husbyggaren 2012 nr 2

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

122Nedanstående är annons från Skandinaviska Byggelement

PYROBEL BR A N D S K Y D D S G L A S

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas· Godkända för användning i de ledande brandklassade profi lsystemen· Kort leveranstid från våra lokala representanter

AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - [email protected] atglass.com - www.YourGlass.com

GLAPRD0000_Pyrobel_A4_SW_.indd 1 24/08/07 15:46:14

4 husbyggaren nr 2 B 2012

nr 2 B 2012 husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars Hedåker

redAktör

Margot Granvik, Granvik ProduktionLövholmsgränd 12, 117 43 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

AnnonsAvdelning

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: [email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37Nr 2 v 11 Nr 6 v 43Nr 3 v 18 Nr 7 v 49Nr 4 v 23

tryckeri

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

nr 2 · 2012 | Årgång 54

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 46 När personalen springer in i det brinnande rummet ser de den blinda patien-ten stå rakt under ett aktiverat sprinklerhuvud. Patienten klarade sig utan skador. De nya brandskyddsreglerna ställer ökade krav på sprinklade boenden. När kan betong kallas för grön? Frågan utreds i Husbyggaren, som även tar upp renovering av fuktskadade lättbetong-väggar, en avancerad strålningskliniks behov av tjockt betongskal och betong som värme-lagrare. Att betong kan vara vackert bevisas av Kulturhuset i Ytterjärna. Foto: Christoffer Amundin

i nästa nummer: I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & ROTTidningen utkommer i vecka 18, 2012

innehåll 6 Brandvärdar på hembesök ger färre anlagda bränder

8 Sprinklersystem förhindrar att bostad övertänds

14 Sprinklade äldreboenden har ökat tryggheten

18 Sprinkler på sjukhus krav i nya brandskyddsregler

22 Om lite brandgas får spridas kan bra skydd utformas

28 Brandspjälkning av betong är mer än materialegenskap

30 Tjock ”död” betongvägg skyddar mot strålning

34 Vilka krav kan ställas på ”grön betong”?

38 Anpassat produktutbud bakom betongfabriks snabba tillväxt

42 Fasader i hus från 1950-talet gjordes energieffektiva

46 Kulturhuset i Ytterjärna speglar naturens lagar

52 Innervägg av betong avger värme under natten

56 Betongens termiska tröghet påverkas med tillsatser

60 Streckkod och sortering ger miljövänligare byggfrakter

64 Juridik: Entreprenör ansvarar för enstegstätad putsfasad

66 IT: Håltagning i BIM-projekt kräver god samordning

68 Form & Teknik: Bör alla naturkrafter alltid bemästras?

74 Debatt: Småföretagare bör teckna avbrottsförsäkring

76 Noterat

81 Marknadsnytt

91 Nytt från SBR

mailto:[email protected]





inovember 2011 hölls seminarium i Göteborg, där forskare presentera-de de senaste rönen inom projektet ”Anlagd brand – ett samhällspro-

blem”. Forskningsprogrammet är lång-siktigt och drivs av Styrelsen för svensk brandforskning, Brandforsk.

Många lärdomar går att dra av det ar-bete som utförts av Räddningstjänsten Syd.

satsade på mångfaldNär ungdomar anlägger brand kan det handla om frustration – eller vara en del av en konflikt med myndigheter. Alla

minns rubrikerna 2008–2009 om hur ungdomar hindrade räddningstjänsten från att släcka i vissa av Malmös bostads-områden. Vad har hänt sedan dess?

Man satsade på ökad mångfald vid re-krytering till Räddningstjänsten, och ökad kommunikation i bostadsområden. Det har lyckats.

Projektledare Per-Olof Hallin förkla-rar att det viktigaste arbetet är att nå ung-domar och få dem att förstå vad bränder kan ställa till med.

gör hembesökRäddningstjänsten Syd har rekryterat till,

och utbildat, brand- och säkerhetsvärdar som gör hembesök i utsatta områden. Helt enkelt dörrknackning.

– De har besökt flera tusen hem. Famil-jerna får en annan kontakt med myndig-heter än de är vana vid. De får ett ansikte bakom dem som släcker bränder – de är inte längre anonyma. Genom föräldrarna kan man nå barn och ungdomar.

Sedan arbetet drog igång har antalet anlagda bränder sjunkit.

– Det brinner mycket mindre nu i de här områdena. Vi tror att brand- och sä-kerhetsvärdarna har betydelse. Brandsä-kerhetsvärdarna är ofta flerspråkiga, det spelar också in.

svårt se konsekvenserDet vanligaste förebyggande arbetet är annars att Räddningstjänsten besöker skolor och berättar.

– Tanken är avskräckning. Ungdomar-na ska få veta hur det kan gå när det brin-ner, hur mycket det kan kosta. Men i alla åldrar kanske man inte uppfattar konse-kvenserna, det finns ingen förståelse. Ungdomarna kan inte sätta sig in i sådant som att en dom kan betyda att de får skul-der i många år.

Det behövs mer kunskap om hur bud-skapen når ut, menar Per-Olof Hallin. Man måste prova olika metoder i olika åldersgrupper.

skolbränder kostar mycketJust skolbränder är ett extra stort pro-blem – de kan kosta samhället en halv miljard kronor årligen.

Forskaren Nicklas Guldåker som ingår i projektet har sett på sambandet mellan anlagda bränder och socio-ekonomiska förhållanden. På en karta över Malmö kan man tydligt se att det finns ett samband mellan grannskap, skolbränder, konflik-ter och ekonomisk utsatthet.

BrAnd Varje år anläggs mer än 10 000 bränder i Sverige. Det kostar samhället över en miljard kronor per år. Minst hälften av bränderna har anlagts av barn och ungdomar under 18 år. Vilka ungdomar anlägger bränder – och vad kan man göra åt problemet?

Brandvärdar på hembesökger färre anlagda bränderAv lena olsson, frilansjournalist

Brand- och säkerhetsvärdar

Värdarna ska fungera som ”ambassadörer” mellan myndigheter och boende.De gör hembesök – knackar dörr i trappuppgångar – hål-ler föredrag, utbildar i sko-lor och på arbetsplatser om brandskydd.

År 2010 gjordes 12 300 hembesök i området Räddningstjänst Syd. Runt 64 000 personer informera-des om, eller utbildades i, brandskydd. Målet för år 2011 var minst lika många.

Brand- och säkerhetsvär-dar är ursprungligen en idé från Storbritannien.

Inom Räddningstjänst Syd startade projektet år 2008, som en följd av ett forskningsprojekt.

Räddningstjänsten satsar allt mer på förebyggande arbete och i mångspråkiga

områden måste man få in kompetens från flera kultu-rer. Därför rekryterades personer med utomnordisk bakgrund till en tio måna-der lång utbildning.

186 sökte, 24 kom in. De var av elva nationaliteter och kunde 19 olika språk! Fem av dem var kvinnor.

Utbildningen sköttes till största delen av räddnings-personal.

Räddningstjänst Syd anställde tre som brandmän och tre som värdar. Nio fick erbjudande om praktik-plats. Två deltagare fick anställning i Stor-Stock-holms brandförsvar. Även andra myndigheter har visat intresse.

Flera kommuner har tagit efter modellen.

Räddningstjänst Syd har sedan utvecklat idén till ett

nytt projekt: Räddnings-tjänstens Lärlingsutbild-ning.

20 arbetslösa ungdomar går nu en tiomånaderskurs med teori och praktik. Den ska vara förberedande för den tvååriga utbildning som brandmän normalt går: SMO (Skydd mot olyckor).

Men Räddningstjänst Syd har också mött kritik. ”I takt med att ledningen fokuse-rar på jämställdhets- och mångfaldsprojekt samt ’processer’ och hembesök, har kvaliteten på den opera-tiva verksamheten blivit allt sämre.” skrev branschtid-ningen Swedish firefighters. Dessutom hävdas att statis-tiken är opålitlig – att anta-let larm har sjunkit delvis för att arbetsmetoder änd-rats.

FAktArutA:


Malmöprojektet försöker ta reda på vad det kommer sig att vissa skolor är mer utsatta än andra – trots att de kan ha pre-cis samma förutsättningar. Än fi nns inga svar, bara teorier och frågor.

– Hur arbetar skolorna, varför är det skillnad? Handlar det om bra skolorgani-sation, en viss skolkultur?

killar i gruppSkälen till att ungdomar anlägger brän-der är också viktiga att se på.

– För vissa grupper är brand ett sätt att uttrycka frustration över sin situation. Vi ser också att man anlägger bränder som en konfl iktpraktik. Perioden 2008–2009 var det vanligt i vissa områden i Malmö. Det riktade sig inte bara mot polisen – nå-gon hade kanske blivit avvisad från ett bibliotek eller en fritidsgård. Man slår sönder en ruta, slänger in något bränn-bart – men kanske inte förstår att det får så stora effekter.

Konfl iktbränder anläggs typiskt av kil-lar, i grupp. Då handlar det inte om att leka med elden, eller sysslolöshet – det är en medveten tanke bakom. Gängen kan för-söka provocera och hindra räddningsar-betet.

– Ett tag var det till och med så att poli-sen släckte en del bränder, till exempel containerbränder. Räddningstjänsten åkte bara in i vissa områden om de hade polisbeskydd.

Men det har blivit bättre. Per-Olof Hal-lin tror att det dels handlar om det före-byggande arbetet, och dels kan handla om generationsväxling.

– Vi såg att vissa klasser på högstadiet var stökigare än andra och att de ungdo-marna var mer inblandade i konfl ikter. Men de har vuxit upp och gått vidare.

Förstår att det är ett brottViktig är också forskning om hur ungdo-mar själva ser på anlagda bränder.

My Lilja vid högskolan i Gävle har gjort djupintervjuer med högstadieelever om deras normer och attityder till anlagd brand.

Ungdomarna skiljer mellan ”eldande” och ”anlagd brand”.

Eldande är lek med eld, något man gör för att vara cool, visa sig tuff, eller för att man har tråkigt.

Men att försöka få något att fatta eld, att medvetet tända på något – det är att an-

lägga brand. Anlägga bränder är något man gör tillsammans med andra. Och ungdomarna är medvetna om att det är ett allvarligt brott.

hänger ihopI andra projekt ser man på sambandet mellan anlagd brand och annan brottslig-het.

– Vi kan se att i vissa områden med mycket bränder fi nns också andra typer av brott, klotter, hot om våld och liknan-de, säger Per-Olof Hallin.

Det bekräftas av andra studier: De fl es-ta som anlägger brand sysslar också med annan brottslighet. På så vis är brandan-läggelse en del av allmän ungdomsbrotts-lighet.

Men brandanläggelse är trots allt ovan-ligt.

Fem av hundraHans Ekbrand på Göteborgs universitet har kartlagt hur de ungdomar ser ut som anlägger brand.

I en enkät med slumpmässigt valda nion-

deklassare ställdes frågan om de under senaste året tänt eld på något värdefullt, som byggnad, bil eller skog.

95 procent svarar ”Aldrig”.Endast 1 procent hade gjort det 3–5

gånger senaste året, och 4 procent hade tänt eld 1–2 gånger.

Om man ställer de fem procenten mot andra brott märks det hur pass ovanligt det är: 31 procent hade stulit något från skolan, 28 procent hade snattat; vandali-sering och klotter låg på ungefär 25 pro-cent.

Bara en liten grupp brandanläggare håller inte på med någon annan krimina-litet. D

Kartan över Malmö visar att det fi nns ett samband mellan skolbränder och ekonomisk utsatthet. Skiss: Nicklas Guldåker och Per Olof Hallin

Monter A 39:20


Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Fortsättning s. XX P

diana Avasoo Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

FÖR

FAT

TA

REN

Av gösta holmstedt, brandingenjör, Sprinklerfrämjandet

sprinklersystem förhindraratt bostad övertänds

BrAnd Ett rum utan sprinkler är övertänt på 4–5 minuter. Nya inredningsmaterial ger ett ännu snabbare förlopp. Bostadsbränder drabbar äldre och personer med funktionshinder särskilt hårt. Boendesprinklersystem räddar liv – och minskar även brandkostnaden.

de flesta dödsbränder både i Sverige och utomlands inträf-far i bostäder. Det rör sig om cirka 85–90 procent av antalet

omkomna vid brand. Enligt underlag från både Socialstyrel-

sen och MSB (dåvarande Räddningsver-ket) från år 2007, slås fast att personer över 65 år är överrepresenterade i nästan alla slags olyckor, bland annat fall-, trafik- och brandolyckor.

svårast för äldreMellan 90–100 personer omkommer i ge-nomsnitt varje år i bränder – oftast i bo-stadsbränder. Av dessa är äldre personer och män klart överrepresenterade.

Män i åldersgruppen 80 år och äldre löper mer än sju gånger högre risk att om-komma i bränder än män i åldersgruppen 15–24 år. Fysiska och psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar av olika slag är ofta orsaken enligt samma underlag som anges ovan.

I särskilda boendeformer och andra slags vårdbyggnader omkommer i ge-nomsnitt fem personer per år i vårt land i samband med brand. De kommunala räddningstjänsterna rycker varje år ut till omkring 400 bränder i sådana boende-

former och cirka 40–70 personer brand-skadas i samband med dessa bränder.

Brandens snabba förloppBostadsbränder har normalt ett snabbt förlopp som ofta överrumplar de boende, vilket är orsaken till många dödsbränder. De första faserna i brandförloppet är där-för ofta avgörande för möjligheterna att rädda liv.

Tiden till övertändning av ett rum eller en lägenhet har minskat under de senaste 50 åren. Detta främst som en följd av nya inredningsmaterial, som inte regleras i gällande byggregler.

insatser som räddar livMånga av dessa människor skulle kunna räddas om anläggningarna sprinkler-skyddades med boendesprinkler. Boen-desprinklerteknikens främsta uppgift är nämligen att rädda liv genom att den ak-tiveras i brandens tidiga skede för att för-hindra en övertändning av lägenheten/vårdrummet.

Ett modernt möblerat rum år 2012 är normalt övertänt (flashover) inom cirka 4–5 minuter, vilket omöjliggör för rädd-ningstjänsten att utföra livräddande in-satser1.

sprinklerteknikens utveckling Boendesprinkler introducerasTekniken att utveckla särskilda sprink-lersystem för bostäder och boendemiljö-er introducerades i USA och Kanada i början på 1970-talet och redan år 1975 introducerade National Fire Protection Association, NFPA, de första installa-tionsanvisningarna för detta ändamål.

Man har således i mer än 35 år i både USA och Kanada använt boendesprink-lertekniken som ett effektivt sätt att minska antalet dödsbränder.

Boendesprinklertekniken ska rädda liv

genom att de särskilt utvecklade sprink-lerhuvudena aktiveras under brandens tidiga utvecklingsskede, för att lyckas släcka branden i dess tidiga skede innan den når övertändningsfasen.

Den tekniska utvecklingen innebär därför att aktiveringen av sprinklerhuvu-det normalt sker inom cirka två minuter efter brandstart.

Sedan denna teknik utvecklats och an-vänts runt om i världen har få människor omkommit under de senaste 35 åren i en sprinklad byggnad. I Vancouver har det endast undantagsvis inträffat dödsfall vid bränder i bostäder som skyddas av boen-desprinkler under de senaste 21 åren. I det fall sådana bränder skett där männis-kor omkommit i sprinklade fastigheter, så har det berott på särskilt svåra omstän-digheter, som exempelvis personer som varit drog- eller alkoholpåverkade eller vid sängbränder orsakade av rökning.

Boendesprinklersystemen är dessut-om extremt pålitliga och kräver minimalt med underhåll.

I Sverige har en ny standard för Boen-desprinklersystemen tagits fram, SS 883001 2009, där alla erfarenheter från de

gösta holmstedt är brandingenjör och brandsakkunnig, och är idag verksam-hetschef på Sprinklerfrämjandet. Han har verkat som brandingenjör i mer än 40 år, varav 16 år som brandteknisk expert och rådgivare vid Försäkrings AB Skandia.

FÖR

FAT

TA

REN

Aktiverat sprinklerhuvud. Fortsättning s. 10 P


gångna åren sedan 1975 i både USA och Kanada tagits till vara.

Egendomsskyddet ochindustrisprinklerteknikSprinklertekniken för egendomsskyddet har mer än 100 års erfarenheter. De första moderna sprinklersystemen utvecklades i USA. Det började med en person, Henry Parmlee, som ville skydda sin pianofabrik,

och som för första gången installerade ett sprinklersystem år 1874.

I fabriken gick det att kontrollera vilket sprinklerhuvud som skulle aktiveras bero-ende på brandens utveckling. Sprinklerhu-vudet utrustades med ett värmekänsligt element som aktiverades vid en viss förut-bestämd temperatur. Sprinklervattnet kom alltså endast att fl öda där det behövdes som mest, det vill säga över området där det

brann, medan övriga ytor skonades från vattenskador.

Parmlee-sprinklern utvecklades några år senare och fi ck nytt utseende, blev effek-tivare och kunde dessutom massproduce-ras. Den här utvecklingen ledde till att tek-niken blev känsligare (snabbare), säkrare och klarade högre vattentryck.

Även i England var man tidig med den

1) En storbrand drabbade Elektrolux i Mariestad i april 1975. Följden blev svåra direkta och indirekta avbrott. Kostnaden blev då 93 miljoner kronor, som i dagens omräknade värde motsvarar 465 miljoner. Lagret som drabbades saknade helt sprinklerskydd. Foto: Olle Johansson

2) Storbrand på Klintens Färgfabrik i Nacka år 1981. Brandförloppet blev mycket hastigt. Två erfarna fabriksarbetare omkom. Produktionslokalen saknade sprinklerskydd. Hela fabriken blev totalförstörd. Foto: Olle Johansson

3) Bilden är tagen i inledningen av en lägenhetsbrand. Brandbelastningen kan bli hög, som här med skumgummifyllda möbelstoppningar. Foto: Olle Johansson

4) En helt utbränd lägenhet, från en brand i Järfälla. Ingen person skadades. Bilden visar på riskerna med brandspridning till lägenheter på högre nivå. Foto: Olle Johansson

1

2 3

4

Fortsättning s. 12 P

P


här teknikutvecklingen genom aktiva släckande system inom sin textilindustri.

Under 1970- och 80-talen tog sprinkler-tekniken ytterst stora steg i sin utveckling genom att man bland annat lyckades sänka reaktionstiden på sprinklerhuvudenas känselkroppar (termoelement/glasbul-ber). Den här tekniken ledde till att aktive-ringen kunde ske tidigare i brandförloppet för att kunna begränsa brandens utbred-ning.

En ytterligare utveckling ledde till att skapa ett sprinklerhuvud som genom stör-re vattendroppar kunde penetrera ner ge-nom den uppåtgående brandplymen utan att förångas på sin väg mot branden.

Under 2000-talet har denna teknikut-veckling fortsatt vilket lett till att man nu kunnat skapa mycket tidiga aktiveringar som leder till att släckinsatserna från sprinklersystemen kan påbörjas i ett så ti-digt skede att både brand- och vattenska-dor kan minimeras. En annan positiv faktor som teknikutvecklingen lett till är att Räddningstjänsternas arbetsmiljö avsevärt kunnat förbättras.

Sprinklersystemens påverkan på miljönFM Global genomförde under åren 2009–2010 ett omfattande testprogram på upp-drag av Home Fire Sprinkler Coalition i USA. Syftet var att fastställa i vad mån ett automatiskt sprinklersystem påverkar även andra faktorer, som exempelvis:• Brandskadornas omfattning• Mängden använt vatten vid brand• Återställningskostnader och -tider efter

en brand• Storleken och sammansättningen av

växthusgaser från branden

Studien gjordes av FM Global’s Research Campus in West Glocester, USA och ge-nomfördes så att man byggde upp två iden-tiska bostadsrum, varav ett saknade sprink-lerskydd medan det andra rummet utrusta-des med ett automatiskt sprinklersystem.

En brand antändes i båda rummen med identiska förutsättningar.

Följande slutsatser kunde fastställas ef-ter avslutade brandförsök2 :• Övertändning (fl ashover) inträffade i det

osprinklade rummet redan efter cirka fem minuter.

• I det sprinklade rummet reducerades värmeutvecklingen från 13 200 kW i det

osprinklade rummet till 300 kW i det sprinklade rummet.

• Mängden brandskadad inredning i det sprinklade rummet reducerades med cirka 97 procent, jämfört med skadorna i det osprinklade rummet.

• Mängden vatten för brandsläckning som användes reducerades med mer än 90 procent i det sprinklade rummet jämfört med det osprinklade.

• Mängden utsläppta växthusgaser (koldi-oxid, metan och nitrösa gaser) i atmosfä-ren minskade med mer än 97 procent (97,8 procent) för det sprinklade rummet jämfört med mängden växthusgaser som branden i det osprinklade rummet produ-cerade.

Motsvarande slutsatser har nåtts vid en omfattande studie gjord av Bureau Veritas i England som behandlar industri- och kommersiella lokaler3.

optimalt brandskyddVid installation av automatiska sprinkler-system är det både önskvärt och möjligt att utföra olika brandskyddstekniska lättna-der för att fi nna en optimal nivå på byggna-dens brandskydd.

Med optimal nivå avses en balans mellan brandskyddets totala utformning, dess kostnader samt samhällets och byggher-rens krav. Sprinklersystem designade, in-stallerade och underhållna enligt de gäl-lande sprinklerstandarderna i Sverige ver-kar positivt på alla egenskapskrav på brandskyddet i gällande bygglagstiftning.

Byggnadens bärförmåga, utveckling och spridning av brand och brandgaser, sprid-ning av brand till närliggande fastigheter, utrymning av människor som befi nner sig i byggnaden samt inte minst räddningstjäns-tens säkerhet (en arbetsmiljöfråga) påver-kas positivt vid installation av sprinkler. D

Referenser:

1. FM Global teknisk rapport. The Environ-mental Impact of Automatic Fire Sprink-lers. 2010.

2. Resultaten av studien fi nns tillgängliga på FM Globals hemsida, www.fmglobal.com/researchreports. Rapportens titel är ”The Environmental Impact of Auto-matic Fire Sprinklers”.

3. Studien ”Business Sprinkler Alliance – Assessing the role for fi re sprinkler”, 2011 kan laddas ner från www.bureau-veritas.co.uk.

• Övertändning av ett bostadsrum utan sprinkler sker inom 4–5 minuter.

• Kostnaden för installatio-nen av ett komplett sprink-lersystem understiger nor-malt kostnaden för den enklaste golvbeläggningen i de fl esta typer av verk-samheter. För industrier och kommersiella verk-samheter är kostnaden cirka 300 kronor per m2 under förutsättning att godkänt vattenfl öde och vattentryck fi nns tillgäng-ligt. Under senare år har det i vårt land utvecklats systemlösningar för boen-desprinkler där totalkost-naden oftast hamnar i stor-leksordningen 200 kronor per m2 skyddad yta.

• Sprinkleranläggningen släcker i de allra fl esta fall

en brand i ett mycket tidigt skede vilket har ofantligt stor betydelse för personsäkerheten för både de utrymmande i byggnaden liksom arbets-miljön för räddningstjäns-terna.

• I ett sprinklerskyddat bostadsrum kan värmeut-vecklingen reduceras från 13 200 kW i ett osprinklat rum till 300 kW i ett sprink-lat rum.

• Mängden brandskadad inredning i ett sprinkler-skyddat bostadsrum kan reduceras med cirka 97 procent jämfört med ska-dorna i ett osprinklat rum.

• Mängden vatten för brandsläckning som behövs för kontroll/släck-ning kan reduceras med mer än 90 procent i ett

sprinklerskyddat bostads-rum jämfört med ett osprinklat rum.

• Mängden utsläppta växthusgaser (koldioxid, metan och nitrösa gaser) i atmosfären kan minska med mer än 97 procent från en brand i ett sprink-lerskyddat rum jämfört med den mängd växthus-gaser som en brand i ett osprinklat rum producerar.

• Brandskadekostnaden vid en bostadsbrand är margi-nell i jämförelse med en fullt utvecklad brand. Åter-ställningskostnaderna efter en brand är mindre än 10 procent jämfört med efter en osprinklad brand.

• Påverkan på andra bostä-der samt gemensamma utrymmen blir ytterst begränsad.

FAktArutA:

P

http://www.fmglobal.com/researchreports

http://www.bureauveritas.co.uk

nr 2 B 2012 husbyggaren 13”””

”””sprinkler och snabbt agerandeav personal räddade liv

”En fredageftermiddag i december 2009 inträffade en brand på ett äldre-boende i Göteborg som kunde ha slutat i katastrof.

Branden började i en säng där en blind man låg och vilade. Troligen hade mannen i misstag kommit i kontakt med en halogenlampa, som föll ner i sängen och antände sängkläderna.

Sjukhemmet var lyckligtvis utrustat med ett boendesprinklersystem och ett sprinklerhuvud aktiverades.

Personalen larmades när ett internt automatiskt brandlarm gick igång och kunde lokalisera branden till patient-rummet där den blinde mannen bodde. När personalen anlände till rummet fann man mannen stående bredvid sängen, direkt under ett aktiverat, öp-pet sprinklerhuvud. Han var placerad direkt under vattnet från sprinklerhu-vudet och säkert förundrad över vad som skett. Men han var oförmögen att ta sig ut ur rummet.

Trots att rummet var kraftigt rökfyllt så kunde personalen ändå ta sig fram till honom. Han fördes ut ur rummet och personalen stängde sedan omedel-bart dörren mot korridoren. Den blin-de mannen, som inte verkade ha tagit någon skada av branden eller röken, fl yttades över till en intilliggande av-delning som var brandtekniskt avskild från den avdelning där branden börjat.

Personalen agerade helt i enlighet med hur man hade fått lära sig att göra vid brand.

Sjukhemmet var försett med en fördröjd larmöverföring, en så kallad larm organisation, och personalen ak-tiverade larmöverföringen till SOS Alarm genom att trycka in en närlig-gande larmtryckknapp.

Samtidigt påbörjade personalen utrymningen av återstående åtta pa-tienter från den branddrabbade av-delningen till den intilliggande säkra avdelningen. Detta för att man inte visste hur branden i den blinde man-nens rum skulle utvecklas.

Även detta agerande följde den in-terna instruktion som sjukhemmet har för att föra övriga patienter till säker plats.

När räddningstjänsten anlände kunde de konstatera att branden i sängen var helt släckt av ett aktiverat sprinklerhuvud. Brand och rök be-gränsades helt till själva brandrum-met. Att personalen stängt dörren till rummet förhindrade att branden spred sig.

Skadorna från branden blev myck-et begränsade. Mannen klarade sig bra.

Vattenskadorna blev också limite-rade eftersom räddningstjänsten snabbt stängde av vattenbegjutning-en från det enda aktiverade sprinkler-huvudet med hjälp av en träkil, helt enligt instruktionsboken.

Exemplet visar att boendesprink-ler är effektiva. I detta fall blev det enbart en incident, men det hade kunnat utvecklas till en mycket all-varlig brand med svåra person- och egendomsskador som följd.

Restvärdesledare kallades till plat-sen samma kväll, och innebar att städ-ning och vattensanering kunde utfö-ras omgående.”

Av Gösta Holmstedtbrandingenjör,

Sprinklerfrämjandet

Fotnot:

En restvärdesledare är en av försäkrings-branschen certifi erad brandtekniker som kallas till de fl esta brandplatser för att sätta igång insatser för att minska skade-verkningarna efter en brand. Restvärdes-ledaren har rätt att tillkalla de experter som behövs och den utrustning som krävs för att utföra sådana insatser. Det handlar ofta om att omhänderta det vat-ten som krävts för släckning av branden liksom att utföra mätningar av de rest-produkter som en brand kan lämna efter sig, exempelvis korrosiva produkter som kan orsaka besvärande rostskador i brandrummets inredning. Restvärdesle-dare fi nns sedan fl era år utplacerade på de fl esta platser runt om landet.

Brandskadad säng och halogenlampan. Foto: Bengt Dahlgren

Vattenspegel efter släckning.Foto: Bengt Dahlgren


vad är ett skäligt brand-skydd?”. Den frågan var ut-gångspunkten för en utrym-ningsövning i ett äldreboende i

Varberg 2005. Utrymningen gick dåligt och blev en ”ögonöppnare” för socialförvalt-ningen, som sedan dess sett till att cirka 90 procent av kommunens äldreboenden är sprinklerskyddade.

I Varberg råder nu samsyn om hur ett skäligt brandskydd kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt.

krävde åtgärdDet var brandingenjören Magnus Peters-son som år 2005 såg behovet av ett bättre brandskydd i kommunens vård- och om-sorgsboenden.

– Bland annat var det minskande perso-naltäthet i boendena som gjorde att vi från räddningstjänsten insåg att förmågan att utrymma blev allt sämre, särskilt nattetid. Vid en tillsyn 2005 skrevs därför ett proto-koll med krav på åtgärder, berättar han.

realistisk övningSamtidigt gav dock räddningstjänsten so-cialförvaltningen chansen att visa om man klarade en utrymning, eller inte. En brand- och utrymningsövning arrangera-des hösten samma år på ett boende med två avdelningar.

Övningen regisserades realistiskt med rökmaskin och med förutsättningen att åtta boende behövde evakueras. Persona-len agerade i rollerna som både boende och personal och utrymningen var i teorin inte särskilt svår. Så till exempel var boendet beläget i en enda våning i markplan.

– Vi var noga med att inte kunna beskyl-las för att ha regisserat en alltför svår öv-ning. Målet var att svårigheterna med att utrymma skulle upplevas som rimliga.

Övningen och dess resultat blev en aha-upplevelse för socialförvaltningens ansva-

riga och för personalen. Redan efter några minuter blev det svårt att orientera sig på grund av röken och inom 12 minuter lycka-des personalen bara utrymma en enda av avdelningens boende.

Resultatet av övningen lämnade en stark obehagskänsla efter sig. Men även beslut-samhet att effektivisera brandskyddet.

tre alternativÖvningen följdes upp med möten och ett föreläggande från räddningstjänsten.

– Vi presenterade tre alternativ för soci-alförvaltningen. Att antingen förbättra brandcellsindelningen, öka personaltäthe-ten under nätterna, eller att sprinklerskyd-da vård- och omsorgsboendena.

Valet var relativt enkelt för kommunen, av ekonomiska och praktiska skäl.

De praktiska skälen handlar om att nya brandcellsindelningar ofta förstör tanken med de öppna planlösningar som många omsorgsboenden har. Även ekonomiska skäl kan tala emot att genomföra ombygg-nader.

enklast med sprinklersDen generellt sett billigaste och enklaste metoden var att installera sprinklers och arbetena inleddes samma höst och resul-terade i att cirka 90 procent av Varbergs kommuns äldreboenden numera har sprinklersystem.

Alla omsorgsboenden med mer än åtta boende, och några med färre boende, har fått sprinklers installerade. De övriga har fått förbättrad brandcellsindelning och

BrAnd Brand- och utrymningsövningen på äldreboendet blev en ögonöppnare. Idag har nio av tio äldreboenden i Varbergs kommun sprinkler som skyddar vid brand. Tryggheten hos både boende och personal har ökat. Och särskilt dyrt blev det inte heller.

sprinklade äldreboenden har ökat trygghetenAv mats thorner, frilansjournalist

Minskad personaltäthet nattetid var en av de faktorer som fick brandingenjör Magnus Pe-tersson att driva på frågan om bättre brandskydd i Varberg kommuns vård- och omsorgsbo-enden. Foto: Räddningstjänsten Varberg



Magnus Petersson kan berätta hur övning-en 2005 gav en samsyn om de här frågorna.

– När vi presenterade de tre alternativen för kommunen så var vi från Räddnings-tjänsten noga med att påpeka kommunens möjlighet att överklaga vårt föreläggande och pröva ”skäligheten”. Men det var aldrig aktuellt, jag minns att jag fick en motfråga från socialchefen som undrade varför man skulle ha anledning att överklaga.

Bedrevs som projektÖvningen och besluten sent år 2005 blev sedan inledningen på ett flerårigt pro-jektarbete för att förstärka brandskyddet i de totalt ungefär 25 anläggningar som Varberg driver. I en del fall var man tvungna att öka kapaciteten på vattentill-förseln genom byte av servisledningar, för att sprinklersystemen skulle få till-räcklig kapacitet. I andra fall var instal-lationerna enklare.

Men det kanske bästa av allt är att sprink-lersystemen anses som en kostnadseffektiv åtgärd. Notan i Varberg för de 25 anlägg-ningarna ligger på mellan 20 och 25 miljo-ner kronor. Det betyder att var och en av anläggningarna har fått ett brandskydd som i investeringskostnad inte krävt mer resurser än vad det skulle kosta att utöka personalstyrkan nattetid med en enda per-son – under bara ett enda år.

– Här i Varberg tycker vi att vi har fått ett kostnadseffektivt brandskydd med sprinklersystem. Kvadratmeterpriset för installationerna ligger omkring 300 kronor

per kvadratmeter, vilket inte är mer än vad det kostar att lägga in exempelvis en ny golvbeläggning, säger Magnus Petersson.

tryggheten har ökatHan får också återkommande bekräftel-ser på att tryggheten ökat. De som deltog i och såg övningen år 2005 minns fortfa-rande obehagskänslan över det dåliga ut-rymningsresultatet:

– Bland personalen finns en tillfredsstäl-lelse med sprinklersystemen. De vet att de har ett system som kan hålla nere en brand i väntan på räddningstjänsten.

– Vi har också sett över utrymningsruti-nerna. Ett exempel är att de avdelningar som ligger i markplan ska ha möjlighet att genomföra en utrymning utifrån och att man därmed inte ska behöva utrymma ge-nom rökfyllda korridorer, säger han.

olika i olika kommunerNär det gäller frågan om ”skälighet” så pekar Magnus Petersson på att olika kom-muner gör olika bedömningar och att överklaganden inte är ovanliga.

Det sätter räddningstjänsterna i en svår sits, eftersom ett föreläggande kan bli före-mål för prövning i högre instans och att räddningstjänstens uppfattning kanske inte håller ända fram.

En metod kan då vara att göra som man gjorde i Varberg – att genom gemensamt anordnade övningar i praktiken pröva hur bra brandskydd och utrymningsförmåga fungerar i verkligheten.

Även statistiken talar sitt tydliga språk:– MSB:s siffror visar att risken för döds-

fall och skador på grund av brand är myck-et större i omsorgsboende än annars. Under tio år (1998–2008) har 44 personer om-kommit och 49 personer skadats svårt i bränder i vård- och omsorgsboenden!

I Varberg, då?– Sedan vårt projekt har det förekommit

ett antal brandtillbud, men inget som utlöst sprinklersystemen vad jag känner till. Men det är bara en tidsfråga och då är vi glada att sprinklingen finns, säger Magnus Peters-son. D

Äldreboendet Östergården är en av de anläggningar i Varberg som utrustats med sprinkler-system. Foto: Räddningstjänsten Varberg

Totalt 25 anläggningar som Varbergs kom-mun driver har utrustats med sprinklersys-tem sedan 2005. Foto: Räddningstjänsten Varberg

P


revideringen av brandskydds-reglerna är den mest omfattande sedan BBR kom år 1994. Bland annat så har kravnivån förtydli-

gats, vilket lett till att strukturen är änd-rad och att föreskrifterna alltid måste uppfyllas. Dessutom innehåller reglerna ökade krav inom vissa områden.

Resultatet kommer förhoppningsvis att bli ett tydligare regelverk som kan leda till ett bättre brandskydd till en rimlig kostnad.

mätbara kravSyftet med revideringen har varit att som sista avsnitt i Boverkets byggregler, BBR, formulera verifierbara funktionskrav, det vill säga att skapa ett regelverk som är tyd-ligt och där det finns mätbara krav.

Målet har varit att förtydliga kravnivån.Under sommaren 2010 var regelförsla-

get ute på remiss och de som ville hade möj-lighet att lämna synpunkter. Totalt valde 120 remissinstanser att tillsammans lämna över 2 000 synpunkter. Majoriteten var po-sitivt inställda till förslaget.

Boverket har haft stor nytta av alla in-komna synpunkter och stor vikt lades på att värdera de olika synpunkterna vid det fort-satta arbetet. En sammanställning av re-missynpunkterna med kommentar från Boverket finns på Boverkets hemsida.

Förslaget på koll till euUnder våren 2011 skickades ett i sak slutgil-tigt förslag på EU-notifiering. Vid EU-noti-fieringen får övriga europeiska länder möj-lighet att lämna synpunkter kring eventu-ella handelshinder i regelförslaget.

Inga synpunkter kom in vilket innebar att reglerna kunde beslutas av generaldi-rektören den 4 oktober 2011.

Den 1 januari trädde BBR 19 ikraft, där brandskyddsreglerna utgör en del av revi-deringen av BBR, tillsammans med regler

om energihushållning och ändring. Under 2012 finns det övergångsregler att förhålla sig till. För brandskydd innebär de i korthet att man kan välja om man vill tillämpa BBR 18 eller BBR 19.

Förenklad dimensioneringDet har fram till BBR 19 funnits en möjlig-het att frångå föreskrifterna genom alter-nativ utformning.

Möjligheten till alternativ utformning i kombination med bland annat otydligheter kring kravnivån i BBR har skapat ett stort tolkningsutrymme med följden att nivån på det byggnadstekniska brandskyddet har varierat. För att skapa en tydligare lägsta-nivå har Boverket tagit bort möjligheten att frångå föreskrifter.

Därtill har brandskyddsavsnittet fått en tydlig uppdelning mellan förenklad res-pektive analytisk dimensionering. Förenk-lad dimensionering avser de lösningar som Boverket föreslår i de allmänna råden i BBR. Om andra lösningar används för att uppfylla föreskrifterna än de som anges i BBR måste analytisk dimensionering till-lämpas.

För att förtydliga kravnivån ger Boverket ut allmänna råd för analytisk dimensione-

ring av byggnaders brandskydd. I de all-männa råden finns bland annat rekommen-dationer om lämpliga verifieringsmetoder, brandscenarier och dimensioneringskrite-rier.

ökade krav på brandskyddetUppdraget har inte varit att förändra krav-nivån utan att förtydliga den. I vissa verk-samheter har det ändå bedömts som nöd-vändigt att förbättra brandskyddet.

Förändringarna innebär bland annat förbättringar av brandskyddet för utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Krav ställs exempelvis på:

• sprinkler i sjukhus och i särskilda boen-den för personer med vårdbehov

• utrymningsplats för personer med ned-satt orienterings- och rörelseförmåga i anslutning till publika lokaler

• automatiskt brandlarm i vissa sam-lingslokaler

verksamheter klassasEtt nytt klassningssystem för olika verk-samheter har införts. Detta innebär att utrymmen i byggnader delas in i olika verksamhetsklasser. Indelningen i verk-

BrAnd Den 1 januari trädde Boverkets reviderade brandskyddsregler ikraft. De nya brandskyddsreglerna har genomgått den största förändringen sedan BBR kom för cirka 20 år sedan. Regelverket har blivit tydligare och kraven ska numera vara mätbara.

sprinkler på sjukhus kravi nya brandskyddsreglerAv caroline cronsioe, brandingenjör, Boverket

caroline cronsioe är brandingenjör och arbetar sedan tre år på Boverket. Hennes fokus i arbetet med de nya brandskyddsreg-lerna har varit revideringen av avsnitt 5 om brandskydd inklusive ändringsreglerna.

FÖR

FAT

TA

REN

Personskyddet står i fokus i byggreglerna men med det följer ett visst egendoms-skydd. Foto: Michael Strömgren Fortsättning s. 20 P


samhetsklasser baseras på fyra olika för-utsättningar:• i vilken utsträckning personer har kän-

nedom om byggnaden och dess utrym-ningsmöjligheter

• om personer till största delen kan ut-rymma på egen hand

• om personer kan förväntas vara vakna• om förhöjd risk för uppkomst av brand

förekommer eller där brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp Genom att basera indelningen på tyd-

liga förutsättningar ska det förhoppnings-vis bli enklare att tillämpa byggreglerna.

Förhoppningen är också att man får en förståelse kring indelningen i de olika verksamhetsklasserna och brandskyddet även om det fortsättningsvis kommer att finnas verksamheter som kan vara svåra att placera i en verksamhetsklass.

krav på publik lokal Frångänglighet är ett samlingsbegrepp som används för de brandskyddsåtgärder som det särskilt ställs krav på för att skapa möjlighet till utrymning för personer med funktionsnedsättningar.

Sedan tidigare finns det krav på tillgäng-lighet i publika lokaler, BBR avsnitt 3. Med bland annat utgångspunkt i tillgänglighe-ten till våra byggnader har reglerna kring frångänglighet setts över och förtydligats.

Som ett resultat av det ställs det bland annat krav på utrymningsplats i publika lo-kaler. En utrymningsplats är en plats i en annan brandcell, i eller i anslutning till ut-rymningsvägarna, där man kan avvakta vi-dare utrymning. Från utrymningsplatsen ska det finnas möjlighet till tvåvägskom-munikation.

räddningstjänstens roll Räddningstjänstens roll har särskilt utretts mot bakgrund av att Boverket inte kan stäl-la krav på organisatoriskt brandskydd. Bo-verket kan däremot förhålla sig till organi-satoriska resurser som regleras av annan lagstiftning. I och med det kan räddnings-tjänsten fortsatt användas som en resurs

vid fönsterutrymning från verksamheter så som bostäder och kontor. Det förutsätter dock att räddningstjänstens förmåga kan styrkas.

Kommunerna har krav på sig att upp-rätta handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och där ska räddnings-tjänstens förmåga framgå.

Har inte räddningstjänsten förmåga att bistå vid fönsterutrymning måste hänsyn tas till detta, exempelvis genom att bygga två separata trapphus så att kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar uppfylls.

Oberoende av om räddningstjänsten har förmåga eller inte att utgöra den andra ut-rymningsvägen så ska räddningsmanska-pets säkerhet beaktas.

klarare krav för egendomsskyddFokus i byggreglerna är personskydd och med det följer ett visst egendomsskydd. En del av kraven som berör egendomsskyddet har förtydligats och ändras till och med i vissa fall, exempelvis skydd mot spridning av brand och brandgas till och på vindar.

En rad uppmärksammade vindsbränder i framförallt radhus har vittnat om brister i brandskydd i anslutning till vindar. Detta har Boverket tidigare uppmärksammat ge-nom riktade informationsinsatser.

För att minska denna typ av bränder för-tydligas nu också kravnivån med hänsyn till takfoten för att begränsa spridning av brand till vinden. För större byggnader med stora brandceller finns en risk för om-fattande brandspridning inom byggnaden. För att begränsa denna brandspridning in-förs en tabell med maximal storlek på brandsektioner beroende på om det finns sprinkler eller brandlarm i byggnaden.

Reglerna innehåller även lättnader för brandskyddet som kan göras om det instal-leras ett automatiskt sprinklersystem i byggnaden. Detta innebär att lösningar med vattensprinkler premieras när bygg-herren jämför olika brandtekniska alterna-tiv.

Sammantaget innebär dessa ändringar

att egendomsskyddet förtydligas och för-bättras i brandskyddsreglerna.

Boverkets ändringsreglerNumer finns det föreskrifter för ändring av byggnader i BBR. Tidigare preciserades de krav som finns i lag och förordningen en-bart genom allmänna råd vid ändring, BÄR.

Ändringsreglerna finns redan i BBR men ska börja tillämpas först den 1 januari 2013. Detta innebär att man i beslut inte kan hän-visa till ändringsreglerna före detta datum, utan hänvisningen måste ske direkt till plan- och bygglagen och plan- och byggför-ordningen.

De nya reglerna innehåller preciseringar av vad som redan gäller enligt lag och för-ordning. Därför kan de nya reglerna använ-das som en vägledning vid tillämpning av lag och förordning redan under år 2012.

tydligare regler om ändringAntalet möjliga ändringssituationer är i princip oändliga. Att täcka in samtliga dessa i en föreskrift som omfattar alla hus kommer aldrig att vara möjligt.

Syftet med ändringsreglerna är därför att tydliggöra hur man ska fastställa kravni-vån i den enskilda situationen och var den lägsta godtagbara nivån ligger. Ett steg i att tydliggöra detta är att ändringsreglerna lig-ger sist efter varje sakavsnitt i BBR.

För avsnitt 5, brandskydd, utgör änd-ringsreglerna avsnitt 5:8. För att kunna till-lämpa dessa behöver man dock ha tagit del av det inledande avsnittet där det framgår vilka delar som omfattas av kraven och un-der vilka förutsättningar kraven kan modi-fieras.

Det finns ytterligare en fördel med att infoga ändringsreglerna i BBR, ändrings-reglerna har sin utgångspunkt i reglerna för uppförande av en ny byggnad vilket tyd-ligare framgår nu. I vissa fall kan man an-passa kravnivån men för brandskydd som handlar om att skydda liv är utrymmet för anpassning och avsteg litet. D

De nya brandskyddsreglerna har genomgått den största förändringen sen BBR kom för cirka 20 år sedan. Foto: Michael Strömgren

Om räddningstjänsten har förmågan kan de fortsatt hjälpa till vid utrymning via fönster i verksamheter som kontor och bostäder. Foto: Michael Strömgren

P


Bbr 19 trädde i kraft den 1 ja-nuari 2012. Under en över-gångsperiod fram till den 1 ja-nuari 2013 får de tidigare före-

skrifterna tillämpas som alterna tiv till de nya föreskrifterna.

För uppförande av ny byggnad inne-bär detta att äldre bestämmelser får till-lämpas för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 januari 2013.

En stor skillnad i BBR 19 i jämförelse med BBR 18 är att man mer uttalat skiljer på förenklad dimensionering och analy-tisk dimensionering (modellbaserad di-mensionering).

Beskriver vad som ska analyserasTanken med den analytiska dimensione-ringen är att exempelvis brandgasskyd-det kan verifieras analytiskt genom prov-ning eller genom beräkningar när man väljer lösningar som inte omfattas av föreskrifterna i BBR 19 enligt förenklad dimensionering.

Analytisk dimensionering omfattar en beskrivning av vad som analyseras, hur det ska ske och vad som är tillfredsstäl-lande brandsäkerhet.

Vid analytisk dimensionering av ex-empelvis brandgasspridning via ventila-tionssystemet bör följande steg ingå:

– Identifiering av verifieringsbehovet.– Verifiering av tillfredsställande

brandsäkerhet.– Kontroll av verifiering.– Dokumentation av brandskyddets

utformning.

Förenklad dimensioneringFunktionskrav och som allmänt råd ang-es i BBR 19, 5:533, att:

”Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så

att skyddet mot brand- och brand-gasspridning mellan brandceller upprätthålls. Risken för brandsprid-ning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallatio-ner till brännbara material i andra brandceller ska beaktas. Installatio-nerna ska utformas så att alla delar som krävs för att upprätthålla skyd-det klarar den temperaturökning som de kan förväntas utsättas för.

Allmänt rådTillfredsställande skydd mot sprid-ning av brand- och brandgaser ge-nom luftbehandlingsinstallationer-na mellan brandceller kan erhållas genom att installationerna, inklusive upphängningar, ventilationskanaler och genomföringar utformas så att de klarar att upprätthålla brandcells-gränsen under avsedd tid. Installa-tionerna bör utformas med motstånd mot brand som uppstår i endera brandcellen. Vid utformningen bör risken för att brand- och brandgaser sprids genom luftbehandlingsinstal-lationerna beaktas.

Risk för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventila-tionskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsge-nombrott. Om luftbehandlingsin-stallationerna inte är separata för varje brandcell bör ventilationskana-lerna förses med spjäll med motsva-rande avskiljande förmåga som aktu-ell brandcellsgräns har. Spjällen bör utformas så att deras funktion kan upprätthållas utifrån den påfrest-ning de kan förväntas utsättas för.”

Som framgår av ovanstående råd finns enbart två metoder som inkluderas i för-enklad dimensionering:

– Separata ventilationssystem för var-dera brandcell.

– Avskiljande spjäll (nya egenskapskrav för spjäll återfinns i BBR 19, 5:2551).

Analytisk dimensionering – modellbaserad dimensioneringDen analytiska dimensioneringen skapar stora möjligheter till kostnadseffektiva lös-ningar, detta särskilt som kvantifiering av godtagbar exponering gjorts.

BrAnd Nya BBR 19 som reglerar skydd mot brandgasspridning i ventilationssystem skiljer på förenklad och analytisk dimensionering. I nya bostadshus sköts ventilationen till största delen av FT-system, vilket gör frågan om brandgasspridning knepig.

om lite brandgas får spridaskan bra skydd utformasAv tomas fagergren, seniorkonsult installationsbrandskydd, Brandskyddslaget och lars jensen, professor, LTH

tomas Fagergren är seniorkonsult installationsbrandskydd på Brandskydds-laget. Tillsammans med installations-projektörer utarbetar han lösningar för installationsbrandskydd och brandgas-kontrollsystem för olika objekt.

lars Jensen är professor på installa-tionsteknik vid institutionen för bygg- och miljöteknologi på LTH. Han arbetar med systemteknik, brandskydd, metod-utveckling och dimensionering av bygg-naden som ett system.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN



I den analytiska delen särskiljs skydds-nivå 1 från skyddsnivå 2.

Skyddsnivå 1 omfattar exempelvis bostä-der, hotell etcetera medan skyddsnivå 2 omfattar övriga objekt.

För brandceller i skyddsnivå 1 bör accep-tabelt gränsvärde för brandgasspridning vara 1 procent av den mottagande brandcel-lens volym. För brandceller i skyddsnivå 2 bör acceptabelt gränsvärde för brandgas-spridning vara 5 procent av den mottagan-de brandcellens volym.

Med ovanstående gränsvärden finns flertalet intressanta lösningar som kan nyttjas i kombination med fläktar i drift i händelse av brand, såsom:• Aktiv eller passiv tryckavlastning.• Backströmningsskydd.• Lågt placerade tilluftsdon.• Varvtalsstyrning av fläktar.• Aktiv eller passiv utspädning av brand-

gaser, exempelvis fördelningslådor.• Konvertering av tillufts- till frånlufts-

system.• Konvertering av frånlufts- till tillufts-

system.

nya skyddskrav – nya möjligheterDenna artikel behandlar endast fallet med FT-system med fläktar i drift och tar upp några resultat som återfinns i Jensen (2010).

Ventilationssystem för nya bostadshus är idag övervägande FT-system, vilket är det svåra fallet när det gäller brandgas-spridning. Det är ganska enkelt att förhin-dra brandgasspridning i F-system med fläkt i drift.

Skydd mot spridning av brandgaser från en brandcell till en annan brandcell via ven-tilationssystemet har för fallet med fläktar i drift haft två skyddskrav, nämligen att för-hindra och att avsevärt försvåra.

Det första kravet gäller för lokaler med sovande och är absolut. Ingen brandgas-spridning fick i princip ske.

Det andra kravet var inte kvantifierat, vilket gör det svårt att tillämpa. En åtgärd som halverade brandgasspridningen kun-de tolkas som att brandgasspridning hade avsevärt försvårats, men detta kunde vara både helt otillräckligt eller helt onödigt.

Begränsad spridningAtt följa kravet att förhindra brandgas-spridning till punkt och pricka blockera-de för möjligheter att finna andra lös-

ningar för skydd mot brandgasspridning. Det sker alltid en liten brandgassprid-

ning för andra skyddsåtgärder och via andra spridningsvägar än enbart gemen-samma ventilationskanalsystem mellan olika brandceller i en byggnad utan att farliga förhållanden uppstår.

Om en viss begränsad brandgassprid-ning tillåts, öppnar det för helt nya möj-ligheter att utforma ett bra skydd mot brandgasspridning.

Denna möjlighet finns nu och kraven förhindra och avsevärt försvåra ersätts med att utspädningen av brandgaser skall vara 0.01 för lokaler med sovande och 0.05 för övrigt. Brandgaser måste spädas ut en faktor 100 respektive 20.

Det finns ett antal möjliga skyddsåt-gärder för att öka utspädningen.

Bestämning av utspädningUtspädning bestäms som en produkt av tre andelar sV st sq, volymandelen av brandrummet sV som sprids, spridnings-andelen till tilluftssystemet st och flö-desandelen till ett enskilt utsatt rum sq.

Volymandelen sV kan påverkas betyd-ligt genom att använda golvdon för tilluft jämfört med takdon. Frånluftsdon förut-sätts vara placerade i taknivå.

Spridningsandelen st kan påverkas på flera sätt med höga tryckfall över tillufts-don, låga tryckfall över frånluftsdon och tryckavlastning via separat köksfläkt och spillvatteninstallationer.

Spridningsandelen är en funktion av egenskaper för tilluftssystemet, från-luftssystemet och lufttäthet. Spridnings-andelen avtar med ökande otäthet hos lokalen. Utvecklingen går idag mot allt tätare byggnader. Detta medför att sprid-ningsandelen ökar och för ett fall utan läckage och med samma tryckfall för till-luftsdon och frånluftsdon blir sprid-ningsandelen 0.5 för små brandflöden och med måttliga brandtryck.

Högre tryckfall över tillluftsdon än frånluftsdon kan minska spridningsan-delen betydligt.

Flödesandelen sq är en uppdelning av det spridningsutsatta totalflödet till ett enskilt spridningsutsatt rum.

rummens volym avgörandeUtspädningen beror givetvis på brand-rummets volym V och det utsatta rum-mets volym Vs och kan med de tre ande-

larna för volym, tilluft och flöde skrivas som:

u = sq st sV V/Vs (-) (1)

Ett mycket enkelt överslag är att det strängare utspädningskravet 0.01 kan uppnås om de tre andelarna för volym, spridning och flöde alla är 0.2. Detta ger för spridning mellan lika stora lokaler en utspädning om 0.008.

Ett möjligt fall är att brandgassprid-ning sker till fem lika stora lokaler. Brandgasspridning till endast en annan lokal kan tillåtas om andelarna för volym och spridning båda är 0.1, vilket uppfyl-ler det strängare utspädningskravet 0.01.

Ett viktigt påpekande är att den brand-gasspridning som avses här är den som sker från en sluten lokal med en brand tills den kvävs av syrebrist eller av ett ut-löst sprinklersystem eller av att lokalen tryckavlastas genom fönstersprängning eller på något annat sätt.

oberoende av syrenivåVolymandelen för spridda brandgaser till tilluftssystemet har beräknats för ett stort antal fall. I tabell 1 redovisas några få kombinationer mellan fyra golvytor 10, 20, 40 och 80 m2, två brandtillväxt-hastigheter medium och fast, samt två utluftningsfall med eller utan golvdon för rumshöjden 2.7 ner till den relativa syrenivån 0.5.

Siffrorna visar att volymandelen för takdon är omkring 0.5, medan volymande-len för golvdon avtar betydligt med ökan-de golvyta samt blir noll för 80 m2 golvyta.

En viktig anmärkning är att beräkning-arna har skett med enbart t2-bränder och en tvåzons-modell. Brandeffekten är oberoende av den relativa syrenivån. Den använda relativa syre-nivån 0.5 kan ses som ett sätt att avbryta branden på grund av syrebrist.

åtta möjliga åtgärderÅtta olika åtgärder (1–8) med olika behov av extra spjäll och extra kanalsystem re-dovisas i följande text, i tabell 2 samt i figur 1 för åtgärd (1–4) och i figur 2 för åtgärd (5–8).

En metod att fördela brandgassprid-


P


ningen till alla övriga lokaler är att an-vända en fördelningslåda (1). Om till-luftsaggregatet stängs av vid brand, kom-mer hela tilluftskanalsystemet att kunna jämnt fördela inträngande brandflöde till alla anslutna lokaler under förutsätt-ning att termiska stigkrafter försummas (4).

En annan metod kan vara att ansluta en större lokal ytterst som tar hand om större delen av brandgasspridningen (2) eller att skapa en extra fiktiv lokal genom att sammankoppla tilluftssystemet med frånluftssystemet ytterst (3). Denna sammankoppling sker vid brand.

Ett annat sätt att öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden. Detta kan ske genom avlasta tilluftssystem yt-terst (6), vilket ökar totalflödet något och minskar alla lokalers tilluftsflöden, ef-tersom övertrycket i tilluftskanalsyste-met där alla lokaler ansluter minskar.

Avlastning av enbart F-system (8) och både T- och F-system (7) har också un-dersökts tillsammans med tryckavlast-ning av T-system (5).

test av olika åtgärderEn byggnad med FT-system och sex loka-ler med samma ventilationsflöde har be-skrivits förenklat med enbart kvadratiska tryckfall och utan några termiska effekter.

De åtta åtgärdsfallen har inte utfor-mats för att uppnå en viss utspädning utan bara för att demonstrera effekten av en viss åtgärd.

Utspädningen redovisas i tabell 3 där tre fall 3, 6 och 7 låg under 0.02. Utgångs-fallet utan åtgärd och fall 8 låg över 0.120. Volymandelen antogs vara 0.5. Vilken volymandel som krävs för att utspäd-ningen skall bli 0.01 redovisas också i ta-bell 3.

Siffrorna i tabell 1 för volymandelen vi-sar att golvdon tillsammans åtgärd 3,6 och 7 ger en utspädning klart mindre än 0.01.

De olika åtgärdernas kostnader med extra spjäll och extra eller förstorade ka-nalsystem ska ställas mot kostnader för andra åtgärder såsom brandgasspjäll för varje brandcell.

Ett testexempel är ett hotell med 100 rum som var och en är en brandcell med en kostnad på omkring 20 000 kronor per rum och brandgasspjäll. Det ger en kostnad på 2 000 000 kronor, att jämföra med till exempel åtgärd (6) avlastning av

T-system ytterst. Notera att detta kan innebära flera avlastningar för ett T-ka-nalsystem med flera stamkanaler.

Fortsatt forskningDe två viktigaste parametrarna för att kunna beräkna utspädningen är voly-mandelen och spridningsandelen.

Volymandelen för förorenade brand-gaser har här beräknats med en enkel tvåzonsmodell och för t2-bränder och med en enkel avbrottsgräns för syrebrist. Det krävs genomräkning med andra da-torprogram, andra geometrier (brand-cell med flera rum) och andra bränder.

Spridningsandelen beror bland annat

P

Tabell 1. Volymandel för takdon och golvdon.

4

Tabell 1 Volymandel för takdon och golvdon

A m2 brand sV(tak) sV(golv) 10 medium 0.540 0.219 10 fast 0.558 0.176 20 medium 0.508 0.139 20 fast 0.520 0.096 40 medium 0.471 0.062 40 fast 0.474 0.015 80 medium 0.427 - 80 fast 0.419 -

En viktig anmärkning är att beräkningarna har skett med enbart t2-bränder och en tvåzons-modell. Brandeffekten är oberoende av den relativa syrenivån. Den använda relativa syre-nivån 0.5 kan ses som ett sätt att avbryta branden på grund av syrebrist.

Beskrivning åtgärder Åtta olika åtgärder (1-8) med olika behov av extra spjäll och extra kanalsystem redovisas i följande text, i Tabell 2 samt i Figur 1 för åtgärd (1-4) och i Figur 2 för åtgärd (5-8). En metod att fördela brandgasspridningen till alla övriga lokaler är att använda en fördel-ningslåda (1). Om tilluftsaggregatet stängs av vid brand, kommer hela tilluftskanalsystemet att kunna jämnt fördela inträngande brandflöde till alla anslutna lokaler under förutsättning att termiska stigkrafter försummas (4). En annan metod kan vara att ansluta en större lokal ytterst som tar hand om större delen av brandgasspridningen (2) eller att skapa en extra fiktiv lokal genom att sammankoppla tillufts-systemet med frånluftsystemet ytterst (3). Denna sammankoppling sker vid brand. Ett annat sätt att öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden. Detta kan ske genom avlasta tilluftsystem ytterst (6), vilket ökar totalflödet något och minskar alla lokalers tillufts-flöden, eftersom övertrycket i tilluftskanalsystemet där alla lokaler ansluter minskar. Avlast-ning av enbart F-system (8) och både T- och F-system (7) har också undersökts tillsammans med tryckavlastning av T-system (5). Tabell 2 Sammanställning av skyddsåtgärder Fall Skyddsåtgärd Extra

spjäll Extra

kanalsystem - Ingen - - 1 Fördelningslåda - - 2 Fördelningslokal - - 3 Avlastningskanal 1 1 4 Stoppat T-system - - 5 Tryckavlastat T-system - - 6 Avlastning av T-system 1 1 7 Avlastning av FT-system 2 2 8 Avlastning av F-system 1 1

Tabell 3. Resultat för skyddsåtgärder.

5

Test åtgärder En byggnad med FT-system och sex lokaler med samma ventilationsflöde har beskrivits förenklat med enbart kvadratiska tryckfall och utan några termiska effekter. De åtta åtgärds-fallen har inte utformats för att uppnå en viss utspädning utan bara för att demonstrera effekten av en viss åtgärd. Utspädningen redovisas i Tabell 3 där tre fall 3, 6 och 7 låg under 0.02. Utgångsfallet utan åtgärd och fall 8 låg över 0.120. Volymandelen antogs vara 0.5. Vilken volymandel som krävs för att utspädningen skall bli 0.01 redovisas också i Tabell 3. Siffrorna i Tabell 1 för volymandelen visar att golvdon tillsammans åtgärd 3, 6 och 7 ger en utspädning klart mindre än 0.01. Tabell 3 Resultat för skyddsåtgärder Fall Skyddsåtgärd u -

sV = 0.5 sV -

u = 0.01 - Ingen 0.124 0.040 1 Fördelningslåda 0.024 0.211 2 Fördelningslokal 0.026 0.191 3 Avlastningskanal 0.017 0.297 4 Stoppat T-system 0.033 0.153 5 Tryckavlastat T-system 0.033 0.153 6 Avlastning av T-system 0.014 0.345 7 Avlastning av FT-system 0.011 0.441 8 Avlastning av F-system 0.127 0.039

Fortsatt forskning De två viktigaste parametrarna för att kunna beräkna utspädningen är volymandelen och spridningsandelen. Volymandelen för förorenade brandgaser har här beräknats med en enkel tvåzonsmodell och för t2-bränder och med en enkel avbrottsgräns för syrebrist. Det krävs genomräkning med andra datorprogram, andra geometrier (brandcell med flera rum) och andra bränder. Spridningsandelen beror bland annat på lokalens lufttäthet. Det byggs allt tätare byggnader, vilket ökar spridningsandelen och minskar utspädningen. Det finns därför ett behov av att praktiskt bestämma lufttätheten gärna vid höga övertryck för nya byggnader. Något som också brister kunskap om yttre och inre läckage. Inre läckage mellan två lokaler kan vara mer riskfyllt än brandgasspridning via ventilationssystemet.

Referenser Lars Jensen, Dimensionering av utspädning för skydd mot brandgasspridning, Arbetsrapport TVIT—10/7056

Tabell 2. Sammanställning av skyddsåtgärder.

4

Tabell 1 Volymandel för takdon och golvdon

A m2 brand sV(tak) sV(golv) 10 medium 0.540 0.219 10 fast 0.558 0.176 20 medium 0.508 0.139 20 fast 0.520 0.096 40 medium 0.471 0.062 40 fast 0.474 0.015 80 medium 0.427 - 80 fast 0.419 -

En viktig anmärkning är att beräkningarna har skett med enbart t2-bränder och en tvåzons-modell. Brandeffekten är oberoende av den relativa syrenivån. Den använda relativa syre-nivån 0.5 kan ses som ett sätt att avbryta branden på grund av syrebrist.

Beskrivning åtgärder Åtta olika åtgärder (1-8) med olika behov av extra spjäll och extra kanalsystem redovisas i följande text, i Tabell 2 samt i Figur 1 för åtgärd (1-4) och i Figur 2 för åtgärd (5-8). En metod att fördela brandgasspridningen till alla övriga lokaler är att använda en fördel-ningslåda (1). Om tilluftsaggregatet stängs av vid brand, kommer hela tilluftskanalsystemet att kunna jämnt fördela inträngande brandflöde till alla anslutna lokaler under förutsättning att termiska stigkrafter försummas (4). En annan metod kan vara att ansluta en större lokal ytterst som tar hand om större delen av brandgasspridningen (2) eller att skapa en extra fiktiv lokal genom att sammankoppla tillufts-systemet med frånluftsystemet ytterst (3). Denna sammankoppling sker vid brand. Ett annat sätt att öka utspädningen är att öka tilluftsventilationsflöden. Detta kan ske genom avlasta tilluftsystem ytterst (6), vilket ökar totalflödet något och minskar alla lokalers tillufts-flöden, eftersom övertrycket i tilluftskanalsystemet där alla lokaler ansluter minskar. Avlast-ning av enbart F-system (8) och både T- och F-system (7) har också undersökts tillsammans med tryckavlastning av T-system (5). Tabell 2 Sammanställning av skyddsåtgärder Fall Skyddsåtgärd Extra

spjäll Extra

kanalsystem - Ingen - - 1 Fördelningslåda - - 2 Fördelningslokal - - 3 Avlastningskanal 1 1 4 Stoppat T-system - - 5 Tryckavlastat T-system - - 6 Avlastning av T-system 1 1 7 Avlastning av FT-system 2 2 8 Avlastning av F-system 1 1


på lokalens lufttäthet. Det byggs allt tä-tare byggnader, vilket ökar spridnings-andelen och minskar utspädningen. Det finns därför ett behov av att praktiskt bestämma lufttätheten gärna vid höga övertryck för nya byggnader.

Något som också brister är kunskap om yttre och inre läckage. Inre läckage mellan två lokaler kan vara mer riskfyllt än brandgasspridning via ventilations-systemet. D

Referenser:

Lars Jensen. (2010). Dimensionering av utspädning för skydd mot brandgassprid-ning. Arbetsrapport TVIT – 10/7056.

6

1 2

3 4

Figur 1 Princip för fördelnings-låda, -lokal, -kanal och stoppat T-system (fall 1-4).

5 6

7 8

Figur 2 Princip för tryckavlastat T-system och olika avlastning av FT-system (fall 5-8).

Figur 1. Princip för fördelningslåda, -lokal, -kanal och stoppat T-sys-tem. Fall 1-4.

Figur 2. Princip för tryckavlastat T-system och olika avlastning av FT-system. Fall 5-8.

6

1 2

3 4

Figur 1 Princip för fördelnings-låda, -lokal, -kanal och stoppat T-system (fall 1-4).

5 6

7 8

Figur 2 Princip för tryckavlastat T-system och olika avlastning av FT-system (fall 5-8).


Brandspjälkning av betong är inte en materialegenskap. Flera olika faktorer som inte bara be-ror på betongsammansättning-

en samverkar vid uppkomsten av brand-spjälkning.

En viktig konsekvens av detta är att det är mycket svårt att översätta ett spjälk-ningsbeteende från en brandprovning till vad som skulle hända vid en brand där konstruktionens geometri och last har förändrats.

ytavskalning vanligBrandspjälkning är ett ofta, men inte all-tid, förekommande fenomen på betong som utsätts för brand.

I sin mildaste och vanligaste form fla-gar delar av ytskiktet bort vilket leder till en mycket liten nedsättning av konstruk-tionens brandmotstånd och framför allt kan anses vara ett estetiskt problem. I fi-gur 1 visas ett exempel på detta från en bilbrand i ett parkeringshus.

Den andra extremen i spjälknings-spektrat har man sett vid ett antal stora tunnelbränder där stora delar av 30–40 cm tjocka tvärsnitt helt försvunnit.

Exempel på detta har vi från bränderna i kanalentunneln, tunneln under Stora Belt och Mont Blanc tunneln. Betongen i tunneln under Stora Belt där som mest 27 cm av det 40 cm tjocka tvärsnittet spjäl-kade bort vid branden år 1994 var en tät betong innehållande tillsatser av flygaska och silika designad för hållfasthetsklas-sen C50/60 men som i själva verket upp-nådde en tryckhållfasthet på 76 MPa i produktionen [1].

minskar brandmotståndetDå fenomenet nästan uteslutande före-kommer i ett tidigt skede av branden kan en kraftig brandspjälkning leda till en be-tydande nedsättning av en konstruktions-

dels brandmotstånd, mer specifikt dess förmåga att bära en last under en brand.

Vad säger konstruktionsreglerna om brandspjälkning av betong?

Vi har idag europeiska konstruktions-regler för dimensionering av bärande konstruktioner och i Eurokod 2 EN 1992-1-2:2004 [2] som handlar om branddi-mensionering av betong tas brandspjälk-ningsfrågan upp på några ställen.

Den viktigaste punkten, vilket i Euro-koden är markerat med ett ”P”, det vill säga en princip som inte får frångås, är att explosiv spjälkning ska undvikas eller dess påverkan på brandmotståndet ska tas i beaktande.

För att förenkla bedömningen finns där-efter en paragraf som inte är markerad som en princip vilken definierar en fuktnivå i betong under vilken brandspjälkning är osannolik. Fuktnivån i denna paragraf är ett nationellt val men tre procent är det re-kommenderade värdet. I Sverige är det na-tionella valet tre procent men i till exempel Finland har man satt nivån på 2,5 procent.

Provkroppar exploderadeMånga av de tidiga varningarna för den ökade brandspjälkningskänsligheten hos betong med hög hållfasthet och täthet kom som en spin-off från materialprov-ning [3–4]. När man skulle undersöka

mekaniska egenskaper vid hög tempera-tur exploderade plötsligt provkropparna vid uppvärmningen.

Såsom forskare i ämnet är det naturligt att försöka renodla fenomenet som stude-ras och försöka variera en parameter i taget. Det är nog huvudanledningen till att det finns så många småskaliga brand-spjälkningstester publicerade i den ve-tenskapliga litteraturen.

är mer än materialegenskapI det enklaste testupplägget, liknande det vid provning av mekaniska egenskaper vid hög temperatur, hettas kuber eller cy-

BrAnd & Betong När ytskiktet hos betong spjälkas bort vid brand är fler faktorer än betongens sammansättning och egenskaper inblandade. För att verifiera brandmotståndet hos ett konstruktionselement måste man utsätta det riktiga elementet för ett brandprov!

Brandspjälking av betong är mer än materialegenskapAv robert jansson, tekn lic, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och lars boström, tekn dr, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

robert Jansson forskar kring brand och betong på SP Sveriges tekniska forsknings institut. Han är engagerad internationellt i Rilem och fib när det gäller brand och betongfrågor.

lars Boström är sektionschef och tek-nisk doktor vid SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut, avdelningen för brandteknik. Han forskar framför allt inom området be-tong och brand.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 1. Ytskiktet har spjälkat bort i taket ovanför en bilbrand. Foto: Robert Jansson


Figur 2. Skillnaden i spjälkningsdjup mellan olika provkroppsutformningar och last, identisk betong provad vid samma brandprov. A) Storlek 3200 x 600 x 200 mm, last 1,2 ton linjelast, max spjälkning 51 mm.B) Storlek 1800 x 1200 x 200 mm, trycklast 10 procent av tryckhållfastheten, max spjälkning 153 mm.

lindrar upp i en elektrisk ugn och slutsat-ser kring brandspjälkningsbeteendet dras från resultatet.

Man behandlar till stora delar brand-spjälkningsbeteendet som en material-egenskap och försöker dra slutsatser om inverkan av olika påverkande parametrar.

Ofta vid dessa tester ser man ett explo-sionsartat beteende där hela provkrop-pen exploderar i en smäll eller så händer ingenting. Därefter dras slutsatser om till exempel inblandning av fibrer samt sam-bandet mellan olika materialegenskaper och brandspjälkning.

Fler faktorer påverkarProblemet med detta är att brandspjälk-ning inte är en ren materialegenskap. Be-tongens egenskaper är en viktig faktor men långt ifrån den enda.

Svenska betongföreningens kommitté för brand och betong [5] identifierade föl-jande påverkande faktorer som de vikti-gaste:

Yttre påverkan• brandförlopp (tid- temperaturkurva)• brandprofil (en-, två-, tre- eller fyrsidig

brandexponering)• belastning (tryckpåkänningar)

Dimensioner och armering• yttre geometri• täckande betongskikt och armering (in-

klusive eventuell förspänning)

Betongens sammansättning/ egenskaper• ballast (typ och storlek)• cement och filler (typ och mängder)• luftinblandning• fiberinblandning• fuktinnehåll• permeabilitet • hållfasthetsegenskaper

Försiktig med slutsatserVad är då konsekvenserna av att brand-spjälkning inte är en ren materialegenskap?

En viktig konsekvens är att provresultat från brandprovningar med olika geome-trier och randförhållanden inte ger samma resultat.

I figurer 2 och 3 visas en jämförelse mel-lan olika utformning och last på provkrop-par. I båda exemplen framgår det tydligt att skillnaden i provkroppsutformningen ger mycket olika resultat.

Därför ska man vara synnerligen försik-tig när det gäller att översätta brandspjälk-ningsresultat från en geometri till en an-

nan. Provning av små obelastade provkrop-par är direkt olämplig som bedömningsme-tod. Medelstora provkroppar som belastas kan ge en viss vägledning om beteendet.

Det enda sättet att verifiera ett konstruk-tionselements brandmotstånd, inkluderat brandspjälkningsbeteende, är att prova det riktiga elementet! D

Referenser:

[1] Höj N. P. & Tait C. “Great Belt Tunnel Repairs and Refurbishment Following a Fire“. 2nd International Conference on Tunnel Management, Operation and Maintenance, Seminar on Tunnel Fires, Hong Kong, China, February 16-18, 1998.[2] EN 1992-1-2:2004. Eurocode 2: Design of Concrete Structures – Part 1-2: General Rules- Structural fire design.[3] Hertz K. “Explosion of Silica-fume Con-crete”. Fire Safety Journal, no 8, 1984/85.[4] Jumppanen, U-M. “Effect of strength on fire behaviour of concrete”. Nordic Concrete Research, Publication No. 8, 1989.[5] Svenska Betongföreningen. “Betong och Brand, Rekommendationer för att förhindra spjälkning i anläggningskonstruktioner”. Betongrapport Nr 16, 2011, Interimsrapport.

Figur 3. Skillnaden i spjälkningsdjup mellan olika provkroppsutformningar och last, identisk betong provad vid samma brandprov. A) Storlek 150 x 150 x 150 mm, ingen last, ingen spjälkning.B) Storlek 1800 x 1200 x 200 mm, trycklast 10 procent av tryckhållfastheten, max spjälkning 92 mm.


några hundra meter från slottet i Uppsala byggs Skandi-onkliniken intill Akademiska sjukhuset.

Den ska ge ökad precision i bestrålning av tumörer, så att själva tumören får en kraftig dos medan omgivande vävnader skadas förhållandevis lite.

Det är särskilt bra när tumören är nära känsliga organ, och minskar risken för att strålningen ska ge upphov till nya tumö-rer.

Till stor del ska kliniken användas för att behandla barn. Men den kommer ock-så att användas för till exempel prostata-cancer.

cyklotron lyfts i två delarDen koncentrerade dosen åstadkommer man med protonstrålar, som är positivt laddade vätekärnor, som accelereras till 60 procent av ljushastigheten i en cyklo-tron.

Det är en stor och dyr apparat.– Cyklotronen är rund som en hockey-

puck och fyra meter i diameter, berättar chefsfysiker Håkan Nyström.

– Den väger 250 ton och ska lyftas i två delar, säger NCC:s platschef Henrik Roos, som visar runt på bygget en snöig februa-ridag.

Först i nordenFör dessa två 125 tons lyft, i maj 2013, ska det byggas ett fundament för en speciell tysk kran. Med 24 pålar, á 50 000 kronor, plus betongen.

Men det är inte så mycket att bråka om för själva strålutrustningen kostar en halv miljard kronor.

Uppsala var faktiskt först i världen re-dan år 1957 med att använda protonstrå-lar på en patient, så det är inget nytt i prin-cip. Men det har bara byggts ett fåtal an-läggningar som kan ge strålar med så hög

energi eftersom det varit för dyrt. Men nu går det i alla fall att köpa en anläggning mer eller mindre över disk. Det gick inte för 10–15 år sedan, enligt Håkan Nyström. Men nu kommer tekniken på fler håll.

Skandionkliniken är dock först i Nor-den.

Den kräver också en väl tilltagen strål-skärm, upp till 3,7 meter betong.

Det är mycket tjockare än på ett kärn-kraftverk. Det beror på att kärnkraftverk är strålskyddsklassat område, med tagg-tråd och stängsel.

Utanför Skandionkliniken, å andra si-dan, går och cyklar folk på Dag Hammar-skölds väg.

Betongen stoppar neutronerNågra 3–4 meter betong behövs inte för att stoppa protonerna. Det skulle räcka med 10–20 centimeter betong för att inte en enda proton skulle komma igenom, enligt Håkan Nyström.

Problemet är att när protonerna krock-ar med atomkärnor så flisas neutroner av. Neutroner är inte elektriskt laddade och

kan färdas lång väg innan de till slut kan träffa och skada en cell.

klarar gränsvärdena– Väggarna dimensioneras utifrån förut-sättningen att någon ska kunna sitta på en parkbänk direkt utanför väggen 24 tim-mar om dygnet, 365 dagar om året, och ändå inte få en dos som överskrider 0,1 millisievert, berättar Håkan Nyström.

Det är nämligen vad lagen anger som gränsvärde för allmänheten.

Dit räknas också de anhöriga till pa-tienterna som vistas i byggnaden.

lite cementAtt skydda personalen är en förhållande-vis enkel uppgift eftersom deras högsta tillåtna årsdos är 200 gånger högre.

Kraven på den skyddande betongen är mest att det ska vara mycket och tungt.

– Vi vill ha så död betong som möjligt, säger Henrik Roos på NCC.

Med det menar han ett högt VCT-tal, så lite cement som möjligt, för att den inte spricka av värmen när den härdar.

Tolv olika betongrecept används på bygget och i det här fallet är det 300 kg cement per ton betong.

Det ger sämre hållfasthet, men det spelar ingen roll i sammanhanget. Syftet är ju att få mycket massa för att stoppa strålningen.

Av det skälet ökar man också på densi-teten genom att använda järnmalm istäl-let för sten och grus som ballast. Den är 3,8 jämfört med 2,2 ton/m3.

Utrustningen står på högkant med strålgången i vanlig rumshöjd. Det ger 12 meter höga väggar som gjuts, en tredjedel i taget, när Husbyggaren är på besök.

ovala väggarDet finns tre behandlingsrum som kan användas nästan samtidigt genom att

Betong 3,7 meter tjocka väggar ska skydda allmänheten mot strålning från Skandionkliniken för avancerad cancerbehandling. Kliniken håller som bäst på att uppföras i Uppsala. Notan beräknas till en miljard kronor.

tjock ”död” betongväggskyddar mot strålningAv fredrik lundberg, frilansjournalist

– Cyklotronen väger 250 ton, berättar NCC:s platschef Henrik Roos. Foto: Fredrik Lundberg Fortsättning s. 32 P

Med passion för betong

Våra lösningar skapar värden för digBetong är ett fantastiskt material som gör det möjligt att hitta smarta lösningar inom flera områden. Det ger oss möjlighet att skapa energisnåla och miljövänliga stommar för just dina projekt. Tillsammans med dig tar vi fram byggelement som förenklar och effektiviserar byggprocessen. Vår kunskap och erfarenhet tillsammans med betongens egenskaper ger dig många fördelar i ditt byggprojekt.

Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se.

Smart lösning nrVi kan erbjuda stora möjligheter med ytor och utformningar som underlättar för arkitekten att nå sina mål. Husets linjespel kan förstärkas med ingjutna spår, elementen kan ha permanenta mönster med hjälp av grafisk betong och fasadelementen kan även gjutas med vitcement som ger en vitfärgad och helt underhålls-fri yta.

Grafisk betong är bara ett exempel på hur betongens egenskaper i kombination med vår kunskap kan skapa konkurrensmedel för dig. Fler exempel hittar du på www.abetong.se

2


strålen växelvis kan styras, med magne-ter. Eftersom protonerna ska ha en viss hastighet för att nå en tumör ett visst antal centimeter in i kroppen och eftersom man behöver bredda eller fokusera strå-len olika mycket så kan man inte använda samma stråle i de tre rummen.

– Men det går att flytta strålen från ett rum till nästa på 20 sekunder, säger fysi-kern Håkan Nyström.

Det är en komplex konstruktion på flera sätt, bland annat på grund av de ova-la väggarna, konstaterar Henrik Roos:

– Ingen gjutetapp är den andra lik, sä-ger han. Och det är runt 150 gjutetapper.

gemensamma målSkandionkliniken är inte bara en lokal där patienterna bestrålas utan det är också ett traditionellt fint hotell för patienterna och deras anhöriga.

Byggstarten försenades eftersom upp-handlingen av strålutrustning bestreds av en konkurrent.

– Och vi kunde inte bygga utan veta vil-ken utrustning det skulle vara, konstate-rar Henrik Roos.

För att förkorta tiden till första patient, som ska tas emot år 2015, så projekterar man medan man bygger.

Bygget är en samverkansentreprenad mellan NCC och Akademiska Hus. Aka-demiska Hus är också den framtida äga-ren.

Fördelen med det är enligt Henrik Roos att man har gemensamma mål, istäl-let för den intressekonflikt som ofta upp-står vid en traditionell entreprenad.

– Resultatet blir alltid bättre med sam-verkan, säger han.

Det är väldigt mycket folk inblandade. Beställaren är Kommunförbundet Avan-cerad Strålbehandling KAS som består av de sju landsting som äger universitets-sjukhus, från Västerbotten till Skåne.

Utrustningen kommer från IBA i Bel-gien.

Man använder mycket visualisering och 3D i projektet, bland annat för arbets-beredning.

– Vissa har lätt för att se resultatet framför sig på en ritning, men inte alla, konstaterar Henrik Roos.

Datormodellen används också för ”mängdning”, av till exempel dörrar.

– Dörrar är det som är svårast att kom-ma tillrätta med, säger Henrik Roos. Det

är hundratals dörrar, av 40–50 olika ty-per. Genom visualisering kan man få överblick över alla dörrar och få dem på rätt plats och till rätt tid.

inklämt byggeLogistiken är ganska svår, eftersom byg-

get är instängt mellan två gator och ett hus.

Efter många års förberedelse togs för-sta spadtaget sommaren 2011. Enligt tid-planen – som hittills har hållits – ska in-flyttning ske år 2014 och första patienten behandlas år 2015. D

Här gjuts första etappen av en 12 meter hög och 1,5 meter tjock vägg. Foto: Fredrik Lundberg

Tjocka betongväggar behövs för toppmodern klinik för avancerad cancerstrålning. Skiss: Skandionklinken

Här ungefär vid den blå presenningen mellan vad som sticker upp av 30 meters pålar ska pro-toncyklotronen stå. Foto: Fredrik Lundberg

P


Fortsättning s. XX P

Begreppet grön betong dyker upp regelbundet, men vad bety-der det?Naturligtvis är det inte någon

grönfärgad betong utan det står för en miljövänlig betong. Men vad är en miljö-vänlig betong?

I dagens läge försöker alla byggmate-rial att framstå som miljövänliga, speci-ellt i relation till andra. Att tolka ”miljö-vänlighet” är emellertid besvärligt och det finns många sätt att räkna.

I grunden kan man beräkna hur myck-et energi som går åt för att producera ma-terialet och hur mycket koldioxid det genererar.

Detta är emellertid endast en del av problematiken. Det finns en rad andra miljöeffekter som kan beaktas i ett sam-hällsperspektiv. Viktiga aspekter är livs-cykeln inkluderande drift och underhåll. Dessutom måste man se på uthållighet och återanvändning.

kan lagra energiBetong har många fördelar speciellt då det gäller drift och underhåll. Dessutom är det ett tungt material som kan lagra energi och utjämna temperatursväng-ningar.

Trä påstår ofta att det är miljövänligare än betong eftersom trä återskapas i natu-ren. Detta är korrekt när man bara ser på materialet som sådant, men det är två olika byggnadsmaterial med olika funk-tioner och de är i de flesta fall inte direkt utbytbara.

Behövs i stora konstruktionerBetong och andra cementbaserade pro-dukter är fundamentala i byggandet av infrastruktur och större konstruktioner.

I de flesta tillämpningar är betong unikt och kan svårligen ersättas av andra material, speciellt när det gäller att ta

tryck, men betong kan även tillsammans med armering användas för att ta böjning och drag.

Att betong är så populärt beror också på att det tillverkas lokalt och är ett rela-tivt billigt byggmaterial.

Då betong är svårt att ersätta så gäller det att minska dess miljöpåverkan.

svarar för fem procentBetong är det vanligaste och mest använ-da byggnadsmaterialet i världen med en förbrukning av cirka 1,5 m3 per år och ca-pita. Till detta åtgår cirka 3 000 miljoner ton cement, 400 kg per världsmedbor-gare.

Med cement menas här cementklinker, det vill säga den produkt som tillverkas i ugn. Globalt så svarar cementkonsumtio-nen för cirka fem procent av de årliga ut-släppen av CO2.

I Sverige förbrukas cirka 2,3 miljoner ton cement (klinker), 250 kg per invånare.

Förbrukningen ökarCementförbrukningen visar en ökande trend. Ett ton cement ger ett utsläpp av 800 kg CO2 , varav hälften kommer från bränsle till cementugnen och hälften från

avgasning av kalksten. Energiförbruk-ningen är cirka 4 GJ per ton cement.

Kalksten består av kalciumkarbonat och karbonatdelen avgår som koldioxid.

Detta medför att den svenska cement-förbrukningen genererar ett utsläpp av runt 1,6 miljoner ton CO2.

Betong tar upp en del genom karbona-tisering, men fortfarande så ger cement-förbrukningen bara i Sverige ett utsläpp på runt 1,5 miljoner ton CO2 per år.

Med alltmer betong i samhället och som krossad restprodukt från rivning så kommer mängden karbonatiserad be-tong att öka. Vid någon tidpunkt kommer det att finnas så mycket betong att karbo-natiseringen kommer att motsvara ut-släppet från cementtillverkningen.

Karbonatiseringsprocessen finns re-dovisad i CBI-rapporten: ”Carbon dioxi-de uptake during concrete life cycle-State of the art”, Lagerblad, B., CBI-rapport 2:2005.

Den relativt större och ökande interna-tionella förbrukningen beror på upp-byggnad av infrastruktur och husbygg-nad i framför allt Asien.

Består mest av ballast Då betong och betongkonstruktioner är

Betong När alla vill framstå som miljövänliga dyker till exempel begrepp som ”grön betong” upp. Betong förbrukar mycket energi och släpper ut koldioxid – så när är den grön? Egentligen handlar det om att se till miljöpåverkan i hela byggprocessen.

vilka krav kan ställaspå ”grön betong”?Av björn lagerblad, fil dr, CBI Betonginstitutet

Betongens komponenter: sten, grus, cement och vatten. Foto: Gerdt Lundeberg

Björn lagerblad är fil dr och senior-forskare på CBI Betonginstitutet. Han är även gästprofessor på betongbyggnad på KTH.

FÖR

FAT

TA

REN


så allmänt förekommande är de en viktig komponent när det gäller miljöpåverkan. Tillverkning och utvinning av delkompo-nenter och utnyttjandet av konstruktio-nerna kräver uthållighet även när det gäller resursutnyttjande.

Det mesta av våra städer och infra-struktur har sitt ursprung i geologiska material som sten, grus, lera etcetera. Detta har speciellt i storstäder och dess omgivning förändrat naturen och miljön.

En stor del av äldre Stockholm är ex-empelvis byggd av material som har sitt ursprung i Brunkebergsåsen, som ur-sprungligen var en stor rullstensås som löpte nord-sydligt på Norrmalm.

Betong består till mellan 70 och 80 viktprocent av ballast. De grövre partik-larna kommer idag från krossat berg och de finare från naturgrus. Det senare kom-mer från grusåsar som behövs för infil-tration och vattenrening. Dessutom har åsarna ett estetiskt värde.

Detta medför att staten har satt upp ett miljömål där förbrukningen av naturgrus ska minskas radikalt. Betongtillverkning förbrukar det mesta av naturgruset var-för man framöver måste lära sig att till-verka betong med krossat berg även i de finare fraktionerna.

Möjligheterna att ersätta naturgrus

med krossat berg har studerats vid CBI betonginstitutet. Det finns redovisat i rapporten ”Bergkrossmaterial som bal-last i betong”, Lagerblad m.fl., CBI rap-port 1:2008. Resultaten visar att med en del krossprodukter så kan man ersätta naturgruset direkt medan andra kross-material kräver mera cement för att få samma arbetbarhet.

helkross kräver mer cementÅrligen förbrukas cirka 12 miljoner ton ballast för betongtillverkning i Sverige.

En överslagsberäkning ger att tillverk-ningen av helkross genererar cirka 0,027 miljoner CO2 och transporterna av bal-lasten beräknat som bränsleförbrukning genererar cirka 0,024 miljoner ton CO2. Tillverkning av betong och transporter-na genererar ungefär lika mycket som ballasttransporterna, det vill säga runt 0,024 miljoner ton CO2.

Generellt medför övergången från na-tur till krossat berg att miljöpåverkan ökar. Dessutom kräver oftast dagens hel-kross något mera cement vilket ökar ce-mentförbrukningen.

Framöver kommer industrin att anpassa sig så att man väljer mera lämpligt berg för krossning och att man tar fram metoder för att förbättra framför allt finballastens

egenskaper. Detta visar att miljöpåverkan är komplext och att man ibland måste välja mellan olika typer av påverkan.

Dessa siffror visar att tillverkningen av cement generar cirka tio gånger mer CO2 än tillverkning och transporter av delkom-ponenterna. I denna beräkning ingår dock inte det slitage på vägar och infrastruktur som de tunga transporterna ger.

Även om man inte ska underskatta öv-riga variabler så bör man minska på ce-mentkonsumtionen och då specifikt kon-sumtionen av cementklinker.

Bör minska armeringNär det gäller betongkonstruktioner måste man även beakta armeringen.

Armeringsjärn konsumerar 10,6 MJ energi och släpper ut 1,1 kg CO2 per kg stål. Stålberäkningen utgår från 80 pro-cent omsmältning och 20 procent järn-malm.

Om vi gör ett antagande om 350 kg ce-ment per m3 betong och 100–150 kg ar-meringsjärn så drar de lika mycket en-ergi varför man även om möjligt bör be-gränsa mängden armeringsjärn.

nya typer av bindemedelFör att få en grönare betong gäller det att

Betong är fundamental i stora konstruktioner. Här gjuts ett vattentorn i betong. Foto: Kjell Wallin


m.fl


få mera en energieffektiv process, substi-tuera fossila bränslen, minska andelen klinker i betongen, optimera byggpro-cessen och minska mängden naturbal-last.

För framtiden gäller det även att för-söka få fram andra typer av bindemedel som ger mindre CO2 utsläpp och att för-söka fånga upp koldioxid och deponera det. Forskning på detta pågår.

hur sparar man cement?När det gäller betong så är det cementet som konsumerar mycket energi och som släpper ut mycket koldioxid. Grön be-tong generellt innebär därför att minska cementförbrukningen, vilket kan göras på många sätt.

Vid cementtillverkningen kommer cirka hälften av CO2 utsläppen från av-gasning av kalksten och den andra hälf-ten från uppvärmningen och bränslet. Vid uppvärmningen använder man allt-mer restavfall, för exempelvis Cementas del så står alternativa bränslen idag för cirka 35 procent.

Byggcementet sammals idag med kalksten vilket har minskat mängden klinker med cirka 15 procent. Med be-greppet klinker menas det som kommer från ugn, det vill säga cementets miljöpå-verkan har minskat med 15 procent.

I en nära framtid kommer man antagli-gen att i en ny produkt kallad bascement att förutom fem procent sammald kalk-sten blanda in 15 procent flygaska i bygg-cementet. Detta kommer att minska ut-släppen av CO2 med cirka 70 kg/ton ce-ment.

kan blanda in slaggFlygaska är en pozzulan som är en silika komponent som reagerar med cement-klinkern och ökar den relativa styrkan.

Redan de gamla romarna använde puzzolaner, i allmänhet vulkanaska eller finmald bränd tegel i sin betong.

En annan intressant komponent som kan ersätta cementklinker är snabbkyld finmald masugnslagg. Även detta kom-mer Cementa antagligen att blanda in i cementet i framtiden för att minska mil-jöbelastningen.

Ett sådant cement med 25–30 procent slagg och kalksten kan till en del ersätta det nuvarande anläggningscementet som idag är ett rent Portlandcement.

Masugnslagg är en restprodukt från järnframställning som annars bara skulle ha ett värde som ballast.

stelnar långsamtDen internationella trenden är idag att blanda upp cementklinkern med alla möjliga lokalt tillgängliga restprodukter för att minska mängden klinker. Man kan göra betong som nästan bara innehåller pozzulaner men de stelnar mycket lång-samt och ger därför upphov till problem i produktionen.

För att radikalt kunna minska förbruk-ningen av cementklinker så måste man därför även se på byggprocessen och op-timera betonganvändningen.

ultrafin partikel ökar packningEn annan väg att få en grönare betong är att lära sig proportionera betong bättre.

Betong ska som ung vara gjutbar vilket ställer krav på ballastens kornfördelning och kornform. Det är här viktigt att kun-na proportionera finsvansen, den del av betongen som innehåller cement, vatten och filler.

Genom att blanda in ultrafina partiklar så kan man minska mängden cement-klinker till hälften utan att minska styr-kan. Det beror på att de ultrafina partik-larna ger en bättre tätpackning i bindefa-sen vilket ger en högre styrka.

Hur man kan göra detta finns redovisat i CBI-rapporten: ”Ultrafine particles to save cement and improve concrete pro-perties”, Lagerblad, B., Vogt, C., CBI rap-port 1:2004.

Problemet är, som med puzzolanerna, att hårdnandet sker långsammare vilket medför problem med produktion, exem-pelvis formrivning. CBI Betonginstitutet arbetar idag därför med hur man kan ac-celerera hårdnandet.

kvaliteten kan varierasEn ytterligare väg att få en grönare be-tong är att se på behovet som sådant. Det är mest praktiskt att gjuta allt med sam-ma typ av betong.

Men i verkligheten så kan man använ-da olika kvaliteter på betong till olika konstruktionsdetaljer.

En högre betongkvalitet kräver i all-mänhet mera cement. Bärande inneväg-gar gjuts exempelvis ofta med en betong med en kubhållfasthet på över 30 MPa medan konstruktionen endast kräver 10 MPa. En 10 MPa betong kan tillverkas med endast hälften så mycket cement.

I många konstruktioner, speciellt i in-frastruktur, är betongkvaliteten främst till för beständighet. Man behöver en tät betong för att klara miljöbelastning.

Det kan vara möjligt att endast gjuta ytterhöljet med en tät cementkrävande betong och de inre delarna med en mera lågkvalitativ cementsnål betong. I början av 1900-talet när cement var dyrbart i förhållande till arbetskostnaden så göt man ofta på detta sätt.

Idag undersöker CBI tillsammans med industriintressenter om det är möjligt att använda en tunn kvarsittande form av högpresterande betong och fylla denna form med lågpresterande betong med lågt cementinnehåll. Med detta koncept så minskar man cementinnehållet i hel-heten och den kvarsittande formen gör att hårdnandet inte blir lika väsentligt.

hela byggprocessen viktigBetong och andra cementbaserade pro-dukter är fundamentalt i byggandet av infrastruktur och större konstruktioner generellt. När det gäller värmelagring och livscykelanalys så är det ett miljövän-ligt material, men betongen, och då spe-ciellt cementet, förbrukar mycket energi och släpper ut koldioxid.

Om begreppet grön betong innebär att betongen som sådan ger mindre miljöpå-verkan så gäller det att minska mängden cementklinker genom att blanda ut ce-mentet och ändra byggprocessen.

Cementindustrin gör vad den kan för att spä ut cementet med andra kompo-nenter, och betongindustrin försöker minska mängden cement vid betong-framställning. Men man måste antagligen även se på hela byggprocessen som sådan om man ska minska miljöpåverkan.

CBI Betonginstitutet har under lång tid arbetat på många av de områden som inbegriper grön betong och ser ett behov av vidare forskning både när det gäller teknik och miljösystemanalys. D

Höga kusten bron. Foto: Kjell Wallin

P


år 2010 utnämndes Vinninga Cementvarufabrik AB till årets tillväxtföretag i Lidkö-pings kommun och förra året

fick ägaren och vd:n utmärkelsen Årets företagare.

Att de två utmärkelserna hamnat hos denna lilla cementvarufabrik är ingen slump. Vinninga Cement, som företaget kallas till vardags, har haft en otroligt stark utveckling sedan ägaren Anders Holgersson tog över företaget år 2006.

Det mesta hos Vinninga har förändrats och vässats, vilket resulterat i en expansiv utveckling som inte bara är glädjande för dess ägare och för kommunen. Den bevi-sar dessutom att även mindre företag inom byggsektorn kan växa starkt med hjälp av kreativitet och en lyhörd inställ-ning mot byggbranschens behov.

nya produkterÅr 2006 hade företaget fyra anställda och en traditionell produktion av lätt-klinkerblock, skalblock, rör och trekam-marbrunnar. Idag arbetar upp mot 40 personer i företaget under högsäsong-erna.

De ursprungliga produkterna finns fortfarande kvar i sortimentet, men re-presenterar bara vidareförsäljning från andra tillverkare. Den egna produktionen är helt förändrad.

Idag är det L-stöd- och T-stöd som är företagets ”bulkvara”, medan specialtill-verkade vägg- och sockelelement, be-tongbalkar och andra prefabricerade byggelement till lantbruks-, entrepre-nad- och byggsektorn är specialiteten.

Följer efterfråganElementen byggs efter ritning och be-ställning och levereras till kunder över nästan hela Sverige.

På det här sättet har företaget helt och

hållet bytt ut det egenproducerade sorti-mentet.

– Det är ett resultat av att produktionen inriktats mer målmedvetet mot vad marknaden efterfrågar, förklarar Magnus Scheja och Emil Lundmark i företagsled-ningen.

De pekar också på att ett litet företag kan erbjuda kunderna enkelhet i kontak-ten mellan beställare och kund. Det blir personligare och de tre personer som hanterar kundkontakterna är inte fler än att de personliga kontakterna och kun-skapen om kundernas behov blir en bo-nuseffekt.

litet blir personligtMagnus Scheja betonar också att man månar om en ödmjuk inställning gente-mot konkurrenterna.

– Vi säger inte ens konkurrenter, vi kallar dem branschkolleger. Jag tror fak-tiskt att den inställningen ger ett positivt intryck som kunderna uppskattar.

Största kundgruppen finns inom jord-

brukssektorn, som svarar för 60–70 pro-cent av beställningarna. Det passar bra eftersom företagets närområde är en in-tensiv jordbruksregion.

Produkterna till jordbruket handlar mycket om L- och T-stöd. Men även om betongelement till byggande.

– Jordbrukssektorn är en stabil kund-grupp som arbetar mycket med att ut-veckla sin verksamhet. Den är dessutom mindre konjunkturkänslig än byggsek-torn, berättar de.

Prefabricerar elementByggsektorn svarar för resten och då är det de prefabricerade betongelementen som är den dominerande produkten. Byggföretag i närområdet köper, men även de stora aktörerna i byggbranschen vänder sig till Vinninga.

– Vi säljer ända upp till Umeå, utan att fraktkostnaderna blir ett problem för be-ställarna.

I fabriken i Vinninga utanför Lidkö-ping bygger man elementen efter ritning och allt är alltså prefabricerade kompo-nenter som byggs, gjuts och sedan trans-porteras ut till byggarbetsplatserna för montage.

Denna del av produktionen växer och erbjuder alltså möjligheter till fortsatt tillväxt.

Besöker kundernas mässorFrån 2006 och till 2011 har företagets om-sättning ökat med mer än 600 procent, från 9 till 57 miljoner kronor. Men det är inte bara ändringen av produktutbudet som ligger bakom expansionen. Även mark-nadsföringen har sin del i utvecklingen.

Vinninga Cementvarufabrik har valt två metoder för marknadsföringen. Den ena handlar om annonsering i traditionell jordbruks- och byggpress.

Betong Vinninga Cementvarufabrik utanför Lidköping är en av betong-Sveriges mindre aktörer. Men företagets tillväxt är enorm. På fem år har omsättningen ökat med mer än 600 procent! Framgångsreceptet omfattar lyhördhet och enkelhet i kundrelationer.

Anpassat produktutbud bakom betongfabriks snabba tillväxtAv mats thorner, frilansjournalist

Anders Holgersson. Foto: John Thorner Fortsättning s. 40 P


Den andra är lite ovanligare och är i all sin enkelhet genial: Företaget deltar vid mässor som vänder sig till de önskade kundgrupperna.

Vinninga åker alltså inte på betong-mässor och visar upp sina produkter för branschkolleger. Företaget satsar istället på att medverka vid mässor som vänder sig till kunderna direkt och till en publik som motsvarar ansvariga och anställda

ute på byggarbetsplatser och jordbruket.– Våra kunder finns på de här mässor-

na. Erfarenheten vi har är att vi får en väldigt bra återkoppling efter dessa mässor, med många offertförfrågningar, berättar Magnus Scheja och Emil Lund-mark.

Fortsättning följer?För framtiden hoppas de, och ägaren An-

ders Holgersson, på en fortsatt positiv utveckling.

Den fortsatta tillväxten tror de kom-mer att handla om en ytterligare expan-derad produktion av prefabricerade be-tongelement. Jordbruket finns kvar som ett stabilt kundsegment samtidigt som prefabprodukterna ökar. D

L-stöd- och T-stöd är idag en del av ryggraden i företagets produktsortiment. På bilden fylls en av formarna för T-stöd med betong. Foto: John Thorner

Emil Lundmark. Foto: John Thorner Under högsäsongerna sysselsätter företaget upp mot 40 personer. På bilden ses form-byggande i Vinningafabrikens produktionslinje för prefabprodukter. Foto: John Thorner

Magnus Scheja och Emil Lundmark berättar hur företaget expanderat genom utveckling av produktutbudet och en målmedveten strategi för marknadsföringen. Foto: John Thorner

Full fart framåt. Vinninga Cementvarufabrik AB har på fem år ökat omsättningen med över 600 procent. Foto: John Thorner

P


hur påverkar en renovering av en äldre fastighets fasader byggnadens energiprestanda och väggarnas fuktinnehåll?

Enligt dagens standarder och EU:s ener-gifärdplan för att uppnå 2050 års mål är energiprestandan hos flerbostadshus från 1950-talet och andra äldre hus dålig. Externa tilläggsisolersystem används ofta för att förbättra prestandan hos dessa byggnader, men de hygrotermiska effek-terna som orsakas av dessa renoveringar är inte helt utredda.

Resultat från en forskningsstudie av ett 1950-tals flerbostadshus i Göteborg visar fasadernas fukttillstånd före och efter en fasadrenovering, och jämför hur fältmät-ningar stämmer med datorsimuleringar.

Den här artikeln presenterar delresul-tat från forskningsprojektet Energieffek-tivisering av efterkrigstidens flerbostads-hus genom beständiga tilläggsisolerings-system.

regnvatten tog sig inDen studerade byggnaden, som uppför-des under början av 1950-talet, ligger i Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg och har lättbetongväggar med en halvstens tegel-skalmur utanpå, se bild 1.

Tegelfasaden har åldrats av väder och vind och dess fogar försämrats.

Då en avskiljande luftspalt saknas mel-lan teglet och lättbetongen har regnvat-ten letat sig in och absorberats av lättbe-tongen, vilket i sin tur orsakade hygie-niska problem och hälsorisker för de bo-ende när vattnet tog sig hela vägen in till tapeter och insidan av lägenheter.

Fuktiga fasaderEn kontinuerligt hög vattenhalt i lättbe-tongväggarna kan resultera i olika typer av fuktrelaterade problem, men kan ock-så inverka på isolerförmågan hos lättbe-

tongen, då fukt och termiska egenskaper hos byggnadsmaterial är tätt samman-kopplade (Sandin 1984).

Flera av byggnadens 19 lägenheter hade drabbats av fuktrelaterade skador i främst söderfasaden men även västerfa-saden. Detta hade pågått under flera år i större och mindre omfattning beroende på klimatförhållanden och tid på året.

Fastighetsägaren höjde inomhustem-peraturen vintertid i lägenheterna för att driva ut fukten vilket resulterade i en hög energiåtgång för uppvärmning av fastig-heten och en ohållbar lösning.

Misslyckade försök att minska fasader-nas vattenupptagning gjordes även med olika typer av hydrofoberingsmedel.

valde tjockputsFör att förbättra byggnadens hygroter-miska prestanda, stoppa en fortsatt vat-tenupptagning av lättbetongen, och un-derlätta och snabba på uttorkningen av väggarna valdes ett tilläggsisolersystem med mineralull och tjockputs.

Valet av puts berodde även på att man ville bevara det tidstypiska utseendet av byggnaden och dess plats i det kulturhis-toriska området.

Även fönstren var i dåligt skick och byt-tes i samband med renoveringen ut till mer energieffektiva för att minska bygg-nadens energiförbrukning men även för att förbättra lägenheternas termiska komfort och reducera kalldrag.

mineralull isolerarDe undersökta väggarna består av 20 cm lättbetong och har en halvstens tegelskal direkt utanpå. Avsaknaden av ordentlig luftspalt har bidragit till den starka vat-tenupptagningen hos lättbetongen och de efterföljande inomhusproblemen.

Tilläggsisolering med icke-hygrosko-piska isolermaterial så som mineralull är

mycket effektiva sätt att förebygga ytter-ligare regnvatten från att nå längre in i väggarna och tillåter dem att torka ut. Väl utförda och genomtänkta anslutningsde-taljer är dock viktiga.

Renoveringen påbörjades under hösten 2010 och avslutades under vintern. Det tilläggsisolersystem som användes består av 50 mm tjock mineralull och cirka 20 mm mineralisk genomfärgad rivputs utanpå.

De ursprungliga fönstren med ett unge-färligt U-värde på U=3 W/m2K var i dåligt skick och måste bytas ut. Energieffektiva 3-glasfönster med U=1,0 W/m2K valdes.

Fuktkvot mättes i lägenheterI mars 2010, ett halvår innan renovering-en påbörjades, utfördes en fältstudie för att bedöma fasadernas skick och mäta fuktkvot i lättbetongen i olika väggar.

Trådlös utrustning monterades inne i två lägenheter för att kontinuerligt mäta fuktkvot, relativ fuktighet och tempera-tur på olika djup i lättbetongväggarna; i tredje våningen mot söder, och andra vå-ningen mot söder och väster.

Med samma utrustning gick det även att mäta inomhusklimatet i de två lägen-heterna.

Betong När fasader i ett flerbostadshus från 1950-talet renoverades bekräftades kända fuktpro-blem. Regnvatten hade trängt in till tapeterna. Utmaningen var att minska fukten i väggarna och förbättra fastighetens energiprestanda, samtidigt som huset skulle fortsätta se tidstypiskt ut.

Fasader i hus från 1950-taletgjordes energieffektivaAv carl-magnus capener, tekn dr, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

carl-magnus capener är civil-ingenjör och teknologie doktor från Chal-mers tekniska högskola. Han arbetar som forskare inom energieffektiva byggnader på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

FÖR

FAT

TA

REN



P

Bild 1. Den studerade byggnaden före renovering. Foto: Kenneth Sandin

Bild 6. Det studerade fl erbostadshuset från 1950-talet behöll sitt tidstypiska utseende efter renoveringen. Foto: Carl-Magnus Capener

Den trådlösa utrustningen är ett smi-digt sätt att få data på hur väggarnas fukt-tillstånd förändras med tiden utan att störa hyresgästerna.

Dessutom togs borrkärnor från väg-garna för att bedöma fuktkvot vid olika djup i lättbetongen.

stämmer med referenserAnalysen av borrkärnorna utfördes av Kenneth Sandin vid avdelningen för byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola.

Figur 2 visar mätvärdena från borrkär-nan på tredje våningen mot söder och resultaten visade på höga fuktinnehåll i väggen vid mättillfället, med ökande fuktkvot längre ut i lättbetongen.

I fi gur 3 visas exempel på mätdata från söderväggen på tredje våningen och cirka 7 cm djup från insidan av väggen.

Resultaten uttrycks som träekvivalent fuktkvot, vilket dock stämmer ganska väl överens med tidigare referensmätningar utförda i lättbetong. Det gröna fältet visar tiden fram till renoveringen och det blå fältet visar mätningar under ett års tid därefter.

snabb uttorkningEffekten av tilläggsisoleringen är tydlig och visar på den snabba uttorkningen.

Under sommarhalvåret minskar driv-kraften för uttorkning då ånghalten utom-

hus är hög och kurvan planar ut för att först under senhösten 2011 börja sjunka igen.

Senare mätdata visar att uttorkningen fortgår och att även de fuktigaste delarna av väggarna som uppmätts börjar bli torra. De sensorer som registrerar relativ fuktighet på olika djup visar på samma tendens. Mätningarna kommer att avslu-tas under år 2012 och i samband med det kalibreras givarna för att säkerställa de-ras riktighet.

Bedömer fuktinnehållFörutom fältmätningar så har även dator-simuleringar utförts för att bedöma väg-garnas hygrotermiska förlopp med och utan tilläggsisolersystem. Med hjälp av datorprogrammet WUFI och verkliga klimatdata kan realistiska beräkningar utföras av kopplad värme- och fukttran-sport i väggarna.

Resultaten stämmer relativt väl över-ens med uppmätta data från fältunder-sökningen och beräkningarna har dess-utom använts för att bedöma väggarnas U-värden med tiden beroende på lättbe-tongens fuktinnehåll.

Figur 4 visar icke-stationära U-värden för tre olika teoretiska fall; den befi ntliga väggen utan någon åtgärd, och med två olika typer av putsade tilläggsisoleringar, båda med liknande isolervärden på till-läggsisoleringen och samma tjocklek.

Utan någon åtgärd och med möjlighet för lättbetongen att fuktas upp under de-lar av året kommer isolerförmågan att ligga långt över det som väggen är dimen-sionerad för.

I tabell 1 visas de teoretiska U-värden som väggen med och utan tilläggsisole-ring skulle ha, dels i fall alla material vore helt torra, dels med material som befi n-ner sig i jämvikt med omgivningens kli-mat, det så kallade u80-värdet.

Bättre u-värdeSom synes är det en mindre men inte helt obetydlig skillnad mellan de olika fallen med torra material och material i jämvikt med omgivande klimat, u80, vilket illus-treras i tabell 1.

Desto större blir dock skillnaden då lättbetongen fuktas upp av regn vilket vi-sas i fi gur 4.

Tabell 1. Teoretiska U-värden för tre olika fall av väggar, med och utan hänsyn till jämviktsfukt.

Fall Torrt [W/m2K] u80 [W/m2K]

Befi ntlig vägg 0,579 0,657

Befi ntlig vägg med ett tilläggsisolersystem av mineralull och puts

0,318 0,344

Befi ntlig vägg med ett tilläggsisolersystem av cellplast och puts

0,318 0,344


Figuren visar även att tilläggsisolersys-temet med mineralull kan torka ut en ti-digare uppfuktad vägg relativt snabbt vilket ger en snabbare förbättring i U-värde då lättbetongen torkar ut och isole-rar bättre i sig självt, förutom den förbätt-ring som tilläggsisoleringen ger.

Besparing tydlig kalla månaderFastighetsägaren har vidarebefordrat en-ergistatistik för levererad fjärrvärme för byggnaden för de tre senaste åren.

Tyvärr är inte den energi som levereras för uppvärmning av byggnaden separe-rad från det tappvarmvatten som används av hyresgästerna. Baserat på tidigare forskning om brukarnas energibeteende är det dock möjligt att uppskatta en unge-färlig användning och fördelning av tapp-varmvatten under året (Sjögren 2007, Warfvinge 2008). Därigenom kan man få fram den energi som används för upp-värmningen, se figur 5.

Resultaten visar på en stor besparing i uppvärmningsenergi under tiden efter renoveringen, mellan 20–30 procent på årsbasis, och ännu mer för årets kallaste månader. Även den graddagskorrigerade statistiken visar på en tydlig förbättring i energiprestanda.

Bevarat tidstypiskt utseendeVissa typer av byggnadsmaterial och spe-ciellt finporösa isolerande material i tunga stommar, så som lättbetong, kan innehålla stora mängder vatten från till-verkningsprocesser, men även genom att de fuktas upp under bruksskedet.

Fukt kan orsaka stora skador i byggna-der men även inverka på materials och konstruktioners isolerförmåga, genom att deras värmeledningsförmåga föränd-ras.

Fasader och väggar behöver utformas så att ytterligare regn- och grundvatten inte kan tas upp, men så att inbyggd fukt kan torka ut.

I den färdigrenoverade byggnaden har man gjort just detta, samtidigt som man bevarat det tidstypiska utseendet, och vä-sentligt förbättrat dess energiprestanda och den termiska komforten för de bo-ende, se bild 6. D

Fotnot:

Forskningsprojektet Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom

beständiga tilläggsisolersystem är ett forsk-ningssamarbete mellan Lunds tekniska hög-skola, Weber Saint-Gobain byggprodukter och indirekt SP Sveriges tekniska forsknings-institut. Det finansieras genom Energimyn-dighetens forsknings- och innovationspro-gram Cerbof, SBUF samt Weber Saint-Gobain byggprodukter AB. FoU Syd har medverkat i projektets referensgrupp och Bostadsbolaget i Göteborg har bidragit genom att ställa upp med studieobjektet.

Referenser:

Sandin, K. 1984. Fuktens inverkan på energi-flödet genom ytterväggar. Avdelningen för byggnadsmateriallära, Lunds tekniska hög-skola. Rapport TVBM-3019. Lund.Sjögren, J.-U. 2007. Användning av kall-och varmvatten i flerbostadshus. Energi och Miljö, nr 11, 2007. Stockholm.Warfvinge, C. 2008. Mycket energi att spara i miljonprogrammet. VVS-Forum, April 2008, pp 7–12.

Figur 2. Resultat från analy-sen av en borrkärna, upp-mätta fuktkvoter i lättbe-tongen på olika djup i väg-gen. Illustration: Carl-Magnus Capener

Figur 3. Exempel på mätdata från den trådlösa utrustning-en, träekvivalent fuktkvot i lättbetongen, före och efter renovering. Illustration: Carl-Magnus Capener

Figur 4. Simulerade icke- stationära U-värden för tre fall; den befintliga väggen med fuktproblem, och med två olika typer av tilläggs-isoleringssystem. Illustration: Carl-Magnus Capener

Figur 5. Levererad energi för uppvärmning av byggnaden, före och efter renovering. Illustration: Carl-Magnus Capener


Asmussens arkitektgrupp i Ytterjärna arbetar utifrån vad som kan benämnas som ett or-ganiskt formspråk. Det är inte

frågan om att härma naturens formspråk utan att låta sig inspireras av naturens processer, skiftningar, förändringar och förvandlingar, det vill säga följa lagbund-enheter och principer som råder i natu-ren.

Även valet av byggnadsmaterial för olika ändamål och situationer är i sam-manhanget av stor betydelse.

utvecklade organiskt formspråkDen organiska arkitekturuppfattningen blev introducerad i början av 1900-talet av bland annat Rudolf Steiner i samband med projekteringen och byggandet av Goetheanum i Dornach, Schweiz.

Här i Norden var Erik Asmussen (1913–1998) en pionjär på detta område och ut-vecklade ett organiskt formspråk med

nordisk anknytning, som tydligt kommer till uttryck i bland annat Kulturhuset i Yt-terjärna som invigdes för snart 20 år se-dan.

utmaning kombinera materialErik Asmussen utvecklade ett levande formspråk med konstruktioner i trä, tegel och betong. Att använda byggmaterial på ett organiskt sätt betyder även att använ-da rätt material på rätt plats.

Kombinationen av olika material i sam-ma rum har för Asmussen varit en utma-ning, att lösa materialövergångar på ett organiskt sätt.

materialen mötsDet arkitektoniska motivet för Kulturhu-set beskriver han i tidskriften Arkitektur 7/1993:

”Foajén griper om auditoriet helt fram till scenhuset. Det omgripande har blivit ett tema både i stort och smått. Foajéns pelare griper om takbal-karna. I liten skala är det helt handgrip-ligt. Trappans ledstänger förbinds med betongbarriären genom ett beslag som bokstavligen har hand och fot. Med handen griper det om ledstångens ned-hängande flik och nedtill står det med sin fot på betongen. På samma sätt står foajéns pelare med sin fot på marmor-golvet, som har höjt sig till en sockel av samma material. Det är frågan om or-ganiska övergångar vid materialmöten, elementära begripliga detaljer.”

sågad yta ger strukturÄven om trä och betong egentligen är starkt kontrasterande material, speglas trästrukturen tydlig i betongen, om man använder trä med sågad yta i gjutformen. Man upplever liv i försteningen, när man betraktar hur strukturen i betongen speg-lar formvirkets ytor.

På grund av träets formbarhet och den skicklighet, som man fortfarande kan hitta hos snickare, är det möjligt att plats-byggda de negativa gjutformarna för en dynamisk betongarkitektur.

Om man därefter belivar betongen med en laserande färgbehandling istället för att dölja betongens struktur, har man ökat känslan av det levande i betongen.

Färg förstärkerFritz Fuchs, Kulturhusets färgsättare, be-

Betong Arkitekten Erik Asmussen förde in ett organiskt formspråk i Norden. I Kulturhuset i Ytterjärna lyckades han använda betong, trä och tegel så att materialen möts och följer naturens spår. Betong bidrog till att ge byggnaden en spänstighet.

kulturhuset i ytterjärnaspeglar naturens lagarAv christoffer amundin, arkitekt, Asmussens Arkitektgrupp och steen kristiansen, arkitekt, Asmussens Arkitektgrupp

Handsmitt järnbeslag mellan betongbarriär och handledare. Foto: Christoffer Amundin Fortsättning s. 48 P

christoffer Amundin, är arkitekt SAR/MSA och verksam på Asmussens Arki-tektgrupp AB. Hans specialitet är komplexa frågeställningar i utredningar, projektering och byggnation, samt fastighetsförvaltning, exempelvis av Kristofferskolan i Bromma.

steen kristiansen är arkitekt på As-mussens Arkitektgrupp AB. Han var handläg-gande arkitekt för Kulturhuset i Ytterjärna och har även varit ansvarig arkitekt för wal-dorfskoleprojekt i Göteborg och Linköping.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN


Organisk arkitektur introducerades i början av 1900-talet av bland annat Rudolf Steiner i samband med byggandet av Goetheanum i Dornach i Schweiz. Del av västfasad. Foto: Christoffer Amundin

Goetheanum. Trapphus i väster. Foto: Christoffer Amundin

Kulturhuset i Ytterjärna, sett från väster. Foto: Christoffer Amundin

P



skriver i sin bok ”Hur husen fick sin färg” (2011), hur han i färgsättningen av be-tongen i Kulturhuset har försökt att be-vara betongens grå grundfärg i den lase-rade ytan. Hur auditoriets volym ”tränger ut i foajén”, vilket han har förstärkt i färg-sättningen med en rödaktig färgstämning på auditoriets betong och putsytor.

Om färgsättningen skriver han vidare:

”Bröstningen är blåaktig och tar upp golvets kolorit (blå Ekebergmarmor). --- --- Den röda betongen i väggen som omsluter salen är målad med harts-grund i olika kulörblandningar. Trap-pan som stigar upp från marmorgolvet mot det övre galleriets bröstningar är däremot laserad med silikatfärg i olika blå varianter. --- --- Betongväggarnas

förtrollade värld är en plats där måla-ren och färgen trivs bra tillsammans.”

Använd med ansvarBetongkonstruktion är ibland en ekono-misk exklusiv lösning med tanke på, att träkonstruktionen både ska byggas och rivas innan den egentliga konstruktionen kommer fram.

Kulturhuset i Ytterjärna sett från väster, flankerat av biblioteket, eurytmihuset och Robygge. Foto: Christoffer Amundin

Trappan till övervåningen öppnar sig med en välkomman-de gest. Foto: Christoffer Amundin

Detalj med handledare. Den betonggjutna trappbarriären ger plats för trähandledaren som svänger sig ned och förank-ras i trappans nedersta steg. Foto: Christoffer Amundin

P

P

P


Eftersom betongen ”man made stone” även är ett byggmaterial som är energi-krävande att producera och med ett stort koldioxidavtryck i miljön (liksom svår att återanvända) bör man använda den med omtanke och ansvar.

ger spänstig arkitekturAtt betongen inte är lösningen i alla sam-

manhang gör att kombinationer med an-dra material är nödvändig, till exempel ljudabsorberande material för en god akustisk och material som upplevs mjuka och ”varma” i människans närhet.

I synnerhet på skolor, daghem, vård-hem och i bostäder är det nödvändigt att komplettera med material som har kvali-teter betongen inte besitter.

I Kulturhuset i Ytterjärna används flera olika material, men betongen spelar en väsentlig roll, inte bara på grund av de la-serade ytorna, utan också tack vara den formbarhet som finns i betongen och där-med möjligheten att forma en intressant, spänstig och dynamisk arkitektur. D

Kulturhuset i Ytterjärna sett från väster, flankerat av biblioteket, eurytmihuset och Robygge. Foto: Christoffer Amundin

Trappdelaren möter publiken på väg in i salen. Foto: Christoffer Amundin

P

Betongbarriärens kontinuerliga rörelse fram mot salens övre ingång. Foto: Christoffer Amundin

Betong möter puts. Foto: Christoffer Amundin

P

P

P


Alla material runtomkring oss har förmåga att lagra vär-me. Betong som är ett material med hög densitet är kanske det

som i störst utsträckning förknippas med värmelagring.

Betong och sten är bra värmelagrande material. Betong kan lagra mer än dubbelt så mycket värme som till exempel trä och gips.

Vill man använda en innervägg av be-tong för att lagra värme över dygnet be-höver den inte vara tjockare än 15 cm.

All värme kan inte återvinnasDet går aldrig att få tillbaka mer värme än den man lagrat i materialet.

Det optimala är om man kan lagra in sådan värme som man annars hade varit tvungen att kyla bort. Då får vi en ren en-ergivinst eftersom den värme som mate-rialet tar till sig är en värmeförlust fram tills det att den återvinns.

Men det är inte säkert att den värme man lagrat i en konstruktion går att åter-vinna i full utsträckning. Beroende på konstruktionens utformning kan värmen transporteras iväg åt icke önskade håll och på så sätt gå förlorad. Detta sker till exempel via köldbryggor eller helt enkelt via otillräcklig yttre isolering.

Värme transporteras alltid från varmt till kallt. Tillåter man inte en temperatur-sänkning i rummet kan värmen aldrig återvinnas.

Det krävs eftertanke både konstruk-tionsmässigt och styrsystemsmässigt för att få ut största möjliga effekt av ett vär-melagrande material som till exempel betong.

För det första måste klimatskärmen vara tät och välisolerad för att förhindra att värmen försvinner ut, och för det an-dra bör betongen vara placerad så den utsätts för en temperaturvariation, det vill säga betong närmast rummet.

Till detta krävs också att byggnadens uppvärmningssystem kan regleras för den eventuella värmevinsten nattetid och låta inlagringsvärmen bestå av in-ternlaster i form av solstrålning och akti-viteter istället för köpt energi.

olika egenskaperBetong har olika grundläggande material-egenskaper som har betydelse för värme-lagring.

Värmekonduktivitet (l), även kallad värmeledningsförmåga eller l –värde. Är en materialegenskap som anger hur lätt värme transporteras i ett material. Ett högt värde betyder att mycket värme

transporteras och tvärt om vid ett lågt värde. Enheten är (W/(m,K)).

Värmekapaciteten (Cv) beskriver ma-terialets värmelagringsförmåga och an-ger den mängd värme i Ws eller J som åtgår för att höja temperaturen en grad i en kubikmeter av materialet. Värmeka-paciteten är produkten av materialets specifi ka värmekapacitet c (Ws/(kg,K)) och densitet r (kg/m3) och får enheten J/(m3,K) (Cv= r c).

Värmediffusivitet (a) anger hur fort en temperaturförändring sprider sig i materialet. Enheten är (m2/s) (a=l/(rc)).

Värmeeffusivitet (b) anger materia-

Betong Betong har hög densitet och därmed en god förmåga att lagra värme. Hur mycket och hur djupt värmen kan tränga in i en innervägg av betong under dagen, för att avge värme under natten, beror bland annat på temperaturvariationen.

innervägg av betong avgervärme under nattenAv eva-lotta w kurkinen, forskare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

eva-lotta W kurkinen är forskare vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut på sektionen för byggnadsfysik och innemil-jö där hon arbetar med isolering fönster och energifrågor.

FÖR

FAT

TA

REN

Tabell 1 visar materialdata för några vanliga byggnadsmaterial. Uppgifterna är hämtade ur: Intruduction to Building Physics av C-E Hagentoft.

Betong som ett värmelagrande material Alla material runtomkring oss har förmåga att lagra värme. Betong som är ett material med hög densitet är kanske det som i störst utsträckning förknippas med värmelagring.

Här beskrivs de grundläggande materialegenskaperna som har betydelse för värmelagring.

Betongens egenskaper jämförs mot några andra vanliga byggnadsmaterial.

Materialegenskaper Nedan följer definitionen av några materialegenskaper som påverkar möjligheten till värmelagring.

Värmekonduktivitet (λ) (även kallad värmeledningsförmåga eller λ -‐värde) är en materialegenskap som anger hur lätt värme transporteras i ett material. Ett högt värde betyder att mycket värme transporteras och tvärt om vid ett lågt värde. Enheten är (W/(m,K)).

Värmekapaciteten (Cv) beskriver materialets värmelagringsförmåga och anger den mängd värme i

Ws eller J som åtgår för att höja temperaturen en grad i en kubikmeter av materialet. Värmekapaciteten är produkten av materialets specifika värmekapacitet c (Ws/(kg,K)) och densitet ρ (kg/m3) och får enheten J/(m3,K) (Cv= ρ c).

Värmediffusivitet (a) anger hur fort en temperaturförändring sprider sig i materialet. Enheten är

(m2/s) (a=λ/(ρc)).

Värmeeffusivitet (b) anger materialets förmåga att absorbera värme eller också kallad värmelagringsförmåga och har enheten (W√s/(m2,K)) (b=√( λρc)).

Tabell 1, Materialdata för några vanliga byggnadsmaterial.

Material λ –värde (W/(m,K))

Värmekapacitet (kWs/(m3,K))

Värmediffusivitet (m2/s)

Värmeeffusivitet (W√s/(m2,K))

Sten (granit) 3,5 2 200 1,6·∙10-‐6 2 800 Betong 1,7 1 800 1,0·∙10-‐6 1 800 Tegel 0,6 1 350 0,44·∙10-‐6 900 Gips 0,22 720 0,31·∙10-‐6 400 Trä 0,14 750 0,19·∙10-‐6 310 Lättbetong 0,14 500 0,28·∙10-‐6 230 Mineralull 0,04 120 0,3·∙10-‐6 40 Vatten 0,6 4 200 0,14·∙10-‐6 1 600 Materialdatan är hämtad från Intruduction to Building Physics av C-‐E Hagentoft

Vill man använda en byggnads innerväggar för att till exempel lagra överskotts värme från dagen till natten så har också det periodiska inträngningsdjupet betydelse. Det periodiska inträngningsdjupet

talar om hur stor del av materialet som är aktivt vid en tidscykel på ett dygn. Tabell 2 visar inträngningsdjupet för några vanliga material.

Tabell 2, Periodiskt inträngningsdjup för en temperaturcykel på ett dygn.



lets förmåga att absorbera värme, också kallad värmelagringsförmåga, och har enheten (W√s/(m2,K)) (b=√( lrc)).

I tabell 1 jämförs betongens egenska-per mot några andra vanliga byggnads-material.

inträngning avgör Vill man använda en byggnads innerväggar för att till exempel lagra överskottsvärme från dagen till natten så har också det pe-riodiska inträngningsdjupet betydelse.

Det periodiska inträngningsdjupet ta-lar om hur stor del av materialet som är aktivt vid en tidscykel på ett dygn. Tabell 2 visar inträngningsdjupet för några van-liga material. D

Referenser:

Hagentoft C-E. (2001). Introduction to Building Physics, Studentlitteratur.F Sthål. (1999). Thermal properties of building materials and their influence on the energy efficiency, Proceedings of the 5th Nordic Symposium on Building Physics.

Hur mycket värme en betonginnervägg kan ta upp eller avge beror på hur mycket temperatu-ren tillåts variera, eftersom temperaturvariationen är själva drivkraften vid värmetransport. Den finländska arkitekten Reima Pietiläs kyrka Kaleva i Tammerfors från 1966 har innerväg-gar i krökta obehandlade betongelement. Foto: Miia ”Myrtti” Ranta

Tabell 2. Periodiskt inträngningsdjup för en temperaturcykel på ett dygn. Källa: Thermal

properties of building materials and their influence on

the energy efficiency av F Ståhl.

Material Periodiskt inträngningsdjup

(cm) Sten (granit) 21 Betong 15 Tegel 11 Gips 9 Trä 7 Lättbetong 9 Mineralull 16 Materialdatan är hämtad från Thermal properties of building materials and their influence on the

energy efficiency av F Ståhl.

Betong jämfört med andra byggnadsmaterial Betong och sten är bra värmelagrande material. Betong kan lagra mer än dubbelt så mycket värme som t.ex trä och gips. Vill man använda en innervägg av betong för att lagra värme över dygnet behöver denna inte vara tjockare än 15 cm.

Allmänt om värmelagring Det går aldrig att få tillbaka mer värme än den man lagrat i materialet. Det optimala är om man kan

lagra in sådan värme som man annars hade varit tvungen att kyla bort. Då får vi en ren energivinst eftersom den värme som materialet tar till sig är en värmeförlust fram tills det att den återvinns. Det är inte säkert att den värme man lagrat i en konstruktion går att återvinna i full utsträckning.

Beroende på konstruktionens utformning kan värmen transporteras iväg åt icke önskade håll och på så sätt gå förlorad. Det krävs eftertanke både konstruktionsmässigt och styrsystemsmässigt för att få ut största möjliga effekt av ett värmelagrande material som t.ex betong.

Referenser Hagentoft C-‐E. (2001) Introduction to Building Physics, Studentlitteratur

F Sthål (1999) Thermal properties of building materials and their influence on the energy efficiency,

Proceedings of the 5th Nordic Symposium on Building Physics

P


tunga byggnadsmaterial som betong har hög värmekapacitet och bidrar till att ge byggnader en termisk tröghet. Betong-

byggnaders förmåga att innehålla stora mängder lagrad värme dämpar sväng-ningar i inomhustemperaturen vid snab-ba förändringar i utetemperaturen.

Detta kan vid rätt användning ge posi-tiva effekter på energiförbrukning, ter-misk komfort och effektbehov.

tillsatser testadesI examensarbetet ”En studie av möjlighe-ten att öka den värmelagrande förmågan hos betong” undersöktes möjligheten att förändra betongs termiska egenskaper med olika tillsatsmaterial.

Betong med olika tillsats- och ballast-material göts och utvärderades med fo-kus på de termiska egenskaperna: värme-ledningsförmåga [W/(mK)] och volu-metrisk värmekapacitet [J/m3K].

Mätningarna har utförts på både fuktig och torr betong. Två metoder för att mäta och undersöka de termiska egenskaperna har använts: HotDisk och IR-försök.

HotDisk är en mätutrustning som mä-ter de termiska egenskaperna på materi-al, se bild 1. Mätsensorn sänder ut en elek-trisk effekt (i detta fall 2W) och registre-rar sedan temperaturändringen.

Försök utfördes även i klimatbox med låga och höga temperaturer för att under-söka temperaturens inverkan på tillsats-materialens termiska egenskaper. Mellan sågade tryckkuber (150x150x150 mm) placerades sensorn och mätning utfördes i flera olika punkter på provkropparna.

efterliknade väggIR-försöket utfördes med en infraröd lampa som värmde upp överytan på be-tongprovkroppar under en given tid. Temperaturen på ytan och inne i prov-

kropparna registrerades under hela för-loppet med termoelement för att under-söka hur snabbt betongens temperatur förändras vid upptagning och avgivning av värme.

Betongytan på alla provkroppar måla-des vit då färger påverkar materials för-måga att absorbera och avge strålnings-energi. Provkropparna isolerades på si-dorna för att efterlikna en bit ur en vägg eller ett bjälklag där värmeavgivning åt sidorna är liten sett till ett begränsat om-råde.

Även betongens tryckhållfasthet, krympning, lufthalt och sättmått under-söktes i syfte att få en förståelse för hur framtagna betongrecept fungerar be-tongtekniskt.

Började i liten skalaSamtliga betongrecept baserades på en referensbetong som undersöktes precis som övriga recept. Referensbetongen fa-bricerades med byggcement och vatten-cementtal på 0,5. Ballasten som användes vid gjutning var kvartsitballast för korn-fraktioner mellan 8–16 mm och ett 0–8 mm grus sammansatt av granit, kvarts och fältspat.

För att få fram färdiga recept för be-tonger med tillsatsmaterial undersöktes de först i liten skala och modifierades till dess arbetbarhet och konsistens var till-fredställande.Undersökta tillsatsmaterial:• Magnetitballast (bild 2)• Expanderad grafit (bild 3)• Makroinkapslad PCM (Phase Change

Material)• Mikroinkapslad PCM (bild 4)• PCM i påsform• PCM som emulsion• Stålfiber• Kopparfiber• Mässingsspån

Betongreceptet för magnetitballast har ingen kvartsitballast i kornfraktion 8 mm och uppåt då magnetiten ersatte dessa kornfraktioner. I betongen där magnetit-ballast kombinerades med expanderad gra-fit uteslöts även kornfraktionen grus helt.

För betong med makro- och mikroin-kapslad PCM användes ingen kornfrak-tion från 8 mm och uppåt. Kvartsitballast har hög värmeledningsförmåga, upp mot fyra gånger högre, jämfört med andra vanliga ballastsorter som granit och fält-

Betong Betong har hög värmekapacitet och dämpar inomhustemperaturens sväng ningar i betongbyggnader. Betongens termiska egenskaper kan påverkas genom att olika tillsatsmaterial tillsätts. God tryckhållfasthet bibehålls även med inblandning av tillsatsmaterial.

Betongens termiska tröghetpåverkas med tillsatserAv alexander herlin, civilingenjör, LTH, och gabriel johansson, civilingenjör, LTH

Alexander herlin är civilingenjör väg och vatten vid LTH. Han arbetar som assiste-rande konsult på CBI Betonginstitutet med tillståndsbedömning och skadeutredningar. Han forskar även inom energilagring i be-tong och undersöker ballastens påverkan på värmelagring.

gabriel Johansson är civilingenjör väg och vatten vid LTH. Han arbetar som assiste-rande konsult på CBI Betonginstitutet med tillståndsbedömning och skadeutredningar. Han forskar även inom området FEM-analys.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

spat. Eftersom ballasten utgör en stor del av den färdiga betongen påverkar detta de termiska egenskaperna i stor utsträck-ning.

Mer värmeledande material som stålfi-brer, kopparfibrer, mässingsspån och gra-fit tillsattes i referensbetongen. Då for-men på materialen skiljer sig åt fördelas värme på olika sätt i betongen. Ballast med hög densitet, magnetit ( järnmalm), som ersatte den vanliga ballasten tillsat-tes i syfte att öka värmekapaciteten i be-tongen.

Paraffin är ett fasändringsmaterial och har sin smältpunkt i temperaturer mellan 20°C och 40°C beroende på fabrikat och typ.

Syftet med dessa material var att ut-nyttja den höga smältentalpin vid fasom-vandlingen för att öka värmelagringen i betongen.

På grund av att de termiska egenska-perna förändras vid de olika faserna un-dersöktes dessa material i både höga och låga temperaturer.

resultat ställdes sammanDiagrammet som visas i figur 1 är en sam-manställning av HotDisk-resultaten där de uppmätta termiska egenskaperna pre-senteras tillsammans.

Betong med både ökad och minskad värmeledningsförmåga har tagits fram. Värmeledningsförmågan varierade mel-

lan 1,0 och 3,8 [W/mk] för torra betong-er.

Majoriteten av de utvärderade betong-erna hade en högre volumetrisk värme-kapacitet än referensbetongen. Den volu-metriska värmekapaciteten varierade mellan 1,7 och 2,7 [J/m3K].

värmekapacitet kan ökasDe fasändringsmaterial som undersöktes sänkte i regel värmeledningsförmågan i betongen och ökade värmekapaciteten. Då fasändringsmaterialet är mindre vär-meledande än traditionell betong är det rimligt att referensbetongen med fasänd-ringsmaterial får mindre värmeledande termiska egenskaper.

Fasändringstemperaturen för materia-len kan man vid beställning bestämma så att de ska passa de temperaturer som rå-der i konstruktionen. Betong med expan-


Bild 3. Expanderad grafit. Foto: Gabriel Johansson


Bild 2. MagnaDense 20S. Foto: Alexander Herlin

Bild 4. Mikroinkapslad PCM. Foto: Gabriel Johansson

Bild 1. HotDisk och mätsensor till vänster, samt klimatbox till höger. Foto: Alexander Herlin


derad grafi t, mässing och mycket stålfi ber hade däremot både högre värmeled-ningsförmåga och högre värmekapacitet än referensbetongen.

Resultaten visar också att hög fuktig-het bidrar till ökad värmeledning i de fl esta betonger.

tryckhållfasthet påverkasI fi gur 3 presenteras resultaten från tryckhållfasthetsproven och visar att många betongrecept även hade god tryckhållfasthet. Dock visade det sig att betong med expanderad grafi t och PCM-material hade mindre bra tryckhållfast-het. Resultaten visar att en stor del av betongerna kan användas som konstruk-tionsbetong i lastbärande delar.

Med undersökningen har vi påvisat att det är möjligt att påverka de termiska egenskaperna genom att tillsätta olika tillsatsmaterial. D

Fotnot:

Examensarbetet skrevs på avdelningen för byggnadsmaterial på LTH. Examinator var professor Lars Wadsö. Handledare var Jonat-han Karlsson och industrihandledare var Kristian Tammo från CBI Betonginstitutet.

Figur 1. Termiska egenskaper för de undersökta betongsorterna. Sammanställning av mätningar från HotDisk. FIGUR 1 – Termiska egenskaper för de undersökta betongsorterna. Sammanställning av mätningar från HotDisk.

Figur 3. Tryckhållfasthet för de olika betonger som gjutits.

FIGUR 1 – Termiska egenskaper för de undersökta betongsorterna. Sammanställning av mätningar från HotDisk.

FIGUR 2 – IR-‐försök med jämförelse mellan betong med Mikroinkapslad PCM och Referensbetong. Efter cirka 5 timmar fasändrar paraffinet från flytande form till fast form och det visar sig som en temperaturpuckel i diagrammet då smältentalpin avges som värme.

FIGUR 3 – Tryckhållfasthet för de olika betonger som gjutits.

Alexander Herlin

Civilingenjör-‐ väg och vatten vid LTH, jobbar just nu som assisterande konsult på CBI Betonginstitutet.

Arbetar med tillståndsbedömning och i viss mån skadeutredningar. Forskar även inom energilagring i betong och undersöker för tillfället ballastens påverkan på värmelagring i betong.

Gabriel Johannson

Civilingenjör-‐ väg och vatten vid LTH, jobbar just nu som assisterande konsult på CBI Betonginstitutet. Arbetar med tillståndsbedömning och i viss mån skadeutredningar.

Figur 2. IR-försök med jämförelse mellan betong med mikroinkapslad PCM och referens-betong. Efter cirka fem timmar fasändrar paraffi net från fl ytande form till fast form och det visar sig som en temperaturpuckel i diagrammet då smältentalpin avges som värme.

P


transporterna, inte minst av byggmaterial, är en av de största miljöutmaningarna. Progno-serna säger att lastbilstranspor-

terna ökar med 50 procent från år 2000 till år 2020. Det är ohållbart på fl era sätt.

Andra miljöproblem minskar i Europa. Industrins skorstenar släpper ut allt min-dre, och kolkraft ersätts med en bland-ning av vind-, sol- och gaskraft, som ger mycket mindre utsläpp av koldioxid, kvä-veoxider och inga utsläpp av svavel alls. Men transporterna bara ökar.

Och med mer trafi k, medan vägarna knappast byggs ut, i den mån de ens un-derhålls tillräckligt, så pekar allt mot en trafi kinfarkt.

memory-spel med lastpallarIneffektiva transporter kostar också mycket pengar, som framhölls i artikeln Smartare bygglogistik ökar produktivite-ten av Mattias Hellner och Nina Modig i Husbyggaren nummer 7 2011.

Det är inte svårt att förklara det inef-fektiva resultatet av så mycket transpor-terande. Det är många aktörer och den ena handen vet inte vad den andra gör. Varje byggarbetsplats är unik.

Förfl yttning av lastpallar har karaktä-riserats som ett ”15-spel” som, när pre-senningar ligger på, förvandlas till ett ”memory-spel”.

streckkod skapar ordningEn lösning på detta visas i rapporten Ef-fektiva integrerade transporter som kom i december 2011 från Byggbranschens elektroniska affärsstandard, Beast, med stöd från Svenska byggbranschens ut-vecklingsfond, SBUF.

Poängen här är att byggarbetsplatser inte alls är unika. Med branschstandarder och streckkoder och RFID (radiosändan-de streckkoder som används till exempel

för biblioteksböcker) går det att åstad-komma ordning och fl öde så att varje sak är på rätt plats vid rätt tid, och så att man vet var saker är.

Frakt ingårDet blir inte så mycket bohemisk charm kvar, men fördelarna med enhetlig infor-mation är många. Några exempel ur rap-porten:• Frakt ingår ofta i priset, och då vet

man ofta inte vad frakten kostar.• Det är ju ofta bättre för miljön att låta

godset gå över järnväg eller vatten delar av sträckan. Men det tar nu resurser att organisera.

• Miljökrav på transportörer vad gäller däck, bränsle, förarutbildning följs nu inte upp fortlöpande.

• Spårning av godsstatus sker manuellt via telefon. Ansvaret hos varuleveran-tör. Avisering av ankommande gods skulle spara ledtider då man kan börja vissa moment innan bilen ankommer.

• E-fakturor (EDI) är visserligen van-

liga men de används inte för leverans-avisering.

• Transportbokningar sker nästan ute-slutande med telefon.

• Dålig samordning leder till att en leve-rantör skickar två bilar för att hämta två hyresmaskiner. Och det kan komma två halvfulla bilar samtidigt från en VVS-grossist till samma bygge.

sena uppdragVid en workshop för ett 20-tal företag in-blandade i anläggningstransporter i okto-ber 2011 framkom det enligt rapporten bland annat att:• Åkerierna får stor andel e-bokningar

från andra kundsegment, men nästan inget från byggbranschen.

• Uppdragen kommer till 99 procent dagen före.

• Uppdragen ändras ofta, mest via till-lägg.

• Åkerierna har generellt en hög servi-cenivå, och byggföretagen ser inte de problem som genereras med sena och ändrade uppdrag.

standardisering centraltEn ”samordnad tillämpning av standard-meddelandet för avisering” får inte många hjärtan att klappa fortare, men denna och annan standardisering är själ-va hjärtat i en bättre logistik.

För det är mycket på spel. En annan rapport från Sveriges byggindustrier, Ef-fektiva byggtransporter från år 2010, räk-nar upp en del:

• Minskade inköpskostnader.• Minskade utsläpp med upp till 70–80

procent.• Minskat antal leveranser till byggar-

betsplatserna.• Högre leveransservice med minde

antal sena eller felande leveranser.

ByggtrAnsPorter Transporterna är en allt viktigare miljöaspekt för bygg-branschen. Nu fi nns metoder att också göra något åt dem. Elektronisk affärsstandard och bättre materialsortering kan minska dubbelarbete och onödiga transporter.

streckkod och sortering germiljövänligare byggfrakterAv fredrik lundberg, frilansjournalist

E-handel som kopplar ihop system hos kö-pare och säljare kan ge en enklare byggpro-cess enligt Beast. Illustration: Beast

BEAst – Standard för elektroniska affärer i byggbranschen

Anbudsförfrågan

Anbud

kataloginformation

Avrop

ordersvar

leveransavisering

faktura

kollietikett Bygg

med e-handel kopplas system hos köpare och säljare samman för att utväxla produktkataloger, prislistor, beställningar, leveransbesked, fakturor och annan affärs information direkt och ofta automatiskt. målet är en enklare byggprocess.

BEAsT sTANDArDEr TÄckEr flöDET ViD E-hANDElDet positiva med de senare årens utveckling är att det finns lösningar som möter behoven hos både små och stora företag. De större i branschen har automatiserad kommunikation mellan integrerade affärssystem, medan de mindre har så kallad enkel e-handel där det lilla företaget via en webblösning integreras mot det stora företagets affärssystem. många affärssystem som vänder sig till byggbranschen har också BEAst:s standarder inbyggda, vilket gör att både tiden och kostnaden för att komma igång med digital affärskommunikation minimeras.

förDElArNA mED E-AffÄrEr

Trött på telefonköer, administration och trassel?

om E-AffÄrEr

Köpare Säljare


• Högre leveransfl exibilitet.• Mindre antal oplanerade leveranser.• Ökad produktivitet i byggprojekten.

Ungefär en femtedel av den transporte-rade vikten går till och från byggarbets-platser, uppskattar rapporten. En annan uppgift, ursprungligen från bygglogisti-kern Fredrik Friblick, anger att 40 pro-cent av de 350 000 lastbilar som kör varor, kör byggvaror.

Betala för transportEftersom det är en stor miljöfråga, reso-nerar rapporten, så kommer spelreglerna att ändras, och den som är tidigt ute får mindre anpassningskostnader.

Den som har mycket transporter och smutsiga transporter kommer att få be-tala.

Det kan bli kilometerskatter eller nya tekniska krav på fordon, ändrade for-donsskatter eller vägavgifter. Det kan också handla om skärpta krav på fordon inom vissa zoner, som länsstyrelsen i Stockholm nyligen föreslagit för att Sve-rige ska leva upp till EU:s luftkvalitets-krav.

öppnar för nya affärerEtt proaktivt arbete på effektivare trans-porter ger också nya affärsmöjligheter. Det fi nns en viss miljödriven efterfrågan

i och med att byggföretagen vill visa på att de minskar sin miljöpåverkan, och det kan de göra genom att ställa krav på sina transportörer.

Den modell rapporten förordar är i fem steg:

1. Uppmärksamma förbättringsområdet. Ledningen identifi erar transportarbete som ett förbättringsområde för ökad kostnads- och miljöeffektivitet.

2. Klargör interna förutsättningar.3. Genomför åtgärder på alla nivåer.4. Påverka andra. Företaget försöker in-

volvera leverantörer och entreprenö-rer i arbetet.

5. Utöka samarbete. Företaget försöker utöka samarbeten med andra aktörer i distributionskedjan för att uppnå sy-nergier.

Punkten Uppmärksamma förbättrings-området är inte alls så självklar som den ser ut. Idag är byggtransporterna till stor del osynliga för byggentreprenörerna. Orsaken är att inköpen av byggvaror till största delen sker fritt arbetsplats, skriver rapporten.

Det är också därför det fi nns så stora vinster att hämta.

kraftsamling inför uppgiftenHänder det något på marken? Det verkar

det faktiskt göra att döma av vad de stora företagen skriver på sina webbplatser. Det ser ut som kraftsamling inför en svår uppgift, inte som skryt över vad som upp-nåtts.

Skanska utbildar sina förare i sparsam körning och kräver detta av underentre-prenörer.

På Skanskas webb anförs ombyggna-tionen av Bromma Blocks på hur man kan använda klimatkalkyl. Man minskade koldioxidutsläppen med 500–700 ton ge-nom mer genomtänkt logistik. Skanska framhåller också att man kan spara på transporter genom att välja lokalt mate-rial och genom att konstruera material-snålt. Minst 95 procent av avfallet återan-vänds eller återvinns.

JM utvecklar logistiken tillsammans sina underleverantörer för transport och ma-skinarbete och hoppas på att kunna mins-ka miljöpåverkan genom att tillämpa Tra-fi kverkets Q3-system som omfattar miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Tjänstebilar får bara vara miljöbilar.


När det anrika Posthuset i hjärtat av Göteborg byggdes om till hotell, och utökades med en 13 våningar hög nybyggd hotellfastighet intill, var det ordentligt trångt. Leveranser skedde i snitt var 18:e minut under byggtiden. Foto: Clarion Hotel Post

– Bygget av Clarion i Göteborg med sekundschema visar att det går att skapa bra logistik, säger Peabs miljöchef Kristina Gabrielii.


Vid markarbeten genereras stora mängder schakt- och fyllnadsmassor. Ge-nom att återanvända dem på samma ar-betsplatser har JM minskat transportbe-hovet i många projekt, hävdar företaget.

NCC har fokus på att minska energian-vändningen i de hus man bygger och an-dra miljöaspekter, men skriver också att ”Vi försöker effektivisera våra transpor-ter, vilket spar mycket bränsle”. Det gör man genom att gå i spetsen för virtuellt byggande, som framförallt sparar pengar (17 procent) men också miljön genom att ”alla har samma bild”. Industriellt byg-gande som lär av verkstadsindustrin, som är repetitivt och därmed ger möjlighet till förbättringsarbete beskrivs också som en väg framåt.

Och för den som har svårt för abstrak-tioner framhåller företaget också att man använder en svenskuppfunnen 600 kg lättare snöplog, som drar mindre bränsle och plöjer snö fortare.

Svevia framhåller att man har en energi-snål fordonsfl otta med bästa miljöklass vid nyinköp. Resurseffektiva transporter: samlastning, ruttoptimering, massopti-mering, Ecodriving.

Man använder också resfria möten i första hand.

Peab är fåordiga om transporter på sin webb, men har nyligen beställt 10 el-last-

bilar, med 14 mils räckvidd och planerar laddboxar på de berörda arbetsplatserna.

styr transporternaMen det händer mycket på Peab denna vår, enligt företagets miljöchef Kristina Gabrielii.

Mycket fokus läggs på fordonen.– Det går inte fort att byta ut hela for-

donsfl ottan, men vi väljer bästa klass och utvidgar successivt. Peab jobbar med mo-

deller där man särskiljer transportkost-naden istället för att köpa material ”fritt arbetsplats”.

– Ett sätt att jobba med detta och att underlätta i de enskilda projekten är att jobba med centrala avtal som projekten sedan avropar ifrån, förklarar hon.

Kristina Gabrielii tar bygget av Clarion i Göteborg ”med sekundschema” som ett exempel på att det går att få bra logistik även på ett bygge, och att den vanliga si-tuationen att en bil kommer och måste vänta på att någon kommer och lossar lasten inte är en nödvändighet.

– Vi måste sortera mer, minska avfalls-mängderna, styra transporterna på ett bättre sätt. Vissa saker kan vi hämta gle-sare.

Bättre sortering, rena fraktioner, är en stor ekonomisk fråga eftersom blandat avfall är dyrast att bli av med.

– Vi transporterar för mycket material. Vi bör helst använda det vi köper, säger Kristina Gabrielii. D

Källor:

www.beast.se/documents/Presentations-material/BEAst_Presentation_2011.pdfhttp://publikationer.bygg.org/Images/Info/546/Effektiva_byggtransporter.pdf

Ineffektiva transporter är dyra konstaterade Mattias Hellner och Nina Modig i Husbygga-ren nummer 7 2011.

En modell för vilka typer av åtgärder som kan genomföras av olika aktörer i logistikkedjan. Samhälle: Lagstiftning, infrastruktur och förutsättningar i samhället. Strategi: Strategisk nivå i företag. Organisation: Arbetets organisation i företag. Samordning: Samordning av åt-gärder mellan företag och aktörer. Logistikplanering: Internt arbete inom företag eller i sam-arbete leverantörer och kunder. Teknik och beteende: Tekniska åtgärder. Källa: Effektiva byggtransporter. BI. 2010.

P

www.beast.se/documents/Presentationsmaterial/BEAst_Presentation_2011.pdf

http://publikationer.bygg.org/Images/Info/546/Effektiva_byggtransporter.pdf


Frågan om så kallade enstegstäta-de putsfasader har varit ett hett omdebatterat ämne de senaste åren. I takt med att alltfler skador

har framkommit i småhus och flerfamiljs-hus utrustade med denna sorts fasad, har frågan uppkommit var det juridiska an-svaret för konstruktionen ska placeras.

Ytterst handlar det om vem som ska bära kostnaderna för att åtgärda de fukt- och mögelproblem som har visat sig uppkomma i relativt stor omfattning samt om och under vilka förutsättningar beställarna har rätt till utbyte till annan fasadtyp.

isolering dikt anEn kort byggnadsteknisk bakgrund: ”Enstegstätade” brukar man kalla fasa-der som består av en bärande stomme med isoleringen anbringad dikt an på stommens utsida, det vill säga utan nå-gon luftspalt som tillåter avrinning eller avdunstning av fukt som samlas i fasa-den.

Systemet utvecklades efter andra världskriget i Västtyskland och använ-des då i huvudsak vid tilläggsisolering av befintliga murade fasader.

I Sverige började systemet användas på 1980-talet och i större omfattning på 1990-talet, mycket tack vare de färdigut-

vecklade systemprodukter som tillhan-dahölls av leverantörerna av fasadputs-material. När systemet användes på den svenska marknaden hade man emeller-tid övergått till att använda systemet vid nyproduktion.

saknar luftspaltI den i Sverige vanligt förekommande tappningen bestod systemet av en bä-rande träregelstomme med mellanlig-gande isolering. Utanpå stommen an-bringades ett skikt gipsskivor och på gipsskiktet fästes isoleringen, som där-efter putsades.

Varianter förekom i och med att isole-ringen bestod av antingen cellplast eller mineralull samt att putsningen kunde vara antingen tjockputs eller tunnputs.

Efterhand byttes lagret med utegips-skivor ut mot skivor av icke-organiskt material, till exempel minerit.

Som nämnts ovan är den gemensam-ma nämnaren för de enstegstätade sys-temen avsaknaden av luftspalt mellan isolering och bärande stomme, vilket medför att fuktvandring kan ske mellan dessa lager. Problemet med den enstegs-tätade konstruktionen har efter hand visat sig bestå i att fukt som av olika an-ledningar kommer in i fasaden tar myck-et lång tid på sig att torka ut, med hänsyn till att isoleringen (i synnerhet cellplast) är relativt diffusionstät.

Fukt kapslas således in i fasaden och leder till fukt och mögelskador på gips-skivorna och i förekommande fall på den bärande trästommen.

systematiskt felProblemen uppmärksammades först för cirka tio år sedan, i samband med upp-förandet av Hammarby Sjöstad i södra Stockholm, där fukt- och mögelskador upptäcktes på nyproducerade hus.

Man trodde då att det var fråga om skador på grund av kvardröjande bygg-fukt, till följd av att ofärdiga fasader stått oskyddade under byggtiden och drog inte då slutsatsen att det fanns något sys-tematiskt fel i själva konstruktionen. Tvärtom ökade konstruktionens an-vändning under 00-talet.

Systemet hade goda isolervärden och var därigenom energibesparande. Dess-utom var systemet populärt hos stads-planerare och arkitekter eftersom det liknade traditionella putsade stenhus.

otäta infästningarEfterhand har emellertid fler och fler skador visat sig, framförallt i nyprodu-

cerad gruppbebyggelse i syd- och väst-sverige. Det har visat sig att problemen beror på att fukt tränger in i fasaden i bruksskedet, ofta vid otätheter som fö-rekommer i samband med fönsterbleck och genomföringar (infästningar med mera).

Hur stora problemen var uppmärk-sammades successivt och det var först under våren 2007 som frågan kom upp till ytan på ett tydligt sätt, först genom en artikel i fackpress (Bygg & teknik nr 1/2007), därefter genom att en temadag i ämnet hölls hos SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Fasadsyste-met och de problem det kan ge upphov

Juridik En färsk dom i tingsrätten slår fast att en enstegstätad fasad inte utgör en fackmässig konstruktion samt att konstruktionen i sig utgör ett fel. Beställarna har därför rätt till att få fasaden utbytt till annan ”luftad” konstruktion utan tillkommande kostnad. Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma

§ §§

§ §§

entreprenör ansvarar förenstegstätad putsfasad


till har beskrivits ingående i en rapport från SP (rapport nr 2009:16).

Med hänsyn till den kunskap som nu finns, används systemet inte längre av de etablerade aktörerna inom småhus-branschen.

hur långtgående är ansvaretEn väsentlig fråga är emellertid vem som ska bära ansvaret för redan upp-förda fasader. När fukt har konstaterats, har entreprenören ofta velat komma till-rätta med problemet genom att avhjälpa lokalt, det vill säga byta ut material på de ställen i konstruktionen där de höga fuktvärdena påträffats, medan beställa-ren/fastighetsägaren inte har nöjt sig med mindre än att hela fasaden byts ut mot ett ”luftat” system, ett omfattande ingrepp som drar med sig betydande kostnader.

Frågan om hur långt entreprenörens ansvar sträcker sig – lokala åtgärder el-ler utbyte av hela fasaden – har kommit upp i många tvister mellan entreprenö-rer och småhusägare runt om i landet och har också varit hett omdebatterat bland fackfolk.

Entreprenörerna har menat att syste-met fungerar tillfredsställande under förutsättning att det utförs på ett korrekt sätt, med noggranna tätningar vid exem-pelvis fönsterbleck, medan fastighets-ägare ofta har framfört att konstruktio-nen som sådan är bristfällig.

Vidare har ofta problem med fasader-na uppmärksammats först efter utgång-en av garantitiden. Därigenom har i många fall kraven inom de allmänna be-stämmelserna på att felen ska vara vä-sentliga och bero på vårdslöshet hos entreprenören varit tillämpliga för att beställaren ska kunna föra ansvaret vi-dare mot entreprenören.

dom från eksjö tingsrättEtt juridiskt bindande svar har dröjt; processer i domstol pågår sedan några år tillbaka, men domstolsprövningar tar som bekant tid och de flesta tvister leder till förlikning.

Strax före jul kom emellertid en dom från Eksjö tingsrätt (dom den 9 decem-ber 2011 i mål nr T 1577-10) mellan å ena sidan en småhustillverkare, tillika en-treprenör och å andra sidan ett 30-tal fastighetsägare.

Tvisten rörde en gruppbebyggelse småhus som uppförts perioden 2000–2001 i Klagshamn, Malmö. Avtalen mel-lan entreprenör och fastighetsägare var skrivna på grundval av ABS 95, med det uttunnade ansvar efter garantitiden som följer av det avtalet. Således krävs såväl att felet är väsentligt som att det beror på vårdslöshet hos entreprenören, för att ansvar för fel ska föreligga.

sakkunniga åberopadesDen centrala frågan i målet var vad ak-törer inom branschen visste om kon-struktionens egenskaper vid tidpunkten för uppförandet, det vill säga åren 2000–2001 och om konstruktionen varit så beprövad att det varit försvarbart att använda den i ”full skala”.

Domstolen hade till stöd för sin be-dömning en rad sakkunniga, som åbero-pats av respektive part och som får säga representera de olika uppfattningar som finns inom branschen.

Tingsrättens slutsats, efter att ha tagit del av de sakkunnigas olika uttalanden, förtjänar att citeras (sidan 76):

”Å ena sidan har vi alltså en bransch med ett stort antal aktörer som, i vart fall inte officiellt, inte insåg riskerna och en forskar- och myn-dighetsvärd som inte heller insåg dessa. Å andra sidan har vi den om-ständighet att en enstegstätad lös-ning strider mot grundläggande byggnadstekniska principer om fuktskydd. Till detta kommer att den typ av enstegstätad lösning som innefattade cellplast och tunn-puts var en relativt ny lösning, vil-ken började användas frekvent först i slutet av 90-talet. Innan dess hade man som putsbärare använt mineralull och då främst använt en

kapillärsugande tjockputs. Oavsett vad man lägger in i begreppet ’be-prövad’ är det tydligt att man med denna modifierade lösning bort ut-föra tester och kontroller innan man använde fasadlösningen i nå-gon omfattning.”

inga tester utfördesAvslutningsvis konstateras att några så-dana tester inte utförts och att det där-med varit vårdslöst att använda kon-struktionen på sätt som skett. Entrepre-nören ansågs därmed ansvarig och för-pliktades ersätta husägarna för avhjäl-pandet, beräknat efter ett byte till en luftad fasadkonstruktion.

Domen får också sägas innehålla ett hårt omdöme om byggbranschens risk-hantering (eller avsaknad därav), med hänsyn till att branschen använt sig av denna tekniska lösning i stor omfatt-ning.

Tingsrätten var dock inte enig: en av de tre ledamöterna ville ogilla käromå-let med hänsyn till att konstruktionen var vedertagen vid tidpunkten för när husen byggdes och att den enskilde en-treprenören inte haft anledning att ifrå-gasätta dess fackmässighet.

domen har överklagatsDomen kommer säkerligen att föranle-da ett och annat höjt ögonbryn bland branschfolk.

Tingsrätten ställer höga krav på att entreprenörsledet använder sig av tek-niska lösningar som är utprovade och tekniskt genomarbetade.

Kravet kan bli problematiskt för den stora gruppen mindre och medelstora aktörer som inte bedriver någon utprov-ning eller produktutveckling i egen regi utan som förlitar sig på att de på mark-naden vanligt förekommande produk-terna kan användas utan risk. De flesta hade nog förmodat att det var betydligt yngre objekt som löpte risk att ifrågasät-tas och att hus byggda kring sekelskiftet, det vill säga långt innan problemen upp-täcktes, var mindre utsatta.

Domen har överklagats och en pröv-ning i hovrätt väntar. Fortsättning följer, med andra ord … D

§ §§


det finns ett ord som åter-kommer i det flesta projekt och det är ordet håltagning.

När jag började skriva denna artikel så tänkte jag att det blir en enkel och kort artikel. Därför börjar jag med att ställa frågan, är det möjligt att göra virtu-ella hål i en BIM värld? Och svaret är – ja. Om programmet har håltagningsfunktio-nen inbyggd går det att rita in nödvändiga håltagningar i olika konstruktionsdelar.

Dock ger inte 3D-objektet information om metod eller om hur funktion som ljud- och brandtätning ska uppfyllas.

måste vara noggrannHåltagningsfunktionen har funnits till-gänglig en längre tid och den fungerar.

Därmed inte sagt att objektbaserad projektering är lättare än traditionell. Det kräver större noggrannhet från projektö-ren eftersom även små fel och oegentlig-heter stökar till modellen.

Det kräver dessutom att alla inblanda-de förstår vilka parametrar som styr hål-tagningen och att alla har en högre ut-vecklad CAD kompetens.

grov kalkyl blir möjligFördelarna med en objektsbaserad hål-

tagning är svåra att bestrida: en effekt er-hålls beträffande samordning, förståelse mellan aktörer och förädling av informa-tion genom byggprocessens alla skeden.

Detta leder till minskat antal fel, möj-lighet till ordentlig kollisionskontroll, förberedelser med en högre detaljerings-grad och information om vilken typ av hål som ska utföras, exempelvis ursparning-ar, ingjutningsramar, prefab-hål och hål som tas på plats.

Om håltagningen görs rätt så går det att också göra en grov kalkyl och det blir en enklare resa där alla inblandade kan göra ett bättre jobb.

Från modell till verklighetLåt oss titta på håltagningsfunktionen i praktiken:

Figur 1 visar arkitektens modell, med håltagningsunderlaget från installations-konsulten, i den gemensamma visualise-ringsmodellen.

Figur 2 visar hur det ser ut i verklighe-ten.

I figur 3 syns konstruktörens/stati-kerns modell och till viss del även arkitek-tens information som påverkar stommen.

Figur 4 visar installationskonsultens 3D-håltagninsunderlag.

I figur 5 har konstruktörens/statikerns dimensionerade konstruktionsmodell ersatts av prefab-konstruktörens som har utvecklat en konstruktion med tillverk-ningshandlingar och en ny stommodell, där ståldetaljerna kommer från en under-leverantör.

Figur 6 visar hur det ser ut på bygg-arbetsplatsen med hylsa runt värmerören och efterlagningen.

markera avvikelserDe flesta aktörer är duktiga på att arbeta med sina egna modeller men behärskar inte alltid svårigheter i andras områden eller sin mjukvara fullt ut.

Om avvikelser görs, så bör dessa vara förankrade med övriga aktörer eller mar-kera att dessa återfinns i 2D-tillverk-ningsritningarna. Annars kan det bli kost-nadsdrivande på byggarbetsplatsen, då kompletteringar måste göras i efterhand eller installationerna måste dras på ett annat sätt som också påverkar arkitek-tens gestaltning.

traditionell processFigur 7 är ett exempel på en traditionell byggprocess, där många medverkanden samarbetar och tar fram olika handlingar.

it Bim BIM kan användas för att rita in håltagningar i olika konstruktions-delar. Men BIM-program ger inte 3D-objektet information om exempelvis ljud- och brandtätningar. Den stora utmaningen med virtuella hål i en BIM-värld är att samordna alla aktörer kring håltagningen. Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

håltagning i Bim-projektkräver god samordning

Figur 1. Arkitektunderlag och håltagningsun-derlag.

Figur 2. Foto från byggarbetsplatsen. Figur 3. Konstruktörens/statikerns underlag och håltagningsunderlag.


Det som är viktigt att ha i åtanke är att det kan fi nnas en konstruktörens/statiker (EK,S) som kommer in tidigt med övriga medverkanden.

Konstruktörens/statiker gör i ordning en handling så att en prefab-konstruktör (EK,P) kan upphandlas.

Efter upphandlingen kan konstruktö-rens/statikerns uppgift övergå till att hjälpa beställaren med att bevaka kon-struktionshandlingarna, exempelvis av-vikelser eller åtgärder som inte anges på någon bygghandling, såsom håltagningar och ursparningar.

Prefab-konstruktören övertar samord-ningen med övriga deltagare och ansvarar för konstruktionshandlingarna, detta kan innebära en ny stommodell i 3D och ge-nomgång av alla ursparningar, ingjut-ningsramar, prefab-hål och hål som tas på plats.

klargör förutsättningarAtt få in en ny deltagare innebär en orga-nisatorisk ändring och den nya deltaga-ren bör ta hänsyn till tidigare nedlagt ar-bete för håltagningsunderlaget.

Det är lämpligt att hålla ett inledande möte med alla inblandade och gå igenom förutsättningarna och se om håltagnings-underlaget går att överföras mellan pro-grammen:

Installationskonsultens mjukvara kan exempelvis göra följande i MagiCad: • Hål syns tydligare i modellen.• Exportera hål.• Hål inkluderat i materiallistorna.• Mått för håltagning bestäms av använ-

daren.

Konstruktörens mjukvara kan exempel-vis göra följande i Tekla:• Tillverknings och prefab-element med

exakta håltagningar.• Importera och exportera hål.• Hål inkluderat i materiallistorna.

Projekteringsledarens och kalkylatorns mjukvara kan exempelvis göra följande i VICO:

• Hål tydligare i modellen, det kan också vara fönster och andra håligheter.

• Kalkylerbara hål.• Hål inkluderat i materiallistorna.

metod för brandtätningNedan fi nns också några frågor som kan vara aktuella att gå igenom innan man bör-jar göra i ordning håltagningsunderlag:

Ljud- och brandtätning - Fabrikat och metod.Håltagning - Metod, samt hålmått med

hänsyn till installationer. Hylsa - Behov av hylsa. Klamring - Fabrikat och utförande.Isolering - Bruten eller heldragen

kontra fukt.Byggmått - Installationens byggmått

med hänsyn till klamring. - Byggtoleranser, brandtät-

ning, håltagning, isole-ring, inklädnad.

- Inspektionslucka m m.Gränsdragning - Gränsdragningslista mel-

lan olika entreprenader, exempelvis utsättning med dimensioner och efterlagning.

På bygget - Erforderlig elkraft och kylvatten under tryck, av-

lopp för spillvatten, till-fälliga konstruktioner, lyftanordningar, vibratio-ner från maskiner.

Egenkontroll - Placering, typ av genom-föring, produkt, typgod-kännandebevis, brand-klass, ansvarig, montör.

utmaning att samordnaDet svåra är inte att göra virtuella hål i en BIM värld, utan att besvara och samordna alla frågor runt håltagningen.

Det är inte bara det att vi måste tänka på vilken typ av hål det ska vara, utan också vilken metod vi ska använda vid ex-empelvis brandtätning och ta hänsyn till aktörer som förändras under projektens gång.

Figurerna 1–6 som redovisades kom-mer från ett projekt där samordningen förbättrades och där förståelsen för var-andras svårighet i projektet ökade. Givet-vis är det svårt att få allt rätt då vi har med den mänskliga faktorn att göra, men det känns skönt när det är väldigt få fel.

Jag hoppas att fl era kommer att börja använda 3D-håltagningsunderlag för att öka förståelsen i projekten och minska antal fel i byggprocessen. D

Figur 7. Traditionell byggprocess, program, system- och detaljhandling. Ny aktör träder in i slutet av systemhandlingen.

Figur 4. Installationskonsultens håltagnings-underlag.

Figur 5. Prefab-konstruktören urspårning. Figur 6. Foto från byggarbetsplatsen.


Form & teknik På Nordjylland har man ett problem att hantera. Det gäller sanddriften, som stadigt förflyttar delar av landmassan i primärt östlig riktning, och som hotar att förstöra vägförbindelsen norrut till Skagen och Grenen. Hur styr man en naturkraft? Och ska man styra den? Av andreas falk, [email protected]

tittar man på flygfoton över Nordjylland kan man tydligt se de stora sandmassorna, under vat-ten som på land. Korn för korn

sköljs med av strömmarna och lyfts av vin-den …

Den största manifestationen i området av denna naturkrafts aktiviteter är Råbjerg mile, som är en enorm sanddyn belägen just där Skagenhalvöns skära smalnar av, se bild 1.

Dynen är på vandring österut. På flygfo-ton kan den se tämligen harmlös ut, men krafterna som dynens vandring är ett re-sultat av är obetvingliga. Se gärna flygfoto på http://map.krak.dk, norra Jylland, där Råbjerg mile sedd från luften mest liknar en beige fläck.

Man diskuterar olika metoder för att lösa problemet: att bygga skyddsvallar för att avleda sanden eller att förlägga en ny väg till betongrör ovanpå marken, som helt enkelt får sandas över.

Att försöka styra naturkrafter är inte lätt. Naturen har sina verkningssätt och människans fåfänga försök att bygga för evigt och dana sina omgivningar som det behagar har genom årtusendena visat sig i stort sett lönlösa, på sikt.

sanddränkta husLängre ut mot Skagen ligger ”Den sandede kirke” som en kulturhistorisk attraktion, och visar upp sitt ensamstående, vitputsa-de kyrktorn bakom en försvarligt hög sandvall. Långhuset syns inte längre till.

Mer dramatisk är synen vid Rubjerg Knude, där ett fyrtorn är det enda som är kvar att se av en hel fyrgård, se bild 2.

Under de senaste tjugo åren har sand-massorna drivit upp och begravt gårds-byggnaderna, vilket framgår av dokumen-tationen på hemsidan http://rubjergfyr.dk. Samtidigt har havet eroderat bort meter för meter av strandbranten. En tidigare po-

pulär promenad längs kanten norrut emot en ödekyrka vid Mårup, är numera för-knippad med stora risker då sanden regel-bundet rasar ner på stranden och ut i havet, se bild 3.

Fyren och ödekyrkan må vara dömda, men i fråga om Skagen är det viktigt att finna en lösning. En lösning krävdes även för Burj Khalifa, världens hittills högsta byggnad som färdigställdes i Dubai ifjol.

högre, längre, lättare?Konferensen IABSE-IASS 2011 – Interna-tional Association for Bridge and Structu-ral Engineering och International Associa-tion for Shell and Spatial Structures – ar-rangerades i London ifjol under temat ”Taller, Longer, Lighter”, alluderande på en grundläggande strävan inom ingenjörs-konsten och, ska tilläggas, mänskligheten.

I organisationskommittén fördes kom-mentaren fram att det borde sättas ett frå-getecken efter rubriken, för att påpeka behovet av motiveringar för denna strävan.

Frågetecknet lades inte till, men disku-terades i flera av konferensbidragen.

optimism och drömEn av huvudtalarna var Bill Baker, partner i Skidmore, Owings, & Merrill i Chicago, och ledare av det team som konstruerat Burj Khalifa. Han resonerade kring män-niskans ideliga strävan att nå högre och högre, relaterade till denna strävan som ett uttryck för en optimism, ett gestaltande av en ambition, en vision, en dröm.

Bortsett från effekter som potentiell re-gional ökad ekonomisk omsättning och ökad turism till följd av en skyskrapas till-komst så görs även studier av densiteten hos urbana miljöer, möjligheten att minska det mänskliga fotavtrycket, the carbon footprint.

Genom att bygga högt och därmed öka densiteten hos städer, kan man således hy-

potetiskt närma sig vår tids miljömässiga mål. Här kan man förvisso även diskutera mänskliga värden, påverkan på sociala strukturer och lokal belastning, men detta lämnas därhän i just denna krönika.

hur man lyckasBill Bakers princip för ett lyckat projekt är den klara visionen med stöd i ett grundläggande enkelt formulerat kon-cept, i sin enklaste form ett adjektiv + ett substantiv. Det kan till exempel handla om ett ”avstyvat rör”, ett ”samlade rör” eller en ”superram”.

Han har erfarit att enkelheten i språ-ket, hur man benämner konceptet, den grundläggande idén, påverkar hela ge-nomförandet, då den betonar essensen av en lösning.

Oklarhet i det konstruktiva konceptet för en hög byggnad kommer däremot, en-ligt Baker, att ge negativa följdverkningar genom hela processen, i både konstruk-tionen och uppförandet.

sträva efter enkelhetDetta tankesätt är inte Bakers eget, utan lånat från Fazlur Kahn, amerikansk in-genjör (1929–1982) som framför allt un-der 1960- och 70-talen bidrog till utveck-lingen av skyskrapan som byggnadstyp, bland annat genom John Hancock Cen-ter och 110-våningsbygget Sears Tower, som var högst i världen år 1974.

För Burj Khalifa var principen ”stöttad kärna” (”buttressed core”) och genomgå-ende i designprocessen handlade det om att destillera komplexa idéer till enkla lösningar, vilket med Bakers ord kräver väl övervägda beräkningar och koncen-trerade ansträngningar.

Att återvända till den egentliga idén ger designprocessen skärpa och över-skådlighet och underlättar avgörande

Bör alla naturkrafteralltid bemästras?



http://map.krak.dk

http://rubjergfyr.dk


beslut när man står inför de unika situa-tioner som uppkommer när man skapar en byggnad av väldig storlek.

koncept för komplexa fenomenDet finns ett antal parametrar att ta med i processen, såsom materialval, system-val, relation mellan total byggnadshöjd och basens area och grundläggningens djup. För en viss höjd krävs en viss bot-tenarea och därmed följer vid en ökning av höjden en ökning av det totala antalet kvadratmeter.

Avståndet från fasad till kärna har ef-fekt på det praktiska utnyttjandet, på ljusförhållanden, planlösningens indel-ning, omfattningen av vertikala kommu-nikationssystem.

Det är en väldig komplexitet innebo-ende i fenomenet skyskrapa, det struktu-rella enkla konceptet till trots.

är det motiveratSprången i uppnådda byggnadshöjder har historiskt sett möjliggjorts när nya konstruktionslösningar utvecklats – vad som är byggbart förändras ständigt med teknikens förfining.

Vanliga anledningar till att byggpro-

jekt inte blir av är exempelvis att deras konstruktion är för komplicerad och/el-ler för svår att bygga, för långsam att upp-föra och/eller kräver för mycket materi-al, eller att den leder till alltför mycket nyttoyta.

Baker ställer sig också frågan, och flera med honom: ”Bara för att vi kan, ska vi göra det?”

Att formge vindenFör extremt höga hus är gravitationen och vinden två avgörande krafter som måste hanteras.

I fråga om vinden handlar det idag på sätt och vis om att forma den, genom att forma byggnaden. Genom valet av bygg-nadsform påverkas luftströmmarna som uppstår kring byggnadskroppen och där-med kan man tala om en samverkan, en interaktion mellan huset och vinden, där ytterst små avvikelser i byggnadsform och -vinklar kan vara ytterst fatala.

Med god kunskap om dessa interaktio-ner kan formgivningen emellertid rentav leda till en högre byggnadshöjd än den ursprungligen föreställda.

I fråga om Burj Khalifa motsvarade de första modellerna en byggnadshöjd på

omkring 518 meter. Följande vindtunnel-experiment visade dock att byggnadens samspel med vinden förbättrades, om den totala höjden ökade, kraftigt. Ända upp till 828 meter!

Byggnadens form och proportioner ut-vecklades vidare med ideliga vindtun-neltester och kroppens påverkan på luft-strömmarna förfinades än mer.

nyttan av att vara extremFör att vara extremast i världen räcker det, i ögonblicket, att bräcka de andra, tidigare, med en centimeter, vilket en del sportjournalister besviket noterade när Sergej Bubka under en följd av år satte ett stort antal stavhoppsrekord centimeter för centimeter, trots att han troligen hade kunnat slå till med en 10 centimeters ök-ning av gällande rekord redan i första hoppet.

Man kan tänka sig att skyskrapan i Du-bai faktiskt hade kunnat byggas ännu hö-gre, men då behöver man fråga sig till vilken nytta.

Om Burj Khalifa varit 1 600 meter högt, så hade det krävt en yta vid basen och av följande våningsplan som givit omkring

Bild 1: Den väldiga sanddynen Råbjerg mile. Foto: Andreas Falk


P


Bild 2: Rubjerg Knude, fyrtornet och i förgrunden tallruskor som man kör ner i sanden för att före-bygga att besökare rasar ned för stupet. Foto: Andreas Falk


Bild 3: Erosionen av strandvallen vid Mårup kirke. Foto: Andreas Falk

P 1 miljon kvadratmeter, och det hade varit för mycket. Det behövdes helt enkelt inte ett så stort hus, där och då.

Nyttan av strävan måste alltid övervä-gas. Oavsett hur man beslutar att för-

hålla sig till nyttan så måste man förhål-la sig till den och detta gäller även bygg-nadsverk med potentiell ikonstatus som världens högsta byggnadsverk. D

Referenser:

Baker, William, ”Taller” inledningsanfö-rande vid IABSE-IASS 2011, London 2011.http://rubjergfyr.dkhttp://map.krak.dk

VI PRODUCERAR

HUSBYGGARENvenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

117Nedanstående är annons från Paroc Panel Systems AB

bund BYGG

Nedanstående är annons från Paroc Panel Systems AB


jörers Riksförbund



SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

122Nedanstående är annons från Skandinaviska Byggelement

| [email protected] | 0411-736 10


det är väl känt att egendom i form av byggnader, maskiner, inventarier och varulager kan komma att skadas till exempel

vid brand, vattenskada eller liknande. Försäkringsfrekvensen för att skydda

egendom, genom att teckna egendoms-försäkringar, är dock hög, och det är säll-synt att ett sådant försäkringsskydd för-summas.

Emellertid händer det påfallande ofta att framför allt småföretagare försum-mar att teckna försäkringsskydd för de följdskador som kan uppkomma för de-ras verksamheter, till följd av en inträffad egendomsskada.

Avbrott efter egendomsskadaOm en företagare får skador på byggna-den där verksamheten bedrivs, eller på maskiner som är nödvändiga för rörel-sen, utgörs skadan ofta inte enbart av re-parationskostnader eller andra kostna-der för återställanden.

Om företaget har drabbats av en egen-domsskada som medför att verksamhe-ten inte kan bedrivas på samma sätt som innan skadan, uppkommer regelmässigt även skada i form av intäktsbortfall, vil-ket brukar benämnas ”avbrottsskada”.

Utöver intäktsbortfallet drabbas före-tagaren kostnadsmässigt även genom att få svara för rörelsens fasta kostnader samt lönekostnader för personal, trots att verksamheten inte längre kan generera intäkter.

Detta innebär att avbrottsskadan snabbt kan uppgå till betydande belopp och därmed få stora konsekvenser!

täcker fasta kostnaderFör att skydda sig från sådana skador kan företagaren teckna en så kallad avbrotts-försäkring.

Avbrottsförsäkringen ersätter förlust

av försäkringsmässigt täckningsbidrag – i princip företagets fasta kostnader och vinst – under normalt tolv månader i följd av en ersättningsbar egendomsska-da.

Avbrottsförlusten värderas till skillna-den mellan det täckningsbidrag som fö-retaget beräknas skulle ha uppnått om skadan inte inträffat och det faktiskt upp-nådda täckningsbidraget.

Försöker begränsa skador När en skada som medför risk för av-brottsskada inträffat brukar försäkrings-givaren även, tillsammans med den för-säkrade, försöka genomföra skadebe-gränsande åtgärder med syfte att minska avbrottsskadan.

Ett exempel är att hyra en ersättnings-lokal för att tillfälligt flytta över verksam-heten i denna, under tiden som repara-tion av den egna lokalen pågår. Kostna-den för ersättningslokalen ersätts då normalt som en räddningskostnad i av-brottsförsäkringen.

Genom sådana åtgärder kan själva av-brottsskadan begränsas, vilket även i öv-rigt har stora fördelar för den försäkrade gentemot sina kunder och samarbets-partners, eftersom det som regel är mycket viktigt att verksamheten kan komma igång så snabbt som möjligt efter en inträffad skada.

se över försäkringsskyddetEn avbrottsförsäkring bör enligt min uppfattning regelmässigt ingå i försäk-ringsskyddet även för småföretagare!

Andelen småföretagare som har teck-nat avbrottsförsäkring har successivt ökat den senaste tiden, men fortfarande finns det ett antal företagare som inte har tecknat ett sådant försäkringsskydd.

Det beror i de flesta fall helt enkelt på ett förbiseende, men det kan bli mycket

kostsamt när en avbrottsskada uppkom-mer.

För den enskilde företagaren är av-brottsförsäkringen enligt min mening ett lika viktigt försäkringsskydd som försäk-ring rörande egendom.

även nyckelperson kan försäkrasDe som driver mindre företag är i många fall beroende av en eller ett fåtal nyckel-personer. Det innebär att stora intäkts-förluster även kan uppkomma om någon av dessa nyckelpersoner blir oförmögna att delta i verksamheten.

För att skydda företagare från sådana skador tillhandahåller många försäk-ringsbolag även avbrottsförsäkringar som utger ekonomisk ersättning vid för-lust av nyckelpersoner i den försäkrade verksamheten.

Även denna typ av avbrottsförsäkring menar jag att en småföretagare bör över-väga!

skydd vid elavbrottEn annan variant av avbrottsförsäkring gäller om något oförutsett inträffar med tillförseln av ström, gas eller vatten, så att det påverkar den försäkrade verksamhe-ten. Ett försäkringsskydd kan tecknas för sådant bortfall.

Denna typ av försäkringslösning är särskilt viktig i vissa branscher där av-brott under kort tid snabbt kan få stor betydelse, som till exempel verksamhe-ter som väsentligen består av en eller flera produktionslinjer och som är direkt beroende av kontinuerlig tillförsel av el.

dyrt att missaFör företagare som tidigare drabbats av skadefall brukar medvetenheten om be-tydelsen av försäkringsskyddet vara be-tydande, men för andra kan kunskapen variera.

deBAtt Det kan bli dyrt – i värsta fall konkurs – för småföretagare som missar att försäkra sitt företag för de avbrott i verksamheten som kan uppstå efter exempelvis en brand. Många känner inte heller till att man kan försäkra en nyckelperson som är avgörande för verksamheten. Av per sjödin, advokat, Advokatfirman Nordia

småföretagare bör tecknaavbrottsförsäkring


När väl en skada inträffat kan insikten om ett försummat försäkringsskydd bli smärtsam. Dessvärre finns det många ex-empel på när en eljest lönsam verksam-het tvingas i konkurs på grund av ett för-summat försäkringsskydd.

Även om det inte blir konkurs är det illa nog om ett försummat försäkrings-skydd medför att flera års upparbetade vinster går förlorade – i onödan.

Det är därför tillrådligt att företagare löpande ser över sitt försäkringsskydd!

I många fall kan tillräcklig upplysning om ovan angivna försäkringslösningar lämnas direkt av försäkringsbolagens kundtjänst.

Vid behov bör biträde sökas av yrkes-verksamma specialister på området, vil-ka numera benämns försäkringsförmed-lare, tidigare ”försäkringsmäklare”. D

Småföretagare gör klokt i att tänka på att en brand kan leda till ett produktionsuppehåll, där löner fortfarande ska betalas ut.


För tre år sedan introducerade Telge Återvinning hemsorte-ring i Södertälje. Möjligheten att på ett enkelt sätt kunna sopsortera hemma uppskattas av hushållen som dessutom bli-vit bättre på att sortera rätt. Det visar två aktuella undersök-ningar som Telge Återvinning låtit göra.

Tjänsten som introducera-des för tre år sedan innebär att Södertäljes villahushåll istället för en vanlig soptunna har två, med sammanlagt åtta fack där exempelvis glas-, metall-, och plastförpackningar samt pap-per kan sorteras lika enkelt som matavfall i gröna påsen.

– Den senaste kundunder-sökningen visar att hemsorte-ring är uppskattat av villahus-hållen och den senaste plock-analysen visar att sorteringen dessutom har blivit bättre. Vi har gjort det enkelt att sortera och det ger resultat, säger Jör-gen Åkerlund, försäljningschef på Telge Återvinning.

I områden med hemsorte-ring är andelen förpacknings-material i den så kallade restpå-sen lägre jämfört med andra områden. I restpåsen, som går till energiåtervinning, sorteras det som varken är matavfall el-ler förpackningar.

– Det är viktigt för miljön att sopsortera. Därför vill vi göra det så enkelt som möjligt för Södertäljeborna att sortera och det har vi lyckats med, säger Jörgen Åkerlund.

Telge Återvinnings kunder uppskattar att inte behöva åka

till en återvinningstation med sina förpackningar och tid-ningar. I den senaste kundun-dersökningen är drygt 90 pro-cent av de hushåll som har hemsortering nöjda.

Den senaste plockanalysen visar också att Södertäljeborna är duktiga på att sortera matav-fall i gröna påsar oavsett om de bor i villa eller flerfamiljshus. Nästan 90 procent av det som sorteras i gröna påsen är rätt. Däremot är det fortfarande all-deles för mycket matavfall som läggs i restpåsen och därför inte kan omvandlas till fordonsgas.

– Vi går miste om stora mängder mat som skulle kunna bli miljönyttig fordonsgas om det sorterades rätt, säger Jör-gen Åkerlund.

Idag har cirka 5 500 villor i Södertälje hemsortering. Un-der år 2012 fortsätter utbygg-naden med Enhörna och däref-ter har alla villahushåll tillgång till tjänsten. Även 6 000 hushåll i flerfamiljshus har hemsorte-ring men då i en annan form. D

Noterat

Linköpings stift har dragit igång ett projekt för att minska energianvändningen i sina kyrkobyggnader. Totalt rör det sig om cirka 700 byggna-der. Sweco är en av tre konsul-ter som fått i uppdrag att ut-föra besiktningar och ge för-slag på vad som kan förbättras.

Projektet handlar om att er-bjuda stiftets församlingar hjälp med energieffektivise-ring av de uppvärmda byggna-derna i Linköpings stifts fast-ighetsbestånd. Av de upp-skattningsvis 700 byggnader-na är cirka 280 kyrkor och ka-pell.

– I projektet måste hänsyn tas till miljö och ekonomi, byggnadernas antikvariska värden samt till personal och besökare, säger Annika Deltin,

vikarierande projektledare på Linköpings stift.

Sweco har sedan tidigare er-farenhet av att jobba med ener-gieffektiviseringsåtgärder i kyrkor, bland annat invente-ring och projektering av ett trettiotal kyrkor och försam-lingshus på norra Öland. D

kyrkors energiåtgång ses över

inbyggd fuktsensor varnarPeab har initierat ett forsk-ningsprojekt vid Linköpings universitet, Campus Norrkö-ping, för att ta fram en folietunn fuktsensor utan batteri som re-gistrerar fukthalten i exempel-vis väggar och golv. Med hjälp av en trådlös avläsningsenhet kan värdet från sensorerna registre-ras.

– Genom att bygga in senso-rerna i konstruktionen kan vi upptäcka fuktproblem i tidigt skede innan vi kan se skadan. Ju tidigare en fastighetsägare upp-täcker fuktproblemen desto mindre omfattande och kost-sam blir åtgärden, säger Lars Gutwasser, som ansvarar för forskningsprojektet på Peab.

– Man slipper dessutom in-grepp i konstruktionen för att finna orsaken, tillägger han.

Peab genomför fälttester i bo-stadsområdet Kneippen Syd i Norrköping.

Målet för forskningsprojek-tet, som förutom Campus Norr-köping även omfattar samar-

betspartnerna Acreo, Websha-pe, Mittuniversitetet och Sen-sible solutions, är att sensorerna ska kunna tillverkas till låg kost-nad och stora volymer.

Enligt Boverket beräknas kostnaderna för att åtgärda alla existerande fuktskador som på-verkar inomhusmiljön till över 100 miljarder kronor. Cirka 90 miljarder hänförs till småhus, resterande till flerbostadshus och lokaler. D

Lars Gutwasser på Peab med den folietunna fuktsensorn som ska varna för fuktskador. Foto: Peab

Appuna kyrka i Mjölby pastorat. Foto: Mats A Sverker

Nöjdare kunder och bättre sopsortering är resultatet av en satsning på bättre hemsortering i Södertälje. Foto: Telge AB

nöjda med smartare sopsortering

Konkurrensverket gjorde en omfattande gryningsräd i Öst-ersund i början av året. Åtta jämtländska byggföretag som misstänks för kartellbildning vid kommunens upphandling-ar besöktes av runt 70 tjänste-

män från Konkurrensverket och Kronofogden som letade efter bevis.

Det beslagtagna materialet ska analyseras för att utreda om det finns fog för misstan-karna om kartellbildning. D

åtta byggföretag nagelfars


Genom att standarder som byggreglerna hänvisar till är av-giftsbelagda är lagar och regler inte fritt tillgängliga. Detta ris-kerar i förlängningen att även-tyra säkerheten för medborgar-na!

Det påpekar ett stort antal ak-törer inom samhällsbyggnads-sektorn i ett brev till handelsmi-nister Ewa Björling, näringsmi-nister Annie Lööf, bostadsmi-nister Stefan Attefall och miljö-minister Lena Ek.

Genom det europeiska sam-arbetet har standardiseringen ökat kraftigt inom bygg- och an-läggningsområdet de senaste åren. I sina regelverk refererar myndigheterna allt oftare till dessa standarder.

Vi vill påtala vikten av att bygg- och anläggningsstandar-der som myndigheter hänvisar till görs fritt tillgängliga, beto-nar undertecknarna och poäng-terar att det är ”en rimlig princip i en rättsstat”.

Det var förra året som Euro-koder infördes som ersättning för Boverkets konstruktions-regler. Dessa Eurokoder är stan-darder och därmed inte möjliga att använda fritt.

Det konkreta förslaget från undertecknarna är att myndig-heter som hänvisar till bygg- och anläggningsstandarder i sina regler, föreskrifter och all-männa råd står för kostnaden för översättningen till svenska. Som motprestation tillhanda-håller SIS standarderna avgifts-fritt på nätet.

Skrivelsen till de berörda statsråden har undertecknats av företrädare för Boverket, Byggherrarna, Byggmaterialin-dustrierna, Byggnads, Elektris-ka installatörsorganisationen EIO, Fastighetsägarna, Ledar-na, SABO, Svenska teknik och designföretagen, Sveriges Kom-muner och landsting samt Sve-riges byggindustrier. D

Noterat

historiskt om bränderFör alla som är intresserade av brandhistoria fi nns numera hemsidan www.brandhistoris-ka.org som bland annat presen-terar bygglagar och brandlagar ända från år 1350.

Dessutom beskrivs samban-det mellan det byggnadsteknis-ka brandskyddet och det släck-ande brandskyddet och hur de samverkat under åren.

På hemsidan fi nns cirka 1 300 notiser från Värmland fördela-de på tidsepoker och bränder samt alla former av förebyg-gande åtgärder inklusive lagar och andra regler.

Drygt 800 stora bränder och olyckor från 1100-talet till år 1950 är listade och kommente-rade. Alla brandlagar och bygg-lagar sedan år 1350 fi nns samt andra lagar som berört brand-skyddet.

Värmlands brandhistoriska klubb har runt 200 medlemmar, vilka gör det möjligt att driva hemsidan och ett brandmuse-um i Storfors.

Se mer på www.brandhisto-riska.org. D

Härnösand 1877.

Planerade byggprojekt i Malmö/Lund-regionen indikerar en till-växt på 5,5 procent de närmaste två åren. Detta kan jämföras med Stockholm 1,5 procent och 3 pro-cent i Göteborg.

Merparten av de nya kontors-ytorna är spekulativa, vilket ty-der på en stark optimism i regio-nen. Det visar den senaste upp-lagan av Nordic City Report från fastighetsrådgivaren Jones Lang LaSalle.

Vakansgraden för kontorslo-kaler i Malmö/Lund-regionen sjönk med en halv procentenhet under andra halvåret 2011 och stannade på 6,3 procent för hela regionen. Beläggningen har inte varit så hög sedan 2008, och ef-terfrågan är fortsatt stark.

Finansoron ute i Europa kan komma att påverka regionen ne-gativt, med ökad arbetslöshet som följd, varför vakanserna ris-kerar att öka den närmaste tiden.

Men Malmö/Lund-regionen har varit relativt motståndskraf-tiga mot den ekonomiska krisen de senaste åren, och hör till de regioner som återhämtar sig snabbast.

Även om nya hyreskontrakt

minskade andra halvåret 2011 slutade året på den högsta nivån sedan 2006 när det gäller ny-tecknade kontrakt. Några av de största kontrakten under året var Lund Universitets Ideon med 8 000 kvm och utbildnings-förvaltningen som skrev kon-trakt med Wihlborgs om hyra av 1 400 kvm kontor i Malmö city.

Jones Lang LaSalle bedömer läget som fortsatt starkt inför 2012, och att regionen kommer klara svängningarna ute i Euro-pa.

Hyresnivåerna för kontorslo-kaler har legat stabilt under 2011, med en liten ökning i Lunds cen-trala delar på 3 procent. Bedöm-ningen är att hyrorna kommer ligga kvar på samma nivå under 2012, även om fastighetsägare troligen kommer tvingas till ra-batter för att få till stånd de läng-re kontrakten på de nybyggda lokalerna.

Nordic City Report ges ut av fastighetsrådgivaren Jones Lang LaSalle två gånger per år, och är en rapport om den nordiska marknaden för kontorsfastighe-ter.

Sex av tio svenskar tycker att det är fi nast med gatsten eller plat-tor i natursten på garageuppfar-ten. Nästan lika många tror att det är en större prisskillnad mellan natursten och betong-plattor än vad det faktiskt är, enligt en Sifo-undersökning.

– Plånboken styr ofta i bygg-butiken. Många är nyfi kna på naturliga material, men det fi nns en utbredd missuppfatt-ning att det som är bra för miljön är dyrare än vad det är, säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund.

På frågan ”vad anser du är den fi naste markbeläggningen på en garageuppfart” svarar 45 procent plattor i natursten, 15

procent gatsten, 13 procent as-falt, 11 procent grus, fem pro-cent betongplattor och två pro-cent gjuten betong. Sju procent är tveksamma eller vet inte och en procent föredrar annan markbeläggning.

– Ska man inte sälja huset i morgon är prisskillnaden för-sumbar. Den som lägger gatsten får både en vacker garageupp-fart och gör en investering som inte förlorar i värde. Det är till och med så att använd gatsten är dyrare än ny, säger Kai Marklin.

Prisskillnaden mellan en ga-rageuppfart i gatsten eller plat-tor i natursten jämfört med en garageuppfart med betongplat-tor är cirka 25 procent.

starkt för kontor i skåne

natursten populärt på uppfart

Byggstandarder bör bli gratis

http://www.brandhistoriska.org


Noterat

Den 1 juli 2013 ska många bygg-produkter som säljs inom EU vara CE-märkta och ha en pre-standadeklaration. Det ska få handeln med byggprodukter att öka.

Boverket har i en rapport till regeringen beskrivit hur svensk lagstiftning bör anpassas till EU:s nya byggproduktförord-ning om försäljning av byggpro-dukter.

EU-förordningen ska få han-deln med byggprodukter att fungera bättre på den inre marknaden genom enhetliga provnings- och bedömnings-metoder. Tillverkarna slipper då att testa och märka sina pro-dukter på olika sätt i varje land.

Istället ska produkten CE-märkas efter det att tillverkaren upprättat en prestandadeklara-tion. Där ska framgå vad pro-dukten är avsedd att användas till och vilken prestanda den har ifråga om olika väsentliga egen-skaper.

Tillverkaren ansvarar för att uppgifterna i prestandadekla-rationen och CE-märkningen stämmer överens med de fak-tiska. CE-märkning av byggpro-

dukter betyder inte att de auto-matiskt är lämpliga för använd-ning. Byggherren måste avgöra om byggprodukten är lämplig med ledning av uppgifterna i prestandadeklarationen. Bygg-produkter som har lämpliga egenskaper bidrar till att upp-fylla till exempel svenska krav på byggnader, vägar och broar.

Den nya EU-förordningen kommer att påverka alla som tillverkar byggprodukter, som importerar byggprodukter uti-från världen och som säljer byggprodukter, samt alla an-vändare.

För försäljare betyder det ett utvidgat ansvar för att produk-terna är CE-märkta och har en prestandadeklaration när det krävs, och för att lagerhålla pro-dukterna så de inte försämras.

Tillverkare måste ta reda på om deras produkter omfattas av kraven och i så fall snarast sätta igång arbetet med att ta fram en prestandadeklaration och CE-märka.

Redan CE-märkta produkter måste också ha en prestandade-klaration för att få säljas från och med den 1 juli 2013. D

Hyresbostäder i Växjö har un-dertecknat ett förvärvsavtal med vindkraftsbolaget O2 om köp av ett vindkraftverk till en kostnad av 52 miljoner kronor. Genom köpet och ägandet av vindkraftverket får bolaget el till självkostnadspris och minskar sina koldioxidutsläpp med upp till 5,6 ton per år.

– Vi kan se fram emot eko-nomiska besparingar och kon-troll över våra elkostnader ge-nom att äga egen vindkraft, men framför allt är detta ett viktigt steg i vårt miljöarbete. Satsningen bidrar till att stärka vår långsiktiga förmåga att er-bjuda prisvärda och attraktiva

bostäder, säger Kenneth Faa-borg på Hyresbostäder i Växjö.

Hyresbostäder i Växjö kom-mer enligt avtalet att äga ett av de tio nya vindkraftverk som kommer att byggas i vind-kraftsparken Fallåsberget i Ockelbo kommun i Gävleborgs län. Driftstarten beräknas till årsskiftet 2012/2013.

Det aktuella vindkraftver-ket förväntas producera i ge-nomsnitt cirka 7 GWh per år, vilket utgör en stor del av Hy-resbostäder i Växjös nuvaran-de elanvändning. Det motsva-rar hushållsel (4 500 kWh/år) för 1 600 hushåll/år. D

Byggprodukt måste ce-märkas

Köpcentrumutvecklaren Steen & Strøm AS utvecklar just nu köpcentrumet Emporia i Hyl-lie i Malmö. När allt är klart i slutet av år 2012 kommer 3,7 miljoner människor att nå hit på en timme. Köpcentrumet kommer att ha en total butiks-yta på cirka 93 000 kvadratme-ter, fördelade på tre shopping-plan plus ett öppet takplan med park.

Parken på taket får en yta på 28 500 kvadratmeter. Tanken är att besökare ska kunna pro-menera, fika och lyssna på live-musik.

Att bygga en park på det här sättet ställer naturligtvis stora byggtekniska krav.

– Det är en helt annan sak än att bygga ett vanligt tak. Det här ska ju beträdas, vilket ger ett helt annat slitage, säger Ing-var Nohlin, projektchef för Emporia.

Hållbarheten är långt ifrån den enda aspekten. Förutom att tåla ovanligt stora påfrest-

ningar bör taket också vara miljövänligt i möjligaste mån.

När taket skulle isoleras föll valet på Foamglas. Blocken be-står av enbart glas och kol, och möjliggör en önskad täthet.

– Man lägger blocken i ko-kande asfalt och trycker till så att asfalten tränger upp i fo-garna och täpper till. Detta gör man i skift i två lager varpå man lägger ut ett membran över alltihop, förklarar Ingvar Noh-lin. D

En park på taket toppar nytt köpcenter. Foto: Foamglas

shoppingcenter får tätt tak

Den svenska trämekaniska in-dustrin står inför ett genera-tionsskifte. För att bättre lära ut träkunskap och förmedla hur ett modernt sågverk fung-erar har Skogsindustrierna tagit fram ett utvecklingsma-terial om produkter och om-värld, om effektiv produktion och om genuin kundförståel-se.

– Det är tillgängligt på nätet och användarvänligt. Och dessutom kopplat till det egna företaget som innebär en extra tydlighet, säger Thomas Åstrand, personalansvarig inom småländska sågverks-koncernen Bergs Timber, som är med i arbetsgruppen bakom utvecklingsmaterialet Lyftet.

Med Lyftet har han nu fått ett material som dels ökar

kompetensen för den enskil-da, men som också skapar grunden för en pågående för-bättringsdialog inom företa-get.

Tomas Ivarsson är en hand-ledare för projektet och är dessutom ett stöd för två av de pilotprojekt som har genom-förts på Norra Skogsägarnas sågverk i Sävar utanför Umeå och på Rödins Trävaru AB i Svenstavik söder om Öster-sund.

– Materialet gör det enkelt att kartlägga varje enskilt före-tag och ger en möjlighet att välja just det avsnitt som pas-sar den egna verksamheten. Det är en styrka, betonar han.

Se: www.skogsindustrier-na.org/lyftet D

investerar i eget vindkraftverk träkunskap utvecklar sågverk

www.skogsindustrierna.org/lyftet

www.skogsindustrierna.org/lyftet


Noterat

snabba hotellhissar 100 populära innovationer

Göteborgshotellet Gothia To-wers byggs ut och i samband med expansionen i miljardklas-sen moderniserar och byter ho-tellet även ut sina hissar. Sam-manlagt ska 23 hissar med den senaste tekniken installeras.

Gothia Towers är redan i full gång med att bygga sitt tredje torn samtidigt som det befi ntli-ga East Tower byggs på med sex våningar. Byggnationen inne-bär att Göteborg får Europas största helintegrerade hotell-, mäss- och konferensanläggning när bygget är färdigt, vilket stäl-ler stora krav på logistiken.

– Hissarna är otroligt viktiga för oss när vi nu skapar framti-dens mötesplats. Vi måste snabbt, effektivt och framför allt miljövänligt kunna trans-portera våra gäster från en plats

till en annan, säger Petter Ull-berg, vice vd på Gothia Towers.

De nya hissarna kommer att gå mer än dubbelt så snabbt och vara en viktig komponent när Gothia Towers ska certifi eras enligt den internationella mil-jöstandarden Breeam. Hissar-nas snabbhet förbättras från 1,5 meter per sekund till 3,5 meter per sekund.

Utanpåliggande panorama-hissar kommer att fi nnas på alla tre tornen. Gothia Towers tred-je torn blir 100 meter högt och därmed Göteborgs högsta bygg-nad med en utsikt ända ut till Vinga. På mindre än en halv mi-nut kommer besökaren att kun-na ta sig upp till utsiktsplatsen.

Arbetet beräknas vara färdigt under andra halvåret 2014, då det nya tornet invigs. D

Telefonen, teven och internet var folkets, ganska självklara val, kan tyckas, när det gällde att rösta fram 100 innovationer som har betytt mycket för män-niskan.

Men även grävmaskinen fi nns med i den permanenta ut-ställningen 100 innovationer som öppnade i slutet av februari på Tekniska museet i Stock-holm.

Det är museets största egna produktion någonsin. Utställ-ningen handlar om vilka svens-ka folket anser är de hundra mest betydande uppfi nningar-na någonsin. I statistiskt säker-ställda undersökningar har vuxna mellan 18–74 år och skolelever i årskurs sex svarat på vilka de anser vara tidernas viktigaste uppfi nningar.

Bland de hundra framröstade förslagen fi nns grävmaskinen. Eftersom en tiltrotator är en vanlig utrustning på dagens grävmaskiner fi ck ett grävma-

skinsföretag frågan om hur en rotator kan visas på museet.

– Vi har tagit fram en stilise-rad grävmaskin som alla besö-kare har möjlighet att provköra. Den är utrustad med en verklig grävmaskinsarm, äkta förarstol, riktiga handtag och har vår Ro-totilt komplett med styrsystem, grip och skopa monterad, berät-tar Per Norell på Indexator.

Med utställningen vill Tek-niska museet visa på innovatio-ner som en viktig motor i sam-hällsutvecklingen.

Tekniska museet verkar för att öka allmänhetens och speci-ellt ungdomars intresse för tek-nik och naturvetenskap på ett lustfyllt och inspirerande sätt.

Museet har även i uppdrag att förvalta och vårda Sveriges in-dustriella och tekniska kultur-arv. Tekniska museet är Sveri-ges största tekniska museum och hade 379 543 besökare år 2011. D

Snabba hissar utlovas.

Grävmaskinen. Foto: Ellinor Algin

Svenska betongföreningen ar-rangerar under året 100 aktivi-teter för att fi ra föreningens 100-årsjubileum. Bland annat erbjuds ett stort antal semina-rier och studiebesök både i Sve-rige och utomlands.

En av vårens höjdpunkter är fi b-symposiet Concrete Struc-tures for Sustainable Commu-nity den 11–14 juni.

– Betongföreningen är ett fantastiskt nätverk och de hundra aktiviteterna visar vil-ken styrka och bredd förening-en har. Det här jubileet manifes-terar hundra spännande år men det är också en start för nästa

århundrades betongnätverk, säger Richard McCarthy, VD för Svenska betongföreningen.

Den 15 januari för 100 år se-dan tog Ivar Krueger initiativet till bildandet av Svenska be-tongföreningen, en opartisk förening vars ändamål är att verka för den svenska betong-teknikens främjande och ut-veckling.

Föreningen är verksam över hela Sverige och har idag cirka 660 individuella och 50 korpo-rativa medlemmar.

Se mer om evenemangen under feståret på www.betong-foreningen.se. D

Firar 100 år med 100 aktiviteter

http://www.betongforeningen.se/


Antalet råttor ökar ständigt och Anticimex rycker ut allt oftare.

– För att få bukt med det väx-ande problemet krävs att fler aktörer samarbetar. Både kom-munerna, företagen och all-mänheten måste ta sitt ansvar, säger Håkan Kjellberg, skade-djursexpert på Anticimex.

Anticimex har under det se-naste fem åren tagit emot ett stadigt ökande antal anmäl-ningar om råttor, men trots sa-nering kommer de tillbaka. Det beror helt enkelt på det inte tas tag i grundproblematiken.

– Alla aktörer i samhället måste samverka och ta ett hel-hetsgrepp för att vi ska få bukt med råttorna. Det behövs en långsiktig plan. Skadedjurs-branschen kan inte lösa proble-met ensamma. Alltifrån hur avlopp anläggs, till hur kommu-nerna sköter sophantering till hur allmänheten agerar räknas samman, säger Håkan Kjell-berg.

– Om vi hjälper ett företag som ligger nära en park med sa-nering, så kommer råttorna dessvärre att slå tillbaka igen om papperskorgarna är över-fulla och tillgången på föda och boplatser ständigt finns till-gängliga.

– Även fastighetsägarna, pri-vata som kommunala, måste ta ett större ansvar när det gäller hanteringen av avfall. Om vi alla gemensamt ser till att ”maten” inte kommer råttorna till gagn så kommer även problematiken med råttor att minska, säger Håkan Kjellberg.

Det finns många exempel på där arbetet med att samarbeta för att bekämpa råttorna fung-erar bra, bland annat i England och USA.

– Där är myndigheterna mycket drivande. I USA är dess-utom allmänheten väldigt in-satt och där har man till och med The rat day i flera städer då man tillsammans samarbetar för att få bort allt i samhället som råttorna kan leva av och bo i. I dessa länder har man även mycket specifik statistik så att man kan räkna på vad råttorna kostar rent samhällsekono-miskt. Om våra kommuner fick ökade resurser till detta är jag övertygad om att även vi skulle kunna bli ett föregångsland, sä-ger Håkan Kjellberg.

Råttor kan bekämpas på oli-ka sätt, som med råttfällor i av-loppsnät eller soptunnor med bekämpningsmedel i botten.

– Men bra saneringsmetoder i all ära, vi måste ändå ta ett samlat grepp – alla måste vara delaktiva och samverka. Det spelar ingen roll om vi har fritt i avloppen om vi ovan mark kas-tar sopor omkring oss, uppma-nar Håkan Kjellberg. D

samarbete kan stoppa råttor

Noterat

Kommuner och privata aktörer måste samarbeta för att begrän-sa råttornas framfart. Foto: Anti-

cimex

Överfulla papperskorgar och gott om boplatser gynnar råttor. Foto: Anticimex

Regeringen har beviljat Inno-vationsbron AB totalt 70 mil-joner kronor under 2012 och 2013, med möjligheter till yt-terligare 30 miljoner kronor för år 2014, inom ramen för de förstärkta innovationsinsatser som regeringen aviserat i bud-getpropositionen 2011.

Förstärkningen innebär att stödja utvecklingen av till-växtföretag genom inkubation

och för att möjliggöra att bola-gen når en snabbare etablering på internationella marknader. Avsikten är att redan från start öka bolagens möjligheter att tidigt växa på internationella marknader.

Fler innovatörer och entre-prenörer måste lyckas med att gå från idé till succé på en in-ternationell marknad. D

EUs medlemsländer gör allde-les för lite på hemmaplan för att hejda handeln med olagligt virke. Det konstaterar WWF som granskat vad länderna gjort inför skärpta EU-regler nästa år. Sverige får ett medel-måttigt betyg med 8 poäng av 18 möjliga.

– Nu krävs handling på hemmaplan och snabba beslut för att den nya lagstiftningen ska fungera effektivt, säger Håkan Wirtén, generalsekre-terare på WWF.

Länderna som toppar listan i WWFs rapport ”Government Barometer” är Tyskland, Ne-derländerna och Storbritan-nien med 12 poäng. Bottenbe-tyg får bland andra Finland, Estland, Spanien, Italien och Grekland med 2 eller färre po-äng.

– Bland annat behöver vi ställa bindande miljökrav i of-fentlig upphandling av träpro-

dukter. Vi borde också bidra med både pengar och kunskap i pågående partnerskapsför-handlingar med skogsländer i Syd, säger Håkan Wirtén.

Sverige får i rapporten bra betyg bland annat för arbetet med att genomföra EUs nya lagstiftning och föreslå kraft-fulla straffbestämmelser.

Kampen mot olagligt virke har funnits på EUs dagordning i många år. 2010 beslöt EU att lagstifta mot olaglig virkes-handel genom en ny lag, den så kallade timmerförordningen, som börjar gälla i mars 2013.

Den innebär att företag som handlar med timmer och trä-varor måste känna till träråva-rans ursprung. De måste också vidta åtgärder för att hindra att man befattar sig med olagligt virke.

Om inte EU-länderna gör mer kommer träprodukter som säljs i Europa även i fort-sättningen att bidra till att sko-gar förstörs i Indonesien och Kongobäckenet, konstaterar WWF.

Olagligt och ohållbart skogsbruk är ett stort hot både mot människors försörjning och hotade arter som orangu-tang och gorilla. Olaglig av-verkning och avskogning bi-drar även starkt till utsläppen av växthusgaser. D

satsar på internationalisering

Agerar lamt mot olagligt virke

WWFs ”Government Barometer” betygsätter.


Ledorden för Fläkt Woods nya kylbaffel Wega är layoutfl exi-bilitet och energioptime-ring. Wega har inställ-bara skenor, EC Energy Control, på varje sida av kylbaffeln med möjlighet att anpassa dysstorlek. Det är till nytta vid till exempel ombygg-nationer och hyresgästan-passningar.

Förser man Wega med mo-tor, Motorized Energy Con-trol, förvandlas den till en kyl-baffel med VAV-funktion.

Kylbaffeln kan kombineras

med rumsregulatorn STRA-14 som kan ställas in på olika lägen för temperatur, närvaro och CO2 reglering för att styra luftfl ödet. D

Fläkt Woods08-626 49 09ingemar.jacobsson@fl aktwoods.com

Byggbasen.com har komplet-terats med en gemensam leve-

rantörsportal för byggsektorn. Med en gemensam leverantörs-portal sänker både leverantö-rer och inköpare sina adminis-trativa kostnader och oseriösa aktörer kan undvikas. D

Byggbasen Sverige AB035-10 35 [email protected]

Företaget Hoppe har utökat sitt sortiment och levererar nu även beslag i rostfritt stål. De rostfria beslagen tillverkas av krom/nickelstål och möjlig-gör en enkel skötsel.

Skulle beslagen uppvisa spår av rost så handlar det om ytrost, som är rostbeläggning-ar till följd av miljöpåverkan. Ytrostbeläggningar är, liksom olje- och fetthaltiga förore-ningar, lätta att ta bort med hjälp av ett rengöringsmedel som är lämpligt för rostfritt stål. D

Hoppe AG0300-177 [email protected]

En ny version av Ebecos Golv-värmekatalog är ute. Den är till hjälp för dem som funderar på att installera golvvärme hem-ma eller vill lära sig mer om hur moderna golvvärmesys-tem funkar.

Den 28-sidiga katalogen presenterar ett brett golvvär-mesortiment inklusive en gui-de som gör det enklare att välja rätt system utifrån aktuella förutsättningar. D

Ebeco [email protected] 75 50

Ruukkis nya servicekoncept för rostfritt stål och alumini-um innebär att kunden kan få sitt material exakt som de vill ha det: i rätt kvalitet, klippt och spaltat enligt sin standard, samt i rätt tid.

Resultatet av konceptet är ett minskat spill och effekti-vare logistik enligt företa-get. D

Ruukki Sverige Metals+46 10 787 80 28

Företaget Roca lanserar till-sammans med Slug ett nytt bakkantsbeslag.

Slug 10 monteras på trädör-rar med hjälp av vanliga stan-dardverktyg. Beslaget monte-ras parvis, består av härdade skruvdubbar och tillhörande slutbleck som tillsammans bil-dar en stark enhet.

Beslaget är testat och certi-fi erat enligt SS 3487, klass 2. D

Roca Industry AB08-448 73 [email protected]

Portal nu även med leverantörer

Beslag i rostfritt

Färsk katalog om golvvärme

möjligt måttbeställa stål

Bakkantsbeslag för trädörr

Marknadsnytt

Flexibel kylbaffel


Besiktning och tillsyn med hjälp av iPad eller iPhone un-derlättas med hjälp av den nya appen Supervision Online ut-lovar det svenska teknikföre-taget Astacus i Linköping.

Med appen får man på ett koordinerat sätt in alla data man behöver på ett och samma ställe. Appen kan användas för tillsyn av en mängd olika ob-jekt, som brandposter, belys-ningsstolpar, kabelskåp, fjärr-värmekammare, pumpstatio-ner, luftningsventiler och dag-vattenbrunnar. D

Astacus 070-539 18 55 [email protected]

Temporent hyr ut temporära lokaler i modulbyggnader. Lo-kalerna monteras snabbt på kundens mark och hyrs så länge behovet varar. Därefter flyttas modulerna vidare till nästa kund.

Modulbyggnaderna har en stålkonstruktion vilket gör dem stabila nog för flera våningar. De klarar även av hård yttre på-verkan, som stora mängder snö.

På Umeås universitetsområ-de arbetar exempelvis nu Sveri-ges lantbruksuniversitet, SLU, i en modulbyggnad med en yta på 2 700 kvadratmeter. D

Temporent 090-10 57 87 [email protected]

Nordic Home är en tapetkol-lektion som doftar sommar och skärgård, med 31 mönst-rade tapeter och 10 enfärgade, som enkelt kan kombineras med varandra.

Alla mönster finns i flera ku-lörer och Nordic Home är i non

woven kvalitet, som är lätt att sätta upp. Kollektionen är de-signad av Helene Blanche som är utbildad textildesigner. D

Flügger AS +45 44 54 16 66 [email protected]

Eftersom tegel har en porös yta kan det hända att det får fläckar av bland annat fett från matlagning. Tegelytan blir mindre mottaglig för stänk och har svårare för att suga åt sig fukt om den stryks med en blandning av lika delar linolja och luktfri terpentin. Stryk på blandningen tills ytan inte kan ta emot mera, men utan att den blir blank. Då är ytan fortfa-rande matt men den blir mör-kare än tidigare.

Om man hellre vill använda medel som är mera miljövän-liga kan man behandla ytan med såpa, antingen brunsåpa eller såpflingor. Flingorna är ”fetare” än brunsåpan och mest lämpade på en slät yta. Men med tiden kan de ge en vit

kalkhinna och därför väljer de flesta att använda brunsåpa. D

Tegelinformation +45 33 32 34 34 [email protected]

Företaget Big Image, som ver-kar inom ljudabsorberande produkter och innertakslös-ningar, har förvärvat Innertak AB, och ägaren Sven Svens-sons smarta tagglist. Den gör det möjligt att enkelt installera spänntak. Själva spännväven är av polyester och godkänd för innemiljöer.

Företaget är även återför-säljare av den polyesterbase-rade ljudabsorberande skivan Echostop, som kan förses med motiv. Ett innertak kan kläs med Echostop, samt komplet-teras med spänntak. D

Big Image Systems AB +46 8 630 32 00 [email protected]

App förenklar besiktning

temporära mobila lokaler

vägg som ger sommarfeeling

linolja skyddar tegel

tak i tyg dämpar ljud

Marknadsnytt

Knauf Danogips presenterar nu våtrumsskivan Humidboard 2.0 som är en oorganisk gipsskiva för innerväggar i fuktkänsliga miljöer. Våtrumsskivan uppfyl-ler kraven för våtrum enligt Byggkeramikrådet och Golv-branschens Våtrumskontroll.

Våtrumsskivan består av en impregnerad kärna av special-gips med ett hydrofobiskt, vat-tenavvisande, ytskikt i glasfiber.

Skivan kan inte ruttna eller bio-logiskt brytas ned och ytskiktet avger en minimal mängd fiber.Humidboard 2.0 monteras nor-malt i dubbla skivlag och är god-känd för användning i våtzon 1, det vill säga vid badkar/dusch, väggytor och upp till en meter utanför dessa. D

Knauf Danogips 044- 28 79 22 [email protected]

våtrumsskiva med nytt ytskikt








BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför komplettaVi utför komplettaVi utför komplettabullerskärms- bullerskärms- bullerskärms- entreprenader entreprenader entreprenader

Försäljning av Försäljning av Försäljning av Planta BullerskärmarPlanta BullerskärmarPlanta Bullerskärmar


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

http://www.pordran.se


http://www.isodran.se


BYGGLEVERANTÖRER

SidAbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31AGC Flat Glass Svenska . . . . . . . . .2a omslBengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Betongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39BIV - Föreningen för brand-teknisk ingenjörsvetenskap . . . . . . . . . . . . 11Blücher Sweden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Brandskyddsföreningen Sverige . . . . 19Brave System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Cementa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Consultec Arkitekter ochKonstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Prinfo Ystad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Dafo Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

SidGyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Kingspan Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Knauf Danogips GMBH . . . . . . . . . . . . . . . . 23Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . .71Masonite Lättelement . . . . . . . . . . 4e omslMinera Skiffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Plast-& Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Protega . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Ruukki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Safety Respect . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54Sand & Grus AB Jehander . . . . . . . . . . . . . 63SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

SidSK Tuote OY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1a omsl, 4Svenskt trä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71Svenska Brandslangfabriken . . . . . . . . . . 19Tekniska högskolan i Jönköping . . . 83T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Ventisol Brandventilationer . . . . . . . . . . 25Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . 47Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Vvs agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 [email protected] 183 52 Täby

Annonsörer


Bågar, torn och spaljéer för-väntas bli populära i årets träd-gårdar. Vansta trädgård är agent för Classic garden ele-ments, som tillverkar sina pro-dukter i pulverlackerad gjut-järn med rejäla bultar och be-slag. Produkterna är stadigt förankrade, samt lätta att mon-tera. D

Vansta Gård+46 (0)8 520 274 [email protected]

hängande blomsterprakt

trådlöst grävsystem

Marknadsnytt

IVT Värmepumpar lanserar en app för Android och iPhone. Appen IVT Anywhere styr vär-mepumpen direkt via smart-phone och larmar i mobilen vid driftstörningar. Kunden kan när som helst reglera värmen och också sänka sina värmekostna-der genom semesterfunktionen ”Holiday Mode”.

Förutom att reglera värmen är det även möjligt att se till att det fi nns extra varmvatten vid behov.

Appen fungerar tillsammans med IVTs värmepumpar med reglercentralen Rego 1000. D

IVT Värmepumpar0140-38 41 [email protected]

Topcon Scandinavia presente-rar det nya grävsystemet X22 som är ett trådlöst 2Dsystem för grävmaskiner. X-22 inne-håller plug-and-play teknik för snabba installationer. Även skifte mellan olika maskiner går snabbt.

X-22 fi nns i två modeller; 2D och 2D-Tilt. Båda levereras med en kontrollbox och tråd-lösa sensorer för skopa, sticka, bom och en maskinsensor med kompass. 2D-versionen ger maskinisten höjden från sko-pan till inlagd höjdreferens

och kompenserar även vid ojämn mark och rotation av maskinen. 2D-Tilt-versionen har samma funktioner samt en extra sensor för tiltskopan. DTopcon Scandinavia AB+46 (0)31 710 92 00

reglerar värmen via mobilenreglerar värmen via mobilen

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70




www.akermans.se

http://www.brandskyddsbesiktning.com


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg



http://www.markstyrkan.se

http://www.mpa.nu


http://www.jankallman-ingbyra.se



Monier kompletterar sin te-gelfamilj med takpannan Nova som är ett enkupigt falsat tak-tegel specialtillverkat för det skandinaviska klimatet.

Inspirationen till Nova är hämtad från gammalt handsla-get tegel vilket ger taket ett tra-ditionellt utseende. I tillverk-ningsprocessen har moderna tekniska innovationer införts, bland annat får takpannan en len fi nish tack vare att den pres-sas i gipsformar. Takteglet är lätt att lägga då falsningen till-låter variabelt läktavstånd, samt lätt att lägga i raka rader. D

Monier Roofi ng AB+46 76702 57 55 50 [email protected]

Essve har tröttnat på trasiga förpackningar och har därför tagit fram den hållbara för-packningslösningen Essbox. Företagets infästningssorti-ment kommer framöver att

levereras i robusta och åter-vinningsbara plastförpack-ningar.

Den genomskinliga plasten gör det lätt för användaren att se vilken produkt som ligger i respektive förpackning. Box-arna är slagtåliga. Förpack-ningen tål även strilande vat-ten från alla vinklar. D

Essve +46 8 623 61 [email protected]

Hussvamp kan på kort tid bryta ned träkonstruktionen i ett hus, vilket är kostsamt att renovera och sanera. Med en ny testme-tod, ett DNA-test, som har ta-gits fram i samarbete mellan Anticimex och Dynamic Code, kan hussvamp upptäckas redan innan angreppen syns.

Provtagningen sker genom

att ett damm-prov tas med en bomulls-pinne på någ-ra olika stäl-len i byggna-den. Provet skickas till Dynamic Co-des laborato-rium där det analyseras. Svaret lämnas på hemsidan, eller via telefon, med hjälp av en per-sonlig kod. D

Dynamic Code 013-465 53 [email protected]

Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås lanserar ett nytt verk-tyg som gör det möjligt att mäta och analysera mätresul-tat direkt från mätplatsen. En kostnadsfri applikation fi nns att ladda ned direkt från före-tagets hemsida eller Android Market.

Elcomaster™ för Android™ kan användas på alla mobila Android enheter som mobiler eller läsplattor med Android

version 2.1 eller högre. Pro-gramvaran tar emot mätvär-den via bluetooth från Elco-meters skikttjockleksmätare, fuktmätare och profi l-djupsmätare utrustade med bluetooth. D

Karl Deutsch Nordiska AB021-35 70 00 [email protected]

Säkerhetsföretaget Hammer-glass AB levererar bullerskär-mar till Stockholms stad. Det är Nynäsvägen som på sträck-an söder om Globen ska förses med 2 000 meter okrossbara bullerskyddsskärmar.

För att bullerskärmarna ska kunna följa höjdskillnaderna i vägen kommer varje glasskiva att parallelltrapetsskäras med CNC-fräs. Varje stolpfack mäts individuellt på plats både för bredd, höjd och snedkap-ning.

I vanliga fall brukar buller-skärmar trappas för att följa höjdskillnader, men Hammer-glass har utvecklat ett system med stolpar och infästningar som medger mer komplicera-de montage.

Skärmarnas ytbeläggning är nanobaserad. Smuts och föro-reningar regnar bort. Ytan är till 80 procent slätare än glas vilket underlättar vid graffi ti-sanering. Kravet var också att skärmen inte ska brinna vid exempelvis en tankbilsexplo-sion. D

Hammerglass AB+46 431 43 99 03

Hajom tillverkar skjutdörrar och fasadpartier som löser upp gränsen mellan inne och ute. Företaget utlovar skräddar-

sydda lösningar när det gäller form, storlek och materialval. Tillsammans med SnickarPer visar företaget upp exempelvis hur produkterna kan använ-das, som här i ett fritidshus i Stockholms ytterskärgård av Jonas Glock på Glockgruppen Arkitekter AB. D

Hajom och SnickarPer070-244 31 [email protected]

mobil analys av mätdata

tegelpanna för bistert klimat

skruv i tåligare box

Följsam okrossbar bullerskärm

rörlig skjutbar fasad

Marknadsnytt

test hittar äkta hussvamp


Nytt från SBR

KansliSBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Folkungagatan 122, 116 30 StockholmTel: 08-462 17 90, E-post: [email protected] Hemsida: www.sbr.seStyrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförandeVeronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförandeLars Bengtsson, KalmaravdelningenMarie Fägerman, NorrbottensavdelningenRoger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, SkaraborgsavdelningenNils Wittgren, Göteborgsavdelningen

nya medlemmarAndersson-Junkka David, egen företagare, David Bygg och Ener-gibyrå, FärjestadenEngdahl Mats, egen företagare, Engma AB, VisbyEskinder Gebeyehu, byggin-genjör, Båge Bygg AB, StockholmGustafsson Hans-Erik, besikt-ningsman, Independia Norr AB, ÖstersundKiaer Christian, projektledare, Pantektor AB, LimhamnLaos Johan, projektledare, Rotpartner Sverige AB, KungälvLaurell Mats, projektledare, Tengbomgruppen AB, UppsalaRingefors Arne, projektledare, Tengbomgruppen AB, UppsalaSandelin Hans, egen företagare, Ingenjörsfirma Hans Sandelin AB, KalmarSvantesson Dan, byggledare, Ingenjörsfirman M Gustafsson AB, KalmarTeutsch Kerstin, egen företagare, Teutsch landskapsarkitekter, HalmstadTorby Staffan, egen företagare,

Firma Staffan Torby, GrebbestadWaldenvik Jonatan, egen företa-gare, Bygg & Inredning i Knutby AB, Knutby

Nya anslutnaAlbrektsson Johan, LidingöAndersson Sassan, ÅrstaFallström Johan, StockholmFontenelle Ciro Vidal, SollentunaGalentas Justinas, VallentunaIsberg Jonas, HägerstenJansson Andreas, HallstavikJernelid Karolina, StockholmKamal Shawn, HässelbyLeback Ulrika, StockholmLiljegren Kristin, ÄlvsjöLindgren Fredrik, RimboMalm Arvid, JohanneshovNilsson Fredrik, SegersängNilsson Loui, NässjöSkoot Sofia, StockholmTaleb Bahman, StockholmWennberg Carl, BrommaWerme David, Västerås Wikström Karin, VallentunaÅkerlund Marcus, Sundbyberg D

SBR Byggingenjörerna Bildades 1951 och är en ideell yrkesor-ganisation. Förbundet har 2800 med-lemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlem-marnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, men-torskapsförmedling och kollegiala kon-takter. Medlem får använda den skyd-dade titeln Byggingenjör SBR.

FörbundsverksamhetenRymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmän-heten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remiss-yttranden och samverkar med myndig-heter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för för-bundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorga-nisationer i Norden.

LokalavdelningarnaArrangerar kurser, seminarier, med-lemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs ExpertgrupperSamlar expertis inom entreprenadbe-siktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbild-ningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utveck-lingen av teknik, marknad och lagstift-ning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

Kurser & UtbildningarSBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entrepre-nad- respektive överlåtelsebesikt-ningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certi-fiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikre-laterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn . Kurserna skräddarsys enligt beställarens önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl liv och olycks-fall.

HusbyggarenÄr SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även Finland.

BLI MEDLEMFör medlemskap krävs byggingenjörs-examen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer informa-tion och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

Nordens största byggmässa Nordbygg pågår 20–23 mars i Stockholmsmässan. SBR finns på plats i monter C 17:10. Vi infor-merar om vår verksamhet, medlemskap, kursutbud och mycket annat.

Välkommen att hälsa på oss i montern!

Gratis inträdesbiljett till Nordbygg kan skrivas ut direkt från www.nordbygg.se under fliken ”Registrera din biljett här”.

Under de fyra första månaderna sedan SBRs nya hemsida lanse-rades i slutet av oktober 2011 har över 40 000 träffar registrerats.

Av undersidorna har informa-

tionen om överlåtelsebesiktning flest med över 10 000 träffar, entreprenadbesiktning 4 300 och KA-ansvariga hittills 2 600 träffar.

möt sBr På nordbygg!

över 40 000 besök på sbr.se

rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker direkt från

Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90


www.sbr.se

byggtjanst.se

www.sbr.se/bli

www.nordbygg.se

sbr.se

www.byggtjanst.se

http://www.sbr.se/bli-medlem

Preliminärt program den 17/10-1/11 och 24/10-8/11:Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm.

Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter.

Fredag: Guidad heldagstur till Cape Town Stadium och kåkstäder med intressanta projekt inom miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur.

Lördag: Guidad tur söderut med stopp vid bl a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil.

Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste träd- gård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Avresa till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch.

Måndag: Guidad heldagstur med lunch till intressanta byggprojekt i Johannesburg och omgiv- ningarna.

Tisdag: Efter frukost avfärd till safarihotellet. Lunch och information om safariparken. Safari i skymningen och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel.

Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa.

Torsdag: Ankomst Göteborg, Köpenhamn och Stockholm på förmiddagen.

Hotell:I Kapstaden: Protea Hotel Victoria Junction nära restauranger och Waterfront.I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Arch. Designhotell i trevlig miljö.I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool.

Pris:29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker, flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i tvåbäddsrum inklusive frukost. För enkelrum tillkommer 6 800 kr. Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr.

Bokning: Vid beställning av resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

Sydafrika nästa

Intresseanmälan SBRs resa till Sydafrika 2012

Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ett storslaget land, med en intressant historia och en fantastisk natur. Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras naturliga miljö.

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större anläggningar för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom byggbranschen i Sydafrika.

Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet producerar många av världens främsta viner, maten är mycket god och dessutom prisvärd!

Resan omfattar 7 dagar både i Kapstaden och safari utanför Johannesburg.

Preliminärt program: Fr 11 nov Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och

vi inleder med en stadsrundtur och lunch innan vi checkar in på vårt hotell och får en stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har trevliga restauranger och butiker. Välkomstmiddag med olika Afrikanska specialiteter.

Sö 13nov Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Vid lunchen lär vi känna Xhosa stammens matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur.

Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med stopp på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden och Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på de sydafrikanska pingvinerna. Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag.

Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste trädgård eller bad, shopping, golf.

On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flygplats och beger oss till svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag på lodgen.

På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 att dubbleras. Det blir en avgång den 17 oktober och en den 24 oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen. Kapstaden utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014.


Nytt från SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktning,symposium 8–9 maj, Göteborg

Entreprenadbesiktning,grundkurs2–3 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,Steg 2 och prov16 april, Stockholm1 juni, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,symposium22–23 mars, Stockholm24–26 maj, Tallinn

Kontrollansvarig,grundutbildningBlock 210–11 april, Stockholm, inklusive tentamen

Kontrollansvarig,uppgradering2–3 maj, Stockholm

ABK 0922 mars, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt8 maj, Stockholm

Konsumententreprenader24 april, Stockholm

PBL/BBR, Nyhet!12 april, Stockholm

Rådgivningsansvar 12 april, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador 23–24 maj, Stockholm

Eurokoder19 april, Stockholm

AMA Anläggning 10* 14 mars, Malmö26 mars, Stockholm27 mars, Göteborg9 maj, Skellefteå9 maj, Stockholm

MER Anläggning 10* 15 mars, Malmö28 mars, Göteborg10 maj, Skellefteå10 maj, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,grundutbildning, steg 1*21–22 mars, Luleå25–26 april, Stockholm9–10 maj, Kalmar24–25 maj, Göteborg29–30 maj, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*13 mars, Göteborg19 april, Malmö24 april, Luleå25 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*14 mars, Linköping20 mars, Malmö27 mars, Luleå29 mars, Göteborg20 april, Stockholm

Entreprenadjuridik,fortsättningskurs*21 mars, Stockholm29 mars, Falun20 april, Göteborg

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*15 mars, Örnsköldsvik28 mars, Skellefteå

Projektledning* 28-29 mars, Luleå

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08 462 17 94. D


Preliminärt program den 17/10-1/11 och 24/10-8/11:Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm.

Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter.

Fredag: Guidad heldagstur till Cape Town Stadium och kåkstäder med intressanta projekt inom miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur.

Lördag: Guidad tur söderut med stopp vid bl a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil.

Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste träd- gård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Avresa till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch.

Måndag: Guidad heldagstur med lunch till intressanta byggprojekt i Johannesburg och omgiv- ningarna.

Tisdag: Efter frukost avfärd till safarihotellet. Lunch och information om safariparken. Safari i skymningen och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel.

Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa.

Torsdag: Ankomst Göteborg, Köpenhamn och Stockholm på förmiddagen.

Hotell:I Kapstaden: Protea Hotel Victoria Junction nära restauranger och Waterfront.I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Arch. Designhotell i trevlig miljö.I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool.

Pris:29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker, flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i tvåbäddsrum inklusive frukost. För enkelrum tillkommer 6 800 kr. Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr.

Bokning: Vid beställning av resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

Sydafrika nästa

Intresseanmälan SBRs resa till Sydafrika 2012

Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ett storslaget land, med en intressant historia och en fantastisk natur. Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras naturliga miljö.

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större anläggningar för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom byggbranschen i Sydafrika.

Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet producerar många av världens främsta viner, maten är mycket god och dessutom prisvärd!

Resan omfattar 7 dagar både i Kapstaden och safari utanför Johannesburg.

Preliminärt program: Fr 11 nov Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och

vi inleder med en stadsrundtur och lunch innan vi checkar in på vårt hotell och får en stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har trevliga restauranger och butiker. Välkomstmiddag med olika Afrikanska specialiteter.

Sö 13nov Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Vid lunchen lär vi känna Xhosa stammens matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur.

Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med stopp på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden och Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på de sydafrikanska pingvinerna. Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag.

Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste trädgård eller bad, shopping, golf.

On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flygplats och beger oss till svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag på lodgen.

På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 att dubbleras. Det blir en avgång den 17 oktober och en den 24 oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen. Kapstaden utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014.

I november åkte Göteborgsav-delningen på studieresa längs Göta Älv från Göteborg till Nol för att få information om det stora infrastrukturprojektet Bana väg i Väst.

Projektet handlar om en motorväg och en dubbelspårig järnväg mellan Trollhättan

och Göteborg. Arbetet är be-svärligt på grund av Älvdalens kvicklera som styvas upp med miltals meter kalkpelare.

Ett fl ertal nya stations-byggnader är under uppbygg-nad.

Informatör under resan samt på Trafi kverkets infor-

mationscenter i Nol var Eme-lie Lorné Idenstedt.

Med på resan var en bygg-klass från Yrkeshögskolan med blivande ingenjörer, som uppskattade studieresan. Det var trevligt för oss äldre att av-sluta resan med ett besök på ett kafé i Ale och samtala med

ungdomarna. Det är viktigt att vi håller kontakt med skolorna och talar om att SBR fi nns.

Se mer på www.trafi kver-ket.se, sök på Bana väg i Väst.

Leif Allvinordförande

Göteborgsavdelningen

studerade stort infraprojekt

En byggklass följde med Göteborgs SBRare på stu-dieresa. Foto: Leif Allvin

Emelie Lorné Idenstedt från Tra-fi kverket informerade. Foto: Leif Allvin

Nols informationscenter har fakta om infrastruk-tursatsningen mellan Göteborg och Trollhättan. Foto: Leif Allvin

http://www.sbr.se/om-sbr-svenska-byggingenjorsforbundet/utbildningar

www.trafikverket.se

Nytt från SBR

Sällan har suget efter SBRs ut-bildningar varit så stort som under det senaste året. Mest lockar utbildningar inom be-siktningsområdet och så gott som alla kurser för överlåtelse- respektive entreprenadbesikt-ningsmän har varit fullteck-nande långt i förväg. Flera ex-trakurser har lagts in men trots det har inte alla intresserade kunnat erbjudas plats.

Intresset är också extra stort för kurser för Kontrollansvari-ga, där många vill sätta sig in i de förändringar som den nya plan- och bygglagen inneburit.

– Vi hade kunnat fylla fler kurser men vi har helt enkelt inte fått fram tillräckligt med kursledare på så kort tid, säger SBRs förbundsdirektör Mag-nus Janson.

Det är inte bara intresset för de nämnda utbildningarna som ökat även om det är mest mar-kant.

– Efterfrågan har ökat gene-rellt och till viss del hänger det förstås ihop med att byggsek-torn gått på högvarv. Men det är varken den enda eller främsta förklaringen, säger Magnus Janson.

– Bakom den ökning vi ser nu finns underliggande faktorer som påverkar efterfrågan på utbildningar långsiktigt.

I botten ligger att närmare en fjärdedel av dagens byggingen-jörer går i pension inom cirka tio år. Deras uppgifter tas över av yngre kollegor som behöver vidareutbilda sig och det ställer krav på att det finns utbild-ningskapacitet.

Samtidigt skärps kunskaps-kraven. Nästa år ska exempel-vis alla Kontrollansvariga vara certifierade. Dessutom sker en snabb teknik- och metodut-veckling inom byggsektorn som leder till stigande kompe-tenskrav och vidareutbild-ningsbehov.

Ytterligare en pådrivande

faktor är att de offentliga bygg-beställarna, som tidigare inte tagit någon större hänsyn till kompetensnivån i anbuden, nu har börjat göra det i ökande grad.

– Vi kommer att få se alltmer av ”skall-krav” på dokumente-rad kompetens vid bygg-tjänstupphandlingar, säger Magnus Janson.

En annan tydlig trend är den ökande efterfrågan på överlå-telsebesiktningar. Den växer snabbt i takt med att de som säljer eller köper småhus nu börjar inse hur viktigt det är med sådana besiktningar. Då behövs fler utbildade besikt-ningsmän.

Dessutom ökar intresset bland besiktningsmän att byg-ga på sin kompetens med en personlig certifiering.

Framöver ligger också arbe-tet med energieffektiviseringar i det svenska fastighetsbestån-det. För att det ska ta ordentlig fart krävs inte minst fler sak-kunniga byggingenjörer. Nytt är också en ökande efterfrågan på ”Besiktningsmän för ute-miljö”, alltså de som är specia-liserade på besiktning av ute-miljöer som grönytor och markanläggningar.

– Lägger man ihop alla fakto-rer så är vår bedömning att be-hovet av vidareutbildningar för

byggingenjörer kommer att öka stadigt. Det gör att vi inte heller tror att efterfrågan kommer att minska i någon större grad när byggkonjunkturerna viker. Möjligen kan behovet av extra-kurser minska temporärt, säger Magnus Janson.

Kursverksamheten har en nästan lika lång historia inom SBR som förbundet självt. Re-dan från början var det en vä-sentlig del av SBRs verksamhet både centralt och lokalt. Idag är det mellan 600–700 personer som varje år deltar i centralt anordnade utbildningar och seminarier. Till det kommer nästan lika många som deltar i lokalavdelningarnas kurser.

Just nu omfattar SBRs kurs-program 24 olika kurser. De senaste nytillskotten är kursen ”PBL/BBR” som handlar om de förändringar som skett i Bover-kets byggregler (BBR) i spåren efter den nya plan- och byggla-gen, samt kursen ”Konsument-entreprenader” för de inom byggbranschen som kommer i kontakt med ABS 09 och kon-sumentköplagen.

De flesta kurserna är på en eller två dagar. Däremot är det ovanligt med längre kurser.

– Många kan inte ta ledigt särskilt många dagar i rad och därför har vi anpassat oss och kör korta, men intensiva kurser

som vi ofta arrangerar på olika håll i landet. Vissa kurser som exempelvis entreprenadbe-siktning har vi dessutom delat upp på flera olika kurstillfällen.

Att SBR fått en stor roll som utbildare inom byggsektorn beror inte bara på intresset från medlemmarna. Den praktiska förklaringen är att det genom åren bara varit inom SBR som det funnits erfarna byggingen-jörer som kunnat vara kursle-dare. Därför har det varit na-turligt att också arrangera kur-serna i egen regi och skräddarsy dem för byggingenjörer.

– Det här gäller lika mycket idag. Den expertis vi behöver för att planera och leda kur-serna hittar vi ofta bara bland våra egna medlemmar. Här spelar våra expertgrupper en stor roll genom att de är med och leder kunskapsutveckling-en inom sitt område. Det är främst när vi behöver föreläsa-re i exempelvis juridik- eller försäkringsfrågor som vi tar in expertis utifrån, uppger Mag-nus Janson.

Många av kurserna är öppna även för icke SBR-medlemmar. Det kan vara anställda i kom-muner eller upphandlande verksamheter, eller personer som inte uppfyller kraven för medlemskap i SBR men som behöver vidareutbilda sig i ett

Byggingenjörer köar till utbildning

Juristen Ragnhild Sjödén och Janne Persson i SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning ser till att alla får svar på sina frågor. Foto: Fredrik Eriksson


Nytt från SBR

visst ämne. Det fungerar också som en merit att ha godkänts vid en SBR-utbildning.

En del som också växer är företagsanpassade kurser. Be-ställarna är oftast företag inom bygg- eller fastighetssektorn som vill ha skräddarsydda kur-ser just för sin personal. Denna del planerar SBR att utveckla mer framöver.

– Vi är en av få aktörer som kan leverera kvalifi cerade upp-dragsutbildningar. Det är inte bara en intressant affärsmöjlig-

het för oss, vi ser också att det kan tillföra oss nya idéer och kunskap som vi har nytta av i vårt ordinarie kursutbud. Vi noterar också att många delta-gare i dessa utbildningar sedan går med i SBR för att få vara med på expertsymposier och annat.

Kvantitet eller kvalitet?– Om vi vore ett renodlat ut-bildningsföretag hade det sä-kert varit lockande att expan-dera utbildningsverksamheten

ohejdat. Men vi har inte som mål att utbilda alla för allt, sä-ger Magnus Janson.

– Vår strategi är att leverera kvalitet och erbjuda de bästa utbildningarna och de bästa kursledarna. Därför kommer antalet platser alltid att vara be-gränsat. Men samtidigt innebär det också att meritvärdet av att ha godkänts vid en SBR-utbild-ning upprätthålls på en hög nivå.

INFORMATION: Allt om SBRs kurser och kurspro-gram fi nns på sbr.se, välj Utbildningar.

För information om SBRs fö-retagsanpassade kurser, kon-takta SBRs kansli: Carina Eriksson, tel: 08-462 17 93, mail: [email protected] Björk, tel: 08-462 17 94, mail: [email protected] D


Alla av SBR godkända besikt-ningsmän deltar i kvalifi cerad vidareutbildning minst vart-annat år. Många väljer att göra det oftare. Foto: Fredrik Eriksson

Ragnhild Sjörén och Janne Persson leder många av SBRs kurser för besiktningsmän. Foto: Fredrik Eriksson

Victoria Tower är det nya landmärket när man närmar sig Stockholm norr ifrån. Högst upp möttes byggingenjörer från hela landet för att delta i SBRs symposi-um om överlåtelsebe-siktning. Foto: Fredrik Eriksson

P

P

96 husbyggaren nr 2 B 201296 husbyggaren nr 2 B 2012

Vartannat år ska den som är cer-tifierad eller godkänd överlåtel-sebesiktningsman delta i ett särskilt tvådagarssymposium för att uppdatera sina kunska-per. I januari var det dags för de 20 första som ska gå denna kurs i år att mötas högst upp i det nya och 120 meter höga Victoria To-wer i Kista norr om Stockholm.

– Om vi kan håller vi gärna våra kurser i byggnader som är spännande för byggingenjörer att titta lite extra på och Victoria Tower hör ju onekligen dit, sä-ger Janne Persson, ordförande i SBRs expertgrupp för överlå-telsebesiktning, som tillsam-mans med juristen Ragnhild Sjödén leder symposiet.

– Detta symposium är på många sätt en ganska typisk SBR-kurs. Det innebär att vi lägger vikt vid att man ska få chansen att diskutera med kol-legor och med medverkande experter, exempelvis om juri-dik och försäkringsfrågor.

– Man ska ha fått svar på sina

viktiga frågor och fått jämföra sitt sätt att arbeta med hur an-dra kollegor gör när kursen är slut. Därför har vi inte heller för stora grupper utan försöker hålla antalet deltagare runt 20 per kurs. Givetvis kan vi inte undvika en hel del ”korvstopp-ning” men vi försöker portio-nera det i lagom doser.

Trots att man bara behöver delta i symposiet vartannat år väljer en del att vara med oftare.

– Det dyker ständigt upp nya saker som man vill sätta sig in i, som nya rättsfall eller metoder, eller att man helt enkelt vill träffa andra kollegor och hålla bra koll på branschutveckling-en, säger Janne Persson. D

erfarenhetsutbytet är viktigt vad tyckte du om symposiet? Vi frågade tre byggingenjörer som deltog för första gången på symposium för överlåtelsebe-siktning.

Matteus Len, Energikompetens i Järfälla: ”Jag är mycket nöjd med kursen hittills. Bra kurs ledare och mycket nyttigt att få fräscha upp kunska-perna. Intressant att få ta del av olika rättsfall.”

Olle Persson, Bygg & Konsult i Stöllet: ”Helt klart mycket värdefullt att vara med. Intressant att få chansen att bolla frågor och synpunkter med kollegor och kunniga kurs-ledare. Har fått svar på många frågor.”

Tomas Nicklasson, Ackurat Projekt i Enköping: ”Jag tycker det var mycket intressant att få se exempel på och jämföra med andras besiktningsutlåtanden. Givande att få höra hur de resonerar i olika situa-tioner. Bra upplägg på kursen.”

Årets förbundsstämma sker på västkusten, i Hallands residens-stad Halmstad, den 11–12 maj.

Fredagen den 11 maj inleds med det sedvanliga golfmäs-terskapet, som spelas på Halmstads Golfklubb i Tylö-sand. Alla med högst 36 i han-

dicap är välkomna att tävla om vandringspriset.

Kvällen inleds med en väl-komstbuffé i vinterträdgården på First Hotel Mårtensson där Björn Hellberg håller ett his-toriskt kåseri kring Halmstad och Halland.

Lördagen den 12 maj viks för en inledande allmän dis-kussion, varefter själva årsmö-tet äger rum.

Programmet för medföljan-de omfattar bland annat en konstinfluerad stadsrundtur med besök på Mjellby Konst-

museum där Halmstadsgrup-pen finns representerad.

Lördagkväll blir det middag med underhållning på Hotell Tylösand. D

sBr-stämma på västkusten

Hotell Tylösand.Dags för SBRare att ses på västkusten.

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2012 nr 2

Documents