medborgarskolan region väst utvÄrdering av projekt nya ...¤rderingsu 5.pdf · region västs...

Empiricus Utvärdering AB

Nya Setup

Medborgarskolan Region Väst

UTVÄRDERING AV PROJEKT NYA SETUP

Slutrapport

Uddevalla 2014-08-01 Empiricus Utvärdering AB


2

INNEHÅLL

Förord .................................................................................................................................... 3

1 Sammanfattning .......................................................................................................... 4

2 Inledning ........................................................................................................................ 5 2.1 Empiricus uppdrag .......................................................................................................... 5 2.2 Medborgarskolan Region Väst .................................................................................... 7 2.3 Projekt Nya Setup ............................................................................................................ 7 2.4 Genomförande ............................................................................................................... 10

3 Resultat ....................................................................................................................... 13 3.1 Jämställdhet och tillgänglighet ................................................................................ 13 3.2 Programkriterier .......................................................................................................... 13 3.3 Transnationellt samarbete ........................................................................................ 15 3.4 Måluppfyllelse ................................................................................................................ 17 3.5 Deltagarnas syn på projektet .................................................................................... 20 3.6 Styrgruppens syn på projektet ................................................................................. 22 3.7 Uppdragsgivarnas syn på projektet ....................................................................... 22

4 Sammanfattande analys och slutsatser ............................................................ 24 4.1 Projektets genomförande .......................................................................................... 24 4.2 Lärande ............................................................................................................................ 25 4.3 Hållbarhet ........................................................................................................................ 25 4.4 Styrkor, framgångsfaktorer ...................................................................................... 26 4.5 Möjlighet till implementering .................................................................................. 26 4.6 Samhällets mervärde ................................................................................................... 27

Bilaga 1, Resultat-‐ och utfallssammanställning ................................................... 29

Bilaga 2 Självskattning av arbetsförmåga, utdrag ............................................... 30

Bilaga 3 Arbetslöshetens pris ..................................................................................... 34

Bilaga 4 Arbetsintegrerande Sociala Företag, utdrag ........................................ 40


3

Förord År 2011 fick Empiricus Utvärdering i uppdrag av Medborgarskolan Region Väst att genomföra en löpande utvärdering av projekt Nya Setup. Projektet delfinansierades genom Socialfondens Programområde 2, ökat arbetskraftsutbud. Nya Setup ägdes och genomfördes av Medborgarskolan Region Väst. Projektets ursprungliga samverkansparter var Arbetsförmedlingen Huvudkontoret, AMO Halmstad och Arbetsförmedlingen Kungsbacka, Försäkringskassan Halland, Falkenbergs kommun, Socialförvaltningen samt Kungsbacka kommun, Individ & Familjeomsorg.

Projektet som pågått under perioden 2011-08-01 t.o.m. 2014-06-30 riktade sig till kvinnor och män i åldrarna 16 – 64 år som var helt eller delvis sjukskrivna, uppbar aktivitetsersättning eller sjukersättning, var långtidsarbetslösa eller uppbar försörjningsstöd.

Den externa utvärderingen har genomförts av Empiricus Utvärdering AB och letts av fil. lic. Göran Åkermo.

Empiricus Utvärdering framför sitt stora tack till alla personer som på olika sätt bidragit till utvärderingens genomförande. Ett särskilt tack till projektledaren, projektpersonal och projektets styrgrupp.

Uddevalla 2014-08-01


4

1 Sammanfattning Projektets övergripande syfte och ambition var att bidra till att individer kan leva ett självständigt liv som fullvärdiga samhällsmedborgare - att bidra till autonomi och delaktighet för utsatta människor.

Medborgarskolans värdegrund är väl förankrad i hela projektorganisationen. Genomförandets stöd i värdegrunden tillsammans med folkbildningens syn på individen och pedagogiken har på ett tydligt sätt bidragit till projektets framgångar. Detta bekräftas i deltagarnas kommentarer och synpunkter.

Projektet vände sig till långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa personer. Projektets metod syftar till att genom olika former av hjälp och stöd erbjuda långtidssjukskrivna och arbetssökande en meningsfull och relevant rehabilitering eller habilitering.

Totalt har projektet omfattat drygt 800 deltagare.

Sammantaget har projektets utveckling inneburit att antalet uppdragsgivare, samverkansparter, har ökat och därmed blev antalet uppdrag betydligt fler än det planerade. Deltagarna visade sig också ha behov av längre tid i projektet än vad som var tänkt. Det har varit uppdragsgivarnas önskemål, i samverkan med projektet, som styrt deltagarnas faktiska tid i projektet. En förlängning av ett uppdrag grundade sig i regel på att deltagaren närmat sig arbetsmarknaden/egen försörjning på ett verifierbart sätt.

Projektet har nått både de kvantitativa och kvalitativa mål för deltagarnas resultat som formulerats i projektplanen.

Omkring 100 deltagare i Setup har återgått till arbete och något fler har börjat studera. Sammantaget innebära resultateten en vinst för samhället på åtminstone 50 till 60 miljoner kronor på kort sikt (per år). Även om resultatet är behäftat med osäkerhet visar det på nödvändigheten av att fokusera på insatsernas långsiktighet.

Under projekttiden har projektets modell och arbetsmetoder utvecklats till framgångsfaktorer för såväl deltagare som uppdragsgivare. Viktiga delar som utvecklats är nya former för gruppindelningar (”grupper i gruppen”), Steg 5 samt att projektet utvecklats till en mötesplats för samverkansparterna och deras klienter. Även det aktiva nätverksarbetet riktat till arbetsgivare har utvecklats framgångsrikt.

Exempel på viktiga framgångsfaktorer för deltagarna:

• Projektet genomförts med ett tydligt stöd i en värdegrund • Vägledning • Friskvård • Möjligheten för deltagaren att själv styra sitt schema, handlingsplan • Kontakten med och stödet från nätverkaren (deltagarna) • Mötesplatser (t.ex. mässor och inbesök) • Arbetsträning och praktik


5

2 Inledning Europeiska Socialfondens syfte är att skapa bättre förutsättningar för Europas arbetskraft och företag för att nå medlemsländernas gemensamma mål om en ökad tillväxt och konkurrenskraft på den globala marknaden.

Medborgarskolan Region Väst beviljades år 2011 medel från Europeiska Socialfonden för att genomföra projekt Nya Setup. Projektet genomfördes inom Programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud.

2.1 Empiricus uppdrag I samband med projektets start anlitades Empiricus Utvärdering AB som extern utvärderingsresurs för att genomföra en lärande utvärdering av projektet. Utvärderingen skulle bedrivas i nära samarbete med projektledning och på så sätt vara en integrerad del i projektverksamheten.

2.1.1 Uppdrag I projektplanen anges att projektet ska följas upp och utvärderas från projektstart av extern utvärderare parallellt med intern personal för att i möjligaste mån säkra att målen uppfylls, kontinuerligt arbeta med att höja kvaliteten i projektet, få bättre genomslagskraft för de resultat projektet når samt att nyttan med projektet tas tillvara både internt och av andra mottagare. Projektets framgångsfaktorer och dragna erfarenheter ska dokumenteras för att spridas. En kontinuerlig och snabb återföring till berörda parter på olika nivåer i projektorganisationen och styrgrupp är nödvändig för ett gemensamt lärande och möjlighet att styra projektet och kunna låta det utvecklas löpande.

I projektansökan för projekt Setup specificeras det externa utvärderingsuppdraget enligt nedan1).

• Projektdeltagarna skall följas upp både enskilt och gruppvis av bl.a. upplevd insats och slutresultat.

• Hur Arbetsförmedlingen, Försäkringskassa och Individ- och Familjeomsorg i Kungsbacka och Falkenberg upplever att samarbetet och resultatet skall utvecklas och implementeras i deras dagliga arbetssituation samt vad de dragit för lärdom av projektet.

• Når projektet de uppsatta målen? • Uppföljning av indikatorer. • Utvärdera jämställdhet och tillgänglighet inom ramen av projektet. • Utvärdering av orsakssammanhang. • Hinder och drivkrafter till förändring. • Vilka metoder har varit framgångsrika och varför? • Leder utvärderingen till lärande och förändring?

”Den externa utvärderaren kommer löpande ge synpunkter och råd till projektledare och projektägare i syfte att föra projektet framåt och på så sätt bidra till att nå de uppsatta projektmålen. Resultaten från den externa utvärderarens iakttagelser och 1 Ansökningsomgång 2-2011 2010-5050008. Setup, ansökan 2011-3050046.


6

utvärderingsinsatser ska ge möjlighet till kontinuerliga ändringar i projektet. Den externa utvärderaren kommer löpande att dokumentera hur projektet fortskrider, delta vid viktiga projektaktiviteter och möten och vara ett stöd för och bollplank till projektledare.

Projektägare, styrgrupp och samverkansparter får kontinuerligt ta del av projektets utveckling och resultat genom att den externa utvärderaren rapporterar iakttagelser, erfarenheter och dragna kunskaper”.

2.1.2 Den externa utvärderingens genomförande Projektet har följt finansiärernas och samverkansparternas förväntningar, riktlinjer och krav. Utvärderingen har också följt den ansats för lärande utvärdering som rekommenderas av EU-kommissionen, On-going evaluation. Med utgångspunkt i begreppet lärande utvärdering genom följeforskning2) har ansatsen integrerats i projektet. En viktig aspekt av den lärande utvärderingen har varit att hitta effektiva former för återföringen av det gemensamma lärandet till de medverkande parterna.

Vid utvärderingsinsatser, mätningar där strukturerade samtal, intervjuer och enkätförfarande genomförts har rådande etiska standarder för sekretess och tystnadsplikt gällt. Detsamma gäller för dokumentation som avser samverkansparter och deltagande företag och organisationer.

Uppföljnings- och utvärderingsprocessen inleddes med att identifiera och utforma relevanta indikatorer och benämningar för att i största möjliga mån erhålla jämförbarhet med aktuell forskning, liknande projekt och reguljära insatser. I samband med detta upprättades och förankrades en uppföljnings- och utvärderingsplan för projektet.

Utvärderingen har genomförts i processform i nära samarbetet med projektledningen med olika fokus varefter som projektet utvecklats och genomförts.

Under den inledande fasen låg utvärderingsprocessens fokus på analys av projektets logik och målstruktur. Processen fokuserade på kopplingen mellan deltagarflödet och resultat. Den löpande avrapporteringen till projektledning och styrgrupp behandlade i första hand deltagarflödet från uppdragsgivare samt projektets förutsättningar för och förmåga att leverera de förväntade resultaten på deltagarnivå.

I den andra fasen försköts fokus mot projektets metodutveckling och lärande samt samverkan med projektets olika intressenter. Ansatsen var teoribaserad så till vida att utgångspunkten för utvärderingen är projektets förändringsteori.

Under projektets avslutande fas riktades fokus mot implementering och hållbarhet i projektets resultat.

Ett betydelsefullt verktyg för den löpande uppföljningen har varit Medborgarskolan Region Västs system för in- och utvärdering. I samband med deltagarnas start i projektet har de svarat på ett antal frågeställningar. Enkäten har sedan följts upp 2 Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt, Svenska ESF-rådet, GD-beslutsnummer 2010-137, 2010-12-13.


7

med ytterligare en enkät i samband med att deltagaren avslutat sin tid i projektet. Tillsammans med den interna utvärderingens resultat har sedan underlag för frågeställningar, samtal, intervjuer, jämförelser med andra projekt och analyser sammanställts.

Empiricus Utvärdering har deltagit som adjungerad vid samtliga styrgruppsmöten. Vid styrgruppsmötena som hållits var tredje månad presenterades och diskuterades en Lägesrapport som belyste den senaste tremånadersperioden ur olika aspekter.

2.2 Medborgarskolan Region Väst Medborgarskolan Region Väst är en ideell förening som sedan början av 1990-talet arbetat med att stötta olika målgrupper på sina skiftande vägar tillbaks till arbetslivet. Medborgarskolans Region Västs verksamhet bygger på en väl implementerad humanistisk värdegrund med fyra kärnvärden som genomsyrar allt arbete3) i organisationen.

2.3 Projekt Nya Setup

2.3.1 Problem ”Det är av yttersta vikt att fler åtgärder vidtas så att fler sjukskrivna och fler personer med sjukersättning, arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd kan komma tillbaka till arbete. Långtidssjukskrivning i kombination med arbetslöshet innebär ett dubbelt problem vid rehabilitering. Avsaknaden av en arbetsplats att gå tillbaks till vid förbättring av hälsan försvårar planering samtidigt som motivationen hos den arbetssökande/sjukskrivne oftast är sämre. Ofta har individer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid förlorat sin tidigare grupptillhörighet och många gånger även sitt sociala kontaktnät. För dessa individer är det ofta viktigt, att som ett förberedande steg via arbetslivsinriktad rehabilitering ges möjlighet att ingå i en grupp, lösa uppgifter tillsammans eller bara prata med andra i liknande situation. Nya Setup inriktar sig på social rehabilitering i grupp där individen tar små första steg mot ett fungerande arbetsliv med fokus på återgång i arbete”.4)

2.3.2 Projektets syfte Nya Setup syftade till att underlätta vägen för varje enskild deltagare från dagens situation till ett önskat framtida läge. Projektet skulle främja aktivitet och ökad delaktighet i arbetsfrågan, bryta invanda mönster och föreställningar och utveckla den enskilde deltagarens arbetsförmåga.

2.3.3 Intressenter • Kvinnor och män i åldrarna 16-64 år och som står utanför arbetsmarknaden:

3 www.medborgarskolan.se “Medborgarskolans syfte är att verka för en objektivt bedriven fri och frivillig folkbildning, utbildning och därmed förenlig verksamhet. Medborgarskolans fyra kärnvärden – Individen i centrum, Utveckling i samverkan, Ömsesidig respekt och Kunskapens egenvärde – ska genomsyra verksamheten på alla nivåer. Medborgarskolan har en humanistisk värdegrund. Grundtanken är att varje människa har ett okränkbart värde och är fri att utforma sitt liv som hon själv vill i sin strävan efter självförverkligande.” Utdrag ur Medborgarskolans Programförklaring. 4 Ansökningsomgång 2-2011 2010-5050008. Setup, ansökan 2011-3050046


8

o Personer som är helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (utrikes födda) (minst 3 månader för personer i åldern 18-24 år)

o Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader o Personer som har hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning o Personer som erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar

o Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv • ESF Väst • Medborgarskolan Region Västs folkbildningsverksamheter. • Arbetsförmedlingen • Försäkringskassan • Kommunernas socialtjänster • Näringslivet

Projektet ska också från start och framåt söka nya intressenter/samverkansparter till projektet.

2.3.4 Projektets logik Kärnan i projektidén är en stegvis process formulerade som ett antal steg som den enskilde deltagaren bör ta i sin rehabiliteringsprocess. Beroende på individens förutsättningar anpassas innehållet och vilka steg som ska prioriteras.

Projektets logik, förändringsteori, illustreras i Figur 1. Tanken är att nå hållbara effekter för deltagare och mottagare av projektresultaten genom den stegvisa

rehabiliterings-/habiliteringsprocessen. I den stegvisa processen anpassas valet av folkbildande aktiviteter både på individ- och gruppnivå till deltagarnas, behov och önskemål. Syftet med processen är att steg för steg på deltagarens egna villkor stärka deltagarnas inflytande och delaktighet i arbetslivet och motivera deltagaren i sin utveckling mot en mer fungerande vardagsstruktur. Projektet ska återuppbygga sociala nätverk. Projektet ska också stödja deltagarna i att återfå arbetsförmåga och arbetslust. Projektet ska skapa mötesplatser som underlättar deltagarnas rehabilitering och samtidigt underlätta för de olika myndigheternas hanterande av varje enskilt ärende.

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Steg 4

Steg 5

Rehabilitering Stöd Arbetslivsinriktning

Hållbara'resultat'

Figur 1 Projekt Nya Setups logik


9

Processen inleds med ett trepartssamtal därefter en två veckors introduktion där deltagaren testar olika aktiviteter. Tillsammans med projektpersonalen genomförs en kompetensanalys. Resultatet är en handlingsplan som spänner över deltagarens planerade tid i projektet. Samtidigt börjar deltagaren upprätta en långsiktig plan för sin rehabiliteringsprocess, Livsplanen. Planen ägs och administreras av deltagaren och beskriver deltagarens väg till sitt önskade framtida läge. Under deltagarens väg mot autonomi och egen försörjning är projektpersonalens uppgift att stödja och lyfta fram de framsteg som deltagaren gör och hela tiden uppmuntra till att tro på sin egen förmåga att nå uppsatta mål. Fokus förskjuts mer och mer mot arbetsrelaterade aktiviteter som t.ex. arbetsplatsbesök. Steg 5 är avsedd att ytterligare stärka möjligheten till långsiktiga och hållbara resultat genom att deltagaren får stöd under sin tid i arbetsträning, praktik, utbildning eller arbete. Samtidigt får de uppdragsgivande myndigheterna återkoppling från arbetsträningen/praktiken.

2.3.5 Projektets mål Projektets övergripande mål är att hälften av deltagarna som har genomgått projektet ska ha närmat sig arbetsmarknaden5)

Delmål:

• 90 % av de deltagare som genomgått projektet skall uppleva att deras vilja och drivkraft är stimulerad och förbättrad

• Samtliga deltagare som genomgått projektet ska ha påbörjat sin Livsplan • 80 % av deltagarna som genomgått projektet ska ha färdiga

ansökningshandlingar i form av CV • 80 % av deltagarna som genomgått projektet har varit aktiva på

friskvårdsaktiviteterna • Samtliga deltagarna som genomgått projektet har fått utökade sociala

färdigheter • Transnationellt samarbete med minst en organisation/företag/projekt för att

utveckla erfarenhetsutbyte

2.3.6 Projektets organisation Medborgarskolan Region Väst var projektägare. De ursprungliga samverkansparterna i projektet var Arbetsförmedlingen Huvudkontoret, AMO Halmstad och Arbetsförmedlingen Kungsbacka, Försäkringskassan Halland, Falkenbergs kommun, Socialförvaltningen samt Kungsbacka kommun, Individ & Familjeomsorg.

Projektet har haft en styrgrupp med representanter för samverkansparterna. De adjungerade medlemmarna var projektets ekonom, projektledare och den externe utvärderaren.

Projektet har genomförts på fyra orter, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. På varje ort finns det projektassistenter som är utbildade i vägledning

5 Att närma sig arbetsmarknaden innebär att deltagaren är i aktivitet minst 10 timmar per vecka, har passerat de olika steg projektet består av och tagit del av projektets arbetsmarknadsinriktade aktiviteter.


10

och coachning. Under projektets senare halva har det funnits en nätverkare som också fungerat som kontaktperson mellan deltagare, företag, projekt och uppdragsgivare.

Projektets målgrupper var kvinnor och män i åldrarna 16-64 år och som stod utanför arbetsmarknaden. Antal deltagare/uppdrag i projektet planerades till 1181, se Figur 2. Andelen kvinnor, 60 %, i projektet förväntades motsvara andelen kvinnor i uppdragsgivarnas sammantagna rekryteringsbas. Arbetsförmedlingen förväntades bli den dominerande uppdragsgivaren för projektet. Försäkringskassan hade vid projektstarten verifierat deltagarflödet t.o.m. årsskiftet 2012/2013, därefter var inflödet av uppdrag osäkert.

Deltagarnas tid i projektet förväntades att variera beroende på individernas olika förutsättningar och behov men rikttiden var satt till 3 månader. Knappt hälften av deltagarna förväntades komma från Kungsbacka men en viss utjämning mellan såväl orterna som uppdragsgivare förväntades beroende på förändrade behov hos deltagare och uppdragsgivare. Det totala antalet platser inom projektet planerades till ca 100 stycken fördelade över Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad.

2.4 Genomförande

2.4.1 Deltagare I ett ganska tidigt skede av projektet visade det sig att inflödet av deltagare inte motsvarade det planerade. Förändrade förutsättningar tillsammans med nya uppdragsgivare innebar att både flödet inom och mellan orterna avvek från det tänkta flödet.

Deltagarflödet, kvantitativt och kvalitativt, är en kritisk faktor som helt och hållet avgör ett projekts möjligheter att leverera de utlovade resultaten på såväl deltagar- som metodutvecklingsnivå. Det krävs tillräckliga volymer och rätt sammansättning av målgrupperna. Projektet innebar för många en ny möjlighet till en social samvaro och därmed också nya krav. För de flesta deltagarna innebar detta att man utvecklades och stärktes som individ men för några innebar det istället att en tidigare

Andel Kvinnor Män Totalt60% 40% 100%

FK Halland 25% 179 119 298,8Af Halland 30% 214 143 356,7Af Kungsbacka 35% 245 163 407,4IF Falkenberg 5% 35 24 59,1IF Kungsbacka 5% 35 24 59,1

709 472 1181

Figur 2 Planerat deltagarflöde under projektperioden. FK = Försäkringskassan, Af = Arbetsförmedlingen, IF = Individ- och Familjeförsörjning.


11

dold eller latent problematik blottlades. Detta är något som noterats i ett flertal projekt ses som ett allmänt problem/resultat för projekt inom Programområde 26).

Deltagarna har haft en hög ambitionsnivå och stora förväntningar på sina möjligheter att närma sig arbetsmarknaden under sin tid i projektet. Detta ställde naturligtvis höga krav på såväl deltagarna, projektet och uppdragsgivarna.

Det relativt stora antalet deltagare som när de startade projektet bedömde sin arbetsförmåga till mindre än 10 timmar per vecka utgjorde en viktig grupp för projektet då ett uttalat mål var att dessa individer skulle ta steget in i samverkan och vidare till arbetsträning.

Förändringarna innebar att projektets krav på flexibilitet och anpassning till de nya förutsättningarna ökade. Mot bakgrund av projektets goda resultat i de individuella rehabiliteringsprocesserna och projektets tydliga stegvisa modell förlängdes tidigt uppdragen. Deltagarnas genomsnittliga tid i projektet är sett över hela perioden ca 6 månader samtidigt har deltagarflödet in i projektet stadigt ökat. Totalt har projektet omfattat 842 deltagare. Av dessa startade 13 deltagare aldrig eller deltog så kort tid att de inte registrerats. Detta har medfört att projektet genomfört motsvarande 1 600 3-månadersuppdrag7) och under vissa perioder har antalet platser i projektet varit mer än 200 (i genomsnitt 150 uppdrag) att jämföra med de planerade 100 platserna. Som till viss del svar på dessa avvikelser har projektets modell och arbetsmetod vidareutvecklats. För att kunna svara upp mot grupper av deltagare med speciella behov, t.ex. bristfälliga kunskaper i det svenska språket, har ett nytt sätt för gruppindelning vuxit fram ”grupper i gruppen”. En nätverkare som arbetat direkt mot näringsliv och organisationer har knutits till projektet för att säkra möjligheten till arbete, praktik och arbetsträning. Implementeringen av Steg 5 i projektet har inneburit långsiktiga fördelar för såväl deltagare som för genomförandet av projektet.

2.4.2 Samverkansparterna I ett tidigt skede av projektet engagerades nya uppdragsgivare och intressenter såväl lokalt som regionalt. Samordningsförbundet Halland engagerades tidigt i projektets styrgrupp och förmedlade också deltagare till projektet. Vid projektslut var även Varbergs och Halmstad kommuner och Arbetsförmedlingarna i Halland engagerade som uppdragsgivare i projektet.

2.4.3 Styrgruppen Styrgruppens sammansättning och storlek har förändrats under projekttiden beroende på att nya samverkansparter tillkommit. I början av 2012 bestod styrgruppen av elva personer. Ordförande var regionchefen för Medborgarskolan Region Väst. Styrgruppens övriga medlemmar var fem representanter för Arbetsförmedlingen, två representanter för Försäkringskassan, två representanter för de medverkande kommunernas socialtjänster samt en representant för Samordningsförbundet Halland. Styrgruppens sammansättning har sedan dess

6 I utkanten av arbetets marknad, ESF-projekt i ett arbetsmarknads- och arbetsmiljöperspektiv, Annette Thörnquist, Vetenskaplig skriftserie från Remeso, Temagruppen Integration i Arbetslivet, 2011:3 7 Det stora antalet uppdrag har inneburit att projektet haft en högre grad av medfinansiering än som var planerat.


12

förändrats ytterligare framför allt på grund av personalförändringar i samverkansparternas organisationer.

2.4.4 Projektets modell När projektansökan skrevs var ambitionen att projektet skulle medverka till att få deltagare att komma till vardagsrutiner och därmed skapa förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden. Utanförskapet, som tillvaron för många tidigare inneburit, bröts genom projektet och samhörigheten med andra deltagare i liknande situation.

Utdrag ur projektledarens slutrapport:

”Vi har lärt oss vikten av att titta efter individuella möjligheter. Deltagare har väldigt olika behov. Att ge individen makten att själv kunna använda Setup som ett smörgåsbord har vi märkt bidrar till ökad motivation och drivkraft. Vi har också alltid lyssnat av deltagarnas önskemål kring aktiviteternas innehåll och så långt som möjligt utformat verksamheten efter dem”.

Det femte steget i projektmodellen är oklart formulerad i projektansökan och var fram för allt inte tillräckligt förankrad hos uppdragsgivarna. Under de två första styrgruppsmötena diskuterades frågan och under våren och sommaren 2012 började Steg 5 implementeras i projektet.

”Mot bakgrund av erfarenheter från tidigare och nu pågående projekt vore det önskvärt att på ett systematiskt sätt pröva det fortsatta stöd för deltagarna som Steg 5 erbjuder. Samtidigt skulle projektets uppdragsgivare få en regelbunden återkoppling från t.ex. praktik- och arbetsträningsplatser. Styrgruppen rekommenderas att identifiera eventuella strukturella hinder samt diskutera de möjligheter som finns för att utveckla och integrera Steg 5 i projektet på ett tydligare sätt”.8)

Steg 5 har utvecklats till en betydande framgångsfaktor både för att tydliggöra rehabiliteringsprocessen och för att öka möjligheterna till långsiktigt hållbara resultat för deltagarna.

Projektets mål är till vissa delar formulerade utifrån de förutsättningar som rådde när projektet utformades. I vissa avseende speglar inte målbilden projektets syften, att 50 % av deltagarna skulle passerat de olika steg som projektet bestod av speglar inte projektets metod och ambitioner i genomförandet. Men det finns exempel på deltagare som genomfört hela rehabiliteringskedjan som den beskrivs i projektet, alltså från Steg 1 med mycket begränsad aktivitetsnivå till arbetsträning i Steg 5 där arbetsträningen också resulterat i ett arbete. Processen, uppdraget, tog mer än ett år.

Nätverksarbetet har utvecklats till en i många avseenden fristående och långsiktig tjänst där arbetet med att hitta platser för arbetsträning och praktik inneburit en utmaning. Nätverkstjänsten har under projektperioden utvecklats till en av de viktigaste framgångsfaktorerna för projektet.

8 Lägesrapport 2, februari 2012


13

3 Resultat Projektets ambition var att underlätta vägen för varje enskild deltagare från dagens situation till ett önskat framtida läge. Projektet skulle främja aktivitet och ökad delaktighet i arbetsfrågan, bryta invanda mönster och föreställningar och utveckla den enskilde deltagarens arbetsförmåga.

3.1 Jämställdhet och tillgänglighet Samtlig projektpersonal har under projektperioden deltagit i utbildningar inom områdena jämställdhet och tillgänglighet.

3.1.1 Jämställdhet Projektets ambition var att åtminstone 40 % av deltagarna skulle vara män. Utfallet i projektet blev ca 30 % män respektive 70 % kvinnor. Då ett flertal deltagare i projektet har någon form av funktionsnedsättning kan det vara värt att notera att könsfördelningen är jämn i gruppen arbetssökande personer med funktionsnedsättning. Däremot finns tydliga skillnader i vilka insatser som erbjuds kvinnor respektive män. Arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande utbildning domineras av kvinnor, medan män i större utsträckning får ta del av Arbetsförmedlingens insatser med olika lönestöd för arbete9).

Jämställdhetsperspektivet har beaktats i undervisningen, vid vägledningssamtal och i arbetet med praktik och arbetsliv, genom t.ex. diskussioner kring jämställdhet och kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden.

3.1.2 Tillgänglighet I projektet har det lyfts fram hur arbetsmarknaden ser ut för personer med ett psykiskt eller fysiskt handikapp. Detta har gjorts bland annat genom inspirationsföreläsningar där personer med denna bakgrund bjudits in till projektet.

Avseende den fysiska tillgängligheten har projektets arbete varit integrerad med Medborgarskolans övergripande tillgänglighetsarbete. Projektet har bedrivits i lokaler och med utrustning som var anpassade för personer med funktionshinder. Särskild vikt har lagts på att anlitad projektpersonal haft tillgång till erforderliga kunskaper om personer med funktionshinder.

3.2 Programkriterier

3.2.1 Innovativ verksamhet Projektet har i hög grad varit en experimentverkstad för att utveckla miljöer för lärande och långsiktigt hållbara resultat för olika grupper av deltagare. Man har hittat nya lösningar och beprövade metoder har satts i nya sammanhang som svarar mot enskilda deltagares och gruppers behov. Människors frihet och ansvar att påverka sin egen och samhällets utveckling har varit en viktig grund i detta arbete.

3.2.2 Strategiskt påverkansarbete Under projektets första verksamhetsår låg fokus på att sprida information om projektet till i första hand ursprungliga och potentiella uppdragsgivare.

9 SOU 2012:31 Sänkta trösklar – högt i tak


14

Projektet har informerat den privata och offentliga arbetsmarknaden om projektets insatser och resultat. Genom nätverksarbete, studiebesök och samtal har projektet bidragit till att förändra bilden av arbetslivsinriktat rehabilitering. Projektet har bidragit till att öka förståelsen och intresset för personer som har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Konkret har detta inneburit att företag har engagerat sig och utnyttjat möjligheterna att ta emot personer på arbetsträning och praktik.

Projektet har efter förfrågan hållit informationsmöten tillsammans med samarbetspartners på olika vårdcentraler. Frågeställningen har varit hur projektet skulle kunna samverka kring deras patienter.

På Arbetsförmedlingen Göteborg har det hållits ett informationsmöte där det redogjordes för hur projektet arbetade med personer som är helt sjukskrivna.

På uppdrag av och tillsammans med Socialförvaltningen i Falkenberg (Individ- och familjeomsorg) genomfördes en insats med syftet att formulera och förankra en värdegrund i det dagliga arbetet. Projektledaren tillsammans med en projektassistent ledde arbetet. Ett tjugotal av förvaltningens medarbetare deltog i mötet.

3.2.3 Lärande miljöer Projektets pedagogiska grund har varit folkbildningspedagogiken i den grundläggande meningen att människor träffas och lär sig saker tillsammans och av varandra i ett fritt och frivilligt lärande. Lärandet har skett i samverkan med andra med utgångspunkt i Medborgarskolans värdegrund och fyra kärnvärden. Deltagarnas engagemang och delaktighet har varit en väsentlig faktor för att åstadkomma det önskade läroklimatet.

I praktiken har det inneburit att projektets innehåll och aktiviteter anpassats till deltagarnas behov, förutsättningar och önskemål. Deltagarna har upplevt möjligheten att själva påverka innehåll och genomförande som positivt.

Var det något du tyckte saknades i projektet?

- Om jag har saknat något i projektet, så har det bara varit att prata med ansvariga och då har jag haft möjlighet att vara med och påverka det.

Var det något särskilt som var bra med projektet?

- Att man tog stor hänsyn till individens behov och förmåga.

Barometern, Medborgarskolan Region Västs system för kvalitetssäkring av verksamheterna, har genomförts veckovis. Deltagarna ger där sin syn på veckans aktiviteter samtidigt som den gett deltagarna möjlighet att löpande påverka verksamhetens innehåll och genomförande.

Sammantaget har kunskaper och erfarenheter överförts från de olika samverkansnivåerna till ägarorganisationen och deras övriga projekt och verksamheter. Denna överföring har varit ömsesidig såtillvida att projekten lärt av varandra bl.a. genom att goda exempel tagits till vara och överförts mellan projekten.


15

3.2.4 Samverkan Projektet har varit en mötesplats för deltagare, näringsliv och myndigheter bl.a. med syftet att öka förståelsen för varandra. T.ex. har det genomförts tre- eller flerpartssamtal i Medborgarskolans lokaler och enskilda handläggare har på ett effektivt sätt fått möjligheten att regelbundet träffa sina klienter i projektets lokaler.

Exempel på andra kontakter och som varit viktiga för rehabiliteringsprocessen:

• Information till företag och deltagare om arbetsmarknadsutbildningar, nystartsjobb, lönebidrag, sociala företag

• Kontakter med arbetsterapeut/socialkonsulent/arbetspsykolog • Stöttning med vårdkontakter • Spridning av information om projektet och målgruppen till den offentliga och

privata sektorn • Samverkan med andra kompletterande aktörer där en deltagare tidigare

medverkat, med samtycke utav deltagaren, för att kunna arbeta vidare mot ett återinträde på arbetsmarknaden och ge bästa möjliga stöttning.

3.3 Transnationellt samarbete Det transnationella och interregionala samarbetet i Europa syftar till att samhällsaktörer på alla nivåer i medlemsstaterna tillsammans ska utveckla och förbättra metoder, system och policys inom olika politikområden. Resultatet förväntas bli bättre och hållbarare projektresultat och på längre sikt ett gemensamt tanke- och förhållningssätt inom arbetsmarknads- och arbetslivspolitik.

3.3.1 Tyskland Projektet inledde ett utbyte med en NGO- organisation i Berlin. Organisationen drev ett flertal projekt som var delfinansierade via Europeiska Socialfonden. Styrgruppen besökte i månadsskiftet februari/mars 2012 organisationen, olika projekt och verksamheter samt uppdragsgivarorganisationernas motsvarigheter i Berlin.

3.3.1.1 Syfte Syftet med Berlin resan var att styrgruppens ledamöter skulle få träffa sina kollegor i Tyskland och utbyta erfarenheter och kunskaper Syftet var också att lära från ett antal goda exempel på rehabiliteringsinsatser, olika insatser riktade till personer med olika funktionsnedsättningar.

3.3.1.2 Metod Utbildnings- och studieresa.

3.3.1.3 Resultat Styrgruppen var överens om att man uppnådde syfte och målet med resan och att styrgruppens arbete i Berlin var framgångsrikt. Kontakter är etablerade och besöket inspirerade till nya (nygamla) insatser och samverkansformer. Resan genererade uppslag om innehåll och genomförande av pågående och nya insatser.

Fram för allt på grund av olika förutsättningar, organisatoriska och finansiella, i Berlin respektive Region Väst har ingen gemensam plattform för ett vidare samarbete på projektnivå kunnat identifieras.


16

3.3.2 Italien I mars 2013 besökte projektets styrgrupp Verona, Italien.

3.3.2.1 Syfte Veronabesökets övergripande syfte var hitta (identifiera) möjligheter och lösningar för att utveckla arbetsintegrerande sociala företag i region Halland.

Viktiga frågeställningar inför besöket var:

• Samverkan, hur fungerar samverkan mellan olika organisationer/intressenter, mellan de sociala företagen och omgivningen, stödgivare, konkurrenter osv.

• Finansiering, är det något vi kan använda oss av? Hur stor del av företagens omsättning härrör sig från egen försäljning?

• Delaktighet, är en mycket väsentlig fråga. Hur delaktiga är de som arbetar i företagen med avseende på t.ex. operativa beslut och styrelserepresentation.

• Företagsform, ägande och ansvar, i vilken juridisk form företagen i och vilka fördelar innebär det? Vilken roll har offentliga organisationer och hur är olika ansvar fördelade?

• Konkurrens, hur upplevs företagen av övrigt näringsliv, hur umgås man – medlem i företagsföreningar, fackföreningar?

3.3.2.2 Metod Erfarenhetsutbyte, utbildning och studiebesök.

3.3.2.3 Resultat Styrgruppen fick svar och input på de planerade frågeställningarna. Nedan följer några exempel på ytterligare aspekter av socialt företagande som studerades och diskuterades:

• Vikten av entusiasm och engagemang. Den grundläggande drivkraften för förändring är människor som är engagerade, har en vision och fram för allt ett behov av en positiv förändring.

• Om ambitionen är fler Arbetsintegrerande Sociala Företag så krävs det att man med nödvändighet utgår från ett ”underifrån perspektiv”. Initiativet måste alltid komma från ”the final user” eller dess närmaste omgivning.

• Inkludering, att studera möjligheterna till att bli en del av samhället var inte det direkta syftet med besöket i Verona. Men inkludering i motsats till exkludering (innanförskap vs utanförskap) blev en central frågeställning under besöket.

• Storytelling • Ackreditering – Kvalitetssäkring, under diskuterades ackreditering och

kvalitetssäkring av i första hand tutorials (länken mellan offentligheten och individen/kooperativet).

Besöket har inneburit ett tillskott i arbetet med att utveckla arbetsintegrerande sociala företag i Region Halland. Projektet har utvidgat sitt nätverk och projektledningen och projektägaren har deltagit i regionala och lokala möten där fokus varit ny kunskap och möjligheter till samverkan runt problematiken.


17

Ett antal deltagare i projektet arbetar i dag i sociala företag, eller är i processen att starta en verksamhet.

3.3.3 Diskussion Det transnationella samarbetet karaktäriseras ofta av en vilja och ambition att utveckla metoder, tankesätt, arbetssätt och verktyg. Mot bakgrund av erfarenheter och kunskap från Medborgarskolan Region Västs tre projekt som nyligen genomförts

inom Programområde 2 har en enkel 5-stegsmodell, för utvecklingsarbetet vuxit fram. Förutsättningarna för modellen är att utvecklingsarbetet sker i samverkan, lokalt, interregionalt eller transnationellt och att målet med ett gemensamt utvecklingsarbete är en implementerad metod som i något avseende är bättre än den metod/de metoder som används för närvarande. För vart och ett av de fem stegen definieras syften, mål, metod och budget.

En viktig erfarenhet från det transnationella samarbetet är att det underlättar utvecklingsprocessen ju tidigare man förankrar sin idé i sitt nätverk av möjliga och tilltänkta samverkansparter. Det första steget i 5-stegsmodellen genomförs av projektägaren, t.ex. inom ramen för en förprojektering.

3.4 Måluppfyllelse Nya Setup har inriktat sina krafter på att vara en del i en långsiktig och sammanhängande process som hjälper individen att nå sitt mål om ett anständigt liv. Nya Setup har haft som mål att socialt rehabilitera i samråd med deltagaren och utgå från deltagarens individuella förutsättningar, behov och önskemål.

3.4.1 Deltagare Efter ungefär ett halvt år från projektstart genomfördes en enkel analys av tillförlitligheten i projektet Nya Setups ansats för in- och utvärderingar. Fokus för analysen var i första hand deltagarnas självskattningar av sin arbetsförmåga i samband med start och framåt i tiden. En av slutsatserna var att deltagarnas bedömning av sin nuvarande och framtida arbetsförmåga hade hög tillförlitlighet och en enkel prognos indikerade att med ett säkrat deltagarflöde och bibehållen kvalitet i genomförandet skulle projektet nå sina mål och därmed bidra till de övergripande målen om ett ökat arbetskraftsutbud, se Bilaga 2, Självskattning av arbetsförmåga.


18

3.4.1.1 Övergripande mål Formuleringen av projektets övergripande mål om att hälften av deltagarna som har genomgått projektet ska ha närmat sig arbetsmarknaden10) är knappast att betrakta som relevant då projektets förutsättningar ändrats avsevärt under projekttiden.

Man kan dock konstatera att mer än hälften av deltagarna som startade i Steg 1 och 2 har nått en aktivitetsnivå på mer än tio timmar i veckan. Samtliga deltagare i Steg 3 och 4 har tagit del av projektets arbetsmarknadsinriktade aktiviteter.

3.4.1.2 Delmål Mål: 90 % av deltagarna som genomgått projektet ska uppleva att deras vilja och drivkraft är stimulerad och förbättrad.

Resultat: De faktiska resultaten i form av deltagarnas framsteg tillsammans med deltagarnas utvärderingar visar att projektet levererat de utlovade resultaten.

- Ja verkligen min praktikplats som givit mig sådan självkänsla

- Jag är just nu på arbetsträning och det går sakta framåt

Mål: Samtliga deltagare som genomgått projektet ska ha påbörjat sin livsplan samt fått utökade sociala färdigheter.

Resultat: Samtliga deltagare som genomgått projektet har påbörjat sin Livsplan.

Mål: 80 % av deltagarna som genomgått projektet ska ha färdiga ansökningshandlingar i form av CV.

Resultat: De deltagare som befunnit sig i Steg 3 till 5 har färdiga ansökningshandlingar i form av CV.

Mål: 80 % av deltagarna som genomgått projektet ska ha varit aktiva på friskvårdsaktiviteterna.

Resultat: Friskvårdsaktiviteterna har upplevts som mycket positiva av de allra flesta deltagarna och samtliga deltagare som genomgått projektet har varit aktiva i projektets olika friskvårdsaktiviteter11).

10 Att närma sig arbetsmarknaden innebär att deltagaren är i aktivitet minst 10 timmar per vecka, har passerat de olika steg projektet består av och tagit del av projektets arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. 11 ”När det gäller arbetet med att inkludera arbetslösa och långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden talar studien för att stor vikt bör läggas vid individens hälsa, även i de projekt som inte är inriktade specifikt på sjukskrivna. Studien har också visat att det är viktigt att uppmärksamma både den öppna och dolda ohälsa som kan finnas hos dem som ska slussas ut på arbetsmarknaden samt att man tar sig an hälsoproblemen utifrån ett mångdimensionellt och intersektionellt perspektiv. God hälsa är en förutsättning för hållbara lösningar för integration i arbetslivet. Annars kan arbetsmarknadspolitiska åtgärder bli kontraproduktiva och leda till nya sjukskrivningar och ny frånvaro från arbetsmarknaden.” TIA (Tema Integration i Arbetslivet), I utkanten av arbetets marknad – ESF-projekt i ett arbetsmarknads- och arbetsmiljöperspektiv


19

3.4.1.3 Kvalitativa mål Mål: Projektet ska motivera deltagarna i sin utveckling mot en mer fungerande vardagsstruktur.

Resultat: De faktiska resultaten, arbetsträning, arbete osv, tillsammans med deltagarnas utvärderingar visar att målet nåtts i termer av förbättrade vardagsrutiner samt delta i olika aktiviteter och träning i socialt umgänge. Friskvårdsaktiviteterna har varit en viktig del i detta arbete.

Mål: Återuppbygga deltagarnas sociala nätverk.

Resultat: Målet har nåtts genom möten med andra i samma situation och genom studiebesök och möjlighet till arbetsträning och praktik.

- Att få komma ut och träffa folk igen. Vilket öppnat upp för att knyta nya kontakter.

Mål: Projektet ska skapa en mötesplats som underlättar rehabiliteringsprocessen för deltagaren men även underlätta för de olika uppdragsgivarnas hanterande av varje enskilt ärende.

Resultat: Medborgarskolans lokaler på de fyra orterna har varit mötesplatser för deltagarna men de har också utvecklas till mötesplatser för uppdragsgivarna i sina möten med sina klienter.

Mål: Projektet ska stödja deltagarna i att återfå arbetsförmåga och arbetslust.

Resultat: Målet har nåtts genom att på olika sätt förbereda deltagaren genom vägledning och olika individuellt anpassade aktiviteter (handlingsplan).

- Jag har blivit behandlad så att jag känner mig värdefull och hoppfull. Alla olika aktiviteter, inklusive studiebesök har varit inspirerande.

3.4.1.4 Varför deltagaren slutat i projektet I Figur 3 nedan redovisas ett sammandrag av den interna resultatredovisningen i projektet. För ytterligare resultatredovisning se Bilaga 1 Resultatsammanställning.

Orsak/status när deltagaren slutade i projektet Andel

En stor grupp deltagare har gått vidare till någon annan relevant åtgärd. Det kan t.ex. en deltagare som gjort arbetsträning och sedan gått över från FK till AF/ Samverkan samt Kommunen till AF/FK. Det kan också vara en deltagare som gått över till någon annan rehabiliterande insats.

40 %

Praktik 12 %

Arbetsträning 11 %

Utbildning, städutbildning, yrkessvenska m.m. 17 %


20

Startat eget, sociala företag 3 %

Arbete 11 %

Flyttat, pension, föräldraledighet 6 %

Figur 3 Projektintern resultatsammanställning

3.4.2 Metodutveckling Mål: Projektet ska vidareutveckla arbetsmodellen i syfte att på bästa sätt ta tillvara på deltagarnas tid i projektet.

Resultat: Målet har nåtts genom att bl.a. utveckla arbetsmodellen, t.ex. har det startat olika typer av grupper i gruppen. I Svenska Special sker arbetet i samverkan med deltagare från ”sysselsättningsfasen”. Där har man samtalat om olika vardagliga händelser och om olika myndigheters roller och skapat nya nätverk och arbetat med sin utveckling, livsplan och handlingsplan. I augusti 2013 startade den första ”grupp i gruppen” med språk, samhällskunskap och integrering på förmidagen och jobbsökeri på eftermiddagen tillsammans med de andra grupperna. Arbetet med att utveckla och implementera Steg 5 i projektet är genomfört. Steget ses som viktigt för att i första hand säkra mer långsiktiga hållbara effekter. Nätverksarbetet har utvecklats till en i många avseenden fristående och långsiktig tjänst där arbetet med att hitta platser för arbetsträning och praktik inneburit en utmaning. Nätverkstjänsten har under projektperioden utvecklats till en av de viktigaste framgångsfaktorerna för projektet.

Projektet har inte direkt sökt att utveckla nya metoder och verktyg utan snarare sökt att hitta nya och oförutsedda lösningar som svarar mot enskilda deltagares och grupper av deltagares behov.

Projektet har i samarbete, utöver med de myndigheter som är direkt involverade i projektet, med andra projekt och aktörer haft en gemensam långsiktig planering för vissa deltagare. Ibland är det naturliga steget vidare inte direkt kopplat till en arbetsgivare utan t.ex. språk, kompetens och andra individuella förutsättningar som har krävt en anpassad planering.

3.4.3 Framgångsfaktorer • Projektet har genomförts med ett tydligt stöd i en värdegrund • Vägledning • Friskvård • Möjligheten för deltagaren att själv styra sitt schema, handlingsplan • Kontakten med och stödet från nätverkaren (deltagarna och företagen) • Mötesplatser • Arbetsträning och praktik

3.5 Deltagarnas syn på projektet Nedan presenteras deltagarnas syn på projektet baserat på deltagarnas utvärderingar. Generellt sett ser deltagarna positivt på projektets personal, innehåll och mål. Den sociala gemenskapen nämns ofta som en mycket viktig förutsättning och drivkraft för framgång.


21

- Data undervisning med JO har varit kanon både att friska upp minnet och få lära mig lite nya saker inför min träning att komma ut i arbete. J som coach har varit underbar fått mig att tänka till på mina målsättningar och min egen personliga utveckling samt att arbeta med min egen självkänsla. Qigong med M har hjälpt mig slappna av och känna gemenskap. All personal har varit otroligt förstående och hjälpsamma samt pushat mig i rätt riktning.

- Hade kanske inte väntat mig att det skulle vara så värdefullt att få träffa så många olika människor. Det har gett mig nya insikter.

- Jättebra kursledare, inspirerande, positivt, har lagt fokus på våra styrkor. Gott med en grupp där man har en stor förståelse för varandra. Ett kanonbra sätt/första steg att få testa sin förmåga att se vad man orkar/klarar av.

3.5.1 Projektets innehåll De allra flesta deltagare såg blandningen och möjligheten att själva välja aktiviteter som positiva och nyttiga.

- Här har jag fått möjlighet att testa min kapacitet, träna på det jag har svårt med, samtidigt som jag har fått lära mig mycket nytt genom bl.a. föreläsningar.

- Mkt valmöjligheter och tar hänsyn till samtliga deltagares önskemål. Friheten att själv få välja att närvara i de aktiviteter man har intresse för.

De sociala sammanhangen som projektet genererar uppfattas också som mycket betydelsefulla speciellt för de deltagare som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. Friskvårdsaktiviteterna har upplevts som mycket positiva av deltagarna.

- Att få den sociala biten, kost och hälsa-kursen

- Träffa nya människor, umgås med dom, prata svenska, lära sig nya ord

- Jag vill framhäva friskvård med Monica, underbar människa som får varje individ att känna sig värdig.

Fick du ut något av projektet som du inte hade väntat eller tänkt dig, men som du ändå har nytta av?

- Jag har börjat med att äta mycket nyttigare enligt Monicas sätt, rör på mig mycket mer. Fått lite mer inspiration av skapandet. Positivt

3.5.2 Projektets mål På frågan på vad deltagarna uppfattade som de bästa eller tydligaste effekterna, lärdomarna, från projekttiden uppger deltagarna i hög grad effekter som går att koppla till projektets mål.

Flera deltagare betonar ofta praktikens betydelse för framgång oavsett om praktiken lett direkt till arbete eller inte.

- Det känns positivt att få komma ut och testa sin förmåga, kunskaper och det sociala samspelet på en arbetsplats efter en längre tids sjukskrivning.


22

- I nuläget har det ej gett någon chans till arbete men det har lyft mig mycket. Hoppas på att det kan leda till ett arbete längre fram.

- Jag arbetstränar för tillfället och trivs verkligen. Jag har förhoppningsvis anställning inom några månader

Var det något speciellt som var bra med projektet?

- De mesta var bra speciellt hur arbetsförmedlingen o försäkringskassan fungerar, det sociala med dom övriga, psykiska friskvården som avslappning mm. Att man har fått en hjälp in i arbetslivet och vilka olika vägar man kan ta. Personalen och den goda gemenskapen.

- Lära sig att omvärdera sig själv och sina resurser. Att känna mervärde av min kunskap och erfarenhet.

- Den är anpassad till min fysiska och mentala förmåga. Den har gett mig tid till anpassningen och fungerande ute i samhället, d v s att komma närmare målet tillbaka till ett arbete så småningom. Speciellt har de projekt ansvariga behandlat mig med förståelse och värme, har lyssnat och tillgodo sett mina behov, dem har betytt mycket för mig under denna tid.

Fick du ut något av projektet som du inte hade väntat eller tänkt dig, men som du ändå har nytta av?

- Mötet med diakonen och arbetsterapeuten.

3.6 Styrgruppens syn på projektet - Generellt tycker jag att det har varit bra struktur på mötena. Det har varit informativt, lätt att ställa frågor och högt i tak. Kallelser, dagordningar samt protokoll har fungerat fint.

Projektet har bidragit till att förtydliga rehabiliteringsprocessen

Projektet har utvecklat ett bra kontaktnät med företagen/näringslivet.

- Handläggarna hos mig har upplevt det mycket lätt att samarbete med era handledare i projektet.

3.7 Uppdragsgivarnas syn på projektet Generellt har Setup upplevts som en bra verksamhet för målgruppen och det har för de allra flesta blivit ett bra resultat genom deltagande i projektet. För vissa små steg framåt, för andra stora kliv – men för alla på något sätt har det gått framåt. Man konstaterar också att det är en svår målgrupp att jobba med, de står ofta mycket långt från arbetsmarknaden. - Det har funnits ett starkt engagemang från handledarnas sida, man har jobbat flexibelt och hittat individuella lösningar - Det har varit uppskattat från deltagarna med möjligheten att välja konst, musik, hantverk – glädje och frihet att välja, att anpassa efter individen.


23

För vissa har det varit en utmaning att gå in och ur grupper, att inte känna tryggheten i en liten, fast grupp. Det har varit positivt med att projektet har legat hos ett studieförbund – normalitet – ”vanliga” kunder. Man har sett möjligheten att kunna bli cirkelledare.


24

4 Sammanfattande analys och slutsatser

4.1 Projektets genomförande Projektet har till stor del tillämpat befintlig metodik som utvecklats och anpassats till de behov och förutsättningar för projektgenomförande som varierat över orter och tid. Projektet har metodutvecklat i den meningen att man utvecklat och implementerat nya arbetssätt och rutiner inom ramen för projektets befintliga metodik. T.ex. har deltagarnas förutsättningar varierat mellan orterna vilket lett till lokala anpassningar av projektets metod och innehåll. Anpassningarna har till stor del möjliggjorts av flexibiliteten i projektorganisationen och tydligheten i genomförandemodellen.

Sammantaget har projektets utveckling inneburit att antalet uppdragsgivare, samverkansparter, har ökat och därmed var deltagarantalet betydligt högre än det planerade. Deltagarna hade också behov av längre tid i projektet än vad som var tänkt. Det har varit uppdragsgivarnas önskemål, i samverkan med deltagarna och projektet, som styrt uppdragets längd, deltagarnas tid i projektet. En förlängning av uppdraget har i regel grundat sig på att deltagaren närmat sig arbetsmarknaden/egen försörjning på ett verifierbart sätt.

Medborgarskolans värdegrund är väl förankrad i hela projektorganisationen. Genomförandets stöd i värdegrunden tillsammans med folkbildningens syn på individen och pedagogiken har på ett tydligt sätt bidragit till projektets framgångar. Detta bekräftas i deltagarnas kommentarer och synpunkter.

Projektets konkreta arbetssätt som den beskrivs i projektbeskrivningen i form av en stegvis process är i sig tydlig. Genomförandet karaktäriseras av en hög flexibilitet på såväl individ- som gruppnivå. Deltagarna har upplevt möjligheten att själva påverka

Individen i centrum

Utveckling i samverkan

Ömsesidig respekt

Kunskapens egenvärde

Ändamålsenliga och stimulerande lokaler och utrustning

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Engagerad, kunnig och kompetent personal

LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA EFFEKTER

Aktiva ägare och samverkansparter

Steg 4 Steg 5 Intro


25

innehåll och genomförande som positivt. Det övergripande systemet för kvalitetssäkring, Barometern, genomförs veckovis och borgar för kvalitet samtidigt som den ger deltagarna möjlighet att löpande påverka verksamhetens innehåll och genomförande. Utvärderingarna visar att en hög grad av delaktighet också är betydelsefull för en framgångsrik verksamhet.

- Mycket bra början för de som varit sjukskriva/arbetslösa under en längre period. Bra start ut i arbetslivet. Möte med människor i liknande situation. Kompetent personal. Fick även hålla några egna pass då jag var lite längre i utvecklingen.

Det krävs också ändamålsenliga och stimulerande lokaler och en god social miljö för att skapa trivsel och nå goda resultat.

I de flesta utvärderingarna påpekas också personalens bemötande, kompetens och engagemang som helt avgörande för en positiv utveckling. Projektets personal får genomgående mycket goda omdömen av deltagarna.

- Mycket trevlig personal. Professionell projektledare. "som en liten familj" var det. De lyssnade till mina behov.

Arbetet med att bygga nätverk med socialt ansvarstagande företag har visat sig vara ett framgångsrikt och långsiktigt arbete som dessutom har en naturlig koppling till Steg 5 i projektet.

4.2 Lärande Utdrag ur projektledarens slutrapport:

”Vi har lärt oss vikten av att titta efter individuella möjligheter. Deltagare har väldigt olika behov. Något som också visat sig vara positivt är att de allra flesta deltagare inte har haft krav på att närvara på specifika dagar/timmar. Att ge individen ”makten” att själv kunna använda Setup som ett smörgåsbord har vi märkt bidrar till ökad motivation och drivkraft. Vi har också alltid lyssnat av deltagarnas önskemål kring aktiviteternas innehåll och så långt som möjligt utformat verksamheten efter dem”.

En annan viktig lärdom från projektet är att rutiner, känslan av samhörighet med andra i gemenskaper och stimulerande aktiviteter i vardagen medverkat till att deltagare fann ett välmående som gett en grund att gå vidare med.

I Nya Setup arbetade man med en livsplan som uttrycker individens dröm, vision, om en framtida livssituation. Planen spänner över flera insatser och är inte tidsbestämd. Den är m.a.o. öppen för förhandling och förändring och utgår från individens egna och föränderliga vision om en bättre framtid och ett värdigt liv. I den löpande uppföljningen kan man tidigt notera en från uppdragsgivarna ökad öppenhet för förlängning av uppdragen när man sett en positiv utveckling hos deltagarna.

4.3 Hållbarhet Frågan om socialfondsprojekt ska betraktas som en förstärkning av arbetsmarknadspolitiken genom direkta insatser eller metodutveckling av har diskuterats med projektledningen och projektägaren bl.a. ur ett hållbarhetsperspektiv.


26

4.3.1 Deltagarnas resultat När projektet formulerades och startades låg fokus för uppföljning och utvärdering på de resultat som formulerat i uppdraget tillsammans med deltagarnas handlingsplaner för projekttiden. I och med att längre planerade uppdragstider och förlängningar av uppdragen tillsammans med Livsplanen, nätverksarbetet och möjligheten att utnyttja Steg 5 har deltagarnas egna processer blivit tydligare och mer långsiktiga och det har bl.a. inneburit kontinuitet, ökad trygghet och fler möjligheter för deltagarna. Detta har också ställt nya krav på återkoppling och utvärdering.

4.3.2 Metodutveckling Under projekttiden har modeller och arbetsmetoder utvecklats till avgörande framgångsfaktorer för såväl deltagare som uppdragsgivare. Viktiga modeller som utvecklats är nya former för gruppindelningar (grupp i gruppen) och att projektet utvecklats till en mötesplats för samverkansparterna och deras klienter. Även det aktiva nätverksarbetet riktat till arbetsgivare har utvecklats framgångsrikt.

4.4 Styrkor, framgångsfaktorer Tydliga styrkor och framgångsfaktorer i projektets metod som i förlängningen ska innebära hållbara effekter för individer och samhälle är:

• Projektet har genomförts med ett tydligt stöd i en värdegrund • Folkbildningspedagogiken

o Fritt val o Delaktighet

• Enkel, tydlig och långsiktigt formulerad modell för såväl uppdragsgivare, deltagare som projektpersonal

o Grupper i gruppen o Förlängning av uppdrag

• Långsiktighet o Livsplan o Steg 5 o Nätverksarbetet o Samverkan med andra projekt

• Arbetsträning och praktik

4.5 Möjlighet till implementering Nätverkstjänsten är implementerad i Medborgarskolan Region Västs verksamhet.

Mot bakgrund av projektets resultat och att det finns ett fortsatt stort behov av rehabiliteringsinsatser var intresset stort för att lösa situationen för deltagarna vid projektets slut. Möjligheterna för målgruppen är mycket begränsade samtidigt som projektets modell ses som framgångsrik och väl värd att bevara. Lokalt i Kungsbacka och Halmstad drivs därför modellen vidare i mindre skala än Nya Setup. Det är arbetsmarknadsprojekt med en styrgrupp. Styrgruppen ska bl.a. genomföra en förstudie för en planerad insats riktad till målgruppen.

Varbergs kommun ser en möjlighet att skicka ett begränsat antal deltagare efter projekttidens slut.


27

För att öka möjligheterna för lyckade implementeringar när framtida utvecklingsprojekt utformas bör implementeringsambitionerna konkretiseras stegvis i termer av syften, mål, metod och budget. På så sätt skapas också bättre möjligheter att formulera övergripande strategier och härleda indikatorer för utvecklingsarbetet.

4.6 Samhällets mervärde Det finns få tillförlitliga nationalekonomiska modeller för att uppskatta denna typ av vinster och kostnader. Men, det råder inget tvivel om att kostnaderna för utanförskapet är ansenliga, i synnerhet om det permanentas. Frågeställningarna, som är mycket komplexa, är för det första; hur mycket kostar årligen sjukvård, kriminalitet, vandalism osv. som kan hänföras till arbetslösheten? För det andra; Hur värderas en lägre livskvalitet i form av t.ex. isolering, tristess, begränsade möjligheter till personlig utveckling inom ett flertal områden, professionell utveckling och familjebildning osv.

4.6.1 Modell I Om man ansätter den modell för att uppskatta de fiskala kostnaderna för arbetslöshet12 som utvecklats på initiativ av projektets styrgrupp innebär det en årlig samhällsvinst med drygt 500 000 kronor för varje deltagare som lyckats återgå till ett arbete. Men även en deltagare som går från arbetslöshet och bidragsberoende till studier (med CSN lån) innebär en reell vinst för samhället.

4.6.2 Modell II, NyttoSam13) I modellen används begreppet samhällsekonomisk potential som beräknas utifrån den situation som en projektdeltagare befann sig i tiden före deltagandet i ett projekt. ”Potentialen är det samhällsekonomiska utrymme som motsvaras av skillnaden mellan värdet av ett heltidsarbete med genomsnittslön, 27 200 kr år 2010 (alla åldrar inkluderade), plus den eventuella reala resursförbrukningen i form av vård och omsorg med mera reducerat med den eventuella produktivitet deltagaren har med sig in i projektet”14) För en individ som står utanför arbetsmarknaden, där resursförbrukning ingår är medelvärdet på den tillgängliga potentialen ca 600 000 kronor på kort sikt, det vill säga ett år.

4.6.3 Diskussion Omkring 100 deltagare i Setup har börjat arbeta och något fler har börjat studera. Ett flertal av de deltagare som studerar gör det utan finansiering från CSN, men sammantaget innebära resultateten en vinst för samhället på åtminstone 50 till 60 miljoner kronor på kort sikt (per år). Även om resultatet är behäftat med osäkerhet 12 I modellen beräknas de fiskala kostnaderna för en arbetslös individ. Dessa kostnader utgörs av olika komponenter, t.ex. a-kassa, sjukpenning, bostadsbidrag m.m., som ”belastar” de individer som arbetar. I modellen tas inte hänsyn till de kostnader som belastar den arbetslöse. Inte heller ökade kostnader för sjukvård, den ökade risken för långtidsarbetslöshet m.m. ingår. I modellen antas att om individen skulle arbeta så skulle arbetet inbringa en bruttolön på lite drygt 17 000 kronor i månaden. 13 NyttoSam, har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs i slutet av 1990-talet. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam.

14 Det lönar sig II – en analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet, Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7


28

visar de på nödvändigheten av att fokusera på insatsernas långsiktighet. Frågan om vad de fiskala kostnaderna uppgår till på kort sikt för Setups målgrupper är inte så intressant som frågan; vad kostar det samhället och individen på lång sikt att man hamnar i ett utanförskap som blir svårare och svårare att ta sig ur allt efter som tiden går?

Skillnaden mellan de två modellerna förklaras till stor del av olika antaganden i beräkningsmodellerna, t.ex. skillnad i månadslön samt att i Modell I ingår inte resursförbrukning i form av vård och omsorg.

Att förhindra och bryta utanförskap torde innebära stora besparingar och vinster, monetära för samhället och framför allt livskvalitetsmässiga för individen. Även om dessa vinster inte är direkt kvantifierbara så är de uppenbara och ansenliga.


29

Bilaga 1, Resultat- och utfallssammanställning

Projektets resultat redovisade enligt kod 1 till 5.

Orsak/status när deltagaren slutade i projektet Andel

1 Arbete 14 %

2 Studier 17 %

3 Avbrott 32 %

4 Okänt 1 %

5 Avslutad 36 %

Andelen kvinnor och män som hade ett arbete när de slutade i projektet skiljde sig inte åt mellan könen.

Andelen kvinnor som började studera var i det närmaste dubbelt så stor som för männen medan andelen män som avslutade (kod 5) projektet var högre än motsvarande andel av kvinnorna.

Skillnader i resultat mellan de fyra orterna återspeglar till stor del skillnader i sammansättningen av målgrupper.

Drygt hälften av deltagarna hade varit utanför arbetsmarknaden i mer än två år och skillnaden mellan könen var marginell.

Projektets resultat visar på att andelen deltagare som hittar ett arbete är mindre än hälften så stor bland deltagare som stått utanför arbetsmarknaden i mer än 5 år jämfört med de deltagare som stått helt utanför arbetsmarknaden i ett år eller kortare tid.


30

Bilaga 2 Självskattning av arbetsförmåga, utdrag

Min arbetsförmåga och vägen

till ett arbete Arbetsförmågebedömning En beskrivning av hur individens egen bedömning av sin nuvarande och framtida arbetsförmåga genomförs och används i projekt som ägs och drivs av Medborgarskolan Region Väst

fredag den 20 januari 2012


31

Inledning

Medborgarskolan Region Väst äger och genomför sedan flera år projekt och insatser riktade till individer som av olika anledningar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Deltagarna har olika förutsättningar, bakgrund och kunskaps- och ambitionsnivåer. Syftet med projekten och insatserna är att med basen i folkbildningsmetodiken stärka och stötta individen på sin väg till ett arbete och egen försörjning. Denna beskrivning och reflektion från utvärderingsprocessen bygger i första hand på de första erfarenheterna från två nystartade projekt, Setup (september 2011) och Nystart (november 2011).

Projekten, som delfinansieras av ESF Väst, drivs tillsammans med de samverkande parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunernas socialtjänst. Samverkansparterna är uppdragsgivare till projekten. Sammantaget förväntas Setup och Nystart ha ett deltagarflöde på närmare 2 000 individer.

Nedan följer en första sammanfattning av de erfarenheter och reflektioner som gjorts i de två projekten. Syftet är att visa hur individernas egna bedömningar av sin förmåga, ambitioner och möjligheter kan användas i praktiken. Fokus för sammanfattningen är för det första individens självskattning, egen bedömning, av sin arbetsförmåga och framtida möjligheter. För det andra görs en indikativ bedömning av vilka resultat som kan förväntas med utgångspunkt i individernas egna bedömningar och de faktiska resultat som redan uppnåtts i projekten. Från ett utvärderingsperspektiv kan det uttryckas med frågan; är självskattningarna en källa för tillförlitlig och realistisk information om projektdeltagarnas förmåga, ambition, möjlighet och resultat?

Hur används individens bedömning av sin arbetsförmåga?

I samband med att deltagaren startar sin tid i projektet genomförs en invärdering. Den genomförs som en webbaserad enkät där deltagaren bl.a. gör en bedömning (självskattning) av sin nuvarande arbetsförmåga samt också en bedömning av sin förväntade arbetsförmåga när man slutar i projektet och om ett år. Deltagaren gör motsvarande bedömningar i en utvärdering i samband med att man slutar sin tid i projektet. I bedömningen uttrycks arbetsförmågan i antal timmar per vecka i intervallen 0, mindre än 10, 11-20, 21-30 samt 31-40 timmar per vecka. Självskattningen ska vara vägledande för såväl individen men också för projektet. Självskattningen tillsammans med ett andra bedömningar speglar deltagarnas förväntningar på sin tid i projektet och deras framtida möjligheter Skattningen är också en viktig kvalitativ indikator för att beskriva deltagarflödet utifrån projektets målbild. Indikatorn används för att styra projektet mot projektets förväntade resultat och mål.

Projekt-, populationsnivå

Deltagarflödet, såväl kvantitativt som kvalitativt, är en kritisk faktor för projektets genomförande och utfall och därmed för individernas möjligheter och resultat. Att säkra deltagarflödet till projektet ställer höga krav på såväl projektägare, uppdragsgivare och projektledare. Uppdragsgivarnas aktiva engagemang är en förutsättning för att säkra deltagarflödet. Den strategiska plattformen för detta arbete


32

är projektens styrgrupp. Styrgruppens beslut verkställs i samverkan mellan uppdragsgivarorganisationerna och projekten.

Diagrammet till höger illustrerar hur deltagarnas egna bedömningar av sin arbetsförmåga när de börjar sin tid i projektet Nya Setup används för att styra deltagarflödet i önskad riktning. Diagrammet visar fördelningen av deltagarnas (knappt 200) bedömningar per ort. Projektet genomförs på fyra orter med utgångspunkt i Medborgarskolan Region Västs lokaler. Projektet vänder sig till individer med allt från 0 till 100 procents arbetsförmåga och bygger på fem olika steg där individen förväntas ta ett eller flera steg framåt under sin tid i projektet. Eftersom en utgångspunkt för projektets verksamhet och aktiviteter är att människor utvecklas bäst i samverkan med andra är fördelningen av deltagarna mycket viktig för projektets metod och kvalitet. I diagrammet kan man konstatera att i Falkenberg har man den önskade fördelning av deltagare ur denna aspekt. I styrgruppen (som består av projektägare, projektledning, utvärderare och beslutsfattare från uppdragsgivarnas organisationer) diskuterades orsaker till avvikelserna på de övriga orterna och det beslutades om åtgärder för att korrigera problemet. I detta fall berodde den skeva fördelningen i första hand på olika kunskap om och engagemang i projekt hos uppdragsgivarorganisationerna och olika typer av åtgärder har satts in för att nå den önskade fördelningen av deltagare även på de övriga orterna.

Deltagarna gör också en självskattning av hur deras arbetsförmåga kommer att utvecklas under sin tid i projektet och även hur man bedömer situation om ett år från det att man börjat i projektet. Projekttiden är ca 3 månader för en individ men uppdragets längd kan variera beroende på deltagarens förutsättningar och utveckling. Bedömningarna visar på vad deltagarna som grupp förväntar sig av tiden i projektet och för framtiden. Diagrammet nedan illustrerar hur deltagarna som grupp bedömer hur arbetsförmågan kommer att utvecklas. Enligt självskattningarna kan man förvänta sig att i genomsnitt kommer arbetsförmågan under tiden i projektet att öka med ca 10 timmar, något mer i den lägre halvan (FK), något mer i den högre halvan (Samverkan, AF). Man kan också se att andelen som ett år efter projektstarten anser sig ha en arbetsförmåga som motsvarar ungefär halvtid och mindre fortsätter att minska och omkring 35 % anser sig då ha full arbetsförmåga. Samtidigt som man också ser att knappt hälften, ca 45 %, av deltagarna bedömer att de ett år efter de börjat projektet troligtvis har en arbetsförmåga som motsvarar halvtid eller mindre.

Invärdering innehåller, förutom bedömningen av arbetsförmåga också andra bedömningsfrågor och bakgrundsvariabler. Bl.a. gör deltagarna en bedömning av graden av nytta som de förväntar sig få av tiden i projektet. De deltagare som säger sig ha en arbetsförmåga på 10 till 20 timmar i veckan, alltså deltagare som befinner

Målgrupp per ort

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Falkenberg Halmstad Kungsbacka Varberg Totalt

inte alls mindre än 10 10 - 20 21 - 30 31 - 40


33

sig i ”samverkan”, är den grupp som på den sjugradiga skalan anger det högsta värdet på förväntad nytta. Det ska också i detta sammanhang noteras att, mot bakgrund av erfarenheter från såväl tidigare projekt som de nu pågående projekten, det i fördelningens ”svansar” finns ett mindre antal deltagare som i sina bedömningar troligtvis, å ena sidan undervärderar sin förmåga och andra sidan övervärderar sin förmåga.

De individer som bedömer sin arbetsförmåga till 0 timmar vid projektstart, projektslut och om ett år, strax under 5 %, värderar också den förväntade nyttan av projektet mycket lågt. De individer som överskattar sin förmåga är betydligt svårare att identifiera inom ramen för projektet utan det visar sig som regel en tid efter projekttiden slut15.

Individernas egna bedömningar av sin arbetsförmåga, möjligheter och förväntningar när man börjar i projektet är realistiska och har en hög tillförlitlig som en beskrivning av gruppernas, populationernas, sammansättning. T.ex. visar de sammanställningar av bedömningarna som gjorts per ort att dessa vid en närmare granskning visat sig överensstämma mycket väl med hur det verkliga flödet från olika uppdragsgivare sett ut. Deltagarnas bedömningar är på så sätt ett bra hjälpmedel för att löpande styra projektens deltagarflöde i önskad riktning. När det gäller bedömningarna av framtiden, projektslut och om ett år är naturligtvis tillförlitligheten lägre men inte desto mindre ger det en indikation på gruppens ambitionsnivå och förväntningar på både sig själva och projektet.

Individnivå

De självskattningar och bedömningar som genomförs av deltagarna används inte och kommer inte att användas på individnivå, t.ex. egen bedömning av arbetsförmåga. Undantag från denna sekretess görs endast när det i in- och utvärderingarna kommer fram sådan information som innebär en direkt risk för deltagaren själv eller andra människor, det kan t.ex. vara tidigare dold psykisk ohälsa. Vid sådana tillfällen gäller de riktlinjer och rutiner som finns upprättade för Medborgarskolan Region Västs verksamhet. Men, då flera av frågeställningarna i invärderingen har visat sig kunna vara mycket användbara även på individnivå diskuteras nu möjligheten om hur vissa av frågeställningar, alltså inte svaren, från dessa bedömningar på ett systematiskt sätt skulle kunna användas i individuella samtal med deltagaren och när olika handlingsplaner utformas och följs upp.

15 Se bl.a. I utkanten av arbetets marknad, ESF-projekt i ett arbetsmarknads- och arbetsmiljöperspektiv, Annette Thörnquist, Vetenskaplig skriftserie från Remeso, Temgruppen Integration i Arbetslivet, 2011:3

Sjävskattning av arbetsförmåga

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

inte alls mindre än 10 10 - 20 21 - 30 31 - 40

Projektstart Projektslut Om ett år


34

Bilaga 3 Arbetslöshetens pris

Arbetslöshetens pris

Säsongsjusterade, internationellt jämförbara värden för Sverige (Eurostat)

Föreliggande anspråkslösa rapport syftar till att på uppdrag av Nya Setups:s styrgrupp16 söka härleda och formulera enkla modeller och nyckeltal för samhällets kostnader för arbetslöshet på individ- och projektnivå. Modellerna och nyckeltalen ska kunna användas t.ex. när man dimensionerar, formulerar kvalitetskrav för och värderar arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av enskilda projekt och insatser.

16 Utdrag ur protokoll fört vid styrgruppens möte den 28 februari 2012:


35

Inledning

Efter lite kringelkrokar och hänvisningar via min ”gamla institution” Statistical Research Unit (Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet), Uppsala universitet, SCB och IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i nämnd ordning kunde jag konstatera att någon färdig lösning på styrgruppens frågeställning inte finns tillgänglig. På rekommendation av prof. Anders Forslund vid IFAU tog jag kontakt med Lars Behrenz, forskare verksam vid Linnéuniversitetet, Kalmar-Växjö. Han visade sig besitta de nödvändiga detaljkunskaperna rörande frågeställningen och dessutom hade han tillsammans med kollegan Lennart Delander utvecklat ett ramverk och modeller som är applicerbart på den aktuella frågeställningen17. Arbetet med rapporten genomfördes i Bryssel under senare hälften av 90-talet, men är gjort på ett sådant sätt att metod och angreppssätt har giltighet även i dagsläget. Rapportens antaganden och modeller ligger till grund för de följande resonemangen och slutsatserna även om rapportens huvudsyfte är att uppskatta de finansiella kostnaderna för arbetslösheten i Sverige. Avsnitt 2. Metod nedan består av en summarisk redovisning av antaganden, begränsningar och hur nyckeltalen beräknas. Avsnittet kan hoppas över då det inte är nödvändigt för att förstå nyckeltalen och hur de kan användas.

Metod

Under mina samtal med Lars Behrenz diskuterade vi angreppssätt och begränsningar i samband med att man försöker uppskatta, beräkna, kostnader och intäkter i samband frågeställningen arbete vs. arbetslöshet. I det följande kommer jag att använda mig av begreppen arbetslöshet respektive arbetslös därför att de modeller som ligger till grund för skattningar och beräkningar baseras på dessa begrepp snarare än arbetssökande.

De mer tekniska aspekterna av angreppssätt och begränsningar lämnar jag därhän, men det finns naturligtvis åtskilliga möjligheter och begränsningar av olika typ och magnitud. Med avseende på angreppssätten kan man i stort identifiera två olika strategier. Antingen utgår man från en enskild arbetslös individ och summerar kostnader som har direkt samband med arbetslösheten och sedan gör motsvarande för en icke arbetslös individ. Den andra vägen är att utgå från Nationalräkenskapen och skala ned mot projekt- och individnivå. Båda sätten har naturligtvis svagheter och styrkor. Det senare angreppssättet kommer att användas i det följande. Modellerna bygger på reella eller skattade kostnader. Det görs i termer av ökade kostnader och förlorade intäkter för den offentliga sektorn och för individerna. Den totala skattade kostnaden består av två komponenter; skattningen av kostnaderna för den ”öppna arbetslösheten”, (AKU); och skattningen för av kostnaderna för en aktiv arbetsmarknadspolitik i form av marknadsstabiliserande program. Dessa komponenter bryts sedan ned i ett stort antal positiva och negativa kostnadsposter. T.ex. kostnader för ”öppen arbetslöshet”:

17 Behrenz, L and L. Delander (1997), ”The Total Costs of Unemployment: an Estimation for Sweden.


36

• Minskad output från de arbetslösa till olika sektorer av ekonomin (en kostnad för den nationella ekonomin)

• Minskade intäkter för den arbetslöse • Minskade intäkter i form av direkta och indirekta skatter (kostnad för den

offentliga sektorn)

Dessa poster bryts sedan ned i ytterligare underposter. På samma sätt strukturerar man kostnaderna för den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Posterna sammanställs i ett ”räkenskapsschema” där kostnaderna sammanställs under tre rubriker eller perspektiv18:

1. Arbetslöshetens påverkan på värdet av varor och tjänster tillgängliga för samhället som helhet, det sociala perspektivet. Under denna rubrik ingår t.ex. inte transfereringssystemet enligt denna logik.

2. Kostnader sedda ur den arbetslöses perspektiv 3. Kostnader för de som inte är arbetslösa

Det finurliga med detta räkenskapsschema19 är bl.a. perspektiv 2 och 3 summerar till perspektiv 1 samt att transfereringar från icke arbetslösa till arbetslösa ”tar ut varandra”. Detta leder till att när man beräknar nyckeltal är basen de samlade kostnaderna för (3) ”resten av samhället”, icke arbetslösa. Man kan naturligtvis på samma sätt skapa nyckeltal som beskriver den arbetslöses kostnader och för samhället som helhet. Utgångspunkten för kalkylerna och nyckeltalen är den förväntade genomsnittslönen som en arbetssökande skulle erhålla om hen arbetade. Utifrån dessa utgångspunkter kan man göra känslighetsanalyser och härleda nyckeltal som är robusta (tåliga) med avseende på mindre förändringar i skatte- och ersättningsnivåer.

Vissa kostnader, fram för allt på individnivå, anses så osäkra och svåra att uppskatta att de fåtal tillgängliga modellerna inte tar hänsyn till dessa, t.ex. kostnader som hänför sig till psykologiska effekter av arbetslösheten, en ökad risk för framtida arbetslöshet eller ”bäst före” datum för kunskap och kompetens.

Ytterligare en teknikalitet som bör belysas är hur man kopplar kostnader för försörjningsstöd, bostadsbidrag och aktivitetsstöd (costs of early retirement pensions) till fenomenet arbetslöshet. Kostnaderna för dessa poster skattas med enkla linjära modeller ur empiriska data. Dessa kostnader, tillsammans med den antagna genomsnittslönen, är starkt beroende av de rådande förhållandena i samhället, t.ex. allmän konjunktur, den totala arbetslöshetsnivån, andelen personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, räntenivå och mer eller mindre väl genomtänkta politiskt betingade förändringar. För att hantera detta utan att ”uppdatera” samtliga skattningar och kalkyler kan man anta en ansats som bygger på olika scenarios.

18 Long, D.A., C.D. Mallar and C.D.V Thornton (1981), ”Evaluating the Benefits and Costs of the Jobs Corps”, Journal of Policy Ananlysis and Management, 1, p. 55 – 76. et. 19 Behrenz, L and L. Delander (1997), ”The Total Costs of Unemployment: an Estimation for Sweden, p. 22.


37

Nyckeltal

Scenario 1, värsta fall

Följande nyckeltal utgår från situationen i Sverige 1995 med en total arbetslöshet på 12,1 % varav 7,7 % öppen arbetslöshet. Nyckeltalen beräknas som relationen mellan den förväntade genomsnittslönen och kostnaderna för den som är arbetslös, de som arbetar respektive för samhället som helhet (det sociala perspektivet). Observera att kostnader för arbetslöshet som härrör sig från arbetslöshet till följd av funktionsnedsättningar inte ingår i beräkningarna. Kostnaderna för Ej arbetslös motsvaras av de finansiella kostnaderna för den offentliga sektorn.

Arbetslös Ej arbetslös Samhället Öppen arbetslöshet 0,16 1,53 1,69

Arbetsmarknadsåtgärd 0,04 0,93 0,97

Totalt 0,20 2,46 2,66

Den offentliga sektorns finansiella kostnader för en individ i öppen arbetslöshet motsvarar i detta scenario ungefär 1,5 förväntad genomsnittslön (brutto). Om individen får möjlighet till att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd ökar kostnaden med ytterligare knappt en genomsnittslön till 2,46.

Känslighetsanalys

Eftersom framför allt de skattningar som ingår i kalkylen är behäftade med osäkerhet presenteras två ytterligare beräkningar av nyckeltalen. Genomsnittslönen och de kostnader för försörjningsstöd, bostadsbidrag och ”förtidspensionering” som kan härledas till arbetslöshet justeras nedåt.

• Beräkning 1. Den totala kostnaden för Scenario 1, värsta fall. • Beräkning 2. Den totala kostnaden för Scenario 1 men med en förväntad

genomsnittslön som är 15 % lägre. • Beräkning 3. Den totala kostnaden för Scenario 1 men med en

genomsnittslön som är 15 % lägre och kostnaderna för försörjningsstöd, bostadsbidrag och ”förtidspensionering” minskade med ungefär en tredjedel.

Arbetslös Ej arbetslös Samhället Scenario 1 0,20 2,46 2,66

Beräkning 2 ≈ 0,07 ≈ 2,65 ≈ 2,72

Beräkning 3 ≈ 0,08 ≈ 2,57 ≈ 2,65


38

När man applicerar Beräkning 2 och 3 minskar de totala kostnaderna för den offentliga sektorn, den arbetslöse och därmed samhället i stort. Minskningarna härrör sig till att minskad lön motsvaras av lägre produktivitet och därmed lägre kostnader för utebliven produktion av produkter och tjänster och därmed också en minskning av uteblivna skatter. Att nyckeltalen för Ej arbetslösa och Samhället ökar något förklaras av att de två senare relateras till en lägre förväntad inkomst om man inte vore arbetslös. Man kan konstatera att den offentliga sektorns kostnader för en arbetslös individ, under antagandena om Scenario 1, motsvaras av ungefär 2,5 bruttolöner som den arbetslöse skulle haft om hen arbetade. Nyckeltalet får anses som robust med avseende på smärre förändringar i den antagna bruttolönen, andelen av försörjningsstöd och bostadsbidrag som kan härledas till arbetslösheten samt sjukersättning.

Scenario 1 - 3, olika arbetsmarknadssituationer

I det följande ska nyckeltalen för tre olika arbetsmarknadssituationer diskuteras. • Scenario 1 beskriver en situation med hög arbetslöshet motsvarande 1995. • Scenario 2 beskriver en situation där man antog (1997) att glappet mellan

potentiell och verklig BNP är noll, i grova drag fullt kapacitetsutnyttjande på nationell nivå. Var denna punkt uttryckt i arbetslöshet ligger idag finns det säkert olika åsikter om och den är med all säkerhet beroende av ett flertal faktorer som förändrar sig över tiden som t.ex. arbetskraftsutbudets storlek och rörlighet.

• Scenario 3 beskriver en situation som motsvarar genomsnittsarbetslösheten i Sverige under perioden 1960-1990.

Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Öppen arbetslöshet 7,7 % 5,4 % 3,0 %

Arbetsmarknadsåtgärd 3,4 % 2,2 % 1,0 %

Totalt 12,1 % 7,6 % 4,0 %

Nyckeltalen för Scenario 2 och 3 baseras som tidigare på skattningar av utebliven produktion och skatter från den arbetslöse; kompensation för utebliven lön till den arbetslöse och kostnader för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program och åtgärder. Det betyder att ingen hänsyn tas till de möjliga effekter som arbetslösheten i sig kan ha på arbetskraftsutbudets storlek och rörlighet, arbetstidens omfattning och fördelning samt produktivitet. Skattningarna är behäftade med en relativt stor osäkerhet och är därför kursiverade. De syftar framför allt till att visa på att en hög arbetslöshet är kostsam för samtliga inblandade.

Arbetslös Ej arbetslös Samhället Scenario 1 0,20 2,46 2,66

Scenario 2 0,19 2,29 2,48

Scenario 3 0,14 1,68 1,82


39

Okun´s lag

Hittills har vi enbart betraktat negativa konsekvenser i form av kostnader för den arbetslöse och för den offentliga sektorn. Intressanta frågeställningar är naturligtvis vilka positiva konsekvenser som följer med en minskad arbetslöshet för den arbetslöse och för samhället som helhet. För den person som går från att vara arbetssökande till ett arbete innebär det naturligtvis ekonomiska vinster, man slipper de kostnader som faktiskt följer med att inte arbeta. Arbetet innebär också en möjlighet till utveckling såväl personligt, socialt, professionellt som ekonomiskt. Det finns också ett flertal studier som visar på ett minskat välbefinnande och sämre hälsa för individer som saknar arbete. Vi kan därför på goda grunder anta att det omvända förhållandet också råder. I början på 1960-talet presenterade Arthur Okun en numera berömd artikel20 som visar på sambandet mellan förändring i arbetslöshetsnivå och förändring i produktion uttryckt som BNP. Studien som anses mycket väl empiriskt underbyggd21 genomfördes i USA men det har genomförts studier i Sverige som styrker dess giltighet även för svenska förhållanden22. Okun´s lag säger att: Med en minskning av den öppna arbetslösheten med 1 % följer en ökning av BNP med ca 3 %.

20 Okun A. (1962), ”Potential GNP: Its Measurement and Significance” in Proceedings of the Business and Economic Statistics Section, Washington, D.C.:American Statistical Association, pp. 98-103. 21 Tobin, J. (1983), ”Okun, Arthur M.” in The New Palgrave Dictionary of Economics, Vol. 3, London: Macmillan, pp. 700-701. 22 Gylfason, T. (ed.) (1997a), The Swedish Model under Stress, Stockholm: SNS Förlag. Gylfason, T. (1976b), Okun´s Law and Labor-Market Rigidity: The Case of Sweden, Stockholm: SNS, Occasional Paper No. 79.


40

Bilaga 4 Arbetsintegrerande Sociala Företag, utdrag

Nya Setup Socialt företagande

2013-02-23

Förord Projektet Nya Setup ägs och genomförs av Medborgarskolan Region Väst. Projektet delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF-rådet. Övriga medfinansiärer och samarbetsparter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet Halland samt kommunernas Socialtjänster.

Rapporten fokuserar på projektets transnationella samarbete och syftar till att utgöra bakgrundsmaterial och stöd inför styrgruppens besök i Verona, mars 2013.

Resan huvudsakliga syfte är att lära om Socialt företagande. Styrgruppen har tidigare, februari 2012, besökt Berlin och där studerat ett antal olika insatser riktade till personer med olika funktionsnedsättningar. Resan genererade många uppslag om innehåll och genomförande av insatser. Fram för allt på

grund av mycket olika förutsättningar, organisatoriska och finansiella, i Berlin respektive Region Väst har inga gemensamma punkter för ett vidare samarbete på projektnivå kunnat identifieras.

Delvis som en följd av erfarenheterna från Berlin har frågan om det Social företaget som en plattform arbetsintegrerande insats väckts och diskuterats inom projektet och i styrgruppen. Det övergripande målet med besöket i Verona är därför att samla kunskap och erfarenheter för att om möjligt utforma en modell som skulle passa förhållandena i första hand i Halland.

Rapporten inledande avsnitt ger en övergripande beskrivning av och jämförelse mellan socialt företagande i Sverige och Italien. Rapporten försöker peka på likheter och skillnader i förutsättningar på olika plan. Rapporten avslutas med en listning av det inledande avsnittets rubriker. Dessa kan av styrgruppen


41

användas som ett underlag för väsentliga frågeställningar och diskussionsunderlag under resan. Det finns gott om utrymme för egna anteckningar.

Mitt förslag är att i ett extra möte, alternativt förlängt nästa styrgruppsmöte, efter besöket samlas styrgruppen till en diskussion för att gemensamt utarbeta en strategi för framtida insatser.

Extern utvärdering genomförs av Empiricus Utvärdering AB och leds av fil. lic. Göran Åkermo. Empiricus ansvarar för beskrivningar, slutsatser och rekommendationer som lämnas i rapporten Uddevalla 23 februari 2013


42

October 2010 Social enterprises and the social economy take the floor of the European Parliament to underline their contribution to the Lisbon Strategy

Four senior researchers, three of them founding members of the EMES European Research Network, argued in favour of a more targeted policy on social enterprises and the social economy in Europe in front of two Commissioner in the European Parliament in Brussels. They highlighted the unique role played by the social economy in the building of a European social model and the crucial role that social enterprises can play in solving some of contemporary society’s basic challenges. Their testimony followed up on an open letter signed by more than 400 scholars, calling on Europe to strengthen the social enterprise and social economy sector.

Frågan om socialt företagande är relativt ny på den gemensamma europeiska agendan, 1994 och framåt. Idéerna däremot sträcker sig naturligtvis mycket långt tillbaks i mänsklighetens historia. Medlemsländerna har i sina initiativ därför kommit olika långt men det finns många och betydande likheter.

EMES, European Research Network23 är ett europeiskt forskarnätverk för social ekonomi och socialt entreprenörskap De studerar bl.a. nationella skillnader mellan och erfarenheter av ”third sector enterprises and organisations” i Europa. EMES beskriver, i en internationell jämförelse, socialt företagande med nio ganska generellt hållna kriterier:

Economic criteria:

1. continuous activity of the production and/or sale of goods and services (rather than predominantly advisory or grant-giving functions).

2. a high level of autonomy: social enterprises are created voluntarily by groups of citizens and are managed by them, and not directly or indirectly by public authorities or private companies, even if they may benefit from grants and donations. Their members have the right to participate ('voice') and to leave the organisation ('exit').

3. a significant economic risk: the financial viability of social enterprises depends on the efforts of their members, who have the responsibility of ensuring adequate financial resources, unlike most public institutions.

4. social enterprises' activities require a minimum number of paid workers, although, like traditional non-profit organisations, social enterprises may combine financial and non-financial resources, voluntary and paid work.

Social criteria:

5. an explicit aim of community benefit: one of the principal aims of social enterprises is to serve the community or a specific group of people. To the same end, they also promote a sense of social responsibility at local level.

23 www.emes.net


43

6. citizen initiative: social enterprises are the result of collective dynamics involving people belonging to a community or to a group that shares a certain need or aim. They must maintain this dimension in one form or another.

7. decision making not based on capital ownership: this generally means the principle of 'one member, one vote', or at least a voting power not based on capital shares. Although capital owners in social enterprises play an important role, decision-making rights are shared with other stakeholders.

8. participatory character, involving those affected by the activity: the users of social enterprises' services are represented and participate in their structures. In many cases one of the objectives is to strengthen democracy at local level through economic activity.

9. limited distribution of profit: social enterprises include organisations that totally prohibit profit distribution as well as organisations such as co-operatives, which may distribute their profit only to a limited degree, thus avoiding profit maximising behaviour.

Ongoing research work characterises social enterprises as often having multiple objectives, multiple stakeholders and multiple sources of funding. However their objectives tend to fall into three categories:

• integration of disadvantaged people through work (work integration social enterprises or WISEs)

• provision of social, community and environmental services • ethical trading such as fair trade

Despite, and sometimes in contradiction to, such academic work, the term social enterprise is being picked up and used in different ways in various European countries.

------ ----------------------

Sociala företag kan sammanfattningsvis omfatta företag som har ett samhälleligt syfte, är fristående från den offentliga sektorn och som återinvesterar sina vinster. För besöket i Verona ligger i första hand fokus på arbetsintegrerande sociala företag, det vill säga sociala företag vars huvudsyfte är att skapa arbete. Dessa företag motsvarar i stort vad som i Italien benämns ”Typ B”.

Det finns många andra sociala företag som också har samhälleliga syften och där huvudsyfte är att producera välfärdstjänster såsom vård, omsorg och utbildning. Även dessa sociala företag kan naturligtvis skapa arbetstillfällen för utsatta grupper även om huvudsyftet är ett annat. Dessa företag motsvarar vad som benämns ”Typ A”.

"Type A" social cooperatives bring together providers and beneficiaries of a social service as members. "Type B" social cooperatives bring together permanent workers and previously unemployed people who wish to integrate into the labour market. They are legally defined as follows:

• no more than 80% of profits may be distributed, interest is limited to the bond rate and dissolution is altruistic (assets may not be distributed)

• the cooperative has legal personality and limited liability • the objective is the general benefit of the community and the social integration of citizens • those of type B integrate disadvantaged people into the labour market. The categories of

disadvantage they target may include physical and mental disability, drug and alcohol addiction, developmental disorders and problems with the law. They do not include other factors of disadvantage such as unemployment, race, sexual orientation or abuse.

• type A cooperatives provide health, social or educational services • various categories of stakeholder may become members, including paid employees,

beneficiaries, volunteers (up to 50% of members), financial investors and public


44

institutions. In type B cooperatives at least 30% of the members must be from the disadvantaged target groups

• voting is one person one vote -------

-----------------------------------

I samband med en internationell konferens oktober 2012, Quebeq International 2012 Summit of Cooperatives; Tehe amazing power of cooperatives, intervjuades Enzo Pezzini, chef för Alliance of Italian Cooperatives (Alleanza delle Cooperative Italiane) Brysselkontor.

Social cooperatives are a type of cooperative unique to Italy. What makes them different and what is their socio-economic impact on the country?

It's true that the Italian social cooperative is a pioneer experience in terms of its use of the cooperative formula for solidarity in the area of social services. And Italy was the first country to recognize this new type of cooperative with legislation.

This cooperative model is different because its principal purpose is to serve the general interests of the community, and not just of its members, through:

• a) The management of social, sanitary and educational services; • b) The development of diverse activities – agricultural, industrial,

commercial or services – to promote the inclusion of disadvantaged people in the labour market.

The experience was also new in terms of the whole cooperative phenomena because it was the prototype for the multi-stakeholder model. It paved the way for all kinds of players with varying interests (workers, users, volunteers, subscribing members) to get involved and to unite and work together through cooperatives.

However, this situation is no longer unique to Italy. Over the past few years, we've seen legislative renewal in several countries aimed at consolidating or stimulating new fields of activity for cooperatives in a diverse range of initiatives normally associated with work integration and social services, by applying operating methods that often entail using multi-stakeholder models.

This is the case both in Portugal, which amended its Cooperative Code in 1996 to include the social solidarity cooperative sector, and in Spain, which introduced social initiative cooperatives in 1999. France passed legislation on June 28, 2011 that introduced the Société Coopérative d'intérêt Collectif (SCIC).

But there is also Greece, the United Kingdom, Finland and Lituania. At least 11 of the 27 member States of the European Union have passed legislation in recent years that configured new forms of cooperative or social service enterprises.

Once again, this phenomenon and legislative evolution are not exclusive to Europe. Quebec's experience with solidarity cooperatives since 1997 is another good example.

Som vi kan konstatera av ovanstående är finns det i Italien lagstiftning runt sociala företag specifikt. Det är även så att i Italien är den kooperativa idén erkänd och skyddad i landets konstitution.

I Sverige finns det ännu inte något regelverk fastslaget i en Förordning eller liknande dokument. Men den 22 april 2010 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. N2010/1894/ENT. Tillväxtverket24 fick där i

24 En av myndighetens insatser är programmet för sociala företag som syftar till att


45

uppdrag att lämna en rapport som utarbetades i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och företrädare för sociala företag. Rapporten innehåller de underlag som regeringen efterfrågat avseende anordnarstöd till arbetsintegrerande sociala företag, de ersättnings- och bidragsformer som kan användas till verksamma i företagen samt en översyn av former för samverkan. I rapporten lyfts också problem och hinder i de nuvarande formerna och förslag inför framtiden. I handlingsplanen fick myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att kartlägga arbetsintegrerande sociala företags användning och behov av statligt finansieringsstöd. I uppdraget ingick även att pröva möjligheterna att utveckla statistiken om dessa företag25. Man kan i dessa två rapporter i varje fall konstatera att för Sveriges del finns många olika former och variationer av arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket har tagit fram följande kriterier som definierar ett arbetsintegrerande socialt företag:

• Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster):

• med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle

• som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt

• som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter

• som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Definitionen anger de kriterier som måste vara uppfyllda för att företaget ska kunna räknas in bland de arbetsintegrerande sociala företagen. Den är då till hjälp när centrala myndigheter och kommuner har behov att tydliggöra de arbetsintegrerande sociala företagens roll och funktion. Det kan handla om att utveckla policydokument för att främja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag, upphandling med sociala kriterier för att motverka arbetslöshet (observera att enbart arbetslöshet inte är ett tillräckligt kriterium för ”Typ B” företag i Italien) eller projektmedel där arbetsintegrerande sociala företag anses vara en bra plattform för rehabilitering.

Lite siffror

I februari 2012 var 270 sociala företag verksamma i Sverige. Det handlar om affärsdrivande verksamhet där både varor och tjänster saluförs. Viktigt är att verksamheten skapats utifrån medarbetarnas kunskaper och intressen. Sociala företag kan ha dubbla funktioner - dels genom att sälja varor och tjänster och dels genom att erbjuda platser för rehabilitering, arbetsträning etc. Eftersom de arbetsintegrerande sociala företagen har olika företagsformer, de kan vara organiserade som ekonomiska förening, aktiebolag, ideell förening eller stiftelse är det omöjligt att få fram statistik genom de vanliga registren. Därför har Tillväxtverket sedan 2008 valt att göra en egen inventering och hålla ett register över

stödja utvecklingen i hela landet. Beslut har fattats om att bevilja 26 projekt under 2012 totalt 12 miljoner kronor, varav Tillväxtverket finansierar cirka hälften av summan.

25 Rapporterna finns att läsa på Tillväxtverkets hemsida, tillvaxtverket.se


46

företagen. Genom registret får vi även möjlighet att följa utvecklingen på området. Statistik från april 2012 • Totalt 268 företag utspridda

över hela landet. • I företagen deltar närmare 9

000 personer i verksamheten.

• Ca 2 500 (drygt 27 %) av dessa är anställda.

• De arbetsintegrerande sociala företagen har ökat med 79 % sedan 2008.

De vanligaste branscherna är; butik och försäljning, café/restaurang och hotell, hushållsnära tjänster, bygg och fastighetsskötsel. 268 företag motsvarar ungefär 2,9 företag per 100 000 invånare. Högst andel har Gotland med drygt 10 företag per 100 000 invånare följt av Västernorrland, 7,4 %. Lägst andel finner vi i Halland som vid mätpunkten helt saknade arbetsintegrerade företag. Flest antal företag återfinns i Västra Götaland, 57 stycken (De flesta i Göteborg 28 stycken 2010). I Italien fanns det i september 2011 närmare 12 000 sociala kooperativ, en tredjedel av dessa är ”Typ B”. Uppskattningsvis motsvarar detta drygt 7 företag per 100 000 invånare, alltså gott och väl det dubbla jämfört med Sverige som helhet. Sammantaget sysselsatte företagen mer än 350 000 människor, därav mer än 30 000 människor med någon funktionsnedsättning som arbetade i ”Typ B” kooperativ. Även i Italien ökar antalet över tid. I genomsnitt sysselsätter ett socialt företag 30 personer.

Samverkan

Utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag är beroende av samverkan både nationellt och lokalt. Myndigheter, kommuner och företagen kan gemensamt identifiera behov och marknader för att skapa arbetstillfällen och hållbar tillväxt i arbetsintegrerande sociala företag.

Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet (2012).


47

Kommunerna

Sysselsättning/arbete i ett arbetsintegrerande socialt företag via Arbetsförmedlingen kan vara ett aktivt alternativ till ekonomiskt bistånd - försörjningsstöd. Det kan gälla grupper som generellt sett har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel nyanlända, långtidssjukskrivna och utförsäkrade.

Ur kommunernas synvinkel är det en stor vinst om människor erbjuds en plattform för arbete istället för att individen under en kortare, eller längre tid behöver ekonomiskt bistånd. Det kan innebära minskade kostnader och ökade skatteintäkter.

Några av de sociala arbetskooperativen i Göteborg har funnits i över 20 år. De flesta är små kooperativ som driver bil rekonditionering, hunddagis, hantverk, bageri och caféer m.m.

Göteborg har en relativt lång utveckling av sociala arbetskooperativ och det har det utvecklats olika modeller för relationen mellan kommunen och kooperativen.

Ingela Andersson (Göran Näslund) och Christina Matsdotter är utvecklingsledare vid Sociala Resursförvaltningen i Göteborg. De arbetar med det kommunala stödet till kooperativ och föreningar inom funktionshinderområdet. Göran gick i pension under februari i år och hans efterträdare heter Ingela Andersson.

Göran Näslund har enormt mycket erfarenhet av stöd till de sociala arbetskooperativen i Göteborg sedan de första startade i början på 90-talet. Han ser sitt konsultativa stöd till dem som ett gemensamt kunskapande där det bl.a. handlar om att hitta bra samarbetsformer.

Christina Matsdotter har sitt arbetsfokus mot personer med någon funktionsnedsättning medan Ingelas fokus är sociala företag. Vid mitt samtal med Christina påpekade hon att det finns några ”paraplyorganisationer” i Göteborg som är och driver sociala arbetskooperativ. De har också mycket erfarenhet och kunskap. En viktig aktör i detta sammanhang är Kooperatörshuset som bl.a. erbjuder utbildningar, rådgivning. Kooperatörshuset hjälper också grupper, förvaltningar, offentliga verksamheter och ideella organisationer som är intresserade att starta sociala arbetskooperativ – arbetsintegrerande sociala kooperativ.26

Christina (Tel 031 367 94 60) tillsammans med Ingela kan stötta med erfarenhet, kontakter, råd och idéer.

Arbetsförmedlingen

Många arbetsintegrerande sociala företag kan vara en plattform för långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att komma igång igen. Företaget kan därför sälja tjänster till Arbetsförmedlingen gällande arbetsrehabilitering, arbetsträning och arbetsförmågebedömningar. Sociala företag kan ofta också erbjuda

26 http://goteborg.se/wps/portal/enheter/arbetsmarknadsinsats/kooperatorshuset/!ut/p/b1/04_SjzQ3sDA0MjeyMNWP0I_KSyzLTE8syczPS8wB8aPM4o1MvQOdjLyMDfwD3N0MjLzcg0IDPNy8DAONgAoigQoMcABHA0L6_Tzyc1P1c6NyLACaXa8e/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/


48

meningsfulla arbetsuppgifter för människor inom Jobb- och utvecklingsgarantin, framför allt inom Sysselsättningsfasen.

Nedan följer ett urval av de möjligheter som Arbetsförmedlingen erbjuder. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tar ett gemensamt ansvar när det gäller en persons övergång från sjukpenning/sjukersättning till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Samarbetet beskrivs i en gemensam handlingsplan. Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen som ordnar med rehabiliteringsplatser, praktik och arbetsträning. De arbetsintegrerande sociala företagen i landet skapar många möjligheter till anställningar, rehabilitering, arbetsprövning och arbetsträning. RESA-projektet är ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där Arbetsförmedlingen upphandlat "sysselsättningsverksamhet med rehabiliterande inslag för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykiska funktionsnedsättningar". Anbudet riktade sig bara till arbetsintegrerande sociala företag. Arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering för personer vars dagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning tagit slut. De sociala företagen kan göra korta insatser under perioden, speciellt de företag som har en inriktning mot arbetslivsinriktad rehabilitering. Under tre veckor kan företagen få viss ersättning för att ta emot en person på arbetsprövning. Arbetsintegrerande sociala företag är en viktig resurs som erbjuder arbetsträning för personer som kommer från en fängelsevistelse. Flera företag har ramavtal via upphandling med Kriminalvården och kommunernas socialtjänst. Företagen erbjuder arbetsträning för att personerna ska kunna komma igång med ett vardagligt liv. Målet är att den som arbetstränar ska bygga sig en ny plattform, både kunskapsmässigt och socialt. Det kan sedan leda vidare till arbetspraktik eller studier. Flera andra sociala företag erbjuder också boende i form av så kallade halvvägshus som en övergång från anstaltsvistelse till eget boende och arbete. Samordningsförbund

Arbetsförmedling, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna kan frivilligt samordna rehabiliteringsinsatser genom gemensam finansiering i ett samordningsförbund. Ett arbetsintegrerat socialt företag kan vara utförare av sådana rehabiliteringsinsatser. Det går som regel inte att söka medel direkt från samordningsförbundet. Avtal måste slutas med en myndighet som har ansvar för att upphandla eller finansiera eventuella tjänster från ett socialt företag.

Försäkringskassan

Ett socialt företag kan vara en bra möjlighet för personer som har en anställning att komma tillbaka till arbetslivet efter sjukdom eller annan nedsättning av arbetsförmågan. De sociala företagen är en del av arbetsmarknaden som har speciella möjligheter att skräddarsy arbetsuppgifter utifrån särskilda behov. Flera sociala företag har specialiserat sig på arbetslivsinriktad rehabilitering och kan också erbjuda coachning och stöd från professionella medarbetare, ofta med egen erfarenhet av långtidsarbetslöshet och sjukdom. För arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga kan ett socialt företag vara en plats för att komma igång i


49

arbete. De sociala företagen har möjlighet att erbjuda anpassade arbetstider och anpassad arbetsintensitet från några timmar i veckan till full tid. Det finns möjligheter till anställning och lön för personer med olika slag av funktionsnedsättningar, men fortfarande finns det många som har en funktionsnedsättning som gör att arbetsförmågan är nedsatt under en längre tid. Många har dock ett stort behov av en verksamhet där de kan arbeta utifrån sina förutsättningar och samtidigt ingå i en social gemenskap.

Förankring i lokalsamhället

Sociala företag är fortfarande en ganska okänd företeelse bland allmänhet, företagsstödjande organisationer och företagare. Både för att skapa legitimitet och i många fall för affärsverksamhetens skull är det viktigt att det sociala företaget skapar sig en bra förankring i lokalsamhället. Speciellt i en startprocess är det viktigt att det sociala företaget informerar brett om vad man är och vad man tänker göra. Det är en fördel om man redan i början involverar representanter för både företagare och fackföreningar på orten. Det är ett bra sätt att undvika missförstånd och de kontakterna kan ofta vara bra resurser i ett kommande nätverk.

Tillväxtverket

Tillväxtverket tillhandahåller statistik, dokumentation, guider, t.ex. Att välja företagsform för arbetsintegrerade social företag, samt viss rådgivning. Deras samlade utbud finns redovisat på www.sofisam.se som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket.

Coompanion

Coompanion är också en viktig aktör när det gäller rådgivning. De har ett statligt uppdrag genom Tillväxtverket och bistår med rådgivning och kunskap runt socialt företagande.

Finansiering

Det vanligaste sättet att starta ett arbetsintegrerande socialt företag är att starta i projektform med finansiering genom Europeiska socialfonden eller Arvsfonden.

Tillväxtverket finansierar (i blygsam skala) insatser för att i första hand starta och utveckla sociala företag.

Kommuner är ofta med och stödjer arbetsintegrerande sociala företag på olika sätt, t.ex. i form av bidrag former för anställning av de kooperativa handledarna.

Många sociala företag finansierar en stor del av sin verksamhet genom platsförsäljning till arbetsförmedling, socialtjänst och kriminalvård.

Men till syvende och sist det arbetsintegrerande socialt företag är just ett företag så försäljning av produkter och tjänster är en viktig del av finansieringen. Försäljningen regleras av samma lagstiftning som för andra företag. Till skillnad från en del andra länder i Europa t.ex. Finland, har Sverige ingen positiv särlagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag.


50

Delaktighet

I de arbetsintegrerande sociala företagen är det mycket viktigt att deltagarna involveras och blir delaktiga i ett ansvarstagande som leder till empowerment. I de arbetsintegrerande sociala företagen är de som arbetar i företaget delaktiga i arbetet. Att ha kontroll över sin arbetssituation och att bli efterfrågad för synpunkter och i beslutssituationer leder till empowerment. Det är en viktig del i att själv ta ett aktivt ansvar och ha inflytande över sin utvecklings- eller rehabiliteringsprocess.

I alla arbetsintegrerande sociala företag är det viktigt med delaktigheten kring arbetets organisering. I många företag, framför allt sociala arbetskooperativ, innebär delaktigheten dessutom att medarbetarna involveras även i arbetet med att driva företaget.

Tydliga former för delaktigheten i företagen när det gäller beslutsfattande och informationsspridning är viktiga för att delaktigheten ska vara en realitet och inte bara på pappret.

Företagsform, ägande och ansvar I princip kan vem som helst eller vilka grupper som helst starta ett arbetsintegrerande socialt företag. De har som de flesta andra företag en styrelse. Denna arbetar på uppdrag av företagets ägare och har det övergripande strategiska ansvaret för företaget drift och planering för framtiden och en arbetsgivarroll för anställd personal. Produktionen organiseras av dem som utför det dagliga arbetet. För en fungerande produktion finns ofta ansvariga personer i form av handledare, arbetsledare eller verksamhetsledare. I ett arbetskooperativ är det medlemmar som både sitter i styrelsen och som deltar i produktionen.

Ansvars- och arbetsfördelning mellan ordförande och styrelsen respektive arbetsledning ser mycket olika ut i de sociala företagen i landet. Det finns inte någon "standard" utan ansvarstagandet och ledningsfrågorna beror på lokala förutsättningar och de personer som är involverade i företaget.

De arbetsintegrerande företagen har som syfte att integrera människor i arbetslivet. De driver näringsverksamhet och har, precis som andra företag, ansvar gentemot kunder och för produktionen. Som arbetsgivare har de ansvar och skyldigheter för alla anställda i företaget.

Som andra företag betalar de skatt och följer lagar och förordningar när det gäller bokföring, revision etc. Det finns också några verksamheter som räknas som allmännyttiga ideella föreningar och som därmed har möjlighet att undantas från skattskyldighet för viss näringsverksamhet.

Olika typer av sociala företag Det finns många olika former för ägande och ansvarsfrågor i de sociala företagen. Man kan grovt indela dem i nedanstående kategorier, men det finns blandformer och det tillkommer nya och innovativa lösningar hela tiden.

1. I sociala arbetskooperativ är majoriteten av medlemmarna dem som verksamheten startats för. Kooperativens styrelser kan ha utomstående ledamöter som stöd i ansvaret för föreningen. De flesta sociala företag i Sverige är sociala arbetskooperativ.

2. En del sociala företag drivs av ideella eller religiösa organisationer. Det kan vara


51

till exempel intresseorganisationer inom handikapprörelsen eller sociala organisationer som Verdandi och Hela Människan. I Järna bedrivs socialt företagande på antroposofisk grund.

3. Personalkooperativ eller andra företag som bedriver rehabilitering, daglig eller annan arbetsintegrerande verksamhet och som återinvesterar överskottet i företaget. Företagen präglas av hög grad av delaktighet bland de människor som företaget är till för.

4. Gemenskapsföretag organiserar det stödet till ett socialt företag genom att en ideell förening baserad på lokala intressen eller att resurspersoner i lokalsamhället bildar ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där affärsverksamheten sker.

Juridiska former

Rent juridiskt kan formen för ett socialt företag variera och det finns ingen självklar juridisk form för socialt företagande. De sociala arbetskooperativen organiseras mestadels i form av ekonomiska eller ideella föreningar, ideella föreningar, stiftelser eller aktiebolag. Det finns också franchisekoncept där franchisetagaren är lokala organisationer av olika slag, t.ex. sociala företag. Det är naturligt att organisera ett kooperativ i en juridisk form som överensstämmer med dess demokratiska grund - en medlem, en röst. Då passar vanligen föreningsformen bäst.

När ideella organisationer tar initiativet, kan verksamheten integreras formellt inom den ordinarie organisationen eller organiseras mer fristående i form av en ideell förening eller ett aktiebolag som helt eller delvis kan ägas av den initiativtagande organisationen. Att separera verksamheten kan vara ett bra sätt att skilja på ett intressepolitiskt arbete och en verksamhet som agerar på en marknad i form av ett arbetsintegrerande socialt företag och där det huvudsakliga ändamålet är att skapa arbete.

Stiftelseformen i det här sammanhanget brukar väljas för verksamheter som står på en stark värdegrund som man inte vill ska ändras om verksamheten tas över av någon annan.

Förutom dotterbolag till föreningar finns det ett fåtal arbetsintegrerande sociala företag som är organiserade i aktiebolagsform. Det har relativt nyligen kommit en ny juridisk företagsform som heter Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Den formen gör det lättare att skilja ett arbetsintegrerande socialt företag från ett traditionellt aktiebolag som definitionsmässigt i första hand är till för att tillgodose aktieägarnas intressen.

Konkurrens och lagstiftning

Förutom LOU gäller också konkurrenslagstiftningen. Arbetsintegrerande sociala företag är huvudsakligen små företag och med ringa förutsättningar att agera på marknaden så att den fria konkurrensen sätts ur spel. Trots detta är det viktigt att offentligt stöd till företagen för personer med nedsatt arbetsförmåga utformas på så sätt att detta stöd inte snedvrider konkurrensen.

En upphandling där det i villkoren står att för uppdragets utförande ska minst 50 % långtidsarbetslösa anlitas, kan tyckas favorisera sociala företag. Men det är inte något som


52

hindrar andra företag att också anställa människor som har varit långtidsarbetslösa. Det är därför bra om upphandlande myndighet tydliggör villkor och möjligheter för till exempel lokala företagare så att missförstånd inte uppstår i onödan. Samtidigt är det också en fördel om de sociala företagen ser sig som en del av det lokala näringslivet och deltar i företagarträffar o d. Samma sak gäller vid upphandlingar med sociala kriterier. Dessa ska utformas så att alla tänkbara anbudsgivare ska kunna uppfylla dem. Till exempel kan alla anställa långtidsarbetslösa för att utföra ett uppdrag.

Vad är tillåtet när det gäller ett företagande som på olika sätt har stöd från samhället? Generellt kan sägas att t ex ett kommunalt stöd till ett socialt företag inte bryter mot några konkurrens- eller statsstödsregler när det handlar om begränsade summor för att stödja utsatta grupper. Företaget får dock inte missbruka en dominerande ställning exempelvis genom underprissättning. Notera att i stort sett allt stöd, t.ex. Arbetsförmedlingens olika program, är konkurrensneutralt. Det finns alltså inget i statsstödsreglerna som hindrar offentligt ekonomiskt stöd till utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag så länge det sker inom ramen för de undantag som beskrivs i Romfördraget.

Undantagen gör det möjligt att till exempel ge statligt stöd genom, Generella sysselsättningsstöd för att öka sysselsättningen i utsatta grupper, stöd av mindre betydelse/försumbara stöd, under 200 000 Euro under en treårsperiod, och stöd till utbildning av anställda och stöd till utbildning, vägledning m.m. för arbetslösa.

medborgarskolan region väst utvÄrdering av projekt nya ...¤rderingsu 5.pdf · region västs...

Documents