Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • april • www.kollektivhus.nu 22Bo tillsammans

Redaktion: Elisabeth Olszon. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

»

Årsmötet för Kollektivhus NU hölls i årpå Kupan i Älvsjö söder om Stock-holm. Liksom förra årsmötet i Göte-

borg blev det en trevlig tillställning medöver deltagare från medlemsförening-ar. Kupan är ett kollektivhus för alla åldrar

och flera av de boende hade ställt upp föratt göra mötet så välkomnande som möj-ligt. Karolina Axels hälsade alla välkomnaoch berättade lite kort om huset vi besökte.

Ingvar Jordås från Fullersta Backe i

Huddinge valdes till ordförande på mötetoch han bidrog till att alla tider hölls ochatt det var en bra mötesstämning. Elsa Gripfrån Slottet i Lund skötte anteckningarna.Nils Söderlund från den nybildade För-eningen för byggemenskaper talade om för-eningens syfte och vilka aktiviteter somredan var inplanerade. En livlig frågestundföljde på Nils anförande.Före den fantastiska buffémiddagen,

som Anne Demérus ansvarat för, blev deten rundvandring på Kupan samt på närlig-

gande Prästgårdshagen. Nils Assarson ochBertil Egerö bidrog med skönsång och all-sångsledning och Dick Urban Vestbro höllsitt sedvanliga tacktal till våra värdar ochtill alla glada årsmötesdeltagare.

Majbacken Göteborg

Hjalmar Lundström, 6 månader,var den yngste deltagaren påKollektivhus NU:s årsmöte.

Garanterad återväxt i kollektivhusrörelsen

Anne Demérus ansvarade för en fantastisk buffé. Här tillsammans med Anki Pistone, ordförande i Brf Kupan.

foto

: er

ik enst

röm

2 • Bo tillsammans nr 22

Årsmötet i �upanfoto: erik enström

Bo tillsammans nr 22 • 3

VÅRAT KOLLEKTIVHUSGÄNGText: Nils AssarsonMelodi: ”Vårat gäng” av Kaj Gullmar

Färdknäppen och Russinet och Sockenstugan,Prästgårdshagen och Tullstugan,alla kollektivhusen i hela landet, hela bandet,säg:Var i landet finns det änrätta klämmen och så denbästa sammanhållningen?:”Jo i vårat gäng!”

Uti Kupan har vi festså stäm upp nu varje gäst.Skål, Dick Urban, alltid bästuti vårat gäng.

Kollektivhus – vilket drivhus,arbetsgrupper – smarta kupper,fina matlag, skratt- och pratlaggillar säkert alla vi

Var finns landets bästa driv,Bästa grannar, bästa giv.Var har vi ett härligt liv?:”I våra kollektiv!”

4 • Bo tillsammans nr 22

Boihop – för nytta och glädjeBoihop är en intresseförening för allasom tycker det är roligt att umgås medsina grannar. Gemensamma fritidsakti-viteter och en självklar omsorg omvarandra i vardagslivet ger enligt forsk-ningen ett längre och gladare liv.Boihops idé är att alla, oavsett storlekpå plånboken, ska få möjlighet till detta.

Föreningen Boihop bildades ocharbetar för att få till stånd fler nybyggdabostäder till en rimlig kostnad, som ocksåbygger in gemenskap med andra, till nyttaoch glädje. Den sociala dimensionen blirutgångspunkten, och inte som oftastannars, den ekonomiska.Förutom målet om en socialt hållbar

utveckling har vi en ekonomisk indikator,berättar Birgitta Rang. Det är att även enpensionerad undersköterska ska ha råd attbo i en sådan lägenhet som vi är med ochuppför.I Boihops kollektivhus har alla sin egen

lägenhet men lägenheterna planeras så attman tar en del av boendeytan och läggerpå gemensamma utrymmen. Gamla ochnya vänner kan bo nära varandra och hjäl-pa varandra med vad som behövs. Forskningen visar att den som är med i

ett socialt sammanhang lever längre ochgladare, säger Inga.

Gemenskapsboende i varje stadsdel– procent av alla hushåll i storstädernaär ensamhushåll, berättar Birgitta. Boihopsvision är att uppföra minst ett gemen-skapsboende i varje stadsdel i Göteborg.Lösningarna kan se olika ut, beroende

på behov, menar Birgitta. En del kan varaför +:are, andra för senare halvan avlivet och åter andra för alla åldrar. Många tycker att de bor bra nu, men så

småningom behöver man mer hjälp. Då ärdet bra att ha vännerna omkring sig, istäl-let för att bo kvar och bli alltmer ensam,säger Inga som tycker att man ska börjaplanera för det runt .Eller kanske redan då man är . Föreningen efterlyser fler aktiva med-

lemmar som kan vara med och påverkasamhällsbyggandet för fler gemenskapsbo-enden. Arbetet med att få till stånd dennatyp av boenden tar lång tid.– Man måste ha tålamod, säger Birgitta.

– Och leva länge, ler Inga. – Det är svårt att få med den manligt

dominerande byggsektorn på sådana härprojekt, säger Birgitta. Traditionen är att byggsektorn är van

att bestämma själv vad den ska bygga. Menvi vill vara med och planera! säger Inga. Birgitta och Inga hänvisar till boken

»Skärpning på gång i byggsektorn!«(Boverket mars , författare Fredrikvon Platen). Den visar att det går att mins-ka byggkostnaderna med så mycket som

procent. Bygger man bra från början blirdet också låga kostnader för förvaltningoch underhåll.

Två projekt som står klara har medlem-mar i Boihop tagit initiativet till: Kornet iMölndal och Majbacken i Majorna. Pågång är bland annat ett gemenskapsboen-de i Östra Kålltorp i samarbete medBostadsbolaget.

text och foto Suzanne Dahlin

Tidigare publicerad i Seniorliv, livsstilsmagasinför seniorer i Örgryte-Härlanda, utgiven avGöteborgs Stad, Örgryte-Härlanda

Vill du veta mera om Boihop? Skicka e-post till: boihop@gmail.comRing 070-454 82 33www.kollektivhus.nu

Inga Alander och Birgitta Rang framför Kollektivhus NU:s utställning i samband med en bomässa iÖrgryte-Härlanda

Boihop startar studiecirkel i Göteborg

Vi startar en ny studiecirkel kring boken "Bygga för seniorer" av Kerstin Kärnekull.Ett första planeringsmöte hålls den 10 maj.Boken är intressant och huvudkapitlen är: Seniorboende förr och på 2000-talet.Framtidens seniorer. Behov, värderingar och livsstilar.Det goda seniorboendet inom- och utomhus.Boken är på 144 sidor och finns på AB Svensk Byggtjänst. Den kostar 631 kr inkl moms. Vi får ett mindre bidrag från ABF.Vi brukar ses var 3:e vecka, 2 timmar/gång, kanske 6 ggr.Vi gör uppehåll över sommaren alltefter deltagarnas behov.

Välkomna att delta!Inga Alander, 031-40 71 10, 073-071 86 34, inga.alander@yahoo.se

Bo tillsammans nr 22 • 5

I Tyskland finns 350 projekt medinriktning mot gemenskap. De flesta ärså kallade Baugemeinschaft, det villsäga föreningar som driver byggprojektför de egna medlemmarna. Ett av demär Genova i Freiburg i sydvästraTyskland. Undertecknad besökte för-eningen i februari i år. MedlemmenPhilipp Spaeth ordnade ett särskilt mötedär jag talade om kollektivhus i Sverigemedan han berättade om Genova.

Genova är en förkortning av Genossen-schaft Vauban. Ordet Genosse betyder’kamrat’ men står i detta fall för en lagligupplåtelseform som har likheter med densvenska bostadsrätten. Formen har påsenare tid fått ett uppsving, sannolikt föratt den är ekonomiskt fördelaktig. Genova grundades av en grupp

som arbetat för stöd till barn i Bihar, Indi-en. De ville förverkliga idén om brukarpla-nering. Man rekryterade intresseradegenom mun-till-mun-metoden. Initiativ-tagarna fick ett EU-bidrag för att drivaprojektet. De hushåll som blev ägare fickbetala en insats om euro. PhilippSpaeth sa att kostnaderna blev låga intebara på grund av upplåtelseformen utanäven genom att de boende själva gjortarbetsinsatser som att olja trägolv, målaväggar inomhus och liknande. Bostädernaär så kallade passivhus, dvs. de har mycketlåg energiförbrukning. Det är obligatorisktatt ha växter på taken, detta för att dämpaavrinningen vid häftiga regn och för att

minska värmeförlusterna. I Genova finns ett litet kök med ett

gemensamt rum för sittande, ett gäst-rum, ett tvättrum samt ett rum för pingissom också kan användas för musik.Gemensamma måltider förekommer, meninte regelbundet. Föreningen förvaltarsjälv sina bostäder och de gemensammautrymmena. Två personer är arvoderadeför administration (på deltid).

Krav på trappstädningNär någon med äganderätt säljer sin lägen-het kan föreningen inte ställa några kravom deltagande, utom att den som flyttar inmåste städa trapporna. Eftersom en vissandel av bostäderna är hyresrätter kan mandock delvis styra de boendes sammansätt-ning. Philipp Spaeth hävdade att det finnsen stark vilja att främja blandning avinkomstgrupper och kulturer. Han saockså att det finns en gemenskapskänslakvar även om inga krav ställs på att inflyt-

tande ska sluta upp bakom de ursprungligaidealen. Genova ligger i området Vauban som

blivit ett modellområde i Freiburg detsenaste årtiondet. Där finns inte baramånga passivhus utan även så kallade plus-hus, dvs fastigheter som producerar merenergi än de förbrukar. Många hus har sol-fångare. Bakgrunden till detta är denkampanj på -talet som ledde till att ettplanerat kärnkraftverk stoppades. Freiburghar en medveten strävan att minska bilbe-roendet. Med sina invånare ärFreiburg en attraktiv cykel- och spårvagns-stad. Staden har Tysklands lägsta bilinne-hav ( bilar per , vilket kan jämförasmed för hela Tyskland). I Vauban harman infört en mycker restriktiv politik förbilparkering. Man får inte parkera pågatorna. Istället måste man antingen par-kera utanför stadsdelen eller köpa en par-keringsplats för euro i ett parke-ringsgarage.

dick urban vestbrotullstugan stockholm

Dick Urban Vestbro vidingången till Genova iVauban, Freiburg.

Byggemenskap för självförvaltning i Freiburg

Resan till HamburguppskjutenDen planerade studieresan tillHamburg i maj blir uppskjuten till ihöst. Du kan ändå anmäla intresse tillkollektivhus.nu@gmail.com

För information om tid, program ochkostnader, se www.kollektivhus.nu

Kollektivhus NU med på två ansökningar till EUKollektivhus NU är med i en ansökan om medel från EU-programmet »Active CivilSociety in Europe« med ett projekt som heter »Citizens’ CoHousing Cultures: EngagingEuropeans intergenerationally for sustainable housing«. Vi är en av 13 organisationer itio länder som ska samarbeta kring framställning av en interaktiv elektronisk utställ-ning och kring konferenser i Berlin, Bryssel och Wien. Den totala kostnaden är knappt500 000 kr. Projektet koordineras av Institute for Creative Sustainability i Berlin underledning av Michael Lafond och Adam Furman.

Det andra projektet heter Co-EldeRly och handlar om utbildning för självförvalt-ning av äldreboende inom ramen för EU:s Grundvig-program kring Social Housing. Iprojektet ingår partners i Italien, Polen, Bulgarien, Portugal och Spanien. KerstinKärnekull och Ingela Blomberg representerar Kollektivhus NU i detta projekt. Projektetkoordineras av Consorzio ASIS i Neapel under ledning av Lorenzo Scirocco.

En solig mars-söndag samlades engrupp från olika gemenskapsboendenför att diskutera olika slags uthyres-

former för gemenskapsboenden/kollektiv-hus. Fram förallt ville vi diskutera koopera-tiv hyresrätt och dess för- och nackdelar.Slutsatsen av en livlig diskussion blev att

det i högsta grad är en fråga om ojämlikhetmellan hyresgästerna och fastighetsägaren.Fastighetsägaren har all makt och hyres-gästerna har ingen makt. Ägarna sätter allaförutsättningar vid kontraktskrivningen.Alla var ense om att det är en frustrerandeförhandling.

Hur kan vi som bor eller vill bo igemenskapsboende med kooperativ hyres-rätt visa fastighetsägaren att det finnsnågot för hen att tjäna på detta. Att det kanbli en winwin-situation. Kan det vara så attsamhället i stort tjänar på att människorflyttar in i gemenskap, men att fastighetsä-garen inte gör det? Vi ville dock gärna troatt även fastighetsägaren har något attvinna på att erbjuda ett gemenskapsboen-de. Det blir ett hus som de boende är räddaom och det blir färre omflyttningar.När gemenskapsboendet Kornet i

Möln dal var färdigbyggt sa dåvarande vd:n

Lennart Oliv att Kornet blivit ett guldägg ideras fastighetsbestånd trots att han käntsig tveksam till projektet i inledningsfasen.Gruppen som träffades på Dunder-

backen bestämde att försöka anordna ettmöte den maj på Dunderbacken för attdiskutera med inblandade parter samt föratt försöka dela med sig av sina erfarenhe-ter till alla nybildade föreningar som liggeri startgroparna för en kooperativ hyresrättoch gemenskapsboende/kollektivhus.

Boende på Majbackens gemenskapsboende i Göteborg, ett + hus.

6 • Bo tillsammans nr 22

Kooperativ hyresrätt – en maktfrågaPlan över bogemenskapen Dunderbacken.

Bogemenskapen DunderbackenHägerstensvägen 237 C, 129 35 Hägersten inbjuder härmed till en

temadag om kooperativ hyresrätt lördagen den 12 maj kl 9-17!Programmet är utformat med tanke på föreningar som arbetar med att starta nya gemenskapsboenden. Vi vänder oss också till redan existerande boenden runt om i landet, både för att ta del av deras erfarenheter och för att sprida kun-skapen om vad den kooperativa hyresrätten kan erbjuda olika boenden.

För tillresande från andra orter bidrar vi till övernattning och frukost. Mer detaljer se www.kollektivhus.nuVarmt välkomna!Eva Ulveson, Dunderbacken John F Fletcher, Tersen

Ur programmet: Dunderbacken och Sjöfarten berättar om sina erfarenheter.Hur tänker en fastighetsägare när eldsjälarna kommer på besök?Vad har fastighetsägaren att vinna på gemenskapsboendet och den kooperativa hyresrätten?

Anmälan: Rolf Ericson tar emot anmälan, liksom önskemål om gästrum, måltider etc. Du når honom på telefon 070-872 59 89 ellerrolf.ericson@dunderbacken.se. Vi ber Dig skicka in anmälan snarast för att underlätta planeringen.

o

Bo tillsammans nr 22 • 7

Motiven till att välja en bogemen-skap varierar säkert beroende påålder, kön och på en mängd andra

förhållanden. En del boenden riktar in sigpå andra hälften av livet. För många somväljer ett sådant boende har säkert oronför hur åldrandet ska se ut och om äldre-omsorgen kommer att kunna ordnas, haftbetydelse.

Äldre blir äldre och yngre blir färre Socialdepartementet har i delrapport iLEV-projektet, simulerat hur

individer åldras fram till och försöktbedöma framtida behov av hälso- ochsjukvård och äldreomsorg. Medellivsläng-den för en -åring kommer att öka med, år till cirka år . Det innebär atten fjärdedel av befolkningen kommer attvara år eller äldre år . Äldre perso-ner behöver äldreomsorg, men också mersjukvård än yngre. När det blir allt fler äldre samtidigt som

antalet personer i förvärvsaktiv ålder ökari långsammare takt förändras försörj-ningskvoten, som är ett mått på hurmånga barn, unga och äldre som finns per personer i yrkesverksam ålder. I etthistoriskt perspektiv har försörjningskvo-ten varierat kraftigt, från nästan vid-talets början till runt . Däref-ter har den ökat till dagens nivå på . För-sörjningskvoten ökar till år . Dendemografiska utvecklingen blir en utma-ning för samhället.Förslagen på hur man ska möta den

åldrande befokningens behov av vård ochomsorg har, förutom minskat offentligtåtagande, nedskärningar och besparingar,ofta handlat om nya sätt att finansiera.Kraftigt höjda avgifter, en övergång tillförsäk ringssystem eller ett individuelltkontosparande har föreslagits.

Äldrekostnaderna ökarKostnaderna för den åldrande befolkning-ens äldreomsorg väntas stiga med pro-cent och för hälso- och sjukvård med när-mare procent till . Personalbehovetökar med procent, mest inom äldreom-sorgen och en personalbrist med ungefär årsarbetare väntas redan till . Totalt beräknas vård och omsorgs andel

av BNP att stiga från nuvarande procenttill procent under de närmaste åren

eller miljarder kronor i dagens pen-ningvärde. Alla länder står inför sammaut maning. Ett annat sätt att finansieraverksamheten löser inte de grundläggandeproblemen utan fokus måste läggas påeffektiviseringsgapet istället för finansie-ringsgapet, menar socialdepartementet.

Framtidens melodiFramtidens samhälle måste därför präglasav närservice, modern hjälpmedels-användning, anpassade bostäder och kom-munikationer. Om man dessutom räknarmed en produktivitetsökning på ,–,

procent per år inom vård- och omsorgs-sektorn skulle det ökade behovet kunnamötas utan att öka vård och omsorgsandel av BNP. Hörnstenarna i den beräk-ningen skulle vara: • Bättre hälsa och funktionsförmågaminskar behovet av vård och omsorg.

• Tillgänglighet och hjälpmedel. • Fler arbetade timmar bidrar till tillväx-ten.

• En effektivare vård och omsorg kaninnebära bättre resultat och/eller mins-kade kost nader.

• Nytänkande, utveckling och forskning.

Personalbehovet ökar – den störstautmaningen!Nå, den ekonomiska delen skulle alltsåkunna hanteras, men att det kommer attsaknas personal inom den vårdande sek-

torn, tar inte denna delrapport upp annatän som ett konstaterande. Omkring helårsarbetare finns

för närvarande inom den offentlig vård-och omsorgen och av dessa är cirka %anställda inom sjuk vården. Behovet avpersonal väntas öka – med cirka % inom hälso-och sjuk vården och medomkring % inom äldreomsorgen.Vi kommer att få en stor brist på perso-

nal inom äldreomsorgen under komman-de decennier. Bristen blir extra påtaglig ilän med en minskande befolkning i arbets-för ålder. Bristen i relation till den arbets-föra befolkningen är störst på Gotland ochi Norrbotten, Västernorrland och Dalarna.

Att planera sitt boendeAtt planera sitt boende och redan tidigtsöka sig till likasinnade och bo tillsam-mans kan vara ett sätt att bättre klara sittåldrande. Inte därmed sagt att man skaagera som hemtjänstpersonal, men jag ärövertygad om att vi kan göra mycket förvarandra långt upp i åren och att det dess -utom är glädjefullt. Det är tryggt att vetadet. Sen visar forskningen att social gemen-

skap och bra kontaktnät, som automatisktfås i gemenskapsboenden, håller oss friskalängre och minskar risken för demenssjuk-domar.

bertil hagströmMajbackens bogemenskap – ett 40+ boende i Göteborg

Nya i Kollektivhus NU:s styrelse

Ulrika EgeröJag har bott i kollektivhuset Trekanten sedan 1986. Har varit ord-förande i kollektivhusföreningen i huset ett par omgångar.Känner människor i många andra kollektivhus i Stockholm.Arbetar som översiktsplanerare och ekolog på Stockholmsstadsbyggnadskontor. Intresserad av både sociala frågor, sär-skilt social integration, och miljöfrågor.Gift, har tre vuxna eller nästan vuxna barn och tre barnbarn.

Niklas KrantzJournalist som numera arbetar med sändningssäkerhet på svt.Har bott i Prästgårdshagens kollektivhus i Älvsjö för 20 årsedan. Var då med att återstarta Kollektivhus NU, med tidningensom då hette Nuläget. Sen dess har jag bott i radhus ochbostadsrätt, men är sedan några år sugen på att åter flytta in iett kollektivhus. Är med i föreningen Kombo, som arbetar för attstarta ett hus för alla åldrar, vilket jag tycker är himla trevligt.Gillar också att segla och gör på fritiden en sajt om segling somheter sittbrunnen.se.

Den ljusnande framtid är vård

I vintras fick Kollektivhus NU en inbju-dan till en internationell forskarkonfe-rens om ’Cohousing’ i mars månad iTours, Frankrike. Med styrelsens godaminne nappade jag, skrev ett passande’paper’ om den svenska utvecklingenunder 1900-talet och fick mitt namn iprogrammet.

Det är långt till Tours, om man åkertåg. Ett fullt dygn, med två byten,gav en god erfarenhet av vad det

handlar om. Självklart dyrare än att flyga.Tours är centrum i Loire-regionen, liggervacker vid floden med samma namn. Enförsiktig vårkväll mötte vid ankomsten.Morgonen efter hittade jag konferensloka-len i ett mycket pompöst stadshus, ett kub-format rum med över tio meter i tak ochfullständigt omöjlig akustik. Samlingstiteln för konferensens två

dagar var Self-managed cohousing: born outof need or new ways of life? (Kollektivboen-de: fött ur människors behov eller en nylivsstil?) Bortåt personer deltog, blanddem studenter som också visade upp olikaelevarbeten. Bland oss andra räknade jagtill deltagare från nio västeuropeiska län-der (Belgien, England, Finland, Holland,Italien, Spanien, Sverige, Tyskland, Öster-rike). Presentationerna var mycket varie-rande – från breda analyser av cohousing-rörelsen till planering och designfrågor.Några viktiga punkter återkom i olika pre-sentationer:• Termer och begrepp behöver utredas,både för att klargöra vad vi talar omoch för att förbättra utbytet om demånga olika former av gemenskapsbo-enden som faktiskt existerar.

• Rörelsen behöver ta till sig de nya villkorsom ställs av finansiell kris, arbetslöshetoch bostadsproblem i Europa. I Spani-en har en organisation bildats för att

göra osålda hus och lägenheter tillbehövande. Samarbetet kring renove-ring och inflyttning skapar integrationoch sammanhållning, med stöd inteminst till hushåll på väg att förlora fot-fästet.

• Forskningen om olika former av boendebehöver förstärkas och samordnas. Godkunskap kan finnas om lokala projektoch ansatser, men mer systematiskastudier saknas. Jämförande forskningmellan länder kan ge viktiga inblickar ivad som styr och begränsar utveckling-en av alternativa boendeformer.

Flera bidrag innehöll demonstrationer avfaktiska projekt och projekt under plane-ring. Organisationen Alter prop hade gjorten sammanställning av olika dvd-filmerkring cohousing. De finns att hämta påhttp://alter-prop.crevilles-dev.org/ Värd för konferensen var en organisa-

tion kallad Le Studium.Den erbjöd oss allaatt forma vad som kallades ett researchkonsortium och var beredd att finansiera

– möten under ett, möjligen två år.Möten som avsågs vara i en full vecka. Idiskussionen kring erbjudandet landadeflertalet på en annan organisationsform,ett forskningsobservatorium eller ett slagscentral för information, utbyten och sam-arbeten i forskning kring cohousing-frå-

gor. Kanske finns här en möjlighet attblåsa nytt liv i det nätverk som bildades iStockholm efter vår egen internationellakonferens .

Conference proceedings är under arbete,troligen blir de tillgängliga enbart digitalt.Flera av bidragen till konferensen finnsredan nu i elektronisk form hos Kollektiv-hus NU.

bertil egeröslottet lund

Bertils »paper« kan betällas från bertil.egero@soc.lu.se

8 • Bo tillsammans nr 22

Ur det spanska bidraget: Att få en bostad har länge varit ett problem för spanska med-borgare, både under perioder med god ekonomi och i tider som liknar den nuvarandebostadskrisen. I Spanien finns i dag två miljoner tomma bostäder, av dem ärnybyggda. Samtidigt ökar avhysningarna inför utmätning av fastigheter med omkring hushåll om dagen. I dag finns det uppskattningsvis hemlösa i Spanien.

Mer än 300 hushåll vräks varje dag.

I Spanien finns två miljoner tomma bostäder.

I Europa händer det mycket– rapport från en cohousing-konferens

Bo tillsammans nr 22 • 9

Gudrun Schyman Karin Svensson-Smith

Två skånska politiker om kollektivboende»Tänk så praktiskt det är!« Gudrun Schy-man kvittrar glatt i telefon när jag ringerhenne. »Jag har bott kollektivt på mångavis. Ängsviksgården i Värmdö var minräddning när jag accepterade att bliledare för Vänsterpartiet. Jag hade aldrigklarat jobbet utan andra vuxna som kundehjälpa till med barnen när jag var borta.« I dag är Gudrun kommunpolitiker för

Feministiskt Initiativ, F!, i Simrishamn.Hon talar varmt om hur kollektivboendetmotverkar könsstereotyper – »alla måste juvara med och jobba« – och hur fantastisktdet är inte minst för ensamstående föräld-rar. »Och för barnen också«.

Ingen statlig bostadspolitikMen i dag driver hon inte frågan om flerkollektivhus. »Det är för litet tryck, efter-frågan saknas. Det finns ju inte ens någonstatlig bostadspolitik i dag, och bostadsut-skottet är borta.« F! arbetar med att få frambostäder som kvinnor har råd att hyra, ochGudrun driver den frågan i styrelsen fördet allmännyttiga bostadsföretaget Simris-hamnsbostäder. Hon menar att allmännyt-tan fortfarande har kvar sitt samhällsans-var trots den konkurrensutsättning som nu

gäller. »Men kollektiva bostadsformer stårinte på dagordningen. Det är seniorboen-de, trygghetsboende som folk arbetar för.«Inte heller Feministiskt initiativ driver

bostadspolitiska krav kring kollektivtboende. Gudrun har inga konkreta råd attge för hur vi ska kunna få kollektivhusbo-ende att uppmärksammas. »Höj rösten!Skriv debattartiklar, ifrågasätt kärnfamil-jeidén som vägledande i bostadsproduk-tionen.« Jag får kontakt med Karin Svensson-

Smith, miljöpolitiker först i vänsterpartiet,nu i Miljöpartiet. Karin, känd miljökämpei riksdagen, bor i Lund och känner till vårafyra kollektivhus men har aldrig prövatkollektivt boende. Själv bor hon i DjingisKhan, ett bostadsområde med täta grann-kontakter och samarbete, och med gemen-sam lokal för fester och möten. »Det ärockså ett slags gemenskapsboende,« sägerKarin, och antyder att man kan ta ett litetbredare grepp på frågorna än »vanliga kol-lektivhusmodellen« som vi håller oss till.

Brist på studentbostäderFör Karin är ökat delande och minskadindividuell konsumtion ett måste. Hon

deltar i ett kommunalt arbetsutskott kringstrategisk samhällsplanering, där manbland annat diskuterar vad som ska ersättade alltför stora bostäder många har i dag.Det är brist på studentbostäder i Lund, ochstora bostäder skulle kunna användas kol-lektivt av dem. Då måste lockande alterna-tiv, gärna »halv-kollektiv«, tas fram försådana hushåll.Karin menar att de yngre är den vikti-

gaste målgruppen för nytänkande. Mångatvingas återvända till föräldrarna efteravslutade studier. Olika varianter av delatboende skulle underlätta för dem, ochockså ge dem nyttiga erfarenheter av attdela och därmed minska sin egen konsum-tion. Tyvärr saknar den politiska debatten idag mycket av det nytänkande som är nöd-vändigt. Att minska energikonsumtionengenom smartare boende är inte inne, där -emot klimatmotiverad renovering.Miljöpartiet har engagerat sig i »smar-

tare boende« i former som bör intresseraoss i kollektivhusrörelsen. Se rutan ovan.

bertil egeröslottet lund

Miljöpartiets motion i riksdagen 2006om »En hållbar, solidarisk och grönbostadspolitik« (2006/07:mp704)säger bland annat följande:

Möjligheten att bilda kollektivboen-de av olika slag, är ett annat sätt attöka inflytandet. Då kan de boende till-sammans med fastighetsägaren få möj-lighet att bilda särskilt anpassat boen-de, med kollektiva nyttigheter.

Genom detta boende skulle månganya tjänster och funktioner kommafram som skulle öka det sociala välbe-finnandet och minska de ekonomiskakostnaderna och resursanvändandet.

Läs mer här: www.mp.se/files/119600-119699/file_119648.pdf

Bertil Egerö har intervjuat GudrunSchyman i F! och Karin Svensson-Smith i miljöpartiet om deras synpå kollektivhusboende. Men ingenav dem driver frågan i dag, ävenom bostadsfrågan är aktuell förbåda.

Ny bok Utforma för gemenskap – goda exempel för studentboendeAntalet studerande har mer än fördubblats sedan 1990. Bostadssituationen för dennagrupp är därför en viktig fråga. De flesta studenter bor i »vanliga« bostäder, medan25–30 procent bor i särskilda studentbostäder.

Det är möjligt att bygga studentbostäder mindre än ordinarie bostäder genom attflytta ut vissa funktioner till gemensamma utrymmen. Det handlar om utrymme församvaro, matlagning och måltider. Boken innehåller fakta och inspiration om justdessa gemensamhetsutrymmen för studenter.

Utgivningsår: 2012Antal sidor: 92ISBN-nummer: 978-91-86827-94-6Pris: 254,40 kr inkl. moms (240,00 kr exkl. moms)Kan laddas ner som PDF på www.boverket.se/Om-

Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2012/Utforma-for-gemenskap/

10 • Bo tillsammans nr 22

Kollektivhus NUDet här är nummer 22 av »BO TILLSAM-MANS« som är föreningen KollektivhusNU:s informationsblad. Vi har rullandeansvar för redaktionen.

Den här gången är Elisabeth Olszonredaktör. För nr 23 av Bo Tillsammansansvarar Eva Norrby och Dick UrbanVestbro. Utgivning cirka 1 september.Du som är intresserad av att vara gäst-redaktör för Bo tillsammans, hör av digtill kollektivhus.nu@gmail.com

Styrelsen i Kollektivhus NU 2012Ordförande: Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83, dickurba@gmail.com

Vice ordföranden: Eva Norrby, Sjöfarten,Stockholmeva.norrby@bahnhof.se

Kassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Ordinarie styrelsemedlemmar:Nils Assarsson, Landgången, MalmöUlrika Egerö, Trekanten, StockholmNiklas Kranzt, Kombo, StockholmSuppleanter:Karin Yttergren-Sahli, Vildsvinet/ÖrebroAnne Demérus, Färdknäppen,Stockholm Lotta Bystedt, Färdknäppen, Stockholm.

Webbredaktör: Ingrid Sillén

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till nyhets-brev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.comDu kommer att få nyhetsbladet Bo till-sammans och annan information relate-rad till kollektivhusboende.

På hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige. Vet dunågot hus som inte finns med där, hörav dej till kollektivhus.nu@gmail.com

På hemsidan kan man också sätta inen bytes- eller intresseannons. Mejla tillingrid.sillen@comhem.se

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

www.kollektivhus.nu

Kollektivhuset Trädet i Kortedala iGöteborg ligger i konflikt med hyresvär-den Poseidon om bland annat hyresni-våer. Frågan har varit uppe i hyres-nämnden flera gånger och ett sista ochavgörande möte hölls i mitten av mars.Beslut i frågan väntas när som helst.

Fastighetsägaren Poseidon vill säga upp detförmånliga avtal som kollektivhusför-eningen har haft med Poseidon sedan kol-lektivhuset bildades på -talet. VinnerPoseidon vill de driva igenom ett nytt avtalsom innebär en %-ig hyreshöjning.Utöver det återstår att förhandla om degemensamma utrymmena och förvalt-ningen av huset. Som det är i dag tar för-eningen hand om allt från trappstädning,vaktmästeri till administration kring in-och utflyttningar. För detta har föreningenen reducerad hyra som gör att huset gårplus-minus noll för fastighetsägaren. Dettaräcker inte för Poseidon som i flera tid-ningsartiklar hävdar att Trädet subventio-neras av övriga hyresgäster i beståndet. Kommer Poseidons avtal att gå igenom

i sin helhet lutar det åt att kollektivet kom-mer att upphöra. Få personer i huset ärberedda att förvalta sitt hus utan att fånågot tillbaka för det från fastighetsägaren. Förhandlingsgruppen från Trädets sida

har under hela den långa processen försöktatt föra fram argument för Poseidon omhusets mervärde och att det finnas storaanledningar för Poseidon att vilja ha kvarhuset och dess verksamhet. Argument somlyfts fram är bland annat att Trädet är ettpraktiskt exempel på hur lyckad integra-tion över generationer och etniska gränserkan se ut, hur ensamhet och sociala pro-blem kan bytas ut mot gemenskap ochhopp. Huset ger också ett mervärde förstadsdelen då Trädet arrangerar kultureve-nemang för Kortedalabor. Poseidon har dock aldrig varit intresse-

rad av dessa argument och enbart velat attdiskussionen ska handla om ekonomi.Eventuell självförvaltning eller kollektiv-husets vara eller inte vara är av underord-nad betydelse för Poseidon. Senaste mötet med hyresnämnden hölls

i Trädets matsal. Nämndens ledamöter

gjorde en rundvandring i huset och kolladepå flera lägenheter. Nu är det upp tillhyresnämnden att avgöra denna långdrag-na tvist.

Mathilda Andersson Nwachukwu

Datum för ny förhandling: 14 maj! Bådaparter har kommit in med nya saker somhyresnämnden behöver ta ställning till.

Kollektivhuset Trädet i konflikt om hyran

Om Kollektivhuset Trädet:• Ligger på Allhelgonagatan 12 i

Kortedala, Göteborg. 39 lägenheterutspridda på 10 våningar. Samman -lagt bor omkring 80 personer i huset,i åldern 3 månader – 75 år.

• Kollektivhuset Trädet är en föreningsom blockhyr hela huset av bostads-bolaget Poseidon.

• Vi förvaltar huset, dvs. tar hand ominre och yttre skötsel som fastighets-skötsel, trädgård, trappstädning,snöskottning. Vi tar själva hand omin- och utflyttningar.

• Vi har en våning med gemensammautrymmen: matsal, kök, lekrum förbarn, café, gratisaffär, gästrum,bastu och träningsrum.

• Middagar 3 kvällar i veckan i storkö-ket (må 18.00, ons 19.00, fre 18.00).

• Gemensamt café på fredagskvällar.

• Alla vuxna över 18 år ingår i enarbetsgrupp och deltar i förvaltning-en av huset.

• Vi har en stor mångfald i huset vadgäller ålder, etnicitet och samhälls -klass.

Mer information om huset finns påwww.tradet.nu

Ladda ner verksamhets -planen från hemsidan!Du som vill veta vad som hände på års-mötet 17 mars kan ladda ner protokolletmed alla bilagor från webbplatsen. Därkan du också ladda ner verksamhets-planen för kommande år. Denna planska kompletteras med de konstruktivasynpunkter som kom fram vid årsmö-tets gruppdiskussioner. Du kan ocksåladda ner styrelsens protokoll sedan 1 januari 2011. Sewww.kollektivhus.nu/protokoll.html