välkommen till ”rus” kick-off regional utvecklingsstrategi 2014-2020
Post on 02-Jan-2016
25 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Välkommen till ”RUS” Kick-Off
Regional utvecklingsstrategi 2014-2020
Information om processen, arbetsgrupperna och viktiga dokument kommer att finnas samlade på www.rus2014.se
Program10:00 Inledning - Anna Petersson
Introduktion till dagen – Göran Hallin, Kontigo 10:10 Den regionala utvecklingsstrategin – Thomas Westerberg 10:20 Förväntningar på arbetsgrupperna – Niklas Gandal 10:30 Behovet av att mäta resultat – Daniel Levisson 10:40 Regionens nuläge – Anna Norin 11:05 Viktigt i gruppernas arbete – Europa 2020 och Västerbottens läns utvecklingsstrategi
Flernivåstyre: Peter Hedman, Jenny MozgovoySmart tillväxt: Anders AlmbergHållbar tillväxt: Malin Lagerwall - TyrénsInkluderande tillväxt: Ewa-Kristina Sandgren - Genusakuten
12:00 Lunch 13:00 Arbete i grupperna 14.30 Återsamling 15:00 Fika
Den regionala utvecklingsstrategin i ett nationellt och EUropeiskt sammanhang
Thomas Westerberg
Förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete7 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera
läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen.
Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser.
8 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länen.
9 § I det regionala utvecklingsprogrammet ska mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet anges. Programmet ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering.
10 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer.
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRUKTURFONDER
ÖSTERSJÖSTRATEGIN
HORIZON 2020
EUROPA 2020 NATIONELL STRATEGI FÖR REGIONAL TILLVÄXT
Sveriges nationella innovationsstrategi
HANDLINGSPLAN FÖR
JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT
RUS
LST
RegionförbundKommun A
Universitet
VLL
Kommun B
Kommun C
Regionala myndigheter
Nationella myndigheter
Näringsliv
Civila samhället
STRATEGI FÖR REGIONAL UTVECKLING
Förväntningar på arbetsgrupperna
Niklas Gandal
Varför arbetsgrupper?
– För att konkretisera– För att nå ut bredare– För att skapa ett gemensamt ägande
Förslag till prioriteringar och insatser
Kunskap från andra
arbetsgrupper
Kunskap från aktörer utanför
arbetsgrupperna
Gruppmedlemmarnas kunskap
Vad förväntas av arbetsgrupperna?
1) Identifiera och involvera intressenterna2) Förhålla sig till integrerade teman och de andra gruppernas
arbete3) Sammanställa förslag till mål, prioriteringar och insatser
- Levereras senast den 15 februari 2013
Integrerade teman i processen
1: Jämställdhetsintegrering2: Flernivåstyre3: Smart specialisering4: Den demografiska utvecklingen5: Fysisk planering6: Mångfald
Vad förväntas av arbetsgruppsmedlemmen?
1: Bidra med kunskap och perspektiv2: Föra in kunskap från det egna nätverket3: Föra ut arbetsgruppens diskussioner och slutsatser på
hemmaplan
- Fokusera på det regionala mervärdet!
Att mäta utveckling
Daniel Levisson
Om att mäta utveckling• Genom att tydliggöra Målen problematiseras Prioriteringar
och Insatser
• Ett sätt att förtydliga vad som verkligen är viktigt
• Tvingas till konkretisering– En RUS där strategierna genomförs och följs upp
Att arbeta med SMARTa mål• S Specifika eller precisa – målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi
förstår vad som avses
• M Mätbara – målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överrens om huruvida de är uppnådda eller inte
• A Accepterade eller förankrade – målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse
• R Relevanta – målen bör vara relevanta i förhållande till motivet för insatsen
• T Tidssatta – det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda
Mål – Prioritering - Insats
Lönesumman i Västerbottens län skall
öka med 5 procent
2000 nya jobb (netto) skapas i regionen
1000 personer genomgår kompetensutveckling
4000 personer deltar i nystartsaktiviteter
Förädlingsvärdet i länets företag ökar med 10
procent
300 företag medverkar i affärsutvecklingsinsatser
Mål
Aktivitet / Insats
Resultat / Prioritering
Regionens nuläge
Tillgänglig på www.rus2014.se
Europa har haft sämre tillväxt
Smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa ●sysselsättning ● forskning ●utbildning ● fattigdomsminskning ● klimat ● energi
USD, 2000 års priser
Källa: World Bank
Utmaningar
●demografi ● urbanisering ●tillväxt ● klimat
Demografisk utmaning i mindre kommuner…
Utmaningar
Andelen som ska försörja hela
befolkningen minskar
Stora pensionsavgångar och små ungdomskullar innebär brist på arbetskraft
Brist på kvinnor i barnafödande ålder
Källa: Konjunkturläge Västerbotten, våren 2012
…och i större kommuner
Utmaningar
Andelen som ska försörja hela
befolkningen minskar
Stora ungdomskullar kommer samtidigt ut på arbets- och bostadsmarknaden
Utflöde av unga människor efter avslutade studier
Ökande urbanisering
Hög befolkningskoncentration i norra Sveriges FA-regioner
Befolkningskoncentrationen har ökat i alla FA-regioner mellan 2000 och 2010
(utom Jokkmokk)
Utmaningar
Samtidigt ökar inflyttningen till städer:Umeå +10,5%Stockholm +12,7%Peking +44%
Mellan 2000 och 2010
Källa: Regional tillväxt, Tillväxtanalys
Europa, en liten kontinent som förväntas minska
Utmaningar
Källa: Förenta Nationerna, 2006
Förutsättningar för tillväxt i Västerbotten
Utmaningar
Tillväxt +90% sedan 1993
Real tillväxt +34% sedan 1993
SEK, miljarder
BRP i länet relativt andra delar av Sverige
Utmaningar
Sektorns andel av bruttoregionprodukten 2009 i länet relativt samma andel i andra delar av Sverige. Värde >100 innebär att sektorn är större i Västerbotten, värde<100 att sektorn är mindre i Västerbotten.
Västerbotten relativt:Sektor:
Riket Småland-Blekinge
Värmland-Dalarna
Norrbotten Jämtland Väster-norrland
Varuproduktion (SNI A01-F43) 129 99 104 104 98 103
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 70 85 96 107 96 91
Offentliga myndigheter 141 135 100 89 109 110
Relativt låg privat tjänsteproduktionRelativt hög varuproduktion och offentlig verksamhet
Mindre privat tjänstesektor i Västerbotten än de flesta jämförda regionerna
Globala miljöproblem utmaning för tillväxt
Utmaningar
När målen är minskade växthusgasutsläpp, ökande befolkning
och positiv ekonomisk tillväxt
krävs minskad användning av icke-förnybara energikällor och minskad energiintensitet
Växthusgasutsläpp Energi-intensitet
Kolutsläppper
energienhet
BRPper
invånare
Befolknings-storlek
Svenska målen för EU2020
Målen
●sysselsättning ●utbildning ● utanförskap ● forskning ● klimat ● energi
EU 2020 sysselsättning
Andelen sysselsatta ska öka till väl över 80% till år 2020
Lägre andel sysselsatta bland kvinnor och betydligt
lägre bland utrikesfödda
EU2020 utbildning
Andelen som går ut gymnasiet ska öka till över 90% till år 2020*
EU2020 utbildning
Andelen 30-34 år som har en eftergymnasial utbildning ska vara minst 40-45% år 2020*
Kvinnor MänVästernorrland 49% 33%Jämtland 51% 32%Västerbotten 59% 42%Norrbotten 51% 33%
EU2020 utanförskap
Andel 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande),långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020
Andel 20-64 år som varken förvärvsarbetar eller studerar
Det saknas data för långtidsarbetslösa och
långtidssjukrivna
Underskattar omfattningen
EU2020 FoU
Andel av BRP som går till FoU ska vara minst 4%
Västerbotten lägre än storstadsregionerna
men högre än övriga
EU2020 klimat
Växthusgasutsläpp ska minska med 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer
Största källan till utsläpp har ökat
Användning av fluorerande gaser
Största minskningen inom energiförsörjning
Västerbotten -6%Riket -9%
Ton/år
EU2020 energi
Energiintensiteten* ska minska med 20 procent från 2008 (MWh/miljoner SEK)
Förändringen sedan 1995 ska upprepas
Något högre energiintensitet än riket
EU2020 energi
Skift mot ökad andel fjärrvärme
Andelen förnybar energi ska vara minst 50% av totala energianvändningen
Andel förnybart:1990 ca 63%2009 ca 66%
Total energiproduktion i Europa
Regionala utvecklingsstrategin/regionala tillväxtprogrammet (RTP)
Instrument
●regionala mål ●tillväxtarbete
Regionala mål/tillväxtarbete
EU2020
Nationella strategier
RUS/RTP
EU-finansiering
Nationella anslag
Regional/lokal medfinansiering
Projekt som en del av det regionala tillväxtarbetet
Beviljade medel mot olika prioriteringar
Regionala mål/tillväxtarbete
Projekt som genomförts helt eller delvis i Västerbotten har totalt beviljats 6,3 miljarder 2007-
Många gränsöverskridande
projekt
Mest medel till innovativa miljöer
SEK, miljoner
Vad blir prioriteringarna i Västerbotten fram till 2020?
Flernivåstyre
Peter Hedman
• Vi ska utveckla flernivåstyre i RUS!
• Vi får bättre effekt av våra ”utvecklingsverktyg” om vi arbetar fokuserat och samordnat utifrån våra lokala och regionala förutsättningar!
FlernivåstyreVad ska vi göra och varför?
Vad är flernivåstyre?
• EU har under de senaste 10-20 åren arbetat för att utveckla flernivåstyre (multi level governance) för att involvera de olika nivåerna.
• Flernivåstyre är en statsvetenskaplig teori som härrör från studier av EU:s politiska processer, i synnerhet arbetet med EU:s strukturfonder.
• Styrform som omfattar dels aktörer på olika nivåer: lokal, regional, nationell och EU, dels offentliga, privata och ideella aktörer.
• Vi vill utveckla flernivåstyre ”i praktiken“!
Hur utvecklar vi flernivåstyre?• Kommissionsuppdrag att utveckla metoder för
implementering av flernivåstyre i Östersjöstrategin• Pilotlän – utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala
tillväxtpolitiken• Flera projekt som genomförs av olika aktörer• Flernivåstyre i RUS-arbetet
a) alla grupper ska ”tänka” flernivåstyreb) alla grupper ska vara flernivåbaseradec) kompetensutveckling för gruppledare och seminariedag för alla grupper under våren
• Vi tillhandahåller processtöd!
Hur ”tänka” flernivåstyre?• Stärkt dialog med fler aktörer i flernivåsystemet
- Vilka insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå påverkar vår regionala utveckling och hur de kan samordnas och förstärkas? - Vilka myndigheter och aktörer på olika nivåer ska delta i den utvecklade dialogen?
• Från samverkan till samhandling i flernivåsystemet- Hur utvecklar vi gemensam kunskap, analys, målbild, uppföljning och lärande hos berörda aktörer?- Hur samordnar vi planeringen och genomförandet?
• Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet- Hur stärker vi förutsättningarna för det regionala och lokala ledarskapet?
Smart tillväxt
Anders Almberg
47
1. Höja sysselsättningsgraden från 69% till minst 75%2. Investera 3% av BNP i FoU3. 20/20/20 målet skall uppnås4. Minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid från 15% till 10%, öka andelen
30-34 år med högre utbildning från 31% till minst 40%5. Minska andelen EU-medborgare som lever under fattigdomsmålet med 25%
Överordnade mål
Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla
Innovation”Innovationsunionen”
Utbildning”Unga på väg”
Ett digitalt samhälle”En digital agenda för
Europa”
Klimat, energi och miljö”Ett resurseffektivt Europa”
Konkurrenskraft”Industripolitik för en
globaliserad tid”
Sysselsättning och kompetens
”En agenda för ny kompetens och nya
arbetstillfällen”
Fattigdomsbekämpning”Europeisk plattform mot
fattigdom”
Smart tillväxt
• Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt.
• Slutsats: Vi måste framförallt agera på tre områden1) Innovation2) Utbildning och livslång lärande3) Det digitala samhället
RUS
InnovationsstrategiDigital agenda för Västerbottens län
Tre sammankopplade processer
Innovationsunionen
• Ett av sju flaggskeppsinitiativ, med ambitionen att öka Europas konkurrenskraft genom ett strategiskt tillvägagångssätt för innovation och forskning, innehållande fokus på;
• tillväxt och jobbskapande• fortsatt hög europeisk levnadsstandard• att lösa våra stora samhällsutmaningar.
För att uppnå Innovationsunionen:• fortsatta och ökande investeringar i utbildning, forskning och IT• bättre länkning av innovationssystem i MS och EU• utbildningssystemet behöver moderniseras mot excellens i världsklass• fri rörlighet för forskare och innovatörer behöver realiseras inom EU
• Uppföljning genom att mäta investeringar i FoI som procent av BNP ( Svenskt mål 4 %) samt genom indikatorer (andelen snabbväxande innovativa företag)
Medlemsstaterna och regionerna kan bidra till att uppnå Europa 2020-målen för smart tillväxt genom att;
1. Utforma strategier för smart specialisering2. Använda finansieringsinstrument i större utsträckning för att stödja innovation,
inklusive mjuka lån, garantier och riskkapital särskilt till små och medelstora företag
3. Finansiera interregionalt samarbete för att främja forskning och innovation4. Nyttja möjligheten med offentlig upphandling som samfinansieras av Eruf för att
öka innovationsinnehållet5. Verka för att forskningsprojekt mer systematiskt genomgå internationell
granskning6. Låt ERUF finansiera lämpliga projekt som valts ut inom sjunde ramprogrammet
och CIP7. Skapa ömsesidigt lärande i plattformar och nätverk inom sjunde
ramprogrammet, CIP och Interreg IV C
Vad är Smart Specialisation ?
Problem: fragmentering / imitation / kopiering av offentliga FoU-investeringar
Betonar rollen för alla regioner i den kunskapsbaserade ekonomin, att identifiera komparativa fördelar i specifika FoI domäner / kluster
Utmaningar: Smart specialisering måste anamma begreppet öppen innovation, inte bara omfattar investeringar i (grund) forskning
Fokusera investeringarna på regionala konkurrensfördelar
Ansamling av kritisk massa
Inte nödvändigtvis fokusera på en enda sektor, men korsbefruktning
Bli bättre / excellent med något särskilt
Kommissionen
• Ex ante villkor som måste vara uppnådda innan fondmedel distribueras inom Horizon och Strukturfonderna;
- ska existera en nationell eller regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering
Vad innebär detta för oss?
• Vi måste finna de områden där Västerbotten kan bidra med innovationer på en global skala– Platsbaserat, men med sikte på globala utmaningar!– Närma oss en smart specialisering
• Vi måste stärka innovationsstödsystemet!
• Vi måste använda de verktyg och plattformer som finns för att internationalisera vårt innovationsarbete!– Horizon 2020– De territoriella programmen– Östersjöstrategin – m.m.
Devisen
Smart tillväxtregion ?
Hållbar Tillväxt
Malin LagerwallTyréns AB
Lycksele 26/9 2012
GenusAkuten
Hållbar mångfald
Ewa-Christina W Sandberg
GenusAkuten
Europa 2020
• Långsiktighet• Hållbarhet
GenusAkuten
Varför mångfald?
• Ekonomisk vinst för regionen! • Ökad hälsa, välmående, kvalité,
produktivitet!
GenusAkuten
• Kartläggning!• Tänka utanför ramarna !• Locka fram nya idéer från nya grupper av människor genom
nya grepp• Locka nya grupper av medborgare till nya områden!
GenusAkuten
Hållpunkter
• Vilka är medborgarna?• Vilka kompetenser finns?• Vilka kompetenser önskas?
GenusAkuten
Hållpunkter• Vad behövs för att locka medborgare att stanna/flytta in ?
- nya utbildningar,-bostadsområden- fritidsanläggningar-vägar/kollektivtrafik
GenusAkuten
Hållpunkter
• Skapa en levnadsmiljö som fungerar för alla grupper av medborgare!
GenusAkuten
Hållpunkter
• Öppna ögon mot omvärlden!• Lär av goda såväl som dåliga exempel
runt om i Europa
GenusAkuten
Sammanfattning• Handlar om att tänka i nya banor1• Se på alla medborgare som humankapital!• Hitta nya möjligheter och utvecklingslösningar genom att ta in
idéer från ”nya” grupper!• Skapa en socialt hållbar infrastruktur och miljö!
GenusAkuten
Blivande civilingenjör?
top related