husbyggaren 2010 nr 5

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

105Nedanstående är en annons från Abetong

nr 5 B 2010 husbyggaren 1

2� husbyggaren nr 5 B 2010


ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars�Hedåker

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60��Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:�� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2010

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�17� Nr�7� v�49Nr�4� v�22

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för��material�som�inte�beställts.

Bilaga�medföljer

nr 5 · 2010 | Årgång 52

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 63 Den lösa leran i Göteborg är som vanligt en utmaning, denna gång när grun-den ska läggas för Partihallsbron. Husbyggaren berättar också om kajer längs Göta Kanal som har stärkts genom injektering, samt om en renässans för den gamla tekniken med yt-stabili-sering. En lyckad renovering visar att energideklarationer lämnar mycket kvar att önska. Det har även blivit dags för vår andra händelsekedja, som denna gång tar upp kugghjulet, hur man vinklar om krafter och mycket mer. Detalj�ur�illustration:�Jessica�Palmgren

i nästa nummer: Fastighetsförvaltning�&�Energi�och�miljöTidningen�utkommer�i�vecka�43

innehåll 6 Utmaning�påla�för�lång�bro�som�vilar�på�lös�lera

10 Stenkistor�i�Göta�Kanal�stärks�genom�injektion

14 Bioanalys�av�förorenad�jord�kan�visa�på�hälsorisker

18 Yt-stabilisering�minskar�behov�av�krossmaterial

22 Bergets�förmåga�leda�värme�styr�energiuttaget

26 Äldre�hus�blir�energisnålare�med�välkända�åtgärder

32 Vasstak�med�rätt�lutning�kan�hålla�i�60�år

34 Juridik:�Konkurrenspräglad�dialog�vid�offentlig�upphandling

36 IT:�Smarta�nät�handlar�om�mer�än�att�trycka�på�en�knapp

38 Form�&�Teknik:�Väljer�vi�byggplatser�som�parerar�klimateffekter?

42 Debatt:�Mer�forskning�behövs�när�storstäder�ska�växa�neråt

44 Debatt:�Offentliga�beställare�måste�börja�väga�in�kompetens

� 45 Noterat

49 Marknadsnytt

59 Nytt�från�SBR

63 Händelsekedja�med�kugghjul�och�gravitation

Partihallsförbindelsen ska vara klar hösten 2011 och är då den första färdiga delen av den planerade Marieholmsförbin-

delsen, som skapar en ny koppling mellan vägarna E20, E45 och E6 i Göteborg.

Den drygt en km långa Partihallsbron, som är en viktig del av Partihallsförbin-delsen, byggs som en fyrfältig bro och sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet (i ös-ter) till en ny trafikplats i anslutning till E45 på Marieholm (i väster), se figur 1.

Den framtida Marieholmstunneln un-der Göta älv kommer att koppla ihop E45 och E6.

Grundförhållandena är så som de ofta

är i Göteborg, det vill säga stora delar av bron ska grundläggas inom områden där undergrunden utgörs av lös lera till cirka 60–100 m djup. Vidare pågår omfattande marksättningar, som mest cirka 13 mm per år, inom stora delar av området. Bron passerar dessutom i nära anslutning till den befintliga järnvägsbron Skäran, se fi gur 1.

2000 pålar slås ned i leranBron grundläggs på ett stort antal stöd och inom projektet slås cirka 2 000 pålar ned i leran, varav merparten utgörs av cirka 50–80 m långa kohesionspålar.

I byggskedet har bland annat omgiv-

ningspåverkan, i form av massundan-trängning vid pålslagning, varit en viktig frågeställning. Omfattade erfarenheter har erhållits, dels ”i produktionen” och dels inom ramen för ett FoU-projekt som utförs i nära samarbete med den ordina-rie produktionen.

Brostöden sätter sigPå 120 år sikt, vilket motsvarar brons tek-niska livslängd, kommer brostöden att sätta sig, dels på grund av brons tyngd och


geoteknik & grundläggning Partihallsbron i Göteborg vilar på lös lera. En utmaning var att klara pålningen utan att skada en intilliggande järnvägsbro. Pålningen skedde i etapper.

utmaning påla för lång brosom vilar på lös leraAv torbjörn edstam, tekn dr, Skanska Sverige AB och anders hansson, civ ing, Skanska Sverige AB

Figur 1. Vyn åt nordost (överst) res-pektive åt väs-ter (vänster) visar läget för den blivande Partihallsbron. I den nedre bil-den framgår även hur den befintliga järn-vägsbron Skä-ran ligger i re-lation till Par-tihallsbron.��Illustration:�

�Trafikverket

torbjörn edstam, civ ing V och tekn dr geoteknik CTH, är geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekte-ringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknikrelaterade frågor ur konsult-, forsknings- och myndighetsperspektiv.

FÖR

FAT

TA

REN

Anders hansson, civ ing V CTH, arbe-tar som geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknik-relaterade frågeställningar ur ett konsult-perspektiv.

FÖR

FAT

TA

REN

dels på grund av de pågående marksätt-ningarna. Detta ställer stora krav på de beräkningsmodeller som används för den konstruktiva utformningen av såväl pålar som brokonstruktionen som sådan.

Å enda sidan är kohesionspålar med så stor lutning som möjligt önskvärt för be-gränsning av sättningarna i brostöden. Å andra sidan leder de pågående marksätt-ningarna till att leran hänger sig på på-larna, vilket ger upphov till stora och oönskade böjande moment i pålarna om de lutar för mycket. Således är det slutliga valet av pålarnas lutning en kompromiss. Skanskas brokonstruktörer har därför lagt ned ett mycket omfattande arbete för att finna den kompromiss som är mest ekonomisk med hänsyn till de platsspeci-fika förutsättningarna.

Fou-projekt mätte markrörelserSom en del i entreprenaden ingår FoU-projektet Massundanträngning vid pål

slagning. Syftet är att studera hur omgiv-ningen påverkas när massor trängs undan vid pålslagning.

Inom ramen för FoU-projektet genom-fördes omfattande fältmätningar av hur markrörelserna växer till i takt med pål-slagningen i läget för ett av de blivande brostöden, se figur 2.

Instrumenteringen utgjordes av såväl markpeglar som bälgslangar och inklino-metrar. Bälgslangarna och inklinome-trarna mätte markrörelser ned till cirka 45 m djup.

räknade på tre olika sättTre olika beräkningsmetoder, som kräver olika stora arbetsinsatser, har nyttjats i syfte att prognostisera markrörelserna till följd av pålslagningen.

Innan genomförandet av fältförsöken prognostiserades de förväntade markrö-relserna enligt ”svensk praxis”, det vill säga Hellman/Rehman-metoden, (se till

exempel Olsson & Holm, 1993) samt en i Sverige tidigare okänd metod, ”The shallow strain path method” (SSPM), som utvecklats i Spanien (se Sagaseta, 1987).

I ett senare skede nyttjades även finita element metoden (FEM) för simulering av fältmätningarna.

Några exempel på uppmätta och be-räknade markrörelser redovisas i figur 3.

Som framgår resulterar Sagaseta-me-toden och FEM i markrörelser som stäm-mer väl med de uppmätta rörelserna. ”Svensk praxis” resulterar i markrörelser som är av samma storleksordning som de uppmätta rörelserna, men överensstäm-melsen är inte lika bra som hos de övriga metoderna.

Utöver simulering av den situation som rådde vid fältmätningarna har några hy-potetiska situationer analyserats med hjälp av FEM. I den studien analyserades effekten av närliggande ytlaster samt yt- och pålgrundlagda betongfundament, (se Edstam & Kullingsjö, 2010).

slog pålar intill järnvägsbro En av projektets geotekniska utmaningar är slagning av pålar för grundläggning av Partihallsbron i närheten av den befint-liga Skäranbron. Det kortaste fria avstån-det mellan nya och befintliga brostöd är cirka tio meter, se figur 1 och figur 4.

Den befintliga järnvägsbron byggdes på 1980-talet och är grundlagd på såväl kohesionspålar som spetsburna pålar. En eventuell uppkomst av horisontella dif-ferensförskjutningar mellan stöden ger upphov till tvångskrafter i överbyggna-den vilket innebär att brons lager kan ska-das. För att förhindra detta har lagren låsts med en speciell anordning. Den största tillåtna relativa förskjutningen mellan två intilliggande brostöd begrän-sades dock till 10 mm, med hänsyn till låsanordningens konstruktiva utform-ning.

Pålade i etapperInledande prognoser av förväntad storlek på de pålslagningsinducerade rörelserna av Skäranbron, visade att arbetet krävde noggrann styrning och kontroll för att inte förskjuta bron mer än tillåtet.

Därför delades pålningsarbetet upp i ett flertal etapper, se figur 4, med mellan-

Figur 2. Vy åt nordost över fältmätningar vid pålslagning för ett av Partihallsbrons blivande brostöd. Cirkelsymboler visar lägena för markpeglar. Kvadratsymboler visar lägen där markpeglar, inklinometrar och bälgslangar installerats. Foto:�Skanska

Figur 3. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta hävningar och sidorörelser i markytan längs norra och södra mätlinjerna (överst) respektive västra mätlinjen (nederst). Diagram:�Skanska


Fortsättning s. 8 P


liggande förflyttning mellan etapperna, för att ge bron en jämn förskjutning utef-ter dess längd.

För att minimera förskjutningarna för-

borrades också med så kallad Augerskruv ner till största möjliga djup, i detta fall cirka 10–12 m.

Under arbetets gång utfördes rörelse-

mätningar av Skäranbrons stöd, vilka kontrollerades mot upprättade progno-ser som successivt uppdaterades och an-vändes för styrning av pålningsarbetet och eventuella förändringar av den ur-sprungliga arbetsordningen. Pålningsar-betet kunde dock utföras i stort sett enligt upprättad plan.

Totalt uppmätt horisontell förskjut-ning efter avslutad pålning uppgick till som mest cirka 40 mm, medan den störs-ta differensförskjutningen mellan två stöd uppgick till cirka 6 mm, se figur 5. D

Fotnot:

FoU-projektet�Massundanträngning�vid�pål-slagning�drivs�i�samarbete�mellan�Skanska�Sverige�AB�och�Trafikverket,�med�finansiellt�stöd�från�SBUF,�Skanska�Sverige�AB,�Trafik-verket,�Pålkommissionen,�Svenska�geotek-niska�föreningen,�Ruukki�och�Kompetens-centrum�Infra�på�Chalmers.�FoU-projektet�kommer�att�slutrapporteras�i�en�SBUF-rap-port�som�beräknas�vara�klar�till�årsskiftet�2010/2011.

Referenser:

Edstam,�T.�Kullingsjö,�A.�(2010).�Ground�dis-placements�due�to�pile�driving�in�Gothen-burg�clay.�Proc.�7th�European�Conference�on�Numerical�Methods�in�Geotechnical��Engineering,�Trondheim,�Norway.

Olsson,�C.,�Holm,�G.�(1993).�Pålgrund-läggning.�Statens�geotekniska�institut,�Lin-köping.

Sagaseta,�C.�(1987).�Analysis�of�undrained�soil�deformation�due�to�ground�loss.�Geo-technique,�Vol.�37,�No.�3,�pp.�301-320.

Figur 4. Planritningen visar Skäransbrons brostöd (röda) och Partihallsbrons blivande bro-stöd (gröna). Siffrorna anger i vilken ordning pålningsarbetena utfördes. Skiss:�Skanska

Figur 5. Uppmätt och prognostiserad horisontell förskjutning efter avslutad pålning. Heldra-gen linje visar absolut förskjutning och streckad linje relativ förskjutning.�Diagram:�Skanska

P


när vi arbetat med kajstabi-lisering vid Söderköpings kaj och Bergs slussar känns det lite som om vi beskyddar och

bevarar historisk mark. Det har nu gått 200 år sedan det första spadtaget togs. Göta Kanal är ju Sveriges största bygg-nadsprojekt och är hela 190 km lång med 58 slussar.

Baltzar von Platen drev igenom projek-tet som startades år 1810. Till sin hjälp hade han 58 000 soldater.

Behöver ses överEfter alla år behöver nu kajer längs Göta Kanal restaureras och stabiliseras. År 2010 i samband med stabiliseringen fick vi en för regionen extraordinär parame-ter att lägga till protokollet, och det var all snö och kyla, men trots detta har projek-tet gått att genomföra med ett bra resul-tat.

När det gäller Söderköpings kaj så är den konstruerad som en stenkista. Över-sidan är en gång åtgärdad genom att man

göt på en betong för att fördela laster och åstadkomma en slät översida. Detta har troligtvis påverkat sättningen. Trämate-rialet i stenkistan ruttnar bort och sten-fyllningen riskerar att rasa ut med effek-ter både för hamnen och på ytan ovanför.

En omläggning av stenkistan och alter-nativa metoder som spontning skulle innebära stora effekter för användningen av kajen och omkringliggande fastighe-ter. Spontning innebär med stor sannolik-het vibrationer och rörelser i mark och i byggnaderna, vilket innebär avsevärda olägenheter, inte minst för boende. Dess-utom finns stor risk för skador i kringlig-gande fastigheter, i form av sprickor och sättningar. Skadorna skulle medföra en avsevärd kostnad.

Formbyggnad med funktionEftersom trämaterialet på framsidan var så dåligt i Söderköpings kaj blev den första åtgärden att skapa en så kallad ”frontvägg”. Den blir ett horisontellt stöd och samtidigt gjutform för den senare åt-gärden. Väggen består av A-klassat imp-regnerat trä 45x145 för montage i vatten och fäst med gängstänger, (M12) av syra-fast stål, in i stenkistan i två nivåer.

Infästningen gjordes i horisontella trä-balkar som i sin tur håller den stående frontväggen. Nedre infästningen borra-des in cirka 1,5 till 2 meter. Övre infäst-ningen borrades in 75 cm i betongen och fästes där med kemankare.

göt bakom väggBakom frontväggen gjordes en gjutning med ett hydrofobt betongmaterial, som inte blandar sig med vatten vid applice-ring och inte heller släpper in vatten efter att det härdat på plats. Den första gjut-ningen gjordes med en densitet av 600 kg/m³ för att täta utrymmet i direkt an-slutning till frontväggen.

Vi avslutade fyllningen i den övre delen av plankväggen med en starkare betong, med en densitet på 800 kg/m³, för att stå emot kraftiga stötar av båtar.

Ytterligare åtgärder gjordes också för att förstärka mot andra eventuella skador på formen. Fransk skruv, 35 cm lång, bor-rades in i den övre horisontella plankan, med c-avstånd på 50 cm, detta för att för-stärka konstruktionen för eventuella båt-påkörningar. Hela åtgärden skapade en

geoteknik & grundläggning För 200 år sedan byggdes Göta Kanal, som är Sveriges största byggprojekt genom tiderna. Nu har kajerna stabiliserats, bland annat med nya så kallade frontväggar och injektering i stenkistorna.

stenkistor i göta kanalstärks genom injektionAv leif nyquist, vd, Triodev entreprenad AB och mats bränström, teknisk chef, Triodev entreprenad AB

Formbyggnad, plankvägg. Foto:�Triodev Fortsättning s. 12 P

leif nyquist är vd på Triodev entre-prenör. Han är marknadsekonom och har arbetat inom flera branscher med marknads-föring och försäljning.

FÖR

FAT

TA

REN

mats Bränström är teknisk chef på Triodev entreprenör. Han är civilingenjör från KTH, väg och vatten, bärande konstruk-tioner, och verksam som konsult och kon-struktör. Han har varit med och utvecklat ett lättbetongsystem.

FÖR

FAT

TA

REN


tät skärm mot stenkistan för nästa del av åtgärden.

stenkistan injekterasStenkistan injekterades sedan uppifrån genom rör som borrats ner (850 mm och 350 cm djupt) genom det övre lagret av asfalt/fyllnadsmassor/betong, till nedre delen av stenkistan. Foderrörsborrning-en består i att rör med diameter 54 mm borras ner i borrhålen, i detta fall till över-kant på stenkistan 1,5 meter. På det sättet nådde vi ner i stenkistan för att stabili-sera.

Betongen fixerade stenarnas läge och samtidigt kapslar betongen in det kvarva-rande virket i ett material med förhållan-devis högt pH så att de pågående nedbryt-ningsprocesserna avstannar.

Injekteringen fortgick tills att vi såg att vi fick kommunikation i intilliggande hål eller tills vi uppnådde ett maxtryck.

tekniken att fylla Vi började med att fylla utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Fyllningen

utfördes genom att en slang fördes ner i utrymmet mellan frontväggen och sten-kistan. Efter detta pumpades massan med lågt pumptryck (cirka 1–3 bar) för att mas-san av sig själv successivt skulle fylla ut-rymmet. Mängden massa var beräknings-bart i frontväggen men svårare att bedö-ma i stenkistan.

Därefter övergick vi till att injektera stenkistan via de förborrade hålen. Då konstaterades, genom borrningen och mängd massa, att det varierade en hel del när det gäller hålrummen längs kajen. In-jekteringen fortsatte tills ett mottryck uppnåddes och, i förekommande fall, kommunikation med intilliggande borr-hål.

I det här fallet användes en blandare med en kapacitet på 4 m³ per timme och en pump, samt 30–150 meter slang.

massan tätar inifrånFyllningen började från norr med en has-tighet av 10–21 m³ per dag. En del av fyll-ningen gick in i stenkistan vilket ger dub-bel effekt av åtgärden. Massan tätar ut-ifrån och dessutom från insidan vid injek-teringen av borrhålen. Materialet adde-rar till varandra även om det skett en viss härdning av den första åtgärden.

Antalet kubikmeter betong per borrhål varierade på grund av storleken på hålut-rymmet i stenkistan per meter. Möjlighe-ten att kontrollera att utrymmet i stenkis-tan verkligen fylldes var dels den på för-hand beräkningsbara mängden massa, dels att registrera mottryck, samt kom-munikation mellan injekteringshålen.

Det medförde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller inte. I de allra flesta fall stämde mängden kubikmeter betong med den beräknade massan för respektive rör. I några fall re-ducerades mängden av minskat hålrum i stenkistan.

Vid varje fyllning av respektive injekte-ringsrör och fyllning av frontsida kontrol-lerades volymen. Löpande kontroller gjordes också via maskinens data där man kan följa antal producerade batcher per rör. En batch motsvarar 1 m³.

Tanken med denna lösning var att an-vända en betongmassa som inte tynger ner konstruktionen, men samtidigt går in i håligheter och stabiliserar stenkistan. Vi valde att använda en massa med en den-sitet på cirka 650 kg/m³ inuti stenkistan

för att ge en tillräcklig hållfasthet på be-tongen som stabiliserar stenarna i sitt läge, samtidigt som den går att pumpa in med låga tryck och mycket god inträng-ning. Bärigheten för konstruktionen för de belastningar som kommer uppifrån är fortfarande helt beroende av stenarna i kistan, men de stabiliseras i horisontalled av betongen.

skyddar mot syreInträngningen i konstruktionen har fungerat bra trots att vi använt låga tryck hela tiden, vi har konstaterat kommuni-kation mellan hålen och god spridning. Området har fyllts ut på ett bra sätt och det kvarvarande trämaterialet har blivit inkapslat och kommer att behålla sin tidi-gare funktion men nu skyddat från påver-kan av syret.

I väggen användes en något högre den-sitet för att motsvara den eventuella på-verkan som kan komma ifråga, denna betong samverkar med träväggen på utsi-dan och de gängstänger och fransk skruv som fästes där. Åtgärden säkerställer att sättningar på ovansidan och risken för ras i framkant minimeras.

Mängden massa var svårberäknad i ett fall som detta, på grund av att vi inte visste hur stenkistan verkligen ser ut på insidan. De mängder vi kan konstatera ligger inom vår ursprungliga beräkning och de veri-fierar också att tillräcklig mängd massa har gått in i konstruktionen så att den blir stabil och säker i framtiden. D

Borrning av injekteringshål för betongmas-san. Foto:�Triodev

Borrning av injekteringshål för betongmas-san. Foto:�Triodev

Injektering bakom plankvägg. Foto:�Triodev

Byggande av förlorad form, 125 meter vägg. Foto:�Triodev

P


Förorenad mark är ett stort samhällsproblem. I Sverige finns i dag enligt Naturvårdsverket drygt 80 000 potentiellt förorenade om-

råden. Ett flertal av dessa områden är i stort behov av åtgärder för att inte utgöra en risk för omgivande miljö och männis-kors hälsa.

Ofta innehåller marken en komplex blandning av kemikalier vilket komplice-rar riskbedömningen och efterbehand-lingen av områdena. I dag finns ingen tillräcklig metod för att säkerställa att den färdigsanerade jorden inte kan ha en skadlig effekt på människor och miljö.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) är en stor grupp av ämnen som är relativt vanliga i förorenade områden, särskilt på gamla gasverktomter, bensin-stationer och tidigare impregneringsan-läggningar. På grund av deras toxicitet så är efterbehandling av PAH-förorenade områden av hög prioritet. Exponering kan ha mutagena och cancerogena effek-ter hos människor och djur.

ofullständig förbränningPAH:er består av två eller flera samman-fogade aromatiska ringar. De bildas som oönskade biprodukter vid ofullständig förbränning av organiskt material. Exem-pel på antropogena (icke naturligt före-kommande) källor är bilavgaser, slitage av bildäck och vägmaterial, vedeldning, kreosotimpregnerat virke, gummitill-verkning och bensinstationer.

För att minska risken med förorenad jord, både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömning och säker riskklassning av jordmassorna.

Naturvårdsverket har tagit fram 52 stycken generella riktvärden för förore-nad mark. I Sverige genomförs marksa-nering vanligtvis genom vägledning av

dessa riktvärden. I de fall föroreningarna understiger riktvärdena anses jorden vara okej för slutanvändning beroende på markanvändningstyp. De flesta förore-nade jordmassor saneras ned till mindre känslig markanvändning (MKM) och kan därmed användas som fyllnadsmassor i deponier och vägbyggen.

ger inte hela bildenDe generella riktvärdena är användbara och mycket viktiga för att garantera en säker marksaneringsverksamhet, men de ger sällan hela bilden.

Riskbedömning av PAH-förorenad mark baseras på kemisk analys av 16 stan-dard PAH:er (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAH:er och PAH-metaboliter i jordarna. Detta betyder:a) att endast en bråkdel av alla förore-

ningar i marken är känd,b) att gränsvärden saknas för många ke-

mikalier, och c) att det är omöjligt att ta hänsyn till

eventuella samverkanseffekter, ökad/minskad giftighet i jorden. Dagens analysmetodik bygger dess-

utom på kemisk analys av den totala hal-ten av specifika ämnen som finns i jorden.

ämnenas biotillgänglighet Viktigt att ta hänsyn till när det handlar om förorenade jordar är ämnenas biotill-gänglighet. Biotillgängligheten av ett ämne avser den fraktion av ämnets totala halt som kan tas upp av levande organis-mer.

Människor och djur kan ta upp PAH:er som finns i jorden via munnen (vatten, föda, jord) och huden, samt genom inand-ning (damm, ånga). Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och ”smakar” på sin omgiv-ning.

Flertalet levande organismer kan om-vandla PAH:er och nedbrytningsproduk-terna (metaboliterna) som bildas är ibland giftigare än ursprungsämnena.

Biotillgängligheten av PAH:er i mar-ken minskar med tiden på grund av att ämnena långsamt diffunderar in djupare i det organiska materialet. Totalhalten av PAH:er i mark som förorenats för länge sedan kan därför fortfarande vara hög, men risken den utgör för människor och

geoteknik Det finns ännu ingen säker metod för att bedöma om sanerad jord kan skada människor. En bioanalytisk metod kan dock ge en bättre bedömning av om förorenad mark riskerar människors hälsa än de kemiska analysmetoder som används idag.

Bioanalys av förorenad jordkan visa på hälsoriskerAv maria larsson, doktorand, Örebro universitet

Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och ”smakar” på sin omgivning. Foto:�Johan�Bülow Fortsättning s. 16 P

maria larsson är doktorand i kemi vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö vid Örebro universitet. Hon studerar förore-ningars tillgänglighet och toxicitet i jord.

FÖR

FAT

TA

REN

djur kan vara mindre eftersom ämnenas mobilitet och biotillgänglighet minskat.

Aktiverar dioxinreceptorVid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM) har vi under ett antal år stu-derat toxiciteten i förorenad jord med bioanalytisk metodik. Fördelen med bio-analyser är att de ger den sammanlagda biologiska effekten av alla ämnen som finns i ett prov, något som det saknas kun-skap om i dag. Detta är en principiell skill-nad mot traditionell kemisk analys där specifika ämnen kan analyseras men ur-valet av ämnen måste bestämmas i förväg.

Bioanalysen (H4IIE-luc) som vi an-vänder är en mekanismspecifik cellbase-rad bioanalys som detekterar alla ämnen som binder till och aktiverar Ah-recep-torn, också kallad dioxinreceptorn. Diox-inreceptorn aktiveras av en lång rad mil-jögifter som PCB, dioxiner och PAH:er som är vanligt förekommande i förorenad mark.

Analyserade jordproverI ett projekt finansierat av Naturvårds-verkets kunskapsprogram ”Hållbar sane-ring” var ett av syftena att studera om PAH-förorenade färdigsanerade jordar verkligen minskade i giftighet i propor-tion till minskningen av PAH:er.

Prover insamlades från ett tiotal sane-rade PAH-förorenade jordar. Kriterierna för de insamlade proverna var att jordar-na skulle ha varit förorenade med PAH:er och sanerade ned till MKM med avseen-de på PAH:er. Tillgången på sanerade PAH-jordar var låg då de flesta PAH-föro-

renade jordar deponeras idag utan att ha undergått någon form av behandling.

Alla jordprover analyserades med både traditionell kemisk analys (GC-MS) av PAH16 och bioanalys (H4IIE-luc). På så sätt ville vi undersöka ifall dagens rikt-värden för PAH:er i sanerade PAH-föro-renade jordmassor är rimliga som grund för respektive markanvändningstyp eller om man med dagens analysmetodik ris-kerar att missa andra PAH:er och liknan-de ämnen med skadlig effekt.

Resultaten visade att alla jordar efter avslutad sanering uppvisade en stor an-del biologisk effekt som inte var PAH16. Andelen skilde sig åt mycket mellan jor-darna, men i alla prov syntes detta möns-ter tydligt. Det betyder att det fanns många fler potentiellt giftiga ämnen i jor-darna än de 16 PAH:er som den kemiska analysen inriktar sig på och att jordarna trots sanering fortfarande innehöll en stor andel ämnen som aktiverade dioxin-receptorn.

I tidigare studier i vår grupp har vi kunnat visa att jordar förorenade med PAH:er utgör en ytterst komplex matris med hundratals toppar som kan detekte-ras vid tvådimensionell GC-MS. Det är troligen likadant i dessa jordar, vilket också våra resultat tyder på.

Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnen som underlag för klassning av sanerade massor. Att inkludera bioanalytisk meto-dik vid riskbedömningar av förorenad mark skulle kunna minska riskerna dessa jordar kan utgöra för människor och mil-jö, samt medföra att man med större sä-

kerhet och i större utsträckning ska kun-na återanvända sanerade jordmassor.

daggmask tar upp föroreningEtt annat syfte i projektet var att utveckla en enkel kemisk metod för biotillgänglig-het. En metod för att uppskatta biotill-gänglighet är att mäta upptag av en för-orening i daggmask.

Mask är lämplig som referensorganism på grund av att den lever i jorden, bearbe-tar jorden och spelar en stor roll för trans-porten av föroreningar från jorden till organismer högre upp i näringskedjan. Användning av mask i detta syfte kan dock vara ganska besvärligt och tidskrä-vande och de tål inte exponering av vissa ämnen eller vissa koncentrationer.

Studien utfördes på en biologiskt renad jord där upptaget av PAH:er i mask, Eisenia fetida, studerades. Ett flertal extrak-tioner med olika lösningsmedel (n-hex-an, butanol och metanol) genomfördes på samma jord. En mild skakmetod med me-tanol stämde bäst överens med PAH-mönstret i masken.

Skakmetoden ger inget kvantifierbart mått på den biotillgängliga fraktionen då det inte direkt går att jämföra halten som en mask tar upp med den som metanolen extraherar ut. Man får dock en uppskatt-ning om andelen PAH:er som är tillgäng-liga och som kan lakas ut relativt lätt med ett polärt lösningsmedel.

tid behövs för nedbrytningVi har funnit att biologisk behandling av PAH-förorenad jord leder till en minsk-ning av totalhalten PAH16 i jorden men att


Skillnad mellan kemisk analys och meka-nismspecifik bioanalys av jordprover. Ke-misk analys ger information om halten hos utvalda ämnen, övriga gifter i provet vet man inget om. Bioanalys mäter den totala mekanismspecifika effekten av alla ämnen i provet som verkar via den studerade meka-nismen, men ämnenas identitet är okänd. Skiss:�MTM

Cellerna exponeras för jordextrakt. Foto:�Anna�Rotander

P


den biotillgängliga fraktionen av PAH:er ökar och att den därmed kan vara högre i slutet av en behandling än vid dess början. Vid biologisk behandling av förorenade jordar är det en del i processen att göra föroreningarna mer tillgängliga för ned-brytning och det är därför viktigt att be-handlingen pågår under tillräckligt lång tid så att gifterna kan reduceras.

Vi har även i ett flertal studier funnit att det inte förekommer något samband mel-lan att de jordar som har högst totalhalter också har högst andel biotillgängliga PAH:er, vilket tyder på att det är jordens egenskaper som styr tillgängligheten mer än PAH-halterna i jorden.

Riskbedömning av förorenad mark bör baseras på den biotillgängliga fraktionen

av toxiska ämnen i jorden, eftersom det är den del som kan orsaka skador i miljön.

sanering påverkar jordenMan kan vara ganska säker på att det efter de flesta saneringar kommer att återstå en stor mängd icke-analyserade, biolo-giskt aktiva ämnen i jorden, som bildats under saneringen eller funnits där från början. Den risk som dessa kemikalier ut-gör är okänd men kan i princip vara allt från försumbar till betydande.

Markens egenskaper kan förändras under saneringen, vilket kan bidra till att kemikalierna blir mer tillgängliga för upptag och spridning. Flera kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs för att utröna risken för människa eller miljö. D

Tabell 1. Resultat från analyser.


i infrastrukturbyggande är jord- och stenmaterial mycket viktiga komponenter. De ingår i allt från be-tong och asfalt till att vara en del av

undergrunden. I till exempel betong har materialet nått en hög förädlingsgrad i form av cement men innehåller även låg-förädlade komponenter som ballast och filler. Även i asfalt ingår krossmaterial som ballast och filler.

En vägkropp kan bestå av bundna och obundna komponenter eller en kombina-tion av dessa. De obundna lagren består vanligtvis av krossat berg eller krossad sten men kan också bestå av naturgrus.

Som komplement och ibland också som ersättning kan in-situ stabiliserade material användas. Stabiliseringen kan ersätta krossmaterial men också minska tjocklekarna på de ingående material-skikten.

Stabilisering innebär att blanda natur-lig jord eller krossprodukter med ett bin-

demedel. Stabilisering ska inte förväxlas med cementstabiliserat grus (CG). Meto-derna har stora likheter men skiljer sig åt när det gäller önskad hållfasthet. En CG har en tryckhållfasthet på cirka 9 MPa emedan en stabiliserad jord har hållfast-heter från några hundra kPa till maximalt cirka 4 MPa.

mest kross till vägarFigur 1 visar fördelningen av det totalt levererade krossmaterialet i Sverige år 2008 (Anon, 2009). Av den totala mäng-den producerat krossmaterial används 51 procent för vägändamål medan endast 13 procent används till betongen. När det gäller användandet av naturgrus är be-tongtillverkning det klart dominerande användningsområdet (40 procent), följt av väggbyggnad (24 procent), se figur 2.

Fördelningen av levererat ballast base-rat på materialslag visas i figur 3. Figuren visar att naturgrus, som är en ändlig re-

surs, fortfarande år 2008 svarar för en ganska betydande del av ballastproduk-tionen. Morän, som visserligen också är en ändlig produkt, svarar endast för 3 procent av ballastproduktionen trots att morän täcker 70 procent av Sveriges landyta.

skatt kan minska användningHur ser framtiden ut? I en inte allför djärv gissning fortsätter branschen ungefär som tidigare. Möjligtvis kommer en ökad skatt på naturgrus att minska dess an-vändning.

I vissa fall är det svårt att ersätta natur-grus med krossprodukter eller morän. Denna svårighet kan till viss del över-bryggas av ekonomiska incitament som till exempel den ovan nämnda skatten. I andra fall måste nya tekniska lösningar hittas för att kunna ersätta naturgrus med krossmaterial eller morän. Ett ekono-miskt och miljömässigt bra alternativ till krossmaterial och naturgrus är in-situ stabiliserat material.

materialförädling in-situGenom att använda befintliga massor som finns i väglinjen eller vid en sidotäkt

geoteknik & grundläggning Yt-stabilisering kan minska behovet av krossma-terial och naturgrus. Vid fyllnaden av en parkeringsplats vid Malmö Arena användes schaktmassor av lermorän. Bindemedel frästes ner och ytornas packades. Inga eftersättningar har noterats.

yt-stabilisering minskarbehov av krossmaterialAv per lindh, geotekniker, Peab

Figur 1. Användningsområde för levererat krossmaterial i Sverige 2008 (efter Anon, 2009). Fortsättning s. 20 P

Per lindh är geotekniker på Peab. Han ar-betar med infrastruktur och har stabilisering som specialitet. Per Lindh arbetar även med stabilisering av förorenad jord.

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 2. Användningsområde för naturgrus i Sverige (efter Anon, 2009).

kan behovet av både krossmaterial och naturgrus minskas. I dagsläget sker en viss materialförädlig in-situ i form av krossning av berg och genom sortering av massor i schakt.

En gammal teknik som fått en renäs-sans är yt-stabilisering. Metoden innebär att befintligt material i linjen används och förädlas till önskade egenskaper. Föräd-lingen sker framförallt med hjälp av oor-ganiska bindemedel som till exempel kalk, cement och slagg. Metodiken gör att behoven av externt material i form av krossmaterial och naturgrus minskar och detta minskar också behovet av transpor-ter och sidotippar.

Ett innovativt stabiliseringsprojekt har utförts åt Malmö gatukontor. Projektet är intressant inte bara ur gestaltningssyn-punkt utan även för den ovanliga använd-ningen av stabilisering och naturliga ma-terial.

Projekt vid malmö ArenaProjektet är en större parkeringsplats vid Malmö Arena. Projektet har en yta på cirka 47 000 m2 och startade våren 2008 för att färdigställas hösten 2008.

Den befintliga marknivån var låg och behövde fyllas upp. Fyllningshöjden va-rierade mellan noll och fyra meter. I om-rådet består den naturliga marken av ler-morän. Schaktningsarbeten pågick i den närliggande omgivningen för olika bygg-projekt, bland annat Citytunneln.

Schaktmassorna som användes för fyll-ning bestod till största delen av lermorän men kom från flera olika lokaler. Kvalite-ten på lermoränen varierade beroende på

om den tillhörde den baltiska moränen eller nordostmoränen. Skillnaderna be-står i lerhalt samt i kalkhalt (kalciumkar-bonat). I samband med schakter i lermo-rän förekommer även intermoräna sedi-ment vilka kan bestå av slit, sand och grus.

Fräser ner bindemedelUtgångspunkten i projektet var att an-vända så mycket naturliga material som möjligt.

För att kunna utföra en rationell fyll-ning utan liggtid valdes kalkmodifiering av fyllningsmassorna. Modifiering är en stabilisering fast med lägre bindemedels-halt och utförs för att bättre kunna packa massorna (Lindh, 2004). Denna modifie-ring utfördes i omgångar under fyllnings-arbetet.

Metodiken innebär att erforderlig mäng bindemedel (bränd alternativt släckt kalk) sprids på marken varefter bindemedlet fräses ner, se figur 4. Samma metodik användes när fyllningen nått rätt höjd men då för att erhålla erforderlig hållfasthet för att materialet skulle fung-era tillsammans med vältbetongen res-pektive grusöverbyggnaden.

grävmaskin packade ytorHuvuddelen av parkeringsytan består av vältbetong samt en mindre yta med grus-överbyggnad. I projektet ingick även ter-rasseringar av växtytor och dammar för avvattning.

För terrasseringsarbeten användes


Normalsektionen�för�vältbetongdelen�är:140�mm� Vältbetong�C�32/401,0�kg/m2�+�grus�4/6�4kg/m2� Bitumenemulsion250�mm� Stabiliserad�lermorän,�tryckhållfasthet�på�650�kPa.300�mm� Terrassen�stabiliseras�med�kalk.�Tryckhållfasthet�650�kPa.

Motsvarande�för�grusöverbyggnaden�är:50�mm�� Grusslitlager80�mm� Bärlagergrus1,0�kg/m2�+�grus�4/6�4kg/m2� Bitumenemulsion400�mm� Terrassen�stabiliseras�med�kalk.�Tryckhållfasthet�650�kPa.

Figur 3. Leveranser av ballast i Sverige upp-delat efter materialslag år 2008 (efter Anon, 2009).

Figur 4. Stabilisering och modifiering med Wirtgenfräs. Foto:�Per�Lindh

Figur 5. Fotot visar uppackning av terrasseringsytor. Foto:�Per�Lindh

P


stabiliserad lermorän. Lermoränen stabi-liserades med ett långsamthärdande bin-demedel för att sedan placeras på terras-seringsytorna. Placeringen utfördes med grävmaskin vilken även användes för att packa ytorna, se figur 5. De färdiga ytorna som består av stabiliserad lermorän visas i figur 6.

minskar behov av krossStabiliseringsmetoden fungerade bra till-

sammans med välbetong i denna lite spe-ciella tillämpning. Inga eftersättningar i fyllningen har uppkommit och den stabi-liserade fyllningen har fungerat bra som plattform för vältbetongen.

Ett minimum av krossat material har behövt transporteras till och användas i projektet.

Fotnot: Projektör för stabiliseringspro-jektet var landskapsarkitekterna NOD medan Peab var entreprenör. D

Referenser:

Anon.�(2009)�”Grus,�sand�och�krossberg,�Produktion�och�tillgångar�2008”.�Per.�publ.�2009:3.�SGU.

Lindh,�P.,�(2004)�“Compaction-�and�strength�properties�of�stabilised�and�unsta-bilised�fine-grained�tills”.�Doktorsavhand-ling.�ISBN�91-973723-5-8.�Lund�University,�Lund�2004.

Figur 6. Färdiga terrasseringsytor. Notera den avgrusade bitumenemulsionen. Till höger i bilden ses delar av grusöverbyggnaden. Foto:�Per�Lindh


energipriserna har stigit mar-kant under de senaste decennier-na. Det har lett till att använd-ningen av bergvärme (geo-ener-

gi) från mindre djup (10 m till några 100 m) samt lagring av värme har blivit mer och mer intressant ur ekonomisk synvin-kel. Även utsläppen av koldioxid minskas avsevärt när ”grön el” eller absorptions-värmepump används.

Antalet energibrunnsanläggningar ökar markant i Sverige. Mer än 200 000 bergvärmebrunnar har sedan år 1980 rapporterats till brunnsarkivet på Sveri-ges geologiska undersökning, SGU, och i genomsnitt har det tillkommit cirka 20 000 nya brunnar per år under de se-naste åren.

mest från markytanBergvärme går att utvinna ur all berg-grund. Effekten av en energibrunn är dock främst beroende av värmelednings-förmågan i materialet ( jord/berg) i an-slutning till borrhålet, det vill säga effek-ten blir bättre när värmeledningsförmå-gan är högre.

Det bör noteras att huvuddelen av en-ergin utgörs av solenergi från markytan och att värmetillskottet från jordens inre (geotermisk energi) endast utgör några få procent.

torr sand sämstVärmeledningsförmågan (λ) mäts i W m-1

K-1 och karakteriserar bergets egenska-per som ledare av värmeenergi. Vissa bergarter ger ett bättre utbyte av värme än andra beroende på att värmelednings-förmågan hos bergarterna varierar, till exempel mellan 1,7 och 3,4 W m-1 K-1 för basalt respektive granit (till exempel Schön 2004).

Mineralogisk sammansättning, struk-tur, porositet och vattenhalt hos bergar-

ten är egenskaper som påverkar värme-ledningsförmågan. Det mest kritiska mi-neralet för värmeledningsförmågan i vanliga bergarter är kvarts, SiO2. Värme-ledningsförmågan är störst i kvartsrika stenar, som kvartsit eller sandsten, där dock även spridningen i ledningsförmåga kan vara stor.

Spridningen hos kristallina bergarter är generellt sett lägre än för sedimentära bergarter. Lösa sediment, som torr sand, har de lägsta λ-värdena. I vattenförande sedimentlager är λ beroende av stenma-trisen samt porvatten. Det finns även en empirisk funktion mellan bergartens vär-meledningsförmåga och dess densitet.

Borrhålens djup kan varieraRätt planering av bergvärmeanläggning-en sparar installations- och driftskostna-der. Vid dimensioneringen av system är berggrundens temperatur, värmeled-ningsförmåga och vattenföring avgöran-de faktorer. Dessa parametrar bestäm-mer borrhålets nödvändiga djup.

Berggrundens temperatur på 100 m djup kan förenklat antas vara lika med årets genomsnittliga utomhustempera-tur. För att kunna bedöma vattenföringen i berget krävs information ur befintliga databaser eller ytterligare undersökning-ar. Det borrdjup som krävs för att uppnå en bestämd energieffekt kan variera med upp till 40 procent beroende på berg-grundens variation i värmeledningsför-mågan, se figur 1.

idag används schablonVid dimensionering av ett bergvärmesys-tem används idag i regel ett branschge-mensamt program. Bergets värmeled-ningsförmåga har stor betydelse för di-mensioneringen, men har hittills enbart beaktats schablonartat.

geoteknik & grundläggning Termiska parametrar, som bergets temperatur och förmåga att leda värme, avgör vad man får ut av en bergvärmeanläggning. Bäst blir det där berget har hög värmeledningsförmåga. Därför behövs det fler detaljerade lokala undersökningar.

Bergets förmåga leda värmestyr energiuttagetAv gerhard schwarz, docent, SGU, mattias göransson, statsgeolog, SGU och bo thunholm, dr, SGU

gerhard schwarz är geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning och do-cent i fasta jordens fysik vid Uppsala univer-sitet. Hans intresse för fysiska processer i jordens inre sträcker sig från ytan ner till stora djup.

Bo thunholm är hydrogeolog vid Sveri-ges geologiska undersökning och arbetar med grundvattenövervakning och databa-ser, samt utvärderar och sammanställer oli-ka data.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

mattias göransson är berggrunds-geolog vid Sveriges geologiska undersök-ning. Han arbetar bland annat med att iden-tifiera och utveckla geologisk information, samt med frågor kring materialförsörjning.

FÖR

FAT

TA

REN



P Bättre kunskap om bergets termiska egenskaper är viktigast på de platser där man planerar för större anläggningar med flera borrhål. Den enskilde villaäga-ren med en mindre tomt som planerar att installera bergvärme har däremot ofta inga större valmöjligheter när det gäller att placera borrhålen, men vill där emot ha information om värmeledningsförmå-gan för att bedöma vilket brunnsdjup som behövs.

Med rätt kunskap om bergarternas vär-meledningsförmåga kan brunnsdjupen anpassas mycket bättre till anläggningens energiomsättning.

Bergarters värmeledningsförmåga kan beräknas teoretiskt utifrån deras minera-logiska sammansättning (Horai & Bald-ridge, 1972). Undersökningar som vi pre-senterar här bygger på den tekniken. Ti-digare har Sundberg et al. (1985) använt sig av ett liknande schema.

röntgar borrkaxI vanliga fall bestäms bergartens minera-logiska sammansättning genom att analy-sera tunnslipprov som tas från bergstuf-fer med avseende på provets mineral-innehåll. Denna metod kallas för modal-analys. Fördelen med att använda den här informationen är att dessa data samlas in i samband med den reguljära berggrunds-karteringen över stora områden i Sverige och redan finns inlagrade i SGU:s databa-ser.

En annan möjlighet för att bestämma bergartens mineralsammansättning är röntgendiffraktionsanalys (XRD). Meto-den har visat sig även vara lämplig för att analysera borrkax. Därmed kan mineral-halten analyseras under borrningens gång utifrån borrmaterialet, och värme-ledningsförmågan kan beräknas.

Vi har även försökt att använda oss av den geokemiska databasen vid SGU för att få fram bergarters mineralogiska sam-mansättning. Tusentals analysdata finns inlagda i arkiven. Resultatet av beräk-ningen av vilka mineral ett geokemiskt prov består av, normativ beräkning, har dock visat sig att avvika alltför mycket från de reella halterna. Den metoden kunde därför inte användas för att räkna fram värmeledningsförmåga.

kan mäta på borrkärnaDet finns olika metoder för att mäta upp

bergarters värmeledningsförmåga direkt på stuffmaterial i laboratoriet. I våra stu-dier har vi använt oss av TCS-metoden, som står för Thermal conductivity scan-ning (Popov et al. 1999).

klassade värmeledningsförmågaJämfört med de mer traditionella meto-derna för att mäta värmeledningsförmå-gan är TCS-metoden enkel att använda, snabb och noggrann samt mycket kost-nadseffektiv. Ytterligare en fördel med TCS-metoden är, att man även kan mäta direkt på borrkärnor. Utifrån samma

bergmaterial kunde vi verifiera resulta-ten genom att jämföra teoretiskt fram-tagna data med uppmätta data.

Med alla samlade data från området Stor-Stockholm som utgångspunkt har vi framställt en pilotkarta med värmeled-ningsförmågan över regionen utgående ifrån den geologiska kartan som bas, se figur 2. Värmeledningsförmågan för olika bergarter har indelats i fem kategorier, från 2,5 till mer än 4,5 W m-1 K-1. Samtidigt visas också grunddata från de olika prov-punkterna.

Bergarterna i området utgörs mest av

Figur 1. Simulerad borrhålsdjup (djupet i meter under grundvattenytan) i förhållande till bergets värmeledningsförmåga (i W m-1 K-1 (Watt per meter och Kelvin)) och temperatur (5 till 7 °C) vid 100 meter djup för att täcka ett energibehov av 25 MWh årligen för uppvärm-ningen av en villa (efter Kalskin Ramstad et al. 2008).

Figur 2. Pilotstudie för en värmeledningskarta över Stor-Stockholm (50 x 50 km2), där berg-arter har klassats utifrån deras värmeledningsförmåga. Provpunkter visar var värmeledning-en har beräknats eller uppmätts.


metasedimentära och granitoida gnejser samt granit. Generellt sett har dessa berg-arter en stor spridning i värmelednings-förmågan och medelvärden ligger mellan 3,0 och 3,5 W m-1 K-1. Bergarter som täc ker mindre ytor i regionen utgörs mestadels av sandiga metasedimentära gnejser och gnejsiga graniter med medelvärden mel-lan 3,5 och 4,5 W m-1 K-1. Områden där medelvärden ligger mellan 2,5 och 3,0 W m-1 K-1 klassificeras som mest som basiska (kvartsfattiga) bergarter, till exempel gabbro och diorit.

Bergarten med den minsta ytan i regio-nen (på Ekerö) utgörs av jotniska sand-stenar, där värmeledningen är högst med värden större än 4,5 W m-1 K-1.

sönderfall frigör värmeFörutom värmeledning kan även värme-produktion i berggrunden vara betydel-sefylld för bergvärmeanläggningar. I geo-logiska formationer som utgörs av yngre graniter och pegmatiter kan det finnas

förhöjda halter av uran, torium och ka-lium. Vid sönderfallet av dessa element frigörs värme som leder till en högre tem-peraturgradient i berget. Detta i sin tur ökar verkningsgraden i bergvärmean-läggningen.

Halterna av de nämnda elementen har bestämts genom radiometriska mätning-ar som utförs inom SGU:s karteringsarbe-ten på marken eller i luften. Arbeten med att analysera värmeproduktionen i berg-grunden har påbörjats. Det återstår dock att sammanköra alla termiska parametrar i en gemensam temakarta.

viktigt att utvecklaSammanfattningsvis kan vi konstatera att de termiska parametrarna temperatur, värmeledning och värmeproduktion är av stor vikt vid planeringen av bergvär-meanläggningar.

Bättre kunskap om parametrarna kan bli värdefulla för översiktliga bedöm-ningar för dimensionering av bergvärme-

anläggningar samt bilda underlag för yt-terligare och mer detaljerade undersök-ningar på lokal nivå. Temat geo-energi har i samhället identifierats som ett nyck-elord. Därför anses projektet som ett vik-tigt framtida utvecklingsområde inom SGU. D

Referenser:

Horai,�K.�&�Baldridge,�S.�(1972):�Phys.�Earth�Planet.�Inter.�5,�157-166.Kalskin�Ramstad,�R.,�Tiarks,�H.,�Midtømme�K.�(2008):�33.�Internat.�Geol.�Congr.,�Oslo.Popov,�Y.A.�et�al.�(1999):�Geothermics�28,�253-276.Schön,�J.�(2004):�Physical�Properties�of�Rocks,�Elsevier,�Amsterdam.Sundberg,�J.,�Thunholm,�B.,�Johnson,�J.�(1985):�Byggforskningsrådet�R97.


de befintliga fastigheterna utgör stora värden i kapital och kostnaderna för drift och un-derhåll är ofta stora i jämfö-

relse med nyproducerade hus.Energideklarationer som hittills ut-

förts på dessa fastigheter ger sällan äga-ren underlag som konkret visar på hur en renovering bör utföras för att få ner driftskostnaderna och minska energiför-brukningen.

Med kunskap om klimatskalets bety-delse och noggranna analyser av lufttät-het, köldbryggor, fuktvandring, solin-strålning och ventilation har några pro-jekt av äldre fastigheter genomförts med gott resultat. Projekten visar att det är möjligt att gå från energislukande stan-dardhus till energieffektiva byggnader med bra inomhusklimat.

energideklarationer bristerInom överskådlig framtid är det de be-fintliga husen som står för 35 procent av Sveriges totala energiförbrukning. För-nyelsetakten i fastighetsbeståndet un-derstiger två procent per år.

Lagen om energideklarationer från EU kunde ha varit ett startskott för Sverige att minska energianvändningen inom fastighetssektorn. Tyvärr är det en verk-ningslös lag. Samtliga energideklaratio-ner som jag sett under de senaste två åren har alla liknande generella åtgärdsförslag som inte i något fall beskriver hur fastig-heten verkligen ska minska sin energiför-brukning. Det står om tilläggsisolering, byte av fönster, injustering av värme- och ventilationssystem, snålspolande kranar etcetera.

Genom att skapa en detaljerad modell av vad den aktuella fastigheten borde för-bruka, kan relevanta åtgärdsprogram tas fram. Detta tar dock längre tid och kräver betydligt större insats av energiexperten

än dagens urvattnade system. Först då kan fuktsäkra, energieffektiva och skräd-darsydda åtgärdsförslag tas fram.

Men inte heller myndigheterna i form av Boverket ställer några krav på energi-förbrukningen i fastigheter som renove-ras. Krav ställs dock redan idag i flera andra europeiska länder. Detta är märk-ligt eftersom den svenska regeringen har åtaganden om att minska fastighetssek-torns energianvändning.

Utan myndighetskrav på energieffekti-viteten vid renovering av fastigheter kommer energiförbrukningen att fort-sätta ligga högt i det svenska fastighetsbe-ståndet.

traditionell renoveringEtt av de genomförda renoveringsprojek-ten rör en trevånings fastighet i Mellan-sverige. Fastigheten har en 250 mm lätt-betongstomme och kräver 150 kWh/m2 och år för uppvärmningen. Denna siffra är utan tappvarmvatten. Taket är i behov

av omläggning, fasaden har sprickor och viss fuktinträngning sker på slagregnsut-satta sidor.

När det gäller inomhusklimatet upple-ver de boende att de fått dras med ojämna temperaturer.

De ansvariga för fastigheten funderar på följande möjligheter efter förslag som framkommit i energideklarationen:- isolera taket med lösull- tilläggsisolering 80 mm på fasaden- fönsterbyte från 2-glas till isolerglas- värmeåtervinning ur frånluften

Alla ovanstående åtgärder är positiva, men i praktiken tas kostnadskalkyler fram och de olika åtgärdsförslagen ställs sedan mot varandra. Utfallet blir endast en bråkdel av vad som skulle kunna göras.

nytt angreppssättGenom att ta ett helhetsgrepp på energi-förbrukningen, och beakta orsaken till att isolering eller styrning av ventilationen inte kommer att fungera som tänkt, näm-ligen lufttätheten, kan helt andra nivåer på energibesparingen nås.

Lufttäthet är ett ofta underskattat eller till och med missförstått begrepp. I dag-

rot Hur ska en renovering av en äldre fastighet projekteras? Hur ska fuktsäkerhet, energibesparing och luftkvalitet lösas? Lösningar från projekt beskrivs för att inspirera andra aktörer. Det går nämligen utmärkt att sänka energiåtgången. Lufttätheten avgör.

äldre hus blir energisnålamed välkända åtgärderAv per karnehed, Karnehed Design & Construction AB

Blower-Door. Foto:�Per�Karnehed

Per karnehed är civilingenjör väg- och vatten, Chalmers. Idag driver han en egen konsultfirma med inriktning på energieffek-tivitet, fuktsäkerhet och tester av kli-matskal.

FÖR

FAT

TA

REN

ligt språkbruk och bland personer som inte ägnar sig åt byggfysik, betraktas luft-täthet fortfarande med skepsis. Fuktpro-blem, instängdhet, plastpåse och liknan-de associationer är vanliga bland perso-ner jag mött när lufttäthet tas upp till diskussion.

Däremot brukar de flesta vara intres-serade av ämnet och villiga att lyssna, vil-ket ger en bra möjlighet att förklara hur värme, fukt, luftrörelser och inomhuskli-mat hänger ihop. Det är nämligen så att alla fuktberäkningar, U-värden och så vi-dare bygger på att luften inte obehindrat kan vandra genom klimatskalet. Luftrö-relsen kan istället orsaka fuktproblem, ohälsa och energislöseri. Framför allt i samband med ogenomtänkt tilläggsisole-ring av befintliga konstruktioner.

Genom att fokusera på lufttätheten fal-ler ofta de andra energibesparande åtgär-derna på plats av sig själv.

ger stabil grund för åtgärdTraditionella förslag på åtgärder utgår från att de fungerat i liknande projekt och att fastigheten inte behöver bli så mycket bättre ur ett energiperspektiv. Nej, det är sant. Kravet från myndigheterna finns inte idag!

Men genom att tillämpa kunskap från passivhus, kan uppvärmningsbehovet sjunka från 150 kWh till 20 kWh/m2 och år. Och på köpet fås ökad fuktsäkerhet, bättre inomhusklimat och lägre drifts-kostnader.

För en fastighetsägare eller bostads-rättsförening är detta normalt intressant. Genom att diskutera nivån på åtgärderna och definiera målsättningen för fastighe-

tens energiförbrukning i projektet, ges en stabil grund och förutsättning för att ge-nomföra åtgärderna.

Aktiv renoveringFör att kunna sänka uppvärmningsbeho-vet från 150 till 20 kWh/m2 och år krävs en helhetssyn. Klimatskalet måste upp-graderas och detaljprojekteringen bli lika bra eller bättre än i nyproduktion efter-som många lösningar utgår från en be-fintlig fastighet och inte kan optimeras från början. Åtgärderna måste anpassas för att kostnaderna ska hållas nere. Det krävs därför extra god kunskap om äldre hantverk och de risker eller möjligheter som varje ny åtgärd kan medföra.

Beräkningsprogram för modellering av köldbryggor, dynamiska fuktberäk-ningsprogram, typ WUFI, och analyser av solinstrålning genom fönster är viktiga hjälpmedel för att välja rätt lösning.

Den grundläggande svårigheten är att i klimatskalet definiera konvektionsskyd-det och i praktiken få den befintliga bygg-naden lufttät. Utan lufttätheten betyder nämligen inte de teoretiska beräkning-arna speciellt mycket. Okontrollerade luftrörelser kan kortsluta åtgärderna och styrningen av ventilationen riskerar att inte fungera som avsett.

Lufttätheten är precis så svår att få till som den låter. Luft har en benägenhet att hitta otätheter eftersom det vid normal drift är en tryckskillnad mellan inne och ute. Blåser det även lite utomhus, byggs en tryckskillnad upp som transporterar stora mängder luft genom byggnadens klimatskal.

LufttäthetFastighetens konvektionsskydd definie-ras. Detta sker vanligtvis genom att be-fintliga ytterväggar och tak lufttätas på utsidan. För att i praktiken få en funge-rande lufttätning i befintliga fastigheter, är det lämpligt att utgå från byggnadens utsida eftersom det är den yta som enklast kan lufttätas. Det finns inga innerväggar, bjälklagskanter eller takstolar som för-svårar för hantverkaren.

Samtliga genomföringar och kanaler tätas alltså mot byggnadens utsida. Ge-nom att räkna på fuktvandring i kon-struktionen kan sedan en lämplig isoler-tjocklek väljas så att konstruktionen blir varm och torr. Tabell 1 över energiförlus-ter illustrerar hur det kan se ut.

VentilationsanläggningEtt FTX-aggregat med 85 procent åter-


Fastighet som ska renoveras. Foto:�Per�Karnehed


Tabell 1

Komplicerad takkonstruktion lufttätad från utsidan. Foto:�Per�Karnehed

vinning ur frånluften installeras och ger de boende en hög komfort. De nya kana-lerna tar plats från lägenheterna men ryms vanligtvis i en garderob. Ventila-tionsaggregatet kan placeras på vinden som nu blir uppvärmd med den nya tak-lösningen.

TaklösningTaket kompletteras med en 12 mm ply-woodskiva ovanpå befintliga takstolar. Skivorna skarvtätas och målningsbe-handlas med en diffusionsöppen och vat-tenavvisande lufttätning.

Därefter monteras 300 mm takisole-ring med λ=0,031 W/mK och ny taktäck-ning. Lämpligen förbereds konstruktio-nen för solel och solvärmesystem. Plats-byggen eller mer eller mindre prefabrice-rade element kan användas. Takkon-

struktioner med så få infästningspunkter som möjligt bör väljas eftersom varje för-ankringspunkt genom den lufttätande ytan bidrar till sämre lufttäthet. Orga-niskt material som trä, pappklädd gips etcetera bör undvikas på den kalla sidan av konstruktionen. Det finns färdiga tak-kassetter med falsat plåttak konstruerat som 300 mm sandwichpaneler som ele-gant undviker båda dessa faror.

FasadenFasaden lufttätas vid behov med samma diffusionsöppna, vattenavvisande och lufttätande stomskydd som taket. Fram-för allt runt fönster, balkonger och ge-nomföringar krävs en noggrann åtgärd.

Därefter isoleras fasaden med två lager 130 mm isolerskivor med λ=0,031 W/mK och ny fasadputs. Vid takfot ansluts det lufttätande skiktet mot den nya plywood-en. Detta binder samman fasaden med taket som nu blir en lufttät enhet.

FönsterFönster byts ut och flyttas ut i fasaden så att utvändigt smygdjup bara förändras marginellt. Det medför att fönstret ham-nar ute i den nya fasadisoleringen. Det är positivt ur köldbryggesynpunkt men krä-ver bra projektering för att fungera.

Lufttäthet, värmeflöden och material-parametrar måste beaktas. U-värdet för de nya fönstren bör väljas så lågt som möjligt. Vanligtvis 0,9 W/m2K för karm, båge och glas.

För att minska riskerna för övervärme i fastigheten ska g-värdet, det vill säga ge-nomsläppligheten för solenergi vara så låg som möjligt. Helst under 0,4. Det gör att solvärmen reflekteras bort från fönst-ret utan att solavskärmning behöver

monteras. Energieffektiviseringen av en befintlig fastighet kan inte motiveras om en kylanläggning behöver installeras för att undvika övervärme när glasytorna re-dan är angivna på den befintliga byggna-den. Därför kan ett lågt g-värde vara nöd-vändigt vid en renovering till skillnad från vid nyproduktion där placeringen av fönster kan ske så att höga g-värden istäl-let tillför fastigheten solvärme.

Fuktsäkerhet Varje åtgärd beräknas vid behov med det dynamiska fuktberäkningsprogrammet WUFI. Aktuell fuktkvot, byggfukt, luftrö-relser, vädersträck, nederbörd etcetera tas med i beräkningarna och olika risker i konstruktionslösningarna analyseras och bedöms.

En renovering innehåller vanligtvis fler osäkra faktorer än nyproduktion och kräver därför större säkerhet för att re-sultatet ska bli bra.

Blower-Door Både före, under och efter renoveringen testas byggnadens olika delar med hjälp av Blower-Door, läcksökning och värme-kamera. Det är ett starkt instrument för att visa på förbättringspotential och hitta brister i klimatskalet medan de ännu kan åtgärdas med enkla medel.

Hantverkarna har i samtliga genom-förda projekt förstått vikten av lufttät-heten när den visas i praktiken och läckor pekas ut och åtgärdas med en gång under renoveringen.

Utan dessa praktiska tester av kli-matskalet hade resultatet inte blivit så bra som det nu har blivit. Lufttätheten vid 50 Pa har legat på 3 l/s m2 innan åtgärderna


Lufttätt klimatskal. Foto:�Per�Karnehed

Simulerad mögeltillväxt med WUFI Bio (ovan). Illustration:�Per�Karnehed


Fuktanalys med WUFI (t v). Illustration:�Per�Karnehed

P

och hamnar runt 0,4 l/s m2 efter renove-ring. Ingen inblandad tror att en invän-digt monterad PE-folie hade kommit ens i närheten av detta resultat eftersom an-slutningar till befintliga bjälklag, inner-väggar och takkonstruktioner inte hade fungerat i praktiken i något av projekten.

KöldbryggorGenom kraftig utvändig isolering av stommen och taket minskar köldbryggor-nas andel av energiförlusterna med en faktor 50. Befintliga balkonger kapas och byggs upp på nytt med minimala värme-bryggor. Skorstenar tas bort och ersätts med attrapper utanpå det nya taket om så krävs av arkitektoniska skäl. Friser, tak-fötter och andra murade element byggs upp på nytt med isoleringsmaterial som utformas med samma mått som de befintliga.

Det är av stort värde att bevara eller till och med återskapa fastighetens yttre till hur den ursprungligen såg ut. Ett väliso-lerat hus behöver inte se ut som en tråkig låda.

Energiförbrukningen för fastigheten har nu sänkts från 150 kWh/m2 till 20 kWh/m2 och år. Värmesystemet behöver åtgärdas eller förnyas för att fungera bra med det markant lägre behovet.

Blir som passivhus Tappvarmvatten är nu sannolikt den post som står för merparten av energibehovet och om takytan förses med solvärme kan en stor del av detta behov täckas. Även solel kan installeras på den resterande takytan mot söder, väster och öster vilket teoretiskt medför att fastigheten skulle kunna bli ett plusenergihus, det vill säga sett över hela året så kan fastigheten leverera mer energi än vad den förbru-kar.

Om energileverantören i området kan acceptera en årsnettodebitering, kan åt-gärden även i praktiken bli lönsam för både energileverantören och fastighets-ägaren. Det är ett nytt angreppssätt som skulle kunna ge ekonomiska villkor för fastighetsägare att bli småskaliga elpro-ducenter. Andreas Molin på avdelningen

energisystem vid Linköpings universitet doktorerar inom detta område.

känd kunskap räckerBefintliga fastigheter som är i behov av åtgärder av tak, fönster, fasad eller venti-lationssystem kan alltså byggas om till passivhus. Och detta är något som kan ske med dagens teknik. Ingen utveckling av nya material eller system behövs. Det handlar om konkret ingenjörskunskap och byggfysik.

För att detta ska få något genomslag är det däremot önskvärt att myndigheterna ger incitament till fastighetsägaren. Det kan ske med statligt subventionerade lån, villkorade ROT-avdrag eller lagstiftning.

De projekt som jag själv varit delaktig i har helt och hållet drivits av en fastig-hetsägare som verkligen velat nå så långt som det med dagens teknik varit ekono-miskt försvarbart. Resultaten har varit positiva och lärdomen har varit att luft-tätheten måste sättas i centrum när åtgär-der utformas om målen på 20 kWh/m2

och år ska nås. D


Svårt med invändig lufttäthet. Foto:�Per�Karnehed

Tak med renoveringsbehov. Foto:�Per�Karnehed

Utvändig lufttätning runt fönster. Foto:�Per�Karnehed

P

Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45 • Fax: 08-718 29 07 • E-post: [email protected]


visuell markering

plats för automatisk

dörröppnare

e-karm med elektronik

klämfri bakkant

personsäkra glas

brytsskydd

porttelefon

Sapa Building System AB574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80

De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och

montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver

befi ntliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det

också. Välkommen med din förfrågan.

Din närmaste tillverkare hittar du under support på:

sapabuildingsystem.se

Våra specialister hjälper dig med

dörrlösningar till bostäder

Ny entré?Det är enkelt att byta


när sommaren kommer får taktäckaren Calle Ericsson från Vitaby i Skåne bråda da-gar med att byta vasstak.

– Vass är ett naturmaterial, och ett äld-re material än halm. Det växer fritt och det är fantastiskt hållbart. Om man jäm-för med ett halmtak som lite beroende på kvaliteten kan hålla i runt 20 år så klarar sig ett vasstak tre gånger så lång tid. 60 år är ingen ålder alls för ett vasstak, förkla-rar Calle Ericsson.

Han borde ju veta, efter 41 år i yrket.

ingen luftEn fara ser han dock, och det är risken för brand.

– Det har blivit mycket bättre i och med att vi nu lägger brandduk eller råspont med duk emellan, och sedan vassen di-rekt emot. Det finns alltså inget mellan-rum mellan vassen och undertaket där luften kan komma in. En brand fördröjs genom att den enbart ligger och pyr.

rätt längd på kärvenDet viktigaste om man vill ha vass är lut-ningen på taket.

– Den ideala lutningen är mellan 45–50

grader. Sedan bör man även välja rätt längd på materialet så att vattnet inte kan gå in i strået. För korta kärvar ger en lägre hållfasthet.

– Vi har gått ifrån riktigt tjocka tak, ef-tersom de riskerar att få en lutning som gör att strået exponeras för vatten.

– Numera lägger vi 28 cm tjockt på van-

liga raka ytor och 45–50 cm i hörn, förkla-rar Calle Ericsson.

Använder rostfrittI början av juni kunde han avsluta bytet av vasstak på ett 140 m2 stort hus i Sand-bystrand.

– Vi började med att riva ner det gamla taket, som legat sedan år 1973. Taket har faktiskt en lutning på enbart 42 grader, lite lägre än vi vanligen önskar. Men i och med att vassen klarat sig sedan förra om-läggningen för 17 år sedan så verkar det fungera bra även här. Det gamla taket var inte heller så tjockt.

– Man hade använt en galvad tråd och den var så gott som borta. Idag använder vi rostfria trådar.

– När vi rivit bort den gamla vassen så satte vi in nya läktar där det behövdes och gjorde det lite tätare mellan läktarna, plus att vi satte på nya vindskivor. Vassen läg-ger vi sedan direkt på.

underhåll av taknockRegn kan försinka arbetet. Vid regn är det bara att täcka över och vänta. Även till-gängligheten avgör hur smidigt en tak-omläggning går.

rot Vass är ett utmärkt material att lägga tak med. Rätt lagd i rätt längd på tak med rätt lutning håller den i 60 år. Det underhåll som krävs är att ryggningen av själva taknocken byts ut något oftare. Brandduk skyddar mot brandrisken.

vasstak med rätt lutningkan hålla i 60 årAv margot granvik, redaktör

Vasstak har gamla anor. Vass och halm användes redan på brons-åldern. Verktygen… Foto:�Rune�Henriksson

… och resultatet. Foto:�Rune�Henriksson

– Ett vasstak håller vanligen tre gånger så länge som ett halmtak, uppger Calle Eriks-son. Foto:�Rune�Henriksson

– Just vid det här huset har det tagit lite längre tid eftersom det har varit svårt att komma till. Helst vill vi kunna köra fram kranbilen intill huset. Nyligen gjorde vi ett tak på 250 kvm och det tog oss, tre man, elva arbetsdagar. Bättre kan det inte gå.

Calle Ericsson arbetar ihop med Ro-land Mohlin, som började hos honom som lärling för nästan 30 år sedan.

– Han är en fullfjädrad taktäckare idag.Till trion hör även Thomas Carnesir

som arbetat i cirka åtta år med att lägga vasstak.

– Jag ser bara fördelar med vass. Det är ett material som man kan lägga på nästan allting. Egentligen på vilket hus som helst som har rätt lutning på taket, uppger Calle Ericsson.

– Det som behövs är att man underhål-

ler nocken med ryggning, det vill säga att man lägger på ny linhalm eller vanlig råg-halm längst upp på nocken med jämna mellanrum. När det gäller lin kan man räkna med vart åttonde till tolfte år, och med halm, beroende på kvaliteten, vart femte till tionde år. En vassrygg klarar uppemot 15 år. Man kan även göra en bastryggning, som är mera tyskt, förkla-rar Calle Ericsson. D


Före. Efter. Foto:�Rune�HenrikssonRoland Mohlin och Thomas Carnesir arbetar med det nya vasstaket. Foto:�Rune�Henriksson


nyligen trädde förändringar i regelverket om offentlig upp-handling i kraft. Den nya lag-stiftningen tillämpas från den

15 juli 2010 och gäller för upphandlingar som påbörjas, det vill säga annonseras, efter detta datum. Förändringarna är dels föranledda av ett nytt EG-direktiv för rättsmedel som nu införlivas i svensk rätt.

För upphandlande enheter och an-budsgivare innebär reglerna en del nyhe-ter, bland annat införs nya upphandlings-förfaranden och Konkurrensverket får möjlighet att påföra upphandlande enhe-ter som inte sköter sig en sanktionsavgift.

Syftet med lagändringarna har varit att ge upphandlingsreglerna ett ökat genom-slag genom att försvåra för de upphand-lande enheterna att kringgå lagen, men även att förenkla regelverket. Föränd-ringarna har genomförts i både Lagen om offentlig upphandling (LOU) och dess tvillinglag inom försörjningssektorerna (LUF). De viktigaste nyheterna presente-ras för Husbyggarens läsekrets nedan.

Avtalsspärr införsDen kanske viktigaste nyheten är att det införs en så kallad avtalsspärr i 16 kap LOU och LUF, som handlar om överpröv-ning och skadestånd.

Avtalsspärren innebär att det finns ett uttryckligt förbud för den upphandlande parten att teckna kontrakt med den valda anbudsgivaren. Förbudet gäller under en minimifrist om 10 eller 15 dagar räknat från tilldelningsbeslutet. Den kortare fristen om 10 dagar kan väljas under för-utsättning att den upphandlande enheten tillämpar elektronisk kommunikation under upphandlingen, det vill säga samt-liga anbudsgivare måste ha underrättats om tilldelningsbeslutet per e-post. Fris-tens längd måste anges i tilldelningsbe-slutet och den räknas från första varda-

gen efter dagen för tilldelningsbeslutet. Om upphandlingsbeslutet överklagas

gäller automatiskt en förlängd avtals-spärr under den tid som domstolarna hanterar målet. Den tidigare ordningen att förvaltningsrätten (tidigare länsrät-terna) kunde besluta att en upphandling inte fick slutföras gäller alltså inte längre. Hädanefter gäller förbudet automatiskt så länge domstolsprövning pågår.

Omvänt kan en upphandling inte an-gripas när avtalsspärrtiden väl löpt ut. Om den upphandlande enheten skulle dröja med att teckna kontrakt, innebär det alltså inte att möjligheten att över-klaga hänger kvar. Reglerna om avtals-spärr gäller samtliga upphandlingar (det vill säga även sådana som är under trös-kelvärdena) med två undantag: de tilläm-pas inte vid direktupphandling enligt 15 kap 3 § LOU och LUF och inte heller vid förhandlade upphandlingar som sker utan annonsering.

möjligt föra ogiltighetstalan En annan nyhet är att anbudsgivare ges möjlighet att föra talan i domstol om ogil-tighet av ett avtal som har slutits mellan upphandlande enhet och annan leveran-tör.

Ogiltigförklaring av ett avtal ska kunna ske bland annat vid så kallad otillåten di-rektupphandling (det vill säga vid upp-handling som sker utan föreskriven an-nonsering) och vid överträdelse av be-stämmelserna om avtalsspärr i kombina-tion med överträdelse av någon annan bestämmelse i LOU eller LUF. Överträ-delsen ska ha lett till att anbudsgivare

drabbas av skada. Ogiltigförklaring ska också kunna ske om en upphandlande en-het struntar i att tillämpa reglerna om konkurrensutsättning inom ramavtal. Om en upphandling förklaras ogiltig innebär det att avtalet upphör att gälla och den upphandlande enheten får då göra om upphandlingen, undantaget för-stås om enheten bestämmer sig för att inte genomföra upphandlingen alls.

Ett avtal, som är drabbat av en ogiltig-hetsgrund, ska få bestå om det föreligger tvingande skäl med hänsyn till ett allmän-intresse. Bestämmelsen är avsedd att skydda samhällsviktiga funktioner och ska endast tillämpas i rena undantagsfall.

skadeavgift vid upphandling Som framgår ovan ska en upphandling som sker i strid med LOU/LUF inte ogil-tigförklaras i samtliga fall. Förutom när det finns tvingande allmänintresse, finns möjligheten att en överträdelse avser en-bart en bestämmelse om avtalsspärr eller en överträdelse av en bestämmelse om avtalsspärr i kombination med överträ-delse av någon annan bestämmelse i upp-handlingslagarna som inte inneburit att leverantören lidit eller kan komma att lida skada. Sådana överträdelser ska inte medföra att ett avtal som har slutits mel-lan en upphandlande enhet och en eller flera anbudsgivare kan förklaras ogiltigt. För sådana fall har lagstiftaren ändå an-sett att den upphandlande enheten ska drabbas av en sanktion och man har där-för i enlighet med EG-direktivet infört upphandlingsskadeavgiften.

Upphandlingsskadeavgift ska dessut-om få påföras när en upphandlande enhet och en eller flera leverantörer har slutit avtal utan att upphandlingen har annon-serats på sätt som är föreskrivet i LOU eller LUF. Syftet med upphandlingsska-deavgiften är alltså att verka i avskräc-

Juridik Sedan den 15 juli 2010 gäller nya lagar för offentlig upphandling.

En ny upphandlingstyp, en så kallad konkurrenspräglad dialog, har införts, som

kan leda till fler partneringprojekt vid byggnadsentreprenader. Numera är det

upphandlaren som ska kolla att leverantören sköter sina skatter.

konkurrenspräglad dialogvid offentlig upphandling

Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma

§ §§

kande syfte, i det fall när det inte finns tillräckliga skäl att ogiltigförklara upp-handlingen som sådan.

Beträffande avgiftens storlek, ska den uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor, dock maximalt 10 pro-cent av kontraktsvärdet. Det kan således bli dyrt att bryta mot upphandlingsreg-lerna.

konkurrenspräglad dialog Den fjärde större nyheten som införts är en helt ny upphandlingstyp: så kallad konkurrenspräglad dialog.

Detta förfarande får användas av en upphandlande myndighet som genomför särskilt komplicerade kontrakt, om myn-digheten anser att användningen av öp-pet eller selektivt förfarande inte är lämp-ligt för att tilldela kontraktet. Den upp-handlande myndigheten ska offentliggö-ra ett meddelande om upphandling och inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut.

Syftet med dialogen är att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst kan tillgodoses. Under dialogen får den upphandlande myndigheten inte röja för de övriga deltagarna vilka lös-ningar en deltagare har föreslagit. Efter att ha förklarat dialogen avslutad ska myndigheten uppmana deltagarna att lämna sitt slutgiltiga anbud. Slutlig till-

delning av kontrakt får ske enbart på grundval av det ekonomiskt mest fördel-aktiga anbudet.

Konkurrenspräglad dialog får än så länge bara användas vid upphandlingar enligt LOU, det vill säga inte inom försörj-ningssektorerna. EG-direktivet är dock utformat på så sätt att det inte finns något som hindrar att tillämpningsområdet ut-ökas till att avse även LUF i framtiden.

Den konkurrenspräglade dialogen ger alltså myndigheten möjlighet att låta an-budsgivarna lämna förlag på tekniska lös-ningar i komplicerade projekt och på så sätt dra nytta av anbudsgivarnas kompe-tens i ett tidigare skede än vid ordinärt upphandlingsförfarande. Därmed kan den konkurrenspräglade dialogen bidra till en ökad användning av partneringfor-men vid offentlig upphandling av exem-pelvis byggnadsentreprenader.

Man har tidigare gjort försök att ge-nomföra offentliga upphandlingar med ”rörliga mål” och mjuka parametrar som urvalskriterier. Det har dock varit ganska problematiskt och slutresultatet har trots allt skiljt sig avsevärt ifrån den partnering som tillämpas mellan privata aktörer. Ge-nom att använda sig av konkurrenspräg-lad dialog vid sina upphandlingar kan of-fentliga myndigheter börja dra nytta av fördelarna som partnering erbjuder på ett mer systematiskt sätt.

Begreppet lågt värde – när det gäller direktupphandlingar – ersätts med fasta be loppsgränser.

regler förenklas I LOU ska direktupphandling få använ-das om kontraktets värde uppgår till högst 15 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster (cirka 287 000 kronor).

I LUF ska direktupphandling få använ-das om kontraktets värde uppgår till 15 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster (cirka 577 000 kronor).

Direktupphandlingsgränserna i LOU och LUF gäller vid upphandling av såväl byggentreprenader som varor och tjäns-ter och gäller per räkenskapsår för di-rektupphandlingar av samma slag, vilket i praktiken omöjliggör direktupphand-lingar av entreprenadarbeten.

Vidare kommer det i framtiden att ålig-ga den upphandlande enheten att hämta in uppgifter från Skatteverket och Krono-fogdemyndigheten om att en leverantör sköter sina skatter och socialförsäkrings-avgifter, istället för att leverantören själv som idag kan åläggas att lämna in dessa uppgifter, exempelvis genom SKV 4820; måhända en liten tröst för regeltyngda företagare. D



elnäten behöver hjälp fram-över, om de ska klimatanpassas. Det är en av de viktigaste orsa-kerna till att fler och fler pratar

om smarta nät. Det började hos kraftbolagen som tän-

ker på datorer när de pratar om smarthet. Intelligensen enligt kraftbolagen består i att kunna räkna ut hur nätet ska kompen-sera för bortfall av kärnkraft när det stru-lar och för vindkraften den dag det inte blåser.

Men nu när begreppet spridits i vidare kretsar så omfattar det också verklig in-telligens, sådan som bara går att finna hos människor. De riktigt smarta näten behö-ver även smarta människor som kopplar upp sig.

se över infrastrukturenSka vi klimatanpassa oss kan vi inte bara nöja oss med att trycka på knappar för att få ljus och värme, utan vi måste börja samarbeta med den tekniska infrastruk-

turen. Vi kan ladda vår elbil på natten när industrierna står stilla till exempel, och installera olika funktioner som sparar el och kopplar ner tvättmaskinen när efter-frågan plötsligt blir större än väntat.

Det kräver förstås att vanliga hem ock-så har datorer som kan styra elförbruk-ningen smartare än idag. Men det förut-sätter också att vi själva tänker mer på hur vi använder el. Och så kan vi börja produ-cera el och annan energi själva, det är verkligen smart.

Ingenjören och journalisten Anders Kjellström visar ett embryo av det hela på www.behovsbo.se. Där samspelar de oli-ka tekniska systemen så att energibeho-vet ska gå ner mot noll. Nu finns här ännu inte en dator installerad men vad jag för-står så finns ändå intelligens i systemet i form av Anders Kjellström själv, som ser till att de olika delarna av energisystemet samspelar.

Han pläderar för elbilar i det här smar-ta systemet. Ett riktigt smart hem tar hän-

syn till hur man tar sig dit och därifrån också, det samverkar och nätverkar.

i väntan på solenSjälv har jag fuskat lite med smart energi under sommaren. I sommarstugan finns fler möjligheter än i stan, att värma varm-vatten med sol till exempel. Där finns också mer tid så att vi kan ställa om våra vanor en aning. Vi låter bli att diska på kvällen för att istället vänta till mitten av dagen när solen hunnit sköta sitt jobb och fått upp temperaturen på vattnet. Någon morgondusch blir det inte heller, i alla fall inte för den som vill duscha varmt, utan det blir till att vänta till senare på dagen. Den som måste åka till jobbet tidigt på morgonen får det alltså besvärligt i som-marstugan.

Vårt sommarstugesystem är alltså inte så vidare värst smart, det är mer tanke än verkstad egentligen, men gör ändå att jag känner mig lite smartare än förr och att jag drar mitt strå till klimatstacken och inte bara lullar runt i världen utan en tanke på något annat än mitt eget energi-behov.

Nästa steg skulle ha blivit en solpanel på gäststugan för att förse den med elbe-lysning. Men då dök Ikeas utmärkta sol-lampa upp. Den laddar sig själv om man ställer den ute i solen och behöver inte ens ett nät. Det är förstås det allra smar-taste.

smarta elbolagOm jag bodde i stugan under en längre tid och utnyttjade solsystemet under fler da-gar vore det smart ekonomiskt också.

Det går nämligen att tjäna pengar på att producera egen energi, och fler och fler gör det i större och större skala, i alla fall vad gäller el. Uppenbarligen är det här med smart boende något som journalister gillar. Journalisten Johan Ehrenberg har

it Smarta nät, det är sådana som räknar med dig och mig. I början stod begreppet för vanliga elnät men med mer datorkraft, men numera omfattar begreppet även människor som lär sig samarbeta med den tekniska infrastrukturen och gör sin egen el.

smarta nät handlar om merän att trycka på en knapp

Av kerstin lundell, frilansjournalist

www.behovsbo.se

engagerat sig så mycket i energifrågorna att han dragit igång en mindre folkrörelse för människor som själva vill styra över vilken sorts ström de konsumerar.

Med tanke på att Johan Ehrenberg och många andra av dem som engagerar sig i alternativ el har en dokumenterad för-måga att övertyga många andra männis-kor, är det förmodligen smart av elbola-gen att haka på.

ändlig varaElbolagen har förstås inget egenintresse av att konsumenterna börjar konkurrera och levererar egen el. Men somliga köper ändå överskottet från villor och lägenhe-ter – som till exempel kan producera solel på balkongen – och stödjer därmed de konsumenter som vill producera själva. Det är väldigt generöst och det borde el-bolagen få mer applåder för än vad de fått.

För det verkar ju uppenbart att de stora energisystemen har nått vägs ände. De stora kolkraftverkens tid måste ta slut snart. Kärnkraften hoppas många på, men med tanke på hur segt det är att byg-ga färdigt kärnkraftverket i finländska Olkiluoto, och på hur kostnaderna skena-re iväg, är jag misstänksam mot kärnkraf-ten. Och så räcker ju inte uranet så länge till heller.

kompetens som energibyggareSå den som tittar något sekel framåt borde se hus som även är energianläggningar. Precis som det var förr faktiskt, när elden var i centrum av en boning. I framtiden kommer vi förhoppningsvis fortsätta att ha mer avancerad energitillförsel och då är det nog smart att fundera över om inte småskaligheten kan bli storskalig, alltså

att normaltillståndet blir ett hus med sol-paneler, vindsnurror med mera.

För byggbranschen borde det hela vara positivt. Det betyder behov av moderni-sering av hus som idag saknar energipro-duktion. Men det kräver förstås ny sorts kompetens med folk som ser till att huset byggs så att solpanelerna riktas åt rätt håll, alltså tak som lutar åt söder, och som kan hitta rätta platsen för en vindsnurra.

Nu finns det ju många som inte gillar vindsnurror. Jag tycker att de är vackra, men skulle säkert störas av ljudet som lär vara irriterande. Men om vindsnurrorna är små borde de störa mindre. Då bekym-rar jag mig faktiskt mer för solpanelerna. Idag är de erbarmligt fula. Det behövs nog också arkitekter som kan bygga snygga smarta hus.

Det finns säkert mycket att fundera på

för en byggbransch, och mycket görs ock-så. Det visar inte minst alla intressanta exempel som de båda journalisterna Eh-renberg och Kjellström samlat ihop.

Så de stora elbolagen får nog se upp, för snart tänder Svensson alla sina lampor med egen ström. D


www.egenel.se


Form & teknik Att vara utsatt för vädrets makter är det många som berörs av. Många förskräcks, en del njuter, andra berörs inte alls utan rycker på axlarna. Men vad har vi för ansvar som samhällsbyggare? Ska vi ta hänsyn till klimatet och dess verkningar – som en eventuellt höjd havsyta?Av andreas falk, [email protected]

hittills har detta år inne-burit en hel del extrema väder-förhållanden, till och med i den lugna svenska avkroken, där

allt fler vill bygga strandnära, och rentav grundlägger på sanka strandängar. Ett par dagar på annan ort ger perspektiv och distans, så också till byggda miljöer i Sve-rige.

Det har länge talats om den globala uppvärmningen och diskuterats huruvi-da glaciärer smälter och havsytan riske-rar att stiga. Det räcker dock med rejäla regnoväder för att människor ska råka illa ut.

Norges meteorologiska institut har på sin hemsida bildgallerier som bär vittnes-börd om översvämningar helt nyligen i polska Bogadynia (700 evakuerade), i tyska Görlitz (1 500 evakuerade) och i

tjeckiska Chrastava. Efter ett kraftigt lör-dagsregn står gator helt under vatten, hus har fyllts av vatten och bottenslam och yt-terligare hus har helt eller delvis demole-rats av vattenmassorna.

I det perspektivet är det anmärknings-värt att det numera så ofta byggs nära vat-tenlinjen i Sverige – men det är klart, det där, det händer ju inte här…

historiska linjerEtt par arkeologer, verksamma i Stock-holmsområdet, företog under några som-rar för en del år sedan, exkursioner i Sö-dertörns skogar, där de följde höjdkur-vorna på sina topografiska kartor. I land-skapet kunde de upptäcka spår av boplat-ser och gravar från järnåldern, som tidi-gare inte varit registrerade i Riksantikva-rieämbetets arkiv.

När man följer höjdkurvor med fingret kan man få en fingervisning om hur kust-linjer och farleder gått tidigare och, för-visso, se hur vattenlinjen skulle slingra sig om havsnivån åter steg si och så många meter.

Idag byggs mycket på lösan sand, sam-tidigt som teknikutvecklingen medger bebyggande av tidigare otänkbara områ-den med helt orimliga grundläggnings-förhållanden. I dagsläget åtgärdas exem-pelvis Centralstationen i Stockholm, där limträbågar från år 1925 får nya grundför-stärkningar och omfattande projekt på-går under mark för den nya underjordiska tågstationen.

lager på lagerI Porto, portvinets historiska Mekka, återfinns en åldrad stadskärna i relativt slitet skick. Under två dagars flanerande i stadens centrala delar blir kontrasterna mellan gammalt och nytt uppenbara, samtidigt som de överlagras och flikas in i varandra.

Den Eiffeltornsrefererande Luis I-bron av Eiffeleleven Theophile Seyrig, som spänner över floden Douro brakar, som kan ses i figur 1, rakt över den världs-arvsklassade stadskärnans yttersta kvar-ter, just innanför stadsmuren. Brons övre däck befars idag av toppmoderna tunnel-banetåg, vilka rusar upp ur underjorden precis före brofästet, högt över flodens vatten.

Längs floden avläses tidslagren med lätthet då man, som på så många håll, an-lagt allt modernare vägar längs vattnet. Anpassad efter nya färdmedel, högre has-tigheter och modernare projekterings- och konstruktionsmetoder höjs sträckvis den senast adderade vägbanan över den innanförvarande bebyggelsen eller, som i figur 2, sträcks den ut i en båge utanför kajen och skapar en ny gräns i staden, en ny skiktning.

Men ekonomin brister förvisso och en hel del av underhållet släpar efter. Med världsarvsklassning följer ansvar och i strävan att i det längsta bibehålla obrutna fasadkaraktärer stagas fallfärdiga bygg-nader och ibland blotta skalen av något som en gång varit beboeligt, som i figu-rerna 3 och 4.

Främlingar i stadenFrontlinjen av samtida arkitektur repre-senteras av öar, eller snarare enstöringar i stadsbilden. Casa da Música från år 2001 av Rem Koolhaas och Ellen van Loon, Office for Metropolitan Architecture (OMA) ligger, som ses i figurerna 5 och 6, på ett stycke uppfläkt markbeläggning på platsen för Portos gamla spårvagnsgarage och är i flera avseenden en avvikelse i områdets byggnadsstruktur. Precis som i Köpenhamn, där tunnelbanan är ett jäm-förelsevis sent tillskott i staden och av tydligt sentida arkitektoniskt snitt, er-

väljer vi byggplatser som parerar klimateffekter?

Figur 1. Luis I-brons norra fäste, högt över Portos gamla stadskvarter. Foto:�Andreas�Falk Fortsättning s. 40 P


Fr.o.m. 2011 gäller Eurocode 5 för dimensionering av träkonstruktioner. Du kan redan nu förhandsboka vår nya dimensioneringsanvisning.Gå in på www.joma.se/dimensionering, ladda ner den nu gällande handboken enligt BKR och du har bokat dig för den nya handboken som du kommer att få automatiskt när den är klar i slutet av året. Du kan även beställa boken genom att skicka mail till [email protected]

ETA godkända och CE-märkta byggbeslag

DIMENSIONERING AV BYGG-BESLAG ENLIGT EUROCODE 5

made in Gnosjö

bjuder tunnelbanehållplatsen Casa da Música en modern port till ett nedgånget område, varifrån själva byggnaden som givit stationen dess namn förvisso är inom synhåll.

Alla dessa lager. Alla dessa varierade mönster. Det är en stimulerande upple-velse av urbanitet när allt inte är av sam-ma datum utan erbjuder sekvenser och brutna sekvenser av historiska förlopp och representationer. En stad måste an-vändas, förändras och utvecklas för att inte förvandlas till ett gigantiskt museum.

En stad i en region med lång historia gynnas också av historisk variation och avläsbara epoker, som talar om hur män-niskan levt, format och formats av den stad som är hennes habitat.

Insprängt i staden Porto ligger även verk av den portugisiska arkitekturhim-lens stjärna Alvaro Siza, verk som i fallet med Casa Serralves museum för samtida konst rymmer kontraster och variationer inom sina egna gränser, som kan ses i fi-gurerna 7 och 8.

Museet ligger i en stor park, en remini-scens av ett privat gods på platsen, byggt åren 1925–44 med art deco-präglad form av arkitekten José Marques da Silva. Par-ken rymmer franskinspirerade parterrer, dammar, örtträdgårdar och en liten bond-gård. Och så tillkom år 1997 byggnaden som utgör själva museet.

varaktiga tillskott i rummetVad är det då för tråd i denna text och vart leder den? Vi ser att vare sig det blir en global höjning av havsytan på en meter eller inte inom hundra år, så är vi utsatta för väderleken och dess verkningar. Har vi ett ansvar som samhällsbyggare att ta hänsyn till detta?

Genom hur vi producerar kan vi, even-tuellt, påverka utvecklingen av klimatet, men genom att bygga på lämpliga platser kan vi, definitivt, parera effekterna av kli-matet och klimatförändringarna – både faktiska och eventuella. Det finns klara poänger med att lappa och laga det redan


PFigur 2. Promenaden längs floden Douros norra strand. Foto:�Andreas�Falk

Figur 3. Ett stagat bostadshus i centrala Por-to, vars granne rivits. Foto:�Andreas�Falk

Figur 4. En stöttad fasad intill den gamla centralstationen. Foto:�Andreas�Falk

Figur 5. Casa da Música, sett från tunnelba-nestationen med samma namn. Foto:�Andreas�Falk

byggda, både samhällsekonomiska, re-sursrelaterade, historieförklarande och variationsbejakande. Det finns klara po-änger med att fylla ut hålrum som gamla, utrangerade byggnader lämnar efter sig och att utnyttja obebyggd mark, av sam-

ma skäl. Om vi emellertid väljer lokalise-ring av nytillskotten och tekniska lös-ningar för desamma utan att ta hänsyn till uppenbara klimateffekter, både de nor-mala och de på sistone noterade abnorma varianterna, då riskerar nytillskottens

visa få kort efterklangstid i stadsrum-met. D

Refewrenser:

http://www.yr.nohttp://alvarosizavieira.com


Figur 6. Markutformningen längs gränsen mellan Casa da Música och de omgivande gatorna. Foto:�Andreas�Falk

Figur 7. En vy från gården som omsluts av Casa Serralves. Foto:�Andreas�Falk

Figur 8. Bondgården inom Serralvesparkens hägn. Foto:�Andreas�Falk

Figur 9. Lager av epoker och nyttjanden, en vy över Douro. Foto:�Andreas�Falk


deBAtt Det finns ett stort behov av att öka geologiforskningen! Sär-skilt nu när vi står inför gigantiska – och globala – infrastruktursatsningar när städerna ska växa neråt under jord. Vad kan till exempel sprickor i en berggrund leda till? Vad är livstiden för virus i grundvatten?Av lars persson, fil dr, forskningschef, Sveriges geologiska undersökning, SGU och björn sellberg, fd forskningssekreterare, fil dr, docent, Forskningsrådet Formas

mer forskning behövs närstorstäder ska växa neråt

i takt med att inflyttningen till våra städer fortskrider ställs allt större krav på markplanering och markanvändning för utveckling av

infrastruktur, bostadsbyggande, rekrea-tionsområden och industriell aktivitet.

Forskningsinsatserna i dessa samman-hang är mycket underdimensionerade.

nio miljarderDen omfattande urbaniseringen är inte endast ett svenskt utan ett globalt pro-blem. Befolkningsökningen tilltar och man räknar med nio miljarder människor på jorden år 2050. År 2060 bor två tredje-delar av jordens befolkning i städer.

Befolkningsökningen är i sig ett myc-ket stort problem när det gäller använd-ningen av resurser, men den medför ock-så en rad problem då stadsområdena bre-der ut sig över bra odlingsmark, våtmar-ker och instabila områden.

Från dagens debatt vet vi att grönom-rådena i städerna hela tiden naggas i kan-terna. Detta sker trots att man vet att

grönområden och parker utgör tätortens lungor och är av stor betydelse för män-niskor och djur. Sammanhängande gröna korridorer i stadsmiljö är väsentliga.

lägg trafik i tunnlarFörtätningen orsakar många miljöpro-blem som rör hälsa, avfallshantering, förorenad mark, ökade transporter, ren luft och rent vatten. I samband med för-tätningen reses ofta krav på allt högre byggnader och en tydlig konsekvens av platsbristen blir att öka underjordsbyg-gandet.

Berggrunden kan utnyttjas för trans-porter, garage, förrådsutrymmen och som i många andra länder även för kontor och bostäder. Om fler genomgående tra-fiksystem kan läggas under jord i tunnlar är det i sig en fördel eftersom ytorna ovan jord då kan formas mera miljömässigt och med ökad trivsel för människor som vis-tas ovan mark.

Undermarksutnyttjande i urban miljö erbjuder en fantastisk möjlighet att främ-

ja miljön samt bättre och hållbar stadsut-veckling. Den kommer att expandera stort i framtiden och kräver bättre plane-ring, mer kunskap genom utökad forsk-ning och utveckling samt kunskapsöver-föring och samarbete!

Arbetsgrupp prioriteradeI vårpropositionen 2010 aviserar rege-ringen satsningar på 482 miljarder kro-nor på infrastruktur fram till år 2021, va-rav 100 miljarder i Stockholmsregionen och 61 miljarder i Västsverige. Men hur stor är forskningsandelen?

Forskningsbehovet är omfattande och behöver startas omgående! Under år 2009 bildades därför en arbetsgrupp med representanter från Formas, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Svenska bygg-branschens utvecklingsfond (SBUF) och Stiftelsen svensk bergteknisk forskning (BeFo).

I december arrangerades ett arbets-möte med en bred diskussion där en rad frågor diskuterades såsom angelägna forskningsområden, forskningsmiljöer, möjliga finansiärer, vilka problem som inte löses med forskning samt problem där kunskap för lösning redan finns.

Ett 30-tal forskare, industrirepresen-tanter, myndighetsföreträdare i form av beställare och finansiärer samt rena forskningsfinansiärer deltog aktivt i dis-kussionerna. Resultaten utmynnade i enighet om att föreslå ett antal priorite-rade forskningsområden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt Trafikverket, har senare anslutit sig till arbetsgruppen.

kunskap om berggrund krävsTrots värdefulla insatser i flera tidigare FoU-program behövs nu intensifierad och uthållig FoU, bland annat för att und-Transportleder från Södermalm mot Riddarholmen. Foto:�Lars�Persson

vika stora extrakostnader – orsakade av bristande kunskapsunderlag – vid den stora infrastrukturutbyggnad, som har påbörjats och kommer att fortsätta i stor omfattning. Föreslaget forskningspro-gram har övergripande fokus på hållbar utveckling och klimat – anpassning, hän-syn och minskning av växthusgaser.

Urbant undermarksbyggande ställer mycket stora krav på geovetenskapliga och andra tvärvetenskapliga undersök-ningar för ökad kunskap om geologi. Hit hör frågor om berggrund, sprickor, rörel-sezoner och jordlager, geoteknik, mate-rialegenskaper och bergteknik, samt hy-drogeologi tillsammans med befintlig in-frastruktur i underjorden, varvid flerdi-mensionellt modellbyggande blir ett nödvändigt redskap. Temat är ”transpa-rent underjord”.

vattnets samspelViktiga frågor är bland annat vatten och dess samspel med berg och jord, riskana-lys, arbetsmiljö, förundersökningsmeto-dik samt drift och underhåll.

Forskning på bergmaterial, till exem-pel användning av krossat berg till betong är angeläget, liksom anpassningen av ma-terial till förbudet att använda dubbdäck i innerstadsområden.

Förståelsen av vattnets roll i under-

marksanläggningar är central och kon-ceptuella modeller som beskriver grund- och ytvattnets beteendemönster är ange-lägna att utveckla. Det finns behov av bättre förståelse av uppkomsten och livs-tiden för bakterier och virus, mänskligt genererade föroreningar och naturligt närvarande toxiska element i grund-vattenområdet.

infrastruktur byggs utFoU-programmet Geoinfra har initierats som ett kraftfullt och långsiktigt forsk-ningsprogram för att minimera kostsam-ma överraskningar, när den massiva in-frastrukturutbyggnaden nu kommer att realiseras.

Programmet ska omfatta georelatera-de forsknings- och utvecklingsprojekt med relevans för hållbar utveckling i ur-bana områden. Det övervägande temat är att bidra till hållbar utveckling med kli-mathänsyn av urban infrastruktur i sam-hället – och att verka för en utveckling för att värna om jordens ändliga resurser och för att ta hänsyn till miljö och kommande generationers välfärd.

Anpassning till klimatförändringar samt minimering av utsläpp av växthus-gaser är viktiga faktorer att ta hänsyn till i FoU-programmen. Även nordiskt och europeiskt samarbete måste utvecklas.

Programmet föreslås bestå av tre faser under totalt sex år; en uppbyggnadsfas under de första 1–1,5 åren, en fulldriftsfas under de mellersta 3–3,5 åren och en av-vecklingsfas under de sista 1–1,5 åren.

Formas har nyligen beslutat att bidra uthålligt under hela sexårsperioden med en basfinansiering om 10 miljoner kronor per år, förutsatt att andra finansiärer an-sluter sig. Under hösten 2010 planeras detaljerna för utlysningar av FoU-projekt hos respektive finansiär. Nu arbetar vi, en grupp bestående av representanter från Formas, BeFo, MSB, SBUF, SGI, SGU och Trafikverket, för ett brett finansierat och långsiktigt FoU-program under etiketten Geoinfra med start från år 2011. Fler fi-nansiärer kan ansluta sig under hösten 2010 och våren 2011.

spara på siktMed denna artikel visar vi en metod för att finna innehåll i en bred FoU-satsning där de inblandade parterna är överens om behovet av satsningar och kan samarbeta mot gemensamma mål.

Stora tekniska, miljömässiga, ekono-miska och samhälleliga värden kan spa-ras genom beslut baserade på relevant information. D


Getingmidjan, Stockholm. Foto:�Lars�Persson


deBAtt Bland 18 slumpvist valda offentliga upphandlingar av entreprenad-

besiktning ställdes det krav på certifierade besiktningsmän i ett enda fall! Offentliga

byggbeställare måste nu börja ta sitt ansvar. Om kompetens blir ett villkor vid upp-

handling minskar de extrakostnader som idag uppstår när ”lägsta pris” gäller.Av magnus janson, förbundsdirektör SBR

offentliga beställare måstebörja väga in kompetens

årligen investeras cirka 160 miljarder kronor i lokaler och anläggningar i Sverige och av detta står den offentliga

sektorn för 70 miljarder, eller mer än 40 procent. Det betyder att staten, kommu-ner och landsting har en mycket betydel-sefull roll för byggsektorn.

Med detta följer också ett ansvar, efter-som de genom sitt sätt att upphandla och genom de krav de ställer på anbudsgivar-na, påverkar byggsektorns förutsättning-ar och utveckling. Inte minst avseende kompetens och kvalitet. Tyvärr är de of-fentliga upphandlarna alltför sällan med-vetna om detta.

kompetens krävs sällanEn grundförutsättning för hög kvalitet i byggandet är att de byggingenjörer som ansvarar för byggledning, kontroller och besiktning har en hög kvalitet på sitt kun-nande. Att vara SBR-medlem är ett sätt att dokumentera detta, och många väljer därutöver att löpande vidareutbilda sig och kanske också skaffa sig en personlig certifiering.

Men idag hör det till ovanligheterna att offentliga upphandlare kräver eller meri-terar dokumenterad kompetens annat än när föreskrifterna kräver det. Ett talande exempel är den genomgång som nyligen gjordes av en av våra lokalavdelningar, där 18 slumpvis valda offentliga entrepre-nadbesiktningsupphandlingar sedan år 2007 granskades. I dessa krävdes certifie-rade besiktningsmän endast i ett fall.

Att exemplet inte är ett undantag kan bekräftas av SBRs expertgrupper och av SBR-medlemmar över hela landet.

Ofta är också beställarna omedvetna om skillnaden mellan att företaget är certifierat jämfört med personlig certi-fiering. De förstår inte alltid att företags-certifieringen inte är detsamma som att

den ingenjör som utför arbetet är certifie-rad.

inget isolerat problemNär upphandlarna inte värderar doku-menterad kompetens blir priset – oavsett vilken kompetens som samtidigt erbjuds – mycket tungt avgörande för vem som får uppdragen. Byggkonsulter och besikt-ningsföretag med kvalificerade ingenjö-rer som behöver täcka in kostnader för vidareutbildning och certifiering i sina anbud får då en konkurrensnackdel.

Utifrån sett kanske detta kan uppfattas som ett isolerat problem för dessa före-tag, men då har man inte hela bilden klar för sig.

Inom de närmaste tio åren går 4 000 av landets byggingenjörer i pension. Där-med försvinner en stor del av den svenska byggkompetensen. Frågan är hur många av de tillkommande som är villiga att in-vestera i vidareutbildning eller certifie-ring om det snarare försvårar än under-lättar för dem att få offentliga uppdrag. En annan lika allvarlig fråga är vilka som ska utbilda dem, om de äldre kollegorna lämnat yrkeslivet innan deras kunskap och erfarenheter hunnit förmedlas.

leder till extrakostnaderBryts inte utvecklingen kan det som allt-för länge bara betraktats som en intres-sefråga för byggingenjörer förvandlas till något som får långtgående och allvarliga konsekvenser för hela samhället.

Kan vi inte upprätthålla kvaliteten i byggandet innebär det inte bara sämre skolor, sjukhus, vägar och på sikt allt högre underhållskostnader. Det leder också till en lång rad följdkostnader för samhället om byggprojekt försenas eller om byggnaderna inte fungerar som de ska. Måste exempelvis en skola eller en vårdcentral stängas till följd av mögelska-

dor tvingas samhället till extrakostnader för ersättningslokaler, längre resvägar och annat under den tid felen åtgärdas. Samtidigt kan hälsovådliga byggnader ge ökade vårdkostnader och förlorade ar-betsinsatser.

Effekten kan inte heller begränsas till offentliga verksamheter. Försämras byggkompetensen drabbas till slut allt byggande.

kompetens behöver villkorasVad detta sammantaget kan komma att kosta samhället på sikt är svårt att över-blicka, men det är ingen överdriven giss-ning att kostnaderna vida överstiger vad dagens offentliga upphandlare kortsik-tigt sparar in genom att inte betala för den kompetens vi än så länge kan erbjuda.

De offentliga verksamheterna har ett egenintresse i att motverka den utveck-ling vi ser framför oss, och de har genom sin betydelse för byggsektorn både kraft och ansvar för att göra det. Om dokumen-terad och hög kompetens blir ett viktigt villkor vid upphandling av byggkonsulter och besiktningsmän, får de ett argument för att skaffa sig det. Det behövs för att vi i framtiden ska kunna bygga och under-hålla skolor, sjukhus, vägar och annan infrastruktur med en kvalitet som sam-hället och brukarna har rätt att förvänta sig.

Från SBRs sida har vi ett ansvar för att lyfta fram och tydliggöra situationen och medverka till att den tas upp på den poli-tiska agendan. Vi kommer att arbeta för detta, inte bara för att det är en viktig fråga för byggingenjörer utan också för att det är en viktig fråga för det samhälle vi är en del av. D


Den ökande försäljningstren-den för värmepumpar håller i sig och förstärktes ytterligare under det andra kvartalet 2010. Det är bergvärmepum-parna som står för den största ökningen under det andra kvartalet, med plus 27 procent.

– Hushållens goda ekonomi, ROT-avdrag och den gångna vinterns stränga kyla med höga energipriser i färskt min-ne har stimulerat försäljning-en av värmepumpar, säger Martin Forsén, VD Svenska Värmepumpföreningen.

Under den gångna perioden har försäljningen av luft-vat-tenvärmepumpar och från-luftvärmepumpar minskat med 12 procent respektive 5 procent. Försäljningsminsk-

ningen för dessa två produkt-segment har bromsats upp jämfört med det första kvarta-let. Trots fortsatt minskad för-säljning för frånluft- och luft-vattenvärmepumpar har det totala antalet försålda värme-pumpar ökat med 8 procent under det andra kvartalet.

I konsumentled beräknas värdet av försäljningen under andra kvartalet uppgå till 1,6 miljarder kronor. Detta mot-svarar en ökning med 12 pro-cent jämfört med motsvarande period 2009. D

Noterat

De som valde limträ till som-marens byggprojekt gjorde ett bra val för miljön. Detta enligt beräkningar från Martinsons, som har studerat klimatpåver-kan hos de limträprodukter som lanserats för privatmark-naden.

Balkar, såväl som pelare och den nya limträtrallen som fö-retaget lanserat är att betrakta som klimatneutrala. Det inne-bär att produkterna inte ger något nettoutsläpp av växt-husgaser. En viktig del i att limträet kan betraktas som kli-matneutralt är att träet är en naturlig kolsänka, som binder koldioxid.

Företagets beräkningar gäl-ler tillverkning av limträ från vagga till grav. Från skog till

färdig produkt står en kubik-meter limträ för ett nettoupp-tag av 729 kilo koldioxid. Be-räkningarna inkluderar samt-liga delar av tillverkningen och även en lastbilstransport på 200 mil till kund. Koldioxiden är bunden i limträet under hela dess livslängd och frigörs först vid förbränning, då den tidigare bundna koldioxiden återgår till atmosfären.

Bland de produkter som säl-jer allra bäst bland produkter-na i Martinsons butikskoncept är balkar och pelare som an-vänds för byggen till altaner, uterum och carports. Den nya produkten som lanserats för året, limträtrallen, har även den mottagits väl av kunder-na. D

miljövänligt med limträ Fler värmepumpar såldes


Noterat

Arbetet med att bygga Nor-dens längsta snedstagsbro i trä har inletts. Gång- och cykel-bron ska gå mellan Anderstorp och Älvsbacka i Skellefteå och blir 180 meter lång.

– Valet att bygga i trä är en del av en långsiktig strategi. Träbroar har varit högintres-santa för oss ända sedan början av 1990-talet då vi byggde två vägbroar i trä. Vår satsning på träbyggande har varit mycket omfattande. Dels är det en lo-kal råvara och dels ett mycket konkurrenskraftigt byggmate-rial, säger Ola Burström, ord-förande i tekniska nämnden i Skellefteå kommun.

– Det kan bli ett landmärke för Skellefteå som tydligt visar kommunens vilja att bygga hållbart, samt den kompetens som finns på orten, både hos

oss som leverantör och inom forskningssamhället, säger Mikael Lindberg på Martin-sons.

Bron är även en viktig del i ett EU-finansierat forsknings-projekt vid Luleå tekniska uni-versitet. Syftet med forsk-ningsprojektet är att skapa nya modeller och verktyg för att mäta prestanda och kvalitet på avancerade träkonstruktioner.

Bron blir 180 meter lång och fyra meter bred, pylonpelar-nas höjd blir 23 meter, spänn-vidden 130 meter och totalvik-ten 270 ton. Den ska vara fär-dig i december 2010.

Gång- och cykelbron kon-strueras och byggs av Martin-sons, och landfästena byggs av Skanska. Skellefteå kommun är beställare av projektet. D

Bygger nordens längsta träbro

Lång träbro byggs. Foto:�Patrick�Degerman

Föreningen Byggherrarna och dess medlemmar arbetar för att stärka byggherrens roll och kompetens. Byggherrarna har ordföranderollen i det utveck-lingsprojekt som finansdepar-tementet och Mats Odell ini-tierat med stöd från bland and-ra Byggherrarna och Sveriges byggindustrier.

Styrgruppen samlades i maj med visionen ”Hållbart sam-hällsbyggande i världsklass”. Projektets övergripande mål är att bygga till lägre kostnader och med högre kvalitet. Målet är att göra något konkret åt de nedslående resultat som visats i de statliga utredningarna ”Skärpning gubbar”, med hård kritik mot strukturer i bygg-branschen, och 2009 års upp-följningsrapport ”Sega gub-bar”.

Styrgruppen har konstate-rat att byggsektorn har bättre insikt nu efter all kritik. Försö-ket med en statlig byggsam-ordnare fungerade inte men nu försöker man alltså med nya former. Denna gång går par-terna själva in och tar ansvar tillsammans med staten. Med en av dessa parter – Byggher-rarna – som leder diskussio-

nerna, kan man lyckas bättre än när staten tar ordförande-skapet.

Byggherren har en naturligt ledande roll eftersom bygg-herren initierar, organiserar och finansierar byggprojekten och därmed står med ena be-net i samhället och det andra i byggsektorn.

– Vi har tyvärr fått se att byggherrerollen har urholkats och att resurser och kompe-tens har minskat under många år. Det som behövs för att få branschen att samlas är en ge-mensam vision och färdplan där man har överblick för att skapa samhälleliga värden. De förutsättningarna finns nu. Projektet kommer att genere-ra ett klimat där det blir viktigt för företagen och organisatio-nerna att agera för att de har fördel av det, säger Mats Björs, vd Byggherrarna. D

Fotnot:

Byggherrarna�är�en�intresseor-ganisation�med�drygt�130�med-lemmar�som�finns�inom�privata�näringslivet�och�offentlig�sektor.

vill minska byggkostnader

Plast i haven är ett globalt pro-blem. I till exempel Bohusläns skärgård flyter 5 000 kubikme-ter i land varje år. Electrolux tänker samla in plast från världshaven och göra ett antal dammsugare av det insamlade materialet. Initiativet kallas ”Vac from the Sea” och syftar till att öka medvetenheten om problemet med plastavfallet.

Electrolux planerar att till-verka ett antal konceptdamm-sugare av plastskräp som sam-lats in från Stilla havet, Indiska oceanen, Atlanten, Medelha-

vet, Östersjön och Nord-sjön. D

gör dammsugare av plastskräp Att svensk byggnäring har lång väg kvar innan den kan kallas jämställd framgår ur en Novus-rapport. I rapporten uppger 67 procent av de kvinnliga bygg-cheferna att de upplever att kvinnor inte ges samma möj-lighet att bli chef i branschen som vad män ges.

Det främsta skälet till att kvinnorna är i så stor minoritet idag tror de kvinnliga bygg-cheferna är den grabbiga jar-gong som råder på bygget. 38 procent av kvinnorna upple-ver att det finns en misstro hos manliga chefer gentemot

kvinnliga ledare. Sex av tio kvinnor upplever dessutom att det ställs högre krav på dem än på deras manliga kollegor.

Enligt rapporten listar da-gens byggchefer följande åt-gärder som viktigast för att uppnå ökad mångfald:

1. Att företrädare inom bran-schen blir bra förebilder.

2. Att kunskapen ökar hos medarbetarna.

3. Tydligare etiska riktlinjer från företagsledningen. D

svårare för kvinnliga byggchefer


Landskrona stad bygger, enligt vad man uppskattar, Sveriges energieffektivaste skola i Häl-jarp, strax utanför Landskro-na. Skolan kommer att bli en passivhusbyggnad och den specifika energianvändningen är satt till 42 kWh/m² och år.

Skolan, som ska arbeta en-ligt Reggio Emilia-pedagogi-ken, har många tekniska lös-ningar och speciella detaljer som ska öka barnens förståelse för teknik. Byggnaden, som både inrymmer skola och för-

skola med barn i åldrarna 1–10 år beräknas stå klar sommaren 2011.

– Vi har suttit med i projekt-gruppen tillsammans med byggare och arkitekter. De har lyssnat på oss och vi tycker att vi fått gehör för våra önskemål, säger rektorn Lena Johnsson.

– Arkitektkontoret har tidi-gare ritat lokaler för Reggio Emilia-pedagogiken och de förstod vad vi pratade om, kon-staterar skolans rektor. D

Bygger energisnål skola

Nöjd rektor fick gehör.

Vid regeringens Logistikfo-rums öppna möte i Jönköping i augusti undertecknade re-presentanter från stat och nä-ringsliv en deklaration om samarbete för att utveckla svensk logistik.

– Undertecknandet av Jön-köpingsdeklarationen innebär en kraftsamling från stat och näringsliv för att genom stän-diga förbättringar av logisti-ken bidra till en ökad välfärd och internationell konkur-renskraft som utgår ifrån håll-bara lösningar, säger infra-strukturminister Åsa Tors-tensson.

Särskilt angelägna åtgärder som nämns i Jönköpingsdek-larationen är bland annat:• En offensiv och långsiktig

svensk godstransportstrate-gi där de olika trafikslagen samverkar.

• Ett harmoniserat och tidsen-ligt regelverk som stödjer utvecklingen av effektiva transporter.

• Förbättrade beslutsunderlag och planeringshjälpmedel, bland annat genom en över-syn av kalkylmodellerna för ökad precision när det gäller effekterna av investeringar,

drift och underhåll ur ett stråkperspektiv.

• Ett fördjupat samarbete mel-lan näringslivet och akade-min för en effektivare trans-portforskning.

• Att säkra logistikbranschens kompetensförsörjning.

• En fortsatt gemensam sats-ning på klimatsmarta lös-ningar.

• En samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkur-rensförmåga i syfte att stärka konkurrenskraften.

• Ett aktivt svenskt agerande i EU och andra internationel-la fora.Det var vid ett möte med re-

geringens Logistikforum som företrädare för svenskt nä-ringsliv, varuägare, transport-företag och fordonsindustrin, samt forskning och offentliga aktörer kom överens om att det behövs fortsatta strategis-ka insatser för att säkerställa en stark svensk position inom logistikområdet. D

vill ha logistik med klass

Noterat

Trafiksäkerheten utanför sko-lor är ett stort problem, enligt en undersökning som försäk-ringsbolaget If har gjort. Den största trafikrisken är enligt rektorerna när föräldrarna kör sina barn med bil till skolan. 1 195 rektorer vid grundskolor i hela landet deltog i undersök-ningen.

– Samhället måste öka sats-ningen på trafiksäkerheten kring skolorna. Många föräld-rar behöver lämna sina barn med bil, exempelvis för att man valt en skola som ligger en bit hemifrån. Miljön runt sko-lan måste anpassas efter det,

säger Henrik Ask, personska-dechef på If.

– Men det räcker inte med det för att säkra trafikmiljön. Fortkörare på 30-vägarna ut-anför skolor och dagis måste hejdas. Vidare bör man upp-muntra samåkning och kanske gemensamma promenader med föräldrar och barn där det går, säger Henrik Ask.

En paradox i sammanhang-et är att de föräldrar som oroar sig för barnens väg till skolan – och därför skjutsar dem – i sig utgör en fara för trafiksä-kerheten.

Undersökningen visar ock-

så på stor frustration bland många rektorer. De påtalar problemen för sin kommun och ibland får de till och med löften om att trafikmiljön ska förbättras, men ingenting hän-der. 45 procent av rektorerna anser att deras kommun inte gör tillräckligt för att säkra tra-fikmiljön runt deras skola.

– Den siffran verkar tyvärr stiga. Rektorerna känner mil-jön runt sin skola. Därför är det olyckligt om rektorernas syn-punkter inte når fram, säger Henrik Ask.

I några kommuner fungerar det bättre, främst där man ut-

arbetat former för direkta samtal inom kommunen kring trafiksäkerheten. I de fallen uttrycker rektorerna stor upp-skattning för kommunernas arbete.

Störst oro för trafiksäkerhe-ten uppger rektorerna i Väst-manland, Stockholm och Gäv-leborg. Minst är oron i Jämt-land, där antalet trafikinciden-ter är allra lägst, och i Kalmar och i Norrbotten. D

Farlig trafikmiljö vid skolor


Noterat

Nu kan den 550-sidiga hand-boken för dimensionering av betongkonstruktioner bestäl-las både som trycksak och i di-gitalt format.

Handboken är ett hjälpme-

del för byggkonstruktörer när de nya normerna kommer att gälla från år 2011. Den är resul-tatet av ett kommittéarbete i Svenska betongföreningen.

Handboken, som kan ses som en förlängning av Euroko-den, utges i två volymer. Vo-lym 1 innehåller instruktiva tolkningar av det nya regelver-ket och volym 2 utgörs av be-räkningsexempel för typiska konstruktionsdelar.

Se mer på www.betong.se D

Beräknar betongkonstruktioner

För att öka tillgängligheten finns SolTechs produkter nu-mera som byggsatser.

– Vi har en stark tradition av självbyggeri i Sverige. Det finns helt enkelt en stolthet att bygga själv, och dessutom spa-rar kunden installationskost-naden. Andelen självbyggare ökar kraftigt, vilket också be-kräftas av ökad försäljning i

bygghandeln, säger VD Frede-ric Telander i en kommentar.

SolTech Energy utvecklar och säljer solenergisystem, som är en del av en fastighets yttre skal i form av ett tak och/eller en vägg i glas och funge-rar både som klimatskydd, ak-tiv tilläggsisolering och sol-fångare. D

gör solfångare som byggsats

Ett fikarum för personalen på Handelshögskolans ekonom-program i Göteborg saknar fönster, men får in solljus ändå. Solljuset leds in från taket med hjälp av Göteborgsföretaget Parans Solar Lightings paten-terade solljussystem.

– Det är förvånansvärt hur

ljust det blir när solen skiner, det blir en skillnad som verkli-gen känns, säger Toril Brandt-zäg som är studieadministra-tör för ekonomprogrammet.

Akademiska Hus Väst AB var byggherre för projektet och NCC entreprenör. D

Fönsterlöst fikarum fick in solljus

När Statens fastighetsverk re-noverade matsalen på Bäcka-skogs slott, beläget strax utan-för Kristianstad, påträffades en exklusiv tapet från senare delen av 1800-talet. Matsalen har under renoveringen må-lats i varma kulörer men en bit av tapetfyndet har bevarats som ett titthål in i historien.

Matsalen på Bäckaskogs slott i Skåne har länge varit i behov av ytskiktsrenovering. Då den nu skulle målas om ville Statens fastighetsverk gå tillbaka i historien för att hitta rätt färgnyanser. De tidigare färgerna stämde inte överens med hur färgsättningen var på mitten av 1800-talet – den pe-riod som man strävade efter att bevara.

Under renoveringsarbetet, under lager av färg, fann man en vacker tapet. Tapeten, som har undersökts av en bygg-nadsantikvarie, är valstryckt. Den mörka bakgrundsfärgen talar för en inredning från slu-tet av 1800-talet. Tapeten är

påkostad. Den har heltäckan-de bakgrundsfärg, guldorna-mentik och är tryckt på blekt papper – material som då var dyra och exklusiva.

Väggarna i matsalen har må-lats i tidstypiska nyanser men på en av väggarna i matsalen har Statens fastighetsverk spa-rat en bit av den funna tapeten, inramad och klädd med plexi-glas. På så sätt kan matsalens gäster få en känsla av hur det en gång såg ut på Bäckaskogs slott. D

hittade exklusiv slottstapet

Bit av exklusiv tapet. Foto:�Erik�Møller�Arkitekter

Antalet skador inom bygg och entreprenad ökade med näs-tan en femtedel det senaste året. Det visar Trygg-Hansas senaste försäkringsskaderap-port för företag. Den största ökningen står ansvarsskador-na för med 33 procent, medan brandskadorna gick i motsatt riktning och sjönk med 12 pro-cent.

Trygg-Hansa har analyserat de skador som inkommit från företagskunder under det se-naste året. Bygg- och entrepre-nadsektorn stod för 1 977 ska-dor, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med föregå-ende år.

En stor del av de skador som drabbar bygg- och entrepre-nadföretag är ansvarsskador, som står för 34 procent av den branschens skador. Med totalt 673 skador det senaste året ökade de med 33 procent. An-svarsskador uppkommer när företaget blir ersättningsskyl-digt för en person- eller sak-skada som företaget eller dess anställda orsakat.

– Det kan exempelvis hand-la om att en rörmokare orsakar en vattenskada eller att en fa-sadmålare stänker målarfärg på parkerade bilar. Många av dessa skador hade kunnat undvikas om man varit mer noggrann och försiktig, säger

Emile Vasseur, produktspecia-list inom företagsförsäkringar på Trygg-Hansa.

Den vanligaste skadan som drabbar bygg- och entrepre-nadbranschen är allriskska-dor, och står för 35 procent av skadorna. Allriskskadorna ökade även de kraftigt, med 23 procent, under det senaste året. Allriskskador uppkom-mer när oförutsedda skador inträffar på entreprenaden. Det kan exempelvis vara att den tillbyggnad man arbetat med skadas av en brand- eller vattenskada.

– Se till att alltid skriva ett avtal, så att det inte finns någon tvekan om gränsdragningen för var ansvaret mellan entre-prenörer och beställaren går, säger Emile Vasseur.

Rättskyddsskadorna utgör 16 procent av totala antalet skador inom branschen. De uppstår när företaget hamnar i tvist, oftast med sin beställare eller sina leverantörer. Antalet rättsskyddsskador har ökat med 13 procent från föregåen-de år. Försäkringen ersätter ombudskostnaderna som upp-kommer i tvisten. Rättsska-dorna är vanligare bland bygg- och entreprenadföretag om man jämför med andra bran-scher. D

Fler skador inom bygg


Marknadsnytt

OBM Norden AB har utvecklat en ny typ av sorptionsavfukta-re. Den kallas MUD 900 och kan kompletteras med 9 kW elvärme.

Maskinen har hygrostat- och termostatfunktion. Den fuktiga luften leds ut ur fastig-heten, och den torkade luften renas genom filter, innan den går tillbaks i lokalen.

Sorptionsavfuktaren passar till avfuktning vid exempelvis lägenhetsproduktion, be-tonguttorkning samt vid stora måleriarbeten. D

OBM Norden AB 070-591 07 33 [email protected]

torkar fuktig luft

Tidigare i år installerade Boon Edam, genom Nabco System LTD, en 4 800 mm i diameter Duotour karuselldörr, på det japanska Röda Korset sjukhu-set i Nagano.

Karuselldörren ersatte den existerande automatiska skjut-

dörren, som hölls stängd sju månader om året på grund av den starka kyliga vind som kom in genom entrén. D

Boon Edam 08-753 60 30 [email protected]

stoppar kylig vind

Före.

Efter.

Skandinaviska Färginstitu-tet har bytt namn till NCS Colour AB. Samtidigt pre-senterar företaget ett nytt färgurval för utvändig färg-sättning: NCS Exterior.

Urvalet är baserat på en kombination av forskning och modern färgdesign och bakom ligger timmar av undersökningar och analy-ser av de variabler som på-verkar hur vi uppfattar och använder färg i vår byggda miljö uppger företaget.

NCS Exterior har lanserats internationellt i två versioner, en anpassad för färgindustrin och deras kunder samt en mer

exklusiv version för professio-nella färgsättare, med stora matta färgprover. D

NCS Colour AB +46 8 617 47 00 [email protected]

Analyserad färgskala

Företaget Living Plant har tillsam-mans med Lant-bruksuniversite-tet i Alnarp ut-vecklat Plant in Pod som är ett sys-tem för att vinter-skydda växter. Systemet består av tre delar som tillsammans ger ett skydd mot vin-terkyla:

En isolerande cellplast som med ett enkelt ”bryt-system” kan an-passas till de flesta krukor. Finns i både rektangulär och rund form.

En doppvärma-re med tillhöran-de belysning som sticks ned i jorden och ger röt-ter och krona en värme på 3–5 grader Celsius.

Ett kronskydd som enkelt ”kläs på” växten och försluts med en dragkedja. Tältet finns i tre standardhöjder och kan förankras i kruka eller direkt i marken.

Resultatet blir ett lokalt mikroklimat med bibehållet dagsljus som är lagom svalt för de flesta medelhavsväxter. D

Vansta Trädgård +46 8 520 274 80 [email protected]

skyddar växt från kyla


Marknadsnytt

Med Aquarelle för Tarkett in vardagsrummets formspråk i

badrummet. Vinylkollektio-nen är gjord i olika mönster och färger, som pärlemor-skimmer eller småsten i 3D-effekt.

Aquarelle är VT-godkänd enligt golvbranschens våt-rumskontroll och uppfyller branschens krav på vattentät-het. D

Tarkett +46 8 625 19 28 [email protected]

vinyl för badrum

Blücher lanserar en ny golv-brunn speciellt lämpad för livsmedelsbutiker. Golvbrun-nen är en variant av Drain 206 Multi, men med Ø110-utlopp istället för Ø75 mm.

Golvbrunnen är tillverkad helt och hållet i rostfritt stål, och finns med sidoutlopp al-ternativt bottenutlopp, inklu-sive vattenlås som är delbart för en enklare rengöring. Med olika montageset kan golvbe-läggning av plastmatta, massa-golv eller klinker anslutas.

Det nya gallret Hygienic Pro

passar i butiksmiljöer. Det har ett slitstarkt tåligt galler med hygieniska egenskaper. D

Blücher Sweden AB 0480-44 47 04 [email protected]

golvbrunn för butiken

Alla kan lägga en fog, men re-sultatet blir inte alltid så bra som man önskar. Relekta 101 fogglättare har två olika profi-ler, en i varje ända, för olika bredder på fogarna. Den har

även ett ergonomiskt grepp med gummierad yta. D

Novatech 031-13 54 90 [email protected]

enklare välja bredd på fog

Hoppe AG är ett före-tag som specialiserat sig på att utveckla handtag i olika design och material för föns-ter och dörrar. Företa-get kommer med en förbättrad barnspärr för fönster och föns-terdörrar. Bland annat ökar säkerheten ge-nom att det krävs ma-

növrering med två fingrar. D

Beslagskonsult AB +46 31 91 40 30 [email protected]

spärrar fönster

Låssystemet iLOQ Privus är avsett för privatkunder. Det har utarbetats för att ge hög säkerhet för lås i hem, fritids-bostäder och små företag. Sys-temets lås och nycklar funge-rar helt elektroniskt. De tillträ-desrättigheter för nycklarna som inprogrammeras i låsen är krypterade med hjälp av digi-tal teknik. Mekaniskt är alla

nycklar likadana.Systemet består av låscylin-

drar, bruksnycklar och pro-grammeringsnycklar. Även om systemet är elektroniskt kräver det inte batterier eller kablar för att fungera. Den ström det behöver får det när man för in nyckeln i låset. D

iLOQ Oy +358 40 3170 222

krypterade lås

elektroniska låslösningar med hög säkerhet. År 2008 vann iLOQ två viktiga

internationella utmärkelser för säkerhet, IFSEC Security Industry 2008

award och Detektor International Award. Mera information via







Keddy presenterar kaminse-rien K800, som består av tio modeller och tillverkas helt i gjutjärn.

K800 är utrustad med ett självreglerande spjäll. Funk-tionen optimerar förbrän-ningen och förhindrar över-eldning i kaminen. Det är även

möjligt att ställa in önskad ut-effekt med förinställda effekt-lägen. Det innebär att tempe-raturen i huset kan styras med kaminen. D

Keddy AB 0322-781 84 [email protected]

styrbar kamin i gjutjärn


Marknadsnytt

Den metod som används idag för att förbättra isoleregenska-perna i klimatskalet på ett låg-energihus och passivhus är att öka tjockleken på den traditio-nella isoleringen. I vissa fall

behöver isole-ringen vara näs-tan dubbelt så tjock för att klara kraven för exem-pelvis ett passiv-hus.

Isovers premi-umprodukter är byggisolering av glasull med ett lambdavärde för mineralull på 0,033 W/mºC el-ler lägre. Företa-get menar att det genom att välja Isovers premi-umprodukter i

klimatskalet går att minska väggtjockleken med upp till 50 mm. D

Saint-Gobain Isover AB 042-843 22 [email protected]

minskar tjocklek på vägg

Kamasa Tools lanserar en sats med både ¼-hylsor och bits. I satsen ligger också en superli-ten 60-kuggs minispärrnyck-el, som gör det lättare att kom-ma åt olika skruvar och bultar. Minispärrnyckeln har en vrid-skiva på huvudet som under-lättar vid snabbskruvning. D

Kamasa Tools 08-92 31 29 [email protected]

snabbskruvande verktygssats

Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås kommer med ett nytt instrument för mätning av pH och temperatur. Med Elcome-ter 148 mäter man både pH-värde och temperaturen hos en vätska med en och samma sensor. D

Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 [email protected]

mäter ph och temperatur Den finländska trähustillver-karen Kontio satsar på den svenska marknaden.

Företaget har en mängd oli-ka timmerhus som spänner från tidlösa timmerstugor till trevåningshus i modern de-sign. Ett långsamt växande

nordligt trä med tät ved, som ger ett virke som är hårt, rötbe-ständigt och stabilt, an-vänds. D

Kontio 070-821 58 16 [email protected]

tät ved i trähus

Damixa lan-serar en ny t v ä t t st ä l l s -blandare i Osier-serien. Osier tvätt-ställsblanda-re är försedd med en 135 mm hög C-

pip som är svängbar. Blanda-ren är lämplig för de lite större

handfaten där svängbarheten gör att man kan skölja ur hand-fatet lättare.

Blandaren har utrustats med Damixas X-Change-sys-tem vilket betyder att blanda-ren enkelt kan tas av från tvätt-stället så att man kan rengöra ordentligt runt blandaren. D

Damixa 070-668 69 64 [email protected]

Blandare med svängbar pip

Sedan den 1 augusti gäller nya branschregler för våtrum. Med delvis skärpta krav på tät-ning i våtzoner, som exempel-vis duschutrymmen, ökar kra-

ven på rätt byggma-terial.

Knauf Danogips har tagit fram en ce-mentbaserad skiva som varken sväller, bryts ner av fukt el-ler börjar mögla. Aquapanel Indoor är enligt företaget även smidig och följsam att arbeta med. D

Knauf Danogips 044-28 78 18 [email protected]

tålig skiva till våtrum


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.se


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

SidAbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4Bergsäker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagBostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Hercules Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Lättklinkerbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23MRD Koljern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15NCS Colour . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Nibe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . . . 37

SidPlast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Pålplintar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Saint Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagSvensk Våtrumskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3TerraTec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21ThermiSol Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Thomas Eriksson Arkitekter TEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Trelleborg Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31ViaCon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21WSP group . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 183 52 Täby [email protected]


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

BORLÄNGE

Tel016-518010 Fax016-518044

Careliigatan2-63220Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se

BESIKTNINGARBYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o IngenjörerArkitekt- och byggprojektering

ByggadministrationLjusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]


ÖSTERSUND


Marknadsnytt

VISBYVISBY

-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL


www.projektengagemang.se

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B)100 74 STOCKHOLMTel: 08-15 40 30Fax: 08-15 40 36

Box 1344 (Söderväg 3A)621 24 VISBYTel: 0498-21 63 50Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12602 25 NORRKÖPINGTel: 011-18 60 95Fax: 011-18 60 95

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL


www.projektengagemang.se

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B)100 74 STOCKHOLMTel: 08-15 40 30Fax: 08-15 40 36

Box 1344 (Söderväg 3A)621 24 VISBYTel: 0498-21 63 50Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12602 25 NORRKÖPINGTel: 011-18 60 95Fax: 011-18 60 95

Ryobi lanserar en ny serie med målerimaskiner. I serien ingår bland annat färgsprutan P621 Speedsprayer som är batteri-driven. Färgsprutan levereras med två spraymunstycken; ett cirkulärt och ett justerbart mellan vågrätt och lodrätt. Sprutan har en flexibel upp-

sugningsslang som gör att man kan spruta i olika vinklar och använda upp det sista av färgen vilket minimerar spill. Maski-nen är enkel att ta isär och ren-göra. D

Ryobi +46 732 30 78 44 [email protected]

Batteridriven färgsprutaMed WC-nyheten Monolith skapar Geberit en funktionell designlösning. Monolith kan beskrivas som en hybrid mel-lan en traditionell golvtoalett och en inbyggd lösning.

Nyheten är anpassad för be-fintliga anläggningar och fungerar därför vid renove-ringar. Cistern och toalettstol installeras där den gamla toa-

letten stod. Den döljer avlopp samt hål i vägg och golv. Cister-nen är gömd i en låda av alumi-nium täckt av ett glas i grönt, vitt eller svart. D

Geberit +46 70 859 78 27

toastol döljer avlopp


Nytt�från�SBR

Byggingenjörerna SBR som�bilda�des�1951�är�en�ideell�yrkes-organisation�med�kom�petens��krav�på�si�na�medlemmar.�Förbundet�ger�till-gång�till�en�tvärfacklig�mötesplats�för�diskussion�och�fortbildning�som�tar�sikte�på�att�stödja�medlem�mar�nas�yrkesroll.�Bygg��ingenjörer�na�SBR�har�2�600�med�lem�mar�och�anslutna�för-delade�på�27�lokalavdelningar.Kraven�för�medlemskap�är:•��Ingenjörs-�eller�fastighetsföre�tagar�-

examen.•��Ett�aktat�namn.•��Att�efter�examen�under�minst�två�

år�ha�utövat�självständiga�och��kvalificerade�arbetsuppgifter�in-��om�byggverksamhet,�alt�hög-skoleexamen�från�3�års�studier.

•��Rekommendationer�från�med��-lemmar�och�lokalavdelningar.

Blanketter�för�medlemsansökan��kan�beställas�från�kansliet�eller��hämtas�via�förbundets�hemsida,��www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer�en�mängd�olikartade�aktivi-teter,�t�ex�information�och�råd-givning�till�medlemmar�och�allmän-heten,�remissyttranden,�myndig-hets��uppvaktning,�kontakter�med�lokal�avdelningarna�och�systerorgani-sationer�utomlands.

FörsäkringarFörmedlas�såsom�sjukvård-,�liv-,�

olycksfall-,�barn�och�sjukförsäkring�men�också�kontors-�och�konsultan-svarsförsäkringar.�

KursverksamhetenOmfattar�kurser�i�allmänna�äm�nen�i�branschen,�för�energiexperter,��samt�projektledarutbildning,�entre-prenad-�och�överlåtelsebesiktning,�miljöinvente�ring�och�utbildning�till�kvali�tets�ansvarig�enligt�PBL.�De�fyra�sistnämnda�kurserna�leder�till�certi-fiering.

Husbyggarenär�en�etablerad�facktidning�som��prenumereras�och�läses�av�bransch-folk,�medlemmarna�i��Byggingen-jörerna�SBR,�Svenska�Byggmästare-�och�ingen�jörsförbundet�i�Finland��r�f,�Ålands�Byggmästareförbund,�Arkitektservice�m�fl.

Konsultgruppenmed�250�företag�och�sammanlagt�1�000�anställda�har�till�uppgift�att��tillvarata�de�mindre�konsultföre-tagens�möjligheter�och�problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga�enligt�PBLDessa�anordnar�symposier�för�fort-bildning�och�utger�en�medlemsför-teckning�som�också�kan�nås�via��Internet.

KansliByggingenjörerna�SBRFolkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�Fax:�08-642�20�33,�E-post:�[email protected]örande:�Lars�Hedåker,�040-15�06�96�Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17��97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Grupper�och�kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBR:s�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars�Hedåker,�Malmöavdelningen,�ordförandeUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�vice�ordförande�Nils�Wittgren,�GöteborgsavdelningenBjörn�Selling,�StockholmsavdelningenVeronica�Jensen,�MalmöavdelningenAnders�Nordström,�UmeåavdelningenUlf�Sönegård,�Skaraborgsavdelningen

nya medlemmarChristen Aasen, konstruktör, Bengt Dahlgren Stockholm AB, NackaJan Andersson, egen företaga-re, SWFAB AB, KristianstadJimmy Andersson, byggingen-jör, ArlövHenrik Andrésen, egen företa-gare, Aleva Consulting AB, GöteborgOve Bregéus, egen företagare, Banab, GöteborgHåkan Bäckström, byggingen-jör, Grontmij AB, MalmöHenrik Ehrin, projektledare, Dyna Mate AB, SödertäljeTorvald Farebo, platschef, Primwork AB, BergaHenrik Hoffman, Supply Chain Manager, Bombardeier trans-portation, VästeråsCharlie Höglund, egen företa-gare, Charlie Höglund El, styr och byggnadsteknik, Saltsjö-BooMagnus Jareland, projektleda-re, Ramböll Sverige AB, Lin-köping

Fredrik Larsson, Site engineer, Enercon Energy Converter AB, Malmö (tidigare anslu-ten)Thomas Linder, egen företaga-re, Carpri AB, SträngnäsMarina Litsén, byggnadsin-genjör, Arkitekterna Krook & Tjäder, StockholmBo Lundberg, egen företagare, Boma HB, BjärredBengt Martell, VD, Tema-hallen AB, VinslövHaval Murad, byggnadsingen-jör, Berg Arkitektkontor AB, StockholmUlf Persson Pilhall, TrollhättanSören Skeppar, byggingenjör, TörebodaErik Tegvald, konstruktör, Maddison Konsult AB, Halm-stadJohan Zellbi, projektledare, Grontmij AB, Malmö

Nya anslutna Caroline Abrahamsson, UppsalaPer Hurtig, SigtunaHans-Michael Mertel, Lund

Bästa betyg belönatHelsingborgsavdelningen ut-delar årligen ett stipendium på 10 000 kronor som delas mel-lan den kvinnliga och manliga student på bygg- och arkitekt programmet som har det bästa genomsnittliga betyget efter årskurs 3.

I hård konkurens stod Kat-

rin Almquist och Salam Jassim som vinnare år 2010.

Stipendiet utdelades vid studenternas avslutningsmid-dag i juni på Restaurang Pålsjö Krog vid strandkanten av Öresund. Utdelare var styrel-semedlemmen Jonas Ros-berg. D

Nytt�från�SBR

Entreprenadbesiktning

Grundkurs, 28–29 september, MalmöSteg 2, 6 oktober, StockholmProv 6 oktober, StockholmSteg 2, 25 oktober, MalmöProv 25 oktober, Malmö

Överlåtelsebesiktning

Steg 1, 18–19 oktober, StockholmSteg 2, 20–21 oktober, StockholmProv 22 oktober, Stockholm

Energideklaration för småhus

26–28 oktober, Stockholm

Entreprenadbesiktnings

symposium

11–12 november, Stockholm, FULLTECKNAD2–3 december, Stockholm

Överlåtelsebesiktnings

symposium

12–13 oktober, Göteborg16–17 oktober, Stockholm

KAsymposium

20–21 oktober, Göteborg24–25 november, Stockholm

ABK 09

6 oktober, Malmö12 oktober, Göteborg19 oktober, Stockholm

Eurokoder

21 oktober, Göteborg11 november, Stockholm1 december, Malmö

Natursten i husbyggnad på rätt

sätt

27 oktober, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

9 november, Stockholm

Putsade fasader


Fuktmätning – fukt och mögel

skador

23–24 november, Stockholm

Skadeutredningar


AMA Hus 08, grundkurs*

20 september, Stockholm

AMA Anläggning 07*

23 september, Stockholm29 september, Gävle6 oktober, Göteborg17 november, Malmö

MER Anläggning 07*

30 september, Gävle21 oktober, Stockholm10 november, Göteborg18 november, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

13–14 september, Göteborg14–15 september, Karlskoga20–21 september, Luleå27–28 september, Kalmar30 september–1 oktober, Mal-mö4–5 oktober, Örnsköldsvik18–19 oktober, Stockholm28–29 oktober, Göteborg9–10 november, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

27 september, Stockholm20 oktober, Luleå26 oktober, Kalmar18 november, Göteborg29 november, Stockholm6 december, Malmö7 december, Örnsköldsvik

Entreprenadjuridik, grundkurs*

5 oktober, Malmö21 oktober, Stockholm9 november, Göteborg10 november, Skellefteå

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

20 oktober, Stockholm25 oktober, Göteborg8 november, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N21, 22, 28 september, Malmö19, 20, 26 oktober, Göteborg9, 10, 16 november, Stockholm

Nivå K29 september, Malmö27 oktober, Göteborg17 november, Stockholm

LOU – upphandling av bygg

entreprenader och tjänster*

6 oktober, Malmö26 oktober, Stockholm11 november, Göteborg

Projektledning*

26–27 oktober, Stockholm16–17 november, Göteborg25–26 november, Malmö

*Kurser markerade med* ge

nomför SBR i samarbete med

EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser


Byggingenjörsstudenten The-rese Remlén har utsetts av Svenska Byggingenjörers Riks förbund (SBR) till Årets avgångsstudent på linjen för Byggteknik vid Malmö hög-skola.

Priset utgörs av ett stipen-dium på 10 000 kronor. Det delas sedan år 2008 ut till den student som uppvisar en kom-bination av goda studieresul-tat och social kompetens.

– Avsikten med priset är inte bara att stimulera till goda stu-dieresultat, vi vill också upp-märksamma studenterna på vikten av att utveckla sin sam-arbetsförmåga och sociala kompetens eftersom det har stor betydelse i arbetslivet, sä-ger Emma Carlbom vid SBR i Malmö, som överlämnade pri-set. D

Byggingenjörsstudent prisad av sBrKonsultgruppens

styrelsemöte i Skåne

30 september–1 oktober

Ordförandeträff

i Köpenhamn

23–24 september 2010

kalender

Therese Remlén


Nytt�från�SBR

Kristianstadsavdelningen in-om SBR firade den 29 maj sitt 50-års jubileum som lokalav-delning med en heldag. Det började med en båttur och sightseeing-runda i biosfär-området som kallas Kristian-stads Vattenrike. Biosfärområ-det omfattar Helgeåns avrin-ningsområde i Kristianstads kommun och de kustnära de-larna av Hanöbukten och god-kändes sommaren 2005 av Unesco. Det blev det första biosfärområdet i Sverige som inrättades enligt Unesco:s nya krav. Ett biosfärområde ska ut-göra ett modellområde för samspelet mellan natur och människor i världen.

Båtturen varade i två tim-mar, med mellanspel i skeppa-ren Lennart Björks egna res-taurang som kallas ”restau-rang vassruggen”. Vädrets makter var oss bi och endast några lokala, mindre regn-stänk kom från ovan.

Inom vattenriket uppförs för tillfället ett byggnadspro-jekt som heter Naturum, där vi som första grupp fick möjlig-heten att göra ett studiebesök. Vi fick en intressant genom-gång av projektet och dess framskridande av entrepre-nadchef Lars Bengtsson på NCC Construction.

Naturum Vattenrike i bio-sfärområde Kristianstads Vat-

tenrike ligger mitt i naturen men ändå på bara fem minu-ters promenadavstånd från järnvägsstationen och cen-trum.

Naturum Vattenriket har ri-tats av Fredrik Pettersson, White Arkitekter AB, Köpen-hamn, som med bidraget ”Rede i vassen” vann Kristian-stads kommuns arkitekttäv-ling år 2007.

NCC Construction är hu-vudentreprenör för Naturum-bygget. Kostnaden är cirka 90 miljoner kronor och det ska stå färdigt i september/oktober 2010.

Naturum Vattenriket får en yta på cirka 1 000 kvadratme-ter. Huset byggs på en gjuten platta som vilar på betongpe-lare cirka 3,5 meter över mark-ytan. I huset ryms bland annat utställningar, restaurang, na-turskola och konferenslokaler. Fasaden kläs med värmebe-handlad furu, som är mot-ståndskraftig mot röta.

Tidningen Byggvärlden har rankat ”träskhuset” som det tredje coolaste byggprojektet i Sverige, efter Botniabanan i Umeå och Victoria Tower i Stockholm!

Kring huset anläggs en konstgjord våtmarkssjö på ett ett hektar stort område. Sjön blir en hemvist för mycket av det djurliv som finns på andra

håll inom Vattenriket och som därigenom kan beskådas på ett lättåtkomligt sätt.

Mer än 10 000 kubikmeter torv och jordmassor har grävts bort med hjälp av en special-konstruerad grävmaskin som flyter på pontoner. De upp-grävda massorna ska senare användas för uppbyggnaden av backarna på den gamla tip-pen som görs om till rekrea-tionsområde.

Efter en välbehövlig paus samlades vi åter för högtids-middag på Kippers källare, som är en anrik restaurang, lika gammal som Kristianstad. Den danske kungen Christian IV – grundare av Kristianstad – var också gäst i Kippers hus och lät sig väl trakteras från den förmögne handelsman-nens kök och vinförråd.

God traktering är en kunglig tradition som Kippers är ange-lägna att slå vakt om, och käl-

laren är densamma som den var då den byggdes i början på 1600-talet.

Som ett trevligt inslag kom självaste Christian IV och be-rättade anekdoter och histori-er om sina skiftande bravader, emellan de välsmakande rät-terna.

Ett stort tack till skepparen Lennart Björk som undvek grundpåstötningar, entrepre-nadchef Lars Bengtsson som öppnade upp Naturum, Kip-pers källare för gomretningar, Kent Roos för middagsunder-hållning, förbundsordförande Lars Hedåker för standar och flagga, samt festarrangörerna Hans Siöström och Peter Bengtsson för att 50-årsfiran-det blev lyckat. Snart fyller vi 60 år…

Av Magnus Svensson,sekreterare

Kristianstadsavdelningen

Firade 50 i våtmark med coolt träskhus

Båttur i Kristianstads våtmarker.

Naturum växer.

Middag på Kippers källare.


uppsala träffade studenter

Besåg uppsalas största bygge

Brita Gilén, Lars Sjölund och undertecknad från Uppsala-avdelningen har träffat ett stort antal kvinnliga studeran-de på högskoleingenjörspro-grammet i byggteknik vid Uppsala universitet eftersom de önskade en dialog med per-soner verksamma inom bran-schen. Även Ylva Hedstrand som är deras studievägledare deltog på mötet.

Anledningen till mötet var ett tidigare möte med de kvinnliga byggteknikstude-randenas lärare Patrice Godo-nou. Eleverna hade framfört ett önskemål om att få träffa personer i byggbranschen och höra vilken verksamhet de i framtiden kan komma att ar-beta med.

Brita Gilén har en gedigen bakgrund som kartriterska, därefter examen som högsko-leingenjör och arbeten inom

byggbranschen. Hon har byggt flera egna villor, arbetat som byggnadsinspektör i Uppsala och innehar nu en anställning som projektledare på Tema ar-kitekter och projektadminis-tratörer i Uppsala.

Lars Sjölund arbetar på Sunnerstabygg, Uppsala. Han arbetar framför allt med repa-rationer av vattenskador. Vat-tenskadorna kostar försäk-ringsbolagen runt 5,5 miljar-der kronor årligen.

Jag själv har erfarenhet från att ha drivit arkitektkontor, dagens Tema projektledare, med mera, samt har arbetat som egen företagare, framför allt som besiktningsman och kvalitetsansvarig.

Vi berättade om våra erfa-renheter och intresset var stort. Några få elever hade egen erfarenhet från bygg-branschen.

Vi kom även in på om vi kun-de bistå som mentorer, samt möjligheten att ordna praktik-platser. De studerande har stor svårighet att få kortare eller längre praktiktid.

Deltagarna uppskattade vårt stipendium till någon för-tjänt elev i avgångsklassen, som kommer att överlämnas första gången år 2011.

Eleverna erbjöds och väl-komnades att bli medlemmar anslutna till SBR vilket skulle ge dem möjlighet att delta i lokalavdelningens infoträffar, studiebesök och i vissa fall även kurser. De får också in-formation från förbundet samt vår tidning Husbyggaren. De ges därmed en stor möjlighet att lära känna personer inom byggbranschen.

Av Lennart Wågström

Uppsala-avdelningen gjorde i maj ett studiebesök på Uppsa-la nya resecentrum. Vi samla-des vid Trafikverkets projekt-kontor där SBR bjöd på kaffe och smörgås. Cathrina Danck-wardt-Lillieström vid Uppsala kommun och Göran Löfstrand från Trafikverket hälsade oss välkomna och berättade om projektets historia och svårig-heter under projektets gång, därefter gjorde vi en spännan-de rundvandring på området.

Uppsala resecentrum är ett av de största byggprojekten i Uppsala genom tiderna. Det är ett gemensamt projekt för Banverket (numera Trafikver-ket), Jernhusen och Uppsala kommun. Arbetena började hösten 2005 och ska vara klara december 2011.

Varför byggs Uppsala resecentrum?Tågtrafiken till och från Upp-

sala har ökat kraftigt och om-fattar idag cirka 20 000 perso-ner per dygn. Stationsområdet behöver moderniseras för att klara kraven. Ett nytt stations-hus byggs, som ansluter till Centralpassagen, den nya gång- och cykelpassagen un-der spåren, med uppgångar till plattformarna. Passagen un-derlättar också förbindelsen mellan stadens östra och väs-tra delar.

Det skapas även utrymme för ett nytt hotell och ett helt nytt bostadsområde med 150–200 lägenheter. Hela området snyggas även upp. Uppsala re-secentrum blir en modern knutpunkt för all trafik.

Varför tar det så lång tid att bygga resecentrumet?Framför allt för att man bara kan arbeta med en plattform i taget. Detsamma gäller järn-vägsbron över Strandbodga-

tan. Bygget får inte orsaka några förseningar i tågtrafiken och hade man kunnat stänga av tågtrafiken hade bygget va-rit klart redan idag.

Vad kostar det att bygga resecentrumet?Totalkostnaden beräknas bli cirka två miljarder, varav Ban-verket står för drygt 1 100 mil-joner, Jernhusen drygt 150 miljoner samt Uppsala kom-

mun drygt 700 miljoner. Kom-munen får statsbidrag på 183 miljoner kronor.

Uppsala-avdelningens 18 deltagare blev mycket impo-nerade av projektet, med det moderna stationshuset och den uppseendeväckande arki-tekturen, samt den detaljrika planeringen och logistiken av projektet.

Av Bengt Härlin

Guiden Göran Löfstrand med intresserade SBR:are. Foto:�Dick�Söderholm

rabatt på fack-

litteraturBeställ facklitteratur

och handböckerdirekt från

Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio

procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst

och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Nytt�från�SBR


!

Lim

ma

elle

r sk

ruva

fast

snö

ret.

Sätt

fast

en

ballo

ng m

ed

dubb

elte

jp.

stål

tråd

vatt

en-

fylld

ballo

nggr

ov tr

åd

bil

d ©

jess

ica p

alm

gr

en

silv

erte

jp

stor

a ”k

uggh

jul”

små

”kug

ghju

l”

grov

tråd

stål

måt

tban

d

Sta

rtk

na

pp

tung

t fö

rem

ål

påte

jpad

rin

gst

oppn

ål

träs

kiva

bygg

-kl

ossa

r

gum

mis

nodd

Gör

en

bil a

v tr

äklo

ssar

.Sp

ika

på h

jul a

v ru

ndst

av.

Fäst

spa

ken

löst

m

ed e

n sk

ruv.

Lim

ma

fast

tr

äklo

ssen

.

sym

aski

nssp

olar

Bin

d fa

st e

n lit

en s

pann

med

kaf

fe

på tr

ästå

ngen

så

att d

en h

änge

r til

l vän

ster

ova

nför

kaf

feko

ppen

.

Lite

t ku

gghj

ulta

ett

lock

el

ler

en

skru

vkor

k.Li

mm

a fa

st k

ardb

orre

-ba

nd r

unt l

ocke

t, m

ed

den

tagg

iga

sida

n ut

åt.

Lim

ma

fast

en

sym

a-sk

inss

pole

på

lock

et.

Stor

t kug

ghju

lta

ett

lite

t lo

ck o

ch

limm

a fa

st

det i

mitt

en

mel

lan

två

CD

-ski

vor.

Lim

ma

kard

borr

eban

d ru

nt C

D-s

kivo

rna,

med

de

n ta

ggig

a si

dan

utåt

. G

ör e

n sp

ak a

v st

åltr

åd.

idé

oc

h t

ext

© h

ar

rie

t a

ur

ell


1 Kug

ghju

l anv

änds

för

att h

jul s

ka k

unna

ko

ppla

s ih

op u

tan

att s

lira

mot

var

andr

a.

Här

anv

änds

hak

arna

från

den

ena

del

en

av e

tt k

ardb

orre

band

för

sam

ma

sak.

O

lika

stor

a ku

gghj

ul s

om k

oppl

as i

hop

påve

rkar

has

tigh

et o

ch k

raft

, och

ibla

nd

ocks

å rö

rels

erik

tnin

g. E

tt li

tet

kugg

hjul

ko

ppla

t till

ett

stor

t, m

insk

ar h

asti

ghet

en

och

ökar

kra

ften

och

vis

e ve

rsa.

En

an-

ordn

ing

som

änd

rar h

asti

ghet

, kra

ft o

ch/

elle

r ri

ktni

ng p

å en

rot

eran

de r

örel

se

kalla

s vä

xel.

När

det

sis

ta k

uggh

jule

t i

händ

else

kedj

an r

ör s

ig m

edso

ls, d

ras

en

spär

r up

p m

ed h

jälp

av

en tr

åd o

ch s

läp-

per

loss

bile

n.

2 En

tillg

ängl

ig k

raft

kan

vin

klas

om

så

att e

n sj

unka

nde

röre

lse

i st

älle

t om

vand

las

till

en l

yfta

nde

röre

lse,

på

sam

ma s

ätt s

om n

är e

n gu

ngbr

äda s

om tr

ycks

ner

på e

na

sida

n rö

r si

g up

påt

på d

en a

ndra

. För

att

änd

ra r

ikt-

ning

en p

å kr

afte

n an

vänd

s oft

a tr

isso

r. D

e ka

llas i

blan

d lin

hjul

. I v

årt e

xem

pel s

junk

er d

en ty

ngd

ner,

som

vila

r ov

anpå

bal

long

en. D

et l

eder

till

att

den

lill

a sp

anne

n ly

fts i

ned

erka

nt så

att

vät

skan

kan

rinn

a ne

r i k

affe

kop-

pen.

Sym

aski

nssp

olar

som

hän

gs i

stå

ltrå

dsög

lor

an-

vänd

s so

m tr

isso

r. 3 G

ravi

tati

on a

nvän

ds so

m k

raft

källa

för a

tt få

det

min

sta

kugg

hjul

et a

tt s

nurr

a. N

är d

en v

atte

nfyl

lda

ballo

ngen

falle

r ne

r m

ot g

olve

t dra

s de

t lill

a ku

gghj

ulet

run

t med

hj

älp

av tr

åden

som

lind

ats

upp

på s

ymas

kins

spol

en.

Tyn

gdkr

aft a

nvän

ds o

ckså

för

att h

älla

ut v

ätsk

an u

r de

n lil

la sp

anne

n. T

yngd

en o

vanp

å ba

llong

en ti

ll hö

ger

ger

kraf

ten.

På

två

stäl

len

i hän

dels

eked

jan

ut

nytt

jas

elas

tici

tets

kraf

t.

4a

Län

gst t

ill h

öger

ger

gum

mib

ande

t en

röre

lse

som

får

bile

ns n

ål a

tt p

unkt

era

ballo

ngen

.

4b

Stål

måt

tban

det,

en s

å ka

llad

”tal

met

er”,

är

förs

t utd

ra-

get o

ch lå

st i

ut-l

äge

med

en

brom

skna

pp. M

åttb

ande

t dr

as in

med

vis

s kr

aft d

å sp

ärre

n sl

äpps

. Den

tråd

som

är

fäs

t ru

nt s

töde

t fö

r de

n va

tten

fylld

a ba

llong

en t

ill

väns

ter

drar

om

kull

stöd

et.

Inut

i tal

met

ern

finns

en

fjäd

er so

m se

r ut

som

en

spir

al o

ch b

estå

r av

ett b

and

av

fjäd

erst

ål s

om b

åde

är s

egt o

ch h

årt.

Om

sp

iral

en v

rids

ihop

vill

den

åte

rgå

till

sin

ursp

rung

liga

form

. Mån

ga le

ksak

er o

ch

gam

mal

dags

klo

ckor

har

såd

ana

fjäd

rar.

De

kalla

s va

nlig

en k

lock

fjäd

rar.

5 Vin

keln

för

den

lut

ning

som

beh

övs

på

span

nen

för

att

väts

kan

ska

hälla

s ne

r i

kaff

ekop

pen

behö

ver b

eräk

nas e

ller p

rö-

vas

fram

. De

fakt

orer

som

beh

över

be-

stäm

mas

är

hur

högt

upp

spa

nnen

ska

hä

ngas

. Var

, i f

örhå

lland

e ti

ll ka

ffek

op-

pen,

ska

spa

nnen

bör

ja v

älta

s? H

ur fö

rflyt

tas

span

nen

då ty

ngde

n ov

anpå

bal

long

en sj

unke

r? V

ar sk

a tr

isso

rna

fäst

as?

6

Då

ballo

ngen

pun

kter

as s

ker

en k

raft

ig o

ch p

löts

lig u

t-st

röm

ning

av

luft

ur

ballo

ngen

, en

try

ckut

jäm

ning

. L

uftt

ryck

et in

uti b

allo

ngen

har

från

bör

jan

vari

t rik

tat

åt a

lla o

lika

håll

inut

i bal

long

en. N

är b

allo

ngen

pun

kte-

ras

tryc

ker

elas

tici

tete

n i

ballo

ngm

ater

iale

t ut

luf

ten

geno

m d

et h

ål s

om b

ildat

s av

nål

en, e

fter

som

mot

stån

-de

t plö

tslig

t upp

hört

där

. Män

gden

luft

och

mat

eria

let

i bal

long

en a

vgör

hur

has

tigt

luft

en tr

ycks

ut.

Try

cket

i ut

strö

mni

ngen

kan

anvä

ndas

som

kra

ft fö

r att

till

exem

-pe

l blå

sa r

ent f

örem

ål fr

ån d

amm

, mjö

l elle

r an

nat l

ätt

mat

eria

l, el

ler

för

att b

låsa

en

såpb

ubbl

a m

ed.

Lim

ma

elle

r sk

ruva

fast

snö

ret.

Sätt

fast

en

ballo

ng m

ed

dubb

elte

jp.

stål

tråd

vatt

en-

fylld

ballo

nggr

ov tr

åd

bil

d ©

jess

ica p

alm

gr

en

silv

erte

jp

stor

a ”k

uggh

jul”

små

”kug

ghju

l”

grov

tråd

stål

måt

tban

d

Sta

rtk

na

pp

tung

t fö

rem

ål

påte

jpad

rin

gst

oppn

ål

träs

kiva

bygg

-kl

ossa

r

gum

mis

nodd

Gör

en

bil a

v tr

äklo

ssar

.Sp

ika

på h

jul a

v ru

ndst

av.

Fäst

spa

ken

löst

m

ed e

n sk

ruv.

Lim

ma

fast

tr

äklo

ssen

.

sym

aski

nssp

olar

Bin

d fa

st e

n lit

en s

pann

med

kaf

fe

på tr

ästå

ngen

så

att d

en h

änge

r til

l vän

ster

ova

nför

kaf

feko

ppen

.

Lite

t ku

gghj

ulta

ett

lock

el

ler

en

skru

vkor

k.Li

mm

a fa

st k

ardb

orre

-ba

nd r

unt l

ocke

t, m

ed

den

tagg

iga

sida

n ut

åt.

Lim

ma

fast

en

sym

a-sk

inss

pole

på

lock

et.

Stor

t kug

ghju

lta

ett

lite

t lo

ck o

ch

limm

a fa

st

det i

mitt

en

mel

lan

två

CD

-ski

vor.

Lim

ma

kard

borr

eban

d ru

nt C

D-s

kivo

rna,

med

de

n ta

ggig

a si

dan

utåt

. G

ör e

n sp

ak a

v st

åltr

åd.

idé

oc

h t

ext

© h

ar

rie

t a

ur

ell

Öv

nin

gen

tar

up

p k

ugg

hju

lsv

äxel

, om

vin

klin

g av

kra

ft, g

rav

itat

ion

, ela

stic

itet

skra

ft, v

inke

lber

äkn

ing

och

try

cku

tjäm

nin

g.

1

32

5

6

4b

4a

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2010 nr 5

Documents