www.preventivmedel.nu

TRYGGAREVARDAG

FO

TO

: G

ÖS

TA

LÖ

FS

TR

ÖM

Leif Wetterskog: Vi har hindrat många händelser. Det fi nns ett jättestort engagemang inte minst bland våra yngre poliser.

SÅ SKAPAR VI ETT SÄKRARE SVERIGE

Trygga din inkomst Säkra din privat-ekonomi – anslut dig till a-kassan

Skräm bort tjuvarInstallera inbrotts-larm och sov gott om nätterna

4TIPS

HUR SER DIN EKONOMI UT OM DU BLIR ARBETSLÖS? ÄR DITT HEM SÄKERT?

Nr.1/Juni 2009

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETANNONS ANNONS

2 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

För ett tryggare samhälle

www.akla.se

Finns på apoteket!

En säker reskompis på semesternSitSac är en ny, unik ryggsäck med en inbyggd ECE-god-känd bilbälteskudde för barn mellan 4–12 år.SitSac är designad för att bli tillgänglig, säker och lekfull, för

Produktinformation och återförsäljare, se www.sitsac.se

Lyft av väskan från ryggsäcken och sitt på bälteskudden. Enkelt!

Sätt dig in i hur samhällets organisation för hjälp och rädd-ning fungerar. Komplettera med egna nätverk och tekniska hjälpmedel för skydd och hjälp där det behövs.

Sverige har en god g r u n d t r y g g h e t som är säkerställd av stat, landsting och kommuner. I nödsituationer kan man dygnet runt

med ett enda samtal till nödnum-ret 112 nå samhällets hela rädd-ningsorganisation. Det kan till ex-empel gälla brand, trafi kolycka, akut sjukdom eller om du är utsatt för brott, men är också ett nav vid större kriser. Nödnumret 112 gäller inom hela EU-området.

Räddningstjänsten, ambulans-sjukvården, polisen, fj ällräddning-en, sjöräddningen, giftinformatio-nen, jourhavande präst med fl era har alla kompetenta och engagera-de medarbetare som tillsammans hanterar hjälpen. SOS-operatö-rerna som tar emot i genomsnitt 10 000 larm under ett dygn bygger upp en unik erfarenhet av att han-tera kriser och olyckor. Inlevelse-förmåga och fokusering är nyckel-ord och många har bakgrund i vår-den.

Mest utsattaObjektivt sett är Sverige ett tryggt land. Men det handlar

också om en upplevd trygghet. Vi vet från egna undersökningar att många äldre och utlandsfödda känner sig otrygga i vårt land. Ung-

domar upplever sig tvärtom ofta trygga men är i verkligheten den åldersgrupp som är mest utsatt ge-nom att den rör sig mycket i sam-hället under hela dygnet.

Skapa en känsla av trygghetMycket handlar om vår egen beredskap att som medmän-

niskor hjälpa till. Många äldre sak-nar kontakt. Grannar, ideella orga-nisationer med flera kan göra mycket, inte bara för att underlätta och hjälpa till i praktiska frågor ut-an också för att skapa en verklig känsla av trygghet. Inte minst i glesbygdsområden, som vi har i hela landet, behöver vi alla kunna hjälpa till.

Att man ska stanna vid en olycksplats, slå larm och ge ytter-ligare information är för de fl esta naturligt om det kan ske utan risk. Tyvärr har det blivit vanligare att man åker förbi. Man kanske ring-er senare men risken är då att man inte kan lämna viktig information som behövs. Med övergången till mobiltelefoni har allt fl er svårt att beskriva var de befi nner sig. När vi är ute bör vi alla då och då ägna en tanke åt var vi befi nner oss för att underlätta snabb hjälp om det skulle behövas.

Det handlar också om att läg-ga till bitar till den trygghet som samhälle och medmänniskor kan

ställa upp med. Det gäller både en-skilda och företag. Tekniken ger i dag fantastiska möjligheter. Det kan gälla att använda mobiltelefo-ner med positionering på ett klokt sätt, att ha brandvarnare och in-brottslarm.

In case of emergencyEn enkel åtgärd är att lägga in namn och telefonummer till

närmaste anhöriga i mobiltelefo-nens adressbok under förkortning-en ICE – In Case of Emergency. Det kan underlätta för räddningsper-sonal att komma i kontakt med an-höriga om du inte själv kan förmed-la informationen. Mer om detta fi nns att läsa på www.sosalarm.se.

Det gäller också för företagen att komplettera den infrastruktur som samhället har byggt upp med individuella lösningar. För medar-betarna är det viktigt att man har säkerhetsfrågorna på arbetsplat-sen aktuella, att de som har uppgif-ter som innebär risker har person-larm eller att krisgrupper snabbt kan kallas in om det uppstår all-varliga händelser.

Hjärtstartare, så kallade defi bril-latorer, blir allt vanligare både på arbetsplatser och i off entliga loka-ler som fl ygplatser, samlingsloka-ler och gallerior. De är självinstrue-rande och kan snart bli lika vanliga som brandsläckare.

“I november samma år fi ck jag en akut psykos och lades in på sjukhus efter att ha varit vaken och påtänd tio dagar i sträck.”

Om att leva i ett drogberoende.

FOTO: ISTOCKPHOTO

VI REKOMMENDERAR

SIDA 14

Ett tryggare Göteborg s. 81. En mängd olika projekt som samord-nas av kommunen ska öka tryggheten.

Bila smart i sommar s. 102. Vad du ska tänka på innan du ger dig ut på vägarna.

Sven-Runo BergqvistVd, SOS Alarm .

Gör en vägbeskrivning

1Då kan du snabbt vägleda hjälp om den skulle behö-

vas akut. Ange koordinater till bostaden eller sommarstället och tänk på var du befi nner dig när du är ute på vägarna eller i naturen.

Skapa trygghet

2Skapa ett eget skyddsnät av anhöriga och grannar för

gemensam trygghet och i form av försäkringar.

Använd tekniken

3Med teknikens möjligheter kan du förstärka skyddet för

dig själv och på arbetsplatsen.

MINA BÄSTA TIPS TRYGGARE VARDAG, NR 1, JUNI 2009

Försäljningschef: Gustaf Ryding

Redaktionschef: Nadine Kissmann

Redigerare: Martin Björinge

Projektledare: Martina FrostTel: 040-605 68 00E-post: martina.frost@mediaplanet.com

Repro: Ordbild

Distribution: Göteborgs-Posten, juni 2009Tryckeri: V-Tab

MediaplanetTel: 08-545 953 00E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid frågor och bokning kontakta: Jakob Roos

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intres-santa artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

FOTO

: DE

NN

Y LO

RE

NT

ZE

N

Vi har sedan 1987 fått förtroendet att installera över

4 500 larmsystem i både privata hem och företag.

Vi är godkända av alla försäkringsbolag

Sommarerbjudande från IPS AlarmLarma din bostad för en månadskostnad

under hundralappen. Grundpaket inkl installation & dekaler

Centralapparat med larmuppringare

Batterireserv vid strömavbrott

Kraftig larmsiren 110 dB

Brytkontakt för entrédörr eller altandörr

Rörelsedetektor som klarar husdjur > 25kg

Fjärrkontroll för enkelt handhavande

Trygghetsavtal

Upp till 4 kontaktpersoner

Hyra av larmcentral

Livstids garanti

Minsta avtalstid 36 månader

Kontakta oss direkt för säker leverans innan semestern.

Ring 020-713355 förkostnadsfri säkerhets-

rådgivning eller gå in på securitasdirect.se/juli

Passa påBeställ nu!*

securitasdirect.se

Solskenssemester! Vi ser om ditt hus!Med ett hemlarm från Securitas Direct kan du unna

dig en riktigt skön och avkopplande semester. Men

inte bara det, våra hemlarm ger dig också en skönare

och tryggare vardag! Skulle något hända går larmet

direkt till vår ständigt bemannade larmcentral och vi

står beredda att rycka ut 24 timmar om dygnet.

*Se erbjudande på securitasdirect.se/juli

Videoövervakning enligt Axis:

Trygghet är att känna sig hemma.

www.axis.com

Välkommen till en ny videoövervakningsvärld

För oss är det viktigt att människor känner sig trygga och säkra – även när de inte är hemma. Därför satsar Axis på att utveckla och leverera innovativa nätverksbaserade videoöver-vakningslösningar. För ökad säkerhet. Så att du kan känna dig trygg var du än befinner dig. Precis vad man kan förvänta sig av Axis – den globala marknadsledaren inom nätverksvideo.

4 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

”Det är för jäkligt att man ska behöva be-tala för att känna sig säker i sitt eget hem.”Iréne Dahlén

Fråga: Blir tjuvar mer nyfi kna om man installerar ett inbrottslarm?Svar: Bara i två av 1 000 larmade hus görs inbrott, så larm fungerar. Det är försäkringsbolag, polis och Stöldskyddsföreningen eniga om.

Först fi ck en sovande, äldre granne på-hälsning. Han väcktes av ljud som han trodde kom från sonen som brukar komma och titta till honom med jäm-na mellanrum. Men det var inte sonen som kom den här gången utan en fräck inbrottstjuv som inte tog någon hän-syn till att husägaren var hemma.

Bara några dagar senare var det dags igen. En granne några gator bort fi ck sitt hem länsat, och någon vecka sena-re drabbades familjen mitt emot. In-brottet skedde återigen trots att alla i huset var hemma. Det blev droppen som fi ck bägaren att rinna över för fa-miljen Dahlén. Den julen åkte de ing-enstans, helt enkelt för att de inte vå-gade lämna hemmet obevakat.

Inbodd trygghetKvinnan som berättar heter Iréne Dahlén. Hon bor tillsammans med man och barn i ett idylliskt äldre villaområ-de norr om Stockholm, i ett hus där hon själv är både född och uppvuxen.

– Mina morföräldrar byggde huset, sedan tog mina föräldrar över det, vi är den tredje generationen som bor i det,

så tryggheten är inbyggd i huset på nå-got sätt, den är självklar, eller var. Här har alltid varit lugnt, men så plötsligt, för ett par år sedan, började inbrotten ske alldeles inpå oss.

Larmet hjälperSaker som säkerhet och trygghet blev plötsligt högsta prioritet för oss. Rätt snart kom vi fram till att vi ville inves-tera i ett bra villalarm, och det har vi verkligen inte ångrat, särskilt som in-brottsvågorna fortsätter att komma tillbaka med jäm-na mellanrum. Vi har dock hittills varit förskona-de, så uppenbar-ligen hjälper det att tjuvarna ser att vi har lar-mat vårt hus.

Iréne be-rättar att praktiskt ta-get alla som bor i områ-det numera känner någon eller några som har haft påhälsning.

Till och med i skolorna pratar man i pe-dagogiskt syfte om inbrotten eftersom barnen blivit skrämda av det som sker.– Visserligen säger polisen att de prio-riterar ärendena, eftersom det sker så många inbrott just här, men jag förstår att det är svårt att göra något, särskilt eftersom det inte fi nns några vittnen.

Sprider skräck i grannskapetDet faktum att fl era av inbrotten har skett i fullt dagsljus och inte sällan med husägarna hemma gör det svårbegrip-ligt att ingen ännu åkt fast. Fräckheten tjuvarna har visat prov på har gjort att de boende känner sig otrygga i sina eg-na hem.

– För oss är det annorlunda nu, vi so-ver gott på nätterna. Innan vi larmade huset kunde jag ligga vaken och lyssna efter minsta lilla ljud, det var hemskt jobbigt, vi blev alldeles hispiga, men nu vågar jag till och med använda öron-proppar igen och det gläder mig oerhört eftersom maken är en snarkare av rang.

När frågan ställs om hur familjen gick tillväga när de skulle välja larm berättar Iréne att hon helt enkelt sat-te sig ner och ringde runt för att kunna jämföra priser och erbjudanden.

– Det var ingen lätt match, bran-

schen är en riktig konsumentfälla, full av grynnor i form av svårtolkade paket-erbjudanden och obegripliga prislistor.

Iréne lät sig inte avskräckas, hon gick noggrant tillväga, jämförde och ställde en rad mer eller mindre kritiska frågor. Till sist hade de en lista på någ-ra tänkbara lösningar. Efter noggranna efterforskningar så hittade Iréne och maken Sam så småningom en leveran-tör som de kände att de fi ck förtroende för och som kändes seriösa.

Väl värt pengarna– Jag kände mig väl bemött från första stund och det inbillar jag mig har att göra med att leverantören vi valde är li-te mindre, de måste liksom vårda varje kund eftersom de inte har råd att mista någon, berättar Iréne Dahlén som tyck-er att larmet ger den trygghetskänsla hon förväntade sig att få.

– Månadsavgiften är väl värd trygg-hetskänslan larmet ger oss. Sen kan man ju i och för sig tycka det är för jäk-ligt att man ska behöva betala för att känna sig säker i sitt eget hem, men det är en annan historia.

Tjut bort tjuven och känn dig trygg hemma

KRISTIN RYDBERG

redaktionen@mediaplanet.com

FÖRÄNDRING

STOCKHOLM

INSPIRATION

ASSA 2000Komplett låssats. Unik tvåfunktionslåsning kombinerar inbrottsskydd med bortasäkerhet. Hakregeln ger överlägset brytskydd. Omtestat och intygat av SBSC. Lika låsning möjlig.

ASSA Code HandleSäkerhetshandtaget Code Handle öppnas och låses med en kod. Du slipper risken att nyckeln sitter i låset eller ligger på diskbänken. Låsmekanismen manövreras enkelt och bekvämt med en knappsats. Standardbatterier ger ca 100.000 öppningar.

FIX fönsterlåsMed sitt enkla montage och sin diskreta design lämpar det sig väl för hemmafixaren. Finns för både utåtgående och inåtgående fönster. Kan fås med lika låsning (en nyckel till samtliga lås).

Uppgradera säkerheten i sommar

Nu har vi trygghetsmånadmed både tips och fina erbjudanden i butiken.

Första Långgatan 18, Göteborg031-704 19 00

Vem ser om din bostad under semestern?

Beställ ditt bostadslarm redan idag så får du vårt startpaket

installerat för halva priset.

Ring oss på 0200-88 81 80 så berättar vi mer om erbjudandet.

www.sectoralarm.se

Ring ossidag!

JUNI 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

KÄNN DIG TRYGG I DITT HEMEfter ett inbrott i huset och flera inbrott i området bestämde sig familjen Nyhlén för att installera ett inbrottslarm.FOTO: ISTOCKPHOTO

”En man är hans borg och hans hem är hans säkraste tillfl ykt”, sa Sir Edward Coke för 300 år se-dan. Sedan dess har vallgravar och murar ersatts av larm, sä-kerhetslås, patrullerande vakter och grannsamverkan. Trygghe-ten i hemmet är och förblir en av de viktigaste faktorerna för livs-kvalitet. Receptet på vardags-trygghet stavas riskeliminering och sunt förnuft. Enkla åtgärder kan bokstavligen betyda skill-nad mellan liv och död.

1. Montera brandvarnare på varje våning. Kolla batterier-na ofta.2. Köp en handbrandsläckare och se till att alla vet var den fi nns och hur den fungerar.3. Kolla att lås på fönster och dörrar håller försäkringsbola-gens inbrottssäkra standard.4. Investera i en säkerhets-dörr.5. Dra alltid ur kontakten till alla hushållsmaskiner.6. Byt ut gamla och trasiga sladdar.7. Stäm av med grannarna före semesterresan.8. Rengör köksfl äkten från fett ofta.9. Installera jordfelsbrytare.10. Lämna aldrig något på spisen utan uppsikt.11. Förvara mediciner, kemi-kalier och farliga varor på sä-kert ställe oåtkomligt för barn.12. Stäng av elektrisk utrust-ning när du lämnar hemmet eller går och lägger dig.13. Förvara tändstickor och tändare oåtkomligt för barn.14. Ha förbandslåda i hemmet och första hjälpen-låda i bilen.15. Använd inte glödlampor med för högt watt-tal för res-pektive armatur.

TIPS FÖR TRYGGHET

15

Förprogrammerade trådlösa villalarmsom du enkelt monterar och underhåller själv.

Inga dyra abonnemang eller installationskostnader.

Du äger larmet!

Besök vår webbplats för mer information www.protexus.se

SommarkampanjBeställ ditt villalarm redan i dag och

betala den sista september.

6 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

Så bor du tryggt och bra när du blir äldre

BO BRA PÅ ÄLDRE DARFörutsättningen för att man ska känna sig trygg i sitt bo-ende är att vardagen fung-erar och att hjälp finns nära till hands.FOTO: SPENCER GORDON/ISTOCKPHOTO

Allt fl er äldre bor kvar hemma i allt högre ålder. De fl esta vill ha det så men förutsättningen för att man ska känna sig trygg i hemmet är att vardagen fungerar och att hjälpen är nära om den skulle behövas.

– Det är utomordentligt viktigt att äldre har ett tryggt boende. Äld-reboendeutredningen föreslår en ny boendevariant som går under benämningen trygghetsboende. Vi i SPF anser att detta är ett myck-et bra alternativ för äldre med re-lativt litet omsorgsbehov, säger SPF:s förbundsordförande Karl Erik Olsson.

Fyller ett glappTrygghetsboende är en boende-form som fyller glappet mellan seniorboende och vård- och om-sorgsboende. Denna boendeform innebär egentligen bara lite mer service och omsorg än vad vanligt seniorboende gör. Intentionen är att kommunerna ska kunna för-medla ett trygghetsboende utan att en biståndsbedömning först måste ske. I stället för att titta på

normer och prejudikat så ska man utgå från människans egna upp-levda behov. Denna boendeform ska inkludera saker som lokaler för samvaro och det ska kunna erbju-das olika aktiviteter, det ska också fi nnas personal tillgänglig som en extra resurs och de boende ska va-

ra utrustade med trygghetslarm. Utöver detta ska det även fi nnas möjlighet att njuta av gemensam-ma måltider för den som önskar.

Både kommunalt och privatSeniorboende erbjuds oftast i bå-de kommunal och privat regi. I

många fall liknar dessa bostä-der trygghetsboende, men här fi nns alla varianter. I seniorboen-det fi nns oftast hiss, handikapp-anpassning, lokaler för tvätt och sopsortering, men däremot fi nns det sällan matsal för gemensam-ma måltider. Oftast ligger aff ärer och serviceinrättningar i närhe-ten, något som är speciellt ange-läget för äldre människor med rö-relsehinder eller andra funktions-nedsättningar.

Vård 24 timmar om dygnetSlutligen har vi den boendeform som går under benämningen Vård- och omsorgsboende. Denna är till för de individer som abso-lut inte klarar sig utan väsentligt stöd. Boendeformen kallas också för särskilt boende. Här kan alla få vård alla dagar på året, 24 timmar om dygnet.

Den enskilde måste ansöka om denna boendeform hos sin kom-mun och för att få den krävs att kommunen gör en biståndsbe-dömning. I den sammanlagda be-dömningen tar man även hänsyn till fl era psykosociala faktorer, som till exempel ensamhet och mental hälsa.

– Dagens och morgondagens pensionärer kräver mer variation i boendet. Det är hög tid att vi för-bereder oss för detta, avslutar Karl Erik Olsson.

”Dagens och morgondagens pensionärer krä-ver mer variation i boendet.”

Karl Erik OlssonFörbundsordförande, SPF.FOTO: SPF

Fråga: ■ Hur gör man som äldre för att skapa ett tryggt hem?

Svar: ■ Kontaktar kommu-nen och frågar vilka hjälpmedel som fi nns tillgängliga och vad de kan göra för att bostaden ska fungera med rörelsehinder.

KRISTIN RYDBERG

redaktionen@mediaplanet.com

HUR JAG LYCKADES

ÄLDREBOENDE

RÅD FÖR ETT SÄKRARE HEM

Lägg halkskydd ■ under mat-tor. Glöm inte halkmatta i bad-karet och på badrumsgolvet.

En god belysning ■ kan förhin-dra feltramp.

Skaffa gärna en ■ ex-tra telefon, till exempel bredvid sängen, så att du slipper springa upp för att svara och därmed riskerar att falla.

Handtag på väggen ■ vid badkaret kan vara till hjälp.

En stadig köksstege ■ med handstöd bör fi nnas. Saker du ofta behöver placeras i lägre

höjd för att slippa onödigt klätt-rande.

Se till att det ■ inte fi nns lösa sladdar som du kan snava på.

Använd dosett ■ om du äter många mediciner så undviker du feldosering.

Se till att ha ■ viktiga telefonnummer lättillgäng-liga eller ännu hellre, be om hjälp att få dem för-programmerade som kort-nummer i din telefon.

Hör med kommunen ■ om vilka hemtjänster de

kan erbjuda och ta emot den hjälp som fi nns att få.

Att bli gammal betyder in- ■te att man måste ha tråkigt. För den som vill roa sig på egen hand fi nns både sport, nöjen och här-liga resmål som lämpar sig per-fekt för den som är lite äldre. Vill man ha gemenskap på hem-maplan erbjuder Göteborgs stad en mängd kul aktiviteter. An-nars är det bara att bege sig till närmaste park. Alltid är det nå-got på gång!

Senior på Kungsleden eller kung på golfbanan

1Svenska Turistförening-en arrangerar vandring-ar och kurser speciellt

framtagna för dig över 55. Sen-sommaren är till exempel en ide-alisk tid att vandra, det är svalt och friskt, torrt och lättvandrat och färre som är ute vilket ger gott om tid att se sig omkring.

Seniorgolf

2Kanske dags att unna dig fl er stunder med skön golf, spännande upple-

velser, trivsamt umgänge och fi n motion? På nätet fi nner du en mängd erbjudanden och bra res-mål på temat seniorgolf, speciellt framtagna för dig som är 55 plus.

Måla mera

3En akvarellkurs kan öpp-na nya dörrar. Kurser fi nns från norr till söder.

I början av 1900-talet var Abisko en mötespunkt för den svenska konstnärseliten, liksom Österlen och Bohuslän. Kultur:Väst vet mer om var kurserna fi nns, lik-som Turistföreningen.

Kasta klot

4Boule är ett lättillgäng-ligt spel som kan spelas på alla grusplaner och

grusgångar. För att delta behöver man bara ta sig till någon av sta-dens parker med ett klot under armen. Kom ihåg att övning ger färdighet!

Kul på hemmaplan

5För den som inte kan el-ler vill resa bort fi nns mycket kul att göra all-

deles runt hörnet. På Södra Allé-gatan ligger Allégården, vars pensionärsförening är mycket aktiv. Där fi nns en mängd olika aktiviteter såsom gymnastik, stafflimålning, snickeri, väv-ning, schack, bridge och kör-sång.

TIPS FÖR EN AKTIV FRITID

5TIPS FÖR EN AKTIV FRITID

4

VÄLJ RÄTT BOENDEFORM

VÄVÄÄÄVÄLJLJJLJLJLJ RRRRR RÄÄÄTÄTÄTÄTÄTÄTTTT

1TIPS

FOTO

: ISTO

CK

PH

OTO

Är ditt trygghetslarm säkert?

Den analoga telefonin byts successivt ut mot nya

digitala alternativ över hela Sverige. Detta innebär

att de traditionella analoga trygghetslarmen inte

alltid är tillförlitliga.

CareIP® är ett trygghetslarm anpassat

för den nya tekniken. Därför kan du nu

kombinera ny teknik med trygghets-

larm på ett säkert sätt.

Varje dag väljer kommuner över

hela landet att installera CareIP®.

Här kan du se vilka kommuner

som redan valt CareIP® som

sitt nya framtidssäkra

trygghetslarm.

Vill du veta mer?

Gå in på vår webbplats

www.caretech.se

Stockholm

Umeå

GotlandVarberg

Flen

Sollefteå

Lekeberg

Rättvik

Nacka

Mora Borlänge

Kungsbacka

Borås

Ulricehamn

Östhammar

Huddinge

Haninge

Luleå

Linköping

Järfälla

Certified Business Partner

CareTechs produkter säljs i huvudsak genom utbildade och certifi erade

återförsäljare. Besök vår webbplats för att hitta din lokala leverantör.

Ökad trygghet och säkerhetför dig och din familj!

5gr plastkort kan rädda liv!En ny svensk tjänst ger möjlighet till snabbare och mer tillgänglig information mellan individen och läkaren.Din profi l innehåller aktuell, medicinsk och personlig information. Via Internet och Medical onWeb Access kan alla vårdgivare läsa din profi l när så behövs.

Medical onWEB Access and

Medical Alerts and Notifications

www.medicalprofile.se

www.medicalprofi le.se

Kontaktinformation: För ytterligare information kontakta e-mail: info@medicalprofi le.se

• innehåller dina viktiga aktuella, medicinska och personliga informationer • kan läsas av alla vårdgivare via Medical onWeb Access och ditt samtycke• är ett globalt koncept med de medicinska uppgifterna översatta till WHO:s kända koder • minimerar att felbehandlingar sker på grund av bristande information • innebär ökad personlig trygghet och säkerhet

Visst är Livet värt en per dag?

www.hjalpmedelsbutiken.seVimarkagatan 9 •Linköping • 013-27 78 90

Vi har allt somgör din vardagtryggare och roligare!

Ring förgratis

katalog!

Där konst möter vetenskap.

Den senaste teknologin och en tilldragande elegant design. Z≤n: Den ultimata hörselupplevelsen med prestanda i världsklass.

För mer information om Z≤n: www.starkey.se

08.430

VINNARE AV SMITHSONIAN,

COOPER-HEWITTPEOPLE’S DESIGN

AWARD

8 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

I rådet ”Tryggare och Mänskliga-re Göteborg” samverkar Göteborgs stad, universitet, myndigheter, or-ganisationer, föreningar och före-tag för att öka medborgarnas trygg-het och för att de off entliga miljö-erna ska vara tillgängliga för alla. Trygghetsvandringar, grannsam-verkan och projekt för att kunna ge de äldre snabb hjälp samt projekt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män är alla satsningar inom trygghetsområdet.

Brister identifierasGenom trygghetsvandringar iden-tifi eras de brister som fi nns i olika områden och läggs till grund för åtgärder. Karin Ahlsén är en av pi-onjärerna när det gäller trygghets-vandringar, där alla typer av intres-senter, boende, fastighetsägare, rö-relseidkare och kommunens olika förvaltningar medverkar.

– Vi började testa detta år 2000 inom ramen för vårt folkhälsoar-bete. Stadsdelsnämnden har ju ett befolkningsansvar. Vid våra vand-ringar, ofta kanske i skymning el-

ler mörker, får man en väldigt bra gemensam diskussion om miljön och dess brister. Vi kan vara 15 till 20 personer som deltar och vi går en slinga under en timma eller en och en halv. Vi utgår från den fy-siska miljön i vår inventering av otrygghetsfaktorer, men får ock-så ett samtal om den psykologiska miljön, om mjuka sociala frågor.

Ett stort intresseKarin Ahlsén tycker att det varit ganska lätt att få människor enga-gerade i trygghetsarbetet. Intres-set har varit stort.

– Just nu är vi engagerade inför arbetet med ny detaljplan för Opal-torget, där vi försöker få med trygg-hetsfrågorna. Vi har en arbets-grupp som träff as ett par gånger per år. Det har genererat ett antal olika projekt. Bland annat anläg-ger vi barn- och ungdomsperspek-tiv. Stadsdelen är en av de tunnel-rikaste. Tunnlarna kanske vi inte kan ta bort, men man kan bredda

dem, röja undan skymmande bus-kage, fräscha upp och förbättra be-lysningen, säger Karin Ahlsén.

Hon hoppas att de samlade erfa-renheterna ska påverka komman-de stadsplanering.

Grannar hjälps åt– Grannsamverkan har en väldigt stor eff ekt för att förebygga brott och öka tryggheten, säger Made-leine Högenberg, samordnare i en av Göteborgs stadsdelsförvalt-ningar med cirka 11 000 invånare, där en stor del av hushållen fi nns i egenägda bostäder, främst villor och radhus.

– Vi startade vårt arbete i höstas efter en positiv rapport från Brotts-förebyggande rådet och samord-nar nu åtta grannsamverkansför-eningar. Vi ordnar introduktioner med hjälp av polisen, men sedan är det upp till föreningen att komma till skott och driva arbetet.

– Man räknar med att minska in-brott och skadegörelse med minst 20 procent med denna enda åt-gärd.

Madeleine HögenborgMiljö- och folkhäl-sosamordnare.

GÖTEBORG SATSAR PÅ TRYGGHET

Fråga: ■ Vad görs för att öka tryggheten för Göteborgs invå-nare?

Svar: ■ En mängd olika pro-jekt, som samordnas av kom-munen, ska bidra till ökad trygghet.

ÖKA DINTRYGGHETÖKÖKÖKÖKÖKAAAAAA DDIDIDIDIDINNNNN

2TIPS

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

!Läs merpå webben:

www.tryggaremanskligare.go-teborg.se

FOTO

: CA

RIN

BJA

RN

ES

UN

D

Karin AhlsénPionjär inom trygg-hetsvandringar.

FOTO

: AS

BJÖ

RN

HA

NS

SE

N

JUNI 2009 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FRÅGOR & SVAR

Vad är vitsen med polisens ■ordningsgrupper?– Vi har helt klart bidragit till färre brott i centrala Göteborg. Vår när-varo där mycket folk rör sig kyler ner och har på tre års tid minskat våldsbrotten i krogmiljö med 20 till 25 procent.

– Vi är snabbt på plats och kan ta hand om människor och tala dem till rätta. Vi har hindrat många händelser. Det fi nns ett jättestort engagemang inte minst bland vå-ra yngre poliser, som är måna om att göra ett gott jobb.

Kräver inte grupperna extra ■resurser?– Polisen har egentligen de resur-ser som behövs. Det handlar om prioriteringar. Ordningsgrupper-na är en sådan förändrad priorite-ring, som gör vårt arbete eff ektiva-re. Grupperna består av sju poliser vardera. Dessa ska fi nnas på plats vid större folksamlingar och innan någonting händer. De skaff ar sig en lokalkunskap och personkän-nedom, som gör att de lättare han-terar olika situationer. Arbetet är i stor utsträckning förebyggande, händelsestyrt och minutopererat.

– När något är på gång, som ver-kar ordningsstörande, ska vi ta

kontakt och prata med folk. För varje brott som inte blir begånget sparar vi oerhört mycket lidande och praktiskt arbete.

Hur snabbt är ni på plats? ■– Vi är utryckningsklara på fem mi-nuter. Vi är vana vid att arbeta till-sammans och på stor bredd. Det ger ett eff ektivare sätt att ta hand om situationer än om lednings-centralen ska söka efter närmsta tillgängliga polispatrull när något redan har inträff at.

Hur går det förebyggande ■arbetet till?– Inte minst handlar arbetet om att skapa ordning och trygghet i anslutning till kroglivet. Varje fre-dagsnatt är grupperna på plats, främst på Avenyn. Vi samarbetar med ordningsvakter och för en ständig dialog. Våldsbrott är vanli-gast mellan klockan två och fem på lördags- och söndagsmorgonen, då många lämnar krogarna, ska ha tag på taxi och har alkohol i kroppen.

– Då är det ofta trångt och stö-kigt och många har taggarna utåt. Man kan ifrågasätta att krogar ska ha öppet ända till klockan fem på morgonen.

”Vi är på plats innan något händer”

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

FÖR ETT TRYGGARE SAMHÄLLEGenom trygghetsvandringar identifieras de brister som finns i olika områden och läggs till grund för åtgärder.

Ta förnuftiga beslut

1Om du vill undvika pro-blem i samband med krogbesök, ta mogna be-

slut innan du går ut och medan du fortfarande är förnuftig. Mås-te du vara ute sent, avstå från svarttaxi. Kommunicera med varandra, vem som har ansvar och kan säga ifrån när det är nog. Avstå från den där ”sista ölen”.

Undvik det okända

2På vägen hem, undvik obekanta människor och platser, stökiga mil-

jöer, gängsamlingar och mörka ställen.

Ha koll på dina saker

3För att slippa tillgrepps-brott. ”Töm bilen själv”, lämna ingenting synligt

i bilen och i andra sammanhang lämna ingenting obevakat. Ha kontroll på dina saker.

Värdera nyheterna

4Tro inte på allt som skrivs om ökat våld, vär-dera nyheterna själv.

Det inträffar inte fler grövre brott i dag än förr, men det är fl er grupperingar som gör det. Lik-giltigheten, respektlösheten och tanklösheten har ökat. Det fi nns en viss ökad risk för tredje per-son, till exempel när vapen kom-mer i orätta händer.

GODA RÅD FRÅN POLISEN

4

BIDRAR TILL FÄRRE BROTT. Leif Wetterskog, tf befäl för en av Göteborgspolisens tre ordningsgrupper. FOTO: GÖSTA LÖFSTRÖM

FOTO

: ISTO

CK

PH

OTO

10 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Ordet ”bilsemester” klingar både romantiskt och spännande men utan förberedelser, bra försäk-ringsskydd och en väl utrustad bil kan de efterlängtade semester-veckorna snabbt förvandlas till en mardröm. Standarden på bilens säkerhetsutrustning kan utgöra skillnaden mellan liv och död.

Bilbälte och krockkuddar har de fl esta bilar numera men det fi nns även skyddssystem som ska mins-ka risken för att en olycka överhu-vudtaget inträff ar, exempelvis an-tisladdsystem (ESP), antiwhiplash-system och låsningsfria bromsar (ABS). Rätt använt skyddssystem minskar risken radikalt att skadas om olyckan trots allt skulle vara framme.

Jämför försäkringarNär du ska köpa försäkring, tänk på att begära off ert från fl era bolag. Många bilförsäkringar är bundna till specifi ka bilmärken. De är inte alltid billigast men det är värt att kolla upp.

Många förbund och föreningar har fördelaktiga avtal för försäk-ringar. Även detta bör kollas upp. Har du många försäkringar lönar det sig ofta att samla dem i ett bo-lag, priset är viktigt, men inte allt. Viktigt är också den service man får. En första fi ngervisning kan va-

ra hur lång tid det tar innan man får svar på sin off ertförfrågan och hur väl du känner dig bemött i din första kontakt med din försäk-ringshandläggare. Det går att pru-ta – även i Sverige!

Man ska ha husvagn…Bröderna Hampus och Johannes Ahlgren har, tillsammans med tre vänner, köpt en husvagn. Under ett par sommarveckor ska de nu resa runt ”dit vägarna tar oss” som Hampus uttrycker det.

Den svaga kronkursen har på-verkat beslutet att semestra i Sve-rige denna gång.

– Vi kommer att ta dagen som den kommer och se hur vädergudarna behandlar oss. Det ska det bli kul att se delar av Sverige som man in-te sett tidigare men vem vet, det kanske även blir en kort sväng till Tyskland, säger Hampus.

– Vi skall börja med att ta oss till Ullared för att bunkra upp vår hus-vagn med allt som behövs för en skön och trygg semester på Sveri-ges fi na campingplatser, tillägger Johannes.

Är ni oroliga för att råka ut ■för vägpirater under er hus-vagnssemester?

– Visst blir man lite rädd när man läser om vägpirater men vi har ordnat en försäkring som täcker det mesta samt satt in ordentliga lås, så vi känner oss ganska trygga.

Har ni vidtagit särskilda/ ■andra åtgärder för att klara er från påhälsning?– Vi planerar att bo på camping-platser och hoppas därför slippa objudna gäster. Grannarna håller ett öga på varandras vagnar och prylar, det är så det brukar fungera, man hjälps åt helt enkelt.

Vilken typ av säkerhetsan- ■ordningar har bilen när det gäller saker som brand eller gasläckage?– Vi har en godkänd brandsläcka-re vilket är A och O, i övrigt har vi sett över bilens samtliga funktio-ner och haft den inne för en extra koll på verkstaden. Man vill ju inte råka ut för några missöden på se-mestern. Kolla innan du åker:

Hur tung husvagn får din bil dra?Har du rätt körkort? Kontrol-lera totalvikten av bil och

husvagn. Är den demonterbara kulan riktigt fastsatt i bilen?Är husvagnen rätt kopplad till bilen?Är katastrofbromsvajern rätt fastsatt i bilen?Är släpvagnens parke-ringsbroms lossad?

T änk till före start och bila smart are

FOTO

: JA

KO

B R

OO

S

NYHETER

KRISTIN RYDBERG

redaktionen@mediaplanet.com

KÖR SÄKERT I SOMMAR

KÖKÖÖÖRRRR ÄÄSÄSÄSÄSÄSÄSÄKKEKEKEKEKERRRTRT

3TIPS

SÅ KAN DU SKYDDA DIG OCH DIN FAMILJ

Bilbälte på ■ för samtliga oav-sett hur kort sträcka man ska köra.

Små barn ■ ska sitta fastspän-da i storleks- och viktanpassad bilbarnstol.

Undvik nackskador. ■ Sitt så nära rygg- och huvudstöd som möjligt. Res upp ryggstödet och ställ in huvudstödet så att hela huvudet får stöd - huvudstödet

ska helst nå upp till hjässan.Stuva alla ■ lösa föremål före

avresa – samma regler som på fl yget gäller i bilen!

Babyskydd, ■ bilbarnstol och bälteskudde ska aldrig använ-das på plats där krockkudde är inkopplad.

Har du druckit ■ alkohol kväl-len innan? Tänk på att kolla pro-millehalten så du inte kör olovligt.

Trygghetsvandringar ur ett jämställdhetsperspektivVar med och utveckla vår dialog-modell för trygghetsfrämjande förbättringar inom närområdet!

Du som boende i Högsbo kan vara med och påverka i ett pilot-projekt hösten-09. Stadsdelsförvaltningen med stöd av Tryggare och Mänskligare Göteborg samt Boverket bjuder in till seminarium och trygghetsvandring. Temat är olika gruppers tillgång, upplevelse och erfarenhet av det offentliga rummet. Första tillfället den onsdagen den 9 september kl 18 i Axel-Huset.

Intresseanmälan till fritidsexp i Axel-Huset 366 04 16 i början av höstterminen.

Mer info se anslagstavlan i Axel-Huset eller hemsidan via www.goteborg.se

Skydda både dig själv och din cykel Cykelstölder ökar under vår och sommar, främst därför att det då fi nns gott om cyklar på gator och torg vilket gör dem både mer till-gängliga och begärliga för an-vändning och försäljning.

År 2008 polisanmäldes cirka 66 300 cykelstölder i Sverige, en minskning med mer än 30 pro-cent på tio år. De anmälda cykel-stölderna är vanligast i Gotlands, Västmanlands och Skånes län. KÄLLA: BRÅ

Skydda din cykel...Lås den med godkända lås. ■Lås fast den i någonting. ■Skruva av sadeln . ■Låt den inte stå på samma ■

plats länge.Skriv ner cykelns ramnum- ■

mer eller ta ett foto på den. Då kan den matchas med cyklar som kommit in till polisen.

Varje år dör ett 30-tal cyklister och 300 skadas svårt, men enligt NTF kan mörkertalet vara hela 3 000.

Bäst hjälmanvändare är man i Stockholm, Sörmland och Väs-ternorrland, medan Skåne, Got-land och Kronoberg är sämst. Sverige har lag om cykelhjälm upp till 15 år. 2004–2007 kosta-de vården av skadade cyklister drygt 180 miljoner kroner per år.

...och din skalleAnvänd hjälm. ■Håll dig till cykelbanor. ■Tänk på hur oskyddad du är. ■Kontrollera bromsar. ■Använd förnuftet – signalera ■

tydligt.Ha fungerande refl exer, ring- ■

klocka och lampa.Glöm inte att trafi kregler även ■

gäller cyklister.KÄLLA: NTF OCH CYKELFRÄMJANDET

■ Fråga: Vad ska man tänka på för att bilsemestern ska bli ett ljust minne?

Svar: ■ Att bilen är servad, för-säkrad och väl utrustad samt att försäkringen täcker alla ty-per av skador. Kom också ihåg att ta med en reservnyckel.

För två år sedan skickades då 9-åriga Yanninesh Yorga från sin hemby till huvudstaden Addis Abeba för att arbeta. Här tvingas hon varje dag bära enorma risknippen i flera mil. Bördor som väger mer än hon själv och som förstör hennes kropp. Nu har hon börjat i vår kvällsskola. Målet är att vi helt ska befria henne från sin omänskliga situation.

Sätt in din gåva på pg 90 00 21-7. Skriv ”barnslav” på talongen.

Du kan också ge din gåva via sms. Sms:a FRI100 till 72930 så skänker du 100 kronor.

Din gåva blir ett steg på vägen.

11 ÅR – OCH SLAV

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00Gåvogiro: 90 00 21-7 Hemsida: www.lakarmissionen.se

FRI 100

12 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Hjälpen för att trygga din privatekonomi

SÄKRA DIN FRAMTIDGenom att gå med i a-kassan du klara din ekonomi även om du blir av med jobbet. Du kan också visa dina chefer att du är en till-gång de inte vill släppa genom vidareutbildningar och kompe-tensutvecklingskurser.FOTO: DMITRIY SHIRONOSOV /ISTOCKPHOTO

Det är tuff a tider, för en del. Och tuff are tider betyder osäkra tider. Att oroa sig för sin ekonomi är en regel snarare än ett undantag. För att inte behöva ligga sömnlös allt för många nätter fi nns en rad åt-gärder som kan vidtas för att för-säkra sig om att privatekonomin inte går på grund i dagens stormi-ga klimat.

A-kassan och fackförbundAtt gå med i a-kassan brukar vara något av det första man tänker på när det gäller att säkra upp sin eko-nomi. De fl esta a-kassorna i Sveri-ge är knutna till fackliga organi-sationer, men för att vara med i a-kassan behöver man inte vara med i något fackförbund. Som medlem i facket får du emellertid en allmän trygghet då någon ser till att bland annat dina ekonomiska intressen bevakas.

Som medlem i en a-kassa betalar man in en avgift, snittavgiften lig-ger på 250 kronor i månaden, och om man sen förlorar sin inkomst ersätts den av a-kassan. Man skul-le kunna jämföra systemet med en försäkring där självrisken är skill-naden mellan den inkomst du haft och det belopp som a-kassan beta-lar ut.

A-kassorna är statligt subventio-nerade och därför styrs avgifterna till en viss del av en statlig avgift men den faktor som påverkar mest är antalet arbetslösa i varje kassa.

Trygghet men även solidaritet med de andra medlemmarna i ett fackförbund eller en a-kassa bru-kar vara den främsta motivatio-nen till att gå med.

Inkomstförsäkring En inkomstförsäkring är inte be-gränsad på samma sätt som en a-kassa. Det vill säga att taket för hur stor ersättning som betalas ut om du skulle bli arbetslös är högre. De som tjänar mer än a-kassans löne-tak kan spara in fl era tusenlappar i månaden om de skulle bli arbets-lösa. Många är dessutom ovetan-

des om att deras inkomst är högre än a-kassans tak vilket betyder att de inte kommer att få ut 80 pro-cent av sin lön. Det kan alltså vara hög tid att se över sina villkor hos sin a-kassa och hur man kan för-säkra sig om situationen skulle se annorlunda ut i framtiden.

De flesta inkomstförsäkringar kan tecknas via fackförbunden. Hos en del är den frivillig medan den är inkluderad i medlemsavgiften hos andra. Det fi nns även bolag som spe-cialiserat sig på privata försäkring-ar. Vill du teckna en inkomstförsäk-ring, glöm inte bort att de fl esta har en karenstid på tolv månader. Det betyder i princip att försäkringen inte gäller de första tolv månaderna efter att du tecknat den.

Lindra din oroAtt gå med i a-kassan eller att teck-na en inkomstförsäkring kan lind-ra oron kring en sämre privateko-nomisk situation. Vet du att du kla-rar dig även om du skulle förlora jobbet kan du fokusera mer på ar-betet och i förlängningen prestera bättre. Vill du verkligen ta tjuren vid hornen kan vidareutbildning och kompetensutvecklingskurser vara en metod att sätta hårt mot hårt. Visa dina chefer att du är en tillgång som inte kan släppas.

Till sist kan man konstatera att det gäller att ta kontroll över situ-ationen och vara förberedd på att det kan bli kärvare. Var ad omnia paratus -beredd på allt.

NYHETER

JOHAN THORNTON

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur skall man lindra stressen kring oron för sämre ekonomi i dessa tider?

Svar: ■ Gå med i ett fackför-bund och i a-kassan. Teckna en inkomstförsäkring eller vi-dareutbilda dig för att öka din konkurrenskraft.

TRYGGA DIN INKOMST

TRRRYGYGGGYGYGGAGAGAGAGAGA DDDD DINININ

4TIPS

A-KASSA OCH INKOMSTFÖRSÄKRING

A-kassaErsättningen från ■ a-kassor-

na varierar något men är som mest 80 procent av medlem-mens tidigare lön och dessut-om aldrig högre än 860 kronor per dag. Det betyder att ersätt-ningstaket för a-kassa är be-gränsat till 14 960 kr/månad un-der de 200 första dagarna. Obe-roende av hur mycket du tjänar, får du inte mer i ersättning.

InkomstförsäkringarInkomstförsäkringen ■ gäl-

ler normalt sätt 80 procent av din lön, men har inte samma tak

som a-kassan. Det vill säga att du kan få ut mer än a-kassans maxbelopp via en inkomstför-säkring.

För att omfattas ■ av inkomst-försäkring fi nns det vissa krite-rier som måste uppfyllas. Du måste vara stadigvarande bo-satt i Sverige, medlem i svensk a-kassa, tillsvidareanställd och dessutom omfattas av lagen om anställningsskydd. Du får inte heller säga upp dig själv.

Tjänar du under ■ 18 700 kro-nor i månaden fi nns det ingen mening med att teckna inkomst-försäkring.

Håll dig på säkra sidan

1Gå med i a-kassan. Gå även med i facket om ditt fackförbund har en

kollektiv inkomstförsäkring och komplettera med en tilläggsför-säkring. Har du en facklig in-komstförsäkring behöver du in-te teckna en fristående privat.

Är du egenföretagare eller sit-ter i företagsledning? Gå med i SmåA, Småföretagarnas A-kassa och teckna sedan en privat in-komstförsäkring.

När det är klart fi nns det själv-klart en massa små saker som gör att du kan bygga upp en liten buff ert om du skulle förlora din anställning eller kanske tvingas gå ner i lön ett tag.

Gör matlådor

2Lunch för 80 kronor om dagen blir 1 600 kronor i månaden.

Sätt in de pengar-na på ett spar-konto i stället. Låter du dessut-om bli att dricka en take-away kaff e på vägen till jobbet varje dag sparar du ännu mer.

Sälj det du inte behöver

3De fl esta inredningsex-perter är överrens. Vi har för mycket saker i våra

hem. När vi befi nner oss i låg-konjunktur blomstrar dessutom second hand-marknaden. Sälj saker som du ändå inte behöver och sätt in pengarna på ett spar-konto tillsammans med de in-sparade lunchpengarna.

Var aktiv

4Det krävs lite engage-mang men genom att exempelvis byta elbolag,

internetleverantör och kanske satsa på ip-telefoni fi nns det några hundralappar att spara varje månad. Elpriserna föränd-ras lite hela tiden och olika leve-rantörer har olika pris. Låt bli att binda upp dig en längre tid och byt till de som har bäst pris för tillfället.

Ta cykeln

5Speciellt nu när det är sommar kan det vara skönt att låta bilen stå.

Du får motion, blir solbränd och slipper köpa bensin.

Var prismedveten

6Det kanske låter tråkigt, men prismedvetenhet är det mest klassiska

och kanske viktigaste tipset till den som försöker minska sina utgifter. Försök jämföra priser hos de olika leverantörerna i din närhet och ansträng dig en smu-la för att hitta de mest kostnads-eff ektiva lösningarna.

7TIPS FÖR ATT FÅ EN BÄTTRE EKONOMI

n. -

l

GEMENSAM STYRKA GER OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

GS är ett fackförbund med ett globalt perspektiv.Vi är ett nybildat fackförbund som vet att

vi blir starka tillsammans. Över gränser skapar man oändliga möjligheter.

www.gsfacket.se

Vi arbetslöshetsförsäk rar offentl igt och pr ivat anstäl lda t jänstemänmed ank nytning t i l l kommun, landst ing el ler rel igiös verksamhet.

Välkommen.SK TFs Ak assa

Ekonomisk påfyllningVill du stå säker? Med inkomstförsäkring får du 80 procent av lönen (upp till 100 000 kronor per månad) vid arbetslöshet.

Sveriges Ingenjörer gör ditt yrkesliv utvecklande, lönsamt och tryggt.

Bli medlem du också. www.sverigesingenjorer.se

Orosmoln

14 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PERSONLIG INSIKT

”Det är inte vart vi har varit som räknas, utan vart vi är på väg”

Jag föddes beroende. Det svider när jag tvingas erkänna att jag ständigt speglat mig själv i trasiga speglar. Oron jag bar på som liten krävde svar men allt jag fi ck var förmaningar. I dag är jag fri från droger sedan två år men ständigt på min vakt. Jag har all anledning. En gång beroende, alltid beroende.

Skuld och skam var mina bästa vänner. Och fyllegubbar i parker eller de som låg i soff an fram-för tv:n, de som gav en pengar om man

satt i knä och lät dem ta på en. Vuxna män som mina föräld-

rar kallade vänner tafsade på mig medan mamma skrattande såg på. Jag var väl tio år.

Det är mycket svårt att prata om åren innan jag utvecklade ett eget missbruk. Jag var antingen en duk-tig fl icka eller en som borde skäm-mas. Uppmärksamhet bestod av belöning eller straff , jag gjorde allt för att få bekräftelse, precis allt.

Jag var duktig i skolan men rök-te ofta Cannabis och hade destruk-tiva kärleksrelationer, rymde he-mifrån, försökte ta mitt liv, blev gravid. Jag straff ades ofta, mötte aldrig förståelse och hade komplex för precis allt.

Fick haschpsykosSom minderårig började jag springa på svartklubbar i Ha-ga, Linne och ute på Färjenäs. Jag drack inget men rökte cannabis, käkade svamp. Efter gymnasiet festade vi, antingen hemma eller runtom i Europa. Partydrogerna dominerade: Ecstasy, LSD och am-fetamin. Min lägenhet var den ul-timata förfest- och avtändnings-platsen. På min 20-årsdag fi ck jag en allvarlig haschpsykos och be-slöt mig för att bryta upp, fl yttade och fi ck fast anställning på Volvo.

15 månader efter att jag blev ren för-sta gången blev jag mamma. Sen var det nolltolerans fram till vin-tern 1997. Sommaren året därpå var missbruket igång igen och med det kom lögner, svek och manipulation. Vi separerade, jag och barnets far. Det gick sämre på jobbet, jag nappa-de på avgångsvederlag, sökte in på Art College – och kom in!

Lyckligaste perioden i mitt livJag träff ade en ny man från Stock-holm. Ett år av konstant festande följde. Champagne och kokain var det som gällde i dessa kretsar. Jag smög med brasset men höll mig borta från tjack, ecstasy och trip-par. Alkohol och droger var venti-len som möjliggjorde fl ykten från ansvar. Trots allt var detta den lyck-ligaste perioden i hela mitt liv.

Kärleksrelationen jag levde i var öppen och ärlig, jag åkte hem var-annan vecka och myste med min son, gick på Art College, jag hade det bästa av två världar, men när jag sa att jag ville ha barn sa han att han aldrig ville bli far, att hans frihetsbehov var för stort. Jag gjor-de slut och träff ade min blivande man efter bara en vecka. 14 måna-der senare föddes min andra son.

Missbruket fortsatte och som en följd fi ck jag en allvarlig hjärn-skakning. Vi beslöt oss för att ta ett ”vitt år” och så blev jag mor igen, bara nio månader senare. Min ma-ke bedrog mig ständigt och drack alkohol bakom min rygg. Vi var bå-da medberoende, gjorde allt för att vara varandra till lags och undvi-

ka konfl ikter, men mitt kontroll-behov och hans fl yktbehov bara växte. Jag fi ck antidepressiv medi-cin men separationen var snart ett faktum. Jag klarade mig rätt fi nt men när vi sedan försökte lappa ihop vår relation bjöd vi in Canna-bis som en del av vår vardag, det var i januari 2003. Vi rökte fem gram om dagen. I november samma år fi ck jag en akut psykos och lades in på sjukhus efter att ha varit vaken och påtänd tio dagar i sträck. Följ-den blev skilsmässa.

Totalt nerdrogadJag gjorde två misslyckade själv-mordsförsök, kände mig som en radiostyrd zombie, totalt nerdro-gad. Alla känslor bedövades med hjälp av en eller annan drog. Med-icinerna jag fi ck tog jag inte, dem sålde jag på gatan. I stället själv-medicinerade jag med opiater. Il-skan växte, liksom misstänksam-heten mot hela samhället.

I september 2006 slutade jag ens försöka att upprätthålla en fasad av att allt var bra, drack friskt och rökte brass utan att smyga. Efter-som jag ändå inte dög till nåt kun-de jag lika gärna försvinna i ett härligt rus. Till sist kunde jag inte blunda för konsekvenserna, då ha-de jag blivit rånad, våldtagen, åkt fast för innehav och stöld, förlorat barnen och hade ständigt sug efter mer droger. Sju månader efter be-slutet att ta mitt liv hittade jag till Anonyma Narkomaner, NA. I dag är jag fri sedan två år. Det känns som att det ska gå bra.

“Till sist kunde jag inte blunda för konsekven-serna, då hade jag blivit rånad, våldtagen, åkt fast för innehav och stöld, förlo-rat barnen och hade ständigt sug efter mer droger.”

MISSBRUK

Bitten Jonsson är specialist ■på beroendesjukdomar. Hon har själv lång erfarenhet av beroen-de och lever sedan drygt 20 år som nykter alkoholist.

– Beroende är en fysisk primär hjärnsjukdom, detta är veten-skapligt belagt. Det är en kom-plicerad sjukdom som det fi nns liten eller ingen acceptans för inom vården, de drabbade är of-tast hänvisade till socialtjäns-ten. Sjukdomen är recidiv, det vill säga att den går i skov, men om den drabbade får kunskap och verktyg kan skoven passe-ra utan återfall. När de inträff ar ska man få återfallsbehandling. Sjukdomen är kronisk och vi bör därför snarast se till att sjuk-vården etablerar professionella, kompetenta behandlingsavdel-ningar och att vi har tillgång till livslång uppföljning, precis som vid andra kroniska sjukdomar.

En stor del av den behand-ling som i dag erbjuds är gjord av män för män men det fi nns, tack och lov, även behandlingsmeto-der anpassade till kvinnors be-hov. Mer fokus behöver dock läg-gas på att utbilda i kvinnligt be-roende och dess diagnostik och behandling.

Låt oss därför lägga mer fokus vid detta område så att vi får till stånd en rejäl attitydförändring nu. För dig som som vill bidra yt-terligare samlar Hjärnfonden, i samarbete med Lions, in pengar i en Röda Fjädern-kampanj un-der 2009.

w w w . v a s t g o t a k o l l e k t i v e t . s e

Vi finns för att hjälpa ungdomar på glid, inte för att tjäna pengar!

Västgötakollektivet är en

ideell stiftelse vars syfte är att

bedriva utredning, behandling

och utbildning för ungdomar

med social problematik

– i åldrarna 13 till 20 år.

Våra ungdomar har ofta

familje-, skol-, missbruks-

och/eller kriminalitetsproblem.

Stiftelsen är religiöst och

politiskt obunden och drivs

utan några som helst privat-

ekonomiska vinstintressen.

Smultronstället för tillfrisknande missbrukare.

Humanekologisk helhetssyn, medicinfri behandling

med tolvstegsinriktning och separat mans- och kvinnobehandling.

Korpbergets Behandlingscenter 872 93 LUNDE0612 718280 info@korpberget.se www.korpberget.se

KORPBERGET VÄNDER SIG TILLAlkoholister, narkomaner,

tablettberoende, kriminella, anhöriga, medberoende, "vuxna barn"

SOM VILL FÖRÄNDRA SITT LIV

BittenJonssonAddiction specia-list och Leg. Sjuk-sköterska.

FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

NYHETER I KORTHET

När hjärnan blir kidnappad

För människor med beroendeproblem

har Gryning två enheter. Båda är högspecia-

liserade på sina målgrupper. Strandgården

i Ljungskile tar emot kvinnor över 18 år och

Lärjeholm i Göteborg utreder och motiverar

unga män till fortsatt behandling.

Engagemangsom når fram!

BESÖK Gårdavägen 2, Göteborg

POST Box 5154, 402 26 Göteborg

TEL FAX 031-703 73 49

www.gryning.se

Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands

Län och är landets största företag inom hem för

vård och boende. Gryning ägs gemensamt

av länets kommuner.

I Byggnads lag är medlemmar

STARKA, STOLTA och TRYGGA

Vi förbättrar lönerna, arbetsmiljön ochtryggheten för medlemmarna.

Bygg 12:an organiserar byggnadsarbetare, vvs-montö-rer, plåtslagare m fl yrkesgrupper i Göteborgsregionen.

Du når oss på telefon 031- 774 33 31 alternativt mailbygg12an@byggnads.se

Vem ser om din bostad under semestern?

Beställ ditt bostadslarm redan idag så får du vårt startpaket installerat för halva priset.

Ring oss på 0200-88 81 80 så berättar vi mer om erbjudandet.

www.sectoralarm.se

Ring ossidag!