husbyggaren 2009 nr 7

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

097Nedanstående är en annons från Paroc

Intresseanmälan s resa till KinaShanghai och Peking 12–19 oktober 2010

Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världs ekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo 2010. Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren.

Preliminärt program:Ti 12 okt Avresa med flyg, kvällstid. On 13 okt Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår

egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen. To 14 okt Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet

fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt.

Fr 15 okt Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010. Lö 16 okt Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24

kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök iOS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell.

Sö 17 okt Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens störstabyggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping.

Må 18 okt Frukost, egen tid/ shopping. Ti 19 okt Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag.

Pris per personShanghai och Peking 12-19 okt 2010: ca 15.000 kr.

Allt ingår i priset* Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r.* Passagerar-, flygplats- och säkerhets -

avgifter kända 2009-09-20.* Övernattning på hotell av god standard i

Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum.* Lokalguider.* Måltider (frukost, lunch, middag) inkl.

måltidsdryck enligt program.* Transporter, bagagehantering och entré -

avgifter.* Visum till Kina.

Mot tilläggEnkelrum totalt i Shanghai och Peking: 3.600 kr. Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr.Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r.

Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell.Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell.Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra.

Intresseanmälan/BokningOBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att fåett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura påanmälningsavgiften: 5.000 kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti 2010.

Intresseanmälan och mer information finns på www.style.se/sbr

4 husbyggaren nr 7 B 2009

nr 7 B 2009husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1��v �5 Nr 5��v 37

Nr 2��v 11��Nr 6��v 42

Nr 3��v 17��Nr 7��v 49

Nr 4��v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 7 · 2009�|�Årgång 51

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 28 Varför är det så svårt att få igång ett industriellt byggande? Var sitterhindren? Att beställaren är en viktig aktör framgår ur ett pågående projekt där flerahögskolor och företag deltar. Att antalet elapparater ökar har väl inte undgått någon. Menatt de skräpar ner elnätet och stör varandra är inte så känt. Husbyggaren visar att detta kanbli ett stort problem i framtiden – som måste lösas! Vi reder också ut hur träavfall kan ochbör sorteras. Foto: Thomas Carlgren

I nästa nummer:Anläggning Hus- och IndustribyggnadTidningen utkommer i vecka 5

INNEHÅLL6 Ett industriellt byggande kräver aktiv beställare

10 Färdig betongstomme bästa valet vid skolbygge

12 Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet

16 Hälsoargument nedtonat när centraldammsugare säljs

20 Rätt skött natursten ger ett tåligt långlivat golv

26 Snårig standard gör mätning av lufttäthet svårförstådd

30 Allt impregnerat trä är inte farligt avfall

34 BIM hanterar all information genom hela byggprocessen

38 Juridik: Måste en riktig uppgift även vara lämplig?

40 IT: IT-fantasier värre än sjuka hus

42 Form & Teknik: Miljö, estetik och teknik i vår parametriska värld

44 Debatt: Vilka naturstenar klarar svensk kyla och töslask?

47 Noterat

51 Marknadsnytt

62 Nytt från SBR


Under det senaste decenniet

har det industriella byggandet

på ett påtagligt sätt flyttat fram

positionerna inom husbygg-

nadsnischen i den svenska byggsektorn.

Mot slutet av den senaste högkonjunktu-

ren slog också många industriella bygga-

re i taket för vad de produktionsmässigt

hade kapacitet att leverera. Någon enkel

väg har det dock inte varit, och det faktis-

ka genomslaget är fortfarande mindre än

vad många förväntat sig, eller hoppats på.

Industriellt byggande sågs som en möjlig

lösning på den dåliga effektivitet som be-

skrevs 2002 i ”Skärpning gubbar!”. Trots

den positiva utveckling av det industriel-

la byggandet under 2000-talet konstate-

rar Statskontoret 2009 i sin uppföljnings-

rapport ”Sega gubbar” att förändringen

är begränsad, och lyfter bland annat fram

att byggherren i allmänhet inte är någon

beställare som underlättar industriellt

byggande.

Passar inte in i mallen

Det industriella byggandet kan potenti-

ellt erbjuda attraktiva möjligheter – en

väldefinierad produkt, goda förutsätt-

ningar för kvalitetsledning, uppföljning

och en säkrare investeringskalkyl. Erfa-

renheter visar att kostnadsläget i vissa ty-

per av projekt, enbart till följd av förkor-

tad projekteringstid, ligger fem procent

lägre när industriellt byggande används.

Det innebär dock att tidigare kunskaper

om specifika byggmetoder, upphandling

och entreprenadformer inte rullar i sam-

ma hjulspår som vanligt. ”Det industriel-

la byggandet passar inte riktigt in i mal-

len”, menar Peter Serrander, VD AB Fri -

stad Bygg, och får medhåll av Kristian

Grimsbo, marknadschef vid Flexator AB.

Kunskap för ökad valfrihet

En aktiv beställare som dels kan använda

kravställandet i upphandlingen på ett sätt

som stöder industriellt byggande, dels

främjar sig från detaljstyrning av teknis-

ka lösningar, är en förutsättning för att

kunna ta del av många av de fördelar som

finns med ett industriellt byggande.

För beställarna handlar det dessutom

om att kunna göra relevanta jämförelser

mellan olika alternativ, istället för att en-

bart identifiera och välja dem som över-

ensstämmer med tidigare kunskap och

erfarenheter.

Svante Dahlquist vid Fristadbostäder

AB poängterar särskilt vikten av att som

beställare ha tillräckligt god kännedom

om de olika alternativ som finns på mark-

naden. Detta för att öka den egna valfri-

heten. ”Vi ska samverka med dem som

bäst svarar upp mot våra krav och behov,

men för det krävs kunskap om hur det går

att bygga på andra sätt än vad som tidiga-

re varit normen”, säger han.

Beställarrollen i fokus

De industriella byggföretagen å sin sida,

behöver vidareutveckla sin relation och

kommunikation med beställarledet för

att förbättra den ömsesidiga förståelsen

för möjligheter och för att reducera bestäl-

larens osäkerhet.

”Vi tycker att det är viktigt för oss att ut-

vecklas och ständigt förbättras i vår bestäl-

larroll” säger Ulrika Palmblad, projektchef

vid HSB Göteborg, och fortsätter: ”Samti-

digt vill vi som företrädare för våra med-

lemmar se en utveckling av byggandet i

Sverige när det gäller såväl kvalitet som

kostnad och byggtid.”.

Sammantaget sätter detta beställarrol-

len i fokus.

Gemensam ansats

AB Fristad Bygg, Flexator AB, HSB Göte-

borg och Fristadbostäder AB är alla före-

tagsparter i ett sedan september 2008 på-

gående forskningsprojekt inom Lean

Wood Engineering. Forskningsprojektet

ska särskilt utforska beställarrollen och

dess relation till industriellt byggande.

Tillsammans representerar företags -

parterna olika typer av entreprenörer och

beställarorganisationer, men har ett ge-

mensamt intresse av att utveckla beställar-

rollen i ett industriellt byggande.

Parterna har stora förhoppningar om att

BYGGMETODER Det industriella byggandet har inte lett till den branschrevolution

många hoppades på. Varje länk i kedjan måste börja agera på ett nytt sätt för att den totala

nyttan med industriellt byggande ska realiseras. En sådan länk är beställaren.

Ett industriellt byggandekräver aktiv beställareAv helena johnsson, docent, LTU och susanne engström, civilingenjör, tekn lic, LTU

Susanne Engström är civilingenjör

och tekn lic inom industriell organisation,

och doktorand vid träbyggnad LTU. Hennes

intresseområde är bygg- och affärspro-

cesser. I sitt avhandlingsarbete fokuserar

hon särskilt på beställarrollen i industriellt

byggande.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Helena Johnsson är docent i Trä -

byggnad, LTU. Hon arbetar med industriellt

byggande och processeffektivisering samt

träkonstruktionsteknik. Helena Johnsson

är projektledare inom kompetenscentrat

Lean Wood Engineering, LWE.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Fortsättning s. 8�P


kunna lösa upp en del knutar och komma

med goda råd till andra organisationer i

samma situation.

Vilja bryta ramar

Flexator som arbetar företrädesvis med of-

fentliga beställare upplever att problemet

att lämna anbud på redan färdiga handling-

ar inte är lätt att hantera när de kommer in

sent i processen. Ibland kan anbudsför-

frågningarna vara så detaljerade att bygg -

entreprenörernas utrymme att bygga på

det sätt som de är bäst på är mycket begrän-

sat.

Kristian Grimsbo illustrerar problemet

med följande exempel: ”Istället för att utgå

från funktion och precisera att en förskola

ska vara energimässigt 30 procent bättre än

kraven i BBR så anger beställaren i detalj

hur väggen ska vara uppbyggd”.

Ett annat problem kan vara beställarens

inrotade vana att kunna förändra sin krav-

specifikation i ett sent skede. För den in-

dustriella byggaren blir konsekvensen fatal

och sena ändringar får större konsekven-

ser i ett industriellt byggande än i ett tradi-

tionellt.

I ljuset av den upplevelsen blir det in-

tressant att reflektera över en beställares

åsikt:

”Om jag som beställare redan i ett tidigt ske-

de, i dialogen med arkitekten, gör klart att

projektet ska vara möjligt att bygga industri-

ellt så skapar jag förutsättningar för att i ett

senare skede kunna välja mellan ett större

antal alternativ.”

Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB

Här blir det tydligt att det är både möjligt

och effektivt att arbeta med industriellt

byggande, även då färdiga handlingar före-

ligger vid lämnande av anbud – men det

kräver beställarkompetens och vilja att gå

utanför de normala ramarna.

Det är annars en vanlig strategi hos in-

dustriella byggare att försöka komma in så

tidigt som möjligt i beslutsprocessen för att

kunna styra kunden till ”produktionsvän-

liga” val. Tydligaste avnämarna till denna

strategi är småhustillverkarna som utveck-

lat datorverktyg där endast tillverknings-

mässigt tillåtna val finns medtagna.

Tydlighet i gränssnitt

Ur informationshänseende behöver de in-

dustriella byggarna bli tydligare med ra-

marna för sitt byggsystem. Av rädsla för att

skrämma bort kunder, kan en reaktion vara

att inte beskriva ramarna tydligt för att inte

sätta upp begränsningar. Ur en vilja att få be-

ställningen, händer det också att projekt ac-

cepteras som inte riktigt passar byggsyste-

met med effektivitetsförluster som följd.

En viktig reflektion här är att ett ökat in-

formationsflöde från byggare till beställare

inte nödvändigtvis innebär en lösning,

utan också kan vara ett problem i sig. För

att tjäna sitt syfte måste den information

som överförs kunna tolkas och förstås på

ett likartat sätt av alla inblandade parter.

Här behöver först och främst tydlighet ut-

mejslas, mot beställare, arkitekter, kon-

struktörer och underentreprenörer. Tyd-

ligheten i dessa gränssnitt är viktigt för att

bevara effektivitetsvinsten.

Möjligheter kan vara att utveckla kost-

nadssatta referensprojekt, utveckla mo-

dulnät och instruktioner för arkitekter,

auto matisera en del av ritningsarbetet ge-

nom modularisering för att frigöra resur-

ser för andra värdeskapande aktiviteter,

samt att utveckla långsiktiga relationer

med underentreprenörer där juridiskt

tydliga överlämnanden definieras.

Upphandlingens roll

Upphandlingens centrala roll har identifi-

erats. Kan de allmänna bestämmelserna

bättre anpassas för ett industriellt bygg -

ande, exempelvis gällande bestämmelser-

na för totalentreprenader? En sådan typ av

förändring skulle formellt sett inte behöva

vara stor. Problemet är snarare vilken kun-

skap som behövs för att veta vad parterna

ska skriva i överenskommelsen.

Det är också öppet för spekulation om

det vore lämpligt att testa andra upphand-

lingsformer än normalt då siktet är inställt

på industriellt byggande.

Funktionsentreprenad kunde vara en

spännande lösning som skulle utmana

både beställarens sätt att beskriva sin öns-

kade produkt, men också den industriella

byggarens roll som då också skulle röra sig

in i förvaltningsskedet. D

Fotnot:

Lean Wood Engineering är ett samarbete

mellan Luleå tekniska universitet, Linkö-

pings tekniska högskola och Lunds tek-

niska högskola. Projektet stöttas av Vin-

nova och drygt 20 företag verksamma

inom bygg- och träsektorn, se vidare

www.ltu.se/lwe. En funktionsentrepre-

nad är en entreprenadform där ett total -

åtagande upphandlas: projektering och

produktion, samt förvaltning under en

viss tid.

Ett av projekten som studeras i forskningsprojektet är ”Valö Fyr” i Göteborgs hamninlopp.

Här samverkar HSB Göteborg som beställare med AB Fristad Bygg som totalentreprenör hus i

ett pågående byggprojekt där 49 småhus i massivträ uppförs. Foto: Ulf Celander

En beställare som specificerar funktioner öppnar för fördelarna med industriellt byggande.

Hur beställare av till exempel en förskola formulerar krav och behov i sitt förfrågningsun-

derlag studerades i projektet. Foto: Flexator AB

P


Vi fick i uppgift av NCC attundersöka vilken stomlösningpå nybyggnationen av Älv -strandens bildningscentrum i

Hagfors som var mest lämpad ur ett eko-nomiskt, tidsmässigt och miljöperspektiv.

Vid skrivandets stund så var bygget re-dan projekterat och igångsatt. Nybyggna-tionen omfattade cirka 7 000 m2, fördela-de på tre plan.

Den projekterade stommen bestod avbjälklag, som bars upp av prefabriceradebetongbalkar. Lasten från balkar fördesner genom pelare.

I entreprenaden ingick också en om-byggnation av den befintliga skolan, somomfattade 8 500 m2, men den ombyggna-den togs inte upp i examensarbetet.

Den nybyggda skolan hade strängakrav på låga driftskostnader, hög energi-effektivitet och ett bra inomhusklimat.Kraven på nybygget var till exempel enenergiåtgång på 80 kWh/m2 och att enåtergivning av värme från ventilationenskulle uppgå till 90 procent. Detta var fak-torer som beaktades i jämförelsen.

Gjorde jämförelse

Målet var att undersöka om NCC hadevalt rätt stomlösning. Syftet var att få eninblick i olika byggmetoder, och hurstomlösningar utformas, samt att göra enjämförelse och generera en relevant slut-sats.

Vi gjorde en del avgränsningar, blandandra följande:- Omfattningen som vi berörde var pela-

re, balkar och bärande väggar, dock intebjälklag.

- Endast nybyggnationen berörs i arbetet.- Nedböjningsberäkningar gjordes inte.- Beräkningar för infästningar och för-

band gjordes inte, till exempel bultaroch svetsar.

De tre frågeställningar som vi upprättadevar:- Vilket material är mest fördelaktigt ur

tidsperspektivet?- Vilket material/vilken stomlösning är ur

ett ekonomiskt perspektiv att föredra?- Vilken inverkan har de tre olika stom-

systemen på miljön?

Upprättade kostnadskalkyl

För att svara på våra frågeställningar an-vändes främst tre metoder:

Dimensionering: För att kunna beräknapris och tid för de tre olika stomsystemenberäknades först dimensionerna fram.Måtten på balkar och pelare i betongfanns tack vare att betong var projekterat.Vi hade dock inte ståldimensioner ellerarmeringsmängd. De sistnämnda räkna-des fram enligt partialkoefficientmeto-den.

NCC försedde gruppen med de dimen-sionerade krafterna. Resultatet av dimen-sioneringen ligger till grund för en kost-nadskalkyl för respektive stomlösning.

Kalkyl: För beräkning av kostnad ochtid för respektive stomsystem upprätta-des en kostnadskalkyl för respektivestomlösning. Arbetskostnader och mate-rialkostnader tillhandahölls av NCC.

Litteraturstudie: Vi gjorde även en renlitteraturstudie, det vill säga läste littera-tur för att få mer information om de olikastomlösningarna.

Materialens fördelar

Litteraturstudien ledde fram till en reninformationsdel i arbetet, bland annatkartlade vi fördelar och nackdelar hos oli-ka byggmaterial.

Stål: Användning av stål i stombyggnadär en välkänd och beprövad teknik.

Fördelen med att använda stål vidstombyggnation är den låga egentyngden,vilket innebär att en mindre kran kan an-

vändas och att grundläggningen blir billi-gare och mindre tidskrävande än vid an-vändning av betong.

För att ett snabbt montage av stålstom-men ska ske, krävs det att profilerna leve-

BYGGMETODER Inför ett skolbygge i Hagfors jämfördes stålstomme, prefabri-

cerad betongstomme och platsgjuten betongstomme med varandra. Den prefabricerade

betongstommen visade sig bäst när det gällde tid, kostnad och miljö.

Färdig betongstomme bästavalet vid skolbyggeAv johan axelsson, byggingenjör, FB Engineering, christian roos, byggingenjör, ArcelorMittal Construction och

fredrik tengelin, byggingenjör, Flex systemväggar AB

Fredrik Tengelin är byggingenjör frånbyggingenjörsprogrammet vid Karlstadsuniversitet år 2008. Han arbetar i Örebro påFlex systemväggar AB som projekt -ingenjör/innesäljare.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Christian Roos är byggingenjör frånbyggingenjörsprogrammet vid Karlstadsuniversitet. Han arbetar på ArcelorMittalConstruction som projektingenjör.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Johan Axelsson gick ut byggingenjörs -programmet vid Karlstads universitet år2008. Han arbetar i Vänersborg/Göteborg påFB Engineering med bland annat konstruk-tioner av husbyggnad och industrier.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

reras kapade i rätt längd och att detaljer

som till exempel förborrning är gjord.

Materialkostnaden vid en stålentre-

prenad står endast för 20–30 procent av

totalkostnaden. Det betyder att kostna-

der för montering, personal och transport

med mera, står för de resterande 70–80

procenten.

Ståltillverkning är en väldigt energi -

krävande process, energianvändningen

kan uppgå till 7 000 kWh/ton stål.

Stora mängder koldioxid och försuran-

de ämnen är förknippade med tillverk-

ningsprocessen.

Är lätt att formaBetong: I dagens samhälle är använd-

ningsområdena för betong nästan oändli-

ga, allt från skyskrapor till trottoarkanter

kan byggas i betong.

Betong är ett tungt material med hög

förmåga att lagra värme. Det gör att ma-

terialet kan värmas upp under dagen, och

bevara en del av värmen under natten.

Betong är ett mycket formbart materi-

al som tillsammans med armering tål sto-

ra belastningar.

Betong består av cement, vatten och

ballast plus eventuella tillsatser.

Platsgjuten och prefabricerad betong

innehåller samma beståndsdelar, men

har helt olika byggmetoder som medför

skillnad i tid att montera/bygga stommen.

Platsgjuten betong sker i olika steg som

kan sammanfattas som följande: form -

sättning, armering, gjutning och avform-

ning samt eventuella efterlagningar. Det

vill säga platsgjutning av betong är en lång,

tidskrävande och väldigt känslig process.

Prefabricerad betong kan bidra till att

byggtiden reduceras kraftigt. Det kräver

inte lika stora resurser i form av arbetare

jämfört med platsgjuten betong, det med-

för att byggplatsens totala kostnader

minskar.

Om man tittar på betongtillverkning ur

miljösynpunkt så är cementtillverkning-

en den största boven, energiförbrukning-

en vid framställning av cement uppgår till

125–540 kWh/ton.

Den medför också stora mängder ut-

släpp av miljöförstörande ämnen som

svaveloxider, kväveoxider och koldioxid.

En annan nackdel är att betongen för

större byggen blandas på speciella fabri-

ker och kräver tunga transporter, men

ofta korta. Vid prefabricerade betong -

element så blir transporten oftast längre,

eftersom tillverkning enbart sker på ett

fåtal fabriker i landet.

Kostnad och tid väger tyngstNär vi skulle komma fram till resultatet så

ansåg vi tillsammans med våra handleda-

re på NCC att de två viktigaste faktorerna

var tid och ekonomi. Miljöbiten hade viss

inverkan men inte en avgörande betydel-

se, på grund av att ekonomibiten och ti-

den är den viktigaste för ett byggföretag.

Ur ekonomiskt perspektiv kom vi dock

fram till att den platsgjutna betongstom-

men var bäst men detta skulle ju natur-

ligtvis ta mycket längre tid än prefabrice-

rat eller stål.

Värt att notera är att när vi gjorde den

här uppsatsen var stålpriserna väldigt

höga så därför blev det ett mycket dyrare

alternativ, cirka 40 procent dyrare än

platsgjutet. Den prefabricerade betong -

stommen blev cirka 12 procent dyrare än

platsgjutet.

Ur miljöperspektiv kom vi fram till

att prefabricerad betong kräver tunga,

långa transporter på grund av att tillverk -

ningen i detta fall skedde i Tyskland.

Platsgjuten betong var det bästa valet ur

miljöperspektiv. Dock inte om man ser till

arbetsmiljön (bland annat eftersom vib -

rering av betongen kan ha skadliga effek-

ter).

Ur tidsperspektivet är prefabricerad

betong bäst på grund av betongen kom-

mer torr och klar för montage. Detta be-

tyder att man kan komplettera med till

exempel väggar och golv ganska fort efter

montage. Den platsgjutna betongen har

en stor nackdel här eftersom den har en

lång uttorkningstid.

I början ägnade vi oss till största delen

åt litteraturstudier men även åt diskus-

sioner med entreprenadchefen på NCC.

Vi gjorde tre olika budgetar för de olika al-

ternativen och vi tittade även på dimen-

sioner på pelare och balkar.

Om man hade tittat på detta idag är det

möjligt att man skulle få ett annat svar.

Det beror antagligen till stor del på att det

oftast är priset som styr. Tid och kostnad

hänger ihop, så tyvärr är sanningen den

att miljöaspekten hamnar utanför. D

Fotnot:

Uppsatsen ”En jämförelse av stomval till

skolan i Hagfors” finns på

www.uppsatser.se.



När helikoptern ska landa på

taket för att hämta en patient

försvinner radiokommunika-

tionen. Vid flera test (utan pa-

tient i helikoptern) fungerar den, för att

åter försvinna nästa gång det är skarpt

läge. Problemet visar sig vara hissen, när-

mare bestämt hissmotorns frekvensom-

riktare som är där för att spara el, som

stör radioförbindelsen när sjukvårdsper-

sonalen tar hissen upp med patientsängen.

Det är Martin Lundmark, universitets -

adjunkt vid institutionen elkraft vid Lu-

leå tekniska universitet, som ger ett ex-

empel på hur en störning av elnätet kan ge

oväntade följder.

Eftersom detta var på ett sjukhus så

utredde man. Hissen har en lång kabel

och fungerar därför som en bra sändar -

antenn. Att förhindra den från att störa

helikoptern var inte så enkelt, men det

gick.

Används flitigtMen medan frekvensomriktare förr

mest användes i industri, där det finns

erfarenhet och ingenjörskompetens att

hantera de problem som uppstår, så an-

vänds de sedan 1990-talet nästan över-

allt: till cirkulationspumpar och värme-

pumpar i villor och till hissar i fler-

bostadshus.

Det är känt sedan mycket länge att av -

vikelser från den rena sinuskurvan på 50

hertz i växelström innehåller övertoner

på 150 hertz, 250 hertz och så vidare, och

hur de hanteras. Lika känt är att mycket

höga ripplingar i tonen inom radiofre-

kvenser (över 150 kilohertz) kan ge radio -

störningar och där finns det EMC-nor-

mer som förbjuder det.

Det som är ganska okänt är däremot

störningar i området mellan från 2 kilo-

hertz och upp till 150 kilohertz.

Det området är inte reglerat, det är

inte lätt att mäta och man vet inte myck-

et om det.

Blir fråga om personsäkerhetOm man lyfter upp störningar från fre-

kvensområdet under 2 kHz in i frekvens -

området 2-150 kHz ”så tror man att de för-

svinner”, säger Martin Lundmark som

forskar kring störningar i detta frekvens -

område.

Sådana störningar vållas av alltmer ut-

rustning, från HF-lysrör till frekvensom-

riktare, laddare till mobiler och annat

som hackar upp växelströmmen i pulser

med hög frekvens, samtidigt som mer

störkänslig utrustning ökar i användning

– till exempel LCD-TV, laptops, och hem-

mabio.

– Imorgon är det kanske hemdialysap-

pa rater, säger Martin Lundmark. Då är

det inte bara en störningsfråga, det är en

personsäkerhetsfråga, för den är ju kopp-

lad direkt till hjärtat.

Störkällorna blir fler och fler. Det blir

till exempel vanligare med småskalig

vindkraft och solceller med växelriktare.

Och om elbilar eller elhybrider slår ige-

nom kommer man att behöva laddare

med mycket större effekter, kanske 3 ki-

lowatt mot idag ett par hundra watt.

Spökbild på babyStörningarna i frekvensområdet 2-150 kHz

kan ge svårförutsägbara konsekvenser.

– TVn går kanske bra tills du kopplar in

DVD-spelaren, säger Martin Lundmark.

Det finns också, berättar han, doku -

menterat hur nätstörningar har skapat

spökbilder på ultraljudsapparater på

sjukhus.

Det är förstås föga uppskattat av bli-

vande föräldrar.

I hemmen kan det hända att mikrovågs -

ugnens klocka börjar rusa när luft/luft -

värmepumpen går igång.

Separat elmatningDen digitala tekniken gör också att man

inte får någon successiv varning för att

något är fel, som med TV- och radiostör-

ningar med analog teknik. Nu fungerar

det perfekt tills det inte fungerar alls.

I industrin är det vanligt att man har en

separat elmatning för störande utrust-

ning som svetsar, belysning och motorer

med frekvensomriktare, och en annan el-

matning för störkänslig utrustning som

datorer. Separationen kan ske med en

krafttransformator.

Det fungerar bra, och i och för sig kan

man göra så hemma också. Martin Lund-

mark har gjort det i sitt eget hus.

Men få gör det.

Filter kan också störaProblemet är mindre i nya hus byggda en-

ligt senaste elinstallationsstandard, för

där finns det jordade uttag överallt och

potentialutjämning.

INNEMILJÖ Allt fler apparater i hemmen skräpar ner elnätet och stör

varandra. Bland bovarna finns elektronik till lysrör och varvtalsstyrda motorer.

Bland offren finns LCD-TV, stereo och fjärravläsning av el.

Lysrör och mobilladdareskräpar ner elnätet Av fredrik lundberg, frilansjournalist

Fortsättning s.14�P

– Störningar kan bli en fråga om person -

säkerhet, säger Martin Lundmark som

undersöker nerskräpningen av elnätet.


– Men hur många rustar upp sin elstand -

ard till vad föreskrifterna kräver för nya

hus? frågar Martin Lundmark retoriskt.

Det står visserligen i anvisningarna för

de flesta apparater att de skall vara anslut-

na till jordade uttag, men många syndar

ändå på nåden, och det funkar ju oftast.

De inbyggda filter mot radiostörningar

(över 150 kHz) som placeras i apparater -

na är vanliga, men löser inte alla problem,

och skapar dessutom nya, eftersom de

även har en inverkan i frekvensområdet

under 150 kHz.

– Ett filter kan inte skilja på gott och

ont, säger Martin Lundmark.

De tar bort brus, men dämpar också

signaler, när elnätet används för kommu-

nikation.

Frekvensomriktare stör

Sollentuna energi som började fjärravlä-

sa sina kunders elförbrukning år 1997

över elnätet håller nu på att byta teknik.

Jag ringer upp Tommy Ribjer, mättek-

niker på Sollentuna energi. Han bekräf-

tar:

– Det beror på att du och jag och alla

andra sprider ut skräp i våra elnät.

Tidigare var billiga lågenergilampor

ett stort problem. En enda felfungerande

lampa kunde slå ut mätningen från ett

helt bostadsområde!

Där har det dock blivit bättring, och

även Tommy Ribjer ser frekvensomrikta-

re (i till exempel ventilation) som en stör-

re störfaktor.

Nedskräpningen av nätet kan man inte

göra mycket åt, men de nya mätarna kom -

municerar nu över radionätet istället.

8 000 av 25 000 mätare har redan bytts ut.

Större signalstyrka kan visserligen

överrösta filtren.

– Men det är ohållbart att skrika högre om

signalen dämpas, säger Martin Lundmark.

Dessutom kan det riskera att knäcka

apparater.

Störningen av elnätskommunikation

är av två slag. Förutom dämpningen är det

risk för att bruset (nedskräpningen) upp-

fattas som signal, och då sänds ännu mera

signaler ut i elnätet för att få fram mätvär-

det. Ett mätvärde ändras dock inte på

grund av dämpning eller brus.

Resonansproblem uppstod

När det gäller kommunikation med elmä-

tare är ingen av de nu använda tekniker-

na; radio, mobilnät eller elnät, problem -

fria, enligt Martin Lundmark.

Mobilnäten når långtifrån överallt, inte

ens i Stockholm.

– Man får hoppas att man kan bygga

bort de problemen eller hitta andra kom-

munikationskanaler.

Det är inte ekonomiskt rimligt att ”fre-

da” elnätet för kommunikation. Insatser-

na måste fokuseras på att sänka störnivå-

erna i frekvensområdet 2-150 kHz, så att

teknisk utrustning inte störs eller för-

störs, menar Martin Lundmark.

Störningar i elnät kan också sprida sig

till datanät. I en serverhall som Martin

Lundmark känner till genererades stör-

ningen av själva UPS:en, (det vill säga den

batterisäkrade utrustningen som skall

klara driften vid strömavbrott) och för-

värrades av alla anslutna utrustningar.

Det blev ett sorts resonansproblem och

störningen förflyttades till kommunika-

tionsnäten så att ett modem inte klarade

att kommunicera.

Behövs fler tester

Så vad kan man göra för att få ett renare

elnät?

Nätbolagen kan inte göra mycket.

Produkttillverkarna har fel sorts press

på sig.

Martin Lundmark tar mobilladdare

som exempel. Det går visst att tillverka

laddare som stör mindre, men de kanske

skulle väga tre gånger mer och kosta tre

gånger mer.

Det skulle behövas mer ingenjörsarbe-

te, och mer tester, men framför allt att lära

oss mer om hur vi bygger våra elnät (och

kommunikationsnät) i byggnader och om

Störningar på elnätet blir vanligare i takt med att antalet störkällor ökar. Nedskräpningen

kan få oväntade följder – det kan handla om personsäkerhet! Foto: John Thorner

P

nr 7 B 2009 husbyggaren 15

hur apparater och elnät fungerar tillsam-mans, menar han.

Separation av nät är som nämnts ocksåen väg ut. När LED-ljuskällor slår igenomså kräver varje lampa några få watt. Menom det samtidigt finns en last på flera ki-lowatt i närheten så behövs det intemånga promilles skräpeffekt från den föratt det ska bli väldigt många procent förden stackars lampan.

Delar man upp elnätet som det görs påindustrier, mellan störgenererande ut-rustning och störoffer och dessutom harden mest störande utrustningen avfiltre-rad slipper man många problem. Ett nätför datorer, TV och stereo och ett annat förvindkraftverk, laddare till elbilen och denvarvtalsstyrda luft/luft värmepumpen.

Är det inte svårt och dyrt?– Jo och nej. När man bygger nytt eller re -

noverar så kostar det inte mycket extra.Martin Lundmark tror inte att nya nor-

mer är mycket till lösning.– Man hinner inte skriva normer lika

snabbt som ny teknik kommer in och nor-

mer är bara ett baskrav som alla måsteuppfylla, till detta måste man addera in-genjörskompetens. Det är kunderna, an-vändarna, som måste agera mera, vi kaninte blanda teknik från industri och sjuk-hus och tro att det fungerar problemfritti ett elsystem från 1950-talet.

Även om det vore rimligt att även stäl-la samhälleliga krav på upprustning avgamla elsystem för att klara den belast-ning som modern teknik medför så harinte Elsäkerhetsverket hittills klarat avatt göra det i tillräcklig utsträckning.

De har förut inte kunnat ställa skärptakrav i gamla installationer, enligt uppgifteftersom regering och riksdag ställt kravpå att alla förändringar ska vara finansie-rade. Är det så – då har vi lurat oss själva,låtit snålheten bedra visheten.

Men EU-anpassningen kommer härväl till pass. Eftersom kraven på appara-ter är de samma inom hela EU så måste viockså successivt åstadkomma en juster-ing av installationerna.

Elsäkerhetsverket har i och med sin

nya ledning (generaldirektören är ingen-jör, påpekar Martin Lundmark) börjatdriva frågorna ”i rätt riktning”.

Bland annat gäller det elnätets och in-stallationens betydelse för att undvika attapparater stör och blir störda av varand-ra.

Uppgradera ingenjören

Att inte åtgärda nedskräpningen av nätetblir väldigt dyrt för samhället. I grund ochbotten ser Martin Lundmark lösningen ien uppvärdering av ingenjörskompeten-sen.

– Det vi i vardagslag kallar ”ekonomi-styrning” är som att styra en bil från släp-vagnen, vi ser då inte problemen i tid. Vistyr när vi ser röda siffror och då har detredan kostat pengar.

Med mera ”ingenjörsstyrning” i sam-hället och i industrin kan vi se helheten,se vilka frågor som är kostsamma att han-tera och att ta itu med dem i tid innan detkostar stora pengar. D


Hos centraldammsugaretillver-

karen Airvac anser Håkan

Bengtsson att allergiargumen-

tet fortfarande är giltigt, och

att det sopats under mattan på felaktig

grund. Men hur det än är med allergier

och sjukdomsspridning, så finns det

andra argument som gör att marknaden

för centraldammsugare är fortsatt stabil.

När en villa i Arlöv ska säljas i septem-

ber i år, ingår en fem år gammal central-

dammsugare i husets utrustning enligt

mäklarens annons. Den räknas som ett

försäljningsargument. När NCC Syd säl-

jer hus i Borgeby, även det i Skåne, är

centraldammsugare också något som

framhålls.

– De är ju jättepraktiska. Man slipper

oväsen också, säger Per Nordström, för-

säljningschef NCC Syd.

Partiklar fastnar i filterFörr var centraldammsugaren också nå-

got som lockade allergiker. Men numera

har vanliga dammsugare filter som gör att

de inte längre sprider allergiframkallan-

de partiklar, meddelar Jan Olsson hos

Astma- och allergiförbundet som med

jämna mellanrum testar dammsugare.

– Den senaste generationens dammsu-

gare är väldigt bra. Toppmaskinerna kan

jämföras med centraldammsugare, säger

Jan Olsson.

Därmed har ett viktigt säljargument

försvunnit. Hos Electrolux berättar Ceci-

lia Gustavsson att moderna vanliga

damm sugare har hepafilter, som tar bort

de allergiframkallande partiklarna. En

vanlig dammsugare kan i vissa fall till och

med vara bättre än en centraldammsuga-

re. För en centraldammsugare som tar in

utomhusluft, riskerar att ta in pollen till

husen på våren.

– Det är inte alls säkert att det är bättre

för en allergiker att ha en centraldamm-

sugare av konventionellt slag. Men med

en ny sorts centraldammsugare kan man

ha luftintaget inomhus, och ta utsläpps -

luften genom Hepafilter, säger Cecilia

Gustavsson.

Stor mängd luft omsättsMen att vanliga dammsugare numera kan

jämföras med centraldammsugare ur al-

lergisynpunkt är helt fel, enligt Håkan

Bengtsson på företaget Airvac, som också

tillverkar centraldammsugare. Att ett he-

pafilter räcker för att sätta stopp för

spridning av sjukdom och allergiframkal-

lande partiklar är fel.

– Det är humbug! säger han.

Det finns inte någon möjlighet för filt-

ren att verkligen ta bort alla sjukdoms-

och allergiframkallande partiklar som en

dammsugare tar in, förklarar han. Det

handlar om alltför stora mängder luft som

ska omsättas genom en liten yta. Ett filter

som är fint nog att ta bort skadliga partik-

lar, fungerar inte i det sammanhanget, an-

ser han.

– Det vet man i Finland till exempel.

Där är centraldammsugare standard.

Men i Sverige har vi Electrolux som är

världsledande på vanliga dammsugare

och här går det inte att argumentera på

samma sätt för centraldammsugare, sä-

ger Håkan Bengtsson, vars företag har sitt

säte bara några mil från Electrolux hu-

vudkontor.

Hälsa på dagis jämfördesMen centraldammsugarna har ändå en

marknad, trots att allergiargumentet har

tonats ner. På dagis installeras fortfaran-

de centraldammsugare, med hänvisning

till sjukdom och allergi, sedan en inspek-

tör i Malmö jämförde två dagis, ett med

centraldammsugare och ett utan, och

fann en stor skillnad i sjukfrekvensen hos

barnen. Resultatet var så tydligt, att

centraldammsugarna snabbt fann sin väg

in i dagisvärlden, och där finns de fortfa-

rande kvar.

Men det finns andra argument för

centraldammsugare också. På äldreboen-

den sköts ofta städningen av vårdperso-

nal, och ibland på natten när det inte finns

så många andra arbetsuppgifter. Då är det

viktigt att dammsugaren är mycket tyst.

Håkan Bengtsson uppskattar marknaden

för stora centraldammsugare – sådana

som klarar flera samtidiga användare –

till omkring 300 stycken per år. Av dem

kommer hälften från Airvac.

Suger upp kökssmulorTill och med Electrolux hittar argument

för försäljning av centraldammsugare.

Att den som dammsuger slipper släpa på

en tung klump är bra argument, berättar

Cecilia Gustavsson. Av företagets försälj-

ning är mellan tre och fyra procent

centraldammsugare.

I Sverige säljs runt 615 000 vanliga

dammsugare per år. Ifall samma procent-

sats som för Electrolux gäller för alla till-

verkare i genomsnitt, så säljs därmed

INNEMILJÖ Att man slipper allergiframkallande mikropartiklar är inte längre ett sälj-

argument för centraldammsugare. Idag är det andra argument, som lättare att arbeta med och

lägre ljud, som gör att marknaden för centraldammsugare är stabil – men liten.

Hälsoargument nedtonat närcentraldammsugare säljsAv kerstin lundell, frilansjournalist

Moderna vanliga dammsugare har hepa-

filter som tar bort allergiframkallande

partiklar, uppger Cecilia Gustavsson på

Electrolux. Foto: Kerstin Lundell


omkring 20 000 centraldammsugare per

år totalt i Sverige.

Cecilia Gustavsson och hennes medar-

betare Bengt Björkman visar upp en

dammsugare som står i entrén, redo för

användning. Och den är onekligen lättare

att hantera än en vanlig dammsugare.

Den har också en liten extra finess.

Längst nere mot golvet finns en liten

lucka. När den öppnas sugs skräp in ge-

nom luckan. Tyvärr är räckvidden för in-

suget inte så stor. Men Bengt Björkman

förklarar att har man den under en ar-

betsbänk i köket så kan den ändå vara

praktisk eftersom det bara är att fösa in

allt skräp mot öppningen i sockeln. Och

just vid en köksbänk produceras mer

skräp än på annat håll. Men någon damm-

sugningsfri bostad kan Electrolux tyvärr

inte erbjuda. Suget från den lilla luckan är

alltför svagt för det.

Tyvärr går det inte att prova ljudnivån

med dammsugaren hos Electrolux, efter-

som själva dammsugaren står alldeles in-

till slangen. Normalt ska den finnas i ett

separat stängt rum, så att dammsugarlju-

det stängs ute, och den som dammsuger

bara hör ett vagt susljud från slangen.

Men den här dammsugaren bullrar en hel

del, dock inte värre än att det går att pra-

ta medan någon dammsuger.

Passar inte stenhus

Men att dammsugaren är tyst, är inte ar-

gument nog för att den ska slå igenom

bland köparna på bred front. Central-

dammsugarna är dyrare än vanliga

dammsugare, och kostar från 5 000 kro-

nor och uppåt. Dessutom kräver de an-

passningar av huset. En installation kan

kosta mellan 10 000 och 15 000 kronor.

Det som var intressant med central-

dammsugaren i huset som var till försälj-

ning i Arlöv, var kanske inte att där fanns

Bengt Björkman på Electrolux demonstrerar. Med centraldammsugare och slangar på

uppemot tolv meter slipper man dra runt på en dammsugarklump. Foto: Kerstin Lundell

Bra lucka för att bli av med smulorna i köket.

Foto: Kerstin Lundell


en fem år gammal dammsugare, utan att

huset i sig var anpassat för centraldamm-

sugning.

En centraldammsugare går inte att in-

stallera i vilket hus som helst, utan kräver

vissa förutsättningar. Per Nordström, för-

säljningschefen hos NCC Syd, som an-

nars gärna argumenterar för central-

dammsugare, berättar att för hus av sten

är en centraldammsugare kanske inte så

bra, på grund av att det är svårt att göra

hål för luftintaget i stenväggar. Damm -

sugaren ska installeras i anslutning till

luftintaget.

Töms sällan

Om utrymmet som ska dammsugas är

stort, installeras rör bakom väggarna. På

lämpliga platser installeras ett uttag där

slangen kan kopplas in. När sedan slang-

en vecklas ut för att användas, gäller det

också att ha ordning på den så att det inte

blir stopp.

Slangen kan vara tolv meter lång. Ifall

de dryga tio metrarna slang inte räcker ut

i alla vrår, behövs flera uttag för slangen,

in till det rörsystem som drar dammet vi-

dare till den centrala enheten där dammet

samlas ihop i en påse. Eftersom påsarna i

centraldammsugare är större, innebär det

att de inte behöver tömmas så ofta.

Hängs upp i skrubb

Numera går det också att installera

centraldammsugare i hus som inte är för-

beredda för det, till och med i lägenheter.

En ny typ av dammsugare kan hängas upp

i en städskrubb eller annat utrymme som

det går att stänga dörren till. Sedan dras

slangen genom dörren, och vidare ut i lä-

genheten. Men installationen kräver god

ventilation i utrymmet där utrustningen

placeras, så att dammet som trots allt

kommer ut ur dammsugaren kan ventile-

ras bort.

Energimyndigheten, som gjort en ut-

redning av energiförbrukningen för

dammsugare och även hur de fungerar,

påpekar att en centraldammsugare inte

ska placeras för nära friskluftintag, för

vissa sorters dammsugare blåser ut en

stor mängd partiklar. Myndigheten som

tittar på flera olika sorters energiförbru-

kande maskiner konstaterar att ur energi -

synpunkt är det ingen skillnad på vanliga

dammsugare och centraldammsugaren.

Men den som använder dammsugare för-

brukar mindre mängd egen energi i alla

fall och blir inte lika trött. Speciellt trapp-

städningen blir mindre ansträngande,

konstaterar Energimyndigheten på sin

hemsida.

Upplevs som exklusivt

Men huruvida argumenten för central-

dammsugare räcker för att de någon gång

ska finnas i varje svenskt hem är tvek-

samt. Annette Ekman hos NCC, berättar

att för några år sedan var centraldamm-

sugare ett tillval i de hus som NCC bygg-

de, men det har försvunnit. Det är först

och främst kostnaden och kraven på att

förbereda hus för dammsugaren som står

i vägen, parat med brist på efterfrågan

från husköpare.

– Vi kände att de inte efterfrågades,

konstaterar hon.

Hon berättar också att det kommit in

klagomål på dammsugare även om de inte

varit allvarliga nog för att påverka beslu-

tet om standard. Det visar sig att även om

den som dammsuger inte blir störd av lju-

det, så kan grannarna ibland klaga på en

centralenhet som bullrar.

Hennes uppfattning är att det kom en

topp i efterfrågan för mellan två och tre år

sedan. Men på senare tid har efterfrågan

gått ner. I alla fall i Sverige totalt. Enligt

Per Nordström från NCC Syd så har efter-

frågan i södra Sverige hållit i sig:

– Här i södra Sverige brukar vi förbere-

da husen för installation av central-

dammsugare. Det ger en exklusiv touche,

säger Per Nordström. D


Att slippa dra

omkring på en tung

klump, samt att de är tystare, är

några av dagens sälj argument för

centraldammsugare.

Foto: Per Westergård

P


Rätt valt stenmaterial är eko-nomiskt, miljövänligt och ke-miskt stabilt. Det tål att slitas på,är lättskött och håller sig vack-

ert i generationer. Dock kan fel städningförstöra vissa stentyper.

Grundprincipen är att en stenyta skavara slityta utan några tillsatser av främ-mande medel. Halksäkerhet kan väljasgenom rätt ytbearbetning och rätt städ-ning.

Golv och trappor är de mest utsatta de-larna i en inomhusmiljö. Är natursten till

dessa rätt valda ska de underhållas medmiljövänliga medel som såpa/tvål och/eller Allrent. Varken starka kemikalier el-ler polish behövs!

Naturstensgolv ska hålla hela byggna-dens livslängd, det vill säga i storleksord-ningen 100 år. Städmedel och underhållunder dessa 100 år ger en sammanlagdkostnad som är flerfalt högre än invester-ingskostnaden. Såpa och tvålanvändningger natursten ett ekologiskt mervärdejämfört med material som kräver polisheller andra typer av kemiska medel.

Kräver olika sorters underhållEtt funktionellt val av stenmaterial ochytbearbetning på projekteringsstadiet är

grunden för låga underhålls- och skötsel-behov.

Underhållsbehovet varierar med sten-sorten. En golvyta i ett offentligt utrymmeav polerade eller slipade granitplattor avgod kvalitet har ett minimalt skötselbe-hov, kanske den lägsta underhållskostna-den och miljöbelastningen av alla golvma-terial. Motsvarande golv av sandsten skul-le medföra högre underhållskostnader.

Störst blir givetvis miljöpåverkan förgolvmaterial som till skillnad från natur -sten kräver regelbunden behandling avpolish, vax och andra miljöbelastandemedel.

Ett funktionellt val omfattar förutomstensort också ytbearbetningen, det villsäga den yta man ger stenen vid tillverk-ningen.

Granit och andra silikatstenarGranit används som samlingsnamn förflera stentyper som är uppbygga av hårdasilikatmaterial. Dessa är motståndskraf-tiga mot både mekanisk och kemisk på-verkan, till exempel sura medel (pH <7),och är okänsliga för val av städmetod. Hiträknas granit, gnejs, syenit kvartsit medflera. Mer korrekt benämning på dessa ärsilikatsten. Kvartsitskiffer, som offerdals-skiffer, kan också räknas hit.

Observera att skiffer inte är något enty-digt begrepp! Det finns olika typer av skif-fer med helt olika egenskaper, från denhögmetamorfa, hårda kvartsitskiffern tillden mycket mjukare, sedimentära ler -skiffern.

Silikatsten med normala tekniska egen-skaper är därför lämplig för de flesta an-vändningsområden: golv, trappor, bänk -skivor etcetera.

INNEMILJÖ Rätt sten tål att slitas på. Ett golv av natursten kan hålla i flera

generationer. Men fel sorts städning kan förstöra vissa stentyper. Golv och trappor är särskilt

utsatta. Såpa och tvål räcker, undvik polish och kemiska medel!

Rätt skött natursten gerett tåligt långlivat golvAv kurt johansson, bergsingenjör, civilekonom, adj professor, SLU Alnarp

Kurt Johansson är bergsingenjör,

civilekonom och adj professor i ämnet

Natursten som bygg- och anläggnings -

material, vid SLU Alnarp. Han är ordförande

i Sveriges Stenindustriförbund och Sten -

industrins forskningsinstitut AB och var

tidigare president i den europeiska sten -

federationen Euroroc.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Stenytan ska fungera som slityta, utan

pålagt kemiskt ytskikt.


Granit, till vänster, och gnejs, till höger, städas med enbart Allrent.


Stentyper och ytbearbetningar. Förenklad översikt

Stentyp Ytbearbetning Golv och trappor Väggar Inredningar

Granit-liknande

Kvartsitskiffer* Flammad, Klovyta* Lämplig i t ex entréer I vissa fall I vissa fall

Silikatsten Slipad Mkt lämplig utom i entréer Mycket lämplig Lämplig

Polerad Optimal ur städsynpunkt Mycket lämplig Mycket lämplig

men kan verka hal

Kalksten/Marmor

Karbonatsten Hyvlad (endast kalksten) Lämplig i t ex entréer Mycket lämplig I vissa fall

Slipad Mkt. lämplig utom i entréer Mycket lämplig Mkt lämplig om ej sura ämnen

Polerad Ej lämplig i offentlig lokal Mycket lämplig Mkt lämplig om ej sura ämnen

Lämplig i bostadsrum

För komplett översikt se Stenhandboken från Sveriges Stenindustriförbund.

* Notera att begreppet polerad stenyta har annan innebörd än städmetoden polera, som syftar till att med rondeller och kemiska tillsat-

ser göra ytan blank. En polerad stenyta har bearbetats med slipklossar till en högblank yta.

Granit används ofta med slipad yta.Dess hårdhet gör att även polerad yta kla-rar slitaget i offentlig miljö. Flammad ytaär lämplig vid entréer.

Det har på senare tid kommit in påmarknaden nya, importerade silikatsten-sorter som är känsliga för kemisk påver-kan, bland annat därför att de innehållerolämpliga mineral.

Som alla stensorter får silikatstenfläckar från fett och olja.

Marmor, kalksten och andra karbonatstenarMarmor, kalksten och liknade karbonat -

stenar är uppbyggda av mjukare mineral:kalkspat och/eller dolomit. För golv ochtrappor i offentliga miljöer rekommende-ras därför slipad eller grövre yta, efter-som en polerad yta mattas av slitaget.Karbonatsten är basisk och påverkas där-för av sura ämnen. Även svaga syror somtill exempel citronsyra och kolsyra germärken på en polerad yta. Om man öns-kar karbonatsten som bänkskivor i kök el-

ler i badrum bör man välja slipad yta därmärkena syns mindre. Väggar ochfönster bänkar kan vara polerade.

Många karbonatstenar är känsliga förtösalt (NaCl). Vissa stensorter, exempel-vis Ekebergsmarmor tål salt.

Stenen fläckas av fett och olja.

SandstenSandsten bör undvikas, speciellt somgolv- och trappmaterial, då den är myck-et porös och därmed smutsabsorberan-de. Möjligen kan den användas för väggar.

Entréer skyddar ytor längre inEntréer är ur städsynpunkt mycket vikti-ga. Entréer ska hjälpa till att hålla smuts,grus, väta och salter borta från mer käns-liga ytor längre in.

Rätt utformade underlättar entréerstädningen och minskar slitaget i restenav byggnaden. Därför bör stenen i entrénha en grov bearbetning; flammad, kryss-hamrad eller, för kvartsitskiffer, klovytaoch för kalksten hyvlad yta. Då föreligger

ingen halkrisk och smutsen samlas där.Lösa torkmattor ska undvikas.

Täck under byggtidUnder byggtiden finns stor risk för fläck-ar, skrapskador och bruksrester, specielltpå golv och trappor. Därför är det viktigtatt ytan täcks och bevaras täckt underhela byggtiden. Även inredningen måstetäckas. Det är inte ovanligt med smutsigafotavtryck på exempelvis fönsterbänkar.

Byggstäda rättFelaktig byggstädning för att dölja skadorunder byggtiden, till följd av otillräckligtäckning, förekommer och kan förorsakaframtida skötselproblem. Inför en besikt-ning kan panikåtgärder med exempelvispolish vidtas. Porerna tätas och ytankrackelerar. Detta gäller framför allt kalk -stens- och marmorgolv. I detta tidiga ske-de, då det oftast finns mycket fukt i bygg-naden är det speciellt viktigt att inte hind-ra fukten från att komma ut.

Man skyller på att stenen har dålig kva-litet. I de fall då skadan först visar sig ef-ter en tid kan det vara städfirman, som ut-för den regelmässiga städningen, som fårskulden.

Det är bättre att öppet visa eventuellskada och åtgärda den på rätt sätt.

Regelmässig städningOberoende av stensort gäller att städningska göras med så torra metoder som möj-ligt, utom givetvis för bänkskivor i kök.Som ett första steg avlägsnas lös smuts.

Kalksten, slipad (till vänster) och marmor (till höger) städas med såpa/tvål i ”växelbruk”med Allrent.


P


Dessutom gäller alltid: Använd aldrig

polish eller vax på natursten som är av nor-

mal kvalitet!

Granitliknande stensorter – silikatsten:Golv och trappor: Använd endast Allrent.(OBS inte såpa eller tvål!) Dessa stentyperkan ha en spegelblank yta som är beständig.

Inredning och väggar: Dammtorka medfuktig duk. Använd vid behov Allrent.

Eventuella problem:

Polerat golv kan upplevas halt.

Lösning:

Anti-halkmedel.

Kalksten och marmor – karbonatsten:

Golv och trappor: Använd såpa/tvål (utantillsats av NaCl), som doseras efter anvis-ning, i kombinationsmaskin eller annangolvvårdsmaskin med röd rondell. Efterett antal städningar med tvål/såpa upp-står det ofta beläggningar. Dessa avlägs-nas genom ”växelbruk” där tvål/såplösningen byts mot Allrent (pH 7-9)och städas så att golvet blir rent från allarester. Efter denna ”uppskurning” städasgolvet med förhöjd såpa/tvål koncentra-tion de första gångerna.

Dessa stentyper ska i offentliga utrym-men inte ha spegelblank, polerad ytbear-betning, utan slipad eller grövre. De skadefinitivt inte behandlas med polish ellerliknande för att ges en artificiellt blankyta. Acceptera den något mattare ytan.

Nytt eller nyskurat golv städas de förs -ta gångerna med en överdosering av såpatills ytan blivit mättad. Överskottet av-lägsnas med vatten eller arbetas in medtorrpolering med mjuk rondell.

Såpan/tvålen och kalken i stenen bil-dar ämnet kalktvål. Denna impregnerarlagom mycket.

Porerna tätas inte helt, och fuktvand-ringen förhindras därmed inte.

Sliprondellerna innehåller slipmedelsom är hårdare än stenen. Dessa kan där-för i viss utsträckning ändra ytbearbet-ningen på stenen.

Eventuella problem:

Kan bli halt i kombinationer

såpa + polermaskin.

Lösning: Allrent + grövre rondell

Kan bli ”torr” och glanslös.

Lösning: Mätta med såpa

Hyvlad kalksten kan få mörkaregångstråk.

Notera att ovanstående städregler gäl-ler marmor/kalksten av normalkvalitet.Det har på senare år importerats en delstensorter som är direkt olämpliga för of-fentlig miljö. Dessa måste kanske be-handlas med miljöbelastande impregner-ings- eller polishmedel. Sådana stensor-ter bör givetvis undvikas.

Inredning och väggar: Dammtorka medfuktig duk. Använd vid behov såpa/tvål.

Använd inte polishPolish eller andra portätande medel skainte användas på naturstensgolv av blandannat följande skäl:- Det behövs inte, det vill säga det blir en

onödig kostnad.- Polish ger en miljöbelastning med sina

skadliga ämnen.- Det kan skada stenen, framför allt mar-

mor och kalksten (karbonatstenar). Po-rerna tätas till och minskar den naturli-ga fuktvandringen genom stenen, vilketinnebär risk för skador genom att tunnaskikt av stenytan lossar.

Stenen tål slitage bättre än polishskiktet.Ofta hamnar man i en ond cirkel: polish-skiktet repas av sandkorn, varför man läg-ger på ytterligare lager, får djupare reporoch så vidare.

Lösningen är att ta bort polishen och tafram stenytan, som har mindre repor änpolishskiktet. Städa enligt skötselanvis-ning med såpa och/eller Allrent.

Vax ger problemNatursten ska inte behandlas med vax.Ibland kan ändå vax bli ett problem då vaxfrån kringliggande ytor av andra materi-al, som kräver ständig vaxning, kan förasut på golvet och göra detta halt.

Ska man olja in?Det råder delade meningar om natursten

ska oljas in eller inte. När man oljar in ste-nen gör man stor fläck av hela stenen, ochdå syns inte nya fläckar. Stenens kulör påverkas av oljan. En sten som är inoljadser inte likadan ut som ett icke inoljatprov.

Jag är personligen motståndare till in-oljning i de flesta fall. Natursten ska varaså ren från kemikalisk miljöbelastningsom möjligt. Men det finns andra uppfatt-ningar i denna fråga.

Vissa stensorter kräver dock inoljning,till exempel lerskiffer typ Portoskiffer,som blivit grå.

Slipning av golv och trapporDet är sällan väggar och inredningar be-höver underhållas med annat än rengör-ing enligt ovan. Däremot kan golv ochtrappor av kalksten och marmor iblandbehöva ett mer omfattande underhåll.

Om golvytorna inte är kraftigt slitnautan bara behöver en lätt uppsnyggningså kan detta ske med skurmaskin ochlämplig rondell, som ju innehåller slip-medel med olika grovlekar.

Om stenen är mer sliten måste krafti-gare slipmetoder användas, vanligen slip-maskin med diamantrondell. Slipgradenbör anpassas efter golvets eller trappansursprungliga ytfinhet.

FläckborttagningAlla stensorter tål lösningsmedel. Dettaanvänds tillsammans med ett absorbe-rande ämne vid fläckborttagning. Lös-ningsmedlet kan vara thinner, blyfri ben-sin, aceton, lacknafta, T-röd med flera,och bör anpassas till ämnet i fläcken. Somabsorberande ämne kan krita vara lämp-ligt.

Generellt gäller:- Fläcken bör avlägsnas så fort som möj-

ligt.

Fläcken bearbetas inifrån och ut så att den

inte sprids.

P


- Avlägsna så mycket som möjligt meka-

niskt.

- Försök suga upp fläcken med hushålls -

papper eller krita, bearbeta sedan med

fuktig duk och vatten, använd därefter

en lösning med vatten och Allrent.

- Arbeta alltid utifrån och in.

- Efterskölj alltid med Allrent i brukslös-

ning.

- Om lösningsmedel måste användas gör

en provtest på en undanskymd yta.

- Tillämpa vid behov pastametoden.

Pastametoden: Metoden innebär att det

aktuella lösningsmedlet blandas med ett

absorberande pulver, till exempel krita.

Denna pasta läggs sedan på fläcken, som

eventuellt först fuktats med lösnings-

medlet. Pastan får ligga kvar tills den tor-

kat, varefter den borstas bort och ytan

tvättas noga med vatten. Prova först på li-

ten yta. Upprepa behandlingen vid behov.

Bekräftade gammal kunskap

Fram till 1980-talet var det i stort sett inga

problem med städning av naturstensgolv.

Man använde såpa och tvål och föregång-

are till Allrent. Men sedan kom en försälj-

ningsexplosion med massor av ”dunder-

medel” för städning, med många skadade

marmor- och kalkstensgolv som följd.

Inte sällan rapporterades att golven blev

hala efter viss tids städning med dessa

medel.

För tio år sedan genomfördes därför ett

forskningsprojekt, ”Natursten för ekolo-

giskt mervärde”, för att fastställa de

lämpligaste städ- och underhållsmeto-

derna för natursten. De tekniska institu-

ten YKI och SP var inkopplade, liksom

städkonsulter, kemiproducenter, de två

största städbolagen och stenföretag.

Resultatet av projektet sammanfattas i

Sveriges Stenindustriförbunds skrift

”Natur sten – skötsel inomhus, 2003”.

Den kan laddas ner från www.sten.se. D

Fotnot:

Allrent är ett miljöklassat rengöringsme-

del med pH 7-9.

Artikelförfattaren Kurt Johansson blandar pasta för att demonstrera fläckborttagning.


Det faktum att nya byggna-der ska vara lufttäta för att varaenergisnåla är allmänt veder-taget. Att lufttätheten tillsam-

mans med ventilationen borgar för ettgott inomhusklimat är också känt. Meto-der för att kontrollera lufttätheten finnsför småhus.

Men hur gör man för att kontrolleradetta i flerbostadshus? De metoder somfinns för småhus går inte att på ett hanter-bart sätt applicera på flerbostadshus. Frå-geställningen var startskottet för mitt ex-amensarbete ”Mätning av lufttäthet iflerbostadshus – Gällande krav, praktisktgenomförda mätningar samt en tillämp-bar metod”.

Initiativtagare till examensarbetet varNCC Construction i Umeå som efterlysteen metod för att täthetsprova sina fler-bostadshus, företrädelsevis byggda medplatsgjuten betongstomme och utfack-ningsväggar. Därför är metoden framta-gen med dessa byggnader i fokus, menmetoden kan även användas för andrakonstruktioner. Metoden används idagmed goda resultat inom NCC i Umeå.

Tryckserie visar luftflödetDe mätmetoder som finns beskrivna i lit-teraturen är spårgasmetoden, täthets -provning med provisorisk vägg, täthets -provning med det egna ventilationssyste-met, täthetsprovning med mottryck i an-gränsande utrymmen samt täthetsprov-ning med tryckdörr.

Samtliga mätmetoder, förutom spår-gasmetoden, bygger på att ett under- ellerövertryck skapas i utrymmet som ska tät-hetsprovas med hjälp av en fläkt eller detegna ventilationssystemet. När den öns-kade tryckskillnaden mellan ute och inneär nådd mäts det luftflöde som krävs ge-nom fläkten för att upprätthålla tryck-skillnaden. Det luftflödet är det samma

som passerar ut genom otätheter i kon-struktionen.

Vanligtvis görs en tryckserie på dettasätt från cirka 10 Pa tryckskillnad uppemot 60 Pa tryckskillnad. Med hjälp avkurvanpassning med minsta kvadratme-toden skapas en graf över tryckserien.Den föreskrivna tryckskillnaden är 50 Paoch luftflödet vid denna tryckskillnad fåsur grafen. Luftflödet vid 50 Pa tryckskill-nad divideras med en area eller en volym,beroende på vilken mätstorhet som öns-kas.

I Sverige divideras luftflödet i l/s medarean på omslutande ytor, m2 och storhe-ten blir l/s�m2. I andra länder, bland an-nat Norge, Finland, Tyskland och Öster-rike divideras luftflödet i m3/h med voly-men på utrymmet i m3 och storheten bliromsättningar/h. I Danmark dividerasluftflödet i l/s med arean på den upp-värmda golvytan i m2 och storheten blirl/s�m2.

Notera här att resultaten blir mycketolika beroende på om luftflödet dividerasmed omslutande area eller uppvärmdgolvyta, även om storheten blir den sam-ma. Mätning av lufttäthet bör kombinerasmed läckagesökning av något slag. Härrekommenderas läckagesökning medvärmekamera.

Förvirring kring mätbegreppDen största förvirringen kring mätning avlufttäthet i flerbostadshus tycks ligga imätstorheten l/s�m2. Luftflödet delat påvaddå? För ett småhus divideras luftflö-det med omslutande area, vilket är detsamma som klimatskärmens area.

Så är inte fallet vid flerbostadshus. Detär oftast inte praktiskt tillämpbart atttrycksätta ett helt flerbostadshus. Delsupptas hela huset av mätningen och ing-et arbete kan förekomma någonstans ihuset under tiden. Dels blir ytan ohanter-

bart stor för beräkning, temporärtätningav ventilationsdon och även för läckage-sökning.

Bättre är att täthetsprova den minstajuridiska enheten i huset, nämligen lä-genheten. Men hur går man tillväga? Ochhur beräknas omslutande area för en lä-genhet? Vad säger regelverket?

BBR saknar riktlinjerVad som egentligen krävs från regel-verket beträffande lufttätheten för bygg-nader är inte helt enkelt att få fram. Kravpå byggnaders täthet fanns i Boverketsbyggregler BFS 1993:57 med ändringartill och med 2002:19 och lyder:

9:212 Lufttäthet

Byggnadens klimatskärm skall varaså tät att det genomsnittliga luftläck-aget vid ± 50 Pa tryckskillnad inteöverstiger 0,8 l/s�m2 för bostäderoch 1,6 l/s�m2 för andra utrymmen.Därvid ska arean Aom enligt defini-tion i avsitt 9:2111 beaktas.

Råd: Metod för bestämning av luft-läckage finns i SS 02 15 51.

Med Aom menas ”sammanlagd area(m2) för omslutande byggnadsdelars ytor

INNEMILJÖ Hur mäts lufttätheten i flerbostadshus och hur ska resultaten tolkas? Varför

räknar man till exempel på omslutande area i stället för på volym? Den standard som finns är

spretig och oprecis och gör det svårt att utläsa hur täthetsprovningen ska utföras.

Snårig standard gör mätning av lufttäthet svårförståddAv ida sörensen, byggnadsingenjör, NCC Construction

Ida Sörensen har studerat till bygg-

nadsingenjör med inriktning mot arkitektur

och miljöanalys vid högskolan i Gävle och

tog examen i juni 2009. Hon är anställd som

trainee/arbetsledare hos NCC Construction

Sverige AB i Umeå.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


mot uppvärmd inneluft. Med omslutan-de byggnadsdel avses sådan byggnadsdelsom begränsar uppvärmda delar av bo-städer eller lokaler mot det fria, motmark eller mot delvis uppvärmt utrym-me”.

Ovanstående kapitel upphävdes ge-nom BFS 2006:12 och finns inte med i Re-gelsamling för byggande, Boverkets bygg -regler, BBR, BFS 1993:57 med ändringartill och med 2006:12 (2006). Den nu gäl-lande versionen av BBR är Boverkets re-gelsamling för byggande, BBR 2008 (BBR2006:12 med ändringar till och med BFS2008:6). Till den finns ett supplementsom gäller från februari 2009. Där åter-finns kraven på lufttäthet:

9:21 Klimatskärmens lufttäthet

Byggnadens klimatskärm ska varaså tät att krav på byggnadens specifi-ka energianvändning och installeradeleffekt för uppvärmning uppfylls.(BFS 2008:20)

Allmänt råd

Ytterligare regler om klimatskär-mens lufttäthet ur fukt- och ventila-tionssynpunkt framgår av avsnitten6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet.Regler om täthet mot brandsprid-ning finns i avsnitt 5 Brandskydd.

(BFS 2008:20)

Det finns således inte längre några mät-bara värden på lufttätheten att förhållasig till. Det närmaste vi kommer är ett all-mänt råd:

6:531 Lufttäthet

Allmänt råd

För att undvika skador på grund avfuktkonvektion bör byggnadens kli-matskiljande delar ha så god lufttät-het som möjligt. I de flesta byggnaderär risken för fuktkonvektion störst ibyggnadens övre delar, dvs. där detkan råda invändigt övertryck.

Skärskild omsorg att åstadkommalufttäthet bör iakttas vid höga fuktbe-lastningar som i badhus eller vidsärskilt stora temperaturskillnader.

Lufttätheten kan påverka fukttill-ståndet, den termiska komforten,ventilationen samt byggnadens vär-meförluster.

Metod för bestämning av luftläcka-ge finns i SS-EN 13829. Vid bestäm-ning av luftläckaget bör även under-sökas om luftläckaget är koncentre-

rat till någon byggnadsdel. Om så ärfallet kan risk finnas för fuktskador.

(BFS 2006:12)

SP föreslår ambitionsnivåerSS-EN 13829 är den standard som finnsför bestämning av luftläckage. Ett allmäntråd är inte tvingande och en standard skases som riktlinjer. Dock finns det en viktigpoäng med att följa en standard. Om mätningar görs enligt standard kan ocksåresultatet jämföras mellan olika mätning -ar och mellan olika aktörers mätningar. Om mätningarna är gjorda på olika sätt blir jämförelsen mellan resultaten miss -visande.

Även NCCs interna kunskapsdoku-ment från NCC Boende förordar att stan-darden ska följas vid mätning av lufttät-het. I kunskapsdokumentet finns ocksåkrav på att luftläckaget inte får överskri-da 0,6 l/s�m2 omslutningsarea.

Sveriges tekniska forskningsinstitut SPföreslår tre olika ambitionsnivåer förlufttätheten (den korrekta termen är luft -genomsläppligheten, efter engelskans airpermeability):- Ambitionsnivå 1: Lufttäthet ≤0,2 l/s�m2

(luftläckagen har liten påverkan på ven-tilation, energianvändning, termiskt kli-mat med mera).

- Ambitionsnivå 2: Lufttäthet ≤0,4 l/s�m2

(luftläckagen har viss påverkan på ven-tilation, energianvändning, termiskt kli-mat med mera).

- Ambitionsnivå 3: Lufttäthet ≤0,6 l/s�m2

(luftläckagen har påverkan på ventila-tion, energianvändning, termiskt klimatmed mera).

Standard på engelskaDen europeiska standarden EN 138 29 ärantagen av Standardiseringen i Sverige,SIS och gäller som svensk standard. Denfinns i nuläget endast på engelska, frans-ka och tyska. Den engelska versionen somhänvisas till heter “Thermal performan-ce of buildings – Determination of air per-me ability of buildings – Fan pressuriza-tion method” (ISO 9972:1996, modified).

Sammanfattningsvis innehåller stan-darden information om metoderna förtäthetsprovning med spårgas, mottryck,det egna ventilationssystemet samttryckdörr. Mätproceduren och beräk-ningsgången beskrivs, med tillhörandeformler. Luftflödet genom konstruktio-

nen mäts vid olika tryckskillnader ochluftflödet vid de föreskrivna 50 Pa tryck-skillnad beräknas. Klimatskärmen defini-eras som: Avgränsning eller barriär som

avgränsar den inre volymen som mätning-

en utförs på och det yttre klimatet eller

andra delar av byggnaden.

Lägenheter täthetsprovasDen storhet som överensstämmer medden i Sverige använda storheten l/s m2 ärAir Permeability, luftgenomsläpplighet.Här divideras luftflödet vid 50 Pa medden omslutande arean. Här står följandeangående omslutande area: Omslutande

area för en lägenhet i ett flervåningshus in-

kluderar golv, väggar och tak till kringlig-

gande lägenheter.

Om beräkningen görs på detta sätt kanalltså varje lägenhet, minsta juridiska en-het, täthetsprovas var för sig och få varsittresultat, som kan jämföras med varandraeller med andra aktörers resultat.

Mätmetoden att täthetsprova medtryckdörr, kompletterad med läckage-sökning med värmekamera, undersöktesi fullskala med hjälp av handledaren förexamensarbetet, Sven-Olov Eriksson,universitetsadjunkt på högskolan i Gävle,tillika byggnads- och inredningsarki-tekt/MSA på Arcsite i Borlänge.

Mätningarna gjordes i tre lägenheter itvå olika hus i Umeå. Båda husen är bygg-da med platsgjuten betongstomme ochutfackningsväggar. Metoden visade sigvara enkel att utföra, relativt snabb ochoförstörande på lägenhetens ytskikt.Mätningarna utfördes i enlighet med denstandard som finns, SS-EN 13829, och re-sultatet blev således jämförbart med

Bilden från IR-värmekameran visar en köld-

brygga, förmodligen armeringsjärn från en

balkong. Temperaturen på golvet är 16

grader Celsius vilket är märkbart kallt för

bara fötter. Notera att fotstegen har värmt

upp golvet och syns som ljusare avtryck.

Foto: Sven-Olov Eriksson



andra aktörers resultat. Denna metod

överensstämde med de önskemål initia-

tivtagarna på NCC i Umeå hade. Lufttät-

heten uttrycktes som ”l/(s�m2 omslut-

ningsarea) vid 50 Pa tryckskillnad” för att

eliminera missförstånd.

Platsgjuten betong ger täta hus

En platsgjuten betongkonstruktion har en

hög lufttäthet, varför problem med läcka-

ge mellan lägenheter är sällsynta på hus

byggda på detta sätt. Den goda lufttäthe-

ten beror på betongens låga luftge-

nomsläpplighetskoefficient samt mycket

få skarvar mellan olika material och kon-

struktionsdelar.

Initialt var önskemålet från NCC i

Umeå att täthetsprova endast ytterväg-

gen. Om luftflödet divideras med ytter-

väggens area kan tätheten uttryckas som

”l/(s�m2 ytterväggsarea) vid 50 Pa tryck-

skillnad”. Det eventuella luftläckage som

sker mellan lägenheterna i byggnaden

straffar då ytterväggens täthet.

Observera att lufttäthet presenterad på

detta sätt inte kan jämföras med l/(s�m2

omslutningsarea) och endast kan och ska

användas internt inom NCC i Umeå för att

jämföra tätheten för ytterväggskonstruk-

tionen hos byggnader med stomme av

platsgjuten betong. Andra konstruktioner

kan ha betydande läckage genom lägen-

hetsavskiljande väggar och bjälklag.

Hur gick då mätningarna i de tre lägen-

heterna? En mätning misslyckades på

grund av ogynnsamma vindförhållanden.

Det visar på hur känslig utrustningen är

för störningar.

Bäst resultat erhölls i en bostadsrättslä-

genhet på tre rum och kök, 93 m2, byggd

2005, i kvarteret Sporren, i Umeå. Lufttät-

heten var 0,16 l/(s�m2 omslutningsarea)

vid 50 Pa tryckskillnad. Det är under den

högsta ambitionsnivån som SP rekom-

menderar, och långt under riktlinjerna

från NCC Boende på 0,6 l/(s·m2). Byggna-

den har också en energiprestanda på låga

80 kWh/m2·år Atemp, enligt Boverkets

energi-index.

Den tredje lägenheten var en hyresrätt

på tre rum och kök, 58 m2, byggd 2008 i

kvarteret Etern i Umeå. Lufttätheten här

var 0,28 l/(s�m2 omslutningsarea) vid 50

Pa tryckskillnad. Också det långt under

NCC Boendes riktlinje på 0,6 l/(s·m2).

Omslutande area eller volym?

En kollega, som är en gammal betongar-

betare men numera arbetsledare och ut-

sättare, kommenterade efter att ha läst

mitt examensarbete: ”Varför räknar man

på omslutande area? Varför räknar man

inte på volym? Det verkar ju helt puckat!”.

Jag kan bara hålla med. Begreppet om-

slutande area är lätt att misstolka och

blandas ofta ihop med klimatskärmens

area. Det handlar om samma area när det

gäller en villa, men inte då det rör sig om

ett flerbostadshus. Resultaten för ett fler-

bostadshus blir mycket olika beroende på

vad som räknas på.

Ofta presenteras resultat i litteraturen

som ”l/s·m2” utan att specificera vilken

yta man syftar på, vilket gör det svårt att

dra relevanta slutsatser av de data som

presenteras. Kanske är det då enklare att

dividera luftflödet med volymen på ut-

rymmet och erhålla mätvärdet omsätt-

ningar/timme, Oms/h, så som det görs i

flera europeiska länder. En volym är ock-

så mycket svårare att misstolka än en area.

Spretig standard

Den standard som finns, SS-EN 13829, är

enligt min åsikt spretig och oprecis. Flera

olika mätmetoder går att tolka ur den och

osäkerheten är hög, upp emot ±40 pro-

cent. Frågan är om en sådan standard är

relevant att ha?

I dagsläget är det dock nödvändigt att

tillämpa den standard som finns för att

kunna jämföra resultaten från olika ob-

jekt och aktörer.

Täthetsprovning med tryckdörr har

bedömts vara den mest optimala meto-

den under rådande förhållanden och med

den standard som finns. Metoden tilläm-

pas av NCC i Umeå och genererar goda re-

sultat. En förändring av standarden skul-

le dock kunna leda till en bättre metod

som ger ett mer informativt resultat. D

Fotnot: Examensarbetet finns på

www.uppsatser.se, sök på ”Mätning av

lufttäthet i flerbostadshus – Gällande

krav, praktiskt genomförda mätningar

samt en tillämpbar metod”.

En digital mätare registrerar lufttrycket inomhus samt utomhus via

en slang till uteluften. Mätaren registrerar även luftflödet genom

fläkten. Till höger i bild syns fläkten. Foto: Ida Sörensen

Tryckdörren är monterad mot dörrkarmen i den öppna balkong-

dörren. Referenstryck tas från uteluften istället för från trapphuset,

därför ska utrustningen monteras mot uteluften och inte i lägen-

hetsdörren. Fläkten är steglöst reglerbar och i den sitter en luftflö-

desmätare. Foto: Ida Sörensen

P

Idag finns det på marknaden ettantal nya träskyddsmedel som base-ras på kopparsalter. IVL:s studie vi-sar att trä som impregnerats med

dessa medel inte behöver klassas som far-ligt avfall när det kasseras eller när detuppstår produktionsspill.

Det innebär att kapbitar med mera frånimpregneringsanläggningar och bygg -platser, samt avfall från framtida rivning,kan källsorteras i delfraktionen ”Trä” en-ligt Kretsloppsrådets system, vilket i sintur innebär minskade kostnader för han-tering av avfallet.

Klassas utifrån användningFörenklat sett kan impregnerat trä i det-ta sammanhang delas in beroende på omde impregnerats med kromfixerande me-del som CCA (koppar, krom och arsenik)och CCP (koppar, krom och fosfor), kreo -sot (ett destillat från stenkolstjära) eller”nya kopparbaserade medel” som är upp-lösta med aminer. De nya kopparbasera-de medlen innehåller utöver koppar ävennågon kompletterande fungicid. Ävenmetallfria nya träskyddsmedel förekom-mer.

Impregnerat trä tillverkas och kontrol-leras enligt Nordiska träskyddsrådets(NTR) kvalitetssystem. Beroende på hurdet impregnerade träet används delarman in det i olika klasser: • klass M, marint bruk som brygg-

och kajkonstruktioner på västkusten• klass AB, användning ovan mark• klass A, användning i mark, och • klass B, snickerivaror som fönster

med mera, där klass AB är vanligast.

Likartad metod behövsÄr impregnerat träavfall farligt avfall?Spelar det någon roll för utsläppen vidförbränning om det klassas som farligt el-ler icke-farligt avfall? Hur kan impregne-

rat trä hanteras för att säkerställa en godmiljö vid restprodukthantering? Dessafrågor var ämnet för den rapport1 IVL ta-git fram. Rapportens syfte var att ta framrekommendationer för restprodukthan-tering för olika slags impregnerat trä medspeciellt fokus på de nya kopparbaserademedlen.

Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)beskriver den svenska implementeringenav olika EU-direktiv på avfallsområdet.En viktig del i förordningen är reglernaför hur avfall ska klassificeras som farligteller icke-farligt.

Det finns utarbetade riktlinjer förklassningen som dock inte är fullständi-ga, exempelvis så saknas det kriterier förnågra farliga egenskaper. Detta leder tillatt tolkningarna kan vara olika vid olikatidpunkter och på olika platser. Dennatyp av subjektiva bedömningar undermi-nerar givetvis trovärdigheten av systemetsamtidigt som näringslivet ofta uppleversig orättvist och inkonsekvent behandlat.

Önskvärt är att olika ämnen i olika av-fallsströmmar bedöms på ett likartat sättmed metoder som har en etablerad ac-ceptans!

Myndighet kollar farligt avfallAtt klassa ett avfall som farligt eller inteär ett juridiskt problem och utgör en delav ett praktiskt myndighetsverktyg. Enprodukt är inte ett avfall och kan såledesinte klassas som farligt avfall.

Däremot kan produktspill, restpro-dukter från vidareförädling med mera, el-ler den uttjänta produkten, klassas somfarligt avfall. Om ett avfall klassas somfarligt avfall så syftar detta till en ökadkontroll från myndigheternas sida för attsäkerställa att avfallet hanteras på ettönskat sätt.

Exempel på detta är att för farligt avfallgäller att man:

- inte får blanda farligt avfall med annatavfall,

- att verksamhetsutövaren ska journal -föra avfallets uppkomst och hur det han-teras,

- att det vid varje transport ska finnas ettsärskilt transportdokument, samt,

- att det för transport, mellanlagring ochbehandling krävs särskilda tillstånd en-ligt miljöbalken.

Martin Erlandsson är tekn dr och harjobbat med miljöanpassat byggande sedanår 1990 både som forskare och konsult. Hanhar lång erfarenhet av livscykelanalyser(LCA), och ett speciellt intresse för kemi -kaliebedömning.


MILJÖ Trä som är impregnerat med den nya sortens kopparbaserade medel behöver

inte klassas som farligt avfall enligt en ny studie från IVL. Hanteringen av spill förenklas och

fler förbränningsanläggningar kan använda avfallet som bränsle.

Allt impregnerat träär inte farligt avfallAv martin erlandsson, tekn dr, IVL Svenska miljöinstitutet och jan-olov sundqvist, civilingenjör,

IVL Svenska miljöinstitutet

Jan-Olov Sundqvist är civilingenjöroch har arbetat med forskning, utvecklingoch konsultarbete inom avfallsområdetsedan år 1973. Han har lång erfarenhet avklassificering av farligt avfall, livscykel -analys (LCA) och avfallsplanering.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN


Allt detta för att samhället vill säkra att

avfallet inte hamnar på villovägar.

Generell eller specifik klassningDen svenska avfallsförordningen (SFS

2001:1063) baseras på EU:s avfallsdirek-

tiv (75/442/EEC) och direktivet om far-

ligt avfall (91/689/EEC).

I bilaga 2 i den svenska avfallsförord-

ningen ges en lista på avfall som klassas

som farligt avfall. Klassningen baseras på

avfallets ursprung och innehåll av ämne

med farliga egenskaper. De avfallsfrak-

tioner som klassas som farligt avfall är

märkta med en asterix (*) i avfallsförord-

ningens bilaga 2. Detta betyder dock inte

att avfallet entydigt är farligt avfall, utan i

vissa fall kan det finnas så kallade dubbla

ingångar i systemet. För insamlat "kom-

munalt" träavfall finns exempelvis:

• 20 01 37* Trä som innehåller farliga

ämnen

• 20 01 38 Annat trä än det som anges i

20 01 37

Görs ingen bedömning vid en dubbel

ingång måste avfallet hanteras som farligt

avfall. Görs en vidare analys för avfall med

en dubbel ingång ska detta göras med av-

seende på de egenskapskrav som ställs

enligt avfallsförordningen, bilaga 3.

Detaljerade anvisningarEftersom impregnerat träavfall är märkt

med en asterix så har IVL gjort en sådan

bedömning i förhållande till de egenska-

per som beskrivs i avfallsförordningen,

bilaga 3 (H1-14). Dessa egenskaper är

hämtade från direktivet om farliga äm-

nen (67/548/EEC), som tillsammans med

preparatdirektivet (88/379/EEC) är in-

förd i svensk lagstiftning genom Kemika-

lieinspektionens föreskrifter (KIFS

2005:7 respektive KIFS 2005:5).

Vid beräkning av viktade haltgränser

är det mycket viktigt att notera att dessa

anvisningar skiljer sig åt för farliga äm-

nen enligt avfallsförordningen och för be-

redningar enligt Kemikalieinspektionens

föreskrifter KIFS 2005:7. Enligt avfalls-

förordningen viktas exempelvis inte äm-

nen ihop som mycket giftiga, giftiga och

hälsoskadliga. Istället gäller separata halt -

gränser för summan av mycket giftiga, re-

spektive summan av hälsoskadliga. På

samma sätt viktas inte heller frätande och

irriterande ämnen ihop.

I praktiken betyder detta att lagstiftar-

na skiljer på hur produkter respektive av-

fall ska hanteras och klassas.

I den svenska implementeringen av

EU-lagstiftningen saknas i vissa delar ut-

förliga beskrivningar för hur vissa egen-

skaper ska bedömas, exempelvis H13 och

H14. H13 handlar om ämnen eller prepa-

rat som på något sätt efter omhänderta-

gande kan ge upphov till ett annat ämne,

till exempel en lakvätska som har någon

av de oönskade egenskaper som anges i

övrigt, det vill säga H1-12, H14. H13 han-

terar: ”Ekotoxiskt: ämnen och preparat

som omedelbart eller på sikt innebär risk

för en eller flera miljösektorer.”.

För att få ytterligare anvisningar för

dessa egenskaper så har IVL valt att base-

ra klassningen av impregnerat trä efter de

anvisningar som ges av det Brittiska Na-

turvårdsverket2, med flera. Dessa anvis-

ningar är gjorda för just bedömning av av-

fall, varför vi anser att de är mer ända-

målsenliga än att exempelvis använda

Kemikalieinspektionens föreskrifter om

klassificering och märkning av kemiska

produkter.

I praktiken betyder detta att IVL:s

klassning är giltig tills dess att nya anvis-

ningar tas fram i framtiden. I Sverige är

det Naturvårdsverket som har tillsynsan-

svaret för hanteringen av avfall.

Är allt spill farligt avfall?Kromfixerande medel (exempelvis CCA)

och kreosotimpregnerat uttjänt virke

klassas som farligt avfall och har sådana

egenskaper som definierar ett farligt av-

fall (H1-14). Föreskrifterna om avfallsför-

bränning jämställer kreosotimpregnerat

virke med vanligt träavfall.

Produktionsspill och avkap med mera

från vidareförädling och användning av

nytt virke som är impregnerade med nya

kopparbaserade medel klassas i många

Virke som impregneras med de nya kopparbaserade träskyddsmedlen kan klassas som icke-

farligt avfall och därmed källsorteras tillsammans med annat behandlat virke som fönster-

bågar, trämöbler och målat virke. Foto: Thomas Carlgren



fall inte som farligt avfall. Dessa impreg-

neringsmedel används i klass AB (ovan

mark), men även klass A (i mark) och B

(snickerivaror som fönster, med mera) fö-

re kommer. För alla i dag använda trä -

skyddsmedlen i Sverige har vi då funnit:

Spill eller produktavfall med nya kop-

parbaserade träskyddsmedel ska inte klas-

sas som farligt avfall.

Dessa bedömningar baseras på den

maximala halt av impregneringsmedel

som kan förekomma i det nytillverkade

impregnerade träet. Notera att den

uttjänta produkten normalt sett har en

lägre halt av aktiva substanser, varför det-

ta är en bedömning på säkra sidan om av-

fall från den nytillverkade impregnerade

produkten används som grund för att be-

döma hur den ska klassas.

Praktisk hantering på byggetOm man ser till de avfallsfraktioner som

anges av Kretsloppsrådet i deras riktlin-

jer ”Avfallshantering vid byggande och

rivning” (Kretsloppsrådet 2007), så bor-

de allt impregnerat trä med kopparbase-

rade nya medel källsorteras i delfraktio-

nen ”Trä”, det vill säga tillsammans med

annat behandlat virke som fönsterbågar,

trämöbler, målat virke och så vidare.

Annat impregnerat virke, som CCA-

medel eller annat gammalt impregnerat

rivningsvirke med okänd sammansätt-

ning, bör som tidigare klassas som farligt

avfall. För att få lämna impregnerat virke

som vanligt träavfall, rekommenderas att

byggentreprenören eller motsvarande vi-

sar upp ett intyg att det är nya kopparba-

serade, impregneringsmedel samt att av-

fallsanläggningen också kontrollerar att

det inte är annat impregnerat virke med,

till exempel gammalt rivningsvirke.

Måttlig inblandningDet är svårare att utarbeta råd för hur im-

pregnerat virke som hushållen lämnar på

återvinningscentraler ska hanteras. Man

kan förmoda att det som privatpersoner

använder vid bygge av altaner och liknan-

de är nya kopparbaserade AB-medel som

därför kan hanteras som icke-farligt avfall.

Emellertid är det ofta som det vid hem-

mabyggen även uppkommer impregnerat

rivningsvirke som kan innehålla kromfix-

erande medel som CCA eller kreo sot.

Om icke-farligt träavfall blandas med

farligt träavfall (kreosot eller kromfixe-

rande medel) kommer hela blandningen

att klassas som farligt avfall. Om man vid

en återvinningscentral väljer att ta emot

impregnerat träavfall med nya kopparba-

serade medel som icke-farligt avfall bör

man ha kontroll över att annat, farligt trä-

avfall inte kommer med. Detta är dock

mest av juridiska orsaker.

Vi anser att i praktiken borde en mått-

lig inblandning, "kontamination", av ex-

empelvis gammalt (det vill säga urlakat)

CCA-impregnerat virke i avfallet med de

nya kopparbaserade medlen, inte ge någ-

ra betydande negativa miljöeffekter om

avfallet används som bränsle i en vanlig

avfallsförbränningsanläggning.

Nyttigt avfallImpregnerat trä utgör ett förnybart

biobränsle och med dagens kretsloppsan-

passning innebär det att det återvin-

ningsalternativ som gäller är energiutvin-

ning. Detta förstärks av att det i princip är

förbjudet att deponera organiskt materi-

al. Vid energiutvinning uppstår emissio-

ner främst till luft samt restprodukter i

form av avskilt stoft, aska och slagg. En

långsiktigt uthållig miljöanpassning av im-

pregnerat trä måste därför även beakta

hanteringen av energiutvinningens rest-

produkter.

De krav som reglerar utsläpp till luft

från avfallsförbränning anges i Natur-

vårdsverkets föreskrifter för avfallsför-

bränning. När det gäller krav på utsläpp

till luft är det i princip ingen skillnad på de

krav som ställs för farligt avfall eller icke-

avfall. Vidare ska avfallet och andra bräns-

len räknas var för sig vid samförbränning.

I tabell 7 i IVL rapport B1827 återges en

lista på de avfallsförbränningsanlägg-

ningar som idag kan ta emot sådant im-

pregneringsavfall som klassas som farligt.

Restprodukter vid utvinningFrågan som återstår nu från ett livscykel-

perspektiv är hur man ska säkerställa att

avskild stoft, aska och slagg hanteras på ett

ur miljösynpunkt hållbart sett?

Vid en genomgång av några typanlägg-

ningar fann vi att inga preciserade krav

ställs på hur askan ska hanteras, utan mer

övergripande beskrivningar, som att det

ska göras på ett "miljömässigt säkert sätt"

och så vidare, används. Den viktmässigt

största fraktionen utgörs av bottenaskor

och slagg från avfallsförbränning. Ur ett

resurshållningsperspektiv är det intres-

sant att använda framförallt bottenaskor i

olika anläggningsändamål.

Juridiskt sett behöver det inte vara ett

problem, om denna typ av aska klassas

som farligt avfall, om man kan visa att an-

vändningen i anläggningsändamål är mil-

jömässigt acceptabel.

I framtiden kommer regler från EU att

finnas för att avklassa avfall som avfall

(”end of waste”), vilket skulle kunna vara

tillämpligt för en sådan bedömning. Na-

turvårdsverket har tagit initiativ för att ta

fram kriterier för användning av avfall i

anläggningsändamål (Naturvårdsverket

2008). Dessa kriterier – så som de är for-

mulerade idag – är så tufft formulerade att

i princip ingen aska från avfallsförbrän-

ning kan återvinnas som annat än täck-

ningsmaterial på deponier. I remissvaret

från Avfall Sverige konstaterar man: ”Inte

ens askor från helt rena träbränslen kan

underskrida de maximala nivåer för kad-

mium, bly och arsenik som avser det som

Naturvårdsverket kallar ’allmän tillämp-

ning’.”. (Avfall Sverige 2008a).

Mer långsiktigt kan man önska en mer

nyanserad bedömning, där renare askor

bör kunna återvinnas, om platsspecifika

bedömningar görs med hänsyn till lokala

förutsättningar i den miljö de kommer att

hamna i.

För de nya träskyddsmedlen som idag do-

minerar på byggmarknaden kan man sam-

manfatta IVL-rapportens analys med att:

De beräkningar som gjorts för de nya

kopparbaserade AB-medlen visar att det

är mycket troligt att en aska från en

biobränslebaserad panna som använder

ett sådant träavfall genererar en aska som

har ett kopparinnehåll som kan accepteras

för att återföra det i skogsbruket (enligt

Skogsstyrelsens riktlinjer).

IVL har precis startat ett nytt projekt

för att baserat på mätningar bestämma

halter av koppar i bottenaska och flyg aska

vid förbränning av trä impregnerat med

de nya kopparbaserade träskyddsmed-

len. Detta underlag kommer bland annat

att underlätta framtida bedömning av as-

kan och dess möjliga användningsområ-

den.

Kopparimpregnering klassasI tabell 1 visas en sammanfattning över

klassning och möjligheter till förbränning

av olika typer av uttjänt impregnerat trä.

P


.

Ett speciellt fokus i rapporten är nya

kopparbaserade medel, då det främst är

denna typ av impregnerat virke som idag

produceras för byggsektorns användning.

Vi kan för denna typ av impregnerat trä ge-

nerellt konstatera att nya kopparbaserade

träskyddsmedel har förutsättningar att

inte klassas som farligt avfall om bedöm-

ning görs baserat på de egenskapskrav som

gäller för farligt avfall (H1-14). De slutsat-

ser som dras här gäller för de aktiva ämnen

som idag används i nya kopparbaserade

medel och med hänsyn till den lagstiftning

som idag gäller på området.

IVL-rapporten visar att allt nytt im-

pregnerat trä med kopparbaserade nya

medel kan källsorteras i delfraktionen

”Trä”. Det vill säga tillsammans med an-

nat behandlat virke som fönsterbågar,

trämöbler, målat virke och så vidare, en-

ligt Kretsloppsrådets ”Avfallshantering

vid byggande och rivning”.

Resultatet innebär i praktiken för im-

pregnerat trä med de kopparbaserade

medlen en förenkling av sortering, trans-

port och hantering av sådant träavfall som

bränsle vid en energiutvinningsanläggning

som har tillstånd att använda avfall. Vidare

kan man anta att detta också påverkar pris-

bilden för att ta om hand impregnerat trä-

avfall. IVL:s rapport visar även att det finns

flera alternativa avfalls förbrännings an -

lägg ningar som kan ta emot allt impregne-

rat träavfall, det vill säga trä impregnerat

med kreosot eller kromfixerande medel

som CCA och CCP. Se tabell 7 i IVL:s rap-

port B1827, www.ivl.se. D

Fotnot 1: Sundqvist J-O, Erlandsson M,

Solyom P, Högberg B, Bergman G (2009):

Impregnerat trä i kretsloppet — rekom-

mendationer för restprodukthantering.

IVL Svenska miljöinstitutet, rapport nr

B1827. Rapporten hämtas gratis som pdf

på www.ivl.se.

Fotnot 2: Den tekniska vägledningen kan

hämtas på: http://publications.environ -

ment-agency.gov.uk/pdf/GEHO0603 -

BIRB-e-e.pdf

Referenser

Sundqvist J-O, Erlandsson M, Solyom P,

Högberg B, Bergman G: Impregnerat trä i

kretsloppet – rekommendationer för

restprodukthantering. IVL Svenska mil-

jöinstitutet, rapport B1827 Juni 2009.

Technical Guidance WM2. Hazardous

waste. Interpretation of the definition

and classification of hazardous waste.

Environment Agency UK, Scottish Envi-

ronment Protection Agency, Environ-

ment and Heritage Service (Belfast, Ire-

land), the document is e.g. available at

www.environment-agency.gov.uk, se-

cond edition, version 2.2, May 2008.

Avfallshantering vid byggande och riv-

ning – Kretsloppsrådets riktlinjer. Del 1:

Branschnormerande texter. Kretslopps-

rådet, mars 2007.

Typ av avfall Klassning Möjligheter till förbränning

Kreosotimpregnerat trä Farligt avfall • Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning

behöver inte uppfyllas.

• Kan eldas i biobränslepanna med tillstånd att elda farligt avfall.

• Kan eldas i konventionell avfallsförbränningsanläggning

(inkl. Sakab) med tillstånd att elda farligt avfall.

• Ingen påverkan på aska

Kromfixerat impregnerat

trä (t ex CCA, CCP)

Farligt avfall • Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning

måste uppfyllas.



• Askans möjlighet till återvinning kan påverkas av framtida krav på

användning av askor i olika syften exempelvis för anläggningsändamål.

Trä impregnerat med nya

kopparbaserade medel

Icke-farligt avfall • Möjlighet finns till undantag av vissa krav i Naturvårdsverkets

föreskrift om avfallsförbränning.

• Kan eldas i biobränslepanna med tillstånd att elda icke-farligt

avfall förutsatt att gällande utsläppskrav innehålls.

• Icke-farligt avfall kan eldas i alla konventionella avfallsför-

bränningsanläggningar.

• Askans möjlighet till återvinning påverkas inte.

Trä med okänd

sammansättning

Farligt avfall • Kraven i Naturvårdsverkets föreskrift om avfallsförbränning

måste uppfyllas.



• Askans möjlighet till återvinning kan påverkas av framtida krav på

användning av askor i olika syften exempelvis för anläggningsändamål.

Tabell 1. Sammanfattning av vad som gäller för olika typer av uttjänt impregnerat trä.


Den första digitala revolu-

tionen i byggbranschen, från

handritning till CAD, är ge-

nomförd sedan mer än tjugo år

tillbaka. Den innebar huvudsakligen en

förändring av produktionsverktygen. Vi

ersatte penna och T-linjal med mus och

dator. Arbetsprocessen och produkten,

ritningen, förändrades i förvånansvärt

liten omfattning.

Nu står byggsektorn inför en ny föränd-

ring av de digitala redskapen. CAD ersätts

av BIM, och kanske blir förändringen den

här gången mer omfattande.

BIM står för Building Information Mo-

del eller Building Information Modeling,

beroende på om man fokuserar på pro-

dukten, modellen, eller processen, själva

arbetsmetoden. Tyngdpunkten ska allde-

les oavsett ligga på de två sista orden: det

handlar om en informationsmodell, och

informationsmodellering.

Vad är BIM?

Chuck Eastman (2008) refererar en defi-

nition av BIM som ”en intelligent simu-

lering av arkitektur” och listar sex grund-

läggande krav som ska vara uppfyllda för

att det ska kunna kallas BIM. Simulering-

en ska vara:

• Digital

• Rumslig: den ska innehålla 3D-geo -

metri

• Mätbar: kvantifierbar och beräknings-

bar

• Allomfattande: den ska innehålla infor-

mation om designintentioner, bygg-

nadsprestanda, och konstruktiva och

ekonomiska egenskaper

• Tillgänglig: för alla aktörer i byggsek-

torn, inklusive förvaltning och under-

håll, genom ett enkelt gränssnitt

• Hållbar: informationen ska vara organi-

serad på ett sådant sätt att den är an-

vändbar under hela byggnadens livstid

Eastman påpekar att det här är en om-

fattande och närmast ouppnåelig defini-

tion. I princip ingen teknik idag uppfyller

samtliga de här kraven, men de tjänar

ändå som en tydlig målsättning för ut-

vecklingen.

Gunilla Qvarnström är BIM-samord-

nare och arbetar bland andra åt White

arkitekter. Vid ett seminarium på JTH

beskrev hon BIM inte som ett ritverktyg

eller en programvara, utan som en pro-

cess, som handlar om att strukturera in-

formationsflödet i ett byggprojekt. Man

behöver inte göra allt på en gång, utan kan

välja att tillämpa tekniken stegvis. Hon

talar om en BIM-trappa med sex steg.

1. Objektbaserade planmodellerDen första, och mest grundläggande ni-

vån är objektbaserade planmodeller, där

man redan i 2D laddar objekten med in-

formation. Ritningen blir inte längre en

sammanställning av linjer av varierande

tjocklek och typ, utan ett tvådimensio-

nellt utsnitt av tredimensionella objekt,

där man i modellen kan utläsa vilket

objekt en viss linje tillhör.

2. Samgranskning i 3DNästa steg är modeller för samgranskning

i 3D. Genom att bygga en virtuell tredi-

mensionell modell av den planerade

byggnaden kan man tidigt utföra sam-

granskning och kollisionskontroller mel-

lan olika discipliner, och spara både tid

och pengar i produktionsskedet. I kom-

plexa projekt med mycket installationer

och flera olika underkonsulter inblanda-

de är det omöjligt att hantera och samord-

na all information om man arbetar enbart

tvådimensionellt. Detta skapar fel i pro-

jekteringsfasen som inte upptäcks förrän

ute på byggarbetsplatsen, där de är dyra

och tidskrävande att åtgärda. Med till-

gång till en digital 3D-modell ute på bygg-

platsen kan man enkelt och tydligt visa

och förklara projektet för personalen på

plats, och på det viset minska byggfelen.

Det handlar om stora kostnadsbespa -

ringar för branschen som helhet. Bara i

Sverige producerar vi byggfel för upp -

skattningsvis 13 miljarder kronor per år.

Det beror på projekteringsfel, missför-

stånd, byggfel, slarv och spill. Rätt använd

kan BIM-tekniken bidra till att minska

felen, och därmed kostnaderna. Rogier

Jongeling (2008) anger att användning av

BIM har givit 50 procent färre fel mellan

BIM är ett nytt sätt att hantera komplex information i ett bygge så att informationen

kan vara styrande genom hela processen. Sverige ligger väl framme i implementeringen av

BIM, men för att få fullt utnyttjande krävs det en fortsatt utveckling.

BIM hanterar all informationgenom hela byggprocessenAv kaj granath, arkitekt, Tekniska högskolan i Jönköping och peter johansson, tekn dr, Tekniska högskolan

i Jönköping

Kaj Granath är arkitekt och teknologie

doktor. Han arbetar som lektor i arkitektur

på avdelningen för byggnadsteknik på

Tekniska högskolan i Jönköping.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Peter Johansson är teknologie doktor i

datorstödd konstruktion och lektor inom

konstruktionsteknik på avdelningen för

byggnadsteknik vid Tekniska högskolan i

Jönköping. Han är också utvecklingsan-

svarig för programvaran SB-balk.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N



olika discipliner genom samgranskning,

50 procent kortare tid för mängdning

genom användning av det digitala under-

laget och 80 procent färre frågor ute på ar-

betsplatsen genom att man har tillgång till

3D-modellen. Försiktiga beräkningar pe-

kar på effektiviseringsvinster i ett normalt

byggprojekt på omkring fyra procent, op-

timisterna hoppas på en större potential.

3. Modell för informationsleverans Det tredje steget i BIM-trappan är model-

ler för informationsleveranser. Det nya

arbetssättet kräver disciplin och gemen-

sam standard. Alla inblandade i proces-

sen måste definiera sitt informationsbe-

hov: Vad behöver jag veta? Av vem? När?

Informationen måste kunna flöda ge-

nom hela processen, från beställarkraven

till arkitekten, vidare till konstruktören

och installatören, och sedan in i förvalt-

ningen. Denna obrutna informationsked-

ja kommer att göra att informationen från

tidiga skeden, till exempel information

om verksamheten och andra intressen-

ters behov och krav, blir viktigare då in-

formationen kan leva och vara styrande

genom hela processen.

Internationellt talar man om Informa-

tion Delivery Manuals, IDM. I Sverige in-

troducerade man i fjol termen ”leverans-

specifikationer” när man gav ut rekom-

mendationer för digitalt informationsut-

byte i Bygghandlingar 90-8. Leveransspe-

cifikationer för informationsleveranser till

förvaltningen håller nu på att tas fram av

Föreningen för förvaltningsinformation.

4. Information genererasNivå fyra är modeller för informations -

generering. När all information finns i

modellen är den i princip bara en knapp-

tryckning bort. Vilken information behö-

ver jag? En plan över tredje våningen i

skala 1:50? En dörruppställning? Ett kal-

kylunderlag för att handla upp gipsski-

vor?

Begreppet ritning får en ny innebörd.

Det handlar inte längre om att ”göra” rit-

ningar. Projekteringsarbetet kommer att

handla om att leverera relevant informa-

tion till modellen. Denna information blir

sedan tillgänglig genom definierade sök-

ningar, oavsett om det handlar om geo-

metri eller sakinformation om enskilda

byggdelar. Programmet genererar den in-

formation man söker, i form av en planrit-

ning, en dörruppställning eller ett kal-

kylunderlag för mängdning och upp-

handling.

På sikt kommer det här att påverka fak-

tureringen i ett projekt. Idag beräknar

man ofta priset på arbetet grundat på an-

tal producerade ritningar. Det har bland

annat inneburit att det har varit svårt att

ta betalt för arbetet i tidiga skeden, när de

kritiska besluten ska tas, eftersom mäng-

den dokument då är begränsad. Sedan har

man fått försöka kompensera det under

projekteringsfasen. I framtiden kommer

man kanske att utgå från värdet av infor-

mationsleveranserna, och prissätta insat-

serna i projektet därefter.

Det här kommer att förändra den rela-

tiva maktbalansen i byggbranschen på ett

sätt som vi ännu inte ser de fulla konse-

kvenserna av. Redan idag märker man i

västvärlden tydligt av en ny konkurrens

från billiga service-ekonomier i Asien, så-

som Indien, där välutbildade ingenjörer

producerar ritningar till en bråkdel av

kostnaden jämfört med Europa eller

USA.

5, 6. Parametriska och matematiska modellerPå de två översta stegen i BIM-trappan

finns parametrisk design och matematis-

ka modeller.

Det började med avantgardearkitektur,

med komplexa geometrier och dubbel-

krökta ytor som inte hade kunnat projek-

teras med traditionella redskap. Fågelbo-

et, Herzog & de Meurons OS-arena i Pe-

king, eller Norman Fosters böljande

fribärande glastak över gården på British

Museum, möjliggörs tack vare nya pro-

gramvaror och nya designmetoder, ur-

sprungligen hämtade från spel- och

filmindustrin.

Parametrisk design handlar om regel-

baserat tänkande: genom att formulera

orsakssamband mellan olika objekt, kan

man skapa dynamiska modeller som an-

passar sig till förändrade villkor. I geo-

metriskt extremt komplexa projekt

handlar designprocessen inte längre om

ritande överhuvudtaget, utan om pro-

grammering. Modellen genereras i pro-

grammet, styrt av matematiska algorit-

mer.

Internationellt används den här tekni-

ken idag även av kommersiella konsulter.

I projekt med hög upprepningsfaktor, så-

som hotell, kontor eller sjukhus, kan man

effektivisera skissprocessen genom re-

gelbaserade metoder. Om man vill för-

ändra måtten på en kontorsmodul, för-

länga en hotellflygel eller öka takhöjden

kan man med hjälp av parametriska pro-

Ovan: Kvarteret Ansvaret i Jönköping. Arki-

tekthuset, tillsammans med NCC, har

tillämpat 3D-projektering i ett projekt för

Lundbergs. Illustration: NCC

T v: Samgranskning, produktionsplanering i

4D och tillgång till en 3D-modell på bygg -

platsen har effektiviserat byggprocessen

och minskat problemen på arbetsplatsen.

Foto: Kaj Granath

P


gramvaror automatiskt uppdatera mo-dellen utifrån nya indata, utan att manmanuellt behöver redigera de enskildaobjekten.

Verifiering av krav

BIM-tekniken ger nya möjligheter föralla aktörer i byggbranschen, från bestäl-lare och konsulter till entreprenörer ochförvaltare. Tekniken som används i para-metrisk design kan också användas förkravverifiering.

I Singapore har man automatiserat de-lar av bygglovgranskningen med hjälp avprogrammet e-planchecking. Den sökan-de levererar sitt projekt i form av en digi-tal modell, som man sedan verifierar gen-temot samhällskraven såsom brand ochutrymning. Även i Norge pågår processenmed att automatisera delar av bygglov -processen med nya IT-verktyg. I Finlandanvänder byggherrar programvaror somtill exempel Solibri, för att bevaka bygg-herrekraven.

Norrmännen har också utvecklat ettarbetssätt där rumsfunktionsprogram-met omvandlas till en BIM-modell. Den-na modell importeras och används somutgångspunkt av arkitekten i skisskedet.Genom att koppla ihop kravbeskrivning-en, rumsfunktionsprogrammet, med dendigitala beskrivningen av byggnaden fårman större möjligheter till kravverifier-ing, och en effektiv ändringshanteringvid förändringar i kraven. BIM blir på dethär viset en del av kvalitetssäkringssyste-met vid projektering.

Analyser och simulering

BIM ger helt nya möjligheter till analyser

och simuleringar. Man kan använda mo-dellen för statiska beräkningar, energibe-räkningar, akustiksimuleringar, utrym-ningssimuleringar, livscykelanalys medmera. Utöver detta kan modellerna an-vändas till att planera produktionsskedetgenom att lägga på en tidsfaktor (4D), ochkoppla det till kalkyl och ekonomi (5D).

Utvecklingen går också mot att mankan analysera mer komplexa och funk-tionsnära egenskaper – allt tidigare i pro-cessen. Tekniken gör det praktiskt möj-ligt att ta fram olika alternativ, jämföraprestanda och på det viset skapa ett bätt-re beslutsunderlag i ett tidigt skede. Nyavisualiseringsverktyg gör det lätt att tafram ett presentationsmaterial och kom-municera möjliga lösningar med kundersom inte är vana att läsa traditionella rit-ningar.

Situationen i Norden

I en nordisk jämförelse ligger Sverige re-lativt långt fram i BIM-användning (Kivi-niemi et al. 2008). Omkring 35 procent avde svenska aktörerna i byggbranschenuppger i en undersökning att de använderBIM och/eller IFC. Det är jämförbartmed Finland (33 procent), och avsevärthögre än Danmark (drygt 20 procent) ochNorge (knappt 15 procent).

På beställarsidan framstår däremot övriga Norden som mer progressivt änSverige. I både Finland och Norge har destora offentliga beställarna, Senatfastig-heter och Statsbygg, tagit på sig en ledan-de roll och kräver BIM-projektering föratt bevaka byggherrens intressen (Jo-hansson m.fl. 2009). I Danmark har manlagstiftat för att stärka byggherrekraven.

Utvecklingen mot en obruten informa-tionskedja gör att informationen från ti-diga skeden blir allt viktigare, då dennainformation kommer att kunna leva ochvara styrande genom hela processen. Ut-vecklingen av analyser, simuleringar ochverifieringar gör att mer komplexa ochfunktionsnära egenskaper kan verifierasallt tidigare. Det blir därmed också vikti-gare att rätt egenskaper och krav tas fram,dokumenteras och kommuniceras. Dettaarbete som främst härrör sig till förvalt-ningen och tidiga skeden behöver utveck-las och standardiseras för att BIM skakunna bli till ännu större nytta.

Intresseförening driver

Den svenska intresseföreningen Bygg-herrarna har nyligen, från beställarsidan,tagit ett försiktigt initiativ att driva på ut-vecklingen. Det återstår att se vilket ge-nomslag det får i branschen. D

Referenser:

Eastman, Chuck et al. (2008) BIM Handbook

A guide to Building Information Modeling

for Owners, Managers, Designers, Engine-

ers and Contractors, John Wiley & Sons

Johansson, Peter m. fl. (2009) Byggherre-

ICT: Förstudie om ICT-utveckling för bygg-

herrefunktionen, Byggherrarna

Jongeling, Rogier (2008) BIM 3D istället för

2D: En jämförelse mellan dagens processer

baserade på 2D-CAD och tillämpningar av

BIM, ICT 2008

Kiviniemi, Arto et al. (2008) Review of the

Development and Implementation of IFC

compatible BIM, Erabuild.

Det fribärande dubbelkrökta glastaket över gården är ritat av Norman Foster. Foto: Kaj Granath

Med hjälp av den nya tekniken har ett

oerhört stort publikt rum skapats på British

Museum. Foto: Kaj Granath


JURIDIK Hur långt sträcker sig ansvaret för att uppgifter som lämnas

i samband med entreprenader är riktiga. Högsta domstolen har prövat

ett fall där en entreprenör tillhandahållit en konstruktionsritning för

takkupor, där takkuporna sedan visade sig släppa igenom fukt.

Måste en riktig uppgiftäven vara lämplig?

Av marcus olsson, advokat, Foyen Advokatfirma

Av AB 04 kap 1 § 6 framgår att

part som tillhandahåller upp-

gift, undersökningsmaterial

eller teknisk lösning även an-

svarar för riktigheten av densamma.

Innebörden av denna bestämmelse

framstår inte som så särskilt kontroversi-

ell utan tvärtom, vän av ordning skulle

fråga sig hur det hade varit om den som

lämnar uppgifter till annan eller tar fram

handlingar på uppdrag av annan i slutän-

den inte ansvarade för att de var riktiga.

Tilltron till andras uppgifter skulle då

sannolikt urholkas, särskilt med beaktan-

de av att den som lämnat uppgiften eller

handlingen i sådana fall inte heller kan

ställas till svars för oriktigheten.

Lämplig lösningEn vidareutveckling av detta ansvar för

riktigheten – somliga förespråkar dock

att det snarare handlar om ett för tydli -

gande av vad som redan gällde – har skett

efter att Högsta domstolen (HD) under

försommaren tagit ställning i en fråga

som uppkommit i anslutning till AB 72

kap 1 § 9 (vilken i dess lydelse idag i hu-

vudsak motsvaras av AB 04 kap 1 § 6).

Vad som stått som föremål för HD:s be-

dömning har bland annat varit vad inne-

börden är av parts ansvar för riktigheten

av en teknisk lösning och om riktigheten

i bestämmelsen även innefattar lämplig-

heten av den tekniska lösningen. Med re-

servation för avvikande uppfattningar

från språkvetarhåll torde ordet riktighet

i vad som i vart fall kan betraktas som nor-

malt språkbruk innebära ett på objektiva

grunder korrekt och överensstämmande

omdöme om till exempel ett föremåls

egenskaper, medan ordet lämplighet i alla

avseenden innefattar ett visst mått av

subjektivt omdöme.

Kan då dessa två väsensskilda innebör-

der förenas i ett och samma ansvar?

Takkupor läckteI målet (NJA 2009 s. 388) hade en entre-

prenör i ett inledande skede av en entre-

prenad, en utförandeentreprenad som

omfattade AB 72, tillhandahållit kon-

struktionsritning för takkupor. Denna

konstruktionsritning intogs av beställa-

ren i entreprenadkontraktet utan att be-

ställaren närmare kontrollerat eller fast-

ställt att den tekniska lösning som takku-

pornas konstruktion innebar var lämplig

för sitt ändamål.

I efterhand visade det sig, med fuktge-

nomslag som följd, att så inte var fallet

och beställaren gjorde därvid gällande att

entreprenören ansvarade för takkupor-

nas ändamålsenliga funktion och krävde

ersättning för sina avhjälpandekostna-

der. Entreprenören å sin sida avvisade att

sådant ansvar förelåg, bland annat med

hänvisning till att entreprenören inte åta-

git sig ett ansvar för deras funktion.

Tingsrätten hade i den tidigare över-

klagade domen kommit fram till att be-

stämmelsen i AB 72 inte innefattade an-

svar för konstruktionens lämplighet me-

dan hovrätten, med undantag av en skilj-

aktig mening, ansåg att beställarens upp-

tagande av konstruktionsritningen i ent-

reprenadkontraktet innebar att beställa-

ren övertog ansvaret för konstruktionens

lämplighet.

Bör vara lämpligInför bedömningen av frågan hämtade

HD ledning från upphovsmannen till AB

04, det vill säga Byggandets kontrakts-

kommitté (BKK). I sitt yttrande till HD

uttalade BKK uppfattningen att den av-

sedda innebörden med bestämmelsen,

det vill säga att part vid kalkylering, pla-

nering med mera ska kunna utgå från att

en av motparten lämnad handling etcete-

ra är riktig, även förutsätter ett ansvar för

ändamålsenlighet och funktion och att en

föreslagen konstruktion inte kan uppfyl-

la kravet på att vara riktig om den inte är

lämplig för sitt ändamål.

HD, som tog fasta på BKK:s uppfatt-

ning och hänvisar till den i domen, kon-

staterar att utgångspunkten ska vara att

en entreprenör som gjort en konstruktion

också svarar för dess lämplighet och att

en annan tillämpning, än den där inne-

börden av ansvaret för riktigheten inte

skulle innefatta lämpligheten, skulle

medföra att en beställare skulle ha anled-

ning att särskilt kontrollera projektering-

en eller att själv kontrollera det projek-

teringsarbete som mot betalning lämnats

till entreprenören och därmed ådra sig

dubbla kostnader för arbetet. Entrepre-

nören ansågs därför ansvara för takku-

pornas ändamålsenliga funktion, det vill

säga konstruktionslösningen.

Förutsägbart ansvarMot bakgrund av det resonemang HD för

beträffande tillämpningen av bestäm-

melsen ter sig utgången i denna del av må-

let följdriktig. Principen om att tilltro ska

kunna fästas till beställares eller entre-

prenörs uppgifter måste upprätthållas

och den bakomliggande avsikten med be-

stämmelsen kan rimligen inte vara att den

som uppdrar åt annan att utföra arbete

ska bära den slutliga risken för felaktighe-

ter i arbetet. En annan utgång i målet

skulle innebära betydande svårigheter

för parter att förutse konsekvenser och

§ § §§ § §


ansvar för såväl eget som andras ageran-

de. Detta var också något som framhölls i

yttrandet där BKK angav att den aktuella

regeln i nuvarande AB 04 respektive ABT

06 måste omformuleras vid annan uttolk-

ning än den som BKK gjorde.

Nu har alltså regelns innebörd fast-

ställts av HD och förutsebarheten beträf-

fande ansvaret för lämnade uppgifter

återställts. Dock kvarstår frågan: Kan ob-

jektiv riktighet även innefatta subjektiv

lämplighet? D

I nr 6 av tidningen Husbyggaren fanns

artikeln ”Så hittar du rätt bland alla mil-

jöklassningssystem”. Att det sannerli-

gen behövs vägledning i myllret av

klassningssystem visar om inte annat

att även vi lyckades missa.

När det gäller svenska metoder som

fokuserar på val av material och kon-

struktioner, med underrubriken som

enbart bedömer kriterier, listade vi Mi-

lab, Miljöbedömning av byggvaror, Mi-

lab ekonomisk förening och under svens-

ka metoder som även inkluderar livscy-

kel analys nämnde vi Byggd miljö,

Locum. Båda dessa har uppgått i Bygg-

varubedömningen, som dock presente-

rades utförligare några sidor längre

fram i tidningen.

I tabellen under Metoder som foku-

serar på val av material och konstruktio-

ner, svenska metoder, som även inklu-

derar livscykelanalys, listade vi Guide

för materialval, Tyréns AB Byggekologi.

Denna har uppgått i Sunda hus, miljöda-

ta, Sunda hus, i samma tabell, och har

alltså upphört som ett självständigt

system.

Ordning och reda på miljöklassningssystemen


Efter att ha skrivit om infor-mationsteknik i några år och pra-tat privat med många IT-exper-ter, har jag förstått att teknikens

användning inte alltid är så rationell. Menatt det är så illa som Carl Cederström på-står, det hade jag aldrig trott. Carl Ceder-ström har skrivit en hel doktorsavhand-ling vid Ekonomihögskolan i Lund, därslutsatsen är just att det är rena fantasiersom styr när ny informationsteknik införsi företag.

– Även om det inte rör sig om särskiltspektakulära fantasier, som cyborgs ochflygande bilar, så är det tydligt att teknikofta framkallar en kittlande känsla hos så-väl användare som företagsledare, sägerCarl Cederström i ett pressmeddelandefrån institutionen för informatik.

Kan skylla på teknikenMen fantasierna genomskådas inte. Istäl-let går det till och med att utnyttja infö-randet av ny teknik som en orsak tillomorganisationer som egentligen intealls har med de nya informationssyste-men att göra, utan har helt andra orsaker.

Tekniken blir något som beslutsfattar-na kan skylla på, när de inte vill eller kanförklara vad omorganisationen verkligenhandlar om.

Cederströms avhandling har den vid-lyftiga titeln: The Other Side of Technolo-

gy: Lacan and the Desire for the Purity of

Non-Being. Han har utgått från en franskfilosof för att dra sina slutsatser och kom-mer fram till att tekniken representerarett efterlängtat tillstånd av perfektionsom inte solkas av en tungfotad kroppsligverklighet. Det verkar kanske en aningflummigt.

Men hans övergripande slutsatserstöds i en annan avhandling, med den be-tydligt mer handfasta titeln ”e” i retorik

och praktik. Elektronisk förvaltning i över-

sättning, av Katarina Giritli Nygren frånMittuniversitetet.

Hon har studerat införandet avelektronisk förvaltning i en kommun, ochkommit fram till en liknande slutsats,nämligen att det är införandet av tekni-ken som är det viktiga, inte vilka effekterdet får.

”På detta sätt kommer olika koncept attspridas, presenteras och åtnjuta statussom ’moderna’ problemlösningar. Ge-nom att ta till sig dessa lösningar och in-förliva dem i sin verksamhet ökar organi-sationens status och legitimitet.”.

Krånglar till detSom journalist, vet jag ju hur stor nytta jaghar av den informationsteknik jag använ-der, och att jag kan hantera fakta så myck-et snabbare med datorn, att jobbet nästanskulle bli omöjligt om jag blev av med den.Den här artikeln hade inte blivit skrivenom jag inte kunnat koppla upp mig motforskning.se, och snabbt få en överblicköver vilka avhandlingar som är på gång.

Men visst, när jag arbetat i större orga-nisationer än i min egen lilla frilansverk-samhet, har jag själv upplevt att teknikenhämmar arbetet. Nya hämmande rutinerinförs, som bara gör jobbet krångligare.Jag minns när jag under min tid på tele-kombolaget Ericsson måste fara genomhalva stan för att komma fram till skriva-ren där en rapport jag arbetade medskrevs ut. Det fanns inga lämpliga skriva-re på närmare håll. Med teknikens hjälpgick det alltså att skicka rapporter för ut-skrift orimligt långt borta, i det stora upp-kopplade företaget.

Men jag trodde förstås att någon, nå-gonstans, faktiskt vann på krånglet.

Arbetets innehåll förskjutsDe två nyligen presenterade avhandling-arna visar att det inte är så säkert att

krånglet verkligen är till nytta. Så härskriver Katarina Giritli Nygren: ”Analy-sen visar att det för flera har skett en för-skjutning av det vardagliga arbetets inne-håll, från ’att arbeta med människor’ tillatt hantera dokument, en utveckling somi det vardagliga arbetet inte beskrivs somen utveckling mot förbättrad service utansnarare upplevs som det motsatta.".

Den kommunala servicen försämradesalltså när e-förvaltning infördes, enligtdem som deltagit i studien!

Riktigt sjuktMen om det verkligen är så, måste vi ståinför ett samhällsproblem, väl i nivå medsjuka hus epidemin. För de trassliga IT-systemen som införs överallt, har ju enligtvad jag förstått av undersökningar av ned-lagda Arbetslivsinstitutet med flera, letttill att människor faktiskt blir sjuka. Ut-brända kallas det, när människor pressasutöver vad de klarar och deras hjärnorkortsluts. En av bovarna i dramat är denmassiva datoriseringen av arbetslivet un-der de senaste 20 åren.

Jag vet ju vad som händer med mig själv,när jag arbetar vid datorn: förr eller sena-re blir jag stressad. Datorn och uppkopp-lingen är aldrig snabb nog, och jag får intefram det jag vill så snabbt som krävs, nunär tempot skruvats upp i takt med att in-formationen blivit alltmer lättill gänglig. Imin privata verksamhet står jag ut meddet här, eftersom jag tycker att vinsternaär stora.

Men om man tänker sig hela storasystem, där människor får leva medkrånglet, men inte njuta av vinsterna, dåsvindlar tanken! Jag tänker tillbaka påalla krönikor jag skrivit och klagat på bris-tande uppkoppling här och där, och und-rar om jag inte istället borde börja funde-ra över det uppkopplingsfria huset, enplats där man kan dra sig tillbaka och slip-

IT Besluten att införa IT-system i organisationer och företag har inte så

mycket med nytta och förbättringar att göra, utan handlar om rena fan-

tasier. Det är slutsatsen av två färska avhandlingar. Men då måste vi stå

inför ett samhällsproblem som är långt värre än sjuka hus epidemin!

IT-fantasier värre än sjuka hus

Av kerstin lundell, frilansjournalist


pa IT-systemens krav, en plats dit FRAslånga tentakler inte når, där man inte be-höver svara på e-post och där man inte be-höver uppdatera sitt Facebook.

Ger vila åt sinnet

Just Facebook har jag själv faktiskt avståttifrån eftersom en av IT-experterna i be-kantskapskretsen säger att Facebook ver-kar läsa av datorn, och skickar ut informa-tion utan att den som har kontot själv god-känt det. Jag vet att det finns algoritmersom kan klara det här – de kallades botspå den tiden jag skrev om saken – och jag

inser att min bekant kan ha rätt. Lite miss-tänksamhet ska man ha mot all den nyateknik som väller in, och mot alla de gla-da argument som säger att den behövs förbåde det ena eller det andra.

Men om nu IT-system införs på så lösagrunder som avhandlingarna visar, hurska jag då förhålla mig till hur infor -mationstekniken tränger in på allt flerställen, och alla krav på att utföra ärendendigitalt? Är det bara krångel utan nytta, dåkommer jag att bli ännu mer irriterad. Jagär irriterad så att det räcker när jag mås-te fylla i rad efter rad med personliga upp-

gifter, för att få tillgång till tjänster som ti-digare bara krävde ett telefonsamtal. Isjälva verket kommer stadiet av irritationsnabbt att passeras. För är det så att vikrånglar till tillvaron för dyra pengar utannytta, då är det läge att bli arg.

Nä, nu går jag och bakar bröd! Det är engaranterat icke uppkopplad verksamhet,som ger vila åt sinnet och medan jag ban-kar på degen kan jag sortera ut det därmed IT-lurendrejeriet. Det finns anled-ning att återkomma till saken. D

I kommunens kontor blir e-förvaltning lätt en e-fantasi. Foto: Yanan Li


FORM & TEKNIK Redan de gamla grekerna mötte en komplex värld

när de klev utanför dörren. Sedan dess har komplexiteten tilltagit. Inte

världen som sådan, men vad vi gjort med den och hur vi hanterar den. Allt

komplexare verktyg gör att vi måste ta ett ökat ansvar för våra handlingar.

Av andreas falk, Arkitekt SAR, [email protected]

Tak eller inte tak över huvu-

det, ljus utomhus och mörker

inomhus – i en enkel byggd mil-

jö är motsatsparen svartvita

utan mellanliggande gråskala.

När fönster tas upp i väggen förs både

bildligt och bokstavligt gråskalans nyan-

ser in: interiören tillförs ljus och vindar-

na blåser genom boningen, en hud

spänns upp och vinden avskärmas och

därmed också delvis ljuset. Luftomsätt-

ningarna minskar i antal och ljusstyrkan

reduceras.

Att analysera husMed mossa drevades timmerväggen för

att bli tät och en brädvägg spikades på ut-

sidan som offerskikt och för att täcka ett

utvändigt isoleringslager, bostaden blev

tätare och golvdrag blev ett kännbart pro-

blem som hjälpligt löstes med mullbän-

kar på utsidan.

Så har det gått på tills isoleringslager

bildar hermetiska inneslutningar av vår

vardag, vilket bland annat medfört dels

tydliga tecken på allergier som förknip-

pas med följderna av för täta och/eller

känsliga skikt och dels behov av känsliga

styr- och reglersystem som håller klima-

tet i våra skapade levnadsbubblor dräg-

ligt.

Byggnaderna behöver också allt mer

avancerade metoder och verktyg för att

analyseras och utvärderas för att utform-

ningen och styrningen ska kunna optime-

ras och finjusteras. Och i grunden ligger

alltjämt faktorer som byggnadskroppens

orientering, dagsljusförhållanden, klimat -

variationer över dygn och år och vårt

medfödda behov av att andas.

En variabel världDet är otaliga parametrar som vi har att

hantera. Otaliga variabla faktorer, som vi

inte styr över. Det är bland annat för att

hantera ett system sammansatt av ett

stort antal parametrar som är inbördes

beroende av varandra, som parametriska

verktyg utvecklats och sedermera blivit

trendiga både inom design och forskning.

Några exempel på definitioner av para-

meter hämtade från Wikipedia anger föl-

jande: En konstant vars värde vi själva kan

välja; en konstant som karakteriserar en

modell; en variabel vars värde förutsätts

konstant under en betraktelse.

Kontrollera formParametriska verktyg kan också använ-

das för att modellera, kontrollera och för-

ändra en form utifrån ett givet antal vari-

abla faktorer, parametrar, där man går in

och definierar variationsmöjligheter el-

ler restriktioner eller tilldelar värden för

företeelser som exempelvis knutpunkter,

vinklar, elementdimensioner och så vida-

re. När sedan en parameter eller ett vari-

abelt värde ändras, följer det övriga syste-

met med i en reaktionskedja. Genom att

ändra en faktor, en variabel, en parame-

ter, kan effekten på de övriga och på hela

systemet studeras.

Modeller byggs även upp för att analy-

sera komplexa byggnaders ljus-, ljud- och

luftförhållanden och vindtunnelexperi-

ment kan iscensättas i virtuella miljöer

där luftrörelser vid en individuell bal-

kong kan studeras och utredas i detalj.

Dithän har tekniken kommit. Och vi med

den.

Det är en fascinerande värld och en in-

trikat variant av världsåskådning som vi

lagt oss till med. Vi började med att mäta

upp och katalogisera de fasta tingen och

fenomenen omkring oss. Därefter ställ-

des ekvationer upp för att förstå det som

inte har en fast, på förhand given form.

Och nu gestaltas ekvationerna med simu-

leringsverktyg, och med matematikens

hjälp åskådliggörs hypotetiska beteen-

den med digitala verktyg, som ger oss råd

om hur vi utformar våra klimatskal.

Grön urbanismEtt dagsaktuellt initiativ i riktningen mot

att hantera komplexitet i samband med

nyexploatering har tagits av Stockholm

Resilience Centre. Bakgrunden är den i

Akademiska hus regi planerade utbygg-

naden av Stockholms universitet med

100 000 nya kvadratmeter, fördelade på

fem byggnader i Albano, Stockholm. An-

satsen betonar initialt ett socialt och eko-

logiskt perspektiv i sammanförandet av

”akademisk och praktisk kunskap, erfa-

renhet och vision”. Det skrivs på hemsi-

dan som vanligt om att sätta Stockholm på

världskartan, men även om innebörden

av läget i Nationalstadsparken.

Debatter om byggande i National stads -

parken har vid upprepade tillfällen blos-

sat upp och motats omkring, inte minst på

den politiska arenan. Det är en känslig

fråga att hantera en park, som somliga

strider för att behålla och andra, exploa-

teringsinriktade, slickar sig om munnen

vid åsynen av. Denna ständiga längtan ef-

ter att kunna spara en uppäten kaka …

Fyra komplexa temanNå, nationalstadsparkens faktum gör det

viktigt för alla parter, oavsett vision för

kakan, att lägga ner ett grundligt arbete

på diskussionen om utvecklingen. Stock-

holm Resilience Centre arrangerade med

anledning av utbyggnadsplanerna i slutet

av oktober en endags workshop kring fyra

teman:

- Kreativa akademiska miljöer (om bland

annat interdisciplinär forskning och un-

dervisning, psykosociala miljöer och

kreativitet i arbetet).

- Albano i det framtida urbana landskapet

(om bland annat urban expansion, kul-

turell mångfald och flexibilitet och för-

Miljö, estetik och tekniki vår parametriska värld

måga till anpassning och förändring).

- Albano i det socio-ekologiska landska-

pet (om bland annat nya habitat och in-

tegrering av byggande och natur), samt

- Miljövänligt byggande (om bland annat

uthålligt byggande, klimatneutralt byg-

gande och förhållandet mellan byggnad

och plats).

Vidgat fokus

Denna workshop inbegrep en hel rad

med faktorer och företeelser utöver de ti-

digare nämnda, samtidigt som fokus för-

skjuts från de fysiska uppenbarelserna av

det byggda mot de funktionella och psy-

kologiska effekterna på naturen, männi-

skan och hennes aktiviteter och verksam-

heter.

Det är också – om inte av nöden tvung-

et, så – fullt rimligt att gå tillväga på detta

sätt. En rimlighet som förvisso ställer

krav på uppföljning av ord med handling,

att resultatet av interaktionen vid work-

shopen inte bara stannar vid i dubbel be-

märkelse inbundna pappersprodukter.

Här kommer vi efter den 29 oktober att

kunna utvärdera uppföljningen och re-

flektera över hur initiativet förvaltas och

det känns spontant som att det ligger rätt

i tiden med ett gott förvaltande av dylika

initiativ. Politiskt sett är det nästan ove-

dersägligt att man nu måste gripa om den

heta potatisen med hela handen.

Konstruktiv formgivning

Parametriska verktyg kan användas för

rent konstnärligt effektsökeri (i positiv

bemärkelse) och vägledning i konstnärlig

och konstruktiv formgivning som får

förutsättningarna reducerade till enligt

vissa förutbestämda tilldelningar regler-

bara ramar.

Men det går ju att lägga in så oändligt

mycket mer information och verklighets -

anknytning i de parametriska modeller-

nas värld och funktion. Hela kvarter ana-

lyseras idag digitalt på samma sätt som ti-

digare skalmodeller av bilkarosser stude-

rades i vindtunnlar.

Förförelser och ansvar

Då gäller det att inte förföras av vare sig

det rena formexperimenterandet utifrån

ett konstnärligt/estetiskt perspektiv utan

hänsyn till klimat- och konstruktions -

aspekter eller det rent tekniska/kon -

struktiva formoptimerandet utan hänsyn

till estetiska värden.

Sammantaget måste vi ta ansvar för det

komplexa resultatet av våra handlingar. I

synnerhet som vi har tillgång till och stän-

digt utvecklar verktyg som är komplexa

nog för att modellera med hyfsad över-

ensstämmelse, även om vi för att hantera

resultatet av den allt komplexare infor-

mationshanteringen behöver tänja kom-

plexitetsgraden i vårt eget tänkande. D

Vi upptäckte mer och mer

och jorden blev större och större.

Upptäckte ändå mer

och jorden blev bara en prick,

en liten leksaksballong

i oändligheten.

Nils Ferlin, Från mitt ekorrhjul, 1957

Referens:

www.stockholmresilience.org/greenurb

anismconference/



DEBATT Natursten är ett av de äldsta byggnadsmaterial vi har. Nu ökar

importen av billig utomeuropeisk natursten, med egenskaper vi inte alltid

känner till. Stenen kan ha svårt att klara svensk vinter. Det blir allt knivigare

att välja. Granit är inte längre synonymt med beständig sten.

Av björn schouenborg, geolog och seniorforskare, CBI Betonginstitutet AB

Vilka naturstenar klararsvensk kyla och töslask?

Natursten är något som

har använts under årtusenden

som byggnadsmaterial. Na-

tursten och trä är våra i sär-

klass äldsta byggnadsmaterial. Några av

de mest berömda äldre byggnaderna är

den drygt fyra och ett halvt tusen år gam-

la trappstegspyramiden vid Sakkara,

Egypten och den nästan tre tusen år gam-

la Skattkammaren (al-Khazneh) i Petra,

Jordanien.

Tills för ungefär hundra år sedan kän-

de vi väl till den sten som användes efter-

som man inte transporterade tunga ste-

nar några längre sträckor. De stensorter

som fungerade finns fortfarande kvar

medan de andra vittrat sönder.

När började det hända saker då? Pro-

duktionstekniken gjorde stora framsteg

under nittonhundratalet och vi har även

fått se många nya stensorter komma in i

Sverige. I början mest från övriga Europa,

men på senare år allt oftare från länder

utanför Europa. Vanligen handlar det om

så kallade lågkostnadsländer som till ex-

empel Indien, Brasilien och Kina.

Med tiden har vi kunnat lära oss vilka

av merparten av de europeiska stensor-

terna som fungerar i Sverige och vilka

som inte är beständiga, det vill säga änd-

rar karaktär på ett icke önskvärt sätt.

Med det stora urvalet av nya och billiga

stensorter har användandet av natursten

åter blommat upp. Samtidigt har antalet

fel och klagomål ökat drastiskt. Artikeln

handlar om varför det blivit så här och vad

man kan göra åt det.

Har olika egenskaper

En granit är inte längre ett enhetligt be-

grepp för en stensort som är den bästa och

mest beständiga som finns. Vi måste lära

oss att det skiljer oerhört mycket i egen-

skaper mellan olika graniter och varför

vissa så kallade graniter i verkligheten

inte är graniter. Vi måste lära oss vad det

är som gör vissa graniter så bra och andra

så dåliga, eller om vi kanske hellre ska kal-

la dem olämpliga för ändamålet. Dess -

utom måste vi kunna visa och dokumen-

tera vad det är som gör just svenska gra-

niter så bra.

Vid offentlig upphandling är det inte

längre lika självklart att man får föreskri-

va en speciell svensk stensort. De får kon-

kurrera med alla andra på lika villkor

trots att flera av dem fungerat i byggnader

och markanvändning med mera under

flera hundra år. OBS! Detta är inget re-

klamblad för svensk natursten. Det finns

natursten av både bättre och sämre kvali-

tet utomlands.

Läsk kan fräta

Geologin har inga gränser utan det hand-

lar om olika kulturer och traditioner hos

dem som bryter och levererar och kun-

skapen hos dem som importerar sten, till-

sammans med det ibland ganska tuffa kli-

matet i Sverige.

I flera delar av landet har vi en kombina-

tion av nederbörd, många frys-töcykler

och salt från havet och/eller tösalt. Vida-

Ett nytt fläckkänslighetstest i Europa av en så kallad svart granit av okänt ursprung som inte

tålde Coca Cola. Foto: Björn Schouenborg


re har vi till exempel snöplogar vars plog-

blad slår i markstenarna. Detta ställer

ganska höga krav på den tekniska kvalite-

ten och även toleransen hos naturstens -

produkterna, något som inte alla känner

till eller kan leva upp till och i alla fall inte

per automatik bara för att det handlar om

granit.

Som jag antyder ovan är vissa stensor-

ter som kallas för granit i själva verket inte

granit och har inte heller samma egenska-

per som granit. Svart granit har använts i

Sverige, och flera andra länder, under

mycket lång tid. Det handlar då om dia-

bas. På senare tid säljs snart sagt alla svar-

ta stenar som svart granit om de inte är

kalkstenar eller skiffrar.

Vissa svarta stenar innehåller tyvärr

mineraler som är väldigt känsliga för sy-

ror och ibland även svaga syror som till

exempel kolsyra i läsk. Att använda såda-

na stensorter på golv i offentliga byggna-

der eller som bänkskiva kan bli en tråkig

erfarenhet. De flesta äkta diabaserna är

däremot väldigt bra val i sådana miljöer.

Man kan tycka att allt detta inte borde

vara något problem eftersom det finns

Europastandarder som talar om vilka

egenskaper som ska provas för olika an-

vändningsområden. Problemen är dock

flera: Inte alla upphandlare följer dessa

regler och ingen kräver CE-märkt sten i

Sverige. CE-märkningen är ett stort steg i

rätt riktning men är i sig är ingen kvali-

tetsgaranti och det saknas entydig väg-

ledning om vilka krav man bör ställa på

natursten.

Följ rekommendation

Vi får hoppas att detta är en snabbt

övergående fas eftersom Stenindustriför -

bundets medlemmar inklusive CBI just

nu arbetar tillsammans med att ta fram

handböcker för samtliga användnings -

områden (www.sten.se).

Natursten är ett både vackert och lång-

siktigt billigt byggnadsmaterial om man

väljer rätt. Det finns kompetens att råd-

fråga, till exempel bland Stenindustriför-

bundets medlemmar. Alla som arbetar

med natursten bör dock införskaffa den

nya Stenhandboken! Den ger både inspi-

ration och vägledning. Den visar vilka re-

gelverk som finns och ger rekommenda-

tioner för rätt val av stensort till de flesta

användningsområdena.

Snarlika kopior

Ett annat mycket aktuellt problem är att

det inte alltid är så lätt att veta vad som är

natursten och vad som bör kallas för något

annat. Inte för att det där ”andra” nödvän-

digtvis måste vara sämre utan för att en

kund ska veta vad det är hon eller han får.

I många fall har klinker, kakel och

Nästan tre tusen år gamla Skattkammaren (al-Khazneh) i Petra, Jordanien. Foto: Björn Schouenborg

Den gula graniten tålde inte tösalter och frost utan ”blev till sand” efter drygt ett år. Foto: Björn Schouenborg



bänkskivor av kompositmaterial både ut-seende och handelsnamn som är kopiorav riktiga naturstenar. Vill man ha en na-tursten så ska man inte få en kompositsom kallas Rosso Verona, Slate BlackBrickwall (med skiffer look), Marmi Chi-na Blanco som imiterar vit Carraramar-mor från Italien eller Oriental slate (gra-nitkeramik), som bara är ett fåtal av allade ”Konststenar” som dyker upp när manknappar in ordet klinker i Google.

Fri från kemikalierRedan av namnet natursten hör man attdet ska vara något naturligt. Detta är somvi alla vet extra viktigt i dagens samhälledär vi lärt oss att ta allt större ansvar förmiljö och klimat. Äkta natursten har väl-digt liten påverkan på miljön jämfört medandra konkurrerande byggnadsmaterial.Det krävs inte mycket energi för att pro-ducera natursten. Dessutom är den, i deflesta fall, fri från kemikalier vilket inne-bär att produkterna är väldigt lätta atthantera när de ska rivas och återvinnas el-ler återanvändas.

För att klara gränsdragningen harmånga försökt definiera vad natursten är.Två exempel ges här ifrån Sverige ochDanmark:

Sveriges Stenindustriförbund (SFI)

har följande definition av en naturstens -produkt:

En produkt tillverkad av natursten ta-

gen som ett helt stycke från ett helt

block ur berggrunden.

I Danmark har man också valt att för-tydliga, och går längre i sin definition.

I denne sammenhæng defineres "na-

tursten" som naturligt forekommende

sten som f.eks. granit, kalksten, skifer

og marmor.

Beskrivelsen dækker således ikke

andre typer af materialer/produkter,

herunder såkaldte "kunststen", uanset

om disse indeholder større eller

mindre mængder af naturligt fore-

kommende stenmaterialer. "Kunst -

sten" er normalt imitationer af natur-

lige stenarter, der almindeligvis frem -

stilles ved at agglomerere stykker, korn

eller pulver af naturlige sten (kalk sten,

marmor osv.) med kalk, cement eller

andre bindemidler, f.eks. plast.

(bips B1.310, Beskrivelses-anvisning - natursten,

leverance/august 2009)

Logotyp garanterar äkthetHur gör man då för att välja rätt stensort?I den europeiska sammanslutningen av

de olika natio-nella bransch-föreningarnaför natursten-saktörer, Eu-roroc, har manfattat beslutom att införaen logotypeför äkta na-tursten. Alltfler använderden numer.Leta efter den-na ”logga” såvet ni att ni kö-per en äkta na-tursten!

För att få rätt teknisk kvalitet så kan jaglugna läsarna att de flesta stensorter fun-gerar alldeles utmärkt om man köper aven seriös tillverkare och leverantör. Är niosäkra kan ni alltid vända er till CBI.

Avslutningsvis vill jag också rekom-mendera alla offentliga upphandlare attlägga större vikt vid krav på den tekniskakvaliteten, så att vi slipper många av defula men billiga lösningar som vittrar sön-der eller missfärgas på väldigt kort tid! D

Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm är exempel på svensk granit som stått i cirka 100 år utan skador. Foto: Björn Schouenborg

Vill du vara säker på att

du köper äkta natursten

så leta efter denna logga!

NATUR

STEN

P


Noterat Platsannons

Avgrävda ledningar orsakar

skador för hundratals miljoner

kronor varje år. En ny webb-

tjänst som ska få bukt med pro-

blemet har lanserats i Uppsala

län. Den som planerar att grä-

va kan snabbt och enkelt få be-

sked om vem som har ledning-

ar nedgrävda på platsen.

Ett stort antal företag, myn-

digheter och organisationer

ligger bakom Ledningskol-

len.se och tjänsten är till för

privatpersoner, myndigheter,

kommuner och företag. Syste-

met hanterar många olika led-

ningsägare, från de stora ope-

ratörerna till kommunala nät.

Målet är att alla ska med, där-

för är alla ledningsägare väl-

komna att registrera sina in-

tresseområden.

– Minskade avbrott gynnar

både svenska abonnenter och

omvärlden, eftersom tele- och

inter nettrafiken passerar

många gränser. Med den här

tjänsten tar vi ytterligare ett

steg mot ett robust kommuni-

kationssamhälle, säger Mari-

anne Treschow, generaldirek-

tör för kommunikationsmyn-

digheten PTS, som har sam -

ordnat arbetet bakom webb-

tjänsten. D

Visar nedgrävda ledningar

Med hjälp av en ny webbtjänst

kan den som planerar ett grävpro-

jekt få besked om vem som har

ledningar nedgrävda på platsen.

Foto: Kommunikationsmyndigheten PTS

Nästan hälften av de jobbsökan-

de ljuger eller undanhåller infor-

mation under anställningspro-

cessen. Det visar ett flertal under-

sökningar som gjorts de senaste

åren.

I en undersökning av Stock-

holms handelskammare uppger

44 procent av alla tillfrågade fö-

re tag att de vid något tillfälle an-

ställt en person som visat sig ha

ett olämpligt förflutet av något

slag. Den vanligaste formen av

bakgrundskontroll är att man tar

referenser på kandidaten, medan

brottsdomar och stämningar en-

dast kontrolleras av 28 procent.

Trots att undersökningar och

erfarenhet visar att kandidater

ljuger och utelämnar uppgifter så

kontrollerar vare sig rekryter-

ingsföretag eller enskilda företa-

gare mycket mer än referenser.

Många företagare som anlitar

rekryteringsföretag räknar med

att rekryteraren regelmässigt ge-

nomför bakgrundskontroller på

kandidater som sållas fram.

– Tyvärr är det endast en bråk-

del av kandidaterna som kontrol-

leras. Inte ens personer som re-

kryteras till höga chefsposter

kontrolleras särskilt ofta, säger

Jörgen Hellgren, VD på Svensk e-

identitet AB. D

Få kontrollerar bakgrund

Satsningarna på e-handel är

ett led i att sänka byggkostna-

der. I arbetet är rationalisering

genom elektronisk fakturer-

ing en del. För att underlätta

för sina leverantörer har NCC,

Peab och Skanska beslutat om

en gemensam fakturastan-

dard. Alla tre kommer under

andra halvåret 2009 att stödja

samma tillämpning och ver-

sion av branschstandarden

”SMSI Förenklad Byggfaktu-

ra”. D

Samordnar e-fakturor

AB Stadsholmens

kulturhuspris för in-

satser av värde för

kulturhusfrågor

med anknytning till

Stockholm utdelas

2009 till Jonas Blom

på Lundberg & Blom

HB.

Motiveringen lyder bland

annat:

”I en tid där fastigheter och

lägenheter i allt större ut-

sträckning ses som förbruk-

ningsvaror är Jonas

Blom en värdig re-

presentant för en

fastighetsförvalt-

ning som med per-

sonligt engagemang

�ser långsiktigt på

sina fastigheters go -

da fortbestånd och

tar till vara såväl de kulturella

som de ekonomiska värden

som den enskilda fastigheten

har …”

Priset är på 50 000 kronor. D

Bevarare av gamla hus prisad

Jonas Blom belönad.

Nödvändiga

förändringar

utförs på ett

varsamt sätt

och med

respekt för

fastighetens

egenart, skriver

juryn.


Noterat

När kommuner väljer byggher-

re är det pålitlighet och referen-

ser som är viktigast. Både bygg-

kostnad och miljöanpassat byg-

gande hamnar längre ner.

Trä- och möbelindustriför-

bundet (TMF) har gjort en

kommunenkät som visar att 33

av 75 av kommunrepresentan-

ter rankar pålitlighet och refe-

renser högst medan god eko-

nomi är det näst viktigaste kri-

teriet vid val av byggherre.

– Resultatet av enkäten är

förvånande med tanke på la-

gen om offentlig upphandling

där det krävs att kommuner

ska välja det mest kostnadsef-

fektiva alternativet. Dessvärre

finns ingen lag om offentlig ut-

försäljning, säger Leif G Gus-

tafsson, vd på TMF.

Vid val av byggherre i exploa -

teringsavtal står det fritt för

kommunen att utgå från andra

kriterier än kostnad. Frågan är

viktig för TMF eftersom en

mer konkurrensutsatt mark-

tilldelning skulle öppna för

nya aktörer och därmed sänka

byggkostnaderna.

– Det är tydligt att det be-

hövs en diskussion om hur

kommunerna agerar när de

säljer mark. Kommunerna har

planmonopol och deras åsik-

ter blir avgörande för framtida

bebyggelse, säger Daniel Wen-

nick, chef för Trähus inom

TMF. D

Byggkostnad prioriteras ner

I den förestående gymnasiere-

formen och i ett kommande

förslag till lärlingslag i Sverige

framhålls byggbranschens lär-

lingsutbildning som föredöm-

lig. I sin doktorsavhandling i

yrkesdidaktik vid Stockholms

universitet visar Ingrid Berg-

lund att byggbranschens tradi-

tionella lärlingssystem är en

smal utbildning som kan leda

till återvändsgränder för ele-

verna.

Avhandlingen ”Byggarbets -

platsen som skola – eller sko-

lan som byggarbetsplats? En

studie av byggnadsarbetares

yrkesutbildning” behandlar

spe cifikt byggutbildningen i

Sverige, där en fallstudie vid en

gymnasieskola sätts i ett histo-

riskt perspektiv. Det visar sig

att gymnasieskolans byggpro-

gram snarare styrs av bygg-

branschens traditionella lär-

lingssystem än av gymnasie-

programmens mål.

– Undervisningen i byggyr-

kesämnena ägnas främst åt att

fostra och forma eleverna mot

byggnadsarbetets historiska

villkor – lagarbete, lojalitet,

hantverkskunnande och man-

lighetsnormen. Förmågan att

anpassa sig till byggbransch -

ens villkor anses av lärarna till

och med som viktigare än att

utveckla ett brett yrkeskun-

nande, säger Ingrid Berglund.

Frågan är om byggyrkets his -

toriska villkor är relevanta för

ett framtida arbetsliv inom

byggnadsyrkena. Majoriteten

av eleverna som utbildar sig på

byggprogrammet arbetar inte

vidare inom byggyrken, men

gymnasieutbildningen är helt

anpassad till byggbranschens

traditioner. Exempel på en så-

dan anpassning är att gymna-

siebetygen inte är värdefulla

som anställningsgrund, utan

det gäller ”att du visar att du

vill jobba”, som en av eleverna

i studien uttrycker det.

Betygen räknas initialt för

att eleverna ska gå vidare till en

lärlingsanställning, men det

räcker med godkända betyg i

yrkesämneskurserna och i tre

av kärnämnena (svenska, eng-

elska och matematik). Detta

upptäcker eleverna när de

kommer ut på sin arbetsplats-

förlagda utbildning och däref-

ter inser de att det är ganska

onödigt att anstränga sig för att

få högre betyg. De elever som

ändå vill få goda gymnasiebe-

tyg är de som är på det klara

med att de kanske inte kom-

mer att jobba inom byggbran-

schen hela livet då de vet att de

lätt kan få arbetsskador.

– Byggbranschens lärlings-

system påverkar elevernas

studiestrategier, då skolbety-

gen inte har så stort värde för

anställningen. Det kan få till

konsekvens att eleverna sena-

re i livet får svårt att konkurre-

ra om utbildningsplatser och

kanske måste göra omfattande

kompletteringar av gymnasie-

betygen, menar Ingrid Berg-

lund.

Yrkesutbildningen bygger

främst på hantverksmässiga

metoder och arbetssätt, där

det som lärarna betraktar som

teori genomförs i klassrum

med utgångspunkt i ett av

byggbranschen utformat läro-

medel, som inte verkar kopp-

las samman med pågående ar-

beten i skolan eller på olika ar-

betsplatser.

– Det som förvånar mig mest

är att eleverna inte fick arbeta

med konceptuella redskap,

som exempelvis ritningar, i re-

lation till den byggproduktion

som de utförde och deltog i. De

arbetade helt och hållet

utifrån lärarens instruktioner,

säger Ingrid Berglund. D

Lärlingsutbildning fostrar

– Undervisningen ägnas främst

åt att fostra och forma eleverna,

bland annat i manlighets-

normen, säger Ingrid Berglund

som studerat byggutbildningen.

Foto: Maria Sandqvist

Buller är ett växande miljöpro-

blem. Var femte person i

Stockholms län besväras av

buller, främst från vägtrafiken.

Det är en fördubbling på tio år

visar Miljöhälsorapport 2009

för Stockholms län, som be-

skriver den miljörelaterade

hälsan hos befolkningen i lä-

net och är ett komplement till

den nationella rapport som

gavs ut av Socialstyrelsen i

mars 2009.

Buller är den miljöstörning

som påverkar flest människor

i länet. Var femte person störs

av väg-, tåg- eller flygtrafik, var -

av buller från vägtrafik är den

enskilt största källan. Mest

störs de som bor i Stockholms

innerstad, minst besvärade är

invånarna i Värmdö kommun.

Luftkvaliteten är ett annat

bekymmer. Trots att den blivit

avsevärt mycket bättre sett ur

ett längre perspektiv rapporte-

rar var fjärde innerstadsbo att

luften utanför bostaden är då-

lig. Det är drygt tre gånger fler

jämfört med hela länet. Bil -

avgaser uppges vara den en-

skilt största orsaken.

En glädjande trend är att an-

delen som utsätts för andras

tobaksrök minskat från 21 pro-

cent till 8 procent sedan 1997

och att andelen rökare i länet

har minskat från 22 procent till

14 procent. D

Störs av buller

Sju byggmästarföretag satsarpengar och egen tid i ett projektför att utveckla och sprida an-vändning av BIM i byggföreta-gen.

Fastighetsägare, hyresgäster,byggare med flera kan ha nyttaav de möjligheter som BIM ger.De sju företagen investerar där-för gemensamt i ett utvecklings -projekt för att öka och förbättraanvändningen av BIM. Det ge-nomförs i samverkan medOpenBIM, där företagen ärmedlemmar. Projektets huvud-

man är Torsten Josephson påEinar Mattson Byggnads AB, isamarbete med BOL Entrepre-nad AB, Byggnads AB ÅkeSundvall, Byggnadsfirman Vik-tor Hanson AB, Folkhem Pro-duktion AB, Maxera Bostad ABoch Q-Gruppen AB. Svenskabyggbranschens utvecklings-fond, SBUF, finansierar en delav projektet.

Projektet leds av Carl-ErikBrohn och beräknas pågå tillmitten av juni 2010. Se mer påwww.openbim.se. D


Noterat

Akademica heter Stockholmsuniversitets nya högteknolo-giska ljusarmatur. Ljuset frånden drivs med solenergi frånen kvadratmeter solceller ochvindkraft från en 50 kilo tungvindturbin. Ljusarmaturenväxer sex meter upp i luftenmitt på universitets utomhus -område Frescati.

– Ljusarmaturen pekar motframtidens snåla energian-vändning, säger projektleda-ren Niclas Bernsell på belys-ningsföretaget Annell ljus ochform i Stockholm.

– Vi tror att studenter ochbesökare ser den som en sym-bol för ett nytt miljötänkandetillsammans med morgonda-gens effektiva ljusteknik.

När solen gått ner tre graderunder horisonten tänds arma-turen.

– Vi befinner oss i ett teknik-skifte där vi prövar nya idéer,säger Niclas Bernsell. Armatu-rens nio lysdioder förbrukartillsammans 21 watt, och gerett ljusflöde som motsvarar två60 watts glödlampor. Livs -längden beräknas till över 20år.

Ljusskulpturen är resultatetav ett samarbete mellan uni-versitet och näringsliv. Idagfinns det liknande eljusskulp-turer som drivs med sol ochvind i Tyskland och Italien,men det är första gången enliknande skulptur uppförts iSverige.

– Det har varit spännandeatt lösa konstruktionen ochdet ska bli intressant att se omvårt svenska ljus räcker undervintern, säger Jonas Annell påAnnell ljus och form.

– Ju effektivare LED-arma-turerna blir desto mer effektkommer vi få ut, men det ärklart att vi är i ett tidigt skedeoch testar tekniken.

Armaturen i rostfritt syra-fast stål är monterad infälldunder och mellan de stående

solcellspanelerna. Total höjdmed stående solcellspaneleroch vindturbin är 7,4 m. Niovarmvita högeffektsdioder an-vänds. Tändning och släck-ning är solljusstyrd, styrning-en är programmerad för cirka3 000 timmars lystid per år. D

Vindturbin driver LED-ljus

Energikällan är fyra solcellspa-

neler och en vindturbin.

Foto: Annell ljus och form

BIM i hela byggprocessen

I och med utbyggnaden avStockholmsmässan växer dento tala utställningsytan påNord bygg 2010 med 7 000kvadratmeter jämfört med för-ra upplagan år 2008.

De nya ytorna tas till stor del

i anspråk av rekordmånga förs-tagångsutställare. Inte mindreän 145 nya företag väljer att sat-sa på Nordbygg 2010. Blanddessa finns till exempel Bravi-da, Woody, Stanley Works ochBolist. D

Nordbygg går mot rekord

Ewa Stackelberg ochNadja Ekman har gjortden konstnärliga ge-staltningen för entréer-na i två nybyggda ekolo-giska höghus i Växjö.Glasbilderna, infogade ifönstren, är framställdamed en egen teknik somkallas Pictoglas, som tid-ningen Husbyggaren ti-digare skrivit om. Foto-grafierna är tagna avEwa Stackelberg ochNadja Ekman och collaget ärgjort av Mattias Larson. Konst-närerna kallar verket ”Kaleido”

som betyder skön eller vackerpå grekiska och kan associerastill kalejdoskop.

Bilderna föreställer detaljerav de fyra elementen: jord, vat-ten, luft och eld. De är kompo-nerade som ett ornament i enlek med geometri. Glasbilder-na har ett direkt släktskap medhusets egna material och tan-kar kring ekologi och hållbar-het. D

Smyckade fönster

Produktionen av glasfönstren på Gfabs

fabriker i Småland.

Glasbilderna på plats.

Två långt specialiserade aktörer

inom CAD-världen har inlett ett

samarbete. Cadcraft är system -

integratör inom mekanik och

den enda i norra Europa som

kan stötta Autodesks hela Digi-

tal Prototyping-koncept, från

design till tillverkning. AEC AB

är en ledande svensk aktör inom

BIM – kompletta bygginforma-

tionsmodeller – och erbjuder

lösningar inom CAD kombine-

rat med modern informa-

tionsteknik till bygg- och an-

läggningsbranschen.

Det är två nöjda huvudmän

som sjösätter det nya samarbe-

tet.

– I dagens komplexa mark-

nad kan ingen leverantör vara

expert på allt. Men två starka

specialister kan tillsammans bli

en väldigt skicklig aktör, säger

Torbjörn Johansson, vd på Cad -

craft.

Anders Jacobsson, vd för

AEC AB, konkretiserar:

– Vi ser idag hur digital infor-

mation från olika håll alltmer

växer samman. Hos våra kun-

der ökar behovet av att samord-

na exempelvis byggnadsmo-

deller och maskinmodeller till

en anläggning. Tillsammans

med Cad craft kan vi erbjuda

både deras och våra kunder

tjänster på en helt ny nivå, och

ett bredare och mer specifikt

utbud av programvaror, säger

Anders Jacobsson. D

IT-aktörer bildar allians

Handboken ”Renoverings-

handboken för hus byggda

1950-75” tar ett helhetsgrepp

på renoveringsfrågorna. Initi-

ativet till boken kom från VVS

Företagen och Svensk ventila-

tion.

Totalt byggdes det 1,3 miljo-

ner hus i Sverige under perio-

den 1950-75. Industrifakta har

uppskattat att 170 miljarder

kronor kan behöva satsas bara

på stambyten och badrumsre-

novering i husen från 1961-75.

Till det kommer 1950-talets

hus där behovet beräknas vara

nästan lika stort. Idag renove-

ras bara ungefär 25 000 bad -

rum i Sverige varje år. Bo-

verket har uppskattat behovet

till mer än det dubbla.

Rolf Kling, VVS Företagen,

är en av initiativtagarna till

handboken, och Marie Hult,

White, har varit projektledare.

Syftet med handboken är att ge

beslutsfattare i bostadsförval-

tande företag ett bra underlag

när de ska ta fram strategier in-

för renoveringen av husen och

ta beslut om vad som ska göras.

Boken tar bland annat upp

inventering, besiktning och

processen med boendesam-

verkan för både hyresrätter

och bostadsrätter. Den be-

handlar upphandling och val

av teknik när det gäller bland

annat energieffektivisering

och våtrumsrenovering. Stam-

byte återkommer på flera stäl-

len och författarna går igenom

olika strategier och deras för-

och nackdelar. Boken beskri-

ver även metoder för att göra

lönsamhetskalkyler. Se mer på

www.vvsforetagen.se. D


Noterat

Intresset för trygghetsboende

ökar snabbt redan innan reger-

ingen har hunnit presentera

vad det tänkta investeringsstö-

det till trygghetsboende kom-

mer att innehålla. Enligt nät-

verket Aktiv Senior, som regi-

strerar alla senior- och trygg-

hetsboenden som är på gång i

SeniorBo-guiden, kommer cir-

ka 900 trygghetsboendelägen-

heter i 30-talet projekt att fär-

digställas redan under år 2009.

Ett stort antal av de här pro-

jekten gäller dock omvandling

från serviceboende eller

särskilt boende, varför nytill-

skottet av tillgängliga lägenhe-

ter inte alls är lika stort. För åren

2010–2011 finns redan färdiga

byggplaner eller planer med be-

slutad detaljplan för över tusen-

talet trygghetsboendelägenhe-

ter i närmare 70 projekt.

Det stora intresset för fler bo-

städer för äldre märks också i an-

talet planerade seniorboendelä-

genheter. För inflyttning under

2009 har Aktiv Senior registre-

rat cirka 1 600 seniorboendelä-

genheter i ett 50-tal projekt.

Planerade seniorboendelä-

genheter för inflyttning under

åren 2010–11 uppgår till över

3 400 i minst 110 projekt. Då se-

niorboendelägenheterna i hög

grad finns i nya byggnader, så

innebär ovan angivna lägenhe-

ter minst ett nettotillskott om

4 000 seniorboendelägenheter

inom tre år. Se mer på

www.aktivsenior.se. D

Fler kan bo tryggt

En ny metod för att bygga flervå-

ningshus utvecklas nu på Luleå

tekniska universitet. Limmade

träbalkar som fästs i prefa -

bricerade betongplattor snab -

bar upp byggprocessen och ger

ökad kvalitet.

– Vi är först i världen med me-

toden som fått stor uppmärk-

samhet både nationellt och in-

ternationellt, säger Elzbieta Lu-

kaszewska, doktorand i bygg-

konstruktion på Luleå tekniska

universitet.

Den nya konstruktionsmeto-

den innebär en samverkan mel-

lan betong och trä och utveckla-

des ursprungligen för broar,

men används idag också vid byg-

gande av flervåningshus. Elzbi-

eta Lukaszewska har i sin forsk-

ning studerat hur prefabricera-

de betongplattor på ett optimalt

sätt kan monteras ihop med lim-

made träbalkar med hjälp av en

särskild fästanordning. Prefab-

ricerade betong plattor gör att

en avsevärd del av arbetet kan

flyttas från byggarbetsplats till

fabrik vilket ger stora byggtek-

niska och ekonomiska fördelar.

Metoden som utvecklats på

LTU innebär att elementpro-

duktionen sker i omvänd ord-

ning mot tidigare, då träbalkar-

na monterades först och be-

tongen göts ovanpå träkon-

struktionen. Detta medförde

problem med sammanbindning

på grund av väta och krymp-

ning.

Den nya konstruktionsmeto-

den innebär att de limmade trä-

balkarna istället fästs i de pre-

fabricerade betongplattorna

vilket bland annat minimerar

problem med krympning och

ger bättre kvalitet i konstruktio-

nen.

Elzbieta Lukaszewska har i

sin avhandling studerat olika ty-

per av förbindare mellan limbal-

karna och betongplattan och re-

sultatet av forskningen har fått

mycket positiv respons.

– Förutom att det blir snabba-

re och billigare att bygga är det

möjligt att göra längre golvkon-

struktioner i betong än i trä. Be-

tonggolv mellan våningsplanen

ger också en mycket bättre aku-

stik, säger hon och tror att hen-

nes forskning kommer att få stor

praktisk nytta i framtiden. D

Prefabricerat ger snabbare bygge

Renoveringshandboken för hus

byggda 1950-75.

Tar grepp om renovering


Marknadsnytt

Hansgrohes EcoSmart tekno-

logi begränsar vattenflödet

genom tvättställsblandar-

na. En speciell perlator är

integrerad i blandarkrop-

pen och blandar vattnet

med luft. Vattenkonsum-

tionen minskar med runt

hälften till konstant 7.2 liter

per minut.

Med Hansgrohes AirPower

teknologi, med en speciell flö-

desbegränsare och specialut-

formade vattenstrålar, kan vat-

ten även sparas i duschen.

EcoSmart regulatorn använ-

der sig av en så kallad preci-

sions O-ring, som ändrar sig

flexibelt av vattentrycket. D

Hansgrohe AB

[email protected]

040-51 91 52

Sparar vatten

Att leta skruv tar mycket tid för

hantverkare ute på ett bygge.

Med Essve:s nya container-

koncept levereras exakt det

som behövs för varje fas i byg-

get.

Containrarna är utformade

med färdiga butikskoncept

och innehåller hyllkantseti-

ketter med streckkoder, tydli-

ga avdelningar och informa-

tion som hjälper hantverkarna

att välja rätt produkt.

Containern har även flera

olika tillbehörspaket anpassa-

de till kraven på en byggar-

betsplats, till exempel First

Aid Pack. D

Essve Sverige

08-623 61 29

[email protected]

Full koll på skruvar

Peikko Sverige AB utvecklar

ett standardiserat modul-

system för vindkraftverk. Sys -

te met omfattar förankrings -

ringar, förspända förankrings -

skruvar, toppringar, krävande

svetsade kopplingsringar och

montagemallar.

Företaget ska bland annat

leverera förankringsringar till

tio vindkraftsfundament i Ul-

jabuoda vindkraftpark. D

Peikko Sverige AB

011-28 04 75

Förankrar vindkraftverk

Amerikanska Joby har byggt

vidare på det flexibla kamera -

stativet Gorillapod och lanse-

rar Gorillatorch – en mobil och

ljusstark LED-lampa som är

rikt- och vridbar i 360 grader.

Lampan är monterad på ett tre-

bent stativ med flexibla leder,

gummiklätt grepp och magnet-

fötter. Lampans ljus flöde kon-

trolleras med en steg lös ener-

gibesparande dimmer. D

Focus Trading AB

070-522 64 80

[email protected]

Vridbar LED-lampa

Swedoors nya ytterdörrar går

att beställa med ett fjärrstyrt

lås färdigmonterat i dörren.

Med det förmonterade ASSA

3000 kan dörren låsas upp

med en fjärrkontroll med ett

enkelt tryck, eller med en van-

lig nyckel. D

Jeld-Wen Sverige AB

042-66 200

[email protected]

Öppnar med fjärrkontroll

Varma Glas löser kallras och

inneklimat kring glas på ett

energieffektivt sätt. Med nya

effektiva styrsystem till Var-

ma Glasen kan dimensioner-

ingen av totala uppvärmning-

en av byggnaden eller huset

beräknas annorlunda och med

betydligt mindre energiåt-

gång som följd. Varma Glas

förbrukar lite energi eftersom

kallraset stoppas innan det

uppstår. D

CL Specialglas AB

+46 8 35 26 10

Förhindrar kallras


Marknadsnytt

Ett reducerat, rätlinjigt form-

språk ger de nya badrumsen-

heterna i serien Metaphor från

Alape en design som för tan-

karna till svunna tider. Meta -

phor öppnar formgivningsmöj -

ligheter för arkitekten. Den

fristående badrumsenheten

kan placeras som en referens-

punkt fritt i rummet, eller vid

en vägg. D

Alape

(+45) 33 12 19 00

[email protected]

Bad med räta former

Grontmij har fått i uppdrag av

Tekniska verken i Linköping att

implementera kväverenings -

pro cessen Sharon på Nykvarns

avloppsreningsverk. Sharon står

för Stable High rate Ammonia

Removal Over Nitrite, och meto-

den används för att avlägsna kvä-

veföreningar i det återstående

slamvattnet. Metoden är utveck-

lad och patenterad av Grontmij.

D

Grontmij

010-480 25 56

Renar vatten på kväve

Elko lanserar Elko Wireless,

som är ett trådlöst system

för ljussättning av hemmet.

Systemet består av enheter

som kommunicerar via radio-

signaler. Brytarna kräver inte

några kablar och kan placeras

ut var som helst i hemmet, på

alla typer av ytor.

Företaget kommer också

med en LED-dimmer som är

anpassad för nya energisnåla

LED-lampor. D

Elko AB

08-449 27 06

[email protected]

Lampa styrs trådlöst

Kväveoxider är ett stort pro-

blem i hårt trafikerade miljöer.

Econox™ by Starka är en be-

tongplatta som innehåller ti-

tandioxid som inarbetats i ett

specialcement. Titandioxiden

aktiveras av UV-ljus och då bil-

das fria radikaler som kan bry-

ta ned kväveoxider (NOx) och

organisk smuts. Av detta bildas

lättlösligt salt som sköljs bort

med nästa regn.

Typvärden på reduktionen

ligger enligt företaget på runt

20-40 procent vid fullskale-

försök i Europa. Reduktionen

beror på en mängd faktorer, så

som ljusintensitet, tempera-

tur, luftfuktighet och luft-

strömmar. Eftersom det är en

katalytisk process förbrukas

inte Econox utan effekten är

långvarig. D

Starka

044-20 25 03

[email protected]

Luftrenande betongplatta

Fläkt Woods lanserar två nya

system, Optivent Bas och

Optivent Plus som ventile-

rar respektive klimatiserar

fastigheten. Med Optivent Bas

anpassas flödet i lokalen efter

belastning. Reglering sker via

temperatur, närvaro eller CO2.

Optivent Plus säkrar via det

aktiva tilluftsdonet DCKA en

omblandning av luften. Risken

för drag minskar, även vid låga

flöden, genom att det aktiva

donet håller tilluftshastighe-

ten i spaltöppningen

konstant när luftflö-

det ändras. Det sker

genom att en

reglerskiva automa-

tiskt ändrar spalthöjden

när luftflödet ändras. D

Fläkt Woods

08-626 49 09

[email protected]

Sköter om luftutbyte


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00golvvärme

totalt säker


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

SidAbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Brandskyddsföreningen Sverige . . . . . . . . . . . . . . . .19Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1Forserum Safety Glass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53F O Arkitektkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23HAKI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

SidH-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Moelven Byggmodul . . . . . . . . . . . . . . . . . .2:a omslagNybro cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 4PAX Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Rescon mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Sakab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

SidSkandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . .2, 39T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslagThermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . .35Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund - Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 [email protected]

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

PITEÅ

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

GÖTEBORG


STOCKHOLMSTOCKHOLM


STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17

183 30 Täby

Växel 08-638 23 30

Fax 08-768 23 70

[email protected]

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg


Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ

VISBY


Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening


Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]


Marknadsnytt

3M kommer med uppdateradeversioner av Peltor skydds -hjälmar. I utvecklingsarbetetav Peltor G2000 Uvicator ochPeltor G3000 Uvicator har fö-retaget satsat på säkerhet ochkomfort. Med hjälp av det nyahjälminredet med rattjuster-ing går det att anpassa hjäl-men, vilket gör att hjälmen sit-ter stabilt under arbetsdagen.Båda modellerna är utrustademed UV-indikatorn Uvicatorsom larmar när materialet ihjälmen blivit skört av solen.

Peltor G3000 Uvicator ärspeciellt framtagen för bygg-

nads-, industri- och skogsar-betare. D

3M Svenska AB

08-92 23 19

Hjälmen kan anpassas Soprum kan ge ifrån sig obe-hagliga odörer. Med hjälp avozon, som är en specialform avsyre och ett kraftfullt oxida-tionsmedel, kan illaluktandemikroorganismer oxideras tillämnen som inte luktar, somkoldioxid och vatten. Den ke-miska reaktionen sker auto-matiskt utan kemikalier ellerandra tillsatser.

Det Göteborgsbaserade fö-retaget Green Air lanserar ettspecialerbjudande för soprumsom omfattar ozongeneratornAirclino OM-1,0, en sensorsom temporärt stänger avozontillförseln om koncentra-tionen i luften börjar närma siggränsvärdet och två meterPTFE-slang för utmatning avozonet. D

Green Air Miljöteknik AB

031-22 38 04

[email protected]

Ozon tar odören

Det svenska företaget Perma-foil har utvecklat en tapet ifem lager som stoppar radonfrån hus byggda med blåbe-tong. Mätningar visar på 70-90 procents minskning av ra-don, enligt företaget, som låtitSveriges tekniska forsknings -institut SP, samt tyska Fo-schungsbüro Radon und Bal-neologi, testa tapeten.

Permafoil har en pappers -yta på båda sidorna som gör attden kan klistras upp på väg-gen, samt målas eller tapetse-ras över. Mellan pappersytor-na finns tre tunna lager av enextremt radontät polymerfo-lie. D

Permafoil

0733-88 86 84

[email protected]

Tapet stoppar radonet

Med radiosystemet Connectkan hemmets belysning, samtandra elektriska funktioner,styras trådlöst. Systemet blirså avancerat som kunden villeller har behov av. Flera funk-tioner kan kopplas ihop så attman exempelvis kan styra allalampor i lägenheten från enenda strömbrytare.

Även mediaspelare, persi-enner och hushållsapparaterkan hanteras via centralen. D

Schneider Electric Sverige AB

0155-26 54 00

[email protected]

electric.com

Ljusdesigna hemmetRobust ståldörrar AB har in-troducerat en ny brandklassadinnerdörr i stål för skolor, kon-tor, institutioner och andramiljöer där brand och rökut-veckling kan vålla allvarlig ska-da. Den brandklassade inner-dörren BI uppfyller skydds -klasserna A60 och E120.

Dörren har tre gångjärn förhög stabilitet och rökmotver-kande tätningslister. Den finnsi ett brett utbud av laminat ochkulörer.

Dörrarna är förstärkta fördörrstängare på gångjärnssi-dan och är försedda med låsgodkända enligt SS 3522. Dör-ren levereras med karmtyp Beller C. D

Robust AB

0730-22 22 12

[email protected]

Ståldörr skyddar vid brand

Basta är ett initiativ inom densvenska byggsektorn som syf-tar till att avveckla särskilt far-liga ämnen i byggprodukter.Kvalificeringsvillkoren inne-bär att produkter inte får inne-hålla kemiska ämnen med häl-so- eller miljöfarliga egenska-per.

Nu har flertalet av de trap-por som är tillverkade helt i träsom lämnar SSC Trätrapporblivit godkända enligt Bastasvillkor. D

SSC Skellefteå

0910-72 59 55

[email protected]

Trätrappor klarar krav

Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR�� som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre -

tagar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet, alt hög -skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, för energiexperter,samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning,miljöinvente ring och utbildning tillkvali tets ansvarig enligt PBL. De fyrasistnämnda kurserna leder till certi-fiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen -jörerna SBR, Svenska Byggmästare-och ingen jörsförbundet i Finlandr f, Ålands Byggmästareförbund,Arkitektservice m fl.

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås viaInternet.

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96Förbundsdirektör: Magnus Janson (från 20100101), 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenBjörn Selling, StockholmsavdelningenVeronica Jensen, MalmöavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, Skaraborgsavdelningen


Urban Andersson, projekt-ledare, Ramböll Sverige AB,NorrköpingPer-Erik Aronsson, egen företagare, Per AronssonProject AB, NyköpingPeter Ericsson, egen företagare,Peric Konsult AB, ÖrebroKarl-Erik Fredriksson, egen företagare, Plåtolle AB, MörsilTomas Göthberg, konsult,WSP AB, GöteborgAnders Hedén, projektledare,TP Group, StockholmLeif Jansson, egen företagare,LJ Byggledning, TäbyLena Karlsson, VikbolandetEmma Molinder, byggnads -ingenjör, Byggritningar AB,MotalaHarry Nee, egen företagare,Foby AB, LjusteröRikard Norström, projekt -ledare, Rotpartner Sverige AB,KungälvMats Olsson, energiexpert, Actava, BrommaBenny Parhorn, egen före -tagare, Benny Parhorn, Besiktning & Foto i Skåne AB,Helsingborg

Ulf Ridelberg, elkonsult, Picon Teknikkonsult AB, SkövdeJoakim Sandberg, egen företagare, Entreprenad -besiktning AB, KinnaThomas Sandin, delägare,Coordia Consult AB, SollentunaAnders Skog, egen företagare,Klimat & Energikonsult AB,ArlövHenrik Stenberg, egen företa-gare, Henrik Stenberg Fastig-hetskonsultation AB, KinnaBengt Svedrell, egen före -tagare, YstadfastigheterSvedrell & Co HB, YstadAnna Söderberg, energiexpert,Mätforum AB, NackaLars Wedholm, egen före -tagare, Lars E Wedholm Konsult AB, Nyköping

Nya anslutnaSebastian Andreasson, JohanneshovJan Arstad, TorslandaOla Engström, ÅrstaErik Innerstedt, RudaJohan Larsson, MalmöPer-Ola Nordquist, SjälevadAlex Åkesson, Ljungbyholm

Nya medlemmar

Konsultgruppen4 december

Entreprenadbe-siktningsgruppen8 december

Överlåtelsebesikt-ningsgruppen2 december

Gröna besiktningsmän30 november

Antagnings -utskottet16 december

Förbundsstyrelsen28 januari 20104 april 2010

Kalender

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 115-16 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 217-18 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän19 mars, Stockholm

Symposium överlåtelse15-16 februari, Stockholm26-28 april, Malmö 12-13 oktober, Göteborg16-17 november, Stockholm

Symposium kvalitetsansvarig– uppdatering24-25 mars, Malmö28-29 april, Göteborg

Entreprenadbesiktning grundutbildning, steg 118-19 mars, Stockholm13-14 april, Göteborg

Entreprenadbesiktning, steg 2 – praktik26 april, Stockholm20 maj, Göteborg

Entreprenadbesiktning –provtillfälle för besiktningsmän26 april, Stockholm20 maj, Göteborg

ABK 091 december, Göteborg3 december, Luleå8 december, Kalmar10 februari, Örebro11 februari, Linköping18 februari, Uppsala18 februari, Malmö15 mars, Stockholm25 mars, Göteborg20 april, Kalmar4 maj, Luleå

Det är dags att BIMformera sig9 mars, Göteborg15 april, Stockholm

Putsade fasader2 december, Stockholm20 maj, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt13 april, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador7–8 december, StockholmPlåt i teori och i verklighet22 april, Stockholm

Fogfria golv – besiktnings-man och konsult18 mars, Stockholm

Skadeutredningar5 maj, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs9 december, Skellefteå3 februari, Stockholm11 mars, Malmö27 april, Göteborg

AMA Anläggning 077 december, Göteborg28 januari, Stockholm2 mars, Västerås9 mars, Göteborg24 mars, Luleå19 april, Malmö27 april, Sundsvall

MER Anläggning 078 december, Stockholm19 januari, Göteborg22 februari, Stockholm16 mars, Göteborg23 mars, Västerås25 mars, Luleå20 april, Malmö28 april, Sundsvall

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*4 februari, Stockholm11 februari, Halmstad15 mars, Malmö29 mars, Luleå14 april, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare*1–2 december, Växjö19–20 januari, Stockholm20–21 januari, Härnösand28–29 januari, Örebro1–2 februari, Göteborg1–2 februari, Luleå3–4 februari, Linköping8–9 februari, Stockholm8–9 februari, Östersund11–12 februari, Malmö16–17 februari, Falun16–17 februari, Sollefteå11–12 mars, Gävle15–16 mars, Umeå17–18 mars, Göteborg22–23 mars, Kristianstad

Entreprenadjuridik, grundkurs*10 december, Västerås26 januari, Malmö3 februari, Göteborg9 februari, Luleå15 mars, Stockholm18 mars, Umeå4 maj, Malmö

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*16 februari, Stockholm25 mars, Malmö13 april, Göteborg27 april, Umeå

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N

3, 4, 10 februari, Göteborg9, 10, 16 mars, Malmö13, 14, 20 april, Stockholm

Nivå K

17 mars, Malmö21 april, Stockholm

Projektledning*1–2 december, Göteborg27–28 januari, Stockholm2–3 mars, Malmö16–17 mars, Luleå20–21 april, Göteborg27–28 april, Stockholm

*Kurser markerade med* ge-nomför SBR i samarbete medEGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan, se

www.bygging.se/kursereller ring 08-462 17 94.

Aktuella kurser


Nytt från SBR

Och skribenten var…Referatet från Finland i förra numret av Husbyggaren, med ru-briken ”SBR på nordiskt byggsymposium” skrevs av SBRs tillträ-dande förbundsdirektör Magnus Janson.

Missa inte SBRs resa till Kinanästa år! Den går till Expo2010i Shanghai, som blir den störstavärldsutställningen någonsin.

Dessutom stannar vinågra dagar i Peking medbesök i kejsarpalatset iden Förbjudna stadensamt utfärd till Kinesiska

muren. Resan går 12-19 oktober2010. Antalet platser är begrän-sat. För intresseanmälan ochmer info: www.style.se/sbr. D

Missa inte Kina!

Häng med på SBRs resa tillvärldsutställningen i

Shanghai, och Peking! Foto: Margot Granvik

Nytt från SBR


Nu är det hög tid att sätta sig ini de eurokoder som kommeratt ersätta BKR i januari 2011,då BKR går i graven. Det är påsin plats att närma sig euroko-derna beroende på den rollsom man har i byggprocessen.

Stockholmsavdelningenhar fått information om euro-koderna av Jan-Olof Nylander,som har ett gedigen kunskap ifrågan.

Konstruktörer bör givetvisha grepp om hela paketet eu-rokoder, när det gäller derasersättning av motsvarande

BKR. Detta eftersom koderna iförsta hand inriktar sig på di-mensioneringsregler. De somhar uppdrag som KA kommersäkert att bli inblandade i formav att sakkunniga kommer attkrävas av BN i större omfatt-ning.

Likheterna med dagensBKR finns men det är ocksåstora olikheter.

Varför eurokoder? Ja, denstörsta anledningen är att ska-pa möjligheter för konkurrensi hela EU-området, och då pålika villkor. Våra kollegor, lik-

som vi, ska kunna agera på likavillkor när det gäller produk-ter och tjänster, läs konstruk-tioner.

Problemet som kommer attföreligga är kostnaderna föreurokoderna. En konstruktörkommer att behöva koder förminst 50 000 kronor. Det är ettstort problem eftersom det görnyetablering av företag myck-et kostsamt. Utan små företag– inga stora företag!

En fråga som SBR med nyförbundsdirektör säkert kom-mer att lösa på ett sätt som göratt SBR-medlemmar kommer

att kunna driva även företag,och nya enmansföretag i fram-tiden, till andra kostnader änovan redovisade.

Med andra ord så är detta enstor fråga för SBR att hantera.Stockholmsavdelningen ficken utomordentligt god infor-mation om eurokoderna avJan-Olof Nylander, som höllett trevligt och innehållsriktföredrag i frågan för medlem-marna. D

Av Lars H. Derk, ordförande

i Stockholmsavdelningen SBR

I början av oktober gjordeSBR:s Kristianstadsavdelningett uppskattat studiebesök, idet som ska bli KristianstadArena. Arenan är en multiare-na, främst avsedd för idrotts -utövare, men arenan kan ävenfungera som konsertarena,mässhall och hysa större ar-rangemang.

Vi fick en grundlig, intres-sant och proffsig genomgångav projektchef Per-Ola Pershaf(beställaren Sikab), samt aventreprenadchef Ulf Jönssonpå NCC.

De berättade bland annat attbyggkostnaden är 330 miljonervarav 270 miljoner avser are-nan. Totalytan är på 12 063 m2,fördelat på tre våningar, och

publikkapaciteten vid matchkommer att vara 4 500 perso-ner.

Projektet genomförs som ettpartnering projekt, vilket byg-ger på öppenhet mellan huvud -entreprenör och beställare.

Öppenheten, som även omfat-tar ekonomin, innebär att par-terna kan diskutera kostnads-följderna av olika beslut.

Man har också använt sig av3D-projektering som medförtatt många frågor och problem

har kunnat lösas redan i pro-jekteringsstadiet. I datapro-grammet kan man till exempelsöka efter kollisioner vad gäl-ler installationer.

Efter genomgången fick vien rundvisning bland stålpela-re, betongelement och begyn-nande läktarsektioner. Bygg-nationen är planerad att ståfärdig under oktober 2010, föratt stå redo för handbolls-VMunder januari 2011.

Vår förhoppning är att kun-na göra ytterligare ett studie-besök framåt våren-sommaren2010, då invändiga byggnads -arbeten är i full gång. D

Av Magnus Svensson,

sekreterare SBR-

Kristianstadsavdelning

Eurokoder allt hetare

Beskådade blivande multiarena

Stockholmsavdelningens medlemmar förbereder sig inför januari

2011 när BKR ersätts av eurokoder. Foto: Anders Johnsson

Jan-Olof Nylander kan eurokoder. Foto: Anders Johnsson

Entreprenadchefen Ulf Jönsson står omringad av SBR:are.

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2009 nr 7

Documents