Maximilian Axelson:

NAGRA DAGAR I MOLNDAL

Fcirposterns redaktor, Maximilian Axelson, gdY 186l ut en Molndals-

skildring, kallad "Ndgra dagar i Mdtndal', som ingick i hans bok "Tand-

ringar i Gtiteborg och dess omneid".

Hdr nedan foljer skildringen av vad Axelson s&g under fcirsta dagen

av sitt Molndalsbesok. Andra dagens upplevelser folja i ndsta irsskrift.

En dag i piskveckan vacker dag just liimplig for en utflykt -

satt jag utanfor Goteborg, fordjupad i den lervSllingskanal, som fitt

namn, heder och vdrdighet af Kongsbackavdgen. Jag satt vdl icke person-

ligen uppi ,smcirjan, men i en gigg, hvars ojemna gilng, hvars alla hojningar

och s'dnkningar, 6n it ena, 6n it 'andra sidan, min arma lekarnen ofriviltrigtmiste folja. Jag hade hunnit ett godt stycke ifrin staden, men det blef

derfore icke bdttre att fiindas fram, snarare motsatsen. Tiitt utmed vdgen

lig en mdngd bostdder, ett stycke forstad, der nigra forbonder, sigos

stiende med sina utledsna kampar. Platsen hette Galgkrogarne. Fanns

vil nigot mer,a l?impligt namn fcir ett stdlle invid denna vdg - var ickehela fdrden pi den 'up'pskakande som en ging till galgen?

Skulle jag fortsdtta eller vdnda om? - Jag beslot mig for det forra;

ty den tr6nga och svir'a vig, jag for, forde rnig vdl icke till nigot himmel-rike, men itminstone till Molndal. Dessutom tdnkte jag, som alla sang-viniska menniskor: "det blir v?il bdttre". Men bdttre blef det ej; dockhade min framfdrd den forminen med sig, att jag frir hvarje ogonblickkom eliindets s'lut ndrmare. Jag erinrade mig hdrunder huru jag under defor,egiende iren fr8.n Triidg6rdsforeuringens park med halft forakt sett nedpi den lille ingbiten, som der 169 'och pustade och sliipade p6' sina last-prhmar, fcir att fora dessa ut till Molndal. Man kallade denne arb'etsam-me lastdragare "Lungsoten", och det foll svirligen n&gon in att pi denstiga ombord som passagerare. Huru beklagade jag icke nu att ej dennei dag var till rnin disposition. Men den stackars "Lungsoten" sade's redanha dragit sitt sista andedrag; han fanns itminstone ej ldngre pi sitt fordnafarvatten, Molndalsin.

34

Molndal 5r for ndrvarande och har redan minget ir varit en betydande

f,abrikso rt; - hvarfor har man dA icke 'anlagt en jernvdg derernellan och

staden? Borde vdl ett s&,dant foretag anses mer halsbrytande 6: denna ort,

dn uppe i Wermland, der resurs'erna sdkerligen ej varit storre, men der

man dock i fler,a trakter byggt jernbanor af bide stcirre utstrdckning 'och

med lingt svirare lokala hinder 5n hdr kunde ifrigakomma? Dessa

sporjsmS'l framstdllde sig sjelfmant under den sakta fortskridande fdrden,

och si befann jag nr-ig omsider i ndrheten af min resas m61.Jag hade redan pi lingt hafl sett en hog skorsten af det slag, som an-

tyder en fabriksbyggnad. Den skot upp ur rnynningen af 'en sidodal, hvil-

ken frin o'ster stotte intill den breda dalg hng, i hvilkenfram. N'u vek man af till venster, det var att passera en

landsvdgen gickbro ofver Moln-

dalsin, och si bar det af upp6,t byn. Der sigs ej ldngre blott en fabriks-skorsten; der kunde rdknas fyra eller fern sid'ana. Det mdrktes redan attman ndrmade sig en starkt befolkad plat's.

Se hdr ha vi en stenlagd gata att fdrdas, pii till hoger nedom oss liggavdldiga fabriksbyggnader och grupper af hogstarnmiga trdd. Det 5r debekanta Ro,sendalsverken. Vi se nu icke bl'ott d'algAngen bebyggd me'd en

mdngd ,storre och rnindre hus; man har, all,deles som pi Masthuggsbergeninv,id Goteborg, timr,at sig bostdder hogt uppe e de b&da bergsslutt-ningarne; det dr ett virrvarc ,af. bygg'nader hvar marl ser. Men hvad s'omhd,r i hog grad ger lif 6t det hela dr det brusande bullret fr6n en mdngdvattenfall och rnaskiner.

Men hvart skall en resande vdnd'a sig, for att fA tak ofver hufvudet?Ja, det fir h'an se sig om efter, tV hdr finnes intet hotell pi pl'atsen. Formin del hade jag fitt anvisning pA den s. k. chefen i byry d. v. s. fcirman-nen for Molndals ordningsmdn. Jag lyckades der dfven blifva inl,ogeradoch kunde ej ha cinsk'at mig ett bdttre qvarter. Jag bodde hdr invid bynstorg och sig bortom detta den s. k. Forsbr'on, Molndals Norubro, der fler-talet af dem, sorn frin norra eller sodra sidan af byn vilja gi ofver till den,artdra, passerar. Men min utsigt var dermed ej afslut'ad; ty ofvanfor broms6gs p6, n6'got afstind en rad af hvitskummiga vattenfall, och invid dessaflera stcirre och mindre byggnader.

Jag gick ,att gora rnin forsta promenad pi platsen. Det giillde Korndahlspappersbruk, den mest storartade af Rosendal'sbolagets fabriker. En oan-senlig viig forde mig fr6'n stora gatan ditned. Jag befann mig snart i dalensdjup, der en mdngd ansenliga fabriksbyggnader betogo mig mojlighetenatt kunn a taga en kort ofverblick af sjel va trakten. Men denn,a var nu

ock,si en bisak. Ej tenkte jag pi dery di jag horde det da'nande bullret

frin for mig obekanta m,askiner, eller mellan de hoga htrsen sig skum-

mande vigor dansa fram. En stor tornbeprydd byggnad vdckte snart fore-

trddesvis min uppmdrksamhet; der, straxt bortom tornet, hade jag Rosen-

dals kontor. ,Ivlarr visade 1r.Iig ditin genom e'n del a'f sjelfva Korndals

papperbruk. N6,gra steg ifr6,n dcirren sig jag fran ena sidan ett stort jern-

klot komrna svdfvande emot mig, men det hann ej l6ngt fram; det hade

en roterande bana och afldgsnade sig i samm,a ogonblick jag skyndade

der forbi. I ndsta stora rum eller sal arbetade nigra ytterst bullersarnma

maskiner, om hvilka jag ,nu, lika litet som om den f.orra, tog nigon notis.

Kom j,ag sl ytterliglare g"no* ett par vidstrdckta lokaler, 'der det gick

mera stillsamt till, ,och befann mig derefter dndtligen vid dorren till det

allraheligaste.

Sedan min onskan att bese f,abrikerna 6 kontoret blifvit bekant, foljde

mig straxt med stor beredvillighet en a'f kontorsherrarna, fcir att visa allt

hvad som kunde vara af intress,e. Och detta var i sanning ej litet. Med

stor kl,arhet i framstdllningssdttet redogjorde min foljeslagare for allt hvad

som mest kunde vara att bem'irka, och denna under ett upplysande sam-

tal verkstiillda prome'nad upp och ned i en mdngd olika I'okaler var en af

de intressantaste, jag pi ldnge haft. Virt forsta besok gtillde pappersbru-

ket eller rdttare bruken; ty hiir voro trenne sidana att bese. Hdrunder

sig jag hela gingen af lumpornas forvandling tiIl papper. Se hdr resultatet

af min foljeslagares upplysningar och till n6'gon liteur de af egna iakt-

tagelser.De minga olika Srnnena, som ingA i pappersberedningery kuma, endast

d", med skiil vdcka vir fcirvining. Icke nog med att man dertill hegag-

nar v'anlig lump; dven halm och trdmdssrzl af t. ex. asp och grary ja, tilloch-

med ett slags fr&n England inford lera blifva for sidant indam&l anvdnda.

Sjelfva lu,mpen i och for sig dr af minga slag. Redan i det magasiry som

i lastageplatsen invid in finnes uppfordg se vi ndmnde vara fordelas i l0

e 12 olika sorter. Men 'sedan den hdrifrin blifvit uppford till det egent-

Iiga sorteringsmagasinet, gir man riktigt pi djupet med alla dessa trasor;

och de sorteras nu till ej mindre dn 40 slag, deribland exempelvis rni

ndmnas rubrikerna "Tdcke n:o 1 och 2, balduk, bomull'strassel, beckad

lump, fisknet" ffi.ffi., m. m.Huru skall nu allt detta omdanas till papper? Det forsta vi dervid ha

att observera ar lumpens sonderdelningn hvilken till en borjan forsiggir

inom sorteringsmagasinet, i den s.k. "hlippen" eller klippmaskinery hvaraf

trenn'e finnas pi platsen. Lurnpen matas hdr in, alldeles s,om i en hackelse-m'askin. En del deraf skdres dock for hand, och denna sorteras di unders,jelfva skdrningen. Klippt eller skuren kommer lumpen nu i "harp€fl",for att befrias frin dam, och den lokal, der dett'a forsiggdrr, ar ej denangendmaste att besoka. FrAn harpen uppldgges lumpen, alltefter sinaolika nummer, i olika rum och afdelningar, for att sedan efter behof an-vdndas for fabrikationen. Den fores di till 'angrdns'ande byggnad eller detegentliga pappersbruke! for att kokas i nigon af de der befintliga rote-rande pann:orna. En af dessa "IumpkobAre" dr af sferisk form, och detYar just detta rorliga klo! som vid forst'a intrddet i bruket vdckte minuppmdrksamhet. B&de lump och halm kokas hdr den forra tillsamrnansmed s'oda, den sednare med kalk. Nu males den kokta massan i den s. k."HolliindAren", formedelst en vals, som med oerhord f.art rolsig i midtenaf ett stort ovalt trhg, under stdndigt tillopp af vatten, hvilket Ster hastigtafrinner och dervid bortskciljer den orenlighet, som kan finnas. Ett for-fdrligt buller Sstadkommes har, och det ar detta, man redan pi lingtafstind frhn papperbruket f6r hora. HollZindaren bereder pappersmassantill s. k. "halftyg", hvilket nu affores till det i en angrdnsande byggnadbeldgna "blekeriet". [Detta gdller dock icke allt papp€r, t. ex grA kardus.)Hdr blir det i " centrifugalmaskinen" befriadt frin vatten och inldgges i"blebhistorna", hvilka alls icke likna nhgra kistor, utan snarare ,med dor-rar forsedda smfl kamrar, i hvilka, sedan de blifvit tillslutna, chlorgasinfcires frin de angrdnsande retortrumm,en. Hdrigenom blir ftralftygetbefriadt frin den fdrg, som mojligen dnnu kan finnas deri, och ldgges: nu6'ter i en holldndare, denna gang tillsatt med chlorvatten, samt nedrinnerderefter i forvaringskar. Man har nu "blekt halftyg", hvilket med en till-sats af vegetabiliskt lim 6nnu en g6ng kommer i holldndaren och dASndtligen beredes till "heltyg". Skall det fdrgas, s5 tillsdttes hdrunderfdrgdmnet. Heltyget rinner hdrefter ned i tvenne stora foruaringskar aftra, hvilka befirura sig i v6ningen ned'anfor holldndaresalen i ena dndanaf stora maskinrummet, der den nu flytande pappersmassan inom kortskall forvandlas till fast och torrt papper. De bida fcirvaringskaren drofcirs'edda med hvar siry vid en axel fdstad, tviarmad omrcirare, hvarsbestdmmelse 5r, att h&lla massan uppslammad, och den vi se med hurtigfatt surra ikring tdtt under salens tak. FrAn fcirvaringskaren rinner hel-tyget ned i ett mellanliggande "delningskar" [Theilbi.itte), der dfven enomrcir'are finnes och hvarifrin det genom en rdnna utgir och jemnt for-delas af en "reglurlator" [ett skophjul). Frin denna stund ktrnna vi med

egna ogon ise hvarje pappersmassans blifvande fordndring; denna flyternu framit ofver ett oppet fdlt eller bredare rdnna. Hdr genomgAr den nuforst en s. k. "bnutmaslzin" [KnotenfdngerJ, hvilken uppfingar knutareller andra saker, som kunna gcira papperet ojemnt; derefter gir dengenom "sandfdnget", der tyngre partiklar afsdttas; s6 genom en ny knut-maskin och fr6n denna inpi den s. k. "r.)irun", efl dndlos metallvdf, hvilkenrcir sig kring en mdngd metallvalsar. Nyss forut sigo vi pappersmassandnnu i flytande tillstind, rnen nu borjar den efter hand fi allt fas:taref'orm. For att fran viran f6, bort det vatten, som ej direkte afrinner, pas-serar denna tve.nne sugapparater, der dels genom luftp,umpar, dels genombortrinnande vatten, ett uacuuffi, eller tomrum, uppk,ofiuner, hvarigen'omden yttre luften fr6n an'nat heil med si mycket storre kraft trdnger p6och utdrifver vattnet. FrSn viran upptages papperet pi en Sndlcis filt, menfor att fA det ofver till denne, mlste arbetarne, di rnaskinen forst kom-mit i g6ng slita ett stycke papper fr6,n det pA viran befintliga samt s:tickadenna pappersAnda in pi filten, af hvilken hela p'appersremsan nu efter-hand fores fram till tvenne valsar eller den s. k. "fdrsta pressen"; hvilkennu genomgis. Pa samma g6ng papperet hdr fortdtas blir det d'fven jem-nadt genom en invid en'a valsen befintlig skrapare, den s,. k. " dob,torn" .Hdrifr6n fores det nu in p6 en ny dndlos filt genom "andra pressen" deriterigen en "doktor" ar i verksamhet. Toge man nu ej hand om det,[innan nemligen maskinen kommit i full gingJ skulle det fr6n andrapressen falla ned i en pA golfvet befintlig lhda, och derfcire tages nu endnda deraf och fcires upp ofver ett par ledvalsar ,och en cylinder ned tilltvenne torkcylindrar, der en filt rnottager det och forer det vidare ofverytterligare ett par cylindrar, sorn dro uppvdrmda af Anga och omslutneaf en dndlos torkfilg hvilken trycker papperet tatt intill cylindrarne, delsfor dess hastigare torkning, dels pi det att det ej mi blifva skrynkligt.Ar det skrifpapper, som tillverkas, gir detta nu genom en limapparat for"animaliskt" lim samt derifr8n in i ett torkhus med glasvdggar, der det,for att fA ett l6ngt vdgstycke, pa'sserar Atskilliga [jag tr,or nigra och tret-tioJ hasplar och torkas rn-ed varm hrt! som tillfores genom en blAsmaskin.FrAn torkhuse! der man har 30 iL 40 graders vdrme, gir papperet ut pitvenne stcirre torkcylindrar och vidare genom tvenne glans- ell'er "satin6r-v'alsar". Den breda pappersremsan dr nu fiirdig att skiiras i smdrre rern-sor, hvilket istadkommes genom roterande knifvar, och upptage,s si pAtvenne stora "hAsplar" [liknande bobinerJ, frin hvilka det sedan ned-tages, for att pi ett ndrst6ende l6ngt bord for hand skdras till hvilka

dimensioner man behagar. Nu k,ommer uiigningen, och si sorteringen.Denna forsrigg6r i en stor ljus sal, der vi framfor l6nga bord se en hopunga flickor syssel'satta dermed. Hvar och en af dessa har framfor sigett "'std11" i trenne af delnin gar; i den mellersta ligger det papper, somskall sorteras och hdrifr6n ldgges nu det goda papperet i facket till hciger,men utskottet till venster. [At det tryckpapper, som blivit srorteradt, sipressas detta hdrefter forst i en hydralisk press och ldgges sedan i ris.)I s,orteringssalen verkstdlles 6fven sidan namnutstdmpling, som af reqvi-renter mojligen kunnat bli,fva begard och hvilken ut'an sdrskild betalningerhilles, dh helt ris kope Det papper, som skall gliittas, kommer redanfore sorteringen i "appretursalen", der trenne gldttmaskiner finnas. Heirldgges hvarje sdrskilt ark mellan tvenne zink- eller kopparplAtar och foresderefter in mellan gldttmaskinens tvenne val'sar Efter sorteringen blirpapperet viket och lagt i bocker. De flickor, hvilka verkstdlla detta, hahvarochen bredvid sig p5 det l6nga bordet en sak, som vid forsta piseen-de liknar en snusdosa. Det 5r det s. k. " strybbriidet" , med hvilket hvarjefjerdedels bok af det ihoplagda papperet s,ldtas till. Hvarje fullt pappers-ris sb,iires i en sdrskild maskiry k,omrner derefter i en hy,draulisk press ochdr nu fiirdigt att forses med ornslag, hvarmed man dndtligen har satt kro-nan pi verket.

Man hade i dessa dagar tillverkat tryckpapper for Aftonbladet ochskulle ntr for norsk rdkning gora postpapper. - I det ndrliggande Rosen-dals pappersbruk N:o l, dit min foljeslagare nu forde mig, tillverkasmerendels ej annat dn grofre papperss,orter. Der gjordes fcir ndrvarandeomslagspapper f or Carnegies sockerbruk. I pappersbruket N:o 3, somligger dnnu ldngre upp i dalgingen och hvilket vi dfven besokte, fcire-

' 'kommer ingen fullstiindig papperstillverkning. Man har der blott 6 hol-ldndare, som med bullersam ifver forrdtta sitt sonderslitningsarbete.Valsarne drifvas h6r med en turbin; i N:o I deremot begagnas bide en6 hdstars ingmaskiry en turbin och ett vattenhjul. Korndal 6ter har enSngmaskin om 40 hiistkrafter,och en om 10 samt dessutom ett vattenhjuloch en turbin. Pi alla tre stdllena tillsammans finnas 3l holl?indare. Vidhela pappersbruk [N:o I & 3 deruti inberdknadeJ syss:elsdtt4s, trots allamaskinerna, ej mindre iin 266 arbetare [113 mans- och 153 qvinsperso-nerJ, af hvilka endast 13 5ro under det femtonde iret. Med denna arbets-styrka Sstadkommes ock ett godt resultag och Korndals hrliga tillverk-ning uppgir till inemot tre millioner sk6lpund papper. Men ar.betet fortg&rock b6de dag:och natt, frin klockan B Sond'ags qvdll intill s:amrna timma

Lordags aft,on. De, som arbetat forsta hd'lften af dygnet, aflcisas derefter

af en a,nnan afdelning. Om arbetspersonalens lefnadsvillkor skall pi

ann'at st611e redogoras.

Frin pappersbr,uken styrdes kosan till det nirbeldgna socberbrubetoch spinneriet, hvilka bfrda lokalerna dock helt flyktigt togos i betrak-

tande. Det forra ,forefoll temligen trilngt, och det var der pi de mAnga

skumma platserna hogst behofligt att ha en si vdl lokaliserad foljeslagare

med sig, som den j'ag hade fitt. En promenad i ett sockerbruk ar just

icke den angendmaste. Det dr s,annt att det 5r hogst intressant att se hur

detta risocker, som stundom 5r brunt som snus,' efterhand blir alltmeroch mer fcirvandladt och slutligen presenterar sig i en itminst'one for-

svarligt hvit skepnad; att se det dessforinnan forst uppenrbara sig i fly-

tande form och di likna sidana vdtskor, som man 'ofta pineffar i ndrhe-

ten af ladugd'rdar; att se dessa minga kiigellika sockerformar med sittmer eller mindre renade inneh6lI; ,att i en lokal tycka sig - alldeles somi en bondstuga se en mdngd hafrekakor uppstdllda pA hyllor under

taket, men vid ndrmare undersokning finna dessa ej vara annat dn ler-

kak,or, hvilk,a stundom, uppblotta ldggas ofver sockerf'orm'arnas vida

oppningar; att se detta - di Snnu i flytande form - rinna igenom ben-

svdrta och ,sedan, efter ,att ha varit brunt innan det k'om dit, komma der-utur klart och fdrglost [genom morker till ljus'!J; att i ett rum tycka sigse stora grushogar, hvilka snart be,finnas vara en samling mindre hvittsocker; att i ett annat rum se stora bingar med, som det vill synas, utbreddsdd alldeles som i ett spannmilsmagasin - och i stdllet finna alla des,sagulaktiga korn vara idel ptrdersocker ; att slutligen fi veta att en mdngdojemnheter p6 golf oah i trappor ej dr annat dn socker, s'om man nu heltobesvdradt trampar ,under fcitterna, men hvilket sedermera bortskrapas,for att Aterigen forvandlas till rent, brukbart socker, och sAlunda iindiforr eller senare komma en menniskostrupe till go'do - [nigot att fun-dera pA for alla gummor, som dricka pi bitJ - allt detta dr visserligenaf ej ringa intresse; ,men 6 andra sidan kdnner man hdr ett 'stort obehag,dels genom de mAn'ga trlnga passager, man miste lotsas igenorn, del's afden ofta odrdgliga hettan, hvilken i de s. k. "torkstugorna", [dit m'andock endast pi forsok sticker in hufvudetJ uppgir dnda till 60 d 70 grader,samt slutligen genom all den fuktighet och smorja, man fir spatsera ioch der marl kan bilda sig en ungefdrlig forestdllning om hvad de armaflugorna ha att utst6, da de nigon g&ng r6kat ,uppi en srirapstallrik.

Sockerbruket drifves af en 8:ngmaskin om 14 hdstkrafter. Arbetsperso-nalen uppg6r till 96 manspersoner, ,af hvilka blott en ar under 15 6rs6lder. Arbetstiden ar har annorlunda reglerad dn vid Klippan, endr manvid Rosendal ej borjar arbetet forr 5n klockan 5 pi morgonen och fort-sdtter det till klockan 5 eftermiddagen. Tillverkningen har nu blifvituppdrifven till omkring sex millioner skilpund per hr.

FrSn sockerbruket 6r ej l6ngt till Ros endals spinneri och s8ledes gjordesnu Sfven der ett besok. Att na'rm,are redogora for denna fabrik, hvilkendr den storsta i Molndal, ingir ej i pl'arnen for narvarand,e berdttelse.Det torde hdr vara tillrdckligt att meddela de synliga resultaterna af dessverksamhet. En Sngmaskin om 25 hdstkr'a,fter drifver hela spinneriet;7000 spindlar 5ro der i ging odh arbetspers,onalen uppgir till 58 af man-kott, deribland tj,ugo under 15 6r, samt 116 af qvinnkon, bland hvilkabl'ott femton dnnu icke uppn&tt l5:de 6ret. Arbetstiden ar frhn klockan5 f. m. till 8 e. m. med en halftimmas rast bide pi for- och efterrniddagensamt en fritimma vid middagstiden. N'attarbete, ndr sidant foreko'mmer,pig6r fr6n klockan 8 e. m. till 7 f . m. Tillverkningen under 61 1'860uppgick till omkring 712,000 skilpund bomullsgarn och 147,000 alnarvdfnader [domesticsJ "

Det ndrbeldgna Mariedols spinneri har, dfven dqt, sedan nSgon tidtillbaka arbetat endast for Rosendalsbolagets rdkning [hvilket nu nyligeninkopt detsamma), och har des;s tillverkning derunder uppgStt till 115,450skilpund garn. Mariedals fabrik rdknar ungefdr 2400 spindlar och haromkring 60 arbetare.

Rosendals bolag sys,selsdtter, [Mariedalsarbetarne oberdknad.J, di tillde forut trppgifne fabriksarbetarne ytterligare henforas 54 under rubri-ken "diverse", ej mindre iin 590 personer, och gifver ,sAledes, ndr dessaarbetanes familjer tages md i berdkningen, dagligt brod [o* ock nigongang i knappt mittJ 6t 'minst 1000 personer. Det kunde hdr viss,erligenvara pi sin plats att ndrmare redogcira fcir dessas s,tdllning; men berdtta-ren har funnit det ldmpligare att derom ,orda , dh frhga blir om Molndals-arbetarnes lefnadsvillkor i allmdnhet. Men deremot nigra ord om viddenaf ofvanndmnde bolags resurser. Rosendals aktieb,olag har att disponeraofver fastigheter af tre millioners vdrde och dess rorelsekapital belop,ersig till tvi millioner. Men hvilka arbetsloner har mari ick,e ocksi att ut-betala, hvilken 'massa af r6dmnen att anskaffa - hvilken mdngd risocker,bomull och lumpl Endas;t af den underordnade artikeln kol kons,umerasArligen $inda till 67,800 tunnor. - For att tr,amsportera hela detta varu-

forrid ,mellan, Goteborg och Molndal 5ro std'ndigt 1'6 hdstar i g6ng pi

landsvdgen och 14 stora lastprAmar pi MolndalsAn.

Till underldttande ,af forbindelsen mellan de olika fabrikerna tdnker

man har, likasom vid de Carnegieska verken, anldgga en liten jernvdg;

och man kunde nu redan visa en del rails, som i och for detta dndam&l

nyligen anldndt.

Efter slutad vandring genom f abrikerna f orde mig min foljeslagare

upp i bruksbyggnadens torn, derifrAn vi Atminstone kunde fi en ofver-

blick clfver, s6 vdl de byggnader, vi nyss b,esokt, som 'deras ndrmasteomgifning, och sdkerligen dnnu mycket ,mer, derest icke den inbryt'ande

skymningen hindrade det. Hvad man frin denna upphojda stindp'unktmed sdkerhet kunde se, vdr att en nejd af mildt och behagligt tycke om-

slot dessa foga inbfudande stenmassor, som hHr sto,do si tett hoptrdngda,

Pe ena sidan om Korndal [6t I'andsvdgen tillJ hade vi nedom oss en a116

af kast,anjer, hvilken ldngre bort aflostes af en dylik, best6ende af ask

och oxel. Dessa all6er ledde ned till fabrikernas lastageplats, och vi s6gosflledes dfven 6n, ett stycke af stora Goteborgsv5gen, och der bortom,i s jelfva bakgrunden, Fdssbergs kyrka. Vdndande o'ss 6t mots'att hall

hade vi dfven in nedom oss; men hdr var den oss helt nara, har skoljdeden fabrikernas grundmutar och l5t oss helt oppet och fortroligt hora

sitt muntra sorl. Uppom des,s andra strand sigos vackra hojdsluttningar,hvilka, klzidde i gront, skulle ha beredt angendma hvilopunkter fcir ogat,derest detta velat drojg, innan det tog de stora byggnaderna ofverst e

hojderna i betraktande.

Men sky,mningen f611 alit djupare ofver nejden, och vi lemnade v6rupphojda plats. Sa slutades den forsta dagen.