framgångsrik ingenjor

FRAMGÅNGSRIK INGENJÖRMED FOKUS PÅ UTBILDNING & REKRYTERING

Elisabeth Svantesson – goda villkor viktigast för jobben

Offentlig sektor – här � nns jobbmöjligheterna

Traineeprogram – expertens bästa tips

Elingenjör – yrke med lysande framtidsutsikter

Marie Lagström– arbete för ökad jämställdhet

Jobb i industrin – efterfrågad spetskompetens

Fredrik Ljungberg – om framtidens ingenjör

AUGUSTI 2014

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

PREMIUM

P A R T N ER

Efter sommaren kan du tillhöra det vinnande laget. Eller inte. Att räkna ut strategins finansiella konsekvenser är en tuff ekvation – även för en civilingenjör. Behöver du komplettera dina kunskaper med affärsekonomi, strategiprocesser och verksamhetsstyrning? IFL vid Handelshögskolan har speciellt framtagna ledarskapsprogram för civilingenjörer. Vill du tillhöra det vinnande laget i höst? Läs mer på ifl.se/ingenjor IFL – nya perspektiv för Sveriges bästa ledare.

IFL Annons Drag 252x40.indd 1 2014-08-20 09:53

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2

LEDARE

Ingenjörerna har i många avseenden byggt det moderna Sverige. Inter-nationella storbolag som Volvo och Ericsson hade aldrig kunnat bli så framgångsrika utan duktiga svenska ingenjörer. Dessa bolag blir dock allt mer internationella samtidigt som konkurrensen hårdnar.

Man väljer att lägga utveckling i nära anslutning till de framtida stora marknaderna, oft a långt från Sverige, samtidigt som det dyker upp minst sagt motiverade konkurrenter. Kon-kurrensen hårdnar, både för bolagen men också för den svenska ingenjören.

FÖR ATT SKAPA KONKURRENS-

KRAFT satsar bolagen bland annat på innovation. Målet är att skapa nya aff ärer genom att förstå kundbehov som kan tillfredsställas med nya produkter och tjänster. Man försöker samverka med de framtida kunderna i produktutvecklingen. Syft et är att förstå kundbehov men också att skapa relationer och förtroende vilket är grunden för alla aff ärer.

Även om teknisk utveckling naturligtvis fortfarande spelar en mycket stor roll i dessa processer så krävs fl er kompetenser. Man måste kunna samarbeta med kunden, förstå dennes behov och översätta dessa till en framtida aff är. Man måste kunna skapa relationer och samarbeta. Man måste förstå aff ärer och, håll i er, försäljning.

Under lång tid såg många ingenjörer ner på just försäljning. Det var nästan något fult och inget för en välutbildad ingenjör. Många resonerade i termer av att ”en bra bil säljer sig själv”. I dag vet vi att så inte är fallet men jag skulle vilja påstå att vi allt för oft a begår samma tankefel.

Det fi nns otaliga tekniska innovatio-ner som ingenjörerna bakom hävdar är bäst rent tekniskt och som man därför i princip antar kommer att ”sälja sig själv” så snart den är färdig-utvecklad. Och tekniken i dessa fall är säkert briljant, problemet är att man inte vet tillräckligt om de problem den ska lösa, om dessa verkligen är viktiga för kunden och så vidare. Man lägger nästan all tid på teknisk utveckling och vid lansering blir man förvånad när kunden inte köper.

OM MAN I STÄLLET lägger motsva-rande intresse och fokus på kunden så arbetar man väldigt annorlunda. Man kanske har en idé till en teknisk innova-

tion, men i stället för att utveckla den så tar man kontakt med några företag som man tror har nytta av innovationen. Dessa träff ar man och försöker förstå. Vad gör de? Vad har de för problem? Hur löser man dem i dag?

MED DET SOM UTGÅNGSPUNKT

kan man börja utveckla sin idé. Sedan fortsätter man att samverka med de potentiella kunderna under hela utvecklingscykeln. Man försöker vara lyhörd och genuint intresserad av deras problem. När man är redo för lansering har man inte bara ett antal kunder (bolagen man samarbetat med blir kunder om man varit någorlunda duktig) utan också en produkt som har mycket större chans att lyckas.

Några av er som läser dessa rader kanske tänker: ”Så jobbar vi ju redan!” Grattis i så fall. Men låt mig vara så ofi n att jag ber dig fundera en gång till. Du som arbetar i storbolaget med tung teknisk utveckling: Förstår du fullt ut slutkundens problem och aff är? Och fungerar samarbetet i ut-vecklingsteamet verkligen optimalt? Du som driver ett start-up: Förstår du verkligen de potentiella kunderna för din innovation? Är du genuint intres-serad av deras behov?

Om du med handen på hjärtat kan svara ”ja” på dessa frågor – ja, då är du nog redan framtidens ingenjör. Vi andra har lite att jobba på.

Framtidens ingenjör förstår människor och affärer

Det räcker inte att vara tekniskt kompetent. För att bli riktigt framgångsrik behöver man i allt större utsträckning komplettera med kunskap och intresse för människor och affärer.

Fredrik Ljungberg, vd AB Apprecia

LÄS MER OM...

»Målet är att skapa nya affärer genom att förstå kundbehov som kan tillfredsställas.

05 10

FRAMGÅNGSRIK INGENJÖRProjektledare

Thomas Nord

[email protected]

Produktionsledare

Daniel Sivertsson

Affärsutvecklare

Marcus Carloni

Text

Fredrik Dhejne, Johan Thornton

Textkorrektur

Pål Johansson

Omslagsbild

Regeringskansliet

Redaktionschef

Ruxandra Bocaciu

Grafisk formgivning

Smart Media Publishing AB

Layout och repro

Martin Isaksson, Sara Wikström

Distribution

Dagens Industri, augusti 2014

Tryck

BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media hjälper sina kunder att förstärka

varumärken, driva försäljning och skapa mer-

värden inom deras målgrupper – genom att

producera innehåll som är behovsmotiverad

och som engagerar. Smart Media har levere-

rat Content marketing-lösningar i världsklass

sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta

mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

04 Stor efterfrågan på elingenjörer

05 Byggbranschens utmaningar

06 Pensionsavgångar ger stort rekryteringsbehov

08 Hitta drömjobbet som trainee

10 Profilintervju Elisabeth Svantesson

12 Jämställdhet i svenska styrelser

14 Stora specialistbehov inom energisektorn

16 Expertpanel

18 Krönika Marie Lagström

Trevlig läsning!� omas NordProjektledare

PREMIUM PARTNER:Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och samtidigt upphörde Banverket, Vägverket och Statens institut för kom-munikationsanalys, SIKA. Trafikverket ansvarar för infrastrukturplanering, byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar samt planeringen för alla fyra trafikslag väg, järnväg, sjö och luftfart. www.trafikverket.se

Smart Media Publishing Sverige AB

Riddargatan 17, 114 57 Stockholm

Tel

08-660 84 39

Email

[email protected]

Webb

www.smartmediapublishing.com

Redan när företaget grundades 1996 var det en av pionjärerna inom onlinespel. Sedan dess har NetEnt vuxit och etablerat sig som en innova-tiv ledare inom utvecklingen av kasinospel och levererar sina produkter till världens främsta kasinooperatörer. NetEnt är no-terat på Stockholmsbörsen och har 550 anställda utspridda på kontor i Stockholm, Malta, Kiev, Göteborg och Gibraltar.

Anna Lagerborg har lång erfaren-het inom mjukvaruutveckling och har under de senaste 15 åren arbetat med att leda olika utvecklingsavdelningar. Sedan 2011 arbetar hon som utvecklingschef på NetEnt.

Vad är det som utmärker NetEnt som företag?

– NetEnt är verkligen ett exempel på det som brukar beskrivas som ett globalt tillväxtbolag. Det bästa med att jobba för ett tillväxtbolag är att det aldrig blir tråkigt. Och det bästa med att jobba för ett globalt bolag är att det alltid är så berikande, säger Anna Lagerborg.

– Vi sätter högt värde på våra anställdas nyfi -kenhet och olika infallsvinklar, vår internatio-nella miljö är berikande och jämställdhet är en självklarhet. Vi är redan 50/50 i ledningsgrup-pen och 65/35 totalt, vilket är bättre än snittet i IT-branschen. Det fi nns många duktiga tjejer

och vi vill kunna erbjuda fl er av dem möjlighe-ten att växa i vår inspirerande miljö.

Hur ser utmaningarna ut för dig och ditt team?

– Vi har höga krav på kvalitet, säkerhet och innovation. Våra system hanterade 16,2 miljarder transaktioner förra året, det kan jämföras med antalet app-nedladdningar i Apples App Store. Spelmarknaden har blivit mer mogen och allt fl er länder öppnar upp för en reglerad marknad i

stället för monopol. Det innebär strikta kontrol-ler av våra produkter och arbetssätt. Det som gör NetEnt så intressant är just kombinationen av den reglerade och omfattande transaktions-delen samtidigt som vi jobbar med underhållning att utveckla spel som är roliga, snygga och kittlan-de. Det är NetEnt i ett nötskal – seriöst och lekfullt.

Hur gör ni för att klara av att leverera allt detta?

– Mina medarbetare är min största tillgång och jag behöver se till att de kan utvecklas konstant, både inom teknisk kunskap och kreativt tänkande. Vi jobbar aktivt med medarbetarnas professionella utveckling och att skapa andningshål för kreativitet. Till

exempel så har vi något som vi kallar för ”Inno-vation Week”, vi har metoder för att fånga upp spelidéer från företagets alla hörn, vi anordnar inspirerande föreläsningar och har experter som kommer och delar med sig av sin kunskap.

Vad fokuserar du extra mycket på?

– Jag tror att de bästa förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet är en kultur där alla bidrar till att driva sin egen och bolagets ut-veckling. Som utvecklingschef ser jag tydligt att hela verksamheten ly� er av våra medarbetares engagemang och driv. Vi är alla med och utveck-

lar företaget, inte bara genom spel och plattformar utan även genom teknikval och arbetssätt. Det krä-ver ett stort engagemang och en vilja att lyckas. För att skapa de allra bästa förutsättningarna både för företaget och för medarbetarna satsar vi mycket på att utveck-la chefer och ledare. Vi har en ledarfi losofi som innebär att våra

värderingar är en viktig del i hur hela företaget styrs. Vi tror att dessa värderingar är bättre än regler och hierarkier i ett snabbväxande företag som NetEnt som alltid strävar e� er att leverera högsta kvalitet.

ANNONS

Chief Development Offi cer Anna Lagerborg.

netent.com

NetEnt – ett globalt snabb-växande spelbolag

Vi utvecklas konstant,

både tekniskt och kreativt.

Hela verk-samheten

ly� er av med-arbetarnas driv.

NetEnt är ett globalt IT-bolag som är känt för sina innovativa spel och systemlösningar för kasinospel på nätet. Kreativitet, teknisk kunskap och innovativt tänkande är några av de attri-but som beskriver företagets anställda och har varit nyckeln till framgång och tillväxt. Idag är NetEnt en ledande aktör på den europeiska onlinekasinomarknaden.

”

”


4

FÖRDJUPNING ELINGENJÖR

”Gruvorna i Malmfälten är världens största och modernaste underjords-gruvor. Investeringarna som görs är på över hundratals miljoner. Här är chan-sen för dig att då in en fot i en bransch där du verkligen kan göra skillnad för både människan och tekniken.”

Följande citat är hämtat från en arbetsannons för elingenjörer. De senaste åren är detta en kompetens som marknaden skriker eft er.

Att vara elingenjör är mer än att vara en elektriker. I korta ordalag är det någon som jobbar med automa-

tion, elprojektering eller elmaskiner. Som elingenjör kan du jobba med drift en av elektroniska apparater, service eller konstrueringen av nya apparater bland annat.

En mer ingående beskrivning är att du utvecklar, planerar, förebygger underhåll, överser installation, lägger upp rutiner för drift säkerhet, deltar som expert, leder projekt med ansvar för budget, funktioner och tidsramar samt ansvarar för dokumentation i arbetet med elkonstruktioner.

Låter det intressant fi nns det en arbetsmarknad som står i kö för att få jobba med kompetenta elingenjörer.

SOM I DE fl esta andra yrken varierar rollen beroende på hur mycket utbildning man har och storleken på företaget där man är anställd. I de fl esta sammanhang kan man förenklat säga att de elingenjörer som är civilingenjörer utvecklar ny

teknik, medan de som är utbildade till högskoleingenjörer använder den tekniken som fi nns. Förklaringen till varför det är så beror på att civilin-genjörsutbildningen är längre och omfattar mer.

De senaste åren har eft erfrågan varit stor – och branschens samlade bedömning är att det kommer att fortsätta vara så. Enligt Arbetsför-medlingens mätningar var elin-genjör den femte mest eft erfrågade kompetensen på arbetsmarknaden 2011, och i år är elingenjör det tredje hetaste ingenjörsyrket, näst eft er

VVS- och byggnadsingenjörer. Prognoser från Arbetsförmed-

lingen visar att det inte kommer vara särskilt hård konkurrens om jobben i år – och de kommande tio åren kommer eft erfrågan på elingenjörer fortsätta vara stor. Framför allt eft er-frågar branschen erfarna ingenjörer, och i synnerhet är det elkonstruktö-rer som behövs.

ORSAKEN ÄR BLAND annat för att energibolagen planerar stora inves-teringar i framtiden, enligt företaget Career on. Trafi kverkets satsningar på ny infrastruktur är en annan orsak till att fl er elingenjörer kommer att eft erfrågas.

Oft ast fi nns jobben inom indu-striföretag men du kan även jobba som konsult, vilket kan underlätta. Arbetstillfällena för en elingenjör kan vara lokala, det vill säga att möjlighe-terna varierar från ort till ort.

– Det bästa med mitt jobb är att jag får vara med och lösa spännande problem. Jag jobbar med elnät och kollar upp när vi behöver förnya, vilket skick nätet är och var vi kan behöva expandera, säger Anders Johansson som jobbat som konsul-tande elingenjör i fl era år.

Ur ett internationellt perspektiv är det generellt så att expansionen inom telekombranschen och pensionsav-gångar i kombination med att se-niora ingenjörer går vidare till högre positioner gör att nya elingenjörer fortfarande eft erfrågas i hög grad.

Som elingenjör är du mer än en elektriker; du plane-rar projekt, utvecklar pro-dukter och servar – bland annat. Och marknaden vill bara ha fler. TEXT JOHAN THORNTON

»Det bästa med mitt jobb är att jag får vara med och lösa spännande problem.

Elingenjör – en varierande roll

»De kommande tio åren kommer efterfrågan på elingenjörer fort-sätta vara stor.

Enligt Statistiska centralbyrån tjänade en elingenjör i snitt 32 500 kronor i månaden, vil-ket är en ökning med nästan 3 000 kronor jämfört med 2005.

Smart fakta


5

BYGGBRANSCHEN AKTUELLT

Nytt prestige- bygge i GöteborgNordens högsta hus ska byggas i Göteborg. Staden ska få en skyskrapa för 1,5 miljarder kro-nor. Nu är den ritad – men måste ju byggas också. Ambitionen är att den ska stå klar redan 2019.

Skyskrapan ska heta Pol-stjärnan vara 230 meter hög. 58 arkitektkontor tävlade om att få det prestigefyllda uppdraget att bygga huset. Till sist valde juryn ett förslag från byrån Skidmore, Owings & Merrill, som ritat sex av de femton högsta husen i världen – däribland Burj Khalifa i Dubai samt Hancock Center i Chicago 1969 och Sears Tower i samma stad några år senare.

Huset ska vara 54 våningar och bestå av butiker, restau-ranger och kontor i de lägre våningarna och lägenheter i de högsta. Vd:n för byggbolaget SERNEKE, Ola Serneke, säger i en pressrelease att han har försökt få till en skyskrapa i Göteborg i över tio års tid.

Motiveringen från juryn kring det vinnande förslaget löd:

”Ett identitetsskapande för-slag som tar ett smart helhets-grepp om både skyskrapa och stadsmiljö. Förslaget integrerar närmiljön till en helhet som ger möjlighet till en levande stads-miljö. Skyskrapans tydliga iden-titet ger karaktär och vitalitet till Lindholmen och blir Göteborgs nya landmärke och stolthet.”

Pluggar du till byggnadsingenjör att det bara att gnugga händerna.

Och funderar du på att plugga, tveka inte – här finns jobben och möjligheterna till karriär. Även om byggbranschen är väldigt konjunk-turkänslig och prognoserna svajar hit och dit ser en utbildning som byggingenjör ut som en väldigt bra investering. Rapporter från både byggbranschen, organisationen Fast-ighetsägarna och Arbetsförmedlingen säger samma sak – byggingenjörer, byggnadstekniker och civilingenjörer med inriktning bygg och anläggning behövs. Nu.

FÖR ATT ILLUSTRERA behovet kan man titta på Stockholms kommun. Politikerna där har lovat 140 000 nya lägenheter innan år 2030. Detta eftersom man räknar med att det är ungefär en busslast människor som flyttar till Stockholm varje dag. Bostadsbristen är redan enorm och den ambitiösa satsningen borde verkligen betyda goda nyheter för byggbranschen.

Men frågan är om man hin-ner med. I en rapport som släpptes tidigare i somras skriver Fastighetsä-garna i Stockholm och Stockholms Byggmästareförening att det just nu ser mörkt ut. Efter att ha frågat cirka 200 företag i byggbranschen drar rapportens författare slutsatsen att det

är för svårt att hitta tillräckligt mycket ny kompetens för att bygga så pass snabbt – det går helt enkelt inte att bygga bort bostadsbristen i huvudsta-den just nu.

I en intervju med Sveriges Tele-vision säger Billy McCormac, vd för Fastighetsägarna i Stockholm, att bristen gäller både ingenjörer och byggnadsarbetare. Enligt honom riskerar bristen på arbetskraft inte bara hämma Alliansen i Stockholms planer på nya lägenheter; utbygg-naden av tunnelbanenätet kommer också att försenas.

DET ÄR INTE bara i Stockholm som det ska byggas. Konjunkturprognosen från i vintras sa att det kommer att bli fart på byggandet i andra delar av lan-det också, vilket leder till att det kan bli huggsexa om bra byggfolk.

Enligt Sveriges Byggindustriers kon-junkturprognos så innebär expan-sionen av gruvnäringen i norr nya byggmöjligheter. Detsamma gäller för Göteborg och andra kustnära områ-den, där man också vill bygga nytt.

Redan i början av 2014 gick orga-

nisationen Sveriges Byggindustrier ut och flaggade för att kompetensbris-tens skulle komma att sätta käppar i hjulen. För samtidigt som att det är glädjande att antalet sysselsatta i branschen beräknas landa på 320 000 nästa år – en siffra som är den högsta sedan 1992 – så finns det inte tillräck-ligt mycket kompetens för att bygga i den takt som hade behövs.

Uppgifterna backas upp av Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben” där det står att det finns ett underskott av folk som söker byggnadsingenjörstjänster – och att trenden kommer att hålla i sig.

MEN VAD GÖR en byggnadsingen-jör? Kort kan man säga att man ar-betar med den byggtekniska kedjan; från arkitektritningen av ett hus tills dess att det står färdigt – eller kanske ska rivas. En byggnadsingenjör har helhetsperspektivet på hur, var och på vilket sätt ett hus, ett kvarter, en järnvägsbro eller en flygplats ska byggas.

Även om du sätter dig i skolbän-ken nu till hösten, på en restplats, eller hoppar på ett program till våren kommer efterfrågan på byggingenjö-rer med stor sannolikhet vara fortsatt stor och chanserna att få jobb goda.

Utbildningen till byggnadsingen-jör är normalt sett en högskoleutbild-ning om 180 poäng – det vill säga tre års heltidsstudier. Normalt sett läser man först matte och byggtekniska ämnen och får lära sig om material och hur byggnader utformas. Utbild-ningen innehåller även konstruktion och hållfasthet, samt lagar kring hur man får bygga och mycket mer – du får en helhetsblick över hela byggkedjan.

Men det finns även kortare yrkes-utbildningar på cirka ett och ett halvt år. Då är utbildningen inte lika bred utan mer ”hands on” och specialise-rad på en viss nisch inom bygg.

Bostadsbristen i Stock-holm ska byggas bort. Goda nyheter för bygg-branschen, men frågan är om de hinner med? Enligt dem själva behövs mer arbetskraft och fler utbild-ningar för både ingenjörer och byggnadsarbetare. TEXT JOHAN THORNTON

»Det kommer att bli fart på byggandet i andra delar av landet också, vilket leder till att det kan bli hugg-sexa om bra byggfolk.

Byggboom skapar spännande karriärmöjligheter

ILL

US

TR

AT

ION

: S

OM

Hos oss sitter framgången i väggarna. Kom och bygg din framtid hos oss.Just nu söker vi bland annat projektledare och platschefer.

Alla våra lediga tjänster hittar du på jm.se/ledigajobb

JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva stor stadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien.


FRAMTID OFFENTLIG SEKTOR

6

VI GÖR DET MÖJLIGT

Helena Hedström arbetar med HR-frågor och marknadsföring mot stu-denter och presumtiva medarbetare. Hon sitter på Trafikverket i Luleå, där det hittills har gått ganska bra att rekrytera nya medarbetare.

– Samtidigt är ingenjörer är en svårrekryterad grupp där vi främst konkurrerar med entreprenörer och konsulter men även med primär-kommunerna.

Trafikverket har omkring 150 oli-ka yrken. Bland de ingenjörsinrikta-de finns projektledare, projektingen-

jörer och olika tekniska specialister som geotekniker och elektroingen-jörer, men även samhällsplanerare, lantmätare och landskapsarkitekter.

– Vi har många olika profiler på våra ingenjörer där många är civilingenjörer inom väg och vatten men också inom samhällsbyggnad. Vår styrka när det gäller rekrytering är att vi arbetar med samhällsutveck-ling och skapar samhällsnytta. Man kan också byta jobb inom verket både när det gäller befattningar och geografiskt. Dessa faktorer lockar många nyexaminerade.

Verket har ett traineeprogram med start på hösten. Intresset brukar vara stort och i år kom över 2 500 ansökningar in till 16 platser.

Vad ska era trainees bli?– Det kan se lite olika ut år från år. Nu har vi inriktning på bland annat projektledare, projektingenjörer och planerare. Kandidaterna ska vara duktiga och initiativinriktade. De som inte kommer in ser ju vad Tra-fikverket kan erbjuda så att de kan

söka andra tjänster i framtiden.

Är de tekniska utbildningarna anpas-sade för marknaden och era behov?– Vi försöker att delta i olika pro-gramråd för att påverka utbildning-arna, till exempel i KIA (Kompetens-försörjning i Anläggningsbranschen) som är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Teknik- & Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och Tra-fikverket. KIA:s mål är att stärka den anläggningsinriktade utbildningen och motivera fler att utbilda sig för en yrkeskarriär inom anläggnings-branschen. Vi medverkar också i Tekniksprånget, som drivs av Ingen-jörsvetenskapsakademien (IVA) – ett praktikprogram som ger avgångsele-ver från gymnasieskolornas natur- och teknikprogram chansen att praktisera på ett teknikintensivt företag för att få en bättre bild av vad ingenjörsyrket kan innebära.

KONKURRENSEN OM kompe-tensen hårdnar. Kommuner och landsting måste under de närmaste

åren rekrytera 11 000 tekniker och ingenjörer inom funktioner som sjukvård, vattenförsörjning, vägnät och samhällsbyggnad. Behovet av teknisk nyckelkompetens är stort då nära hälften av de kommunanställda ingenjörerna går i pension.

Hedström säger att det finns en oro för att inte få den kompetens som behövs. Trafikverket jobbar därför aktivt med sitt varumärke för att locka både nyexaminerade och erfarna ingenjörer.

– Att vi jobbar med många stora och tekniskt utmanande projekt lockar säkert också. Vår bransch är mycket bred med många olika kompetensområden. Intelli-genta trafiksystem är exempelvis ett stort kommande område.

Varför ska man jobba hos er?– Du får vara med och utveckla samhället och göra nytta. Vi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter både uppåt och sidledes och har en oerhörd bredd med många olika kompetenser och spännande projekt.

Stora statliga myndigheter som Trafikverket, FMV och inte minst kommunerna erbjuder många ingenjörsjobb.

Den offentliga sektorn konkurrerar med indu-stri- och byggsektorn om ingenjörerna. Stora ingen-jörsarbetsgivare inom den-na sektor är kommuner, landsting och staten med myndigheter som Tra-fikverket, FMV med flera.TEXT FREDRIK DHEJNE

Många ingenjörsjobb i offentlig sektor

»Vi har många flera olika profiler på våra ingenjörer.Helena Hedström

FO

TO

KA

SP

ER

DU

DZ

IK

FO

TO

TR

AF

IKV

ER

KE

T

...Claes Ceder, vice vd, Corpora-te Solutions, EF Education First.

Vad har ni att erbjuda inom kompetensutveckling för människor med karriärfokus?Vi har ett rikt utbud av kurser och utbildningar för yrkes-verksamma. Engelska är det i särklass största språket, men vi har även kurser i tyska, fran-ska, spanska, italienska, ryska och mandarin.

Vad skulle ni rekommendera för vidareutbildningar för ingenjörer?En mycket skicklig och kompe-tent ingenjör behöver idag ofta kunna kommunicera effektivt på engelska. EF erbjuder indi-viduella intensivkurser där vi kan träna tusentals ingenjörer från hela världen samtidigt. Jag rekommendera även vår 1-åriga MBA till alla som funderar på att komplettera sin ingenjörsut-bildning med studier i ekonomi.

Vilken är den mest populära vidareutbildningen hos er just nu?Våra språkkurser i engelska är de mest populära. Många reser till våra Executive Language Institutes i England eller USA. Våra intensivkurser skräddar-sys och kan göras helt ingen-jörsanpassade med fokus på relevant vokabulär. EF har ut-vecklat en cloud-baserad skola med syfte att erbjuda kvalitet och upplevelse utan att behöva resa. Lärare och elever pratar med varandra i realtid via dator eller tablet och schemat är helt flexibelt, vilket underlättar för dagens yrkesarbetande.

HALLÅ DÄR...

Se dina projekt med nya ögon

www.leqm.se

Med VPL® är du aldrig mer än en knapptryckning ifrån total

kontroll i dina utvecklingsprojekt. Funktioner för projekt-uppföljning

kompletteras med en användarvänlighet på planeringsnivå som är unik

i projektvärlden. VPL® är utvecklad så att du som användare alltid har maximal

transparens och flexibilitet samt underlag för beslut som alltid finns tillgängligt,

direkt hämtat från faktiskt planering.

Det tvärfunktionella arbetssättet stärks då planeringsdata mellan inköp,

konstruktion, design etc utbyts i realtid. Status, avvikelser och närtidsplan på

kritiska projektaktiviteter visualiseras direkt i startvyn, skräddarsytt för varje

användare. Dessutom kan planer från underleverantörer enkelt importeras och

visualiseras på samma sätt.

XX

L R

ekla

m &

Kom

mun

ikat

ion

VPL® assisterar projektmedlemmar hos bl a följande företag: Autoliv, Blaupunkt, BROSE, Continental, Haldex Brake Products, Hella Autotechnik, HP Pelzer, IAC Group, ITW, Johnson Controls, Kongsberg Automotive, Magna Mirrors, Sanden International, Standard Profil, TAKATA, TRW Automotive, Valeo, Visteon, Volvo Cars, Webasto, Witte

Programvara för total kontroll i komplexa utvecklingsprojekt

projekt med nya ögon

XX

L R

ekla

m &

Kom

mun

ikat

ion

Vi utbildar framtidens chefer i teknikföretagChefer som fattar aff ärsstrategiska beslut behöver kvalifi cerade utbildningar. KTH Executive School utvecklar strategiskt led-arskap och aff ärsförmåga i teknikbaserade företag.

– Samhället ställer om sig och det är nya förutsätt-ningar som gäller. Alla berörs av dessa strukturför-ändringar och det är just dessa utmaningar som vi har som utgångspunkt för våra utbildningar, berät-tar Fredrik Lagergren, doktor i industriell ekonomi vid KTH och vd för KTH Executive School.

Utbildningen, som är uppdelad på fyra olika program, förmedlar kunskaper och insikter som är nödvändiga för att förbättra det egna företagets position och lönsamhet. Kunskapsbildningen sker i internatförlagda utbildningsprogram i vilka teorier och modeller varvas med praktiska erfarenheter. Ungefär tre fjärdedelar av fakulteten är företagsle-dare eller experter från näringslivet. En fjärdedel är professorer eller andra akademiker från såväl KTH som andra universitet i Sverige och utomlands.

– Medelåldern på våra deltagare är 44 år. Då vi vänder oss till teknikbaserade företag är de fl esta oftast ingenjör i grunden, men även personer med utbildningar som exempelvis jurister och ekonomer söker sig till våra utbildningar därför att de har befattningar med stort infl ytande över företagens strategiska utveckling.

De fyra programmen är skräddarsydda för verksamheter med viss aff ärslogik, där likheter i de strategiska frågeställningarna och likheter i sättet att generera intäkter utgör grunden.

– Här ges verktyg för hur man ska förhålla sig till nya utmaningar och den globala konkurrensen, då det gäller att tänka om och tänka nytt. Fokus är strategisk aff ärsutveckling och hur man ska tackla förändringarna.

Programmen ger en förbättrad förmåga att hante-ra nya konkurrensvillkor och aff ärsstrategiska vägval som uppstår i samband med teknisk utveckling, om-reglering, internationalisering och branschglidning.

Executive Program in Industrial Management

vänder sig till teknik- och industriföretag som är engagerade i utveckling och tillverkning av sam-mansatta produkter och system, som till exempel fordon, datorer eller medicinska instrument.

Executive Program in Infra Service Management vänder sig till befattningshavare i kapitalintensiva företag som levererar infrastrukturtjänster som energi, transport, telekom, stadsnät och bank. Hur hanterar vi avreglering och utländska aktörer?

Det tredje programmet, Executive Program in Consultancy Management, riktar sig mot kunskap-sintensiva konsultverksamheter inom bland annat bygg, IT, miljö- och energiteknik.

Högre ledare i företag, myndigheter och organisa-tioner som samverkar med andra aktörer i skapan-det av hållbara städer är målgruppen för Executive Program in Sustainable Urban Systems. Program-met fokuserar på ökad förståelse, värdeskapande och samverkan mellan aktörer för ett hållbart och långsiktigt stadsbyggande.

KTH Executive School100 44 Stockholm, SwedenBesöksadress: Lindstedtsvägen 30, plan 5ÖTel: 08-790 96 92 [email protected]

GUIDE TRAINEE


8

Bankdraken Annika Falkengren, vd på SEB, och Ericssons förre koncern-chef Carl-Henric Svanberg började bägge som trainee. I Sverige brukar en traineetjänst vara förknippad med att man eft er en gedigen utbildning skolas in på ett företag, som ser dig som en framtida ledare.

I vanliga fall är det ekonomer och ingenjörer som jobbar på det här sättet – men metoden har spridit sig vidare. Nyligen gick exempelvis Soci-aldemokraterna ut och sa att de ville satsa stora pengar på traineetjänster inom vården. Men då använde man uttrycket mer i betydelse av ”lärling”, snarare än ”påläggskalv” i ett sort börsnoterat företag. Ett annat exem-pel är Östersunds kommun där de internt försöker utbilda framtidens ledare inom kommunen, eft ersom de står inför en stor generationsväxling de kommande åren.

ETT TRAINEEPROGRAM KAN se ut på olika sätt. Men den gemensamma nämnaren brukar vara att det är en utbildning som varvar teori med praktik – du jobbar som en vanlig anställd men får prova på en mängd olika uppgift er för att bilda dig en helhetsuppfattning om företaget.

På fastighet- och byggbolaget Veidekke är en traineetjänst 24 må-nader lång medan det på Svevia, som bygga. Generellt kan man säga att en traineetjänst för en ingenjör är just teori och praktik i över ett år.

För företagen är det här ett bra sätt att snappa upp ny fräsch kompetens. Här kommer framtidens unga och hungriga ingenjörer ut på en arbets-marknad som länge behövt anställa.

Är det då bara att valsa in på första bästa arbetsplats och fråga om man kan få vara trainee? Självklart är det inte så lätt. De fl esta traineepro-gram är populära och kräver en del för att komma in på och långt ifrån alla företag i ingenjörsbranschen erbjuder traineetjänster.

VI FRÅGADE LOUISE Jonsson, traineeprogram-manager på ABB, om hur de ser på traineetjänster.

Vilka är fördelarna att gå ett trainee-program – för både arbetsgivare och arbetstagare? – För traineen är fördelen att direkt eft er sin avslutade civilingenjörs-

examen få möjlighet att lära känna företaget och dess verksamheter både genom tre olika praktikplatser och studiebesök, samtidigt som traineen får ett stort nätverk bland både chefer och medarbetare i hela organisatio-nen. Traineerna kan även bli vänner för livet genom den traineeförening som de driver tillsammans, där de anordnar både talarmiddagar, kund-besök och andra traineeaktiviteter, säger Louise Jonsson.

Hon menar också att arbetsgiva-ren har mycket att vinna på att ge en utvald grupp vassa civilingenjörer en gedigen introduktion till företaget som sedan utgör plattformen för en långsiktig karriär.

– Denna plattform tillsammans med det stora nätverk som traineen får bidrar till att vi kan behålla trai-neerna hos oss under en längre tid.

Finns det några möjligheter som ges till en trainee jämfört med en vanlig anställning? – Traineerna är tillsvidareanställda från starten och har samma anställ-ningsvillkor som övriga medarbetare. Därutöver erbjuder vi de utvalda nyexaminerade civilingenjörerna en fördjupad kännedom och erfarenhet av samtliga våra verksamheter, teknik och omvärld. Detta sker genom tre praktikperioder som traineerna väl-jer själva, olika seminarier och kurser samt veckovisa studiebesök.

På exempelvis ABB får traineerna även en internationell erfarenhet genom att deras traineetid avslutas med en utlandspraktik på mellan tre månader och ett halvår.

Vad tycker ni som arbetsgivare är det viktigaste när man söker traineeprogram? – Viktigast är att våra traineer är kommunikativa och har fallenhet för att skapa goda relationer med andra människor samtidigt som de har goda studieresultat och ett genuint intresse för både vår teknik och af-färsutveckling. Vi anser även att öd-mjukhet, personlig mognad och gott om eget driv är viktiga egenskaper för att traineen ska kunna bidra till vårt framgångsrika resultat. Eft ersom vi är ett globalt företag som arbetar över hela världen värdesätter vi även goda kunskaper i svenska, engelska och gärna ytterligare ett språk likväl som erfarenhet från en praktik- eller studieperiod i utlandet.

ENLIGT PORTALEN ”SVERIGES

ingenjörer” försöker företagen som erbjuder traineetjänster ibland att ge sina trainees lägre löner eft ersom det inte är en vanlig anställning. Detta är enligt Jonsson fel. Eft ersom företaget valt att satsa på sina trainees och om du är utvald bland många sökande bör detta också synas i lönekuvertet.

Samma tongångar kan höras

från fackförbundet Unionen som representerar tjänstemän. De menar därför att en granskning av arbets-givaren är viktig för att man inte ska bli utnyttjad, och att tjänsterna kan variera mycket i kvalitet och innehåll. Ett bra sätt att kolla så att du får ut det mesta är, enligt Unionen, att ha:• Uppställda och väl beskrivna

trainee-mål• En trainee-tid på minst ett och

högst två år • En blandning av teori och praktik• Handledning under hela trainee-

tiden

MEN PRECIS SOM Louise Jonsson tycker fackförbundet att fördelarna med traineeprogram är stora men understryker också att ett trainee-program inte garanterar deltagaren en specifi k tjänst från början. Men “genom utbildningens upplägg ges du en unik möjlighet att ta reda på vilket arbetsområde som intresserar och motiverar dig mest.”

Enligt Nationalencyklopedin är en trainee en nyutbildad tjäns-teman som utbildas vidare inom ett specifikt företag för att nå dess högsta topp.

Smart fakta

Att lära känna företaget från grunden är fördelen med att vara trainee. Från företagets sida handlar det om att de kan få be-hålla kompetensen länge. Men du bör granska trai-neeföretaget noga, menar fackförbundet Unionen. TEXT JOHAN THORNTON

Lär känna din blivande arbetsplats som trainee

»Fördelen är att direkt efter sin avslutade civilingenjörsexamen få möjlighet att lära känna företaget och dess verksamheter. Louise Jonsson

Utveckling i alla steg för smartare robotgräsklippareHusqvarna var först med konsumentförsäljning av robotgräsklippare och är med marginal störst i världen inom segmentet. Robotklipparen är ett exempel på batteridrivna trädgårdsprodukter som kräver en helt annan sammansättning av ingenjörskunskaper.

Husqvarna Group är ett anrikt företag som började sin tillverkning redan 1689 och har producerat en lång rad olika pro-dukter genom åren. I dag är företaget världens största tillverkare av utomhuspro-dukter som motorsågar, trädgårdstrakto-rer och trimmers. Under de senaste åren har robotgräsklipparen blivit en av de mest iögonfallande produkterna.

– Robotgräsklipparen är den första ro-boten för hemmabruk som folk faktiskt köper och marknaden växer för varje år som går. Vår utmaning ligger i utveck-lingsarbetet; att skapa en smart klippare som kunden kan lita på, med en hög sä-kerhetsnivå och tillförlitlighet, säger Tom Söberg, utvecklingschef för elektriska pro-dukter på Husqvarna Group.

Det har hänt en hel del sedan ur-sprungsmodellen av robotgräsklipparen nådde marknaden 1995, då som en en-kel klippare baserat på solcellspaneler. Nu tusentals ingenjörstimmar senare har ursprungsmodellen följts av flera nya ge-nerationer klippare. 2007 installerades det första simkortet i klipparen och året därpå gick det även att spåra den via gps.

– Från att ha varit en nischprodukt i små volymer har vi steg för steg utvecklat allt bättre och smartare maskiner som är mycket stabilare, klarar större utmaningar, undviker spårbildning och är enkel att han-tera. Vi på Husqvarna som drivit utveck-lingen framåt för att ständigt optimera och

skapa en så bra och lättskött klippare som möjligt. Framtidens klippare kommer att vara ännu bättre på att ta in information och anpassa sitt beteende efter t.ex. vä-derlek och andra förhållanden och smidigt kunna kommunicera detta till ägaren.

En rad kompetenser krävs för att ta fram en produkt av denna typ och sam-spelet mellan hård- och mjukvara ställs på sin spets. Dels krävs traditionell ingenjörs-kunskap om plast och maskinkonstruktion, men även kunskap om elektronik, batteri-teknik, mjukvara och hur de ska samverka på ett optimalt sätt.

Detta ställer förstås helt andra krav på

konstruktionssidan och det ingenjörstäta företaget har därför ett tvärsnitt av ingen-jörsmässiga kompetenser.

– Vi söker ingenjörer som tar ett större grepp och har stor förståelse för olika de-lar i processen. Ingenjörer som verkligen brinner för att skapa produkter som ännu inte finns, och som är banbrytande och öppna i sitt tänkande.

Tom Söberg beskriver arbetet som ingenjör på Husqvarna Group som mycket stimulerande. Huvudfokus i utvecklings-

arbetet ligger såväl på teknikstudier om ny teknologi i ett tidigt skede, koncep-tutveckling där man visar på hur det kan fungera, produktutveckling där man tar fram stabila produkter av hög kvalitet samt fortlöpande underhåll av redan lan-serade produkter där man utveckla den befintliga produkten så att den fungerar så smidigt och underhållsfritt som möjligt.

– Det är en spännande miljö där man får vara med i alla steg i utvecklingen av produkten på ett och samma företag, nå-got som är ganska unikt. Att få skapa en smart produkt som skapar kundvärde, och som sköter sig själv och avlastar personers vardag. Det är en enormt häftig resa att få vara en del av!

ANNONS

Husqvarna Group är världens största tillverkare av utomhus- produkter som robotgräsklippare, trädgårdstraktorer, motorsågar och trimmers. Koncernen är också ledande i Europa inom bevattnings- produkter och är en av de ledande på världsmarknaden inom kaput-rustning och diamantverktyg för byggnads- och stenindustrierna. Koncernens produkter och lös-ningar säljs via fack- och de-taljhandlare till både konsumenter och professionella användare i mer än 100 länder.

Den nya generationen robotklippare klarar av allt större ytor och komplexa trädgårdar.

Husqvarna ABBox 7454 103 02 STOCKHOLM www.husqvarnagroup.com

”Ingenjörer med stor förståelse för processens olika delar.”


10

PROFILINTERVJU ELISABETH SVANTESSON

– Behovet av ingenjörer i olika delar av svensk ekonomi är helt uppenbart, säger Elisabeth Svantesson och konsta-terar att arbetsgivare på vissa ställen i landet har svårt att få tag på ingenjörer.

Hur får vi ungdomar att välja tekniska utbildningar?– Jag tror att det är ett gemensamt ansvar för oss att se till att det finns gott om utbildningsplatser och vi har ökat dessa. På kommunal nivå måste man tidigt locka ungdomar att bli intresserade av tekniska yrken och här har skolan en viktig uppgift. Men näringslivet har också ett stort ansvar att göra sig intressant, relevant och attraktivt så att ungdomarna vet att här finns det jobb i framtiden.

Vad säger företagen till dig?– Jag tycker att jag ser mer uppvak-nande när det gäller att de själva måste vara en del av lösningen till hur vi ska locka ungdomarna till ingenjörsyrkena. Många företag samarbetar med gymnasieskolor, universitet och högskolor och finns ute på skolorna. Branschorganisatio-nerna har också ett extra stort ansvar här. Det vi gör från regeringen är att stärka kopplingen mellan arbets-marknad och utbildning ännu mer på olika sätt. Ett av dessa är det vi kallar för YA-jobb, Yrkesintroduk-

tionsanställningar. Det handlar om att under ett år får en ung person lära sig jobbet på jobbet.

Är du optimistiskt om detta?– Ja, och sätter vi fokus på detta kommer många ungdomar att se att det finns vägar. Jag ser också ett ökat engagemang från näringslivet. Vi har också öppnat ytterligare en väg genom arbetskraftsinvandring. På kort sikt är det viktigt att företag snabbt kan få tag på specialistkompetens och då är arbetskraftsinvandringen viktig.

Hur går det att validera utländska utbildningar?– Jag tycker att det går bättre och bättre. Myndigheten som har ansvar för detta validerade förra året 4 000 högskoleexamina. Det är lika många som förra året tog examina på Linkö-pings universitet. Så det går framåt, men det finns mycket kvar att göra.

Är det en myt att det kör runt en massa taxibilar med läkare och ingenjörer som förare?– Delvis är det nog så, men det var värre förr. Jag var i höstas på en rekryteringsmässa där man kontak-tade 175 företag i Sverige som sagt att man behövde ingenjörer. Man samlade då ihop 200 till 300 utrikes födda ingenjörer. Det kom 35 företag som fick träffa dessa ingenjörer och se den kompetens som finns. Men här finns mer att göra.

Hur får vi studenterna att klara utbildningarna, är högskolorna tillräckligt bra pedagogiskt?– Jag har ingen synpunkt på deras pedagogik, men vad jag ser är att ungas kunskaper i matte är för då-liga. Därför gör vi nu stora satsningar på matematik och naturkunskap. Skolelever och studenter måste tidigt lyftas i dessa ämnen för att vi ska vara konkurrenskraftiga som nation.

Hur ser du på svensk industris framtid?– Industrin är en ryggrad för svensk ekonomi och kommer att vara det för lång tid framöver, även om den förändras. Ska den fortsätta att vara konkurrenskraftig måste vi satsa på forskning och utveckling och inte ta någonting för givet. På politikens

Det viktigaste som vi politiker kan göra är att se till att företagens villkor och förutsättningar är så goda att de vill finnas här i Sve-rige. Det säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO MARTINA HUBER/REGERINGSKANSLIET

»Den stora utmaningen är att få de som står utanför arbets-marknaden i jobb.

Goda förutsättningar – viktigast för att behålla företagen

Nu är vi inte bara branschens bästa arbetsgivare– utan även ett av Karriärföretagen 2014.Nu har vi fått svart på vitt – Bengt Dahlgren är den bästa arbetsgivaren bland byggteknikkonsulter! Våra medarbetare har fått säga sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare. Dessutom har vi nu fått en utmärkelse av Jobtip som placerar oss bland Karriär-företagen 2014. Det är härligt att vara ett bolag som uppskattas både internt och externt. Med över 350 medarbetare är Bengt Dahlgren AB en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Våra verksamhetsområden är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Teknisk Förvaltning och Brand & Risk. Läs mer på bengtdahlgren.se


11

ELISABETH SVANTESSON PROFILINTERVJU

sida handlar det om skatteregler, FoU och infrastruktur. Och se till att vi har utbildning av god kvalitet så att våra studenter också är konkurrenskraftiga och så att företagen vill vara i Sverige.

Ska staten via till exempel Vattenfall, FMV, Trafikverket med flera stödja FoU i form av teknikupphandling?– I de här sektorerna finns ett starkt be-hov av utveckling. De här statliga myn-digheterna och företagen har nog i dag fler disputerade än de hade för några år sedan och i sin egen verksamhet ligger de ofta i framkant. Sedan samarbetar ju både myndigheter och företag med universitet och högskolor. Däremot ska deras upphandlingar skötas enligt re-gelverket så att skattepengarna används på bästa sätt.

Vilken är globaliseringens stora utmaning för oss?– Att vi inte tar något för givet och satsar på spetskompetens och att företagen vill vara här.

Som arbetsmarknadsminister – vad är svårast för dig att lösa?– Den stora utmaningen är att få de som står utanför arbetsmarknaden i jobb. Samtidigt som vi satsar på spetskompetens måste vi se till att alla har en plats på arbetsmarknaden.

Hur ska vi klara alla nya invandrare, ofta med mycket svag utbildning?– De utrikes födda är ingen homogen grupp. Bland dessa finns också spets-kompetens. Trots en jobbig ekono-misk kris i Europa har vi fler jobb nu än i början på 2000-talet, då vi hade så kallad ”jobless growth”. Nu har vi

250 000 fler jobb varav 180 000 gått till utrikes födda, de har således stärkt sin ställning på arbetsmarknaden.

En del forskare menar att om man verkligen ska få folk i jobb måste man ta obekväma beslut, till exempel avseende LAS, löner etcetera?– Lönebildningen sköts av parterna, den ska staten hålla sig borta från, det är den svenska modellen. Det vi kan göra är att påverka lönekostna-derna genom att subventionera de som står längst bort från anställning.

Tar vi globaliseringen på allvar?– Den har ju pågått under väldigt lång tid och Sverige har ju gått igenom detta förut (med varven och tekoindu-strin) och klarat omställningen, inte minst för att vi har ansvarsfulla parter. Både företag och individer måste vara omställningsbara om vi ska klara den globala konkurrensen. Vi ska se till att företagens förutsättningar är så goda som möjligt så att de vill finnas i Sverige, det är grunden.

...Mats Nilsson, chef för avdel-ning teknik, Tekniska Verken.

Vad handlar det stora projekt ni just nu arbetar med i Kiruna om?– Det är ett världsunikt och spännande projekt – en stad ska flyttas för att skapa utrym-me för den växande gruvan, vilket kort innebär att vi flyttar stadskärnan cirka 2,5 kilometer.

– Staden och all infrastruktur samt alla tekniska försörjnings-system ska förnyas. Detta ger en unik möjlighet till att bygga det hållbara samhället, ett föredöme 250 kilometer norr om polcirkeln. Vi tar ett jätte-språng i teknik och hållbarhet på några få år och detta skapar en mönsterstad. Projektet räk-nas vara klart omkring år 2033 så det finns en hel del att bita i för den som är intresserad.

– Vi kan nu erbjuda en av de mest intressanta arbetsplat-serna i landet, vi har ett stort rekryteringsbehov av projekt-ledare, utredare och ingenjörer inom Tekniska Verken just nu och behöver locka hit kom-petenser ifrån andra delar av landet som är intresserade av tillsammans med oss jobba med detta världsomnämnda projekt.

– Vi erbjuder spännande ar-betsuppgifter och en möjlighet att vara med och skapa något nytt och Kiruna stad erbjuder unika friluftsaktiviteter, skidåk-ning, vandring och så vidare. Högkonjunktur råder i Kiruna och vi har Sveriges lägsta arbetslöshet här uppe.

HALLÅ DÄR...

Yrke: Arbetsmarknadsminister (m).

Född: 1967 i Lycksele.

Bor: Örebro.

Familj: Man och tre barn.

Utbildning: Ekonomie Licentiat, Örebro universitet 2006.

Smart fakta

»Vi måste satsa på forskning och utveck-ling och inte ta någonting för givet.

GUIDE JÄMSTÄLLDHET


12

Att kvotera in kvinnor i företag, sty-relser, regeringar och på andra poster i samhället – är det bra eller dåligt? I en debattartikel i Dagens Industri 2012 skrev tio vd:ar om hur kvinnor skulle nå toppen i de svenska stor-företagen. Projektet kallades för The battle of the numbers.

Företagen som deltog i projektet var Volvo, Ericsson, H&M, SEB, Saab, Sandvik, Ikea, SPP, SSAB och Scania. Bakgrunden till projektet var att i snitt endast 16 procent av styrel-semedlemmarna i de stora börsbola-gen var kvinnor. Ambitionen var att de skulle bli många fler.

I november 2013, ungefär ett år senare, gjordes en första utvärdering. Resultatet varierade mellan de delta-gande företagen. Man kan konstatera att antalet kvinnor i ledande positioner i princip ökar överallt, men att det bara är H&M som lyckats ha 50 pro-cent i sin styrelse. Övriga ligger mellan 20 och 30 procent. Samtidigt har det bara gått ett år och företagen uppger att de jobbar vidare med att göra sina arbetsplatser än mer jämställda.

Vid utvärderingen av projektet skrev initiativtagarna Eva Swartz Gri-maldi, Cicci Elwin Frenkel och Sofia Falk att vd:ns och styrelsens eget engagemang i frågan är avgörande. Det betyder att företagen internt och externt måste kommunicera hur viktiga kvinnor i ledande position är för företaget och att mellanchefer på företagen därmed också ska bedömas

efter hur väl de lyckas med sitt jämställdhetsarbete. Dessutom tycker man att det behövs riktiga konse-kvenser om arbetets mål inte uppnås.

Initiativtagarna menar att företag som vill arbeta för ökad jämställd-het kan använda sig av en lista med punkter som tydliggör hur långt man kommit: • Löneskillnader.• Antalet kvinnor som är intressanta för att anställas.• Antalet kvinnor som faktiskt är på väg att anställas. • Antalet kvinnor på ledande posi-tioner i hela organisationen samt hur många kvinnor som befinner sig på synliga och viktiga poster.

NÄR NY ARBETSKRAFT ska rekry-teras bör alltid minst en kvinna och en man sköta rekryteringsprocessen och HR-avdelningen bör alltid vara involverad.

En annan sak som initiativtagarna lyfter fram i sin konklusion är att man ska tillåta mer jobb hemifrån och att alla företagets managers får gå kurser i hur man ska skapa jämställd-het på ett företag.

RESULTAT HOS OLIKA FÖRETAG:

VolvoVolvo säger att de har startat ett internt program för att lyfta fram kvinnor inom företaget, och externt försöker de göra Volvo till en mer attraktiv arbetsplats för kvinnor. Enligt statistiken var 19 procent av styrelsemedlemmarna kvinnor i slutet av 2011, vilket även gällde för slutet av 2012. Däremot hade antalet kvinnor på de 300 viktigaste posterna inom företaget ökat från tio till 14 procent under samma period.

SPPSPP var det företag som mellan 2011 och 2012 lyckats bäst med att få in kvinnor i styrelsen, då de gick från 22 till 38 procent. Företaget har dessutom

kvinnor på vd- och HR-chefsposition.

Ikea2012 hade Ikea 22 procent kvinnor i sin företagsstyrelse och året därpå var siffran 25 procent. Målet är 50 procent kvinnor på ledande positioner och en-ligt dem själva är de snart där. Just nu ligger de på 47 procent globalt sett – detta är dock samma siffra som 2012.

Ikea har också startat ett eget pro-gram som heter Ikea Woman Open Network.

EricssonEricsson hade inte fått in sina siffror från 2013 när utvärderingsrapporten skrevs. Däremot kan man konstatera att deras förändringsarbete kommer att drivas av att försöka få redan etable-rade kvinnor på företaget att verka som inspiration – så kallade ”role models”. Man börjar högst upp i hierarkin.

Företaget hade 18 procent kvin-nor på höga chefsposter 2012.

Saab Saab fick sex procent färre kvinnor i bolagsstyrelsen mellan 2012 och 2013, där man landade på 30 procent.

Däremot har de lagt till en genu-saspekt i alla ledarskapsutbildningar och fick även fler kvinnliga chefer totalt sett. Företaget kommer 2014 att satsa vidare med att försöka rekrytera fler kvinnor till företaget och för att ändra företagskulturen till att vara mer jämställd.

H&MH&M var det företag som hade flest kvinnor i styrelsen av de som deltog i Battle of the numbers – hälften var kvinnor.

SandvikSandvik hade 2012 endast elva pro-cent kvinnor i styrelsen. Året innan fanns det inga kvinnor. 2013 gjordes ett rejält lyft till 23 procent. Däremot har företaget i stort få anställda kvin-nor, nu som tidigare.

Scania

Precis som på Sandvik har Scania, som verkar i en mansdominerad bransch få kvinnor anställda och få kvinnliga ledare. Inför framtiden ska företaget fortsätta försöka rekrytera fler kvinnor och ha jämnställdhetsut-bildningar för alla chefer. 2012 hade företaget 16 procent anställda kvin-nor globalt. I Sverige var en femtedel av de anställda på Scania kvinnor men företagets styrelse bestod till 88 procent av herrar.

SEBSEB har precis som SPP en kvinnlig vd och har ett mål att 50 procent av alla chefer ska vara kvinnor. 2012 och 2013 låg den siffran på 43 procent även om styrelsen dessa år enbart bestod av 22 procent kvinnor.

Företaget har även implementerat en modell med en sponsor som ska hjälpa kvinnor som vill klättra inom företaget.

SSABPå SSAB stod förändringsarbetet i siffror still mellan 2012 och 2013. Företaget hade 20 procent kvinnor anställda, 17 procent av alla chefer var kvinnor och styrelsen bestod till 88 procent av män.

I teorin har företaget dock börjat jobba med olika strategier för att få in mer kvinnor – bland annat att försöka identifiera en kvinnlig och en manlig kandidat till varje nytt ledarjobb.

Källa: Battleofthenumbers.se

Har du rätt lön?Medellönen för en civilingenjör inom den privata sektorn låg 2013 på 49 000 kronor i må-naden, och 39 000 kronor för högskoleingenjörer. Inom den offentliga sektorn var medellö-nen något lägre; 42 000 kronor för civilingenjörer och 36 000 kronor för högskoleingenjörer.

Det är viktigt att stå på sig redan från början och för-handla fram en bra ingångslön, då den sätter tonen för den framtida löneutvecklingen. Medianingångslönen 2013 för civilingenjörer låg på 29 300 kronor, och 27 300 kronor för högskoleingenjörer. Det kan vara svårt att veta vilken lön man ska begära när det är dags för den första löneför-handlingen. Sveriges Ingenjö-rer tar fram rekommenderade ingångslöner som ett rikt-märke på vad som är skäligt. Surfa in på deras hemsida för en bättre koll på löneläget.

Att byta arbetsgivare är en viktig faktor som påverkar lönen. I genomsnitt genererar det en höjning på cirka 8,3 procent, jämfört med en höj-ning på 3,4 procent för dem som inte bytt.

För mer information använd statistiken i lönedatabasen Sacos Lönesök.

Källa: sverigesingenjorer.se

Projektet Battle of the num-bers skulle ge fler kvinnor i bolagsstyrelser. Det första året gav ett bra resultat – men de svenska företagens ledningsgrupper är långt ifrån jämställda i fråga om hur många kvinnor respek-tive män som styr.TEXT JOHAN THORNTON

Hur jämställda är bolagsstyrelserna?

»Vd:ns och styrelsens eget engagemang i frågan är avgörande.

SBC:s undersökning från 2013 visar generellt att fler företag i Sverige jobbar med jämställd-het jämfört med för tio år se-dan. Den visar även att andelen kvinnor i ledningarna har ökat från 17 procent 2003 till 28 procent 2013.

Smart fakta

Toppa med en master:• Computer Science• Master in Communication

• IT Management • Software Engineering

www.gu.se/it

Fristående kurser inom IT Management:• värdering av IT-investeringar • förändringsledning• verksamhetsutveckling• arkitekturdesign m.fl.

dagens_industri_bilaga_sept13.indd 1 2013-08-13 14:35:47

Unikt kollektivavtalSveriges Ingenjörer och Unionen har tillsammans med den nya avtalsparten på arbetsmarknaden – Teknik-tjänstearbetsgivarna – kom-mit överens om ett nytt och unikt kollektivavtal. Avtalet är skräddarsytt för tjänsteföre-tag inom industrin med enbart tjänstemän anställda.

Den nya parten ingår precis som Teknikarbetsgivarna i Teknikföretagen, och kommer därmed också att vara delak-tig i framtida märkessättande förhandlingar inom Industriav-talets ram.

Det ökar legitimiteten för märkessättningen och den svenska modellen.

– Avtalet tryggar bra arbetsvillkor inom den viktiga och växande tekniktjänste-branschen, däribland för-månen deltidspension som redan finns inom industrin. Detta är en förberedelse inför förhandlingarna 2016 om ökad pensionsavsättning och en större valfrihet för den enskilde tjänstemannen, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Tekniska Verken i Kiruna AB går en spännande framtid till mötes med Kirunas stadsomvandling. Den positiva utvecklingen innebär utökade uppdrag och en intressant framtid för företaget. Läs mer och lämna din ansökan på tekniskaverkenikiruna.se/jobb

Vi söker projektledare, ingenjörer, byggledare och kvalifi cerade utredare som vill vara med och skapa framtidsstaden Kiruna.

JOBBEN I FRAMTIDSSTADEN!

FAVÖRBolaget

FS Dynamics har som konsultföretag inom teknisk beräk-ning specialiserat sig inom ett relativt snävt tjänsteutbud. Det är en av framgångsfaktorerna som tillsammans med bolagets högkvalificerade kompetens och långsiktiga kundrelationer gjort att det sedan starten 2004 vuxit oavbrutet. I dag är FS Dynamics med sina mer än 160 konsulter en av Nordens största leverantörer av beräk-ningstjänster inom fluiddynamik (CFD) och strukturdyna-mik (FEM).

Kontor och kunder FS Dynamics utför projekt dels från de egna kontoren i Sverige, Danmark och Finland, men har även ett stort antal konsulter som levererar tjänster på plats hos kund. Bolaget har som mål att kunna leverera projekt med hög kundnytta inom ett brett spektrum av applikationer och branscher. Således återfinns kunderna inom bland annat kärnkraft, vindkraft, livsmedel, fordon, läkemedel, pro-cess, marin och flyg.

Kontinuerlig rekrytering FS Dynamics ser en fortsatt stor efterfrågan på beräk-ningstjänster inom både fluiddynamik och strukturdyna-mik, och som ett led i vår kontinuerliga expansion så sö-ker vi ständigt nya kvalificerade kollegor. Är du en tekniskt driven civilingenjör eller teknisk doktor med kunskap som ligger i linje med vårt fokus så är du välkommen att ta kontakt med oss via vår hemsida.

fsdynamics.se

Nordens ledande beräkningskonsultbolag


14

FOKUS INDUSTRI

Sverige behöver fler ingenjörer och SCB:s senaste prognos (2011) indikerar att det fram till år 2030 behövs cirka 57 000 ingenjörer och behovet är störst av gymnasie- och högskoleingenjörer.

Hur går det att rekrytera ingenjörer till industrin?– Det är blandat. Det finns alltid specialfunktioner där det är svårt att rekrytera till. Det andra är hur stora företagen är och hur starka varu-märken de har. Företag som Volvo Lastvagnar säger att de inte har några problem att rekrytera ingenjörer och de tycker att de prickar rätt i sina

rekryteringar. Jag talade också nyli-gen med ett underleverantörsföretag till bilindustrin och de tycker också att det går bra. Däremot har säkert mindre företag på landsorten svårare, säger Per Fagrell.

– Frågan är också hur vi ska få folk till industrins anläggningar ute i landet. Där jobbar vi ihop med kommunerna. ABB i Ludvika har till exempel lyckats locka till sig mycket kompetenta personer, alltifrån hög-skoleingenjörer till tekniska doktorer. Företagen lägger också mycket krut på branding mot studenter. Samtidigt blir de ofta besvikna på att ungdo-marna drar vidare. De vill bygga på sitt cv och byter arbetsgivare. Det ställer till problem för företagen.

Fagrell säger att de senaste sju till åtta åren varit en positiv trend avseende antalet sökanden till ingen-jörsutbildningarna. Däremot är det osäkert vad de sedan vill jobba med.

– Vi jobbar för att visa upp indu-strin som arbetsgivare och karriär-möjlighet, vilket vi gjort konsekvent under lång tid.

Är utbildningarna rätt anpassade?– Det finns en risk att de är för

akademiska, men företagen är också dåliga på att tala om vad de behöver om tio år. Det finns mycket att göra för att högskolorna ska bli bättre på att lyssna på vad företagen behöver. Samtidigt är genomströmningen vid ingenjörsutbildning alltför dålig. Här bör högskolorna förbättra sig och utveckla undervisningen.

Fagrell säger att YH-utbildning-arna fyller en viktig funktion. De startas bara när behoven finns och är mer verklighetsnära. Samtidigt blir det lite förvirrande för företagen eftersom vi i dag i princip har fyra slags ingenjörer; gymnasie-, YH-,

högskole- samt civilingenjörer.Nyexade ingenjörer börjar ofta job-

ba hos konsulter och blir sedan uthyrda vilket ofta leder till fasta anställningar.

– Många kommer ut utan att riktigt veta vad det i verkligheten innebär att jobba och då är nog konsulterna en bra början. Ett vanligt sätt att få jobb för nyexade är också att de blir anställda på det företag där de gjort sina exjobb.

Intressanta områden för framti-dens ingenjörer är teknikutveckling kopplat till de stora infrastruktursys-temen – energi- och elkraftsystem, transportsystem, system för fast och trådlös kommunikation och medi-cinska informations- och kommuni-kationssystem.

Är regeringens kraftiga ändring i utbildningssystemet rätt ur er synpunkt?– På utbildningssidan är ändringarna så många att de är svåra att utvärde-ra. Övriga förändringar för att gynna företagen beror ju på om finansen släpper till pengar eller inte, till exempel sänkningar av löneskatten. Men om företagen har ett verkligt be-hov av att anställa nya medarbetare

gör de det oavsett regelverken.

Vad betyder ett regeringsskifte för ingenjörsjobben?– Det verkar inte som om social-demokraterna tänker göra några återställare på utbildningssystemet om de vinner valet. De tycker nog att förändringarna som alliansen gjort behöver sätta sig. Man är nog också ganska enig med regeringen om att det är viktigt att åtgärda kunskapsbristerna hos skolelever och studenter.

De som utbildar sig till ingenjörer kommer möta en intressant arbetsmarknad inom områden kopplat till de stora infrastruktursystemen – energi- och elkraftsystem, transportsystem, system för fast och trådlös kommunikation och medicinska informations- och kommunikationssystem.

De stora industriföretagen och de som ligger nära storstadsområden har inte så stora problem att rekry-tera ingenjörer. Däremot kan det vara svårt att få tag på specialister. Det säger Per Fagrell vid avdel-ningen Industriell utveck-ling hos Teknikföretagen.TEXT FREDRIK DHEJNE

»Många kommer ut utan att riktigt veta vad det i verkligheten innebär att jobba och då är nog konsulterna en bra början. Per Fagrell

Specialister svårast att rekrytera

De sex attraktivaste arbets-givarna för ingenjörer 2013

(förra årets placering inom parentes)

1. Google (1)

2. ABB (5)

3. Apple (2)

4. Ericsson (3)

5. Scania (6)

6. Volvokoncernen (4)

Smart fakta

hjärta och hjärna

combitech.se/jobb

–

/

Konsulter med

Vad kan man bli på Lunds Tekniska Högskola?Tja, fråga lika gärna vad man INTE kan bli?

Här är ett urval av titlar på våra alumni (före detta studenter) som kunnat ses i media det senaste året...

...och de finns överallt i världen.Stockholm, Lausanne, Örnsköldsvik, San Fransisco, Lund, Uppsala, Jakarta,

Kristianstad, Göteborg, Haag, Porsgrunn, Shanghai, Silicon Valley, Milano. Köpenhamn.

– Att hålla på med innovation är att ge sig ut på en resa där du på förhand inte vet vad som kommer att hända. Visst är det spännande men också lätt att gå vilse, berättar Martin. – Därför måste det finnas en stabil och långsiktig verksamhet att utgå ifrån. På Consat är vårt ingenjörs-kunnande och vår förmåga att kunna leverera projekt grunden. Det ger vår innovation något att stå på. Den här stabila grunden begränsar oss inte, den befriar oss, säger Martin.

– Många av våra kunder behöver innovativa lösningar, så innova-tion är i mångt och mycket vår vardag och många av de projekt vi levererat och är inblandade i inne-håller mycket nytänk. Till exempel utvecklades Volvo Personvagnars första elbil tillsammans med Consat i ett gemensamt forskningsprojekt. Consat utvecklar och säljer även

kompletta telematiklösningar för kollektivtrafik, en bransch med mycket plats för innovation.

– Ett intressant angränsande pro-jekt, där vi är en av initiativtagarna, är ett pågående forskningsprojekt där vi utrustar spårvagnar och bus-sar i Göteborg med den senaste kol-lisionsvarningstekniken och kopplar detta till telematiksystemet, berättar Martin Wahlgren.

– Synergieffekterna av att koppla ihop kollisionsvarning och telematik ger stora möjligheter att inte bara varna förare och trafikledning vid trafikincidenter. Genom att systemet erbjuder verktyg för att i efterhand analysera var och när olyckor och in-cidenter ofta inträffar får staden och kollektivtrafikoperatörerna hjälp att minimera framtida olyckor.

– Men det är inte bara för att vi vill berätta hur bra på innovation vi är som du nu läser detta. Det går bra för Consat och jag vill passa på att berätta att vi behöver fler kreativa medarbetare. Är du ingenjör och känner att du vill vara med oss och skapa nya tekniska lösningar så hör av dig, kontaktuppgifterna hittar du på consat.se, säger Martin Wahlgren och ler.

Consat är en spännande arbetsplats där kreativitet och innovation

sitter i väggarna. Men att skapa nya tekniska lösningar kräver inte

bara nytänkande utan även en bas av gediget teknikkunnande. Vi på

Consat har många framgångsrika projekt bakom oss som visar att vi

lyckats med det här, och vi har minst lika många framför oss, berättar

Martin Wahlgren, vice VD på Consat AB.

Redigering Mattias Johnsson Foto David Berg

Kort om ConsatIdag är Consat med sina 200 med-

arbetare ett av Sveriges största privat-

ägda ingenjörsbolag. De har också en

internationell verksamhet med kontor

i Canada och Brasilien. Utöver special-

maskiner och industriteknik har verk-

samheten växt till att innefatta utveck-

ling av tjänster och produkter inom

elektronik och systemutveckling, tele-

matik och hållbara energisystem.

DI KarrIärsföretagDagens Industri utsåg nyligen Consat,

för andra året i rad, till ett av Sveriges

100 mest intressanta karriärföretag då

de har ett innovativt förhållningssätt

såväl till sin kärnverksamhet som till

rekryteringsprocess.

///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////

Consat är ett av Sveriges bästa teknikföretag. Det svaret lär du få oavsett om du frågar kunder

eller medarbetare. Och mycket av framgången beror på förmågan att kombinera nyskapande tekniska lös-ningar med högkvalitativa pålitliga leveranser. När kunderna är nöjda och medarbetarna inspirerade och kreativa är man ”i zonen” som tek-nikföretag, säger Martin Wahlgren.

Vår framgång heter innovation


16

EXPERTPANEL

Vad är Executive Program in Infra Service Management?

– Det är ett chefsutvecklingsprogram för högre chefer som arbetar inom infrastrukturbran-scher såsom energi, kommunikation, banker, betalsystem etcetera. Företagen har i många delar en likartad affärslogik som gått igenom likartade förändringar i form av avreglering och konkurrensutsättning av verksamheterna. Programmet ger deltagarna en bättre förståelse för hur deras branscher kan utvecklas affärs-strategiskt och ger dem verktyg för att bättre kunna utveckla sina företag.

Vad är Executive Program in Sustainable Urban Systems?– Det är ett chefsutvecklingsprogram som är utvecklat för chefer som arbetar som stads-planerare, stadsarkitekter, hållbarhetschefer, fastighets- och byggföretag, kommunledningar och infrastrukturer. Tillsammans skapar de framtidens städer. Det måste skapas en djupare förståelse för hur de olika delarna i en stads-byggnadsprocess samverkar och det måste till en djupare integration mellan olika kunskaps-områden – det får man genom vårt program.

Hur ser framtiden ut för deltagarna på era program?– Deltagarna på programmen har ofta bra och utmanande arbetsuppgifter, och vi kan hjälpa dem att utveckla sig själva och sina företag ännu mer. De arbetar ofta i spännande bran-scher där saker sker hela tiden och det är extra kul för oss att kunna läsa i tidningarna eller höra om saker som händer i företagen där våra program har spelat en roll för utvecklingen.

Vilka utbildningar är populärast just nu?

– Högst söktryck är det till civilingenjörsut-bildningen i industriell ekonomi. Man måste i princip ha högsta betyg i alla ämnen på gymnasiet för att komma in på LTH. Även till arkitektutbildningen och brandingenjörsut-bildningen är det mycket högt söktryck. Det är också glädjande att intresset är stort till de stora utbildningsprogrammen datateknik och maskinteknik.

Vilka är de största fördelarna med att utbilda sig till ingenjör?– Man får både en akademisk examen (Master eller Bachelor) och en yrkesexamen (civilin-genjör eller ingenjör), vilket öppnar fler dörrar. Bredden i utbildningen skapar många olika valmöjligheter till specialisering, och bredden i kompetensen skapar många olika valmöj-ligheter vid det framtida yrkesvalet, samt att globalisering och internationalisering av stora företag skapar en spännande internationell spelplan för ingenjörerna. Hur ser framtiden ut för era studenter?– Framtiden är mycket ljus av flera skäl. Studier visar på ett stort behov av ingenjörer och civil-ingenjörer framöver. Många av våra studenter hamnar på mycket välbetalda jobb i Danmark vilket ytterligare breddar framtidsutsikterna och de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV i Lund gör staden till en av Euro-pas ledande vetenskapsstäder. Detta kommer att generera många nya verksamhetsområden och viktiga utmaningar att ta sig an, inom exempelvis klimat-, energi- och resursfrågor.

Är engelskan fortfarande lika viktig som internationellt språk?

– Enligt en rapport från Financial Times är engelskans framväxt som globalt språk en av de 50 viktigaste faktorerna som skapat dagens affärsvärld. Lika viktigt som framväxten av exempelvis internet. Nästan all global handel sker helt eller delvis på engelska och ju mer uppkopplade vi blir desto viktigare blir också engelskan. Ibland sägs det att mandarin är framtidens språk, men det kommer inte att hända inom överskådlig framtid och även Kina lägger därför ned stora resurser på engelskutbildning. Svenskar är rätt bra på engelska generellt. Hur behöver vi bli bättre?

– Ofta handlar det om att kunna uttrycka sig med frihet. De flesta svenskar förstår engelska väl, skriver bra och gör sig förstådda. Men när det handlar om säljmöten, konferenser och sociala situationer, där du snabbt och obesvärat måste förklara vad du menar, övertyga andra, eller påverka dem i sina beslut, så krävs det mer. Om man vill kunna kontrollera ett möte, förkla-ra sofistikerade detaljer kring sin produkt samt själv verka trovärdig och kunnig, då skulle jag nog säga att många svenskar behöver bli bättre.

Finns det någon bransch som behöver engelskan mer än andra?– I dag är de flesta branscher internationella. Vi utbildar medarbetare från till exempel banker, museer, byggföretag, it-bolag, myndigheter – you name it. Engelskan används dagligen i fler-talet branscher och är det gemensamma språket för de flesta som inte har samma modersmål.

Vilken del av ledarskapet är viktigast?

– Sammanhanget avgör vilket ledarskap som behövs. Generellt menar vi att det är viktigt att leda över gränserna för att få ihop helheten. Att hantera komplexitet samtidigt som du leder människor genom förändring är också av stor vikt. Här är förmågan att skapa tillit, engage-mang och få med sig andra avgörande.

Vad tycker deltagarna är mest värdefullt med era program?

– Självinsikt och förmågan att reflektera i ett kontinuerligt lärande för att lotsa sin organisa-tion genom förändring värdesätter deltagarna mest. Vi arbetar utifrån ARL –Action Reflec-tion Learning, något som deltagarna även kan tillämpa i sitt förändringsarbete. Nätverket av kollegor som ger inblick i hur andra hanterar sina utmaningar framhålls också. Forskning vi-sar att våra deltagare blir skickligare på att göra medarbetare delaktiga, mer engagerade och på så vis prestera och bidra ännu mer till verksam-heten. Detta ger konkreta och mätbara resultat.

Vilka trender ser ni i branschen?

– MiL Institute arbetar i huvudsak med före-tagsinterna ledarskapsprogram. Vi är över-tygade om att innovationerna sker integrerat med företagets verkliga problemställningar. Att integrera ledarskaps- och verksamhetsutveck-ling ger större effekt för både företag och indi-vid. Ledarskap förstås allt mer som en kollektiv process. Det betyder att det är mest effektivt att rikta insatserna mot ledningsgrupper och andra team som arbetar tillsammans.

Fredrik Lagergren

Vd, KTH Executive School

Anders Axelsson

Rektor, LTH

Julia Linden-Hill

Vd och grundare, Executive English

Lena Bergström

Vd, MiL Institute

Experterna har ordet

www.jobbshop.com

[email protected]

Johan Söderström, ABB”Jobb Shop är ett utmärkt tillfälle för ABB att visa all den spännande teknik som är en viktig del i ett hållbart samhälle. Det behövs stort teknikkunnande och fortsatta satsningar på forskning och utveckling för att lyckas. Här möter vi många duktiga och kunniga tekniker och ingenjörer som kan bidra!”

Johan Hallén, Westinghouse”Westinghouse är ständigt på jakt efter kompetenta ingenjörer inom ett antal olika områden. Vi är en av de största högteknologiska arbetsgivarna för ingenjörer i Västerås, och att vara med på Jobb Shop, Sveriges största mässa för ingenjörer, ser vi därför som en självklarhet.”

Magnus Hemmingsson, Mälarenergi”Vi är med på Jobb Shop för att attrahera ingenjörer som delar våra värderingar och vill utvecklas med Mälarenergi.”

Klas Wåhlberg, Bombardier”Vi är med på Jobb Shop för att attrahera nya kollegor. Det är våra medarbetare som är den unika resurs ingen kan kopiera, och vars kreativitet och kunskap skapar de världsledande produkter och tjänster vi är kända för, med hållbar mobilitet som ledstjärna.”

Träffa oss ochhitta drömjobbet

Sveriges största ingenjörsmässa 21/9 i VästeråsStarta hösten med Sveriges största ingenjörsmässa - Jobb Shop.

Våra största arbetsgivare fi nns representerade på plats och de vill möta dig personligen i energihuvudstaden Västerås.

Dessutom har de sällskap av en rad andra företag.Vi ses!


18

KRÖNIKA MARIE LAGSTRÖM

Jag är nära trettio år gammal och ingenjör. Jag älskar mitt val av utbild-ning och tänker ofta att det var tur att jag halkade in på KTH och att det är synd att inte fler tjejer vågar eller ser fördelarna med att utbilda sig till just ingenjör.

I Sverige har vi relativt likvärdiga förutsättningar mellan kvinnor och män när det gäller utbildning, men trots det lyckas vi inte ta tillvara på alla de resurser som finns till vårt förfogande. Höstterminen 2013 utgjorde kvinnor bara 26 procent av alla förstahandssökande till civilin-genjörsutbildningar i Sverige. I en tid då ingenjörsbristen är så uttalat stor tycker jag att det är en på tok för liten siffra jämfört med vad det skulle kunna vara. Jag misstänker framför allt att det finns ett gäng tjejer där ute som inte förstår att de sitter på ett oupptäckt intresse för teknik.

Därför startade jag sajten Womengineer. Det är en sajt vars syfte är att inspirera unga tjejer till att vilja bli ingenjörer. Vi som driver sajten tror att ett steg mot långsiktig jämställdhet i näringslivet, och inte minst på chefsni-

vå, går via fler kvinnliga ingenjörer. Vi vill att 50 procent av de examinerade ingenjörerna i Sverige år 2030 ska vara kvinnor och jag tror på vårt mål.

För att uppfylla det vet vi näm-ligen att det krävs mer och bättre information om vad ingenjörsyrket kan innebära och inspiration genom förebilder för att kvinnor ska våga tro på sig själva. Det handlar om att råda bot på rädsla och okunskap om vad ett teknikyrke kan innebära. När fler kvinnor ser prov på sin egen för-måga som starka, stolta och kunniga individer kommer vi snart också se fler kvinnliga ledare på arbetsmark-naden. Det blir en kedjereaktion där ju fler kvinnliga ledare som kan agera förebilder, desto fler kvinn-liga ingenjörer får vi som i sin tur skapar förutsättningarna för än fler kvinnliga ledare. Sammantaget blir detta Womengineers bidrag till den långsiktiga konkurrenskraften – för kvinnor, för företag och för Sverige.

Om vi dessutom blickar framåt på de globala trenderna som väntar den internationella arbetsmarkna-den träder en bristande tillgång på högutbildad arbetskraft fram. När vi på 1970-talet besvarade en växande efterfråga genom att enbart anställa fler går vi nu en åldrande världsbe-folkning till mötes, med följden att högre produktivitet kommer krävas av en minskande arbetsstyrka. Det betyder att efterfrågan på exempel-vis ingenjörer ökar och nu mer än någonsin måste vi förmå oss ta hela befolkningens kapacitet i beaktning. Då nämns inte ens självklarheten i att produkter som riktar sig till både kvinnor och män, bäst också utfor-mas av både kvinnor och män.

På många av toppositio-nerna hos tekniktunga företag sitter i dag ofta en ingenjör. Ett steg för att fler kvinnor ska axla dessa ledarroller och där-med skapa jämställdhet i näringslivet går via fler kvinnliga ingenjörer. TEXT MARIE LAGSTRÖM, GRUNDARE

OCH STYRELSELEDAMOT, WOMENGINEER

»Vi tror att ett steg mot långsiktig jäm-ställdhet i näringsli-vet, och inte minst på chefsnivå, går via fler kvinnliga ingenjörer.

Tänk om fler vågade göra som jag

Do you want to make history? When we started out as a communications company, the telegraph was considered state-of-the-art. We’ve since led the technology revolution while building one of the industry’s strongest patent portfolios. Today, we’re driving innovation and transformation toward what we call the Networked Society— connecting everyone and everything, everywhere, in real time.

We’ll keep pushing forward with solutions and services that create positive change in society and in people’s lives. Join us and be inspired by an environment that supports you in achieving your potential. A connected world is just the beginning. Your passion determines what comes next.

Apply your ideas and insights to empowering people, business and society.

Discover what makes YOU + ERICSSON a powerful combination.

ericsson.com/careers

INNOVATIONYOU MAKE IT HAPPEN

Indexator Rotator Systems är världens ledande tillverkare av hydrauliska rotatorer och tillhörande utrustning. Med stolt ursprung i Vindeln, Västerbotten, erbjuder vi en unik kombination av teknisk kompetens och kvalitet. Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och är måna om att skapa en miljö där alla trivs och har möjlighet att utvecklas.

”Helheten fick mig att söka hit! Indexator Rotator Systems vill ligga långt fram

i utvecklingen och förutsättningarna finns i och med stor kompetens, modern

produktionsanläggning, tydlig arbetsfilosofi och ett aktivt jämställdhetsarbete.”

Julia Forsberg, konstruktör

Julia är en av 130 anställda på Indexator Rotator Systems AB, en dynamisk

arbetsplats med en företagsfilosofi där kunden och medarbetaren är i fokus.

Företaget är och har varit delaktig i olika projekt för att utveckla värdegrund

och jämställdhet och tilldelades Industrins jämställdhetspris 2012. Vår ambi-

tion är att vara världsledande – på alla fronter.

Läs mer om oss på indexator.se

Med fokus på framtiden

Den globala teknikjätten Emerson är i Sverige verksam bland annat inom radarnivåteknik genom dotterbolaget Rosemount Tank Radar i Göteborg. Skickliga ingenjörer, innovation och en öppen generös atmosfär är förkla-ringen till företagets framgångar och lönsamhet.

Amerikanska Emerson är ett globalt teknikfö-retag med 132 000 anställda med produkter och tjänster för en rad marknader, till exem-pel energi, kemi, raffinaderier, gruvor, massa och papper. Företaget, som omsätter nära 25 miljarder dollar, ligger stadigt på den övre fjärdedelen på Fortune 500-listan över USAs största och mest lönsamma företag.

I Sverige är man bland annat verksamma inom området radarnivåteknik genom det Göte-borgsbaserade dotterbolaget Rosemount Tank Radar AB med 360 anställda. Det är en del av affärsområdet Emerson Process Management med 34 000 anställda.

Produkterna från Rosemount Tank Radar AB används exempelvis för att mäta nivåer i stora tankar på exempelvis tankfartyg, i stora cister-ner och inom processindustri och man tillhan-dahåller olika lösningar runt detta. Företaget har ett starkt fokus på produktutveckling och innovation, vilket är den främsta förklaringen till företagets starka utveckling och lönsamhet. Här spelar företagets ingenjörer utan överdrift en nyckelroll. Två exempel är civilingenjörerna Helena Ojde och Sven Kjellström som båda arbetat i företaget sedan 2008.

Efter examen från maskintekniklinjen på Chalmers arbetade Helena Ojde inom bilindu-strin samt ett antal år hos en stor internationell underleverantör till mobiltillverkare.

– Jag kände att jag ville utvecklas och sökte mig till Emerson som jag förstod var ett växande företag som satsar stort på nya och spännande produkter. Att ledningsgruppen

sitter lokalt var något som speciellt tilltalade mig som arbetat i stora internationella företag, säger hon.

Första tjänsten var som projektingenjör inom affärsområdet Process där hon arbetade mycket med kundanpassningar.

– Det handlade om att ta emot kundprojekt och förstå kundens behov av produkter som kanske ligger utanför vårt standardutbud. Det gällde att hitta skräddarsydda lösningar och säkerställa att vi kunde utveckla och leverera dessa med god kvalitet.

Att börja arbeta som projektingenjör visade sig värdefullt när hon skulle gå vidare.

– Jag hade skaffat mig många kontaktytor, vilket jag hade nytta av när jag efter föräldrale-digheten blev projektledare. Som projektledare arbetar jag med att skapa och leda effektiva team, sätta upp mål och se till att de hålls.

Hennes personliga erfarenheter av Emerson är att man har en personalpolitik som möjliggör en bra balans i livet och att det finns många olika karriärvägar inom företaget. Inte bara som chef utan till exempel även som expert. Att många väljer att stanna kvar länge i före-taget och att det finns en stor intern rörlighet kan ses som bevis för detta. Samtidigt ställer man krav på medarbetarna.

– Man vill ha medarbetade med ett person-ligt driv och som vill växa som individer. Re-dan min första chef var tydlig med att jag med tiden förväntades ta ett ökat ansvar i företaget. Just nu driver jag ett spännande projekt som handlar om att ta fram en helt ny produkt-plattform. Målen och förväntningarna är höga samtidigt som arbetsuppgifterna är stimuleran-de, säger Ojde.

Även Sven Kjellström har en bakgrund från bilindustrin. Innan dess läste han industriell ekonomi på Chalmers.

– Det som lockade mig till Emerson var att det är ett växande företag som vill framåt och

som har förstått att det kontinuerligt måste förändras för att kunna växa och fortsätta vara framgångsrikt.

Hans första jobb på Emerson handlade om att driva förbättringsprojekt inom produktion gäl-lande kvalitet, att korta ledtiderna från order till leverans samt att öka kapaciteten.

– Jag fick hands-on erfarenhet av föränd-ringsmetodik. Utmaningen var att få med sig medarbetarna på nya tankar och arbetssätt.

Detta fick han därefter fortsätta med i olika chefsroller inom produktion, bland annat som ansvarig för tillverkningen.

– Det var mycket roligt och stimulerande att få erfarenhet av personalansvar med allt som det för med sig. Till exempel att få vara del-aktig i att se medarbetare växa och utvecklas inom företaget och att få en grupp att fungera tillsammans. Man måste också bli bekväm med att fatta snabba beslut och att skapa resultat genom andra människor när man tidigare varit van vid att göra jobbet själv.

Sven uttryckte sedan en önskan att få pröva på andra funktioner inom företaget och just pro-duktutvecklingen såg han som extra intressant. För ett halvår sedan fick han chansen att ta sig an en ny utmaning inom just detta.

– Nu jobbar jag med ett mycket intressant förbättringsarbete inom produktutveckling med fokus på att effektivisera hela vår pro-duktutveckling. Det är en roll som involverar många olika delar av företaget vilket gör jobbet både utmanande och lärorikt men också väl-digt roligt, avslutar Kjellström.

Ingenjörer framgångsfaktor i internationell teknikjätte

ANNONS

Helena Ojde och Sven Kjellström

Emerson Process Management | Gamlestadsvägen 18B | 402 51 Göteborg | www.rosemount-tankradar.com | www.emerson.com

Emerson är ett globalt teknik-företag med mer än 132 000 anställda och med tillverkning på 230 platser i världen. Rose-mount Tank Radar AB, en del av Emerson Process Management, utvecklar, marknadsför och till-verkar utrustning för radarni-våmätning. Företaget har 360 anställda och omsatte förra året ca 1,2 miljarder kronor.

INFO

Amerikanska Emerson är ett globalt teknikfö-retag med 135 000 anställda med produkter och tjänster inom en rad områden, bland annat energi, kemi, raffinaderier, gruvor, massa och papper. Företaget ligger stadigt på den övre fjärdedelen på Fortune 500-listan över USAs största och mest lönsamma företag.

I Sverige är man bland annat verksamma inom området radarnivåteknik genom det Göte-borgsbaserade dotterbolaget Rousemount Tank Radar AB med 360 anställda. Det är en del av affärsområdet Emerson Process Management som bara det har 34 000 anställda. Produkter-na från Rousemount Tank Radar AB används bland annat för att mäta nivåer i stora tankar på exempelvis tankfartyg, i stora cisterner och inom process industri och man tillhandahåller olika lösningar runt detta.

Precis som övriga delar av Emerson är verk-samheten i Göteborg starkt teknikdrivet och inslaget av ingenjörer är stort. Två exempel är civilingenjörerna Anna Olander och Christian Skaug som jobbat på företaget sedan 1999 respektive 2001.

– Jag sökte mig till ett traineeprogram i slutet av min civilingenjörsutbildning inom elektro-teknik. Trainee är ett bra sätt att snabbt komma in i ett företag och prova lite olika områden innan man bestämmer sig, säger Anna Olander.

Hon beskriver Emerson som en ”internationell megakoncern” som lägger mycket tid på plane-ring, strategier och genomförande för fortsatt innovation, ständig förbättring och lönsam tillväxt.

– Ingenjörerna har en stark roll. Det är ju ett bolag med många tekniskt avancerade produkter så många även inom marknad och produktion har en ingenjörsbakgrund. Man kan ju inte göra bra marknadsföring om man inte förstår produkterna och förstår kundernas problem...

Anna Olander har haft en rad roller inom företaget som produktchef och inom marknad. Sedan 2010 leder hon en avdelning med elva personer med ansvar för att marknadsföra ett tiotal produkter i företagets portfölj. Hon förklarar att det finns gott om karriärvägar inom företaget både inom ”specialistspåret” och ”ledarskapsspåret” där hon är ett exempel på det senare.

– Jag läser just nu en Executive MBA på Handelshögskolan i Göteborg som företager sponsrar och har tidigare gått en massa kortare utbildningar inom industriell marknadsföring, projektledning med mera.

Christian Skaug sökte sig till företaget dels eftersom han ville ha en roll med fler interna-tionella kontakter och dels ville utvecklas i en roll som var närmare hans studieinriktning.

– Jag började på projektavdelningen och fick möjlighet att lära mig produkterna parallellt med mycket kundkontakter, vilket var ett bra sätt att känna pulsen i företaget.

I slutet av den perioden hade han täta kon-takter med den tekniska avdelningen där han sedan fick en roll.

– Jag har arbetat som tekniskt produktansva-rig i lite drygt 10 år nu och på senare tid även

projektledare. Även om jag inte har bytt roll så har arbetsuppgifterna och organisationen utvecklats, vilket för min del har inneburit utvecklingsmöjligheter. Tycker det finns en en-treprenörsanda i företaget med snabba beslut-svägar och närhet till internationella kontakter vilket gör jobbet kul.

Många av hans arbetskamrater på avdelningen har jobbat länge inom branschen och det finns mycket att lära av kollegorna så länge man själv är intresserad, menar han.

– Det roliga i rollen är att möjligheten till att både fördjupa och bredda sina kunskaper inom olika discipliner kontinuerligt erbjuds och uppmuntras. Eftersom vi levererar mä-tinstrument så har mitt produktansvar även inneburit att jag fått vara med och utveckla internationella branschstandarder.

Hans bakgrund från Chalmers beskriver han som viktig i kontakterna med duktiga kon-struktörer som var för sig är skickliga inom sina kunskapsområden.

– Som projektledare har jag lärt mig ännu mer om organisationen och fått nya kontak-tytor. Lite som att öppna en ny dörr, man ser saker på nya sätt, vilket är mycket lärorikt och utmanande. Dessutom har det gett möjlighe-ten att vara med från början i skapandet av en produkt och allt vad det innebär.

Emerson är ett ingenjörsintensivt globalt teknikföretag. I Sverige är man verksamt bland annat inom radarnivåteknik via ett dotterbolag i Göteborg. ”Entreprenörsanda, snabba beslutsvägar och närhet till internationella kontakter gör jobbet kul”, säger ingenjören Christian Skaug som arbetat tolv år i företaget.

Skickliga ingenjörer driver internationell teknikjätte

ANNONS

Anna Olander och Christian Skaug

Emerson Process Management | Gamlestadsvägen 18B | 402 51 Göteborg | www.rosemount-tankradar.com | www.emerson.com

Emerson är ett globalt teknikföretag med mer än 135 000 anställda och med tillverkning på 235 platser i världen. Rosemount Tank RadarAB, en del av Emerson Process Management, utvecklar, marknadsför och tillverkar utrustning för radarnivåmätning. Företaget har 360 anställda och omsatte förra året ca 1,2 miljarder kronor.

INFO

framgångsrik ingenjor

Documents