nyheter. i år serveras det åländskt stall- hagen-öl på...

TISDAG

4 DECEMBER 2007 NR 272 PRIS 1,20 €

NYHETER. Två snögubbar och en jultomte blev bytet för de tjuvar som i söndags gav sig på Sven-Elof Johanssons praktfulla juldeko-rationer i trädgården intill Getavägen i Fin-ström Grelsby.

– Förutom att de kostar ett par hund-

ralappar och inte är så lätta att få tag på, är det ju också förargligt att bli av med dom. Folk uppskattar ljuset det sprider i vinter-mörkret.

Sven-Elofs lysande julträdgård har med åren blivit känd över hela Åland.

– Det är många om dan som stannar till och tar sig en titt. På kvällarna ser man hur det blixtrar när folk fotograferar vår julträdgård, säger Sven-Elof Johansson, som antagligen har Ålands mesta julbelysning.

SIDAN 5

Snögubbar och tomtebyte för fräcka tjuvar

Tomte på vift. Tomten som blev stulen såg ut ungefär som den här. – Jag känner nog igen dom om dom dyker upp i någon trädgård, säger Sven-Elof Johansson. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

NYHETER. I år fyller Sveagården i Lemland 30 år. Det fi rades igår med öppet hus.

Nya Åland besökte servicehemmet och pra-tade med pensionärerna där. De fl esta verkar trivas fi nt på hemmet, medan andra erkänner att de i bland längtar därifrån.

Fullt är det i alla fall Sveagårdens 22 lägen-heter, och kommunen skulle gärna bygga ett äldreboende till, helst i Järsö Nåtö.

SIDORNA 10-11

Pigg 100-åring fi rade 30-åring

100-åringen Mildred Sjögren bor på Sveagår-den sedan sex år tillbaka. Det händer att hon längtar hem i bland. Foto: JONAS EDSVIK

Rörd Roger ny talman LAGTINGET. Roger Nordlund (c) valdes i går till lagtingets talman. 27 av de närvaran-de ledamöterna röstade för honom medan en blank röst lämnades in. Roger Nordlund var rörd över det stora stödet. – Det känns i hjär-tat, sade han. SIDAN 2

Ny vd vid Ålands fi skförädlingNYHETER. Olof Karlsson, byråchef vid landskapet fiskeribyrå, tar tjänstledigt för att bli vd för Ålands fiskförädling. – Visio-ner finns nog, men jag ska vänta lite med att berätta om dem, säger han inför det nya jobbet. SIDAN 4

Restaurangägare organiserasNYHETER. Åland är först i landet med att starta en förening för restaurangägare. Nu är Restaurangföreningen bildad, med Michael Björklund som ordförande. – Vi vill driva gemensamma frågor, säger t.f. verksamhets-ledare Dennis Jansson. SIDAN 4

NYHETER. Det är möjligt att Åland för sin egen talan vid EG-domstolen i ärenden som rör Åland. Det säger en arbetsgrupp, som har funderat på praxisen kring talerät-ten.

Talerätten utövas i så fall i kraft av en full-makt.

Men det skall ske bara i enskilda fall, vid behov, tycker gruppen.

Man poängterar också att där Åland och ri-ket har olika syn på ett ärende som rör Åland så bör de åländska synpunkterna komma fram även om de inte omfattas av riket.

SIDAN 3

Åland kan få EG-talerätt

kultur 8Mirjam Öberg har skri-vit en ny pjäs för Pellas

ladugårdsteater. Premiär i juni.

nöje 9Åländska musikern Fredrik Ekelund har en låt med på en

färsk hyllningsplatta till syntpopduon Sparks.

folk 13Åbo Akademis donatorer visar Ulrika Grägg i en utställning i Mariehamn.

åland 24

Det har varit rusning till apoteken inför att strejken utvidgas.

SE MERAPÅTV

NYHETER. I år serveras det åländskt Stall-hagen-öl på presidentens självständighets-bal på slottet i Helsingfors.

Omkring 1.100 fl askor lyder beställningen till slottet på.

– Visst är vi glada över varje fl aska vi säl-jer, men en del affärer är så klart lite roligare att göra än andra, säger säger Ålands bryg-geris vd Stefan Blomqvist. SIDAN 5

Stallhagenspresident-öl

TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 20072 NYHETER

Gårdagens lagting inleddes med valet av före detta lantrå-det Roger Nordlund till ny tal-man för återstoden av arbets-året 2007-2008. Frånvarande var Carina Aaltonen (s) och Anders Englund (c). En leda-mot, dock inte Nordlund själv, valde att rösta blankt. Därpå

följde en högtidlig försäkran.– Jag Roger Nordlund, för-

säkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

Med lite vägledning från en viskande lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson ledde sedan

Ålands nya talman sitt första plenum.

Stort ögonblickRoger Nordlund tar efteråt emot i sitt nya arbetsrum. Han säger att det är med positiva känslor han inleder sitt arbe-tet och är glad över det stora stödet bland kollegorna.

– Det känns i hjärtat.Du suckade tungt innan du tog till orda.

– Jag var lite rörd. Det är ett stort ögonblick i ens liv när man blir vald till talman för första gången.

Man vänjer sig kanske vid det också, funderar han. Mål-sättningen är ”att sitta ett tag”.

Som talman vill Roger Nordlund arbeta för att ge en så positiv bild som möjligt av Åland. Som lantråd fanns ald-rig tillräckligt med tid.

– Ålandsbilden är ett av mina dåliga samveten från ti-den som lantråd.

Som exempel på områden som tål att framhävas utom-lands nämner han självsty-relsen, regionalpolitiken och näringslivet.

Dansa på balNärmast väntar presidentbal på självständighetsdagen och i nästa vecka ett möte med inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen som gästar länsstyrelsen. Hon har bett

om ett möte med den nyvalde talmannen.

Utanför arbetsrummet sit-ter redan hans namnsskylt. Roger Nordlund säger att det känns skönt att få ett eget rum och berättar att han ett tag inte riktigt visste var han skulle lämna jackan när han kom på jobb.

I samma veva upptäcker han en bukett rosor på skrivbordet och öppnar nyfi ket kuvertet. Den samlade pressen står på tårna av nyfi kenhet.

Blommorna är från land-skapsregeringen som önskar lycka till.

ANNIKA [email protected]

tfn 528 455

Rörd Roger Nordlund (c) valdes till talman

Nu är det klubbat och klart!

LAGTINGET. Det var en rörd Roger Nordlund som slog sig ner i talmansstolen för första gången i går. 27 av 28 närvarande ledamöter gav honom sitt stöd i den slutna omröstningen.

– Jag ber att till lagtings-församlingen framföra ett djupt känt tack, sade Nord-lund och suckade tungt.

Nyvald talman. Roger Nordlund valdes i går till lagtingets talman. Av de ledamöter som närvarade röstade 27 för Nordlund medan en blank röst lämnades in i den slutna omröstningen. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

– Det är feodaltänkande, sä-ger Danne Sundman (ob) som vill att posten ska gå till Gun-Mari-Lindholm (ob).

Han tycker att det är fel att frångå principen att det är det största oppositions-partiets ledare som blir vice talman.

– Det är en viktig parlamen-tarisk princip.

Danne Sundman spekulerar i att utnämningen har grund i att Gunnar Jansson är den

lagtingsledamot som fi ck fl est röster i valet.

– Är han mer värd för att han fi ck mer röster? frågar Sundman.

PoängsystemLantrådet Viveka Eriksson (c) förnekar detta. De olika pos-terna inom lagtinget utdelas enligt ett visst poängsystem.

– Det har inte med Gun-nar Janssons person att göra utan med den liberala grup-pens samlade mandat. Libera-lerna har fyra mandat och de obundna fyra. Det är verklig-heten.

Andra vice talman är fort-sättningsvis Gun-Mari Lind-holm.

ANNIKA KULLMAN

Även vice talmans-posten till majoriteten

Vice talmän. Gunnar Jansson (lib) blir förste vice talman och Gun-Mari Lindholm är andra vice talman. Foto: ANDREAS DIENERT

LAGTINGET. Enligt tradi-tionen brukar oppositio-nen få vice talmansposten. Men på onsdag väljs Gun-nar Jansson (lib) till förste vice talman efter att Gun Carlson (c) befriades från sitt uppdrag vid gårdagens plenum.

Lagtingets talman kallar till plenum och leder ordet vid dessa. Talmannen får delta i omröstningarna men inte i diskussionen. Det fi nns två vice talmän.

Fakta/Talmannen

� I lördags stal en person spel-marker från ett spelbord på en restaurang i Mariehamn. Det sammanlagda värdet på mar-kerna uppgår till 127 euro. Händelsen är polisanmäld.

Vid Ålands penningauto-matförening berättar infor-matör Christer Mattsson att sådana här händelser är säll-synta.

– Den här personen lär ha varit mycket berusad och hade nekade spela, därför kröp han i protest omkring på bordet och roffade åt sig spelmarker. Han togs snabbt omhand av polisen.

Markerna kan användas som betalningsmedel i baren på stället.

Att det rör som om ett or-ganiserat stjälande, som Nya Åland fått in tips om, har Christer Mattsson mycket svårt att tro.

– Vi har säkerhetsrutiner för att förhindra stöld av mar-kerna. Det handlar också om vår personals säkerhet. Efter-som markerna fungerar som pengar i barer, också ombord på fartygen, är de åtråvärda. På någon fartyg kan de också användas som vanliga pengar i taxfreebutiken, annars växlas de i informationsdiskarna om-bord. (ka-f)

Berusadstal spel-marker

Spelmarker är begärligt stöld-gods, men Pafs har speciella säkerhetsrutiner. Foto: MAGNUS ANDERSSON

Gunnar Jansson (lib) och Jörgen Strand (fs) valdes till ordinarie medlemmar i stora utskottet. Ulla-Britt Dahl (lib) är ersättare.

Folke Sjölund (lib) blir or-dinarie medlem i lagutskottet. Ersättare är Sirpa Eriksson (lib).

Som ersättare i fi nansutskot-tet går Jörgen Strand och Fol-ke Sjölund in. Jörgen Strand blir dessutom ordinarie med-lem av näringsutskottet.

Ulla-Britt Dahl och Marga-ret Lundberg (lib) tar nu plats i kulturutskottet. Till ordina-rie medlem i social- och mil-jöutskottet valdes Sirpa Er-iksson. Ersättare är Margaret Lundberg.

Folke Sjölund kommer att sitta i justeringsutskottet och justeringsman blir Ulla-Britt Dahl.

Medlem av självstyrelsepo-litiska nämnden är Gunnar Jansson och Ulla-Britt Dahl fungerar som suppleant. (ak)

Utskotten är klaraLAGTINGET. I går hölls fyllnadsval till lagtingets olika utskott.

NYHETERTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 3

Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande i går.

Det konkreta förslaget går ut på att utveckla praxis an-gående Ålands talerätt.

När ett ärende rör Åland och går till behandling i domstolen så kan landskaps-regeringen tala om hur man anser att Finland skall an-vända sin talerätt.

Om Åland och riket inte blir eniga om hur man skall gå tillväga så vill arbetsgrup-pen att ärendet tas upp i ett ministerutskott, där man tittar på frågan både rätts-ligt och politiskt. Man skall bland annat titta på de rätts-liga följderna av en eventu-ellt fällande dom.

Om det är Åland som har felat, enligt EU, så har reger-ingen en skyldighet att beak-ta och föra fram de åländska synpunkterna. Om riket av vägande skäl, som det sägs, inte anser sig kunna godta landskapets synpunkter så

skall de i alla fall framgå av svaromålet.

Med fullmaktI enskilda fall kan vid be-hov möjligheten att ge en representant för landskapet fullmakt att utöva talerätten övervägas, skriver arbets-gruppen.

Utöver det tar gruppen upp språket i domstolen.

Om ett mål gäller Åland så skall utrikesministeriet fästa kommissionens uppmärk-samhet vid det så man kan undvika att processpråket i sådana fall är något annat än svenska.

Också klädseln noteras.– Ålands ställning som

sakkunnig gällande landska-pets särskilda förhållanden i landskapet skall betonas, sägs det.

– För att understryka den-na ställning kunde Ålands representant bära en likadan kåpa som statsombudet.

Och arbetsgruppen tilläg-ger att om den här föreslag-na utvecklingen av praxis inte är ändamålsenlig så kan frågan tas till ny prövning.

Ålands yttrandeSusanne Eriksson och Sören

Silverström har som åländs-ka företrädare i arbetsgrup-pen lagt till ett särskilt ytt-rande.

De två omfattar försla-get med konstaterandet att mandatet var begränsat till att utveckla praxis. Men de pekar också på de problem som är inbyggda i systemet. Det är Finland som ansvarar

inför EU också för de beslut som fattas på Åland, men som man på rikssidan inte kan göra något åt. Samtidigt är det Åland som ansva-rar för eventuella viten om Åland brister i lagstiftning. Men det är Finland som för Ålands talan i EG-domsto-len.

Ordförande för arbets-

gruppen var understatsse-kreterare Marcus Lyra på utrikesministeriet.

HARRIET [email protected]

tfn 528 464

Men Finland har sista ordet i EG-domstolen

Åland kunde få tala mer

Åländsk? Åland har förekommit ett antal gånger i EG-domstolen i Luxemburg. Men än så länge har Åland inte haft rätt att föra sin egen talan. En arbetsgrupp anser att borde vara möjligt i enskilda fall. Bilden är från EG-domstolens webbsida.

Det är tänkbart att ge Åland fullmakt att utöva talerätt vid EG-domstolen. Men bara i enskilda fall. Det säger den arbets-grupp, som har tittat på ärendet.

Trafi kminister Runar Karls-son (c) lade i går fram land-skapsregeringens förslag om ny yrkeskompetenslagstiftning inför lagtinget. Yrkesförare av lastbil eller buss ska ha en särskild yrkeskompetens som berättigar dem att köra i kom-mersiellt syfte.

– Landskapsregeringen har så långt som EU-direktivet ger möjlighet anpassat lagen till våra förhållanden, förkla-rade Karlsson.

Syftet med direktivet är att förbättra trafi ksäkerheten och förarnas säkerhet under trans-port, lastning och lossning.

Kraven på yrkeskompe-tens gäller den som tar bus-skörkort från den 10 sep-tember 2008 och förare som tar lastbilskörkort från den 10 september 2009. Den som tagit körkort före de angivna datumen ska, enligt försla-get, inte behöva genomgå utbildningen. Alla ska dock genomgå en fortbildnings-kurs vart femte år.

Den grundläggande utbild-ningen är totalt 280 timmar.

– Utbildningen kan till ex-empel arrangeras vid Ålands yrkesskola, säger Runar Karlsson.

Johan Ehn (fs) oroade sig över att direktivet ska medföra ökad byråkrati och uppmanade lagutskottet, dit ärendet remitterades, att

diskutera om lagförslaget kan förenklas.

Enligt förslaget skulle mi-nimiåldern att framföra for-don i yrkestrafik höjas från

18 till 21 år. Johan Ehn på-pekade att detta kan med-föra problem med att finna vikarier under somrarna.

– Chaufförsbrist råder på

Åland redan i dag, höll An-ders Eriksson (åf) med.

Han lyfte å andra sidan fram en positiv aspekt.

– Utbildning är bra och

kan bidra till att yrket får högre status.

ANNIKA [email protected]

tfn 528 455

Krav på yrkeskompetens för förare

Ny yrkeskompetens. Yrkesförare av lastbil eller buss ska i framtiden utbildas för att få en särskild yrkeskompetens, skriver landskapsregeringen i ett lagförslag. Foto: ERKKI SANTAMALA

LAGTINGET. Landskaps-regeringen vill att yrkes-förare i framtiden ska genomgå en utbildning för att få yrkeskompetens. Lagförslaget omfattar också ändringar i körkort-slagen.

� Viking Lines ms Ålandsfär-jans vinteruppehåll begränsas i år till elva dagar. Det skriver informationschef Johanna Boi-jer-Svahnström i ett pressmed-delande.

Ålandsfärjan är ur trafi k från måndagen den 7 januari till och med torsdagen den 17 januari. Under uppehållet sker bland annat sådant tekniskt underhåll som inte kunde göras under varvsvistelsen i Tallinn. (ab)

Kortare uppehåll för Ålandsfärjan

� Det blev ingen strejk på Alko. Parterna godkände ett med-lingsbud sent på lördagsefter-middagen.

Strejken var utlyst till lördags-morgonen, men eftersom det då fanns ett medlingsbud så hölls butikerna öppna också på lör-dagen i väntan på hur det skulle gå med medlingsbudet. (ht)

Ingen strejkhos Alko

� Rundradion har beslutat att senast från årsskiftet lägga ned tv-kanalen Yle Extra. Ka-nalen fi nns nu med i MCA:s digitala utbud.

– Vi har inte beslutat vad vi gör med den tomma kanal-platsen, säger vd MCA:s Ove Andersson.

Yle Extra läggsner vid årsskiftet

� En man har upplevt sig bli störd av en annan person, som enligt uppgift ska ha ringt på hans dörr upprepade gånger samt kastat sten på fönst-ret till hemmet i Johannebo. Händelsen är anmäld som hemfridsbrott. (la)

Kastade stenmot hem

Finströmsbesvärmot LR-beslut� Enligt vilka principer skall landskapsandelarna betalas ut?

Det undrar kommunstyrelsen i Finström som har beslutat be-svära sig över landskapsreger-ingens beslut om att inte betala ut landskapsandelar för utbygg-naden av Rosengård år 2009.

Enligt Finströmsstyret har tongångarna i lagtinget varit att landskapsandelarna skulle utbetalas för hela socialvårds-planen medan landskapsreger-ingen valde att endast betala andelar för satsningar som görs 2008. Detta vill kommunstyrel-sen alltså nu pröva genom sitt besvär. (tt-s)

� Fåravelsföreningen ska fort-sätta jobba enligt tidigare linje och så snart som möjligt för-handla med Ålands hushåll-ningssällskap om fi nansiella bidrag för sin verksamhet, det kom man fram till på det ex-trainsatta medlemsmöte som föreningen höll nyligen.

– Vi ska förhandla med hus-hållningssällskapet om att köpa grundläggande rådgivning av dem, alltså att vi skulle köpa in fårkonsulenttjänsten av dem. Vi tyckte att vi är en för liten för-ening för att ha anställningsan-svar, säger ordförande Cecilia Persson.

Från föreningen hoppas man även på att få pengar över så man kunde ta in föreläsare uti-från.

Cirka 20 personer deltog i mötet. (ab)

Snart förhandlingarom fårkonsult


Det är i en lite småruggig och vinterstängd segelpaviljong som krögarna träffar media mitt på måndagen.

– Det är bra att det är lite ky-ligt, det blir ett effektivare möte då, skämtar ÅSS-krögaren Mi-chael Björklund.

Själv går han i t-skjorta, okänslig för kyla som han är.

Men budskapet från krögarna är i alla fall hett.

Skolning och projekt– Vi vill driva gemensamma frå-gor, göra gemensamma projekt, ordna skolning och driva en ak-

tiv debatt på vår hemsida, res-taurang.ax, säger t.f. verksam-hetsledare, Dennis Jansson.

Han representerar Marie-parks restaurang, med är också Stig Grönlund från Indigo, Nik-las Nurmi-Kronhed, Nautical, samt Dan Förström och Werner Sundberg från Park

Föreningen har sökt 12.000 euro i PAF-pengar för att skapa en webb-plattform för fören-ingen.

Stått ensammaNya Åland kunde redan för en tid sedan berätta att föreningen var på gång. Nu har man valt en interimsstyrelse, som förutom Michael Björklund, består av Dennis Jansson och Stig Grön-lund. Senast i maj skall fören-ingen ha vårmöte då en ordina-rie styrelse väljs. Fram tills dess raggas nu medlemmar bland krögarna på Åland.

– När problem för bran-schen uppstått har man stått ensam. Vi vill hitta gemen-samma lösningar, hoppeligen är det något stort och starkt på gång, förutspår Michael Björklund.

Skamfi lat rykteI somras skrev Nya Åland en serie artiklar om restau-ranganställda som kände sig utnyttjade, och restauranger som hade svårt med rekry-teringen av personal. Vissa kunde inte ha öppet så länge som de ville under högsäsong på grund av personalbrist.

Vill ni reparera ett lite skamfi lat rykte för bran-schen?

– Man behöver vara mer ut-bildad än kock för att förstå allt. Det är viktigt viktigt både för företaget och de anställda att allt är klart vad som gäl-

ler, att det inte blir osämja, säger Michael Björklund.

Mer skolningDärför står också skolning på agendan för att höja krögarnas kompetens, och kanske på sikt också anställs en ombudsman.

– Det är lättare att tillsam-mans ordna utbildning och få hit föreläsare och ordna gemen-samma studieresor, säger Dan Förström.

Man förstår att restaurang-föreningen är ett seriöst steg att utveckla den landbaserade res-taurangnäringen på Åland.

Mer restaurangliv– Vi vill vara aktiva när det gäl-ler byråkratin för att få alko-holtillstånd, för en sänkning av restaurangmomsen och försöka få tillbaka en livaktigare restau-rangkultur, säger Dennis Jans-son.

Han drömmer om det res-taurangliv som fanns på 60- och 70-talen.

– Avdrag på representation för företagen är en annan fråga vill vill driva, öppettider är vik-tiga och marknadsfrågor.

Restaurangens dagStig Grönlund vill gärna ha ge-mensamma jippon.

– Allt för att utveckla restau-rangkulturen på Åland.

En sak som nämns är en ”res-taurangens dag” som man har i Göteborg.

– Snart har vi ett kultur- och kongresshus som vi hoppas ger branschen ett uppsving. Då är det också viktigt att de som be-söker oss blir nöjda, säger Den-nis Jansson.

ULF [email protected]

tfn 528 442

Nu är tallriken kastadKlart med krögarnas egen förening

Tar utmaningen. De här herrarna utmanar nu alla krögare på Åland att komma med i den nybildade restaurangföreningen för att utveckla branschen på Åland. Tallrikskastare är Michael Björklund, ÅSS, och bakom honom från vänster står Niklas Nurmi-Kronhed, Nautical, Stig Grönlund, Indigo, Dennis Jansson, Mariepark, Werner Sundberg, Park och Dan Förström, Park. Foto: ULF WEMAN

De blir först i landet med att starta en förening för restaurangägare. Nu är Res-taurangföreningen bildad, med Michael Björklund som ordförande.

Tallriken är kastad, skulle man kunna säga.

Rederiet redovisade i går det preliminära resultatet av det köpeanbud som man hade lagt på Birkas aktier. Det var redan tidigare klart att Eckerö skulle komma upp i över 90 procent och därmed kunna lösa in också resten av Birkaaktierna.

De som nu har gått med på att sälja sina Birkaaktier kan vänta pengar på kontot den 13 december, säger Eckerös styrelse i ett pressmeddelan-de. Hur man går vidare efter det är inte ännu bestämt i detalj.

– Vår målsättning är att

komma upp i 100 procent och vi planerar för att nå det målet, säger vd Björn Blom-qvist.

Det man tänker sig är att lösa in resten av aktierna, men när det blir meddelar man om senare.

– Det finns en ömsesidig-het i det här. Också den som äger en Birka-aktie kan ef-ter detta yrka på att få den inlöst, säger Blomqvist.

Birka-aktien är fortsätt-ningsvis börsnoterad, men någon stor handel är te inte längre.

Nämnd sätter prisOm och när ledningen för Eckerö tar beslut om att in-lösa resten av Birka-aktier-na så skall det tillsättas en

nämnd som tar ställning till priset. Eftersom inlösningen har föregåtts av ett offentlig köpanbud så skall nämnden enligt Blomqvist fästa stor vikt vid anbudspriset.

I praktiken betyder det att priset är detsamma, det vill säga att de som ännu inte har sålt får samma pris som de som nu sålde.

Bra höstEckerös styrelse hade möte i går där man bland annat dis-kuterade resultatet av köpe-anbudet men också tittade på budget med mera för nästa år.

– Jag tycker att vi har haft en bra höst, både vad gäller pas-sagerare och de ekonomiska utfallet, säger Björn Blom-qvist.

Att Ålandsfärjan var ur trafi k länge påverkade pas-sagerarsiffrorna, men det är Blomqvist inte så intresserad av att gå in på.

– Det är alltid tråkigt när det händer olyckor med far-tyg. Men jag är glad över att folk vill åka med våra fartyg. (ht)

Eckerö har 96 procent av Birka

Koncernchef. Nu äger Rederiaktiebolaget Eckerö 96,1 pro-cent av aktierna i Birka, och siktar mot 100 procent, säger vd Björn Blomqvist. Foto: JONAS EDSVIK

Nu äger Rederiaktiebola-get Eckerö 96,1 procent av aktierna i Birka och 96,4 procent av rösterna.

– Det kommer väl in ett par långtradare varje dag. Och far iväg lika många. Fisken, som alltså är odlad regnbåge, kom-mer från Sverige och huvudpar-ten körs sedan vidare till riket. På Föglö slaktas runt 20 och 30 ton i veckan, så mellan 5 eller 6 ton per dag blir det. Mängden varierar efter årstiden men vår målsättning är att hålla mäng-den så jämn som bara möjligt.

Vart kommer fi sken ifrån?– Vi har odlingar i Sverige på Höga kusten och i inlandssjöar i Dalsland och dessutom ett tiotal odlingar på Åland. Vi har även en del sikodlingar på Åland.

Du har fått tjänstledigt från din tjänst som byråchef vid landskapet fi skeribyrå, hur länge har du varit där?

– I fem år. Tidigare var jag bland annat verksamhetsledare vid Ålands fi skodlarförening. Nu är jag tjänstledig ett år med början vid nyåret. Avtalet med Ålands fi skförädling blev klart i dagarna. Det är en anställning som gäller tills vidare.

Företaget har också bytt ägare.

– Jo, försäljningen ägde rum för ett år sedan då . Den nuvarande ägaren är Taimen Oy i riket. Den tidigare vd:n hette Harry Orenius. Han skötte sitt arbete huvudsakligen från Åbo, där han också var bosatt.

Hur många anställda fi nns det?

– På Föglö arbetar ett 30-tal i slakteriet. Många av dem är in-fl yttade balter. Men lika många är anställda av Ålands fi skför-ädling i Sverige och jobbar på de olika fi skodlingarna.

Vad har du för tankar och visioner om det fortsatta arbetet?

– Visioner fi nns nog, men jag ska vänta lite med att berätta om dem. Både ägarbytet och vd-bytet innebär stora föränd-ringar i företaget. Nu behöver allt stabilisera sig ett tag och jag behöver bli ordenligt inkörd som vd.

Och miljökraven?– Det fi nns en färsk förord-ning om sammanslagningar av fi skodlingar. Det är ett sätt att spara miljön

Är det du som skrivit kraven som nu också ska leva upp till dem?

– Nej, det jag har arbetat med är näringssidan av fi skodlingen, inte alls med miljön.

Flyttar du till Föglö nu då?– Nej, det blir att pendla dit. En hel del resor till Sverige blir det säkert också-

KIKI ALBERIUS-FORSMAN [email protected]

tfn 528 451

Hur mycketfi sk slaktaspå Föglö?

Hallå där...

Hallå där Olof Karlsson, ny vd vid Ålands fi skför-ädling.

5TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 NYHETER

Det började med en utom-husjulgran i slutet av sjuttio-talet. Sedan blev det en buske som lystets upp och så har det bara fortsatt. Nu har Johans-sons generöst upplysta julträd-gård fångat förbipasserandes intresse under många år och att åka förbi åtminstone en gång varje år vid jul är vid det här laget nästan ett måste för många ålänningar.

– Det är många om dan som stannar till och tar sig en titt. På kvällarna ser man hur det blixtrar när folk fotograferar vår julträdgård, säger Sven-Elof Johansson, som antagli-gen har Ålands mesta julbe-lysning.

Fräcka tjuvarEtt par dagar tar det att mon-tera upp de dryga sjuttio en-heterna med julljus, fi gurer och slingor – och lika många att plocka ner dem igen.

– Lagom till lillajul brukar det vara klart.

Så också i år. Under lörda-gen var alla lampor och fi gurer på plats och hela härligheten fi ck lysa upp vintermörkret. Men inte länge.

– På söndagen kom min sys-ter på besök, vid 17-tiden. När hon åkte en timme senare var en tomtenisse och en större

och en mindre snögubbe för-svunna.

Den större snögubben var närmare metern hög.

– Dom som gjort det har verkligen varit fräcka, för dom här fi gurerna stod bara några meter från husväggen och bi-len stod parkerad precis intill.

Pojkstreck?Lite spår har man efter förö-varna.

– Vi vet att dom inte gick mot huset längs uppfarten utan tvärs över gärdesgården och genom grannens träd-gård. Dom fi ck nämligen med sig delar av en ljusslinga som blev på vägen.

Han misstänker att det rör sig om ett pojkstreck.

– Jag har svårt att tro att nån äldre skulle ta sig för att göra nåt sånt här. Dom har ju fått vara ifred förut. Dom är ju ganska stora, så det måste nästan ha varit fl era som var med och burit.

Julprydnadernas öde har han svårt att gissa sig till.

– Jag förstår inte varför man ger sig på folks saker så där. Kanske nån som tänkt försöka sälja dom, vad vet jag? Jag hoppas dom blir uppsatta i en trädgård nånstans, då lär jag nog snabbt få fatt på dom.

– Förargligt är det hur som helst. Folk uppskattar att det

lyser upp i mörkret, särskilt när det är så här trist väder. Det ligger ju en del arbete bakom det hela också.

Julfi gurerna som stals är enligt Sven-Elof Johansson värda ett par hundra euro. Stölden är polisanmäld.

LINA [email protected]

Fräcka tjuvar stal bådesnögubbar och jultomte

Lyser upp vintermörkret. Omkring 4.000 lampor lyser upp Johanssons trädgård från lillajul till tjugondag Knut. Cirka 100 euro extra blir det på elräkningen. – Men det är det värt, tycker Sven-Elof Johansson som trivs bland sina slingor. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

Ett av de första, riktiga jultecknen för många ålän-ningar är när de talrika julljusen tänds i den lilla trädgården intill Getavä-gen i Grelsby. I år hann de knappt lysa upp vin-termörkret mer än ett dygn förrän någon illvillig person gav sig på belys-ningen och fi ck med sig en större snögubbe och två andra julvarelser.

– Det är både fräckt och tråkigt. Man behöver lite extra ljus nu när det är så här mörkt, säger Sven-Elof Johansson.

Borta. En sådan här tomte är borta, liksom två snögubbar. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

Redan för ett och ett halvt år sedan tog man från pre-sidentens slott i Helsingfors kontakt med Stallhagen och visade intresse för det åländska ölet.

– När de sedan provsma-kat ölet fick vi veta att vårt öl skulle stå på bordet vid s j ä l v s t ä n d i g h e t s m o t t a g -ningen i år och det blev vi så klart jätteglada över.

Omkring 1.100 flaskor ly-der beställningen till slottet på.

– Visst är vi glada över varje flaska vi säljer, men

en del affärer är så klart lite roligare att göra än andra, säger Stefan Blomqvist med ett belåtet leende.

– Klart vi är nöjda, det är ett prestigefyllt uppdrag.

Slottsbal i vardagsrum-metÖlet som gömmer sig i flas-korna är samma öl som finns i Stallhagens ljusa mel-lanöl, det som också kallas Ålandsölet.

– Så, de ålänningar som blivit utan inbjudan till slot-tet har nu möjlighet att få lite äkta smak av självstän-dighetsbalen hemma i var-dagsrummet, säger Stefan Blomqvist lite skämtsamt.

Möjligheten att beställa ölflaskor med egen öletikett är inte enbart förbehållen landets president.

– Nej då, vem som helst välkommen att göra det. Hittills har ungefär ett tju-

gotal personer beställt öl med egen etikett.

Framsidan av etiketten har levererats färdig till brygge-riet, men baksidan har man fått utforma själva.

– På baksidan syns det tyd-ligt varifrån ölet kommer. Också Skärgårdssmaks blå logga finns med.

Fullt uppHur firar du själv själv-ständighetsdagen?

– Jag firar väl inte på nåt särskilt sätt. Men visst är det skönt med en extra ledig dag.

– Att titta på balen på slot-tet på kvällen hör ju till, så klart, och äta och dricka nåt gott till.

Du är inte på plats själv?

– Haha, nej då. Men det är bättre så här. Det är ju ro-ligare att ölet är där än jag själv!

Något slottsöl blir det inte heller för Stefan Blomqvist.

– Nej, jag har haft så fullt upp med alla leveranser så jag har helt glömt bort att plocka undan några flaskor

åt mig själv. Men en vanlig Stallhagen finns det väl risk för att det blir.

LINA [email protected]

Stallhagen på bal på slottet

Självstyrt öl på självständiga festbord. ”SLOTT – Presidentslottets festöl” står det på fi nska på ölet från Åland, som självständighetsdagen till ära pryds av det fi nska lejonet. Foto: FREDRIK TÖRNROOS

I år kommer Åland att fi n-nas på var mans läppar på självständighetsbalen på slottet. De celebra gäs-terna kommer nämligen att serveras åländskt öl från Stallhagen.

– Jättespännande! säger Ålands bryggeris vd Ste-fan Blomqvist.

Protesterna på Åland mot de nya spräckliga patientpyjama-sarna på sjukhuset har nått ut i världen – ja ända till Antark-tis!

Den åländska gruppen på sex personer som nyligen besökte Antarktis och som tillbringade fl era veckor till havs fi ck del av av ett inter-nationellt nyhetssammandrag ombord på fartyget – ”The International” från Quark Ex-peditions News.

Den 8 november fi ck ålän-ningarna – kan man förmoda – ett gott skratt. Insprängt bland nyheter från Bangkok, Peking, Kairo och Lima fanns nämligen en notis från Hel-singfors under rubriken ”Py-jamas prompt protests” eller fritt översatt Pyjamasar väck-er protester.

I notisen får man veta att hundratals personer under-tecknat en protestlista mot de fula och obekväma pyja-masarna i blått, rosa, grönt, gult och grått som ingen gil-lar enligt en sjuksköterska på sjukhuset ”in the autonomous Aaland archipelago”.

Sjukhusets förvaltningschef – i dessa internationella sam-manhang kallad Bjoern-Olof Ehrnstroem – får komma till tals i notisen och han försva-rar pyjamasarna. Han har so-vit i en kritiserad pyjamas i två nätter och säger sig ha sovit mycket bra. Resten är, säger han, en fråga om smak.

Inga stora problemStefan Björkbom, själv läkare som var med på expeditionen och som kunde läsa nyheten ombord, fi ck en del kommen-tarer av medresenärerna från Sverige.

– De tyckte inte att vi har SÅ stora problem på Åland jämfört med övriga världen, rapporterar han. (hf)

Fotnot. Den 29 november hade Nya Åland ett stor bild-reportage om resan till An-tarktis.

Pyjamas-nyhetennåddeAntarktis!

Ut i världen. Pyjamas-protesten på Åland har blivit en internationell nyhet som deltagarna i en expedition till Antarktis nyligen kunde läsa i nyhetssammanfattningen The International som distribuera-des ombord på fartyget.

Våldet i Pakistan ökar, Thailands kung har fått lämna sjukhuset – och på Åland protesterar både patienter och anställda mot sjukhusets nya pyja-masar.

Det var nyheter som nådde de ålänningar som nyligen besökte Antark-tis.

familjenTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 20076 FAMILJEN

Maj-Len LindholmEpost: [email protected]: 528 449 BARBARA. BARBRO

Dagens namn

Dop

Gratulerar 40 år

Nygifta

Vi firar 1-15 år

DÖDA

TACKVår far, morfar och farfar

Kurt OssianJäderholm

* 09.02.1916† 25.11.2007

har lämnat oss i djup saknad

Mor har räckt ut handenFar har fattat den

På den andra strandenmötas de igen

Anita och SigfridEugén och Kristina

Lillemor och Bo

Vila i frid

Barnbarn och barnbarnsbarn

Jordfästningen äger rum lördagen den 8 december

kl. 13.00 i Mariehamns begravningskapell.

TACKtill alla, alla, alla

Stefan Isakssons familj

FÖRLOVADE

Leon Erik Pettersson döptes i lördags, den 1 december, i Eckerö kyrka. Han är son till Frida Tiitta och Dan-Anders Pettersson i Eckerö Storby. Dopförrättare var kontrakts-prosten Mårten Andersson.

Filip Alexander Palmroos döptes i lördags, den 1 decem-ber, i Lemlands kyrka. Han är son till Tanja Palmroos och Daniel Andersson i Lemland Söderby. Dopförrättare var kyrkoherde Benny Anders-son.

Malte Alexander Nordström döptes i lördags, den 1 de-cember, i Margaretagården i Mariehamn. Han är son till Tina Nordman från Nacka och Niklas Nordström från Mariehamn.

Lova Sundell på Solstigen i Grelsby fyller 4 år i dag, den 4 december. Hon gratuleras av mamma, pappa och lillebror Alvin.

I lördags, den 1 december, vigdes i Lemlands kyrka Erica Maria Andersson och Tony Johan Bromark, från Lem-land Knutsboda. Det gemen-samma familjenamnet blir Bromark. Vigseln förrättades av kyrkoherde Benny Anders-son.

I fredags, den 30 november, vig-des i Statens ämbetshus i Ma-riehamn Lilian Maarit Annika Kokko och Peter Fritiof Valter Nyholm, båda från Eckerö. Det gemensamma familjenamnet blir Nyholm. Vigseln förrättades av häradsskrivare Sirja Boman.

MIKAELJOHANSSONNamn: Mikael Johansson.Född: den 10 december 1967 i Sund.Bor: i Sund Mångstekta.Yrke: vaktmästare på stadsbib-lioteket sedan 1995, var tidigare offset tryckare på Mariehamns tryckeri.Familj: frun Carina och dot-tern Matilda.Intressen: jakt och skytte.Födelsedagen: fi ras med kaf-febjudning söndagen den 9 december klockan 12 till 16 i Norra Sunds hembygdsgård (fd Mångstekta skola).

� Ny kyrkvaktmästare i Jomala församling blir Kurt Palmroos från Mariehamn. Han har tidigare jobbat som vaktmästare i församlingen.

� I Geta församlingshem hölls missionsauktion i fredags.

– Det gick bra, vi sjöng, drack kaffe och hade trevligt, berättar kaplan Heikki Turakka.

Cirka 45 personer deltog och köplusten var god. Behåll-ningen steg till 1.220 euro och den fördelas mellan Finska mis-sionssällskapet och Sjömans-missionen.

Getaauktionför missionen

Viktor ska han heta, femåriga Ellinors lillebror som föddes den 28 november klockan 08.15. Han vägde 3.750 gram och var 51 cm lång. Föräldrar är Göta Alm och Clifford Ellingsworth på Kapellvä-gen i Lumparland. Foto: ANDREAS DIENERT

Den 27 november klockan 09.13 föddes den här gossen. Han vägde 2.980 gram och var 47 cm lång. Mamma heter Christine Hamnström och pappa Thomas Holmström, de bor i Jomala Prästgården by. Foto: ANDREAS DIENERT

En lillasyster fi ck Tilda 4 år och Leon 7 år precis klockan 24.00 den 28 november. Hon vägde 3.620 gram och var 50,5 cm lång. Föräldrar är Cathrin och Patrick Blomberg i Vårdö Vargata. Foto: ANDREAS DIENERT

� � Alopecigruppen: Årets sista träff är tisdag 4.12 kl 19.00 vid HandiCampen, Skarpansvägen 30, D.U.V. (norra ingången). Hjärtligt väl-komna på glögg och pepparkakor!

� � Autism- och Asberger-grupp, Föräldraföreningen för barn med särskilda behov: Träff tisdag 4.12 kl 19.00 på Orion. Frå-gor, kontakta 050-5604609. Gamla och nya välkomna!

� � Eckerö pensionärsförening: Anmälningar till julmiddagen på hotell Elvira onsdag 12.12 kl 16.00 emottages före den 8.12 till Tage

38 484 eller Christina 38 559. Tag med en julklapp. Musikunderhåll-ning. Välkomna.

� � Epilepsigruppen: Träff tisdag 4.12 kl 19.00 vid HandiCampen, Skarpansvägen 30, hallen (huvudin-gången). Hjärtligt välkomna på glögg och pepparkakor!

� � Geta marthaförening: Jul-möte tisdag 4.12 kl 19.00 hos Lise Wickström. Julklapp medtages.

� � Hammarlands marthafören-ing: Månadsmöte med julfest tisdag 4.12 kl 18.00 i Marthabo. Medtag julklapp.

� � Hälsofrämjandet på Åland: Hälsofrämjandets medlemmar välkomna på julmiddag tisdag 18.12 kl 19.00 på Soltuna. Buss från buss-plan kl 18.00. Tag gärna med vänner och bekanta. Anmälan senast 10.12 till Regina 22 185/040 594 3206 eller Maggie 43 606/0457 072 3806.

� � Idrottsföreningen Kamra-terna Mariehamn: Årsmöte onsdag 12.12 kl 19.00 i Wiklöf Holding Arena, konferensrummet. Stadge-enliga förhandlingar, prisutdelning, servering, lotteri. Alla medlemmar hjärtligt välkomna!

� � Krigsveteranerna på Åland: Efter självständighetsdagens guds-tjänst uppvaktar vi vid Veteranernas minnessten kl 13.00. Därefter sam-ling på rest. Hjorten. Styrelsen.

� � Manskören Åländska Sång-are: Ingen övning onsdag 5.12.

Däremot övar kören som vanligt 12.12 kl 19.

� � Mariehamns pensionärs-förening: Nu delar vi ut vår tidning Nyset tisdag 4.12. Tidningen fi nns på Röda Korsgården kl 11.00. Hop-pas alla utdelare kan ställa upp.

� � Norra Ålands pensionärer: Traditionell julmiddag på Soltuna restaurang onsdag den 12.12 kl 16.För julmusiken vid middagen svarar Kalle, Christer och Sture samt Uffe. Sundqvist buss avgår från busstationen i Mariehamn kl 15. Färdplan fås vid anmälan till Sundqvist buss tel. 22 570. Anmäl senast den 7.12. Ta med liten julklapp.

� � Rädda Barnen: Kansliet hål-ler stängt 5-7.12. På självständig-hetsdagen deltar vi i julmarknaden på torget.

� � Rädda Barnen på Åland: Kom ihåg vår alternativa julgåva! När du ger ett bidrag på tio euro får du ett fi nt kort och en unik tryffel att ge din vän! Intäkterna från julgåvan går till Rädda Barnens internatio-nella kampanj Rewrite the Future. Julgåvan kan du köpa på Rädda Barnens kansli på Norragatan 13 alla vardagar kl 9-14 och på julmarknaden på torget 6.12.

� � Rädda Barnen: Öppna Förskolan, ingen utomhusverk-samhet under december! Vi träffas måndag-fredag kl 9.30-12.30 i Lyktan. Självständighetsdagen och fredagen 7.12 håller vi stängt.

� � ÅAB-pensionärer: Lunch-träff onsdag 5.12 kl 12.00 på café Vreten i Folkhälsans allaktivitets-hus.

� � Ålands fl icklottor och soldatgossar: Självständighets-dagen 6.12. kl 11.00. Gudstjänst i St.Görans kyrka, kl.13.00 uppvakt-ning vid minnesstenen.

� � Ålands frimärkssamlarför-ening: Julmöte onsdag kl 19.00 i ÅBF:s lokal, Ålandsvägen 36. Glögg med mera.

� � Ålands hörselskadade: Observera att julshoppingresan till Uppsala är torsdag 6.12! Bussen startar från Bussplan kl. 07.30 till färjan i Eckerö.

� � Ålands synskadade: Kom ihåg att anmäla er till julfesten lördag 15.12. kl 17.00. Anmälan senast 8.12 tel 38 824 Ann-Mari Mattsson.

� � Vårt Hjärta/Strokegrup-pen: Kom ihåg att anmäla dig senast 5.12 till Annette, tel 14 195, 0457 524 3798, 0457 595 8533 eller [email protected], och vår julinspirerade och glada fi katräff, måndag 10.12 kl 18.00 i Ulfsby källarkrog i Jomala, med vissångare Jörgen Berglund som bjuder på en ”skratt-retande” repertoar. � � Vårt Hjärta/Hjärtebarnen: Pysselkväll för hela för hela familjen tisdag 11.12 kl 18.00 i HandiCam-pen. Pysslet förberett så att mate-rial fi nns till alla. Varmt välkomna till en kul kväll, även nya familjer!

Kom ihåg

FAMILJENTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 7

OBS! Det händer

TISDAG 4.12BLODTRYCKS-MÄTNING� � Röda Korsgården kl 10.00-12.00. Mätning av blodtryck och blodsocker.

FÖRELÄSNING� � Ålands museum, Filmsalen, kl 18.30. ”Den lyckade framtagningen av kalkmålningarna i Finströms kyrka”. Professor FD Åsa Ringbom föreläser i anslut-ning till projektet Ålands kyrkor.� � Röda Korsgården kl 12.00-13.00. ”Livsstil” med Birgitta H Eriksson.

JULGLÖGG� � Nordens institut, I Tiden, kl 14.00-16.00. Traditionsenlig julglögg med musiköverraskning.

NÖJE� � Arkipelag nattklub-ben kl 22.00. Bar dj.� � Parks bar kl 22.00. Blandad musik från baren.

SÅNG� � Föglö Annagården kl 13.00. Alla som tycker om att sjunga. Christer Liewen-dahl med dragspel och Sture Söderlund är gäster.

TV� � TV Åland, MCA från 15.00, Smedsböle kl 20.00. Stadens liv 2008. Om budgetbehandlingen i Mariehamn, som började på måndagkvällen i Stadshuset. Presentation av budgetförsla-get för Mariehamn för 2008. Därefter visas budgetdebat-ten med inlägg av de olika

partierna och politikerna.� � Smedsböle/MCA kl 18.30. Folkis tv visar: ”Till minne av Jack”. Musikläraren Peter Hägerstrand berättar om en annan sida av Jacks musikverksamhet – Jack som rockgitarrist och Beatles fan.

VERNISSAGE� � Ålands konstmu-seum kl 18-20.00. ”Flygan-de kvadrat X 60”. Medis 60-års jubileum. Utställningen öppnas av Aino Kivisaari.� � Stadsbiblioteket kl 18.00. Fotoklubben Obscu-ras ”Årets fotograf” Berit Sundman.

ONSDAG 5.12JULBASAR� � Mariehamn S:t Mår-tensgården kl 19.00. Vackra handarbeten auktioneras ut. Försäljning av bakverk, lot-teri, servering.

JULKAFFE� � Vårdö Vårdkasen kl 19.00. Glögg, pepparkakor, kaffe med dopp. Underhåll-ning med filmen ”Skrotliv” av Jonas Tuominen. Lucia och lotteri.

JULMARKNAD� � Mariehamn Torget kl 9.00-15.00. Traditionell julmarknad. Julpynt, bakverk, fiskprodukter, vilt- och fårpro-ukter samt hantverk.� Kl 12.00 finns ett tecknar-tält för barn.

NÖJE� � Arkipelag nattklub-ben kl 22.00. Night Club-bers.� � Parks bar kl 22.00.

Richard ”Räven” Holmgren.� � Dinos bar kl 22.00. Rock dj/Music Quiz och tävling i Guitar Hero III på storbilds-tv.

TEATER� � Mariehamns stadshus kl 19.00. ”Stormskärs Maja”. Musikteater av Jussi Helmi-nen efter Anni Blomqvists ro-mansvit. I huvudrollerna Sara Henriksson och Anders Sims. Regi: Robert Liewendahl. Kapellmästare: John-Adam Sjölund.

VERNISSAGE� � Galleri Skarpans kl 18.00-20.00. ”Mata fåg-larna”, målningar av Linn Dahlblom.

Under

Egan Söderholm, bördig från Åland, kåserar från sin hem-stad Rockingham på austra-liensiska västkusten.

Down

I norra delen av västra Australien ligger det en stad som heter Broome

där kvicksilvret kan ligga på 45 grader i skuggan under den hetaste delen av året. Solen bränner från en himmel som inte sett moln på fyra månader och vinden som blåser glödhet in från öknen torkar nytvät-tad byk kruttorr på 20 minuter – även jeans.

UV-strålningen gör dock att klädnypor av plast vittrar och smulas sönder i din hand när du tar ner tvätten. De har en livslängd på kanske 3 månader i solgasset, det samma gäller vindrutetorkare och billigare utomhusmöbler. Klimatet är skoningslöst. Hit kommer nog ingen utan goda orsaker. På horisonten avtecknar sig dock ett stort antal magra gestalter. De närmar sig.

Öster om Broome ligger Halls Creek – en sönderblåst liten stad som etablerades under förra seklets guldrush för att sedan lämnas åt sitt öde när den sista ådern tömts. Några tusen själar klamrar sig envist fast och fortsätter att kalla staden sitt hem. Här fi nns stor fattigdom och misär.

I Broome har äntligen det ekonomiska uppsving, som verkar ha gynnat varenda stad i väst Australien utom just Broo-me, äntligen slagit till. Huspri-serna rakar i höjden. Investera-re har fått upp ögonen för den lilla hamnstaden och pengarna fl yter in. Den långa ekonomiska torkan verkar äntligen vara till ända och stora planer läggs nu fram för utbyggnad av stadens infrastruktur.

I Halls Creek ligger asfulla och sönderdrogade aboriginer huller om buller i stadsparken och på gator i en mängd som på håll påminner om en mas-saker i mellanöstern tills man kommer närmare och känner lukten av spyorna. Staden har enorma problem med fylleri, med barn som svälter ihjäl i ruckel på bakgatorna medan deras föräldrar använder soci-albidraget till sprit, och när spri-ten tagit slut – sniffar lim eller målfärg. Barn under 10 år driver omkring i stan på nätterna för att hitta bilar på tomgång som dom sedan sätter sig bakom och andas in avgaserna från tills dom svimmar.

Detta fortsätter natt efter natt. På dagarna ligger de medvets-lösa i drivor eller sitter på stans enda café och stirrar apatiskt med händer som skakar så kraftigt att de spiller ut kaffet. Folk har även andra behov än att genom droger fl y från en hopplös tillvaro men de sexuella övergrepp som sker

på kvinnor och barn i området trotsar – lyckligtvis – all beskriv-ning.

Stadsstyrelsen har försökt allt. Inget hjälper. Portabla av-giftningskliniker kommer lång-väga i från men folk infi nner sig motvilligt och när de rest är allt som vanligt. Fängelset är fullt och lika så de slutna husen för misshandlade kvinnor. Folk dör i skrämmande takt. Nu sist hittades en 8-årig pojke i en resväska i ett vattendrag.

Till sist ville borgmästaren i desperation skicka in armén då de lokala poliserna var för få men fi ck då på huvudet då det liknade brott mot de mänskliga rättigheterna. Då skred så äntligen premiärmi-nisteriet till verket. De ströp tillgången på all alkohol över 2.8% och effekten blev omedelbar även om den lokala puben genast stämde regeringen för inkomstbort-fall. Stående aboriginer blev vanligare än liggande men missnöjet ökade allt eftersom fylleskakningarna blev värre.

Entreprenörer dök upp. Sprit smugglades in i pick-ups och såldes till ocker-pris men polisen – som vid det här laget blivit talrikare – stampade effektivt ut oty-get. Halls Creek blev en ännu torrare stad. Så stod det och vägde ett tag. Ingen lag hindrar dock någon från att lämna Halls Creek.

Till Broome vallfärdar sen en tid tillbaka aborigienerna från Hall Creek för att få alkoholbehovet tillgodosett. De kommer i massor. I gamla rostiga bilar eller bussar som hålls ihop av ståltråd väller de in över stadsgränsen med siktet inställt på puben. Det stod inte länge på förrän stadsparken och gatorna i Broome var fulla med beru-sade Aborigines.

De nyrika i Broome förfa-

sas över vad detta kommer att göra med den lokala ekonomin och myndighe-terna suckar över ännu en misslyckad plan.

Sen den vite mannens intrång har urbefolkningen i Australien fått se sina liv och det land de känner förstört. Många förslag till lösningar har lags fram genom åren men de fl esta stupar på att aboriginier inte har samma livsåskådning som den vite mannen – nämligen den om att äga och konsumera är viktigare än att dela med sig och respektera. Att vara ett med landet och att förstå att guld inte går att äta när väl den sista kängurun är skjuten.

Broome

Traditionell konst målad av lokal förmåga.

Aboriginerna fi ck egen fl agga 1971.

Blotrycksmätning är det på Röda Korsgården idag. På bilden mäter Anki Nordman Nyans tidigare sportreporter Petra Dahlgrens blodtryck. Arkivfoto: STEFAN ÖHBERG

kulturTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 20078 KULTUR

Jan KronholmEpost: [email protected]: 528 466 ”

Det är på uppdrag av arbets-gruppen kring Pellas ladugårds-teater som Mirjam Öberg skri-vit sin nya pjäs.

– Man ville ha något som skulle utspela sig i en lanthan-del, en pjäs där man kan dröm-ma sig tillbaka till en tid före da-gens stormarknader, en tid då allt ännu såldes över disk, säger Mirjam Öberg.

Tidiga minnenHon har valt att förlägga hand-lingen till året 1935, ett år från vilket hon själv har sina första minnen. Lanthandeln ligger i en by någonstans på Åland.

– Någon historisk pjäs är det inte utan lanthandelsmiljön an-vänds bara för att ge rätt omgiv-ning för intrigen.

Och lanthandeln är en tack-sam omgivning, konstaterar hon. Lanthandeln var ju ofta byns centrum, en plats där man inte bara köpte vad man behöv-de för dagen utan också utbytte åsikter om både det ena och det andra.

Uppdraget att skriva en pjäs i lanthandelsmiljö fi ck Mirjam Öberg redan för något år sedan, men bland annat den brand som Pellas råkade ut för julen 2005 gjorde att arbetet drog ut på tiden.

Svensk regissörSom regissör för pjäsen har man engagerat Kent Ekberg från Sverige. Mirjam Öberg berättar att hon träffade honom på Röd-hamn i somras.

– Han hörde av min son Kristian att jag sysslade med pjässkrivande och blev intresse-rad. När han hörde om den pjäs jag hade på gång för Pellas sade han att han gärna skulle sätta upp den.

”Jättekul idé”Kent Ekberg berättar för Nyan att han just håller på att avsluta ett teaterprojekt i Skarpnäck där han satt upp ”Ringaren i Notre Dame” i ett uppmärksammat samarbete med hemlösa. Mir-

jam Öbergs pjäs har han just börjat läsa och tycker att den är verkligt intressant. Att placera intrigen i en gammal lanthandel betecknar han som ”en jättekul idé”.

– Lanthandeln är en mycket teatral miljö, jag kan redan se den framför mig, säger han.

Seglat till ÅlandDet är första gången som Kent Ekberg arbetar med teater på Åland, men han känner land-skapet väl och säger att han trivs

med Åland och ålänningarna.– Vi har seglat till Åland

många gånger. De senaste somrarna har jag och min fru Nadja varit hamnvärdar på Rödhamn. Det var ju också på det viset jag lärde känna Mir-jam Öberg.

Söker aktörerJust nu söker Pellasteatern aktörer som vill vara med och Mirjam Öberg berättar att man redan fått en del som anmält intresse för de tio rollerna.

– Det är roligt att intres-set för att spela amatörteater verkar öka, att man spontant ringer upp och vill vara med.

För Mirjam Öberg blir det fjärde gången hon spelas på Pellas. Tidigare har ladugårds-teatern framfört hennes pjäser ”Räkenskapskalaset”, ”Onkel Enoks testamente” och ”Får-kriget”.

JAN [email protected]

tfn 528 466

Ny Mirjam Öberg-pjäs på Pellas

Pjäsförfattare. Mirjam Öberg har skrivit en ny pjäs för Pellas ladugårdsteater i Lemland. Premiär skall det bli i juni. Arkivfoto: ERKKI SANTAMALA

En gammaldags lanthan-del är miljön för en nyskri-ven pjäs av Mirjam Öberg som får sin premiär på Pellas ladugårdsteater i Lemland till sommaren.

– Något åt lustspelshål-let, sådant som passar för en sommarteater med amatörer, säger Mirjam Öberg.

Alfa Lindblomställer utoljemålningar och akvarel-ler just nu i Ålandsbankens kontor i Ytternäs i Marie-hamn. Hon visar ett femton-tal tavlor, landskapmålning-ar och blommor men också några mera abstrakta motiv.

Alfa Lindblom har också tidigare ställt ut på samma plats, men det är nu första gången hon ställer ut ensam. Tidigare har hon medverkat i Medis utställningar. Hon har gått målarkurser i Medis regi med Aino Kivisaari som lärare.

Utställningen kan ses i bankkontoret under decem-ber och januari. �

Cantilenager julkonserti Brändö kyrka söndagen den 9 december kl 18. Det den första av två konserter. Diri-gent är Elisabeth Karlsson och ackompanjatör Kaj-Gus-tav Sandholm. Kören har döpt konserten till ”Stjärne-ljus” och framför gamla och nya julsånger, traditionella och moderna.

– Vi sjunger mest på svens-ka, men även på estniska och några Christmas carols fram-förs på originalspråket, alltså engelska. Cantilena framför sånger a capella samt ack-ompanjerade av orgel, piano, violiner, nyckelharpa och fl öjt, berättar körens sekrete-rare Iréne Liljegren.

Nästa jul konsert ges i Finströms kyrka söndagen den 16 december kl 19 med samma dirigent och samma program men nu med Guy Karlsson som ackompanjatör. �

Visans Vännerhåller viscafé på Café Vreten i Folkhäl-sans hus i Mariehamn på självständighetsdagen, tors-dagen den 6 december kl. 19. Kvällen bjuder på underhåll-ning av den lokala vissånga-ren Torbjörn Engman och gästartisterna P-A Schedin och Stig Boström från Sve-rige. Entrén är fri och det blir kaffeservering. Viscaféerna är öppna för den visintres-serade allmänheten och arrangörerna i Visans vänner hälsar alla varmt välkomna med. �

Den rumänskaregissörenCristian Mungiu vann pri-serna för både bästa fi lm och bästa regi när European Film Awards-priserna delades ut i Berlin, rapporterar FNB-DPA. Mungiu har redan tidigare fått erkännande för fi lmen då den belönades med Guldpalmen i Cannes i maj. Filmen handlar om en ung kvinna som tvingas till en olaglig abort i Nicolae Ceausescus Rumänien.

Vinnaren valdes i en omröstning bland medlem-marna i europeiska fi lmaka-demin.

Den franska regissören Jean-Luc Godard belöna-des för sitt livsverk inom fi lmbranschen. �

”Varken Maja Lundgrens eller Unni Drougges böcker är egentligen romaner, även om de utger sig för att vara det. THOMAS VON VEGESACK, F.D. FÖRLÄGGARE, I SVD

Flera Röster - när klockorna ringt in konserten hörs ljusa, ljuva toner bak i kyrkan, och in tågar åtta kvinnor. När de väl nått fram i kyrkan är syn-intrycket lite av en chock: den stränga helsvarta klädseln står i konstrast till ljudet som nådde mig. En liten röd nejlika står för ljuset och julen.

Vi får höra Benjamin Brit-tens A Ceremony of Carols. Musik som tål att höras fl era gånger. Omväxlande skirt och elegisk och dansant, energiskt och aktivt. Harpans ackompan-jemang bidrar till den speciella ljudvärlden.

Bäst kommer ensemblen till

sin rätt i de vackert svaga ny-anserna. Ibland hörs primus motor Sara Kemetter igenom med sitt kännspaka vibrato. Att det handlar om en grupp vana sångare blir så tydligt eftersom fl era stycken ur körens led har solistiska uppgifter. Det kändes lite konstigt att man valt att inte sätta ut de tolv satsernas namn i programbladet eftersom de mer än väl fått plats. Det hade hjälpt till lite med den text som inte alltid hördes så tydligt.

Porlande pestoGertrud Schneiders efterföl-jande harpsolo innehöll både vilsamt gungande andante och ett porlande presto. Jag uppfat-tade aldrig vem kompositören var, men tidig klassicim av nå-gon på B var det...

Ett solo till följde: Sara Ke-metter sjöng ett stycke av Neid-linger. Det kändes faktiskt inte som så intressant musik och hade rentav lite ”Sound of Mu-sic” över sig.

Intressant nog, njöt jag mest

av konsertens ”lättare” carols - dett trots att Flera Röster nog kan ta sig an det mesta av stör-re svårighetsgrad. Men kanske slappnade ensemblen av i de sånger de sjungit länge. ”Christ-mas Lullaby” ljöd vackert och rent, ”In bleak Midwinter” bjöd på hisnande svaga höjdtoner och i ”Candlelight Carol” kom körens skönaste klanger fram: gruppen vilar i klangen och alla verkar vara i ro.

Här märks det vilka fi na rös-ter det fi nns. Både äkta höga sopraner och äkta låga altar. Klassikern ”Maria går i Rosen-gård” av Max Reger framfördes av en trio; det torde har varit Isa Blomqvist-Fagerholm, Eva Eriksson och Eva Sundberg. Enkelt, vackert, njutbart.

Allt perfektDet känns faktiskt som om det är i de ”vanliga” sångerna grup-pen skiljer sig från många andra körer som tar sig an ”Härlig är jorden” och ”Bereden väg för Herran” eller ”Jul, jul strålande jul” (till harpa - skönt, vilande, tjusigt). De andra klarar sam-ma arrangemang men har inte den fantastiska klangen och renheten.

Allt är så fi nt och perfekt.

Fraseringen är fantastisk. Allt är bra.

Och vad sen? Varför beund-rar jag mer än jag berörs? Jag kommer på mig med att sakna känslan, glöden, modet och de olika uttrycken. Det är tur att Flera Röster är så duktiga som de är, för annars skulle det inte fungera med den statiska stäm-ningen, det visuella som är så knappt.

Skulle jag sluta ögonen är det bara det bara kyrkans akustik

som avslöjar att det inte är en skiva som spelar.

Dags gå vidareJag väntar på nästa steg! Jag väntar på att ni ska gå vidare. Tonerna sitter där de ska, ren-hetsmässigt kan man inte vänta mer, fi nfi na röster. Ni kan ju ert hantverk. Kanske är det tid att ta steget in i musikens känslor eller göra något helt nytt.

LENA SVARTSTRÖM

Duktiga damer med klang och renhet

Musik

KonsertJulkonsert med Flera Röster S:t Görans kyrka fredagen den 30 november. (Konserten gavs även i Saltviks kyrka den 2 december.)

Julmusik. Flera röster bjuder på julsång till harpoackompan-jemang i S:tGörans kyrka. Foto: ERKKI SANTAMALA

9TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 KULTUR

Mediskonstverk i kvadratformat

”Flygande kvadrat x 60” är namnet på utställningen där deltagarna i de olika kur-serna var och en gjort sina egna arbeten och sedan under konstläraren Aino Kivisaaris ledning byggt helheter. Här fi nns arbeten från kurserna i teckning och modellteckning, från tre akvarellkurser, från kursen i oljemålning, från kur-sen i pastell och från lek med form och färg. Man kan ta till sig både de enskilda byggste-narna och helheterna. Nam-net ”Flygande kvadrat” passar särskilt väl in på den mobil med upphängda kvadrater av akvarellmålningar som avslu-tar paraden.

– Vi ville visa att man inte alltid behöver visa akvarell bakom glas och ram, säger Aino Kivisaari.

I helheten med oljemål-ningar anknyter man till ett aktuellt tema, blomsterkung-en Linné i hans jubileumsår.

Leka fram bilderKerstin Åström hör till dem som har arbeten med i utställ-ningen. Hon berättar att det är tredje gången hon är med på en konstkurs i Medis, nu i pastell.

– Och det är avgjort roligast. Med pastellkrita kan man leka fram bilderna.

Bertil Byman, som vi vanli-gen möter som intendent på museifartyget Pommern, går på kurs för andra gången och har målat en blomma i gröna nyanser i olja.

– Mycket trevligt, säger han.

Och tillägger, med glimten i ögat:

– Nu kan jag ju dessutom säga att jag ställt ut i Ålands konstmuseum!

Konsten lockarSextioårsjubilerande Medis har stor uppslutning på sina konstkurser. Utöver Aino Kivisaari som är lärare i bild-konst på heltid fi nns timlärare och konst skapas även inom närliggande områden som ke-ramik.

I en liten historik, som sam-manställts till utställningen, framgår att konstkurserna kom i gång ganska tidigt på

femtiotalet, parallellt med att Ålands konstförening byggde upp sin verksamhet. På Ålandsutställningen 1956 presenterade sig Medis konst-kurser för första gången i of-fentligheten med teckningar och målningar.

I slutet av sextiotalet blev Elvi Henriksson och Hildur Stenbäck ansvariga för kurs-verksamheten och bland lärare som nämns under sjuttio- och åttiotalet fi nns bland andra Guy Frisk, Tage Wilén, Allan Palmer, Richard Palmer, Dick Häggblom, Robert Hancock, Bill Higson, Isa Hällström och Raina Clemes.

Lärare på heltid har varit Tuulikki Huovinen, Sonia Backman, och nu alltså Aino Kivisaari.

Kurser i keramik kom i gång på sextiotalet under Harriet Ehns ledning. I dag fungerar

Sonia Backman, Siv och Si-mon Linney som lärare.

Utställningen, som förverk-ligats i samarbete med Heidi Sjöblom och Gunilla G. Nord-lund vid konstmuseet, har sin vernissage i kväll kl 18-20 och kan ses i Entrégalleriet till den 27 december.


tfn 528 466

Foto: FREDRIK TÖ[email protected]

Blomster. En bit av helhe-ten. Bertil Byman pekar ut den blomma han målat i olja.

Konst i kvadrat kan man verkligen tala om när det gäller den utställning som jubilerande Medis i kväll öppnar i Ålands museums entrégalleri. På en liten yta presenterar sig över sjuttio konstutövare.

Kvadrater. De här är mina säger Kerstin Åström glatt när Nyan ber henne peka ut sina kvadrater i pastell.

De egensinniga amerikanska bröderna Ron och Russell Mael i Sparks har länge varit Fredrik Ekelunds musikaliska förebil-der.

Sparks slog igenom när de fl yttade till England 1974 och släppte LPn Kimono My House med hitsingeln This Town Ain’t Big Enough For Both Of Us.

Sedan dess har de till och från varit i fas med popmusikens trender. Kritikerna har i syn-nerhet hyllat deras senaste plat-tor Li’l Beethoven och Hello Young Lovers.

Nu har Ekelunds cover på Sparkslåten Sherlock Holmes kommit med på samlingen A Rainbow Over The Freeway som släpptes i England i må-nadsskiftet.

På plattan medverkar bland andra före detta Dead Ken-nedys-sångaren Jello Biafra och Ian Hampton, som spe-lade bas med Sparks på 70-talet.

Skivan görs med Sparks välsignelse och vinsten går till välgörenhetsorganisatio-nen Rainbow Trust som hjäl-per familjer med svårt sjuka barn.

Ovanlig konsertserieSparks har också en ny skiva

på gång som de lanserar med en ovanlig konsertserie i Lon-don nästa år.

Från mitten av maj och fram-åt spelar de sig igenom sin sam-lade skivutgivning. Det blir en platta per kväll, från debuten under namnet Halfnelson 1971 till den nya skivan som tills vi-dare inte har någon titel.

Info fi nns på www.allsparks.com.

PATRIK [email protected]

Freddie med på Sparks-hyllning

Egensinnig duo. Brö-derna Ron och Russell Mael i Sparks har gått sina egna vägar i snart 40 år. Fredrik Eke-lund är ett stort fan.

Åländska musikern Fred-die Ekelund har en låt med på en färsk hyllningsplatta till syntpopduon Sparks.


På Sveagården är kaffebor-det uppdukat med tårtor och bullar. Represen-

tanter från kommunen kom-mer förbi för att uppvakta och i matsalen sitter pensionärer och personal tillsammans med gästerna för att fi ra servicehem-mets 30-årsdag.

– Jag fl yttade hit den 5 no-vember förra året och jag trivs så bra här, jag skulle aldrig kunna få det bättre, säger Evy Friman.

Evy bodde tidigare i Väster-änga, men hon ser fl era förde-lar med boendet på Sveagår-den.

– Här behöver jag inte laga mat eller diska, det är bara att sätta sig vid dukat bord. Det är bra på alla sätt och vis.

Också Rut Gustafsson, tidi-gare från Hellestorp, trivs på Sveagården.

– Här fi nns det så mycket att se, det fi nns ju ett dagis precis bredvid till exempel. Jag kan gå ut och gå och se lite folk, det är mer centralt än där jag bodde förut.

100-åringMildred Sjögren har bott på Sveagården i sex år nu. I januari fyller hon 101 år, och den gång-na sommaren var den första då hon inte lämnade Sveagården för sitt gamla hem.

– I fjol somras bodde hon hemma en månad på somma-ren, berättar personalen.

Jag frågar Mildred hur hon trivs på Sveagården.

– Jag längtar nog hem i bland, erkänner hon.

Även Åke Eriksson, snart 94 år, berättar att han kan längta bort från Sveagården.

– Jag är ju bara unga pojken

ännu. Jag tycker nog att jag fl yt-tat hit lite för tidigt.

FullbelagtI dag fi nns det 22 lägenheter på Sveagården och alla är fulla. 2001 byggdes servicehemmet till, och den nya delen är mer handikappvänlig än den äldre.

– Det behövs förstås alltid mer utrymme, så med all säker-het kommer vi att behöva bygga ut mer någon gång i framtiden, säger kommunstyrelsens ordfö-rande Sune Eriksson som kom-mer för att uppvakta med en blomma.

Eriksson tillägger att kommu-nen har planer på ett äldrebo-ende till, på Järsö Nåtö.

– Bara vi får tillstånd att köpa mark. På sikt hoppas vi kunna bygga där sedan.

MALIN [email protected]

Foto: JONAS EDSVIK

Sveas gård i Lemland

Ung 93-åring. Åke Eriksson har bott på Sveagården i ungefär ett år, men han tycker egentligen att han fl yttat dit allt för tidigt. – Jag är ju bdress i Söderby. – Men jag har bott runtom i hela Europa. Jag jobbade på Yles rundradio i många år.

I år är det trettio år sedan de första pensionä-rerna fl yttade in på Sveagården i Lemland. Det fi rades igår med öppet hus och kaffe och tårta.

– Jag trivs så bra här. Jag skulle aldrig kunna få det bättre, säger Evy Friman som bott på Sveagården i drygt ett år.

Grannen vägg i vägg. Rut Gustafsson trivs med att ha mycket liv och rörelse runt sig. – Här kan jag gå emellan till andra så mycket hela tiden. I Hellestorp där jag bodde förut var det mer ensamt. Rut berättar också att hon har fått behålla sin granne från lestorp. – Då var det någon kilometer emellan oss. Nu bor hon på andra sidan väggen.

Julblomma. Carita Karlsson, ordförande i socialnämnden, och Keiju Sjöblom, socialsekreterare, uppvaktar med en julröd amaryllis. – Så får de följa med i dess utveckling, säger Carita.

Orkidé från kommunen. Kommundirektör Michael Smeds och kommunstyrelsens ordförande Sune Eriksson upp-vaktar med en blomma. – Tack för de här trettio åren, vi ser fram emot minst trettio till.

� Svea Ekholm efterläm-nade ett arv som lade grunden för Sveagården. Som tack uppkallades servicehemmet efter henne.� Idag fi nns det 22 lägenheter på Sveagården. Alla är fulla.� Tolv personer ingår i Sveagårdens personal. I köket jobbar två personer.� I år fyller Sveagården 30 år. Det fi rades med öppet hus i går.

Fakta/Sveagården

NYHETERTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 11

fyller 30 år

bara unga pojken än, säger han. Eriksson berättar att han före han fl yttade till Sveagården hade sin hema-

som bor här, och det händer när hon bodde hemma i Hel-

Gratulant. Kommunstyrelsens ordförande Sune Eriksson tar i hand med Evy Friman. Evy har bott på Sveagården i drygt ett år och hon trivs bra. Till vänster Sveagårdens föreståndare Gunilla Alén.

Pigg hundraåring. Mildred Sjögren fyller 101 år i januari. I fjol bodde hon hemma en månad på sommaren, men i år stannar hon för första gången året runt på Sveagården. – Jag längtar nog hem i bland, säger hon.


� Att göra skärgårdsnämnden till en remissinstans för lag-stiftning om skärgårdsfrågor fi ck ett positivt bemötande då nämnden hade möte i Marie-hamn förra veckan. Förslaget ingår i det nya regeringspro-grammet.

Nämnden, som består av landskapsregeringen och de kommunala ledarna, fungerar i dagens läge endast som en rådgivande instans.

– Om förslaget i regerings-programmet genomförs får vi en betydligt mer aktiv roll, säger nämndens sekreterare Christian Pleijel.

Nämnden välkomnar också det skärgårdsutvecklingspro-gram som föreslås.

– Vi tycker att det är väldigt intressant, säger Pleijel.

Tanken är att skärgårds-nämnden och kommunerna skall utforma programmet tillsammans. (tt-s)

Skärgårds-nämndenvälkomnar program

� Vädret i november skilde sig endast marginellt från det som kan kallas för ”normal väderlek” för månaden. Det framgår i den senaste väder-leksrapporten från Ålands försöksstation.

Temperaturen var 0,4 grader högre och nederbörden 1,3 millimeter lägre än normvär-dena. Vid några tillfällen har det fallit lite snö, men det har varit så små mängder att det inte registrerats av försöks-stationens lasermätare. Totalt kom den 75,7 millimeter ne-derbörd, fördelat på 22 dygn i november.

Medeltemperaturen för no-vember var 2,2 grader. Måna-dens högsta temperatur, vid två meters höjd, var 11,4 gra-der och uppmättes den första november.

Lägsta temperaturen på två meters höjd uppmättes den 24 november, minus 4,6 gra-der. Lägsta temperaturen vid markytan, minus 9,6 grader, uppmättes den 28 november.

Mätningarna av den effek-tiva värmesumman för växtsä-songen avslutades 6 november och visade då 1.472 grader, jämfört med 1.634 grader i fjol då växtsäsongen avsluta-des den 27 oktober. (ab)

Normalväderi november

� Europeiska kommissio-nen har godkänt ett regionalt operativt program för Åland. Det innebär att Åland un-der perioden 2007-2013 får ett EU-stöd på 3,12 miljoner euro som ska användas till att förbättra konkurrenskraften hos 50 befi ntliga företag och skapa tio nya.

Dessutom ska 30 nya jobb skapas och tio nya produkter utvecklas.

– Intresserade kan an-tingen kontakta landskapets näringsavdelning eller Han-delskammaren, säger närings-avdelningens chef Linnéa Jo-hansson.

Programmet, Operativt pro-gram för Europeiska regionala utvecklingsfonden på Åland, är en del av konkurrenskrafts- och sysselsättningsmålet. Den totala budgeten ligger på 6,25 miljoner euro. (ak)

Åländska företagfår EU-stöd

– Efter nyår har vi ett nytt full-mäktige. Hur ser bokslutet ut för oss efter de senaste fyra åren, undrade Tom Pussinen (fs).

Han räknade upp idel kost-nadsökningar, den löpande verksamheten + 12 miljoner euro, avskrivningarna + 1 mil-jon, lånebördan +7,5 miljoner och räntorna +1,2 miljoner.

– Vi är inte riktigt nöjda med det här. Vi har en god servicenivå, men långsiktigt kommer det här inte att fung-era, sade han.

NedröstadeHan ondgjorde sig över att 15 förslag till inbesparingar i nästa års budgetförslag från FS sida röstades ned i stads-styrelsen.

– Vi har funderat ut vad vi vill göra. Socialdemokraterna är också tydliga, de säger att de är beredda att höja skatten, men liberalerna har inte sagt hur de vill göra annat än att de vill behålla skatten på 16 procent.

Frisinnad samverkan vill ändå att Trobergshemmets ut-byggnad kommer igång nästa höst enligt den ursprungliga planen och att tillbyggnaden av Övernäs skola inleds senast 2010.

– Det här skapar ytterliga-re tryck på budgeten, därför

måste vi börja bromsa upp ekonomin nu, sade Tom Pus-sinen.

Privatisera MariebadFörslag från FS-gruppen är att omskola personal i barn-skötarpoolen så de kan gå in i äldreomsorgen istället, man säger nej till 600.000 euro till stadens bostadsbolag Mar-stad, som man tycker kan bära kostnaderna själv för produk-tionen av hyresbostäder, drif-ten av Mariebad bör privatise-ras och avgifter bör införas på stadsbussarna.

FS vill också att man skall utreda vilka av stadens sociala verksamheter som är lagstad-gade och vad som är frivilligt. Underförstått att man kan skära bort de frivilliga åtagan-dena om det behövs.

”Går ju bra”Tom Pussinens inlägg fi ck Sune Alén (lib) att reagera.

– Redan för fyra år sedan sade FS att det skulle gå på tok. Med Tom Pussinens reso-nemang står vi väl på ruinens

brant om fyra år, men det går ju rätt bra. Vi har en otroligt hög standard på verksamhe-ten i stan, den måste få kosta.

– Det är ett typiskt libe-ralt inlägg, man tänker inte vad det betyder med ökande skuldbörda och ökande rän-tor, och så vidare, men pekar mot oss att vi inte får prata om det, eller lyfta upp det, svara-de Tom Pussinen.

Katrin Sjögren (lib) tyck-te att FS i högsta grad varit medskyldig till att lånebördan ökat.

– När Wiklöf Holding Are-na skulle byggas var det ju helt utanför planerna, men då var det inga problem.

– Hela fullmäktige var med om den investeringen, påpe-kade Tom Pussinen.

DomedagsprofetiaI socialdemokraternas grup-panförande tog Christian Bei-jar upp det faktum att kom-munalskatten i Mariehamn, 16 procent, är lägst i hela re-publiken Finland tillsammans med Grankulla.

– Under mina 16 år i full-mäktige har det alltid hörts samma domedagsprofetia från FS sida. Trots det har vi klarat ekonomin, främst för att vi haft full sysselsättning och goda skatteinkomster. Min förhoppning är att det skall fort-sätta så.

Roger Jansson (fs) gillade inte talet om domedagsprofetior.

– Jag har suttit i stadsfullmäk-tige sedan 1972, och jag har ing-et minnen av några domedags-profetior, men vi brukar varna för riskerna med ekonomin. Jag efterlyser en balans i diskussio-nen.

– Termen domedagsprofe-tia var kanske överdriven, men vad jag ville framhålla var att FS drivit på kritiken, men ändå har stadens utveckling och verk-samheterna skötts bra, svarade Christian Beijar.

Marstad lönsamtTom Pussinen gick åter in i de-batten.

– Vi kan vara överens om att stadens service har utvecklats, men det har skett på bekostnad

av skuldbördan som nu är högre än någonsin. Den har ökat åtta år i rad.

Christian Beijar gick emot tanken på att stryka de 600.000 euro som föreslås till Marstad för nya bostadsprojekt.

– Det är en lönsam investe-ring som ger nya invånare och nya skatteinkomster.

Ob omvärderarKristina Sundman (ob) stödde samtliga förslag från FS-grup-pen, också införande av avgifter på stadsbussarna..

– Obunden samling var med och tog initiativet till avgiftsfri-het, men nu är det dags att om-värdera det.

Det som stadsfullmäktige än verkar överens om är att inleda tillbyggnaden av Trobergshem-met som planerat nästa höst och att satssa på tillbyggnaden av Övernäs skola som skall in-rymma högstadiet.

Nytt dagisFrån socialdemokratiskt håll kom det ändå fl er förslag på investeringar. Ulla Andersson, också ordförande i socialnämn-den, kom med ett nytt förslag om Nyängens dagis som i tio år verkat i sina tillfälliga moduler.

– De kan användas för boen-de för missbrukare när vi säljer Parkgatan 24. Istället byggs ett helt nytt dagis på Nyängen.

Hon föreslog 900.000 till i nästa års budget för det pro-jektet.

Och där tvingades Nya Åland lämna budgetdebatten i stadsfullmäktige på grund av pressläggningen. Om inte omröstningarna kunde slutfö-ras i går kväll, fortsätter man i kväll.

ULF [email protected]

tfn 528 442

Foto: FREDRIK THÖRNROOS

”Stolta stad” för djupt skuldsatt?Oro och tillfredsställelse blandades i stadsfullmäktiges budgetdebatt

Enigt om äldrevården. Att det är skyndsamt med en utbyggnad av Trobergshemmet var stadsfullmäktige enigt om vid budgetdebatten i går. Men det är inte bara för att det är kris inom äldrevården i stan, utan risken fi nns att staden går miste om 3,6 miljoner euro i landskapsbidrag om inte spaden sätts i jorden inom nästa år.

Är 32 miljoner euro i låne-börda, som inom ett par år späds på med ytterligare 10 miljoner, för mycket att bära för Mariehamns stad?

Ja, menar Frisinnad samverkan som i budget-debatten i går kväll höjde rösten för en kursändring.

Medan andra betonade hur stolta de är över sta-dens service och perso-nal.

Varningens fi nger. FS gruppledare i stadsfullmäktige, Tom Pussinen, höjde ett varningens fi nger över den stora skuld-börda staden har. Det behövs en kursändring tycker Frisinnad samverkan, men man är med på de stora investeringarna de närmaste åren.

Samma sak varje år. Socialdemokraternas grupple-dare, Christian Beijar, tycker sig har hört samma domedagspro-fetia varje år från FS sida.


Vårdöbon Otto Anderssons (1879-1969) insatser för Åbo Akademi, där han under lång tid var professor och förestod Sibeliusmuseet är välkända. På en bild i utställningen har han fångats i museets arkiv till sam-mans med Alfhild Forslin och John Rosas.

Sigrid Granfelt (1860-1942) var född i Åbo och infl yttad till Åland men var länge verksam här. Hon uppmärksammas för den markdonation hon gjorde och som vi i dag känner som Husö biologiska station.

Robert Mattsson (1851-1935) hörde också han till de donato-rer som i ett tidigt skede stödde uppbyggnaden av akademin. Det var en donation av Matts-son som möjliggjorde den pro-fessur i musikvetenskap som Otto Andersson innehade. Fi-losofi e doktor Ola Mattsson (1921-1963) var språkforskare och en minnesfond med hans namn fi nns vid humanistiska fakulteten.

Bland de åländska donatorer som plockats fram för utställ-ningen i Mariehamn fi nns ock-så Sigrid Granfelts bror Otto Granfelt, professor i process-rätt vid Helsingfors universitet, (1874-1957), även om han inte kom från Åland eller verkade här.

Hedra donatorernaIntendent Ulrika Grägg från Stiftelsen för Åbo Akademi hör till dem som byggt upp utställ-ningen som innan den kom till Åland visats i Åbo, Vasa och Helsingfors. Hon berättar att den tillkommit för att hedra akademins många donatorer i samband med att stiftelsen i år kan fi ra sitt 90-årsjubileum.

– Vi har velat ge ett ansikte åt donatorerna, säger hon.

Stiftelsen grundades år 1917 och följande år blev Åbo Aka-demi, det svenska universitetet i Finland, till. I början spelade donatorerna en avgörande roll. Det gällde rena penningbidrag, men också fastigheter och bok-donationer.

En betydande del av de fastig-

heter där akademin fortfarande verkar i hjärtat av Åbo har över-låtits av privata donatorer. Först från femtiotalets början fi ck akademin statliga bidrag och 1981 förstatligades den.

Ur samlingarnaI text och bilder presenteras både stiftelsen och akademin. Med fi nns intressanta objekt ur de sjöhistoriska, geologiska och naturvetenskapliga samling-arna.

Trots att staten i dag står för en stor del av kostnaderna för

upprätthållandet av undervis-ningen och forskningen vid aka-demin har stiftelsen ingalunda spelat ut sin roll.

Fortfarande viktigStiftelsens skattmästare Kjell Sundström berättar att stiftel-sen genom en överenskommel-se med staten behöll akademins fastigheter mot att man åtog sig att ställa dem vederlagsfritt till akademins förfogande.

– Bara driften och underhål-let av fastigheterna kostar stif-telsen kring fem miljoner euro

per år, säger Sundström.Stiftelsen ger bidrag som på

olika sätt kommer såväl de stu-derande som de anställda och forskningen till del. Och för en-skilda satsningar är nya donatio-ner fortfarande viktiga. De kan till exempel få stor betydelse för specifi ka ämnen.

– Om någon gör en donation direkt för ett speciellt ändamål,

till exempel upprätthållandet av en professur, så går ju med-len direkt till ett ändamål som står donatorn nära, konstaterar Sundström.

Utställningen öppnades i går kväll av stiftelsens styrelse-ordförande Christoffer Taxell. För musikinslag stod pianisten Marcus Boman, som spelade verk av Schumann och Stotz,

och sopranen Thérèse Karls-son, som sjöng några sånger av Sibelius.

Utställningen kan ses i biblio-teket till den 16 december.


tfn 528 466

Foto: JONAS [email protected]

tfn 528 471

Åbo Akademi hedrar donatorer

Ställer ut. Intendent Ulrika Grägg och skattmästare Kjell Sundström berättar om utställningen kring Åbo Akademis donatorer.

Vad har professor Otto An-dersson, skeppsredaren Robert Mattsson, konst-nären och keramikern Sigrid Granfelt och fi loso-fi e doktor Ola Mattsson gemensamt?

Ja, åtminstone det att alla nämns som åländska donatorer i den utställning som Stiftelsen för Åbo Akademi i går kväll öpp-nade i stadsbiblioteket.

Föremål. Ulrika Grägg och en del av de medaljer och konstföremål som också ställs ut.

Otto Andersson. Professor Otto Andersson i Sibeliusmu-seets arkiv på en av utställningens bilder.

Ända fram till 1990-talet ut-fördes så gott som all medi-cinsk forskning på män.

– Det var knappast uttalat,

men det var så självklart att mannen var norm, säger Eva Swahn.

I början av 1990-talet änd-rade USA sina statsliga sti-pendieregler. En forskare fi ck helt enkelt inte stipendium om forskningen inte även in-begrep kvinnor.

– Det hade ju också att göra med hur samhället är upp-byggt. Män får hjärtinfarkt tio år tidigare än kvinnor, det vill säga i 55–65-årsårs åldern. Det betyder att de är på toppen av sin karriär. Kvinnor däremot får oftast hjärtinfarkt efter 65-års åldern. Kvinnornas uppgift hemma är inte lika påtaglig i

samhället och kanske har man inte ansett det lika viktigt.

FörsiktigaEva Swahn är specialiserad på hjärt- och kärlsjukdomar. Hon har kunnat konstatera att olik-heterna är så många att vården bör ta i beaktande kön.

– Det handlar om hur män respektive kvinnor beter sig då de får sjukdomsbeskedet, vilka mediciner som ges och i vilka mängder och när en eventuell operation skall göras.

Bland annat har det visat sig att kvinnor oftare söker vård för ”banala” åkommor, medan de väntar med att ringa

ambulans då något allvarligt händer.

– Forskning visar att kvin-nor är angelägna att fråga nå-gon annan först innan de tar sig till sjukhuset. Som läkare vill jag förstås att patienten kommer in så snabbt som möjigt med ambulans om man får en infarkt.

Kommunicera utåtI takt med att allt fl er kvinnor kommer in i forskningsvärl-den ändras också fokus. Man ligger sitt eget kön närmast helt enkelt. Nu är det popu-lärt att forska med ett kön-sperspektiv och Eva Swahn

har blivit väl mottagen.– Det första vi måste göra är

att kommunicera ut till både patienter och personal så att medvetandet sprids om att även kvinnor dör i hjärt-kärl-sjukdomar. Fortfarande tror de fl esta att bröstcancer är den sjukdom som fl est kvinnor dör av.

Skall man som kvinn-lig patient påpeka för läkaren att ens kön skall beaktas?

– Ibland kanske man bör på-peka att man är kvinna. Men varje läkare bör möta varje pa-tient med öppet sinne.

KARIN [email protected]

tfn 528 467

Kvinnors sjukdomar eftersatta i forskning

Meriterad. Eva Swahn är professor, överläkare och klinik-chef vid kardologiska kliniken i Linköping. Foto: KARIN ERLANDSSON

Kvinnor och män skall kanske inte behandlas likadant i vården.

Ändå har så gott som all medicinsk forskning ut-förts på män och man vet egentligen ganska lite om kvinnors vårdbehov.

– I dag vet vi faktiskt inte om kvinnor behandlas rätt eller fel, säger Eva Swahn som föreläste om genus-perspektiv i vården förra veckan.

TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 200716 EKONOMI DINA PENGAR

MARKNAD

Mathias SöderbackAvanspartners

BÖRSKOMMENTAR

INDEX

AKTIEMARKNADEN INDELAD GEOGRAFISKT

MSCI Finland MSCI SwedenMSCI Europe MSCI North America MSCI Japan MSCI Asia Pacifi c MSCI Eastern Europe MSCI EM Latin America MSCI World Free

Procentuell utveckling (i euro) under olika tidsperioder. Källa MSCI Barra (www.msci.com)

1 vecka 1 mån 3 mån 6 mån i år 1 år 3 år5 -4,6 6,8 11,9 36,8 39,5 104,62,8 -9,7 -9,4 -17,2 -7,6 -0,5 49,14,5 -5,3 0,1 -6,1 2,9 6 57,54 -7,2 -6,1 10,2 -4,7 -3,8 20,84,9 -3,3 -4,7 -10,6 -10,5 -6 25,74,2 -12,1 7 10,5 21,7 27,7 101,82,6 -3,8 11,2 18 7,2 11,4 143,24,5 -8,3 13,1 10,3 31,4 42,1 210,24,2 -6,5 -3,4 -8,2 -2 0,1 34,2

FinlandSverigeEuropaNordamerikaJapanAsienÖsteuropaLatinamerikaVärlden

Afrika i portföljenTack vare den starka ekonomiska utvecklingen kom-

mer Afrika att under följande år erbjuda placerare ett

attraktivt alternativ även för aktieplaceringar. Via

indexlånet Afrika placerar du kapitalskyddat i världens

kanske sista gränstrakter.

Försäljningsperiod 12.11–14.12.2007

• Emittent Nordea Bank Finland Abp.

• Avkastning:

- Afrika Bas; 94 % av uppgången i referensindexet

enligt lånevillkoren

- Afrika Extra; 169 % av uppgången i referensindexet

enligt lånevillkoren

• Löptid cirka 4 år.

• Minsta teckning 1 000 euro.

• Emissionskurs:

- Afrika Bas, rörlig, cirka 110 %.

- Afrika Extra, rörlig, cirka 110 %.

• Det nominella kapitalet återbetalas i sin helhet på

förfallodagen oberoende av kursutvecklingen, lånen

är behäftade med risk avseende emittentens åter-

betalningsförmåga samt med risk att förlora den

betalda överkursen (i Extra-lånet ca 10 %).

• Ingen säkerhet har ställts för lånen.

Mer information på Nordeas kontor, av Kundtjänst 0200 5000 (lna/msa) mån–fre 8–20 eller på Internet www.nordea.fi. På samma ställen får manockså börsprospektet och lånevillkoren.

No

rde

a B

ank

Fin

lan

d A

bp

LAGEN OCH DINA AKTIERdel 7

Avanspartners i samarbete med Nya Åland

”Räkna med börsfest” säger rubri-kerna den ena dagen, ”Sälj dina aktier medan du kan” den andra.

Lika snabba som rubrikmakarna är på att ändra budskapet till sina läsare, lika kvickt hoppar pengarna in och ut ur marknaden för tillfället. Den höga volatiliteten (”sväng-igheten”) vittnar om just hur osäkert läget har blivit på senare tid och med vilken panik pengarna kan tvärnita, göra en hel-omvändning tillbaka in eller ur marknaden med den enda effekten att de har bidragit till den osäkerhet som nu råder.

Efter nästan en månad med ”varannan-dagsbörs” var det därför trevligt att få se november månad avslutas med tre positiva dagar i följd. Rykten om en sänkning av räntorna från den amerikanska centralban-ken förhindrade uppgångsförsöket från att kvävas och börsen kunde äntligen stiga.

Med bara fyra veckor kvar av 2007 känns det inte allt för konstigt att blicka mot 2008 och fundera över hur det nya året kan tän-kas bli. Ska vi få ett uppställ nu i slutet av året, och hur långt in på det nya året skulle ett rally tänkas pågå?

Att det även nästa år är Kina och Indien som kommer att hålla uppe den globala tillväxten råder det inte mycket tvivel om, även om styrkan i den globala tillväxten väntas avta under nästa år. I Europa kan vi förvänta oss att den starka euron visar sina spår i resultaten hos våra exportinriktade bolag. Det kan komma att bli det största problemet för våra europe-iska bolag under 2008.

Den oro som många har haft en längre tid, att den amerikanska ekonomin ska hamna i recession, har hittills visat sig vara överdriven. Landet har redovisat en stark BNP och hittills visar inga av de mest pålitliga makroindikatorerna ännu på en recession. Inköpschefsindexet ISM är allt-jämt över 50, vilket indikerar en tillväxttakt på ungefär 3 procent för närvarande, alltså långt ifrån recessionsnivåer.

Än så länge kan centralbankerna fort-sätta att förse marknaderna med likviditet så att de kan fungera vid ”akut kreditkris”. Därmed är inte risken så stor att den reala ekonomin ska slås sönder av kreditoron.

Ett bolag som fl era nu börjar snegla mot är Ericsson. Aktien var ner med som mest över 45 procent i förra veckan, jämfört med kursen innan vinstvarningen den 15 oktober. Bolaget är inne i en djup förtroen-dekris och vd Svanbergs gloria har falnat. Det står nu klart verkligheten är långt ifrån det goda läge som Svanberg målade upp så sent som i mitten av september under en presentation i London.

Bara veckor efter detta kom vinstvar-ningen, med ett sämre kassafl öde, lägre vinstmarginaler, en dålig mix av försälj-ningen, senarelagda eller uteblivna orders från stora kunder. Listan kan göras lång på orsakerna som tvingade Svanberg att säga som det är, eller i alla fall nästan som det är. Det har nämligen visat sig att han har väldigt svårt att säga som det är, när verk-ligheten avviker från det han önskat sig.

Glaset är alltid halvfullt, aldrig halvtomt

enligt Svanberg. Det är klart att det är roli-gare att tala om tillväxt än om minskning. Problemet är bara att med amerikanska placerare bland åhörarna så kan det bli väldigt kostsamt att inte kalla saker vi deras riktiga namn. Masstämningar kan komma att kosta bolaget mycket pengar och frågan är om Ericsson hinner få ordning på sitt kassafl öde innan detta är avklarat.

Å andra sidan har vi de senaste dagarna sett att trots nyheter om ytterligare stäm-ningar så tilltar inte volymerna märkbart längre. Det verkar som att de som skulle sälja har gjort det så nu kan man kanske börja leta efter tillfällen att köpa aktien i stället. Innan nyhetsfl ödet blir positivt igen för Ericsson, ska man inte förvänta sig så mycket mer än tillfälliga uppgångar. Eller som det gamla engelska tradingordsprå-ket sager: ”even a dead cat will bounce if dropped from high enough”.

Dead cat bounce

1. Hur mycket pengar lägger du ut på julen?2. Vad lägger du mest pengar på?3. Spenderar du mer i år än ti-digare?

Runar Lönnblad, Mariehamn1. Jag har sju barnbarn, och läg-ger 50 euro på varje barnbarn.

2. Julklapparna till barnbar-nen. På julmaten lägger vi bara mindre och mindre med åren, och i år skall vi på knytkalas, så då kostar det inte så mycket.

3. På julklapparna spenderar vi lika mycket som tidigare. Om julskinkan eller lutfi sken har bli-vit dyrare får vi väl spendera lite mer, för det måste man ju ha.

Ulla Södergårdh, Mariehamn1. Det var en svår fråga. 300 euro kanske.

2. Julklapparna. I år är jag bortbjuden på julen så då går det inte mycket pengar på mat.

3. Det är omöjligt att ha nå-gon aning om det.

Maj-Lis Sundin, Finström1. Det är mycket det. Kanske ett par tusen euro.

2. Barnens julklappar.3. Jag spenderar mer i år än

tidigare. Jag har bjudit barnen på schlagershow på Wallmans i Stockholm och det blir förstås dyrare med resor och teater, men samtidigt tycker jag att det ligger ett större värde i sådana presenter.

Gina Svartsjö, Hammarland1. Ungefär 500 euro allt som allt.

2. Julmaten.3. I år spendar jag mindre. Vi

har precis fått en liten nyfödd så vi ställer inte till med lika myck-et på julen som tidigare.

MALIN LUNDBERG

Vad kostar julen?Nya Åland gav sig ut på stan för att ta reda på hur mycket julen egentligen kostar.

Normalt finns det ingen som är skyldig att ersätta dig som ägare, ifall bolagets affärer går dåligt. Skulle däremot en eller flera styrelsemed-lemmar göra något som stri-der mot lag, bolagsordning eller annars bryta sin om-sorgsplikt och agera i strid med bolagets intressen, kan dessa bli skyldiga att ersätta bolaget och på så sätt även indirekt ägarna.

Vad innebär då omsorgs-plikten? Jo, av styrelsemed-lem förutsätts särskild om-sorg vid bolagets styrning. Slarv med skattebetalningar och dålig intern kontroll är exempel på situationer där styrelsemedlemmar kan bli skadeståndsskyldiga för att ha brutit mot omsorgsplik-ten.

En annan skyldighet som styrelsemedlemmarna har är övervakningen av verkstäl-lande direktören och även av varandra som styrelse-medlemmar. Brister i över-

vakningen där kan leda till skadeståndsskyldighet.

Gynna närståendeSärskilt känsligt är det om en styrelsemedlem på något vis gynnar någon närstående på bolagets bekostnad. I så-dana situationer anser man att den som fattat beslutet är skyldig att ersätta skadan, om personen inte kan visa att den har agerat omsorgs-fullt.

Notera att fast styrelsen har beviljats ansvarsfrihet kan de senare bli skade-ståndsskyldiga, förutsatt att bolagsstämman inte har fått tillräcklig information före beviljandet av ansvarsfrihet.

Följa lagenÄven som ägare kan man bli skadeståndsskylig. För ägare gäller det, på samma vis som för styrelsemedlem, att följa lagen och bolagsordningen. Medverkar man till ett olag-ligt beslut kan man bli ska-deståndsskyldig. På samma sätt gäller det även för ägare att inte gynna någon närstå-ende på bolagets bekostnad, då det kan leda till att äga-ren tvingas ersätta bolaget för uppkommen skada.

Det är i första hand styrel-sen som beslutar om bolaget skall kräva skadestånd av styrelsemedlem eller ägare. Även bolagsstämman, eller enskilda ägare kan besluta om att kräva skadestånd för bolagets räkning.

Skadeståndets storlek be-ror på den skada som har

uppstått. Skadeståndet skall normalt täcka hela skadan. Utmaningen i sådana fall brukar vara att kunna visa exakt hur stor skada bolaget har lidit.

LASSE ASPBÄCKSVANTE FAGERLUND

Styrelsens och ägarnas skadeståndsansvar

Följ lagen. Som ägare har du samma ansvar som styrelse-medlemmar att följa lagen. Medverkar du till ett olagligt beslut kan du bli skadeståndsskyldig. Foto: JONAS EDSVIK

Att vara ägare i ett bolag innebär så gott som alltid en affärsrisk. Dina aktier kan i värsta fall förlora sitt värde om bolaget går dåligt.

TIPSET!Var som aktieägare noggrann då du röstar på bolagsstämman. Är du osäker på lagligheten av ett förslag, ta på förhand reda på fakta så att du på bolagsstämman vet att det du röstar för inte strider mot lagen.

Världen just nu

17TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 RIKSNYTT

!! riksnytt

Storseger för Putins parti� MOSKVA. Enade Ryssland tog en storseger i det ryska parlamentsvalet. Då nästan 98 procent av rösterna räknats hade Putins stödparti samlat 64,1 procent av rösterna.

Tre andra partier är också på väg in i statsduman: Kommunis-terna med 11,6 procent, Liberaldemokraterna med 8,2 procent och Rättvisa Ryssland med 7,8 procent.

Valdeltagandet stannade på 62 procent. (FNB–Reuters)

OSSE kritiserar ryska valetHELSINGFORS/BRYSSEL� . Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, kallar det ryska valet till duman orättvist. Valobservatö-rer från OSSE:s parlamentariska församling, Europarådet och Nordiska rådet anser i ett gemensamt yttrande att valet till många delar inte uppfyllde kriterierna på ett demokratiskt val.

– I valkonstellationer borde man hålla statsmakten och par-tipolitiken isär. Det skedde inte nu, sade vice ordföranden för OSSE:s parlamentariska församling Kimmo Kiljunen (sdp) till FNB.

Uttalandet syftar särskilt på president Vladimir Putins framträdande roll i valet.

Medierna kritiseras för en ensidig rapportering, eftersom den största grupperingen, partiet Enade Ryssland, helt domi-nerade rapporteringen. Dessutom anser observatörerna att vallagen hindrar små grupperingar från att träda fram. På så sätt hindras ett flerpartisystem. En del grupperingar stördes under valkampanjen.

Kiljunen anser att valet genomfördes på ett mycket ryskt sätt.

– I regel bröt man inte mot lagen i valarrangemangen. Det var inte lagstridigt att Putin och guvernörer kandiderade. Det stred heller inte mot någon lag att Enade Ryssland inte deltog i valdebatter på tv. Med tanke på flerpartidemokratins funktion var det dock ödesdigert, sade han.

Killjunen ansåg att det finns mycket stora problem med själva vallagen. Röstspärren på sju procent och det kom-plicerade registreringsförfarandet för partier gör systemet krångligt.

Också EU kritiserade på måndagen det ryska dumavalet. EU sade att yttrandet- och mötesfriheten kränktes i samband med valkampanjen.

– Vi såg vissa brott mot grundläggande rättigheter, framför allt yttrande- och mötesfriheten, sade EU-kommissionären Benita Ferrero-Waldner till journalister i Berlin, enligt Reu-ters.

EU vill dock inte kommentera själva valförrättningen förrän valobservatörerna slutgiltigt sagt sitt, betonade hon. Proble-men var tydliga redan före valet, tillade hon. (FNB–Reuters)

Putin avvisar valkritik� MOSKVA. President Vladimir Putin har tillbakavisat den kritik som riktats mot valet av Rysslands duma, rapporterar nyhetsbyrån Itar-Tass.

Putins stödparti Enade Ryssland fi ck en jordskredsseger i valet i söndags.

– Den nyvalda duman kommer att vara mer legitim än sin föregångare. Valet visar att det ryska folket inte tillåter någon destruktiv process i landet, konstaterade president Vladimir Putin på måndagen. (FNB–AFP–Reuters)

Israel frigav hundratals fångar� KETZIOT, ISRAEL. Israel frigav på måndagen hundratals palestinska fångar. Frigivningen av mer än 400 fångar från fäng-elset i Ketziot i södra Israel inleddes tidigt på morgonen.

Nästan alla de 429 frigivna kommer från Västbanken som kontrolleras av den moderata Fatah-organisationen, ledd av president Mahmud Abbas.

Israel försöker stöda Abbas genom att frige fångar. Gaza domi-neras å sin sida av extremiströrelsen Hamas. (FNB–AFP)

Australien ratifi cerade Kyotoavtalet� CANBERRA. Australiens nya regering har ratifi cerat Kyoto-avtalet. Den nya regeringen som leds av premiärminister Kevin Rudd ratifi cerade avtalet som första åtgärd genast efter att regeringsmedlemmarna svurit sin tjänsteed.

– Det här visar att regeringen har förbundit sig att bekämpa klimatförändringen, sade Rudd stolt.

Det betyder samtidigt att USA är den enda utvecklade natio-nen som inte ratifi cerat avtalet.

Avtalet träder i kraft 90 dagar efter det att de erforderliga do-kumenten har överlämnats till FN. Australien ansluter sig således offi ciellt till avtalet i slutet av mars.

Forskarna och miljöorganisationerna var nöjda över Australiens beslut.

– Bara vi ännu får USA med kan vi börja legalisera ordenliga nedskärningar, sade Greg Bourne vid Världsnaturfonden WWF i Australien.

Rudd, 50, ledde Labor till en seger i valet i slutet av november. Det innebar ett maktskifte efter nästan 12 år av ett konservativt styre. (FNB–Reuters–AFP)

På statsministerns frågetimme i Yle tog han dock inte ställning till hur pengarna ska fördelas mellan den fi nska och svenska verksamheten, och sköt istället ansvaret över på riksdagen.

– Rundradion är riksdagens bolag. Eftersom man bett om förhandlingar om frågan i re-geringen så ordnas det så klart förhandlingar, men jag tror nog att vi kommer till den slutsatsen att Rundradion är riksdagens radio, sade Vanhanen.

VägavgifterStatsministern upprepade ock-så sin önskan att införa vägav-gifter i långtradartrafi ken till Ryssland. Vanhanen påpekar att ryska bolag står för 90-95 procent av trafi ken till Ryssland och att det därför är rimligt att bolagen deltar i att upprätthålla infrastrukturen. Han påminner om att de ryska bolagen har låga arbetskrats- och bränsle-kostnader.

– Det fi nns nog grunder för att också de ska delta i kostna-derna för infrastrukturen, sade

Vanhanen.Statsministern hoppas att

vägavgifterna tas i bruk redan under den pågående valperio-den. EU-reglerna hindrar enligt Vanhanen inte vägavgifterna. Den tekniska lösningen är ännu inte klar.

Trafi ken via Finland till Ryss-land har vuxit sig ”enorm”, an-ser Vanhanen.

Vanhanen kommenterade också det pågående dumavalet

i Ryssland. Han sade att han hoppas att 3-4 partier väljs in i duman. Spärren på 7,5 procent är hög, sade han.

– Om bara två partier väljs in, alltså Enade Ryssland och Kom-munistpartiet, då är det nog en besvikelse, sade Vanhanen.

Han betecknar dumavalet som exceptionellt då den sit-tande presidenten deltar som rikskandidat för ett av parti-erna.

Finlands ordförandeskap för Organisationen för sam-arbete och säkerhet i Europa OSSE nästa år ser Vanhanen som intressant och utmanan-de. OSSE har haft menings-skiljaktigheter med Ryssland angående observationen av dumavalet.

– Man har till och med ta-lat om att nästa år kan vara mycket avgörande för OSSE, sade Vanhanen. (FNB)

Statsministern: Viktigt attYle betjänar på svenska

Yle. Rundradion ska serva också på svenska, är statsministerns bestämda åsikt. Så här ser det ut på hemsidan för Yles svenska nyheter.

HELSINGFORS. Rundradi-on har en viktig roll när det gäller att upprätthålla det svenska språket och den svenska kulturen i Finland, säger statsminister Matti Vanhanen (c).

� HELSINGFORS. Farma-ceutstrejken utvidgades i går, detta eftersom förhandlingar-na i fredags inte gav resultat.

Finlands apotekareförbund betonar att nästan alla apotek kommer att ha öppet trots den utvidgade strejken. Nästan 60 procent av apoteken i landet drabbas av strejken. Förhand-lingarna fortsätter idag, tis-dag. (FNB)

Apoteksstrejkenutvidgas

� HELSINGFORS. Det är möjligt att Nikita Fougant-hine, dömd för att ha mör-dat en tre personers familj i Åmsele i Sverige, går fri re-dan om några månader.

Brottspåföljdsverket bere-der för närvarande ett beslut om övervakad frihet på prov för Fouganthine, tidigare känd som Juha Valjakkala. Han har tidigare dömts till fängelse på livstid.

I oktober fi ck Nikita Fou-ganthine avslag av presiden-ten på sin ansökan om benåd-ning. De motstridiga besluten beror på en lagändring som trädde i kraft i oktober i fjol. Tidigare var det bara presi-denten som kunde benåda livstidsfångar.

Även om Fouganthine blir frigiven i Finland kvarstår ut-visningen från Sverige.

– Det är bara svenska re-

geringen som kan benåda ho-nom från utvisningen, säger Karin Nyvaller på svenska justitiedepartementets nåde-enhet.

Helsingfors hovrätt medde-lade i går, måndags, att Fou-ganthine kan bli villkorligt frigiven och att det sker den 1 juli nästa år. Brottspåföljds-verket kommer inte att ansö-ka om besvärstillstånd i fallet av högsta domstolen. (FNB)

Trippelmördaren kanske släpps

– Det är fi nländarnas egen sak att avgöra vad de vill söka, men Finland kunde söka i synnerhet vinter-OS, säger Jacques Rogge till FNB.

Rogge besökte Finland med anledning av Finlands olympis-ka kommittés 100-års jubileum.

– För vinterspelen behövs det en fungerande infrastruktur och 2.500 hotellrum. Helsingfors

har det här och fördelen är att staden är en hamnstad. De al-pina grenarna är naturligtvis en utmaning men Finland kunde absolut söka vinter-OS, anser Rogge.

Jämför med LillehammerVinter-OS har vuxit de senaste årtiondena både i storlek som utgifter. De kommande olym-piska spelen ordnas i stora län-der, Kina, Kanada, Storbritan-nien och Ryssland, men Rogge tycker inte att det är en nackdel att Finland är ett mindre land.

– Storleken är inte den vikti-gaste faktorn. De senaste som-marspelen var i Grekland med 11 miljoner invånare och de

lyckades riktigt väl. I Lilleham-mer, vinterspelen 1994, fanns det 20 000 invånare, jämför Rogge.

Med tanke på utgifterna har Rogge ett pragmatiskt synsätt.

– Det fi nns två delar i en OS-budget: den operationella och infrastrukturen. Den ope-rationella delen, det vill säga grenarna, trafi kförbindelserna, tävlingsbyn och annat har hållit sig på samma nivå i Peking och London. Summan som den ar-rangerande landet måste ställa upp med för infrastruktur varie-rar naturligtvis men man måste minnas att allt som byggs för OS också är i bruk efter spelen, sä-ger Rogge.

– I London bygger man en helt ny del. Jordmånen putsas, bostäder byggs, beskriver Rog-ge.

Nolltolerans mot dopningRogge anser att dopning är den största utmaningen för OS.

– När jag blev ordförande prioriterade jag dopningen och införde nolltolerans. Det sker framsteg hela tiden, men det fi nns ännu mycket att göra, sä-ger Rogge.

– I Sydney år 2000 gjorde vi 2.500 tester, i Peking gör vi 4.500 och i London 5.000 år 2012. Antalet tester fördubblas med andra ord och vi avslöjar fl er fuskare. (FNB)

IOK-basen: Inte otänkbartmed vinter–OS i FinlandHELSINGFORS. Internatio-nella olympiska kommitténs ordförande, den belgiska greven Jacques Rogge, ser inga hinder för att OS ar-rangeras i Finland.

Vissa begräsningar påpe-kar han dock

Stockmann har nu 96,4 procent av aktierna i Lindex och fullföljer sitt uppköpserbjudande. Efter köpet kommer Stockmannkon-cernen att bedriva verksamhet i åtta länder, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Inrikesministeriet har bestämt att statens ämbetsverk och inrättningar ska fl agga lördagen den 8 december 2007 med anledning av Jean Sibelius födelsedag. Inrikesminis-teriet rekommenderar också allmän fl aggning.

!sportTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 200718 SPORT

Johan LarssonEpost: [email protected]: 528 478

Källor: ne.se, wikipedia.org, respektive föreningars hem-sidor samt tacksam hjälp från föreningarna.

JOHAN [email protected]

tfn 528 462

Läsarens guide till klubbnamnenDe gamla klassiska klubb-namnen som IFK, IF eller BK är välkända. Ofta i kombination med ett orts-namn. Eller i alla fall med ett geografi skt område. Lätt som en plätt.

Men ibland blir det lite krångligt. Märkliga akrony-mer. Utländska låneord el-ler otydlig historisk fakta. Men även bland dessa föreningar har namnet en bakgrund. Logisk eller ologisk.

Oavsett vilket hjälper Nyan dig att förstå nam-nen bakom några av våra åländska föreningar.

När Joker Darts bildades 1994 behövde klubben en logo. Ungdomarna på Uncan fi ck som uppgift att rita en och klubben fastnade för logon med jokern på. Svårare än så är det inte.

Joker Darts

Att ett av Ålands bästa innebandylag heter BK NGD är det nog många som vet, men kanske desto färre som egentligen vet att NGD står för Nygatsdräg-

get. Det namnet uppkom på 1980-talet när det skrevs mycket om ordningspro-blem på Nygatan, och de som grundade föreningen också brukade hänga där.

BK NGD

Nygatan. Är här något drägg numera månne? Foto: ERKKI SANTAMALA

När karateklubben Ogawa bildades 1971 lånade de namnet från en tränare i Helsingfors under 1960- och 70-talen vid namn just Ogawa. På japanska betyder Ogawa liten fl od och förutom att det är ett vanligt efternamn heter även många städer i Japan Ogawa.

Karateklubben Ogawa

Spark i luften. Malin Mattsson i karateklubben Ogawas lokaler. Foto: STEFAN ÖHBERG

Det något otympliga namnet VÅSC står för Viking Åland Sport Club. Namnet uppfyller därmed två krav; geografi skt

läge och utländsk låneord. Dessutom har de lagt till prefi xet Viking som syftar till sponsorn Viking Line.

VÅSC

Vikingarna. David Holmberg är en av spelarna i Viking Åland Sport Club. Foto: JONAS EDSVIK

Mariehamn Lawn-tennis Klubb, MLK, grundades den 19 maj 1928 och har fått sitt namn efter det

engelska ordet lawn-ten-nis. Lawn är gräsmatta och lawn-tennis blir således tennis på gräs.

Mariehamn Lawn-Tennisklubb

Inte på gräs. Tommy Jansson i en dubbelmatch för MLK. Foto: JONAS EDSVIK

Som så många andra storklub-bar valde Lemlands IF och IF Finströms-kamraterna, i samarbete med IFK Mariehamn, att kalla sig United när de 2004 slogs samman. Resultatet blev Åland United. Det engel-ska ordet United betyder helt enkelt förenad på svenska.

Åland United

IF Fram grundades 1922 av folkskoleelever och namnet togs enligt säkra källor från en skuta som hette Fram. Om eleverna reste med båten eller inte är dock osäkert.

IF Fram

I Frams tröja. Sebas-tian Boman var förmodligen inte en av dem som var med och grundade IF Fram.

Nautilus grun-dades 1968 och namnet kommer från kapten Nemos undervatten-farkost i Jules Vernes roman En världsomseg-ling under havet.Nautik bety-der kunskap i sjöväsendet på grekiska och härleder från ordet naus vilket betyder skepp.

Dykarklubben Nautilus

Jules Vernes bok En världsom-segling un-der havet kom ut på franska 1870.

Ridklubben Sleipner grun-dades 1968 i Norrböle och tog sitt namn från hästen Sleipner i den fornnordiska mytologin. Sleipner var

Odens häst och hade åtta ben vilket gjorde att den sprang snabbare än alla an-dra hästar. Såväl på marken som i luften och havet.

Ridklubben Sleipner

Så här såg Sleipner ut med Oden som ryttare.

I den romerska världen var guden Neptunus nära knuten till fl oder sjöar och källor och hade sin motsva-righet i grekernas havsgud Poseidon.

Paddelklubben Neptun

Treudden är Neptunus attri-but och de svenska kustjä-garnas emblem.

� ISHOCKEY. Filip Byfält och hans TPS förlorade mot Jokerit med 2–4 i lördags och med 0–5 mot Blues i söndags. Ålänningen noterades inte för några poäng den här gången. TPS är tolva av fjorton lag i A-juniorernas FM-liga.

Sebastian Törnbloms Blues kunde dock inkassera två seg-rar i B-juniorernas FM-liga. Laget vann först mot K-Rei-pas med 4–3 där ålänningen stod för en assist och mot Tap-para med 8–5 där Törnblom passade fram till två mål. Han nötte dessutom utvisningsbän-ken en gång. Blues ligger trea i tabellen på 18 poäng efter tio omgångar.

Ålänningen Oliver Matts-son plockade poäng i bägge matcher hans Tepsi hade på programmet i helgens omgång i B-juniorernas division I. La-get förlorade på lördagen mot serieledande Hoocee med 4–5 och där stod Mattsson, som spelar i förstakedjan, för ett mål. I matchen mot tabellsex-an Sport blev det seger med 4–1 och där hade ålänningen en assist. Laget ligger trea i serien på elva poäng efter åtta omgångar. (mt)

Nya poäng förhockeyålänningar

� SIMNING. Finströmaren Erica Granesäter simmade för sitt New Orleans Univer-sity när laget reste till Florida för att möta universitetslaget där. Det blev en förlust för ”Privateers” med totalt 66–165 under de tre tävlingarna som kördes under helgen.

Granesäter simmade tre sträckor. I 200 yard fjärilssim slutade hon på en tredje plats på tiden 2.14,84. Trea blev hon också i 200 yard bröstsim efter tiden 2.34,59. Slutligen blev hon fyra i 400 yard immersion på tiden 4.54,06.

En yard motsvarar cirka 0,91 meter. (mt)

Två tredjeplatserför Graneäster

� FOTBOLL. Schemat för de åländska mästerskapen i fot-boll är nu spikat. Första om-gången startar 11 januari då IFK Mariehamn möter Öst-ernäs i Eckeröhallen klock-an 18.00 i division I herrar. Herrtvåan startar 25 januari 20.00 med matchen Hammar-lands IK-Jomala IK.

Damernas mästerskap in-leds 8 februari klockan 18.30 när IFK Mariehamn och Åland United möter varandra. Hela ÅM-seriens spelschema fi nns att se på fotbollförbun-dets hemsida. (mt)

ÅM-schemat spikat

� BOWLING. IFK Marie-hamns bowlingssektion ar-rangerade i helgen Minicupen i Idrottsgården. Vinnare blev Charles ”Challe” Nylund från BK Käglan som var obesegrad turneringen igenom.

I fi nalen slog han ner totalt 258 käglor och besegrade där-med Tony Miiros, BC Clipper, som fi ck 191. Trea kom Anders Sjövall, MPF och fyra Mikael Jingstål, Komet. (mt)

”Challe” vann minicup

DAGENS YOU TUBE-TIPSSÖK PÅ CALLE GREIFF 50 OCH NI FÅR SE BILDSPELET OM CARL-JOHAN GREIFF FRÅN FOTBOLLSGALAN.

SPORTTISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 19

Sportens kom ihåg

BK NGD spelade på sönda-gen två bortamatcher i da-mernas division II. I den för-sta matchen stod Sheriffs från Sankt Karins för motståndet och den matchen vann BK NGD med 4–0. Lagets mål

stod Sandra Vesterlund (2), Veronica Kavander och Mika-ela Lindholm för.

Den andra matchen spe-lades mot IKA från Åbo och även här blev det seger för BK NGD. Slutresultatet skrevs 2–1 till ålänningarna efter mål av Ramona Hildén och Jenny Engblom.

”Grötinnebandy”Tränare Patrick Hildén är ef-ter matchen nöjd med segrar-na och beskriver matcherna som ett exempel på grötinne-bandy, det vill säga mer kamp än fi nlir.

– Vi visste hur det skulle bli

och försökte anpassa oss till det, förklarar Hildén lagets val att spela en väldigt enkel innebandy.

– Det är skönt att vi kan kriga till oss två vinster och att det inte alltid hänger på fi nlir, fortsätter han.

Av BK NGD:s spelare lyfter Hildén fram Elin Sagulin och Jessica Engblom som spelade bra i helgens båda matcher.

Segrarna innebär att BK NGD befäster sin position i toppen av tabellen.

MARTIN [email protected]

tfn 528 478

Två segrar för BK NGD

Tog poäng. Nya poäng och nya mål blev det i helgen. Bilden är från ett tidigare tillfälle. Från vänster Jenny Engblom, Camilla Andersson, Mikaela Lindholm och Sandra Vesterlund. Foto: JONAS EDSVIK

SHERIFFS 0BK NGD 4IKA 1BK NGD 2

INNEBANDY. BK NGD in-kasserade två nya segrar efter helgens omgång i damtvåan. Men något fi nlir var det inte tal om.

� VOLLEYBOLL. Åländska Tina Danielssons Uppsala lig-ger på en tredje plats i division I, östra. På elva matcher har laget vunnit åtta stycken och har därmed 16 poäng. Senaste segern kom i söndags över se-riesjuan Sollentuna B med 3–0. I herrarnas division I, norra

återfi nns ålänningen Mikael Donning, även han spelare i Uppsala. I helgen besegrade laget treorna Tierp B med 3–1. Laget ligger på en andra plats med sju segrar på åtta matcher och totalt 14 poäng. I samma serie spelar Jomala IK som ligger på en fjärde plats.

I division I, östra, spelar Jo-nas Hansson och hans Brom-ma. Laget leder sin zon med sju segrar på åtta matcher och 14 poäng. I lördags slog man bottenlaget Södertelge med 3–1. (mt)

Ålänningar på övre halvan

� SKYTTE. Ålands sport-skytteförening hade fl era representanter med vid Kup-pisspelen i Åbo i helgen. Ar-rangemanget var dessutom en kvaltävling till luftgevärs-FM.

I A17-klassen segrade ålän-

ningen Andreas Virtanen med totalt 568 poäng. I A20 blev Fredric Olofsson tia på 570 poäng och Tom Mattsson fanns längre ner i resultatlis-tan på en 13:e plats med sina 561 poäng.

I damklassen slutade Kris-tina Nordlund slutade åtta med 379 poäng medan Peter Hellsten fi ck samma placering i A50 på 353 poäng. (mt)

Virtanen vann i Åbo

� � IFK-fotboll: Årsmöte på WHA onsdag 12 december 18.00. Gäller även IF Östernäskamra-terna r.f. samt IF Kasbergskamra-terna r.f.

� � IFK Mariehamn: Årsmöte onsdag 12 december 19.00 i Wiklöf Holding Arena, konferensrummet.

� � Sviby SS: Motionshock-eymatch mot IFK-vet på onsdag 21.30

� � ÅID-simning: Månadstävling med utmanaren på lördag i Marie-bad. Insim 10.00, tävling 11.00. Alla simmare och funktionärer är hjärtligt välkommna.

� FOTBOLL. Tre av Åland Uniteds spelare har kallats på landslagsläger. Över lucia sam-las både F89 och F90 i Eerikkilä. I den äldre gruppen återfi nns Caroline Sjöblom och Mathilda Mörn medan Rebecca Björkvall får chansen att visa upp sig i den yngre ålderskategorin. (mt)

Tre på läger


Viking Line Abp är ett börsnoterat aktiebolag och det marknadsledande varumärket i passagerartrafiken på Östersjön med trafik mellan Finland, Åland och Sverige samt mellan Finland och Estland. Koncernen bedriver tra-fik med sju fartyg och omsätter ca 400 miljoner euro. Den årliga trafikvoly-men uppgår till 5,6 miljoner passagerare och 90.000 fraktenheter. Antalet årsarbetsplatser är ca 2.800.

Vi söker till Region Åland en

PROJEKTLEDARE FÖRVIKING CLUB

Är du en ivrig, engagerad och affärsinriktad person som under år 2008 vill vara med och bygga en plattform samt skapa en säljsys-tematik för Viking Club Åland?

Arbetsuppgifterna består under projektets första del av att på ett för Viking Line vinstgivande sätt ordna upp Viking Club Ålands medlemsregister, aktivt uppdatera detta samt i övrigt:

- Fungera som ansvarig för Viking Club Åland med stöd av de andra säljarna i resebutiken- Skapa kontakter med övriga Viking Club ansvariga i Sverige, Finland och Estland- Skapa en säljsystematik för Viking Club Åland med e-post och postala utskick- Vara med och utveckla Viking Club på Åland- Delta i marknadsföring och övriga aktiviteter gällande Viking Club- Medverka i beställningen av nya kort- Sköta om medlemsregistret

Arbetet är en projektanställning från 1.1 till 31.12.2008 med möjlighet till förlängning. Anställningsvillkor enligt kollektivavtal. Placeringsort är resebutiken i Mariehamn, Storagatan.

Frågor besvaras av regionchef Tomas Lyyski tel 018-261 23 eller personalchef Lars Nurmi tel 018-262 04.

Din ansökan sänder du per mail till [email protected] senast 17.12.2007. Välkommen med din ansökan!

VIKING LINE ABP

Pb 166, Norragatan 4, AX 22101 Mariehamn, Åland, FinlandTelefon +358 18 270 00 Telefax +358 18 169 44

www.vikingline.ax

ECKERÖKOMMUN

Eckerö kommun

Fritidsledare 80% av heltidstjänst

(kan kompletteras med 20% idrottslärare) Tillträde sker den 1/1 2008. Lön enligt avtal.

Behörighetetskrav: Fritidspedagog/motsv.

Gymnastiklärare på 20 % vid Eckerö skola.

Idrottslärarbehörighet önskvärd.

Tillträde den 1/1 2008. Lön enligt avtal.

Upplysningar läm-nas av John Hilander, mobil 0457-5483531 eller Jörgen Lundqvist tfn 018-32 930.

Ansökan till tjänsterna skall vara inkommen senast måndag den 17 december 2007 på adress: Eckerö kom-mun, Södra Överbyvä-gen 8, AX-222 70 Eck-erö

Läs mer om tjänsterna på www.eckero.ax/ forvaltning under Information

Crosskey Banking Solutions är en leverantör av banklösningar. Systemen är speciellt framtagnaför att leverera personaliserad bankservice oavsett distributionskanal. Crosskey är ett helägtdotterbolag till Ålandsbanken Abp och har i dagsläget cirka 150 medarbetare. Huvudkontoretfi nns i Mariehamn, med fi lialer i Åbo, Helsingfors och Stockholm. Crosskey arbetar med huvud-saklig inriktning på den nordiska marknaden. För tillfället hör Ålandsbanken, Tapiola Bank, DnBNOR, S-Bank och EQ-banken till Crosskeys största kunder.

Letar du efter nyckeln till framgång?

Med rekordfart har den åländska IT-branschen vuxit sig stark. Här på Crosskey Banking Solutions

ser vi oss som en av föregångarna.

Vi har jobbat målmedvetet för att sätta ihop ett duktigt team av experter. Vi vill inte skryta, men det teamet ska-

par i dag banksystem i världsklass.

Vill du vara med och låsa upp nya möjligheter för våra kunder? Då

vill vi vara nyckeln till din framgång.

Vi söker nu till Mariehamn

PRODUCT SPECIALISTS till följande områden:

KORTSom Product Specialist för våra kortprodukter är du med och utvecklar framtidens

internationella betalkort tillsammans med vårt kortteam. Du samarbetar med så-

väl inhemska som utländska partners.

KUND OCH INLÅNINGSom Product Specialist för våra Kund och Inlåningsprodukter är du våra existe-

rande och blivande kunders nyckel till utveckling av fl exibla och användarvänliga

produkter. Bankerfarenhet från något av de nordiska länderna är meriterande.

INTERNET Som Product Specialist för vår Internetbank får du tillsammans med våra kunder

vara med och vidareutveckla vår redan erkänt användarvänliga internetbank.

Idag fi nns det två Product Specialister för Internetbanken och skall nu utökas till

tre personer.

Du är länken mellan kund och systemutvecklare inom ditt produktområde. Vi erbjuder

dig ett intressant och stimulerande arbete i en utvecklande miljö. Som Product Specia-

list har du ett helhetsgrepp över ditt område och arbetar som koordinator mellan de

olika systemen. Du deltar även i försäljningsarbetet till befi ntliga och nya kunder.

Vi söker dig som är strukturerad, tycker om att ta individuellt ansvar och har förmågan

att fokusera på uppgifter också i ett högt tempo. Vi värdesätter egenskaper som social

kompetens och förmåga att kommunicera då vi ofta arbetar i grupp. Du är engagerad

och har en vilja att utvecklas. Du har lämplig utbildning eller motsvarande arbetserfa-

renhet. Kunskaper i engelska och fi nska är meriterande.

Vi erbjuder dig en plattform, där din kreativitet kan växa och en möjlighet att vara

med och skapa framtidens kundvänliga banksystem.

Om du har frågor kring tjänsterna kontaktar du Department Managers Barbro M Andersson för Kort, Harry Lindqvist för Kund och Inlåning, Kenneth Påvall för Internet eller HR-avdel-ningen Monika Mansnerus, tfn 0204 29 022. Sänd din intresseanmälan senast 14 decem-ber 2007 per e-post: [email protected] . Märk ansökan med det område du söker till.

•

•

•

ÅLANDS OMSORGS- FÖRBUND K.F

söker

lokaler:• för daglig verksamhet ca 200-250 m² med minst 2 WC med duschmöjlig- heter.

• även större lokaler är av intresse ex. ca 400 m² som kunde indelas i två enheter med minst 4 WC:n med dusch- möjligheter

Lokalen bör vara belägen i Mariehamn med omnejd och vara i markplan eller alt. lokaler med hiss

Närmare upplysning-ar ger chef för daglig verksamhet Bo Gin-lund tel. 17 845 eller 0457-5244477

Skriftliga svar öns-kas senast måndag 17.12.2007 kl. 15.00 under adress: Ålands Omsorgsförbund k.f., Strandgatan 23 , 22100 Mariehamn

Kommunfullmäktige i Lemland

sammanträder i Kom-mungården i Lemland onsdagen den 12 decem-ber 2007 kl. 19.00.

Kommunfullmäktiges ordförande Gun-Mari Lindholm

Affärslokal 116 m²

Varmlager 24 m² och 14 m²

Algots husTel 21 711

...till damen i infon på Amorella natten till den 3 decmber. tack för väckning och all vänlighet. Ungdom med hytt 6115 rosar.

...till restaurang Nautical för att ni visade prov på en imponerande servicekänsla och flexibilitet i lördags då vi firade min mormors 80-årsdag (och hade råkat ut för ett missförstånd på en annan

restaurang). Dessutom var maten väldigt god och serveringsperso-nalen mycket trevlig och duktig. Tack! Alexandra M. med familj.

...till tandläkare Nina Andersén-Gunell och tandsköterska Evelyn Geelnard för att ni var så duktiga när jag var första gången till tand-läkare fredagen den 30 november. Ni är bäst hälsar Sara Skogberg.

Nyans ros

� Sjötransportsektorns bety-delse minskar fortsättnings-vis, skriver Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, i sin analys av ett urval av de åländska företagens bokslut åren 2000-2005.

– Sjöfarten är ändå den mest betydelsefulla bran-schen och stod för cirka 44 procent av den samman-lagda omsättningen för de företag som ingår i under-sökningen. Samtidigt stod sjötransportbranschen för 28 procent av den samman-lagda vinsten, vilket är klart mindre än under tidigare år, skriver Åsub.

Tillväxten godMen nästan 44 procent av de direkta skatterna kom från sjöfarten som syssel-sätter nästan 48 procent av det sammanlagda antalet anställda i de analyserade branscherna.

Undersökningen visar att tillväxten är god inom det åländska näringslivet.

– Chipsaffären inverkar kraftigt på många företags bokslut år 2005, och därmed även på denna undersöknings resultat, skriver Åsub

Omsättningen för de före-tag som ingår i undersökning-en har ökat totalt med 17 pro-cent från år 2000 till år 2005, från knappt 1,4 miljoner euro till drygt 1.6 miljoner.

Lägre vinstVinsten ökade med 45 pro-cent under samma period till sammanlagt 109 miljoner, men det är samtidigt en ned-gång från år 2004 med cirka 13 miljoner.

Til lverkningsindustrins och sjötransportsektorns lönsamhet är sämst, medan byggbranschens är bäst, en-ligt Åsubs undersökning. (uw)

Sjöfartssektor minskar i vikt

� FÖGLÖ. Med anledning av hösten val planerar man att på Föglö ordna en kurs för kom-munens förtroendevalda. Kur-sen skall vara uppdelad på två olika kurstillfällen, varav det första är mera allmänt och det andra mera specifi kt för ordfö-rande, föredragande och sekre-terare. Preliminärt ska kursen hållas i februari 2008. (ab)

Kurs för nyaförtroendevalda

21TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 TV

debatt

HÄLGE ZITS

TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 200722 DEBATT

”Nyankortsvinnare:Ulla KovanenLemland Vinner en Sverigelott. Vinsten skickas på posten.

Julkalendern

Uttrycket ”även du min Brutus” börjar nästan med den här siffran

om man säger det på latin.

Varje dag fram till jul publicerar Nyan en fråga och en bild. Svaret på frågan är ett nummer mellan 1 och 24 som talar om var i Nyans julkalender du skall klistra in bilden. Om du har klistrat alla rutor rätt har du lördagen den 22 december, då den sista frågan presenteras, en målning av Andreas Dienert.Kalendermallen kan hämtas från Nya Åland på Uppgårdsvägen i Dalbo.

Klarar du hela pusslet kan du vinna originaltavlan av Andreas Dienert. Två bokpriser delas också ut bland deltagarna. Skicka den färdiga bilden till Nya Åland, Uppgårdsvägen 6, 22100 Mariehamn senast 28 december. Märk kuvertet ”Julkalender”. Frågor kan riktas till Karin Erlandsson, tel 528 467 eller via e-post [email protected]

MESSA NYANSänd SMS/MMS till 0457-3234444

� � Någon som saknar sin lilla fi na plastbåt? Har kanske hittat den. Ring 43 992 el 0457 43 992. Visar platsen efter beskrivning av båten. Lennart.

� � På lördagsmorgonen, på Nygatan, låg det en cykel på mitt pickup-fl ak, var det månne ett alko-hol-relaterat bus-streck? Jag förde den till polisen. Cykeln var en svart DBS Urban modell damcykel. Ove.

� � Ja, tänk vad glad och lycklig man är att ha sina 2 kattor! Ja, det är mycket härligt att få se dom äta, och att sen få ha dom liggandes i fam-nen, och att få höra dom kurra och spinna! Då kan man själv verkligen njuta av tillvaron och koppla av. Djur är ett måste.

� � Mysan är singel! Hon behöver lite kärlek från en riktig karl så här i juletid. Så det är bara att ta kontakt med henne. Arbetskamraterna.

� � Vet någon om det fi nns någon limousinservice nuförtiden? 0457.

� � Vem är han där söta killen i yrkes som alltid har svart keps på dig, singel?? :-D lilla jag.

� � Ett stort tack till Bilcenter för lånet av bil medan jag hade bilen på service. Samt till SOS som fann det lömska felet. GOD JUL till er, Åke L.

� � Ni som stånkar och har vrål-sex och bor i höghus, tänk på att det hörs i hela huset! Stackars barn som tror att det är slakt på gång! 040.

� � Till Ålänningen! Öh, skriv Åland i search-rutan?.. Facebook.

� � När ska det ordnas något typ nonstop-race eller 5 timmars igen? Vill köra.

� � Etik och moral, någon??

Lundqvist rederierna, tänker ni fortsätta skrota era fartyg utan att ta ert ansvar? Pinsamt, då kan ni gärna fl agga ut för mig. 0457.

� � Just de alla ni miljöbovar som tänker fi ra jul i Thailand! Kom i håg att ta tåget dit! H från klimatsmart tomte!

� � Ett stort tack till den lilla armén av hiphop-soldater som kom till Bastun i lördags! Fullsatt och fett med röjj! Ett stoort tack till alla som alltid kommer och ställer upp för hiphopen! Matte Nilsson.

� � Jag försöker tänka på miljön hela tiden, säger miljöministern! Hon skulle nog behöva ett miljöombyte! 0457.

� � El capitano? 0457.

� � Varför har Chipsen glutamat i sina chips? E 621 är helt onödig tillsats. Dags för Nyan undersöka det maten innehåller, gör som Afton-bladet. Mvh vill ej ha 620 till 625 i maten.

� � Gud vad Fredrik Appel är snygg! Någon som vet i fall han är singel?! En som undrar.

� � Visst har du rätt Karin, Fairytale of New York är den bästa julsången, så vacker att det gör ont. Shane MacGowan är ett geni helt enkelt. Men varken låten, Pogues eller Kirsty har särskilt mycket att göra med något skotskt. Däremot har de alla irländsk anknytning. 040.

� I fredags kväll valde Frisinnad samverkan r.f. en ny styrelse för nästa år. Partiet leds av tolv borgerligt sinnade personer som kommer att arbeta politiskt för att upprätt-hålla Åland som ett svenskt, självstyrt och blomstrande samhälle.

Vad är det då som gjort just Åland till ett blomstrande

samhälle? Många skulle säkert svara att det är klumpsumman, fl itpengen, självstyrelsen, sjö-farten, näringslivet eller någon annan stor och viktig faktor som ligger bakom framgången.

Vi frisinnade tror att det fi nns en annan mer grundläg-gande förklaring. Självstyrelsen och sjöfarten har inte ramlat ner från himlen på oss utan dessa är snarare resultatet

av en strävan som fi nns hos många ålänningar sedan fl era generationer.

En strävan att få det bättre, en vana att själva ta tag i saker och en vilja att skapa har san-nolikt betytt mycket för bygget av ett blomstrande Åland. För oss som sysslar med politik är det viktigt att även framledes tro på principen att individens

motivation och drivkraft är viktiga byggstenar för att skapa framgång, särskilt på Åland som har en befolkning som är driftig och beredd att ta eget ansvar. En sak kan vi vara säkra på, framtiden blir så ljus som vi gör den!

Presidiet för Frisinnad sam-verkan

Johan Ehn, Victoria Sund-berg och Anthonio Salminen

Åland blomstrar tack vare ålänningarna!

� Lagtingsledamot Gun-nar Jansson har i offentlig-heten deklarerat att Ålands miljöservices avgifter är olagliga och att hela verk-samheten varit olaglig sedan 2005. Som en följd av denna utsaga uppmanar han med-borgarna att inte betala sina Miseavgifter.

Det är ovanligt, för att inte säga uppseendeväck-ande att en parlamen-tariker uppmuntrar till civil olydnad. Om man till detta lägger till att Janssons uppmaning saknar legal grund framstår det hela i en mycket konstig dager. Vad håller Gunnar Jansson egentligen på med?

Alla har rätt att tycka vad de vill om Mise och avgifts-taxan. Så skall det vara i en demokrati. Men om man vägrar betala riskerar man att råka ut för indrivning.

Mise och dess avgifter är resultatet av en demokratisk process. De kommuner som deltar i Mise har beslutat att samarbeta för att sköta renhållningen.

Samarbetet är frivilligt och sker i ett kommunalför-bund. Renhållning är idag ett viktigt och komplice-rat politikområde. Under många år har renhållningen försummats eftersom de flesta kommuner inte haft

kompetens eller resurser att sköta renhållningen enligt det regelverk som gäller.

Grundprincipen är att alla skall betala för sitt avfall och att alla skall sortera sitt avfall så att den bränn-bara resten blir så liten som möjligt. Under en lång tid skattefinansierade kom-munerna stora delar av renhållningen. Den enskilda konsumenten behövde inte ta ekonomiskt ansvar för sina sopor.

När Mise kom till inled-des en stor miljöreform. Arbetet att få till stånd ett heltäckande system pågår fortfarande. En sänkning av avgifterna blir möjlig när alla betalar för sig och när Mise utvecklat sina system fullt ut.

Mise är ett gemensamt miljöarbete som behöver stöd och goda idéer istället för motståndare som i eget politiskt syfte försöker mot-arbeta och misstänkliggöra verksamheten. Att motar-beta kommunalt samarbete samtidigts som man är emot kommunreformer är cyniskt och destruktivt.

Kom igen Gunnar, du borde veta bättre efter alla år i politiken.

Barbro Sundback

Du borde veta bättre, Gunnar

� Läste i fredagens tidning om uttalanden av Jerker Örjans som fordrar några kommentarer. Han säger att valanalysen var ”en vänskrift, gjord av den inre cirkeln”. Jag kan väl sägas vara huvudansvarig (vi var en grupp på 5 personer) för denna analys och vad mig själv beträffar anser jag mig personligen inte tillhört ”den inre cirkeln”. Så jag känner mig än så länge alldeles obefläckad.

Valanalysens ambition var inte att göra någonslags hyllningsskrift. Utan snara-re att ta fram både negativa och positiva sidor samt både externa som interna fakto-rer till bakslaget i valet samt slutligen att komma med rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Valanalysen stack inte under stol med att social-demokraterna gjorde ett katastrofval men analysen

var betydligt mer nyanserad och framåtsyftande än vad som framkommer i Jerker Örjans uttalanden i tid-ningen.

Vad det sedan gäller val-beredningens arbete så kan jag bara utifrån den välgjor-da presentationen på mötet konstatera att Göte Winé och övriga medlemmar i gruppen gjort ett bra arbete. Den nya styrelsen innehål-ler en lagom blandning av erfarenhet och förnyelse, unga och något äldre samt från olika samhällsområden och från stad, landsbygd och skärgård.

Den springande punk-ten i kritiken är förstås att ordföranden borde ta ansvar för valnederlaget och avgå. Barbro Sundback meddelade också i media direkt efter valet att hon var beredd att avgå om partiet så önskade.

Som jag uppfattade valbe-

redningens förslag så utgick dom bland annat utifrån det att en partiordförande bor-de vara med där det händer, det vill säga, i lagtinget och det fanns då tre att välja på varav två tackade nej och en ja.

Valberedningen bedömde att Barbro Sundback var den mest erfarna och rutinerade kandidaten till uppdraget. Inte helt ovik-tigt i sammanhanget är att Barbro Sundback även i detta val hade flest person-liga röster i partiet. Harriet Tuominen skriver i freda-gens Nyan att partiet har lite svårt med återväxten i partiet eftersom det var så få tänkbara kandidater till ordförandeposten. Både rätt och fel.

Återväxten är rätt hygg-lig skulle jag påstå, men däremot är partiet inne i en växling efter många års arbete av Barbro Sundback

och Lasse Wiklöf som gör att för tillfället har vi för få erfarna socialdemokratiska politiker som idag kunde axla ledarskapet i partiet. Situationen kommer att för-ändras framöver. Exempel-vis i nya styrelsen finns flera nya förmågor i partiet. HT skriver att Barbro Sundback borde återvalts för ett år.

Det var inget alterna-tiv. Kan upplysa HT och allmänheten att presidiet i partiet det vill säga ordfö-rande, viceordförande och sekreterare väljs för 2 år i taget enlig partiets stadgar.

Kan slutligen konstatera att höstmötet var en rejäl frisk fläkt. Det fanns allt från kritik och beröm till mycken humor.

Vi får nu se framåt och ar-beta vidare. Det lär komma nya val framöver.

Jan MattssonTillträdande vice-

ordförande fr.1.1.08

Friska fl äktar på sossarnas höstmöte

Jag KAN klättra i träd, det har jag ju sagt hela tiden! Från 040.

i mobilfotoÅMÅMSänd MMS till 0457-323 44 44

Alla bidrag visas på Nyans hemsida. Klicka på ”Bilder – MMS” på startsidan

Till Ålänningen! Öh, skriv Åland i search-rutan?.. MESSARE

Grundad 1981.Utkommer måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag och lördag.

Medlem av Tidningarnas förbund. Kontrollerad upplaga 2006: 7.279 ex.

FÖRLÄGGARENya Ålands TidningsaktiebolagADRESSPb 21, 22101 MARIEHAMNUppgårdsvägen 6Öppet mån-fre kl 8.30-16.15KONTAKTERTfn (018) 23 444 (kl 8.30-16.15)Nyhetstips: Ring, skicka SMS eller MMS 0457 323 4444e-post: [email protected] Ålands hemsidawww.nyan.ax

Annonsavdelning och administration: fax (018) 23 450Redaktion: fax (018) 23 449DISTRIBUTIONVid utebliven tidning ring Posten tfn 22 777 vard kl 7-14 övriga tider telefonsvarare.Nya Åland: tfn 23 444 vard kl 8.30-16.15. REDAKTIONENChefredaktör & ansvarig utgivare: Nina Fellmantfn (018) 528 [email protected]

Nyhetschef: Anna Björkroos/Ulf Weman tfn (018) 528 [email protected]: Marita Smedstfn (018) 528 [email protected]ör: Maj-Len Lindholmtfn (018) 528 449Kulturredaktör: Jan Kronholmtfn (018) 528 [email protected]

Sportredaktör: Malin Tillströmtfn (018) 528 [email protected] Lindegrentfn (018) 528 [email protected]: Stefan Norrgranntfn (018) 528 [email protected]: Katrin Lindqvist tfn (018) 528 446

Prenumerationer: Margareta Sävstrandtfn (018) 528 [email protected]

TRYCKERI Consa Print Ab, Mariehamn, ISSN 0359-1414

PRENUMERATIONSPRISER 1.1.2007

Fortlöpande helår............... 164 €halvår................................... 88 €kvartal .................................. 45 €

23TISDAGEN DEN 4 DECEMBER 2007 LEDARE

ledare

STOPPTIDER FÖR ANNONSERPublicer- Efter text Annonser Färg-ingsdag & mindre större än annonser annonser 600 mm Månd fre kl 12 tor kl 14 tor kl 14 Tisd mån kl 12 fre kl 14 fre kl 14Onsd tis kl 12 må kl 14 må kl 14 Torsd ons kl 12 tis kl 14 tis kl 14Fred tor kl 12 ons kl 14 ons kl 14Lörd tor kl 14 tor kl 12 tor kl 12

Torget: onsdagar kl 12.00.Tel. 0600-9-1219

Kartorna i Nya Åland är publicerade med tillstånd av Lantmäteriverket.

© lantmäteriverket, tillstånd nr 364.

Ge tv en grannfejd såkan du lära dig något

Mitt i allt Nina Fellman

”

nyan.axKOMMENTERA LEDAREN PÅ

Nina FellmanEpost: [email protected]: 528 441

Kan ett tv-program lösa en 16 år gammal grannfejd, som till exempel hundbråket i Lumparland, den som

handlar om placeringen av en hundgård?Eller är det bara sensationsmakeri och

”dålig” tv, i bemärkelsen underhållning på människors bekostnad som inte förstår bättre än att hänga ut sina sämsta sidor till allmän beskådan?.

Vågar man säga både och? Vågar man jämföra de långa, bittra småaktiga grann-bråken som förekommer i alla samhällen med större och farligare konfl ikter, och kan man dra några slutsatser?

Jag vill hävda att de lägsta formerna av reality- och underhållningstv fi nns helt enkelt för att de fyller en funktion, som sensationellt, avskräckande exempel.

Tekniskt kvalitetsmässigt är så kallad dålig tv väldigt bra. Man berättar rappt och tydligt, men folkligt om man så vill. Man klipper på amerikanska, så att de bästa poängerna verkligen hamras in, inte helt olikt de gamla folksagornas upprepnings-tema. Naturligtvis är vinklingarna hårda och dragningarna många, men ta en titt på den senaste tidens populäraste verklighetspro-gram; Lyxfällan, Du är vad du äter, Grann-fejden, alla nanny-program, sexrådgivning live...

Det handlar om viktiga saker.

Vi må fnysa åt formen, så som människor alltid fnyst åt det billiga, folkliga och vulgära, men vi tittar. Vi tittar och beskärmar oss.

Svaret på den inledande frågan är natur-ligtvis nej. Ett tv-program löser inte en 16 år gammal konfl ikt. Ett tv-program är under-hållning först och främst, och man får anta att det fi nns en hel del tricksande bakom kulisserna för att få fram ett dramaturgiskt fungerande program som berättar den histo-ria redaktionen vill berätta.

Det är dock just berättelsen som är det viktiga, denna spegel som i skickliga redaktö-rers hand blir en bild av hur människan i sin ynklighet gör fula, elaka, obegripliga saker mot andra när man känner sig hotad och kränkt.

Jag har sett två avsnitt av Grannfejden, och dragit paralleller till en annan saga. I Tolkiens Sagan om Ringen gestaltas det svaga och onda i varelsen Gollums skepnad. Hos honom har det goda och anständiga förvridits av begär och svartsjuka, och han kan bara under korta stunder i närheten av hjälten Frodo acceptera att han kunde varit någon annan, om han bara kunde lägga ifrån sig sin misstro, sitt hat och sitt begär.

Vi människor har både till mans och till kvinns svårt att se våra egna handlingar och motiv utifrån. Vår egennytta blir så lätt ett ovedersägligt faktum, och striderna om de

allra minsta sakerna blir ofta de bittraste, kanske på grund av underströmmen av skam över hur vi håller på.

Att lösa upp sega gamla surdegar till grannbråk är inte omöjligt, men det är svårt. En simpel sak som att fl ytta en hundgård el-ler respektera ordningsregler på ett koloni-lottsområde kan ge upphov till bråk som vara i decennier, men kan inte avgöras tillfreds-ställande ens i domstol.

Kanske, kanske är den diskussion som upp-står kring ett tv-program som de fl esta inte vill erkänna att de tittar på öppna upp en möjlighet. Kanske kan man lära så mycket av andra konfl ikter att man söker utomstående hjälp.

Det fi nns en medlingsbyrå på Åland, varför inte börja där om inte TV 3 är intresserade?

Reality-tv, verklighets-tv, är vår tids sedelärande berättelser.

Verklighets-tv. Vi kommer gärna till Åland och reder upp grannfejder, sade producenten för Grannfejden i TV3 till Nya Åland, som skrev om detta i gårdagens tidning.

Jag träffade en gammal vän som jag inte sett på 15 år. Det fanns en tid när vi var tillsammans alla dagar och delade allt

sådant som två unga flickor delar, vilket i och för sig betyder att vi höll viktiga saker hem-liga för varann för att inte ge den andra för stor makt.

Tider och karlar förde oss åt skilda håll, och vi har inte haft annat än sporadisk mail-kontakt sedan den gången min äldsta son föddes och vi bakade bröd tillsammans och fortfarande trodde att vi skulle träffas varje år.

Hon var sig så lik i allt, till sättet och krop-pen och minspelet. Bara språket var föränd-rat. För femton år sedan pratade både hon och jag ännu ett språk med klara spår av barndomens Österbotten. Nu är min dialekt den standardåländska och hennes klockrent åboländsk. Det var en märklig upplevelse att se en människa som stått mig så nära röra på munnen och vifta på händerna precis som förr, men ur munnen kom ljud som mer liknade ett väluppfostrat radioprogram i radio Vega.

Så ruskas vi runt. Egentligen var det ju en fullkomlig främling som satt i min soffa, en människa vars viktigaste liv, med man, barn, hus och jobb levts helt och hållet utan mig. Inget vet jag egentligen om det, men ur ögonvrån såg jag ändå att hon var kvar, och den biten av oss som bara vi har nyckeln till.

Bara vi, som var två artonåringar i Stock-holm vår första frihets sommar, och solade topless bland en massa studenter från sydli-gare trakter på simstranden vid studentbos-täderna på Lappis.

Bara vi som storstädade ett helt höghus varenda förbannade toalett, och satt i de kaklade, pinkstinkande rummen med varsin skurhink och ändå kände oss som om vi ägde hela världen.

Vi som åkte på rockfestival tillsammans, som tog studenten, som fick varann att förstå allt möjligt om oss själva.

Det är vemodigt att träffas, eftersom så mycket av den närheten är borta, och för att ingen av oss har tiden eller orken att förnya den. Ändå känns det bra. Hon har mig och jag har henne, i den lilla del av våra hjärtan där vi sparat oss själva unga, fria, vackra och så smärtsamt oerfarna.

När hon gick tog hon på sig sina långa stövlar precis på samma systematiska sätt som för 20 år sedan. Så fåniga små saker som sätter sig i en människa och aldrig för-ändras.

Vi var så unga då

I dag töms det offentliga rummet alltmer på offentliga frågor. Häri ligger både journalistikens och politikens kris. Individen förblir just bara individ. Det medborger-liga perspektivet fi nns inte i narcissismens självbespeg-lande. HELLE KLEIN I AFTONBLADET

TIPSA 0457-313-4444 MESSA 0457-323-4444 RING 018-23444

dagens ålänning vädret dagens rätt

TISDAG 4 DECEMBER 2007

METEOROLOGISKA INSTITUTET Vädertjänsten Tel.060010600 3,95 /min +lsa

Åbo

Stockholm

Åbo

Stockholm

Åbo

Stockholm

Utomlands i går

Upp NerSolen i dag

temp. vind m/s

temp. moln.

temp. moln.För ett år sedan

max. datum min. datumMax/min temp. 26.11 - 3.12. klo 8

8 /5 temperaturen pådagen/nästa natt

1,7m våghöjden

Tisdag

-1/-5

+2/+1+1/+1

+2/-3

+3/+2

9

1,4m

11

1,4m

9

0,3m

11

1,3m

9

1,0m

Onsdag Torsdag+0/+4

+4/+6

+4/+4

+6/+5

+6/+5

+7/+5

1112

13 11

911

11 13

1,0m0,4m

1,2m 0,8m

I går kl 14

Jomala +4Åbo +2Helsingfors +2Stockholm +5

Nyhamn +5 OSO 14Märket +5 O 9Kumlinge +3 OSO 8

Vattenståndet i går kl 14

Föglö +31 cm Åbo +22 cm

Mariehamn 9:22 15:39Helsingfors 9:02 15:19Stockholm 8:23 14:54

Köpenhamn +6Oslo +3Bryssel +8Berlin +8Moskva -7London +9

Paris 11Wien 10Madrid +9Rom 16Aten -Las Palmas 21

Jomala +6,2 2.12. -2,4 28.11.Åbo +4,8 2.12. -9,8 1.12.H:fors +4,7 2.12. -5,4 30.11.

Jomala +6Åbo +7Helsingfors +6

w w w.alandia .com

Startpaket

för byggare:

Parskydd 100 000 euroFörmånlig livförsäkring för två personer

+ Sjukkostnadsförsäkring med självriskPremieexempel:

25–29 år 16 euro

30–34 år 17 europer person och månad

per person och månad

Premieexempel:

Vi hyr ut:

- Städmaskiner - Ångmaskin- Inomhus skylift, smidig, 4 m lyfthöjd- Byggställning, inne/ute, ca 6 m arbetshöjd

Tel/fax……………………32 715GSM ……………0400 529 551

e-mail: [email protected]

Dagens ålänning Mari Seppälä ar-betar på Tillfället

i Kalmsta. Sedan två år tillbaka bor hon på Åland, närmare bestämt i Lum-parland.

– Men från början är både jag och min sambo från Sverige.

Mari berättar att hon har spenderat helgen hemma. Hon har städat och mon-terat möbler.

– Och så har jag varit ute och tränat med mina hundar. Jag har en schäfer och en blandrastik som jag tränar lydnad och spårning med.

Så det blev det ingen lillajulmarknad för dig?

– Nej, det blev det inte.Mari berättar att lillajul

inte är någon tradition i hennes familj.

– Vi har inte lillajul i Sve-rige, så jag och min sambo fi rar inte den här helgen på något särskilt sätt.

Jaha, så ni sparar er till den riktiga julen. Har du börjat köpa julklappar redan kanske?

– Nej egentligen inte. Man har väl några pre-senter klara som man köpt under året, men den riktiga julhandeln har jag inte påbörjat.

Mari berättar att hon och hennes sambo skall spendera julen på Åland.

– Vi har en egen stuga nu, så vi skall fi ra där.

Till sist får du hälsa till någon.

– Då hälsar jag till alla mina arbetskamrater här på Tillfället samt till min man som jobbar på Ålands bil och delar. Och till alla hans arbets-kamrater, men skriv att det bara är till sambon jag hälsar en puss.

MALIN [email protected]

”Vi fi rar inte lillajul”

Hundägare. Mari Seppälä spende-rar sina dagar i butiken Tillfällets lager. Där har hon sällskap av sina två hundar. De tar också upp mycket av Maris fritid. På lediga stunder tränar hon nämligen spårning och sökning med hundarna. Foto: JONAS EDSVIK

Italiensk spätta500 g rödspättafi lé0,5 tsk salt1 tsk citronpeppar2 msk smör eller margarin 1 tsk oregano 1 dl riven parmesanost 2 msk olivolja 0,5 dl fi skbuljong (tärning vatten)lite citronsaft4 portioner pasta sallad

Krydda spättafi léerna med salt och citronpeppar. Smält margarin eller smör i en stekpanna. Lägg ner fi sken och stek på båda sidor till gulbrun färg. Strö över ore-gano och riven parmesanost. Droppa över olivolja. Häll fi skbuljong vid sidan av fi s-ken. Låt småputtra några minuter. Droppa över lite ci-tronsaft. Servera med pasta. och en sallad.

nyheter. i år serveras det åländskt stall- hagen-öl på...

Documents