annons hela denna tematidning Är en annons frÅn ...doc.mediaplanet.com/all_projects/3313.pdf ·...

MADE IN GNOSJÖ

www.ravema.se

0904

-0

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

Upptäck det nya unga Gnosjö: Besök mässan den 14 maj och se tillverkning direkt på plats i

ett av Sveriges mest företagstäta område.

INKÖPARNASPARADIS

Pröva vingarnaHär fi nns massor av internationella möjligheter

Säkra leveranserHandla svenskt – det är både ett bättre och ett billigare val

MetallindustrinSamverkan är lönsamt och underlättar för kunderna

Arbeta & boNatur, frisk luft och närhet till allt – fördelarna är många

8SKÄL

TILL ATT BESÖKA GNOSJÖ

FO

TO

: K

RIS

TIA

N P

OH

L

Nr.1/Maj 2009

2 · MAJ 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Något för alla

1Ett besök på Made in Gnosjö kan vara givande på många

olika sätt, vare sig man är intres-serad av en produkt, en leveran-tör, bra kontakter eller för att helt enkelt se vad ett bra samarbete mellan företag konkret kan re-sultera i.

Entreprenörskap

2Gnosjöandans varumärke syns tydligt i mässan Made

in Gnosjö, både entreprenörskap och nätverkande är nödvändigt för att kunna åstadkomma denna manifestation i företagsamhet.

Samarbete och ansvar

3Mässan ett bra exempel på hur företagare samarbetar

och tar ansvar för utvecklingen i företagen och regionen.

MADE IN GNOSJÖ

UTMANINGAR

Ökad konkurrenskraft – vår gemensamma utmaning

För företagsledare i Gnosjöregionen och på andra håll är ansvar, utveckling och förändring vardag. I många företag formas nu nya strategier för att bli än mer konkurrenskraftiga.

Alla berörs vi på nå-got sätt av globa-liseringen. Som konsumenter, fö-retagare, anställ-da eller politiker. Det blir särskilt

påtagligt i tider av konjunktur-svängningar. Vi kan inte säga ja eller nej till den utveckling som i snabb takt ökar integrationen mel-lan världens länder i fråga om han-del, kommunikation, kapital- och arbetsmarknad. Vi kan emellertid välja att aktivt försöka driva och påverka och ta för oss av möjlig-heterna eller bara passivt betrak-ta utvecklingen. Det gäller oavsett om det handlar om vår egen per-sonliga utveckling, företagets ut-veckling eller Sveriges företagskli-mat. Om vi agerar klokt och förval-tar våra resurser rätt under den här kärva perioden har vi stor chans att stå ordentligt rustade i nästa upp-gångsfas. Detta kräver både krea-tiva företagare och ett modigt och visionärt politiskt ledarskap.

Kris föder kreativitetFör företagsledare i Gnosjö-regionen och på andra håll i

Sverige är ansvar, utveckling och förändring vardag. Made in Gnosjö är ett bra exempel på att ta ansvar för utvecklingen. I företagen arbe-tar man kontinuerligt med att an-

passa sin verksamhet efter kun-dernas behov. Det är en överlev-nadsfråga och det tar företagen själva ansvar för och försöker på-verka. Den svenska företagarhisto-rien visar också att kristider föder kreativitet. I många företag for-mas nu nya strategier för att nå bättre konkurrensförmåga, nå nya marknader och skapa bästa möjli-ga förutsättningar.

En överlevnadsfrågaEtt bra företagsklimat är själ-va grunden för att våra före-

tag ska klara den allt tuff are kon-kurrensen. Ett konkurrenskraftigt företagsklimat är en överlevnads-fråga för kommuner, regioner och hela Sverige. I Jönköpings län har vi Sveriges bästa företagsklimat när företagare själva får sätta bety-get, det innebär inte att vi är bra in-om alla områden och det innebär heller inte att vi kan slå oss till ro för då blir vi snart omsprungna.

Ett tydligt sambandDet fi nns studier som tydligt visar på sambandet mellan

ett bra företagsklimat och en bätt-re tillväxt i befolkning, sysselsätt-ning och skatteintäkter i kommun-erna. För unga människor är till-gång på arbete en av de viktigaste faktorerna när de väljer var de skall bosätta sig.

”En redig dos Gnosjöanda skadar inte om ett företag ska lyckas”.

Magnus WelanderVd Thule Sverige.FOTO: THULE

VI REKOMMENDERAR

SIDA 14-15

Vad är Gnosjöandan? s. 201. Läs mer om historien bakom detta entreprenörscentra.

Den svenska industrin s. 232. Sveriges handelsminister Ewa Björling om hur den svenska industrin mår i dag.

Elisabeth NilssonRegionchef, Svenskt Näringsliv i Jönköpings län.

MADE IN GNOSJÖ,NR 1 MAJ 2009

Försäljningschef: Gustaf Ryding

Redaktionschef: Nadine Kissmann

Redigerare: Annelie Lagerkvist

Projektledare: Carl SöderblomTel: 040-60 56 800E-post: [email protected]

Repro: Ordbild

Distribution: Dagens Industri, maj 2009

Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg,MittMediaPrint, Örnsköldsvik

MediaplanetTel: 08-545 953 00E-post: [email protected]

Vid frågor och bokning kontakta: Jakob Roos

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Lagen måste göras omUngdomsarbetslösheten i Sverige är högre än i de fl es-

ta andra europeiska länder och ökar nu. Uppemot var tredje ung-dom riskerar att stå utanför ar-betsmarknaden om något år. Vi borde kunna bättre, men faktum är att ungdomarnas situation på arb etsmarknaden stadigt har för svagats i snart ett par decen-nier.

En viktig orsak till ungdoms-arbetslösheten är lagen om an-ställningsskydd, las. Lagen gyn-nar dem med längst anställnings-tid när ett företag måste dra ner på personal. Ungdomar, som of-tast har kort anställningstid, miss-gynnas systematiskt av lagen. Vi sviker ännu en generation unga, samtidigt som företagen inte får den kompetens som behövs för att kunna överleva kris en och skapa nya jobb. Det är dags att göra om las. Om företagen vet att de kan få med sig den bästa kompeten-sen om de skulle behöva dra ner på personal, vågar de också an-ställa. Fler får jobb, och de fasta an-ställningarna blir fl er.

Dagens kris får inte leda till kortsiktighet. Det fi nns tvärtom anledning att satsa ännu mer kraft på det långsiktiga arbetet med att förbättra företagsklimatet. Det måste politiker ta ansvar för.


– en nytänkande kraft –

Det är tredje gången gillt för suc-cémässan Made in Gnosjö. Den 14 maj fi nns ett hundratal företag på Marieholms Bruk för att visa upp sina verksamheter. Där fi nns allt från tillverkningsföretag till ban-ker och reklambyråer. Så långt är det som vilken mässa som helst.

– Men det unika med Made in Gnosjö-mässan är att allting som visas fi nns i en kommun på 10 000 invånare. Man får tillfälle att se och uppleva svensk tillverknings-industri live, berättar Sara Brodin Söderlund som är projektledare för mässan tillsammans med Göran Göhlin.

Upplev andan live– Som besökare har man nämligen möjlighet att åka ut till de företag som man är extra intresserad av för att se deras produktionsanlägg-ningar. Det är ett unikt tillfälle att på samma dag kunna se olika ty-per av högteknologisk tillverkning i metall, plast och trä.

Mässan vänder sig i första hand till branschfolk och inköpare från he-la Europa.

– Alla som bor i Gnosjöregionen kan besöka mässan för att bli po-sitivt överraskade av hur många företag det fi nns här och vilken mångfald av företag vi har, tipsar Sara Brodin Söderlund.

– Företag runtom i världen köper produkter av företag i Gnosjö men många har aldrig varit här tidigare säger Göran Göhlin. Gnosjöandan fascinerar och de fl esta blir mycket överraskade av hur mycket som produceras här.

Anrik bruksmiljöMade in Gnosjö-mässan har genom-förts två gånger tidigare. Då har den byggts upp i centrum av samhället men i år prövar man något nytt.

– I år hålls mässan på Marieholms Bruk. Den gamla bruksmiljön mitt ute i skogen kommer att vara en otroligt häftig miljö att visa upp vårt näringsliv i, berättar Sara.

Bruket startade 1836 och var ett järnbruk. Det var en föregångare

på många områden och var bland annat helt självförsörjande på el tack vare ett tidigt utbyggt vat-tenkraftssystem. Mot slutet av sin verksamhetstid tillverkade Ma-rieholms Bruk plastbåtar, många har nog hört talas eller seglat på en Marieholmskryssare. På 70-talet var bruket Gnosjös största arbetsgi-vare. Sedan båttillverkningen la-des ner 1987 har bruket använts som lager fram tills 2005. Då det öppnades upp som en plats för eve-nemang och nu även mässor.

Den nya Gnosjöandan Temat för årets mässa är det unga Gnosjö och den nya Gnosjöandan. Klockan 11.30 är det invigning med TV-profi len Staff an Lindeborg som konferencier och moderator. Han kommer att intervjua unga män-niskor som vuxit upp i Gnosjö om deras olika karriärsval. En av dem är den internationellt uppmärk-sammade designern Lisa Bengts-son. Lisa har gjort succé med sin formgivning, främst med sina ta-peter. Hon fi ck i år utmärkelsen Årets Nykomling av Elle Interiör.

Så ta chansen och besök mässan! Här får du som inköpare som sagt möjligheten att se flera producenters tillverkning direkt på plats – en unik möjlighet, en inköpares paradis!

TA CHANSEN – SE SVENSK INDUSTRI FRÅN INSIDAN

CAROLA LINDSTRÖM

[email protected]

Fråga: ■ Den 14 maj öppnas portarna till Made in Gnosjö-mässan. Vad gör mässan värd att besökas?

Svar: ■ Made in Gnosjö är en unik industrimässa som gör det möjligt att uppleva den speciella Gnosjöandan samti-digt som man får se svensk till-verkningsindustri live.

NYHETER

UPPLEV DET NYA GNOSJÖUPPLPLEVEVEV DDEET

1SKÄL

GNOSJÖPRODUKTER1. Robot i produktion av pressgjutna detaljer från ADC of Sweden i Kulltorp.2. Lisa Bengtsson omgiven av sina produkter.3. En 70-talsbåt från Marieholms Bruk.4. Mässan går av stapeln den 14 maj i det ”Glokala” Gnosjö.

2

Göran Göhlin och Sara Brodin Söderlund Projektledare för Made in Gnosjö.

FOTO

: LIS

A B

JÖR

NE

R

MAJ 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Tel 0370-223 89, Fax 0370-229 [email protected] www.metallab.se

AutomatpressningAutomatsvarvningEfterbearbetningEgen verktygs-tillverkning

Digital Gnosjöanda– bara ett knapptryck bort!

Ur detta växte Gnosjöandan fram och i dag är området präglat av en-treprenörskap. Gnosjö har cirka 10 000 invånare och det fi nns över 300 företag i kommunen. Många som växer upp i Gnosjö har för-äldrar eller släktingar som är små-företagare och entreprenörsandan känns av överallt.

– På många orter fi nns stora in-dustriområden utanför städerna, berättar berättar Göran Göhlin, projektledare för mässan Made in Gnosjö och född och uppvuxen i Gnosjö.

Välkända produkter– En unik egenskap med Gnosjö är att fl era företag och fabriker ligger i och nära samhället, efter-som de i fl era fall har växt

fram i någons garage och däref-ter vuxit sig större. Det är positivt för entreprenörs andan att bo mitt bland företagen.

Man brukar säga att man aldrig är mer än två meter från en Gno-sjöprodukt. Kanske har du den rostfria potatisskalaren Jonas i kökslådan? Åt du med plastbestick på senaste picknicken? Har dina barn handskar från Hestra Hand-sken? Står det en Skeppshultscy-kel på gården? Samtliga av dessa och många, många fl er produkter är tillverkade i Gnosjöregionen.

Marknadsför regionenTill Gnosjöregionen räknas även kommunerna Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Tillsammans har dessa fyra kommuner cirka 85 000 invå-nare och 3 900 företag, varav 1 500 av dem är industriföretag. Något som är utmärkande för Gnosjö-regionen är nätverkandet mellan företagen. Genom alla tider har man försökt hjälpa varandra och samarbeta där det går. Gnosjö In-dustriförening bildades 1947 med syfte att tillvarata företagens in-tressen och marknadsföra regio-nen. Gnosjö och Gnosjöandan är världsberömda varumärken.

– Folk frågar ofta vad Gnosjö-andan är för något och jag brukar svara att vi kallar

den för ”den kreativa avund-sjukan” säger Göran Göhlin. Här

råder den omvända jantelagen – ”Kan grannen så kan väl jag”.

Du är aldrig mer än två meter från en Gnosjöprodukt!

CAROLA LINDSTRÖM

[email protected]

På 1600-talet var jorden för mager för att kunna försörja den växande befolkningen i Gnosjöregionen. Unga män tog därför jobb på vapen-smedjan i Jönköping, där de inte bara fick jobb utan ock-så en utomordentlig utbild-ning i att hantera järn. När krigandet tog slut gav de sig åter till Gnosjö med sina nya kunskaper.

FRÅGOR & SVAR

Vad har den berömda ■Gnosjöandan betytt för dig?

!– Jag har en positiv inställ-ning till företagande, ing-

enting är omöjligt! Jag insåg ti-digt att företagandet lönar sig med goda relationer och hårt arbete. Mina föräldrar och stör-re delen av mina vänners för-äldrar drev egna företag. Vare sig det är i garaget eller på 1 000 m2, går det att göra det man drömmer om.

Vad har du för relation till ■Gnosjö i dag?

!– Större delen av min familj bor kvar och en hel del kom-

pisar också. Jag åker dit när jag vill slippa storstaden och ladda batterierna, hämta ny inspira-tion och äta mammas goda mat.

Vad är dina bästa tips till ■andra som drömmer om att lyckas som entreprenör?

!– Våga tro på din idé och gör det du är bra på. Att jobba

hårt och målmedvetet samtidigt som man måste kunna vara ödmjuk och ha kul i sitt arbete. Och ha en gnutta vassa arm-bågar.

Varför ska folk ta sig till ■Made in Gnosjömässan?

!– För att träff a trevligt folk, andas in Gnosjöandan och

få lite framtidstro och inspiration.

Lisa Bengtsson 28 år, formgivare. Driver sitt eget företag Studio Lisa Bengtsson där hon formger mönster åt tapeter, tyger, kläder och porslin. FOTO: LISA BJÖRNER

1

43

FOTO

: MA

RIE

HO

LMS

BR

UK

FOTO

: SA

RA

BR

OD

IN S

ÖD

ER

LUN

D


Viktor Göhlin, 27, är en av de Gnosjö-ungdomar som gjort utlands-karriär. Redan som 19-åring valde han att åka till Tyskland för att job-ba. Under två år jobbade han som resande montör för en svensk mö-beltillverkare. Därefter var han su-gen på att se något annat.

– Jag kom till Barcelona för snart fem år sedan för att plugga. Jag läste en bred utbildning, Business Administration med inriktning mot PR och kommunikation. Efter att jag var klar med utbildningen så ville jag stanna kvar i Barcelona och kontaktade därför ett Gnosjö-företag som jag visste hade kontor i Barcelona.

SäkerhetslösningarFöretaget, Troax, är en del av Gunne-bokoncernen som arbetar med fysiska säkerhetslösningar. Det grund ades i Hillerstorp, utanför Gnosjö , och består i dag av 13 sälj-bolag i olika länder, produktions an-lägg ningar i Sverige och England, samt försäljningskontor i ytterli-gare tre länder.

Viktor fi ck komma på intervju och fi ck därefter ett internship, en

slags praktikplats, under ett halv-år på företaget. Efter den fi ck han anställning som Project Mana-ger och nu har han jobbat i två år i Barcelona. Det blir nog fl er år i den spanska staden:

– Jag trivs kanonbra! Barcelona är en stad som har allt. Här fi nns nå-got för alla, oavsett om man vill sporta eller se på kultur och se-värdheter. Jag tror inte att jag bara varit hemma en enda kväll sedan

jag fl yttade hit, det fi nns så mycket att se och uppleva.

Testa nya utmaningarHan rekommenderar alla som är sugna på att jobba utomlands att göra det.

– Jag kunde ingen spanska innan jag kom hit, jag kunde bara räkna till fyra. Men jag tycker att det är roligt med utmaningar och man växer som person när man klarar dem. Därför valde jag att prova på och det är defi nitivt inget jag ångrar.

Om man vill jobba i ett interna-tionellt företag eller jobba utom-lands fi nns det stora möjligheter i Gnosjöregionen. Där fi nns fl era stora internationella företag med kontor och tillverkning runtom i världen. Globaliseringen brukar generellt ses som ett hot där Sve-riges arbetstillfällen riskerar att försvinna eftersom allt fl er före-tag lägger produktionen till låg-löneländer. Men Gnosjöföretagens verklighet är en annan. De ser glo-baliseringen mer som en möjlig-het att utvecklas än som ett hot. Gnosjöföretaget GARO är ett bra exempel på att globaliseringen in-te behöver betyda minimering på hemmaplan. Företaget har sin bas i Gnosjö men dotterbolag på andra

orter i Sverige, samt i Norge, Po-len och Irland. När de valde

att satsa på tillverkning i Polen genererade det även fl er arbetstillfällen i Gnosjö.

Därför är Gnosjö mer globalt än lokalt

KARRIÄR UTOMLANDS. Viktor Göhlin är en av de Gnosjöungdomar som gjort karriär i utlandet genom ett Gnosjöföretag. FOTO: PRIVAT

INSPIRATION

CAROLA LINDSTRÖM

[email protected]

Fråga: ■ Utlandsjobb är att-raktiva, framförallt för ungdo-mar. Vilka möjligheter till ut-landsjobb fi nns det i Gnosjö-regionen?

Svar: ■ Flertalet företag i Gno-sjöregionen har kontor och fa-briker runt om i världen med stora möjligheter till jobb.

INTER-NATIONELLA

MÖJLIGHETER

N MEDIAPLANET

ININNNINININTETETETETETETETERRRRR-R-R-RNATIONELLA

2SKÄL

Stor bredd på tillverknings-industrinAv de 225 företagen som är medlemmar i Gnosjö Industriförening är 42 stycken verksamma inom inredningsbranschen.

I bygden tillverkas allt från hela butiksinredningar och förvaringslösningar till advents ljusstakar. Trådpro-dukter är stort i Gnosjötrakten, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på att det var tråd bearbetning som de första entreprenörerna började med redan under 1600- talet. Plast- och träprodukter till verkas också i stor omfattning.

Gnosjöregionen är känd för sin legotillverkning, att ett företag tillverkar produkter och delar på uppdrag av andra företag. För den som söker en leverantör inom tråd, metall, trä och plast finns det därför en hel del företag att vända sig till i bygden. Flertalet företag jobbar med hela processen från idé lösning och design till produktion och där efter lager hållning och distribu-tion.

Det unika med företagen i Gnosjöregionen är deras ut-vecklade samarbete. Medlem-marna i industriföretagen träff as ofta på frukostmöten och seminarier, där de pratar om hur order läget ser ut för till fället samt diskuterar hur de kan samarbeta och hjälpa varandra. Företagen har insett att det lönar sig för alla om de gör det de själva är bäst på.

FAKTA

Gnosjö är ■ känt för att ha många småföretag, men det fi nns också några riktigt stora, internationella företag i regi-onen.

Gnosjö Konstsmide AB ■ till-verkar och säljer framförallt jul- och dekorationsbelysning samt trädgårdsbelysning. De säljer produkter över hela Europa. Huvudkontoret ligger i Gnosjö, men dotterbolag fi nns i Tysk-land, England, Polen, Finland, Hong Kong och Ungern.

Garo AB ■ tillverkar och säljer

bland annat eluttag, mätarskåp, elcentraler och kopplingsdosor. Företaget startade 1939 och har i dag dotterbolag i Sverige, Norge, Polen och Irland.

Thule Sweden AB ■ tillverkar lasthållare för person-bilar och minibussar, som till exempel takboxar, cykel-ställ och skidställ. Företaget etablera-des 1942 och har i dag dotterbolag runt om i världen.

HUR JAG LYCKADES

BUTIKSINREDNINGSKYLTSTÄLLSHOP-IN-SHOP

-Idé -Produktion -Lager -Projektledning -Montering

www.mbshopdesign.se

Tel. 0370-37 34 00

VI HAR SÅLT LÖSNINGAR TILL INDUSTRIN SEDAN 1912.RING OSS! 0370-331500

ÖKAD PRODUKTIVITET PÅ EZZE.

- Jag är trött på att det springer en massa säljare här, vi behöver kunskap, vi behöver hitta kompetens och vi behöver hjälp att hitta såna här lösningar, säger Sten Sjöberg.

Ezze AB i Gnosjö tillverkar rörkopplingar i mässing och söker ständigt produktivitetsförbättrande medel. Det var Stens tankar och Lasse Bohlin på Göhlins som tillsammans hittade en effektiviserande lösning tack vare Seco Tools möjligheter att ta fram ett skräd-darsytt verktyg med hårdmetallskär.- Vi producerar nu snabbare och säkrare vilket gör att vi även kan köra obemannat. Vi har ökat vår produk-tivitet fantastiskt bra, fastslår Sten Sjöberg, maskinoperatör på Ezze.Läs hela artikeln på www.gohlins.se

ENERGIBESPARING PÅ HAGA METALL.

- Vårt problem var ju egentligen två, säger Jan-Erik Nilsson, VD. Vi hade gamla kom-pressorer men vi hade också för högt tryck och därmed för hög energiförbrukning.

Göhlins mätte luftförbrukningen på Haga Metall timme för timme under en veckas tid.- Vi arbetar med Atlas Copco som har just den här typen av mätutrustning, säger Ted Wennberg på Göhlins. Det är viktigt att mäta för luft är dyrt och mycket luft kan läcka ut ur systemet till ingen nytta. Investeringsförslaget från Göhlins lovade en energi-besparing på 25-30 procent. Det höll inte. Det blev mycket bättre än så. - Vi räknar med att den här investeringen är en av de mest lönsamma vi gjort, konstaterar Jan-Erik Nilsson.Läs hela artikeln på www.gohlins.se

EFFEKTIVISERADE INKÖP PÅ LIDHS.

- Vår verksamhet har vuxit men den totala inköpskostnaden har inte ökat, säger Harriet Lidh, VD på Lidhs Verktyg i Dalstorp.

Lidhs fungerade för 5 år sedan som många andra industriföretag, förnödenheter köptes från många håll.- Vi köpte så lite från så många leverantörer så att vi inte kunde få bästa pris och inte heller bästa service, säger Harriet.

industriförnödenheter och två gånger varje vecka är Göhlins (oftast Marie) på plats. Leveranserna plockas in på rätt plats i hyllorna och samtidigt inventerar Marie.- Det har vuxit fram ett arbetssätt som passar oss utmärkt och vi har alltså i praktiken sänkt våra inköpskostnader säger Harriet Lidh.Läs hela artikeln på www.gohlins.se

Å EZZE.

ger enap, vi behöver er hjälp att

Sten Sjöberg.

GA METALL.

en två, säger e gamla

för högt tryck rukning.

PÅ LIDHS.

en denat, säger Harrietalstorp.

d

Våga vara lite annorlunda.

Välj tidlös utebelysning av mycket hög kvalité. Tidsenlig och exklusivt designad med hög finish.

En nyhet hos Konstsmide är High Power LED spotlights som ger ett extra starkt sken. De kan placeras var som helst och hur som helst. Plötsligt får trädgården eller området en helt ny karaktär.

Konstsmides sortiment säljs hos de största butikskedjorna.

www.konstsmide.se

JMAC Scandinavias konsulter har mångårig

erfarenhet av införande och utbildning i:

Lean Produktion

Lean Service

Lean Produktutveckling

TPM och Underhåll

Lean Materialförsörjning och Distribution

Lean Ledarskap och Organisation

Vill du veta mer?www.jmac.se

JMAC Scandinavia med rötter i Japansk produktionsfi losofi


Därför lönar det sig med svenska underleverantörer

I åratal har de svenska under-leverantörerna kämpat i mot-vind, medan storföretagen gått utomlands med sina beställningar. Svenska tillverkare har inte kunnat konkurrera med låglöne länderna där produktionskost naderna ofta bara är en bråkdel av vad en svensk underleverantör måste ta ut. Men även om det till en början verkar lönsamt att importera komponen-ter från Asien kan det i slutändan vara en dålig aff är.

Undvik missarna– Ofta har man inte räknat med de totala kostnaderna inklusive resor med mera när avtalen ska under tecknas, berättar Anders Ekdahl. Många tänker inte hel-ler på att det behövs en viss över-produktion för att man inte ska tvingas till produktionsstopp om leveransen blir försenad eller på att risken för fel och missförstånd ökar med avståndet.

Ett annat argument för svensk-producerat är förstås att kvalite-ten är högre. Dessutom är närpro-

ducerat bra för miljön eftersom lång väga transporter är en av de största orsakerna till växthus-eff ekten. På senare år har det ock-så blivit allt viktigare att vårda sitt

varumärke i konkurrensen om kunderna. Inget företag vill för-knippas med barnarbete, dåliga arbetsförhållanden eller miljö-skandaler, men handlar man från

leverantörer på andra sidan klo-tet är det nästintill omöjligt att hålla koll på att alla krav efterlevs. Anders Ekdahl poäng terar också samhällsnyttan med att handla svenskt.

– Vill vi behålla arbetstillfällen och ha kompetensen kvar i landet måste vi faktiskt ta ett större ansvar och köpa svenskt. Det är enda sättet att hålla den svenska i ndustrin vid liv.

Följ den nya trendenDet fi nns många anledningar till att stora delar av produktionen gått utomlands. I grunden har det förstås funnits en önskan om att spara pengar, men det har också varit lite trendigt att handla från Asien, menar Anders Ekdahl. En annan orsak är att vissa företag har direktiv som slår fast hur stor del av inköpen som ska göras ut-omlands, vilket troligen är en kon-sekvens av att en stor del av den svenska industrin är utlandsägd. Men nu verkar det ändå som om den trenden är på väg att vända.

– Allt fl er företag tycks inse att det lönar sig att handla svenskt, säger Anders Ekdahl. Dessutom har den försvagade kronan för-bättrat läget, rent ekonomiskt. Nu-mera står de svenska underleve-rantörerna sig bra även i konkur-rensen med de forna öststaterna.

”Ofta har man inte räknat med de totala kostnaderna inklusive resor med mera när avtalen ska undertecknas”.

Anders EkdahlVd för Svensk Industriförening.FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON

BENEDIKTA CAVALLIN

[email protected]

Fråga: ■ Hur ska den svenska industrin skaffa sig säkrare leveranser och högre kvalitet till ett bättre pris?

Svar: ■ Handla svenskt, upp-manar Anders Ekdahl, vd för Svensk industriförening. Allt fl er företag inser att svenska underleverantörer är ett både bättre och billigare val.

FLER FÖRETAG HANDLAR SVENSKT

Konkurrensen från ■ lågpris-länderna tycks minska. Enligt Svensk Industriförenings under-leverantörsbarometer från i hös-tas är det allt färre som anser att storföretagen oftare går utom-lands med sina beställningar.

Knappt 13 ■ procent av de tillfrågade underleverantörer-na hade den uppfattningen i höstas, jämfört med närma-re 22 procent året innan. Var f emte tillfrågad underleverantör tyckte sig också märka att tren-den var på väg att vända mot en mer lokal handel. Den upp-

fattningen baserar de både på att förfrågningarna ökat från svenska företag och på att det görs fl er affärer. Många under-leverantörer har också tagit emot beställningar från kunder som tidigare gått utomlands, men som nu har återvänt eftersom de upptäckt att det inte lönade sig.

Svensk Industriförenings ■ underleverantörsbarometer baseras på enkätsvar från 500 små och medelstora företag som är under leverantörer till den svenska industrin.

2

1

3

MADE IN SWEDEN1-3 Genom att köpa svenska produkter får vi högkvalitativa varor. Samtidigt stödjer vi svensk industri och stärker vår konkurrenskraft, menar Anders Ekdahl på Svensk Industriförening.FOTO: ISTOCKPHOTO

NYHETER

HANDLA SVENSKT

N MEDIAPLANET

HAHAAAHANDNDNDNDNDNDLLALALALALA

3SKÄL

Vadstena Industriplast är ett rent underleverantörsföretag och tillverkar formsprutade plastdetaljer av olika slag. Front-paneler till tvättmaskiner och Scanias logotyp till lastbilarna är två exempel på produkter som görs i fabriken. Men som under-leverantör är företaget också helt och hållet beroende av att det går bra för beställarna.

– Svenska konsumenter är då-liga på att köpa svenskt, säger Mikael Ulvan, vd för Vadstena Industriplast. Därför har många av våra beställare fl yttat utom-lands och när de väl har fl yttat skaff ar de sig nya underleveran-törer på plats.

På 90-talet blev automatise-ring en fråga om överlevnad för företaget. Processen pågår och medförde till exempel att det i dag bara behövs tre personer för att sköta femton maskiner för formsprutning. Tidigare kräv-des det en person per maskin. Ett annat resultat är förstås att per-sonalstyrkan har minskat, men arbetsmiljön har också blivit bättre.

– Vi har fått bort en hel del tunga och monotona arbetsmo-ment, berättar Mikael Ulvan. Arbetet har också blivit rörliga-re och varje anställd har fått ett större ansvar för slutprodukten.

Ett gott bevis på att Vadstena Industriplast står sig i konkur-rensen är att företaget nyligen tog hem en större order från ett svenskt företag.

Även om Vadstena Industri-plast kanske inte var allra bil-ligast var fördelarna med korta transporter och en snabb dialog tillräckligt stora. Även på Vad-stena Industriplast har man sett tecken på att allt fl er företag väl-jer komponenter producerade i Sverige framför de långväga transporterna.

– Man kan ju hoppas att det är ett trendbrott, säger Mikael Ulvan, inte minst med tanke på miljön vore det en stor vinst.

VADSTENA

Automation gör susen mot utländsk konkurrenskraftAutomatisering har hållit nere priserna och för-bättrat lönsamheten på Vadstena Industriplast AB. Nyligen tog man hem en order i konkurrens med underleverantörer i bland annat Asien.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Självklart!

En lagspelare?

Våra robotar kan, i samverkan med andra automationsprodukter från ABB, öka produktiviteten i din anläggning. Vi gör även en nulägesanalys av din produktion och erbjuder serviceåtgärder för att maximera anläggningsutnyttjandet. Möt oss på Made in Gnosjö så visar vi hur!

Läs mer på www.abb.se/evenemang

Med DELFOi’s produkter och tjänster kan företag integrera och automatisera sin tillverkningspro-cess, vi är en del av PLM-strategin. DELFOi är marknadsledande inom produktions- och tillverk-ningssimulering på den Nordiska marknaden. Våra kontor finns i Göteborg, Linköping, Skövde, Helsingfors och Tammerfors. 2008 startades vår satsning i Europa med kontor i Tyska Mainz.

Är ni intresserade av DELFOi’s tjänster och produkter? Kontakta oss på [email protected] eller ring Jan Blomkvist direkt på tel. 0733-55 25 00

www.delfoi.com

Monteringsinstruktioner Hitta rätt arbetsmetoder och system för att minska produktionstiden av monterings– och arbetsinstruktioner direkt från CAD-data. Fri-gör värdefull teknisk personal och minska antalet fel i internkommunikationen.

Kapacitetsplanering I DELFOi Planner kan prognosdata för pro-dukter, både framtida och de som finns i da-gens produktion, kopplas till produkt, process och resursdata. Flera samtida användare kan enkelt planera mer detaljerat.

Off Line Programmering Off Line Programmering frigör produktionstid i robotcellen. DELFOi levererar lösningar inom området anpassat till kundens behov. Båg-svetsning och målning är våra kärnområden.

Flexibla fixturer, BoxJoint Med vårt patenterade system för fixturbygg-nation får ni en återanvändbar utrustning som går att använda för flera produkter. Tunga referenser inom Europeisk industri.

Robotnära verktygskonstruktion Konstruktion av verktyg och mekanismer på 40 % av tiden jämfört med dagens arbets-sätt. Bygg upp din virtuella fixtur, plocka in robot, produkt och layout i samma verktyg.


TIPS

Mitt i de mörkaste skogarna i småland byggde, den numer legendariske ”Big Bengt” Erlandsson, upp sitt livsverk

High Chaparall som öppnade 1966. Västernparken bjuder i dag på alltifrån westernshower med cowboys och indianer till guld-vaskning och möjligheten till att åka ångbåt. På High Chaparall fi nns det helt enkelt något för hela familjen. Parken är öppen mellan 21 maj och kostnaden är 160 kronor per person och dag.FOTO: CARINA KVIST

HIGH CHAPARALL

Vilda Västern – mitt i Småland

INSPIRATION

www.innovatum.se /lean

Tänk förändring.Tänk Lean Management.Sämre tider kräver nya, effektiva vägar. Att stå stark när det vänder uppåt.Innovatum Teknikpark erbjuder, med stöd från Nutek, en unik utbildning i Lean Management enbart för företagsledningar. Målgruppen är underleverantörer inom fordonsindustrin.

Under 2009 startar våra utbildningar 27 april, 16 juni och 7 september.

Haas Maskiner har en klar fördel som man kanske inte ser med en gång...

väldigt mycket Maskin för pengarna.

Haas Factory Outlet Edströms Maskin AB I Solåsvägen 14 | 551 99 Jönköping I 036-39 20 00 I www.EDSTROMS.com I www.HaasCNC.com I Made in the USA

www.mjohansson.se

Mer flexibilitetän någonsin.

PLATS PÅ GOLVET FÖR EN NY GENERATION. Vi siktar framåt och stärker vår produktion med en TruBend 5130 kantpress från Trumpf. Denna slimmade skönhet besitter en presskraft på 130 ton och håller ett rasande tempo utan avkall på precision.

MED ÖVER 100 ÅR AV PLÅTBEARBETNING PÅ NACKEN skulle man kunna tro att vi börjar tröttna. Men tvärtom, vi är piggare än någonsin och satsar på 100 år till.

12 · MAJ 2009 HELA DENNA TEMABILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

5:A4:A3:A2:A1:A

A:16 A:17 A:18 A:19

A:26 A:27 A:28 A:29

A:39 A:40 A:41 A:42 A:43

3:B2:B

B:18

B:4

B:11

B:5 B:6 B:7 B:8 B:9 B:10

B:17B:16B:15B:14B:13B:12

B:19 B:20 B:21 B:22 B:23 B:24 B:25 B:26

09.00-17.00 Mässan är öppen. De tre gamla produktionshallarna på Marieholms Bruk är fulla av utställare, produkter och maskiner.Bruket var på den tiden det begav sig Gnosjös störstaarbetsgivare och har tillverkat bland annat segelbåtar.

11.30-11.45 Invigning under ledning av Staffan Lindeborg.

Lunchrestaurangen har fl yttat in i Gamla Båthallen och har öppetså länge ni är hungriga.

Under hela dagen går våra mässbilar i skytteltrafi k ut till fl era av ut-ställarnas produktionsanläggningar för att du skall kunna se och uppleva svensk tillverkningsindustri när den är som bäst.

17.00 Mässan stänger. I Gamla Båthallen fi nns våra turistguider omdu vill veta mer om Gnosjös Industrihistoria. M-baren öppnar för förfriskningar och tilltugg.

18.00Dags för vår berömda Made in Gnosjö-middag. Mat, underhållning och framför allt många sköna tillbakablickar mot dagen som varit. På mässmiddagen 2007 serverades 600 gäster mat på mindre än 14 minuter. Som Nobelfesten fast roligare!

MÄSSKARTA

S

INGNOSJÖ KOMMUN

Hall A

Hall B

Program14 MAJ PÅ MARIEHOLMS BRUK

FOTO: THOMAS SVENNINGSSON

BESÖK MADE IN GNOSJÖ

A ÄR EN ANNONS F

BEBEEBEBE ÖÖSÖSÖSÖSÖSÖSÖKKKKK Ö

4SKÄL

MAJ 2009 · 13HELA DENNA TEMABILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

WC

WC

21:A11:A01:A9:A8:A7:A6:A

A:13

A:14

A:15

A:20 A:21 A:22 A:23 A:24 A:25

A:30 A:31 A:32 A:33 A:34 A:35

C:1 C:2 C:3 C:4 C:5 C:6 C:7

C:8

C:11 C:12 C:13 C:14

C:17 C:18 C:19 C:20

C:21 C:22 C:23 C:24 C:25 C:26 C:27 C:28 C:29 C:30

C:31

C:9 C:10

C:16C:15

SCEN

FOCENTER

CAFÉ

UtställareAABB C 9Acello Print AB A 10ADC of Sweden A 12Adecco B 9Amada Sweden B 18Assars Industri AB C 4Awal Display AB C 3Axelent AB C 12

B Bep C 1Boxholm S Tål AB A 5Brännehylte Handels AB UteByrån I Gnosjö AB A 27

CCandelon A 14

D Daloplast AB B 26Datakraft I Småland AB C 25

E Elajo Elinstallationer AB A 8Eli Gnosjö AB B 23Evo MetallfABriken AB A 28Ezze AB A 16Norrebo Träindustri AB A 34

FFalks Metall AB A 18Fameco Group AB B 15Fig Metall AB A 40Finnveden Nu C 31

GGaro AB B 13Gn Bältet C 8Gnosjö Automatsvarvning AB A 20 Gnosjö Bygg AB UteGnosjö Interiör AB C 22Gnosjö Konstsmide AB & C 16Gnosjö Klimatprodukter AB Gnosjö Laserstans AB B 11Gnosjöregionen.Se C 7Gnosjö Rörledningsaffär AB A 9 Gnosjö Service Tryckeri AB C 26Gnosjö Svetsindustri AB B 12 Gnosjö Trafi k AB & Sven Carlssons C 17 Gnox Enterprise AB A 13Gt Group A 19GrahnAB C 15Gunnars Tråd AB C 23 Gunnebo Troax AB C 21Gårö Plåtprodukter AB B 5Göhlins Verktyg & Maskin AB A 4

HHaga Metall AB A 2Hallborn A 35Heijel Production C 24 Hillerstorps Specialmaskiner AB C 18Holmgrens Bil UteHolmgrens Metall AB A 33Hyli Tryck AB A 25

IIndustriforum B 16Ire Metall AB A 41Iwh Trådprodukter AB C 27

JJe Robot Teknik & Automation B 6J:son Handels AB C 11Jodi Etiketter AB A 15Joma AB C 28

KKalsets Automatsvarvning AB A 31Källström & Nilsson Metall AB B 22

LLasercentrum I Gnosjö AB B 7Leba Industriservice AB C 20Lichron AB A 1LidAB Group AB C 6Liljas PLast AB B 21Ln Kyla AB C 30Luni Metall AB B 20

MMetal Supply A 30Miform Verktygs AB A 7M Johansson & Söner C 10Mountpac AB B 8

NNordea C 19Norrebo Träindustri AB A 34

OOnsign AB C 13Origin Tool AB C 2Outokumpu Nordic Brass A 43

PPlastkonsult Gf AB B 14

RReklambiten AB A 11R-Kås AB C 5Rudhäll Industrier AB A 29

SSandviks Metall Försäljnings AB A 22Seb B 25Seco A 3Sibes A 32Sigarth B 4Simons Metall Och Formblåsning B 24Swedbank Gnosjö A 21Swede-Wheel AB B 19Swemix Skruv AB A 39Svenskt Näringsliv B 10Söderlunds Metall AB A 24

TTeleproffs B 17Trådartiklar AB C 29Trådgnistar’n I Gnosjö AB A 26

VVestbo Emballage AB A 6

ZZal-Produkter AB A 42

ÖÖhrlings C 14Östlings Verktygs AB A 17

Hall C

(MED RESERVATION FÖR VISSA ÄNDRINGAR)


Det är Thules framgångsrecept i ett nötskal. Företaget, känt för sina tak-boxar och andra transportlösningar för familjebilen, grundades av famil-jen Thulin i Hillerstorp i Gnosjö kom-mun, ofredsåret 1942. Då var det en tra-ditionell mekanisk verkstad. På 60-ta-let började bilen bli var mans egendom. Thules framsynta ägare började därför tillverka bilrelaterade produkter, bland annat takräcken, och satsade också ti-digt på export.

Satsar på produktutveckling– 1979 sålde familjen Thulin före taget till Eldon, berättar Magnus Welan-der, vd för Thule, nu med huvudkontor i Malmö. Investerings behovet i det snabbväxande företaget var då så stort att en ny kapital stark ägare måste ta över. Ägarbilden har skiftat under åren. I dag är Nordic Capital huvudägare. Men släktingar till ägarfamiljen arbe-tar fortfarande i Thule och några av fö-retagets underleverantörer i Gnosjö tillhör också släkten Thulin.

Småland må vara stenigt men jord-månen för företag är sällsynt god. Det gäller inte minst Gnosjö. Om vi liknar

Thule vid ett träd så täcker grenverket hela världen men rötterna fi nns i Hil-lerstorp.

–Vår största utvecklingsavdelning fi nns där och i fj ol investerade vi i en ny testanläggning i Hillerstorp, säger Magnus Welander. Tack vare god lön-samhet kan vi investera mer än våra konkurrenter i produktutveckling som är företagets livsnerv. Vi köper också många plast- och metallkomponenter från underleverantörer i Gnosjö. Flera av dem har vuxit med oss och är myck-et duktiga.

Närhet till kunskapNärheten till universitet och högskolor är enligt Magnus Welander också vär-defull för att kunna utnyttja nya forsk-ningsrön och få hjälp med marknads-föringen.

–Det rofyllda livet i Småland, utan storstadens frestelser, gör nog också att man kan fokusera mera på entre-prenörskap här, tror Magnus Welan-der. Hotbilden är att dagens unga, som ofta är välutbildade, inte är lika riskbe-nägna och hängivna som far och farfar. Men det kan pareras genom en klok or-ganisation i företaget för att kunna för-dela gracerna mellan fritid och arbete. Genom att inte vara alltför beroende av

en enda kund eller bransch minskar man också risktagandet.

Dagens Thule kan jämföras med for-donsindustrin. Andra tillverkar kom-ponenterna, medan Thule sammanfo-gar dem till en färdig produkt.

–Vi har i dag fabriker i hela världen och den största produktionsenheten fi nns i Polen, berättar Magnus Welander.

Håll fast vid en linje du valtTärnaby är en liten ort som fostrat fl e-ra slalomstjärnor. I lilla Gnosjö fi nns motsvarande tradition och kultur när det gäller framgångsrika företag. För en slalomåkare är det ju viktigt att hål-la linjen.

–Det har de framgångsrika Gnosjö-företagen också gjort, menar Magnus Welander. Thule och andra företag – grundade av hängivna entreprenörer – har satsat hårt på ett visst produkt-

segment och bestämt sig för att bli ledande inom det området, vare sig det är fästelement eller takräcken. Modet och resurserna att tidigt etablera sig utomlands är ett annat utmärkande drag.

Bygg ett starkt varumärke Förr eller senare kommer andra före-tag att bli minst lika duktiga på att till-verka det du gör.

–För att kunna behålla ledartröjan är det då viktigt att ha ett starkt varumär-ke, understryker Magnus Welander. Ordet Sverige är därför centralt i vårt varumärke, eftersom ordet borgar för kvalitet, snygg och tidlös design, aktiv fritid, innovation samt respekt för na-turen och medarbetarna.

”För att kunna be-hålla ledar-tröjan är det då vik-tigt att ha ett starkt varumärke”Magnus Welandervd, Thule Sweden AB

Fråga: Hur kan ett lokalt företag bli globalt?Svar: Genom att envist hålla fast vid sin produktidé, ha en klok varumärkesstrategi och resurser att tidigt etablera sig utomlands.

Rötter i Gnosjö men grenar över hela världen

CLAES-GÖRAN HANBERG

[email protected]

LEDARE TILL LEDARE

GNOSJÖ

INSPIRATION

Vi kan elcentraler. Punkt slut.

Mässhallar 9 000 m2 mitt i Småland.Jubileum, Fest, Mässa, Stormöte ? Vi skräddarsyr Evenemang just för Er.Teater ”Hjärnbruket” med plats för 540 personer.Matsalar med plats för 150-500 personer bords-placerade”Blå Hallen” som rymmer ett mingel upp till 1 000 personer eller 600 bordsplacerade.

Vi bokar artister och shower som motsvarar era önskemål.

Marieholms Bruk AB

PROFIL

Magnus WelanderMagnus ■ är civilingenjör till pro-

fessionen och har jobbat med pro-duktutveckling, marknads föring och försäljning på Tetra Pak i Italien och Australien.

Efter sejouren ■ på Tetra Pak blev

han vd för Envirotainer som ut-vecklar containrar för transport av temperaturkänsliga läkemedel. 2005 blev han affärsområdes-chef för Vehicle Accessories in-om Thulegruppen och vd för Thule Sweden AB.

FOTO

: TH

ULE


LYCKADE FÖRETAG”Ett starkt varumärke och resurser att tidigt satsa på export utmärker flera framgångsrika Gnosjöföretag”, säger Magnus Welander vd för Thule.FOTO: THULE

ONB – den självklara leverantören av mässing till Gnosjö-industrierna

www.outokumpunordicbrass.comTelefon 0123 541 00

Mångårig kompetens

1Inom vissa teknikområ-den (till exempel form-gjuten plast, pressade

metalldetaljer) finns det en mycket stor mångårig teknisk kompetens i området.

Kunnig personal

2Snabba diskussioner med kunnig personal inom enkelt resavstånd

och samma tidszon sparar vik-tig tid i utvecklingsprojekt och inför lanseringar.

Öppna för nya idéer

3Entreprenörsandan hos Gnosjöföretag gör att de ofta är öppna till att

starta projekt utan garantier om enorma volymer om kun-den kan över tyga om sina mark-nadsplaner.

Hjälper sina kunder

4Företagen är ofta bered-da att ”go the extra mi-le” för att hjälpa sina

kunder om problem uppstår.

Stort nätverk

5De flesta medelstora Gnosjöföretagen har re-dan kontakter/egen

till verkning utanför Sverige för enklare delar av deras produk-tion, vilket gör att man kan få både fördelen med en lever-antör som fi nns nära men som också har lågkostnadstillverk-ning.

SKÄL TILL ATT ARBETA MED GNOSJÖ-BASERADE FÖRETAG:

5

Thule tillverkar takboxar, takräcken, relingar, cykelhållare, snökedjor, dragkrokssystem och släpvagnar samt tillbehör för husbilar och husvagnar. Företaget har 3 500 anställda vid ett 30-tal produktions- och försäljningsställen världen över. Omsättningen uppgick år 2008 till 6,2 miljarder kronor.


INSPIRATION

”Här har vi livskvalitet, vi saknar ingenting”

FINN INRE ROI Gnosjö är det nära till natruren och luften är frisk.FOTO: GNOSJÖ KOMMUN

Mikael Palmgren, hans fru och de-ras två barn övergav Stockholm för Gnosjö för tre år sedan. De köpte en gammal skola från 1910-talet som de renoverade och fl yttade in i, och kastade sig in i småstadslivet med full kraft.

– Vi har inte ångrat oss en enda dag, säger Mikael Palmgren.

Familjen bodde söder om Stock-holm, medan Mikaels jobb fanns norr om stan. Resvägen där emel-lan var inte mer än två mil. Ändå tog det vanligtvis strax över två timmar varje dag att åka till och från jobbet.

Tröttnade på stressenDe tröttnade på det ständiga bil-åkandet och stressandet. Med två små barn ville de ut ur stan, men att köpa hus utanför Stockholm lockade aldrig. Eftersom Mikaels svärföräldrar bor i Fegen började de fundera på Småland.

– Plötsligt dök vårt hus upp. Vi hittade en annons och blev intre s-serade. Vi åkte ner till Gnosjö för att titta på det och två veckor senare var huset vårt. Det blev fl ytt till

Gnosjö och det dröjde inte länge förrän vi kommit in i byn.

– Att ha barn och att tycka om att engagera sig är två saker som gör det lätt att komma in i gemenska-

pen. När man fl yttar till en ny ort så behöver man ofta få råd om en bra snickare, frisör eller bilmeka-niker och det är bra samtalsämnen att ta med de nya grannarna.

Mikael nämner många fördelar med Gnosjö. Det mesta är billiga-re i Gnosjö så som barnens fritids-aktiviteter och försäkringar. För att inte tala om huspriserna som inte ens är att jämföra med Stock-holmspriserna.

Cykla eller gåNärheten till allt i Gnosjö är ock-så det en fördel. Man kan cykla el-ler gå till det mesta och då man be-höver bilen går det snabbt att ta sig fram. Det fi nns inga bilköer el-ler svårigheter att hitta parkering. Även för barnen är det bättre att bo i en mindre stad, tycker Mikael.

– Det är mindre skolor och min-dre klasser. De kan även ha pulka-backe på tomten och cykla till alla sina kompisar.

– Många som bor i Stockholm undrar om vi inte saknar utbudet där. Storstadens utbud fi nns ju dock kvar. Det tar en och en halv timme till Göteborg och fyra tim-mar till Stockholm, så det går snabbt och enkelt att åka dit över en helg. Här i Gnosjö har vi livskva-litet – vi saknar ingenting!

”Vi har inte ångrat oss en enda dag.”

Mikael PalmgrenFöre detta stockholmare som sedan tre år är bosatt i Gnosjö.FOTO: CLAES LOBERG

Fråga: ■ Varför ska man fl ytta till Gnosjö?

Svar: ■ ”Natur, frisk luft, billigare boende och en kortare restid till och från jobbet är en del av det som kallas livskva-litet”, menar Mikael Palmgren från Stockholm som fl yttade till Gnosjö för tre år sedan.

CAROLA LINDSTRÖM

[email protected]

HUR VI LYCKADES

GNOSJÖ

FAKTA

Gnosjö kommun ligger ■ i västra delen av Jönköpings län. Invånarantalet är ungefär 10 000 personer, men i Gnosjöregionen fi nns nästan 1 300 företag som söker arbetskraft.

Förra året lockade ■ kommu-nen med jobb, bostäder, barn-omsorg och frisk luft för att få fl er att fl ytta hit. De vanligaste yrkena i kommunen är maskin-operatörer, vård- och omsorgs-personal, fabriksarbetare, mon-törer samt lager- och transport-personal.

Gnosjö har länge ■ varit känt som den kommun som har lägst

arbetslöshet i landet, en enda procent. Dock har även Gnosjö drabbats av fi nanskrisen.

För andra året ■ i rad har Gno-sjö blivit utsedd till Sveriges bästa kommun när det gäller integration av invandrare. Tid-ningen Fokus har bland annat tittat på andelen utlandsfödda, sysselsättning och fl yktingmot-tagande hos landets kommu-ner. Gnosjö hamnade framförallt högt när det gällde sysselsätt-ningen. Var fjärde invånare har utländsk bakgrund och 62 pro-cent av de utrikes födda hade jobb 2008.

Hylténs industrimuseum. ■När herr Hylténs söner stängde igen fabriken 1974 lämnade de den helt intakt med maskiner, verktyg, kontor och färdiga va-ror. Besökarna kan vandra om-kring i fabriksmiljön precis så som den var under de 100 år den var i bruk.

High Chaparall ■ är ett av Smålands populäraste be-söksmål för barnfamiljer. Här kan man uppleva den gamla western kulturen livs levande och njuta av dans, musik och shower.

Store Mosse ■ är det största myrområdet söder om Lappland. Här fi nns en nationalpark där man kan se fl era nordliga växt-arter och några av norrlands-myrarnas fåglar. Här fi nns också den kända fågelsjön Kävsjön och fl era vandringsleder.

Töllstorps industrimuseum ■visar framväxten av småindu-strin i Gnosjö från 1700-talet och framåt. I en autentisk miljö visas dragning av metalltråd och me-tallduksvävning. Du kan också få se tillverkning av musfällor, hårnålar och säkerhetsnålar.

Marieholms bruk. ■ Här kan du uppleva den historiska bruks-miljön och ta del av hur männi-skor levde under industrialise-ringen. Du kan färdas på kanalen mellan Marieholm och Hillers-torp och besöka urskogen i Mo.

High ChaparallFOTO: CARINA KVIST

Vad fi nns att göra i Gnosjö? Gnosjö är mer än bara Gnosjöandan. Turismen är kommunens snabbast växande näringar och här finns en mängd turistatt-raktioner och sevärdheter att besöka.

torp och besöka urskogen i Mo.

Tillverkning av musfällorPå Töllstorps industrimuseum kan du se tillverkning av musfällor. FOTO: ISTOCKPHOTO

ÖKAD LIVSKVALITET

RÅN MEDIAPLANET

ÖKÖKÖÖKÖKÖKÖKADADADADADAD

5SKÄL


Metallindustrin i Gnosjö har gamla anor. Redan i början av 1800-talet började bönderna i trak-ten till verka metalltråd på ledi-ga stunder åt Husqvarna vapen-fabrik. Allt som krävdes var en rän-na, ett vattenhjul och ett stycke metall som man ofta hämtade till fots i Jönköping. Så småningom växte andra typer av tillverkning fram och kunderna blev fl er. I dag fi nns det omkring 300 små företag i Gnosjö som tillsammans har fl era tusen anställda. Här tillverkas allt från plåtstycken av olika slag, till metalltråd, nät och automatsvar-vade detaljer. En produktion som numera är i högsta grad modern.

– Man skulle nog kunna kalla det för hightech, säger Jens Pettersson. Verksamheten är högteknologisk och datoriserad i väldigt hög grad. Vi har fl er datorer än anställda.

Arbeta i nätverkDen berömda Gnosjöandan gäl-ler förstås också metallindu-strin. Företagen är duktiga på att

nätverka och det är inte ovanligt att man lånar maskiner, plåt och verktyg av varandra, eller lämnar

tillverkningen vidare till en gran-ne om man inte själv har tid eller möjlighet. Ett exempel på detta är GT Group, som egentligen består av tre fristående företag som i ett annat klimat kanske skulle ha varit konkurrenter, men nu hjälps de åt.

– Vi utnyttjar maskinparken och det tekniska kunnandet gemen-samt, berättar vd Claes Josefsson. Det gör att vi kan ha ett större ut-bud och förse kunderna med vad de vill ha.

Andra konkurrensfördelarDet äldsta Gnosjöföretaget i bran-schen är M. Johansson & Söner som funnits sedan slutet av 1800-talet. Ägaren Thomas Johansson gör sitt bästa för att företaget ska leva vidare till fj ärde och kanske femte generationen och uppköpet av Gnosjö Allproduktion för några år sedan har fått hjulen att snurra. Precis som inom de fl esta andra branscher känner metallindustrin i Gnosjö av att konkurrensen från

låglöneländerna hårdnar, men Thomas Johansson är inte särskilt orolig.

– Det fi nns många företag här som också har tillverkning i Asien, men all verksamhet går inte att fl ytta ut. Produktion som kräver mycket manuellt arbete funkar bättre i Asien än här och Gnosjö har andra konkurrensfördelar så som eff ektivare produktion i takt med den ökade automatiseringen. Samtidigt har vi även väldigt kun-nigt folk i Sverige, då vi hållit på med industriarbete i över 100 år.

Inte heller Claes Josefsson är orolig.

– Gnosjöandan ger oss en stor fl exibilitet säger han. Det inne-bär att alla led i produktionen kan lösas inom någon mils radie. Vi blir inköparens förlängda arm och våra kunder kan hålla ett litet lager och anpassa produktionen efter efter-frågan.

1

Fråga: I en tid där jobben fl yttar utomlands ökar metall-industrin i Gnosjö sin lönsamhet. Hur kommer det sig?Svar: Vi ser inte varandra som konkurrenter och det gynnar kunderna, säger Jens Pettersson, vd för Laserstans.

SAMARBETE FÖR KUNDENS BÄSTA

”Verksamheten är högteknologisk och datoriserad i väldigt hög grad. Vi har fl er datorer än anställda”

Jens Pettersson

BENEDIKTA CAVALLIN

[email protected]

NYHETER

Vi bearbetar i CNC-svarvtill kvalitetsmedvetna kunder

Gnosjös starkaste tillverkare av mekaniska komponenter.

Monter nr A:39 på Made in Gnosjö 14 maj.För ytterligare info kontakta Håkan Abrahamsson,

marknad, 0370-333220. www.swemix.com

SAMVERKAN INOM INDUSTRISAAMVMVMVVVMVERERERERERERKKAKAKAKANN

6SKÄL

Claes JosefssonVd, GT Group.

Jens PetterssonVd, Laserstans.

FOTO

: SA

RA

BR

OD

IN S

ÖD

ER

LUN

D

FOTO

: RE

KL

AM

BIT

EN


2

3

LYCKAT SAMARBETE1-3. Metallindustrin har mycket stor betydelse för Gnosjös näringsliv. I dag finns det företag inom många olika genrer och inriktningar. Många sam-arbetar för kundernas skull. För att klara den globala konkurrensen gäller det samtidigt att arbeta med slimmade organisationer och en väl utvecklad maskinpark. FOTO: SARA BRODIN SÖDERLUND

MetalltrådTrådtillverkningen är den äldsta tillverkningen i

bygden som fortfarande fi nns kvar, men i dag är det mest förädling av tråden som gäller. Det fi nns cirka 40 företag i kom-munen som bearbetar tråd på något sätt från kylskåpsinred-ning till stora skyddsnät.

Skärande bearbetningI Gnosjö kommun finns nog Sveriges högsta kon-

centrationen av styrda svarvar eller automatsvarvar som man säger till vardags, fräsar och olika fleroperationsmaskiner. Här tillverkas komponenter till bland annat bil-, elektronik- och vvs industrin det kan vara små komponenter under 1 mm eller större upp till 100 mm i dia-meter.

PlåtPlåtbearbetning är en bransch som har utveck-

lats otroligt sista åren. Från ma-nuell excenterpressning till helt automatiska liner; från plåt till färdig produkt. Laserskärning är snart lika vanligt hos plåtbe-arbetningsföretagen i Gnosjö som en borrmaskin. Finns över 30 företag i denna nisch.

GjutningI dag är det pressgjutning som är störst i Gnosjö av de

olika gjutteknikerna. Det gjuts allt från delar till markiser, un-derrede till stolar till stövel-knektar och båtbeslag.

METALLINDUSTRIN I GNOSJÖ GÖR DET MESTA


MADE IN GNOSJÖ 14 MAJVÄLKOMMEN ATT SE SVENSK INDUSTRI FRÅN INSIDAN - UPPLEV GNOSJÖANDAN PÅ EN UNIK INDUSTRIMÄSSA

REGISTRERA DIG NU www.madeingnosjo.se

Flit och hjälpsamhet utmärker Gnosjöandan

Gnosjös sociala nätverk, bland annat ett stort antal frikyrkor samt nykterhets- och idrottsrö-relser, anser vara det fundament

som den berömda Gnosjöandan v ilar på. Den steniga och mag-ra jorden tvingade på 1600-talet många smålänningar att överge jord bruket. Flera sökte sig då till gevärsfaktoriet i Jönköping för att bli vapen smeder. När den svens-ka stormaktstiden tog slut runt år 1720 blev de arbetslösa och åter-vände, bland annat till Gnosjö.

– De hade då stor nytta av att de lärt sig tillverka tråd, berättar Bertil Melkersson, före detta lokal-redaktör i Gnosjö och numera guide på Hylténs industrimuseum. Så småningom började man att med handverktyg bearbeta tråden till bland annat nålar, strumpstick-or och hyskor. Med egentillverkade maskiner kunde man sedan också väva metallduk av tråden, en efter-traktad produkt. Metallgjutningen blev sedermera ett komplement till trådtillverkningen. Det var em-bryot till den industriella revolu-

tion som förvandlade Gnosjö från jordbrukssamhälle till Sveriges företagstätaste ort.

Hylténs är vagganJ.E. Hylténs Metallvarufabrik, byggd 1917, är Gnosjös industri ella vagga. I dag är det ett välbesökt museum.

– Anläggningen drivs med ett eget kraftverk från slutet av 1890- talet, berättar Bertil Melkersson. Alla maskiner och verktyg är auten-tiska och från 30-talet. De används för att bland annat gjuta klockor, mortlar, klädhängare och smyck-en. Många av dem som arbetat på Hylténs har tagit med sig sin yrkeskunskap som gjutare och bli-vit egenföretagare. Ring arna på vattnet har med åren blivit allt fl er genom nya avknoppningar.

Hjälpsamhet utmärker andanGrundaren, Johan Edvard Hyltén,

var aktiv inom Missionsförbundet och många Gnosjöbor är troende.

–Den omtanke och hjälpsamhet som utmärker troende har säkert sin beskärda del i Gnosjöandan, anser Bertil Melkersson.

Merparten av Gnosjöföretagen är tillverkande industrier inom områdena skärande bearbetning, tråd- och plåtbearbetning samt plast och trä. Kommunen har inte gett några subsidier men krattat manegen, bland annat genom en företagsfrämjande infrastruktur.

Gnosjö satsar även hårt på kom-

petensutveckling och på att locka ungdomar till verkstadsindustrin. Den har i dag föga gemensamt med gamla tiders tunga och smut-siga miljö. Blå stället har bytts mot ledig klädsel och datorer styr pro-cesserna.

–Kan vi bara få ungdomarna att föra Gnosjöandan vidare så kommer orten säkert att blomstra även om 10–20 år, hoppas Bertil Melkersson. BERTIL MELKERSSON

Före detta lokalredaktör i Gnosjö och numera guide på Hylténs industri museum. FOTO: LENNART BOBERG

NYHETER

CLAES-GÖRAN HANBERG

[email protected]

Fråga: ■ Vad har Gnosjöandan betytt för ortens utveckling?

Svar: ■ Enormt mycket är nästan ett understatement. 250 tillverkande företag i en kommun med bara 10 000 i nvånare säger det mesta.

HISTORISK ANDA

HIHIISTSTTSTSTORORORORORORISISISISISKKK

7SKÄL

J.E. Hylténs Metallfabrik FOTO: THOMAS SVENNINGSSON

Origin Tool ABAnnelund 330 33 HillerstorpTel. 0370-223 48 Fax. 0370-266 88

[email protected] www.origin-tool.se

Vi konstruerar och tillverkar klipp-, bock-,följd och flerslidsverktyg. Även fixtureroch prototyper.

Legokapacitet4 st trådgnistar varav 1 st med 12 paletter.3 st flerop. maskiner 1000 x 500 x 500.

Telefon 0370-822 05, Telefax 0370-824 90330 30 Hillerstorpwww.miform.se

TRÅDGNIST FORMVERKTYG

Ledig kapacitet!

www.incaplast.com | [email protected] | 0370-228 45

Affärsidé/SpecialitetFormsprutning av tekniskt formgods

Telefon 0370-37 50 30 [email protected]

Vi erbjuder genomtänkta konceptlösningar inom butiksexponering med hjälp av olika

profi lmaterial såsom counter display, fl oor stand, tråd-, plåt- och rörkonstruktioner

Din totalleverantör

In the ”world of clamps”it’s the small details that make the difference!

ABA - a NORMA Group brandwww.normagroup.com

NORMA Sweden ABVisirgatan, Anderstorp

Leba är byggt för flexibilitet. Med flest färger i lager och en effektiv produktion är

vi redo för alla jobb, och våra nio pulverlackeringslinjer gör att vi har betydande

resurser för krävande produktioner. Enkelt och kostnadseffektivt!

Möjligheternas lackeringsföretag

AKTIEBOLAGET LEBA INDUSTRISERVICEStorågatan 10

330 33 Hillerstorpwww.leba.se

Box 8037, 350 08 Växjö 070-51 52 902

www.ik2000.se

Rätt partner i effektivisering av Era processer

Verksamhets- och nulägesanalyser. Ef

Skapa kundvärde genom kundfokusering – värstabilisering & balansering av processer –

standardisering av arbetssätt – ordning och reda – ständiga förbättringar – omställningseffektivitet – underhållssystem mm.

KAN DU ÖVER HUVUD TAGET NÅGONTING

OM SPORT?

är ett måste för bådeorakel och lekmän

www.sportal.se


– ”Det fi nns ett nav mitt i Skandi-navien”. Näringslivet i Gislaveds kommun laddar för långsiktig och hållbar tillväxt. Här fi nns ett unikt aff ärsnav och en företagsamhet som står sig väl både i Sverige och internationellt. En lång tradition av att driva eget, där utveckling och företagande är en självklarhet och där ordet kris omsätts till möjligheter.

Besök två unika mässor Parallellt med Made in Gnosjö körs Aff ärsracet, en näringslivsmässa som representerar företag i Gisla-veds kommun, Sveriges mest fö-retagstäta område. Aff ärsracet har öppet torsdag och fredag 14–15 maj. Ett tillfälle att komma samman med fl era leverantörer samtidigt. Möt över 150 utställare med spjut-spetskompetens som är tongivan-de inom plast, metall och träindu-

stri, både legotillverkare och före-tag med egna starka varumärken. Även här ges möjlighet att besöka fabriker som öppnar dörren till en dynamisk vardag. Anderstorp Ra-ceway erbjuder en energiladdad miljö för mässa, seminarier och aktiviteter både för den äventyrs-lystne utställaren som besökaren.

Få fart på affärernaMånga stora och små företag har drabbats hårt av krisen. Men det finns ljusglimtar, enligt Anna–Stina Nordmark Nilsson, vd, Före-tagarna. Över 60 procent av små-företagen uppger att de trots allt har expansionsplaner. Många tar off ensiv sats mot nya markna-der och nya produkter under kri-sen. En sådan möjlighet är att söka

nya marknader utomlands. Kunde småföretagen fördubbla sin export skulle Sverige få omkring 100 000 nya jobb. En stor majoritet av små-företagare vill också att Sverige går med i valutaunionen. Euron skulle ge oss större stabilitet på fi nans-marknaden och småföretag gro-grund, tror Anna–Stina Nordmark Nilsson som betonar att företag i Sverige behöver gödsel och incita-ment.

Ge drivkraftRegeringen har visserligen gjort en del för att förbättra jordmånen, men Alliansen gick till val på att göra Sverige till en förebild för fö-retagande i världen. Ett initiativ som hon tror kan ge drivkraft är att rejält sänka arbetsgivaravgiften för småföretag. Anna–Stina Nord-mark Nilsson deltar i Aff ärsracets temaforum om faktorer som får fart på aff ärerna.

Aff ärsracet är mötesplatsen där aff ärer står i fokus. Ett tillfälle att inhämta inspiration, idéer och att både göra aff ärer och köra på ba-nan.Ett högklassigt program som inbjuder till att förvalta och knyta viktiga kontakter.

NAVET SOM SÄTTER FART PÅ SVERIGES EKONOMI

CAROLA ÖBERG

[email protected]

Fråga: ■ Näringslivet i Gisla-veds kommun har tidigare visat snabb omställningsförmåga i svåra situationer. Vad händer i dagens ekonomiska krisläge?

Svar: ■ Affärsracet står på startsträckan för vägen fram-åt, en mötesplats där över 150 av regionens företag inbjuder till att förvalta och knyta viktiga kontakter.

NYHETER

AFFÄRSRACET

N MEDIAPLANET

AFFÄÄRSRSRARACET

8SKÄL

Fluidinjection for perfection

www.plastinject.se

ANNA-STINA NORDMARK NILSSONVd, Företagarna. FOTO: LINUS HALLGREN


Investera, rationalisera och exportera!

FÖRETAGSAMHET1. Anderstorp RacewayFOTO: PETER DALLMANN

2. Skeppshult V. SkeppshultcykelnFOTO: DAN HOLMQVIST

3. Nordiska PlastFOTO: ANDERS OHRGREN

4. ECO Stand-UpFOTO: ISABERG-RAPID

ER PARTNER FÖR FRAMTIDA HELHETSLÖSNINGAR IFORMSPRUTAD PLAST

- FRÅN PRODUKTUTVECKLINGTILL LEVERANS!

WWW.PLASTUNION.SE

Torsdag 14 maj13-19:00 Utställning. 13:00 Invigning14:30 Temaforum ”kompetens”. Per Stavås, rektor frågar ut ortens HR-specialister om fram-tidens kompetensbehov.

Fredag 15 maj09-17:00 Utställning. Möt över 150 utställare i depån. 09-12:00 Öppet hus.Studiebesök i fabriker. Transport till och från mässan.11:30-13:30 Smålandsbuffé. 12:15 Möt Årets Företagare i Jönköpings Län. Värd: Företagarna. 12:30 Temaforum ”faktorer som får fart på affärerna”. Pär Isaksson, Affärsvärlden frågar: Ewa Björling, Sverigeshandelsminister, LarsEngqvist, landshövdingJönköpings län, Anna-Stina Nordmark Nilsson, vdFöretagarna, Urban Bäckström,vd Svenskt Näringsliv, Anders Ferbe, vice ordförande IF Metall. 15-17:00 Kör racerbil på den legendariska Anderstorp Raceway banan.17:00- Kicking Tires. Efterfest, mingel, musik.

Läs mer på www.affarsracet.se eller maila [email protected] Förregistrering inbjudan nr DI150509.

MÄSSPROGRAM AFFÄRSRACET

Vad är din syn på den ■svenska industrin i dagsläget?– Det är naturligtvis ett bekym-mersamt läge. Min syn på svensk industri har inte påverkats av fi -nanskrisen. Den är kompetent, erfaren och har fortfarande stora möjligheter att hävda sig i den in-ternationella konkurrensen.

Vad gör ni i regeringen för ■att stödja den svenska indu-strin?– Vi har bland annat skapat ökade möjligheter för företag att få kredi-ter genom SEK och EKN. Dessutom har vi tagit fram särskilda stödpa-ket för bilindustrin. Vi arbetar med ett intensivt främjande av svens-ka företag utomlands, inte minst i Afrika och Mellanöstern där vi ser stora chanser för ökad export.

Hur kan svensk tillverkning ■hävda sig i konkurrensen mot utländsk tillverkning?– Svensk tillverkning är interna-tionellt känd för hög kvalitet och god design. Vi måste dock kom-ma ihåg att fi nanskrisen inte är ett isolerat svenskt problem ut-an ett globalt. Att då bara satsa på svensk tillverkning är inte lös-

ningen. Protektionism har ald-rig lett till något långsiktigt gott. Ökad öppenhet ger också jobb-möjligheter till fl er.

Vad är ditt bästa tips till ■Sveriges industriföretagare i tider som dessa?– Håll ut, det vänder. Tänk framåt, investera om möjligheten fi nns, rationalisera och undersök nya ex-portmarknader. Ta vara på de möj-ligheter globaliseringen erbjuder.

Vad är din uppfattning om ■den berömda Gnosjöandan?– Den är fantastisk och jag önskar att den kunde spridas mer till res-ten av landet. Sverige behöver fl er entreprenörer som tänker utanför konceptet ”lagom”.

Varför besöka mässan ■ Affärsracet i Anderstorp?– Det behövs framåtblickande events dessa tider. Sverige behö-ver ett starkt näringsliv med gott självförtroende. Inte minst viktigt är ju att företag erbjuds en möjlig-het att knyta kontakter med var-andra.

Hur tror du den svenska in- ■dustrisektorn ser ut om 10 år?– Jag tror att vi kommer se fl era små och medelstora företag mer utvecklade och att vi har en bred-dad exportbas. Att vi har en indu-stri som fullt ut drar nytta av de in-ventioner som är resultatet av den forskning och utveckling. Dessut-om att aff ärerna kommer att göras i vår nya valuta, euron.

Ewa Björling (m)Sveriges Handelsminister.FOTO: PAWEL FLATO

FRÅGOR & SVAR

DI150509.

1 4

3

2

Våra sparkonton omfattas av den statliga insättningsgarantin. Om du vill diskutera ditt sparandering 0476-88 000. På www.ikanobank.se uppdateras den aktuella räntan löpande.

Har du 100.000:- över? Gör något riktigt tråkigt för pengarna!

Sätt in 100.000 kr eller mer på Ikano Sparkonto Plus så får du 1,75% ränta (2009-04-28) och fyra fria uttag per år. Där växer pengarna tryggt och stadigt för din egen, eller dina barns framtid. Tråkigt? Nej, inte om du tänker långsiktigt, då blir det plötsligt roligt.Välkommen.

Öppna sparkonto redan idag påwww.ikanobank.se

Världens småländskaste bank!

annons hela denna tematidning Är en annons frÅn ...doc.mediaplanet.com/all_projects/3313.pdf ·...

Documents