Etik i bostadsföretagett studie- och diskussions material

etik i bostadsföretag 5

varför behövs ett diskussionsmaterial om etik i allmännyttiga bostadsföretag? 9Insyn och allmänintresse 9De goda exemplen 11Lärande organisationer och etisk kompetens 11Dialogen – etikens redskap 12

om verksamhetens djupare mening 15Betydelsen av ett hem 15De allmännyttiga bostadsföretagens historia 15 ÖVninGar 17 1. Vad betyder bostaden? 17 2. Tolkning av samhällsuppdraget 18 3. Verksamhetens värdegrund 19 4. Balansen mellan verksamhetens olika mål 19 5. Produktivitet eller rättssäkerhet 20 6. Det ideala bostadsföretaget 21 7. Etiska problem 22Arbetsmoral och tolkning av yrkesrollen 23 ÖVninGar 23 1. Drivkrafter i arbetet 23 2. Att riskera sin säkerhet och hälsa 23 3. Missbruk av arbetstid 24 4. Att göra det viktiga mätbart eller det mätbara viktigt 24 5. Rangordning: missförhållanden 25

relationen till hyresgästerna 27Hur hanterar medarbetarna hyresgästernas olika behov? 27 ÖVninGar 28 1. Ett boendeperspektiv 28 2. Ett medarbetarperspektiv 28 3. Rangordning: relation till hyresgäster 29 4. Vad betyder rättvisa (systemövning) 30

bedömningar vid fördelning av bostäder 35 ÖVninGar 36 1. Rangordning: vilka ska få lägenheterna? 36 2. ”Istället för bostadskö” 38 3. En bostadsförmedlares dilemma 39 4. Utsatt för påtryckningar 39 5. Beskylld för diskriminering 40 6. Dömd för diskriminering (1) 41 7. Dömd för diskriminering (2) 42 8. Avslutande diskussion 43

Innehåll

6 etik i bostadsföretag

utsatthet för hot, våld, provokationer och känslomässigt påfrestande upplevelser 45 ÖVninGar 46 1. Den ensamma döden 46 2. Konflikter mellan grannar 46 3. Klotter och skadegörelse 47 4. Upprepade trakasserier 47 5. Barn som far illa 48 6. Hot och rädsla 48 7. Hot och våld 49

gränsen mellan yrke och privatliv 51 ÖVninGar 51 Rangordning: egenheter och privata felsteg som kan tänkas störa verksamheten 51

relationen mellan medarbetarna 53 ÖVninGar 55 1. En nyanställd snickare (systemövning) 55 2. En ojämn arbetsfördelning (systemövning) 59

utövande av makt och inflytande 65Härskartekniker 65 ”Du finns inte” 67 ”Jag bestämmer vem du är” 67 ”Du är ond” 68 ”Du är jobbig, okunnig och obehaglig” 68 ”Du måste oskadliggöras” 69 ÖVninG 69 Att upptäcka och bemöta härskartekniker 69Nedskärningar, omorganisationer och personalpolitiska överväganden 70 ÖVninGar 71 1. Hårda tider 71 2. Svårlösta personalkonflikter 71 3. Avslutande diskussion 71

etik och ekonomi 73Prioriteringar av begränsade resurser 73Byggande, renoveringar och sociala överväganden 73Byggande och ekonomiska överväganden 76Korruption och ekonomiska oegentligheter 78 ÖVninGar 79 1. Affärer mellan goda vänner 79 2. Har bostadsbolaget ett socialt ansvar vid upphandling? 79 3. Vad är en god boendemiljö? 80 4. Rangordning: stölder 81

etik i bostadsföretag 7

lojalitet, lydnad och civilkurage 83Grundhänsyn för tjänstemän i offentlig verksamhet 83Möjligheter att reagera 84 1. Att vara fullständigt lojal 84 2. Att protestera öppet 84 3. Att protestera i det fördolda 84 4. Att avgå 85Moraliskt mod eller "de godas tystnad"? 85 ÖVninGar 86 1. Den omtyckte medarbetaren 86 2. Den oorganiserade receptionisten 87 3. Den buttre snickaren 88 4. En ovanligt kvalificerad medarbetare 89 5. Goda affärer 90 6. Gräddfil i bostadskön? 91 7. ”Det är alltid högt i tak för den som kryper” 93 8. Ett billigt bygge 94Dygder i bostadsföretag 95 ÖVninG 97 Steg 1 97 Steg 2 97

bilagor 99Bilaga 1 – Viktiga skillnader mellan dialog och debatt 99Bilaga 2 – Roller under gruppens arbete 101Bilaga 3 – Syndabockar eller systemtänkande? 102

8 etik i bostadsföretag

etik i bostadsföretag 9

insyn och allmÄnintresseI samhället finns ett ständigt ökande intresse för etiska frågor. Många yrkesgrupper och företag ut-arbetar etiska koder och regler för att tydliggöra de moraliska värden man anser vara viktiga att värna om i sin yrkesutövning. Även i det dagliga arbetet lyfts allt oftare inte bara tekniska utan även etiska aspekter upp till gemensam reflektion.

Verksamheten i ett bostadsföretag har en tydlig moralisk dimension och den innefattar många etiska val. Medarbetarna hanterar ett samhälls-uppdrag i sitt arbete, till exempel planering av framtidens boende, hyresgäster med speciella behov, fördelning av bostäder samt konflikter mel-lan individer och grupper. Verksamheten rör en av livets allra mest centrala delar – boendet – och i flera avseenden kommer de bedömningar som görs, och det sätt som arbetet utförs på, att påverka människors liv.

I jämförelse med privata motsvarigheter finns det en högre grad av insyn i verksamheten hos kommunala bostadsföretag, och denna tilldrar sig ett stort allmänt intresse. Ofta bor en stor andel av kommuninvånarna i lägenheterna, och flera kanske står på kö. Det är därför naturligt att verksamheten utsätts för massmedial gransk-ning – och när denna avslöjar oegentligheter eller tveksamheter passerar detta inte obemärkt. Det kommunala bostadsföretaget är en angelägenhet för hela kommunen.

Avslöjandet ovan mottogs med bestörtning av dåvarande integrationsminister Mona Sahlin. Hon påpekade att det var helt oacceptabelt att kom-munala bostadsbolag medverkar till att främja ett segregerat boende, och hon framhöll också att hän-delsen fått henne att vidta åtgärder för att förändra i diskrimineringslagstiftningen. Att det handlade om flera bolag som hade reagerat på samma sätt tydde dessutom på att det verkade vara ett mönster, snarare än ett olyckligt undantag.

Varför behövs ett diskussionsmaterial om etik i allmännyttiga bostadsföretag?

Hösten 2003 ringde Sveriges Radio med påhittad identitet till samtliga kommunala bostadsbolag i ett län. Man vill granska om främlings fientliga personer får bola-gens hjälp att hitta ett mer eller mind re ”invandrarfritt” boende. Resultatet blev att bolagen i alla länets kommuner, med ett undantag, var villiga att hjälpa till. Hos ett bolag räknade förmedla-ren upp vilka områden som de sökande skulle välja om de ville slippa bo där invandrare bor. Från annat bolag skickade man ut en broschyr, där man kryssat för de områden som ska undvikas för den som vill slippa invandrare.

övningar • etik i bostadsföretag 17

Denna inledande övning syftar till att fungera som en självpresentation, där vars och ens personliga relation till hemmets betydelse medvetandegörs och kommuniceras.

diskutera:Hur har du påverkats av bostaden/bostäderna där du växte upp?

Vad är det första du tänker på, när du kommer in i ett främ-mande hem?

Vad är viktigast för dig med din egen bostad (läge, stor lek, utsikt, möblering, städning, färgsättning, något annat?)

Vilket rum tycker du är viktigast?

Om du tvingades att drastiskt minska din boendekostnad – vad vore lättast att avstå från?

Hur ser din drömbostad ut?

Övningen kan lämpligen genomföras i par om två, gärna under en promenad, där man går tillsammans med någon som man inte har så mycket kontakt med i det dagliga arbetet. Var noga med att klargöra att var och en själv bestämmer hur mycket man vill dela med sig av.

1. Vad Betyder Bostaden?