i Varanger (Olsen, 1994:71). En del flate heller lå i plattformområdet og i inngangen i sørøst, disse kan være hellelegging av inngangen men kan også ha vært del av konstruksjonen i en torvvegg. I S19 var det rester etter hellelegging i det sentrale gulvområdet, men det er mulig at også disse kan ha vært nedrast fra veggen. Bruk av heller i torvvegger er kjent fra Hellefjord på Sørøya (Andreassen, 1985).

Funn

Funnmaterialet fra kontekster datert til periode 3 av yngre steinalder er nesten like stort som i periode 1, og viser omfanget av aktivitet i denne perioden (tabell 5.2.5). De fleste av funnene er fra S27. Funn fra F8 som også har dateringer fra denne perioden er ikke tatt med her. S21 hadde flere funn enn S20, selv om det er større områder som er gravd i S20. Dette kan forklares med at de yngste lagene i S20 er datert til tidlig metalltid, og at mye av aktiviteten i strukturen er yngre enn i S21.

Figur 5.2.8. Tuftene i Skjærvika med dateringer til periode 3 er i ferd med å bli ferdig undersøkt. Bildet er tatt mot øst-sørøst (foto: Janne Oppvang©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


Det litiske materialet fra periode 3 inneholder 96,29 % avslag. Av gjenstander er det mest kjernefragment og kjerner. 10 er katalogisert som uregelmessige, 4 bipolare og 1 konisk. Videre er det en del emner, de fleste i skifer, skiferspisser og forarbeid til spisser i skifer, og retusjerte avslag.

Av spissene er det to av nyelvtype og to tangespisser, i tillegg er et spissemne katalogisert som nyelvtype, og et som tangespiss. Tangespissene er fra S27, fra lag som er datert til siste del av periode 3. samt S20, lag 1A. De tre av nyelvtype er fra lag som er fra helt sist i periode, i S21 og S27. Gjenstandene er fragmenterte og typebetegnelsen er basert på formen på tverrsnittet og dermed usikker. De kan tyde på at spisser av nyelvtype forekom i yngre kontekster enn tidligere antatt (Olsen, 1994:54-55), eller de kan også være av en hittil ukjent type. Av kniver og knivemner er 3 i skifer, alle av enegget type.

Det litiske materialet består av mest kvarts, men inneholder også en nokså stor andel av skifer (tabell 5.2.6). Antallet gjenstander i skifer tilsier at råstoffet sto nokså sentralt i både i periode 2 og periode 3.

OppsummeringDet er relativt få av strukturene i Skjærvika med dateringer til yngre steinalder, og i Fjellvika kan kun en bruksfase i en struktur knyttes til steinalder. Den eldste bruken av området fant sted oppe på terrassekanten i Skjærvika Øvre. Husene har ligget helt ut mot terrassekanten, og har bestått av lette konstruksjoner som inkluderte bruk av stolper, med en del av veggene oppbygd mer kompakt. Husene var små, runde til rundovale og var plassert med åpninga mot terrassekanten.

At aktiviteten avtar i periode 2 kan skyldes at landhevinga vanskeliggjorde adkomsten til havet. I denne perioden var S32a gjenbrukt med samme størrelse eller noe mindre enn i periode 1.

Figur 5.2.9. Forarbeid til skiferspiss fra S27 (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitets-museet).


S19 S20 S21 S27 Totalt %

Bor 1 2 3 0,09

Emne 3 9 6 18 0,52

Emne, kniv 1 1 0,03

Emne, spiss 1 4 6 11 0,23

Kjerne 7 2 14 23 0,67

Kjernefragment 7 2 15 24 0,70

Knakkestein 1 1 0,03

Kniv 1 2 3 0,09

Meisel 1 1 0,03

Pimpstein 1 11 12 0,35

Pren 1 1 0,03

Retusjert avslag 1 2 6 9 0,09

Skraper 4 2 6 0,17

Spiss 1 1 4 3 9 0,26

Stikkel 2 1 3 0,09

Tyngde 1 1 2 0,06

Avslag 491 763 877 1187 3318 96,29

Totalt 500 782 925 1246 3446 100

% 14,51 22,69 26,67 36,13 100


S19 S20 S21 S27 Totalt %

Bergart 1 1 1 3 0,09

Bergkrystall 10 35 5 6 56 1,63

Chert 4 5 7 8 24 0,70

Flint 1 8 4 13 0,38

Grønnstein 2 5 7 14 0,41

Jaspis 1 1 0,03

Kvarts 349 368 559 743 2019 58,59

Kvartsitt 13 128 31 69 241 6,99

Pimpstein 1 11 12 0,35

Skifer 123 242 291 407 1063 30,85

Totalt 500 782 925 1246 3446 100


Aktiviteten tok seg opp i periode 3, med gjentakende bruk av de fire hustuftene i den nordlige delen av Skjærvika Midtre. Husene var fortsatt nokså små i den eldste delen av periode 3, med rund eller rundoval form, men disse hadde en konstruksjon med mye tykkere og mer solide vegger enn boligene i Skjærvika Øvre, muligens bygget opp av torv som var støttet av liggende heller mellom torvlagene. I den yngste delen av periode 3 viser undersøkelsen at husene ble større, og mot overgangen til tidlig metalltid var avlange i formen.

Funnmaterialet viser at bruken av harde, finkornete bergarter avtar etter periode 1. Skifergjenstander finnes i alle periodene, men er i størst antall i periode 3. Det er også en stor andel skiferkniver i lag som er antatt å tilhøre periode 1 av yngre steinalder.

5.3. tidlig mEtalltid, tEkstil- kEramisk FasE i skjærvika og FjEllvika

Følgende delkapittel tar for seg spor etter aktiviteter i det andre årtusen f.Kr., som er den tekstilkeramiske fasen av tidlig metalltid.

Strukturene lå i den øvre delen av Skjærvika, som er kalt Skjærvika Midtre, og i den øverste delen av Fjellvika Vest.

Dateringer og periodeinndelingDersom man forholder seg til den fastsatte periodeinndelinga som den framstilles av Olsen (1994) er det svært få dateringer fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid i Skjærvika og Fjellvika, kun sju dateringer fra 5 strukturer (figur 5.3.1). Det foreligger imidlertid ni dateringer som ligger i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid (ca. 2040-1690 f.Kr.). Alle dateringene fra denne overgangsfasen er relativt samtidige. Dersom overgangen mellom periodene trekkes noe tilbake i tid vil disse kunne regnes til tekstilkeramisk fase. Noen av strukturene er brukt både i overgangsfasen og innenfor fasen. Inkluderes alle er det totalt 8 strukturer som kan regnes til tekstilkeramisk fase (figur 5.3.2). Ut fra de sju dateringene som ligger innenfor tekstilkeramisk fase ses det en todeling i bruken, med aktivitet i den første delen av fasen (ca. 1760-1520 f.Kr.) i strukturene S44, F7 og S30, og i den siste delen (ca. 1440-1080 f.Kr.) i S44, F7, F8 og S15.

Figur 5.3.1. Diagrammet gir en oversikt over de kalibrerte dateringene i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, og de som er innenfor tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid.

2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400

Wk27170

Wk27173

Wk17730

Wk27174

Wk31283

Wk29924

Wk27164

Wk31285

Wk31251

Wk31287

Wk17728

Wk31256

Wk29912

Wk33057

Wk33056

Wk31252

Wk27181

Kalibrert f. Kr.

F8 Tuft

S15 Tuft

S20 Tuft

S20 Tuft

S27 Tuft

S27 Tuft

S27 Tuft

S48 Aktivitetsområde

S15 Tuft

S44 Tuft

F7 Tuft

S38 Tuft

S44 Tuft

F8 Tuft

S15 Tuft

F8 Tuft

F8 Tuft

Wk27166F7 Tuft


Topografi og vegetasjonI det andre årtusen f.Kr. var middelvannsstanden sunket til ca. 4 moh. og det var etterhvert ei nokså stor flate som kunne benyttes i vikene (figur 5.3.2 og 5.3.3). Strukturene med dateringer til fasen ble funnet mellom 9 og 11,5 m over dagens strandlinje. I Skjærvika var praktisk talt hele flata benyttet i denne perioden. I Fjellvika var det kun ei 10-15 m bred flate innerst mot skråninga som kunne benyttes. I tillegg til de to strukturene F7 og F8 tyder funnmaterialet på at det også var aktivitet i de andre på samme flate, S25 og F6.

I tekstilkeramisk fase var det et gradvis kaldere klima, noe som også ses i resultatene av

pollenanalysen. Sammen med minkende aktivitet førte dette til at skogen igjen vokste til. Fra ca. 1750 var tyder funn av bjørkepollen på at det var varierende tetthet i skogen, med perioder med tettere skog og etter hvert gradvis mer åpent.

BoligkonstruksjonerDe strukturene med bruk i overgangen mellom periode 3 av yngre steinalder og tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid var tuftene F8, S15, S20 og S27, samt et utendørs aktivitetsområde S48. Tre av tuftene hadde i denne perioden store, avrundet rektangulære bruksflater, 6,5-8,4 m lange og med bredde på 3,5-4 m. Det er interessant å

Figur 5.3.2. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).

S42

S6S4

S3S2b

S52

S33

S53

S47S46

12

13

31

7

37

14

19

36

15

35

16

19

1718

34

20

30

29

28

32

33

31

30

27

29

26

28

27

25

26

25

4

5

6

7

20

21

19

24

22

8

23

9

18

16

17

10

15

11

12

14

13

0 20

Meter

± CRV12


S26

S25

S24

S23

S55

S30

S35

S22

S21

S20

S19

S27

S28

S38

S15

S18

S34

S31

S32aS32b

S44

S16S48

S17b

S13S14

S11 S54

S17

S5

S56S29

S37 S5c

S57

S45

S50

S8

S39S10

S12

S59

S58

S36

S9

S7

S51

S49

Struktur

Avtorvet område

Hav



Berg


legge merke til at den utendørs aktiviteten i S48 hadde ei tilsvarende stor flate, 8 x 5 m, med et ildsted i den ene enden. Den fjerde tufta (S20) var bare 5 x 4 m stor, og var gjenbruk av ei eldre, mindre tuft. Plattformene som ble funnet (se kap 4.6) kan være blitt til som resultat av en utvidelse av gulvområdet. Det var kun S15 som hadde et tydelig kullholdig kulturlag fra denne bruksfasen, i S20 og S27 var kulturlaget omrotet av vannmasser. S27 hadde rester av en mødding like utenfor den sørvestlige langveggen, og to innganger i den samme langsiden som vendte ned mot sjøen. F8 så ut til å ha hatt bare en inngang, også den mot sjøsiden. I S20 var inngangen lokalisert i sør, mot midten av vika. Tre av tuftene hadde veggvoller

markert av store rullesteiner. F8 var i tillegg gravd inn i terrenget med den ene langsiden, mens de tre andre tuftene hadde en mindre nedgraving i bakkant. I S15 var det ingen tydelig veggvoll, men en bue av store steiner i nordøst. En eventuell veggvoll rundt S15 kan ha blitt forstyrret av senere bruk av tufta. I F8 var det to ildsteder med dateringer til denne perioden, disse kan ha vært samtidige. I S27 ble det funnet kun ett ildsted, i den vestlige delen. De andre to tuftene hadde ingen tydelige ildsteder, eventuelle ildsted kan ha blitt ryddet bort ved nyere bruk av tufta. Formenog størrelsen til de tre største tuftene, F8, S15 ogS27, minner om tufter av gressbakkentype som er kjent fra denne tiden. Tuftene i Skjærvika og

Figur 5.3.3. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).

22 3021

21

2928

272625242322

4

5

2019

18

6

17

168

159

1014

13

7

1211

0 20

Meter

± UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12

Rullestein uten torv

F8 tuft

F8

F25

F7a

F22

F24aF23a

F23b

F24b

F21

F13

F3

F2

F26

F1

F5

F4

F11

F10

F7b

F9

mødding

F6

F27

F14

F19

F17

F16F15

Struktur

Feltavgrensning

Hav og bekk

Steinur

Storstein/rasblokk

Berg


Fjellvika har ikke de dype nedgravingene, store møddingmengder og markerte dobbeltildsteder som er typiske for grassbakkentufter, men det er tidligere funnet slike mindre markerte hustufter av denne størrelsen i Vest-Finnmark fra denne perioden (Hesjedal et al., 2009:415; Johansen, 1998:58-59; Wasmuth, 2005:38-39). Boligrestene framstår ikke med mye symmetri, men det kan være senere bruk og forstyrrelser som har fjernet sporene av dette.

Tidlig i tekstilkeramisk fase var det aktivitet i de tre tuftene S44, F7 og S38. Av kulturlaget i bunnen av S44 gjensto kun et 1,2-1,3 m bredt lag med fete kullmasser, noe som kan ha vært del av gulvet i ei nedgravd tuft. De andre to tuftene gir et inntrykk av at det nå var vanlig med betydelig mindre boflate enn i overgangsfasen, med rundt og rundovalt gulv som var 2,5-3,5 m bredt og 2,5-4 m langt. Rullesteiner dannet vegg rundt tuftene, men i F7 var det ingen klar ytre avgrensning av veggen. S38 hadde rester av et sentralt plassert ildsted, mens ildstedet i F7 var tydelig kantsatt og plassert asymmetrisk nær veggen i sørøst.

I siste del av tekstilkeramisk fase var det fire strukturer som var i bruk, S15 og S44 i Fjellvika og F7 og F8 i Skjærvika. Det ser ut til at boligene nå var enda mindre og det er mulig at de minste besto av enkle teltkonstruksjoner, med diameter 1,5-3 m. I F8 var relativt store steiner plassert i en sirkulær form rundt et noe asymmetrisk plassert ildsted. Det planerte gulvet i S44 så også ut til å ha et asymmetrisk plassert ildsted. Bruken i S15 ses som et sirkulært kullag, med funn spredt over et stort område rundt, som kan bety at mye av aktiviteten hadde foregått utenfor boflaten (lag 7, se kap. 4.5).

Aktiviteter utendørs F25, F27, S33 og S48 er kommet til som resultat av utendørsaktiviteter som ut fra funnmateriale og 14C-dateringer ser ut til å være omtrent samtidig med tuftene fra tidlig metalltid. Nærheten til tuftene lengst nord i Fjellvika Vest taler også for at F25 og F27 er aktiviteter knyttet til tuftene (se kap. 4.1). Knakkeplasser som disse viser hvordan området rundt boligene har blitt brukt, og gir et

Tabell 5.3.1. Gjenstandstyper fra tekstilkeramisk fase, fordelt på strukturer.

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt %

Bor 1 1 0,01

Emne 1 1 5 2 1 1 11 0,16

Emne, kniv 1 1 0,01

Emne, spiss 1 3 2 6 0,09

Flekke 1 1 0,01

Kjerne 2 3 11 2 5 7 4 34 0,48

Kjernefragment 2 4 3 2 1 12 0,17

Knakkestein 2 1 1 4 0,06

Kniv 4 1 4 0,06


Perle 1 1 0,01

Pimpstein 1 2 5 3 5 16 0,23

Pren 2 2 0,03

Retusjert avslag 1 1 3 1 3 1 10 0,14

Råknoll/råstoffblokk 3 3 0,04

Skraper 6 2 2 10 0,14

Spiss 3 2 13 1 3 2 5 2 32 0,45

Stikkel 1 1 0,01

Tyngde 1 1 0,01

Øks 1 1 0,01

Avslag 1647 466 3223 170 266 163 764 247 6946 97,85

Totalt 1658 480 3279 184 292 177 770 259 7099 100

% 23,36 6,76 46,19 2,59 4,11 2,49 10,85 3,65 100


innblikk i aktiviteten til enkeltpersoner. Det viser også at aktiviteten har funnet sted om sommeren, for eksempel er funnkonsentrasjonene i F27 plassert inntil store steiner som ville egne seg godt å sitte på. Disse funnstedene ville vært vanskelige å oppdage uten en omfattende flateavdekking og opprensing av hele flata.

FunnmaterialetFunnene som antas å stamme fra aktiviteten i tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid utgjør en svært stor mengde, og domineres av litisk materiale (tabell 5.3.1). Det største antall funn kommer fra S15 (figur 5.3.4).

Hele 97,85 % av det litiske materialet er avslag. Av gjenstander var det flest kjerner og kjernefragment. Blant disse er det et flertall uregelmessige, og de fleste i grov eller middels grov kvarts. Dernest er det en stor gruppe spisser og forarbeid til spisser, de aller fleste i skifer. Spissmaterialet domineres av sunderøyspisser, tilsammen er 18 stykker, hele og fragmenter, definert som sunderøytype (figur 5.3.5). Noe som kan gjøre det vanskelig å typebestemme fragmenter er at

Figur 5.3.5. Spiss av sunderøytype fra S5 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Figur 5.3.4. Diagram som viser funnmengde fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid, fordelt på strukturer.

Tabell 5.3.2. Mengde asbest, asbestkeramikk og oker målt i gram.

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt

Råasbest 0,6 12,2 41,3 0,5 0,6 6,3 61,5

Asbestkeramikk 17,9 0,6 196,0 15,3 53,9 283,7

Oker 0,1 2,9 50,2 53,2

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48

Struktur

Antall


rett eller konkav basis i perioden 1500-900 f.Kr. (Hesjedal et al., 1996:219). Funnene fra Skjærvika og Fjellvika viser at de flateretusjerte spissene forekommer i like stor grad i yngste fase av tidlig metalltid.

I tillegg inneholder materialet en del pimpstein, retusjerte avslag, skrapere og kniver. Alle kniver og forarbeid til kniver er i skifer, to er tveegget og tre enegget.

Det er funnet en god del asbestmagret keramikk og råasbest fra tekstilkeramiske kontekster, henholdsvis 283,7 g og 61,5 g (tabell 5.3.2). Størst mengde keramikk er funnet i S15 og S48, men også noe i F7 og F20. Konteksten er noe usikker, spesielt i S48 der massene var svært omrotet. Mye av keramikken er fragmentert, og det er ikke gjort detaljerte analyser av skårene. Et skår fra S48 har dekor som minner om kjelmøykeramikk. F7, F8 og S15 hadde mye aktivitet også i kjelmøyfasen,

midtpartiet til nyelv- og sunderøyspisser som kan ligne hverandre. Det finnes også nyelvspissser med skaftfure. Her vil lengde/bredde-forholdet kunne brukes på store fragmenter. For små fragmenter er det tverrsnittet som best kan si noe om type. Av skiferspisser er det også en bladformet spiss og en tangespiss med mothaker, den førstnevnte mer vanlig i eldre perioder (Olsen, 1994:56). Bladformede spisser kan være vanskelig å skille fra dolker eller dobbelteggede kniver. Kronologien er forskjellig da bladformede spisser er noe eldre, derfor kan konteksten gjenstanden er funnet i kan brukes for å definere type (Hesjedal et al., 1996:172-173,175). Åtte av skiferspissene er så fragmenterte at de ikke er typebestemt. Fra antatt tekstilkeramisk kontekst er det kun 4 flateretusjerte spisser i harde bergarter, en av dem er av sandbukttype. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis er karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). På Slettnes avtar bruken av flateretusjerte spisser med

Figur 5.3.6. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.


F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt %

Bergart 2 2 4 0,07

Bergkrystall 51 2 37 4 2 6 1 103 1,45

Chert 539 121 42 2 4 2 1 46 757 10,66

Flint 45 133 2 1 2 18 8 209 2,94

Grønnstein 1 2 3 0,04

Kvarts 118 277 2022 59 138 152 65 19 2850 40,15

Kvartsitt 21 60 151 60 31 9 25 163 520 7,33

Pimpstein 1 2 5 3 5 16 0,23

Skifer 883 16 887 53 109 6 660 22 2636 37,13

Totalt 1658 480 3279 184 292 177 880 259 7099 100

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48

bergart

bergkrystall

chert

flint

grønnstein

kvarts

kvartsitt

pimpstein

skifer

Struktur

Antall


OppsummeringTuftene fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid viser ei utvikling i boligform fra store, avlange tufter på størrelse med gressbakkentufter til mindre runde tufter og etter hvert små teltkonstruksjoner. Denne utviklingen ses også i annet materiale fra Finnmark (Olsen, 1994:120). Fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika er det også avdekket flere områder med utendørsaktiviteter som gjennom funnspredning og strukturer som ildsted og ryddete områder forteller om menneskenes bruk av landskapet. Plasseringa av strukturene viser også at hele området mellom havet og skrenten mot fjellet ble tatt i bruk.

Funnmaterialet inneholder mange spisser, særlig av sunderøytype som er karakteristisk for tekstilkeramisk fase. Det er også noen flateretusjerte spisser, en av sandbukttype som er vanlig i perioden. Materialet preges også av asbestmagret keramikk, det meste er svært fragmentert, men det er funnet skår med dekor som lignet kjelmøykeramikk. Noe av keramikken kan være innblandet fra yngre lag.

og det er en mulighet for at keramikken som ble funnet i disse tuftene kan være fra denne fasen. Råasbesten ble for en stor del funnet i de samme stratigrafiske lag som keramikken. De største mengdene råasbest ble funnet i S15 og S20.

De største andelene av er det litiske materialet fra tekstilkeramisk fase består av kvarts og skifer (tabell 5.3.3). Videre er det også en del chert som fortrinnsvis er brukt til flateretusjerte gjenstander. Kvartsitt og bergkrystall utgjør mindre andeler. Mengdeforholdene er noe forskjellig i strukturene (figur 5.3.6). I S44 og F7 dominerer skifer. Mengden av chert er også relativt stor i F7 i forhold til de andre strukturene. S48 har mye kvartsitt, mens kvarts dominerer i S15. De forskjellige mengdeforholdene kan skyldes at det skjer endringer i råstoffbruken over tid, eller at aktiviteten i de forskjellige strukturene var forskjellig og at behovene for redskapstyper dermed var forskjellig.

Figur 5.4.1. Diagram med oversikt over kalibrerte dateringer innenfor kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid

1200 1000 800 600 400 200 0 200

Wk29905Wk27195Wk29914Wk29926Wk33055Wk27179Wk31253Wk27199Wk27205Wk27171Wk31249Wk33054Wk31289Wk29902Wk29925Wk33052Wk27197Wk27187Wk27165Wk29901Wk17741Wk29927Wk17738Wk31277Wk27185Wk31288Wk29913Wk27193Wk31255Wk27176Wk31254Wk29922

Wk33071Wk27180Wk27168Wk27178Wk27172Wk27169Wk33075Wk31284Wk17722Wk29899Wk29928Wk21788Wk33053Wk17737Wk17739

Kalibrert f. Kr/e. Kr.

F8 TuftF7 Tuft

F8 TuftF10 HellerS45a AktivitetsområdeF8 TuftS30 AktivitetsområdeS44 TuftS50 AktivitetsområdeF8 TuftF8 TuftF8 TuftF8 TuftF8 TuftS33 Teltring

S33 TeltringS18 TuftF8 TuftS19 TuftF10 HellerS30 AktivitetsområdeS50 AktivitetsområdeF10 HellerS33 AktivitetsområdeF5 IldstedS45a AktivitetsområdeF10 HellerS12 TuftF7 TuftF10 HellerF23b TuftF5 IldstedS44 TuftS12 TuftS53 IldstedS15 TuftS12 TuftF8 TuftF24b TuftF23b TuftS15 TuftF8 TuftS15 TuftS44 TuftS30 AktivitetsområdeF23b TuftS19 Tuft sekundær

Wk27167F8 Tuft


med rund eller rektangulær gulvflate, teltringer og utendørs aktivitetsområder med ildsted, i tillegg har det vært bruk av en heller i Fjellvika.

DateringerDet er til sammen 48 14C-dateringer fra kjelmøyfasen, disse viser en kontinuerlig bruk av begge vikene gjennom hele fasen, de fleste konsentrert i den siste delen, etter ca. 400 f.Kr. (figur 5.4.1). Strukturene med aktivitet i den første delen (datert 803-240 f.Kr.) er F7, F8, F10, S45b, S30, S44 og S50.

I de siste 400 årene av kjelmøyfasen viser dateringene aktivitet i en rekke strukturer, både

5.4. tidlig mEtalltid, kjElmøY- kEramisk FasE i skjærvika og FjEllvika

Undersøkelsene i 2009 og 2010 har avdekket at kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er den perioden med mest omfattende aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. I Skjærvika er det dateringer fra 10 strukturer, og i Fjellvika fra 6 strukturer som berammes til denne fasen. I tillegg kommer strukturer med funn som plasserer bruken i kjelmøyfasen, eller som med bakgrunn i stratigrafiske forhold kan knytte dem til tidsrommet. Strukturene består av små tufter

S42

S6S4

S3S2b

S52

S33

S53

S47S46

12

13

31

7

37

14

19

36

15

35

16

1917

18

34

20

30

29

28

32

33

31

30

27

29

26

28

27

25

26

25

4

5

6

7

20

21

19

24

22

8

23

9

18

16

17

10

15

11

12

14

13

0 20

Meter

± CRV12


S26

S25

S24

S23

S55

S30

S35

S22

S21

S20

S19

S27

S28

S38

S15

S18

S34

S31

S32aS32b

S44

S16S48

S17b

S13S14

S11 S54

S17

S5

S56S29

S37 S5c

S57

S45

S50

S8

S39S10

S12

S59

S58

S36

S9

S7

S51

S49

Struktur

Avtorvet område

Hav



Berg

Figur 5.4.2. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).


Topografi og vegetasjonDe første strukturene som ble tatt i bruk i kjelmøyfasen lå mellom 7,5 og 11 moh. Tuftene og helleren lå litt tilbaketrukket fra sjøen, mens aktivitetsflatene lå lavest i terrenget (figur 5.4.2 og 5.4.3). I Skjærvika var det den midtre delen av strandflata som var i bruk, fortsatt sto havet så høyt at vika dannet gode havneforhold. Fra toppen av den vestre bergryggen ble S30 med oversikten over alle havområdene brukt.

Når det gjelder vegetasjonen tyder pollenprøvene på at skogen fortsetter å minke, og det etableres en stabil vegetasjonstype med noe bjørk, gress og lyng. Oppe på bergryggen i nordvest var det mye mindre dvergbjørk og krøkebær i siste halvdel av kjelmøyfasen, og både endringer i vegetasjonen

i Fjellvika og Skjærvika. Det har vært kontinuitet i bruken, og flere av strukturene kan ha vært samtidige. Plassert i mulig kronologisk rekkefølge viser dateringene aktivitet i F8, S33, S18, S19, F10, S30, S50, F5, S45a, S12, F7, F23b, S44, S53, S15 og F24b innenfor tidsrommet 420-70 e.Kr., et flertall av disse i Skjærvika. De mange sporene fra de siste århundrene f.Kr. gir et fokus mot denne perioden som sjelden er dokumentert tidligere.

De yngste sporene av aktivitet innenfor kjelmøyfasen er datert 170 f.Kr.-70 e.Kr. og ser ut til å ha vært sporadisk enkelthandlinger i S19, S30, S44 og F23b.

22 3021

21

2928

272625242322

4

5

2019

18

6

17

168

159

10

1413

7

1211

0 20

Meter



F8 tuft

F8

F25

F7a

F22

F24aF23a

F23b

F24b

F21

F13

F3

F2

F26

F1

F5

F4

F11

F10

F7b

F9

mødding

F6

F27

F14

F19

F17

F16F15

Struktur

Feltavgrensning

Hav og bekk

Steinur

Storstein/rasblokk

Berg

Figur 5.4.3. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).


samtidig med denne tufta, og lå svært nær S44. Det er sannsynlig at disse to strukturene hadde en sammenheng. S50 var ei aktivitetsflate med tykke kullag, ovalt formet og minst 2 m lang, og med et kantsatt ildsted 60 cm i diameter. Aktiviteten i S45b lå mellom S44 og sjøen, og var et utendørs aktivitetsområde med et stort, kantsatt ildsted. Ildstedet var brukt flere ganger, og hadde en konstruksjonsdetalj med flate steiner inne i kullaget. Aktiviteten spredte seg over et 2 m langt område like ved ildstedet. Helleren (S10) i Fjellvika var nokså åpen med det overliggende berget høyt over bakken, og ble brukt første gang i kjelmøyfasen. Den hadde da et rom i øst i en sprekk under berget, og bruksflaten utgjorde ca. 2 x 2,2 m. I denne eldste delen av kjelmøyfasen var det også aktivitet i S30 som lå på toppen av bergryggen nordvest i Skjærvika. Dateringa er ikke i kontekst med noen strukturer eller kulturlag, men stedet har vært brukt i mange perioder i forhistoria, sannsynligvis som et utkikkspunkt.

I siste del av kjelmøyfasen viser dateringer at det var aktivitet i 9 tufter, 2 teltringer, 1 heller og 4-5 utendørs områder med ildsteder. Fem av tuftene er gjenbruk av eldre tufter, og fire (F23b, F24b, S12 og S18) ser ut til å være konstruert på denne tiden. Gulvets størrelse varierte mellom 2 og 5,4 m, de fleste omkring 2,5 x 3,5 m. Den største tufta, S44, hadde er 5,4 m langt gulv, men var anlagt i ei eldre tuft. Veggvollen som strakk seg rundt ¾ av tufta så likevel ut til å være brukt i denne yngste bruksfasen. Av de tuftene som ble etablert i denne

og kullmengde i pollensøyla vitnet om menneskelig påvirkning. Etter 300 f.Kr. tok bjørkeveksten seg opp igjen lokalt i myrområdet. Funn av dyngsoppsporer (Sporomiella) i SKV2 (pollensøyle tatt øverst i Skjærvika) gir en indikasjon på at det omkring 750 f.Kr. kan ha vært lokalt tamdyrhold i en kortere periode (appendiks 7).

Boliger og aktivitetsflaterStrukturene fra de første 500 årene av kjelmøyfasen framsto i mange varianter. Det dreier seg om tre tufter, en heller og to aktivitetsområder med ildsted. I tillegg var det et aktivitetsområde med spor etter intens bruk av ild. Alle de tre tuftene var gjenbruk av allerede etablerte tufter. I F7 blir samme nedgraving benyttet, men gulvet så ut til å være noe mindre, ca. 2,5 x 3,5 m. Den yngste delen av det kantsatte ildstedet ble brukt, og dette var ca. 1 m langt. I F8 var det også det minste gulvarealet som var i bruk, med dateringer fra ildsted 6. Gulvflata var rund og ca. 2 x 2 m, og hadde et sentralt plassert ildstedet, ca. 50 cm i diameter. Det var i denne perioden at møddingen i F8 ble tatt i bruk. Møddingen lå på sjøsiden av tufta. S44 ser ut til å ha vært den største tufta i dette tidsrommet, med gulvflate på 5,4 x 3,8 m omgitt av en veggvoll i nordøst, muligens rester av en torvvegg. Tufta hadde to ildsteder, det ene målt til ca. 50 cm i diameter. Det ble ikke funnet kantsetting av disse ildstedene. Tufta har muligens vært åpen mot sjøsiden, og ei stor steinhelle har fungert som inngangsparti. Aktiviteten i S50 var

Figur 5.4.4. Tuft S12 ferdig utgravd, sett mot sør-sørvest. S10 ses i bakgrunnen (foto: Mikael Cerbing©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


ildsteder. De utendørs aktivitetsområdene viste også variasjon i størrelse. De to aktivitetsområdene i S45 hadde aktivitetsflater på størrelse med de samtidige tuftene, og store kantsatte ildsted i midten. Også helleren og S50 hadde like store bruksflater, omkring 2 m lange. F5 og S53 var de minste strukturene, og var spor etter bruk av ild ved en eller flere anledninger. Begge er blant de yngst daterte aktivitetene i fasen. S5 lå lunt til inn mot ei skråning og en stor stein, mens S53 lå inn mot berget i S33. På S30 og S33 er det funnet teltringer. Teltringen i S30 var uklar, ca. 2 x 2 m stor, og markkjemiske analyser sannsynliggjør at det har vært et ildsted sentralt på den lille flata. Det er ingen dateringer direkte fra teltringen i S30, prøvene er tatt utenfor denne. Steinene i S33 var også omrotet, og ringen var ca. 3 x 2.5 m stor. Terrenget var ujevnt, men et sentralt plassert ildsted og funnspredninga bekrefter at strukturen var en boligkonstruksjon.

FunnmaterialetFunnene fra kontekster knyttet til kjelmøykeramisk fase utgjorde en stor mengde, mer enn 25000 enkeltfunn. I tillegg kommer eventuelle funn fra S30 som ikke er tatt med her. Den største funnmengden kommer fra F7 og F8 (figur 5.4.5). Litisk materiale dominerer, og av dette er det 98,75 % avslag.

perioden er det to rektangulære og to runde. S12 skilte seg ut med å være gravd dypt ned i rullesteinsmassene, ca. 50 cm i forhold til terrenget rundt, og hadde kraftige, doble veggvoller. Nær inntil lå det lignende tufter, S10 og S39, som stratigrafisk kunne dateres eldre enn S12. Disse tuftene skiller seg ut med konstruksjoner som tidligere ikke er dokumentert i regionen, og det vil være hensiktsmessig å lete etter paralleller innenfor siste årtusen før Kristi fødsel. Også F8, S18 og S19 hadde spor etter vegger rundt hele gulvet, mens de andre har hatt en konstruksjon der hele langsiden vendt mot sjøen kan ha vært åpen. Trolig var tuftene med sluttede vegger brukt i løpet av vinteren, S19 og S12 hadde spor etter tykke veggvoller og var sannsynligvis vinterboliger. To av tuftene, F8 og S15 hadde utkastområder, i form av mødding utenfor S8 i sør, og en haug med skjørbrente steiner utenfor S15 i sør. De markkjemiske analysene fra S15 antyder at det også var et utkastområde ved åpninga i vest (appendiks 6). Mer enn halvparten av tuftene hadde sentralt plasserte ildsteder, nesten alle var kantsatt. Størrelsen på ildstedene varierte mellom 0,5 m og 1,5 m som største mål. Kun i F7 var ildstedet plassert asymmetrisk som i eldre faser, i den sørlige enden av gulvet.

I tillegg til tuftene var det i kjelmøyfasen to teltringer og 6 utendørs aktivitetsområder med

Figur 5.4.5. Funnmengde fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50

Struktur

Antall


I de strukturene som hadde flest gjenstander er det forskjellige gjenstandsgrupper som dominerer (tabell 5.4.1). I F7 og S15 var det mange spisser og forarbeid til spisser. F7 og S33 hadde flest flateretusjerte spisser og forarbeid i harde bergarter, mens de i S15 og S19 var i slipt skifer. Tre av de flateretusjerte (fra F7, F8 og S45) er av typen med kort, triangulær tange (figur 5.4.6), som er karakteristisk for kjelmøyfasen (Olsen, 1994:106). Det er imidlertid flere sandbuktspisser

fra kontekster knyttet til kjelmøyfasen, to funnet i F7 og en i S44. I tillegg er det en rekke andre flateretusjerte spisser, inkludert fragmenter og forarbeid. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis, også sandbuktspisser, er regnet for å være karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). De flateretusjerte spissene fra Skjærvika og Fjellvika kan stamme fra eldre kontekster i de samme strukturene, men det store antallet av disse i kjelmøykeramiske kontekster antyder at bruken av flere typer flateretusjerte spisser strakk seg utover i kjelmøyfasen. Tre sunderøyspisser er også funnet i lag fra kjelmøyfasen, fra S15, S19 og S44.

Mye av spissmaterialet er fragmentert, og dette gjør typebestemmelse utfordrende, spesielt der basis mangler. Til tross for dette ses tydelige forskjeller mellom de flateretusjerte spissene. En del er relativt smale i forhold til lengde, lansettformet, med største bredde på midten, en form som tilsier at basis er spiss. Likevel har vi eksempler på spisser med tilnærmet samme form, der største bredde er flyttet nærmere basis, og den består av en kort, triangulær tange. Andre er bredere, med konvekse sider, tilnærmet i bladform.

Figur 5.4.6 Basisfragment av flateretusjert spiss fra kjelmøykeramisk kontekst i F7 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Tabell 5.4.1. Gjenstandstyper fordelt på strukturer.

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %

Amboltstein 1 1 0,00

Bor 1 1 0,00

Dolk 1 1 0,00

Emne 1 4 1 7 1 5 2 21 0,09

Emne, kniv 1 1 0,00

Emne, spiss 10 2 5 3 3 2 25 0,11

Flekke 3 2 1 6 0,03

Glattestein 1 1 0,00

Kjerne 2 4 9 1 3 3 2 3 36 1 64 0,28

Kjernefragment 1 3 1 4 1 3 1 14 0,06

Knakkestein 2 2 2 2 1 1 10 0,04

Kniv 3 2 1 1 7 0,03

Mikroflekke 3 1 4 0,02

Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06

Retusjert avslag 1 6 10 1 2 23 43 0,19

Råstoffblokk 3 3 0,01

Skraper 4 1 1 4 3 3 10 1 27 0,12

Spiss 6 2 13 1 4 3 6 1 36 0,16

Stikkel 1 1 0,00

Tyngde 3 1 1 1 6 0,03

Avslag 7 953 1 7193 6884 35 872 685 496 2386 214 2650 115 22491 98,75

Totalt 7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100

% 0,03 4,22 0,00 0,00 31,79 30,41 0,16 4,01 3,02 2,22 10,59 1,01 12,01 0,53 100


I kontekstene med dateringer til kjelmøyfasen var det til sammen ca. 1180 g asbestmagret keramikk, en større mengde enn i kontekster fra tekstilkeramisk fase (tabell 5.4.2). De strukturene der det ble funnet mest keramikk var S23b, F8 og S15, også i F7 og S18 var det en god del. Materialet er svært fragmentert, i tillegg så skårene ut til å være spaltet eller at overflata var forvitret bort, og det er ikke gjort noen omfattende analyse av keramikken. En del større skår hadde dekor i form av linjer og prikker. Flere randskår funnet i F7 og F8 hadde svært tykk rand. Når det gjelder den horisontale spredninga av asbestkeramikk og råasbest ser de ut til å ha hatt en tilknytning til ildsted. Unntak er S15 og S18, der alle skårene ble funnet helt utenfor gulvarealet, og kan være del av utryddingsmasser. Funn av en god del råasbest peker mot at det ble produsert asbestkeramikk lokalt, ved eller i strukturene. S15 og S33 hadde størst mengde råasbest. Det er imidlertid ganske usikkert om ildstedet i strukturen kan ha vært brukt til dette, da et enkelt ildsted ikke kan oppnå tilstrekkelig varme til å brenne keramikken (Jørgensen & Olsen, 1988:72).

Råstoffordelinga i tabell 3 og figur 3 viser en nokså jevn prosentvis fordeling av råstoff på de forskjellige strukturene. Det ses en overvekt av chert i F7, F8 og S33, noe som henger sammen med produksjon av flateretusjerte redskaper. S33

hadde også en del kvartsitt, og kvartsitt dominerer i S45 og i S50. Skifer spiller en mindre rolle enn i de forutgående periodene, men i strukturene F7, S15, S19 og S44 var det likevel en del skifer i kontekstene fra kjelmøyfasen.

OppsummeringKjelmøyfasen av tidlig metalltid er den perioden med mest aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. Til sammen har 16 strukturer dateringer til perioden, og mye av aktiviteten var konsentrert etter ca. 400 f.Kr. Boligene var mindre enn i den forutgående perioden, og besto ofte av lettere konstruksjoner. I tillegg var det flere spor etter utendørs aktiviteter og ildsteder.

Funnmaterialet inneholder mindre skifer enn tidligere perioder. Flateretusjerte spisser av flere typer var fortsatt i bruk. Store mengder asbestmagret keramikk ble funnet.

De nedgravde boligene med kraftige veggvoller har sannsynligvis vært brukt i vinterhalvåret. Tuftene S10, S12 og S39 skiller seg fra de andre tuftene med samme datering på flere måter. Dette kan henge sammen med at de er brukt i den kaldeste årstida. En viktig forskjell ligger i at det var minimalt med litisk materiale i disse tuftene. Det kan neppe forklares med at materialet er ryddet ut,

Tabell 5.4.2. Keramikk, råasbest og bein, målt i gram, fordelt på strukturer.

Tabell 5.4.3. Råstoff fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer.

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt

Asbestkeramikk 167,6 97,0 168,6 557,7 99,4 13,4 73,6 1,4 1,4 1180,1

Råasbest 4,8 0,2 618,3 27,4 101,0 0,1 5,8 757,6

Bein 9,0 0,3 9,3

Oker 0,01 0,42 0,01 0,01 0,1 0,55

F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %

Bergart 2 5 4 3 1 3 18 0,08

Bergkrystall 5 80 8 1 2 2 26 12 4 140 0,62

Chert 334 1 5039 4919 1 66 101 4 1343 2 285 43 12138 53,29

Flint 37 176 13 76 1 2 16 4 3 328 1,44

Grønnstein 1 1 0,00

Jaspis 1 1 2 0,01

Kvarts 7 283 351 927 33 193 391 270 46 30 398 2929 12,86

Kvartsitt 291 415 1029 2 294 188 3 988 67 2034 50 5361 2354

Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06

Skifer 7 1 1172 23 278 5 199 129 9 24 1847 8,11

Totalt 7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100


undersøkelser og studier de siste tre tiårene har langt på vei endret dette (Henriksen, 1996, Hesjedal et al., 1996, 2009, Holm-Olsen, 1985, Schanche, 1992). Men til tross for at det har kommet for dagen mange nye funn er det sett i forhold til andre perioder fortsatt lite kunnskap om det første årtusenet i Finnmark og Nord-Troms. Så når kulturminneregistreringen i Skjærvika i 2005 påviste en omfattende jernalderaktivitet var det potensial for å generere ny og verdifull kunnskap om denne perioden. Kulturminnene fra jernalder ble derfor prioritert allerede i prosjektets planleggingsfase.

for da ville det blitt funnet store mengder avslag mm utenfor tuftene. En mulighet er at bruk av metall var introdusert, og at de som brukte disse tuftene hadde erstattet noe av steinbruken med gjenstander av metall.

5.5. jErnaldEr På 1980-tallet ble det første årtusenet etter Kristi fødsel i Finnmark og Nord-Troms omtalt av flere arkeologer som en «funntom» og «funnfattig periode» (Schanche, 1992, Storli, 1986). Flere

S42

S6S4

S3

S2a

S2b

S52

S33S53

S47S46

12

13

31

7

37

14

19

36

15

35

16

19

1718

34

20

30

29

28

32

33

31

30

27

29

26

28

27

25

26

3

25

4

5

6

7

20

21

19

24

22

8

23

9

18

16

17

10

15

11

12

14

13

0 20

Meter

± CRV12


S26

S25

S24

S23

S55

S1a

S30

S35

S22

S21

S20

S19

S27

S28

S38

S15

S18

S34

S31

S32aS32b

S44

S16S48

S17b

S13S14

S11 S54

S17

S5

S56S29

S37 S5c

S57

S45

S50

S8

S39S10

S12

S59

S58

S36

S9

S7

S51

S49

Struktur

Avtorvet område

Hav



Berg

Rullestein i strand

Figur 5.5.1. Oversikt over jernalderstrukturene i Skjærvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


Av i alt 89 jernalderdateringer fra forundersøkelsen og utgravingene i 2009 og 2010 er det påvist aktivitet i totalt 26 av strukturene. Det omfatter ni tufter, syv aktivitetsflater, seks hellegroper, to teltringer, ett ildsted, ett depot og en heller (figur 5.5.1 og 5.5.2). I tillegg til de daterte strukturene er det ytterligere to strukturer som trolig tilhører aktivitet i jernalder. Det er aktivitetsområdet S51 og depotet S55.

Resultatene fra dateringene viser en vedvarende aktivitet gjennom hele jernalder, hvor de største flatene i nede halvdel av Skjærvika og Fjellvika har vært foretrukket. Det meste av jernalderaktiviteten

ligger mellom 6 og 12 moh. Bosetningen og aktiviteten synes derfor i hovedsak å ha vært knyttet til sjøen og marin aktivitet. Det er også noen dateringer lengre opp i begge vikene. Disse synes ikke å representere en bosetning, men er levninger etter kortvarig sekundær aktivitet i anlegg som opprinnelig har tilhørt eldre aktivitet i yngre steinalder og tidlig metalltid. Dette ser man i strukturene S20, S21, S30, F6 og F7b. Gjenbruk av de beste områdene er på ingen måte oppsiktsvekkende siden knapphet på egnede flater har medført at menneskene har valgt å benytte de beste områdene i flere omganger. Dette ser man

22 3021

21

2928

272625242322

3

4

5

2019

18

6

17

168

159

10

1413

7

1211

0 20

Meter


F8 tuft

F8

F25

F7a

F22

F24aF23a

F23b

F24b

F21

F13

F3

F2

F26

F1

F5

F4

F11

F10

F7b

F9

mødding

F6

F27

F14

F19

F17

F16F15

Struktur

Feltavgrensning

Hav og bekk

Steinur

Storstein/rasblokk

Berg


Figur 5.5.2. Oversikt over jernalderstrukturene i Fjellvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


Det var først på 1990-tallet man forsto bruken til hellegropene. Kjersti Schanche foreslo, med bakgrunn i den engelske ambassadør dr. Giles Fletchers skriftlige skildringer av oljeproduksjon ved Kvitsjøen i 1588, at hellegropene var brukt til å utvinne olje fra hval og sel. Hun så paralleller mellom de nordnorske hellegropenes konstruksjon og hvordan hellegropene fra Kvitsjøen var blitt beskrevet. Fletcher beskrev hvordan spekk fra sel ble lagt på oppvarmede steiner i nedgravde groper, og at spekket smeltet og ble til olje. Schanche viste til at de nordnorske hellegropene ofte inneholdt mengder av skjørbrent stein og trekull, og at det bekreftet at det var gjort opp ild i gropene. I tillegg viste lipidanalyser av oljen i gropene at den kom fra marine pattedyr (Henriksen, 1996:63-65, Hesjedal et al., 1996:231, Schanche, 1992).

Undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika viser at hellegropene har vært en viktig del av første årtusen e.Kr. I alt ble det påvist seks hellegroper, fem i Skjærvika og ei i Fjellvika. Alle ble undersøkt og ei ble totalgravd. Det ble også påvist bosetningsspor som direkte kan relateres til hellegropaktiviteten. Disse boligene kommer vi tilbake til senere i dette kapittelet.

I alt ble det tatt 133 trekullprøver fra hellegropene, av disse ble 51 datert. Dateringene viser at hellegropene har vært brukt i to perioder. Første periode var fra ca. 150 til år 400 e. Kr. Det er de to øverste hellegropene S36 og S9 som tilhører den eldste fasen i romertid. Både datering og

blant annet fra undersøkelsene på Melkøya og Slettnes (Hesjedal et al., 1996, 2009). Jernalderdateringen i struktur S20 er verdt å merke seg siden det her er påvist det som synes å være restene av en smie (figur 5.5.4). I første rekke synes jernalderen i Melkøysundet å ha vært preget av hellegropaktivitet.

HellegropeneHellegroper er påvist fra i kystområdet i Nord-Troms til Varangerfjorden, nærmere bestemt fra Ringvassøy til Vadsø. Fra 1970 til 1990-tallet ble de omtalt som ”hellegraver”, ”strandmarksgraver” og ”hellekister” (Hesjedal et al., 1996:226, Schanche, 1992:13, Simonsen, 1979:16, 1982:576). Jørn Henriksen (1996) foreslo å omtale disse kulturminnene som «hellegroper», en betegnelse som fortsatt er gjeldende i dagens faglitteratur.

Hellegropene har hatt mange ulike tolkninger. Den første beskrivelsen ble gjort av geolog Karl Pettersen i 1868. Med utgangspunkt i hellegropene på Arnøya mente Pettersen at de rektangulære forsenkningene var rester av små hus. Lokalbefolkningen beskrev dem imidlertid som ”lappgraver”, en oppfatning som også var utbredt blant arkeologer helt frem til 1980-tallet (Odner, 1983). Den første som var kritisk til denne oppfatningen var Inger Marie Holm-Olsen (1985:70). Hun argumenterte med at trekullmasser og klumper av sammenkittet grus ikke kunne tilhøre graver eller små hus, men hun hadde dessverre ikke noen alternativ tolkning.

0 100 200 300 400 500 600

Wk31240

Wk29943

Wk27184

Wk31245

Wk33065

Wk31246

Wk29944

Wk27192

Wk29946

Wk27163

Wk31281

Wk29933

Wk31243

Wk31242

Wk31248

Wk17734

Wk29903

Wk17731

Wk29945

Wk27203

Kalibrert e. Kr.

F23b Tuft

S9 Hellegrop

S17b

S13 Tuft

S9 Hellegrop

S9 Hellegrop

S9 Hellegrop

S9 Hellegrop

S5

S36 Hellegrop

F7b Tuft

S9 Hellegrop

F10 Heller

S9 Hellegrop

S9 Hellegrop


S9 Hellegrop

F17 Aktivitesområde

S9 Hellegrop

S9/S7 Hellegrop Figur 5.5.3. Kalibrerte dateringer fra romertid.


Makrofossilanalyser fra hellegropene i våre undersøkelser har påvist et forholdsvis høyt antall blad, frø, frøbærere og lignende rester fra arter som krøkebær (Empetrum), melde (Chenopodium), bjørk (Betula), arve (Caryphyllaceae), gress (Poaceae) og halvgress (Cyperaceae). Mengden av disse er spesielt høy i hellegrop S56. Det er særlig bjørkeris, gress, blad og frø fra krøkebær som er påvist (appendiks 8). Kan bjørkeris og torv med gress og krøkebær kan ha vært brukt i oljeproduksjonen? Hvilken oppgave det skal ha hatt er naturligvis vanskelig å fastslå ut fra våre resultater. Kanskje har torva blitt brukt for å dekke over hellegropene, for å opprettholde høy temperatur i gropa. Eller kan bjørkerisen og torva fungert som brensel? Eventuelt kan torv ha dekket bunnen i gropen slik at oljen ikke forsvant ned i undergrunnen. Et argument for at torven og bjørkeriset har vært brukt i oljeproduksjonen er plantefunn av bjørk og krøkebær i kontekster dypt i hellegropen, blant annet i spekkbetongen. Plantenes nærvær i hellegropa kan også ha en naturlig forklaring. Alle de omtalte vekstene tilhører lokal flora, og kan ha blitt blandet med hellegropmassene som følge av stor aktivitet ved hellegropa under oljeproduksjonen.

stratigrafi stadfester at disse tilhører samme tidsrom (figur 4.4.20). I folkevandringstid, fra ca. 400 til 550 e.Kr., følger en 150 år lang periode uten hellegropaktivitet (figur 5.5.4.). Andre hellegropfase starter i overgangen mellom folkevandring- og merovingertid, ca. 550 e. Kr. Reetableringen starter med produksjon i hellegrop S7, og følges opp av aktivitet i hellegropene S5c, F3 og S56, som er i bruk frem til 900/1000 e. Kr (figur 5.5.5 og 5.5.6).

I undersøkelsene fra Slettnes mente man å se en økt hellegropaktivitet fra 700 til 800-tallet, 150 senere enn våre resultater (Hesjedal et al., 1996:231). Jørn Henriksen (1996:57) mener derimot å se en samlet vekst i Nord-Norge i perioden 600 – 900 e. Kr., noe som samsvarer med våre resultater.

Hellegropaktiviteten synes å ha «satt spor» i pollenanalysene fra Skjærvika. I prøve SKV1, som er tatt like nord av S30, ser man at mengde trekull fluktuerer synkront med hellegropaktiviteten som er påvist i dateringene. Samtidig med etableringen av hellegropene, i romertid, er det en markant vekst i mengde trekull. Trekullkurven faller i folkevandringstid, men stiger igjen i merovinger- og vikingtid (figur 5.5.7).

200 300 400 500 600 700

Wk33076

Wk29937

Wk29941

Wk31304

Wk29938

Wk17733

Wk27182

Wk29900

Wk33074

Wk29936

Wk33077

Wk33073

Wk27183Wk17726

Wk29904

Wk29907

Wk27198

Wk33064

Wk31247

Wk29923

Kalibrert e. Kr.

S36 Hellegrop

S9 Hellegrop

S21 Tuft sekundær

F24b Tuft

S20 Smie sekundær

S14 Tuft


F16 Teltring


S58 Tuft

S57 Ildsted



F16 Teltring

S17

S58 Tuft

S58 Tuft

S7 Hellegrop

S57 Ildsted

S57 Ildsted

S46 Aktivitetsområde Wk31278

Figur 5.5.4. Kalibrerte dateringer fra folkevandringstid.


Det mest pålitelige funnet av retthvalbein relatert til hellegropaktivitet er fra hellegrop S56. I et av utkastlagene, kontekst [741], ble det funnet bein som tilhører Nordkaper. Et annet hvalbeinfunn som bekrefter at hval har vært brukt i hellegropene er fra hellegrop S7. I brukskonteksten [317] ble det funnet ribbein av hval av stor art. Et lignende funn er fra S5c. I brukskonteksten [305] og [91] ble det funnet flere hvalbein av stor art. Selv om beinene fra S7 og S5c ikke lot seg artsbestemme mer nøyaktig omtales de fleste store beinene i den osteologiske analysen som “mest sannsynlig” retthval (appendiks 9). Det er verdt å merke seg at det ikke er funnet noe hvalbein fra kontekster i de eldste hellegropene S9 og S36, men bare i utkastmassene utenfor (figur 5.5.8). Det har derfor ikke vært mulig å fastslå om hval har vært brukt i de to eldste gropene.

Det er også gjort funn av never i en av hellegropene. I utkastkontekst [302], i hellegrop S9, ble funnet brent never. Neveren kan ha vært til opptenning, men kanskje også for å dekke bunnen i hellegropen slik at oljen ikke forsvant i undergrunnen.

I Skjærvika var det store mengder hvalbein i hellegropenes brukskontekster. Mange av disse beinene er i undersøkelser ved osteologisk avdeling ved Universitetsmuseet i Bergen beskrevet som store arter, blant annet retthval. Retthval er i pattedyrfamilie i underordenen bardehvaler i ordenen hvaler. På den nordlige halvkule lever to retthvalarter, Nordkaper (Eubalaena glacialis) og Grønlandshval (Balaena mysticetus). Grønlandshval kan bli mer 20 meter lang og veie over 100 tonn, mens Nordkaper kan bli over 15 meter og veie over 27 tonn.

500 600 700 800 900 1000

Wk31235Wk29940Wk33095Wk31293Wk31301Wk31299Wk27221Wk27219Wk27211Wk31290Wk27210Wk31250Wk27207Wk31295Wk31300Wk27217Wk31303Wk31286Wk29947Wk27218Wk31239Wk27200Wk27216Wk27220Wk31244Wk31238Wk31291Wk31241Wk31296Wk29935Wk31298Wk31294Wk31302Wk31292Wk27213Wk29942Wk17736

Kalibrert e. Kr.

S56 HellegropS9 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS9/S7 Hellegrop S56 HellegropS5c HellegropS9 Hellegrop S5c HellegropS5c HellegropF6 AktivitetsområdeS7 Hellegrop

F3 HellegropS56 Hellegrop

S49 DepotS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS13 TuftS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS5c HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS37 TuftS59 TuftF3 Hellegrop Figur 5.5.5. Kalibrerte

dateringer fra merovingertid.


Ser man på hellegropenes konstruksjon, synes hellegropene i Skjærvika og Fjellvika å ha endret seg over tid. De eldste hellegropene fra vår undersøkelse, S36 og S9, har i plan en oval form, uten definerte kort- og langsider. Gropenes

Hvalbeinfunnene i brukskontekstene til de yngste hellegropene etterlater liten tvil om at levningene fra hval må knyttes til oljeproduksjonen. Hvalbeinfunnene sannsynliggjør at den marine oljen har blitt produsert av hvalspekk, blant annet fra retthvaler. DNA-analyser (barcoding) av både bein og oljer kan avklare hvilke hvalarter man har brukt i oljeproduksjonen.

Funn av hvalbein i hellegropene fra merovingertid og vikingtid viser at Kong Alfreds nedskrevne skildring av Ottars (Othere) liv i Hålogaland kan ha vært riktige. Ottar skal ha fortalt at hans menn drev hvalfangst på hvaler på opptil 20 meter, noe som passer med størrelsen på en Nordkaper. Imidlertid skal han og ha fortalt at de drepte opptil 60 hvaler i løpet av to dager. Dette antallet står ikke i samsvar med antall hellegroper i Skjærvika og Fjellvika. Mengden hellegroper her synes å være tilpasset et langt lavere antall, på det meste to individer. Oljeproduksjonen i Skjærvika og Fjellvika virker ikke å ha vært basert på intensiv fangst, men heller på drivhval. Frostatingsloven, som nesten går tusen år tilbake i tid, bekrefter at drivhval har vært en viktig og verdifull ressurs ved kysten, da den omtaler hvem som hadde rettigheter til drivhval og ved hvalstrandinger.

600 700 800 900 1000 1100 1200

Wk27202

Wk17735

Wk33072

Wk29939

Wk29934

Wk31305

Wk27201

Wk31282

Wk31237

Wk29915

Kalibrert e. Kr.

S37 Tuft


F3 Hellegrop

F6 Aktivitetsområde

S59 Tuft

S56 Hellegrop

S59 Tuft

S37 Tuft

S5c Hellegrop

F21Figur 5.5.6. Kalibrerte dateringer fra vikingtid.

Figur 5.5.7. Utsnitt av pollenanalyse fra Skjærvika prøve SKV1 er tatt like nord av lokalitet S30. Trekullkurven i jernalder markert med rød sirkel (illustrasjon: Per Sjøgren©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

alis

-type

cca

alth

a -ty

peC

ornu

s su

ecia

20

Cyp

erac

eae

200400600800

Em

petru

m

Hip

puris

vul

garis

2040

Pot

entill

a-ty

peZR

hina

nthu

s-ty

pe

2040

Rub

us c

ham

aem

orus

Spa

rgan

ium

-type

Thal

ictru

mG

ymno

carp

ium

Hup

erzi

a se

lago

Lyco

podi

um a

nnot

ium

20

Mon

olet

e fe

rn s

pore

s

Sel

agine

lla s

elag

inoid

es

Pod

ospo

ra

2040

Spo

rom

iella

Gel

asin

a spo

ra

20

Ass

ulin

a m

usco

rum

Car

bon

sphe

re

50100150200

Cha

rcoa

l

Zone

1

2

3

4

5

6

-2000

-1800

-1600

-1400

-1200

-1000

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

2400

2600

2800

3000

3200

S ampl

e ag

e10 BC

3010 BC

Dat

es


De tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3 har en annen konstruksjon enn de tre forutgående gropene. De er tydelig avgrenset, ofte rektangulære i plan, med definerte langsider, kortsider og vinklerette hjørner. Sidene er noen ganger svakt buede, men ofte mer eller mindre rette. De har også de karakteristiske skråstilte steinhellene i sidene og steinheller i bunnen. Man får inntrykk av at gropene avspeiler en tydeligere strukturering av oljeproduksjonen – langt på vei en fastsatt mal for hvordan hellegropene skulle konstrueres.

avgrensning er lite definert. De eldste gropene kan beskrives som en enkel nedgravning uten noen av de karakteristiske steinhellene eller tydelig steinsatt avgrensning. Hellegrop S7 er et bra eksempel på overgangen fra den eldste til den yngste typen, fra groper uten heller til groper med heller. S7 har klare likhetstrekk med S36 og S9, men skiller seg fra de eldste gropene ved å ha en tydeligere avgrensning i sidene, satt med store steiner. I overflatene på brukskontekstene ble det funnet noen heller, men det er uklart hvorvidt disse har tilhørt produksjon i S7.

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

11

109

8

6

4

7

5

0 5

Meter

!( 0,2 - 618

!( 633,52 - 1899

!( 12200 - 3588,74

!( 4958 - 8812,78

± UNIVERSIT ETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSIT ETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12

Hvalbein i gram.

S14

S13

S11

S36

S9

S51

S57

S58

S37S59

S7

S5c

S56

Figur 5.5.8. Spredning av hvalbein i jernalder- strukturer i Skjærvika (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


Hvorvidt utviklingen i hellegropenes form og konstruksjon i vår undersøkelse er representativt for utviklingen i Nord-Norge er ikke mulig å få klarhet i ut fra våre seks hellegroper. Det er imidlertid verdt å merke seg at hellegropene fra romertid fra Melkøya hadde de samme trekkene som de eldste gropene i Skjærvika. De var også ovale, besto av store steiner, men uten av de karakteristiske hellene (Hesjedal et al., 2009: 326). Undersøkelsene på Slettnes tidlig på 1990-tallet avdekket tre hellegroper, hvor to ble datert. Dateringene av hellegropen F 207 var nærmest de yngste gropene i vår undersøkelse. Denne hellegropen hadde også en rektangulær form, men bare tre av de karakteristiske skråstilte steinhellene (Hesjedal et al., 1996:27). Fremtidige undersøkelser og studier kan avklare hvorvidt form og konstruksjon har endret seg over tid, eller om det har vært en teknologisk utvikling. Dersom det skulle vise seg at de eldste hellegropene er uten heller bør disse kulturminnene gis en annen betegnelse.

HusstruktureneUndersøkelsen i Skjærvika og Fjellvika har påvist aktivitet i ni tufter det første årtusen etter Kristi fødsel. Vi kan med sikkerhet si at fem av disse var bosatt i jernalder. De øvrige fire var sekundær aktivitet i eldre boliger.

Den eldste jernalderboligen, S13, var særlig spennende siden anleggets form og størrelse ikke tidligere er kjent i Nord-Norge. Konstruksjonen synes til en viss grad og ha vært inspirert av tuftene fra tidlig metalltid, S10, S12, S39, som ligger vegg i vegg. Den har riktig nok ikke den ovale formen, men mangler i likhet med tidligmetalltidstuftene dør og kan derfor ha hatt inngang i overbygget slik man kjenner fra gammer. S13 har en kvadratisk form, men med avrundede hjørner. Tuften gir inntrykk av at man har valgt å legge ned mye tid i en stor og solid konstruksjon, med blant annet doble vegger. Anlegget gir inntrykk av Skjærvika har vært bosatt i lengre perioder av året. Det er to dateringer fra S13. Dateringen fra ildstedet sentralt i S13, Wk29903, knytter tuften til samme perioden som hellegrop S36 og S9 (figur 5.5.3). Den andre dateringen, Wk31250, tilhører siste halvdel av merovingertid, og er samtidig med aktivitet i hellegropene S56 og S5c (figur 5.5.5).

Den ovale tuften S14 har om lag samme størrelse som S13 og heller ingen synlig dør. I likhet med tidlig metalltidstuftene, som ligger like ved, er også

denne nedgravd. Tuften tilhører første del av den 150 år lange perioden uten hellegropaktivitet i folkevandringstid. S14 kan ha vært i bruk samtidig med det vi har valgt å tolke som smieaktivitet i S20, i nordlige del av Skjærvika Midtre (figur 5.5.4).

De nærmeste parallellene til S13 og S14 finner man i Västerbotten i Nord-Sverige. Disse tuftene har åpenbare likheter både når det gjelder form og størrelse. Også disse tuftene ligger i områder rullestein og knyttes til marin aktivitet (selfangst). Dateringene fra boligene peker mot en aktivitet fra folkevandringstid og inn i middelalder (Baudou, 1995:195, Broadbent, 2010:63-95)

I vestre del av Skjærvika Nedre kom det for dagen en rektangulær boligstruktur, S59. Dateringen fra husets ildsted og gulvkontekster knytter denne boligen til vikingtid. Like ved ildstedet ble det funnet en ringspenne som tilhører samme periode. Tuften har vært i bruk samtidig med de tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3. I Nord-Norge er det kjent en mulig parallell til S59. I Nordbotn i Kvænangen, er det registrert en 6 meter lang og 5 meter bred tuft som lå i et område hvor det var påvist annen jernalderaktivitet, blant annet flere tufter. I overflaten fremsto tuftene som forholdsvis grunne forsenkninger omgitt av lave torvvoller (Schanche, 1992:28).

Povl Simonsens undersøkelser i Sandbukt på Sørøya, drøye 10 km vest-sørvest av Skjærvika (figur 2.2.2) kan hå påvist lignende anlegg. I Sandbukt ble det i følge Simonsen på 1960-tallet avdekket et rektangulært jernalderhus med en indre gulvflate på 10 x 5 meter. Simonsen mente at hus 21 var

Figur 5.5.9. Ryggvirvel av hval med øksehogg. Beinet er opprinnelig fra aktivitet i hellegrop S56, men har blitt brukt som hoggestabbe i nyere tid (foto: Mari Karlstad©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


Like nord for jernalderbosetningen, i området innenfor S45, ble det funnet to depoter, S55 og S49. S55 besto av avslag og kjerner av kvarts, mens S49 inneholdt avslag, emner og kjerner av kvartsitt. Dateringen fra S49 tilhører merovingertid, en periode med mye hellegropaktivitet i både Skjærvika og Fjellvika. Både depot S49 og S55 kan ha vært en samling ildslagningssteiner brukt for å gjøre opp ild i hellegropene.

GjenstandeneAntall gjenstander fra jernalder er langt lavere enn fra de eldre periodene, men flere av funnene er svært interessante. Ringspennen fra S59 er et slikt funn. Spennen ble funnet i fem fragmenter, men hadde, etter rekonstruksjon og konservering, en diameter på 5,9 cm. Nålen var funnet i to fragmenter, med en total lengde på 3,5 cm. Nålen har trolig vært noe lenger. Både spennen og nålen var av bronse, og veide i alt 42,6 gram. Spennens tverrsnitt var rombisk og dekorert med det som synes å være fem bjørnehoder. I tillegg hadde spennen mønster av små kvadratiske forsenkninger (figur 5.5.10). Spennen er den eneste av sitt slag i Norge, men den har klare likheter med spenner som ifølge Jan Petersen skal peke “mot en forbindelse mot de østlige lande“, noe Gutorm Gjessing (1928) og Inger Storli (1991) synes å være enige med Petersen i.

I vollen mellom S7 og S9 ble det funnet et ildstål av jern. Ildstålet var 8 cm bredt og 3 cm høyt og veide 22, 8 gram (figur 5.5.11). Det foreligger ingen god datering av ildstålet, men ildstål kom først i bruk i siste halvdel av jernalder, altså siste del av folkevandringstid, samt merovinger- og vikingtid. Det synes å passe godt med dateringen av kvartsittdepotet, S49, som lå 20 meter nord av funnstedet.

påvirket av sørskandinavisk byggeskikk, og viste til at det var funnet spinnehjul, hengeheiner og skår av en klebergryte i tufta. Rett ved hus 21 lå det en kvadratisk tuft, hus 24. Simonsen (1996:217) så for seg at hus 24 hadde vært samtidig med hus 21 og at disse tuftene har formet et tun. Ved undersøkelsen på Slettnes på 1990-tallet ble det avdekket to rektangulære tufter, F4 (5,4 x 3,1 m) og F13 (5 x 4 m), med jernalderdateringer (figur 2.2.2). Dateringene ble tolket som sekundær aktivitet i tufter fra tidlig metalltid. I overflaten av F4 ble det funnet et skiferbryne (Hesjedal et al., 1996:35-43).

I Skjærvika ble det også funnet en liten og lite definert tuft, S37. Den lå like nedenfor og vegg i vegg med S59. Denne hadde en kvadratisk gulvflate og utflytende veggvoller. Dateringen fra ildstedet og utkastmasser fra ildstedet innerst i tufta plasserer strukturen samtidig som S59 og hellegropene nederst i Skjærvika og Fjellvika.

Andre strukturerUndersøkelsene påviste det som ser ut til å være en mer kortvarig aktivitet i jernalder. I folkevandringstid, perioden uten hellegropaktivitet, synes det som at man går fra bosetning i tufter (F24b og S14), og over til mindre og lettere boformer. I denne perioden er det mer aktivitet i teltringer og det som vi har tolket som aktivitetsområder (figur 5.5.4). Eksempler på dette er aktivitetsområdene S46, S33, S11 og F16. Noen av disse aktivitetsområdene kan ha vært teltringer eller andre enkle boformer som ikke har medført store inngrep i grunnen.

Figur 5.5.10. Ringspenne av bronse fra den rektangulære hustuften S59 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).

Figur 5.5.11. Ildstål av jern fra voll mellom S7 og S9 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).


I ildstedet S57 ble det under opprensning funnet et spinnehjul av kleber. Spinnehjulet har en diameter på 4,5 cm, en bredde på 1,3 cm og en vekt 36,4 gram (figur 5.5.12). Dateringen av ildstedet plasserer det til folkevandringstid og første del av merovingertid. Ettersom spinnehjulet er funnet i overflaten er det uklart hvorvidt dateringen av ildstedet er representativt for spinnhjulet.

Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika preges av hellegropaktivitet gjennom store deler av jernalder. Med bakgrunn i at denne kulturminnetypen er kjent i området fra Nord-Troms til Varangerfjorden er det lite tvil om at dette dreier seg om lokal aktivitet. Lignende boligformer som tuftene S13 og S14 blir i Sverige omtalt som kulturminner tilhørende samisk forhistorie. Hellegropene og disse boligformene synes å peke mot samisk aktivitet i jernalder.

I vikingtid tyder boformer og gjenstandsfunn på en sørlig påvirkning. Er disse impulsene resultat av handel med marine oljer og andre varer?

5.6. middElaldEr og nYErE tid Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika var svært redusert i middelalder og nyere tid i forhold til de forutgående periodene. I middelalderen var det spredt bruk av området med kortere opphold, særlig i Fjellvika. Både helleren i Fjellvika, F10, og helleren i Skjærvika, S34, ble brukt. Den yngste aktiviteten er funnet i den store tufta S5 nederst i Skjærvika, og i omkringliggende strukturer som har sammenheng med denne.

Dateringer og bruksfaser De eldste dateringene fra middelalder er tatt i hellerne F10 og S34, og viser enkeltstående aktivitet i perioden 1028-1224 e.Kr., i tidlig middelalder (figur 5.6.1). Ei datering fra teltringen F23a kan være samtidig med eller noe yngre, med resultatet 1050-1270 e.Kr.

I høymiddelalderen ses det gjentatt aktivitet i helleren i Fjellvika i en eller to perioder, med samtidig bruk av tuft F13 i overgangen til seinmiddelalder. De yngste dateringene fra middelalder, omkring 1400-1450 e.Kr., er også fra begge hellerne. De to strukturene S25 og S26 i vollen inn mot den vestre bergveggen i Skjærvika er ikke datert, men antas å ha vært brukt i løpet av middelalderen.

Figur 5.5.12. Spinnehjul av kleber fra ildsted S57 (foto: Tomasz A. Wacko©Tromsø Museum – Universitets-museet).

Figur 5.6.1. Diagram med oversikt over alle radiokarbondateringer fra middelalder og nyere tid.900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

Wk29929

Wk29931

Wk27209

Wk27204

Wk29930

Wk29932

Wk27215

Wk29906

Wk27214

Wk27212

Wk27206

Wk27208

Wk31297

Wk17732

Wk31280

Wk27191

Wk27194

Wk31236

Wk27186

Wk27189

Wk27190

Wk27196

Wk17740

Wk31279

Kalibrert e. Kr.

S34 Heller

F10 Heller

F23a Teltring

F10 Heller

F10 Heller

F13 Tuft

F10 Heller

F10 Heller

F10 Heller

S34 Heller

S14 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S1a Tuft

F24a Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft

S5 Tuft


Funnmaterialet er svært likt det som var i S5, og det er sannsynlig at S1a utgjorde et uthus eller utendørs overbygning tilhørende fellesgammen. I tillegg til disse to er det mulig at struktur S3, som er et mulig båtoppsett, kan ha vært brukt på samme tid.

Dateringa fra F24a er sannsynligvis fra en yngre bruk. Funnene og steinsettingene er tolket som rester etter et moderne uthus eller naust, muligens brukt så seint som på 1900-tallet.

FunnmaterialetFunnene fra middelalderaktiviteten er svært sparsom, med fiskesøkker, noe metall, brent leire og fragmenter av bein. Det ble funnet en handfull båtnagler samt noe slagg i teltringen F23a. I F13 var det en spiss av jern.

Aktivitetene i det 18. århundre har etterlatt seg et stort funnmateriale, det meste bevart i de tykke møddinglagene ved tufta S5. Utover en stor mengde bein var det mest keramikkskår og gjenstander og fragmenter av metall i materialet.

OppsummeringDet er sparsommelige rester av aktivitet i middelalder i Skjærvika og Fjellvika. De restene som er dokumentert viser likevel at området fortsatt var gunstig å oppholde seg i. De vage sporene vitner om en annerledes og mer sporadisk bruk av området i denne perioden.

Tuftekomplekset S5 er restene av en gamme og en fellesgamme brukt i løpet av 1700-tallet. Funnene tyder på at det var en familie bosatt på stedet, som drev med fiske og noe husdyrhold. Resultatene av undersøkelsen gir et innblikk i materiell kultur knyttet til sjøsamisk bosetting i nær fortid, og vil kunne være en kilde til mer kunnskap om leveforhold i kystområder på denne tiden.

Etter den siste aktiviteten i middelalder ser det ut til å ha vært et opphold i aktiviteten i Skjærvika på ca. 200 år, og i Fjellvika muligens så mye som 400 år. Inn i nyere tid er det ei rekke dateringer, de fleste fra S5. De kalibrerte dateringene sprer seg over et tidsrom fra ca. 1660-1950. Funnene fra tufta daterer den til 1700-tallet, noe som ikke motsier radiokarbondateringene. Det er også omtrent samtidige dateringer fra S14, S1a og S24a.

Boligstrukturer og aktivitetsflaterTo hellere har vært brukt, en i Skjærvika og en i Fjellvika. F10 er størst, og har hatt den mest omfattende bruken. De har sannsynligvis gitt godt ly for flere personer i kortere eller lengre perioder, men det ble ikke registrert oppbygde vegger i tilknytning til helleraktiviteten.

Den øvrige aktiviteten i middelalderen er nokså beskjeden, og har kun funnet sted i Fjellvika. F23a var en teltring, ca 3,5 m i diameter, med et sentralt plassert ildsted. Ut fra ildstedet var det ei rekke av steiner. Oppbygninga av den tilnærmet runde boflata kan minne om samisk oppdeling av rommet. Strukturelementene i F13 er mer vage, med kun et flatt, ovalt område, noe nedgravd i bakkant, og det er usikkert om strukturen har vært en teltlignende bolig eller ei tuft. Sentralt i flata lå et ildsted.

Det store tuftekomplekset nederst i Skjærvika med funn fra 1700-tallet ble grundig undersøkt med utgangspunkt i at det antakelig hadde vært en var sjøsamisk gamme. S5 var ei stor tuft bestående av to forskjellige deler, og har vært en gamme og en fellesgamme i to forskjellige faser. S14 er ei eldre tuft med dateringer som viser sekundær bruk i nyere tid, sannsynligvis rester etter en utendørs aktivitet eller spredning av masser i tilknytning til bruken av S5. I hele området mellom disse to var det funn av samme type som i S5, noe som viser at store deler av området ble benyttet av befolkninga som bodde her på 1700-tallet.

Bruken av S1a kan knyttes til aktiviteten i S5. Tufta var rester av et mindre hus eller skur.


5.7. oppsummEring Resultatene fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika i 2009 og 2010 består av et variert materiale både når det gjelder dateringer, funn og spor etter aktivitet i form av strukturer. Området har hatt tilnærmet kontinuerlig bruk i nesten alle perioder av forhistoria, fra siste del av eldre steinalder helt fram til nåtid. De undersøkte strukturene har dateringer fra 6800±25 BP til 13±30 BP. De eldste periodene fram til kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er for det meste representert ved tufter, og kun noen få aktivitetsområder. I tidlig metalltid var det flere utendørs aktivitetsområder, i form av ildsteder og knakkeplasser. I den ene pollenanalysen ble det påvist mulig fehold ca av 750 f.Kr. Jernaldermaterialet domineres av hellegropaktiviteten som har funnet sted fra de første århundrene e.Kr. og fram til vikingtid, der selve gropene, områdene rundt og boliger fra samme tid er undersøkt. Oljeproduksjonen i hellegropene baserte seg på hval, trolig nordkaper. I middelalder var det mindre aktivitet i området. Den yngste aktiviteten som er undersøkt er bosettinga i Skjærvika på 1700-tallet.

Strandflatene i Skjærvika og Fjellvika utgjorde begrensede områder å spre aktiviteten på. Undersøkelsen viser at det, i likhet med det som ble funnet på Melkøya, var gjentatt bruk over tid i mange av strukturene (Hesjedal 2009:380). Dateringene viser at det ikke var uvanlig å bruke samme tuft over en periode på 1000-2000 år. De få flate partiene, spesielt i Fjellvika, gjorde at det ikke var mulighet for mye variasjon i valg av plassering av boligene. Det er mulig det også var en tradisjon for å gjenbruke groper etter eldre nedgravinger.

Boliger og annen aktivitet har for det meste vært strandbundet gjennom tiden, og tendensen til at de eldste strukturene ligger høyest i terrenget er nokså sterk. Det ses likevel at større deler av flata er brukt etter hvert som havet trakk seg tilbake, og i kjelmøyfasen av tidlig metalltid var aktiviteten spredt fra helt nede i strandkanten (S10 og S12 ca. 6,5 moh.) til et godt stykke lenger opp på flata i Skjærvika (S18 ca. 11 moh.). I Fjellvika og i Skjærvika ses også at eldre tufter er gjenbrukt til aktiviteter i jernalder.

I prosjektet har det vært utført et stort antall radiokarbondateringer. Det ble lagt vekt på å ta et relativt stort antall dateringer fra hver struktur, slik at forskjellige kulturlag og faser i strukturelementer kunne dateres hver for seg. Tykke kulturlag kunne også tenkes å bestå av aktiviteter i flere perioder eller bruk over lang tid. Dateringene av husstrukturene i steinalder og tidlig metalltid viser en omfattende gjenbruk av tuftene, med lange sammenhengende perioder så vel som flere bruksfaser i samme tuft. Bruken av strukturene har strukket ut over tid selv om terrenget har endret seg pga. landhevinga, og adkomsten til havet har blitt vanskeligere. Antallet dateringer og bruksepisoder kan sies å være proporsjonale på den måten at ved å øke antall dateringer ble resultatet at antall bruksfaser eller tidsrommet for aktiviteten også økte. I flere tilfeller viser resultatene at en aktivitet eller bruksfase ikke nødvendigvis resulterer i tydelige kulturlag. Dette viser utfordringen med å gjøre tolkninger av funntyper og boligstrukturer i tufter og strukturer der det er utført få dateringer.

Det meste av funnmaterialet passer inn i den kronologien som er utarbeidet for forhistoria i Finnmark. En del avvik ses i spissmaterialet spesielt, for steinalder og tidlig metalltid. Spisser som ligner nyelvtype er funnet i yngre kontekster enn forventet. Det er også muligheter for at det som er funnet er spisser av en annen, ukjent type. Flateretusjerte spisser i harde bergarter er brukt over lengre tid, og flere forskjellige typer er funnet i kjelmøykeramisk kontekst.

Resultatene fra de arkeologiske utgravingene i Skjærvika og Fjellvika danner grunnlag for videre forskning på materialet, og vil kunne gi ny kunnskap i tillegg til å bekrefte tidligere framsatte teorier om forhistoria i Finnmark. Spesielt vil det store og omfattende materialet fra siste del av kjelmøyfasen, og fra de eldste periodene av jernalder være et godt tilskudd til det empiriske materialet. Sammen med resultater fra undersøkelser på Melkøya og på Slettnes, danner resultatene fra Skjærvika og Fjellvika et grunnlag for å få vite mer om de regionale forholdene i Vest-Finnmark gjennom tidene.


littEraturlistEAndreassen, R. L. (1985). Yngre steinalder på Sørøy: økonomi og samfunn 4000-1000 f.Kr. Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Arntzen, J. E., & Sommerseth, I. (2010). Den første gården i Nord-Norge: jordbruksbosetting fra bronsealder til jernalder på Kveøy (Tromura Kulturvitenskap nr. 39). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.

Baudou, E. (1995). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv (vol. 45). Umeå: Etnologiska institutionen vid Umeå universitet og Kungl. Skytteanska samfundet.

Bertelsen, R. (1970). Problemer ved bruk av tårnfotografier som dokumentasjon ved arkeologiske undersøkelser. Frá haug ok heiðni, 1, 12-22.

Bratrein, H. D. (1996). Gåtefulle Forsøl: kulturminnene i Kirkegårdsbukt. I Fotefar mot nord. Vadsø: Finnmark fylkeskommune.

Broadbent, N. D. (2010). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resillience (vol. 8). Washington D.C.: Arctic Studies Center, Smithsonian Institution.

Duco, D. H. (1987). De Nederlandse kleipijp: handboek voor dateren en determineren. Leiden: Pijpenkabinet.

Gil, T., Hesjedal, A., Niemi, A. R., & Ramstad, M. (2006). Arkeologiske forundersøkelser Skjærvika/Fjellvika 2005. (Upublisert rapport). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.

Gjerde, J. M. (2013). Tønsnes havn (Tromura Kulturvitenskap nr 44). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.

Gjessing, G. (1928). Finsk-Ugriske vikingetidssmykker i Norge. Universitetets Oldsakssamling Årbok 1927, 23-41.

Gjessing, G. (1942). Yngre steinalder i Nord-Norge (vol. 39). Oslo: Institutt for sammenlignenede kulturforskning.

Grydeland, S. E., & Arntzen, J. E. (2008). Fra steinalder til jernalder på Skålbunes : RV 17-prosjektet på Tverlandet, Bodø kommune, Nordland (Tromura Kulturvitenskap nr 37). Tromsø: Tromsø museum, Universitetsmuseet.

Hansen, M. (2008). Retningslinjer for katalogisering, rengjøring, merking og pakking av arkeologisk materiale tilhørende Tromsø Museum - Universitetsmuseet. (Upublisert notat).

Helberg, B. H. (1998). Svalbards arkeologiske historie (Tromura. Kulturhistorie nr 30). Tromsø: Universitetet i Tromsø, Tromsø museum.

Helskog, K., & Ramstad, M. (2009). Arkeologiske undersøkelser i Skjærvika-Fjellvika, Hammerfest k. (Upublisert forslag til prosjektplan).

Henriksen, J. E. (1996). Hellegropene: fornminner fra en funntom periode. Tromsø: Institutt for samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø.

Henriksen, S., & Valen, C. R. (2010). Skjærvika/Fjellvika 2009 (Upublisert årsrapport): Tromsø Museum - Universitetsmuseet.

Hesjedal, A., Damm, C., Olsen, B., & Storli, I. (1996). Arkeologi på Slettnes: dokumentasjon av 11.000 års bosetning. [Tromsø]: Tromsø museum.

Hesjedal, A., Ramstad, M., & Niemi, A. R. (2009). Undersøkelsene på Melkøya: Melkøyaprosjektet, kulturhistoriske registreringer og utgravninger 2001 og 2002 (Tromura. Kulturvitenskap nr 36). [Tromsø]: Tromsø museum, Universitetsmuseet.

Holm-Olsen, I. M. (1985). Datering av hellegraver (Tromura Kulturhistorie nr 5). Tromsø: Tromsø museum - Universitetesmuseet.

Jensen, C. (2004). The vegetation history of a costal Stone Age and Iron Age settlement at 70°N, Norway (vol. 13).

Johansen, H. M. (1998). Fra yngre steinalder til tidlig metalltid i Finnmark: en kritisk diskusjon av tolkninger og begreper med utgangspunkt i hustuftene (vol. 51). Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Jones, O., & Sullivan, C. (1985). The Parks Canada Glass glossary: for the description of containers, tableware, flat glass andclosures. Ottawa: Parks Canada.

Jørgensen, R., & Olsen, B. (1988). Asbestkeramiske grupper i Nord-Norge (Tromura. Kulturhistorie nr 13). Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Kjellman, E. (2012). From 2D to 3D: a photogrammeric revolution in archaeology? Universitetet i Tromsø, Tromsø.

London, M. o. (1994). Archaeological site manual (3rd ed. ed.): Museum of London.

Lucas, G. (2003). Archaeological field manual. Reykjavik: Fornleifastofnun Islands.

Ludvigsen, B. (1996). Christopher Bocklum`s Krittpiper fra Larkollen.


Storli, I. (1991). De østlige smykkene fra vikingtid og tidlig middelalder. Viking, 54, 89-104.

Svestad, A. (2006). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Iniversitetet i Tromsø.

Svestad, A. (2007). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Wasmuth, R. (2005). Regionale likheter og lokale variasjoner: en analyse av overgangen yngre steinalder/tidlig metalltid i det vestlige Finnmark. Universitetet i Tromsø, Tromsø.

Meulen, J. v. d. (2003). Goudse pijpenmakers en hun merken.

Niemi, A. R. (2003). Melkøya i rom og tid : digital dokumentasjon og analyse av fortidig bosetting og landskap. Ottar, 248, S. 26-37.

Odner, K. (1983). Finner og terfinner: etniske prosesser i det nordlige Fenno-Skandinavia (vol. 9). Oslo: Department of Social Anthropology, University of Oslo.

Olsen, B. (1994). Bosetning og samfunn i Finnmarks forhistorie. Oslo: Universitetsforl.

Ramstad, M. (2002). Dokumentasjonsstandard Melkøyaprosjektet 2002. Tromsø Museum - Universitetsmuseet. (Upublisert notat).

Reed, I. W. (1990). 1000 years of pottery: an analysis of pottery, trade and use.

Schanche, K. (1992). Den funntomme perioden: Nord-Troms og Finnmark i det første årtusen e.Kr. (vol. 2). Oslo: Norges allmennnvitenskapelige forskningsråd.

Simonsen, P. (1979). Sør-Varangers historie. I A. Lunde (red.). Kirkenes: Sør-Varanger kommune.

Simonsen, P. (1982). Jernalder og middelalder. I Veidemenn på nordkalotten (vol. H4). Tromsø: Institutt fo samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø.

Simonsen, P. (1991). Fortidsminner nord for polarsirkelen. Oslo: Universitetsforlaget.

Simonsen, P. (1996). Steinalderbosetningen i Sandbukt på Sørøya, Vest-Finnmark. Rapport og tolkning. (vol. 27). Tromsø: Tromsø Museum.

Sjølie, R. (1995). Samisk byggeskikk (vol. 21). Oslo: Program for forskning om kulturminnevern, Norges forskningsråd.

Sjølie, R. (2008). Fra gamme til trehus. I I. Hage (red.), Arkitektur i Nord-Norge. Bergen: Fagbokforl.

Skandfer, M., Grydeland, S. E., Henriksen, S., Nilsen, R. A., & Valen, C. R. (2010). Tønsnes havn, Tromsø kommune, Troms: rapport fra arkeologiske utgravninger i 2008 og 2009 (Tromura. Kulturvitenskap nr 40). Tromsø: Universitetet i Tromsø.

Storli, I. (1986). A review of Archaeological Research on Sami Prehistory. Acta Borealisa vol.3, no.1, s.43-64.


appEndiks 1 - Strukturoversikt

Appe

ndik

s 1

Stru

ktur

over

sikt

Skjæ

rvik

a og

Fje

llvik

a

stru

ktur

type

om

råde

dat

erin

gm

ohle

ngde

Bre

dde

dyb

deo

rient

erin

gild

sted

Bru

ksfa

ser

lag

Funn

Foru

nder

søke

lse

tykk

else

i c

ma

ntal

la

ntal

la

ntal

lu

nder

nr.

a

ntal

lEn

keltf

unn

ant

all

prøv

erd

ater

tpr

iorit

etm

etod

eu

ker

År

gra

vele

der

met

ode

Funn

S1a

Tuft

Ned

re15

4±25

BP

3,5

32,

5VN

V-Ø

SØ0

11

5912

21

13

Sjak

ting

Sing

le C

onte

xt4

2010

Kris

tina

Ove

rflat

e0

S1b

Avvi

stN

edre

Nye

re ti

d3

4Pr

øver

ute

120

10Kr

istin

aO

verfl

ate

S2a

Gro

pN

edre

Nye

re ti

d3

4,5

320

N-S

44

3Pa

rtiel

t

Sing

le C

onte

xt1

2010

Kris

tina

Ove

rflat

e

S2b

Røy

sN

edre

Mod

erne

3,5

4Pr

øver

ute

Si

ngle

Con

text

120

10Kr

istin

aO

verfl

ate

S3Tu

ftN

edre

Mod

erne

3,5

4,5

2,5

10N

-S4

4Pr

øver

ute

Si

ngle

Con

text

120

10Li

nnea

S4Av

vist

Ned

reM

oder

ne4

Kris

tina

S5Tu

ftN

edre

13±3

0 BP

70±3

0 BP

72±3

0 BP

108±

30 B

P13

7±31

BP

140±

30 B

P16

2±30

BP

162±

30 B

P16

5±30

BP

178±

30 B

P

514

7Ø

-V1

210

8,15

431

0596

732

3118

1To

talg

ravi

ng

Si

ngle

Con

text

1920

09

2010

Col

in

Li

nnea

Sjak

ter

1

prøv

erut

ebe

in, k

eram

ikk

S5c

Hel

legr

opN

edre

1236

±40B

P

1307

±37B

P5

3,2

2,2

53Ø

-V0

211

47

42

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

120

09

2010

Col

in

La

rsO

verfl

ate

0

S6Av

vist

Ned

re S

ørM

oder

ne5

Sjak

tM

oder

neS7

Hel

legr

opN

edre

Nor

d13

03±2

5 BP

1498

±31

BP16

63±2

5 BP

5,6

3,4

2,5

67VN

V-Ø

SØ0

66

239

32

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

320

10La

rsSj

akt

0

S8Tu

ftN

edre

Nor

dM

oder

ne6

2,5

2,5

4Pr

øver

ute

Si

ngle

Con

text

120

10La

rs

S9H

elle

grop

Ned

re N

ord

1312

±25

BP13

18±2

5 BP

1373

±30

BP16

54±2

5 BP

1666

±31

BP16

82±2

5 BP

1690

±25

BP16

91±3

2 BP

1695

±32

BP17

41±2

5 BP

1759

±25

BP17

68±2

5 BP

1770

±35

BP17

95±3

3 BP

6,2

4,1

2,36

60VN

V-Ø

SØ2

924

5759

51

Tota

lgra

ving

Sing

le C

onte

xt6

2010

Lars

Sjak

t

1

prøv

estik

kSk

jørb

rent

ste

in

S10

Tuft

Ned

re N

ord

TMT

65,

154,

940

Ø-V

115

00

1To

talg

ravi

ng

Si

ngle

Con

text

620

10M

ikae

lO

verfl

ate

0

S11

Aktiv

itets

områ

deN

edre

Nor

d15

57±2

5 BP

7,3

5,1

4,8

33N

NV-

SSØ

01

51

13

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

320

10La

rsO

verfl

ate

0

S12

Tuft

Ned

re N

ord

2120

±25

BP21

30±2

5 BP

2176

±25

BP

6,5

5,5

3,5

50N

V-SØ

11

1313

378

32

Tota

lgra

ving

Sing

le C

onte

xt6

2010

Mik

ael

Ove

rflat

e0

S13

Tuft

Ned

re N

ord

1261

±27

BP17

83±2

5 BP

75,

54

25N

Ø-S

V1

223

110

183

22

1To

talg

ravi

ng

Si

ngle

Con

text

920

10M

ikae

lO

verfl

ate

0

S14

Tuft

Ned

re N

ord

256±

30BP

16

20±2

5 BP

76

535

NN

V-SS

Ø1

213

1727

22

2Pa

rtiel

t

Sing

le C

onte

xt8

2010

Mik

ael

1 pr

øver

ute

50/F

lint,

kvar

ts,

pim

pste

in/ B

ipol

ar

kjern

e, re

tusj.

av

slag

, kje

rne,

av

slag

S15

Tuft

Mid

tre20

89±2

5 BP

2055

±25

BP21

27±2

5 BP

2802

±52

BP34

52±2

5 BP

3539

±27

BP

106,

53,

5N

V-SØ

03

1514

4655

7511

61

Tota

lgra

vd

St

ratig

rafis

k6

2010

Yass

in1

prøv

estik

k37

S16

Teltr

ing

Mid

treTM

T

Te

kstil

kera

mis

k fa

se

92

145

NØ

-SV

01

314

121

40

03

Sjak

ting

Stra

tigra

fisk

320

10Ya

ssin

S17

Avvi

stN

edre

Nor

d20

05:1

543±

43BP

84

41

03

Sjak

ting

120

10La

rs1

prøv

estik

kTr

ekul

lS1

7bAv

vist

Ned

re N

ord

2005

:178

7±34

BP8

31

2010

Lars

1 pr

øves

tikk

Trek

ull

S18

Tuft

Mid

tre22

74±2

6 BP

11

2,6

2,2

Ø-V

01

316

110

883

13

Sjak

ting

Stra

tigra

fisk

220

10Ya

ssin

Ove

rflat

e0

trek

ullp

røve

ru

tgra

ving

Side

1


Appe

ndik

s 1

Stru

ktur

over

sikt

Skjæ

rvik

a og

Fje

llvik

a

stru

ktur

nrty

peo

mrå

ded

ater

ing

moh

leng

deB

redd

ed

ybde

orie

nter

ing

ildst

edB

ruks

fase

ra

ntal

l lag

ant

all f

unn

trek

ull

prio

ritet

met

ode

uke

rÅ

rg

rupp

eFo

rund

ersø

kels

ety

kkel

se

i cm

und

ernr

.

ant

all

Enke

ltfun

na

ntal

l pr

øver

dat

ert

type

Funn

S19

Tuft

Mid

tre N

ord

1984

±25

BP22

47±2

5 BP

4256

±32

BP

10,7

43,

520

-30

NV-

SØ0

35

320

1005

23

3Sj

aktin

g

St

ratig

rafis

k2

2010

Yass

inSj

akt

1

pr

øver

ute

119

S20

Tuft

Mid

tre N

ord

1626

±25

BP35

33±2

6 BP

3537

±25

BP37

25±2

5 BP

3878

±36

BP38

84±2

6 BP

3929

±26

BP40

57±2

5 BP

11,5

54

NN

Ø-S

SV1

411

488

956

198

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

620

10Fr

ank

Sjak

t

1

prøv

estik

k20

S21

Tuft

Mid

tre N

ord

1640

±25

BP41

33±2

6 BP

4243

±25

BP43

96±2

6 BP

4377

±25

BP

123,

53

40N

-S1

37

338

931

175

3Sj

aktin

g

St

ratig

rafis

k2

2010

Fran

kSj

akt

0

S22

Avvi

stM

idtre

Nor

d13

3,5

1,5

Ø-V

3Sj

aktin

g

St

ratig

rafis

k1

2010

Fran

kSk

jørb

rent

e st

ein

S23

Vegg

Ned

re V

est

8,3

4,5

2,5

70N

NV-

SSØ

01

10

00

04

Ren

set

120

10Kr

istin

aO

verfl

ate

0S2

4Av

vist

Ned

re V

est

7R

ense

t1

2010

Prøv

erut

eS2

5Tu

ftN

edre

Ves

t5,

32,

81,

860

VNV-

ØSØ

01

10

00

04

Prøv

erut

e

Sing

le C

onte

xt1

2010

Kris

tina

Ove

rflat

e0

S26

Skyt

eskju

lN

edre

Ves

tM

A4,

53,

53

90N

NØ

-SSV

4R

ense

t1

2010

Kris

tina

Ove

rflat

e0

S27

Tuft

Mid

tre N

ord

3488

±31

BP34

89±2

5 BP

3522

±25

BP38

67±2

5 BP

3983

±25

BP39

86±2

5 BP

4105

±25

BP

11,3

74

30N

V-SØ

24

874

816

3614

72

Parti

elt

St

ratig

rafis

k4

2010

Jann

eSj

akt

1

pr

øves

tikk

110

Sk

jørb

rent

e st

eine

r

Trek

ull

S28

Avvi

stM

idtre

Nor

d8

0,7

4R

ense

t1

2010

Jann

ePr

øver

ute

Trek

ull /

skjø

rbre

ntS2

9Av

vist

Ned

re S

ør5

Ren

set

120

09Ya

ssin

S30

Aktiv

itets

områ

deØ

vre

1206

±25

BP16

90±2

5 BP

2032

±27

BP22

15±2

5 BP

2398

±33

BP51

81±2

5 BP

5240

±28

BP52

41±2

8 BP

5272

±28

BP

18,5

104

25

624

445

916

92

Sjak

ting

Stra

tigra

fisk

620

10Fr

ank

3 pr

øves

tikk

Trek

ull o

g br

ente

be

in

S31

Tuft

Øvr

e45

72±2

5 BP

4614

±35

BP48

01±2

5 BP

5185

±25

BP54

71±2

5 BP

5453

±40

BP55

11±2

5 BP

5521

±25

BP

19,5

53

40N

NØ

-SSV

13

517

5928

6315

101

Tota

lgra

ving

Stra

tigra

fisk

820

10Fr

ank

2 pr

øves

tikk

37

S32a

Tuft

Øvr

e20

05:5

453±

40BP

5521

±25

BP

5511

±35

BP

5471

±25

BP

5185

±25

BP

4801

±25

BP

4614

±35

BP

4572

±25

BP

19,5

43

30N

-S2

310

834

1407

138

1To

talg

ravi

ng

St

ratig

rafis

k5

2010

Jann

e3

prøv

estik

k13

S32b

Tuft

Øvr

e49

52±3

5 BP

5358

±25

BP54

62±2

9 BP

5477

±30

BP55

73±2

7 BP

5612

±33

BP58

84±2

5 BP

6490

±30

BP

19,5

3,5

2,5

15N

-S2

513

500

1204

118

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

720

10Ja

nne

3 pr

øves

tikk

2

S33

Aktiv

itets

områ

de

Te

ltrin

gN

edre

Nor

d15

91±3

0 BP

2198

±27

BP22

75±3

2 BP

2304

±25

BP

1115

6N

NØ

-SSV

33

1551

225

4519

42

Sjak

ting

Stra

tigra

fisk

620

10Ya

ssin

2 pr

øves

tikk

13

Side

2


Appe

ndik

s 1

Stru

ktur

over

sikt

Skjæ

rvik

a og

Fje

llvik

a

stru

ktur

nrty

peo

mrå

ded

ater

ing

moh

leng

deB

redd

ed

ybde

orie

nter

ing

ildst

edB

ruks

fase

ra

ntal

l lag

ant

all f

unn

trek

ull

prio

ritet

met

ode

uke

rÅ

rg

rupp

eFo

rund

ersø

kels

ety

kkel

se

i cm

und

ernr

.

ant

all

Enke

ltfun

na

ntal

l pr

øver

dat

ert

type

Funn

S34

Hel

ler

Mid

tre43

8±26

BP

902±

28 B

P

TMT

13,5

20,

721

NN

Ø-S

SV0

34

23

22

3Sj

aktin

g

St

ratig

rafis

k1

2010

Yass

in2

prøv

estik

kTr

ekul

l

S35

Aktiv

itets

områ

deØ

vre

4440

±33B

P21

,53

34

Prøv

erut

er

Stra

tigra

fisk

120

10Ja

nne

2 pr

øves

tikk

1

Tr

ekul

lS3

6H

elle

grop

Ned

re N

ord

6,4

3,6

2,7

65VN

V-Ø

SØ0

16

816

82

3Sj

aktin

g

Si

ngle

Con

text

320

10La

rsO

verfl

ate

0

S37

Tuft

Ned

re10

88±2

5 BP

1205

±26

BP12

19±2

5 BP

5,3

3,5

2,2

NV-

SØ1

74

03

Sjak

ting

Sing

le C

onte

xt3

2010

Kris

tina

- -

S38

Tuft

Mid

tre33

31±3

3 BP

102,

52,

51

14

111

179

21

3Sj

aktin

g

St

ratig

rafis

k2

2010

Jann

e -

-

S39

Tuft

Ned

re N

ord

TMT

6,4

43,

560

N-S

01

80

00

03

Sjak

ting

Sing

le C

onte

xt4

2010

Mik

ael

- -

S41

Avvi

stN

edre

Ves

t8

4Pr

øver

ute

120

10Kr

istin

aS4

2Av

vist

Ned

re N

ord

6R

ense

t1

2010

Lars

S43

Avvi

stN

edre

Nor

d7

Ren

set

120

10M

ikae

lS4

4Tu

ftM

idtre

2050

±32

BP21

43±3

1 BP

2371

±29

BP30

81±2

9 BP

3404

±25

BP

95,

43,

8N

V-SØ

24

937

915

179

53

Sjak

ting

Stra

tigra

fisk

320

10Kr

istin

a1

prøv

estik

k7

S45a

Aktiv

itets

områ

deM

idtre

2187

±33

BP

8

32,

5Ø

-V2

2544

014

095

12

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

220

10M

ikae

l1

prøv

erut

e

1

prøv

estik

k12

S45b

Aktiv

itets

områ

deM

idtre

1295

±25

BP

24

30±3

1 BP

84

2N

Ø-S

V1

1143

913

273

22

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

220

10M

ikae

l -

-

S46

Aktiv

itets

områ

deN

edre

Nor

d12

1,5

11

10

01

03

Sjak

ting

St

ratig

rafis

k1

2010

Yass

in -

-

S47

Aktiv

itets

områ

deN

edre

Nor

d16

04±2

6 BP

115

32

40

01

13

Parti

elt

St

ratig

rafis

k1

2010

Yass

in -

-

S48

Aktiv

itets

områ

deM

idtre

1560

±25

BP

34

54±2

9 BP

9,5

85

NN

Ø-S

SV1

27

201

310

52

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

220

10Ya

ssin

- -

S49

Dep

otN

edre

Nor

d8

2To

taltg

ravd

Sing

le C

onte

xt1

2010

Mik

ael

- -

S50

Aktiv

itets

områ

deM

idtre

2208

±28

BP

23

59±2

5 BP

8,5

21

20N

V-SØ

12

169

154

20

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

10Ja

nne

- -

S51

Aktiv

itets

områ

deN

edre

Nor

d7

22

NV-

SØ0

12

22

00

3Sj

aktin

g

Si

ngle

Con

text

120

10La

rs -

-

S52

Avvi

stN

edre

Nor

d6

3R

ense

t1

2010

Lars

- -

S53

Ildst

edN

edre

Nor

d21

29±2

5 BP

121

0,65

51

30

01

12

Parti

elt

St

ratig

rafis

k1

2010

Yass

in -

-

S54

Avvs

itN

edre

Nor

d2

Ren

set

120

10La

rs -

- S5

5D

epot

Ned

re N

ord

8To

taltg

ravd

Sing

le C

onte

xt1

2010

Mik

ael

- -

S56

Hel

legr

opN

edre

1075

±39

BP11

65±3

1 BP

1220

±25

BP12

23±2

5 BP

1224

±25

BP12

26±3

0 BP

1246

±35

BP12

50±2

6 BP

1251

±39

BP12

63±3

0 BP

1274

±25

BP12

81±2

5 BP

1283

±30

BP12

85±2

5 BP

1302

±30

BP13

04±3

1 BP

1317

±28

BP13

32±2

8 BP

1333

±52

BP13

40±2

5 BP

1348

±25

BP13

60±2

6 BP

1364

±25

BP13

67±3

0 BP

1376

±36

BP17

17±3

1 BP

53,

21,

8Ø

-V0

217

3413

347

162

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

420

10Kr

istin

aSj

akt

Trek

ull,

hval

bein

, sk

jørb

rent

ste

in

Side

3


Appe

ndik

s 1

Stru

ktur

over

sikt

Skjæ

rvik

a og

Fje

llvik

a

stru

ktur

nrty

peo

mrå

ded

ater

ing

moh

leng

deB

redd

ed

ybde

orie

nter

ing

ildst

edB

ruks

fase

ra

ntal

l lag

ant

all f

unn

trek

ull

prio

ritet

met

ode

uke

rÅ

rg

rupp

eFo

rund

ersø

kels

ety

kkel

se

i cm

und

ernr

.

ant

all

Enke

ltfun

na

ntal

l pr

øver

dat

ert

type

Funn

S57

Ildst

edN

edre

Nor

d14

76±2

5 BP

1481

±31

BP15

61±3

1 BP

75,

52

NØ

-SV

22

33

33

32

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

120

10La

rs -

-

S58

Tuft

Ned

re5,

53,

82,

8N

V-SØ

12

00

00

3Sj

aktin

g

Si

ngle

Con

text

320

10La

rs -

-

S59

Tuft

Ned

re11

64±3

1 BP

1192

±25

BP12

16±3

1 BP

1516

25

BP15

22±3

1 BP

1571

±25

BP

5,5

7,2

4N

-S2

214

1626

111

62

Parti

elt

Si

ngle

Con

text

320

10La

rs -

-

F1Av

vist

Øst

- 4

64

NV-

SØ20

09O

verfl

ate

0F2

Avvi

stØ

st -

53

320

09O

verfl

ate

0F3

Hel

legr

opØ

st12

12±2

9 BP

1302

±32

BP6

4,2

3,6

40N

NV-

SSØ

02

41

17

23

Sjak

ting

St

ratig

rafis

k1

2010

Jann

eO

verfl

ate

3

F4Tu

ftØ

stU

kjent

7,5

2,7

2,2

50N

NV-

SSØ

12

10

00

03

Sjak

ting

St

ratig

rafis

k1

2010

Jann

eO

verfl

ate

0

F5Ild

sted

Øst

2138

±25

BP

21

93±5

3 BP

8,5

1,5

1,5

31

11

11

22

3Sj

aktin

g

Stra

tigra

fisk

120

10Ja

nne

1 pr

øves

tikk

Trek

ull

F6Ak

tivite

tsom

råde

Øst

1304

±30

BP

1304

±30

BP9,

55

3,5

NV-

SØ1

28

8411

52

22

Parti

elt

St

ratig

rafis

k4

2009

Jann

e/Ya

ssi

n2

prøv

estik

k13

F7a

Tuft

Vest

Mod

erne

42,

5Ø

-VR

ense

t20

09As

trid

F7b

Tuft

Vest

1711

±30

BP21

71±3

0 BP

2540

±45

BP31

06±3

0 BP

3335

±30

BP

9,5

3,5

2,5

N-S

35

1522

8689

516

51

Tota

lgra

vd

Stra

tigra

fisk

820

09As

trid

1 pr

øves

tikk

190

F8Tu

ftVe

st17

40±3

0 BP

2082

±30

BP21

13±3

0 BP

2249

±30

BP22

96±3

0 BP

2318

±30

BP23

27±3

0 BP

2342

±30

BP23

51±3

0 BP

2358

±30

BP24

30±2

5 BP

2477

±25

BP24

92±4

0 BP

2633

±30

BP27

03±3

0 BP

2974

±30

BP35

41±3

0 BP

3601

±30

BP38

04±3

2 BP

10,5

8,4

3,5

NN

V-SS

Ø6

815

2413

7479

2819

1To

talg

ravd

St

ratig

rafis

k12

2009

20

10Fr

ank

2 pr

øves

tikk

18

F9H

ule

Vest

192,

32,

1Ø

-V0

11

00

00

3Pr

øver

ute

St

ratig

rafis

k1

2009

Jann

eO

verfl

ate

Mod

erne

F10

Hel

ler o

g hu

leØ

st50

4±30

BP

550±

30 B

P58

5±30

BP

711±

30 B

P73

2±30

BP

890±

45 B

P16

95±3

0 BP

2169

±30

BP21

80±3

3 BP

2199

±30

BP22

34±3

0 BP

2456

±30

BP

112,

51

/ 1,5

45N

NØ

-SSV

15

1347

438

1312

1To

talg

ravd

St

ratig

rafis

k3

2009

Jann

e1

prøv

estik

k7

F11

Hel

ler

Øst

102

235

Ø-V

01

10

00

03

Parti

elt

St

ratig

rafis

k1

2009

Jann

eO

verfl

ate

F12a

Aktiv

itets

områ

deVe

st07

.sep

420

864

23

Ren

set

220

09Ja

nne

3 pr

øves

tikk

35F1

2bAv

vist

Vest

13

Sjak

ting

St

ratig

rafis

k1

2010

Fran

k

F13

Tuft

Øst

581±

27 B

P

1206

±25

BP7

43,

515

NN

V-SS

Ø1

14

88

3Sj

aktin

g

Stra

tigra

fisk

220

10Ja

nne

1 pr

øves

tikk

Trek

ull

F14

Stei

nrin

gVe

st9

1,2

0,9

20N

-S0

11

00

10

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ja

nne

- -

Side

4


Appe

ndik

s 1

Stru

ktur

over

sikt

Skjæ

rvik

a og

Fje

llvik

a

stru

ktur

nrty

peo

mrå

ded

ater

ing

moh

leng

deB

redd

ed

ybde

orie

nter

ing

ildst

edB

ruks

fase

ra

ntal

l lag

Funn

trek

ull

pri

met

ode

uke

rÅ

rg

rupp

eFo

rund

ersø

kels

ety

kkel

se

i cm

und

ernr

.

ant

all

Enke

ltfun

na

ntal

l pr

øver

dat

ert

type

Funn

F15

Stei

nrin

gVe

st9

2,25

2,2

100

11

00

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ja

nne

- -

F16

Teltr

ing

Vest

1552

±30

BP

1590

±30

BP8,

52

1,5

Ø-V

13

2024

32

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ja

nne

- -

F17

Aktiv

itets

områ

deVe

st16

67±3

0 BP

8,5

43

NV-

SØ1

13

11

3Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ja

nne

- -

F21

Avvi

stVe

st1

33

21

3Pa

rtiel

t 20

09Ya

ssin

- -

F22

Ildst

edVe

st0,

50,

31

14

10

3Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ya

ssin

1 pr

øves

tikk

0

F23a

Teltr

ing

Vest

846

±30

BP

73,

73,

222

NV-

SØ1

14

821

21

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

320

09Ya

ssin

1 pr

øves

tikk

0

F23b

Tuft

Vest

1822

±30

BP20

12±3

0 BP

2099

±30

BP21

66±3

0 BP

72,

610

NV-

SØ0

26

332

1660

44

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

520

09Ya

ssin

1 pr

øves

tikk

0

F24a

Stei

nset

tinge

rVe

st11

8±30

BP

72

1Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

09Ya

ssin

- -

F24b

Tuft

Vest

1635

±30

BP21

08±3

0 BP

73,

52

NV-

SØ0

24

11

22

3Sj

aktin

g

Stra

tigra

fisk

520

09Ya

ssin

F25

Aktiv

itets

områ

de

Knak

kepl

ass

Vest

114

2N

-S0

13

7112

50

02

Parti

elt

St

ratig

rafis

k3

2010

Fran

k1

prøv

estik

k1

F26

Skyt

eskju

lØ

st6

21,

540

3Pr

øver

ute

St

ratig

rafis

k1

2010

Jann

e -

-

F27

Aktiv

itets

områ

de

Knak

kepl

ass

Vest

TMT

7,5

01

185

251

00

2Pa

rtiel

t

Stra

tigra

fisk

120

10Ja

nne

- -

Side

5


appEndiks 2 - Funnoversikt

struktur ts-nr. tilvekst nr. antall undernr. antall enkeltfunn merknadF6 12105 2009/17 84 118F7 12106 2010/18 2286 8955 Begge sesongerF8/F25 12107 2010/19 2484 7645 Begge sesongerF12 12109 2010/21 193 636 Begge sesongerF10 12108 2009/20 50 438F16 12110 2009/22 20 26F21 12111 2009/23 3 3F23 12112 2009/24 342 1681F24 12113 2009/25 5 5S5 12114 2010/26 3154 11268 Begge sesongerS30 12160 2010/33 246 461S31 12161 2010/34 1759 2863S32 12162 2010/35 1341 2629S21/S22 12163 2010/36 344 941S20 12164 2010/37 498 968S19 12165 2010/38 320 1005S27/S28 12166 2010/39 750 1640S38 12167 2010/40 111 179S44 12168 2010/41 379 1517S50 12169 2010/42 69 154S18/S34 12170 2010/43 163 1091S15 12171 2010/44 1450 5606S16/S48 12172 2010/45 343 527S33/S46/S47/S53 12173 2010/46 511 2545S45/S49/S55 12174 2010/47 881 2739S13 12175 2010/48 111 198S10/S12/S14/S39 12176 2010/49 34 68S11/S51/S57 12177 2010/50 33 44S5c/S7/S9/S36/S56 12178 2010/51 160 269S58/S59 12179 2010/52 15 261S1A/S1B/S2B 12180 2010/53 59 333F3/F4/F5/F13/F26 12181 2010/54 10 10F27 12182 2010/55 84 250Løsfunn Skjærvika 12183 2010/56 36 143 Overflatefunn, løsfunn og utenfor strukturer


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

1W

k298

99Fj

ellv

ikaV

est

F824

30±2

5 BP

750-

400

BC58

4,70

281,

2010

,37

SØ0,

7Bj

ørk

17.0

6.20

10C

SJ2

Wk2

9900

Skjæ

rvik

a N

edre

S11

1557

±25

BP42

5-56

0 BC

332

202,

0048

5,00

35,3

Bjør

k04

.09.

2010

KG3

Wk2

9901

Skjæ

rvik

a N

edre

S12

2176

±25

BP36

0-16

5 BC

528

195,

5648

5,04

6,70

3,8

Bjør

k18

.08.

2010

IMM

4W

k299

02Sk

jærv

ika

Ned

reS1

221

30±2

5 BP

350-

55 B

C60

419

6,00

485,

006,

6017

,6Lø

vtre

10.0

9.20

10ID

H5

Wk2

9903

Skjæ

rvik

a N

edre

S13

1783

±25

BP13

5-33

5 AD

504

198,

0049

1,00

7,10

19,6

Bjør

k11

.08.

2010

IDH

6W

k299

04Sk

jærv

ika

Ned

reS1

416

20±2

5 BP

385-

535

AD54

419

2,00

490,

006,

77SV

33,5

Bjør

k22

.07.

2010

ØG

P7

Wk2

9905

Skjæ

rvik

a M

idtre

S19

1984

±25

BP45

BC

-70

AD3

195,

30-4

152

2,34

-45

10,7

35,

3Lø

vtre

: vie

r/sel

je?

16.0

9.20

10R

HN

8W

k299

06Sk

jærv

ika

Ned

reS1

a15

4±25

BP

1665

-195

5 AD

707

193,

8544

7,70

3,51

16,8

Løvt

re25

.08.

2010

MN

9W

k299

07Sk

jærv

ika

Mid

treS2

016

26±2

5 BP

355-

535

AD2a

190,

2053

0,42

10,9

4SV

1,5

Bjør

kR

AM10

Wk2

9908

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

4057

±25

BP28

40-2

485

AD11

191,

75-1

91,8

553

0,00

10,8

20,

1Lø

vtre

24.0

9.20

10LS

J11

Wk2

9909

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

4377

±25

BP30

90-2

910

BC6B

191,

4853

9,00

11,7

6SV

0,4

Bjør

k og

lyng

24.0

9.20

10BI

12W

k299

10Sk

jærv

ika

Mid

treS2

119

1,70

539,

0011

,88

SØ0,

4Vi

er/s

elje

og

lyng

24.0

9.20

10BI

13W

k299

11Sk

jærv

ika

Mid

treS2

739

83±2

5 BP

2575

-246

5 BC

820

2,45

527,

0011

,25

4,8

Løvt

re: b

jørk

?23

.09.

2010

RAM

14W

k299

12Sk

jærv

ika

Mid

treS2

735

22±2

5 BP

1925

-175

5 BC

420

2,78

527,

4411

,42

1,4

Løvt

re: v

ier/s

elje

? og

lyng

18.0

9.20

10JO

15W

k299

13Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

022

15±2

5 BP

375-

200

BC2

154,

9350

2,27

17,4

7SØ

6,2

Løvt

re: v

ier/s

elje

?29

.06.

2010

FH16

Wk2

9914

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

2032

±27

BP11

5 BC

-50

AD1

156,

6651

3,25

18,4

9SØ

0,3

Bjør

k06

.07.

2010

CSJ

17W

k299

15Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

012

06±2

5 BP

715-

890

AD15

7,10

511,

3218

,69

SV4,

0Bj

ørk

23.0

9.20

10M

C18

Wk2

9916

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

5181

±25

BP40

45-3

955

BC15

8,10

505,

0018

,45

SV0,

8Bj

ørk

elle

r rog

n24

.09.

2010

FH19

Wk2

9917

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

5418

±25

BP43

40-4

240

BC2A

186,

0255

8,70

19,4

4N

V0,

4Bj

ørk

19.0

8.20

10VB

20W

k299

18Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

158

02±2

5 BP

4725

-455

0 BC

2A18

6,02

558,

8019

,60

NV

0,2

Løvt

re19

.08.

2010

VB21

Wk2

9919

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

5524

±35

BP44

55-4

330

BC1A

186,

0255

8,97

19,7

5N

V0,

6Lø

vtre

19.0

8.20

10VB

22W

k299

20Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a46

14±3

5 BP

3520

-314

0 BC

2259

9,60

-70

324,

0019

,48

3,0

Bjør

k18

.08.

2010

BI23

Wk2

9921

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32b

4952

±35

BP38

00-3

650

BC5

600,

4031

6,45

19,2

90,

6Bj

ørk

elle

r rog

n09

.07.

2010

TAE

24W

k299

22Sk

jærv

ika

Mid

treS3

322

75±3

2 BP

402-

205

BC9

218,

6549

8,95

11,1

52,

8Lø

vtre

: bjø

rk?

02.0

7.20

10YN

K25

Wk2

9923

Skjæ

rvik

a N

edre

S36

1738

±56

BP13

0-42

0 AD

316

200,

0048

0,00

6,10

49,9

Bjør

k05

.08.

2010

LSJ

26W

k299

24Sk

jærv

ika

Mid

treS3

833

31±3

3 BP

1730

-152

0 BC

319

7,80

517,

7010

,17

1,5

Løvt

re26

.08.

2010

BI27

Wk2

9925

Skjæ

rvik

a M

idtre

S44

2143

±31

BP35

5-55

BC

119

5,80

509,

40ik

ke m

ålt,

ca.9

,10

0,4

Bjør

k20

.09.

2010

SH28

Wk2

9926

Skjæ

rvik

a M

idtre

S44

2050

±32

BP17

0 BC

-25

AD1

193,

8250

9,00

8,99

0,5

Bjør

k, v

ier/s

elje

24.0

9.20

10M

N29

Wk2

9927

Skjæ

rvik

a M

idtre

S45a

2187

±33

BP37

5-17

0 BC

565

195,

85-9

049

9,85

-90

7,93

18,2

Løvt

re18

.08.

2010

UT

30W

k299

28Sk

jærv

ika

Mid

treS4

5b24

30±3

1 BP

750-

400

BC59

819

8,00

-60

497,

20-5

07,

872,

5Bj

ørk,

rogn

elle

r vie

r/sel

je08

.09.

2010

UT

31W

k299

29Sk

jærv

ika

Ned

reS5

70±3

0 BP

1690

-192

5 AD

110

200,

0045

5,00

4,93

0,0

Bjør

k, ro

gn e

ller v

ier/s

elje

11.0

6.20

10T.

S32

Wk2

9930

Skjæ

rvik

a N

edre

S513

±30

BP16

70-1

945

AD11

020

0,00

460,

004,

930,

0Lø

vtre

: vie

r/sel

je?

11.0

6.20

10T.

S33

Wk2

9931

Skjæ

rvik

a N

edre

S572

±30

BP16

90-1

925

AD10

920

4,00

460,

005,

000,

1Bj

ørk,

rogn

elle

r vie

r/sel

je11

.06.

2010

G.G

34W

k299

32Sk

jærv

ika

Ned

reS5

137±

31 B

P16

65-1

945

AD10

220

9,00

-210

,00

459,

00-4

60,0

04,

78/4

,76

2,3

Bjør

k el

ler r

ogn

15.0

7.20

1035

Wk2

9933

Skjæ

rvik

a N

edre

S517

17±3

1 BP

245-

405

AD10

421

0-21

1,30

463,

70-4

63,9

05,

060,

1Lø

vtre

20.0

7.20

10B.

I37

Wk2

9934

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1165

±31

BP77

5-97

0 AD

749

204,

8046

4,95

5,02

0,0

Bjør

k21

.09.

2010

KB38

Wk2

9935

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1333

±52

BP60

0-81

0 AD

751

206,

2346

2,22

5,04

4,8

Bjør

k21

.09.

2010

TAB

39W

k299

36Sk

jærv

ika

Ned

reS5

715

61±3

1 BP

420-

570

AD32

221

0,00

481,

000,

004,

3Bj

ørk

01.1

0.20

10LS

S40

Wk2

9937

Skjæ

rvik

a N

edre

S57

1481

±31

BP53

5-64

5 AD

323

210,

0048

1,00

0,00

20,5

Bjør

k10

.08.

2010

LSJ

41W

k299

38Sk

jærv

ika

Ned

reS5

815

22±3

1 BP

430-

610

AD33

119

6,00

472,

000,

003,

1Bj

ørk

22.0

9.20

10KJ

F42

Wk2

9939

Skjæ

rvik

a N

edre

S59

1164

±31

BP77

5-97

0 AD

341

197,

0047

1,00

0,00

22,1

Bjør

k15

.09.

2010

KJF

43W

k299

40Sk

jærv

ika

Ned

reS5

912

16±3

1 BP

690-

680

AD34

119

7,00

471,

004,

6Bj

ørk

22.0

9.20

10LS

S44

Wk2

9941

Skjæ

rvik

a N

edre

S714

98±3

1 BP

440-

645

AD31

720

3,00

473,

0017

,6Bj

ørk

05.0

8.20

10KJ

F45

Wk2

9942

Skjæ

rvik

a N

edre

S913

73±3

1 BP

605-

690

AD30

220

2,00

476,

003,

5Bj

ørk

15.0

7.20

10LL

T46

Wk2

9943

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

66±3

1 BP

255-

505

AD30

220

4,00

476,

0013

,0Bj

ørk

13.0

7.20

10LS

S47

Wk2

9944

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

91±3

2 BP

255-

420

AD30

820

4,00

478,

0011

,6Bj

ørk

28.0

6.20

10LS

S48

Wk2

9945

Skjæ

rvik

a N

edre

S917

95±3

3 BP

125-

355

AD31

320

4,00

478,

0021

,8Bj

ørk

20.0

7.20

10LS

S49

Wk2

9946

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

95±3

2 BP

255-

420

AD20

7,00

477,

004,

7Bj

ørk

06.0

7.20

10LL

T49

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

4,00

478,

0021

,8Bj

ørk

20.0

7.20

10LS

S50

Wk2

9947

Fjel

lvik

a Ø

stF3

1302

±32

BP65

5-75

5 AD

460

3,50

233,

346,

2811

,5Bj

ørk

18.0

6.20

10TA

E51

Fjel

lvik

a Ø

stF3

460

3,00

233,

00?

SØ19

,418

.06.

2010

TAE

52Fj

ellv

ika

Øst

F32

603,

3923

1,60

6,12

NV

0,8

15.0

6.20

10SF

53Fj

ellv

ika

Øst

F34

603,

4823

2,88

6,00

NV

3,9

17.0

6.20

10SG

M54

Wk3

1235

Fjel

lvik

a Ø

stF3

1212

±29

BP69

0-89

0 AD

260

3,68

233,

056,

154,

4Lø

vtre

17.0

6.20

10TA

E55

Fjel

lvik

a Ø

stF3

260

4,20

231,

816,

20N

V2,

915

.06.

2010

SF

Side

1

appEndiks 3 - Trekulliste


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

56Fj

ellv

ika

Øst

F32

603,

0-50

229,

50-1

00?

NV

1,5

14.0

6.20

10JO

57W

k330

52Fj

ellv

ika

Øst

F521

38±2

5 BP

355-

55 B

C3

610,

0021

2,00

8,22

SV8,

68

løvt

re, 3

bjø

rk07

.06.

2010

SGM

58Fj

ellv

ika

Vest

F858

1,20

282,

3010

,32

SV6,

707

.06.

2010

VB59

Fjel

lvik

a Ve

stF8

581,

3028

2,40

10,2

9SV

3,7

15.0

6.20

10VB

60Fj

ellv

ika

Vest

F858

4,00

281,

0010

,48

SV3,

108

.06.

2010

VB61

Fjel

lvik

a Ve

stF8

584,

0928

0,95

10,4

7N

V0,

717

.06.

2010

CSJ

62W

k330

53Fj

ellv

ika

Vest

F824

77±2

5 BP

767-

417

BC58

4,50

281,

2010

,36

SØ0,

514

løvt

re, 3

bjø

rk16

.06.

2010

CSJ

63Fj

ellv

ika

Vest

F858

4,53

280,

9510

,34

NØ

0,3

17.0

6.20

10C

SJ64

Fjel

lvik

a Ve

stF8

584,

5328

0,95

10,4

6N

Ø0,

117

.06.

2010

CSJ

65Fj

ellv

ika

Øst

F13

259

8,40

235,

546,

31N

V0,

710

.06.

2010

SF66

Wk3

1236

Fjel

lvik

a Ø

stF1

358

1±27

BP

1300

-141

5 AD

259

8,95

237,

006,

49SØ

6,1

Løvt

re, 2

lyng

10.0

6.20

10M

S67

Fjel

lvik

a Ø

stF1

32?

599,

7523

6,31

6,49

6,5

10.0

6.20

10TA

E68

Wk3

1237

Fjel

lvik

a Ø

stF1

312

06±2

5 BP

715-

890

AD2b

600,

3023

4,30

6,18

SV0,

2Lø

vtre

, 1 ro

t/ris

10.0

6.20

10SF

69Sk

jærv

ika

Ned

reS5

141

205,

0046

2,00

5,26

128,

802

.07.

2010

T.S

70Sk

jærv

ika

Ned

reS5

141

205,

0046

2,00

5,26

67,6

02.0

7.20

10T.

S71

Skjæ

rvik

a N

edre

S514

620

5,00

460,

004,

919,

806

.07.

2010

G.G

72Sk

jærv

ika

Ned

reS5

101

205,

0045

5,00

4,86

0,2

21.0

6.20

10L.

S.J/

M.O

.L73

Skjæ

rvik

a N

edre

S513

620

9,00

459,

004,

862,

201

.07.

2010

M.O

.L74

Skjæ

rvik

a N

edre

S513

620

9,00

460,

004,

860,

202

.07.

2010

M.O

.L75

Skjæ

rvik

a N

edre

S510

420

9,50

464,

505,

426,

715

.07.

2010

L.S.

J76

Skjæ

rvik

a N

edre

S511

820

5,65

-205

,80

464,

35-4

64,6

05,

164,

816

.07.

2010

M.O

.L77

Skjæ

rvik

a N

edre

S511

820

5,70

-206

,65

464,

67-4

65,1

25,

189,

520

.07.

2010

I.N.H

78Sk

jærv

ika

Ned

reS5

118

206,

30-2

06,5

046

4,65

-464

,80

5,25

1,2

15.0

7.20

10M

.O.L

79Sk

jærv

ika

Ned

reS5

142

208,

20-2

08,3

545

9,70

-459

,90

4,87

2,7

08.0

7.20

10M

.O.L

80Sk

jærv

ika

Ned

reS5

8520

8,20

-208

,40

460,

004,

887,

602

.07.

2010

G.G

81Sk

jærv

ika

Ned

reS5

140

210,

20-2

10,7

046

0,60

-461

,00

4,71

4,9

05.0

7.20

10M

.O.L

82Sk

jærv

ika

Ned

reS5

C30

520

3,00

467,

0021

.06.

2010

INH

83Sk

jærv

ika

Ned

reS5

C30

520

3,00

467,

0021

.06.

2010

INH

84Sk

jærv

ika

Ned

reS5

C90

204,

0046

7,00

5,15

5,6

18.0

6.20

10IN

H85

Wk3

1238

Skjæ

rvik

a N

edre

S5C

1315

±25

BP65

5-77

5 AD

9020

4,00

467,

005,

1510

,6Lø

vtre

18.0

6.20

10IN

H86

Wk3

1239

Skjæ

rvik

a N

edre

S713

03±2

5 BP

660-

775

AD31

820

1,00

471,

0019

,6Lø

vtre

04.0

8.20

10SS

87Sk

jærv

ika

Ned

reS7

317

202,

0047

3,00

17,6

19.0

8.20

10SS

88Sk

jærv

ika

Ned

reS7

317

203,

0047

3,00

3,2

05.0

8.20

10KJ

F89

Skjæ

rvik

a N

edre

S731

720

3,00

473,

006,

805

.08.

2010

KJF

90Sk

jærv

ika

Ned

reS7

317

203,

0047

3,00

5,6

05.0

8.20

10SS

91Sk

jærv

ika

Ned

reS7

317

203,

0047

3,00

4,4

06.0

8.20

10KJ

F92

Wk3

1240

Skjæ

rvik

a N

edre

S716

63±2

5 BP

260-

435

AD31

920

4,00

474,

0050

,6Lø

vtre

12.0

8.20

10KJ

F93

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

1,00

475,

0050

,213

.07.

2010

KG94

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

1,00

475,

0024

,107

.07.

2010

INH

95Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

201,

0047

6,00

4,5

08.0

7.20

10KG

96W

k312

41Sk

jærv

ika

Ned

reS9

1318

±25

BP65

0-77

0 AD

302

202,

0047

4,00

4,5

Løvt

re08

.07.

2010

LLT

97Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

202,

0047

5,00

5,2

09.0

7.20

10KG

98Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

202,

0047

5,00

4,7

07.0

7.20

10IN

H99

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

2,00

479,

004,

725

.06.

2010

KG10

0Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

203,

0047

5,00

16,1

09.0

7.20

10KG

101

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

3,00

476,

0020

,706

.07.

2010

KG10

2Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

203,

0047

6,00

1,7

09.0

7.20

10IN

H10

3Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

203,

0047

7,00

5,2

05.0

7.20

10IN

H10

4Sk

jærv

ika

Ned

reS9

308

203,

0047

7,00

15,0

25.0

6.20

10LL

T10

5Sk

jærv

ika

Ned

reS9

309

203,

0047

7,00

0,9

29.0

6.20

10IN

H10

6W

k312

42Sk

jærv

ika

Ned

reS9

1759

±25

BP21

5-38

5 AD

313

203,

0047

7,00

17,5

Løvt

re, 3

lyng

20.0

7.20

10LS

S10

7Sk

jærv

ika

Ned

reS9

300

203,

0047

8,00

5,6

22.0

6.20

10KG

108

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

920

3,00

478,

0013

,430

.06.

2010

INH

109

Wk3

1243

Skjæ

rvik

a N

edre

S917

41±2

5 BP

235-

385

AD30

920

3,00

478,

0040

,1Lø

vtre

30.0

6.20

10IN

H11

0Sk

jærv

ika

Ned

reS9

313

203,

0047

8,00

29,2

20.0

7.20

10LS

S11

1W

k312

44Sk

jærv

ika

Ned

reS9

1312

±25

BP65

5-77

5 AD

308

203,

0047

9,00

10,2

Løvt

re24

.06.

2010

KG11

2Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

204,

0047

5,00

20,2

06.0

7.20

10TS

Side

2


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

113

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

4,00

476,

002,

105

.07.

2010

KG11

4Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

204,

0047

6,00

16,5

13.0

7.20

10LS

S11

5Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

204,

0047

7,00

4,4

05.0

7.20

10KG

116

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

4,00

477,

002,

328

.06.

2010

INH

117

Wk3

1245

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

82±2

5 BP

255-

425

AD30

920

4,00

477,

006,

0Lø

vtre

, 1 ly

ng02

.07.

2010

INH

118

Skjæ

rvik

a N

edre

S931

320

4,00

477,

0033

,920

.07.

2010

LLT

119

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

020

4,00

478,

0061

,222

.06.

2010

LLT

120

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

920

4,00

478,

0039

,201

.07.

2010

INH

121

Skjæ

rvik

a N

edre

S931

320

4,00

478,

0034

,421

.07.

2010

LLT

122

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

4,00

479,

009,

828

.06.

2010

KG12

3Sk

jærv

ika

Ned

reS9

309

204,

0047

9,00

50,8

01.0

7.20

10IN

H12

4Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

205,

0047

5,00

19,1

05.0

7.20

10LL

T12

5Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

205,

0047

5,00

25,3

06.0

7.20

10TS

126

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

5,00

475,

0017

,309

.07.

2010

LLT

127

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

5,00

476,

009,

605

.07.

2010

LLT

128

Wk3

1246

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

90±2

5 BP

255-

415

AD30

220

5,00

476,

0020

,5Lø

vtre

, 1 ly

ng14

.07.

2010

LLT

129

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

020

5,00

477,

006,

522

.06.

2010

INH

130

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

5,00

477,

0035

,325

.06.

2010

INH

131

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

5,00

477,

0016

,028

.06.

2010

INH

132

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

920

5,00

477,

0020

,302

.07.

2010

LLT

133

Wk3

1247

Skjæ

rvik

a N

edre

S916

54±2

5 BP

260-

530

AD31

020

5,00

477,

0023

,6Lø

vtre

29.0

6.20

10KG

134

Skjæ

rvik

a N

edre

S931

320

5,00

477,

0017

,820

.07.

2010

LLT

135

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

020

5,00

478,

002,

822

.06.

2010

INH

136

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

5,00

478,

004,

925

.06.

2010

INH

137

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

920

5,00

478,

0022

,030

.06.

2010

LLT

138

Skjæ

rvik

a N

edre

S931

320

5,00

478,

0043

,820

.07.

2010

LLT

139

Skjæ

rvik

a N

edre

S931

320

5,00

478,

0010

,321

.07.

2010

LLT

140

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

5,00

479,

008,

528

.06.

2010

INH

141

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

6,00

475,

008,

405

.07.

2010

LLT

142

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

6,00

475,

0011

,713

.07.

2010

LLT

143

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

6,00

477,

0010

,507

.07.

2010

LLT

144

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

820

6,00

478,

008,

325

.06.

2010

MO

L14

5W

k312

48Sk

jærv

ika

Ned

reS9

1768

±25

BP13

5-34

5 AD

309

206,

0047

8,00

11,6

Løvt

re, 1

lyng

01.0

7.20

10LL

T14

6Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

207,

0047

8,00

3,0

07.0

7.20

10LL

T14

7Sk

jærv

ika

Ned

reS1

252

819

5,00

485,

006,

66N

Ø/N

V7,

913

.08.

2010

IMM

148

Skjæ

rvik

a N

edre

S12

568

195,

5848

4,41

6,64

18,0

20.0

8.20

10IM

M14

9W

k312

49Sk

jærv

ika

Ned

reS1

221

20±2

5 BP

340-

50 B

C56

819

5,69

484,

716,

623,

0Lø

vtre

27.0

8.20

10IM

M15

0Sk

jærv

ika

Ned

reS1

256

819

5,74

485,

356,

602,

019

.08.

2010

IMM

151

Skjæ

rvik

a N

edre

S12

568

195,

9148

4,72

6,60

1,6

20.0

8.20

10IM

M15

2Sk

jærv

ika

Ned

reS1

260

419

6,00

485,

006,

63SØ

3,1

13.0

9.20

10ID

H15

3W

k312

50Sk

jærv

ika

Ned

reS1

312

61±2

7 BP

665-

860

AD50

319

6,00

490,

007,

27SØ

1,2

Løvt

re16

.06.

2010

IDH

154

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

920

5,44

512,

599,

970,

231

.08.

2010

YNK

155

Wk3

1251

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

3452

±25

BP18

80-1

690

BC12

205,

71-7

651

3,62

-70

9,93

0,5

2 lø

vtre

, bar

k03

.09.

2010

RH

N15

6Sk

jærv

ika

Mid

treS1

58

208,

6551

1,70

9,97

0,2

31.0

8.20

10YN

K15

7Sk

jærv

ika

Mid

treS1

58

208,

8651

2,44

9,79

0,1

01.0

9.20

10YN

K15

8Sk

jærv

ika

Mid

treS1

55

209,

30-4

551

2,60

-69

10,1

51,

720

.08.

2010

RH

N15

9W

k330

54Sk

jærv

ika

Mid

treS1

521

27±2

5 BP

350-

50 B

C5

209,

56-7

151

2,16

-37

10,1

13,

210

løvt

re, 1

lyng

20.0

8.20

10R

HN

160

Wk3

1252

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

3539

±27

BP19

55-1

770

BC8

209,

60-6

551

1,60

-65

9,85

2,1

Løvt

re02

.09.

2010

HVS

161

Wk3

3055

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

2055

±25

BP16

5 BC

- 4

AD4

209,

68-7

551

2,50

-53

10,0

90,

57

løvt

re, 3

bjø

rk13

.08.

2010

YNK

162

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

521

0,14

-25

513,

08-1

610

,13

2,6

20.0

8.20

10R

HN

163

Wk3

1253

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

2089

±25

BP18

0-40

BC

621

1,80

-90

510,

62-7

210

,36

9,1

Løvt

re20

.08.

2010

RH

N16

4Sk

jærv

ika

Ned

reS1

733

621

1,00

489,

001,

614

.09.

2010

KJF

165

Skjæ

rvik

a M

idtre

S18

221

0,60

-67

517,

50-5

510

,70-

731,

810

.09.

2010

YNK

166

Wk3

1254

Skjæ

rvik

a M

idtre

S18

2274

±26

BP40

0-21

0 BC

221

1,00

-02

516,

51-6

110

,60-

641,

2Lø

vtre

10.0

9.20

10YN

K16

7Sk

jærv

ika

Mid

treS1

821

1,66

516,

3510

,51

0,8

04.0

9.20

10YN

K16

8W

k312

55Sk

jærv

ika

Mid

treS1

922

47±2

5 BP

395-

205

BC3

193,

57-5

852

2,52

-58

10,6

10,

8Lø

vtre

29.0

9.20

10YN

K16

9Sk

jærv

ika

Mid

treS2

01b

188,

2853

4,34

11,4

0SV

0,7

11.0

9.20

10SF

170

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

2a18

9,00

531,

0010

,98

SØ13

,513

.09.

2010

LSJ

171

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

2a18

9,00

531,

0011

,00

NØ

20,0

13.0

9.20

10LS

J

Side

3


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

172

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

1a19

0,00

532,

00N

Ø2,

731

.08.

2010

LSJ

173

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

2a19

0,07

-190

,20

531,

04-5

31,1

710

,98

SV13

,213

.09.

2010

RH

N17

4Sk

jærv

ika

Mid

treS2

02a

190,

40-1

90,5

053

2,17

-532

,30

10,9

7SV

1,8

13.0

9.20

10R

SH17

5Sk

jærv

ika

Mid

treS2

02a

191,

0052

9,00

NV

0,5

08.0

9.20

10JJ

176

Wk3

3056

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

3537

±25

BP19

50-1

770

BC19

1,00

530,

30-5

30,5

010

,89

SV0,

410

løvt

re24

.09.

2010

LSJ

177

Wk3

3057

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

3533

±26

BP19

45-1

770

BC19

1,00

530,

30-5

30,5

010

,99

SV0,

110

løvt

re20

.09.

2010

LSJ

178

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

191,

70-1

91,9

053

0,00

10,7

50,

424

.09.

2010

LSJ

179

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

191,

70-1

91,9

053

0,00

10,8

10,

320

.09.

2010

LSJ

180

Wk3

3058

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

3884

±26

BP24

70-2

290

BC19

1,75

-191

,85

530,

0010

,90

SØ0,

111

løvt

re24

.09.

2010

LSJ

181

Wk3

3059

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

3929

±26

BP25

50-2

305

BC19

1,75

-191

,85

530,

0010

,98

0,3

10 lø

vtre

24.0

9.20

10LS

J18

2Sk

jærv

ika

Mid

treS2

02a

192,

0052

8,00

NV

0,8

08.0

9.20

10JJ

183

Skjæ

rvik

a M

idtre

S20

519

2,05

-192

,15

530,

0010

,95

1,4

20.0

9.20

10LS

J18

4W

k330

60Sk

jærv

ika

Mid

treS2

037

25±2

5 BP

2205

-203

5 BC

719

2,50

528,

5310

,93

SØ3,

510

løvt

reR

AM18

5W

k330

61Sk

jærv

ika

Mid

treS2

141

33±2

6 BP

2875

-258

5 BC

2A18

9,60

-189

,70

539,

0011

,96

0,2

Frag

men

ter,

noe

berk

24.0

9.20

10R

SH/R

HN

186

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

190,

40-1

90,5

053

9,00

11,8

70,

424

.09.

2010

RSH

/RH

N18

7W

k330

62Sk

jærv

ika

Mid

treS2

142

43±2

5 BP

2910

-276

0 BC

2B19

0,60

-190

,70

539,

0011

,86

SØ0,

2Lø

vtre

, 2 b

ark

24.0

9.20

10R

SH/R

HN

188

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

2B19

0,70

539,

2812

,00

SØ4,

117

.09.

2010

JJ18

9Sk

jærv

ika

Mid

treS2

15

190,

7553

9,24

11,8

6SØ

0,0

21.0

9.20

10VB

190

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

190,

82-1

90,9

253

9,00

11,8

2SØ

0,3

24.0

9.20

10R

SH19

1Sk

jærv

ika

Mid

treS2

119

1,00

538,

20-5

38,3

011

,78

0,1

24.0

9.20

10R

SH19

2Sk

jærv

ika

Mid

treS2

119

1,00

538,

20-5

38,3

011

,93

SV0,

224

.09.

2010

RSH

193

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

519

1,00

538,

7011

,86

NV

1,7

23.0

9.20

10ID

H19

4Sk

jærv

ika

Mid

treS2

15

191,

0053

8,70

11,9

60,

523

.09.

2010

IDH

195

Wk3

3063

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

4296

±26

BP30

10-2

875

BC5

191,

0053

9,30

-539

,60

12,0

10,

3Lø

vtre

, bar

k24

.09.

2010

IDH

196

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

191,

0054

1,20

12,6

90,

524

.09.

2010

IDH

197

Wk3

3064

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

1640

±25

BP34

0-53

5 AD

1B19

1,20

538,

8512

,00

2,0

Løvt

re, n

oe b

jørk

17.0

9.20

10JJ

198

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

519

1,25

538,

7511

,88

0,3

21.0

9.20

10FH

199

Skjæ

rvik

a M

idtre

S21

191,

6253

9,00

11,8

3SØ

0,4

24.0

9.20

10BI

200

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

199,

0-50

527,

0-50

11,5

95,

209

.09.

2010

JO20

1W

k312

56Sk

jærv

ika

Mid

treS2

734

89±2

5 BP

1890

-174

5 BC

519

9,25

527,

0011

,44

2,9

Løvt

re23

.09.

2010

JO20

2Sk

jærv

ika

Mid

treS2

75

199,

4552

6,87

11,3

85,

217

.09.

2010

MS

203

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

320

0,10

526,

7611

,42

NØ

4,9

14.0

9.20

10JO

204

Wk3

1257

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

3867

±25

BP24

65-2

210

BC3

200,

6052

7,00

11,4

01,

8Lø

vtre

23.0

9.20

10JO

205

Wk3

1258

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

3986

±25

BP25

75-2

465

BC4

200,

80-8

252

7,00

11,3

52,

2Lø

vtre

23.0

9.20

10JO

206

Wk3

1259

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

4105

±25

BP28

60-2

575

BC8

202,

0052

7,70

11,2

81,

5Lø

vtre

23.0

9.20

10JO

207

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

820

2,28

527,

1211

,30

SV4,

522

.09.

2010

RAM

208

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

520

2,41

527,

2411

,32-

341,

618

.09.

2010

JO20

9Sk

jærv

ika

Mid

treS2

78

202,

7552

7,59

11,2

73,

723

.09.

2010

MS

210

Skjæ

rvik

a M

idtre

S27

420

4,20

-30

528,

15-2

511

,41

3,5

Bartr

e18

.09.

2010

JO21

1W

k330

65Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

016

90±2

5 BP

255-

415

AD1

156,

0051

0,00

18,0

4SV

2,2

Løvt

re, 5

0 %

bjø

rk05

.07.

2010

UT

212

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

115

6,28

513,

4018

,60

SØ0,

713

.07.

2010

CSJ

213

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

115

6,55

513,

0518

,46

SØ0,

813

.07.

2010

CSJ

214

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

115

6,72

511,

7818

,37

NØ

8,5

13.0

7.20

10C

SJ21

5W

k330

66Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

052

40±2

8 BP

4230

-397

0 BC

157,

0050

9,18

18,4

7SV

0,9

15 lø

vtre

, 5 b

jørk

24.0

9.20

10FH

216

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

115

7,00

510,

0018

,02

NØ

0,2

05.0

7.20

10U

T21

7W

k330

67Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

052

41±2

8 BP

4230

-397

0 BC

157,

0051

1,82

18.4

7N

V0,

814

løvt

re, 1

lyng

24.0

9.20

10FH

218

Wk3

3068

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

5272

±28

BP42

35-3

990

BC15

7,00

513,

1818

,47

SV0,

415

løvt

re, 4

bjø

rk, 4

lyng

24.0

9.20

10FH

219

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

115

7,37

510,

9418

,45

NV

0,2

15.0

7.20

10C

SJ22

0Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

01

157,

4651

0,40

18,5

4SV

1,6

14.0

7.20

10VB

221

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S30

158,

3350

4,00

18,5

1SV

0,5

24.0

9.20

10FH

222

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

1A18

5,15

558,

0719

,74

SV0,

3Lø

vtre

05.0

8.20

10VB

223

Wk3

1260

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

5002

±25

BP39

35-3

705

BC1A

185,

2555

8,48

19,7

9SV

0,4

Løvt

re19

.08.

2010

VB22

4W

k312

61Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

168

00±2

5 BP

5730

-564

0 BC

1B18

5,65

558,

4819

,63

SØ0,

1Lø

vtre

19.0

8.20

10VB

225

Wk3

1262

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

5812

±25

BP47

65-4

555

BC2B

185,

8055

8,48

19,4

7SØ

0,2

Løvt

re19

.08.

2010

VB22

6W

k312

63Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

155

64±2

5 BP

4455

-435

0 BC

4B18

5,95

561,

3520

,14

SØ0,

3Lø

vtre

02.0

9.20

10SF

Side

4


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

227

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

185,

9855

5,30

18,5

6SØ

0,1

Løvt

re19

.08.

2010

VB22

8W

k330

69Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

151

60±3

0 BP

4045

-382

0 BC

185,

9855

5,40

18,7

0SØ

0,1

Løvt

re19

.08.

2010

VB22

9W

k330

70Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

163

86±3

2 BP

5470

-531

0 BC

2A18

6,35

560,

7019

,73

NV

1,7

Løvt

re, 2

lyng

14.0

9.20

10JJ

230

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

4B18

7,00

560,

0519

,83

SV2,

6Lø

vtre

02.0

9.20

10VB

231

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S31

1A18

7,35

558,

5219

,86

NV

0,6

Løvt

re19

.08.

2010

VB23

2Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

118

7,50

558,

5219

,77

NØ

0,2

Løvt

re19

.08.

2010

VB23

3W

k312

64Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a55

21±2

5 BP

4450

-433

0 BC

13b

597,

9932

1,84

19,0

55,

0Lø

vtre

04.0

9.20

10M

S23

4W

k312

65Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a48

01±2

5 BP

3650

-352

5 BC

1359

9-59

9,10

323,

5019

,37

3,3

Løvt

re18

.08.

2010

BI23

5Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a13

a59

9,80

323,

6219

,53

1,5

5 lø

vtre

02.0

8.20

10M

S23

6Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a13

600,

0032

4,10

-20

19,5

53,

74

løvt

re18

.08.

2010

BI23

7W

k312

66Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a54

71±2

5 BP

4360

-426

0 BC

1260

0,0-

1032

1,00

19,6

82,

8Lø

vtre

07.0

9.20

10JO

238

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32a

1360

0,22

321,

5919

,54

NV

2,8

Løvt

re02

.09.

2010

MS

239

Wk3

1267

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32a

5511

±25

BP44

50-4

325

BC12

600,

5032

0,90

-321

19,8

43,

2Lø

vtre

18.0

8.20

10BI

240

Wk3

1268

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32a

5185

±25

BP40

45-3

955

BC13

600,

5032

4,10

-20

19,6

22,

2Lø

vtre

18.0

8.20

10BI

241

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32a

1260

1,00

320,

80-9

019

,95

0,8

Løvt

re, 1

lyng

18.0

8.20

10BI

242

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32a

13b

601,

1032

1,73

19,4

63,

84

løvt

re, 1

bar

k03

.09.

2010

BI24

3W

k312

69Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2a45

72±2

5 BP

3495

-312

0 BC

2160

4,43

322,

5820

,25

1,4

Løvt

re23

.08.

2010

BI24

4Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b4

598,

5031

7,51

18,8

30,

6Lø

vtre

21.0

7.20

10TA

E24

5W

k312

70Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b53

58±2

5 BP

4325

-405

5 BC

459

8,50

317,

5518

,93

1,6

Løvt

re21

.07.

2010

TAE

246

Wk3

1271

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32b

5884

±25

BP48

30-4

705

BC4

598,

7431

7,24

18,6

90,

4Lø

vtre

21.0

7.20

10TA

E24

7W

k312

72Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b55

73±2

7 BP

4460

-435

0 BC

459

8,85

317,

1019

,11

2,3

Løvt

re16

.07.

2010

TAE

248

Wk3

1273

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32b

5612

±33

BP45

15-4

335

BC4

599,

8031

7,20

19,2

84,

7Lø

vtre

16.0

7.20

10TA

E24

9Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b3

600,

2031

6,50

19,2

70,

45

løvt

re09

.07.

2010

TAE

250

Wk3

1274

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32b

5462

±29

BP43

60-4

255

BC4

600,

4331

4,94

19,4

13,

8Lø

vtre

09.0

7.20

10M

S25

1Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b6

600,

9031

6,20

19,7

80,

4Lø

vtre

13.0

9.20

10TA

E25

2W

k312

75Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

2b64

90±3

0 BP

5515

-537

0 BC

4c60

2,43

316,

7519

,56

2,3

Løvt

re21

.07.

2010

SGM

253

Wk3

1276

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S32b

5477

±30

BP43

70-4

255

BC20

603,

4831

6,54

22,0

84,

0Lø

vtre

19.0

8.20

10TA

E25

4Sk

jærv

ika

Mid

treS3

321

7,80

-85

495,

15-2

010

,56

3,4

Løvt

re, 3

lyng

24.0

6.20

10YN

K25

5Sk

jærv

ika

Mid

treS3

313

218,

0049

5,74

-89

10,9

30,

7Lø

vtre

, 1 ly

ng09

.07.

2010

YNK

256

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

1321

8,00

495,

89-9

611

,03

0,7

8 Lø

vtre

09.0

7.20

10YN

K25

7Sk

jærv

ika

Mid

treS3

32

218,

0-06

499,

69-7

311

,09

3,2

Løvt

re, l

yng

16.0

6.20

10YN

K25

8Sk

jærv

ika

Mid

treS3

34

218,

02-0

749

9,80

-84

10,9

00,

4Lø

vtre

, 3 ly

ng24

.06.

2010

YNK

259

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

421

8,18

-23

498,

82-8

710

,81

2,0

Løvt

re, 4

lyng

29.0

6.20

10YN

K26

0Sk

jærv

ika

Mid

treS3

313

218,

22-3

649

5,50

11,0

60,

8Lø

vtre

09.0

7.20

10YN

K26

1Sk

jærv

ika

Mid

treS3

34

218,

24-2

949

8,59

11,1

62,

5Lø

vtre

29.0

6.20

10YN

K26

2Sk

jærv

ika

Mid

treS3

34

218,

30-4

849

6,00

11,0

02,

7Lø

vtre

, 1 ly

ng24

.06.

2010

YNK

263

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

1321

8,36

-41

495,

5010

,97

0,6

Løvt

re09

.07.

2010

YNK

264

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

1321

8,36

-48

496,

0010

,96

1,5

Løvt

re, 4

lyng

09.0

7.20

10YN

K26

5Sk

jærv

ika

Mid

treS3

321

8,48

493,

9511

,15

0,2

4 lø

vtre

, 2 ly

ng13

.07.

2010

YNK

266

Wk3

1277

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

2198

±27

BP37

5-19

0 BC

1321

8,50

495,

81-8

810

,97

3,3

Løvt

re, n

oe b

ark

og ly

ng09

.07.

2010

YNK

267

Wk3

3071

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

2304

±25

BP41

0-23

5 BC

421

8,86

-99

499,

44-5

011

,11

2,2

Løvt

re21

.06.

2010

YNK

268

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

421

9,00

498,

60-7

711

,16

2,2

7 lø

vtre

, 3 ly

ng/ri

s24

.06.

2010

YNK

269

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

421

9,13

-23

498,

47-6

611

,18

4,6

5 lø

vtre

, 1 b

ark,

4 ly

ng/ri

s24

.06.

2010

YNK

270

Wk3

1278

Skjæ

rvik

a M

idtre

S33

1604

±26

BP10

35-1

210

AD5

219,

50-5

550

3,72

-83

10,9

13,

45

løvt

re, 1

0 lyn

g/ris

21.0

6.20

10YN

K27

1Sk

jærv

ika

Mid

treS3

32

219,

85-9

049

2,92

-97

11,4

81,

4Lø

vtre

25.0

6.20

10YN

K27

2W

k312

79Sk

jærv

ika

Mid

treS3

490

2±28

BP

1035

-121

0 AD

422

0,53

-62

522,

01-0

713

,02

1,7

Løvt

re, 1

lyng

08.0

9.20

10R

HN

273

Wk3

1280

Skjæ

rvik

a M

idtre

S34

438±

26 B

P14

20-1

490

AD3

220,

80-9

052

2,08

-14

13,0

70,

5Lø

vtre

, 1 ly

ng, 1

bar

k08

.09.

2010

RH

N27

4Sk

jærv

ika

Ned

reS3

631

620

0,00

480,

008,

4Lø

vtre

22.0

7.20

10IN

H27

5Sk

jærv

ika

Ned

reS3

631

620

0,00

480,

006,

1248

,7Lø

vtre

04.0

8.20

10KG

276

Wk3

1281

Skjæ

rvik

a N

edre

S36

1712

±27

BP25

0-40

0 AD

316

200,

0048

0,00

50,2

Løvt

re22

.07.

2010

LLT

277

Wk3

3095

Skjæ

rvik

a N

edre

S37

1219

±25

BP69

0-89

0 AD

700

191,

6946

9,95

5,18

0,4

Løvt

re, 1

lyng

/kvi

st15

.09.

2010

KB27

8Sk

jærv

ika

Ned

reS3

770

219

2,01

472,

055,

141,

4Lø

vtre

, 1 b

ark,

1 k

vist

13.0

8.20

10KB

279

Wk3

3072

Skjæ

rvik

a N

edre

S37

1088

±25

BP89

0-10

15 A

D70

119

2,04

470,

595,

101,

6Lø

vtre

10.0

8.20

10TA

B28

0W

k312

82Sk

jærv

ika

Ned

reS3

712

05±2

6 BP

715-

895

AD70

219

2,35

472,

005,

256,

7Lø

vtre

, 2 ly

ng/k

vist

18.0

8.20

10KB

281

Skjæ

rvik

a M

idtre

S38

319

7,25

516,

5010

,85

1,8

Bartr

e25

.08.

2010

TAE

Side

5


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

282

Skjæ

rvik

a N

edre

S44

119

5,88

509,

319,

111,

5Lø

vtre

18.0

9.20

10SH

283

Skjæ

rvik

a N

edre

S44

219

6,31

509,

209,

070,

0Lø

vtre

22.0

8.20

10TA

B28

4W

k312

83Sk

jærv

ika

Mid

treS4

430

81±2

9 BP

1425

-128

5 BC

219

6,35

509,

259,

010,

3Lø

vtre

22.0

9.20

10TA

B28

5Sk

jærv

ika

Mid

treS4

43

197,

0050

8,00

NV

1,8

Løvt

re23

.09.

2010

TAB

286

Wk3

1284

Skjæ

rvik

a M

idtre

S44

2371

±29

BP54

0-38

5 BC

119

7,62

508,

739,

191,

4Lø

vtre

15.0

9.20

10AB

A28

7Sk

jærv

ika

Mid

treS4

43

198,

5850

8,74

8,76

2,1

Løvt

re, 2

bar

k24

.09.

2010

KB28

8W

k312

85Sk

jærv

ika

Mid

treS4

434

04±2

5 BP

1760

-162

5 BC

319

8,82

508,

878,

851,

09

Løvt

re, 3

bar

k23

.09.

2010

KB28

9Sk

jærv

ika

Mid

treS4

5a55

819

3,80

500,

107,

781,

8Lø

vtre

16.0

8.20

10U

T29

0Sk

jærv

ika

Mid

treS4

5a56

519

5,40

-90

499,

857,

9511

,9Lø

vtre

17.0

8.20

10U

T29

1Sk

jærv

ika

Mid

treS4

5a56

519

5,80

500,

007,

908,

2Lø

vtre

17.0

8.20

10U

T29

2W

k312

86Sk

jærv

ika

Mid

treS4

912

95±2

5 BP

660-

775

AD20

0,20

496,

318,

100,

5Lø

vtre

17.0

6.20

10M

C29

3Sk

jærv

ika

Mid

treS4

5a55

220

0,60

-90

497,

60-

808,

108,

3Lø

vtre

02.0

9.20

10U

T29

4W

k330

73Sk

jærv

ika

Mid

treS4

615

73±2

5 BP

420-

545

AD2

221,

6150

6,15

11,2

54,

5Lø

vtre

04.0

8.20

10YN

K29

5W

k330

74Sk

jærv

ika

Mid

treS4

815

60±2

5 BP

425-

560

AD2

213,

93-9

850

4, 6

3-71

10,8

12,

5Lø

vtre

15.0

7.20

10YN

K29

6W

k312

87Sk

jærv

ika

Mid

treS4

834

54±2

9 BP

1880

-169

0 BC

821

4,10

-13

503,

45-5

09,

732,

0Lø

vtre

, 1 b

ark

05.0

8.20

10YN

K29

7Sk

jærv

ika

Mid

treS4

85

214,

30-3

850

1,35

-45

9,98

8,4

Løvt

re02

.08.

2010

HVS

298

Skjæ

rvik

a M

idtre

S48

521

4,38

502,

2410

,03

2,9

Løvt

re, l

yng

04.0

8.20

10YN

K29

9Sk

jærv

ika

Mid

treS4

84

214,

67-7

550

2,63

-70

9,96

0,7

Løvt

re02

.08.

2010

YNK

300

Wk3

3075

Skjæ

rvik

a M

idtre

S50

2359

±25

BP51

5-38

5 BC

219

0,08

507,

208,

542,

0Lø

vtre

25.0

6.20

10SF

301

Wk3

1288

Skjæ

rvik

a M

idtre

S50

2208

±28

BP37

5-20

0 BC

219

0,94

506,

788,

560,

7Lø

vtre

25.0

6.20

10SF

302

Wk3

1289

Skjæ

rvik

a M

idtre

S53

2129

±25

BP35

0-55

BC

222

0,27

-31

492,

97-4

9311

,47

3,3

Løvt

re01

.07.

2010

YNK

303

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

741

203,

1046

4,07

4,94

SV29

,4Lø

vtre

, noe

lyng

16.0

9.20

10TA

B30

4Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

120

3,38

464,

215,

39N

V12

,5Lø

vtre

15.0

9.20

10TA

B30

5Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

120

3,48

464,

515,

2532

,3Lø

vtre

15.0

9.20

10TA

B30

6Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

120

3,51

464,

495,

1714

,2Lø

vtre

16.0

9.20

10TA

B30

7W

k312

90Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

50±2

6 BP

675-

870

AD74

520

3,54

464,

554,

999,

0Lø

vtre

18.0

9.20

10TA

B30

8Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

120

3,71

464,

885,

37N

Ø7,

8Lø

vtre

, lyn

g15

.09.

2010

TAB

309

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

741

204,

6146

4,86

5,40

7,7

Løvt

re15

.09.

2010

TAB

310

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

745

204,

6546

4,86

5,21

1,6

5 lyn

g, 1

bar

k, 4

løvt

re20

.09.

2010

TAB

311

Wk3

1291

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1317

±28

BP65

0-77

5 AD

751

204,

6946

3,78

5,20

19,0

Løvt

re, 3

lyng

22.0

9.20

10KB

312

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

741

204,

8246

4,81

5,39

NØ

47,6

Løvt

re15

.09.

2010

TAB

313

Wk3

1292

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1364

±25

BP61

5-69

0 AD

741

205,

0846

4,11

5,29

SV7,

6Lø

vtre

, lyn

g14

.09.

2010

TAB

314

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

746

205,

1546

4,21

4,73

SV5,

3Lø

vtre

20.0

9.20

10TA

B31

5Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

720

5,51

464,

854,

7323

,7Lø

vtre

10.0

9.20

10TA

B31

6W

k312

93Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

20±2

5 BP

690-

890

AD73

720

5,61

464,

314,

73SØ

29,8

Løvt

re, l

yng

10.0

9.20

10TA

B31

7Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

820

5,61

464,

884,

608,

0Lø

vtre

14.0

9.20

10TA

B31

8W

k312

94Sk

jærv

ika

Ned

reS5

613

48±2

5 BP

640-

765

AD75

120

5,71

466,

175,

382,

2Lø

vtre

24.0

9.20

10TA

B31

9Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

520

5,89

464,

424,

84SØ

6,8

Løvt

re09

.09.

2010

TAB

320

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

735

205,

9146

4,90

4,80

NØ

17,8

Løvt

re09

.09.

2010

TAB

321

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

738

206,

1146

4,98

4,61

NV

60,6

Løvt

re14

.09.

2010

TAB

322

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

735

206,

1646

4,81

4,81

NV

29,9

Løvt

re09

.09.

2010

TAB

323

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

735

206,

2246

4,25

4,81

SV4,

5Lø

vtre

09.0

9.20

10TA

B32

4W

k312

95Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

74±2

5 BP

665-

780

AD73

820

6,22

464,

734,

61N

V33

,1Lø

vtre

14.0

9.20

10TA

B32

5W

k312

96Sk

jærv

ika

Ned

reS5

613

32 ±

28

BP64

5-77

0 AD

735

206,

3346

4,54

4,71

12,0

Løvt

re, n

oen

kvis

ter,

lyng

10.0

9.20

10TA

B32

6Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

820

6,38

464,

494,

638,

5Lø

vtre

11.0

9.20

10TA

B32

7Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

020

6,50

464,

804,

583,

3Lø

vtre

21.0

9.20

10TA

B32

8Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

520

6,54

464,

854,

81N

Ø10

,2Lø

vtre

09.0

9.20

10TA

B32

9W

k312

97Sk

jærv

ika

Ned

reS5

622

0±26

BP

1640

-195

5 AD

746

206,

5646

4,26

4,56

3,0

Løvt

re21

.09.

2010

KB33

0Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

520

6,57

464,

284,

81SØ

9,2

Løvt

re09

.09.

2010

TAB

331

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

738

206,

5846

4,92

4,55

NØ

58,8

Løvt

re13

.09.

2010

TAB

332

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

738

207,

6046

4,60

4,62

29,9

Løvt

re13

.09.

2010

KB33

3Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

620

7,65

464,

974,

901,

8Lø

vtre

(sal

ix)11

.09.

2010

KB33

4W

k312

98Sk

jærv

ika

Ned

reS5

613

40±2

5 BP

645-

770

AD73

520

7,72

464,

754,

892,

8Lø

vtre

(mes

t sal

ix)09

.09.

2010

KB33

5Sk

jærv

ika

Ned

reS5

673

820

7,72

464,

814,

6122

,1Lø

vtre

(bjø

rk,s

alix)

11.0

9.20

10KB

336

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

736

207,

7346

4,88

4,77

5,2

Løvt

re10

.09.

2010

KB33

7Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

620

8,06

464,

354,

703,

3Lø

vtre

, lyn

g18

.09.

2010

KB

Side

6


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

338

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

735

208,

1046

4,81

4,89

2,9

Løvt

re09

.09.

2010

KB33

9W

k312

99Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

24±2

5 BP

690-

885

AD74

020

8,13

464,

794,

603,

6Lø

vtre

20.0

9.20

10KB

340

Wk3

1300

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1281

±25

BP66

5-77

5 AD

751

208,

1846

2,76

5,07

2,0

Løvt

re24

.09.

2010

TAB

341

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

746

208,

2946

4,97

4,69

2,3

Løvt

re18

.09.

2010

KB34

2W

k313

01Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

23±2

5 BP

690-

885

AD73

620

8,32

464,

914,

8010

,4Lø

vtre

11.0

9.20

10KB

343

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

746

208,

3846

4,51

4,78

3,4

Løvt

re, n

oe s

måk

vist

18.0

9.20

10KB

344

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

738

208,

6546

4,33

4,62

8,9

Løvt

re, n

oe s

måk

vist

og

salix

13.0

9.20

10KB

345

Wk3

1302

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

1360

±26

BP61

5-76

5 AD

739

208,

9246

4,39

4,60

7,8

Løvt

re11

.09.

2010

KB34

6Sk

jærv

ika

Ned

reS5

674

220

9,79

464,

175,

0912

,1Lø

vtre

, lyn

g16

.09.

2010

KB34

7W

k313

03Sk

jærv

ika

Ned

reS5

612

85±2

5 BP

665-

775

AD75

121

0,19

463,

715,

087,

2Lø

vtre

, lite

ytte

rved

24.0

9.20

10TA

B34

8Sk

jærv

ika

Ned

reS5

732

320

9,00

481,

0036

,1Lø

vtre

09.0

8.20

10LS

J34

9W

k330

76Sk

jærv

ika

Ned

reS5

714

76±2

5 BP

545-

640

AD32

320

9,00

482,

0010

,9Lø

vtre

, noe

lyng

11.0

8.20

10LS

J35

0W

k330

77Sk

jærv

ika

Ned

reS5

815

71±2

5 BP

420-

550

AD32

919

5,00

473,

002,

1Lø

vtre

02.0

9.20

10KJ

F35

1Sk

jærv

ika

Ned

reS5

832

919

6,00

473,

002,

2Lø

vtre

24.0

8.20

10KG

352

Wk3

1304

Skjæ

rvik

a N

edre

S58

1516

±25

BP43

5-61

0 AD

329

196,

0047

3,00

8,9

Løvt

re, n

oe ly

ng/k

vist

25.0

8.20

10KG

353

Skjæ

rvik

a N

edre

S58

329

196,

0047

3,00

2,1

Løvt

re26

.08.

2010

KJF

354

Skjæ

rvik

a N

edre

S58

329

196,

0047

3,00

2,7

Løvt

re26

.08.

2010

KJF

355

Skjæ

rvik

a N

edre

S59

119

6,00

469,

0019

,0Lø

vtre

13.0

9.20

10KJ

F35

6W

k313

05Sk

jærv

ika

Ned

reS5

911

92±2

5 BP

725-

935

AD34

419

7,00

469,

004,

1Lø

vtre

15.0

9.20

10KJ

F35

7Sk

jærv

ika

Ned

reS5

935

019

9,00

472,

006,

5Lø

vtre

17.0

9.20

10LS

S35

8W

k177

22Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

023

98±3

3 BP

730-

394

BCPS

30.2

1,7

Bjør

k20

0535

9W

k177

23Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

156

83±5

7 BP

4685

-437

2 BC

PS31

.118

5,54

588,

760,

4Bj

ørk

2005

360

Wk1

7724

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S35

4440

±33

BP33

31-2

929

BCSk

PS 3

4.2

4,2

Bjør

k20

0536

1W

k177

25Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

254

53±4

0 BP

4361

-423

6 BC

PS32

.30,

9Bj

ørk

2005

362

Wk1

7726

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S33

1591

±30

BP41

1-54

2 AD

PS33

.16,

6Bj

ørk

2005

363

Wk1

7727

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S20

3878

±36

BP24

68-2

210

BCSk

PR1

190,

7553

0,25

SØ1,

6Bj

ørk

2005

364

Wk1

7728

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S27

3488

±31

BP18

94-1

698

BCSk

PR3

201,

2552

7,25

SV8,

6Bj

ørk

2005

365

Wk1

7729

Skjæ

rvik

a Ø

vre

S19

4256

±32

BP29

19-2

712

BCSk

PR4

193,

7552

3,25

SØ2,

2Bj

ørk

2005

366

Wk1

7730

Skjæ

rvik

a M

idtre

S15

2802

±52

BP11

13-8

32 B

CSk

PR7

209,

7551

2,75

NØ

4,8

Bjør

k20

0536

7W

k177

31Sk

jærv

ika

Ned

reS1

7b17

87±3

4 BP

132-

336

ADSk

PR11

207,

5049

4,75

SV/S

ØBj

ørk

2005

368

Wk1

7732

Skjæ

rvik

a N

edre

S14

253±

30 B

P15

21-1

951

ADSk

PR12

192,

7549

0,25

SØ1,

7Bj

ørk

2005

369

Wk1

7733

Skjæ

rvik

a N

edre

S17

1543

±43

BP42

2-60

2 AD

SkPR

1321

1,75

489,

25SØ

9,7

Bjør

k20

0537

0W

k177

34Sk

jærv

ika

Ned

reS9

1770

±35

BP13

6-37

7 AD

SkPR

15Sj

akt1

225

,1Bj

ørk

2005

371

Wk1

7735

Skjæ

rvik

a N

edre

S510

75±3

9 BP

892-

1021

AD

Sjak

t10

5,7

Bjør

k20

0537

2W

k177

36Sk

jærv

ika

Ned

reS5

1376

±36

BP59

8-76

3 AD

Sjak

t10

15,7

Bjør

k20

0537

3W

k177

37Fj

ellv

ika

Vest

F824

92±4

0 BP

784-

417

BCFj

PS3

8,9

Bjør

k20

0537

4W

k177

38Fj

ellv

ika

Øst

F521

93±3

7 BP

378-

171

BCFj

PS9

17,2

Bjør

k20

0537

5W

k177

39Fj

ellv

ika

Vest

F725

40±4

5 BP

803-

522

BCFj

PS4

3,9

Bjør

k20

0537

6W

k177

40Fj

ellv

ika

Øst

F10

890±

45 B

P10

28-1

224

ADFj

PS11

2,1

Bjør

k20

0537

7W

k177

41Fj

ellv

ika

Øst

F10

2180

±33

BP37

0-12

1 BC

FjPS

120,

5Bj

ørk

2005

378

Wk2

7163

Fjel

lvik

a Ve

stF7

b17

11±3

0 BP

250-

410

AD13

A58

6,20

266,

758,

94SØ

0,6

20 b

etul

a, 1

pin

us31

.08.

2009

379

Wk2

7164

Fjel

lvik

a Ve

stF7

b33

35±3

0 BP

1690

-152

0 BC

13B

586,

25 -

586

266,

308,

84 -

8,88

SV0,

8Be

tula

08.0

9.20

0938

0W

k271

65Fj

ellv

ika

Vest

F7b

2171

±30

BP37

0-11

0 BC

13A

585,

8026

6,80

8,90

NØ

0,9

Betu

la09

.09.

2009

381

Wk2

7166

Fjel

lvik

a Ve

stF7

b31

06±3

0 BP

1440

-130

0 BC

1558

3,80

267,

608,

84N

Ø1

Betu

la09

.09.

2009

382

Wk2

7167

Fjel

lvik

a Ve

stF8

2296

±30

BP41

0-23

0 BC

258

2,73

274,

739,

17N

Ø7

betu

la, 3

pru

nus/

sorb

us, 5

pin

us29

.07.

2009

383

Wk2

7168

Fjel

lvik

a Ve

stF8

2327

±30

BP51

0-24

0 BC

258

2,83

274,

899,

69N

Ø4

16 b

etul

a, 3

pru

nus/

sorb

us, 2

0 pi

nus

29.0

7.20

0938

4W

k271

69Fj

ellv

ika

Vest

F823

58±3

0 BP

520-

380

BC2

582,

4527

5,62

9,37

NV

0,9

16 b

etul

a, 2

4 pi

nus

29.0

7.20

0938

5W

k271

70Fj

ellv

ika

Vest

F826

33±3

0 BP

840-

770

BC3

575,

5027

8,55

9,38

NØ

2,5

6 be

tula

, 1 p

runu

s/so

rbus

, 2 la

rix, 2

1 pi

nus

10.0

8.20

0938

6W

k271

71Fj

ellv

ika

Vest

F821

13±3

0 BP

340-

40 B

C2

582,

8027

7,30

10,0

2SØ

1,8

Betu

la23

.07.

2009

387

Wk2

7172

Fjel

lvik

a Ve

stF8

2351

±30

BP52

0-38

0 BC

258

2,50

275,

809,

72SØ

6,8

7 be

tula

, 1 p

runu

s/so

rbus

, 32

pinu

s29

.07.

2009

388

Wk2

7173

Fjel

lvik

a Ve

stF8

2703

±30

BP91

0-80

0 BC

357

8,56

279,

7310

,40

NØ

5,7

14 b

etul

a, 5

pru

nus/

sorb

us, 1

5 pi

nus

05.0

8.20

0938

9W

k271

74Fj

ellv

ika

Vest

F829

74±3

0 BP

1320

-108

0 BC

958

3,45

280,

7510

,48

NV

0,5

Betu

la08

.09.

2009

390

Wk2

7175

Fjel

lvik

a Ve

stF8

3601

±30

BP20

40-1

880

BC10

583,

6028

0,53

10,3

2N

Ø0,

1Be

tula

08.0

9.20

0939

1W

k271

76Fj

ellv

ika

Vest

F822

49±3

0 BP

400-

200

BC11

581,

4028

1,84

10,3

4N

V2

29 b

etul

a, 1

pin

us08

.09.

2009

392

Wk2

7177

Fjel

lvik

a Ve

stF8

3804

±32

BP24

00-2

130

BC14

B57

9,17

282,

8810

,41

NV

1Be

tula

08.0

9.20

0939

3W

k271

78Fj

ellv

ika

Vest

F823

42±3

0 BP

520-

370

BC15

582,

7527

5,25

9,70

SØ3,

923

bet

ula,

1 p

runu

s/so

rbus

, 14

juni

peru

s, 2

pin

us08

.09.

2009

Side

7


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

394

Wk2

7179

Fjel

lvik

a Ve

stF8

2082

±30

BP20

0-30

BC

580,

5628

1,91

10,3

8N

Ø0,

317

bet

ula,

3 p

inus

08.0

9.20

0939

5W

k271

80Fj

ellv

ika

Vest

F823

18±3

0 BP

420-

230

BC11

580,

8028

2,33

10,2

9SØ

8,3

Betu

la09

.09.

2009

396

Wk2

7181

Fjel

lvik

a Ve

stF8

3541

±30

BP19

60-1

750

BC14

A57

9,19

283,

1010

,36

SV1,

9Be

tula

08.0

9.20

0939

7W

k271

82Fj

ellv

ika

Vest

F16a

1552

±30

BP42

0-58

0 AD

588,

9126

1,76

8,79

NØ

4,2

34 b

etul

a, 6

pru

nus/

sorb

us22

.07.

2009

398

Wk2

7183

Fjel

lvik

a Ve

stF1

6b15

90±3

0 BP

410-

550

AD58

8,45

261,

508,

69SØ

4,7

35 b

etul

a, 6

pru

nus/

sorb

us22

.07.

2009

399

Wk2

7184

Fjel

lvik

a Ve

stF1

7b16

67±3

0 BP

250-

440

AD58

6,16

258,

178,

45SV

4,9

Betu

la22

.07.

2009

400

Wk2

7185

Fjel

lvik

a Ø

stF1

021

99±3

0 BP

380-

180

BC6

623,

8525

0,80

11,3

3N

Ø0,

4Be

tula

12.0

8.20

0940

1W

k271

86Fj

ellv

ika

Øst

F10

585±

30 B

P12

90-1

420

AD62

4 - 6

24,1

025

0,80

- 25

0,90

11,4

0N

V3,

8Be

tula

20.0

8.20

0940

2W

k271

87Fj

ellv

ika

Øst

F10

2169

±30

BP37

0-11

0 BC

662

3,75

250,

1011

,37

SØ2,

2Be

tula

12.0

8.20

0940

3W

k271

88Fj

ellv

ika

Øst

F10

2456

±30

BP76

0-41

0 BC

623,

2025

0,45

11,2

6SV

8,1

Betu

la13

.08.

2009

404

Wk2

7189

Fjel

lvik

a Ø

stF1

071

1±30

BP

1250

-139

0 AD

623,

1025

1,05

11,4

9SV

2,8

Betu

la06

.08.

2009

405

Wk2

7190

Fjel

lvik

a Ø

stF1

073

2±30

BP

1220

-129

5 AD

623,

3325

0,76

11,4

6N

V4,

9Be

tula

06.0

8.20

0940

6W

k271

91Fj

ellv

ika

Øst

F10

504±

39 B

P13

10-1

460

AD62

3,75

251,

1511

,48

SØ6,

8Be

tula

07.0

8.20

0940

7W

k271

92Fj

ellv

ika

Øst

F10

1695

±30

BP25

0-42

0 AD

622,

4524

9,55

11,5

6N

V4,

639

bet

ula,

1 p

runu

s/so

rbus

07.0

8.20

0940

8W

k271

93Fj

ellv

ika

Øst

F10

2234

±30

BP39

0-20

0 BC

662

3,95

250,

2511

,28

SV4,

139

bet

ula,

1 p

icea

?24

.08.

2009

409

Wk2

7194

Fjel

lvik

a Ø

stF1

055

0±30

BP

1310

-144

0 AD

624,

0024

9,00

11,5

0N

V5,

512

bet

ula,

9 la

rix, 1

6 pi

nus,

3 p

icea

?11

.08.

2009

410

Wk2

7195

Fjel

lvik

a Ve

stF2

320

12±3

0 BP

100

BC-7

0 AD

358

7,40

- 58

7,48

248,

35 -

248,

446,

93SV

4,6

Betu

la27

.08.

2009

411

Wk2

7196

Fjel

lvik

a Ve

stF2

384

6±30

BP

1050

-127

0 AD

258

7,11

- 58

7,28

248,

78 -

248,

956,

98N

V17

,539

bet

ula,

1 p

inus

27.0

8.20

0941

2W

k271

97Fj

ellv

ika

Vest

F23b

2166

±30

BP36

0-11

0 BC

458

7,7

- 587

,924

7,8

- 247

,99

6,84

NØ

1,8

Betu

la17

.08.

2009

413

Wk2

7198

Fjel

lvik

a Ve

stF2

416

35±3

0 BP

340-

540

AD59

2,3

- 592

,34

246,

6 - 2

46,6

27,

03N

V0,

5Be

tula

05.0

8.20

0941

4W

k271

99Fj

ellv

ika

Vest

F23b

2099

±30

BP20

0-40

BC

458

7,00

249,

006,

99SØ

0,2

Betu

la17

.08.

2009

415

Wk2

7200

Fjel

lvik

a Ø

stF6

1304

±30

BP65

0-78

0 AD

260

5,60

258,

6010

,23

NØ

0,7

Betu

la27

.08.

2009

416

Wk2

7201

Fjel

lvik

a Ø

stF6

1203

±30

BP69

0-90

0 AD

1B60

3,76

251,

678,

88N

Ø4,

736

bet

ula,

4 p

runu

s/so

rbus

31.0

8.20

0941

7W

k272

02Fj

ellv

ika

Vest

F21

1018

±30

BP90

0-11

50 A

D58

8,10

- 58

8,17

242,

02 -

242,

136,

34SV

0,8

Betu

la03

.08.

2009

418

Wk2

7203

Fjel

lvik

a Ve

stF2

3b18

22±3

0 BP

90-3

20 A

D7

586,

4824

5,42

6,49

SV0,

6Be

tula

10.0

8.20

0941

9W

k272

04Fj

ellv

ika

Vest

F24b

118±

30 B

P16

80-1

940

AD59

1,50

248,

507,

13SV

0,5

1 be

tula

, 1 la

rix, 2

3 ba

rk o

g ub

este

mba

re13

.08.

2009

420

Wk2

7205

Fjel

lvik

a Ve

stF2

4b21

08±3

0 BP

210-

40 B

C3

597,

0024

6,00

6,94

NØ

1,4

Betu

la31

13.0

8.20

0942

1W

k272

06Sk

jærv

ika

Ned

reS5

165±

30 B

P16

60-1

960

AD18

201

454

-3

Betu

la31

.07.

2009

422

Wk2

7207

Skjæ

rvik

a N

edre

S512

63±3

0 BP

660-

870

AD31

210,

2346

3,85

5,12

7,4

12 b

etul

a, 3

sal

ix/po

pulu

s, 8

larix

, 3 p

inus

04.0

8.20

0942

3W

k272

08Sk

jærv

ika

Ned

reS5

178±

30 B

P16

50-1

960

AD2

204,

2 - 2

04,7

454,

5 - 4

554,

52,

236

bet

ula,

4 m

ulig

bar

tre05

.08.

2009

424

Wk2

7209

Skjæ

rvik

a N

edre

S510

8±30

BP

1680

-194

0 AD

3720

4,6

460,

75,

452,

736

bet

ula,

4 p

inus

10.0

8.20

0942

5W

k272

10Sk

jærv

ika

Ned

reS5

1251

±39

BP67

0-88

0 AD

3221

0,75

464,

725,

17,

714

bet

ula,

24

larix

, 2 p

inus

11.0

8.20

0942

6W

k272

11Sk

jærv

ika

Ned

reS5

1246

±35

BP67

0-88

0 AD

5320

4,9

465

-10

,9Be

tula

20.0

8.20

0942

7W

k272

12Sk

jærv

ika

Ned

reS5

162±

30 B

P16

60-1

960

AD42

203,

0746

0,83

4,26

0,5

14 b

etul

a, 6

pin

us21

.08.

2009

428

Wk2

7213

Skjæ

rvik

a N

edre

S513

67±3

0 BP

600-

760

AD70

207,

9 - 2

08,1

462,

4 - 4

62,6

5,06

3,9

8 be

tula

, 3 la

rix31

.08.

2009

429

Wk2

7214

Skjæ

rvik

a N

edre

S516

2±30

BP

1660

-196

0 AD

6320

5 - 2

05,2

455,

6 - 4

55,8

4,41

2,9

39 b

etul

a, 1

larix

20.0

8.20

0943

0W

k272

15Sk

jærv

ika

Ned

reS5

140±

30 B

P16

60-1

950

AD69

203,

3 - 2

03,4

459,

9 - 4

59,6

-0,

43

betu

la, 1

pin

us31

.08.

2009

431

Wk2

7216

Skjæ

rvik

a N

edre

S5C

1304

±31

BP65

0-78

0 AD

8020

4,9

465,

05-

20,3

6 be

tula

, 1 s

alix,

pop

ulus

, 6 p

inus

01.0

9.20

0943

2W

k272

17Sk

jærv

ika

Ned

reS5

1283

±30

BP66

0-78

0 AD

7720

146

15,

16,

212

bet

ula,

3 p

inus

02.0

9.20

0943

3W

k272

18Sk

jærv

ika

Ned

reS5

1302

±30

BP65

0-78

0 AD

7820

4,3

- 204

,546

1,8

- 462

5,18

13,4

23 b

etul

a, 1

sal

ix, p

opul

us, 6

pin

us03

.09.

2009

434

Wk2

7219

Skjæ

rvik

a N

edre

S5C

1236

±40

BP68

0-89

0 AD

8320

4,65

467,

65-

16Be

tula

07.0

9.20

0943

5W

k272

20Sk

jærv

ika

Ned

reS5

C13

07±3

7 BP

650-

780

AD90

203,

7 - 2

04,0

546

7,6

- 467

,85

5,01

934

bet

ula,

3 la

rix, 1

pru

nus/

sorb

us08

.09.

2009

436

Wk2

7221

Skjæ

rvik

a N

edre

S512

26±3

0 BP

680-

890

AD27

210

464,

285,

223,

1Be

tula

04.0

8.20

0943

7W

k272

22Fj

ellv

ika

Vest

F817

40±3

0 BP

230-

390

AD8

583,

9427

9,97

10,5

0To

rv24

.07.

2009

438

Fjel

lvik

a Ve

stF7

1058

2,05

272,

559,

28N

V12

,712

.08.

2009

JCH

439

Fjel

lvik

a Ve

stF1

43a

583,

0526

1,75

8,57

NV

1,5

24.0

7.20

09H

VS44

0Fj

ellv

ika

Vest

F18

258

5,47

260,

978,

69SØ

122

.07.

2009

MS

441

Fjel

lvik

a Ve

stF1

94

581,

65-7

026

2,50

-55

8,32

NØ

0,2

24.0

7.20

09EK

442

Fjel

lvik

a Ve

stF1

02

622,

0024

9,00

11,6

3N

Ø10

,905

.08.

2009

HVS

443

Fjel

lvik

a Ve

stF2

11b

588,

38-5

324

3,00

-13

6,41

2,2

03.0

8.20

09YN

K44

4Fj

ellv

ika

Vest

F22

1b58

6,00

-50

254,

03-1

07,

86SV

1,1

31.0

7.20

09YN

K44

5Fj

ellv

ika

Vest

F24

259

2,88

-90

245,

84-8

77,

06N

Ø1,

105

.08.

2009

YNK

450

Skjæ

rvik

a M

idtre

S45b

219

8,30

497,

231,

120

.07.

2009

SH45

1Sk

jærv

ika

Ned

reS5

6920

3,00

461,

0001

.09.

2009

452

Skjæ

rvik

a N

edre

S930

220

3,00

475,

0007

.07.

2010

INH

Side

8


Skjæ

rvik

a/Fj

ellv

ika

2009

og

2010

List

e ov

er tr

ekul

lprø

ver

nr.

Wai

kato

nr.

om

råde

stru

ktur

dat

erin

g B

pk

alib

rert

kon

teks

t/lag

xy

zk

vadr

ant

vekt

i g

trea

rtd

ato

sign

atur

453

Fjel

lvik

a Ve

stF8

227

7,00

580,

00SØ

22.0

7.20

09G

F45

4Fj

ellv

ika

Vest

F82

277,

0058

0,00

NV

22.0

7.20

09G

F45

5Sk

jærv

ika

Øvr

eS3

02

157,

3950

5,10

18,2

0SV

3,5

20.0

7.20

10FH

456

Fjel

lvik

a Ve

stF2

32

427,

0058

5,00

6,84

SV03

.08.

2009

ØG

P45

7Sk

jærv

ika

Ned

reS5

675

120

4,00

463,

005,

1824

.09.

2010

TAB

458

Skjæ

rvik

a N

edre

S56

751

204,

0046

3,00

24.0

9.20

10TA

B45

9Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

202,

0047

9,00

2,0

06.0

7.20

10IN

H46

0Sk

jærv

ika

Ned

reS9

302

207,

0047

5,00

0,3

06.0

7.20

10TS

461

Fjel

lvik

a Ve

stF8

6A58

0,27

280,

9710

,21

NV

0,3

01.0

9.20

09SG

M

Side

9


Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Tegningsliste digitaliserte tegninger

struktur utsnitt Figur i rapportF3 Plan 4.2.27.F3 Profil 4.2.29.F4 Plan 4.2.23.F4 Profil 4.2.25.F5 Plan 4.2.22.F5 ProfilF6 Plan 4.2.2.F7a PlanF7b Plan lag 2 og 4 4.1.23.F7b Plan lag 7 4.1.27.F7b Plan ildstedF7b Profil, sammensatt mot sør-sørvest 4.1.26.F7b Profil 1F7b Profil 2F7b Profil 3F7b Profil 4F7b Profil 5F7b Profil 6F8 Plan lag 2 4.1.3.F8 Plan lag 3F8 Plan, møddingF8 Plan sjakt i møddingF8 Plan og profil, ildsted 1F8 Plan og profil, ildsted 2F8 Plan og profil, ildsted 3 4.1.9.F8 Profil, sammensatt mot nordøst 4.1.6.F8 Profil 1F8 Profil 2, mødding 4.1.4.F8 Profil ildsted 1 og 5 4.1.8.F9 Plan 4.1.69.F10 Plan lag 2 4.2.12.F10 Profil 1 4.2.14.F10 Profil 2 4.2.13.F10 Profil 3F11 Plan 4.2.20.F12a Plan 4.1.43.F12 Profil lang sjakt 4.1.46.F13 Plan 4.2.30.F13 Profil 4.2.32.F14, 15 og 19 PlanF16 PlanF16 ProfilF17 PlanF21 PlanF22 PlantegningF23a Plan 4.1.57.F23b Plan 4.1.59.F23b Plan, ildsted lag 3F23b Plan ildsted lag 11F23 Profil 4.1.60.F23 og 24 PlantegningF24 Plan 4.1.66.F24 ProfilF25 Plan 1F25 Plan 2 4.1.19.F27 Plan 4.1.53.S1a Plan 4.3.2.S1a Profil sjakt 1S1a Profil sjakt 2S2a Plan 4.3.5.S3 Plan 4.3.7.S5 Plan alle konteksterS5 Plan steinkonstruksjoner 4.3.9.S5 Plan kontekstrelasjoner rom 1 og 4 4.3.15.

Side 1

appEndiks 4



struktur utsnitt Figur i rapportS5 Plan kontekstrelasjoner rom 2 og 3 4.3.11.S5 Plan kontekstrelasjoner pipe og gang 4.3.17.S5 Plan kontekstrelasjoner inngangsparti 4.3.19.S5 Plan bruksfase 1S5 Plan bruksfase 2S5 Profil mot vestS5 Profil mot øst 4.3.10.S5c Plan 4.3.61.S5c Plan, kontekst 90S5c Plan, sammenslått T42 og T83S7 Plan kontekst 311 og 312 4.4.3.S7 Plan kontekst 317 4.4.5.S7 Plan etter utgravingS7 Profil mot nord-nordøst 4.4.6.S7 Profil mot øst-sørøst 4.4.7.S9 Plan overflate, kontekst 300S9 Plan kontekst 308 4.4.12.S9 Plan kontekst 309 og 310 4.4.14.S9 Plan kontekst 313 4.4.15.S10 Plan bruksfase 4.4.48.S10 Plan rasfaseS10 Plan kontekstrelasjonerS10 Profil mot øst-sørøstS10 Profil mot vest-nordvestS10 og 12 Profil mot vest-nordvest, sjakt 17 og 19 4.4.51.S11 Plan 4.4.33.S11 Profil 4.4.34.S12 Plan 4.4.53.S12 og 39 Profil mot sør-sørvest 4.4.54.S13 Plan 4.4.60.S13 Profil mot nord-nordøst, sjakt 1 og 2S13 Profil mot vest-nordvest, sjakt 5 og 7 4.4.62.S13 Profil sjakt 5, mot øst-sørøstS13 Profil sjakt 1, mot nord-nordøstS13 Profil sjakt 2, mot sør-sørvestS13 Profil sjakt 7, mot øst-sørøstS13 Profil sjakt 7, mot vest-nordvestS13 Profil sjakt 11, mot øst øst-sørøst 4.4.63.S13 Profil ildsted, mot vest-nordvest 4.4.61.S13 Profil ildsted, mot sør-sørvestS13 Profil ildsted, sørlige del, mot øst-sørøstS14 Plan 4.4.69.S14 Profil mot øst-sørøst, sjakt 6 4.4.70.S14 Profil mot sør-sørvest, sjakt 4S14 Profil ildsted, mot øst 4.4.71.S14 Profil ildsted, mot sør-sørvestS15 Plan fase 1 4.5.18.S15 Plan fase 2S15 Plan fase 3 4.5.17.S15 Profil mot vest-nordvest 4.5.16.S15 Profil mot nord-nordøstS15 Profil mot sør, sjakt AS15 Profil mot øst, sjakt BS15 Profil mot nord, sjakt BS16 Plan 4.5.9.S16 Profil 4.5.11.S18 Plan 4.5.31.S18 Profil mot nord-nordøstS18 Profil mot vest-nordvest 4.5.32.S19 Plan 4.6.42.S19 Profil mot nord-nordøst 4.6.44.S19 Profil mot øst-sørsøst 4.6.45.S20 Plan, lag 1B, 2 og 3 4.6.29.S20 Plan, lag 5, 6, 7 og 8 4.6.26.

Side 2



struktur utsnitt Figur i rapportS20 Plan, lag 9, 10 og 11S20 Profil mot vest-nordvest 4.6.31.S20 Profil mot nord-nordøst 4.6.34.S21 Plan 4.6.16.S21 Profil vest-nordvest 4.6.17.S21 Profil nord-nordøst 4.6.18.S23 Plan 4.4.73.S25 Plan 4.3.66.S26 Plan 4.3.69.S27 Plan, lag 2 4.6.3.S27 Plan, lag 2BS27 Plan, lag 4 og 2B 4.6.5.S27 Plan, lag 7S27 Plan, lag 8S27 Profil mot vest-nordvest 4.6.7.S27 Profil mot nord-nordøst 4.6.6.S27 Profil mot øst-sørøst, sjakt sørS27 Profil mot vest-nordvest, sjakt nordS27 Profil mot nord-nordøst, sjakt vestS27 Profil mot sør-sørvest, sjakt østS30 Plan 4.7.64.S30 ProfilS30a Plan 4.7.66.S31 Plan lag 1 4.7.46.S31 Plan lag 2 4,7,48,S31 Profil mot nord-nordøst 4.7.47.S31 Profil mot vest-nordvest 4.7.52.S31 Profil mot vest, sjakt sørS31 Profil mot øst, sjakt nordS32 Plan 4.7.3.S32a Plan 4.7.5.S32a Profil mot nord, sammensatt 4.7.8.S32a Profil mot vest, sammensatt 4.7.9.S32a Profil ildsted i sjakt V, mot nordS32a Profil mot øst, sjakt NS32a Profil mot vest, sjakt SS32a Profil mot sør, sjakt VS32a Profil mot nord, sjakt ØS32b Plan lag 4 4.7.25.S32b Plan lag 4B og 12 4.7.28.S32b Profil ildstedS32b Profil mot nord, sammensatt 4.7.29.S32b Profil mot øst, sjakt 1 4.7.27.S32b Profil mot vest, sjakt 2S32b Profil mot sør, sjakt 3S32b Profil mot nord, sjakt 4S33 Plan lag 1 4.4.38.S33 Plan utvidelse 4.4.42.S33 Profil sjakt AS33 Profil sjakt B 4.4.41.S33 Profil sjakt CS33 Profil sjakt DS33 Profil sjakt ES34 Plan 4.5.37.S34 Profil 4.5.38.S36 PlanS36 og S9 Plan 4.4.20.S36 Profil mot vest-nordvestS36 Profil mot øst-sørøst 4.4.21.S37 Plan 4.3.50.S37 Plan sjaktS37 Profil mot vest-nordvest 4.3.51.S38 Plan 4.5.39.S38 Profil mot sør-sørvest

Side 3



struktur utsnitt Figur i rapportS38 Profil mot øst-sørøst 4.5.41.S39 Plan 4.4.56.S39 Profil mot vest-nordvest, sjakt 8 og 18 4.4.57.S39 Profil sjakt 8S39 Profil sjakt 18S39 Profil sjakt 20, mot sør-sørvestS44 Plan 4.5.45.S44 Profil mot nord-nordøst 4.5.46.S45 Plan 4.5.63.S45a PlanS45a Profil mot øst-nordøstS45a Profil ildsted 1, mot nord-nordøst 4.5.64.S45a Profil ildsted 2 og anlegg 3, mot nord-nordøst 4.5.65.S45b PlanS45b Profil ildsted 1, mot nord-nordøst 4.5.67.S45b Profil ildsted 1, mot vest-nordvestS48 Plan 4.5.2.S48 Profil kullinser 4.5.3.S48 Profil ildsted, mot sør-sørvest 4.5.5.S48 Profil ildsted, mot øst-sørøstS50 Plan 4.5.57.S50 Profil 4.5.58.S51 og S57 Plan, kontekst 320,321 og 322 4.4.25.S51 Profil mot øst-sørøst, sjakt 4 4.4.26.S57 Profil mot nord-nordøst 4.4.30.S57 Profil mot øst-sørsøstS56 Plan 4.3.55.S56 Profil 4.3.56.S58 Plan 4.3.40.S58 Profil 4.3.41.S59 Plan 4.3.43.S59 Profil mot øst 4.3.46.S59 Profil mot nord 4.3.47.

Side 4


Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver

lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S12 28 Makrofossil 604 196,00 484,00 6,60 Nordøst 13.09.2010 IDHSkjærvika S12 29 Makrofossil 604 196,00 485,00 6,55 SV/SØ 13.09.2010 IDHSkjærvika S12 34,1 Makrofossil 568 197,00-50 484,00-50 6,45 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,2 Jordprøve 568 197,30-50 484,70-90 6,53 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,3 Jordprøve 568 197,20-50 485,30-50 6,62 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,4 Jordprøve 568 196,60-80 484,00-20 6,42 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,5 Jordprøve 568 196,60-90 484,60-80 6,32 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,6 Jordprøve 568 196,60-80 485,60-80 6,52 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,7 Jordprøve 568 195,60-80 485,80-486,00 6,66 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,8 Jordprøve 568 194,50-80 484,80-485,00 6,53 17.09.2010 IDHSkjærvika S12 34,9 Jordprøve 568 194,70-90 484,10-30 6,48 17.09.2010 IDHSkjærvika S1a Makrofossil 193,00 446,00 25.08.2010 MNFjellvika F3 Makrofossil 3 603,00 234,00 Sørøst 18.06.2010 TAESkjærvika S16 Makrofossil 3 209.50-58 505.43-95 964-974 02.09.2010 YNKSkjærvika S18 Makrofossil 3 209.72-210.20 517.50-517.68 1063-1069 11.09.2010 YNKSkjærvika S19 Makrofossil 2 194.04-32 523.00-10 1062 22.09.2010 YNKSkjærvika S20 1 Makrofossil 191,00 528,.70-90 260 1,41 24.09.2010 LSJSkjærvika S20 2 Jordprøve 191,00 528.70-90 260 1,41 24.09.2010 LSJSkjærvika S20 3 Makrofossil 191,00 532.60-80 24.09.2010 SFSkjærvika S20 4 Jordprøve 191,00 532.60-80 24.09.2010 SFSkjærvika S20 1 Makrofossil 191,00 537.90-538.00 157 1,41 24.09.2010 RSHSkjærvika S21 2 Makrofossil 191,00 540.20-541.30 12,04 moh 24.09.2010 IDHSkjærvika S27 Makrofossil 8 203.30 527.70 158 0,89 23.09.2010 BISkjærvika S34 Makrofossil 2 220.45-50 522.00-43 13.16-13.04 10.09.2010 YNKSkjærvika S46 Makrofossil 2 220.00-15 503.23-59 11.38-11.45 09.08.2010 YNKSkjærvika S48 Makrofossil 2 214.404 501.755 10.085 04.08.2010 YNKSkjærvika S11 Jordprøve 322 209.70 481.15-30 06.08.2010 LSJSkjærvika S30 1 Markkjemisk 154.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 2 Markkjemisk 155.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 3 Markkjemisk 157.50 502.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 4 Markkjemisk 157.50 503.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 5 Markkjemisk 157.50 504.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 6 Markkjemisk 157.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 7 Markkjemisk 157.50 506.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 8 Markkjemisk 157.50 507.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 9 Markkjemisk 157.50 508.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 10 Markkjemisk 157.50 509.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 11 Markkjemisk 157.50 510.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 12 Markkjemisk 157.50 511.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 13 Markkjemisk 157.50 512.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 14 Markkjemisk 157.50 513.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 15 Markkjemisk 156.50 505.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 16 Markkjemisk 158.50 505.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 17 Makrofossil 157,00 511,00 18.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 18 Jordprøve 157,00 511,00 18.50 23.09.2010 MCSkjærvika S31 1 Markkjemisk 184,86 557,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 2 Markkjemisk 184,90 558,10 21.09.2010 KDSkjærvika S31 3 Markkjemisk 185,00 559,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 4 Markkjemisk 185,08 560,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 5 Markkjemisk 185,44 561,17 21.09.2010 KDSkjærvika S31 6 Markkjemisk 186,20 561,12 21.09.2010 KDSkjærvika S31 7 Markkjemisk 186,80 561,22 21.09.2010 KDSkjærvika S31 8 Markkjemisk 186,78 560,24 21.09.2010 KDSkjærvika S31 9 Markkjemisk 186,03 560,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 10 Markkjemisk 186,09 559,11 22.09.2010 KDSkjærvika S31 11 Markkjemisk 186,65 559,17 22.09.2010 KDSkjærvika S31 12 Markkjemisk 186,86 558,29 22.09.2010 KDSkjærvika S31 13 Markkjemisk 186,03 556,93 22.09.2010 KDSkjærvika S31 14 Markkjemisk 185,93 555,97 22.09.2010 KDSkjærvika S31 15 Markkjemisk 186,04 555,02 22.09.2010 KDSkjærvika S31 16 Markkjemisk 186,60 555,20 22.09.2010 KDSkjærvika S32 1 Markkjemisk 334,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 2 Markkjemisk 333,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 3 Markkjemisk 332,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 4 Markkjemisk 331,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 5 Markkjemisk 330,50 600,50 20.09.2010 SHSkjærvika S32 6 Markkjemisk 329,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 7 Markkjemisk 329,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 8 Markkjemisk 329,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 9 Markkjemisk 329,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 10 Markkjemisk 328,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 11 Markkjemisk 329,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 12 Markkjemisk 328,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 13 Markkjemisk 328,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 14 Markkjemisk 327,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 15 Markkjemisk 327,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 16 Markkjemisk 327,50 598,50Skjærvika S32 17 Markkjemisk 327,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 18 Markkjemisk 326,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 19 Markkjemisk 326,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 20 Markkjemisk 326,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 21 Markkjemisk 326,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 22 Markkjemisk 325,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 23 Markkjemisk 325,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 24 Markkjemisk 325,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 25 Markkjemisk 325,50 597,50 21.09.2010 SH

Side 1

appEndiks 5



lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S32 26 Markkjemisk 329,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 27 Markkjemisk 328,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 28 Markkjemisk 327,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 29 Markkjemisk 326,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 30 Markkjemisk 325,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 31 Markkjemisk 329,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 32 Markkjemisk 328,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 33 Markkjemisk 327,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 34 Markkjemisk 326,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 35 Markkjemisk 325,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 36 Markkjemisk 328,50 603,50 23.09.2010 KDSkjærvika S32 37 Markkjemisk 327,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 38 Markkjemisk 325,50 603,50 23.09.2010 KDSkjærvika S32 39 Markkjemisk 324,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 40 Markkjemisk 324,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 41 Markkjemisk 324,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 42 Markkjemisk 324,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 43 Markkjemisk 324,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 44 Markkjemisk 324,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 45 Markkjemisk 324,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 46 Markkjemisk 323,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 47 Markkjemisk 323,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 48 Markkjemisk 323,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 49 Markkjemisk 323,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 50 Markkjemisk 323,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 51 Markkjemisk 323,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 52 Markkjemisk 322,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 53 Markkjemisk 322,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 54 Markkjemisk 322,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 55 Markkjemisk 322,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 56 Markkjemisk 322,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 57 Markkjemisk 322,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 58 Markkjemisk 321,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 59 Markkjemisk 321,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 60 Markkjemisk 321,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 61 Markkjemisk 321,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 62 Markkjemisk 321,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 63 Markkjemisk 321,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 64 Markkjemisk 320,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 65 Markkjemisk 320,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 66 Markkjemisk 320,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 67 Markkjemisk 320,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 68 Markkjemisk 320,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 69 Markkjemisk 320,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 70 Markkjemisk 320,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 71 Markkjemisk 319,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 72 Markkjemisk 323,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 73 Markkjemisk 319,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 74 Markkjemisk 319,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 75 Markkjemisk 319,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 76 Markkjemisk 319,50 599,50 CRVSkjærvika S32 77 Markkjemisk 319,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 78 Markkjemisk 319,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 79 Markkjemisk 318,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 80 Markkjemisk 318,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 81 Markkjemisk 318,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 82 Markkjemisk 318,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 83 Markkjemisk 318,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 84 Markkjemisk 318,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 85 Markkjemisk 318,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 86 Markkjemisk 317,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 87 Markkjemisk 317,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 88 Markkjemisk 316,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 89 Markkjemisk 317,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 90 Markkjemisk 317,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 91 Markkjemisk 317,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 92 Markkjemisk 317,50 597,50 21.09.2010 CRVSkjærvika S32 93 Markkjemisk 316,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 94 Markkjemisk 316,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 95 Markkjemisk 316,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 96 Markkjemisk 316,50 597,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 97 Markkjemisk 315,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 98 Markkjemisk 315,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 99 Markkjemisk 315,50 598,50 22.09.2010 CRVSkjærvika S32 100 Markkjemisk 315,50 597,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S45 10,1 Makrofossil 558 193,00-194,00 500,00-40 7,96 12.08.2010 UTSkjærvika S45 10,2 Jordprøve 558 193,00-194,00 500,00-40 7,96 12.08.2010 UTSkjærvika S45 11 Makrofossil 561 193,50-194,00 500,00-40 7,85 13.08.2010 UTSkjærvika S45 13 Makrofossil 565 194,50-80 449,0-500,00 8,04 17.08.2010 UTSkjærvika S45 21 Makrofossil 567 195,60-196,00 500,00-40 7,93 24.08.2010 UTSkjærvika S45 25 Makrofossil 598 198,00-60 477,20-50 7,87 08.09.2010 UTSkjærvika S45 26 Makrofossil 598 198,30-90 496,50-497,15 7,87 08.09.2010 UTSkjærvika S13 7,1 Makrofossil 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,2 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,3 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,4 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDH

Side 2



lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S13 7,5 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,1 Makrofossil 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,2 Jordprøve 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,3 Jordprøve 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S14 1,1 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,90 Nordøst 09.07.2010 ØGPSkjærvika S14 1,2 Jordprøve 530 192,00 490,00 6,90 Nordøst 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 2 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,92 Nordvest 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 3 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,87 Sørvest 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,1 Makrofossil 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,2 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,3 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,4 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,5 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,6 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,7 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 5 Makrofossil 544 192,00 489,00 6,81 Nordvest 20.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6,1 Makrofossil 544 192,00 490,00 6,75 Nordvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,1 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,2 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 Sørvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,3 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 Sørvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6,3 Makrofossil 544 192,00 489,00 6,71 Nordvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S10 24 Makrofossil 594 194,00 480,00 6,02 07.09.2010 MCSkjærvika S10 31,1 Makrofossil 607 193,80-194,40 481,50-482,00 6,21 16.09.2010 MCSkjærvika S10 31,2 Jordprøve 607 193,20-50 481,00-30 6,14 16.09.2010 MCSkjærvika S10 32 Makrofossil 608 195,00-50 480,50-481,00 6,07 15.09.2010 UTSkjærvika S45 33,1 Makrofossil 558 196,00-50 480,80-481,50 6,07 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,2 Jordprøve 558 196,00-50 480,30-80 6,03 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,3 Jordprøve 558 195,00-196,00 479,80-480,80 6,07 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,4 Jordprøve 558 193,80-194,80 482,00-483,00 6,04 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,5 Jordprøve 558 193,80-194,80 481,00-482,00 6,01 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,6 Jordprøve 558 193,80-194,80 480,00-481,00 5,97 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,7 Jordprøve 558 193,80-194,80 479,50-480,00 5,95 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,8 Jordprøve 558 193,30-80 481,00-50 5,99 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,9 Jordprøve 558 193,40-80 480,00-80 5,95 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,1 Jordprøve 558 193,30-60 479,50-480,00 5,96 16.09.2010 UTSkjærvika S39 35 Makrofossil 609 191,40-90 486,40-90 6,68 22.09.2010 MCSkjærvika S39 36 Makrofossil 577 192,20-40 483,50-80 6,17 Sørøst 22.09.2010 MCSkjærvika S39 37 Makrofossil 577 192,00-20 484,40-70 6,20 22.09.2010 MCSkjærvika S39 38 Makrofossil 577 191,20-60 485,10-40 6,25 22.09.2010 MCSkjærvika S39 39 Makrofossil 577 191,30-60 486,20-30 6,36 Nordvest 22.09.2010 MCSkjærvika S39 40 Makrofossil 577 190,80-191,00 484,40-80 6,20 22.09.2010 MCSkjærvika S56 9 Jordprøve 206,00 464,00 09.09.2010 TABSkjærvika S56 13 Jordprøve 206,00 464,00 Nordøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 17 Jordprøve 205,00 464,00 Nordøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 18 Jordprøve 735 207,00 464,00 09.09.2010 KBSkjærvika S56 21 Jordprøve 205,00 464,00 Sørøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 22 Jordprøve 735 208,00 464,00 09.09.2010 KBSkjærvika S56 24 Jordprøve 736 207,00 464,00 10.09.2010 KBSkjærvika S56 27 Jordprøve 206,00 464,00 10.09.2010 TABSkjærvika S56 29 Jordprøve 205,00 464,00 10.09.2010 TABSkjærvika S56 32 Makrofossil 738 206,00 464,00 11.09.2010 TABSkjærvika S56 34 Jordprøve 736 208,00 464,00 11.09.2010 KBSkjærvika S56 37 Jordprøve 739 208,00 464,00 11.09.2010 KBSkjærvika S56 39 Jordprøve 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 41 Jordprøve 738 208,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 42,1 Jordprøve 738 207,00-208,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 42,2 Jordprøve 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 43 Makrofossil 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 45 Makrofossil 738 206,00 464,00 13.09.2010 TABSkjærvika S56 47 Jordprøve 738 206,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 50 Jordprøve 738 205,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 54 Jordprøve 741 205,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 56 Jordprøve 741 204,00 464,00 15.09.2010 TABSkjærvika S56 60 Jordprøve 741 203,00 464,00 15.09.2010 TABSkjærvika S56 65 Jordprøve 742 209,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 67 Jordprøve 743 209,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 68 Jordprøve 743 208,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 69 Jordprøve 744 204,00 464,00 16.09.2010 TABSkjærvika S56 70 Jordprøve 746 208,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 72 Jordprøve 747 203,00 464,00 18.09.2010 TABSkjærvika S56 76 Jordprøve 746 207,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 78 Jordprøve 745 203,00 464,00 18.09.2010 TABSkjærvika S56 79 Jordprøve 746 208,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 80 Jordprøve 745 204,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 81 Jordprøve 748 204,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 83 Jordprøve 746 205,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 84 Jordprøve 740 207,00 464,00 20.09.2010 KBSkjærvika S56 86 Jordprøve 740 206,00 464,00 21.09.2010 TABSkjærvika S56 91 Jordprøve 751 204,00 463,00 22.09.2010 KBSkjærvika S56 93 Makrofossil 1 205,00 466,00 23.09.2010 TABSkjærvika S56 94 Jordprøve 1 204,00 465,00 23.09.2010 TABSkjærvika S56 95 Jordprøve 1 203,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 96 Jordprøve 1 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 97 Jordprøve 1 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 98 Jordprøve 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 99 Jordprøve 1 206,00 462,00 24.09.2010 TAB

Side 3



lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S56 100 Jordprøve 1 208,00 462,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 101 Jordprøve 1 210,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S33 1 Markkjemisk 218,00 492,00 11,41 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 2 Markkjemisk 217,00 493,00 10,90 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 3 Markkjemisk 218,00 493,00 11,13 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 4 Markkjemisk 219,00 493,00 11,13 (11,30) Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 5 Markkjemisk 216,00 494,00 10,83 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 6 Markkjemisk 217,00 494,00 10,88 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 7 Markkjemisk 218,00 494,00 10,99 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 8 Markkjemisk 219,00 494,00 11,17 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 9 Markkjemisk 216,00 495,00 11,16 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 10 Markkjemisk 217,00 495,00 10,86 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 11 Markkjemisk 218,00 495,00 10,82 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 12 Markkjemisk 218,00 496,00 10,94 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 13 Markkjemisk 218,00 497,00 10,11 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 14 Markkjemisk 218,00 499,00 11,05 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 15 Markkjemisk 219,00 500,00 11,18 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 16 Markkjemisk 218,00 500,00 10,97 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 17 Markkjemisk 218,00 501,00 10,74 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 18 Markkjemisk 218,00 502,00 10,74 (10,83) Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 19 Markkjemisk 218,00 503,00 10,85 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 20 Markkjemisk 218,00 504,00 11,05 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 21 Jordprøve 7 219,50-58 496,49-497,22 11,06-08 05.08.2010 YNKSkjærvika S15 1 Markkjemisk 204,00-16 510,00-15 9,65-9,69 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 2 Markkjemisk 205,12-40 510,09-40 9,74-9,80 13.09.2010 KHSkjærvika S15 3 Markkjemisk 206,00 510,00 9,70-9,79 13.09.2010 KHSkjærvika S15 4 Markkjemisk 207,02-23 510,16-50 9,81-9,85 14.09.2010 KHSkjærvika S15 5 Markkjemisk 208,20-60 510,00-15 9,88-9,95 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 6 Markkjemisk 209,00-15 510,00-28 9,68-9,76 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 7 Markkjemisk 211,00 510,00 10,21-10,29 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 8 Markkjemisk 211,00-23 510,22-48 10,13-10,16 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 9 Markkjemisk 204,00-38 511,00-20 9,76-9,81 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 10 Markkjemisk 205,01-20 511,00-30 9,74-9,86 13.09.2010 KHSkjærvika S15 11 Markkjemisk 206,00-25 511,00-22 9,84-9,90 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 12 Markkjemisk 207,00-30 511,00-30 9,80-9,91 14.09.2010 KHSkjærvika S15 13 Markkjemisk 208,00-25 511,00-30 9,93-10,00 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 14 Markkjemisk 209,00 511,00 9,77-9,98 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 15 Markkjemisk 210,00-20 511,00-14 9,93-10,02 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 16 Markkjemisk 211,00-28 511,00-18 10,02-10,13 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 17 Markkjemisk 204,00-25 512,00-15 9,80-9,90 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 18 Markkjemisk 205,05-32 512,04-33 9,75-9,85 13.09.2010 KHSkjærvika S15 19 Markkjemisk 206,00-25 512,30-56 9,76-9,86 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 20 Markkjemisk 207,10-40 512,00-30 9,77-9,97 14.09.2010 KHSkjærvika S15 21 Markkjemisk 208,00-30 512,00-30 9,75-9,86 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 22 Markkjemisk 209,00-40 512,00-30 9,81-9,88 0,73 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 23 Markkjemisk 210,00-26 512,00-10 9,89-9,97 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 24 Markkjemisk 211,20 512,20 10,02-10,14 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 25 Markkjemisk 211,72-93 512,00-20 10,10-10,26 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 26 Markkjemisk 204,15-46 513,18-44 9,87-9,92 13.09.2010 KHSkjærvika S15 27 Markkjemisk 205,00-16 513,00-16 9,81-9,91 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 28 Markkjemisk 206,00-16 513,00-18 9,85-9,94 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 29 Markkjemisk 207,00-30 513,00-26 9,88-9,96 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 30 Markkjemisk 208,00-30 513,00-25 9,86-9,96 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 31 Markkjemisk 209,00-25 513,00-20 9,91-10,02 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 32 Markkjemisk 210,00-25 513,00-26 9,87-9,97Skjærvika S15 33 Markkjemisk 205,00-15 514,00-20 9,44-10,02 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 34 Markkjemisk 205,00-36 514,00-19 9,90-9,90 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 35 Markkjemisk 208,00-23 514,00-20 9,97-10,10 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 36 Markkjemisk 209,00-25 514,00-25 10,12-10,18 0,73 14.09.2010 HVSSkjærvika S5 1 Jordprøve 118 206,50 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 2 Jordprøve 118 206,50 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 3 Jordprøve 128 208,00 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 4 Jordprøve 128 208,00 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 5 Makrofossil 113 205,90 457,70 4,83 16.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 6 Makrofossil 114 199,60-200,00 457,60-457,90 4,58 18.06.2010 G.GSkjærvika S5 7 Makrofossil 129 204,80 458,10-458,40 4,99 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 8 Jordprøve 107 203,60 458,90 4,92 22.06.2010 T.SSkjærvika S5 9 Jordprøve 107 200,40-200,80 459,15-459,40 4,98 22.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 10 Jordprøve 101 205,90-206,1 456,80-457,00 4,79 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 11 Jordprøve 107 202,20-202,40 458,70-458,80 4,87 22.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 12 Jordprøve 101 206,90-207,15 457,48-457,68 4,97 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 13 Jordprøve 107 206,10-206,25 458,60-458,90 4,79 22.06.2010 G.GSkjærvika S5 14 Jordprøve 132 203,00-203,20 459,80-460,00 4,92 25.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 15 Makrofossil 133 206,40-206,60 461,70-461,80 5,13 28.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 16 Jordprøve 136 210,25-210,50 460,70-460,95 4,81 29.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 17 Jordprøve 136 209,40-209,90 460,10-460,35 4,75 29.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 18 Makrofossil 134 206,20-206,40 461,10-461,30 5,03 29.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 19 Makrofossil 135 205,70-205,99 458,00-458,25 5,21 29.06.2010 G.GSkjærvika S5 20 Makrofossil 139 206,00 463,00 5,18 30.06.2010 T.SSkjærvika S5 21 Makrofossil 138 205,50-205,70 460,60-460,80 5,07 30.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 22 Jordprøve 140 210,05-2010,30 460,35-460,60 5,71 02.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 25 Makrofossil 85 208,80-209,00 459,80-460,, 4,80 02.07.2010 G.GSkjærvika S5 27 Makrofossil 143 205,00 455,00 4,91 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 28 Makrofossil 146 205,00 460,00 4,91 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 29 Makrofossil 85 205,00 460,00 4,89 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 30 Makrofossil 142 207,60-208,25 459,43-459,67 4,90 07.07.2010 M.O.L

Side 4



lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S5 31 Makrofossil 142 208,15-208,60 459,60-459,95 4,87 08.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 33 Jordprøve 151 210,40-210,60 461,30-461,50 4,80 09.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 34 Jordprøve 151 211,00-211,20 461,40-461,60 4,83 09.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 35 Jordprøve 102 207,30-207,60 459,30-459,50 5,10 13.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 36 Jordprøve 102 206,60-206,80 460,15-460,40 5,01 13.07.2010 G.GSkjærvika S5 37 Jordprøve 102 209,10-209,25 459,10-459,45 4,84 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 38 Jordprøve 102 210,30-210,40 460,70-460,80 5,10 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 39 Jordprøve 104 210,70-210,80 463,20 5,40 14.07.2010 U.TSkjærvika S5 40 Jordprøve 104 210,00-210,20 468,15-468,35 5,45 14.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 41 Jordprøve 104 209,10-209,20 464,50-464,60 5,51 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 42 Jordprøve 104 207,50-207,75 464,60-464,80 5,46 14.07.2010 G.GSkjærvika S5 43 Jordprøve 104 211,30-211,40 462,10 4,96 14.07.2010 T.SSkjærvika S5 44 Jordprøve 112 204,00-204,10 462,90 5,24 14.07.2010 U.TSkjærvika S5 45 Jordprøve 112 203,70-203,99 462,00-462,30 5,16 13.07.2010 G.GSkjærvika S5 46 Jordprøve 102 207,20-207,40 459,40-459,60 4,99 15.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 48 Jordprøve 102 210,50-210,60 460,10-460,20 4,77 15.07.2010 U.TSkjærvika S5 49 Jordprøve 121 206,00 463,00 5,10 15.07.2010 G.GSkjærvika S5 50 Jordprøve 102 209,50-209,70 454,10-454,30 4,73 15.07.2010 G.GSkjærvika S5 51 Jordprøve 102 208,15 459,30 4,87 15.07.2010 B.ISkjærvika S5 52 Jordprøve 118 205,60-205,90 464,25-465,55 5,20 15.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 53 Jordprøve 104 207,20-207,40 464,60-464,80 5,36 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 54 Jordprøve 102 210,55 459,70 4,93 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 55 Jordprøve 104 210,10 463,10 5,19 16.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 57 Jordprøve 112 204,00 463,00 5,33 16.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 58 Jordprøve 112 203,70-203,80 462,30 5,21 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 59 Jordprøve 112 205,89-206,16 464,93-465,09 5,29 16.07.2010 J.P.MSkjærvika S5 60 Jordprøve 118 206,30-206,6 464,60-464,85 5,13 16.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 61 Jordprøve 104 210,00 463,20 5,27 16.07.2010 B.ISkjærvika S5 62 Jordprøve 104 207,10-50 459,40-459,68 5,25 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 63 Jordprøve 102 209,00 459,00 5,17 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 64 Jordprøve 104 210,80-210,90 462,80 5,16 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 65 Jordprøve 118 205,70-205,90 464,25-464,60 5,05 16.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 66 Jordprøve 102 207,30-207,50 459,56-459,71 4,91 19.07.2010 T.SSkjærvika S5 67 Jordprøve 102 206,70-206,80 460,30-460,40 5,00 19.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 68 Jordprøve 102 211,50 460,30 4,70 19.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 69 Jordprøve 102 210,33-210,65 458,84-459,16 4,60 19.07.2010 J.P.MSkjærvika S5 70 Jordprøve 128 208,50-08,70 464,80-464,99 5,27 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 71 Jordprøve 104 211,40 462,50 4,98 20.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 72 Jordprøve 128 208,50-208,70 464,80-464,99 5,12 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 73 Jordprøve 104 209,80-209,90 463,80-464,00 5,16 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 74 Jordprøve 104 210,40 463,10 5,10 20.07.2010 B.ISkjærvika S5 75 Jordprøve 128 207,80-208,00 464,70-464,90 4,99 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 76 Jordprøve 128 208,14-208,30 464,30-464,50 4,99 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 85 Jordprøve 112 205,00 464,00 5,40 14.07.2010 B.ISkjærvika S5 90 Makrofossil 136 209,45-210,00 460,65-46095 4,86 30.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 91 Jordprøve 102 210,05 458,80-460,00 15.07.2010 U.TSkjærvika S5 92 Jordprøve 128 208,00 464,00 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 93 Jordprøve 118 205,70-90 464,70-90 5,21 19.07.2010 M.O.LSkjærvika 1 Makrofossil 90 204,00 476,00 5,10 18.06.2010 INHSkjærvika S5c 6 Makrofossil 305 203,00 467,00 21.06.2010 INHSkjærvika S9 7 Jordprøve 300 202,00 478,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 8 Jordprøve 300 203,00 479,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 9 Jordprøve 300 203,00 477,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 10 Jordprøve 300 203,00 478,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 11 Jordprøve 300 204,00 477,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 12 Jordprøve 300 204,00 478,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 13 Jordprøve 300 205,00 477,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 17 Jordprøve 300 204,00 479,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 18 Jordprøve 300 205,00 478,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 20 Jordprøve 308 205,00 478,00 24.06.2010 INHSkjærvika S9 21 Jordprøve 308 206,00 477,00 24.06.2010 GGSkjærvika S9 22 Jordprøve 308 203,00 478,00 24.06.2010 LLTSkjærvika S9 24 Jordprøve 308 203,00 479,00 24.06.2010 KGSkjærvika S9 26 Jordprøve 308 206,00 479,00 25.06.2010 MOLSkjærvika S9 27 Jordprøve 308 203,00 477,00 25.06.2010 LLTSkjærvika S9 30 Jordprøve 308 204,00 477,00 25.06.2010 LSSSkjærvika S9 31 Jordprøve 308 204,00 478,00 25.06.2010 LLTSkjærvika S9 32 Jordprøve 308 202,00 479,00 25.06.2010 KGSkjærvika S9 35 Jordprøve 308 204,00 479,00 28.06.2010 KGSkjærvika S9 37 Jordprøve 308 205,00 477,00 28.06.2010 INHSkjærvika S9 39 Jordprøve 308 204,00 478,00 28.06.2010 LLTSkjærvika S9 42 Jordprøve 308 205,00 479,00 28.06.2010 INHSkjærvika S9 45 Markkjemisk 310 206,00 477,00 29.06.2010 LLTSkjærvika S9 46 Jordprøve 310 205,00 476,00 29.06.2010 LSSSkjærvika S9 47 Jordprøve 310 205,00 477,00 29.06.2010 KGSkjærvika S9 48 Markkjemisk 309 203,00 478,00 29.06.2010 INHSkjærvika S9 49 Jordprøve 310 206,00 478,00 29.06.2010 LLTSkjærvika S9 51 Jordprøve 309 203,00 478,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 52 Markkjemisk 309 205,00 478,00 30.06.2010 LLTSkjærvika S9 54 Markkjemisk 309 203,00 479,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 56 Jordprøve 309 203,00 478,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 58 Markkjemisk 309 206,00 478,00 01.07.2010 LLTSkjærvika S9 66 Markkjemisk 309 204,00 479,00 01.07.2010 INHSkjærvika S9 68 Markkjemisk 309 204,00 478,00 01.07.2010 INHSkjærvika S9 69 Markkjemisk 309 205,00 477,00 02.07.2010 LLTSkjærvika S9 71 Markkjemisk 309 204,00 477,00 02.07.2010 INH

Side 5



lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S9 73 Jordprøve 302 206,00 476,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 74 Jordprøve 302 204,00 477,00 05.07.2010 KGSkjærvika S9 76 Jordprøve 302 206,00 475,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 77 Jordprøve 302 203,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 80 Jordprøve 302 204,00 476,00 05.07.2010 KGSkjærvika S9 82 Jordprøve 302 205,00 476,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 83 Markkjemisk 302 202,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 85 Jordprøve 302 201,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 86 Jordprøve 302 205,00 475,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 88 Jordprøve 302 204,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 89 Jordprøve 302 207,00 476,00 06.07.2010 LLTSkjærvika S9 91 Jordprøve 302 203,00 476,00 06.07.2010 KGSkjærvika S9 92 Jordprøve 302 207,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 96 Jordprøve 302 207,00 477,00 06.07.2010 LLTSkjærvika S9 98 Jordprøve 302 205,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 102 Jordprøve 302 206,00 477,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 104 Jordprøve 302 206,00 478,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 105 Jordprøve 302 207,00 478,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 107 Jordprøve 302 202,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 108 Jordprøve 302 203,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 109 Jordprøve 302 201,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 110 Markkjemisk 302 202,00 474,00 08.07.2010 LLTSkjærvika S9 113 Jordprøve 302 204,00 475,00 09.07.2010 LLTSkjærvika S9 114 Jordprøve 302 203,00 475,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 115 Jordprøve 302 203,00 476,00 09.07.2010 INHSkjærvika S9 118 Jordprøve 302 205,00 475,00 09.07.2010 LLTSkjærvika S9 120 Markkjemisk 302 202,00 475,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 121 Markkjemisk 302 202,00 476,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 123 Jordprøve 302 201,00 475,00 13.07.2010 KGSkjærvika S9 125 Jordprøve 302 206,00 475,00 13.07.2010 LLTSkjærvika S9 128 Jordprøve 302 204,00 476,00 13.07.2010 LSSSkjærvika S9 130 Jordprøve 302 207,00 475,00 13.07.2010 LLTSkjærvika S9 132 Jordprøve 302 205,00 476,00 14.07.2010 LLTSkjærvika S9 133 Jordprøve 302 206,00 476,00 14.07.2010 LLTSkjærvika S9 137 Markkjemisk 313 205,00 477,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 138 Markkjemisk 313 203,00 478,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 140 Markkjemisk 313 205,00 478,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 142 Markkjemisk 313 204,00 477,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 144 Markkjemisk 313 203,00 477,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 146 Markkjemisk 313 204,00 478,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 148 Jordprøve 313 205,00 478,00 21.07.2010 LLTSkjærvika S9 150 Jordprøve 313 204,00 478,00 21.07.2010 LLTSkjærvika S36 153 Makrofossil 316 200,00 480,00 22.07.2010 INHSkjærvika S57 159 Makrofossil 322 209,00 482,00 09.08.2010 LSJSkjærvika S7 162 Makrofossil 319 204,00 474,00 10.08.2010 KJFSkjærvika S11 174 Makrofossil 338 203,00 485,00 11.09.2010 SSSkjærvika S11 175 Makrofossil 332 202,00 486,00 11.09.2010 SSSkjærvika S59 179 Makrofossil 345 197,00 470,00 17.09.2010 KJFSkjærvika S59 180 Makrofossil 350 199,00 472,00 17.09.2010 LSSSkjærvika S 5 1 Makrofossil 18 201,00 454,00 - 7.31.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 2 Kullprøve 18 201,00 454,00 - 7.31.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 3 Jordprøve 27 210,00 464,00 5,18 8.3.09 CMKKSkjærvika S 5 4 Jordprøve 27 210,00 464,00 5,18 8.3.09 CMKKSkjærvika S 5 6 Jordprøve 3 197,00-200,00 456,00-457,00 - 8.5.09 GSGSkjærvika S 5 7 Makrofossil 3 195,00-200,00 455,00-457,00 - 8.5.09 GSGSkjærvika S 5 8 Makrofossil 2 204,20-204,70 454,50-455,00 4,50 8.5.09 BISkjærvika S 5 10 Jordprøve 37 204,6 (204,0) 460,70 5,47 8.10.09 CASkjærvika S 5 12 Jordprøve 43 205,00-205,20 455,80-456,00 4,70 8.13.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 13 Makrofossil 43 205,20-205,40 455,80-456,00 4,70 8.13.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 14 Makrofossil 38 195,00 455,00 5,00 8.14.09 ISSkjærvika S 5C 16 Jordprøve 3 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 18 Jordprøve 42 203,07 460,83 4,26 8.21.09 CASkjærvika S 5 19 Jordprøve 53 204,00 464,00 - 8.21.09 CMKKSkjærvika S 5 20 Jordprøve 53 204,00 464,00 - 8.21.09 CMKKSkjærvika S 5C 21 Jordprøve 6 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 22 Jordprøve 5 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 23 Jordprøve 5 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5c 24 Jordprøve 7 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5c 25 Jordprøve 7 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 26 Jordprøve 8 203,00 468,00 - 8.24.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 27 Makrofossil 49 206,00-206,60 (206,2) 455,00-455,40 4,45 8.25.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 28 Makrofossil 49 204,10-204,60 455,00-455,40 4,51 8.25.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 29 Makrofossil 70 205,00 460,00 5,18 8.31.09 ISSkjærvika S 5 30 Makrofossil 70 205,00-208,10 460,00-462,60 5,06 8.31.09 ISSkjærvika S 5 31 Makrofossil 63 205,00-205,30 455,00-455,60 4,41 8.28.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 32 Makrofossil 63 205,00-205,20 455,60-455,80 4,41 8.20.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 34 Jordprøve 69 203,30-203,40 459,90-459,60 - 8.31.09 CASkjærvika S 5 37 Jordprøve 78 204,30-204,50 461,80-462,00 5,18 9.3.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 38 Jordprøve 78 204,40-204,60 463,50-463,70 5,37 9.3.09 LSJ/LVSkjærvika S5c 43 Jordprøve 83 200,50 464,90 - 9.8.09 CASkjærvika S5c 44 Jordprøve 83 200,50 464,90 - 9.8.09 CASkjærvika 48 Jordprøve 2 204,50 455,00 Sørøst 06.08.2009 LVSkjærvika 49 Jordprøve 61 207,50-208,00 459,50-460,00 01.09.2009 BI

Side 6


MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

RAPPORT nr. 2012-008

Mark- och boplatsundersökning vid

Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge.

Av

Johan Linderholm

INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSTUDIER

appEndiks 6 - Markkjemiske analyser


Markundersökningar inom Skjervika projektet, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. Av Johan Linderholm Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för Idé och samhällstudier Umeå Universitet

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I samband med arkeologiska exploateringsundersökningar vid Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge, har markprover insamlats från områden där man identifierat lämningar från yngre stenålder till järnålder och ett flertal hustufter-strukturer. På den närliggande ön Melkøja bearbetades ett antal prover vid MAL, med likartat material från två olika boplatsområden (Linderholm 2003 och 2006). Målsättningen har varit att undersöka rumslig och kvantitativ markpåverkan i några utvalda strukturer (aktivitetsytor) genom att använda främst markkemiska och – fysikaliska metoder (fosfatanalys samt magnetisk susceptibilitet) Den geomorfologiska utvecklingen på dessa lokaler medför en stor utmaning i sig när det gäller att provta relevanta marklager som verkligen representerar den förhistoriska aktiviteten. De aktuella lokalerna ligger på strandvallar med svallade grova jordarter (block-sten) som skelettjord. En omfattande torvtillväxt har sedermera kommit att täcka lämningarna med 0,5-1 meter torv. Närområdets bergrund består av sandsten-skiffer (metasandstein, skifer, NGU, http://www.ngu.no/) men även gneiss anges bergsbildande bergart (Roberts 1973). Klimatet är typiskt kustklimat med hög nederbörd och förhållandevis varma vintrar (Nordiska ministerrådet 1984). Markens historia inom undersökningsområdet, med landhöjning och varierande havsnivåer har haft stor påverkan på den strandnära markens jordmånsbildning vilket gör materialet tämligen olikt de boplatsjordar som vanligen bearbetas inom arkeologiska undersökningar. Konventionell markprovtagning kan inte utan vidare tillämpas i marker som dessa men erfarenheter av undersökningarna på Melkøja visade att det fanns möjligheter att tolka data, provtagningsförhållandena till trots.

2 Material och metod

2.1 Provtagning

Allt provmaterial samt fält- och utgrävningsinformation har tillhandahållits av Siv Henriksen vid Tromsø Museum – Universitetsmuseet, Seksjon for kulturvitenskap. Fem strukturer har bearbetats inom ramen för denna undersökning och dessa är: S15, S30, S31, S32, S33 (figur 1 och 2).


Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.

2

S15 utgör en möjlig boendemiljö med flerfasaktiviteter under hela metalltidsperioden. I S31 dateras boende och aktiviteter till äldre stenålder samt till övergången mot yngre stenålder och har varit intensivt brukad En ockrakoncentration finns i en av väggvallarna. För S32 gäller samma datering och inom denna struktur finns flera möjliga eldstäder och utkastlager från dessa eldstäder. S32 är mest intensivt provtagen med ett 1 m grid. S33 utgörs av ett aktivitetsområde med eldstad och en möjlig tältring.

2.2 Analysmetoder

Innan analys torkas proverna i 30°C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar samt pollen. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets

citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %).

2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550°C (Engelmark och Linderholm, 1996).

3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550°C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov.

4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält.

5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550°C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986).

2.3 Statistisk bearbetning

I denna rapport används histogram samt boxplots (box and whiskers plots), där Grapher 9.4 (2012).

Till rumsliga analyser av data och för framställning av kartmaterial har Surfer 9.11 (2010) använts och konturmodeller har beräknade genom lineär kriging.

3 Resultat

Inom ramen för undersökningarna av de bägge lokalerna har totalt 188 jordprover analyserats med avseende på 5 parametrar. Om man tittar på histogrammen som visar variation i data (figur 3) finns några generella iakttagelser man kan göra när det gäller resultaten (i figur 4 behandlas enbart data från S32 som representeras av flest antal prover). För det första är fosfathalterna (cit-P) är låga (mycket låga) för att representera utpräglade boplatsmiljöer, men detta ligger helt i linje med de tidigare genomförda undersökningarna vid Melköja (Linderholm 2006). På samma sätt som i



3

denna undersökning visar resultaten av summan av organisk och oorganiskt bundet fosfat (cit-POI) ger en annan bild där mer tydlig ackumulation kan iakttas. Förmodligen har omsättningen av fosfat efter de initiala depositionerna från olika boplatsperioder kommit till stor del att inkorporeras i organiska komplex i den vegetation som växer till under dessa perioder snarare än att fastläggas i minerogena faser (järn-aluminium komplex) och denna inkorporeringsprocess skulle kunna ske i samband med att torvtillväxten går från ett minerotroft till ombrotroft stadium. Organiska halten har inslag av mycket höga värden men huvuddelen av materialet ligger i intervallet 0-10 % vilket kan indikera att flera prover kommer från övergångszonen mellan minerogent och organogent material. MS data uppvisar en stor variation i materialet (figur 3) med stor spännvidd. Förmodligen kan största delen av den övergripande variationen hänföras till kulturpåverkan. Bergarten kring undersökt område utgörs av sandsten-skiffer som inte i sig torde ha särskilt hög magnetisk susceptibilitet men materialet i strandvallarna kan ha annat ursprung.

3.1 Kvantitativa aspekter

I figur 5-8 redovisas jämförande boxplottar för analyserade data mellan de olika strukturerna. I figur 5 framgår tydligt olika kvantitativ laddning av fosfat (cit-P) som föreligger mellan strukturerna, där S33 har genomgående lägst fosfathalter medan S15 och S31 har högst. S 33 och S30 är bägge låga men i det sista fallet finns enstaka extremvärden i materialet. Ser man till cit-POI (figur 6), (dvs summan analyserad organisk samt oorganisk fosfat) är förhållande likartat men ett flertal högre värden kan iakttas även i S31. Detta kan tolkas som att strukturerna representerar olika intensiv och/ eller långvariga användningsperioder och i fallet med S15-S31 representerar detta. Glödförlusten (figur 7) visar att S30 har högst extremvärden medan S33 har lägst median. Här framgår att den organiska halten är genomgående hög tyder på en kraftigare torvtillväxt här eller så har provtagningsförfarandet varit olika. Några strukturer kan ligga i sedimentfyllda ”fickor” mellan två bergsslänter/block där troligen större mängder grundvatten kommer fram vilket gynnar torvtillväxt. Noteras bör att i S30 är inte CitPOI nivåerna särskilt höga, den höga organiska halten till trots. Figur 8 visar boxplottar för MS data i de olika strukturerna. Skillnaderna i MS data är ganska stor strukturerna emellan. Även här visar S15 och S31 vissa likheter. Andelen höga (extrem) värden kan komma sig av den täta karteringen i S32 och kring tufterna där de facto härdar och avfallsområden borde återfinnas. S33 avviker återigen med sina genomgående lägre värden och belägg för intensivare värmepåverkan är små här.

3.2 Rumsliga analyser

Rumslig variation i analyserade data från de olika strukturerna från Skjervika redovisas i figurer 9-28. Kriging modellernas konturlinjer och nivåer är baserade på frekvensfördelningarnas utfall där modus ansätts som kvantitativ nivå för anrikning. Figur 9 återger rumslig variation i cit-P över S15. Inom tuften är nivåerna som lägst och representerar en ”ren och städad” yta. Vallarna samt ytan i väst verkar varit depositionsplats för avfall (organiskt material). Liknande rumslig koppling mellan tuft och fosfatackumulation föreligger när man beaktar cit-PoI (summan av organisk och oorganisk fosfat) (figur 10). Det



4

övergripande mönstret är likt det föregående (cit-P) men en viss trend finns att den inre, sydvästra delen av tuften, kan noteras vilket antyder en inre aktivitetsyta. Utfallet av analyser av magnetisk susceptibilitet redovisas i figur 11 och ger en annan bild än fosfatdata ovan. De kraftigt avvikande MS värden återfinns i den sydöstra delen av väggvallen. Inget av de analyserade jordproven tyder på förekomst av en härd i den inre ytan av strukturen. Glödförlusten i provmaterialet (figur 12) visar på höga organiska halter längs ett band i den sydvästra inre delen av strukturen. Figur 13 och 14 visar rumslig variation av Cit-P samt Cit-POI data över S33. Cit-P Halterna är genomgående mycket låga en Cit-POI data är högre men fortfarande uppvisar strukturen lägst fosfathalter av alla strukturer. MS data för S33 (figur 15) visar dock en tydlig trend mot norr med högre MS värden där ett lager innehållande träkol finns och som ger stöd för en härdtolkning. Figur 16 visar glödförlusten som även denna troligen reflekterar kollagret i norr medan den enstaka punkten i sydväst kan representera ett prov med mer torvinnehåll. I och kring struktur 31 visar Cit-P på högre värden inom/nära väggvallen framförallt jämfört med området i söder (figur 17). Cit-POI uppvisar ett omvänt förhållande (figur 18). MS data plockar inte upp någon stark signal för välanvänd eldstad inom vallarna även om en enstaka punkt invid träkolsområdet är något högre än flertalet prov (figur 19). Däremot finns några punkter i söder som avviker påtagligt. Figur 20 visar rumslig variation av glödförlust data över S31. Denna samvarierar väl med Cit-POI varför man kan överväga provtagningsrelaterad variation här. De prov som har låg Cit-P, ej tydligt ökad Cit-POI samt låg glödförlust representerar mer underlag medan övriga prover härrör från övergången mot torven. Figur 21visar rumslig variation av Cit-P data över S30. Här finns endast ett avvikande Cit-P värde i en population av för övrigt mycket låga värden. Cit-POI värdena är högre i anslutning till denna punkt och får ses som ett resultat av någon ackumulation. MS data och i viss mån även glödförlusten stärker bilden av ett aktivitetsområde inom strukturen (figur 23 och 24). Figur 25-28 visar rumslig variation av data över S32, som egentligen utgörs av 2 strukturer. I figur 25 och 26 kan man se hur Cit-P och Cit-POI i stort följer varandra rumsligt. Den södra strukturen framstår som ren inom väggvallen medan viss ackumulation kan noteras inom den norra strukturen. Det förefaller som om huvuddelen av avfall deponerats i väggvallarna (mellan strukturerna). MS data (figur 27) ger en annan bild där södra strukturen mycket väl har en eldstad medan den norra inte ger direkt stöd för detta. Proverna från dessa strukturer avviker tydligt från kontrollproven i norr. I figur 28 visar en rumslig variation i glödförlust med har ett likartat mönster som framförallt Cit-POI.

4 Diskussion

Nyckelfrågan är i vilken markkontext som de olika bosättningsfaserna kommit att anlägga sig i och påbörja sin påverkan av marken. Detta är a stor betydelse för att man ska kunna avgöra hur långt man kan driva tolkningarna av kvantitativ och kvalitativ påverkan samt rumslig variation i data. De möjliga förlusterna ur marksystemet måste kunna relateras till: 1) Fixeringsmöjligheter vid initial deposition.



5

2) Post depositionell omlokalisering och/eller förlust, till följd av transgression eller en hög årlig nederbörd. Provtagning och provdefinition har stor betydelse. I denna undersökning har orsaker diskuterats rörande variation i data; provtagningsberoende, jordartsberoende, analysmetodsberoende samt förhistorisk mänsklig påverkan. Teoretiskt sett bör inga större mängder markfosfor ha tillförts marksystemet efter boplatsernas övergivande. Det finns dock möjligheter där de jordmånsbildande processerna påverkat cirkulationen efter de förhistoriska boplatsperioderna. Flera av dessa faktorer går att förklara och hantera, men i vilket fall är en fortgående diskussion kring frågor rörande provtagning och provdefinition nödvändig för att förbättra kunskapsunderlaget för eventuella fortsatta insatser inom liknande miljöer. När det gäller strukturernas inre variation kan man notera att det finns strukturer som liknar varandra mer både med hänsyn till koncentrationsmönster. Struktur S15 och S 31 har likartad signal i fosfat och MS och representerar en påtaglig och likartad kulturpåverkan, trots att dessa representerar skilda kronologiska faser. De två strukturerna inom S32 förefaller haft olika användning men en av dem har sannolikt en inre härd. S33 förefaller vara minst intensivt använd och kanske är den vagaste av strukturerna. Strukturerna är dock inte helt jämförbart provtagna, när man ser till provantal eller rumslig fördelning av proverna. Detta hindrar dock inte att kvantitativa jämförelser görs bara detta hålls i åtanke. En tendens som man kan notera är att väggvallar verkar vara där fosfatackumulation sker, vilket kan bero på att avfall generellt har deponerats och delvis kommit att bli en del av väggkonstruktionen. Magnetisk susceptibilitet torde reflektera aktiviteter som genererat skörbränd sten, i eldstäder, skärvstensanhopningar och i väggvallar. Men även här finns det faktorer som kan kopplas till markens hydrologi och torvbildning. Här skulle teoretiskt en transgression kunna reducera järnoxider i marken till former med lägre magnetisk susceptibilitet. Korrelationen mellan fosfat och MS behöver inte per definition vara god och är inte så i detta material. I en härd behöver exempelvis inte fosfathalterna vara särskilt höga om inte benmaterial förbränts i härden. Däremot kan närområdet vara en del att en annan typ av aktivitetsområde med ett annat depositionsmönster av organiskt avfall. Spridningsmönster denna typ, av hur exempelvis aska och härdavfall deponerats, pekar på en rumslig och vardaglig organisation av boplatsmiljön, och hur hanterat man sitt avfall.



6

5 Litteratur

Carter, M.R. 1993. Soil Sampling and Methods of Analysis . London. Dearing, J. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R; Linderholm, J. 1996. Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6th Nordic Conferens on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 19-23 September 1993.AREM 1. Esbjerg. Linderholm, J. 2006. Markundersökningar inom Melkøjaprosjektet. Boplatser vid Sundfjæra och Normannsvika, Melkøja, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. MAL rapport 2006-003. Umeå universitet. Linderholm, J. 2003. Miljøarkeologi i nordligaste Scandinavia. Ottar Nr 248, 2003. Nordiska ministerrådet. 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. Arlöv. Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London. Roberts, D. 1973. Geologisk kart over Norge, berggrunnskart. Hammerfest 1:250 000 Geological map of Norway, bedrockmap. Hammerfest 1:250 000. The Geological Survey of Norway, Trondheim Övriga statistiska och geografiska programvaror Surfer 9.11. 2010. User´s Guide. Contouring and 3D Surface Mapping for Scientists and Engineers. Golden Software Inc. USA Grapher 9.2. 2011. Golden Software Inc. USA



7

6 Figurer och tabeller

6.1 Statistik

MSlf MS550lf CitP CitPOI LOI

medel 55 482,2 16,5 142,5 8,6 StDv 67 909,1 17,2 144,1 8,5 Tabell 1. Medel och standardavvikelser för hela materialet.



8

6.2 Figurer

Figur 1. Schematisk översikt av S30-S31- S33-S15 Skjervika, med provpunkter som svarta punkter (S32 saknar provpunktsmarkeringar).



9

Figur 2. Schematisk översikt av S32, Skjervika, med provpunkter.



10

Figur 3. Histogram över analyserade data från Skjervika, hela materialet (n 188).

Figur 4. Histogram över analyserade data från S32, Skjervika, (n 100).



11

Figur 5. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-P) mellan de provtagna strukturerna.



12

Figur 6. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-PoI) mellan de provtagna strukturerna.



13

Figur 7. Boxplott som jämför organisk halt (LOI) mellan de provtagna strukturerna.



14

Figur 8. Boxplott som jämför MS data mellan de provtagna strukturerna.



15

Figur 9. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S15 Skjervika.

Figur 10. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S15 Skjervika.



16

Figur 11. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S15 Skjervika.

Figur 12. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S15 Skjervika.



17




18




19




20




21




22




23




24




25




26




27




28




29




30




31




32




33

Analyserade data MALNo FieldNo FeatureNo Northing Easting FieldNote MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI

11_0035_001 1 S30 154,5 505,5

0 106 3 31 9,5 62,6

11_0035_002 2 S30 155,5 505,5

6 72 4 21 4,9 57,8

11_0035_003 3 S30 157,5 502,5

13 57 4 31 8,5 31,4

11_0035_004 4 S30 157,5 503,5

12 40 6 29 4,5 8,8

11_0035_005 5 S30 157,5 504,5

93 217 78 106 1,3 6,7

11_0035_006 6 S30 157,5 505,5

53 158 5 41 8,6 17

11_0035_007 7 S30 157,5 506,5

41 147 8 29 3,9 14,5

11_0035_008 8 S30 157,5 507,5

27 370 5 33 6,4 34,5

11_0035_009 9 S30 157,5 508,5

52 688 10 53 5,3 33,6

11_0035_010 10 S30 157,5 509,5

14 54 5 29 6,0 8,2

11_0035_011 11 S30 157,5 510,5

11 18 9 48 5,5 11

11_0035_012 12 S30 157,5 511,5

19 190 11 55 4,8 6,5

11_0035_013 13 S30 157,5 512,5

10 49 6 47 8,2 12,2

11_0035_014 14 S30 157,5 513,5

11 73 3 31 9,4 11,3

11_0035_015 15 S30 156,5 505,5

71 362 5 55 11,3 15,2

11_0035_016 16 S30 158,5 505,5

48 179 4 41 9,5 28

11_0035_017 1 S31 184,86 557,15 Bunnlag 30 4071 18 318 17,7 18,6

11_0035_018 2 S31 184,9 558,1 Bunnlag 28 1433 33 194 5,9 10,5

11_0035_019 3 S31 185 559,15 Bunnlag 30 1694 30 238 7,8 12,7

11_0035_020 4 S31 185,08 560,15 Bunnlag 23 1986 24 209 8,8 10,1

11_0035_021 5 S31 185,44 561,17 Bunnlag 20 5071 29 278 9,8 17,1

11_0035_022 6 S31 186,2 561,12 Bunnlag 66 6597 30 278 9,4 29,1

11_0035_023 7 S31 186,8 561,22 Bunnlag 18 2063 25 219 8,8 14,1

11_0035_024 8 S31 186,78 560,24 Bunnlag 17 3243 29 215 7,5 21

11_0035_025 9 S31 186,03 560,15 Bunnlag 31 3969 33 289 8,9 22,8

11_0035_026 10 S31 186,09 559,11 Bunnlag 45 2427 39 275 7,1 18,3

11_0035_027 11 S31 186,65 559,17 Bunnlag 18 883 12 183 15,6 7,3

11_0035_028 12 S31 186,86 558,29 Bunnlag 39 1278 33 220 6,7 10,8

11_0035_029 13 S31 186,03 556,93 Bunnlag 73 2464 15 416 27,5 16,5

11_0035_030 14 S31 185,93 555,97 Bunnlag 137 2857 15 378 24,6 18,5

11_0035_031 15 S31 186,04 555,02 Bunnlag 90 1474 10 235 23,5 13,4

11_0035_032 16 S31 186,6 555,2 Bunnlag 18 97 9 53 6,2 31,2

11_0035_033 1 S32 334,5 600,5

14 3113 20 146 7,5 16,3

11_0035_034 2 S32 333,5 600,5

14 2880 16 158 10,1 17,6

11_0035_035 3 S32 332,5 600,5

14 574 22 90 4,2 7,2

11_0035_036 4 S32 331,5 600,5

24 428 24 127 5,4 8,1

11_0035_037 5 S32 330,5 600,5

6 101 7 99 13,4 9,2

11_0035_038 6 S32 329,5 600,5

74 164 5 38 8,0 3,3

11_0035_039 7 S32 329,5 599,5

8 44 9 35 4,1 2,9

11_0035_040 8 S32 329,5 598,5

13 718 9 95 10,7 8,4

11_0035_041 9 S32 329,5 597,5

20 2037 17 167 10,1 20,7

11_0035_042 10 S32 328,5 600,5

32 86 12 29 2,4 4,8

11_0035_043 11 S32 329,5 598,5

33 74 5 36 7,7 8

11_0035_044 12 S32 328,5 598,5

34 288 10 56 5,7 6

11_0035_045 13 S32 328,5 597,5

35 1822 13 158 12,7 10,5

11_0035_046 14 S32 327,5 600,5

15 23 3 30 10,7 7,5

11_0035_047 15 S32 327,5 599,5

43 84 4 28 6,8 4,2

11_0035_048 16 S32 327,5 598,5

90 1074 15 108 7,4 10,7



34

11_0035_049 17 S32 327,5 597,5

12 861 10 132 12,7 13,1

11_0035_050 18 S32 326,5 600,5

20 39 4 33 8,1 3,4

11_0035_051 19 S32 326,5 599,5

34 438 7 110 15,3 8,1

11_0035_052 20 S32 326,5 598,5

13 353 9 93 10,7 6,9

11_0035_053 21 S32 326,5 597,5

9 102 6 59 9,6 4,9

11_0035_054 22 S32 325,5 600,5

12 120 11 75 6,7 4,4

11_0035_055 23 S32 325,5 599,5

27 313 11 75 6,6 3,3

11_0035_056 24 S32 325,5 598,5

23 114 7 45 6,4 2,9

11_0035_057 25 S32 325,5 597,5

16 212 11 57 5,2 3,7

11_0035_058 26 S32 329,5 601,5

9 306 7 155 21,3 9,2

11_0035_059 27 S32 328,5 601,5

257 395 4 35 8,6 10,8

11_0035_060 28 S32 327,5 601,5

21 106 4 28 6,5 7,3

11_0035_061 29 S32 326,5 601,5

72 75 4 22 5,0 2,8

11_0035_062 30 S32 325,5 601,5

109 220 10 78 7,7 4,3

11_0035_063 31 S32 329,5 602,5

5 240 15 148 9,9 17,8

11_0035_064 32 S32 328,5 602,5

15 61 6 30 4,8 5,1

11_0035_065 33 S32 327,5 602,5

35 105 4 27 6,3 8

11_0035_066 34 S32 326,5 602,5

13 35 3 22 6,5 2,3

11_0035_067 35 S32 325,5 602,5

93 56 3 18 6,8 4,5

11_0035_068 36 S32 328,5 603,5

5 12 5 30 6,5 6,5

11_0035_069 37 S32 327,5 603,5

0 3 3 19 5,7 3,7

11_0035_070 38 S32 325,5 603,5

3 21 6 21 3,4 1,8

11_0035_071 39 S32 324,5 603,5

42 58 3 14 4,1 2,9

11_0035_072 40 S32 324,5 602,5

23 19 4 16 4,1 1,8

11_0035_073 41 S32 324,5 601,5

113 108 7 37 5,4 2,2

11_0035_074 42 S32 324,5 600,5

25 291 10 149 14,6 6,5

11_0035_075 43 S32 324,5 599,5

18 240 13 118 9,2 3,7

11_0035_076 44 S32 324,5 598,5

17 235 18 106 5,8 3,5

11_0035_077 45 S32 324,5 597,5

131 168 6 52 8,1 3,3

11_0035_078 46 S32 323,5 602,5

107 222 15 52 3,5 3,9

11_0035_079 47 S32 323,5 601,5

58 131 8 51 6,5 2,9

11_0035_080 48 S32 323,5 600,5

9 129 14 81 5,6 4,5

11_0035_081 49 S32 323,5 599,5

50 203 9 75 8,8 5,9

11_0035_082 50 S32 323,5 598,5

22 130 9 36 3,9 3,4

11_0035_083 51 S32 323,5 597,5

116 321 12 159 13,4 5,3

11_0035_084 52 S32 322,5 602,5

6 91 8 21 2,8 1,9

11_0035_085 53 S32 322,5 601,5

42 74 5 35 7,2 4,2

11_0035_086 54 S32 322,5 600,5

88 159 8 78 9,4 4,7

11_0035_087 55 S32 322,5 599,5

193 234 16 42 2,7 3,1

11_0035_088 56 S32 322,5 598,5

228 642 27 86 3,2 5,8

11_0035_089 57 S32 322,5 597,5

98 520 22 64 2,9 5,8

11_0035_090 58 S32 321,5 602,5

10 10 4 14 3,2 2,2

11_0035_091 59 S32 321,5 601,5

17 23 2 9 4,5 2,4

11_0035_092 60 S32 321,5 600,5

277 316 4 18 5,1 3,6

11_0035_093 61 S32 321,5 599,5

142 245 5 30 6,6 3,9

11_0035_094 62 S32 321,5 598,5

114 118 11 33 2,9 2,8

11_0035_095 63 S32 321,5 597,5

293 598 47 89 1,9 4,9

11_0035_096 64 S32 320,5 603,5

4 6 8 18 2,3 1,4

11_0035_097 65 S32 320,5 602,5

5 7 4 7 1,7 0,8

11_0035_098 66 S32 320,5 601,5

46 85 8 22 2,8 5,3

11_0035_099 67 S32 320,5 600,5

61 472 69 71 1,0 12,5

11_0035_100 68 S32 320,5 599,5

40 351 73 94 1,3 7,5



35

11_0035_101 69 S32 320,5 598,5

78 235 18 58 3,3 6,8

11_0035_102 70 S32 320,5 597,5

98 106 8 41 5,1 3

11_0035_103 71 S32 319,5 603,5

7 10 5 15 2,8 1

11_0035_104 72 S32 323,5 603,5

378 406 5 20 4,1 2,6

11_0035_105 73 S32 319,5 602,5

103 131 4 25 7,2 9

11_0035_106 74 S32 319,5 601,5

112 102 3 23 8,1 3,9

11_0035_107 75 S32 319,5 600,5

33 56 4 26 7,2 4

11_0035_108 76 S32 319,5 599,5

80 198 6 53 9,5 8,9

11_0035_109 77 S32 319,5 598,5

35 72 5 41 8,5 10,8

11_0035_110 78 S32 319,5 597,5

40 92 6 61 9,5 13,8

11_0035_111 79 S32 318,5 603,5

5 168 26 120 4,6 25,6

11_0035_112 80 S32 318,5 602,5

22 32 8 17 2,1 2

11_0035_113 81 S32 318,5 601,5

240 687 3 22 7,7 8,4

11_0035_114 82 S32 318,5 600,5

72 146 8 23 2,8 3,3

11_0035_115 83 S32 318,5 599,5

41 84 3 21 6,1 4,4

11_0035_116 84 S32 318,5 598,5

152 138 3 23 6,8 3,7

11_0035_117 85 S32 318,5 597,5

149 238 5 52 10,6 9,8

11_0035_118 86 S32 317,5 603,5

2 3 2 7 4,8 2

11_0035_119 87 S32 317,5 602,5

142 147 8 53 6,8 8,7

11_0035_120 88 S32 316,5 601,5

44 74 4 27 6,4 3,8

11_0035_121 89 S32 317,5 600,5

111 104 6 16 2,5 2,4

11_0035_122 90 S32 317,5 599,5

35 68 4 34 9,4 9,5

11_0035_123 91 S32 317,5 598,5

262 327 10 40 4,1 17,5

11_0035_124 92 S32 317,5 597,5

5 15 3 37 10,9 17,1

11_0035_125 93 S32 316,5 600,5

338 335 8 18 2,3 1,6

11_0035_126 94 S32 316,5 599,5

167 273 15 35 2,3 5,2

11_0035_127 95 S32 316,5 598,5

83 985 38 186 5,0 13,7

11_0035_128 96 S32 316,5 597,5

50 343 11 99 8,7 24

11_0035_129 97 S32 315,5 600,5

278 152 4 25 6,7 3,2

11_0035_130 98 S32 315,5 599,5

45 108 3 21 6,3 9,1

11_0035_131 99 S32 315,5 598,5

80 118 6 36 6,4 6,8

11_0035_132 100 S32 315,5 597,5

27 65 7 41 5,7 7,1

11_0035_133 1 S33 218 492 Utenfor sjakt 3 7 6 17 3,1 1,5

11_0035_134 2 S33 217 493 Bunn av sjakt 3 10 4 24 5,7 1,5

11_0035_135 3 S33 218 493 Bunn av sjakt 3 23 6 18 3,1 0,9

11_0035_136 4 S33 219 493 Utenfor sjakt 6 15 3 58 16,9 6,2

11_0035_137 5 S33 216 494 Utenfor sjakt 16 59 4 69 16,0 22,5

11_0035_138 6 S33 217 494 Bunn av sjakt 8 12 4 55 13,2 2,5

11_0035_139 7 S33 218 494 Bunn av sjakt 3 20 5 51 9,8 3,7

11_0035_140 8 S33 219 494 Utenfor sjakt 2 24 6 27 4,8 1,6

11_0035_141 9 S33 216 495 Utenfor sjakt 8 14 4 27 7,6 3,5

11_0035_142 10 S33 217 495 Bunn av sjakt 8 134 10 109 11,3 7,3

11_0035_143 11 S33 218 495 Sjakt 8 42 5 69 14,2 2,6

11_0035_144 12 S33 218 496 Bunn av sjakt 14 34 4 52 13,1 2,3

11_0035_145 13 S33 218 497 Bunn av sjakt 6 25 5 22 4,6 0,9

11_0035_146 14 S33 218 499 Bunn av sjakt 4 10 6 20 3,4 1,1

11_0035_147 15 S33 219 500 Utenfor sjakt 2 11 4 28 6,7 1,9

11_0035_148 16 S33 218 500 Utenfor sjakt 38 45 6 73 12,7 4,6

11_0035_149 17 S33 218 501 Utenfor sjakt 22 94 9 152 17,4 10,5

11_0035_150 18 S33 218 502 Utenfor sjakt 26 49 4 64 15,6 4,3

11_0035_151 19 S33 218 503 Utenfor sjakt 22 86 9 57 6,6 2,2

11_0035_152 20 S33 218 504 Utenfor sjakt 22 68 6 96 16,2 7,3



36

11_0035_153 1 S15 204,00-16 510,00-15

21 2394 31 383 12,5 12,2

11_0035_154 2 S15 205,12-40 510,09-4

22 454 37 354 9,7 6,5

11_0035_155 3 S15 206 510

38 479 42 261 6,3 5,4

11_0035_156 4 S15 207,02-23 510-16-50

113 155 33 92 2,8 3,5

11_0035_157 5 S15 208,20-60 510-00-15

89 251 47 112 2,4 4,5

11_0035_158 6 S15 209,00-15 510,00-28

99 467 32 253 8,0 8,3

11_0035_159 7 S15 211 510

176 371 119 362 3,0 10,3

11_0035_160 8 S15 211,00-23 510,22-48

129 242 67 271 4,1 7,7

11_0035_161 9 S15 204,00-38 511,00-2

12 227 46 325 7,1 5,9

11_0035_162 10 S15 205,01-2 511,00-3

20 259 38 352 9,3 6,4

11_0035_163 11 S15 206,00-25 511,00-22

19 117 47 139 2,9 3,2

11_0035_164 12 S15 207,00-3 511,00,3

47 699 35 242 7,0 6,6

11_0035_165 13 S15 208,00-25 511,00-3

40 451 31 289 9,3 7,6

11_0035_166 14 S15 209 511

115 1020 33 270 8,2 11

11_0035_167 15 S15 210,00-2 511,00-14

72 103 19 234 12,6 5,5

11_0035_168 16 S15 211,00-28 511,00-18

180 198 27 269 9,8 6,1

11_0035_169 17 S15 204,00-25 512,00-15

18 462 56 364 6,5 7,3

11_0035_170 18 S15 205,05-32 512,04-33

81 440 44 267 6,1 6,4

11_0035_171 19 S15 206,00-25 512,30-56

35 1080 34 227 6,7 7,9

11_0035_172 20 S15 207,10-4 512,00-3

15 439 34 314 9,1 8,9

11_0035_173 21 S15 208,00-3 512,00-3

35 1269 38 290 7,7 9,9

11_0035_174 22 S15 209,00-4 512,00-3

25 244 26 253 9,9 10,3

11_0035_175 23 S15 210,00-26 512,00-1

10 44 29 171 5,8 3,6

11_0035_176 24 S15 211,2 512,2

68 110 37 229 6,1 5,2

11_0035_177 25 S15 211,72-93 512,00-2

162 186 47 297 6,4 6,7

11_0035_178 26 S15 204,15-46 513,18-44

12 288 41 361 8,8 7,7

11_0035_179 27 S15 205,00-16 513,00-16

17 373 39 197 5,0 6,4

11_0035_180 28 S15 206,00-16 513,00-18

22 584 40 243 6,0 7,5

11_0035_181 29 S15 207,00-3 513,00-26

21 506 46 270 5,9 5,7

11_0035_182 30 S15 208,00-3 513,00-25

10 312 39 181 4,6 3,6

11_0035_183 31 S15 209,00-25 513,00-20

25 200 28 240 8,7 5,8

11_0035_184 32 S15 210,00-25 513,00-26

42 59 15 211 14,1 4,8

11_0035_185 33 S15 205,00-15 514,00-20

13 527 28 583 20,8 12,1

11_0035_186 34 S15 205,00-36 514,00-19

14 225 32 426 13,3 8,6

11_0035_187 35 S15 208,00-23 514,00-20

28 146 37 231 6,2 4,9

11_0035_188 36 S15 209,00-25 514,00-25

60 188 43 217 5,1 5,5


MAL Miljöarkeologiska laboratoriet

Umeå Universitet 901 87 UMEÅ

Telefon: 090-786 50 00 Telefax: 090- 786 76 63

Hemsida: www.umu.se/envarchlab


1

Pollenanalystiska undersökningar vid Skjærvika

Målsättning Pollenanlytiska undersökningar utfördes i samband med Skjærvika/Fjellvika utgrävningen i syfte att:

1) Få en överblick av den generella vegetationsutvecklingen i området, dvs vilken naturmiljö eventuella forntida männsikor hade att förhålla sig till.

2) Studera vilken inverkan mänsklig bosättning och annan aktivitet hade på närområdet, samt få en indikation om vilket typ av aktivitet der rör sig om.

3) Komplementara det arkeologiska materialet med konternuerlig data för att bättre tidsbestämma och kvantifiera aktivetesnivån i närområdet.

4) Dokumentera den biologiska informationen från boplatsnära torvarkiv, då dessa liksom de arkeologiska lämningarna förstörs i och med exploateringen.

För arbetet användes sex månader: 3 månader för analys av torvkärna SKV1; 2 månader för analys av torvkärna SKV2; samt en månad för tolkning, samanställning och rapportskrivning. Analys och tolkningsarbeted skedde till huvudel i två arbetsperioder vårvintern 2010 och 2012.

Områdesbeskrivning och provtagning Provtagning i fält gjordes 27-28 augusti 2009. Själva provtagningen gjordes med ett 10 cm ø plaströr som hamrades ner i torvlagren för att sedan grävas/dras upp. En sådan torv/sediment profil togs i Fjellevika och två i Skjærvika. Fjellvikaprofilen togs från en liten platå över själva bosättnings/utgrävnings området. Den bestod nästa enbart av silt som antgligen eroderats ner från bergsidan. Då det var svårt att finna daterbart material samt att både bavaringsförhållanden för pollen och sedimentationsförhållanden var osäkra beslutades att koncentrera arbetet om Skjærvikaprofilerna.

I Skjærvika togs två torvprofiler, SKV1 och SKV2. Det exakta valet av provtagningsplatser är givetvis starkt begränsat av tillgängligheten på lämpliga torvavsättningar. Den övegripande strategin var dock att få en torvprofil från så nära aktivitetsområdet som möjligt, samt en med ett visst avstånd som även kunde användas referans för förändringar i den omgivande naturliga vegetation. Avståndet skulle dock inte vara länge än att större förändringar i aktivitetsområdet ger en tydlig pollensignal på båda lokaliterna.

Den första torvprofilen, SKV1 (se figur 1 och 2), togs från en liten myrmark som låg på en platå strax norr om huvudaktivitetsområdet. I efterhand visade det sig att det även varit stor aktivitet på denna platån, vilket var både till fördel och nackdel för pollenanlysen. Den andra torvprofilen, SKV2 (se figur 1 och 3) togs uppe i dalföret en bit utanför det antagna aktivitetsområdet. En något närmare placering hade varit önskvärd, men avtorvning i samband med utgrävningen och förundersökningen hade förstört eller allvarligt skadat mer närbelägna torvavsättningar. Placeringen är dock lämplig för att ge en inblick i den direkt omgivande naturliga vegetationen. Båda profilerna hade en bottendatering på runt 5000 år, vilket gav ett fullständigt överlapp för hela denna tidsrymden.

appEndiks 7 - Pollenanalyse


2

Figur 2. Uppe vänster: Närområdet runt SKV1. Större delen av myrmarken har varit utsatt för torvtäktning, och den kvadratiska torvtäkten ses tydligt. Nede vänster: Placering av SKV1 precis på gränsen till torvtäkten. Upper höger: Profilbild av torvlagren tagen i samband med utagning av provtagningsröret. Notera den tydliga kolhorisonten (vid 45 cm djup) samt förekomsten av skörbränd sten vid samma djup. Nede höger: Vid en närmare blick visade det sig vara tre tydliga kolhorisonter (41, 43 och 45 cm djup).

Figur 1. Plassering av torvprofilerna SKV1 och SKV2. De arkeologiska lämningarna är koncentrarade till nedre delen av dalföret och uppe på platån vid SKV1.


3

Figur 3. Uppe vänster: Närområdet runt SKV2. Nede vänster: Provtagning av SKV2. Uppe höger: Profilbild av torvlagren tagen en samband med provtagningen. Notera förekomsten av trä vilket visar på lokal förekomst av kratt/skog. Nede höger: Del av SKV2 kärnan med tydliga förekomster av trä. Datering och korrelation Både SKV1 och SKV2 var ca. 1 m djupa och de upptagna torvprofilerna gick i båda fallen helt ner till minerogena avlagringar, dvs att den totala torvavsättningen på dessa båda punkter analyserades. Torvstrategrafin för SKV1 och SKV2 är beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Torvstrategrafi i SKV1 och SKV2 Djup (cm) Beskrivning

SKV1 1-11 cm Torr, okonsoliderad krøkebærtorv 11-27 cm Brun krøkebærtorv, torr 27-48 cm Mörkbrun krøkebærtorv, kolhorisonter vid 41, 43 och 45 cm. 48-72 cm Mörkbrun höghumufierad torv 72-100 cm Brun krøkebærtorv

SKV2 0-3 cm Torr, krøkebær? 3-101 cm Krøkebærtorv, träfragment, mer nedbruten med djupet 101-105 cm Sandig torv. Sluttande övergång.


4

Torvprofilerna daterades med totalt 9 radiokarbonprover, 6 från SKV1 och 3 från SKV2, se tabell 2. Det daterade materialet från SKV1 är säkert idenfierat som överjordiska växdelar och ur dateringssynpunk oproblematiska. Den kalibrerade 2σ sannolikhetskurvan för SKV1-95 är dock skev, och ger ett äldre mittvärde än medelvärde (jfr. 1σ). I SKV2 var det betydligt svårare att finna daterbart material och det var inte möjligt att helt säkert skilja kvistfragment från rotfragment, vilket ger en risk att dateringarna kan vara för unga. Prov SKV2-56 är dessutom taget från ett större träfragment (3 cm ø) vilket både genom sin egen storlek och att det låg något snett genom torvprofilen utgör en betydande osäkerhet om vilket exakt djup dateringen hänvisar till.

Djup-tidsmodeller konstruerades genom linjär interpolering mellom mittpunkten av de kalibrerade kol-14 provernas 2σ sannolikhetsintervall. För torvavsättning djupare än det lägsta kol-14 provet användes linjär extrapolering. I den övre delen av torven antogs en nästan nutida ålder för övergången mellan nedbrutet och onedbrutet plantmaterial (10 cm / 1990 för SKV1 och 3 cm / 2000 för SKV2) i tillägg till ytdateringen (0 cm / 2010). Djup-tidmodellerna presenteras i figur 4.

2000 1000 0 -1000 -2000 -3000Ålder (år f./e. Kr.)

100908070605040302010

0

Dju

p (c

m)

SKV2

SKV1

Figur 4. Djup-tids modell för SKV1 och SKV2. Kol-14 dateringarna är presenterade med 2σ sannolikhetsintervall.

Tabell 2. Kol-14 dateringar från SKV1 och SKV2. Prov Djup Lab nr Ålder BP Kal. ålder 1σ Kal. ålder 2σ Daterat material

SKV1 SKV1-23 22.5-23.5 cm LuS 9242 365 ± 50 1540 ± 90 e.Kr. 1540 ± 100 e.Kr. Kvistar och knoppar från krøkebær SKV1-41 40.5-41.5 cm LuS 9243 1210 ± 50 805 ± 85 e.Kr. 810 ± 140 e.Kr. Förkolnad stam från lyngvekst SKV1-46 46-47 cm LuS 8842 2000 ± 50 10 ± 60 f.Kr. 20 ± 145 f.Kr. Förkolnad del av dvärgbuske SKV1-57 56.5-57.5 cm LuS 9244 3245 ± 50 1530 ± 80 f.Kr. 1520 ± 110 f.Kr. Förkolnade kvistar och löv från krøkebær SKV1-76 76-77 cm LuS 9245 4130 ± 50 2740 ± 120 f.Kr. 2730 ± 150 f.Kr. Vitmossestammar SKV1-95 95-96 cm LuS 8843 4405 ± 50 3010 ± 90 f.Kr. 3120 ± 210 f.Kr. Krøkebærkvistar SKV2 SKV2-26 25.5-26.5 cm LuS 10008 1580 ± 50 480 ± 60 e.Kr. 490 ± 110 e.Kr. Kvist SKV2-56 54-58 cm LuS 10007 2880 ± 50 1050 ± 80 f.Kr. 1090 ± 170 f.Kr. Träfragment SKV2-101 101-102 cm LuS 9246 4720 ± 50 3500 ± 130 f.Kr. 3500 ± 135 f.Kr. Kvist från buske


5

Djup-tidsmodellen för SKV2 visar på kraftiga variationer i torvackumulationhastighen. I botten (100-76.5 cm) är torvtillväxten väldigt snabb, och i mitten (57-41 cm) är den väldigt långsam. Detta ger två problem: 1) det är inte säkert att de befintliga kol-14 proverna fångar upp alla variationer i tillväxthastigheten; och 2) det finns en betydande risk för hiatuser (lagerluckor) när torvtillväxten är så låg som i mitten (57-41 cm) vilket gör exakt datering i detta område osäker. SKV2 visar på andra sidan ett närmast linjärt förhållande mellan ålder och torvdjup. Så trots de relativt osäkra kol-14 proverna kan djup-tismodellen antas vara ganska så tillförliterlig. Det må dock noteras att enbart tre nivåer är daterade.

För att evaluera djup-tidsmodellerna och korrelera torvprofilerna med varandra jämfördes värdet av bjørkpollen som procent av bjørk- och furupollen (figur 5) .

-3000 -2000 -1000 0 1000 2000Ålder år f./e. Kr.

60

70

80

90

100

SKV1

Bet

ula

%

(Bet

ula

+ Pi

nus)

60

70

80

90

100

SKV2

Bet

ula

%(B

etul

a +

Pinu

s)

Figur 5. Förhållandet mellan bjørkpollen (Betula pubescens-type) och furupollen (Pinus) i SKV1 och SKV2 (Betula / (Betula + Pinus) i %). Grått markerad korrelerande perioder med relativt lite bjørkpollen i förhållande till furupollen. Streckat område markera en period med ingen eller negativ korrelation. Svart markerar värden över 75%.

Furu växte nog inte lokalt och nedfallet av furupollen kan antas vara lika på båda lokaliterna. Generella variationer i björkskog borde också ge ett liknande pollennedfall i båda lokaliteterna. Så, om det inte är kraftiga variationer av bjökbeståndet i närområdet till lokaliteterna bör förhållandet mellan bjørk och furu vara detsamma i både SKV1 och SKV2 och kan därför användas för att korrelera torvsekvenserna. Som figur 5 visar korrelerar bra i periden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr., och bra men med viss förskjutning i periden 3200-2500 f.Kr. I perioden 2500-500 f.Kr. ses ingen korrelering, om inte möjligen en negativ sådan. Dessa resultaten visar att djup-tidsmodellerna antagligen är korrekta i perioderna 3200-2500 f.Kr. och i perioden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr. För tidsperioden 2500-500 f.Kr. kan man vara lite mer försiktig, avviken mellan lokaliteterna behöver dock bara bero på variationer av bjørk i närmiljön.


6

Preparering och analys

Från torvprofilerna togs prover för pollenanalys var fjärde cm. I SKV1 togs dessutom en förtätat provserie i intervallet med kolhorisonter 40-51 cm, med kontinuerlig provtagning varje centimeter. Polleproverna preparerades enligt acetolysmetoden och lycopodiumsporer tillsattes för att kunna beräkna pollenackumulationshastighet. Pollenkornen bestämdes med hjälp av ljusmikroskop vid 400x förstoring. I varje prov bestämdes minst 500 fastmarkspollen (myrmarkspollen ej inräknade), dock analyserades maximal tre objektglas per prov av tidsskäl. Då myrmarkspollen räknats in i pollensumma är den hög, i genomsnitt 1114 för SKV1 och 824 för SKV2. Kolhalterna i SKV1 djup 40, 41, 43, 45, 46 och 49 cm var så höga att de enbart uppskattades (100%, 125%, 150%, 200%, 100% resp. 100% av pollensumman), och bör alltså inte tas alltför absolut. Samtliga är dock så höga att där måste ha varit lokal eldaktivitet.

Zonering Resultaten från pollenanalysen presenteras som procent av det totala antalet pollen (figur 6 och 8) samt som absolut influxdata (figur 7 och 9) Diagrammen har zonerats och korrelerats baserat på pollensammansättning (tabell 3). Som framgår av tabell 3 så skiljer sig dateringarna något från SKV1 och SKV2, dock ej mer än vad osäkerheten rörande dateringarna tillsäger.

Tabell 3. Zonering av pollendiagrammen. SKV1 SKV2

Zon Djup (cm) Ålder Djup (cm) Ålder

8B 0-14 1850-2000 e.Kr. 0-8 1650-2000 e.Kr.

8A 14-18 1700-1850 e.Kr. 7B 18-26 1250-1700 e.Kr. 8-12 1400-1650 e.Kr. 7A 26-39 900-1250 e.Kr. 12-20 900-1400 e.Kr. 6B 39-43.5 450-900 e.Kr.

20-36 50 f.Kr. – 900 e.Kr. 6A 43.5-46.5 0-450 e.Kr. 5 46.5-48.5 300-0 f.Kr.

36-52 900-50 f.Kr. 4 48.5-50.5 600-300 f.Kr. 3B 50.5-64 1950-600 f.Kr. 52-64 1750- 900 f.Kr. 3A 64-76 2650-1950 f.Kr. 64-84 2550-1750 f.Kr. 2 76-100 3200-2650 f.Kr. 84-96 3200-2550 f.Kr. 1 - 96-104 3650-3200 f.Kr.


7

-200

0

-150

0

-100

0

-500 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500Sampleage(AD/BC)

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100Depth(cm

)

3010

±21

0BC

2730

±15

0BC

1520

±11

0BC

20±

145

BC

AD81

0±

140

AD15

40±

100Dates(cal.2sigma)

Alnus

2040

60

Betulapubescens-type 20Betulanana-type

Picea Pinus Salix Sorbus-type

Ulmus Achillea-type

20Anthriscussylvestris-type

Apiaceaeindet.

Artemisia Aster-type

Astragalusalpinus

CampanulaCerasteoides-type

Cerasteum-typCerasteum

arvense-type

Chenopodiaceae-type

Cichorioideae

Cirsium Cruciferae

Dryas Epilobium-type

FilipendulaGeranium Linum

catharticum

MelampyrumPlantagolanceolata

Plantagomaritima

2040

PoaceaePoaceae40my

Cerealia Ranunculusacris-typ

e

Rosaceae

2040

Rumexacetosa Rumexasp.Rumexobtus

ifolius-type

Saussureaalpina

Sedum-typeSileneacualis-typ

e

Silenedioica-type

Silenevulgaris-type

Trientaliseuropaea

Trolliuseuropaeus

Urtica Valerianaoffici

nalis-typ

e

Veratrumalbum

Viceacracca

NAPindetCaltha-ty

peRanunculaceae

CornussueciaCyperaceae

4080

EmpetrumEricales Callun

a Hippurisvulgaris

Menyanthes

Oxyria Potentilla-type

ZRhinanthus-type

20Rubuschamaemorus

Rubussaxatilis/ide

us-type

Sparganium-type

Thalictrum Tofieldiapusilla

Gymnocarpium

20Monolete fernspores

Huperziaselago

Lycopodiumannotium

Selaginellaselaginoides

SphagnumPodospora

20Sporomiella Gelasinaspora

20Assulinamuscorum

Carbonsphere

5010

0150

Charcoal

Zone 8B 8A 7B 7A 6B 6A 5 4 3B 3A 2

Spo

repl

ants

Mire

plan

tsH

erbs

and

gras

ses

Tree

s&

shru

bs

SKV1

Loka

litet:

Skje

rvik

a, H

amm

erfe

stP

olle

nsum

ma:

Alla

polle

nA

nalys

:Per

Sjö

gren

,201

0

Figu

re 6

. Pro

cent

diag

ram

för S

KV

1.


8

-200

0

-150

0

-100

0

-500 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000Sampleage(AD/BC)

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

105Depth(cm

)

AD49

0±

110

1090

±17

0BC

3500

±13

5BC

Dates(cal.2sigma)

2040

6080

Betulapubescens-type 20Betulanana-type

JuniperusPicea 20PinusSalix Sorbus-t

ypeUlmus Achillea

-typeAnthris

cussylvestris-type

Apiaceaeindet.

Artemisia Asteraceaeindet

Aster-type

Astragalusalpinus

Bistortavivipara

CampanulaCampanula tot

Carduus Cerasteum-typ

Chenopodiaceae-ty

pe

Cichorioideae

Cirsium Cruciferae

Epilobium-type

FilipendulaGeranium Linnaeaborealis

Linumcatharticum

MelampyrumMentha-typ

ePeucedanumPinguicu

laPhyteumaPlantagolance

olata

20Poaceae Poaceae40my

Cerealia-typeRanunculus

acris-type

RosaceaeRumexaceto

sa

Rumexasp.Saussureaalpin

a

Sedum-typeSilen

eacualis-type

Silenevulgaris

-type

Trientraliseuropaeus

20Trolliuseuropaeus

Urtica Valerianaoffic

inalis-type

Viceacracca

NAPindet

20Caltha-ty

pe Cornussuecia

2040

Cyperaceae 2040

6080

Empetrum /Ericales

Calluna Menyanthe

sOxyria Potentilla

-typeZRhina

nthus-type

Rubuschamaemorus

Rubussaxatilis/ide

us-type

Thalictrum

Tofieldiapusilla

20Gymnocarpium 20

0

Monolete fernspores Botrychium Huperziaselago

Selaginellaselaginoides

Sphagnum 20Sporomiella,

large

2040

60

Sporomiella,small Sordaria Gelasinaspora

Assulinamuscorum

Carbonsphere

20Charcoal Zone 8 7B 7A 6 4-5

3B 3A 2 1

Mire

plan

tsSp

ore

plan

tsH

erbs

and

gras

ses

Tree

san

dsh

rubs

SKV2

Loka

litet

:Skj

ervi

ka, H

amm

erfe

stPo

llens

umm

a:Al

lapo

llen

Analy

s:Pe

rSjö

gren

,201

2

Figu

r 7.

Pro

cent

diag

ram

för S

KV

2.


9

-2000

-1500

-1000

-500

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

Sam

ple a

ge (A

D/BC

)510

152025

30

35

40

45

50

55

60

65

70

7580859095

100

Dept

h (c

m)

400 800

Betu

la pu

besc

ens-

type

200

Betu

la na

na-ty

pe

80

Pinu

s

80

Mela

mpy

rum

400

Poac

eae

400 800

Rum

ex a

ceto

sa

400 800 1200

Empe

trum

400 800

Char

coal

Zone8B8A

7B

7A

6B

6A

5

4

3B

3A

2

SKV1, ackumulationsdiagram

Figur 8. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm2. Extremt höga veärden för Poaceae i det översta och Empetrum i de två översta proverna har reducerats något för att förbättra läsligheten.

-2000

-1500

-1000

-500

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

Sam

ple a

ge (A

D/BC

)

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

Dept

h (c

m)

200 400 600 800 1000

Betul

a apu

besc

ens-t

ype

80

Betul

a nan

a-typ

e

80

Pinu

s

80

Poac

eae

200 400

Cype

race

ae

200 400

Empe

trum/

Erica

les

80

Mono

lete

fern s

pore

s

80

Char

coal

Zone

2

3A

3B

4-5

6

7A

7B

8

SKV2, ackumulationsdiagram

Figure 9. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm2. De två nedersta provpunkterna är ej medtagna pga extremt hög ackumulationshastighet.


10

Beskrivning och tolkning av pollenzonerna Tolkningen av pollenzonerna baserar sig i första hand på procentdiagrammet, där även myrmarksplantor är inkludert. Då tolkningen visar på vegetations-sammandsättningen en viss tidsrymd används här begreppet perioder istället för zoner (som hänvisar till pollensammansättningen). Vegetationsbeskrivningen är därför i första hand relevant för närmorådet till lokaliteterna. Tidsintervall i rubriken följer SKV1. Vegetationsbeskrivning visar på perioderna SKV1 resp. SKV2.

Period 1, 3650-3200 f.Kr., ? / rik bjørkeskog SKV1: Perioden är ej representerad i SKV1.

SKV2 (3650-3200 f.Kr.): Höga värden av björkpollen både procentuellt och absolut tyder på att området runt SKV2 var skogsklätt. Förekomst av arter som hundkeks (Anthriscus sylvestris typ) mjødurt (Filipendula), marimjelle (Melampyrum), blåklokke (Campanula) och gress (Poaceae) visar på ett rikt fältskikt. Nedersta provet i profilen visar också på mycket höga värden av fugletelg (Gymnocarpium) och andra bregnar (monolete fern spores) vilket kan indikera ett fältskikt dominerat av bregnar. Detta är prov har dock ett högt minerogent innnehåll och mycket hög pollenkoncentration, vilket tyder på att detta var den gamla minerogena markytan innan torvtillväxten startade samt att den initiala nedbrytningsgraden av organogena avsättningar var hög. Bregnesporer är mycket motståndskaraftiga mod nebrytning och de höga värdena kan delvis förklaras med bevaringsförhållandena.

Period 2, 3200-2550 f.Kr., skräpmark / öppen myrmark - bjørkeskog SKV1 (3200-2550): Förekomsten av vattenplanter som hesterumpa (Hippuris vulgaris) och flotgras (Sparganium-type) visar på att det var en liten vanndam på platsen. Näringskrävande skrotmarksväxter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus sylvestris typ), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula) och surblad (Rumex acetosa) är mycket vanliga. Dessa växter förekommer runt bosättninger, men också naturligt i strandvegetationen, de höga värderna här tyder dock på mänsklig aktivitet. Antingen har en större bosättning legat i närheten och/eller så har området runt dammen använts, t.ex. som slakt-, garvning- eller matplats. Kolstøvkurvan är ganska moderat och även om den är något högre än större delen av diagrammet så står det inte i proportion till den höga halten av näringskrävnde växter. Resultaten kan ha påverkats av att avsättningen vid denna tid skedde i vatten istället för på myr. Vid uttag av ett 14C-prov vid 95,5 cm djup hittades även ett makroskopiskt kolfragment vilket indikerar lokalt bruk av eld. Den mänskliga aktiviteten verka ha en topp mot slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. I den yngre delen av perioden blir också halvgress (Cyperaceae) vanligare runt vanndammen och runt 2650 f.Kr. växer den igen till en krøkebærmyr (Empetrum-type), till en början rik på mure (Potentilla-type), molte (Rubus chamaemorus) och skrubbær (Cornus suecia). En del näringkrävande växter som hundekjeks och mjødurt forsätter att vara vanliga fram till ca. 2450 f.Kr., men det är osäkert om detta beror på fortsatt mänsklig aktivitet eller bara att successionen mot naturlig vegetation går långsamt.

SKV2 (3200-2550 f.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) går kraftig tillbaka medan man kan se en markant ökning av krøkebær (Empetrum typ) och mot slutet av perioden även halvgräs (Cyperaceae). Man kan här tänka sig en öppen bjørkeskog


11

med ett fältskikt av krøkebær och halvgress, alternativt en öppen myrmark omgiven av bjørkeskog. En topp i antal kolpartiklar kan ses mot slutet av perioden vilken kan korreleras mot motsvarande topp i SKV1. Det sker också en ökning av surblad (Rumex acetosa) under perioden, även om toppen nås först i följande period. Med tanke på den kraftiga mänskliga påverkan som kan ses i SKV1 ligger den nära att anta att minskingen av bjørk är en effekt av nedhuggning, främst för bruk som bränsle och/eller byggnadmaterial. Att bosättningen i närheten av SKV1 påverkar skogstätheten runt SKV2 tyder på en stor och/eller långvarig, möjligen permanent, bosättning som haft en avgörande inverkning på vegetationen inom en radie på flera hundra meter.

Period 3, 2650-600 f.Kr., krøkebærmyr-bjøkrismyr / bjørkeskog SKV1 (2650-600 f.Kr.): Den lokala vegetationen domineras nu av krøkebær. Närliggande områden verkar dock varit betydligt rikare är idag, med bland annat engsmelle (Silen vulgaris-type), ballblom (Trollius europaeus), vendelrot (Valeriana officinalis-type), fuglevikke (Vicia cracca) och bekkeblom (Caltha-type). Runt 1950 f.Kr. (start 2B) sker en markant minskning av marimjelle (Melampyrum) medan dvergbjørk (Betula nana typ) börjar uppträda. En ny vegetationsförändring sker ca. 1350 f.Kr. då dvergbjörk (Betula nana typ) blir vanlig på myrmarken. Den omgivande vegetation blir också fattigare med färre örter. Dessa vegetationsförändringar kan antagligen sättas i samband med den klimatförsämring som startade ca. 2000 f.Kr. (dvs starten av Neoglacial eller Subboreal tid). Det finns inget som tyder på mänsklig påverkan i detta tidsrummet.

SKV2 (2550-900 f.Kr.): Det omgivande området växer nu igen med bjørkeskog. Mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) är liksom i tidigare perioder typiska för fältskiktet, och skogen är i stort av samma typ som i period 1. Runt 1750 f.Kr. (start 2B) minskar dock mjødurt och marimjelle medan lyngvekster (Empetrum, Ericales) blir vanligare. Under den resterande delen av perioden flukturerar björkvärdet kraftigt, och man kan tänka sig en växelvis övergång från lokal bjørkeskog mot mer öppna partier dominerade av lyngvekster. Noterbart är en kraftiga björkgren/stam på 3cm ø på 56 cm djup daterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket visar på att bjørk växte lokalt vid denna tid. Dvergbjørk ökar också genom hela perioden. Liksom i SKV1 talar mycket för att förändringarna beror på klimatförsämringen som startade runt 2000 f.Kr. Mot slutet av perioden finns en svag ökning av kolpartiklar och surblad (Rumex acetosa) vilket kan tyda på lokal bosättning.

Period 4, 600-300 f.Kr., rikeng / öppen bjørkeskog SKV1 (600-300 f.Kr.): Gress (Poaceae), surblad (Rumex acetosa) och kolpartiklar ökar kraftigt medan dvergbjørk (Betula nana typ) och krøkebær (Empetrum typ) minskar kraftigt. Flera örter börjar förekomma och/eller bli vanligare, som ryllik (Achillea typ), gullris (Aster typ) och engsmelle (Silene vulgaris typ). I yngre delen av perioden är antalet kolpartiklar så stort att man måste ha eldat på själva myrmarken. Den tidigare krøkebærs och bjørkrisvegetationen lämnar nu plats åt en betydligt rikare vegetation dominerad av gress och surblad. Denna förändring beror troligen på att man använt själva myrmarken som lägerplats, dvs en kombination av trampning, bränning och gödning.


12

SKV2 (900-? f.Kr.): Gress (Poaceae) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) ökar medan bjørk (Betula pubescens typ) minskar. Fluktuationerna som ses i andra halvan av förra perioden (3B) upphör och en stabil vegetationstyp som domineras av bjørk, gress och lyngvekster etableras. Denna vegetationstypen är sedan ganska så konstant fram till 900 e.Kr. Denna förändring av vegetation beror nog som tidigare på ytterligare försämringar i klimatet runt 800 f.Kr. (övergången från subboreal till subatlantisk tid, der Grenzhorizont). Det är dock möjligt att mänsklig påverkan påskyndat förändringarna.

En kortvarig, men mycket intressant förändring, sker runt 750 f.Kr. Då uppträder mycket höga värden av dyngsoppsporen Sporomiella, samt låga värden av dyngsoppsporen Sordaria. Ballblom (Trollius) och Bekkeblom (Caltha typ) förekommer också mycket rikligt. Undersökning av prover direkt under och över detta (51 och 49 cm djup, ej fullständigt analyserade) visade att dessa avvikande värden är begrensade till ett prov (49.5-50.5 cm). I en parallell provserie återfanns dock denna speciella signal, så det är inte fråga om kontaminering vid provtagning eller preparering. En tolkning är att i man området haft en samlingsplats för tamdjur vilket gett både en hög koncentration av extrementer samt trampat sönder det befintliga vegetationstäcket och möjliggjort en lokal etablering av ballblom och bekkeblom. Då dyngsoppsporer enbart återfinns inom ett djupintervall på 1 cm så måste det varit en relativt kortvarig aktivitet, från några år till allra längst runt 50 år. Antagligen är aktiviteten begränsad till en generation. Dateringen på 750 f.Kr. är 150 år äldre än då spår av mänsklig aktivitet kan ses i SKV1, men med tanke på den osäkerhet som finns runt dateringarna av detta intervall i pollenprofilerna kan de i verkligheten mycket väl vara samtidiga. I nuläget får detta ses som en indikation på husdjurhållning, men inte något bevis. Alternativet är att en vildren ätit sig mätt på ballblom och bekkeblom och att provet/n kommer direkt från en sådan renskit, ett osannolikt men ine omöjligt senario.

Period 5, 300-0 f.Kr., bjørkeskog / öppen bjørkeskog SKV1 (300-0): Bjørk (Betula pubescens typ) expanderar kraftigt medan gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) minskar. Båder de relativa och absoluta värderna för bjørk är så höga att bjørkeskog måste ha etablerat sig lokalt på myrmarken. Surblad (Rumex acetosa) minskar och kolpartiklar minskar kraftigt, men de har fortfarande höga värden. Antagligen har läger/boplatsen övergivits i denna tidperiod och bjørk har kunnat etablera sig på den nu av mänsklig aktivitet näringberikade marken (vilket tidigare inte varit möjligt). Surblad kan möjligen fortfarande varit riklig som en kvardröjande effekt, men det är också möjligt att förklara de höga värderna av surblad och kolpartiklar med kontaminering från närliggande lager (pollenproverna är i detta avsnitt tagna konternuerlig).

SKV2 (? - 50 f.Kr.): Ej tydligt avgränsad, se period 4 för beskrivning. Noterbart är att det här inte finns några spår av den kraftiga ökningen av bjørk (Betula pubescens typ) som ses i SKV1, vilket tyder på att detta var en lokal ökning begränsad till området runt SKV1. Det är dock möjligt att en kortvarig ökning av bjørk helt enkelt inte blivit registrerad i SKV2 pga. den låga provtätheten.


13

Period 6, 0-900 e.Kr. skräpmark-gressrik krøkebærmyr-näringsrik ängsmark / öppen bjørkeskog SKV1 (0-900 e.Kr.): Runt 0 f./e.Kr. sker en ny abrubt förändring i vegetationen. Den i föregående period så dominerande bjørken (Betula pubescens typ) minskar kraftigt till fördel för gress (Poaceae). Hela perioden 0 f./e.Kr. till 900 e.Kr. karaktäriseras av mycket höga värden av kolstøv, och tre tydliga kolhorisonter var synliga i torven (41, 43 och 45 cm djup, daterade till 200, 500 repektive 800 e.Kr.). Flera olika örter blir också vanligare, vilka också indikerar mänsklig aktivitet. I tillägg till näringkrävande skrotmarkväxter som hundekjeks (Anthriscus-type) och geitrams (Epilobium-type) vilka tyder på bosättning, förekommer nu även örter som gullris (Aster-type) och arve (Cerasteum-type) vilka kan tyda på bete. Mest örter återfinns i början och slutet av perioden. Det näringskrävande surbladet (Rumex acetosa) har en helt speciell kurva. En kraftig ökning kan ses redan förra perioden från ca. 600 f.Kr., vilket sammanfaller med en ökning i kolstøv. Runt 0 f./e.Kr. ökar mängden surblad ytterligare och når extremt höga värden i början av perioden innan den plötsligt försvinner nästan helt runt 450 e.Kr. Det är möjligt att det rör sig om en lokal population som ryddats bort av människorna på platsen, troligen oplanerat i samband med eldaktiviteten i området. Det är också möjligt att en del torv saknas här, en så kallad hiatus, pga mänsklig aktivitet. I vilket fall är surblad mycket vanligt förekommande lokalt under äldre järnålder medan den är betydligt ovanligare under yngre järnålder. Den lokala vegetationen tolkas som surbladdominerad skräpmark 0-450 e.Kr. (6A) följd av gressrik krøkebärmyr 450-830 e.Kr. (6B) och sedan örtrik gress (Poaceae) och hundkjeksdominerad (Anthriscus sylvestris typ) ängsmark 830-900 e.Kr. (6B).

SKV2 (50 f.Kr. – 900 e.Kr.): Mängden kolpartiklar får tydlig högre värden än tidigare, med en topp precis i början av perioden. Detta indikerar mänsklig aktivitet i området, men någon påverkan på vegetationen kan inte ses. Bjørk (Betula pubescens typ) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) följt av gress (Poaceae) dominerar den omgivande vegetation, vilken är i stort sätt densamma som i de föregående periderna 4 och 5.

Period 7, 900-1700 e.Kr., krøkebærmyr – gressrik krøkebærmyr / öppen gressrik bjørkeskog SKV1 (900-1700 e.Kr.): Periden känneteknas av höga värden av krøkebær (Empetrum typ), och är lik den man återfinner i period 3A och 6B. Precis i början av perioden fortsätter de relativt höga gressvärderna från slutet av förra perioden, dock utan örtrikedomen, och bjørk (Betula pubescens typ) har en kortvarig uppgång. Möjligen är detta en naturlig successionföljd från att mänsklig aktivitet upphörde – först försvinner örterna, gresset följer minskningen något senare, medan bjørk får möjlighet att expandera, men krøkebær får snart fullständig dominans. Gress (Poaceae) och många örter ökar sedan igen runt 1350 e.Kr. (periodgräns 1250 e.Kr.). Medan örterna snart försvinner fortsätter de relativt höga värderna av gress, och följs snart av en expansion av bjørk, dvs en liknande succesionsföljd som i början av perioden. Dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma något senare, från och med ca. 1400 e.Kr., vilket indikerar bete i området. Ökningen i betesindikarorer sammanfaller med den expansion av fiskevær som sker utmed Nord-Norska kusten under 1300-talet. Det ses ingen ökning i kolstöv så det är troligt att den mänskliga aktivitet instränker sig till sesongsaktiviteter som betesdrift, höinsamling och vedhuggning.


14

SKV2 (900-1650 e.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) minskar något medan gress (Poaceae) ökar något, men i övrig är vegetation i stort densamma som tidigare. Enstaka dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma från och med ca. 1400 e.Kr. vilket stöttar tolkningen i SKV1 att området börjat användas för extensivt bete.

Period 8, 1700-2000 e.Kr., gress-krøkebærmyr – gressmark / krøkebærmyr SKV1 (1700-2000 e.Kr.): Runt 1700 e.Kr. ökar gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) på bjørkens (Betula pubescens typ) bekostning. Då minskningen av bjørk inte sammanfaller med något tydlig ökning av kolstøvkurvan eller andra spår av mänsklig aktivitet är det svårt att avgöra om den är antropogent eller klimatologiskt betingad. Köldperioden ”Den lilla istiden” är nu på sitt kallaste och kan ha verkat hämmande på björken, med det är också möjligt skogen avverkats och fraktats bort. Molte (Rubus chamaemorus) försvinner också vid denna tid efter en relativt stabil tillstädevarelse genom hela diagrammet, vilket kan ha orsakats av ett kallare vinterklimat (och/eller torrare somrar). Uttorkning av de övre torvlagren pga torvuttag i myren är också en möjlig förklaring. Kolstøvkurvan ökar runt 1900 e.Kr., och i en period runt 1900 (antagligen inom tidsramen 1850-1950 e.Kr.) sker en tydlig, men kortvarig, ökning av många örter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus-type), gullris (Aster-type), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula), rød jonsokblom (Silene dioica), ballblom (Trollius europaeus) och vikke (Vicia cracca), vilket tyder på en lokal bosättning i Skjærvika. Intressant nog uppträder även vattenplantan hesteruma (Hippuris vulgaris) och våtmarksväxten myrhatt (potentilla-type) vid just denna tid. Antagligen var det nu man skar torv i myren, vilket gjorde att en lite öppen vattendam bildades i den tidigare krøkebærmyren. Mot slutet av perioden ökar dyngsoppsporen Sporomiella kraftigt, och i det allra översta provet förekommer även dyngsoppsporen Podospora. Detta kan indikera ökad betesktivitet under 1900-talet fram mot nutid, då antagligen främst renbete.

SKV2 (1650-2000 e.Kr.): Lyngvekster (Empetrum typ, Ericales) ökar mycket kraftigt på bekostning av bjørk (Betula pubescens typ) och gress (Poaceae). Absolutvärdena visar dock att det främst är lyngvekster som ökar och inte de andra som minskar, så det kan röra sig om en högst lokal förändring. Mängden kolpartiklar ökar kraftigt och dyngsoppsporer (Sporomiella) blir vanligare, vilket indikerar mänsklig aktivitet och betesdrift i området.

Skog eller öppenmark? En av de viktigaste aspekterna i vegetationen är om det är skog eller öppenmark. Detta är givetvis viktigt rent ekologiskt, men också resursmässigt (ved, byggnadsmaterial, skydd från vind, näver, sav etc) och rent visuellt hur landskapet upplevs. Skogstätheten är också nära knutet till mänsklig aktivitet och klimat, och den säger en hel del om dessa bakomliggande faktorer.

Ett problem här är att den generellt dominerande öppenmarksvegetationen runt Skjærvika, i första hand krøkebær, också är dominerande på myrmarkerna där torvprofilena är tagna. Detta gör att det är svårt att skilja signaler från den omgivande vegetationen från lokala förändringar på myrmarken. Som komplement till tolkningen av den procentuella data kan man använda influxvärden, dvs antal pollenkorn som deponeras per år och kvadratcentimeter. Nackdelen med absolutdata är att den är


15

känslig för variationer i torvackumulationshastigheten, dessutom kan det finnas andra felkällor som inte är lika problematiska i procentdata. Korrekt influxdata ger dock betydligt bättre tolkningsmöjligheter än procentdata. För att göra influxdata ytterligare robust så baseras tolkningen här på genomsnittet av längre perioder med liknande influx (se tabell 4).

Det moderna pollennedfallet i bjørkeskogar på kusten av Lofoten och Västerålen är beräknad till 80-350 pk/år/cm2 (Jensen et al. 2007). Skjærvika är beläget längre åt nordöst och alltså i ett strängare klimat, men på den andra sidan ligger den mindre utsatt vind och närmare fastlandet med dess stora björkeskogar, så pollennedfallet borde vara jämförbart. Ser man på det generalla pollennedfallet vid Skjærvika är det runt 300 pk/år/cm2 vid SKV1 fram till c. 3000 f.Kr. och på 300 pk/år/cm2 vid SKV2 fram till c. 900 f.Kr. (I SKV1 uppvisar dock flera andra taxa också mycket höga värden, vilket tyder på felaktigt bestämd ackumulationehastiget, alternativt ändrade depositionförhållanden, så närområdet runt SKV1 kan mycket väl varit öppet vid denna tid). Detta influxvärde är i den övre delen av intervallet för bjørkeskog, och stora delar av Skjærvika måste ha varit beskogade vi denna tid. I SKV2 finns dessutom rester efter trästammar från denna tid, varav en direktdaterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket tydligt visar på en lokal bjørkeskog. Därefter sjunker influxvärderna till runt 100 pk/år/cm2. Även om detta är på nedre gränsen för bjørkeskog visar minskningen i bjørkpollen (c. 1/3 av tidigare värden) att området måste fått en öppen karaktär. Det går inte att med säkerhet bestämma om området varit helt trädlöst som idag, eller om det förekommit mindre spridda bestånd av björk. I tidsperioden 300-0 f.Kr. ses mycket höga värden av bjørkpollen i SKV1, och en lokal jørkeskog måste ha etablerats. Möjligen hade den föregående mänskliga aktiviteten gödslat jorden genom bränning och avfall, och så möjligjort etbleringen av björkeskog. Det kan också noteras att SKV1 tidigare var bevuxen med dvärgbjørkkratt (och/eller hybridform med trädbjörk).

I övre delen av SKV2, AD 1400-2000 minskar influxvärderna till c. 45 pk/år/cm2, och det är möjligt att detta representerar pollennedfallet i det moderna trädlösa landskapet. Men då inte någon liknande minskning kan ses i SKV1 får detta in nuläget ses som spekulationer. Det måste här notera att inluxvärderna varierar mycket inom de generella medelvärden. När dessa är så kraftiga som i nedre delen av SKV2 så indikerar de troligen variationer i skogsbeståndet, dvs växlingar mellan skog- och öppenmarkskarktär, men mindre förändringar kan också vara slumpartade koncentrationer av pollen. Tabell 4. Jämförelse av generaliserade influxvärden av bjørkpollen (Betula pubescens-typ) mellan SKV1 och SKV2. Influx: antal deponerade pollenkorn per år och kvadratcentimeter. Tidsperioder med identiska värden är del av det samma genomsnittet. Moderna prover i SKV1 exkluderade (1990-2010). Karaktär: dominerande typ av vegetation i det omgivande landskapet.. Pollen influx Karaktär Tidsperiod SKV1 SKV2 SKV1 SKV2

0-2000 e.Kr. 100 80 öppet öppet 300 f.Kr. - 0 e.kr. 580 80 bjørkeskog öppet 450-300 f.Kr. 110 80 öppet öppet 900-450 f.Kr. 110 130 öppet osäkert 3000-900 f.Kr 110 300 öppet bjørkeskog >3000 f.Kr. 300? 300+ (bjørkeskog?) bjørkeskog


16

Klimatförändringar Generellt sätt kan klimatutvecklingen under den senare halvan av Holocen beskrivas som en stegvis försämring mot ett allt kallare klimat. Kända ”steg” mot ett kallare klimat i Europa inträffar ca. 2000 och 800 f.Kr. Det finns dessutom kortare köldperioder som inträffar i århudradena runt år 0 samt den kända Lilla Istiden i perioden 1600-1850 e K.r (enlig vissa definitioner upp till 1300-1900 e.Kr.).

Övergången från den Holocena värmetiden (klimatiskt optimum) till den neoglaciala tiden, alternativt övergången Atlantisk till Subborela tid, sker ca. 2000 f.Kr. I den lokala vegetation vid Skjærvika kan man se en ökning av dvärgbjørk (Betula nana typ) och i SKV2 även av lyngvekster, medan vanliga skogsörter som mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) minskar. Det verkar som om inslaget av rik bjørkeskog miskar för att ge plats åt en kargare, öppnare typ med mer lyngvekster och dvergbjørk. Förändringen är dock inte vidare dramatisk, och man kan sammanfattningsvis säga att ett något kargare klimat från och med denna tid ger upphov till en något kargare vegetation.

Övergången från Subboreal till Subatlantisk tid sker runt 800 f.Kr. och är en av de kraftigaste klimatförsämringarna i Centraleuropa. I Tyskland är den känd som Der Grenzhorizont och visas i torvmarker i övergången från svart, höghumifierad torv till ljusare, mindre nedbruten torv. Stora vegetationsförändringar sker i Skjærvika vid denna tid (övegången period 3till 4). I SKV1 finns det dock inget som direkt knyter det mot ett kargare klimat, utan det verkar i första hand vara mänsklig aktivitet som ger upphov till vegetationsförändringarna. I SKV2 minskar bjørkskogen kraftigt vilket kan vara en direkt följd av ett kallare klimat, där finns dock tecken på ett visserligen kortvarigt men väldigt intensivt tamdjursbete, och stämmer det så är det mycket möjligt att skogen höggs ner. Ser man på längre sikt verkar det dock ha skett permanenta vegetationsförändringar vid denna tid, främst en ökning av gress, men i SKV2 också en minskning av bjørk och mindre ökning av lyngvekster. Det är troligt att vegetationförändringen från period 3 till 4 i första hand var människoskap, men ett kargare klimat kan ha bidragt till att göra vissa av dem permanenta, framförallt genom att försvåra återvekts av bjørk.

En köldperiod verkar inträffa i Nord-Norge i århundradena runt år 0 (Sjögren, 2009a). Inget tyder dock på detta i Skjærvikaprofilerna. Faktiskt, stick i stäv mot vad man kunde förvänta sig, så visar SKV1 på mycket höga björvärden (Betula pubescens typ) i perioden 300-0 f.Kr. Det är möjligt att en eventuell klimatpåverkan maskeras av den kraftiga kulturpåverkan runt denna tid, men den kan i vilket fall inte haft särkilt stor inverkan på vegetationen runt Skjærvika. En möjligt försämring av klimatet som gett upphov till en öppnare vegetation på Sørøya är daterat till ca. 950 e.Kr. (Sjögren, 2009a, b). Detta stämmer ganska väl med utvecklingen man kan se i SKV2 med en ökning av dverbjørk (Betula nana typ) och gress (Poaceae). För SKV1 är det svårt att säga något säkert då vegetationen där fortfarande är kraftigt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet.

Den historiskt med kända köldperioden är den Lilla Istiden, som varar från ca. 1300-1900 e.Kr., men har sin kallaste fas ca. 1600-1850 e.Kr. I Skjærvika, och andra delar av Vestfinnmark, sker en kraftig avskogning till fördel för gress och/eller krøkebær i denna senare del, runt ca. 1700 e.Kr. (Sjögren 2009b). Denna vegetationförändring sammanfaller dock med en ökning av koldamm, och i Skjærvika också med en ökning av dyngsoppsporer (börjar förekomma ca. 1400 e.Kr., kraftig ökning från runt 1850 f.Kr.). Så, liksom vid klimatförsämring runt 800 f.Kr. sammanfaller även Lilla Istiden


17

med en kraftig ökning i mänskligt aktivitet och det är svårt att skilja klimat och kulturpåverkan. Men liksom tidigare har de en förstärkande effekt på varande – bruk av skogen kan ha lett till avskogning, medan bete och ett kallare klimat hindrat återväxt, och så tillsammans skapat dagens trädlösa landskap.

Spår av mänsklig aktivitet De första tydliga spåren av mänsklig påverkan av vegetationen är i perioden 3200-2650 f.Kr., och speciellt tydliga är det precis i slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. Stora delar av bjørkskogen runt SKV2 höggs ner, och många näringskrävande örter upppträder runt SKV1. Kolhalten i början av perioden är relativt låg jämfört med andra aktivitetsfaser, men fynd av små kolbitar i samband med preparering av ett kol-14 prov helt i botten (LuS 8843, 3120 ± 210 f.Kr.) visar på lokal eldaktivitet. Den lilla myrmarken vid SKV1 var vid denna tid en liten damm, vilket möjligen kan det ha påverkat halten av kolpartiklar. Platsen ligger attraktivt till med god utsikt och goda solförhållande samtidigt som den har viss skydd från nordostvinden. Den verkar ha använts för fiskrensning, slakt, garvning, matlagning, matplats eller liknande aktiviteter som gav goda näringsförhållanden för vegetationen.

Härefter följer en lång ödeperiod. Skjærvika kan gott ha varit besökt av människor, men då sporadiskt och under kort tid, kanske som tillfälligt jakt- och/eller fiskeläger. Dessa aktiviter satte i vilket fall inte några synbara spår i vegetationen. Någon gång under första halvan av första årtusendet före kristus ändrar sig detta dramatiskt. I SKV2 kommer en kort fas runt 750 f.Kr., eventuellt ej längre än en generation, med höga värden av dyngsoppsporer, bekkeblom och ballblom. Den närmaste tolkningen är att man här ha haft en fäväg, nattfålla eller drickesplats för tamdjur. Förändringen sammanfaller dock inte med någon ökning av kolpartikelkurvan, så det går inte att utesluta att en vildrenshjord av en eller annan grund börjat favorisera platsen, även om det verkar lite långsökt. Från omkring 600 f.Kr. kan man också se en kraftig aktivitet i SKV1, men även om avviket inte är större än 150 år och alltså mindre än den felmarginal på datering man kan förvänta sig (i synnerhet i denna delen av profilerna) är det dock så stort att man inte med säkerhet kan korrelera de båda aktivitetsfaserna. I SKV1 kan man sedan se stor aktivitet fram till 300 f.Kr., och under denna tid blir själva platån där SKV1 är belägen gressbevuxen. Efter denna tid övergas området i några århundraden, en tolkning som främst baserar sig på att bjørkeskog etablerade sig lokalt. Det finns dock indikationer på att aktiviten i området fortsätter då både syror (Rumex acetosa typ) och kolpartiklar är vanliga, men detta kan också förklaras med kvardröjande effekter från tidigare kulturpåverkan samt kontaminering från närliggande perioder (prover är tagna kontinuerligt). Det verkar i vilket fall osannolikt att man inte huggt ner och använt bjørkträden om aktiveteten varit stor.

Efter år 0 är aktivititeten sedan hög helt fram till ca. 900 e.Kr. Nu ses även en ökning i antal kolpartiklar i SKV2, vilket kan tyda på omfattande bränning i samband med de hellegropar man har funnit. Runt 450 e.Kr. sker stora förändringa i vegetationen vid SKV1. Det förut så dominerande surbladet (Rumex acetosa typ) försvinner nästen helt och byts ut mot krøkebær (Empetrum typ). Även om aktivteten fortsatt är hög, främst med tanke på kolpartikelkurvan, så måste användningsområdet ha ändrat sig. Näringsberikningen runt SKV1 slutar, och med den tecken på lokal bosättning. Möjligen blir aktiviten nu mer specialiserad mot tranframställning av mindre grupper människor under kortare tid, undantaget helt i slutet av perioden runt 850 e.Kr. då näringskrävande växter på nytt börjar förekomma.


18

Det är sedan få tecken på mänsklig aktivitet fram till ca. 1250 e.Kr. (1400 e.Kr. i SKV2). I SKV1 förekommer då en kortvarig topp i betes- och ängsörter, och enstaka dyngsoppsporer börja uppträda i både SKV1 och SKV2. Det är nu troligt att Skjærvika utnyttjats för bete och slåtter i samband med den etableringen av fiskevær utmed kusten som sker på 1300-talet, möjligen med en något intensivare fas i början och sedan sporadiskt under århundradena framt till modern tid. Det är dock inga tecken på lokal bosättning, och området har snarare fungerat som utmark. Runt 1700 e.Kr. förändrar sig detta drastiskt då det sker en ökning av gress i SKV1 och lyngvekster i SKV2. Strax efteråt ökar också mängden kolpartiklar och dyngsoppsporer. I SKV1 finns tecken på lokal bosättning runt 1900 e.Kr. Spåren av mänsklig aktivitet har sammanfattats i tabell 5 och 6. Tabell 5. Relativ mänsklig aktivitet vi Skjærvika. Tidsintervallen följer SKV1. Mänsklig påverkan: ● liten; ●● måttlig: ●●● stor; ●●●● mycket stor; ○ osäker.

Tidsperiod SKV1 SKV2 Tolkning

1850-2000 e. Kr. ●●● ●●● Bosättning, äng/betesmarker, kråkebärhed, torvuttag, husdjur 1700-1850 e.Kr. ●● ●● Avskogning, husdjur 1400-1700 e.Kr. ● ● Avskogning, husdjur 1250-1400 e.Kr. ● ○ Avskogning, äng/betesmarker 900-1250 e.Kr. - ○ - 450-900 e.Kr. ●●● ● Bosättning, avskogning, eldaktivitet 0-450 e.Kr. ●●●● ●● Bosättning, avskogning, eldaktivitet 300-0 f.Kr. ○○ ○ - 600-300 f.Kr. ●●● ○○○ Bosättning, avskogning, eldaktivitet, husdjur? 2650-600 f.Kr. - - - 2800-2650 f.Kr. ●●● ●● Större eller permanent bosättning 3200-2800 f.Kr. ●● ● Bosättning 3500-3200 f.Kr. ? - -

Tabell 6. Relativ förändring av indikatorer för olika typer aktivteter. Tolkad aktivitetsninvå: ● liten; ●● måttlig; ●●● stor.

SKV1 SKV2

Tidsperiod Avs

kogn

ing

/ öpp

enm

.

Äng

- / b

etes

mar

k

Bos

ättn

ing

/ avf

all

Dyn

gsva

mps

pore

r

Kol

dam

m

Avs

kogn

ing

/ öpp

enm

.

Âng

- / b

etes

mar

k

Bos

ättn

ing

/ avf

all

Dyn

gsva

mps

pore

r

Kol

dam

m

1950-2000 e.Kr. ●● ● - ●● ● ●● ● - ●● ●● 1850-1950 e. Kr. ●● ●● ● ● ● ●● ● - ●● ●● 1700-1850 e.Kr. ●● ● - ● - ●● ● - ●● ● 1400-1700 e.Kr. - ● - ● - ●● ● - ● ● 1250-1400 e.Kr. ● ●● - - - ● ● - - ● 900-1250 e.Kr. - - - - - ● ● - - - 450-900 e.Kr. ● ●● ● - ●● ● ● - - ● 0-450 e.Kr. ● ●● ●●● - ●●● ● ● ● - ●● 300-0 f.Kr. - ● ●● - ● ● ● ● - - 600-300 f.Kr. - ●● ● - ●●● ● ● - ●●● - 2650-600 f.Kr. - - - - - - - - - - 2800-2650 f.Kr. - ●● ●●● - ● ● - ● - ● 3200-2800 f.Kr. - ●● ●● - - ● - - - - 3500-3200 f.Kr. ? ? ? ? ? - - - - -


19

Skjærvika i en större kontext Den mest närbelägna pollenanalytiska undersökningen är från Melkøya, belägen precis utanför Skjærvika (se figur 1). Kulturpåverkan av vegetationen kan här ses från och med i alla fall 6500 f.Kr., med en tydlig avskogning 4200 f.Kr. (Jensen, 2004). En utveckling mot öppen lynghed startade 2700 f.Kr. och kulminerade runt 700 f.Kr. Kultupåverkan av vegetationen på ön är mer eller mindre kontinuerlig och inkluderar flera brandhorisonter i torven. Undataget är det första årtusenden f.Kr., ca. 1100-0 f.Kr., då kulturpåverkan minskar eller försvinner helt. Jämfört med Skjærvika är likheterna rätt små. Någon liknande ödefas kan inte ses i Skjærvika, snarare ökar aktiviten kraftigt (undantaget eventuellt i slutet av tidsrummet, 300-0 f.Kr.). Melkøyatolkningen är baserad på flera pollenprofiler från olika delar av ön, och det troligt att eventuell bostättning flyttat och då gett en mer komplex och kontinuerlig bild, medan Skjærvikaprofilerna bara representerar ett sådan potentiellt boplatsområde. Under ”ödefasen” på Melkøya det första årtusendet f.Kr. är det alltså möjligt att man istället bosatt sig på fastlandet vid Skjærvika, och alltså haft tillgång till i stort sätt detsamma resursunderlaget i. Ett av pollendiagrammen från Melkøya (KILDEN) ses en kraftig uppgång av gress runt 1700 e.Kr., och en liknande uppgång i gress kan också ses i ett pollendiagram från fastlandsidan söder om Skjærvika (MELAND), daterad till ca. 1250 e.Kr. Dateringarna av dessa förändringan måste ses som mycket osäkra, men visar i alla fall samma utvekling fram mot nutid som ses i Skjærvika.

Pollenanalystiska studier är också utförda på sydöstkusten av Sørøya (Vorren, 2005). Kulturpåverkan av vegetationen kan här liksom på Melkøya ses redan från och med 6600 f.Kr., följd av ytterligare kulturellt betingade förändriangar av vegetationen runt 5100 f.Kr., 2000 f.Kr. och 1000-800 f.Kr. I det tidsrum där pollendatan överlappar med Skjærvikaprofilerna korrelerar dessa förändringar, dvs med med övergången 3A/3B ca. 1950 f.Kr. och övergången 3B/4 ca. 600 f.Kr. Den tidigare av dessa tolkas dock i Skjærvika som en effekt av klimatförändringar. Runt 50 e.Kr. är det i en av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 1) också indikationer på att bjørk ökar och att området lämnats öde i en period på 150 år. I SKV1 inträffar ju en tydlig ödefas något tidigare, 300-0 f.Kr., och hur väl dessa stämmer överrens är en dateringsfråga som kan diskuteras. I en annan av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 5) syns en mycket kraftig uppgång av gress på ca. 25 cm djup daterad till 1250 f.Kr., vilket stämmer bra med den något mer beskedna med tydliga ökning av kulturpåverkan i Skjærvika vid denna tid.

Ser man på den generella utvecklingen i Troms och Vestfinnmark de sista 3000 åren så passar Skjærvika gott in (Sjögren och Arntzen, 2012). På västra Sørøya kan en ökning av mänsklig aktivitet ses i perioderna 600-100 f.Kr., 150-550 e.Kr., 1300-1550 e.Kr. och 1700-2000 e.Kr. (Sjögren, 2009b). Skjærvika avviker främst genom att ”ödefasen” runt år 0 är daterad något tidigare, 300-0 f.Kr., samt att det är stor aktivitet också i yngre järnålder. Förändringen i aktivitet daterad till 450 e.Kr. kan mycket väl var likåldring med övergången äldre till yngre järnålder 550 e.Kr. Skjærvika kan då också visa på ett kontinuitetsbrott vid övergången äldre till yngre järnålder. Aktivitet i Skjærvika under yngre järnålder kan då knytas mot säsongsmässig specialiserad tranframställning, en aktivitet som ej finns dokumeterad i pollendiagrammen på västra Sørøya.


20

Referenser

Jensen, C 2004: The vegetation history of a coastal stone-age and iron-age settlement at 70°N, Norway. Vegetation History and Archaeobotany 13, 269-284.

Jensen C, Vorren K-D, Mørkved B 2007: Annual pollen accumulation rate (PAR) at the boreal and alpine forest-line of north-western Norway, with special emphasis on Pinus sylvestris and Betula pubescens. Review of Palaeobotany and Palynology 144, 337-361. Sjögren P 2009a: Sand mass accumulation rate as a proxy for wind regimes in the SW Barents Sea during the past 3 ka. The Holocene 19, 591-598.

Sjögren P 2009b: Climate, Cod and Crops – Coastal land-use in the SW Barents Sea region during the past 2.5 ka. The Holocene 19, 703-716.

Sjögren P and Arntzen J 2012: Agricultural practices in Arctic Norway during the first millennium B.C. Vegetation History and Archaeobotan, online first.

Vorren K-D (2005) Stone Age settlements at Sørøya, sub-arctic Norway: impact on the vegetation. Vegetation History and Archaeobotany 14, 1-13.


Makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika

I samband med det arkeologiska utgrävningarna vid Skjervika/Fjellvika togs prover för

makrofossilanalys i de flesta strukturer. Proverna flotterades vid kulturhistoriskt laboratorium,

Tromsø Museum. Vid flotteringprocessen tillvaratogs enbart det material som flöt upp till

ytan, och det kan antas att en del tyngre kolpartiklar gick förlorade i processen. Av de

floterade proverna analyserades 72 st, och av dessa innehöll 23 st förkolnade fröer. Resultatet

redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Resultat från makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika.

Str

uk

turn

um

mer

Pro

vn

um

mer

Em

per

tru

m l

öv

Em

pet

eru

m f

rön

Betu

la c

atk

in

Po

ace

ae

Cyp

era

cea

e

Ch

eno

po

diu

m s

p.

Car

yp

hy

llace

ae

See

d i

nd

et

S5 13 10 1?

S5 20 1 1 2?

S5 25 1

S5 28 1

S5 30 1

S5 30 2 1

S7 162 6 2 2 6?

S11 174 1? 1 1

S12 28 1

13 8,1 1

S14 63 3

S30 17 1 2

S36 153 6 1

S45 10 1

S45 21 4

S56 32 90 10 2? 4?

S56 43 16 4 1? 1

S56 45 24 1? 1 2 2 2

S56 93 30 10 1

S59 180 1 1

S5C 1 4 1 1? 1 1?

S5C 6 22 2 2?

S1A ? 1 1? 1?

Makrofossilsammansättningen domineras av löv och frön från krøkebær (Empetrum), vilket

också är mycket vanlig i dagens vegetation där stora områden är täkta med en matta av

krøkebær. Andra vanliga makrossiler är bjørk (Betula), gress (Poaceae) och halvgress

(Cyperaceae), också de vanligt förekommande i området, även om björk idag är ovanligt i

närområdet. Förekomsten av melde (Chenopodium) och arve (Caryphyllaceae) indikerar

kulturpåverkad vegetation och är även vanligt förekommande som åkerogräs (de förekommer

dock också naturligt i området). I den arkeologiska kontexten är det framförallt struktur S56

som utmärker sig med mycket höga värden av krøkebär löv och -frön.

appEndiks 8 - Makrofossilanalyse


appEndiks 9 - Analyse av hvalbein


JS 1

582

Rap

port.

Skj

ærv

ika,

Mel

keøy

sund

et, H

amm

erfe

st, F

innm

ark.

(U

bren

te p

atte

dyrb

ein.

)M

useu

msn

rFa

m/A

rtID

nrSt

rx

yz

Kvad

rLa

g/Ko

ntek

stAr

keol

og k

omm

enta

rN

orsk

nav

nBe

insl

agBe

inde

lSi

deAn

tVe

kt, g

Kom

men

tar

Cet

acea

3921

2,06

746

7,77

31

Hva

ler

Ube

stem

bart

960

9,3

Nok

så s

tore

frag

men

ter;

stor

art

4021

2,06

746

7,77

31

Hval

erUb

este

mba

rt18

122,

9

204

S56

203

464

741

Hva

ler

Ube

stem

bart

111

9

Sum

Cet

acea

2885

1,2

Ran

gife

r tar

andu

s20

9S5

620

546

4SV

for S

56R

ein

Fem

ur e

pify

seD

ist

Dx

114

,5

Sum

Ran

gife

r tar

andu

s1

14,5

Sum

29

865,

7

?C

etac

ea32

S520

9.02

446

2,54

2H

vale

rC

osta

(?)

113

6,3

Stor

art

33S5

209.

024

462,

542

Hva

ler

Ube

stem

bart

110

Stor

art

34S5

209.

024

462,

542

Hva

ler

Ube

stem

bart

24,

5

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

117

S920

247

430

2H

vale

rU

best

emba

rt1

750,

8St

or a

rt

131

S56

205

464

Utk

ast S

V fo

r S56

Hva

ler

Cos

ta1

129

136

S56

205

463

Løsf

unn

Hva

ler

Verte

bra

171

1,1

Stor

art

Sum

Cet

acea

717

41,7

Sum

?7

1741

,7

1216

0.23

0 Ube

stem

bar 17

9S3

015

850

5SV

Lag

2Pa

ttedy

rU

best

emba

rt1

0,2

Sum

Ube

stem

bar

10,

2

Sum

121

60.2

301

0,2

1216

0.23

1 Ube

stem

bar 17

8S3

015

850

5SV

Lag

2Pa

ttedy

rU

best

emba

rt1

0,4

Sum

Ube

stem

bar

10,

4

Sum

121

60.2

311

0,4

1216

0.23

2 Ube

stem

bar 17

7S3

015

8,15

505,

0318

,31

SVLa

g 2

Patte

dyr

Ube

stem

bart

10,

1C

rani

um?,

ribb

ein?

Sum

Ube

stem

bar

10,

1

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 2

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

121

60.2

321

0,1

1217

8C

etac

ea1

S520

9,73

-21

0,1

460,

1-46

0,6

4,74

136

Hva

ler

Ube

stem

bart

114

5,2

Lys

farg

e, g

latt

på d

en e

ne

side

n. S

anns

en

stor

art

2S5

209,

73-

210,

146

0,1-

460,

64,

7413

6H

vale

rU

best

emba

rt1

39,6

Lang

t, sm

alt f

ragm

ent.

Stor

ar

t

3S5

209,

73-

210,

146

0,1-

460,

64,

7413

6Hv

aler

Ubes

tem

bart

118

,9

4S5

209,

226

469,

388

5,68

9SV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt1

720,

7Tr

olig

ribb

ein

elle

r ver

tebr

a pr

oces

s. S

tor a

rt

5S5

C20

446

890

Hva

ler

Ube

stem

bart

145

9,1

Rib

bein

elle

r ver

tebr

a pr

oces

s. S

tor a

rt

6S5

C20

346

730

5H

vale

rVe

rtebr

a sp

ina/

proc

127

0,4

Stor

art

7S5

C20

346

730

5H

vale

rU

best

emba

rt1

100,

1Tr

olig

ver

tebr

a pr

oces

s

8S5

C20

346

730

5H

vale

rU

best

emba

rt6

37,6

9S7

200

472

318

Hva

ler

Ube

stem

bart

3720

5,4

Noe

n fra

gmen

ter s

må

(flis

er)

10S5

204,

20-

210,

1046

1,80

4,88

102

Hval

erCo

sta

292

4,7

Stor

art

11S5

206

462

139

Hva

ler

Verte

bra

spin

a/pr

oc1

149,

2St

or a

rt

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 3

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

12S5

206

462

139

Hva

ler

Ube

stem

bart

24,

2

13S5

195

460

106

Hva

ler

Ube

stem

bart

166

,3

14S5

211,

0546

3,78

5,06

1H

vale

rU

best

emba

rt2

11

15S7

204

474

319

Hva

ler

Ube

stem

bart

1216

2,2

16Lø

sfun

n20

8,38

347

3.06

5.99

SVLa

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

532

6,5

Trol

ig n

okså

sto

r art

17Lø

sfun

n20

8,38

347

3.06

5.99

SVLa

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

1664

,5Sm

å fra

gmen

ter

18S5

210/

211

463

5.09

104

Hval

erUb

este

mba

rt2

609,

6M

ulig

ver

tebr

a. S

anns

sto

r ar

t

19S5

619

746

3Lø

sfun

nH

vale

rC

osta

/Ver

tebr

a pr

oc1

271,

6Sa

nns

stor

art

20S5

619

746

3Lø

sfun

nH

vale

rVe

rtebr

a ep

ifyse

1181

,5Et

t fra

gm m

/hog

gem

erke

21S5

619

746

3Lø

sfun

nH

vale

rU

best

emba

rt1

68,4

Stor

t fra

gmen

t

22S5

619

746

3Lø

sfun

nH

vale

rU

best

emba

rt6

7,8

23S9

209.

639

476.

624

6.47

NØ

1H

vale

rM

andi

bula

Sin

151

3,4

Stor

art;

bar

dehv

al

24S9

209.

639

476.

624

6.47

NØ

1H

vale

rU

best

emba

rt10

34,5

Kan

være

fra

man

dibu

laen

m

ed ID

nr 2

3

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 4

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

25S5

210,

846

2,3

SØ13

6H

vale

rU

best

emba

rt5

323,

3Et

t sto

rt fra

gmen

t og

4 m

indr

e

26S5

211,

0546

3,8

5,06

NV

1H

vale

rC

osta

119

6,6

Stor

art

27S5

211,

0546

3,8

5,06

NV

1H

vale

rU

best

emba

rt2

4,7

Kan

være

fra

ribbe

inet

i po

st 2

6

28S5

211,

0546

3,8

5,06

NV

1H

vale

rU

best

emba

rt2

24,9

29S5

620

546

4Ko

ntek

st ?

Hva

ler

Ube

stem

bart

152

,3La

ngst

rakt

frag

men

t

30S5

210

463

70H

vale

rU

best

emba

rt2

38,8

Sann

s st

or a

rt

31S5

210

463

70Hv

aler

Ubes

tem

bart

13,

6

35S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

1115

2,7

Noe

svid

d

36S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

2729

6,2

37S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

425

,2

38S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

7355

8,7

Svar

tbre

nt (k

rafti

g sv

idd)

41S5

620

646

3SV

kan

t av

S56

Hva

ler

Ube

stem

bart

130

,9D

elt i

2 d

eler

42S5

205

460

85H

vale

rU

best

emba

rt1

57,5

IDnr

42+

43 s

anns

sto

r fra

et

t bei

n+no

en m

eget

sm

å fra

gm

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 5

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

43S5

205

460

85H

vale

rU

best

emba

rt1

15,3

IDnr

42+

43 s

anns

sto

r art

fra e

tt be

in

44S5

919

8,5

472

345

Hva

ler

Ube

stem

bart

120

0,1

Stor

art

45S5

919

8,5

472

345

Hva

ler

Ube

stem

bart

510

4,9

I alle

fall

ett f

ragm

ent f

ra

stor

art

46S5

920

547

530

2H

vale

rU

best

emba

rt22

114,

2M

er o

g m

indr

e sv

idd

47S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

434

,5Sv

idd

48S7

204

474

319

Hva

ler

Cos

ta3

205,

9Sa

nns

ett b

ein.

Sto

r art

49S7

204

474

319

Hval

erUb

este

mba

rt6

35,3

50S5

204

462/

463

70H

vale

rU

best

emba

rt12

54,7

51S9

209,

324

477,

729

6,61

6N

V1

Hva

ler

Verte

bra

422

0,5

Sann

synl

ivis

sto

r art;

3 a

v fra

gm m

ed k

utte

mer

ker.

Sann

s fra

ett

bein

52S9

209,

324

477,

729

6,61

6N

V1

Hva

ler

Ube

stem

bart

611

,6

53S1

319

8.35

049

2.96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt79

524,

6Tr

olig

sto

r art

54S1

191

459

Løsf

unn

Torv

lag

oppr

ens

Hva

ler

Ube

stem

bart

117

,2

55S4

219

947

71

Hva

ler

Ube

stem

bart

3437

6,7

Trol

ig e

tt be

in. S

tor a

rt

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 6

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

5655

C20

456

890

Hva

ler

Cos

ta (?

)2

268,

2Sa

nns

stor

art

5755

C20

456

890

Hva

ler

Ube

stem

bart

111

,4H

ører

san

n sa

mm

en m

ed

et a

v be

ina

i ID

nr 5

6

5855

C20

456

890

Hva

ler

Ube

stem

bart

121

4

59S1

319

8,35

049

2,96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt3

436,

3St

ore

fragm

60S1

319

8,35

049

2,96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt13

122,

9

61S1

319

8,35

049

2,96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt1

692,

9St

or a

rt

62S5

919

846

934

4Hv

aler

Ubes

tem

bart

161

,7No

en m

indr

e fra

gmer

br

ukke

t av

63S5

620

546

3SV

Hva

ler

Verte

bra

spin

a,pr

oc1

180,

9

64S5

620

546

3SV

Hva

ler

Ube

stem

bart

17

65S5

620

5,2

416,

94,

96N

V10

2H

vale

rU

best

emba

rt1

95,9

Et li

te fr

agm

er s

palte

t av

66S1

019

3,65

478,

566,

35N

Ø56

0H

vale

rU

best

emba

rt8

161,

8+

noen

flis

er. T

rolig

ett

bein

67S9

208,

851

477,

093

6.54

6SØ

1H

vale

rU

best

emba

rt8

98,6

+ no

en fl

iser

. Tro

lig e

tt be

in

68S9

205

475

6,30

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

314

,4Sv

idd

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 7

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

69S5

195

460

106

Hva

ler

Ube

stem

bart

111

4,1

70S1

320

249

1La

g 1,

sja

kt 2

Hva

ler

Ube

stem

bart

1123

8,4

Mel

lom

stor

-stø

rre a

rt. 2

st

ore

9 m

indr

e fra

gm.

Sann

s et

t bei

n.

71S5

919

746

834

5H

vale

rU

best

emba

rtm

/epi

fyse

133

5,9

72S5

919

746

834

5H

vale

rU

best

emba

rt7

90,7

1 st

ort o

g 6

min

dre

fragm

ent;

ett b

ein

73S1

319

8.35

049

2.96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt1

40,5

Mul

ig c

rani

um. T

ett s

trukt

ur

74S1

319

8.35

049

2.96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt1

36,7

Tett

stru

ktur

75S1

319

8.35

049

2.96

07,

602

NVLa

g 1

Hval

erUb

este

mba

rt1

45,2

m/k

utte

mer

ker

(san

nsyn

ligvis

)

76S1

319

8.35

049

2.96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt5

367,

44

av fr

agm

er s

tore

77Lø

sfun

n21

4,68

047

6,40

26.

63SØ

1H

vale

rU

best

emba

rt2

795,

9St

or a

rt

78Lø

sfun

n21

4,68

047

6,40

26.

63SØ

1H

vale

rU

best

emba

rt8

67St

or a

rt. 6

sm

å fra

gm

79Lø

sfun

n21

2,77

846

8,35

85.

670

SØLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

112

6,7

80Lø

sfun

n21

2,77

846

8,35

85.

670

SØLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

(?)

249

4,1

Stor

e fra

gm

81Lø

sfun

n21

2,77

846

8,35

85.

670

SØLa

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

473

,2

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 8

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

82S5

C20

2,83

465,

43SØ

Sjak

t 1H

vale

rU

best

emba

rt1

428,

9D

elt i

3 d

eler

. Mul

ig s

capu

la

83S5

620

846

6N

V ka

nt a

v S5

6H

vale

rU

best

emba

rt1

108,

7Tr

olig

ribb

ein

84S5

208,

702

461,

214

4,92

31

Hva

ler

Ube

stem

bart

111

23,9

Stor

art.

Ikke

ribb

ein,

virv

el

elle

r sku

lder

blad

85S5

208,

702

461,

214

4,92

31

Hva

ler

Ube

stem

bart

111

5,6

Mul

ig v

irvel

86S5

208,

702

461,

214

4,92

31

Hva

ler

Ube

stem

bart

397

,6

87S4

209,

128

479,

480

8,63

SV1

Hva

ler

Verte

bra

174

7,2

88S7

200

472

318

Hval

erCo

sta

344

8,8

1 fra

gm d

elt i

2 d

eler

. Kan

væ

re e

tt be

in

89S5

919

9,9

471,

5N

Ø34

4H

vale

rVe

rtebr

aC

orpu

s1

520,

9St

or a

rt (?

). La

ngt b

ak p

å vir

vels

øyle

n

90S5

206

464,

255,

07SV

118

Hva

ler

Ube

stem

bart

238

,2Et

frag

m d

elt i

2. K

an v

ære

et

t bei

n

91S5

120

346

3,6

NV

53H

vale

rC

osta

515

75St

or a

rt. S

anns

ett

fragm

92S5

120

346

3,6

NV

53H

vale

rU

best

emba

rt7

58,5

93Lø

sfun

n20

9,50

046

6,87

55,

5653

SØLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

Thor

acic

ae1

1439

,1St

or a

rt

94S5

209,

572

462,

353

5,03

5La

g 1

Hva

ler

Verte

bra

132

2,8

Del

t i 2

del

er

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 9

of 2

2


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

95S5

203,

1646

4,60

53H

vale

rU

best

emba

rt1

471,

5Tr

olig

ribb

ein

96S5

C20

3,40

463,

40SV

Hva

ler

Cos

ta1

394,

3

97S5

195

460

106

Hva

ler

Ube

stem

bart

110

83,2

Del

t i 2

del

er. S

tor a

rt

98S9

209,

851

477,

093

6,54

6La

g 1

Hva

ler

Cos

ta1

980,

2St

or a

rt

99S5

C20

446

0,8

NØ

83H

vale

rU

best

emba

rt1

725,

5M

ulig

sca

pula

100

S5C

204

460,

8N

Ø83

Hva

ler

Ube

stem

bart

221

,8

101

S521

0-21

1,2

463,

1-46

3,9

5,06

109

Hval

erUb

este

mba

rt15

226,

4

102

S521

0-21

1,2

463,

1-46

3,9

5,06

109

Hva

ler

Cos

ta1

420,

7m

/hog

gesp

or

103

S56

204

463-

464

741

V fo

r S56

. utk

ast f

ra

helle

grop

enH

vale

rC

osta

170

5,4

Høy

st s

anns

ribb

ein.

Sto

r art

104

Løsf

unn

211,

1048

5,97

87,

955

1H

vale

rU

best

emba

rt1

981

Stor

art

105

Løsf

unn

211,

1048

5,97

87,

955

1H

vale

rU

best

emba

rt6

48,5

106

S13

198,

5049

2,96

07,

602

NV

Lag

1H

vale

rU

best

emba

rt3

639,

9Sa

nns

stor

art

107

Løsf

unn

209,

662

468,

290

5,56

8N

VLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

180

8,5

Del

t i 4

del

er. S

tor a

rt

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

0 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

108

Løsf

unn

209,

662

468,

290

5,56

8N

VLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

(?)

111

7,6

Del

t i 2

del

er. S

tor a

rt

109

S56

204

464

SØ74

1H

vale

rU

best

emba

rt1

18,8

110

S56

204

464

741

Hva

ler

Verte

bra

proc

180

,9D

elt i

2 d

eler

. Sto

r art

(?)

111

S56

204

464

741

Hva

ler

Ube

stem

bart

113

112

S521

0,6-

210,

8546

1,9-

462,

313

6H

vale

rU

best

emba

rt1

196,

6St

or a

rt

113

S520

9,5-

209,

646

0,5-

460,

774,

7413

6H

vale

rU

best

emba

rt1

169,

6

114

S56

203

464

SV74

5Hv

aler

Ubes

tem

bart

120

,3

115

S521

0,6-

210,

546

1,9-

462,

313

6H

vale

rVe

rtebr

a1

434,

9St

or a

rt

116

S56

207

465

735

Hva

ler

Ube

stem

bart

129

7,8

118

S720

247

131

8H

vale

rVe

rtebr

a1

360,

2D

elt i

3 d

eler

. m

/skj

ære

mer

ke. S

tor a

rt

119

S521

0-21

146

310

4H

vale

rVe

rtebr

a1

256,

9D

elt i

2 d

eler

.

120

S521

0-21

146

310

4H

vale

rU

best

emba

rt4

20,4

121

S56

202

463

Løsf

unn

Hva

ler

Ube

stem

bart

142

4,6

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

1 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

122

S5C

203,

447

0,4

Sjak

t 1H

vale

rU

best

emba

rt1

36,2

m/h

ogge

mer

ker

123

S920

547

3 (?

)6,

3030

2H

vale

rU

best

emba

rt54

630,

4M

er o

g m

indr

e sv

idde

124

S56

204

464

741

Hva

ler

Cos

taFr

emre

del

122

2St

or a

rt

125

S56

204

464

741

Hva

ler

Ube

stem

bart

310

,8

126

S56

204

464

741

Hva

ler

Ube

stem

bart

112

0,7

Stor

art

127

S56

201

463

Løsf

unn

Hva

ler

Ube

stem

bart

163

7,7

128

Løsf

unn

213,

7747

5,98

6,53

2La

g 1

Hval

erVe

rtebr

a1

368,

8De

lt i 3

del

er. S

tor a

rt

129

Løsf

unn

213,

7747

5,98

6,53

2La

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

125

1Ka

n væ

re e

n de

l av

virve

len

i ID

nr 1

28

130

S521

1,04

9840

3,77

85,

01N

V1

Hva

ler

Ube

stem

bart

418

4,8

132

S520

545

585

Hva

ler

Cos

taFr

emre

del

112

4,8

133

S720

347

331

7H

vale

rVe

rtebr

a1

531,

6St

or a

rt

134

S521

0,8

462,

313

6H

vale

rVe

rtebr

aC

orpu

s1

559,

5St

or a

rt

135

S520

9,65

-20

9,80

461,

2-46

1,80

4,90

136

Hva

ler

Verte

bra

Cor

pus

148

7,6

Stor

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

2 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

137

S920

547

56,

3030

2H

vale

rC

rani

um1

752,

9St

or a

rt

138

S51

211.

974

482,

351

7,28

0SØ

1H

vale

rVe

rtebr

a1

1022

,8St

or a

rt

139

S13

198,

350

492,

960

7,60

2N

VLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

143

5,3

Høy

st s

anns

virv

el

140

S13

198,

350

492,

960

7,60

2N

VLa

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

134

2,8

+ 2

små

fragm

fra

sam

me

bein

141

S521

1,04

946

3,77

85,

067

NV

1H

vale

rC

osta

112

05,4

+ 1

lite

fragm

. Ett

bein

tatt

ut ti

l uts

tillin

g

142

S720

547

4SØ

319

Hva

ler

Cos

ta2

407,

1

143

S520

3,80

464,

20SØ

53Hv

aler

Cost

a1

808

144

S521

0-21

146

310

4H

vale

rC

osta

173

9,6

145

S520

447

431

9H

vale

rC

osta

176

1,9

150

S521

1,04

946

3,77

85,

067

NV

1H

vale

rC

osta

114

15Sa

nns

stor

art

151

S521

1,04

946

3,77

85,

067

1H

vale

rC

osta

219

2,6

Stor

art.

Kan

væ

re e

tt be

in

152

S521

0-21

1,2

463,

1-46

3,9

5,06

109

Hva

ler

Cos

ta1

965

Del

t i 3

del

er

153

Løsf

unn

208,

383

473,

061

5,98

7SV

Lag

1H

vale

rH

umer

us (?

)1

1432

,5

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

3 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

154

S920

8,38

347

430

2H

vale

rSc

apul

a (?

)1

1545

155

S5C

203,

246

5,93

NV

Sjak

t 1H

vale

rSc

apul

a1

456,

1

156

S13

198,

350

492,

960

7,60

2N

VLa

g 1

Bear

beid

etH

vale

rU

best

emba

rt1

461,

4m

/skj

ære

mer

ker.

Bear

beid

et ?

158

S520

9,55

-21

0,1

460,

10-

460,

604,

7413

6H

vale

rC

rani

umN

asal

e (?

)1

170,

5

160

S56

196

464

Hva

ler

Ube

stem

bart

122

35

161

S56

205

464

741

Utk

ast.

V ka

n av

S56

Hva

ler

Verte

bra

Thor

acic

ae

(ca.

nr 9

)1

1378

,6G

rønl

ands

hval

elle

r no

rdka

per;

trolig

nor

dkap

er

162

S520

7-20

7.36

460,

40-

460,

6050

9,48

114

8Hv

aler

Ubes

tem

bart

150

50

163

S13

198,

350

492,

960

7,60

2N

VLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

132

33

164

205

464

S56-

områ

det

Hva

ler

Verte

bra

113

03

165

S59

264,

468

476,

624

NØ

1H

vale

rVe

rtebr

a (?

)1

1010

,4

167

S56

197

463

Hva

ler

Verte

bra

169

5,1

168

S13

198,

350

492,

960

7,60

2N

VLa

g 1

Hva

ler

Cra

nium

(?)

160

15

169

Løsf

unn

215

510

Funn

et v

ed te

ltet

Hva

ler

Cos

ta1

2808

,9

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

4 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

170

S56

205

462-

463

Kont

?U

tkas

t. SV

for S

56H

vale

rVe

rtebr

a1

1955

172

Løsf

unn

209,

500

466,

875

5,56

5La

g 1

Hva

ler

Verte

bra

118

28

174

S56

208

466

NØ

kan

t av

S56

Hva

ler

Verte

bra

132

43

175

S56

197

463

Løsf

unn

Hva

ler

Verte

bra

121

62Ba

rdeh

val

176

S920

547

56,

3030

2H

vale

rVe

rtebr

a1

5020

Noe

n bi

ter h

ar lø

snet

183

S521

4,06

347

4,08

76,

054

1H

vale

rU

best

emba

rt2

47,4

Ett f

ragm

i 2

dele

r; de

tte

fragm

er m

oseg

rodd

185

S520

646

113

3Hv

aler

Cost

a (?

)1

104,

5

186

S520

646

113

3H

vale

rU

best

emba

rt3

3,4

Små

fragm

. San

ns h

val

196

209,

688

462,

159

4,95

11

Hva

ler

Ube

stem

bart

149

,9

198

S521

246

010

2H

vale

rU

best

emba

rt3

5,6

+ no

en fl

iser

202

S720

447

431

9H

vale

rU

best

emba

rt4

27,2

210

S56

203,

247

01

Hva

ler

Ube

stem

bart

125

,5

211

S56

203,

247

01

Hva

ler

Ube

stem

bart

1514

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

5 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

212

S520

446

2/46

314

9H

vale

rVe

rtebr

a1

918,

9

214

S720

347

331

7Be

arbe

idet

Hva

ler

Ube

stem

bart

17,

8

Sum

Cet

acea

736

8753

0

Bala

enid

ae15

7S5

207-

207,

3646

0,4-

460,

650

9,48

114

8R

etth

valfa

mVe

rtebr

aTh

orac

icae

111

04,4

159

S921

2,67

476,

207

6,53

81

Ret

thva

lfam

Atla

s1

6760

3 vi

rvle

r sam

men

voks

t. H

unkj

ønn

av g

rønl

ands

hval

el

ler s

om n

ordk

aper

166

S521

0-21

1,2

463,

1-46

3,9

5,06

109

Retth

valfa

mAt

las

132

33Hu

nkjø

nn a

v gr

ønla

ndsh

val

elle

r nor

dkap

er. M

indr

e in

divid

enn

virv

elen

mer

ket

IDnr

172

173

S521

1,04

9846

3,77

85,

0673

NV

1R

etth

valfa

mVe

rtebr

aC

auda

les

133

85m

/skj

ære

mer

ker.

Grø

nlan

dshv

al e

ller

nord

kape

r

Sum

Bal

aeni

dae

414

482

Ube

stem

bar 18

7S5

206

461

133

Patte

dyr

Ube

stem

bart

112

,1Be

arbe

idet

?

191

S520

946

214

9Pa

ttedy

rU

best

emba

rt2

2,4

Høy

st s

ann

hval

Sum

Ube

stem

bar

314

,5

Sum

121

7874

310

2027

1217

8.00

5 Cet

acea

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

6 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

200

S720

347

331

7H

vale

rU

best

emba

rt3

55,6

Mul

igen

s fra

ett

bein

201

S720

347

331

7H

vale

rU

best

emba

rt8

29,1

Mul

igen

s fra

ett

bein

Sum

Cet

acea

1184

,7

Sum

121

78.0

0511

84,7

1217

8.00

6 Cet

acea

205

S720

346

3U

tkas

t. SV

for S

56H

vale

rU

best

emba

rt1

59,9

Kan

være

del

av

en v

irvel

206

S720

346

3U

tkas

t. SV

for S

56H

vale

rU

best

emba

rt15

45,9

Kan

være

bite

r av

bein

et i

IDnr

205

Sum

Cet

acea

1610

5,8

Sum

121

78.0

0616

105,

8

1217

8.02

8 Ube

stem

bar 20

8S9

201

478

302

Patte

dyr

Ube

stem

bart

11,

9Ik

ke h

val

Sum

Ube

stem

bar

11,

9

Sum

121

78.0

281

1,9

1217

8.02

9 Cet

acea

(?) 20

3S9

201

477

302

Hva

ler

Ube

stem

bart

14,

2

Sum

Cet

acea

(?)

14,

2

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

7 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

121

78.0

291

4,2

1217

8.03

0 Ube

stem

bar 20

720

147

630

2Pa

ttedy

rU

best

emba

rt1

9,3

Noe

n sm

å bi

ter h

ar fa

lt av

. H

val?

Sum

Ube

stem

bar

19,

3

Sum

121

78.0

301

9,3

1217

8.03

1 Ube

stem

bar 19

9S9

202

475

302

Patte

dyr

Ube

stem

bart

11,

2H

val?

Sum

Ube

stem

bar

11,

2

Sum

121

78.0

311

1,2

1217

8.04

1 Ube

stem

bar 19

4S1

319

8,42

648

8,53

7,19

8La

g 1

Patte

dyr

Ube

stem

bart

13,

7

Sum

Ube

stem

bar

13,

7

Sum

121

78.0

411

3,7

1217

8.04

2 Cet

acea

189

S13

196

488

NØ

500?

Hva

ler

Ube

stem

bart

731

,3Sa

nns

ett b

ein

Sum

Cet

acea

731

,3

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

8 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

121

78.0

427

31,3

1217

8.04

3 Cet

acea

171

S10

196,

487

480,

518

6,67

9N

VLa

g 1

Hva

ler

Verte

bra

116

66

197

S10

196,

487

480,

518

6,67

9La

g 1

Hva

ler

Ube

stem

bart

513

,2M

ulig

ens

fra e

tt be

in

Sum

Cet

acea

616

79,2

Sum

121

78.0

436

1679

,2

1217

8.04

4 Cet

acea

195

S11

203

485

1H

vale

rU

best

emba

rt1

173,

4

Sum

Cet

acea

117

3,4

Sum

121

78.0

441

173,

4

1217

8.04

5 Cet

acea

213

S520

845

810

2Hv

aler

Ubes

tem

bart

118

,3

Sum

Cet

acea

118

,3

Sum

121

78.0

451

18,3

1217

8.04

7 Cet

acea

193

S521

146

010

2Hv

aler

Ubes

tem

bart

121

,3

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 1

9 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

Cet

acea

121

,3

Sum

121

78.0

471

21,3

1217

8.04

8 Ube

stem

bar 18

4S5

206,

246

4,45

4,99

118

Patte

dyr

Verte

bra

epify

se1

3,7

Sum

Ube

stem

bar

13,

7

Sum

121

78.0

481

3,7

1217

8.05

0 Ube

stem

bar 18

0S5

206

462

133

Patte

dyr

Ube

stem

bart

10,

1

Sum

Ube

stem

bar

10,

1

Sum

121

78.0

501

0,1

1217

8.05

1 Cet

acea

192

S520

946

213

6H

vale

rU

best

emba

rt1

7,3

Sum

Cet

acea

17,

3

Sum

121

78.0

511

7,3

1217

8.05

2 Ube

stem

bar 18

8S5

205

460

138

Patte

dyr

Ube

stem

bart

10,

2

Sum

Ube

stem

bar

10,

2

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 2

0 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

121

78.0

521

0,2

1217

8.05

3 Ube

stem

bar 18

1S5

205

460

138

Bear

beid

et?

Patte

dyr

Verte

bra

epify

seDi

st1

1,7

Str s

om re

in. B

earb

eide

t?

182

S520

546

013

8Pa

ttedy

rU

best

emba

rt1

11,5

Trol

ig h

val

Sum

Ube

stem

bar

213

,2

Sum

121

78.0

532

13,2

1217

8.05

5 Cet

acea

190

S520

8,98

046

8,08

75,

620

1H

vale

rU

best

emba

rt1

182,

3

Sum

Cet

acea

118

2,3

Sum

121

78.0

551

182,

3

1217

8.15

1 Cet

acea

146

S5C

203-

205

465-

468

83H

vale

rC

osta

188

1,3

Del

t i 3

frag

m

147

S5C

203-

205

465-

468

83H

vale

rU

best

emba

rt9

367,

2Ti

lhør

er s

anns

ribb

eine

t i

IDnr

146

148

S5C

203-

205

465-

468

83H

vale

rU

best

emba

rt17

528,

2

149

S5C

203-

205

465-

468

83H

vale

rU

best

emba

rt1

503,

2

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 2

1 of

22


Mus

eum

snr

Fam

/Art

IDnr

Str

xy

zKv

adr

Lag/

Kont

ekst

Arke

olog

kom

men

tar

Nor

sk n

avn

Bein

slag

Bein

del

Side

Ant

Vekt

, gKo

mm

enta

r

Sum

Cet

acea

2822

79,9

Sum

121

78.1

5128

2279

,9

865

1092

55,8

Tota

l sum

24. a

ugus

t 201

2Pa

ge 2

2 of

22

TROMSØ MUSEUMS RAPPORTSERIE Nr. 43 2013 ISBN 978-82-7142-062-8 ISSN 1891 - 1943

SKJÆ

RVIK

A O

G FJELLV

IKA

, Ham

merfest kom

mune. Rapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010 Siv H

enriksen og Christian Roll Valen

TROMURA

SEKSJON FOR KULTURVITENSKAP Siv Henriksen og Christian Roll Valen

SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNERapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010

TROMSØ MUSEUM UNIVERSITETSMUSEETSEKSJON FOR KULTURVITENSKAP

TROMSø MUSEUM - UNIVERSITETETSMUSEET9037 Tromsø • [email protected] • www.uit.no/tmuSentralbord: 77 64 50 00 • Faks: 77 64 55 20

tromura del3

Documents